Skatteutskottets betänkande

2013/14:SkU11

Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i proposition 2013/14:28 Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt.

Ändringar görs i skatteförfarandelagen (2011:1244) som möjliggör att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration som avser ett beskattningsår samordnas med deklarationstidpunkten för inkomstskatt. Syftet med förslaget är att underlätta skatteredovisningen för företagen. Möjligheten att redovisa mervärdesskatten senare begränsas dock för företag som bedriver handel med andra EU-länder.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.

I betänkandet finns en reservation (V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:28 och avslår motion

2013/14:Sk3 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Reservation (V)

Stockholm den 21 november 2013

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD) och Jacob Johnson (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:28 Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt.

Ändringar görs i skatteförfarandelagen (2011:1244) som möjliggör att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration som avser ett beskattningsår samordnas med deklarationstidpunkten för inkomstskatt. Syftet med förslaget är att underlätta skatteredovisningen för företagen. Möjligheten att redovisa mervärdesskatten senare begränsas dock för företag som bedriver handel med andra EU-länder.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2. I ärendet finns en reservation (V).

Bakgrund

Möjligheten att redovisa mervärdesskatt i samma deklaration som inkomstskatten togs bort när skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, infördes. Flera remissinstanser ansåg att det borde vara möjligt för den som redovisar mervärdesskatt för ett beskattningsår att göra det i samband med inkomstdeklarationen. Bedömningen gjordes dock att det med hänsyn till motsvarande bestämmelser i artikel 252 och 253 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november om ett gemensamt system för mervärdesskatt (i fortsättningen mervärdesskattedirektivet eller direktivet) inte torde vara möjligt att låta tidpunkten för redovisning av mervärdesskatt för beskattningsår sammanfalla med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration (prop. 2010/11:165 s. 368 f.).

I sitt betänkande 2011/12:SkU3 yttrade skatteutskottet att det måste uppfattas som en betydande olägenhet att behöva lämna två deklarationer vid olika tidpunkter efter varje beskattningsår. Skatteutskottet anförde vidare att det är viktigt att alla ansträngningar görs för att lösa detta problem och att utskottet utgår från att regeringen kommer att undersöka möjligheterna att få ett undantag från direktivets bestämmelser.

Finansdepartementet har i ett brev frågat Europeiska kommissionen (kommissionen) om det är möjligt enligt artikel 272.1 b i mervärdesskattedirektivet att senarelägga deklarationstidpunkten för beskattningsbara personer som inte genomför vissa transaktioner med andra EU-länder (dnr Fi2012/4472). Kommissionen angav i sitt svar till Finansdepartementet att artikel 272 i mervärdesskattedirektivet är tillämplig på en sådan åtgärd och att något undantag enligt artikel 395 inte behövs.

En promemoria har tagits fram inom Finansdepartementet med ett förslag om ändring av skatteförfarandelagen som innebär att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för redovisningsperioden beskattningsår samordnas med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2013:3130).

I budgetpropositionen för 2014 anges att ett undantag från direktivets bestämmelse om senaste deklarationstidpunkt kan göras enligt artikel 272 i mervärdesskattedirektivet. Regeringen bedömer i budgetpropositionen att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för ett helt beskattningsår bör samordnas med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration. Vidare anges att regeringen avser att lämna ett förslag till riksdagen under hösten 2013 och att ett sådant förslag bör träda i kraft den 1 januari 2014 (prop. 2013/14:1, förslag till statens budget, finansplan m.m. s. 483 f.).

Utskottets överväganden

Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet bifaller regeringens förslag om att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration som avser redovisningsperioden beskattningsår samordnas med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration.

Jämför reservation (V).

Propositionen

Tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration som avser redovisningsperioden beskattningsår samordnas med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration. Ändringen gäller inte den som utför vissa gränsöverskridande transaktioner inom EU.

Enligt nuvarande regler ska en mervärdesskattedeklaration, med vissa undantag, senast lämnas antingen den 12 eller 26 i månaden. Undantag finns dock för januari och augusti då deklarationen ska lämnas den 17 i stället för den 12 i månaden. I december gäller den 27 i stället för den 26 i månaden. De dagar mervärdesskattedeklarationen ska lämnas är också förfallodagar i systemet för skatte- och avgiftsbetalningar. Att ha fler än två förfallodagar per månad i det systemet har ansetts bli betungande både för Skatteverket och för de skattskyldiga (prop. 1996/97:100 del 1 s. 287). För att inte skapa nya administrativa problem med fler datum för inlämning av skattedeklaration och betalning av mervärdesskatt än de redan befintliga, föreslås dessa datum även fortsättningsvis gälla. Ny deklarationstidpunkt för de som omfattas av ändringen blir således den nu befintliga deklarationstidpunkt för mervärdesskatt för en viss månad som närmast följer på deklarationstidpunkten för inkomstskatt. Det medför att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för redovisningsperioden beskattningsår kommer att vara senare än tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration. Det blir därmed möjligt för företagen att samordna arbetet med att lämna mervärdesskattedeklarationen med arbetet med att lämna inkomstdeklaration.

Bestämmelsen om deklarationstidpunkten i 26 kap. 33 a § i promemorian har delats upp i två paragrafer. Med anledning av det görs också ett tillägg i 3 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL. Ett tillägg har också gjorts i 62 kap. 8 § SFL om förfallodag för mervärdesskatt vid omprövningsbeslut. Det är inte heller en förutsättning att inkomstdeklarationen lämnats elektroniskt för att en juridisk person ska få lämna mervärdesskattedeklarationen en månad senare. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts.

Anstånd för fysiska personer och dödsbon som anlitar deklarationshjälp (s.k. byråanstånd) föreslås kunna beviljas på samma villkor som för inkomstdeklaration, för att möjliggöra en samordnad hantering av mervärdesskattedeklarationen och inkomstdeklarationen så långt möjligt. Bokföringsnämnden har föreslagit en direkt koppling mellan anståndet med inkomstdeklarationen och anståndet med mervärdesskattedeklarationen. Alla som får byråanstånd med att lämna inkomstdeklarationen kommer dock inte att ha rätt att redovisa mervärdesskatt för redovisningsperioden beskattningsår med en senarelagd deklarationstidpunkt. En direkt koppling skulle också medföra hanteringssvårigheter för Skatteverket. För att få anstånd med mervärdesskattedeklarationen bör därför en ansökan göras på motsvarande sätt som gäller för inkomstdeklarationen.

Bestämmelsen om byråanstånd med mervärdesskattedeklarationen i 36 kap. 6 § SFL har utformats på motsvarande sätt som bestämmelsen om byråanstånd i fråga om inkomstdeklarationen. Vid ett sådant byråanstånd ansöker deklarationsmedhjälparen om anstånd. Byråanståndet beviljas enligt en tidsplan och deklarationerna ska lämnas successivt under anståndsperioden enligt tidsplanen. Anståndsbeslutet omfattar ett antal namngivna personer. Tidsplanen är dock inte preciserad så att det framgår vid vilken tidpunkt en viss person senast ska lämna deklarationen (prop. 2010/11:165 s. 846).

Den föreslagna bestämmelsen innebär att anstånd får vägras om den som ska lämna deklarationshjälpen har misskött tidigare anstånd.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Statens mervärdesskatteintäkter (nettot av utgående och ingående mervärdesskatt) från företag som redovisar mervärdesskatt årsvis uppskattas av Skatteverket till ca 5,91 miljarder kronor per år, vilket fördelat på juridiska och fysiska personer motsvarar ca 1,52 respektive 4,39 miljarder kronor på årsbasis. Om redovisningen av mervärdesskatten i tiden samordnas med deklarationstidpunkten för inkomstskatt förskjuts redovisningsdatumet för juridiska och fysiska personer framåt i tiden. I och med att en sådan ändring innebär en senareläggning av statens intäkter i tiden, en uppbördsförskjutning, medför ändringen att statens upplåningsbehov ökar och en offentligfinansiell effekt motsvarande statens räntekostnad för de uppskjutna intäkterna under perioden i fråga. Betalningsströmmarna från juridiska personer bedöms i genomsnitt förskjutas framåt i tiden med sex månader, medan uppbördsförskjutningen för fysiska personer i genomsnitt bedöms uppgå till tre månader.

Den offentligfinansiella bruttokostnaden för en permanent uppbördsförskjutning uppgår 2014 till 40 miljoner kronor. Hänsyn tas dock även till att uppbördsförskjutningen leder till att företagens kostnader minskar, vilket antas resultera i ökade bolagsskatteintäkter. Minskningen av företagens kostnader är lika stor som bruttominskningen av statens intäkter.

Uppbördsförskjutningen bedöms därför ge upphov till en offentligfinansiell nettokostnad på 31 miljoner kronor per år. I och med att regeländringen är bestående är effekten att betrakta som varaktig. Andelen gränsöverskridande mervärdesskattetransaktioner bland berörda företag bedöms vara negligerbar, varför dessa transaktioner inte nämnvärt påverkar den offentligfinansiella effekten.

En senareläggning av deklarationstidpunkten för mervärdesskatt innebär försämrade kontrollmöjligheter för Skatteverket, vilket i sin tur kan innebära ökat skatteundandragande och minskade skatteintäkter. Skatteverket får mindre tid på sig att göra kontroller i efterhand och fatta beslut om omprövning och efterbeskattning, eftersom dessa frister börjar löpa vid beskattningsårets utgång.

Skatteverkets engångskostnader för förslaget beräknas till 2,65 miljoner kronor som avser it-utveckling och information. Den ökade årliga kostnaden för Skatteverket beräknas till 4,15 miljoner kronor. Beloppet avser drift av it-system och handläggningskostnader. Skatteverkets kostnader får hanteras inom befintliga och beräknade anslagsramar. En samlad bedömning av Skatteverkets resursbehov har gjorts i budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 3 avsnitt 3.4.

Förslaget bedöms inte medföra merarbete eller merkostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:SkU3 föreslår Jacob Johnson m.fl. (V) att riksdagen avslår regeringens förslag. Motionärerna hävdar att även om regeringens förslag skulle innebära en förenkling för företagen, anser Vänsterpartiet att priset i form av försämrade möjligheter till skattekontroll är för högt. I stället bör regeringen återkomma med ett lagförslag om ändrad deklarationstidpunkt för enskilda näringsidkare samt representanter för enkla bolag och partrederier enligt 5 kap. 2 § SFL.

Utskottets ställningstagande

Vid införandet av ny skatteförfarandelag (2011:1224) påpekade utskottet i betänkande 2011/12:SkU3 att det måste uppfattas som en betydande olägenhet att behöva lämna två deklarationer vid olika tidpunkter efter varje beskattningsår, och att det var viktigt att regeringen gjorde alla ansträngningar för att lösa detta problem. Därför välkomnar nu utskottet regeringens förslag att för ett stort antal företag samordna redovisningstidpunkterna för inkomst- och mervärdesskattedeklaration. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motion 2013/14:Sk3.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.

Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt (V)

av Jacob Johnson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sk3 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2013/14:28.

Ställningstagande

I motionen föreslås att tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration som avser ett beskattningsår samordnas med deklarationstidpunkten för inkomstskatt. Syftet är att underlätta skatteredovisningen för företagen. Vänsterpartiet tycker att syftet med förändringen är vällovligt och välkomnar den när det gäller enskilda näringsidkare. Vi anser dessutom liksom Skatteverket att även representanter för enkla bolag och partrederier enligt 5 kap. 2 § SFL ska ingå i den krets som omfattas av förslaget.

Förslaget innebär konkret att deklarationstidpunkten för mervärdesskatt senareläggs. Det betyder att deklarationstidpunkten därmed kan komma att ligga så sent som tio månader efter redovisningstidpunktens utgång. Detta försämrar möjligheterna till skattekontroll. Tunga remissinstanser som Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten lyfter särskilt fram att aktiebolag är en bolagsform som inte sällan används som brottsverktyg för användande av svart arbetskraft och penningtvätt. Även momsbedrägerier utförs i aktiebolagsform med hjälp av skenbolag, s.k. missing traders. En senareläggning av redovisningstidpunkten skulle försvåra för myndigheterna att upptäcka den här typen av skattebrott.

Enligt Skatteverkets s.k. skattefelskarta går staten miste om drygt 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter varje år. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men fusket står för den största delen. Skattefusk snedvrider konkurrensen, och på sikt riskerar seriösa företag att slås ut. Det är också allvarligt att staten går miste om så stora skatteinkomster varje år. Varje skattekrona behövs, bl.a. till fler lärare i skolan och mer personal i barn- och äldreomsorgen. Därför menar Vänsterpartiet att kampen mot skattefusk måste ges hög prioritet. Den borgerliga regeringens åtgärder är otillräckliga. Ett tydligt exempel är flera tillkännagivanden från riksdagen som syftar till att minska skattefusk och social dumpning och som regeringen valt att avvisa eller förhala.

Att ändra redovisningstidpunkten för mervärdesskatt även för juridiska personer skulle troligtvis innebära en förenkling för företagen, men Vänsterpartiet anser att priset i form av försämrade möjligheter till skattekontroll är för högt.

Riksdagen bör avslå proposition 2013/14:28 Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. I stället bör regeringen återkomma med ett lagförslag om ändrad deklarationstidpunkt för enskilda näringsidkare samt representanter för enkla bolag och partrederier enligt 5 kap. 2 § SFL. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:28 Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Följdmotionen

2013/14:Sk3 av Jacob Johnson m.fl. (V):

1.

Riksdagen avslår proposition 2013/14:28 Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett lagförslag om ändrad deklarationstidpunkt för enskilda näringsidkare samt representanter för enkla bolag och partrederier enligt 5 kap. 2 § skatteförfarandelagen, förkortad SFL.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag