2013/14:UbU5 Minskade krav på dokumentation i skolan

Utbildningsutskottets betänkande 2013/14:UbU5
Minskade krav på dokumentation i skolan

Sammanfattning

Utbildningsutskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2012/13:195 Minskade krav på dokumentation i skolan samt två motioner som väckts med anledning av propositionen. I propositionen föreslås ändringar i skollagen (2010:800) i syfte att minska och förenkla lärarnas administrativa arbete. Genom ändringarna kan mer tid frigöras för undervisning, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs.

Ändringarna innebär att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6–9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7–10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan ska upprättas en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Motsvarande ska gälla för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Utvecklingssamtal ska dock, liksom hittills, hållas minst en gång per termin i samtliga nu nämnda skolformer och årskurser.

I propositionen föreslås vidare att bestämmelserna om utvecklingssamtal i skollagen ska ändras. Ändringen innebär att det tydliggörs att samma information som hittills har lämnats i en skriftlig individuell utvecklingsplan ska lämnas muntligt vid utvecklingssamtalet.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 19 november 2013.

Utskottet tillstyrker propositionen med ett par mindre redaktionella ändringar och avstyrker motionerna.

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

I betänkandet finns tre reservationer (S, MP) och ett särskilt yttrande (S).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Minskade krav på dokumentation i skolan
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) med den ändringen att 10 kap. 13 § första stycket samt 12 kap. 13 § sista stycket avslutas med en punkt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:195.

Individuella skriftliga utvecklingsplaner och annan information

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ub4 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (S)

Syften med dokumentation och administration

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ub5 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.

Reservation 2 (MP)

Översyn av föreskrifter och allmänna råd

Riksdagen avslår motion

2013/14:Ub5 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 2.

Reservation 3 (MP)

Utskottet föreslår att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 17 oktober 2013

På utbildningsutskottets vägnar

Betty Malmberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Betty Malmberg (M), Ibrahim Baylan (S), Louise Malmström (S), Jan Ericson (M), Thomas Strand (S), Camilla Waltersson Grönvall (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Tina Acketoft (FP), Håkan Bergman (S), Gunilla Svantorp (S), Roger Haddad (FP), Carina Herrstedt (SD), Rossana Dinamarca (V), Björn Samuelson (M), Emil Källström (C), Annika Eclund (KD) och Agneta Luttropp (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2012/13:195 Minskade krav på dokumentation i skolan samt två motioner som väckts med anledning av propositionen.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2 och en redovisning av motionerna i bilaga 1.

Bakgrunden till ärendet är att statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet i oktober 2012 uppdrog åt en utredare att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag som innebär en minskad administration för lärare (U2012/5725/SAM). Uppdraget redovisades i april 2013 i departementspromemorian Tid för undervisning – lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23). Promemorian har remissbehandlats.

Utbildningsutskottet har mottagit en skrivelse från Hörselskadades Riksförbund i ärendet (dnr 168-2013/1).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag om ändringar i skollagen (2010:800) i syfte att minska och förenkla lärarnas administrativa arbete. Genom ändringarna kan mer tid frigöras för undervisning, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs.

Vidare föreslås att bestämmelserna om utvecklingssamtal i skollagen ska ändras. Ändringen innebär att det tydliggörs att samma information som hittills har lämnats i en skriftlig individuell utvecklingsplan ska lämnas muntligt vid utvecklingssamtalet.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 19 november 2013.

Utskottets överväganden

Minskade krav på dokumentation i skolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar propositionens förslag till ändringar i skollagen (2010:800). Ändringarna innebär att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6–9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7–10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan ska upprättas en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Motsvarande ska gälla för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Utvecklingssamtal ska dock, liksom hittills, hållas minst en gång per termin i samtliga nu nämnda skolformer och årskurser.

Propositionen

Problemställning och nuvarande reglering

I propositionen anförs att flera studier har visat att lärares arbetsbelastning har ökat över tid och att lärares arbetstid i ökad utsträckning ägnas åt administration och dokumentation. Lärarnas arbetsuppgifter har ökat bl.a. när det gäller kraven att skriftligt dokumentera elevernas behov av kommande insatser och kunskapsutveckling.

Skollagen (2010:800), som trädde i kraft den 1 juli 2011, innehåller ett kapitel för varje skolform. Utvecklingssamtal och skriftliga individuella utvecklingsplaner regleras i respektive skolformskapitel i två olika paragrafer. Dessutom finns det en allmän bestämmelse om att eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande ska informeras om elevens utveckling (3 kap. 4 §).

Bestämmelserna om utvecklingssamtal innebär att läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin ska ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen (10 kap. 12 §, 11 kap. 15 §, 12 kap. 12 § och 13 kap. 12 §).

Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan dels ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, dels sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Det är rektorn som beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal (10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § och 13 kap. 13 §).

Antalet skriftliga individuella utvecklingsplaner ska minskas

Regeringen föreslår att det inte längre ska finnas något krav på att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 6–9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och i årskurs 7–10 i specialskolan. Detsamma ska gälla för årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts.

I årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan ska läraren upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan en gång per läsår, i stället för varje termin. Detta ska göras vid ett av läsårets utvecklingssamtal. Rektorn beslutar om utformningen av den skriftliga information som ges i utvecklingsplanen.

Om en elev i årskurs 6–9 i grundsärskolan får undervisning i ämnesområden eller ämnen där betyg inte sätts ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan för dessa ämnesområden eller ämnen. Motsvarande gäller för elever i specialskolans årskurs 7–10 som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Rektorn beslutar om utformningen av den skriftliga information som ges i utvecklingsplaner.

Utvecklingssamtal ska, liksom hittills, hållas minst en gång per termin i samtliga nu nämnda skolformer och årskurser.

Utvecklingssamtal

Regeringen föreslår att ett tillägg ska göras i skollagen om att utvecklingssamtalet även ska behandla de insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Det ska också förtydligas att den information som ges vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling, inte bara i förhållande till läroplanen utan även i förhållande till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får undervisning i.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 19 november 2013. För att i närtid ge de bästa förutsättningar för att minska och förenkla lärares administrativa arbete är det enligt regeringens mening av högsta vikt att de föreslagna lagändringarna genomförs så snabbt som möjligt även om detta innebär att bestämmelserna träder i kraft under terminen.

Regeringen har för avsikt att noga följa effekterna av reformen för att uppmärksamma om förändringen leder till att elevers behov av insatser inte tillgodoses till följd av minskade krav på dokumentation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar förslaget som syftar till att minska och förenkla lärarnas administrativa arbete. Mer tid kan frigöras för undervisning, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs genom de föreslagna ändringarna av skollagen.

Utskottet tillstyrker med ett par mindre redaktionella ändringar regeringens förslag.

Individuella skriftliga utvecklingsplaner och annan information

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att de individuella skriftliga utvecklingsplanerna ska avskaffas och om information till barn och föräldrar. Utskottet delar regeringens sammantagna bedömning att förslaget att minska skyldigheten att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner till en gång per läsår är välavvägt.

Jämför reservation 1 (S) och särskilt yttrande (S).

Propositionen

Som framgått ovan innebär propositionens förslag bl.a. att skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1–5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1–6 i specialskolan ska upprättas en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 6–9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Motsvarande ska gälla för elever i årskurs 7–10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Utvecklingssamtal ska, liksom hittills, hållas minst en gång per termin.

I propositionen anförs att det är en viss skillnad när det gäller behovet av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen och förekomsten av annan skriftlig information i dessa årskurser jämfört med i de årskurser där betyg sätts. Uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 1–5 och informationen om denna har visserligen stärkts i och med införandet av tydligare kursplaner i alla ämnen samt kunskapskrav och nationella prov i årskurs 3. Det finns dock inte kunskapskrav i alla ämnen i årskurs 3. Vidare ges de nationella ämnesproven enbart i vissa ämnen. Det behövs en tydlig och regelbunden skriftlig information till eleven och vårdnadshavarna som täcker in alla ämnen i skolan under en elevs hela skolgång. Det är av stor vikt att elever och föräldrar även i dessa årskurser får en tydlig signal om hur det går i samtliga ämnen i skolan, särskilt med tanke på att det enbart är det centrala innehållet för årskurs 1–3 i respektive ämne som utgör den mer formella kunskapsuppföljningen för elever i årskurs 1–2. Mot denna bakgrund anser regeringen att skyldigheten att upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan inte bör avskaffas helt i årskurs 1–5.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Ub4 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) anförs att alltmer av lärarnas arbetstid i dag upptas av administration. Lärarnas autonomi måste öka genom att delar av de dokumentationskrav som införts tas bort och lärarna ges större möjlighet att utforma sin uppföljning på det sätt som bäst passar deras arbetssituation och de utmaningar eleverna står inför.

Många duktiga lärare använder olika verktyg för att ge formativ bedömning. Lärare pratar med elever och föräldrar kontinuerligt i stället för att skriva ned bedömningarna. Barn och föräldrar måste känna sig trygga i att de får information om elevens utveckling och får tydliga formativa bedömningar om hur målen i kursplaner och läroplanen kan nås och hur eleven i övrigt kan utvecklas så långt som möjligt.

Professionen, lärare och rektorer, är de som är bäst på att hitta verktyg och metoder för att säkerställa detta. Skollagen bör ändras så att de individuella utvecklingsplanerna slopas helt. Skollagen ska ställa krav på formativ bedömning, men hur detta utförs och dokumenteras ska vara upp till skolan att besluta. En lärare som undervisar i flera klasser och ämnen lägger i dag ofta en arbetsvecka per läsår på att producera även de mest rudimentära omdömen en gång per termin utan att det bidrar nämnvärt till elevernas utveckling.

Varje barn ska ges möjlighet att utvecklas som individ, att nå kunskapsmålen och kunna påverka sin egen framtid. Forskning visar att det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter en skicklig lärare som har förutsättningar att bedriva en god undervisning.

I motionen föreslås ett tillkännagivande om att de individuella skriftliga utvecklingsplanerna ska avskaffas (yrkande 1). Vidare bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn och föräldrar måste känna sig trygga i att de får information om elevens utveckling (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Arbetet med att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner enligt nuvarande bestämmelser uppfattas som tidskrävande. Som redovisas i propositionen ser inte lärarna heller skriftliga individuella utvecklingsplaner som universalverktyg för individuell planering och uppföljning. Flera lärare betonar även vikten av att prata med elever och föräldrar i stället för att skriva ned informationen, enligt propositionen.

Samtidigt är det, som anförs i propositionen, en viss skillnad när det gäller behovet av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen och förekomsten av annan skriftlig information i dessa årskurser jämfört med i de årskurser där betyg sätts. Sammanfattningsvis bör skyldigheten att upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan inte avskaffas helt i årskurs 1–5.

Utvecklingssamtalet ska i de skolformer som berörs i propositionen som tidigare genomföras minst en gång per termin och hantera hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska, liksom tidigare, grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Regleringen av utvecklingssamtalet ska ändras så att det tydligt framgår att utvecklingssamtalet även ska behandla de insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.

Utskottet delar regeringens sammantagna bedömning att förslaget att minska skyldigheten att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner till en gång per läsår är välavvägt. Som regeringen påpekar kan det minska och förenkla lärares administrativa arbete samt frigöra tid för planering och genomförande av undervisningen samtidigt som regelverket i övrigt säkerställer uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd.

Utskottet ser inte skäl till att föreslå riksdagen något tillkännagivande och avstyrker således motion 2013/14:Ub4 (S).

Syften med dokumentation och administration

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att dokumentation och administration primärt ska syfta till att stimulera elevernas utveckling och om att lärare bör ägna sig åt dokumentation och administration endast då det finns ett tydligt pedagogiskt syfte. Utskottet hänvisar till sina tidigare uttalanden om stor tilltro till lärarnas och rektorernas förmåga att utforma omdömen på ett klokt och lämpligt sätt så att föräldrarnas behov av information tillgodoses. Utskottet redovisar också tidigare uttalanden om att lärarna främst ska ägna sin tid åt eleverna och inte åt administrativt arbete.

Jämför reservation 2 (MP).

Propositionen

I propositionen redovisas att det i skollagen (2010:800) finns en allmän bestämmelse om att eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande ska informeras om elevens utveckling (3 kap. 4 §).

Motionen

I kommittémotion av 2013/14:Ub5 av Jabar Amin m.fl. (MP) anförs att skolans uppdrag är att hjälpa eleverna att nå kunskap, förmågor, insikter och värden. Det betyder att endast dokumentation och administration som tydligt syftar till att stimulera elevernas utveckling bör prioriteras. Ibland måste kunskap och utveckling dokumenteras för att det ska bli tydligt hur eleven förhåller sig till kunskapsmålen. I sådana fall fyller dokumentationsarbetet en funktion. I dag vittnar dock många lärare om att dokumentationsbördan blivit alltför stor. Även fortsättningsvis behöver resultatet av lärarnas pedagogik utvärderas, men syftet ska alltid vara att främja elevernas utveckling, snarare än att förse skolmyndigheter med ett orimligt stort antal uppgifter av skiftande karaktär. Vad som anförs i motionen om att dokumentation och administration primärt ska syfta till att stimulera elevernas utveckling bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 1).

Den minskade regleringen av skolan har lett till ett tydligt decentraliserat beslutsfattande, vilket fått till följd att skolans huvudmän har större möjlighet att forma sin skola utifrån lokala förhållanden. De senaste årens utveckling har således fört mycket gott med sig. Men utvecklingen har också negativa sidor. Det förekommer t.ex. att administrativ personal minskar, medan de arbetsuppgifter som ändå måste utföras fördelas på lärarna. Detta leder till att lärarna tvingas använda en del av sin tid till administrativa uppgifter, som schemaläggning, fakturahantering, frånvarorapportering, betygsadministration, posthantering etc. Detta drabbar lärarnas pedagogiska tjänsteutövning.

I motionen föreslås ett tillkännagivande om att lärare ska ägna sig åt dokumentation och administration endast då det finns ett tydligt pedagogiskt syfte, t.ex. arbete kopplat till bedömning och utvärdering av elevprestationer (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

I skollagen (2010:800) finns en allmän bestämmelse om att eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande ska informeras om elevens utveckling (3 kap. 4 §).

Utskottet behandlade motioner om information om elevens utveckling vid beredningen av propositionen om den nya skollagen. Utskottet ansåg, i likhet med regeringen, att utformningen av omdömen om eleven är en fråga som bestäms lokalt på den enskilda skolan. Utskottet hyste stor tilltro till lärarnas och rektorernas förmåga att utforma omdömena på ett klokt och lämpligt sätt så att föräldrarnas behov av information tillgodoses (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21 s. 67 f.). Vid behandlingen av den nya skollagen anförde utskottet också att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat (bet. 2009/10:UbU21 s. 56).

Utskottet har redan tidigare uppmärksammat att lärarnas administrativa börda har ökat, vilket påverkar den tid lärarna har till förfogande för eleverna. Utskottet har framhållit att lärarna främst ska ägna sin tid åt eleverna och inte åt administrativt arbete (bet. 2012/13:UbU5 s. 9).

Utskottet ser inte skäl till att föreslå riksdagen något tillkännagivande och avstyrker således motion 2013/14:Ub5 (MP) yrkandena 1 och 3.

Översyn av föreskrifter och allmänna råd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att Skolverket bör få i uppdrag att göra en översyn av föreskrifter och allmänna råd kopplade till skolornas dokumentationsförfarande. Utskottet hänvisar till aktuella redovisningar från Skolverket och Skolinspektionen av regeringsuppdrag.

Jämför reservation 3 (MP).

Propositionen

I propositionen anförs att lärarna skulle behöva någon form av stödmaterial vid utformningen av de skriftliga individuella utvecklingsplanerna så att deras administrativa arbete förenklas och minskas. Regeringen har därför nyligen gett Skolverket i uppdrag att ta fram blanketter och stöd som lärarna kan använda i arbetet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen (U2013/4201/S). Uppdraget ska vara slutfört senast den 15 september 2013. I uppdraget ingår även en revidering av de allmänna råden om bl.a. den skriftliga individuella utvecklingsplanen utifrån de ändringar som har föreslagits i promemorian Tid för undervisning – lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23). Uppdraget ska vara slutfört i anslutning till att de föreslagna bestämmelserna träder i kraft under förutsättning att riksdagen fattar beslut i enlighet med regeringens förslag.

De blanketter och det stöd som Skolverket har fått i uppdrag att ta fram samt Skolverkets allmänna råd utgör en generell rekommendation. Rektorn har möjlighet att anpassa utformningen av informationen i en skriftlig individuell utvecklingsplan efter lokala förutsättningar och elevers olika behov. Enligt regeringens mening kommer utvecklingsplanerna att få en mer ändamålsenlig utformning genom förslaget om att rektorn fortsätter att ha ansvaret för utformningen av de skriftliga individuella utvecklingsplanerna, genom det stöd som Skolverkets mallar och annat stödmaterial kan ge och genom revideringen av de allmänna råden att bidra till en mer ändamålsenlig utformning av utvecklingsplanerna. Detta bidrar till att informationen om elevens kunskapsutveckling blir tydligare och ger därmed förutsättningar för en ökad likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna.

Regeringen anför i propositionen att såväl Skolinspektionens tillsyn som Skolverkets allmänna råd och övriga stödmaterial är en viktig del i att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning och vid behov tidiga och adekvata stödinsatser. Regeringen är dock av den uppfattningen att det är viktigt att skolmyndigheterna inte kräver mer av huvudmännen än vad som är rimligt att begära i det aktuella fallet samt att det finns ett utrymme för anpassningar i skolor utifrån de egna elevernas olika behov och de lokala förutsättningarna. Regeringen gav i juni 2013 Skolinspektionen i uppdrag att minska dokumentationsinhämtningen (U2013/3680/GV).

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Ub5 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 2 anförs att dokumentationskraven de senaste åren har utökats kraftigt. Med en stark lärarprofession kan man lita till lärarnas förmåga att dokumentera elevernas utveckling på ett effektivt och rättssäkert sätt. Därmed minskar också behovet av att kontrollera lärarnas yrkesutövning. I motionen föreslås ett tillkännagivande om att Skolverket bör få i uppdrag att göra en översyn av föreskrifter och allmänna råd kopplade till skolornas dokumentationsförfarande.

Redovisade regeringsuppdrag

Sedan propositionen beslutades av regeringen har Skolverket och Skolinspektionen redovisat de regeringsuppdrag som omnämns i propositionen.

Skolverkets uppdrag var att ta fram stödmaterial och blanketter som kan användas i arbetet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Syftet var att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete. Skolverket redovisar således uppdraget genom att redogöra för stödmaterial med tillhörande blanketter som myndigheten har tagit fram (2013-09-12, dnr 2013:00590). Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten har ställt sig positiva till stödmaterialet. Dessa myndigheter ger bl.a. uttryck för att materialet kommer att vara till stor hjälp för lärare i deras arbete med den skriftliga individuella utvecklingsplanen och därigenom underlätta lärares administrativa arbete.

Uppdraget till Statens skolinspektion var att utforma en åtgärdsplan i syfte att minska den dokumentationsmängd som myndigheten inhämtar samt redovisa redan vidtagna åtgärder. Skolinspektionen bedömer i sin redovisning av uppdraget att myndigheten kan vara ännu tydligare i kommunikationen med skolor inför exempelvis en kvalitetsgranskning (2013-09-30, dnr 01-2013:3945). Det bör klart framgå vilka dokument som krävs enligt gällande lagstiftning och vilka som är frivilliga eller kan kompletteras på annat sätt. Myndighetens erfarenhet är att skolor och huvudmän ofta bidrar med överflödig dokumentation, vilket innebär en onödig arbetsbelastning. Skolinspektionen behöver därför tydligare kommunicera vilka dokument som begärs in.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att två myndigheter nyligen har redovisat regeringsuppdrag som berör det som motionärerna tar upp. Det ena uppdraget var att ta fram stödmaterial och blanketter som kan användas i arbetet med den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Syftet var att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete. Det andra uppdraget var att utforma en åtgärdsplan i syfte att minska den dokumentationsmängd som den aktuella myndigheten inhämtar samt redovisa redan vidtagna åtgärder.

Det finns således inte skäl att föreslå riksdagen någon åtgärd med anledning av motionen. Därmed avstyrks motion 2013/14:Ub5 (MP) yrkande 2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Individuella skriftliga utvecklingsplaner och annan information, punkt 2 (S)
	av Ibrahim Baylan (S), Louise Malmström (S), Thomas Strand (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Håkan Bergman (S) och Gunilla Svantorp (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ub4 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Alltmer av lärarnas arbetstid upptas i dag av administration. Fler nationella prov, obligatorisk närvarorapportering, skriftliga omdömen för alla elever från årskurs ett, individuella utvecklingsplaner och skriftliga åtgärdsprogram är alla exempel på insatser som var för sig är fullt rimliga men som sammantaget innebär en så omfattande arbetsbörda att det kraftigt minskar den tid lärarna kan lägga ned på att planera och bedriva undervisning.

Lärarnas autonomi måste öka genom att delar av de dokumentationskrav som införts tas bort och lärarna ges större möjlighet att utforma sin uppföljning på det sätt som bäst passar deras arbetssituation och de utmaningar eleverna står inför.

När de skriftliga individuella utvecklingsplanerna infördes 2006 angavs i regleringen att planen skulle vara framåtsyftande och sammanfatta vilka insatser som behövdes för att eleven skulle nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för kursplaner och läroplanen. Vid tillfället gavs betyg från årskurs 8. Den nuvarande regeringen införde skriftliga betygsliknande omdömen 2008 i de individuella skriftliga utvecklingsplanerna. Regeringen ökade då lärarnas administrativa börda. Det sades att omdömena skulle vara formativa, till skillnad mot betyg som till sin karaktär är summativa. Det visar sig att de skriftliga omdömena ofta har fått en summativ karaktär. Många duktiga lärare använder olika verktyg för att ge formativ bedömning, t.ex. genom att prata med elever och föräldrar kontinuerligt i stället för att skriva ned bedömningarna. Barn och föräldrar måste känna sig trygga i att de får information om elevens utveckling och får tydliga formativa bedömningar om hur målen i kursplaner och läroplanen kan nås och hur eleven i övrigt kan utvecklas så långt som möjligt.

Professionen, lärare och rektorer, är de som är bäst på att hitta verktyg och metoder för att säkerställa detta.

Skollagen bör ändras så att de individuella utvecklingsplanerna slopas helt. Skollagen ska ställa krav på formativ bedömning, men hur detta utförs och dokumenteras ska vara upp till skolan att besluta. En lärare som undervisar i flera klasser och ämnen lägger i dag ofta en arbetsvecka per läsår på att producera även de mest rudimentära omdömen en gång per termin utan att det bidrar nämnvärt till elevernas utveckling.

Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som ovan anförts.

2.	Syften med dokumentation och administration, punkt 3 (MP)
	av Agneta Luttropp (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ub5 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.

Ställningstagande

De senaste åren har präglats av en kraftig utökning av lärarnas administrativa arbetsuppgifter. Lärare undervisar i dag ungefär lika mycket som de förväntades göra i slutet av nittiotalet. Sedan dess har nya arbetsuppgifter i strid ström tillkommit, trots att andra arbetsuppgifter inte har försvunnit. Utvecklingen leder till att lärarna har mindre tid till att utöva sitt kärnuppdrag, vilket sannolikt får konsekvensen att kvaliteten på undervisningen blir sämre. Den ständigt ökande dokumentationsbördan är också ett resultat av en politisk strävan att kontrollera lärarnas yrkesutövning. Det är – i sin tur – en indikation på att lärarkåren inte åtnjuter fullt förtroende från politiker och myndigheter. Bristande förtroende är en bidragande orsak till läraryrkets minskade status, med konsekvenser som eftersläpande löneutveckling och lågt söktryck till lärarutbildningarna.

En lärare ska inte digna under en börda av administrativa uppgifter. Lärarna ska huvudsakligen undervisa, allt annat är ett slöseri med resurser.

Skolans uppdrag är att hjälpa eleverna att nå kunskap, förmågor, insikter och värden. Det betyder att endast dokumentation och administration som tydligt syftar till att stimulera elevernas utveckling bör prioriteras. Pappersexercis, i syfte att vara myndigheter och politiker till lags, kan inte anses vara den mest angelägna sysselsättningen för lärarkåren. Således bör inte sådana arbetsuppgifter vara prioriterade för landets lärare.

Bedömningsarbete är däremot en central del av skolans verksamhet. För att det ska ske så effektivt som möjligt måste bedömningsarbetet vila på vetenskaplig grund. Forskning visar att effektivt lärande förutsätter att elevernas läroprocesser synliggörs. Synligt lärande gör att läroprocesserna blir begripliga för eleven samtidigt som läraren får respons på undervisningsmetodikens effektivitet. Det bidrar till att eleven får förståelse för sin kunskapsutveckling, och läraren får värdefull återkoppling på hur undervisningsmetoderna fungerar.

Endast dokumentation med tydliga pedagogiska syften bör prioriteras. Även fortsättningsvis behöver resultatet av lärarnas pedagogik utvärderas, men syftet ska alltid vara att främja elevernas utveckling, snarare än att förse skolmyndigheter med ett orimligt stort antal uppgifter av skiftande karaktär.

Den minskade regleringen av skolan har lett till ett tydligt decentraliserat beslutsfattande, vilket fått till följd att skolans huvudmän har större möjlighet att forma sin skola utifrån lokala förhållanden. De senaste årens utveckling har således fört mycket gott med sig. Men utvecklingen har också negativa sidor. Det förekommer t.ex. att administrativ personal minskar, medan de arbetsuppgifter som ändå måste utföras fördelas på lärarna. Detta leder till att lärarna tvingas använda en del av sin tid till administrativa uppgifter, såsom schemaläggning, fakturahantering, frånvarorapportering, betygsadministration och posthantering. Detta drabbar lärarnas pedagogiska tjänsteutövning.

Lärare ska ägna sig åt dokumentation och administration endast då det finns ett tydligt pedagogiskt syfte, t.ex. arbete kopplat till bedömning och utvärdering av elevprestationer.

Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som ovan anförts.

3.	Översyn av föreskrifter och allmänna råd, punkt 4 (MP)
	av Agneta Luttropp (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Ub5 av Jabar Amin m.fl. (MP) yrkande 2.

Ställningstagande

Dokumentationskraven har de senaste åren utökats kraftigt, och det ställs krav på hur dokumentationen ska upprättas. Detta får till följd att den enskilda läraren drunknar i papper, matriser och blanketter. Miljöpartiets olika förslag syftar till att underlätta för lärare att utföra sitt kärnuppdrag, och den sammantagna effekten av förslagen är att lärarnas status och autonomi stärks. Med en stark lärarprofession kan man lita till lärarnas förmåga att dokumentera elevernas utveckling på ett effektivt och rättssäkert sätt. Därmed minskar också behovet av att kontrollera lärarnas yrkesutövning.

Skolverket bör få i uppdrag att göra en översyn av föreskrifter och allmänna råd kopplade till skolornas dokumentationsförfarande.

Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder enligt vad som ovan anförts.

Särskilt yttrande

Individuella skriftliga utvecklingsplaner och annan information, punkt 2 (S)

Ibrahim Baylan (S), Louise Malmström (S), Thomas Strand (S), Caroline Helmersson Olsson (S), Håkan Bergman (S) och Gunilla Svantorp (S) anför:

Vi är kritiska mot de förslag som förts fram om att helt och hållet och ta bort åtgärdsprogram vid särskilt stöd. I Ds 2013:50 Tid för undervisning – lärares arbete med åtgärdsprogram, föreslås att det särskilda stödet för en elev ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram endast om eleven, om han eller hon har fyllt 16 år, eller elevens vårdnadshavare begär det. Vi anser att genomförandet av ett sådant förslag skulle spä på ojämlikheten i skolan. Vi kan tänka oss att kravet på åtgärdsprogram tas bort för särskilt stöd av mindre omfattning men att kravet på åtgärdsprogram ska finnas kvar vid större behov av särskilt stöd.

Lärarnas autonomi måste ökas genom att delar av de dokumentationskrav som införts tas bort och genom att lärarna får större möjlighet att utforma sin uppföljning på det sätt som bäst passar deras arbetssituation och de utmaningar eleverna står inför.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2012/13:195 Minskade krav på dokumentation i skolan:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

Följdmotionerna

2013/14:Ub4 av Ibrahim Baylan m.fl. (S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa de individuella skriftliga utvecklingsplanerna.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn och föräldrar måste känna sig trygga i att de får information om elevens utveckling.

2013/14:Ub5 av Jabar Amin m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dokumentation och administration primärt ska syfta till att stimulera elevernas utveckling.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att göra en översyn av föreskrifter och allmänna råd kopplade till skolornas dokumentationsförfarande.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lärare bör ägna sig åt dokumentation och administration endast då det finns ett tydligt pedagogiskt syfte.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)