2013/14:SoU24 Patientlag

Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU24
Patientlag

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:106 Patientlag, två följdmotioner och en motion från den allmänna motionstiden 2013.

I propositionen föreslås att en ny lag, patientlagen, införs. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas, det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke och patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas. Patienten ska även ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Utöver detta införs bestämmelser om barns inflytande över sin vård i den nya lagen. I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

I betänkandet finns två reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Tandvård

Riksdagen avslår motion

2013/14:So16 av Per Ramhorn (SD).

Reservation 1 (SD)

Val av utförare m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. 9 kap. 1 § patientlag,

2. 4 § lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:106 punkterna 1 och 2, båda i denna del, och avslår motion

2013/14:So15 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (V)

Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. patientlag,

2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

3. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125),

4. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

5. lag om ändring i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.,

6. lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,

7. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355),

8. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659),

i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:106 punkterna 1, 2, båda i denna del, och 3–8 samt avslår motion

2013/14:So399 av Marta Obminska (M) yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 3 juni 2014

På socialutskottets vägnar

Anders W Jonsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders W Jonsson (C), Saila Quicklund (M), Margareta B Kjellin (M), Christer Engelhardt (S), Helena Bouveng (M), Ann Arleklo (S), Isabella Jernbeck (M), Lennart Axelsson (S), Maria Lundqvist-Brömster (FP), Catharina Bråkenhielm (S), Gunnar Sandberg (S), Rickard Nordin (C), Agneta Luttropp (MP), Anders Andersson (KD), Per Ramhorn (SD), Eva Olofsson (V) och Shadiye Heydari (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:106 Patientlag, två följdmotioner och en motion från den allmänna motionstiden 2013. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den nuvarande informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas. Det klargörs även att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke. Patienten ska dock få den vård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja inte kan utredas.

Möjligheten för en patient att få en ny medicinsk bedömning ska utvidgas, och det innebär att möjligheten enbart villkoras av att han eller hon har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom.

Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård utvidgas således till att även gälla patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Hemlandstinget ska bekosta vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det förstnämnda landstingets remissregler följs.

Utöver detta införs bestämmelser om barns inflytande över sin vård i den nya lagen.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.

Utskottets överväganden

Patientlag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag. Riksdagen avslår motioner om tandvård, val av utförare m.m. och om en patienträttighetslag.

Jämför reservationerna 1 (SD) och 2 (V).

Propositionen

En ny patientlag

Regeringen föreslår att en ny lag, patientlagen, införs. Lagen syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innehåller bestämmelser som rör patientens möjlighet till inflytande i hälso- och sjukvården eller som har direkt betydelse för vårdens utformning. Patientlagen innehåller även hänvisningar till bestämmelser om patientens ställning i andra lagar.

Patientlagen ska inte innehålla utkrävbara rättigheter i den meningen att beslut som fattas inom vården ska kunna överprövas av domstol. Det betyder att patientlagstiftningen i huvudsak ska bygga på de skyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har gentemot patienterna. Det är enligt regeringen av stort värde för såväl patienter och närstående som hälso- och sjukvårdspersonalen att patientlagen innehåller de mest grundläggande bestämmelserna av generell karaktär som har direkt betydelse för vårdens beskaffenhet eller som tydliggör patientens möjligheter till inflytande.

Enligt regeringens förslag avses med hälso- och sjukvård enligt lagen dels åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, dels sjuktransporter.

Vissa bestämmelser ska endast gälla hälso- och sjukvårdsverksamheter som bedrivs med ett landsting eller en kommun som huvudman.

Den föreslagna patientlagen innehåller ett stort antal bestämmelser som, åtminstone till sitt sakliga innehåll, redan i dag återfinns i andra lagar. De flesta av bestämmelserna innebär dubbelregleringar på det sättet att de mer eller mindre upprepar vad som föreskrivs i de andra författningarna. Flera bestämmelser i patientlagen hänvisar i stället till de andra lagarna, i vissa fall med angivande av vad den andra bestämmelsen innebär. Även det motsatta förhållandet förekommer.

Patientlagen ska enligt regeringen inte omfatta tandvård. Patientmaktsutredningen (S 2011:03) har övervägt om patientlagen ska omfatta verksamheter inom såväl hälso- och sjukvård som tandvård. Det finns patienter i både hälso- och sjukvården och tandvården, vilket talar för att tandvården bör omfattas av lagen. Tandvården är dessutom ett område som bl.a. Socialstyrelsen lyfter fram som ett exempel på ojämlik vård. Utredningen menar dock att det finns skäl som talar mot att i alla delar inkludera tandvård i den nya patientlagen. De brister som finns på tandvårdsområdet avhjälps enligt utredningens mening inte genom att tydliggöra vad patienter ska få i form av t.ex. valfrihet eller en ny medicinsk bedömning. Såväl finansiering som organisering och styrning av tandvården skiljer sig avsevärt från vad som gäller inom hälso- och sjukvården. Utredningen anser att patientlagen tills vidare inte ska omfatta tandvård, och regeringen instämmer i utredningens bedömning och förslag. Det är enligt regeringen viktigt att understryka att tandvårdslagen (1985:125) redan innehåller vissa bestämmelser som syftar till att stärka patientens ställning.

Med anledning av införandet av patientlagen föreslår regeringen även ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., patientdatalagen (2008:355) och patientsäkerhetslagen (2010:659).

Individuell information till patienter

Regeringen anser att informationspliktens omfattning och innehåll behöver förtydligas i den svenska lagstiftningen och föreslår därför att patienten ska få information om

·. sitt hälsotillstånd

·. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling

·. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning

·. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård

·. det förväntade vård- och behandlingsförloppet

·. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar

·. eftervård

·. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Patienten ska även få information om

·. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

·. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt

·. vårdgarantin

·. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.

Informationen till mottagaren ska anpassas till hans eller hennes ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar. Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras.

Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det.

Regeringen föreslår även att om informationen inte kan lämnas till patienten, ska den i stället om möjligt lämnas till en närstående till honom eller henne. Informationen får inte lämnas till patienten eller någon närstående om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta.

Samtycke

Regeringen föreslår att det ska framgå av patientlagen att hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke om inte annat följer av lag. Innan samtycke hämtas in ska patienten få viss information.

Patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Behov av ett formaliserat samtycke kan även fortsättningsvis finnas för särskilt ingripande åtgärder, vilket får regleras i speciallagstiftning.

Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om patienten avstår från viss vård eller behandling, ska information ges om vilka konsekvenser detta kan medföra. Patientjournalen ska innehålla uppgifter om att en patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling.

Hälso- och sjukvård till vuxna beslutsoförmögna

Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i vård, omsorg och forskning (S 2012:06) ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 januari 2015. Regeringen anser emellertid att det är angeläget att snarast möjligt ge stöd för hälso- och sjukvårdens insatser i akuta situationer i speciallagstiftning. Regeringen föreslår därför att en patient ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas. Regeringen gör bedömningen att i avvaktan på förslag från utredningen bör ytterligare bestämmelser om hälso- och sjukvård till vuxna personer som saknar beslutsförmåga inte införas.

Barnets inflytande över sin vård

Regeringen föreslår att när hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.

När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Vilken mognad som krävs för att ett barns inställning ska tillmätas betydelse måste bedömas vid varje enskilt tillfälle och är beroende av åtgärdens art och angelägenhetsgrad.

När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information. Uppgifter om den information som har lämnats till patientens vårdnadshavare och övriga närstående ska dokumenteras i patientjournalen.

Motsvarande bestämmelser om information till vårdnadshavare, om att klarlägga barns inställning och om barnets bästa som föreslås för barn som är patienter inom hälso- och sjukvården ska enligt regeringen även gälla verksamheter inom tandvården. Regeringen föreslår således att bestämmelser om barns ställning i tandvården förs in i tandvårdslagen.

Delaktighet och medverkan

Enligt regeringens förslag ska en patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar.

Patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården, om det är lämpligt och om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel

En motsvarande bestämmelse om val av behandlingsalternativ som i dag finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, och patientsäkerhetslagen ska enligt regeringen föras in i den nya patientlagen. Regeringen föreslår således att när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Patienten har inte rätt att välja en sådan behandling som kommunen ansvarar för enligt 18 § första–tredje styckena HSL utanför den kommun inom vilken han eller hon är bosatt, om denna kommun kan erbjuda en behandling som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

I propositionen Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel (prop. 2013/14:67) föreslås att HSL och patientsäkerhetslagen ändras så att det tydligare framgår att den enskilde har rätt att välja hjälpmedel. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. I patientlagen bör det enligt regeringen införas en bestämmelse om möjligheten att välja hjälpmedel. Regeringen föreslår således att när det finns olika hjälpmedel tillgängliga för personer med funktionsnedsättning ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat.

Ny medicinsk bedömning

Regeringen anser att en utökning av möjligheterna att använda sig av en ny medicinsk bedömning kan stärka patientens ställning ytterligare. Regeringens förslag innebär att en patient med en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Ökad valfrihet

Ett fritt val av utförare i öppen vård

Regeringen föreslår att det i patientlagen införs en bestämmelse om att en patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska få möjlighet att inom eller utom detta landsting välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Med öppenvård avses primärvård och specialiserad vård som inte kräver intagning i vårdinrättning. Valmöjligheten kan även omfatta högspecialiserad vård, dvs. exempelvis regionsjukvård enligt 9 § HSL.

Regeringen föreslår även att det i HSL fastslås att landstinget ska erbjuda öppen vård åt patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Dessa patienter omfattas inte av landstingets vårdgaranti. I övrigt ska vården ges på samma villkor som de som gäller för de egna invånarna. En patient kommer att kunna välja utförare, antingen en offentlig aktör eller en privat utförare som har avtal med landstinget.

Det landsting som ansvarar för hälso- och sjukvård av en patient enligt 3 § HSL svarar för kostnaderna för vård som patienten ges utanför landstinget. Detta gäller dock inte om hemlandstinget ställer krav på remiss och remissreglerna inte följs. Regeringens förslag till lagreglering av vårdvalet innebär att patienten kan välja utförare av primärvård eller öppen specialiserad vård inom hela landet utan att hemlandstinget har möjlighet att påverka patientens val genom att kräva betalningsförbindelser eller godkännande i förväg. Förslaget innebär således en viss inskränkning i landstingens möjlighet att planera och styra vården. Regeringen anser dock att landstingen även i fortsättningen ska ha möjlighet att styra hälso- och sjukvården genom de remissregler man väljer att ställa upp.

Ett landsting får också i andra fall erbjuda hälso- och sjukvård åt den som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård, om landstingen kommer överens om det.

Förslaget medför ingen principiell ändring av de regler som gäller för den nationella vårdgarantin. Landstinget ska även i fortsättningen erbjuda dem som landstinget ansvarar för vårdgaranti. En patient som väljer att vårdas i ett annat landsting kan anses ha avstått frivilligt från vårdgaranti i det egna landstinget. Patienten omfattas inte heller av vårdgarantin i det landsting som han eller hon söker sig till. Detta bör enligt regeringens mening förtydligas i HSL.

Vidare framgår att landstingets skyldighet att erbjuda vårdgaranti utvidgas till att, förutom personer som är bosatta inom landstinget, även omfatta personer som är kvarskrivna enligt folkbokföringslagen (1991:481) och som stadigvarande vistas inom landstinget samt personer som har rätt till vårdförmåner enligt vad som följer av förordning (EG) nr 883/2004.

Alla som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård ska kunna välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och kunna välja en fast läkarkontakt i primärvården.

Landstinget ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i behovet av vård hos dem som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård.

Vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering m.m.

Regeringen föreslår att det i patientlagen införs motsvarigheter till nuvarande bestämmelser i främst HSL som handlar om patientens möjlighet till inflytande i hälso- och sjukvården eller som har direkt betydelse för vårdens utformning. Bestämmelserna rör exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, individuell planering, fast läkarkontakt, kvalitet, tillgänglighet och samordning samt patientens självbestämmande och integritet.

Övrigt

Ett förslag innebär att ett förtydligande görs i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. med innebörd att patientnämnderna ska tillhandahålla, inte enbart hjälpa patienter att få, den information som de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården. I patientlagen införs en bestämmelse om patientnämndernas uppgifter.

Regeringen gör vidare bedömningen att berörda myndigheter bör ges i uppdrag att följa upp genomförandet och konsekvenserna av regeringens förslag.

Följdmotionerna

I motion 2013/14:So16 av Per Ramhorn (SD) begärs ett tillkännagivande om att inkludera tandvården i patientlagen. Även om tandvården i sig skiljer sig från den övriga sjukvården genom finansiering, organisation och styrning ser motionären munnen som en del av kroppen och menar därför att den kommande patientlagen även ska innefatta tandvård.

I kommittémotion 2013/14:So15 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 1 begärs att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa en möjlighet till fritt nationellt val av utförare av offentligt finansierad öppen vård. Enligt motionärerna ska ett nationellt vårdvalssystem inte införas. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om fritt val av utförare i öppen vård, och 9 kap. 1 § bör därmed strykas i en kommande patientlag. I yrkande 2 begärs att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL. Motionärerna anser att riksdagen som en följd också bör avslå den föreslagna ändringen i 4 § HSL om att landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård.

Motion från allmänna motionstiden 2013

I motion 2013/14:So399 av Marta Obminska (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att överväga en översyn av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om ett införande av en patienträttighetslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar propositionen. Den föreslagna patientlagen syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Lagen innehåller bestämmelser som rör patientens möjlighet till inflytande i hälso- och sjukvården eller som har direkt betydelse för vårdens utformning.

En följdmotion tar upp frågan om att tandvård bör inkluderas i patientlagen. Utskottet vill inledningsvis understryka att förslaget till ändring i tandvårdslagen redan innehåller vissa bestämmelser som syftar till att stärka patientens ställning. Utskottet konstaterar även att det i propositionen föreslås att vissa bestämmelser om barns ställning i hälso- och sjukvården även ska gälla inom tandvården. Utskottet konstaterar vidare att regeringen nyligen har gett en särskild utredare i uppdrag att genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform (dir. 2014:28). Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör ta något initiativ. Motionen 2013/14:So16 (SD) avstyrks.

Ytterligare en följdmotion tar upp frågan om val av utförare och erbjudande om öppen vård. Enligt utskottet ger valfrihet den enskilde inflytande över vården, och genom att patienter får möjlighet att utifrån egna behov och önskemål välja utförare stärks patientens ställning. Utskottet anser att patientens ställning i vården behöver stärkas ytterligare och att patientens möjlighet att själv välja utförare både inom och utom det egna landstinget därför bör utökas. Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att berörda myndigheter enligt regeringens bedömning bör ges i uppdrag att följa upp genomförandet och konsekvenserna av regeringens förslag. Riksdagen bör således inte heller ta något initiativ med anledning av denna motion. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i denna del och avstyrker motion 2013/14:So15 (V).

Utskottet tillstyrker även i övrigt regeringens förslag till patientlag, lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125), lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lag om ändring i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) samt lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659). Motionen 2013/14:So399 (M) får anses vara tillgodosedd med förslaget.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Tandvård, punkt 1 (SD)
	av Per Ramhorn (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:So16 av Per Ramhorn (SD).

Ställningstagande

En stärkning av patientens delaktighet och valfrihet inom tandvården kan enligt min mening bidra till en mer jämlik vård. Patientlagen handlar primärt om grundläggande rättigheter för patienten, och varför detta inte skulle gälla tandvården är anmärkningsvärt. Även om tandvården i sig skiljer sig från den övriga sjukvården genom finansiering, organisation och styrning ser jag munnen som en del av kroppen och menar därför att tandvården bör inkluderas i patientlagen. Det får bli regeringens uppgift att snarast efter beredning återkomma till riksdagen med de lagförslag som behövs.

2.	Val av utförare m.m., punkt 2 (V)
	av Eva Olofsson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1. 9 kap. 1 § patientlag,

2. 4 § lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:So15 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2013/14:106 punkterna 1 och 2, båda i denna del.

Ställningstagande

Regeringens förslag innebär att en patient fritt kommer att kunna välja utförare av offentligt finansierad öppen vård i hela landet och att hemlandstinget är skyldigt att ersätta den valda utföraren. Det handlar om att införa ett nationellt vårdvalssystem i såväl primärvården som hela den öppna specialiserade vården. Jag anser att det är ett ingrepp i det lokala självstyret och leder till minskad lokal demokrati. Det innebär ett steg mot förstatligande av hälso- och sjukvården utan att staten tar ansvar för styrning och finansiering. Det ger vinstdrivande privata vårdföretag möjlighet att expandera sin verksamhet ytterligare och skapa större vinster på skattebetalarnas bekostnad. Det kommer att skapa större hälsoklyftor där de rika kommer att få bättre tillgång till vård på bekostnad av resurssvaga grupper.

Jag anser att förslagen att införa en möjlighet till fritt nationellt val av utförare av offentligt finansierad öppen vård och att landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska avslås av riksdagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:106 Patientlag:

1.	Riksdagen antar regeringens förslag till patientlag.
2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
3.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).
4.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.
5.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.
6.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
7.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355).
8.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Följdmotionerna

2013/14:So15 av Eva Olofsson m.fl. (V):

1.	Riksdagen avslår regeringens förslag om att införa en möjlighet till fritt nationellt val av utförare av offentligt finansierad öppen vård.
2.	Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

2013/14:So16 av Per Ramhorn (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inkludera tandvården i patientlagen.

Motion från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:So399 av Marta Obminska (M):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga en översyn av hälso- och sjukvårdslagstiftningen.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett införande av en patienträttighetslag.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag