2013/14:UU25 Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten

Utrikesutskottets betänkande 2013/14:UU25
Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:129 Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten och en motion.

Enligt Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll är det röda korset, den röda halvmånen och det röda lejonet och solen internationellt erkända kännetecken för sjukvården och själavården under väpnade konflikter. Det röda korset och den röda halvmånen respekteras dock inte alltid i väpnade konflikter. Parterna i Genèvekonventionerna beslutade därför 2005 att inrätta ett nytt kännetecken som kompletterar de tidigare erkända kännetecknen för sjukvård och själavårdspersonal.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen godkänner tilläggsprotokoll III den 8 december 2005 till Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande antagande av ytterligare ett kännetecken, antar regeringens förslag till lag om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten, antar regeringens förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) och antar regeringens förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877). Tilläggsprotokoll III träder i kraft sex månader efter den dag då ratifikationsinstrumentet har deponerats. Regeringens förslag till lag om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten, regeringens förslag till lag om ändring i firmalagen och regeringens förslag till lag om ändring i varumärkeslagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottet anser att motionen ska avstyrkas.

I betänkandet finns en reservation (SD).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens proposition 2013/14:129

Riksdagen

a) godkänner tilläggsprotokoll III den 8 december 2005 till Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande antagande av ytterligare ett kännetecken,

b) antar regeringens förslag till lag om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten,

c) antar regeringens förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156),

d) antar regeringens förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:129 punkterna 1–4 och avslår motion 2013/14:U10.

Reservation (SD)

Stockholm den 27 maj 2014

På utrikesutskottets vägnar

Sofia Arkelsten

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Arkelsten (M), Urban Ahlin (S), Walburga Habsburg Douglas (M), Carina Hägg (S), Christian Holm (M), Mats Johansson (M), Carin Runeson (S), Fredrik Malm (FP), Olle Thorell (S), Kerstin Lundgren (C), Kenneth G Forslund (S), Christer Winbäck (FP), Désirée Pethrus (KD), Julia Kronlid (SD), Hans Linde (V) och Valter Mutt (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 19 september 2007 att tillkalla en kommitté för att kartlägga hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige (dir. 2007:134). Kommittén antog namnet Folkrättskommittén (Fö 2007:06). Enligt ett tilläggsdirektiv den 18 december 2008 fick Folkrättskommittén även i uppdrag att föreslå de författningsändringar som krävs för att möjliggöra en svensk ratificering av tilläggsprotokoll III den 8 december 2005 till Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande antagande av ytterligare ett kännetecken (dir. 2008:154). I kommitténs uppdrag ingick också att göra en översyn av lagen (1953:771) om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar m.m. och föreslå lämpliga ändringar. Enligt direktiven skulle översynsarbetet genomföras med utgångspunkt från förslagen i departementspromemorian Översyn av lagen om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar och för civilförsvarets internationella kännetecken (Ds 1993:59).

En följdmotion har kommit in med anledning av propositionen.

Bakgrund

Enligt Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll är det röda korset, den röda halvmånen och det röda lejonet och solen internationellt erkända kännetecken för sjukvården och själavården under väpnade konflikter. Det röda lejonet och solen användes tidigare av Persien, men kännetecknet används inte längre. Det omfattas emellertid fortfarande av konventionernas och protokollens skydd.

Det röda korset och den röda halvmånen används för att märka ut personer och objekt som har ett särskilt skydd och som inte får anfallas. Personerna och objekten som får bära kännetecknen omfattas dock av skydd oavsett om de är utmärkta med kännetecknen eller inte. Det är alltså inte ett kännetecken i sig som medför skydd utan det är endast en manifestation om att personen är skyddad eller objektet är skyddat enligt den humanitära rätten.

Trots att det röda korset och den röda halvmånen känns igen och är erkända över större delen av världen respekteras de inte alltid i väpnade konflikter. I vissa fall har kännetecknen uppfattats som ett religiöst, politiskt eller kulturellt ställningstagande. En del stater har också haft svårt att välja något av de redan erkända kännetecknen som sitt lands permanenta kännetecken. Mot den bakgrunden har det funnits behov av ett neutralt kännetecken, helt utan religiösa, politiska eller kulturella kopplingar som kan urholka kännetecknets skyddsvärde. Parterna i Genèvekonventionerna beslutade därför vid en diplomatkonferens i Genève 2005 om ytterligare ett tilläggsprotokoll till konventionerna. Genom protokollet inrättas ett nytt kännetecken som kompletterar de tidigare erkända kännetecknen för sjukvårds- och själavårdspersonal. Vid den internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen 2006 beslutades att kännetecknet skulle benämnas den röda kristallen. Den röda kristallen består av en röd ram i form av en kvadrat ställd på sin spets mot vit bakgrund (artikel 2.2 i tilläggsprotokoll III).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny lag om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten ska ersätta den nuvarande lagen från 1953 i samma ämne.

Vidare föreslås att Sverige ska tillträda 2005 års tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna från 1949 om skydd för krigens offer. Genom protokollet inrättas ett nytt kännetecken – den röda kristallen – som kompletterar bl.a. det röda korset som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter. Förslag lämnas till de lagändringar som behövs till följd av tillträdet. Ändringarna innebär bl.a. att svensk militär sjukvård tillfälligt ska kunna använda den röda kristallen om det röda korset är ifrågasatt av t.ex. politiska eller religiösa skäl. Det kan bidra till att svenska sjukvårdstrupper får ett starkare skydd vid fredsinsatser utomlands. Även rödakorsrörelsen, inklusive föreningen Svenska Röda Korset, ska kunna använda det nya kännetecknet.

Dessutom föreslås att ytterligare två internationella kännetecken ska skyddas – kännetecknet för anläggningar och installationer som innehåller farliga krafter (t.ex. kärnkraftverk) och kännetecknet för kulturegendom. Det föreslås att straffansvaret för otillåten användning av kännetecknen utvidgas så att det även omfattar missbruk av de nya kännetecknen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottets överväganden

Motionen

I kommittémotion 2013/14:U10 av Julia Kronlid m.fl. vill Sverigedemokraterna att proposition 2013/14:129 Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten avslås. Introduceringen av ytterligare en symbol skulle undergräva ställningen för det röda korset och i onödan orsaka förvirring.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning om att det finns behov av att inrätta ett nytt kännetecken, dvs. den röda kristallen, som komplement till bl.a. det röda korset som kännetecken för sjukvård och själavård under väpnade konflikter.

Utskottet menar att om svenska militära styrkor agerar i konfliktområden där användningen av det röda korset är förenad med risker, kan det finnas behov av att tillfälligt märka ut sjukvårdstrupperna med ett annat kännetecken. Utskottet menar att ett tillträde till tilläggsprotokoll III därmed skulle kunna bidra till att förbättra säkerheten för svensk militärsjukvård och militär själavårdspersonal i sådana situationer.

Vidare menar utskottet att tilläggsprotokoll III innebär förbättringar för den sjukvårds- och själavårdspersonal som deltar i insatser under FN:s överinseende. Det införs en möjlighet att vid sådana insatser använda ett gemensamt kännetecken. För rödakors- och rödahalvmånerörelsen, inklusive Svenska Röda Korset, innebär protokollet också fördelar. Protokollet möjliggör användning av den röda kristallen i stället för det röda korset om det kan underlätta arbetet.

Utskottet menar att Sverige genom att tillträda tilläggsprotokoll III dessutom kan bidra till att stärka statusen och skyddet för den röda kristallen globalt.

Utskottet delar regeringens bedömning att kännetecknet för anläggningar och installationer som innehåller farliga krafter och kännetecknet för kulturegendom ska skyddas.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner tilläggsprotokoll III den 8 december 2005 till Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande antagande av ytterligare ett kännetecken, antar regeringens förslag till lag om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten, antar regeringens förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156) och antar regeringens förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877).

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avstyrker motion 2013/14:U10 och bifaller proposition 2013/14:129 Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Regeringens proposition 2013/14:129 (SD)

av Julia Kronlid (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:U10 och avslår proposition 2013/14:129 punkterna 1–4.

Ställningstagande

För närvarande existerar ett antal olika internationellt erkända kännetecken för sjukvårdspersonal. I Sverige har hitintills det röda korset använts som en igenkänningssymbol för den här funktionen, vilket brukar anses ha sin historiska grund i en invertering av färgerna i den schweiziska flaggan när man skapade organisationen Röda Korset 1863.

Att det i dag finns olika symboler som erkända kännetecken har sin grund i att olika länder har hänvisat till skilda kulturella, religiösa eller politiska traditioner. När nu röster har höjts för att införa ett ”neutralt” kännetecken – den röda kristallen – är det i realiteten så att det handlar om att muslimska länders företrädare har kritiserat de röda kors som sjukvårdspersonal från historiskt kristna länder har burit. Det är inte första gången som en sådan diskussion uppstår. Osmanska riket och dess efterföljare Turkiet kritiserade vid 1900-talets början det röda korset just för att vara en kristen symbol, vilket var en del av bakgrunden till att man accepterade den röda halvmånen som en alternativ symbol för muslimska länder 1929. Någon motsvarande kritik från de länder som traditionellt burit det röda korset (eller från kristna kyrkor) gentemot den röda halvmånen existerar veterligen inte. Det röda korset är i dagsläget i Sverige och många andra länder ett synnerligen väl etablerat varumärke – inte bara vid väpnade konflikter utan över lag – som symbol för sjukvård. I Sverige är det röda korset sedan lång tid tillbaka en okontroversiell symbol för sjukvård, och vi kan inte se att det skulle kunna finnas en politisk och religiös provokation i symbolen. Introduceringen av ytterligare en symbol skulle undergräva detta väletablerade varumärkes ställning och i onödan kunna orsaka förvirring. Det finns ingen anledning till detta.

Diskussionerna om detta måste också ses mot bakgrund av den konflikt som länge har funnits i fråga om den israeliska motsvarigheten till Röda Korset, Magen David Adom, som länge har använt en röd davidsstjärna som sin symbol. För att den israeliska organisationen skulle kunna tas upp i Röda Korset tog man fram den röda kristallen som en kompromissymbol som Magen David Adom skulle kunna bruka tillsammans med davidsstjärnan inom Israels gränser.

Mot ovanstående bakgrund innebär ett antagande av denna röda kristall som ett nytt möjligt kännetecken för svensk militär personals sjukvårdsfunktion i realiteten en eftergivenhet mot de krav som muslimska företrädare ställer på kristna. Det finns ingen rimlig anledning till en sådan eftergivenhet i och med att någon motsvarande sådan åtgärd inte är aktuell för länder vars personal bär den röda halvmånen. Det är vidare anmärkningsvärt att den formulering som återfinns i propositionens lagtext faktiskt också skulle göra den röda halvmånen till en möjlig symbol för svenska sjukvårdare. Det ser vi inte som rimligt. Argumentet att detta skulle innebära en förhöjd säkerhet för svensk sjukvårdspersonal är knappast hållbart, med tanke på att den som har beslutat sig för att angripa sjukvårdspersonal sannolikt kommer att göra det oavsett vilken uniform de bär.

Det är dags att ta ställning nu och faktiskt hålla fast vid det för oss traditionella symbolbruket som är väl förankrat, och med anledning av detta är vårt förslag att den aktuella propositionen avslås i sin helhet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:129 Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten:

1.	Riksdagen godkänner tilläggsprotokoll III den 8 december 2005 till Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande antagande av ytterligare ett kännetecken.
2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten.
3.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i firmalagen (1974:156)
4.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i varumärkeslagen (2010:1877)

Följdmotionen

2013/14:U10 av Julia Kronlid m.fl. (SD):

Riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 2013/14:129 Skydd för kännetecken i den internationella humanitära rätten.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag