Skatteutskottets betänkande 2013/14:SkU1 | |
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution | |
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslag för 2014 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (prop. 2013/14:1 utg.omr. 3) och avstyrker samtidigt en rad motionsförslag som rör Skatteverkets, Tullverkets och Kronofogdemyndighetens anslag och resurser.
Utskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet redovisar sina förslag om anslag och resurser för myndigheterna inom utgiftsområdet i fyra reservationer.
Utskottet avstyrker vidare motioner som gäller vissa frågor inom tullområdet. I denna del har utskottets ledamöter från Socialdemokraterna, och Sverigedemokraterna lämnat reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution | |
| a) | Anslagen för 2014 inom utgiftsområdet |
| Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 anslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt regeringens förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna 2013/14:Sk375 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V), 2013/14:Sk402 av Thoralf Alfsson m.fl. (SD) och 2013/14:Sk409 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 7. | |
| b) | Skatteverkets verksamhet |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Sk410 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 6. | |
| c) | Tullverkets verksamhet |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Sk208 av Björn Söder och Kent Ekeroth (båda SD), 2013/14:Sk275 av Karin Nilsson och Johan Linander (båda C), 2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 28 och 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 28. | |
| d) | Kronofogdemyndighetens verksamhet |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Sk227 av Gunvor G Ericson och Ulf Holm (båda MP) yrkande 2. | |
Reservation 1 (S)
Reservation 2 (MP)
Reservation 3 (SD)
Reservation 4 (V)
2. | Vissa frågor inom tullområdet |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Sk263 av Peter Jeppsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2013/14:Sk264 av Peter Jeppsson m.fl. (S), 2013/14:Sk350 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M), 2013/14:Sk374 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD) yrkandena 1 och 2, 2013/14:Sk431 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2, 2013/14:Ju343 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 3 och 2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 29. |
Reservation 5 (S)
Reservation 6 (SD)
Stockholm den 21 november 2013
På skatteutskottets vägnar
Henrik von Sydow
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Lena Asplund (M), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD), Jacob Johnson (V) och Teres Lindberg (S).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet förslagen i proposition 2013/14:1 utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution samt de motioner från den allmänna motionstiden 2013 som rör anslagen till och verksamheten vid myndigheterna inom utgiftsområdet.
Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga 1. En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas anslagsförslag redovisas i bilaga 2.
Bakgrund
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution omfattar anslagen till myndigheterna Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket. Även Kustbevakningen har viss verksamhet inom utgiftsområdet genom att myndigheten har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss.
Under 2000-talet har Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket genomgått stora omorganisationer. Efter ett riksdagsbeslut hösten 2003 (bet. 2003/04:SkU2) avvecklades Riksskatteverket och de tio regionala myndigheterna; i stället inrättades den nuvarande myndigheten Skatteverket.
Våren 2006 beslutade riksdagen (bet. 2005/06:SkU35) om en ny organisation för kronofogdemyndigheterna, som innebar att de tio fristående myndigheterna slogs ihop till en rikstäckande kronofogdemyndighet. Kronofogdemyndigheten fick sedan en fristående ställning i förhållande till Skatteverket genom ett riksdagsbeslut våren 2007 (bet. 2006/07:SkU17). Samtidigt överfördes borgenärsuppgifter av offensiv natur från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket. Kronofogdemyndigheten blev helt fristående från Skatteverket den 1 januari 2008.
För Tullverket trädde en ny organisation i kraft den 1 juli 2004 i syfte att bättre utnyttja resurserna och förbättra den brottsbekämpande verksamheten.
Utskottets överväganden
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 anslagen inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i enlighet med regeringens förslag och avslår motionsförslagen om högre anslagsbelopp m.m.
Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).
Anslag inom utgiftsområdet
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2014 anvisar anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande.
Anslag | Anslagstyp |
| |
1:1 | Skatteverket | Ramanslag | 7 042 240 |
1:2 | Kronofogdemyndigheten | Ramanslag | 1 796 653 |
1:3 | Tullverket | Ramanslag | 1 676 630 |
Summa | 10 515 523 | ||
Regeringen framhåller att målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.
Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag som kommer i kontakt med myndigheterna ska få en enhetlig behandling och de ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen.
De regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över ska vara så enkla som möjligt. Regeringen understryker betydelsen av det fortsatta förenklingsarbetet och att myndigheterna aktivt bidrar med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken.
Kontroller och sanktioner syftar till att förstärka och upprätthålla normer och att se till att regelverken följs. Det är viktigt att säkerställa att systemen inte utnyttjas på icke avsett sätt.
Fortsatta förändringar och rationaliseringar är nödvändiga för att klara av framtidens krav. Standardisering och automatisering av arbetsflöden liksom utveckling av e-tjänster för att effektivisera är av stor betydelse. Utvecklingen måste ske tillsammans med de insatser som görs för att förbättra servicen till allmänheten och företagen och i lämpliga delar bygga på gemensamma lösningar för statsförvaltningen.
Myndigheterna ska kontinuerligt följa samhällets utveckling och styra resurserna till prioriterade områden. Myndigheterna ska kunna möta de krav som ställs på dem på både kort och lång sikt. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för en effektiv verksamhet. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att löpande följa upp verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet.
När det gäller Skatteverket uttalar regeringen att en väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med urvals- och riskanalyser liksom uppföljningssystem fortsätter att utvecklas.
Servicen till företag och medborgare ska fortsätta utvecklas och förbättras. För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att medborgare och företag behandlas på ett enhetligt sätt i myndigheten. Det gäller t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, är det viktigt att arbetet fortsätter i syfte att ytterligare öka enhetligheten.
Syftet med kontroll och sanktioner är att förstärka och upprätthålla normer. Kontroller ska i huvudsak riktas mot att upptäcka och åtgärda avsiktliga fel, och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen ske tidigt och följas upp genom återkommande kontroller.
De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det kräver att Skatteverket intensifierar samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är angeläget att Skatteverket fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Vidare kräver det internationella samarbetet en särskild struktur och kompetens och det är därför viktigt att myndigheten fortsätter att arbeta med att höja kompetensen hos medarbetarna och utvecklar arbetssättet.
Skatteverkets anslag minskas med 8 respektive 2,2 miljoner kronor då de engångsvisa medlen för arbetet med förbättrad ärendehantering för stärkt rättssäkerhet samt införandet av EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare upphör. Under posten övrigt tillförs Skatteverket planenligt 15,4 miljoner kronor för 2009 års effekter av kostnadsmässig avräkning. Anslaget minskas med ca 9,9 miljoner kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.
Med anledning av att regeringen föreslår och aviserar många nya och förändrade skatteregler som avses träda i kraft inom kort behöver Skatteverket redan 2013 anpassa sin verksamhet. Skatteverket behöver ta fram nya it-system, utbilda personal och förbereda informationsinsatser för dessa åtgärder men även säkerställa möjligheten att bedriva verksamheten i övrigt. Skatteverkets anslag ökas därför i höständringsbudgeten med 120 miljoner kronor.
Tullverket ska fortsätta utveckla och förbättra servicen till företag och medborgare. Arbetet med förenklingar av regler och tullprocedurer ska fortsätta.
Tullverket ska även fortsätta förbättra och effektivisera verksamheten genom en målmedveten prioritering och styrning samt modernisering och effektivisering. Det är angeläget att Tullverket fortsätter arbetet med att integrera olika verksamheter inom myndigheten och se till hela varuflödet. Den fördel det innebär att myndigheten har kompetens inom såväl fiskal som brottsbekämpande verksamhet måste tillvaratas. Detta är centralt för en effektiv resursanvändning.
Framtagandet av EU-gemensamma lösningar för e-tull och den kommande unionstullkodexen innebär på sikt att alla tullförfaranden och all kommunikation kommer att ske elektroniskt. Sammantaget ställer detta allt högre krav på Tullverkets arbetsmetoder, kompetens och stödsystem. Regeringen understryker vikten av att Tullverket prioriterar insatser för att standardisera, automatisera och selektera. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att utveckla moderna och effektiva systemstöd inom områdena riskanalys, underrättelseverksamhet och kontrollverksamhet.
Kontroller ska genomföras i syfte att säkerställa korrekt uppbörd och att regelverken följs. Tullverket har en viktig roll i arbetet med att upprätthålla säkerhet i leveranskedjan.
Tullverket ska inom ramen för sin brottsbekämpande verksamhet prioritera arbetet mot grov organiserad brottslighet, storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Att förhindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften. Hög prioritet ska ges till att förhindra den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.
En ny unionstullkodex (UCC) inom EU innebär genomgripande förändringar för Tullverket. Myndigheten behöver enligt en EU-gemensam tidsplan utarbeta nya effektiva arbetsprocesser, bygga nya it-system och samtidigt byta ut det gamla tulldatasystemet. Det är en tidspressad och tvingande systemutveckling som måste starta redan innevarande år och därför medför behov av ytterligare medel. Tullverkets anslag ökas engångsvis med 10 miljoner kronor i höständringsbudgeten. Dessutom ökas myndighetens anslag tillfälligtvis med 16 miljoner kronor 2014, 16 miljoner kronor 2015, 34 miljoner kronor 2016 och 26 miljoner kronor 2017. År 2015 beräknas anslaget minskas planenligt med ca 5,2 miljoner kronor då de tidsbegränsade medlen (2012–2014) för arbete mot grov organiserad brottslighet upphör.
Under posten övrigt tillförs Tullverket planenligt ca 0,5 miljon kronor för 2009 års effekter av kostnadsmässig avräkning. Till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen minskas Tullverkets anslag med ca 2,4 miljoner kronor fr.o.m. 2014.
Kronofogdemyndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa och driva in skulder. Myndigheten har en betydande funktion i arbetet med att upprätthålla god betalningsvilja i samhället.
Servicen till företag och medborgare ska fortsätta utvecklas och förbättras. Kronofogdemyndigheten ska fortsätta prioritera insatser som underlättar för medborgare och företag att göra rätt för sig.
Myndigheten ska fortsätta arbetet med att effektivisera och utveckla arbetsmetoderna, liksom ta fram förslag till förenklingar av regler.
Det är viktigt att de möjligheter som finns till samverkan med andra myndigheter i arbetet med att bekämpa grov organiserad brottslighet tillvaratas och vidareutvecklas.
I arbetet med att förebygga överskuldsättning är det viktigt att myndigheten tidigt identifierar företeelser och fenomen samt vidtar förebyggande insatser.
Anslaget minskas med ca 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.
Motionerna
Socialdemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Sk409 av Leif Jakobsson m.fl. yrkandena 1 och 7 att Skatteverkets anslag omdisponeras för att skapa ett slagkraftigare arbete mot skattebrott efter dansk förebild. Motionärerna hävdar att man också med administrativa förändringar och nya tekniska lösningar kan frigöra resurser på Skatteverket så att myndigheten kan arbeta mer med skattefusk och skattebrott. Vidare vill man utveckla antalet servicekontor och deras verksamhet.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Sk402 av Thoralf Alfsson m.fl. att Skatteverkets anslag ökas med 150 miljoner kronor och Tullverkets anslag ökas med 224 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Detta görs för att intensifiera arbetet mot skattebortfall och för att öka kontrollerna vid de svenska gränserna. Motionärerna föreslår även att Tullverket på sikt bör flyttas från Finansdepartementets område till Justitiedepartementets för att tydliggöra Sverigedemokraternas syn på Tullverket som i första hand en brottsbekämpande myndighet.
I Vänsterpartiets partimotion 2013/14:Sk375 av Jonas Sjöstedt m.fl. föreslås att Skatteverkets respektive Tullverkets anslag höjs med 75 miljoner kronor vardera. Motionärerna anser att Skatteverket har en nyckelroll i arbetet med att bekämpa skattefusk, svartjobb och social dumpning samt den grova organiserade brottsligheten, och att det krävs tydlig lagstiftning och en rad åtgärder som ger myndigheter större befogenheter för att komma till rätta med problemen. Tullverkets kärnverksamhet i form av brottsbekämpning och effektiv handel är personalintensiv, och Vänsterpartiet anser att Tullverket måste kunna genomföra fler kontroller så att de kan stoppa olaglig införsel av vapen, alkohol, narkotika och tobak.
Utskottets ställningstagande
Motionärernas förslag om högre anslag till Skatteverket och Tullverket förutsätter att riksdagens beslut om utgiftsramar för 2014 lämnar utrymme för dessa förslag. Den 20 november 2013 beslutade riksdagen om en ram för utgifterna inom utgiftsområde 3 som överensstämmer med regeringens förslag (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1).
Utskottet har i sitt yttrande till finansutskottet över regeringens förslag till ram för utgiftsområde 3 (yttr. 2013/14:SkU2y) avvisat motionsförslag från Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet om en högre utgiftsram och berörde i det sammanhanget de förslag till högre anslag som låg till grund för förslagen om en högre ram.
I yttrandet avvisade utskottet förslagen om högre anslag till myndigheterna inom utgiftsområdet. Utskottet påpekade att arbetet med att motverka skattefusk och skatteflykt och att förebygga och motverka brottslighet är ett viktigt inslag i myndigheternas arbete med att säkra målet för utgiftsområdet. Skatteverkets och Tullverkets verksamhet på detta område har en särskild tyngd. Utskottet hade inte några invändningar mot de bedömningar som regeringen hade redovisat och ansåg att de ramar som regeringen föreslog för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution var väl avvägda.
I yttrandet påminde utskottet även om det arbete som på flera olika fronter pågår för att skapa bättre förutsättningar för att komma åt skattefusk och skatteflykt. Inom det arbete som drivs av bl.a. OECD på detta område deltar Sverige aktivt i de olika arbetsgrupper som utför det konkreta arbetet. Dessutom kommer Sverige att bidra till finansieringen av OECD:s viktiga arbete med att överväga och reformera internationella skatteprinciper på centrala områden. Mot bakgrund av detta och vad som anförts i övrigt finner utskottet inte anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen om omdisponering av Skatteverkets anslag för att ge mer utrymme till arbetet mot skatteflykt och skattebrott.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, och avstyrker motionerna 2013/14:Sk409 (S), 2013/14:Sk402 (SD) och 2013/14:Sk375 (V).
Skatteverkets verksamhet
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Sk410 föreslår Leif Jakobsson m.fl. (S) att Skatteverket får ett särskilt uppdrag att aktivt arbeta med de internationella företagens redovisning av vinster i Sverige. Detta är enligt motionärerna ett avancerat arbete som kräver ifrågasättande av internprissättningar och mycket annat i bolagens redovisningar och kommer att kräva att resurser omfördelas inom verket eller att nya resurser tillförs.
Utskottets ställningstagande
Frågan om multinationella företags möjlighet att undgå beskattning genom internationella transaktioner har fått ökad aktualitet under de senaste åren, och diskussionen inom internationella forum har därför intensifierats.
Regeringen deltar aktivt i det internationella samarbetet på området internationell skatteflykt och skatteundandragande, både i arbetsgrupper inom OECD och inom EU. På så sätt kan Sverige påverka arbetet och även ta del av andra länders initiativ på området. En prioriterad fråga på området är att ett effektivt informationsutbyte behövs för att alla länder ska ha möjlighet att fullt ut kunna tillämpa sina nationella skatteregler.
Det pågår ett löpande arbete inom Finansdepartementet med att föra in bestämmelser om informationsutbyte i skatteavtal och att ingå informationsutbytesavtal. Regeringens arbete med informationsutbyte har varit framgångsrikt, och Sverige har nu ett av världens största nät av informationsutbytesavtal. Detta har påtagligt förbättrat Skatteverkets möjlighet att få tillgång till information från andra länder som behövs för att förhindra missbruk av vårt system. Nya informationsutbytesavtal har lett till utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket. Myndighetens information om detta och om möjligheten till frivillig rättelse har lett till beslut om höjd skatt med 401 miljoner kronor 2012.
Mot bakgrund av detta anser inte utskottet att något tillkännagivande från riksdagen behövs och avstyrker därmed motion 2013/14:Sk410 (S).
Tullverkets verksamhet
Motionerna
I motion 2013/14:Sk275 hävdar Karin Nilsson och Johan Linander (båda C) att det behövs åtgärder mot den illegala införseln av alkohol och den organiserade brottslighetens utbredning. Motionärerna anser att den illegala handeln med alkohol är ett stort samhällsproblem som kräver åtgärder. Många tecken talar för att omfattningen av den illegala införseln och vidareförsäljningen av alkohol har ökat kraftigt under senare år. Vidare anför motionärerna att det enligt Skatteverkets nationella samordnare för granskning av organiserad brottslighet finns tydliga kopplingar mellan utländska företag verksamma i landet och illegal försäljning av alkohol till ungdomar. En annan gren av den organiserade alkoholsmugglingen använder sig av bulvaner och bussresor till utlandet. Tullverket beskriver det i sin rapport från 2011 om organiserad brottslighet som en form av ”instegsbrottslighet” där ofta resurssvaga individer utnyttjas av kriminella nätverk till att föra in alkoholen via spritbussarna, som går i skytteltrafik.
Morgan Johansson m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2013/14:Ju412 att Tullverket i högre utsträckning bör prioritera vapensmuggling. Under de senaste åren har det skett flera kriminella uppgörelser med skjutvapen som har haft dödlig utgång. En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att det dödliga våldet som kategoriseras till kriminella konflikter har ökat med drygt 50 procent sedan 1990-talet. Det rör sig helt enkelt om kriminella gäng som skjuter på varandra med illegala vapen.
I partimotion 2013/14:Ju379 föreslår Jimmie Åkesson m.fl. (SD) i yrkande 28 att det införs en permanent skanningsstation vid Öresundsbron. Motionärerna anser att skannrar är ett mycket viktigt verktyg i tullens jakt på smuggelvaror, narkotikasmuggling och människosmuggling, men att det tyvärr finns alldeles för få mobila skannrar och ingen stationär skanner över huvud taget. Även Björn Söder och Kent Ekeroth (båda SD) föreslår detta i motion 2013/14:Sk208.
Utskottets ställningstagande
Tullverket ska inom ramen för sin brottsbekämpande verksamhet prioritera arbetet mot grov organiserad brottslighet, storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Att förhindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften. Hög prioritet ska ges till att förhindra den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.
Regeringens samlade bedömning är att Tullverkets måluppfyllelse är god och att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Regeringen anser att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Myndighetens ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå såväl den svenska som den europeiska marknaden. Myndighetens samarbete med andra myndigheter och tulladministrationer är gott.
Tillsammans med polisen har Tullverket arbetat med ett uppdrag om att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige (dnr Ju/2011/4092/PO). I uppdraget ingick bl.a. att kartlägga införselns omfattning och de tillvägagångssätt som används samt fördjupa samarbetet mellan myndigheterna. Uppdraget redovisades till regeringen i september 2012, och en av slutsatserna var att det saknas indikationer på att det finns organiserade nätverk för vapensmuggling. Skjutvapen är en av många varor som smugglas, och de individer som är inblandade kan lika väl ägna sig åt smuggling av exempelvis narkotika eller tobak.
I december 2012 gavs myndigheterna ett nytt uppdrag om att fortsätta och vidareutveckla samarbetet mot införsel av illegala skjutvapen (dnr Ju/2012/8216/PO). En gemensam redovisning av de åtgärder som har vidtagits och de resultat som har uppnåtts ska lämnas den 31 oktober 2013 och 2014. Enligt delredovisning den 31 oktober 2013 (dnr Ju2013/7542/PO) ser Tullverket fortfarande inget som tyder på ett stort inflöde av illegala vapen. Vapen är enligt myndigheten inte en förbrukningsvara och bedömningen är fortfarande att införseln av illegala skjutvapen till Sverige sker i små volymer och av olika aktörer. Vidare konstateras att samarbetet mellan polisen och Tullverket har ökat med anledning av arbetet med nuvarande och tidigare regeringsuppdrag. Framför allt på regional nivå har det skapats än bättre kontaktytor mellan tjänstemän i de olika myndigheterna. Även arbetet som rör inspektioner och revisioner av vapenhandlare har gagnats av regeringsuppdraget.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2013/14:Sk275 (C) och 2013/14:Ju412 (S).
Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om vilken utrustning tullen ska ha och på vilka orter. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i föregående budgetproposition 2012/13:1 om att öka Tullverkets anslag med 5 miljoner kronor per år under 2013–2017 för anskaffning av mobila skannrar. Utskottet avstyrker mot bakgrund av detta motionerna 2013/14:Ju379 (SD) och 2013/14:Sk208 (SD).
Kronofogdemyndighetens verksamhet
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Sk227 föreslår Gunvor G Ericson och Ulf Holm (båda MP) att myndigheter ska få i uppdrag att arbeta förebyggande och motverka överskuldsättning.
Utskottets ställningstagande
Kronofogdemyndigheten har redan i dag som uppgift att motverka överskuldsättning. Inom det förebyggande arbetet har myndigheten haft fortsatt fokus på att öka ungdomars kunskaper i privatekonomi.
Utskottet noterar att regeringen under 2012 tillsatte en särskild utredare som ska föreslå en åtgärdsinriktad strategi för att motverka överskuldsättning. I uppdraget ingår att analysera de problem som olika grader av skuldsättning medför för enskilda personer, närstående och samhället i stort samt kartlägga vanliga orsaker till allvarlig skuldsättning. Situationen för barn och unga i överskuldsatta familjer ska beaktas särskilt. Utredaren ska, med utgångspunkt i en probleminventering bl.a. överväga om det finns behov av en tydligare eller ändrad ansvarsfördelning mellan relevanta myndigheter och övriga berörda aktörer för att klargöra vilka insatser som bör vidtas av vem och i vilket skede. Uppdraget ska efter tilläggsdirektiv redovisas den 29 november.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 2013/14:Sk227 (MP).
Vissa frågor inom tullområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om förändringar inom tullområdet.
Jämför reservationerna 5 (S) och 6 (SD).
Motionerna
I motion 2013/14:Sk350 anser Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M) att regelverket avseende Tullverket behöver ändras för att bekämpa införsel av illegala vapen. I motion 2013/14:Ju343 yrkande 3 föreslår Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) att Tullverkets förslag att tillståndsbevis ska uppvisas i samband med gränspassering och införsel av vapen tillstyrks.
I kommittémotion 2013/14:Ju412, yrkande 29, föreslår Morgan Johansson m.fl. (S) att Tullverket ges ökade befogenheter att kontrollera ID-kort samt kurirförsändelser från utlandet.
Peter Jeppsson m.fl. (S) föreslår i motion 2013/14:Sk23 att Tullverket ges befogenheter att leta efter stöldgods och misstänkta olagliga kontanter i samband med gränspassage. Vidare anser man att regeringen bör verka inom EU för att dessa befogenheter ska ges Tullverket.
I motion 2013/14:Sk264 föreslår Peter Jeppsson m.fl. (S) att det görs en översyn av reglerna för identitetskontroll.
I motion 2013/14:Sk374 yrkandena 1 och 2 föreslår Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD) att regeringen skyndsamt utreder om uppgifterna stämmer att tullinspektörer släpper förbi grovt kriminella av rädsla för sin egen säkerhet. Om dessa uppgifter stämmer bör tullinspektörerna utrustas med vapen eller annan utrustning som de kan vara i behov av ur effektivitetssynpunkt.
I motion 2013/14:Sk431 yrkande 1 och 2 föreslår Kent Ekeroth (SD) att Tullverket ges befogenhet att ingripa mot läkemedelsinförsel till synes härrörande från annat EU-medlemsland. Vidare föreslår motionären att Tullverkets personal bör få befogenhet att bära vapen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att de frågor som tas upp i motionerna om Tullverkets befogenheter har utretts genom Gränskontrollutredningen, som avlämnade förslag i betänkandet Kontroll av inre gräns (SOU 2006:9). Förslaget bereds alltjämt inom Regeringskansliet och denna beredning bör enligt utskottet inte föregripas.
Utskottet förutsätter att Tullverket har nödvändiga kunskaper om sin personals arbetsförhållanden och finner inte anledning att tillstyrka motionen om utredning av tullinspektörernas agerande.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna på området.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (S) |
| av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Teres Lindberg (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ställningstagande
Vi socialdemokrater har alltid, både i regering och opposition, varit generösare i budgetsammanhang i fråga om Skatteverket. Vi har i opposition förordat ett extra tillskott till Skatteverket för att det effektivare skulle kunna bekämpa skattefusk och ekonomisk brottslighet. Utifrån det tillskott Skatteverket har fått valde vi socialdemokrater att från budgetmotionen för 2013 lägga vårt program mot skattefusk utan extra resurser till Skatteverket. Vi gör så också i år men vill för tydlighetens skull denna gång genom en motion på utgiftsområdet tydliggöra att vi menar att det måste gå att omdisponera resurser på Skatteverket för att skapa ett slagkraftigare arbete mot skattebrott efter dansk förebild. Något som kan beskrivas som en insatsstyrka mot skattebrott. Det innebär inte att vi på något sätt förringar det utomordentliga arbete som verkets skattebrottsenhet i dag utför. Vi vill också att Skatteverket får ett särskilt uppdrag att aktivt arbeta med de internationella företagens redovisning av vinster i Sverige i förhållande till omsättning, anställda etc. Det är ett avancerat arbete som kräver ifrågasättande av internprissättningar och mycket annat i bolagens redovisningar och kommer att kräva att resurser omfördelas inom verket eller att nya resurser tillförs.
Regeringens bidragspolitik genom olika nedsättningar och skatteavdrag har gett verket onödiga administrativa uppgifter som suger kraft och energi från väsentligare arbetsuppgifter. Regeringens ekonomiska satsning till verket för ”rättssäkerhet” i samband med skattebrottmål finner vi också något överdrivet. Visst ska processerna vara rättssäkra men här har nog regeringen fallit undan för vandringssägner och missnöjesagitation. Vi ser inte att problemen skulle vara så grava att det motiverar en särskild satsning.
Det som behöver en särskild satsning är åtgärder mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. År 2008 uppgavs skattebortfallet vara 133 miljarder, ibland påstås detta ha minskats men då bör man komma ihåg att regeringen delvis har gått skattefusket till mötes. Detta bl.a. genom utformningen av HUS-avdraget som gjort fusket både mindre lönsamt och mer svårkontrollerat samt genom utfärdandet av skatteamnesti för skattefuskare med dolda pengar i utlandet. Vi vet inte heller vad slopad revisionsplikt och minskad bokföringskontroll inneburit. Slutligen tål regeringens oaktsamhet kring EU-domstolens dom om ”dubbelbestraffning” år 2009 att uppmärksammas. För att återanvända Moderaternas egen retorik så har det därigenom nu blivit svängdörrar för skattebrottslingarna på våra fängelser.
Vi vill tydliggöra att det måste gå att omdisponera resurser på Skatteverket för att skapa ett slagkraftigare arbete mot skattebrott efter dansk förebild. Det är möjligt att också administrativa förändringar och nya tekniska lösningar kan frigöra resurser på Skatteverket så att myndigheten kan arbeta mer med skattefusk och skattebrott. Några administrativa förändringar att pröva och se över vore:
• tyst godkännande av deklarationer
• se över om de beloppsgränser som avgör deklarationsskyldigheten för fysiska personer och ideella föreningar kan höjas
• se över Skatteverkets ansvar för ID-korten.
Servicekontoren är servicesamarbetet gentemot allmänheten mellan Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det finns i dag över hundra sådana. Verksamheten och dess intensitet skiftar, några har lagts ned på grund av för få besökare medan andra snabbt fick ett oerhört högt besökstryck. Myndigheterna har inte direkt marknadsfört servicekontoren och det har svävat en viss osäkerhet kring deras existens eftersom Försäkringskassan förde diskussioner om att dra sig ur samarbetet för att klara sina besparingar. Vi tror på en fortsatt satsning på servicekontoren. Den mänskliga kontakten i mötet och dialogen kan aldrig helt ersättas av elektroniska lösningar och telefon. Det är på kort och medellång sikt också nödvändigt att hantera ”teknikklyftan” i form av den andel av och grupper i befolkningen som inte har datorer eller som har bristande kunskap om deras användningsmöjligheter. Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla antalet servicekontor och deras verksamhet.
Regeringen har hittills, trots flera utredningar, och trots att problemet med illegala vapen varit uppmärksammat flera år, ännu inte kunnat presentera några kraftfulla förslag för att komma åt illegala vapen. I stället har regeringen riktat in sig på hanteringen av legala vapen. Men det är inte där problemet finns. Nu måste det komma förslag som ger polisen bättre möjligheter att bekämpa illegala vapen. En åtgärd som skulle kunna göras omedelbart är att tullen får i uppdrag att prioritera vapensmugglingen. Det borde ske snarast. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.
2. | Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (MP) |
| av Mats Pertoft (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ställningstagande
Svenska hushåll har alltmer skulder och många har svårt att hantera oförutsedda utgifter. Från flera olika håll rapporteras om hushållens små kontantmarginaler.
Var sjätte person saknar marginal för oförutsedda utgifter. Var femte kvinna klarar inte en oväntad utgift på 8 000 kronor utan att behöva låna eller be om hjälp jämfört med var sjunde man. Det är vanligare att yngre saknar kontantmarginal. I åldersgruppen 25–34 år saknar drygt var fjärde kvinna och var femte man kontantmarginal jämfört med var tionde i åldersgruppen 65–74 år enligt SCB.
Nästan vart fjärde svenskt hushåll, 22 procent, skulle inte klara av en oförutsedd utgift på 5 000 kronor utan att det påverkar privatekonomin märkbart. 34 procent skulle inte klara 10 000 kronor och 49 procent skulle ha svårt med en extrautgift på 20 000 kronor. Enligt en undersökning som gjorts av Länsförsäkringar bland personer som bor i Sverige i åldern 25–65 år. Var femte svensk har inget eller mindre än 10 000 kronor sparat. 8 procent har inte en enda krona på banken, enligt en enkät av Länsförsäkringar.
Kvinnor saknar i större utsträckning än män kontantmarginal. Det visar resultat ur den nationella folkhälsoenkäten för år 2009. Detta trots att kvinnor i högre grad än män har en lång utbildning, 20 procent respektive 16 procent. 25 procent av kvinnorna jämfört med 20 procent av männen i åldern 16 till 84 år saknar kontantmarginal. Det vill säga att de inte klarar av att på en vecka skaffa fram 15 000 kronor vid en oförutsedd situation. Att så många människor inte har en sparbuffert för oförutsedda utgifter är sårbart. De ökande skulderna och små kontantmarginaler ger individer mindre frihet att själva styra över sina liv. I länder som till exempel Italien och Grekland har staten stora skulder medan hushållen inte är lika högt skuldsatta (källa: Folkhälsoinstitutet).
En alltför hög privat skuldsättning är en risk för individen och för samhällsekonomin. Vi kan inte bygga en fungerande långsiktig ekonomi på en ständigt växande skuldsättningsnivå.
Kronofogdemyndigheten har föreslagit att fler myndigheter ska få i uppdrag att arbeta förebyggande och motverka överskuldsättning. Att snabbt få stöd och hjälp i samband med en första skuld hos ett inkassoföretag eller hos kronofogden är ett sätt. Därför bör myndigheter ges ett tydligt uppdrag att arbeta förebyggande och motverka överskuldsättning. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
3. | Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ställningstagande
Vi höjer anslagen till Skatteverket och Tullverket för att intensifiera arbetet mot skattebortfall samt öka kontrollerna vid de svenska gränserna. Den ökade globaliseringen i världen innefattar även en ökad rörlighet för kriminella nätverk, och Sveriges gränser står numera – i och med medlemskapet i EU – närmast oskyddade. Tullen har förlorat en del av sina befogenheter, och passkontroller är i dag förbjudna mellan Schengenländer. I detta klimat frodas människo-, narkotika- och vapensmuggling samtidigt som kriminella individer kan röra sig fritt inom området. Det är viktigt att tullen ges de verktyg den behöver för att kunna möta dessa nya förutsättningar. Eftersom EU förbjuder tullen att utföra en väsentlig del av sitt arbete är det på lång sikt Sverigedemokraternas ambition att återvinna vår nationella suveränitet på detta område. På kortare sikt vill vi se en möjlighet för Sverige att införa temporära gränskontroller när det bedöms behövas.
Sverigedemokraterna betraktar Tullverkets uppgift huvudsakligen som brottsbekämpande och brottsförebyggande – inte skatteindrivande. Vi föreslår att Tullverket på sikt bör flyttas från Finansdepartementets område till Justitiedepartementets för att tydliggöra vår syn på verket som i första hand en brottsbekämpande myndighet.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom de utgiftsramar som regeringen föreslagit är jag förhindrad att yrka på vårt förslag till anslagshöjning.
4. | Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, punkt 1 (V) |
| av Jacob Johnson (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Ställningstagande
Skatteverket har en nyckelroll i arbetet med att bekämpa skattefusk, svartjobb och social dumpning. Enligt Skatteverkets beräkningar går samhället miste om drygt 133 miljarder kronor i uteblivna skatteinkomster (det s.k. skattefelet). För att komma till rätta med problemen krävs tydlig lagstiftning och en rad åtgärder som ger myndigheter större befogenheter. Vänsterpartiet har en rad förslag på det här området som vi utvecklar mer i motion 2013/14:Sk376, Skattefusk, svartjobb och social dumpning. För att komma till rätta med skattefelet ansluter även vi oss till förslaget att ge Skatteverket ett särskilt uppdrag att aktivt arbeta med de internationella företagens redovisning av vinster i Sverige.
Mot bakgrund av detta, och för arbetet mot den grova organiserade brottsligheten, föreslår vi att anslaget till Skatteverket ökas med 75 miljoner kronor 2014.
Sverige upplever i dag en mängd problem som är förknippade med olaglig införsel av alkohol, tobak, narkotika och vapen. Tullverket har en ansträngd ekonomi, bl.a. beroende på stora kostnader för införande av en ny tullkodex och e-tull som en följd av Sveriges EU-medlemskap. Tullverkets kärnverksamhet i form av brottsbekämpning och effektiv handel är personalintensiv och Vänsterpartiet anser att Tullverket måste kunna genomföra fler kontroller, inte färre – detta i syfte att kunna hindra olaglig införsel av vapen, alkohol, narkotika och tobak.
Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget till Tullverket med 75 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2014.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom de utgiftsramar som regeringen föreslagit är jag förhindrad att yrka på vårt förslag till anslagshöjning.
5. | Vissa frågor inom tullområdet, punkt 2 (S) |
| av Leif Jakobsson (S), Hannah Bergstedt (S), Hans Olsson (S), Peter Persson (S), Anders Karlsson (S) och Teres Lindberg (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2013/14:Sk263 av Peter Jeppsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,
2013/14:Sk264 av Peter Jeppsson m.fl. (S) och
2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 29 och
avslår motionerna
2013/14:Sk350 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M),
2013/14:Sk374 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2013/14:Sk431 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2013/14:Ju343 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Bara ett begränsat antal varor omfattas av anmälningsplikt vid gränspassage till och från Sverige. Stöldgods som lämnar Sverige är ett flöde som Tullverket inte har rätt att leta efter i samband med utresor från landet. Det är mycket troligt att en del av de varor som tillgripits genom brottsligt förfarande förs ut ur landet för omsättning i andra länder. Givetvis har vi sannolikt också ett inflöde av exklusivt stöldgods till Sverige. Genom att ge Tullverket befogenhet att genomföra kontroller i syfte att återfinna stöldgods torde svårigheten för avsättning öka. Vi skulle sannolikt också klara upp fler mängdbrott av mindre exklusiva varor i landet. Utredning av eventuell uppdagad brottslig verksamhet måste sedan ligga kvar hos polisen – även om det landar som ett brott mot en anmälningsplikt enligt en ny punkt i befogenhetslagen. Det förs även valuta in och ut över gränserna inom EU som tulltjänstemän ser i samband med andra kontroller. Ibland upplevs större summor som lite ”tveksamma”, men Tullverket har ingen möjlighet att göra något. Det kan röra sig om byten vid rån, det kan vara svarta pengar som ska tvättas i ett annat land och det kan vara kontanter som är knutna till skattebrott. Sedan några år tillbaka finns det en EU-förordning som styr utförsel av valuta till ett tredjeland med anmälningsplikt då någon för ut större belopp än 10 000 euro. Detta belopp i kontanter borde vara anmälningspliktigt även då det förs mellan EU-länder. Det är svårt att förstå varför någon i dagens elektroniska värld skulle behöva föra med sig kontanter över detta belopp mellan två stater eller ens inom landet. Skulle ovanstående förslag möta hinder genom EU:s direktiv (t.ex. om fri rörlighet) menar jag att regeringen snarast måste ta initiativ till att denna lagstiftning ändras. Den fria rörligheten får inte skydda gränsöverskridande brottslig verksamhet.
Tullverket har sedan många år tillbaka regeringens uppdrag att utveckla och förbättra sin underrättelseverksamhet. Framsteg har gjorts i den riktningen och Tullverket har blivit allt bättre. Den operativa underrättelseverksamheten bygger på att identifiera objekt där man bedömer att det finns misstanke om brottslig verksamhet. Hur bra underrättelseverksamheten än fungerar är den mycket lite värd om man i den operativa kontrollverksamheten inte lyckas fånga upp objektet i trafikflödena över gränsen. Vid införsel av cigaretter och sprit får Tullverket göra ålderskontroller. Åldersgränsen för införsel av sprit är 20 år. Med dagens lagstiftning har Tullverket även möjlighet att begära att få se vissa handlingar, dock inte enbart ID-handlingar. Det senare innebär svårigheter att på ett smidigt sätt hitta rätt objekt i flödena och försvårar därmed indirekt en förbättrad underrättelseverksamhet. Under de senaste åren har det skett flera kriminella uppgörelser med skjutvapen som har haft dödlig utgång. En rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att det dödliga våldet som kategoriseras till kriminella konflikter har ökat med drygt 50 procent sedan 1990-talet. Det rör sig helt enkelt om kriminella gäng som skjuter på varandra med illegala vapen.
Dessvärre har alliansregeringen inte tagit utvecklingen på tillräckligt stort allvar. Vi föreslår att tullen ska få kontrollera ID på dem man tar in för tullkontroll, för att kunna söka igenom kända kriminellas fordon noggrant och ska få öppna alla kurirförsändelser från utlandet.
6. | Vissa frågor inom tullområdet, punkt 2 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2013/14:Sk374 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD) yrkandena 1 och 2,
2013/14:Sk431 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2 samt
2013/14:Ju343 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2013/14:Sk263 av Peter Jeppsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2,
2013/14:Sk264 av Peter Jeppsson m.fl. (S),
2013/14:Sk350 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M) och
2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 29.
Ställningstagande
Tullverkets inspektörer ska jobba mot grov organiserad brottslighet. Deras uppgift inkluderar att leta efter vapen och narkotika. Men enligt uppgift till medierna och enligt våra egna konversationer med tullpersonal drar de sig för att leta efter dem. En anledning är att de själva inte har skjutvapen att skydda sig med. Tullpersonal menar att de inte har möjlighet att hantera personer som vid en kontroll börjar bråka.
Under sommaren 2013 framkom alarmerande uppgifter i Svenska Dagbladet (SvD) som gör gällande att tullinspektörer medvetet släpper in grovt kriminella personer i Sverige, trots misstankar om att de för med sig vapen. Detta av rädsla för den egna säkerheten. Uppgifterna kommer från källor inom Tullverket. Enligt källorna är detta en av anledningarna till att man finner så få illegala vapen (26 stycken första halvåret 2013).
Precis som polisen arbetar tullinspektörerna mot grov organiserad brottslighet, men med den stora skillnaden att de inte får bära några tjänstevapen. Det är orimligt att kräva att tullinspektörerna ska ingripa utan tjänstevapen i situationer då polisen inte gör det. Och att tillkalla polis varje gång misstanke föreligger är orimligt. En sådan organisation skulle bli tungrodd, byråkratisk och ineffektiv. Om uppgifterna i SvD stämmer, är det mycket allvarligt. För mig är det självklart att inte en enda grov brottsling ska få tillåtas smuggla in vapen eller narkotika obehindrat på grund av rädsla från tulltjänstemännens sida. Om så sker har de grovt kriminella lyckats med att ställa sig över rättvisan.
Jag anser därför att regeringen skyndsamt bör utreda om källornas uppgifter stämmer, förslagsvis genom kvalitativa intervjuer och anonyma enkäter. Om uppgifterna visar sig vara korrekta, bör tullinspektörerna skyndsamt ges tjänstevapen eller den utrustning som krävs för att upprätthålla statens gränsskydd mot grov organiserad brottslighet. Sverigedemokraterna anser att Tullverket ska läggas under utgiftsområde 4, dvs. Rättsväsendet, då vi ser Tullverket som främst en brottsbekämpande organisation. Med dessa utgångspunkter blir det helt naturligt att även tillåta att Tullverkets personal får ha tjänstevapen.
Tullverket har tidigare framställt önskemål om att tillståndsbevis för vapeninförsel ska uppvisas för Tullverket i samband med gränspassering och införsel av vapen. Enligt Tullverket skulle detta öka möjligheterna att kontrollera vilka vapen som förs in till Sverige och dessutom underlätta att beivra en utebliven anmälan om införsel som smugglingsbrott. Regeringens motargument har varit att straffansvar vid utebliven anmälan utgör en tillräcklig åtgärd för att upprätthålla anmälningsskyldigheten vid införsel av vapen. Motargumentet har alltså endast berört anmälningsskyldigheten. Det motsäger därmed inte Tullverkets argument om att uppvisande av tillstånd vid gränspassering skulle öka möjligheterna till kontroll av vilka specifika vapen som förs in och därmed också straffrättslig uppföljning av utebliven anmälan.
Vi kan alla se med oro på hur insmugglade illegala vapen används vid grova brott i Sverige. Samtidigt har Tullverkets bemanning minskat sedan 90-talet och vårt inträde i Schengensamarbetet. Jag vill därför att tillståndsbevis för vapeninförsel ska uppvisas för Tullverket vid gränspassering och införsel av vapen till Sverige.
Vidare är insmugglingen av substanser och preparat som är olagliga eller belagda med olika restriktioner i Sverige en mycket allvarlig företeelse. Det kan handla om allt ifrån farliga dopningspreparat och narkotikaklassade läkemedel till piratkopierade mediciner som allvarligt riskerar att skada brukare.
Den typ av organiserad brottslighet som står bakom handeln med sådana preparat är organisationer som tillhandahåller varor och tjänster på en svart marknad och som drivs av ett vinstintresse precis som legala företag. De är därför inte sena med att utnyttja luckor i lagar för att finna nya effektiva leverans- och försäljningsmetoder.
I dag regleras tullens befogenheter att kontrollera varor från andra EU-medlemsländer i lag 1996:701, den s.k. inregränslagen. I listan över vilka varor som får kontrolleras inkluderas dock inte läkemedel. För att täppa till luckan i lagen som Tullverket beskrivit anser jag att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som ger Tullverket befogenhet att ingripa adekvat mot läkemedelsinförsel som verkar härröra från något annat EU-medlemsland.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 3:
1. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt uppställning. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013
2013/14:Sk208 av Björn Söder och Kent Ekeroth (båda SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en permanent skanningsstation vid Öresundsbron.
2013/14:Sk227 av Gunvor G Ericson och Ulf Holm (båda MP):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att myndigheter ska få i uppdrag att arbeta förebyggande och motverka överskuldsättning. |
2013/14:Sk263 av Peter Jeppsson m.fl. (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenheter att leta efter stöldgods och misstänkta olagliga kontanter i samband med gränspassage. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom EU verka för befogenheter att leta efter stöldgods och misstänkta olagliga kontanter i samband med gränspassage. |
2013/14:Sk264 av Peter Jeppsson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av reglerna för identitetskontroll.
2013/14:Sk275 av Karin Nilsson och Johan Linander (båda C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder mot den illegala införseln av alkohol och den organiserade brottslighetens utbredning.
2013/14:Sk350 av Patrick Reslow och Ewa Thalén Finné (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att överväga om regelverket avseende Tullverket behöver ändras för att bekämpa införsel av illegala vapen.
2013/14:Sk374 av Richard Jomshof och Kent Ekeroth (båda SD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska utreda huruvida uppgifterna att tullinspektörer släpper förbi grovt kriminella av rädsla för sin egen säkerhet stämmer. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tullinspektörerna ska utrustas med tjänstevapen och/eller annan utrustning de är i behov av från effektivitetssynpunkt, om det visar sig att uppgifterna stämmer. |
2013/14:Sk375 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):
Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2013/14:Sk402 av Thoralf Alfsson m.fl. (SD):
Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2013/14:Sk409 av Leif Jakobsson m.fl. (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att anslagsförslaget för 2014 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution avsnitt 1.1 Skatteverket bör omdisponeras i enlighet med motionen. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla antalet servicekontor och deras verksamhet. |
2013/14:Sk410 av Leif Jakobsson m.fl. (S):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skatteverket får ett särskilt uppdrag att aktivt arbeta med de internationella företagens redovisning av vinster i Sverige. |
2013/14:Sk431 av Kent Ekeroth (SD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regeringen ska återkomma med en lagändring som ger Tullverket befogenhet att ingripa adekvat mot läkemedelsinförsel tillsynes härrörande ifrån annat EU-medlemsland. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tullverket befogenhet att utrusta sin personal med vapen. |
2013/14:Ju343 av Kent Ekeroth och Richard Jomshof (båda SD):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillstyrka Tullverkets förslag om att tillståndsbevis ska uppvisas till Tullverket i samband med gränspassering och införsel av vapen. |
2013/14:Ju379 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):
28. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en permanent skanningsstation vid Öresundsbron. |
2013/14:Ju412 av Morgan Johansson m.fl. (S):
28. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tullen ska prioritera vapensmuggling. |
29. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge tullen ökade befogenheter avseende kontroll av ID-kort samt kurirförsändelser från utlandet. |
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag | Regeringens förslag | Avvikelse från regeringen | |||||
S | MP | SD | V | ||||
1:1 | Skatteverket | 7 042 240 |
|
| +150 000 | +75 000 | |
1:2 | Kronofogdemyndigheten | 1 796 653 |
|
|
|
| |
1:3 | Tullverket | 1 676 630 |
|
| +224 000 | +75 000 | |
Summa för utgiftsområdet | 10 515 523 | ±0 | ±0 | +374 000 | +150 000 | ||