2013/14:SfU2 Utgiftsområde 8 Migration

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU2
Utgiftsområde 8 Migration

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag till anslag m.m. för 2014 i fråga om utgiftsområde 8 Migration (prop. 2013/14:1) och motioner från den allmänna motionstiden 2013. Motionerna gäller anslagen eller anslutande frågor.

Utifrån regeringens målsättning och för att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik träffades en ramöverenskommelse om migrationspolitik med Miljöpartiet de gröna i mars 2011. Överenskommelsen innebär ett gemensamt ansvarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken.

Regeringen föreslår att riksdagen ska besluta om fördelning av medel på de olika anslagen, sammanlagt drygt 9 919 miljoner kronor. Vidare föreslås ett bemyndigande för regeringen vad gäller vissa EU-finansierade insatser.

Motionerna tar bl.a. upp frågor om muntlig förhandling och rätten till offentligt biträde i asylprocessen. De behandlar också frågor om Migrationsverkets ärendehandläggning och om personalens utbildning och kompetens m.m. liksom frågor om asylsökandes ersättningar, boende och sysselsättning samt mottagande av ensamkommande barn.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motioner.

V-ledamoten har inte deltagit i beslutet om anslagstilldelning utan redovisar i stället sitt partis budgetförslag i ett särskilt yttrande. I övrigt finns i ärendet 18 reservationer (S, SD och V) och ett särskilt yttrande (S).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8
	a)	Bemyndigande
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 197 000 kronor 2015, 32 936 000 kronor 2016 och 32 867 000 kronor 2017. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 8 punkt 1.
	b)	Anslag
	Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen inom utgiftsområde 8 Migration enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 8 punkt 2 och avslår motionerna 2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2013/14:Sf319 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och 2013/14:Sf342 av David Lång m.fl. (SD).

Reservation 1 (SD)

Barn i asylprocessen

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4.

Reservation 2 (S)

Reservation 3 (V)

Åldersbedömning

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 6 och 7,

2013/14:Sf314 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 12 och

2013/14:Sf387 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation 4 (SD)

Reservation 5 (V)

Muntlig förhandling

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30 och

2013/14:Sf222 av Anders Andersson (KD).

Reservation 6 (V)

Offentligt biträde

Riksdagen avslår motion

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 15 och 40–42.

Reservation 7 (V)

Förstärkt skydd för tolkar

Riksdagen avslår motion

2013/14:Sf366 av Clas-Göran Carlsson och Carina Adolfsson Elgestam (båda S) yrkandena 1 och 2.

Reservation 8 (S, V)

Ärendehandläggning och utbildningsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 21 och 43,

2013/14:Sf255 av Anders Andersson (KD),

2013/14:Sf376 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5, 7 och 8,

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 9 och 16 samt

2013/14:So249 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 22.

Reservation 9 (S)

Reservation 10 (V)

Utredning om tortyr

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 25 och 26,

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 10 och

2013/14:Sf390 av Maria Ferm och Mehmet Kaplan (båda MP) yrkandena 1 och 5.

Reservation 11 (S)

Reservation 12 (V)

Mottagande av asylsökande

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

2013/14:Sf225 av Yilmaz Kerimo (S),

2013/14:Sf230 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1–3,

2013/14:Sf243 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S),

2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 5,

2013/14:Sf304 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2013/14:Sf313 av Markus Wiechel och Carina Herrstedt (båda SD),

2013/14:Sf331 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),

2013/14:Sf362 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2013/14:Sf374 av Carina Ohlsson m.fl. (S) yrkande 1,

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 12–14 och

2013/14:Sf389 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1, 6 och 7.

Reservation 13 (S)

Reservation 14 (SD)

Reservation 15 (V)

10.

Ensamkommande barn

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:C213 av Andreas Carlson (KD) yrkande 2,

2013/14:Sf228 av Roger Haddad (FP),

2013/14:Sf236 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S),

2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 och

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 20.

Reservation 16 (V)

11.

Övrigt om mottagandet

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Sf312 av Thoralf Alfsson (SD),

2013/14:Sf326 av Katarina Köhler och Karin Åström (båda S) och

2013/14:Sf356 av David Lång och Josef Fransson (båda SD).

Reservation 17 (SD)

12.

Migrationspolitiska åtgärder

Riksdagen avslår motionerna

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11 och

2013/14:Sf395 av Abdirizak Waberi (M).

Reservation 18 (V)

Stockholm den 21 november 2013

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gunnar Axén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (M), Tomas Eneroth (S), Mikael Cederbratt (M), Lars-Arne Staxäng (M), Eva-Lena Jansson (S), Finn Bengtsson (M), Kurt Kvarnström (S), Hans Backman (FP), Shadiye Heydari (S), Solveig Zander (C), Jasenko Omanovic (S), Gunilla Nordgren (M), Gunvor G Ericson (MP), David Lång (SD), Wiwi-Anne Johansson (V)¹, Lars Gustafsson (KD) och Tomas Nilsson (S).

¹	Avstår från ställningstagande under punkt 1.

Redogörelse för ärendet

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 i fråga om utgiftsområde 8 Migration. Grunden för propositionen i denna del är den ramöverenskommelse som regeringen och Miljöpartiet de gröna träffade i mars 2011 i syfte att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Överenskommelsen innebär ett gemensamt ansvarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken.

De behandlade förslagen finns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2014 och de avvikelser från förslaget som Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet föreslår.

I bilaga 3 redovisas utskottets förslag till anslagsfördelning, och i bilaga 4 redovisas reservantens anslagsförslag.

Under beredningen av ärendet har Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson med medarbetare informerat utskottet om bl.a. verkets ekonomiska situation och verksamhet samt vissa aktuella frågor.

Budgetprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som summan av de utgifter som hör till utgiftsområdet högst får uppgå till (5 kap. 12 § riksdagsordningen).

Riksdagen har den 20 november 2013, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2014 för utgiftsområde 8 Migration till 9 919 331 000 kronor (prop. 2013/:14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). I detta ärende ska socialförsäkringsutskottet föreslå för riksdagen hur detta belopp ska fördelas på anslagen inom utgiftsområdet. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (5 kap. 12 § riksdagsordningen).

Betänkandet har disponerats så att de förslag i budgetpropositionen och motioner som bedöms påverka anslagen inom utgiftsområde 8 för budgetåret 2014 behandlas först. Därefter behandlas ett flertal motioner från den allmänna motionstiden 2013 som gäller en rad anslutande frågor.

Utskottets överväganden

Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8 Migration i enlighet med regeringens förslag samt lämnar det bemyndigande som regeringen begärt. Sverigedemokraternas och Vänsterpartiets alternativa förslag till anslagsfördelning avslås.

Jämför reservation 1 (SD) och särskilda yttrandena 1 (S) och 2 (V).

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 1:1 Migrationsverket för 2014 bestäms till 3 159 154 000 kronor. Anslaget får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för förvarslokaler och organiserad sysselsättning. Till följd av att kapaciteten vid Migrationsverket dimensioneras utifrån ett intervall av nya asylsökande på mellan 44 000–50 000 personer årligen föreslår regeringen att anslaget ökas med 320 miljoner kronor. Planerade förändringar av de processuella reglerna för förvar ökar anslaget med 1 miljon kronor. En förstudie av statistik om migration och utveckling ökar anslaget med 600 000 kronor.

Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Ersättningar för bostadskostnader för 2014 bestäms till 4 906 099 000 kronor. Anslaget får användas till utgifter för stöd till asylsökande m.fl., statsbidrag till kommuner och landsting samt boende för asylsökande. Anslaget ökar till följd av att kostnaden för ensamkommande barns boende är mycket högre än för övriga asylsökande. Men en lagändring som innebär ökade möjligheter att anvisa ensamkommande barn till kommuner minskar anslaget med 81 miljoner kronor. Återetableringsstödet förlängs, vilket ökar anslaget med 15 miljoner kronor. Arbetsförmedlingens bosättningsuppdrag ändras, vilket minskar anslaget med 20 miljoner kronor. Etableringsplanens start för personer med permanent uppehållstillstånd flyttas fram, vilket ökar anslaget med 111 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2014 bestäms till 418 817 000 kronor. Anslaget får användas för bl.a. utgifter för vidarebosättning, migrationspolitiska projekt och analyser, statsbidrag till internationella organisationer, återvandring eller tillfälligt återvändande, återvandringsprojekt samt anhörigresor. Anslaget får även användas för utgifter för förberedelser och genomförande av Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling. Anslaget minskar med 1,5 miljoner kronor. Dessa medel förs till andra anslag och avser en förstudie om migration och utveckling.

Regeringen föreslår att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2014 bestäms till 562 548 000 kronor. Anslaget får, vid prövning av utlännings- och medborgarskapsmål, användas för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter, utgifter för Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar samt Domstolsverkets förvaltningsutgifter. Anslaget ökar med 3 miljoner kronor till följd av planerade förändringar av de processuella reglerna för förvar.

Regeringen föreslår att anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2014 bestäms till 159 800 000 kronor. Anslaget får användas för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens direkta utgifter för nämndemän, sakkunniga och vittnen i utlännings- och medborgarskapsmål, utgifter för ersättning till offentligt biträde, utgifter för ersättning till tolkar samt utgifter för ersättning till part och parts ställföreträdare i vissa fall. Anslaget ökar med 1 miljon kronor till följd av planerade förändringar av de processuella reglerna för förvar.

Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2014 bestäms till 290 255 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för offentligt biträde och tolk i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) eller enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget minskar med 20 miljoner kronor till följd av förändrad sammansättning bland asylsökande och därmed sammanhängande behov av offentligt biträde.

Regeringen föreslår att anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2014 bestäms till 306 202 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats med stöd av utlänningslagen eller lagen om särskild utlänningskontroll. Anslaget får vidare användas för kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan. Anslaget ökar med 25 miljoner kronor då fler personer antas återvända.

Regeringen föreslår att anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2014 bestäms till 111 372 000 kronor. Vidare föreslås i propositionen att regeringen bemyndigas att under 2014 för detta anslag besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 197 000 kronor 2015, 32 936 000 kronor 2016 och 32 867 000 kronor 2017. Anslaget får användas för utgifter för projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden III, Europeiska återvändandefonden och Asyl- och migrationsfonden motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Vidare får anslaget användas för statlig medfinansiering för projekt inom och administration av fonderna. Verksamheten inom den föreslagna Asyl- och migrationsfonden samt Europeiska flyktingfonden III och Europeiska återvändandefonden omfattar till viss del fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget kan således medföra utgifter för kommande budgetår.

Regeringen föreslår att anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik för 2014 bestäms till 5 084 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för åtgärder som vidtas inom ramen för den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna som slöts i mars 2011. Anslaget minskar för att finansiera planerade förändringar av de processuella reglerna för förvar med 5 miljoner kronor. Vidare minskar anslaget med 10 miljoner kronor för tillsättande av en delegation för migrationsstudier med det övergripande uppdraget att tillhandahålla underlag för hur den framtida migrationspolitiken kan utformas. Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 ökar med motsvarande belopp.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Sf342 av David Lång m.fl. (SD) begärs att – i förhållande till regeringens förslag – anslaget 1:1 minskar med drygt 1,1 miljard kronor, anslaget 1:2 minskar med knappt 2,1 miljarder kronor, anslaget 1:3 minskar med 419 miljoner kronor, anslaget 1:4 minskar med 253 miljoner kronor, anslaget 1:5 minskar med 72 miljoner kronor, anslaget 1:6 minskar med 129 miljoner kronor och anslaget 1:9 minskar med 5 miljoner kronor. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar kommer att minska asyltrycket på Sverige. Förändringarna beräknas få full effekt 2015 med partiell effekt redan under 2014.

I partimotion 2013/14:Sf319 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begärs att anslaget 1:2 ökar med 540 miljoner kronor och att anslaget 1:6 ökar med 100 miljoner kronor, i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill öka dagersättningen för asylsökande med 30 kronor samt knyta ersättningen till konsumentprisindex och ökar därmed anslaget med 470 miljoner kronor. I motionen föreslås också att det införs en boendeersättning vid eget boende med 500 kronor för ensamstående och 1 000 kronor för sammanboende, vilket medför en ökning av anslaget med 70 miljoner kronor.

I kommittémotion 2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) begärs det att regeringen återkommer med förslag på en ändring i förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. på så sätt att dagersättningen till asylsökande höjs med 30 kronor per dag och knyts till konsumentprisindex (yrkande 3) och att regeringen lägger fram förslag om återställande av bostadsersättningen vid eget boende (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration beräknas bli högre 2013 än 2012 på grund av ett ökat antal asylsökande. Antalet nya asylsökande i Sverige 2012 var det högsta sedan Balkankriget i mitten av 1990-talet, och antalet förväntas förbli högt. Situationen i Syrien och dess närområde samt fortsatt svåra förhållanden i t.ex. Afghanistan, Iran och Somalia driver många människor på flykt. Det har också börjat ske mer omfattande sekundära förflyttningar inom Europa till följd av den ekonomiska krisen. Följaktligen beräknar regeringen att utgifterna för asylmottagningen kommer att fortsätta att stiga kraftigt.

Utskottet konstaterar att utvecklingen inom utgiftsområdet i stor utsträckning styrs av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och påverka. Samverkan mellan berörda myndigheter och effektiviteten i prövningsverksamheten i alla instanser påverkar också i stor utsträckning bl.a. vistelsetiderna och därmed utgifterna för mottagandet av asylsökande.

Vid Migrationsverkets information i utskottet den 14 november 2013 angav generaldirektören att myndigheten i april i år sammankallade alla organisationer och myndigheter som arbetar med migrationsfrågor. För att bl.a. möta utvecklingen i omvärlden med ett stigande antal asylsökande vill Migrationsverket få till stånd en nationell samordning och genom nätverk arbeta än mer effektivt.

Utskottet välkomnar detta initiativ och anser i likhet med regeringen att det är viktigt att Migrationsverket prioriterar utvecklingsarbetet så att de positiva effekter som myndigheten redovisat när det gäller effektivitet, rättssäkerhet och service kan realiseras så snart som möjligt.

I budgetpropositionen anges att antalet asylsökande 2014 och framåt bedöms bli 7 000 fler årligen i förhållande till vad som prognostiserades i budgetpropositionen för 2013. Regeringen föreslår därför en ökning av anslaget Migrationsverket. På så sätt kan handläggningstiderna för asylärenden begränsas, något som i sin tur medför lägre kostnader för ersättningar och bostadskostnader. Migrationsverket får fr.o.m. den 1 januari 2014 utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med verket om mottagande. Regeringen har med anledning av reformen för avsikt att se över ersättningarna till kommuner med inriktning mot en ökad schablonisering, varför anslaget Ersättningar och bostadskostnader kan minska. Förslag om att flytta fram etableringsplanens start för personer boende i anläggningsboende medför att dagersättning utgår så länge personen är inskriven i Migrationsverkets mottagande. Som en följd av detta föreslår regeringen att anslaget Ersättningar och bostadskostnader ökar.

För att upprätthålla en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik träffade regeringen och Miljöpartiet de gröna en ramöverenskommelse om migrationspolitik i mars 2011. Överenskommelsen innebär ett gemensamt ansvarstagande för den samlade asyl- och migrationspolitiken. Utskottet vill peka på att Sverige erbjuder skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Denna politik har ett starkt stöd i riksdagen. Sverige är ett land som har en tradition av öppenhet mot omvärlden. Målet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Utskottet kan konstatera att Sverigedemokraternas förslag till åtgärder för att kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen kraftigt reducerar ramen för utgiftsområdet. Det skulle i praktiken göra det omöjligt för Migrationsverket att bedriva sin verksamhet på ett rättssäkert sätt och i överensstämmelse med folkrättsliga konventioner, såsom FN:s flyktingkonvention, FN:s tortyrkonvention och FN:s barnkonvention. Utskottet ifrågasätter också det realistiska i att genomföra de utgiftsminskningar som Sverigedemokraterna föreslår. Dessa utgiftsminskningar skulle förutsätta omfattande personalneddragningar och lokalavyttringar av såväl kontorslokaler som boende för asylsökanden. Den utgiftsminskande effekten av sådana åtgärder kan inte uppnås på helårsbasis med hänsyn till uppsägningstider för såväl personal som lokaler.

Utskottet, som vid sitt sammanträde den 14 november 2013 informerades av Migrationsverkets generaldirektör, noterar att myndigheten nu i sina prognoser för 2014 beräknar antalet asylsökande till 52 000–69 000. Något mest troligt scenario är inte fastställt, men beräkningarna i prognosen utgår från 60 000 asylsökande. Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov tillför medel i en ändringsbudget.

Med det anförda och då utskottet inte ställer sig bakom förslag om att införa en generell ersättning vid eget boende eller en generell höjning av dagersättningen till asylsökande tillstyrker utskottet regeringens medelsanvisning i fråga om anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8. Utskottet, som noterar att verksamheten inom vissa EU-fonder till viss del omfattar fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår, tillstyrker att regeringen bemyndigas att under 2014 besluta om nämnda bidrag. Proposition 2013/14:1 punkterna 1 och 2 tillstyrks och motionerna 2013/14:Sf342 (SD), 2013/14:Sf319 (V) och 2013/14:Sf268 (V) yrkandena 3 och 4 avstyrks.

Asylprocessen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. barn i asylprocessen, åldersbedömning, rätten till offentligt biträde, ärendehandläggningen och utbildningsfrågor.

Jämför reservationerna 2 (S), 3 (V), 4 (SD), 5 (V), 6 (V), 7 (V), 8 (S, V), 9 (S), 10 (V), 11 (S) och 12 (V).

Gällande ordning

Av 1 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, framgår att i fall som rör ett barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

Enligt 5 kap. 6 § UtlL får ett uppehållstillstånd, om det inte kan ges på någon annan grund, beviljas om det vid en samlad bedömning finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att personen bör tillåtas stanna. Barn får beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för vuxna personer.

Krav på styrkt identitet för uppehållstillstånd på grund av anknytning anges inte uttryckligen i utlänningslagen. En utlänning som reser in eller vistas i Sverige ska dock ha ett pass. I utlänningsförordningen (2006:97) finns bestämmelser om vilka handlingar som kan godtas som pass.

Förfarandet i migrationsdomstolarna är skriftligt. I handläggningen får en muntlig förhandling ingå när det gäller viss fråga om det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. Enligt 16 kap. 5 § tredje stycket UtlL ska en muntlig förhandling hållas om det begärs och förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot det.

Ett offentligt biträde ska förordnas, om det inte måste antas att behovet av biträde saknas, i mål och ärenden i vissa fall om avvisning, utvisning, verkställighet av avvisning eller utvisning och hemsändande. Ett offentligt biträde ska alltid förordnas för barn som hålls i förvar i visst fall (18 kap. 1 och 1 a §§ UtlL).

Motionerna

Barn i asylprocessen

I kommittémotion 2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om ett stärkt barnperspektiv i migrationspolitiken. Bland annat måste barnets bästa vara vägledande vid alla beslut som rör barn, och praxis i ärenden som rör barn och unga bör mildras.

I kommittémotion 2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen i Migrationsverkets regleringsbrev ska ange att verket i asylärenden som rör barn ska använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn. I samma motion begärs ett tillkännagivande om att uppdra åt Migrationsverket att utarbeta riktlinjer för utredning och bedömning av barns asylskäl (yrkande 2).

Åldersbedömning

I partimotion 2013/14:Sf314 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska uppdra åt Migrationsverket att med vetenskapliga metoder åldersbestämma immigranter som påstår sig vara under 18 år men som kan misstänkas vara äldre.

I motion 2013/14:Sf387 av Kent Ekeroth (SD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att med vetenskapliga metoder åldersbestämma immigranter som vid prövning av uppehållstillstånd vill behandlas eller kommer att bli behandlade som om de vore under 18 år. Motionären anser att ett lagstadgat krav på åldersbestämning behövs så att sådana alltid ska genomföras när någon påstår sig vara under 18 år. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att prövningen för uppehållstillstånd för den som vägrar delta i åldersbestämning ska avslutas och personen avvisas eller utvisas med omedelbar verkan.

I kommittémotion 2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att uppdra åt Migrationsverket att skriftligen redovisa hur Socialstyrelsens åtta rekommendationer för åldersbedömningar av barn har genomförts i verksamheten. Motionärerna begär också ett tillkännagivande om att en möjlighet att överklaga beslut om åldersbedömning bör införas i utlänningslagen (yrkande 7). Motionärerna menar att frågan om en asylsökande är över eller under 18 år kan få långtgående rättsverkningar i asylprocessen. När förslag om att uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter har aviserats för barn blir det än viktigare att åldersbedömningar omgärdas av starka rättssäkerhetsgarantier.

Muntlig förhandling

I partimotion 2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30 begärs ett tillkännagivande om ett nytt tredje stycke i 16 kap. 5 § UtlL enligt följande: I mål om utvisning eller avvisning ska en muntlig förhandling hållas om det inte är uppenbart obehövligt. En muntlig förhandling ska alltid hållas om en part begär det.

I motion 2013/14:Sf222 av Anders Andersson (KD) begärs ett tillkännagivande om att barn ska höras i migrationsdomstol. Motionären anför att bestämmelsen om muntlig förhandling i domstol också bör omfatta barn och att allt annat ska vara ett undantag. Barn ska alltid höras när de begär det.

Offentligt biträde

I partimotion 2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begärs tillkännagivanden om dels att den som ansöker om familjeåterförening ska ha rätt till ett offentligt biträde (yrkande 15), dels en ändring i utlänningslagen som innebär att det blir möjligt att förordna ett offentligt biträde i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen (yrkande 40), dels att det vid förekomsten av särskilda skäl blir möjligt att förordna ett offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via en svensk ambassad (yrkande 41), dels att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt förvaltningsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden (yrkande 42).

Förstärkt skydd för tolkar

I motion 2013/14:Sf366 av Clas-Göran Carlsson och Carina Adolfsson Elgestam (båda S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att regeringen senast den 1 mars 2014 ska redogöra för riksdagen för de konkreta åtgärder som behöriga myndigheter har vidtagit och som de planerar att vidta i syfte att garantera ett effektivt skydd för de lokalanställda tolkar som anlitas av Försvarsmakten innan de svenska trupperna drar sig tillbaka från Afghanistan. Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen senast den 1 mars 2014 ska återkomma till riksdagen med de förslag till lagändringar som krävs för att garantera ett effektivt skydd för den lokalanställda nyckelpersonal som anlitas av Försvarsmakten vid utlandsoperationer (yrkande 2).

Ärendehandläggning och utbildningsfrågor

I kommittémotion 2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om utbildning av personal vid Migrationsverket och domstolar i genus-, barn- och hbtq-perspektiv i prövningsprocessen. I yrkande 16 begärs ett tillkännagivande om tillsyn över tolkförmedlingar. Motionärerna menar att det nuvarande upphandlingssystemet innebär att man inte kan göra tillräckliga kontroller av mindre seriösa tolkförmedlingar.

I motion 2013/14:Sf376 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om behovet av bättre landinformation i hbt-ärenden. Samma motion innehåller också ett förslag till tillkännagivande om behovet av kvalitetssäkring och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet (yrkande 5). I yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om möjligheterna att föreskriva att personal med hbt-kompetens ska delta i utredningen av asylärenden där förföljelse av hbt-personer åberopas. Vidare begärs ett tillkännagivande om möjligheterna att utbilda samtliga tjänstemän vid Migrationsverket i hbt-kompetens (yrkande 8).

Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär i partimotion 2013/14:Sf220 yrkande 21 ett tillkännagivande om att regeringen i kommande regleringsbrev till Migrationsverket bör ställa krav på att verket genomför de förändringar som krävs för att åstadkomma en likformig tillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. I yrkande 43 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Domstolsverket i uppdrag att ge förslag på hur man bör organisera utbildning av Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden i bl.a. rättsliga frågor samt ge förslag på vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning. Motionärerna menar att det många gånger förekommer både komplicerade rättsliga frågor och svårbedömda faktiska förhållanden i utlänningsärenden och att det därför finns ett behov av förstärkta utbildningsinsatser.

I kommittémotion 2013/14:So249 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om att handläggarna vid Migrationsverket bör genomgå en obligatorisk utbildning i genusmedveten asylprövning.

Anders Andersson (KD) begär i motion 2013/14:Sf255 ett tillkännagivande om att utreda ett inrättande av en inspektion för migrationsfrågor.

Utredning om tortyr

I kommittémotion 2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om Migrationsverkets utredningar om tortyr. Motionärerna menar att Migrationsverkets medicinska utredningar vid misstanke om tortyr måste följa tydliga rutiner. Om verket ifrågasätter att den asylsökande har torterats är det skäl för att genomföra en utredning.

Maria Ferm och Mehmet Kaplan (båda MP) begär i motion 2013/14:Sf390 yrkande 1 ett tillkännagivande om att tortyrskadeutredningar regelmässigt ska utföras i asylprocessen om den sökande eller en handläggare begär det. Vidare begär motionärerna i yrkande 5 ett tillkännagivande om att öka kunskapen på handläggarnivå i statliga verk och offentlig förvaltning om tortyrskadeproblematik och tecken på latent eller öppen PTSD (posttraumatiskt stressyndrom).

I partimotion 2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 25 begärs att regeringen lägger fram förslag till en ändring i utlänningslagen som innebär att Sverige uppfyller Europakonventionens krav i fråga om bevis- och utredningsbörda när det gäller tortyr. I yrkande 26 begärs det ett tillkännagivande om behovet av tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för att genomföra fler tortyrskadeutredningar.

Utskottets ställningstagande

Barn i asylprocessen

Utskottet vill betona att utlänningslagens portalparagraf om barnets bästa ska genomsyra hela asylprocessen. Barns egna asylskäl ska alltid utredas och bedömas individuellt. Barns egna asylskäl liksom förekomsten av barnspecifika former av förföljelse, dvs. allvarliga kränkningar av barnets rättigheter som riktas mot barn under 18 år, måste därmed beaktas i asylprocessen.

Migrationsverket har tillsammans med Barnombudsmannen tagit fram en policy för arbete med barn. Syftet med denna barnpolicy är att fastställa hur myndigheten ska se till att barnets rätt och barnrättsperspektivet genomsyrar alla frågor som rör barn hos Migrationsverket. Migrationsverket har även tagit fram en utbildning om barns rättigheter och barnkonsekvensanalyser. För att säkerställa att barnpolicyn tillämpas samt att barnärenden hanteras enhetligt och rättssäkert har Migrationsverket tillsatt en barnsamordningsgrupp med en särskild samordnare. Genom att arbeta med barnkonsekvensanalyser som metod har Migrationsverket uppnått en större enhetlighet i hanteringen av ärenden som rör barn. Myndigheten har upprättat styrdokument, rutiner och mallar för mottagandet av asylsökande barn. Barn är även ett ämnesord som kan användas för att hitta relevanta rättsliga avgöranden i Lifos (Migrationsverkets databas för rätts- och landinformation). Beslut och domar där barn åberopar egna asylskäl kommer även fortsättningsvis att indexeras så att de är lätt sökbara i Lifos.

Regeringen har, som en följd av ramöverenskommelsen med Miljöpartiet de gröna, i budgetpropositionen för 2014 aviserat att bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter bör ändras så att uttrycket ”synnerligen ömmande” endast är tillämpligt i asylärenden som rör vuxna och att uttrycket ”särskilt ömmande” ska tillämpas för barn. Regeländringarna planeras träda i kraft den 1 juli 2014. Miljöpartiet de gröna och regeringen är också överens om att införa en lättnad för barn när det gäller verkställighetshinder.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna i vart fall delvis är tillgodosedda. Utskottet avstyrker motionerna 2013/14:Sf384 (S) yrkande 4 samt 2013/14:Sf204 (V) yrkandena 1 och 2.

Åldersbedömning

Utskottet har behandlat frågan om åldersbedömning senast i betänkande 2012/13:SfU7. Utskottet kan konstatera att frågan om en sökande är vuxen eller barn kan ha stor betydelse vid tillståndsprövningen. Det kan gälla t.ex. vid bedömningen av om det finns synnerligen ömmande omständigheter som skäl för uppehållstillstånd. Vidare gäller särskilda regler för handläggningen av barnärenden. Bland annat ska ärenden som rör ensamkommande barn handläggas av särskilt utbildade handläggare, en god man ska utses och Migrationsverket ska fatta beslut inom tre månader.

Enligt Migrationsverkets årsredovisning för 2012 tog Socialstyrelsen i juni 2012 fram en rekommendation om åldersbedömning av barn i övre tonåren. Därefter har Migrationsverket i ett rättsligt ställningstagande daterat den 5 juli 2012 sammanfattat hur Migrationsverkets åldersutredning bör gå till. Den största förändringen enligt Migrationsverket är att en åldersbedömning i normalfallet ska göras först i samband med själva beslutet. Då finns ett tillräckligt beslutsunderlag och beslutet går att överklaga. Av årsredovisningen framgår vidare att Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) planerar att ge ut riktlinjer eller rekommendationer för åldersbedömningar.

Med hänsyn till det arbete Migrationsverket redan bedriver och det arbete som pågår inom EU finner utskottet inte skäl att föreslå några åtgärder med anledning av motionerna 2013/14:Sf314 (SD) yrkande 12, 2013/14:Sf387 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2 samt 2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 6 och 7. Motionerna avstyrks.

Muntlig förhandling

Utskottet konstaterar att förfarandet i migrationsdomstolarna enligt huvudregeln är skriftligt men att en muntlig förhandling ska hållas om sökanden begär det och den muntliga förhandlingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det.

Av Migrationsverkets årsredovisning för 2012 framgår att muntliga förhandlingar i huvudsak sker i asylärenden. Under 2012 hölls muntliga förhandlingar i 27 procent av samtliga avgjorda asylmål i migrationsdomstolarna. Totalt deltog Migrationsverket vid 3 400 muntliga förhandlingar i domstol.

Utlänningslagens bestämmelser innebär att barn i regel ska höras i samband med utredning vid ansökan om uppehållstillstånd. Reglerna har utformats med utgångspunkt i barnkonventionen. Det innebär att barn som kan bilda egna åsikter ska ha rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, och barnets åsikter ska då tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I reglerna har tillagts att barnet inte ska höras om det är olämpligt. Så kan vara fallet exempelvis om det rör sig om ett litet barn eller om barnets psykiska hälsa talar mot att barnets hörs. Utskottet kan konstatera att barns egna asylskäl självfallet ska beaktas. Det är viktigt att barnet uppmärksammas som en egen individ inte bara när barnet är ensamkommande utan även när en hel familj ansöker om asyl.

Utskottet förutsätter att regeringen och ansvariga myndigheter löpande följer upp att barns asylskäl beaktas och att barns rätt att komma till tals efterlevs men anser inte att det finns skäl för riksdagen att göra något tillkännagivande med anledning av motionerna 2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30 och 2013/14:Sf222 (KD). Motionerna avstyrks.

Offentligt biträde

Utskottet anser att ansvaret för att förordna personer till offentliga biträden bör ligga kvar på Migrationsverket, liksom skyldigheten att ta ställning till om en person som förordnas som offentligt biträde är lämplig för det enskilda uppdraget. Utskottet konstaterar emellertid att Statskontoret har haft i uppdrag att utvärdera Migrationsverkets handläggning av frågor som avser förordnande av offentligt biträde i migrationsärenden. Statskontorets rapport bereds i Regeringskansliet.

Med det anförda anser utskottet inte att ett tillkännagivande med anledning av motion 2013/14:Sf220 (V) yrkande 42 bör göras. Motionen avstyrks.

Utskottet finner inte heller någon anledning att föreslå tillkännagivanden om att utöka möjligheterna att förordna offentliga biträden och avstyrker därmed även motion 2013/14:Sf220 (V) yrkandena 15, 40 och 41.

Förstärkt skydd för tolkar

Utskottet noterar att Försvarsmakten i mars 2013 överlämnade ett svar till regeringen om vilket stöd Sverige kan ge lokalanställd personal när den svenska styrkans närvaro i Afghanistan trappas ned. I motion 2013/14:Sf366 uppmärksammas vikten av att ge skydd åt de tolkar som arbetar åt Försvarsmakten i Afghanistan. Utskottet har full förståelse för motionärernas önskan att skydda de lokalanställda tolkarna i Afghanistan. Enligt vad utskottet har erfarit har det nu säkerställts att det finns en ordning för att bistå dessa personer. Mot denna bakgrund finner inte utskottet skäl att föreslå ett tillkännagivande i frågan. Motion 2013/14:Sf366 (S) yrkandena 1 och 2 får anses tillgodosedd och avstyrks.

Ärendehandläggning och utbildningsfrågor

Migrationsverket fick i regleringsbrevet för 2013 i uppdrag av regeringen att utveckla och redovisa metoder och verktyg för systematisk uppföljning av den rättsliga kvaliteten i både avslags- och bifallsbeslut. Vidare skulle Migrationsverket redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa en likformig tillämpning av utlännings- och medborgarskapslagstiftningen.

Inom Migrationsverket pågår sedan 2012 ett projekt som kallas Den lärande organisationen – en asylprövning med hög rättslig kvalitet. Projektet syftar till att säkerställa en asylprocess som präglas av hög rättslig kvalitet och som kompletterar det arbete som redan bedrivs inom Migrationsverket i syfte att arbeta effektivt, korta handläggningstiderna samt sätta den sökande i centrum. Arbetet sker t.ex. genom utbildningsinsatser och åtgärder för ständigt lärande, återkoppling och delaktighet vid utveckling av metoderna för styrning. En modell för enhetlighetsuppföljning som kompletterar den systematiska uppföljningen har utvecklats. För att säkerställa likformigheten i asylprövningen av ärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas har en särskild handläggningsordning inrättats där specialister, som har genomgått ett anpassat kompetensutvecklingsprogram, deltar.

Migrationsverket har under våren 2013 infört en utbildning i normkritik, med asylrättslig fördjupning, som en obligatorisk kurs för nyanställda. Vidare har myndigheten startat ett erfarenhetsutbyte mellan myndigheter för att genom kunskapsutbyte och ömsesidigt lärande utveckla metoder och verktyg för enhetlighet och kvalitet i handläggning och beslutsfattande.

Migrationsverket har vidare skapat en ny ingång i Lifos, där både nationella och internationella instansers avgöranden är sökbara. Under hösten 2012 har internationella avgöranden på det migrationsrättsliga området gåtts igenom, och sedan har referat på svenska lagts in i Lifos. Migrationsverket planerar att regelbundet genomföra brukardialoger med domstolar och offentliga biträden i seminarieform, där även information om sökteknik i Lifos kommer att ges. Från och med hösten 2013 kommer metoden Den lärande organisationen att utgöra standarden för kvalitetsuppföljning.

Utskottet konstaterar att Migrationsverket genom de vidtagna åtgärderna aktivt arbetar med information och utbildning i hbtq- och könsrollsfrågor samt med den rättsliga kvaliteten i verksamheten och erfarenhetsutbyte med andra myndigheter.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att motionerna 2013/14:Sf384 (S) yrkande 9, 2013/14:Sf376 (S) yrkandena 3, 5, 7 och 8, 2013/14:Sf220 (V) yrkandena 21 och 43 samt 2013/14:So249 (V) yrkande 22 är delvis tillgodosedda. Motionerna avstyrks. Även motion 2013/14:Sf255 (KD) avstyrks.

I början av 2012 överlämnade Statskontoret rapporten En tolkningsfråga – om auktorisation och åtgärder för fler och bättre tolkar (2012:2) till regeringen. Statskontoret fann inte några särskilda problem eller tydliga nackdelar med den nuvarande ansvarsfördelningen och organisationen för att auktorisera tolkar. Problemet enligt Statskontoret är i stället att merparten av de tolkar som finns i dag saknar formell kompetens, det vill säga auktorisation eller utbildningsbevis från den sammanhållna grundutbildningen av tolkar. Statskontoret anger i rapporten att det inte finns någon enskild åtgärd som staten kan vidta för att åstadkomma en tolkmarknad som en gång för alla tillfredsställer alla önskemål och behov.

Utskottet noterar att det nyligen har införts skärpta kompetenskrav för de tolkar som anlitas av allmänna domstolar. En utredare har därefter fått i uppdrag att överväga och föreslå åtgärder för att höja kvaliteten på de tolkar som anlitas i allmänna förvaltningsdomstolar. I utredningsdirektiven (dir. 2013:9) anges att även de allmänna förvaltningsdomstolarna anlitar tolkar, inte minst migrationsdomstolarna, och att det är angeläget att säkerställa att även dessa domstolar tillhandahåller tolkning av hög kvalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2014.

Utskottet kan konstatera att Kammarkollegiet och Myndigheten för yrkeshögskolan utövar tillsyn över tolkar m.fl. och förutsätter att den formella kompetensen i ett upphandlingsförfarande kontrolleras. Med det anförda avstyrker utskottet motion 2013/14:Sf384 (S) yrkande 16.

Utredning om tortyr

Frågor om tortyrutredningar behandlade utskottet senast i betänkande 2012/13:SfU2 där utskottet konstaterade att det i Migrationsverkets Handbok i migrationsärenden finns information om rättsregler, bevisregler samt övriga tortyrrelaterade frågor som förekomst och effekter. I handboken anges bl.a. att information ska lämnas om landstingens kris- och traumaenheter, om Röda korset samt om möjligheten för den asylsökande att själv uppsöka sjukvården för att på egen bekostnad få ett intyg som stöder påståenden om tortyr. Behövs undersökningar eller dokumentation av eventuella kroppsskador ska det alltid utföras av medicinsk personal. När det gäller påståenden om risk för dödsstraff, tortyr eller någon annan förnedrande behandling eller bestraffning får beviskraven inte ställas alltför högt. Om någon fullständig bevisning inte kan läggas fram bör enligt handboken den sökandes berättelse godtas om den framstår som trovärdig och sannolik.

Utskottet noterar att enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om medicinska utredningar av åberopade skador, daterat den 5 juli 2012, bör den som åberopar skador efter tortyr och inkommer med intyg som indikerar att han eller hon har varit utsatt för sådan behandling beviljas vidare utredning av skadorna.

När det gäller frågan om att på handläggarnivå öka kunskapen om PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, konstaterar utskottet att Migrationsverkets nyss nämnda handbok har ett särskilt avsnitt som behandlar detta. Där framgår att vid utredning av omständigheter rörande tortyr måste det tas i beaktande att svaren mycket väl kan vara motstridiga och/eller oprecisa eller komma först senare på grund av traumats effekter. Vid utredning av tidigare tortyr och annat fysiskt och sexuellt våld måste utredaren vara försiktig, och vid vissa tillfällen kan det vara bättre om samtalet förs i ett sammanhang där sökanden känner sig trygg, t.ex. med biträdet eller med en professionell behandlare. Förutom den sökandes egen berättelse och eventuella kroppsskador är medicinsk dokumentation och annan eventuell skriftlig bevisning av stort värde.

Med det anförda får motionerna 2013/14:Sf384 (S) yrkande 10 och 2013/14:Sf390 yrkandena 1 och 5 (MP) anses i huvudsak tillgodosedda varför de avstyrks. Utskottet avstyrker även motion 2013/14:Sf220 (V) yrkandena 25 och 26.

Mottagande av asylsökande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. kommunernas ansvar för mottagande av asylsökande, eget boende och ensamkommande barn.

Jämför reservationerna 13 (S), 14 (SD), 15 (V), 16 (V) och 17 (SD).

Gällande ordning

Asylsökande ska enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., förkortad LMA, erbjudas plats på en förläggning. Den som inte önskar utnyttja en erbjuden plats på en förläggning ska ändå registreras vid en sådan. Migrationsverket svarar sedan för att bistånd lämnas enligt LMA (logi, bostadsersättning, dagersättning och särskilt bidrag för avgifter för sjukvård m.m.). Migrationsverket ska i lämplig omfattning ge de asylsökande sysselsättning genom att de får tillfälle att delta i svenskundervisning, i skötseln av förläggningar och i annan verksamhet som bidrar till att göra vistelsen meningsfull. Utlänningar som inte själva ordnar bostad har rätt till logi på en förläggning. Den som ordnar bostad på egen hand har endast i särskilda fall rätt till bidrag för bostadskostnad.

Asylsökande som kan eller som medverkar till att styrka sin identitet kan få undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige (5 kap. 4 § utlänningsförordningen).

Motionerna

Mottagande av asylsökande

I kommittémotion 2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 12 begärs ett tillkännagivande om behovet av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för flyktingmottagandet. Vidare begärs i yrkande 13 ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning för att titta på nya boendemöjligheter för nyanlända i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället. Motionärerna menar att lagstiftningen om eget boende inte fungerar och att ett nytt system måste skapas. I yrkande 14 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om hur Migrationsverket ska stärka mottagningsverksamheten i kommunerna. Motionärerna menar att Migrationsverket behöver ta ett större ansvar för de sökandes sociala situation på fritiden.

Yilmaz Kerimo (S) begär i motion 2013/14:Sf225 ett tillkännagivande om en översyn av de asylsökandes boendesituation under väntan på uppehålls- och arbetstillstånd.

I motion 2013/14:Sf304 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S) begärs ett tillkännagivande om en successiv avveckling av dagens egna boende.

I motion 2013/14:Sf243 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om Migrationsverkets arbetssätt för att placera nyanlända. Motionärerna framhåller att inte bara ett fåtal kommuner bör ta emot asylsökande.

Carina Ohlsson m.fl. (S) begär i motion 2013/14:Sf374 yrkande 1 ett tillkännagivande om behovet av stöd för verksamhet för vuxna asylsökande.

I motion 2013/14:Sf331 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheterna att ge Migrationsverket i uppdrag att, i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer, även ta ett ansvar för de asylsökandes sociala situation i avvaktan på beslut.

Maria Ferm m.fl. (MP) begär i motion 2013/14:Sf389 yrkande 1 ett tillkännagivande om att införa en boendeersättning för asylsökande i eget boende som motsvarar boendekostnaden för den som bor på Migrationsverkets anläggningsboenden. Motionärerna begär även tillkännagivanden om att se över hur kvaliteten på anläggningsboenden kan förbättras och om vikten av att värna asylsökandes rätt att välja eget boende (yrkandena 6 och 7).

I motionerna 2013/14:Sf313 av Markus Wiechel och Carina Herrstedt (båda SD) och 2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1 begärs tillkännagivanden om att reformera den s.k. EBO-lagen. Motionärerna menar att undantag bör kunna göras för hårt ansatta kommuner.

I kommittémotion 2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att Migrationsverket i regleringsbrev bör ges i uppdrag att informera om möjligheterna till undantag från krav på arbetstillstånd i samband med att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in. Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om att se över regleringsbrevet för Migrationsverket i syfte att återinföra svenskundervisning i utbudet av organiserad verksamhet (yrkande 2). Vidare begärs i yrkande 5 ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag om hur regler för bostadsbidrag för asylsökande bör utformas.

I motion 2013/14:Sf230 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att asylsökande ska ha rätt att själv välja mellan boende på flyktingförläggning eller eget boende. Vidare begärs tillkännagivanden om rätt för asylsökande att arbeta under hela asylprocessen (yrkande 2) och om att häva det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta (yrkande 3).

Ulrika Karlsson i Uppsala (M) begär i motion 2013/14:Sf362 yrkande 1 ett tillkännagivande om undervisning i svenska för asylsökande. Motionären anför att alla asylsökande bör kunna erbjudas undervisning i svenska under hela vistelsetiden, även under tiden för ett överklagande. Vidare begärs ett tillkännagivande om undervisning för barn. Motionären anför att alla asylsökande barn ska erbjudas möjligheten att delta i den ordinarie skolundervisningen (yrkande 2).

Ensamkommande barn

I kommittémotion 2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 20 begärs ett tillkännagivande om att alla landets kommuner solidariskt ska ta ansvar för mottagandet av ensamkommande barn.

Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S) begär i motion 2013/14:Sf236 ett tillkännagivande om att alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot ensamkommande barn. Motionärerna anför att alla kommuner bör ta ett solidariskt ansvar och att det ska finnas en bindande skyldighet för kommunerna att ta emot dessa barn.

I motion 2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag på alternativ till HVB-hem för ensamkommande barn.

Roger Haddad (FP) begär i motion 2013/14:Sf228 ett tillkännagivande om bättre mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

I motion 2013/14:C213 av Andreas Carlson (KD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om behovet av bättre rutiner för samarbete mellan socialtjänsten, polisen, gode män, Migrationsverket m.fl. för att förbättra situationen för ensamkommande barn.

Övrigt om mottagandet

I motion 2013/14:Sf326 av Katarina Köhler och Karin Åström (båda S) begärs ett tillkännagivande om asylsökandes resekostnader i samband med besök hos t.ex. läkare, barnmorskor och sjukgymnaster. Motionärerna anför att landstingen normalt betalar ut reseersättning. Har emellertid personen inte ett personnummer kan landstingen inte betala ut ersättningen. Migrationsverket bör skyndsamt finna en lösning på problemet.

Thoralf Alfsson (SD) begär i motion 2013/14:Sf312 ett tillkännagivande om att en återkravsbestämmelse om felaktiga utbetalningar även ska gälla Migrationsverket. Att Migrationsverket inte har någon återkravsbestämmelse gör det svårare för myndigheten att återkräva felaktigt utbetalda belopp. Dessutom saknas en skyldighet för asylsökande att lämna uppgifter om ändrade förhållanden.

I motion 2013/14:Sf356 av David Lång och Josef Fransson (båda SD) begärs ett tillkännagivande om att regeringen måste redovisa hur stora kostnaderna för asyl- och anhöriginvandringen är. Motionärerna framhåller att många experter menar att denna invandring kostar det svenska samhället stora summor varje år.

Utskottets ställningstagande

Mottagande av asylsökande

Behovet av bostäder för asylsökande ökar när fler människor söker skydd i Sverige. I budgetpropositionen för 2014 konstaterar regeringen att antalet befintliga kommunplatser är otillräckligt och betonar vikten av förkortade vistelsetider i Migrationsverkets mottagande. Utskottet anser i likhet med regeringen att asylsystemet bör vara långsiktigt hållbart och rättssäkert och att asylprocessen måste ha ett tydligt slut. De som beviljas uppehållstillstånd ska så snabbt som möjligt kunna påbörja etableringsprocessen i Sverige medan de som fått ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut är skyldiga att lämna landet. För att vistelsetiden i mottagandet ska vara så kort som möjligt krävs det enligt regeringen att alla berörda aktörer, såväl myndigheter och domstolar som kommuner, samverkar effektivt.

Sedan den 1 juli 2008 är den organiserade sysselsättningen frivillig. Asylmottagningsutredningen föreslog åtgärder för att öka de asylsökandes sysselsättning och egenförsörjning. I Asylmottagningsutredningens betänkande (SOU 2009:19) behandlades även vissa principiella frågor och motstående intressen när det gäller asylsökandes boende såsom frågan om tvång kontra frivillighet när det gäller var och hur asylsökande ska få bo, behovet av att avlasta vissa kommuner i storstadsregionerna kontra målet om sysselsättning och egen försörjning samt anläggningsboende kontra eget boende. Vidare föreslog utredningen bl.a. att den som avböjer ett erbjudande om s.k. ankomstboende och bor i eget boende inte ska ha rätt till en s.k. grundersättning, som föreslås av utredningen. Vidare föreslog utredningen att den som avböjer ett erbjudande om ett s.k. ordnat boende och bor i eget boende bara ska ha rätt till halv grundersättning. Enligt vad utskottet har erfarit bereds Asylmottagningsutredningens förslag i Regeringskansliet.

I budgetpropositionen för 2014 anges att Migrationsverket i syfte att skapa ett mottagande som bättre svarar mot behoven i prövningsverksamheten avser att möjliggöra ett differentierat boende utifrån de asylsökandes behov, vilket underlättar en snabbare prövning och i förlängningen en förkortad vistelsetid. Regeringen har uppdragit åt Migrationsverket att utveckla organisationens funktionssätt så att resurserna kan utnyttjas effektivare och mer flexibelt än tidigare. Utskottet noterar att det inom Migrationsverket pågår fortsatta utvecklingsinsatser för it-utveckling och digitalisering, breddad kompetens hos handläggarna och ett utvecklat ledarskap samt ökad service bl.a. i syfte att effektivisera samarbetet med kommunerna.

Riksrevisionen har rekommenderat att Migrationsverket ska ge språkstöd och andra insatser till asylsökande som inte har ett arbete eller en praktikplats. Utskottet noterar att Migrationsverket under 2013 har vidareutvecklat språkstödet i form av lokaler, teknisk utrustning och handledare för självstudier i svenska. Migrationsverket kommer också att se över och revidera sina interna styrdokument om sysselsättning för asylsökande.

Med det anförda och eftersom resultatet av beredningen av Asylmottagningsutredningens förslag bör avvaktas avstyrker utskottet motionerna 2013/14:Sf384 (S) yrkandena 12–14, 2013/14:Sf225 (S), 2013/14:Sf304 (S), 2013/14:Sf243 (S), 2013/14:Sf374 (S) yrkande 1, 2013/14:Sf331 (S), 2013/14:Sf389 (MP) yrkandena 1, 6 och 7, 2013/14:Sf313 (SD), 2013/14:C390 (SD) yrkande 1, 2013/14:Sf268 (V) yrkandena 1, 2 och 5, 2013/14:Sf230 (M) yrkandena 1–3 och 2013/14:Sf362 (M) yrkandena 1 och 2.

Ensamkommande barn

Sedan 2006 ansvarar kommunerna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, vilket bl.a. innebär att kommunerna ska ombesörja deras boende och omvårdnad. Migrationsverket ska ingå överenskommelser med kommunerna om mottagande av barnen.

I budgetpropositionen för 2014 konstaterar regeringen att trots att insatser har gjorts de senaste åren finns det fortfarande ett stort behov av fler boendeplatser i kommunerna för mottagande av både asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Antalet platser som Migrationsverket träffat överenskommelser om med kommuner understiger behovet. Det får till följd att barnen blir kvar i de s.k. ankomstkommunernas tillfälliga boenden. Om en ankomstkommun tar emot ett stort antal barn finns det en risk för att barnens behov av stöd inte kan tillgodoses tillräckligt. Vidare konstaterar regeringen att kostnaden för dessa boenden är betydligt högre än ersättningen för platser som Migrationsverket har överenskommelser med kommunerna om.

Mot den angivna bakgrunden har riksdagen i enlighet med regeringens förslag beslutat att det fr.o.m. den 1 januari 2014 ska bli lättare för Migrationsverket att anvisa ensamkommande barn till kommunerna. Några särskilda skäl för att anvisa till kommuner utan överenskommelse ska inte längre krävas (prop. 2012/13:162, bet. 2012/13:SfU11, rskr. 2013/14:2). Förslaget har sin grund i regeringens ramöverenskommelse om migration med Miljöpartiet de gröna.

Vidare noterar utskottet att det av Migrationsverkets årsredovisning 2012 framgår att det inom myndigheten pågår ett projekt Ensamkommande barn – lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Det är sista delen i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) och Migrationsverkets arbete för ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn. Även Socialstyrelsen och länsstyrelserna samverkar i projektet som medfinansieras av ERF (Europeiska flyktingfonden). Projektet utbildar och ger stöd till utvalda nyckelpersoner i deras utvecklingsarbete med ensamkommande barn. Projektets uppgifter är bl.a. att stödja lokala och regionala processer och samverkan främst i en pilotregion (Örebro län), genomföra fyra nationella utbildningar för gode män och arbeta vidare med samverkan på nationell nivå. Projektet startade i januari 2012 och pågår till juni 2014.

I budgetpropositionen för 2014 anförs också att regeringen verkar för ett mer ändamålsenligt boende för asylsökande ensamkommande barn, som ett alternativ till dagens hem för vård eller boende (HVB). Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att föreslå en ny rättslig reglering som möjliggör placeringsalternativ för barns och ungas boende, vård och fostran som bättre svarar mot barnens skiftande behov samt förbättrad kostnadseffektivitet i verksamheten. Ett delbetänkande ska lämnas senast den 10 februari 2014. I budgetpropositionen anförs även att för att vistelsetiden i mottagandet ska vara så kort som möjligt krävs det att alla berörda aktörer, såväl myndigheter och domstolar som kommuner, samverkar effektivt.

Utskottet anser att det pågående arbetet bör avvaktas och att det inte finns något skäl för riksdagen att nu göra ett tillkännagivande med anledning av motionerna 2013/14:Sf268 (V) yrkande 6, 2013/14:Sf228 (FP) och 2013/14:C213 (KD) yrkande 2. Motionerna avstyrks.

Motionerna 2013/14:Sf384 (S) yrkande 20 och 2013/14:Sf236 (S) får med anledning av riksdagens beslut om ökade möjligheter för Migrationsverket att anvisa ensamkommande barn till kommunerna anses delvis tillgodosedda och avstyrks.

Övrigt om mottagandet

Utskottet konstaterar att asylsökande i vissa fall kan beviljas ett särskilt bidrag för sjukresor. Utskottet, som utgår från att regeringen återkommer till riksdagen om det finns brister i regelverket, anser inte att det finns skäl för något tillkännagivande. Motion 2013/14:Sf326 (S) avstyrks.

Utskottet konstaterade i sitt av riksdagen godkända betänkande 2011/12:SfU7 att regeringen efter Riksrevisionens granskning har infört regler om att asylsökande ska vara skyldiga att anmäla ändrade förhållanden till Migrationsverket. Vidare har Återkravsutredningen i betänkandet Återkrav inom välfärdssystemen (SOU 2009:6) föreslagit att det ska införas en generell återkravslag och att det i LMA ska hänvisas till denna lag. Betänkandet bereds i Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen bör avvaktas, varför motion 2013/14:Sf312 avstyrks.

Utskottet anser vidare att det saknas skäl för riksdagen att ta initiativ till en särskild redovisning av kostnaderna för bl.a. asylinvandring. Asylrätten bygger på internationella konventioner om mänskliga rättigheter och är inte en fråga om ekonomi. Utskottet avstyrker därför motion 2013/14:Sf356 (SD).

Migrationspolitiska åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om vidarebosättning och rätt till utbildning för återvandring.

Jämför reservation 18 (V).

Motionerna

I motion 2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en sådan ändring i förordningen (1984:936) att alternativt och övriga skyddsbehövande likställs med konventionsflyktingar när det gäller rätt till bidrag för anhörigas resor till Sverige. Det saknas enligt motionärerna anledning att skilja på de olika skyddsgrunderna i detta sammanhang.

I motion 2013/14:Sf395 av Abdirizak Waberi (M) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten att införa utbildning till stöd för återvandring. Motionären anför att som ett komplement till förvärvade kunskaper och erfarenheter kan riktade yrkesutbildningar med inslag av ekonomi och administration som anpassas efter behoven i det tidigare hemlandet vara ett bra sätt att öka möjligheterna att framgångsrikt etablera sig där.

Utskottets ställningstagande

Flyktingar kan ges bidrag för kostnader för anhörigas resor till Sverige enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige. Utskottet utgår från att regeringen uppmärksammar frågan om ett eventuellt behov av att utvidga förordningen skulle finnas. Utskottet avstyrker motion 2013/14:Sf220 (V) yrkande 11.

Utskottet konstaterar att anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder får användas för utgifter för bl.a. förberedelser för återvandring eller tillfälligt återvändande för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet och för återvandringsprojekt. Om regeringen bedömer att det finns behov av att införa en utbildning till stöd för återvandring utgår utskottet från att regeringen vidtar behövliga åtgärder. Utskottet avstyrker motion 2013/14:Sf395 (M).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8, punkt 1 (SD)
	av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

1.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8
	a)	Bemyndigande
	=Utskottet.
	b)	Anslag
	Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen inom utgiftsområde 8 Migration enligt reservantens förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Sf342 av David Lång m.fl. (SD), bifaller delvis proposition 2013/14:1 utgiftsområde 8 punkt 2 och avslår motionerna 2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt 2013/14:Sf319 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V).

Ställningstagande

Genom kraftiga nedskärningar på det migrationspolitiska området där asyltrycket på Sverige under 2014 beräknas minska med 41 procent och under 2015–2017 med 90 procent kan besparingar inom utgiftsområdet göras.

Besparingarna inom utgiftsområde 8 Migration kommer således nästan helt från det minskade asyltrycket. Endast besparingarna på anslagen 1:3 och 1:9 härleds till nedskärningar i verksamhet som bedöms vara ineffektiv eller olämplig på något annat sätt. Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8 bör anvisas enligt mitt anslagsförslag som framgår av bilaga 4.

2.	Barn i asylprocessen, punkt 2 (S)
	av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4 och

avslår motion

2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Barn väljer inte att bli migranter. Barnperspektivet i asyl- och flyktingpolitiken måste stärkas och praxis i ärenden som rör barn mildras. Bland annat har begreppet synnerligen ömmande omständigheter kommit att tolkas alltför restriktivt och bör ändras till särskilt ömmande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid alla beslut som rör barn, något som måste uppmärksammas av alla berörda myndigheter m.fl. Regeringen bör återkomma med förslag med denna inriktning.

3.	Barn i asylprocessen, punkt 2 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt

avslår motion

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 4.

Ställningstagande

Regeringen bör i regleringsbrev för Migrationsverket ange att myndigheten i asylärenden som rör barn ska använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn. Det är också väsentligt att det finns personal som är utbildad i utredningsmetodik för barn. Det krävs t.ex. särskilda kunskaper för att kunna bedöma barns subjektiva fruktan för förföljelse. Regeringen bör därför även uppdra åt Migrationsverket att utarbeta riktlinjer för utredning och bedömning av barns asylskäl.

4.	Åldersbedömning, punkt 3 (SD)
	av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf314 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 12 och

avslår motionerna

2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 6 och 7 samt

2013/14:Sf387 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Undersökningar från Norge, Sverige och Danmark visar att en stor andel av de ensamkommande unga immigranter som påstår sig vara under 18 år i själva verket är betydligt äldre. Regeringen bör uppdra åt Migrationsverket att med vetenskapliga metoder åldersbestämma immigranter som påstår sig vara under 18 år men som kan misstänkas vara äldre.

5.	Åldersbedömning, punkt 3 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 6 och 7 samt

avslår motionerna

2013/14:Sf314 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 12 och

2013/14:Sf387 av Kent Ekeroth (SD) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Frågan om en asylsökande är över eller under 18 år kan få långtgående rättsverkningar i asylprocessen. Om förslag om att uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter införs för barn blir det än viktigare att åldersbedömningar omgärdas av starka rättssäkerhetsgarantier. Regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att redovisa hur Socialstyrelsens åtta rekommendationer för åldersbedömningar av barn har genomförts i verksamheten. Regeringen bör även se till att utreda möjligheten att i utlänningslagen införa en rätt att överklaga beslut om åldersbedömning.

6.	Muntlig förhandling, punkt 4 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 30 och

avslår motion

2013/14:Sf222 av Anders Andersson (KD).

Ställningstagande

Regeringen bör se över utlänningslagen så att det i mål om utvisning eller avvisning ska hållas en muntlig förhandling om det inte är uppenbart obehövligt. En muntlig förhandling ska alltid hållas om en part begär det.

7.	Offentligt biträde, punkt 5 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 15 och 40–42.

Ställningstagande

Ärenden om familjeåterförening är komplicerade, och avgörandet kan få stora konsekvenser. Regeringen bör därför se över utlänningslagen så att det införs en möjlighet till offentligt biträde i ärenden om familjeåterförening. Vidare finns inte sällan ett stort behov av rättsligt biträde i s.k. Dublinärenden. Utlänningslagen bör därför ändras så att det blir möjligt att förordna ett offentligt biträde även i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen. Utlänningslagen bör också ändras så att det, om särskilda skäl föreligger, blir möjligt att förordna ett offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via en svensk ambassad. Slutligen bör regeringen se över om Rättshjälpsmyndigheten, alternativt förvaltningsrätten, ska förordna offentliga biträden i stället för Migrationsverket.

8.	Förstärkt skydd för tolkar, punkt 6 (S, V)
	av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S), Wiwi-Anne Johansson (V) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf366 av Clas-Göran Carlsson och Carina Adolfsson Elgestam (båda S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Regeringen bör senast den 1 mars 2014 redogöra för riksdagen för de konkreta åtgärder som behöriga myndigheter har vidtagit och som de planerar att vidta i syfte att garantera ett effektivt skydd för de lokalanställda tolkar som anlitas av Försvarsmakten innan de svenska trupperna drar sig tillbaka från Afghanistan. Vidare bör regeringen senast den 1 mars 2014 återkomma till riksdagen med de förslag till lagändringar som krävs för att garantera ett effektivt skydd för den lokalanställda nyckelpersonal som anlitas av Försvarsmakten vid utlandsoperationer

9.	Ärendehandläggning och utbildningsfrågor, punkt 7 (S)
	av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 9 och 16,

bifaller delvis motion

2013/14:Sf376 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 8 och

avslår motionerna

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 21 och 43,

2013/14:Sf255 av Anders Andersson (KD),

2013/14:Sf376 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5 och 7 samt

2013/14:So249 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 22.

Ställningstagande

Regeringen måste se till att Migrationsverket tilldelas resurser för utbildning och kompetensutveckling av personalen. De satsningar som har gjorts för att utreda kvinnors asylskäl måste fortsätta, till exempel när det gäller möjligheter att få välja handläggare, tolkar och offentliga biträden, men även för att kunna hantera de könsmässiga skillnader som kan förekomma. Personalen måste också utbildas och kompetensutvecklas i att hantera barns och hbt-personers speciella skäl.

Det nuvarande upphandlingssystemet medger att mindre seriösa tolkförmedlingar kan uppge att de har tillgång till alla kompetenser och auktoriserade tolkar utan att detta stämmer. Det behövs en tillsyn över tolkförmedlingarna. Upphandlingsförfarandet går ut över utbildade och kvalificerade tolkar eftersom dessa får avtalsenliga arvoden och därmed oftast är något dyrare. Av en forskningsrapport om tolkservice från Lunds universitet framgår tolkens roll och tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration. Enligt rapporten är en otillfredsställande tolkservice både dyr och rättsosäker. Regeringen bör göra en översyn av såväl upphandlingsregler som kompetenskrav vid upphandling av tolktjänster.

10.	Ärendehandläggning och utbildningsfrågor, punkt 7 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 21 och 43 samt

2013/14:So249 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 22 och

avslår motionerna

2013/14:Sf255 av Anders Andersson (KD),

2013/14:Sf376 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkandena 3, 5, 7 och 8 samt

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 9 och 16.

Ställningstagande

Regeringen bör i kommande regleringsbrev ställa krav på att Migrationsverket genomför de förändringar som krävs för att åstadkomma en likformig tillämpning i asylärenden där genusfrågor, sexuell läggning och könsidentitet åberopas.

I utlänningsärenden förekommer många gånger både komplicerade rättsliga frågor och svårbedömda faktiska förhållanden. Det finns ett behov av förstärkta utbildningsinsatser. Regeringen bör ge Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag på hur utbildning för Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden kan organiseras samt förslag på vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning.

11.	Utredning om tortyr, punkt 8 (S)
	av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 10 och

avslår motionerna

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 25 och 26 samt

2013/14:Sf390 av Maria Ferm och Mehmet Kaplan (båda MP) yrkandena 1 och 5.

Ställningstagande

En stor andel av de asylsökande har utsatts för tortyr. Migrationsverkets medicinska utredningar vid misstanke om tortyr måste följa tydliga rutiner. Sverige har blivit fällt i Europadomstolen. En grundlig medicinsk utredning skulle ha skett i ett ärende där tortyr åberopats av den sökande. Regeringen bör säkerställa att Migrationsverket i enlighet med Europadomstolens domar inför rutiner för ärendehandläggningen i dessa fall.

12.	Utredning om tortyr, punkt 8 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 25 och 26 samt

avslår motionerna

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 10 och

2013/14:Sf390 av Maria Ferm och Mehmet Kaplan (båda MP) yrkandena 1 och 5.

Ställningstagande

Av en dom i mars 2010 av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna framgår det att Sverige måste genomföra förändringar i asylprocessen. Regeringen bör lägga fram förslag till en ändring i utlänningslagen som innebär att Sverige uppfyller Europakonventionens krav i fråga om bevis- och utredningsbörda när det gäller tortyr.

För att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt Europakonventionen kommer fler asylsökande att behöva få sina tortyrskador utredda. Regeringen bör se till att det finns tillräcklig kompetens och resurser för att genomföra fler tortyrskadeutredningar.

13.	Mottagande av asylsökande, punkt 9 (S)
	av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Sf225 av Yilmaz Kerimo (S),

2013/14:Sf243 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S),

2013/14:Sf304 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2013/14:Sf331 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),

2013/14:Sf374 av Carina Ohlsson m.fl. (S) yrkande 1 och

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 12–14 och

avslår motionerna

2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

2013/14:Sf230 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1–3,

2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 5,

2013/14:Sf313 av Markus Wiechel och Carina Herrstedt (båda SD),

2013/14:Sf362 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2 samt

2013/14:Sf389 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1, 6 och 7.

Ställningstagande

Flyktingmottagandet i Sverige behöver utvecklas, med den självklara utgångspunkten att alla ska ges en reell chans till egen försörjning och bli en aktiv del i samhället. De stimulansåtgärder som hittills genomförts har inte nått önskade resultat. När det gäller mottagandet vill många av landets kommuner ta och tar också ett stort ansvar för asylsökande. Under den tid asylsökandena väntar, och i den pressade sociala situation de befinner sig i, behöver Migrationsverket ta ett större ansvar för sökandes sociala situation på fritiden. Det är ett arbete som mycket väl kan samordnas och organiseras i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer. Migrationsverket bör ges ett tydligare uppdrag att stödja kommunerna i arbetet med att stärka mottagningsverksamheten och se över förutsättningarna för samverkan med det lokala samhället. Migrationsverket bör utgöra en stödresurs för kommunerna och samordna de olika insatserna. Regeringen bör återkomma med ett förslag om hur Migrationsverket ska stärka mottagningsverksamheten i kommunerna.

Frågan om ett solidariskt mottagande måste lyftas till alla Sveriges kommuner och de ekonomiska villkoren för kommunerna måste vara långsiktiga och stabila. I dag är flyktingmottagandet långt ifrån jämnt fördelat över landet. Ett antal kommuner tar ett väldigt stort ansvar för mottagandet medan andra har en avvisande hållning. Regeringen bör se till att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för flyktingmottagandet.

EBO, eget boende, ger rätten till den asylsökande att själv välja var han eller hon ska bo under utredningstiden. EBO har dock lett till att människor bor under oacceptabla förhållanden, där trångboddheten leder till att de boende till och med tvingas sova i skift. Trenden är också att fler väljer bort EBO och i stället väljer möjligheten med anläggningsboende, ABO. EBO bör därför avvecklas och ett nytt långsiktigt hållbart system skapas. Regeringen måste tillsätta en utredning för att titta på nya boendemöjligheter för asylsökande i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället.

14.	Mottagande av asylsökande, punkt 9 (SD)
	av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

bifaller delvis motion

2013/14:Sf313 av Markus Wiechel och Carina Herrstedt (båda SD) och

avslår motionerna

2013/14:Sf225 av Yilmaz Kerimo (S),

2013/14:Sf230 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1–3,

2013/14:Sf243 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S),

2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 5,

2013/14:Sf304 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2013/14:Sf331 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),

2013/14:Sf362 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2013/14:Sf374 av Carina Ohlsson m.fl. (S) yrkande 1,

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 12–14 och

2013/14:Sf389 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1, 6 och 7.

Ställningstagande

Det är en rättighet för alla i Sverige att få bosätta sig var man vill. Denna rättighet kan dock ställa orimligt höga krav på vissa kommuner, inte minst då såväl allmän kommunal service som det privata näringslivet måste anpassa sig till kommuninvånarna. Enligt lagen om mottagande av asylsökande tillåts asylsökande anordna ett eget boende, EBO, i Sverige. I dag finns ingen möjlighet för redan hårt ansatta kommuner att undantas från EBO. Dessa kommuner bör ges de förutsättningar de behöver för att erbjuda kommuninvånarna den service de har rätt till utan försämrad kvalitet. Regeringen bör reformera bestämmelserna om EBO så att asylsökande under tiden deras ansökan prövas ska kunna anvisas en lämplig bostadsort för att inte öka belastningen i redan utsatta områden.

15.	Mottagande av asylsökande, punkt 9 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 5 samt

avslår motionerna

2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1,

2013/14:Sf225 av Yilmaz Kerimo (S),

2013/14:Sf230 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1–3,

2013/14:Sf243 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S),

2013/14:Sf304 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2013/14:Sf313 av Markus Wiechel och Carina Herrstedt (båda SD),

2013/14:Sf331 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),

2013/14:Sf362 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 1 och 2,

2013/14:Sf374 av Carina Ohlsson m.fl. (S) yrkande 1,

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 12–14 och

2013/14:Sf389 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1, 6 och 7.

Ställningstagande

Migrationsverket bör i betydligt större utsträckning än i dag använda sig av möjligheten att bevilja asylsökande undantag från kravet på arbetstillstånd. Rätten att arbeta ska vara regel snarare än undantag. Regeringen bör i regleringsbrevet till Migrationsverket ge myndigheten i uppdrag att informera om möjligheterna till undantag från kravet på arbetstillstånd i samband med att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in.

Regeringen har lyft ut kravet att svenskundervisning ska ingå i utbudet av organiserad verksamhet ur regleringsbreven för Migrationsverket sedan 2010. Konsekvensen av detta är att från årsskiftet 2012 har all svenskundervisning för asylsökande upphört. Svenskundervisning och andra introduktionsinsatser bör starta omedelbart när asylsökande kommer till Sverige, och kommunernas ansvar för att skapa fritidsverksamheter för asylsökande som bor på förläggningar och i eget boende måste tydliggöras. Regeringen bör se över regleringsbrevet för Migrationsverket i syfte att återinföra svenskundervisning i utbudet av organiserad verksamhet.

Regeringen bör vidare utforma ett förslag till regler för bostadsbidrag för asylsökande. Bidraget bör även kunna beviljas vid boende i andra hand eller som inneboende.

16.	Ensamkommande barn, punkt 10 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2013/14:C213 av Andreas Carlson (KD) yrkande 2,

2013/14:Sf228 av Roger Haddad (FP),

2013/14:Sf236 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S) och

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 20.

Ställningstagande

I dag placeras ensamkommande flyktingbarn på hem för vård eller boende, HVB-hem, trots att de inte självklart har samma behov och förutsättningar som de barn och unga med missbruksproblem eller sociala svårigheter som boendeformen ursprungligen skapades för. De ensamkommande flyktingbarnen behöver internatliknande boendeformer med socialt stöd och kompetens att hjälpa dem att komma i kapp språkligt och utbildningsmässigt. Regeringen bör lämna förslag på alternativ till HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn.

17.	Övrigt om mottagandet, punkt 11 (SD)
	av David Lång (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf356 av David Lång och Josef Fransson (båda SD) och

avslår motionerna

2013/14:Sf312 av Thoralf Alfsson (SD) och

2013/14:Sf326 av Katarina Köhler och Karin Åström (båda S).

Ställningstagande

Många experter har kommit fram till att asyl- och anhöriginvandringen kostar det svenska samhället stora summor varje år. Svenska skattebetalare måste få veta hur mycket av deras skattepengar som går till att upprätthålla denna invandring. Regeringen bör redovisa hur stora kostnaderna för asyl- och anhöriginvandringen är.

18.	Migrationspolitiska åtgärder, punkt 12 (V)
	av Wiwi-Anne Johansson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11 och

avslår motion

2013/14:Sf395 av Abdirizak Waberi (M).

Ställningstagande

Regeringen bör se till att den möjlighet som i dag finns för flyktingar att få bidrag för kostnader för anhörigas resor till Sverige utökas så att även de som har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande och som skyddsbehövande i övrigt omfattas av bestämmelserna. Det finns inga skäl att skilja på de olika skyddsgrunderna i detta sammanhang.

Särskilda yttranden

1.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8, punkt 1 (S)
	Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Jasenko Omanovic (S) och Tomas Nilsson (S) anför:

För utgiftsområde 8 har vi samma anslagsnivåer som regeringen men en delvis annan inriktning på politiken på området.

Vi socialdemokrater värnar den reglerade invandringen men också rätten att ansöka om asyl, som är en grundläggande mänsklig rättighet. Den utgår ifrån människors behov av skydd och deras fruktan för förföljelse. Varje person som ansöker om asyl i Sverige ska få en individuell och rättssäker prövning samt ett beslut inom rimlig tid. Sverige har länge setts som ett föredöme både när det gäller att ge människor skydd och att vara påverkande för stabilisering och demokratisering av regioner i världen. Den traditionen vill vi bibehålla.

Vi vill bejaka den globala migrationen liksom uppmuntra den cirkulära migrationen och vi vill också verka för en politik som motverkar kriminella inslag liksom den förföljelse som utgör skäl för att människor tvingas fly.

Det behövs en politik med bred förankring i riksdagen men också hos medborgarna i hela landet. Regeringen valde en annan väg och det finns höga förväntningar på leverans i fråga om den migrationspolitiska ramöverenskommelsen med Miljöpartiet de gröna. Det har tagit lång tid att omsätta överenskommelsen i färdiga förslag till riksdagen. Den har heller inte berört de viktiga problemen inom flyktingmottagandet. Fortfarande saknas långsiktigt hållbara lösningar för ett mottagningssystem där ansvaret för flyktingmottagandet bärs i hela landet. Den rådande flyktingsituationen med fler asylsökande kräver ett samlat nationellt ansvar för hela asyl- och migrationspolitiken. Det är viktigt för att alla landets kommuner solidariskt ska dela ansvaret för flyktingmottagandet och mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Det är bra att Migrationsverket arbetar för att få till stånd en nationell samordning genom samling av myndigheter och organisationer. Men det är lika viktigt att arbeta för att utveckla samverkan med kommunerna och det lokala civilsamhället. Detta måste prioriteras om arbetet med flyktingmottagandet ska nå bred acceptans i ett läge då antalet asylsökande ökar.

Det är också viktigt att regeringens arbete med att få EU:s medlemsländer att ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet ökar. I ett gemensamt asylsystem måste en hörnsten vara att asylsökande får en rättvis och rättssäker behandling oavsett vilket land de kommer till i EU. Det ska respektera mänskliga rättigheter och bygga på tillit mellan länderna. Vi måste ha ett solidariskt system där vi gemensamt delar på ansvaret för detta. Sverige måste arbeta för att utveckla och förbättra Dublinsamarbetet och att Frontex utvärderas.

2.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8, punkt 1 (V)
	Wiwi-Anne Johansson (V) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 20 november 2013 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 8 Migration inte får överstiga 9 919 331 000 kronor 2014 (bet. 2013/14:FiU1). Vänsterpartiets förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå och kan således formellt inte tas upp till behandling. Därför väljer jag att avstå från att delta i beslutet och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområdet. Vi står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområdet borde ha utformats i enlighet med förslagen i Vänsterpartiets motion 2013/14:Fi254.

Vänsterpartiet vill se ett tryggt och värdigt samhälle byggt på omtanke och solidaritet. Vi ser nu hur välfärdssamhället krackelerar alltmer. Högeregeringen har sedan 2006 lagt 27 gånger mer på skattesänkningar än på den gemensamma välfärden i kommunsektorn, dvs. vård, skola och omsorg. Samtidigt har vårt samhälle blivit alltmer av ett risksamhälle där ingen av oss längre kan lita på att de gemensamma trygghetssystemen, som sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, finns där för oss när vi behöver dem.

Sverige står inför ett vägval. Samtidigt som skatterna har sänkts med ca 140 miljarder kronor mellan 2006 och 2014 har de sammanlagda statsbidragen till kommunerna endast ökat med 5,2 miljarder i fasta priser under samma period. Effekterna syns allt tydligare i växande kunskapsskillnader, större gruppstorlekar på fritis och i förskolan och akut personalbrist i sjukvården.

Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat med 71 000 personer. Särskilt oroande är den kraftiga ökningen av antalet långtidsarbetslösa. Trots massarbetslöshet präglas regeringens politik av bristen på samhällsnyttiga investeringar för att skapa jobb.

De ekonomiska klyftorna har ökat och tryggheten försämrats för alla. Inkomstgapet mellan kvinnor och män har ökat kraftigt, och allt fler barn växer upp i fattigdom. Unga vuxna får allt svårare att etablera sig i arbetslivet och skaffa en egen bostad.

Det är dags för en ny färdriktning. Ett samhälle som byggs med omtanke och medmänsklighet är i grunden starkare än ett land där girigheten får råda. Vänsterpartiet sätter kampen mot arbetslösheten främst i den ekonomiska politiken och föreslår kraftiga resursförstärkningar till välfärden. Vi gör stora investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur, klimatomställning och utbildning, och vi gör tydliga förstärkningar i de gemensamma trygghetssystemen. Redan nästa år räknar vi med att våra satsningar på välfärden och i investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande m.m. ger nästan 30 000 jobb.

Våra förslag är viktiga steg mot ett jämställt samhälle. Vi föreslår ett antal strategiskt viktiga reformer för att minska löne- och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och omfördela ansvaret för det obetalda hemarbetet.

Vänsterpartiet storsatsar på bättre kvalitet i vård, skola och omsorg. Vi höjer de generella statsbidragen till kommuner och landsting och budgeterar därutöver för ett stort antal riktade satsningar på sjukvården, skolan och äldreomsorgen. Våra satsningar innebär både höjd kvalitet och fler anställda i välfärdsverksamheterna, och minskar därmed behovet av oavlönat omsorgsarbete.

I motsättning till dessa reformer står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik. I och med den minskar möjligheterna att satsa på en bättre och utbyggd välfärd och en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna, och den står också i motsats till en effektiv jobbpolitik. Vänsterpartiet finansierar sina satsningar fullt ut genom att avvisa ett antal av de skattesänkningar och subventioner till arbetsgivare som regeringen genomfört. Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än i dag, och vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en tydlig koppling till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg. Vi tar därför steg mot ett skattesystem byggt på principen skatt efter bärkraft och likformighet.

Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 8 Migration är en del av vårt budgetalternativ som en helhet. Vi vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområdet.

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Dagersättningen till asylsökande ligger redan långt under nivån för en skälig levnadsstandard. Dagersättningen till asylsökande bör därför höjas med 30 kronor per dag och värdesäkras i förhållande till prisutvecklingen genom att den knyts till konsumentprisindex. Anslaget ökas därför med 470 miljoner kronor.

Det bör också införas en bostadsersättning för asylsökande med eget boende på 500 kronor för ensamstående och 1 000 kronor för sammanboende. Detta är viktigt för att asylsökande åtminstone i någon mån ska kunna svara för sina boendekostnader. Anslaget ökas därför med 70 miljoner kronor. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 540 miljoner kronor.

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

För att svara upp mot kraven på rättssäkerhet inom asylprocessen behöver anslaget för offentliga biträden säkerställas på en tillräcklig nivå. Anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas därför med 100 miljoner kronor.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 8:

1.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 197 000 kronor 2015, 32 936 000 kronor 2016 och 32 867 000 kronor 2017 (avsnitt 2.6.8).
2.	Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:C213 av Andreas Carlson (KD):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av bättre rutiner för samarbete mellan socialtjänst, polis, gode män, Migrationsverket m.fl. för att förbättra situationen för ensamkommande barn.

2013/14:C390 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över den s.k. EBO-lagen.

2013/14:Sf204 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i regleringsbrev bör ålägga Migrationsverket att i barns asylärenden använda landinformation som särskilt handlar om förföljelse av barn.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Migrationsverket att utarbeta riktlinjer för utredningen och bedömningen av barns asylskäl.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att skriftligt redovisa hur Socialstyrelsens åtta rekommendationer för åldersbedömning av barn har genomförts i verksamheten.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en möjlighet att överklaga beslut om åldersförändring bör införas i utlänningslagen.

2013/14:Sf220 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en sådan förändring i förordningen (1984:936) att alternativt och övriga skyddsbehövande likställs med konventionsflyktingar när det gäller rätt till bidrag för anhörigas resor till Sverige.
15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den som ansöker om familjeåterförening ska ha rätt till offentligt biträde.
21.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i kommande regleringsbrev till Migrationsverket bör ställa krav på att verket genomför de förändringar som krävs för att åstadkomma en likformig tillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas.
25.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en sådan ändring av utlänningslagen att Sverige uppfyller Europakonventionens krav i fråga om bevis- och utredningsbörda i fråga om tortyr.
26.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se till att det finns tillräcklig kompetens och resurser för att genomföra ett ökat antal tortyrskadeutredningar.
30.	Riksdagen beslutar om ett nytt tredje stycke i 16 kap. 5 § utlänningslagen i enlighet med förslaget i motionen.
40.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag om en sådan ändring i utlänningslagen att det blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen.
41.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör införas en ny bestämmelse i utlänningslagen som gör att det vid förekomsten av särskilda skäl blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via en svensk ambassad.
42.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag om återgång till den tidigare ordningen att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt förvaltningsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden.
43.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge ett uppdrag till Domstolsverket att ge förslag på organisering av utbildning av Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden samt förslag på vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning.

2013/14:Sf222 av Anders Andersson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barn ska höras i migrationsdomstol.

2013/14:Sf225 av Yilmaz Kerimo (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om asylsökandes boendesituation under väntan på uppehålls- och arbetstillstånd.

2013/14:Sf228 av Roger Haddad (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

2013/14:Sf230 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten till eget boende (EBO).
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten för asylsökande att arbeta under asylprocessen.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att häva det automatiska förbudet mot att arbeta under asylprocessen och ersätta det med en automatisk rätt att arbeta under asylprocessen.

2013/14:Sf236 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

2013/14:Sf243 av Jonas Gunnarsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Migrationsverkets arbetssätt för att placera nyanlända.

2013/14:Sf255 av Anders Andersson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett inrättande av en inspektion för migrationsfrågor.

2013/14:Sf268 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Migrationsverket i regleringsbrevet bör ges i uppdrag att informera om möjligheterna till undantag från krav på arbetstillstånd i samband med att ansökan om uppehållstillstånd lämnas in.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över regleringsbreven för Migrationsverket i syfte att återinföra svenskundervisning i utbudet av organiserad verksamhet.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en ändring av förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör lägga fram förslag om återställande av bostadsersättningen vid eget boende.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över hur generella bostadsbidrag för asylsökande kan utformas så att de även fungerar i dagens situation där många saknar förstahandskontrakt.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på alternativ till HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn.

2013/14:Sf304 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en successiv avveckling av dagens EBO.

2013/14:Sf312 av Thoralf Alfsson (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återkravsbestämmelse för felaktiga utbetalningar även ska innefatta Migrationsverket.

2013/14:Sf313 av Markus Wiechel och Carina Herrstedt (båda SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reformera EBO-lagen.

2013/14:Sf314 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppdra åt Migrationsverket att med vetenskapliga metoder åldersbestämma immigranter som påstår sig vara under 18 år men som kan misstänkas vara äldre.

2013/14:Sf319 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:Sf326 av Katarina Köhler och Karin Åström (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om asylsökandes resekostnader i samband med besök hos t.ex. läkare, barnmorskor och sjukgymnaster.

2013/14:Sf331 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ge Migrationsverket i uppdrag att, i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer, även ta ett ansvar för de asylsökandes sociala situation i avvaktan på beslut.

2013/14:Sf342 av David Lång m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:Sf356 av David Lång och Josef Fransson (båda SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen måste redovisa hur stora kostnaderna för asyl- och anhöriginvandringen är.

2013/14:Sf362 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undervisning i svenska.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undervisning för barn.

2013/14:Sf366 av Clas-Göran Carlsson och Carina Adolfsson Elgestam (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 mars 2014 ska redogöra för riksdagen för de konkreta åtgärder som har vidtagits – och planeras att vidtas – av behöriga myndigheter i syfte att garantera ett effektivt skydd för de lokalanställda tolkar som används av Försvarsmakten innan de svenska trupperna drar sig tillbaka från Afghanistan.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen senast den 1 mars 2014 ska återkomma till riksdagen med de förslag till lagändringar som krävs för att garantera ett effektivt skydd för den lokalanställda nyckelpersonal som används av Försvarsmakten vid utlandsoperationer.

2013/14:Sf374 av Carina Ohlsson m.fl. (S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av stöd för verksamhet för vuxna asylsökande.

2013/14:Sf376 av Börje Vestlund m.fl. (S):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en bättre landinformation i hbt-ärenden.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvalitetssäkring och uppföljning av Migrationsverkets verksamhet.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att föreskriva att asylärenden där förföljelse av hbt-personer åberopas ska utredas av tjänstemän som har hbt-kompetens.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att utbilda samtliga tjänstemän på Migrationsverket i hbt-kompetens.

2013/14:Sf384 av Tomas Eneroth m.fl. (S):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett stärkt barnperspektiv i migrationspolitiken.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning av personal inom Migrationsverket och domstolar vad gäller genus-, barn- och hbtq-perspektiv i prövningsprocessen.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Migrationsverkets utredningar av tortyr.
12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för flyktingmottagandet.
13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att titta på nya boendemöjligheter för nyanlända i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället.
14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag om hur Migrationsverket ska stärka mottagningsverksamheten i kommunerna.
16.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillsyn över tolkförmedlingar.
20.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

2013/14:Sf387 av Kent Ekeroth (SD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att med vetenskapliga metoder åldersbestämma immigranter som vid prövning av uppehållstillståndet vill behandlas eller kommer att bli behandlade som om de vore under 18 år gamla.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att prövningen för uppehållstillståndet för den som vägrar delta i ålderbestämning ska avslutas och personen ska av- eller utvisas med omedelbar verkan.

2013/14:Sf389 av Maria Ferm m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en boendeersättning för asylsökande i eget boende som motsvarar boendekostnaden för den som bor på Migrationsverkets anläggningsboenden.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur kvaliteten på anläggningsboenden kan förbättras.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att värna asylsökandes rätt att välja eget boende.

2013/14:Sf390 av Maria Ferm och Mehmet Kaplan (båda MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tortyrskadeutredningar regelmässigt ska utföras i asylsökningsprocessen om den sökande eller en handläggare påkallar det.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka kunskapen på handläggarnivå i statliga verk och offentlig förvaltning om tortyrskadeproblematik och tecken på latent eller öppen PTSD.

2013/14:Sf395 av Abdirizak Waberi (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa utbildning till stöd för återvandring.

2013/14:So249 av Eva Olofsson m.fl. (V):

22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att handläggarna på Migrationsverket bör genomgå en obligatorisk utbildning i genusmedveten asylprövning.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag			Avvikelse från regeringen
					S		MP		SD		V
1:1	Migrationsverket		3 159 154					−1 123 079
1:2	Ersättningar och bostadskostnader		4 906 099					−2 097 357		+540 000
1:3	Migrationspolitiska åtgärder		418 817					−418 817
1:4	Domstolsprövning i utlänningsärenden		562 548					−253 147
1:5	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden		159 800					−71 910
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden		290 255					−129 309		+100 000
1:7	Utresor för avvisade och utvisade		306 202
1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar		111 372
1:9	Ramöverenskommelse om migrationspolitik		5 084					−5 084
Summa för utgiftsområdet			9 919 331	±0		±0		−4 098 703		+640 000

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2014 inom utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Ramanslag		Avvikelse från regeringen			Utskottets förslag
1:1	Migrationsverket		±0	3 159 154
1:2	Ersättningar och bostadskostnader		±0	4 906 099
1:3	Migrationspolitiska åtgärder		±0	418 817
1:4	Domstolsprövning i utlänningsärenden		±0	562 548
1:5	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden		±0	159 800
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden		±0	290 255
1:7	Utresor för avvisade och utvisade		±0	306 202
1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar		±0	111 372
1:9	Ramöverenskommelse om migrationspolitik		±0	5 084
Summa för utgiftsområdet			±0	9 919 331

Bilaga 4

Reservantens anslagsförslag

Reservation 1, punkt 1 (SD)

Förslag till beslut om anslag för 2014 inom utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Ramanslag		Avvikelse från regeringen			Reservantens förslag
1:1	Migrationsverket		–1 123 079	2 036 075
1:2	Ersättningar och bostadskostnader		–2 097 357	2 808 742
1:3	Migrationspolitiska åtgärder		–418 817	0
1:4	Domstolsprövning i utlänningsärenden		–253 147	309 401
1:5	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden		–71 910	87 890
1:6	Offentligt biträde i utlänningsärenden		–129 309	160 946
1:7	Utresor för avvisade och utvisade		±0	306 202
1:8	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar		±0	111 372
1:9	Ramöverenskommelse om migrationspolitik		–5 084	0
Summa för utgiftsområdet			–4 098 703	5 820 628