Näringsutskottets betänkande

2013/14:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv och 69 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2014 inom utgiftsområdet, totalt ca 5,6 miljarder kronor. Vidare tillstyrker utskottet de förslag till bemyndiganden som regeringen har lagt fram i budgetpropositionen och som behandlas i detta sammanhang. Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad regeringen har föreslagit avstyrks. Företrädare i utskottet för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har avstått från att delta i beslutet om anslag. De hänvisar i stället i särskilda yttranden till de budgetförslag som har lagts fram av respektive parti.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag om ändring av uppdraget för Akademiska Hus Aktiebolag. Utskottet föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Ersättningsmark i Sverige AB genom likvidation i enlighet med vad regeringen har föreslagit.

I betänkandet behandlas även motioner som rör näringspolitikens inriktning och vissa myndighetsfrågor. Samtliga motionsyrkanden inom nyssnämnda område avstyrks. Utskottet redogör för sin syn på näringspolitikens inriktning och erinrar om det mål för näringspolitiken som riksdagen har beslutat om. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet.

Andra uppfattningar än de utskottets majoritet står bakom redovisas i sammanlagt tio reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Utvärdering av insatser inom livsvetenskaperna
	Riksdagen avslår motion 2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 14.

Reservation 1 (S, MP)

2.	Upphandling av innovationer
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkande 26 och 2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 33.

Reservation 2 (S, MP, V)

3.	Ett nytt innovationskontor
	Riksdagen avslår motion 2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 34.

Reservation 3 (S, MP, V)

4.

Övrigt om näringspolitikens inriktning

Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Ub238 av Jonas Eriksson och Agneta Luttropp (båda MP) yrkande 4, 2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkandena 5, 7 och 23, 2013/14:N209 av Jonas Eriksson och Mats Pertoft (båda MP) yrkande 1, 2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 1, 2013/14:N242 av Gustav Nilsson och Betty Malmberg (båda M), 2013/14:N280 av Agneta Börjesson och Ulf Holm (båda MP), 2013/14:N291 av Hans Hoff och Adnan Dibrani (båda S), 2013/14:N299 av Kurt Kvarnström m.fl. (S), 2013/14:N303 av Cecilia Dalman Eek och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda S) yrkandena 2 och 3, 2013/14:N309 av Johan Löfstrand m.fl. (S), 2013/14:N317 av Ann-Britt Åsebol (M), 2013/14:N331 av Anita Brodén m.fl. (FP) yrkandena 1 och 2, 2013/14:N351 av Lars Eriksson m.fl. (S) yrkande 1, 2013/14:N354 av Penilla Gunther (KD), 2013/14:N368 av Carina Hägg (S), 2013/14:N410 av Magnus Sjödahl (KD), 2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 12, 24–27 och 35, 2013/14:N424 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 6, 2013/14:N426 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11 och 2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 4 (S)

Reservation 5 (MP)

Reservation 6 (V)

5.	Offentlig upphandling vid Miljöstyrningsrådet
	Riksdagen avslår motion 2013/14:N392 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 1.

Reservation 7 (MP)

Reservation 8 (S, V) – motiveringen

6.	Övriga myndighetsfrågor
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 3, 2013/14:N226 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 12, 2013/14:N246 av Jan Ericson (M), 2013/14:N247 av Jan Ericson (M) och 2013/14:N403 av Finn Bengtsson (M).

Reservation 9 (V)

7.	Uppdraget för Akademiska Hus AB
	Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av uppdraget för Akademiska Hus Aktiebolag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 1 och avslår motion 2013/14:C435 av Jan Lindholm m.fl. (MP) yrkande 3.

Reservation 10 (S, MP, V)

8.	Avveckling av Ersättningsmark i Sverige AB
	Riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Ersättningsmark i Sverige AB genom likvidation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 2.

9.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv
	a)	Bemyndigande för anslaget 1:2
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kronor under 2015–2019. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 3.
	b)	Bemyndigande för anslaget 1:5
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 265 000 000 kronor under 2015–2017. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 4.
	c)	Bemyndigande för anslaget 1:9
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 500 000 kronor under 2015 och 2016. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 5.
	d)	Bemyndigande avseende exportkreditgarantier
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 6.
	e)	Bemyndigande avseende investeringsgarantier
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för investeringsgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 7.
	f)	Bemyndigande avseende upplåningsrätt för Exportkreditnämnden
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 8.
	g)	Bemyndigande avseende lån till AB Svensk Exportkredit
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 80 000 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 9.
	h)	Bemyndigande avseende kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier till Aktiebolaget Svensk Exportkredit som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 250 000 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 10.
	i)	Anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv
	Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 11.
	j)	Motioner om anslagen
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:So657 av Lena Hallengren m.fl. (S) yrkande 25, 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 12, 2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkande 6, 2013/14:MJ471 av Matilda Ernkrans m.fl. (S), 2013/14:N223 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 1, 2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) yrkandena 2 och 4–7, 2013/14:N303 av Cecilia Dalman Eek och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda S) yrkande 1, 2013/14:N358 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V), 2013/14:N388 av Anna Hagwall m.fl. (SD), 2013/14:N392 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 2, 2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 3, 5, 6, 10, 11, 13, 15, 29 och 32, 2013/14:N424 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 7 och 10–12, 2013/14:N425 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 27 och 2013/14:N427 av Jennie Nilsson m.fl. (S).

Stockholm den 26 november 2013

På näringsutskottets vägnar

Mats Odell

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mats Odell (KD), Jonas Eriksson (MP), Jennie Nilsson (S), Hans Rothenberg (M), Carina Adolfsson Elgestam (S), Olof Lavesson (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Ann-Kristine Johansson (S), Eva Flyborg (FP), Börje Vestlund (S), Helena Lindahl (C), Ingemar Nilsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Anna Hagwall (SD), Kent Persson (V), Boriana Åberg (M) och Berit Högman (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

·.    Proposition 2013/14:1 (budgetpropositionen) vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv

·.    69 motionsyrkanden från allmänna motionstiden.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen fattade den 20 november 2013 beslut om budgetramarna för de olika utgiftsområdena för 2014 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2015–2017. Beslutet innebar att riksdagen ställde sig bakom de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv som angetts i budgetpropositionen (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1). I reservationer (S, MP, SD och V) förordades avvikelser från dessa ramar. Näringsutskottet har i ett yttrande till finansutskottet (yttr. 2013/14:NU1y) föreslagit att det ska tillstyrka regeringens förslag till ramar för 2014 vad gäller utgiftsområdena 19 Regional tillväxt, 21 Energi och 24 Näringsliv.

I yttrandet har avvikande meningar lämnats från företrädare för S, MP, SD och V till förmån för förslag från respektive parti om de nyss nämnda utgiftsområdena. Av tabellen nedan framgår regeringens och de olika oppositionspartiernas förslag till budgetramar för utgiftsområde 24 Näringsliv. Budgetramen för utgiftsområde 24 Näringsliv för 2014 är ca 5,6 miljarder kronor.

Tabell Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor

År	Regeringens förslag	Avvikelser från regeringen
		S	MP	SD	V
2014 (försl. till utgiftsram)	5 588	1 010	2 195	110	1 151
2015 (utgiftsberäkning)	5 132	*	2 195	140	1 181
2016 (utgiftsberäkning)	5 292	*	2 195	170	1 180
2017 (utgiftsberäkning)	5 337	*	1 495	200	**

* S redovisar inte några preliminära utgiftsramar för 2015–2017.

** V redovisar inte några preliminära utgiftsramar för 2017.

I betänkandet behandlas inledningsvis motioner om näringspolitikens inriktning. Utskottet tar sedan ställning till förslag rörande vissa myndighetsfrågor. Därefter behandlas regeringens förslag om uppdraget för Akademiska Hus Aktiebolag och om avveckling av Ersättningsmark i Sverige AB. Avslutningsvis behandlas regeringens förslag till anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv och oppositionspartiernas motsvarande förslag. De förslag som lagts fram i motionerna har dock som utgångspunkt en annan budgetram för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och riksdagen har ställt sig bakom. Beslut om anslag inom ett utgiftsområde ska, enligt budgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. Det betyder att samtliga anslag under ett utgiftsområde ska fastställas i ett och samma beslut.

Näringspolitikens inriktning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om utvärdering av insatser inom livsvetenskaperna, upphandling av innovationer och ett nytt innovationskontor. Därtill avslår riksdagen samtliga motionsyrkanden som rör övrigt om näringspolitikens inriktning. Utskottet redogör för sin syn på den näringspolitiska inriktningen och erinrar om det mål för näringspolitiken som riksdagen har beslutat om. Målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet.

Jämför reservationerna 1 (S, MP), 2 (S, MP, V), 3 (S, MP, V), 4 (S), 5 (MP) och 6 (V).

Propositionen

Utgiftsområde 24 Näringsliv omfattar näringspolitik samt utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande.

Inom näringspolitiken ryms insatser för att skapa goda ramvillkor för företag, företagsutveckling, främjande av entreprenörskap, arbete för att stärka innovationskraften, arbete för att förenkla för företagen, konkurrensfrämjande arbete, turistfrämjande samt immaterial- och associationsrättsliga frågor. Vidare ingår undersökning av och information om landets geologi och mineralhantering, tillstånd och tillsyn enligt minerallagen (1991:45) samt miljösäkring. Därutöver ingår bidrag till forskning och utveckling, stöd till svenska standardiseringsorganisationen samt ansvar för säkerhetsfrågor inom elområdet.

Myndigheter som verkar inom näringspolitiken är Verket för innovationssystem (Vinnova), Tillväxtverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Patentbesvärsrätten (PBR), Patent- och registreringsverket (PRV), Patentombudsnämnden, Bolagsverket, Konkurrensverket, Elsäkerhetsverket och Revisorsnämnden. Målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020.

När det gäller politikens inriktning menar regeringen att ett dynamiskt näringsliv är grunden för jobbskapande och tillväxt. Regeringen anser också att det är en förutsättning för att Sverige ska kunna behålla och utveckla den välfärd som finns. Regeringen vill därför verka för ett gott företagsklimat som stimulerar entreprenörskap och får företag att växa i hela landet genom såväl generella insatser som riktade åtgärder.

Vidare menar regeringen att Sverige står inför globala samhällsutmaningar, såsom klimatförändringar, ohälsa, en åldrande befolkning, urbanisering, energiförsörjning samt naturresursanvändning. För att möta dessa utmaningar och åstadkomma en hållbar samhällsutveckling krävs innovativa lösningar och entreprenörer som har förmåga att kommersialisera dessa. Innovationsstrategin tar sikte på att skapa ett Sverige 2020 där innovation ger fler jobb och ökad konkurrenskraft för framgångsrika företag.

Samtidigt får mindre och snabbväxande företag en allt större betydelse för jobbskapandet i ekonomin enligt regeringen. Svenska företag måste ständigt stärka sin konkurrenskraft, vara innovativa och hitta nya marknader. Regeringen anser att det därför är angeläget att ytterligare utveckla politiken för att understödja tillväxt i befintliga företag och stärka förutsättningarna för tillväxtorienterade företags utveckling. Politiken för att främja tillväxtföretag ska omfatta såväl ramvillkor och incitament som riktade insatser.

Under rubriken Ett gott företagsklimat sägs att staten kan stödja företag och företagare som har tillväxtambitioner genom att t.ex. tillhandahålla marknadskompletterande finansiering. Under rubriken En harmoniserad statlig kapitalförsörjning sägs att tillgången till riskkapital är en grundläggande förutsättning för nya företag med tillväxtambitioner, men att tillgången till sådant privat kapital har minskat under senare år. Det gäller framför allt för företag i tidiga skeden. Detta motiverar, enligt regeringen, till statligt finansierade marknadskompletterande insatser.

Regeringen menar också att stöd kan ges genom att utveckla information och rådgivning till företag inom olika områden, genom att sänka kostnader samt genom att stötta affärsutveckling på olika sätt. Grundläggande för de offentligt finansierade insatserna är att de ska utgå från företagens behov och att de ska vara marknadskompletterande. Bland annat avser regeringen att se över konstruktionen för sjuklönekostnader i syfte att förbättra småföretagens situation. I syfte att erbjuda rådgivning utifrån företagens behov bedriver Almi Företagspartner AB (Almi) en omfattande mentorverksamhet. Denna verksamhet kommer att utvecklas genom bl.a. mentorinsatser för personer med utländsk bakgrund och unga företagare. Regeringen har även tillsatt en utredning om ett minskat och förenklat uppgiftslämnade för företag (dir. 2012:35). Utredningen ska presentera förslag som innebär att företagsuppgifter till myndigheter i de flesta fall endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Regeringen avser att permanenta Regelrådets verksamhet fr.o.m. 2015, då rådet anses fylla en viktig funktion i arbetet med att säkerställa att förslag till nya och ändrade regler utreds och granskas noggrant. Regeringen redogör för sin politik på området under rubrikerna Med utgångspunkt i företagens vardag, Förbättrade trygghetssystem för företagare, utvecklad information och rådgivning, En harmoniserad statlig kapitalförsörjning, Riktade åtgärder för ökad tillväxt, Insatser för ökad internationalisering samt Turism/besöksnäring.

Regeringens politik för området Ett dynamiskt och innovativt näringsliv redovisas under rubrikerna Forskning och innovation, Grön ekonomi, Miljödriven näringslivsutveckling och Konkurrenskraftig gruvnäring. I propositionen anförs bl.a. att ett bra innovationsklimat är ett grundläggande villkor för företagens konkurrenskraft. Här sägs vidare att det offentliga bidrar till innovationsklimatet genom väl fungerande ändamålsenliga och stabila ramvillkor och genom direkta insatser i innovationsprocesser. I propositionen ges exempel på särskilda insatser inom en rad områden, bl.a. för ökad innovationsupphandling, stärkt innovationskraft i offentlig verksamhet och utvecklade insatser för tillväxt och innovation i små och medelstora företag. Regeringen redogör för sin politik för området Ramvillkor för företag och konkurrens under rubrikerna Ramvillkor för företag, Konkurrens och Statsstöd. Genom öppna marknader med väl fungerande konkurrens skapas förutsättningar för ett livskraftigt, innovativt och dynamiskt näringsliv som kan anpassa sig väl till nya förutsättningar.

Statens ägande av bolag behandlas under rubriken Ett ägande med värdeskapande i fokus. Här framgår bl.a. att de statliga bolagen representerar stora värden och är sammanlagt en av Sveriges största arbetsgivare. Staten har enligt regeringen ett stort ansvar att förvalta dessa bolag på ett aktivt och professionellt sätt med värdeskapande utveckling som övergripande mål. Vidare framgår att företagen ska agera effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas långsiktigt. Regeringskansliets arbetar kontinuerligt med att utveckla de statligt ägda bolagens ekonomiska mål. I budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 utg.omr. 24) aviserade regeringen att inom tre år ha gått igenom de ekonomiska målen för de bolag som förvaltas av Finansdepartementet. Vattenfall AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Apoteket AB, SBAB Bank AB (publ), Specialfastigheter Sverige AB och Green Cargo AB har fått nya ekonomiska mål. Kommande år väntas en översyn av de ekonomiska målen för ytterligare sex till åtta bolag. Politiken inom området redovisas under rubrikerna Ekonomiska mål, Hållbart företagande samt Bolagsstyrning.

Utrikeshandel och handels- och investeringsfrämjande består av följande verksamhetsområden: handels- och investeringsfrämjande, EU:s inre marknad samt internationell handelspolitik. Verksamheten syftar till att skapa tillväxt och sysselsättning i Sverige genom att främja frihandel och avveckla handelshinder. Målet med verksamheten uppnås enligt regeringen genom att bl.a. främja utrikeshandeln och utländska investeringar i Sverige samt genom att stärka bilden av Sverige i utlandet. Inom utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande finns följande myndigheter och andra statliga verksamheter: Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Exportkreditnämnden (EKN), Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) samt ansvaret för den statsstödda exportkreditgivningen genom AB Svensk Exportkredit (SEK).

Under rubriken Politikens inriktning anför regeringen att handelspolitiken och handels- och investeringsfrämjandet ska stärka svenska företags förmåga att tillvarata de möjligheter som globaliseringens medför. Det anses viktigt för att svensk ekonomi och handel ska stärkas och därmed också Sveriges välstånd. Svag ekonomi i flera EU-länder i kombination med det faktum att majoriteten av Sveriges handel är koncentrerad till EU-området har medfört svårigheter för svenska exportföretag. Det är därför viktigt menar regeringen att vidta åtgärder för att värna frihandeln. Med anledning av denna utveckling arbetar regeringen också för att stärka tillväxten inom EU och för att stödja svenskt näringslivs diversifiering till andra marknader. Små och medelstora företag ska även fortsättningsvis stödjas i sin internationalisering och ett ökat fokus ska läggas på tillväxtmarknaderna. Regeringens politik inom området redovisas vidare under rubrikerna Handels- och investeringsfrämjande, Exportfinansiering, EU:s inre marknad samt Internationell handelspolitik.

Motionerna

I kommittémotion 2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) föreslås att regeringen uppmanas att inrätta ett nationellt innovationsråd (yrkande 5). Motionärerna vill också avsätta medel till en innovationsfond för investeringar i tidiga skeden (yrkande 7). Motionärerna förordar även ett riksdagsuttalande om industriforskningsinstituten och tjänsteforskning. I motionen framhålls bl.a. att behovsmotiverad samhälls- och näringslivsrelevant forskning som utgår från tjänstesamhällets förutsättningar och egenskaper behöver utvecklas (yrkande 23). I denna motion föreslås också att det utformas en nationell strategi för offentlig upphandling (yrkande 26).

Vidare förslås i kommittémotion 2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) att en innovationsfond inrättas med syfte att underlätta för innovativa tillväxtföretag att få tillgång till kapital i tidiga skeden, där behovet av finansiellt stöd anses vara som störst (yrkande 12). I motionen hänvisas till studier som visar att företagen i Sverige har sämre tillgång till kapital i de tidigaste faserna än i flera andra länder. Vidare pekar motionärerna ut livsvetenskaperna som ett viktigt politikområde (yrkande 14). I motionen framförs bl.a. att kunskapen är ganska låg kring hur beslut inom andra politiska områden har påverkat förutsättningarna för kraftfulla livsvetenskaper i Sverige. Motionärerna vill vidare se över hur det framtida stödet för tjänsteforskning kan utformas på bästa sätt (yrkande 24). Även om uppdelningen mellan industri- och tjänstesektor inte längre anses vara giltig finns det vissa delar av tjänstesektorn som kräver särskilda forskningsstrategier, menar motionärerna. I motionen föreslås även att ett innovationsråd inrättas som ska vara direkt underställt statsministern (yrkande 25). I rådet ska representanter från näringsliv, akademi och arbetsmarknadens parter samlas. Rådet ska identifiera ett antal övergripande områden där det behövs samverkansprogram. Det föreslås också att man till det nationella innovationsrådet knyter regionala råd för samverkan kring innovationer och näringspolitik på regional nivå (yrkande 26). I motionen föreslås därtill att en nationell strategi för innovationsupphandling utformas (yrkande 33). I en sådan strategi ska det bl.a. ingå ett kompetenscentrum för att ge innovations- och jobbskapande en mer framträdande roll i den offentliga upphandlingen. Vidare föreslås i motionen att det till det nationella innovationsrådet upprättas ett innovationskontor – det nionde innovationskontoret (yrkande 34). Det nionde innovationskontoret ska fungera som en nationell resurs med uppgift att stödja uppfinnare som befinner sig i tidiga faser av sina innovationsprocesser. Motionärerna förordar även att riksdagen ska uppmana regeringen att förbättra samordningen av de statliga riskkapitalbolagen för att underlätta tillgången till statligt riskkapital som är riktat mot små och medelstora företags behov (yrkande 27). Slutligen framhålls i motionen att riksdagen bör uppmana regeringen att följa upp den nationella innovationsstrategin (yrkande 35). Enligt motionärerna bör regeringen återkomma till riksdagen med en utvärdering av hur senare års beslut har påverkat detta område. Utvärderingen bör innehålla en internationell jämförelse och göras på nationell nivå samt belysa landstingens och regionernas roll.

I kommittémotion 2013/14:N424 av Jennie Nilsson m.fl. (S) föreslås en ny nationell strategi för ökad export (yrkande 6). En ny exportstrategi ska omfatta åtgärder som stärker svenska företags export på tillväxtmarknader och ökar andelen exporterande svenska företag. Särskilt fokus bör, enligt motionärerna, ligga på att stärka de små och medelstora företagens exportmöjligheter.

I kommittémotion 2013/14:N426 av Jennie Nilsson m.fl. (S) anförs att det finns stora brister i den statliga riskkapitalförsörjningen för företag i tidiga skeden. Tillgången till statligt riskkapital är god menar motionärerna, men det utnyttjas inte fullt ut. Motionärerna förordar därför ett riksdagsuttalande om en översyn av det statliga riskkapitalsystemet (yrkande 11).

I motion 2013/14:N291 av Hans Hoff och Adnan Dibrani (båda S) sägs att det krävs en aktiv näringspolitik med satsningar på innovation och forskning för att få fram nya produkter och tjänster som företag ska utveckla. För motionärerna är detta viktigt för näringslivet i Halland, som domineras av småföretag. Exempel på åtgärder som beskrivs i motionen är inrättandet av en marknadskompletterade investeringsfond och att staten tar över ansvaret för den andra sjuklöneveckan. Motionärerna betonar också vikten av att förstärka riskkapitalförsörjningen kopplad till inkubatorer och behovet av väl fungerande kommunikationer.

Att det finns ett behov av att kartlägga basindustrins villkor ur ett internationellt perspektiv sägs i motion 2013/14:N299 av Kurt Kvarnström m.fl. (S). I motionen nämns bl.a. att basindustrin är i behov av en långsiktig energipolitik och god infrastruktur. I motionen nämns även behovet av kvalificerad arbetskraft och att utbildningsinsatserna måste utformas så att studenternas kunskap och kompetens motsvarar kraven från den alltmer tekniska basindustrin.

I motion 2013/14:N303 av Cecilia Dalman Eek och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda S) förordas att samverkan mellan landets olika aktörer inom området för livsvetenskaperna behöver stärkas och förnyas för att öka företagens och forskningens globala konkurrenskraft (yrkande 2). Motionärerna framhåller att innovationsstödsystem behöver utvecklas inom området för livsvetenskaperna för nyetablerade företag och att tillgången till kapital för småföretag förbättras genom att staten delar på risker tillsammans med bankerna (yrkande 3). Som exempel på stödsystem anför motionärerna inkubatorer som har byggts upp, Sahlgrenska Science Park och Chalmers Innovation i Göteborg, som arbetar med att stödja nya projekt och bolag. Motionärerna vill etablera en strategisk analysgrupp, som initierar och koordinerar arbetet med att bygga starka konsortier som stöttar forskares möjligheter att nyttiggöra sina idéer inom akademi och näringsliv när de söker stora anslag.

Enligt vad som anförs i motion 2013/14:N309 av Johan Löfstrand m.fl. (S) bör regeringen se över hur villkoren för småföretagare kan förbättras. I motionen beskrivs flera områden som motionärerna menar innebär problem för småföretagare. Motionärerna ger förslag på åtgärder som t.ex. statliga villkorslån där återbetalning kopplas till det framtida utfallet. Likaså ges förslag på ett tillväxtskapande och rättvist skattesystem och trygghetssystem som omfattar företagare.

Det förordas ett tillkännagivande om behovet av att se över åtgärder i näringspolitiken i motion 2013/14:N351 av Lars Eriksson m.fl. (S) (yrkande 1). Förslag på åtgärder som nämns är ökad samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och universitet, modernisering av infrastruktur, bostäder och energisystem och förbättrade trygghetsförsäkringar. Här nämns också traineeprogram för att komma till rätta med kommande personalbrist inom välfärdssektorn, liksom behovet av att stimulera och uppmuntra entreprenörsidéer hos unga.

I motion 2013/14:N368 av Carina Hägg (S) framhålls att småföretagens betydelse måste vägas in och ges rättmätig tyngd när strategier för näringslivet utformas. Enligt motionären skapas fyra av fem arbetstillfällen i Jönköpings län i de små företagen. Småföretagens behov måste därför beaktas.

I motion 2013/14:N242 av Gustav Nilsson och Betty Malmberg (båda M) anförs att regeringen har gjort betydande insatser för ett bättre företagsklimat. Flera förenklingar för företag har genomförts, men motionärerna tillägger att mer kan göras. Bland annat måste kompetensförsörjningen säkras. Motionärerna menar också att med minskad byråkrati och ökade satsningar på entreprenörskap får landets företagare ökade möjligheter att utvecklas.

Vidare anförs i motion 2013/14:N317 av Ann-Britt Åsebol (M) att Sverige behöver fler företagare för att få igång ekonomin och att det därför är viktigt att företagandet underlättas. I motionen föreslås bl.a. att det måste bli lättare att bli egen företagare och att befintliga regler kan förenklas och minska i antal. Vidare föreslås att rättssäkerheten och skattereglerna förbättras. Andra förslag är slopad fastighetsskatt på näringsfastigheter och sänkt kapitalskatt.

Att regeringen bör uppmanas att utreda ett nytt statligt företagslån med CSN-liknande lånevillkor för unga som startar eget företag framhålls i partimotion 2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) (yrkande 3). Förslaget syftar till att få fler unga i arbete. Enligt motionärernas förslag ska lånet ges till unga under 26 år som startar eget företag och att vid behov ska personen även kunna få vägledning av en lämplig myndighet eller annan organisation.

I motion 2013/14:Ub238 av Jonas Eriksson och Agneta Luttropp (båda MP) förordas att riksdagen ska uppmana regeringen att tillsätta en utredning om hur en ny fond för innovationsupphandling inom det medicinska området skulle kunna utformas och finansieras (yrkande 4).

I motion 2013/14:N209 av Jonas Eriksson och Mats Pertoft (båda MP) anförs att uppfinningar och fristående uppfinnare i framför allt tidiga utvecklingsfaser i viss mån faller utanför de primära stödsystemen. Vinnova och Tillväxtverket bör därför tillsammans med Svenska Uppfinnareföreningen och det nätverk av inkubatorer som ges statligt stöd får i uppdrag att utveckla de traditionella arenorna så att de grupper som faller utanför de primära stödsystemen inkluderas (yrkande 1).

I motion 2013/14:N280 av Agneta Börjesson och Ulf Holm (båda MP) anförs att näringslivet i Sverige har mycket att tillföra i en kommande klimatomställning och att det därför behövs en ny nationell miljöteknikstrategi.

I motion 2013/14:N331 av Anita Brodén m.fl. (FP) anförs att det bör vara enkelt och mer lönsamt att starta och driva företag. Motionärerna menar att det behövs såväl generella insatser som riktade åtgärder för företagande (yrkande 1). Bland annat krävs ytterligare samhällsinsatser så att företagaren vågar anställa sin första medarbetare och inte hindras av osäkerhet inför det ansvar, de regler och den ekonomisk belastning som detta kan föra med sig. Vidare anförs i motionen att investeringar i nya företag och utvecklingsprojekt bör stimuleras eftersom tillgången på eget kapital är låg i företag som arbetar med utvecklingsprojekt i tidiga skeden. Satsningar på energi- och miljöteknikföretag skulle innebära viktiga steg för att uppnå ett hållbart samhälle samt många nya arbetstillfällen (yrkande 2).

I kommittémotion 2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) anförs att Innovationsbron, Almi Företagspartner AB och Inlandsinnovation bör föras ihop till en ny organisation med uppgift att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna (yrkande 1). Regeringen bör därför få i uppdrag att utreda formerna för en sådan sammanslagning. Motionärerna menar att en väl fungerande kapitalförsörjning är av avgörande betydelse för ett dynamiskt näringsliv. Problemet är, enligt motionärerna, att det saknas mer av samordning och renodling av de statliga myndigheternas och bolagens verksamheter.

I motion 2013/14:N354 av Penilla Gunther (KD) anförs att Sverige behöver en nationell strategi som samlar målsättningarna för en långsiktig och livskraftig livsvetenskapsindustri, där även staten bidrar genom samverkan mellan de olika berörda departementen inom näring, arbetsmarknad, finans, utbildning och forskning.

I motion 2013/14:N410 av Magnus Sjödahl (KD) betonas betydelsen av att Sverige kan fortsätta att stå stark som industrination i en värld med allt hårdare konkurrens. Därför föreslår motionären att en effektiv och enhetlig industristrategi utarbetas för Sverige. En sådan strategi ska innehålla riktlinjer för svensk industri utifrån ansatsen att både små och stora företag ska kunna växa genom goda villkor för arbetskraft, produktion och investeringar.

Vissa kompletterande uppgifter

Tidigare riksdagsbehandling

Hösten 2012 behandlade och avstyrkte utskottet ett fyrtiotal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012 om olika näringspolitiska frågor (bet. 2012/13:NU1). I detta sammanhang redogjorde utskottet för sin syn på näringspolitikens inriktning och påminde om det mål för näringspolitiken som riksdagen har beslutat om. Avvikande uppfattningar redovisades i fyra olika reservationer (S, MP, SD och V).

Ytterligare ett sjuttiotal motionsyrkanden från samma motionstid behandlades under våren 2013 (bet. 2012/13:NU11). Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden, som handlade om företagsfrämjande insatser (finansiering, kvinnors företagande, företagare med utländsk bakgrund, unga företagare och socialt företagande), turism och andra särskilda näringsgrenar.

Forskning och innovation

I oktober 2012 överlämnade regeringen propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) till riksdagen, i vilken regeringen lämnade sin syn på forsknings- och innovationspolitikens inriktning för perioden 2013–2016. I propositionen bedömde regeringen att ökade anslag för forskning och kunskapsintensiv innovation är viktigt för att höja kvaliteten på svensk forskning. Regeringen menade också att forskning av hög kvalitet kan bidra bättre till medborgarnas välfärd, samhällets utveckling, näringslivets konkurrenskraft och en hållbar utveckling. Med grund i denna proposition genomför regeringen åtgärder för att öka samverkan mellan universitet och högskolor och det omgivande samhället. I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen presenterade regeringen även ett antal reformer och åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap och kunskapsintensiv innovation. Bland dessa återfinns t.ex. åtgärder för närmare samverkan, ökad konsolidering och förstärkning av industriforskningsinstituten, vilka stöder näringslivets behov av innovation.

Regeringen beslutade även i oktober 2012 om en nationell innovationsstrategi. Enligt regeringen kan strategin beskrivas som ett långsiktigt arbete för att behålla och vidareutveckla Sveriges ledande position vad gäller innovationsklimat och innovationsförmåga för att möta de globala samhällsutmaningarna, öka konkurrenskraften och förnya framtidens välfärds- och samhällstjänster. Syftet med strategin är att bidra till ett innovationsklimat med bästa möjliga förutsättningar för innovation i Sverige med sikte på 2020. Det handlar, enligt regeringen, om att identifiera och åtgärda områden där det i dag finns hinder för innovation, eller där Sverige uppvisar svagheter i internationella jämförelser. Det handlar vidare om att värna och vidareutveckla de områden där Sverige i dag står starkt i jämförelser med andra länder och öka samordningen mellan politikområden, mellan olika nivåer och samhällssektorer för att effektivisera offentliga insatser och uppnå största möjliga effekt på förnyelse, hållbar tillväxt och samhällsutveckling i Sverige. Strategin ska omsättas i konkreta insatser från regeringens sida, men också bidra till att mobilisera andra aktörers insatser för att stärka innovationskraften i Sverige.

Som en del i den nationella innovationsstrategin beslutade regeringen i juni 2013 att ge Vinnova uppdraget att etablera ett forsknings- och näringslivssekretariat för att öka samverkan mellan forskningsinfrastruktur och näringslivet. Sekretariatets uppdrag ska vara att initiera och genomföra aktiviteter som bidrar till att svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar i högre utsträckning genererar nytta för svenskt näringsliv och offentlig verksamhet.

Regelförenkling för företag

Regeringen ska enligt vad som fastställts av riksdagen (bet. 1998/99:NU6) lämna en årlig redogörelse till riksdagen om hur förenklingsarbetet fortlöper och utvecklas. Här kan nämnas regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om regelförenkling för företag (skr. 2012/13:5), i vilken regeringen redovisade sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet (RiR 2012:6). Utskottet behandlade skrivelsen våren 2013 (bet. 2012/13:NU8). I sitt ställningstagande framhöll utskottet bl.a. att goda villkor för företagande är avgörande för ekonomisk tillväxt. Att förenkla regelverk och minska den tid företagen lägger ner på administration är en viktig del i ett gott företagsklimat. På så sätt kan företagare ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin verksamhet.

I budgetproposition för 2014 (utg.omr. 24) redogör regeringen för förenklingsarbetet för 2012. Här framgår att för perioden 2011–2014 inriktas arbetet på fem områden; sänkta kostnader, minskat och förenklat uppgiftslämnade, förenklade myndighetskontakter på regional och lokal nivå, uppföljning av förenklingsförslag från näringslivet och bättre konsekvensutredningar. Tillväxtverket har under 2012 haft i uppdrag att utarbeta mål för myndigheters arbete med att förenkla för företag. Webbportalen verksamt.se har utvecklats av Tillväxtverket, Bolagsverket och Skatteverket i syfte att ge service och information till personer som driver eller vill starta företag.

Innovationskontor

I rapporten Uppfinningars betydelse för Sverige (Vinnova, VR 2013:03) föreslås att det inrättas ett särskilt innovationskontor, kallat ”det nionde innovationskontoret”, för att i mycket tidiga skeden stötta enskilda uppfinnare och småföretag med uppfinningar. Det handlar om en ny typ av nationell resurs med regionala noder där uppfinnarnas innovationskraft ska tas till vara och uppfinnarna ska erbjudas utvecklingsstöd, vilket ska leda till att fler och bättre innovationsinriktade projekt ska kunna bli framgångsrika på marknaden. Enligt uppgift till utskottet har Vinnova diskuterat ett innovationskontor särskilt inriktat på uppfinnare. Dock finns det i dagsläget inga planer från Vinnovas sida att starta upp ett nytt innovationskontor.

Exportfrämjande

I mars 2012 lanserade handelsminister Ewa Björling ett program med 40 åtgärdspunkter för att nå visionen om en fördubblad export från 2010 till 2015. Åtgärderna spänner över fem fokusområden: global frihandel, riktade handelsförbättringar mot enskilt strategiska marknader, en öppnare och bättre EU-marknad, en tydligare och mer positiv bild av Sverige i världen samt bättre tillvaratagande av expertresurser på hemmaplan. Åtgärderna omfattade åtaganden om agerande inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och EU, uppdrag till Kommerskollegium, Exportrådet, Invest Sweden, arbete inom Utrikesdepartementet och utvecklingen av olika projekt (t.ex. Projekt Kosmopolit, Främjandekalendern och Exporttåget). I en lägesrapport i januari 2013 bedömde regeringen att 26 av åtgärderna är genomförda medan övriga är pågående.

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att främja företags förmåga till export under 2006–2012. Resultatet redovisas i rapporten På väg ut i världen – statens främjande insatser för export (RIR 2013:10). Riksrevisionens slutsatser av denna granskning är att insatserna behöver anpassas tydligare utifrån företagens efterfrågan. Vidare sägs i rapporten att arbetet med att utforma och genomföra olika insatser inte samordnas inom Regeringskansliet, trots att Utrikesdepartementet och Näringsdepartementet har flera beröringspunkter mellan sina respektive verksamheter. Riksrevisionen konstaterar också att förutsättningarna för samverkan brister och att en mångfald aktörer bedriver verksamhet inom området. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är att regeringen bör analysera hur väl statens insatser för att främja företags förmåga till export stämmer överens med företagens behov. Regeringen rekommenderas även att samordna de uppdrag som ges till statliga aktörer på området så att de kompletterar varandra och att det ger ett samlat utbud av insatser som når ut till och efterfrågas av företagen. Med anledning av Riksrevisionens rapport avser regeringen att lämna en skrivelse till riksdagen i december 2013.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas i det följande under rubrikerna Utvärdering av insatser inom livsvetenskaperna, Upphandling av innovationer, Ett nytt innovationskontor och Övrigt om näringspolitikens inriktning.

Utvärdering av insatser inom livsvetenskaperna

Som redovisas i det föregående föreslås i motion 2013/14:N423 (S) att tidigare insatser inom livsvetenskaperna bör utvärderas. Utskottet vill med anledning av detta förslag inledningsvis erinra om de insatser som genomförs som en följd av riksdagens beslut om den forsknings- och innovationspolitiska propositionen (prop. 2012/13:30). Dessa insatser gäller bl.a. satsningar för att ytterligare stärka förutsättningarna för forskning inom livsvetenskaperna. Utskottet förutsätter att såväl dessa insatser som tidigare insatser följs upp i sedvanlig ordning utan att riksdagen behöver uppmana regeringen om det.

Med hänvisning till det anförda avstyrks nämnda motion i berörd del.

Upphandling av innovationer

I motionerna 2013/14:Ub570 (S) och 2013/14:N423 (S) förordas att riksdagen ska uppmana regeringen att utforma en nationell strategi för innovationsupphandling. Utskottet vill med anledning av dessa förslag anföra följande. Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna. Upphandlingen kan också bidra till att uppnå gemensamma samhälleliga mål. Det är därför angeläget att det finns ett effektivt upphandlingsstöd. Som nämnts har regeringen i budgetpropositionen för 2014 redogjort för sin avsikt att under 2014 samla den statliga stöd- och informationsverksamheten om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling i Konkurrensverket. Enligt utskottets uppfattning kan ett tydliggörande av myndighetsansvaret inom detta område bidra till att främja den offentliga upphandlingen inklusive innovationsupphandlingen. Utskottet delar dock inte motionärernas uppfattning att riksdagen bör uppmana regeringen att ta fram en nationell strategi för innovationsupphandling.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de här aktuella motionsyrkandena.

Ett nytt innovationskontor

I motion 2013/14:N423 (S) föreslås att ett nionde innovationskontor ska inrättas. Enligt motionärerna ska detta kontor fungera som en nationell resurs med uppgift att stödja uppfinnare som befinner sig i tidiga faser av sina innovationsprocesser. Det finns i dag åtta innovationskontor vid svenska universitet, som har till uppgift att stödja nyttiggörandet av forskningsresultat genom kvalificerad rådgivning inom bl.a. patentering, licensiering och kontraktsforskning. Utskottet instämmer i att det är angeläget att stödja uppfinnare i tidiga faser av innovationsprocessen, men vill samtidigt betona vikten av att främja generellt goda näringsvillkor för företag i alla utvecklingsfaser. Vidare vill utskottet påminna om det ansvar som Vinnova och Almi har för att främja tillväxten i Sverige och för att förbättra förutsättningarna för innovation och forskning.

Utskottet anser därför inte att den här aktuella motionen bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Den avstyrks följaktligen i berörd del.

Övrigt om näringspolitikens inriktning

Ett dynamiskt näringsliv är, enligt utskottets mening, grunden för fler jobb och tillväxt. Jobb och tillväxt är i sin tur en förutsättning för att kunna behålla och utveckla välfärden i Sverige. Med en aktiv näringspolitik som utgår från företagens behov kan entreprenörskap stimuleras och företag fås att växa i hela landet. Riksdagen har fastställt ett mål för näringspolitiken som går ut på att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa goda förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. De näringspolitiska insatserna ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning.

Samtidigt som den globala konkurrensen hårdnar står Sverige, liksom många andra länder, inför stora samhällsutmaningar, i form av bl.a. klimatförändringar, åldrande befolkning och urbanisering. Detta ställer allt högre krav på Sveriges förmåga att utveckla och kommersialisera innovativa lösningar. Ett bra innovationsklimat är därmed grundläggande för företagens konkurrenskraft och Sveriges välstånd.

Utskottet menar att en aktiv näringspolitik ska utgå från företagens behov och villkor. För att skapa goda förutsättningar för fler och växande företag behövs såväl generella som riktade politiska insatser. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv ryms olika insatser för att främja både nya företag och befintliga företag, såsom konkurrensfrämjande åtgärder, regelförenklingar, ökad kapitaltillgång och insatser för att främja forskning och innovation.

Med anledning av motionerna 2013/14:A398 (MP), 2013/14:N242 (M), 2013/14:N291 (S), 2013/14:N299 (S), 2013/14:N303 (S), 2013/14:N309 (S), 2013/14:N317 (M), 2013/14:N331 (FP), 2013/14:N368 (S) och 2012/13:N410 (KD), där näringspolitikens inriktning berörs och olika åtgärder för att främja företagsklimatet och villkoren för bl.a. småföretagen efterfrågas, vill utskottet anföra följande. Det är utskottets mening att en aktiv näringspolitik som tar hänsyn till företagens villkor och behov är avgörande för att främja entreprenörs- och företagsklimatet. För att stimulera innovation, entreprenörskap och företagande genomförs ett antal åtgärder. Grundläggande är goda ramvillkor för företagande. Detta kompletteras med insatser för att t.ex. främja positiva attityder till entreprenörskap och olika insatser i form av information, rådgivning och riktade åtgärder till vissa grupper i syfte att öka kompetensen hos blivande och befintliga företagare. Andra viktiga insatsområden är marknadskompletterande finansieringsinsatser för små och medelstora företag, vilket bidrar till en förbättrad finansieringssituation i skeden och segment där den privata marknaden verkar i begränsad omfattning. Arbetet med att förenkla och minska kostnaderna för företagen är också ett prioriterat område.

I flera motioner, 2013/14:Ub570 (S), 2013/14:N209 (MP), 2013/14:N303 (S), 2013/14:N423 (S) och 2013/14:N426 (S), förordas riksdagsuttalanden om behovet av att förbättra tillgången till statligt riskkapital och utveckla system för innovationsstöd som i olika varianter ska riktas mot t.ex. små och medelstora företag, innovativa tillväxtföretag eller företag som befinner sig i ett tidigt skede att bygga upp sin verksamhet. Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i dessa motioner framhålla vikten av att kunskapsintensiva idéer stärks i tidiga skeden. Arbetet med att förbättra de statliga marknadskompletterande kapitalförsörjningsinsatserna behöver fortsätta. Utskottet har noterat Riksrevisionens beslut att inleda en granskning av statliga insatser för att förbättra tillgången på kapital för privata företag, där myndigheten i sin granskning bl.a. avser att besvara frågan om det finns förutsättningar för att effektivisera dessa insatser. Utskottet ser inget skäl för riksdagen att föregripa detta arbete.

I motion 2013/14:N224 (V) förordas att regeringen bör få i uppdrag att utreda en sammanslagning av Innovationsbron, Almi och Inlandsinnovation med uppgift att stimulera kapitalförsörjning i de tidiga faserna. Utskottet vill här erinra om att en sammanslagning av Almi och Innovationsbron genomfördes i januari 2013. Syftet med sammanslagningen var att skapa en tydligare aktörsstruktur där finansiering i tidiga faser samlas hos en aktör.

I motion 2013/14:N280 (MP) föreslås ett tillkännagivande om att det svenska näringslivet har mycket att tillföra i en kommande klimatomställning och att Sverige därför är i behov en ny nationell miljöteknikstrategi. Även i motion 2013/14:N331 (FP) anförs vikten av satsningar på energi- och miljöteknikföretag för att få växande företag och ökade exportmöjligheter. Utskottet vill med anledning av dessa två motioner påminna om den miljöteknikstrategi som regeringen presenterade 2011 i syfte att ta ett samlat grepp för att stödja utveckling och skapa goda förutsättningar för export av svensk miljöteknik – från forskning och utveckling via hemmamarknad till export. Strategin omfattar 100 miljoner kronor per år under åren 2011 till 2014, dvs. totalt 400 miljoner kronor.

Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i motion 2013/14:N423 (S) om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av hur uppföljningen av den nationella innovationsstrategin fortgår framhålla följande. Regeringen avser att regelbundet redovisa en uppföljning av genomförandet av strategin. Regeringen har därför gett Vinnova i uppdrag att tillsammans med Tillväxtanalys föreslå en sådan uppföljning av den nationella innovationsstrategin kan utformas. Under 2013–2014 kommer arbetet med att utforma uppföljningen att initieras och utvecklas. Den första uppföljningsrapporten (dnr 2013-01454) presenterades av Vinnova i september 2013 och har fokus på den verksamhet som bedrivs av Vinnova, Tillväxtverket, Almi, Energimyndigheten, Patent- och registreringsverket och Research Institutes of Sweden (RISE).

Flera motioner behandlar livsvetenskaperna. I motion 2013/14:N303 (S) anförs behovet av att utveckla livsvetenskaperna, i motion 2013/14:Ub238 (MP) förordas att en fond inrättas för innovationsupphandling inom det medicinska området och i motion 2013/14:N354 (KD) anförs att en strategi för livsvetenskapsindustrin bör utformas. Utskottet vill här erinra om att i den forsknings- och innovationsproposition som riksdagen beslutade om våren 2013 (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3) riktas särskild uppmärksamhet mot livsvetenskaperna och propositionen omfattar förslag till extra satsningar för att stärka förutsättningarna för forskning inom området. Utskottet vill här framhålla att svensk forskning inom livsvetenskaperna håller hög kvalitet, samtidigt som företag inom området står för en stor del av svenska exportframgångar. För att vidmakthålla Sveriges position inom livsvetenskaperna och företagande inom bioteknik, medicinteknik och läkemedel genomför regeringen flera insatser på området.

Med anledning av vad som föreslås i motionerna 2013/14:Ub570 (S), 2013/14:N351 (S) och 2013/14:N423 (S), om att inrätta ett innovationsråd i syfte initiera områden för samverkansprogram, vill utskottet anföra följande. Med grund i den tidigare nämnda forsknings- och innovationspolitiska propositionen genomför regeringen en rad åtgärder för att öka samverkan mellan universitet/högskolor och det omgivande samhället. Ett exempel är satsningen på utmaningsinriktade strategiska innovationsområden, vilket är ett viktigt instrument för att lägga grunden för nya, långsiktiga och fördjupade samverkansprojekt mellan universitet, forskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor och andra aktörer.

Mot bakgrund av vad som anförs i motion 2013/14:Ub570 (S) och 2013/14:N423 (S) om tjänsteforskning vill utskottet bl.a. erinra om de satsningar som Vinnova ska genomföra på tjänsteforskning i syfte att skapa en svensk tjänsteforskning med internationellt hög vetenskaplig kvalitet som kan bidra till att öka näringslivets konkurrenskraft och till förnyelse av den offentliga sektorn. Det är utskottets mening att ett effektivt nyttiggörande av tjänsteforskning är en viktig förutsättning för att framgångsrikt möta samhällsutmaningar och näringslivets behov.

När det gäller förslaget i motion 2013/14:N299 (S) om en kartläggning av basindustrins villkor vill utskottet påminna om att detta förslag har tidigare varit uppe för bedömning i utskottet och då avstyrkts. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och ser inget skäl för riksdagen att bifalla detta förslag.

I motion 2012/13:N424 (S) framhålls behovet av en ny exportstrategi. Här vill utskottet erinra om det åtgärdsprogram som regeringen lanserade 2012 för att nå visionen om en fördubblad export från 2010 till 2015. Åtgärderna spänner över flera områden och omfattar åtaganden om agerande inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och EU och uppdrag till bl.a. Kommerskollegium och Business Sweden (tidigare Exportrådet och Invest Sweden).

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet med vad som nu anförts samtliga här aktuella motionerna i berörda delar.

Vissa myndighetsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om offentlig upphandling vid Miljöstyrningsrådet. Därtill avslår riksdagen de motionsyrkanden som rör övriga myndighetsfrågor.

Jämför reservationerna 7 (MP), 8 (S, V) och 9 (V).

Motionerna

I motion 2013/14:N246 av Jan Ericson (M) anförs att många näringsidkare anser att de avgifter som Bolagsverket tar ut för mycket okomplicerade registreringar, t.ex. byte av revisor eller styrelseledamot, är orimligt höga. Även när man använder Bolagsverkets e-tjänster och gör det mesta arbetet själv får man betala en hög avgift, enligt motionären. I motionen framhålls att riksdagen bör uppmana regeringen att se över Bolagsverkets avgifter.

I motion 2013/14:N247 av Jan Ericson (M) sägs att många näringsidkare uppfattar Bolagsverkets långa handläggningstider som ett problem och ett riksdagsuttalande om detta förordas.

En översyn av Bolagsverkets skyldigheter när det gäller granskning av svenska bolags årsredovisningar förordas i motion 2013/14:N403 av Finn Bengtsson (M), för att komma till rätta med storskaligt bedrägeri av den organiserade brottsligheten. En sådan översyn skulle, enligt motionären, ta fasta på att göra en kvalitativ analys av bolagens verksamhet.

I kommittémotion 2013/14:N392 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) förordas att den verksamhet och den inriktning på arbetet med offentlig upphandling som finns vid Miljöstyrningsrådet blir kvar. Vid en eventuell flytt av denna verksamhet till Konkurrensverket är det viktigt att man ser till att den inriktning på arbetet och den kompetens som i dag finns hos Miljöstyrningsrådet behålls intakt (yrkande 1).

Vidare föreslås i kommittémotion 2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) att Tillväxtverket bör avvecklas (yrkande 3). Resurser och arbetsuppgifter ska föras över till andra statliga myndigheter, bolag och regionala myndigheter.

Slutligen anförs i kommittémotion 2013/14:N226 av Kent Persson m.fl. (V) att resurserna hos Sveriges geologiska undersökning (SGU) behöver förstärkas för att snabba upp tillståndsprocessen för gruv- och prospekteringsbolag. Enligt motionärerna tjänar ingen på att prövningar blir liggande i många år på grund av resursbrist. Effektiviteten i tillståndsprocesser bör ses över och förbättras. Likaså måste samhällets krav vara tydliga, rättssäkra och förutsägbara.

Vissa kompletterande uppgifter

Bolagsverket

Bolagsverket är till största delen en avgiftsfinansierad myndighet, med en årlig omsättning på ca 390 miljoner kronor. År 2013 uppgick anslaget till knappt 15 miljoner kronor, för att finansiera utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden (anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer). Bolagsverket har två övergripande uppgifter:

·.    En myndighetsutövande funktion – att registrera företag och företagsinteckningar, ta emot årsredovisningar, pröva och besluta om vissa tillstånd och likvidationer.

·.    En servicefunktion – att erbjuda information om företag, utbildningar och seminarier.

Bolagsverket bestämmer storleken på sina avgifter utifrån principen om full kostnadstäckning, dvs. att det ska finnas ett tydligt samband mellan kostnad och avgift och att avgifterna ska sättas så att den långsiktiga självkostnaden täcks. Detta regleras enligt avgiftsförordningen (1992:191). I avgiftsförordningen regleras vidare att myndigheten årligen ska samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut. Enligt Bolagsverkets regleringsbrev för budgetåret 2013 ska de avgifter som myndigheten tar ut i sin verksamhet tydligt framgå på Bolagsverkets webbplats.

På Bolagsverkets webbplats ska myndigheten också ange de mål i form av leveranstider som gäller för företagsregistreringar, företagsinteckningar och ärenden om ersättning till likvidatorer. På webbplatsen framgår att Bolagsverket har som mål att företagsregistreringar ska göras inom 7 dagar, registrering av företagsinteckningar senast nästkommande arbetsdag samt handläggning av ärende om ersättning till likvidatorer inom 14 arbetsdagar. Vidare framgår av Bolagsverkets webbplats aktuella handläggningstider för olika ärendehanteringar. Här framgår att olika ärendetider varierar mellan 4–10 dagar, beroende på ärendetyp.

För att handläggningsprocessen ska bli effektivare och snabbare krävs, enligt Bolagsverket, att ärendena skickas in elektroniskt samt att granskningen och handläggningen sker elektroniskt. Andelen elektroniskt inlämnade ärenden har ökat de senaste åren. En stor andel ärenden som skickas in uppges dock vara ofullständiga, vilket leder till att kunden måste komplettera sitt ärende. Bolagsverkets handläggning av dessa ärenden har därför inte blivit enklare eller smidigare.

Bolagsverket arbetar bl.a. för att förbättra e-tjänsterna i verksamt.se, som är en webbportal som ska ge service och information till personer som driver eller vill starta företag. Bolagsverket har även genomfört en förstudie för att koordinera insatserna för att öka den elektroniska inlämningen och effektivisera handläggningen.

Offentlig upphandling vid Miljöstyrningsrådet

Det nuvarande statliga stödet till vägledning och information om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling är utspritt på flera myndigheter och ett bolag, i huvudsak Konkurrensverket, Kammarkollegiet, Verket för innovationssystem (Vinnova) och AB Svenska Miljöstyrningsrådet. I budgetpropositionen för 2014 (utg.omr. 24) framgår att regeringen anser det vara en rimlig utgångspunkt att den som har både juridiska och praktiska frågor om en planerad upphandling inte ska behöva vända sig till olika myndigheter för att få svar. Regeringen hänvisar vidare till att både Upphandlingsutredningen (SOU 2013:12), Upphandlingsstödsutredningen (SOU 2012:32) och remissinstanserna understryker vikten av en minskad splittring och att stöd och vägledning om upphandlingsprocessens samtliga delar koncentreras och förbättras. Regeringen gör bedömningen att stöd, information och vägledning om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling, samt miljö- och social hänsyn, behöver koncentreras, förbättras och förstärkas. Därför avser regeringen att under 2014 samla den statliga stöd- och informationsverksamheten om offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling, samt miljö och sociala krav, i Konkurrensverket. Mot bakgrund av förändringarna på upphandlingsområdet, utvecklingen av EU-rätten och Upphandlingsutredningens förslag avser regeringen att återkomma med ett utvecklat mål under 2014. Regeringen framhåller att Konkurrensverket har en väl fungerande verksamhet och en bred kompetens om upphandlingsregelverket, om rättspraxis och inte minst om vikten av att genomföra upphandlingsprocessens samtliga delar för att åstadkomma en effektiv upphandling. Ambitionen är att Konkurrensverket ska kunna få det samlade upphandlingsstödet inklusive stödet till innovationsupphandling, att vara tillgängligt senast den 1 juli 2014. Regeringen avser att återkomma i vårpropositionen för 2014 med förslag om ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Tillväxtverket

Tillväxtverket bildades den 1 april 2009. Den nya myndighetsstrukturen behandlades i propositionen En effektivare förvaltningsstruktur inom politikområden med strategisk betydelse för nationell och regional konkurrenskraft (prop. 2007/08:78, bet. 2007/08:NU15). Tillväxtverket tog över uppgifter från de nedlagda myndigheterna Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Glesbygdsverket samt från Konsumentverket. Myndigheten ska, enligt förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket, verka för att fler och växande företag utvecklas i alla delar av landet. Tillväxtverket ska även verka för att den utvecklingskraft och tillväxtpotential som finns i gles- och landsbygder, små och medelstora städer samt storstadsområden nyttjas och vidareutvecklas samt verka för hållbara lösningar som ur ett miljö- och klimatperspektiv stöder utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv. I uppdraget ingår även att främja tillgängligheten till kommersiell och offentlig service för företag och medborgare i serviceglesa områden och att främja entreprenörskap vid universitet och högskolor.

Tillsyn och förvaltning inom Sveriges geologiska undersökning

Enligt minerallagen (1991:45) krävs tillstånd dels för ensamrätt till undersökningar (prospektering), dels för bearbetning. Bergmästaren beviljar undersökningstillstånd och bearbetningskoncession samt utövar tillsyn enligt lagen. Sedan 2009 är Bergsstaten ett särskilt beslutsorgan inom myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU). För undersökningsarbeten och gruvdrift gäller särskilda processer och prövningar enligt både minerallagen och andra lagar, främst miljöbalken. Minerallagen och miljöbalken gäller parallellt. Tillståndsprocessen för undersökning respektive bearbetning har beskrivits ingående i utskottets betänkanden 2006/07:NU5 (s. 9) och 2008/09:NU18 (bilaga 2) och delvis även i betänkande 2012/13:NU14.

Enligt uppgift från Bergsstaten finns en målsättning om en handläggningstid på tre månader för såväl utfärdande av undersökningstillstånd som tillstånd för bearbetningskoncession. Ofta är handläggningstiden snabbare än så, särskilt vid ansökningar om undersökningstillstånd. Ärendetiden för bearbetningskoncession, dvs. den totala tiden från att en ansökan registrerats till att ett tillstånd godkänts, kan däremot vara betydligt längre. Det gäller inte minst vid ansökningar om nya projekt. Tidsåtgången varierar dessutom beroende på ärendetyp. Tillstånd som gäller nya projekt tar oftast längre tid, ibland flera år från ansökan till start av drift, medan ansökningar som gäller t.ex. utökning av verksamhet kan hanteras snabbare. Att ärendetiden varierar kan bero på flera saker, t.ex. att en miljökonsekvensbeskrivning som ska bifogas ansökan kompletteras i efterhand. En miljökonsekvensbeskrivning skickas dessutom alltid på remiss till berörd Länsstyrelse som ska godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. Bergmästarens beslut om bearbetningskoncession kan överklagas till regeringen. Ärendetiden kan också förlängas av att tillstånd för bearbetningskoncession ska kompletteras med ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet och ibland även för vattenverksamhet. Detta tillstånd ges av mark- och miljödomstolen.

Vid det senaste årsskiftet fanns 1 114 gällande undersökningstillstånd i Sverige. Antalet ansökningar om nya undersökningstillstånd kan sägas spegla gruvbranschens aktivitetsnivå och framtidsförväntningar. År 2012 var antalet ansökningar om nya undersökningstillstånd 211 stycken, vilket ligger i nivå med de två senaste åren. Enligt bergmästaren är detta ett av många tecken på att aktivitetsnivån i branschen fortsätter att vara hög. Enligt ansökningarna har företagen under 2012 i första hand letat efter basmetaller som guld, järn, koppar och zink. Dessutom kvarstår intresset för sällsynta jordartsmetaller.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Först tar utskottet ställning till det förslag som rör offentlig upphandling vid Miljöstyrningsrådet. Därefter redovisas utskottets ställningstagande vad gäller förslag kring övriga myndighetsfrågor.

Offentlig upphandling vid Miljöstyrningsrådet

I motion 2013/14:N392 (MP) förordas att regeringen vid en eventuell flytt av verksamhet vid Miljöstyrningsrådet till Konkurrensverket ser till att den inriktning på arbetet och den kompetens som i dag finns på Miljöstyrningsrådet behålls intakt. Enligt utskottets mening är det rimligt att tydligare samla information och vägledning om offentlig upphandling. Utskottet har därför inget att invända mot regeringens ambition att, så som den presenteras i budgetpropositionen för 2014 (utg.omr. 24) överlåta det samlade upphandlingsstödet inklusive stödet till innovationsupphandling till Konkurrensverket.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2013/14:N392 (MP) i här berörd del.

Övriga myndighetsfrågor

Med anledning av motionerna 2013/14:N246 (M), 2013/14:N247 (M) och 2013/14:N403 (M) där riksdagen förordas att uppmana regeringen att se över Bolagsverkets avgifter och handläggningstider samt att göra en översyn av reglerna för Bolagsverkets skyldighet att granska och hantera årsredovisningar av aktiebolag vill utskottet anföra följande. Bolagsverket är en i huvudsak avgiftsfinansierad myndighet som bestämmer storleken på sina avgifter utifrån principen om full kostnadstäckning, i enlighet med bestämmelserna i avgiftsförordningen (1992:191). Utskottet har vidare noterat att Bolagsverket har påbörjat en avgiftsöversyn inom respektive verksamhetsområde. Utskottet noterar därtill att Bolagsverket redovisar och arbetar med att effektivisera handläggningstiderna. När det gäller Bolagsverkets granskning av svenska bolags årsredovisningar utgår utskottet från att denna granskning genomförs enligt de regler som Bolagsverket har att arbeta efter.

När det gäller vad som förordas i motion 2013/14:N224 (V) om att Tillväxtverket bör avvecklas vill utskottet erinra om att ett likalydande förslag avstyrktes hösten 2012 (bet. 2012/13:NU1) med motiveringen att Tillväxtverket bedriver ett högst angeläget arbete i syfte att bl.a. främja entreprenörskap, ökad konkurrenskraft och tillväxt i företag. Utskottet ser inget skäl att omvärdera detta ställningstagande.

Med anledning av vad som förordas i motion 2013/14:N226 (V) om att regeringen bör stärka resurserna till Sveriges geologiska undersökning för att snabba upp tillståndsprocesserna vill utskottet anföra följande. Som redogjorts för i det föregående finns det olika orsaker till att ärendetiden för tillståndsprocessen kan variera. Utskottet ser dock inget behov för riksdagen att uttala sig om myndighetens resurser.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2013/14:N246 (M), 2013/14:N247 (M), 2013/14:N403 (M), 2013/14:N224 (V) och 2013/14:N226 (V) i här berörda delar.

Vissa frågor angående förvaltningen av statligt ägda företag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändring av uppdraget för Akademiska Hus AB och avslår ett motionsyrkande om att Akademiska Hus AB bör få utökade möjligheter att ta en aktiv roll i bostadsförsörjningen. Riksdagen bemyndigar också regeringen att avveckla Ersättningsmark i Sverige AB genom likvidation.

Jämför reservation 10 (S, MP, V).

Propositionen

Uppdraget för Akademiska Hus AB

Regeringen föreslår att uppdraget för Akademiska Hus AB ska ändras. Enligt förslaget ska Akademiska Hus AB äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning genom en hyressättning som beaktar verksamhetens risk. Akademiska Hus AB ska verka för en långsiktig hållbar utveckling av universitets- och högskoleområden.

Regeringen vill med detta förslag tydliggöra bolagets inriktning, mål och ansvar. I propositionen sägs att uppdraget för Akademiska Hus AB har uppfattats som oklart vad gäller bolagets roll, ansvar och hyressättningsprinciper. Bolagets fokus och kärninnehav bedöms främst finnas i universitet och högskoleområdet, i s.k. campus. Universitetens och högskolornas långsiktiga behov av lokaler, förvaltning av specialiserade byggnader samt sammanhållna campusmiljöer bör säkerställas. I Akademiska Hus uppdrag ingår däremot inte att bygga, förvalta och äga studentbostäder. Bostadsutvecklingen bör bedrivas av andra aktörer. Dock bör bolaget, enligt regeringen, medverka till att studentbostäder uppförs, genom t.ex. upplåtelse eller försäljning av mark på campusområdet, på marknadsmässiga villkor. Regeringen anför vidare att det är avgörande att verksamheten baseras på affärs- och marknadsmässig grund för att bolaget ska kunna agera med större fokus på kundnytta och kostnadseffektivitet.

Avveckling av Ersättningsmark i Sverige AB

Regeringen föreslår att Ersättningsmark i Sverige AB ska avvecklas genom likvidation. Skälet till detta är att bolaget inte längre bedriver någon verksamhet eftersom bolaget har överlåtit all sin fasta egendom till staten genom Naturvårdsverket. Överlåtelsen skedde under det fjärde kvartalet 2012. Avvecklingen bör, enligt regeringen, ske genom likvidation.

Motionen

I kommittémotion 2013/14:C435 av Jan Lindholm m.fl. (MP) anförs att Akademiska Hus AB bör få utökade möjligheter att ta en aktiv roll i bostadsförsörjningen (yrkande 3). Bostadskrisen är ett allvarligt samhällsproblem som måste tas på allvar i större utsträckning än vad som gjorts hittills, skriver motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Akademiska Hus AB

Akademiska Hus AB bildades 1993 sedan riksdagen 1992 beslutat om en ny organisation för förvaltning av statens fastigheter och lokaler m.m. (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8). Genom beslutet godkände riksdagen bl.a. att huvuddelen av universitets- och högskolefastigheterna fördes över till en särskild fastighetskoncern, vilket blev Akademiska Hus AB. I regeringens skrivelse om 2013 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2012/13:140) framgår att uppdraget för Akademiska Hus AB är att erbjuda Sveriges universitet och högskolor ändamålsenliga och sunda lokaler för utbildning och forskning i syfte att bidra till att stärka Sverige som kunskapsnation. Vidare framgår av denna skrivelse att företagets verksamhet ska bestå i att äga, förvalta, projektera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin huvuduppgift, dvs. utbildning och forskning. Bolaget ska agera hållbart, affärsmässigt och på marknadsmässiga villkor. Bolagets verksamhet enligt den nu gällande bolagsordning lyder enligt följande. Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att äga och förvalta fast egendom och bedriva byggnadsverksamhet och byggadministration samt bedriva därmed förenlig verksamhet, även som äga och förvalta lös egendom.

Enligt information från Finansdepartementet syftar förslaget till att förtydliga och klargöra bolagets uppdrag. Förslaget innebär däremot inte att bolagets verksamhetsinriktning ska förändras, utan endast att klargöra de viktigaste frågeställningarna kring bolagets huvudfokus, ansvarsområden, affärsmässighet etc.

Ersättningsmark i Sverige AB

I juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22) att Sveaskogs uppdrag att tillhandahålla ersättningsmark till staten skulle upphöra. Samtidigt gavs Sveaskog i uppdrag att överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog. I april 2011 beslutade årsstämman för Sveaskog AB att godkänna styrelsens förslag om utdelning av mark till staten. Innehavet placerades i Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget ägde 100 000 hektar produktiv skogsmark till ett bokfört värde av 59 miljoner kronor samt fick ett aktieägartillskott från Sveaskog om 100 miljoner kronor. Naturvårdsverket ansvarar för att byta den produktiva skogsmarken mot skyddsvärd skog. Ersättningsmark i Sverige AB har under 2012 överlåtit de 100 000 hektaren till Naturvårdsverket, som tillträdde fastigheterna den 31 december 2012. Bolaget har därmed fullföljt sitt uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Inledning

I det följande tar utskottet först ställning till förslagen som rör Akademiska Hus AB. Därefter redovisas utskottet ställningstagande gällande förslaget om att avveckla Ersättningsmark i Sverige AB.

Uppdraget för Akademiska Hus AB

Utskottet är positivt till att uppdraget för Akademiska Hus AB tydliggörs. Genom den nya uppdragsbeskrivningen blir uppdraget för Akademiska Hus AB tydligare vad gäller inriktning, mål och ansvar. Bland annat kommer det att framgå att företagets verksamhet ska bestå i att äga, förvalta, projektera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin huvuduppgift, dvs. utbildning och forskning. Däremot ska det inte ingå i Akademiska Hus AB uppdrag att bygga, förvalta och äga studentbostäder. Med anledning av vad som anförs i motion 2013/14:C435 (MP) om bolagets roll när det gäller bostadsförsörjningen vill utskottet framhålla att Akademiska Hus AB fortsatt kommer medverka till att studentbostäder uppförs genom t.ex. upplåtelse eller försäljning av mark på campusområdet, på marknadsmässiga villkor. Utskottet anser att Akademiska Hus därigenom även framgent kommer att ha en viktig roll för studenternas bostadsförsörjning. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd del och avstyrker motion 2013/14:C435 (MP) i motsvarande del.

Avveckling av Ersättningsmark i Sverige AB

Under 2012 överlät Ersättningsmark i Sverige AB all fast egendom till staten genom Naturvårdsverket. Eftersom Ersättningsmark i Sverige AB inte längre äger någon egendom och därför inte kan bedriva verksamhet ser utskottet inget hinder mot att Ersättningsmark i Sverige AB avvecklas genom likvidation. Propositionen tillstyrks således i berörd del.

Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar de anslag och godkänner de bemyndiganden inom utgiftsområde 24 Näringsliv som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Riksdagen avslår samtidigt samtliga motionsyrkanden där andra förslag till anslag lagts fram.

Jämför särskilda yttrandena 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).

Inledning

I det följande redogörs för regeringens förslag om anslag och bemyndiganden för de olika verksamheter och områden som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv och motsvarande förslag i motioner. Förslagen om anslag framgår av bilaga 2. De förslag som har lagts fram i motionerna har en annan budgetram som utgångspunkt för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och riksdagen fastställt. Förutsättningen för den fortsatta beredningen av utgiftsområde 24 Näringsliv är således att ramen för utgiftsområdet för 2014 är fastställd till 5 588 403 000 kronor.

Propositionen

Regeringens förslag innebär att ca 5,6 miljarder kronor anvisas till utgiftsområde 24 Näringsliv för 2014. Hur beloppet fördelas på de olika anslagen inom utgiftsområdet framgår nedan samt av bilaga 2 som bifogas detta betänkande. Uppräkningar alternativt minskningar av anslagen till följd av pris- och löneomräkning och beräknande samordningsvinster framgår inte av nedanstående redovisning. För närmare information om detta hänvisas till budgetpropositionen (prop. 2013/14:1 utg.omr. 24).

Anslaget 1:1 Verket för innovationssystem finansierar förvaltningskostnader vid Verket för innovationssystem (Vinnova). Regeringen föreslår att anslaget uppgår till ca 159 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling finansierar utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter. Anslaget får även användas för statsbidrag till Almi Företagspartner AB och för statsbidrag till SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB för vissa specifika program etc. Som en följd av riksdagens beslut med anledning av regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3) beräknas anslaget öka årligen under perioden 2014–2016. För 2014 föreslås anslaget öka med ca 225 miljoner kronor till 2 449 miljoner kronor.

Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel m.m. finansierar utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet, samt vissa omstruktureringsutgifter för RISE-instituten. För 2014 föreslås anslaget uppgå till 612 miljoner kronor.

Anslaget 1:4 Tillväxtverket finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Det får även användas för utgifter för Tillväxtverkets uppdrag att svara för utgifter för lokaler, ekonomi- och personaladministration samt övrig administrativ service åt Nämnden för hemslöjdsfrågor. Regeringens föreslår att anslaget ökas med drygt 13 miljoner kronor och uppgår därmed till drygt 262 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. används för näringslivsfrämjande åtgärder. För 2014 föreslår regeringen att anslaget ökas med 52 miljoner kronor för att finansiera framtagandet av en teknisk infrastruktur för ett uppgiftslämnarregister. Regeringen föreslår även att anslaget minskas med 250 000 kronor från 2014 och framåt. Dessa medel tillförs i stället anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (se nämnda anslag). Sammantaget föreslår regeringen att anslaget ska uppgå till knappt 635 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till ca 81 miljoner kronor 2014. Regeringen föreslår, som nämnts ovan, att anslaget ökas med 250 000 kronor för uppgiften att ta fram statistik över svenskt riskkapital. Regeringen föreslår också att anslaget tillförs 100 000 kronor för uppgiften att sammanställa en årlig rapport till Europeiska kommissionen om utvecklingen av nystartszonerna.

Anslaget 1:7 Turistfrämjande finansierar kostnader för statens aktieägartillskott till V.S. Visit Sweden AB. Anslaget föreslås uppgå till knappt 120 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. finansierar Sveriges geologiska undersöknings förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till ca 223 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning finansierar utgifter för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning. Anslaget föreslås uppgå till knappt 6 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:10 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. finansierar utgifter för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun, inklusive miljö- och funktionskontroll, förvaltning och nödvändiga underhålls- och miljösäkrande åtgärder vid efterbehandlade anläggningar. Anslaget föreslås uppgå till 14 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:11 Patentbesvärsrätten finansierar Patentbesvärsrättens (PBR) förvaltningsutgifter. För 2013 ökades anslaget med 2,7 miljoner kronor med anledning av ett ökat resursbehov för Patentbesvärsrätten. Det ökade resursbehovet fortsätter även under 2014. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 2,3 miljoner kronor 2014 (i relation till 2012 års anslag). Under ett antal år har PBR:s ekonomi varit mycket ansträngd. PBR:s genomsnittliga handläggningstid för patentmål ligger liksom förra året över det eftersträvade målet om högst ett år. Däremot ligger handläggningstiden för övriga mål nu under målet på ett år. Situationen har även förbättrats på så sätt att ledamöter från PBR sedan 2013 har möjlighet att delta i de allmänna domstolarnas patentmål. Anslaget föreslås uppgå till ca 21 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer finansierar utgifter för likvidatorer för associationsrättsliga ärenden. Till följd av ökade utgifter under anslaget föreslår regeringen en anslagshöjning med 6 miljoner kronor 2014. Anslaget föreslås uppgå till knappt 18 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:13 Bidrag till terminologisk verksamhet finansierar utgifter för statsbidrag för terminologisk verksamhet vid AB Terminologicentrum TNC. Anslaget föreslås uppgå till knappt 4 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:14 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademin finansierar utgifter för statsbidrag till Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) grundläggande verksamhet. Anslaget föreslås uppgå till ca 8 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:15 Konkurrensverket finansierar myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås uppgå till ca 138 miljoner kronor 2014. Från och med 2015 planerar regeringen en permanent höjning av anslaget med 35 miljoner kronor, i syfte att förstärka stödet till vägledning och information om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling, som ska samlas hos Konkurrensverket.

Anslaget 1:16 Konkurrensforskning finansierar utgifter för forskning med en klar anknytning till Konkurrensverkets verksamhetsområde med forskare företrädesvis vid universitet och högskolor. Anslaget får vidare användas för utgifter för uppdragsforskning, seminarier och informationsinsatser på konkurrens- och upphandlingsområdet samt för utgifter för arvoden till ledamöter i råden för forskningsfrågor respektive upphandlingsfrågor. Anslaget föreslås uppgå till knappt 14 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:17 Upprustning och drift av Göta kanal finansierar utgifter för statsbidrag som bl.a. ska bidra till kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk. Regeringen bedömer att det finns ett fortsatt behov av kanalens pirer och kajer och att kostnaderna för dessa renoveringar ska delas mellan staten och AB Göta kanalbolag. Anslaget föreslås uppgå till drygt 25 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag finansierar utgifter för omstrukturering, genomlysning, försäljning och avveckling av företag med statligt ägande. Inom ramen för Regeringskansliets bolagsförvaltning anlitas juridiska, finansiella och strategiska rådgivare. Kostnaderna för denna rådgivning har ökat under senare år och regeringen bedömer att kostnaden kommer kvarstå på en hög nivå under 2014. Anslaget föreslås uppgå till ca 42 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:19 Kapitalinsatser i statliga bolag får användas av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda bolag. Anslaget får även användas för utgifter för att förvärva eller bilda aktiebolag för ny eller befintlig statlig verksamhet. Anslaget föreslås uppgå till 1 miljon kronor 2014.

Anslaget 1:20 Avgifter till vissa internationella organisationer finansierar utgifter för avgifter och statsbidrag avseende Sveriges deltagande i internationella näringspolitiska organ. Anslaget föreslås uppgå till knappt 18 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:21 Finansiering av rättegångskostnader finansierar utgifter för rättegångskostnader med anledning av mål och ärenden som avser överklagande av Konkurrensverkets beslut eller i vilka Konkurrensverket för talan. Anslaget föreslås uppgå till 18 miljoner kronor 2014.

Anslaget 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation finansierar utgifter för statsbidrag till Almi Företagspartner AB, för marknadskompletterande finansiering och företagsrådgivning. Anslaget föreslås uppgå till knappt 260 miljoner kronor 2014.

Regeringen begär bemyndiganden av riksdagen avseende ett antal anslag och verksamheter. Det handlar om bemyndiganden att besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag. Följande anslag berörs: 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, 1:5 Näringslivsutveckling m.m. och 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning. Tidsramarna för de begärda bemyndigandena framgår av förslagen till riksdagsbeslut i bilaga 1, punkterna 3, 4 och 5.

Regeringen begär även bemyndigande att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 miljarder kronor samt för investeringsgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 miljarder kronor. Bemyndigande begärs också att för 2015 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning och att AB Svensk Exportkredit får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 80 miljarder kronor. Slutligen begär regeringen bemyndigande att under 2014 ikläda staten betalningsansvar i form av kreditgarantier till AB Svensk Exportkredit som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 250 miljarder kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna

I kommittémotion 2013/14:N427 av Jennie Nilsson m.fl. (S) föreslås en ökning av anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv med 1 010 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen har föreslagit. Motionärena föreslår att denna ökning fördelas på tre anslag enligt följande: Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 25 miljoner utöver regeringens förslag, anslaget 1:7 Turistfrämjande med 25 miljoner kronor och anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet med 200 miljoner kronor. Därtill föreslås att följande sju nya anslag inrättas inom utgiftsområdet: Strategisk samverkan (500 miljoner), Kapitalförstärkta inkubatorer (50 miljoner), Kompetenscentrum för upphandling (50 miljoner), Nyföretagargaranti, försöksverksamhet (50 miljoner), Lokal samverkan (50 miljoner), Regionala företagarförmedlingar (30 miljoner) samt Basfinansiering Aktörsrådet (30 miljoner).

I kommittémotion 2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) förordas flera riksdagsuttalanden med koppling till de anslagsförslag som har lagts fram i den nämnda motionen 2013/14:N427 (S). I den förstnämnda motionen föreslås att regionala företagarförmedlingar inrättas dit såväl företagare som arbetssökande som kan tänka sig bli företagare kan vända sig för att få hjälp med matchning, mentorskap och utbildning (yrkande 3). Motionärerna föreslår att en nyföretagargaranti införs (yrkande 5), som innebär att staten går in och tar en del av risken tillsammans med banken för företagare som har bärkraftiga affärsidéer men som saknar tillräckliga säkerheter. Nyföretagargarantin ska även kunna omfatta situationer då ett företag står inför ett ägarbyte och den som vill ta över har svårt att tillhandahålla tillräckliga säkerheter för lånet (yrkande 6). I motionen framgår att motionärerna anser att det måste ske en omfördelning av statligt stöd så att de ideella rådgivarorganisationernas kompetens bättre tas till vara. Därför föreslås att basfinansieringen till dessa organisationer via Aktörsrådet förstärks (yrkande 10). Vidare föreslås att strategiska samverkansprogram skapas, i syfte att utveckla samarbete mellan näringslivet, akademin, arbetstagarorganisationerna och politiska beslutsfattare kring centrala framtidsutmaningar (yrkande 11). Livsvetenskaperna pekas ut som en viktig samhällsutmaning som ska vara först ut för sådant samverkansprogram (yrkande 13). Enligt motionärerna behövs politisk handling för att hålla kvar och utveckla livsvetenskaperna, varför de föreslår ett strategiskt samarbete mellan offentliga myndigheter, näringsliv och akademi (yrkande 15). Motionärerna föreslår också en ny modell för statlig riskkapitalförsörjning till företag kopplade till inkubatorer (yrkande 29), med fokus på innovativa idéer i uppstartsskedet som ännu anses för riskfyllda och befinner sig i ett för tidigt skede för att få finansiering från enbart privata investerare till företag. I motionen förslås slutligen att medel ska avsättas för att etablera ett kompetenscentrum för offentlig upphandling (yrkande 32).

Även i kommittémotion 2013/14:N424 av Jennie Nilsson m.fl. (S) föreslås riksdagsuttalanden med koppling till förslag om anslag i den tidigare nämnda motionen 2013/14:N427 (S). Motionärerna föreslår bl.a. ett riksdagsuttalande om att statens ambitioner vad gäller att främja små och medelstora företags export på växande marknader i Asien, Afrika och Sydamerika behöver stärkas (yrkande 7). Detta vill motionärerna åstadkomma genom att förbättra företagens möjligheter att etablera affärskontakter och ta sig in på nya marknader. För att svenska företag ska kunna växa och anställa fler behöver dessa företag nå nya och fler kunder i världen, menar motionärerna. För att underlätta för små och medelstora företag att exportera och växa föreslås också att det utvecklas en dörr in till olika typer av rådgivning, information och finansiellt stöd (yrkande 10). Som ett led i detta föreslås regionala exportcentra, till vilka företag kan vända sig för rådgivning och information. En förstärkt roll till Business Swedens regionala exportrådgivare utgör en viktig bas i ett sådant utvecklingsarbete. Enligt motionärerna är kreditrisker ett stort hinder för små och medelstora företags möjligheter att etablera sig på nya marknader. Därför föreslås att Exportkreditnämndens verksamhet ges möjlighet att pröva subventionerade garantiavgifter för förstagångsexportörer (yrkande 11). I motionen föreslås även att man ska utveckla företagsnätverk för att underlätta handel med länder som efterfrågar stora volymer eller helhetskoncept och där svenska exportföretag var för sig har svårt att konkurrera med andra större internationella företag (yrkande 12).

Även i kommittémotion 2013/14:So657 av Lena Hallengren m.fl. (S) förordas att man ska utveckla samverkansprogram som inledningsvis ska fokusera på två områden: klimatutmaning och livsvetenskaperna (yrkande 25).

I kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) förordas att insatser som kan främja svensk besöksnäring ska ses över (yrkande 12). Motionärerna anser att den svenska besöksnäringen är en mycket viktig exportindustri för Sverige och att en växande besöksnäring betyder fler jobb i hela landet. Det finns enligt motionärerna även anledning att uppmärksamma kultur som en viktig faktor vid utvecklingen av Sveriges besöksnäring. I motionen erinras om att Socialdemokraterna vill avsätta 50 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 för att utveckla och intensifiera marknadsföringsinsatserna av svenska destinationer på strategiska marknader samt för att genomföra en särskild satsning på företags- och destinationsutveckling i tidiga skeden.

Ett riksdagsuttalande om strategiska samverkansprogram föreslås också i kommittémotion 2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) (yrkande 6). Ett nationellt innovationsråd ska peka ut den övergripande inriktningen och viktiga näringar och samhällsutmaningar där innovations- eller konkurrenskraften behöver höjas. Utifrån detta ska det tillsättas ett samverkansprogram för berörd bransch eller samhällsutmaning, där näringsliv, akademi och politik inom berörda branscher diskuterar vad som behöver göras mer konkret och tar fram förslag på åtgärder.

Även i kommittémotion 2013/14:N425 av Jennie Nilsson m.fl. (S) föreslås att man utvecklar ett samverkansprogram mellan politiker, näringslivet, akademin och de fackliga organisationerna. Motionärerna framhåller att identifieringen av vilka områden som borde bli föremål för strategisk samverkan ska diskuteras i samverkan mellan de olika parterna. De första programmen ska adressera de möjligheter som öppnar sig inom exempelvis klimatutmaning och förnybar energiteknik (yrkande 27).

Vidare föreslås i motion 2013/14:MJ471 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) att det inrättas en ett årligt klimatinnovationsprogram som ska utgöra en del av det program för strategisk samverkan som föreslagits i flera motioner.

I motion 2013/14:N303 av Cecilia Dalman Eek och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda S) förordas att det inrättas ett innovationsråd under ledning av statsministern med uppgift att utveckla ett strategiskt samverkansprogram mellan arbetsmarknadens parter, akademi och offentliga beslutsfattare (yrkande 1).

Miljöpartiet

Miljöpartiet föreslår i kommittémotion 2013/14:N392 av Jonas Eriksson m.fl. (yrkande 2) en ökning av anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv med 2 195 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen har föreslagit. Denna ökning ska fördelas på tre anslag enligt följande: Anslaget 1:4 Tillväxtverket tilldelas 200 miljoner kronor, varav 80 miljoner kronor avsätts för att underlätta samverkan mellan skola och näringsliv genom praktikplatser för unga, 20 miljoner kronor till myndighetsövergripande regelförenklingsarbete, 50 miljoner kronor för mikrokrediter för företag till nyanlända och 25 miljoner kronor till socialt företagande. Resterande 25 miljoner kronor avsätts för att ge Tillväxtverket i uppdrag att vara en samordnande myndighet för egenanställning. I detta uppdrag ingår bl.a. informationsspridning, samordning av statliga insatser, bidrag för uppstart av egenanställningsföretag och utbildning av myndighetspersonal om egenanställning. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling tilldelas 1 975 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor avsätts för att inrätta en grön innovationsfond, med syfte att stimulera forskning i svenska företag och att utveckla nya miljöanpassade produkter som ökar Sveriges konkurrenskraft och skapar nya jobb. Ett lika stort belopp, dvs. 500 miljoner kronor avsätts till demonstrations- och pilotanläggningar, som ska utgöra en mötesplats för leverantörer och kunder och på så vis skapa en grund för produktutveckling och driftskompetensen. 400 miljoner kronor avsätts till en ny satsning på kapital till svenska miljöteknikföretag i sådd- och kommersialiseringsfasen, i syfte att stimulera svenska företag att växa till en storlek som gör dem intressanta för privata investerare. 200 miljoner kronor avsätts till forskning och utveckling i mindre företag. 100 miljoner kronor vardera avsätts till att utforma ett program för minskad kol- och oljeanvändning, till offentlig marknadskompletterande finansiering genom inkubatorer och till att stimulera försöksverksamhet med innovationsupphandling. Därtill avsätts 30 miljoner kronor till organisationen Ung Företagsamhet i syfte att nå ut till fler elever med information om och praktisk handledning i att driva företag, s.k. entreprenörprogram i skolan, 20 miljoner kronor i ökat stöd till regionala resurscentrum för kvinnoföretagare samt 25 miljoner kronor till aktörer som fokuserar på nyföretagande för ungdomar. Slutligen tilldelas anslaget 1:7 Turistfrämjande en ökning på 20 miljoner kronor för utveckling och bättre samordning av ekoturism.

Sverigedemokraterna

I kommittémotion 2013/14:N388 av Anna Hagwall m.fl. (SD) föreslås en ökning av anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv med 110 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen har föreslagit. Motionärerna föreslår att ökningen ska fördelas på tre anslag enligt följande: Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling tilldelas 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag 2014 och anslaget 1:7 Turistfrämjande och anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. ökas med 20 respektive 40 miljoner kronor.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:N358 av Jonas Sjöstedt m.fl. en ökning av anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv med 1 151 miljoner kronor i förhållande till vad regeringen har föreslagit. Denna ökning ska enligt motionen fördelas på sju anslag enligt följande: Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling tilldelas ytterligare 100 miljoner kronor 2014, som ska användas för samverkansprogram för gruvnäringen, mjukvaruindustrin och turistnäringen. Motionärerna vill stärka industriforskningsinstitutens verksamhet, särskilt med inriktning mot miljöteknik och innovation. Därför föreslås i motionen en förstärkning av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel m.m. med 250 miljoner kronor under 2014. I motionen föreslås att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling tilldelas ytterligare 560 miljoner kronor 2014. Dessa medel ska användas till att Almi får ökade resurser för att tillhandahålla kapital i de tidiga faserna (50 miljoner kronor). Almi får ytterligare 10 miljoner kronor för att utföra sitt uppdrag att informera och ge företag rådgivning angående generationsväxling, dvs. att underlätta för företagare att överföra sina verksamheter till unga entreprenörer och 500 miljoner kronor per år avsätts under en sexårsperiod till en miljöteknikfond, som ska administreras av Almi. Vidare ska Almi och Energimyndigheten få i uppdrag att ta fram mer precisa kriterier för användningen av fonden. Inriktningen ska vara en hållbar industriell utveckling för minskad resursanvändning och energiförbrukning med fokus på kommersialisering av forskningsresultat. Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. tilldelas ytterligare 248 miljoner kronor 2014 som ska användas för kostnaderna att administrera en gruvfond som partiet vill inrätta. Gruvfonden ska i sin tur finansiera investeringar i gruvregionerna. Inkomsterna till fonden ska komma från höjd mineralavgift. Anslaget 1:18 föreslås minska med 42 miljoner kronor 2014 eftersom Vänsterpartiet säger sig inte stå bakom regeringens planerade försäljningar av statligt ägda företag och menar att detta anslag främst används till konsulttjänster som syftar till att sälja ut statliga företag. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet föreslås öka med ytterligare 25 miljoner kronor under 2014. Dessa medel ska enligt motionärerna användas till att förstärka Business Swedens verksamhet. I motionen nämns att aktiviteten för de regionala exportrådgivarna måste stärkas över hela landet och att utbildningen av exportsäljare på universitet och högskolor måste förbättras. I motionen föreslås att 10 miljoner kronor avsätts under 2014 till ett nytt anslag: Fri programvara. Dessa medel ska användas till att inrätta ett kompetenscenter för fri programvara, som ska hjälpa den offentliga sektorn, företag och andra att gå över till fri programvara.

I kommittémotion 2013/14:N223 av Kent Persson m.fl. (V) anförs att ett särskilt stöd som ska omfatta alla företag med upp till 250 anställda bör införas (yrkande 1). Stödet ska avse högst 30 procent av företagets kostnader för forskning och utveckling upp till ett tak på 2,5 miljoner kronor. Motsvarande förslag finns i kommittémotion 2013/14:N224 (V).

I kommittémotion 2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) föreslås att ett särskilt stöd bör införas som omfattar alla företag med upp till 250 anställda. Stödet ska avse högst 30 procent av företagets kostnader för forskning och utveckling upp till ett tak på 2,5 miljoner kronor (yrkande 2). I motionen anförs att under en sexårsperiod bör totalt 500 miljoner kronor per år avsättas till en miljöteknikfond med inriktning på hållbar industriell utveckling med minskad resursanvändning och energiförbrukning (yrkande 4). I motionen anförs att exportstödet till små och medelstora företag bör förbättras (yrkande 5). Enligt motionärerna står dessa företag för en tredjedel av den totala exporten, men deras export sker till stor del i närområdet. För att Sveriges export ska öka behöver därför Business Swedens verksamhet förstärkas. I motionen sägs att Vinnova har haft olika bransch- och samverkansprogram tillsammans med näringslivet och andra aktörer och att flera av dessa program har nått bra resultat, t.ex. de strategiska innovationsprogrammen. I motionen föreslås att de strategiska innovationsprogrammen inriktas mot att hantera övergripande samhällsutmaningar såsom klimat, den växande åldrande befolkningen och globaliseringen (yrkande 6). Delprojekt inom ramen för det sistnämnda området bör, enligt motionen, utgöras av samverkansprogram för gruvnäringen, mjukvaruindustrin och turistnäringen och för detta vill partiet avsätta 100 miljoner kronor per år. Ökade resurser föreslås för att stärka industriforskningsinstitutens verksamhet med fokus på miljöteknik och innovation via RISE Holding (yrkande 7). Motionärerna vill också stärka industriforskningsinstitutens verksamhet vad gäller demonstrationsanläggningar och testbäddar. I motionen föreslås att 250 miljoner kronor avsätts till industriforskningsinstituten via RISE Holding.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare, genom sitt yttrande 2013/14:NU1y till finansutskottet, anslutit sig till den budgetram för utgiftsområde 24 Näringsliv som regeringen har föreslagit. Riksdagen har därefter, den 20 november 2013, fastställt ramarna för de olika utgiftsområdena för 2014. Förutsättningen för den fortsatta beredningen i utskottet är därmed att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv är 5 588 403 000 kronor.

I budgetförslagen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet föreslås en ökad tilldelning av medel till utgiftsområdet med 1 010, 2 195, 110 och 1 151 miljoner kronor. Utskottet vill med anledning av dessa förslag framhålla att budgetförslaget bör bedömas sammanhållet där förslag under olika utgiftsområden bildar en helhet. En ansvarsfull finanspolitik, som syftar till att upprätthålla långsiktigt hållbara offentliga finanser, är en given utgångspunkt för regeringens budgetarbete. Nedan kommenterar utskottet några av de här aktuella motionerna.

I flera av motionerna föreslås ökade medel till olika anslag som syftar till att främja forskning, utveckling, innovationer och innovationsupphandling. Sådana insatser förordas i motionerna 2013/14:So657 (S), 2013/14:Ub570 (S), 2013/14:N223 (V), 2013/14:N224 (V), 2013/14:N303 (S), 2013/14:N358 (V), 2013/14:N388 (SD), 2013/14:N392 (MP), 2013/14:N423 (S), 2013/14:N425 (S) och 2013/14:N427 (S). Utskottet vill med anledning av dessa förslag framhålla följande. Till följd av de förslag som framfördes i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3), och som riksdagen beslutade om våren 2013, beräknas anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling att öka årligen fram t.o.m. 2016. För 2014 föreslås en ökning av anslaget med ca 225 miljoner kronor. De ökade resurserna ska bl.a. gå till satsningar på gruv-, mineral- och stålforskning, innovationsinfrastruktur och strategiska innovationsområden. Tillgång och användning av infrastruktur för test, certifiering och demonstration – innovationsinfrastruktur – är av stor betydelse för innovationsförmågan i Sverige. Medel avsätts därför till Vinnova för att utveckla och göra test- och demonstrationsmiljöer tillgängliga. Det är också viktigt att även i fortsättningen prioritera områden som möter samhällsutmaningar och stärker konkurrenskraften för företagen i Sverige. Det innebär bl.a. att fortsätta stärka flödet av kunskap mellan universitet och högskolor, näringsliv och samhället i övrigt genom samverkan mellan dessa institutioner. En satsning görs därför på utmaningsinriktade strategiska innovationsområden.

I flera motioner, 2013/14:So657 (S), 2013/14:Ub570 (S), 2013/14:MJ471 (S), 2013/14:N224 (V), 2013/14:N303 (S), 2013/14:N358 (V), 2013/14:N423 (S), 2013/14:N425 (S) och 2013/14:N427 (S) föreslås ökade medel för olika former av samverkansprogram mellan näringslivet och andra aktörer inom områden som pekas ut som extra angelägna. Här nämns bl.a. behov av samverkan när det gäller livsvetenskaperna, klimatet och gruvnäringen. Utskottet vill med anledning av dessa förslag framhålla att flera olika satsningar redan görs inom de nämnda områdena. Ett av Vinnovas strategiska områden är dessutom samverkansprogram som syftar till att möjliggöra olika former av samverkan mellan näringsliv, offentlig verksamhet och akademi. Exempelvis har Vinnova under 2012 genomfört program med inriktning på livsvetenskaperna.

Med anledning av att det i motionerna 2013/14:N392 (MP) och 2013/14:N427 (S) föreslås ökade medel till anslaget 1:4 Tillväxtverket vill utskottet erinra om att regeringen i budgetpropositionen för 2014 föreslår ökningar av detta anslag. Ökningen ska bl.a. finansiera tillkommande uppgifter som Tillväxtverket får som förvaltande myndighet för åtta strukturfondsprogram och för att finansiera myndighetens arbete med nystartszoner.

När det gäller förslag om ökade medel till anslaget 1:7 Turistfrämjande som förordas i motionerna 2013/14:Kr339 (S), 2013/14:N388 (SD), 2013/14:N392 (MP) och 2013/14:N427 (S) noterar utskottet att riksdagen i enlighet med budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1) har beslutat om en tillfällig anslagsförstärkning för 2013 och 2014. Även under åren 2010–2012 gjordes en tillfällig anslagsförstärkning.

I motionerna 2013/14:N224 (V), 2013/14:N358 (V), 2013/14:N424 (S), och 2013/14:N427 (S) förordas ökade satsningar på exportfrämjande åtgärder. Med anledning av dessa motioner vill utskottet framhålla att regeringen prioriterar ett aktivt exportfrämjande som möter små och medelstora företags behov. Genom propositionen Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande, vilken riksdagen beslutade om i juni 2012 (prop. 2011/12:92, bet. 2011/12:NU23), lades grunden för en mer slagkraftig och effektiv organisation för svenskt export- och investeringsfrämjande. Från den 1 januari 2013 har uppgiften att bedriva statligt finansierat investeringsfrämjande inordnats i Sveriges export- och investeringsråd (f.d. Sveriges exportråd). Under 2011–2014 görs en särskild satsning på riktade exportfrämjande åtgärder, bl.a. på att främja exporten i små och medelstora företag och att främja handeln med de s.k. BRIK-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) samt Irak. Satsningen riktas särskilt mot viktiga framtidsbranscher.

Med det som anförts tillstyrker utskottet de anslag som regeringen har föreslagit för budgetåret 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (bilaga 3). Även de övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som har presenterats i budgetpropositionen tillstyrks. Samtliga motionsyrkanden som behandlas här avstyrks av utskottet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Utvärdering av insatser inom livsvetenskaperna, punkt 1 (S, MP)
	av Jonas Eriksson (MP), Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S) och Berit Högman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 14.

Ställningstagande

Det är tydligt att den medicinska forskningen i Sverige har försvagats över tiden. Långsiktigt innebär detta att kunskapsbasen krymper, att svenska patienter inte alltid får tillgång till de mest säkra och effektiva behandlingsmetoderna samt att Sverige går miste om stora exportintäkter och många högkvalificerade arbetstillfällen. Det behövs, anser vi, politisk handling för att hålla kvar och utveckla det svenska livs- och hälsovetenskapsklustret.

Samtidigt är kunskapen ganska begränsad om hur beslut inom andra politikområden än näringspolitiken har påverkat förutsättningarna för konkurrenskraftiga företag inom livsvetenskaperna i Sverige. Det är därför viktigt att olika beslut och insatser som har genomförts under senare år följs upp och utvärderas. Vi instämmer därför med vad som förordas i motion 2013/14:N423 (S) om att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med en utvärdering av tidigare insatser inom livsvetenskaperna. Utvärderingen bör innehålla en internationell jämförelse och göras på nationell nivå samt belysa landstingens och regionernas roll.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 2013/14:N423 (S) i berörd del.

2.	Upphandling av innovationer, punkt 2 (S, MP, V)
	av Jonas Eriksson (MP), Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S), Kent Persson (V) och Berit Högman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkande 26 och

2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 33.

Ställningstagande

Staten, kommunerna och landstingen upphandlar årligen varor och tjänster för betydande belopp. Samtidigt har det konstaterats brister i kunskapen om processen hos både upphandlare och leverantörer. Som påpekas i motionerna 2013/14:Ub570 (S) och 2013/14:N423 (S) finns det utrymme för att göra upphandlingen mer innovationsdrivande. Vi anser därför i likhet med vad som anförs i nyss nämnda motioner att riksdagen bör uppmana regeringen att utforma en nationell strategi för innovationsupphandling.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna 2013/14:Ub570 (S) och 2013/14:N423 (S) i berörda delar.

3.	Ett nytt innovationskontor, punkt 3 (S, MP, V)
	av Jonas Eriksson (MP), Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S), Kent Persson (V) och Berit Högman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 34.

Ställningstagande

Innovationsmiljön behöver stärkas i Sverige. I likhet med vad som sägs i motion 2013/14:N423 (S) anser vi att ett nionde innovationskontor skulle kunna ha en samordnande och viktig roll för att ta till vara kompetens hos befintliga aktörer och stödja uppfinnare som befinner sig i tidiga faser av innovationsprocessen. Riksdagen bör därför såsom förordas i nyss nämnda motion uppmana regeringen att inrätta ett sådant innovationskontor.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 2013/14:N423 (S) i här berörd del.

4.	Övrigt om näringspolitikens inriktning, punkt 4 (S)
	av Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S) och Berit Högman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkandena 5, 7 och 23,

2013/14:N299 av Kurt Kvarnström m.fl. (S),

2013/14:N303 av Cecilia Dalman Eek och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda S) yrkandena 2 och 3,

2013/14:N309 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2013/14:N351 av Lars Eriksson m.fl. (S) yrkande 1,

2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 12, 24–27 och 35,

2013/14:N424 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 6 och

2013/14:N426 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11 och

avslår motionerna

2013/14:Ub238 av Jonas Eriksson och Agneta Luttropp (båda MP) yrkande 4,

2013/14:N209 av Jonas Eriksson och Mats Pertoft (båda MP) yrkande 1,

2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 1,

2013/14:N242 av Gustav Nilsson och Betty Malmberg (båda M),

2013/14:N280 av Agneta Börjesson och Ulf Holm (båda MP),

2013/14:N291 av Hans Hoff och Adnan Dibrani (båda S),

2013/14:N317 av Ann-Britt Åsebol (M),

2013/14:N331 av Anita Brodén m.fl. (FP) yrkandena 1 och 2,

2013/14:N354 av Penilla Gunther (KD),

2013/14:N368 av Carina Hägg (S),

2013/14:N410 av Magnus Sjödahl (KD) och

2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Vår syn på näringspolitikens utformning överensstämmer med den som presenteras i kommittémotion 2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S). Sverige har ett starkt näringsliv som genom att hålla en hög nivå på produktion, kunskapsförädling och forskning och innovation har lyckats uppnå en betydande internationell konkurrenskraft. Landets välfärd har skapats inte minst genom en framgångsrik basindustri. Dagens industri ser dock annorlunda ut. Det svenska näringslivet utgör i dag ett sammanhållet system där avancerade produkter och tjänster i allt högre grad skapar förädlingsvärde för näringslivet. Att Sverige kan behålla sin konkurrensfördel är betydelsefullt för tillväxten av jobb i landet. En aktiv näringspolitik är sålunda en viktig del av politiken för att fler jobb ska kunna skapas i Sverige.

Den globala ekonomin ställer samtidigt höga krav på förmågan att förnya, ställa om och hitta nya marknader. Vi socialdemokrater vill därför stärka företagens konkurrenskraft ytterligare, förbättra tillgången till riskkapital och underlätta exportsatsningar. Vi vill stödja och främja växande företag. Med fler företag kan nya jobb skapas som i sin tur lägger grunden för fortsatt välstånd i Sverige. Vi förordar flera aktiva näringspolitiska åtgärder som ska underlätta för små och medelstora företag. För att öka kommersialiseringen och få ut mer av de satsade resurserna på forskning och utveckling föreslår vi att en innovationsfond upprättas, i syfte att öka tillgången till finansieringsstöd i de tidiga faserna. Det handlar vidare om att se över regelförenklingar och förbättra trygghetssystemen.

Vi instämmer därmed i vad som förordas i motion 2013/14:Ub570 (S) om att riksdagen bör uppmana regeringen att avsätta medel till en innovationsfond för investeringar i tidiga skeden. I motion 2013/14:N426 (S) anförs behovet av en översyn av det statliga riskkapitalsystemet. Vi menar att ett sådant behov finns och att en översyn behöver genomföras. Även detta behöver tydliggöras för regeringen genom ett riksdagsuttalande. Vidare står vi bakom kraven i motionerna 2013/14:N423 (S) och 2013/14:Ub570 (S) när det gäller en översyn av och satsningar på tjänsteforskningen.

Vi instämmer även i vad som sägs i motion 2013/14:N424 (S) om att riksdagen bör uppmana regeringen att ta fram en ny nationell exportstrategi. En sådan strategi bör innehålla insatser som stärker svensk export på tillväxtmarknader och som bidrar till att öka andelen exporterande företag.

För ett litet exportberoende land som Sverige är det nödvändigt att det finns ett väl fungerande samarbete mellan politik, näringsliv och akademi. Därför vill vi socialdemokrater utveckla samverkansprogram inom olika branscher, där parter inom politik, näringsliv och akademi kan mötas för att ta fram konkreta åtgärder för att möta morgondagens samhällsutmaningar. Ett nationellt innovationsråd i linje med vad som förespråkas i motionerna 2013/14:Ub570 (S) och 2013/14:N423 (S) bör inrättas och vara direkt underställt statsministern. Innovationsrådet, med representanter från näringsliv och akademi, ska ta initiativ och identifiera nya utmaningsområden. Till detta bör regionala innovationsråd knytas, med uppgift att arbeta utifrån regionala förutsättningar och behov.

Slutligen vill vi instämma i vad som sägs i motion 2013/14:N299 (S) om att riksdagen bör uppmana regeringen att kartlägga basindustrins villkor ur ett internationellt perspektiv. Vi instämmer även i vad som förordas i motion 2013/14:N423 (S) om att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma till riksdagen med en redovisning om hur uppföljningen av den nationella innovationsstrategin fortgår.

Sammanfattningsvis förordar vi att riksdagen uppmanar regeringen att bedriva en näringspolitik med den inriktning som har redovisats här. Därmed blir motionerna 2013/14:Ub570 (S), 2013/14:N423 (S), 2013/14:N424 (S) 2013/14:N426 (S), 2013/14:N299 (S), 2013/14:N303 (S) 2013/14:N309 (S) och 2013/14:N351 (S) tillgodosedda och de tillstyrks i berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

5.	Övrigt om näringspolitikens inriktning, punkt 4 (MP)
	av Jonas Eriksson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:Ub238 av Jonas Eriksson och Agneta Luttropp (båda MP) yrkande 4,

2013/14:N209 av Jonas Eriksson och Mats Pertoft (båda MP) yrkande 1,

2013/14:N280 av Agneta Börjesson och Ulf Holm (båda MP) och

2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 3 och

avslår motionerna

2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkandena 5, 7 och 23,

2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 1,

2013/14:N242 av Gustav Nilsson och Betty Malmberg (båda M),

2013/14:N291 av Hans Hoff och Adnan Dibrani (båda S),

2013/14:N299 av Kurt Kvarnström m.fl. (S),

2013/14:N303 av Cecilia Dalman Eek och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda S) yrkandena 2 och 3,

2013/14:N309 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2013/14:N317 av Ann-Britt Åsebol (M),

2013/14:N331 av Anita Brodén m.fl. (FP) yrkandena 1 och 2,

2013/14:N351 av Lars Eriksson m.fl. (S) yrkande 1,

2013/14:N354 av Penilla Gunther (KD),

2013/14:N368 av Carina Hägg (S),

2013/14:N410 av Magnus Sjödahl (KD),

2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 12, 24–27 och 35,

2013/14:N424 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 6 och

2013/14:N426 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11.

Ställningstagande

Jag och Miljöpartiet vill se ett blomstrande näringsliv och ett gott företagsklimat som skapar många nya jobb. Vidare vill jag se ett samhälle med bättre förutsättningar än i dag för såväl små företag som etablerade industriföretag. Ett samhällsklimat där det är lika självklart att starta ett företag som det är att ta anställning i ett företag behöver skapas. Sverige behöver en anda där egenföretagande är ett positivt och attraktivt yrkesval, inte minst för ungdomar med vilja, drivkraft och goda idéer.

Jag instämmer i vad som anförs i motion 2013/14:Ub238 (MP) om att riksdagen bör uppmana regeringen att utreda hur en fond för innovationsupphandling inom det medicinska området kan utformas och finansieras. Jag anser att regeringen bör bidra till att hälso- och sjukvården får ökat utrymme att delta i forskning och utveckling samt tillgodogöra sig nya effektiva behandlingar och medicinteknisk utrustning.

I motion 2013/14:N209 (MP) påpekas att fristående uppfinnare och uppfinningar i framför allt de tidigaste utvecklingsfaserna i viss mån faller utanför de primära innovationsstödsystemen. I motionen föreslås därför att Vinnova och Tillväxtverket tillsammans med andra berörda aktörer ges i uppdrag att utveckla de befintliga stödsystemen så att även fristående uppfinnare omfattas av dessa. Jag menar att det är ett angeläget steg för att få igång innovationer som i sin tur kan omsättas i nya jobb, varor och tjänster.

Vidare anser jag att det svenska näringslivet spelar en viktig roll för miljöutvecklingen och att det har mycket att tillföra i en kommande klimatomställning. Det finns dessutom ett stort intresse hos många företag att utveckla och kommersialisera nya miljötekniklösningar. Det är enligt min mening angeläget att näringspolitiken utformas så att miljöteknikens möjligheter tillvaratas och stöder utvecklingen av olika typer av miljöföretag, både ny miljöteknik och främjande av mer miljöriktig produktion inom traditionella branscher. Detta innebär att jag instämmer med vad som förordas i motion 2013/14:N280 (MP) om att regeringen behöver ta fram en ny nationell miljöteknikstrategi.

Slutligen är det enligt min mening angeläget att ytterligare åtgärder vidtas för att stimulera företagandet bland unga. Jag instämmer därmed i vad som anförs i motion 2013/14:A398 (MP) om att en ny statlig lånemöjlighet bör införas för ungdomar under 26 år som vill starta företag och att den utformas med liknande villkor som gäller för studielån.

Sammanfattningsvis tillstyrks motionerna 2013/14:Ub238 (MP), 2013/14:N209 (MP), 2013/14:N280 (MP) och 2013/14:A398 (MP) i här berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

6.	Övrigt om näringspolitikens inriktning, punkt 4 (V)
	av Kent Persson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motionerna

2013/14:Ub238 av Jonas Eriksson och Agneta Luttropp (båda MP) yrkande 4,

2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S) yrkandena 5, 7 och 23,

2013/14:N209 av Jonas Eriksson och Mats Pertoft (båda MP) yrkande 1,

2013/14:N242 av Gustav Nilsson och Betty Malmberg (båda M),

2013/14:N280 av Agneta Börjesson och Ulf Holm (båda MP),

2013/14:N291 av Hans Hoff och Adnan Dibrani (båda S),

2013/14:N299 av Kurt Kvarnström m.fl. (S),

2013/14:N303 av Cecilia Dalman Eek och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda S) yrkandena 2 och 3,

2013/14:N309 av Johan Löfstrand m.fl. (S),

2013/14:N317 av Ann-Britt Åsebol (M),

2013/14:N331 av Anita Brodén m.fl. (FP) yrkandena 1 och 2,

2013/14:N351 av Lars Eriksson m.fl. (S) yrkande 1,

2013/14:N354 av Penilla Gunther (KD),

2013/14:N368 av Carina Hägg (S),

2013/14:N410 av Magnus Sjödahl (KD),

2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 12, 24–27 och 35,

2013/14:N424 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 6,

2013/14:N426 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 11 och

2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

För mig och Vänsterpartiet är full sysselsättning centralt. Näringspolitikens inriktning bör således utformas så att målet om full sysselsättning kan nås och på ett sådant sätt att välfärden och välståndet kan utvecklas. Det är min övertygelse att det inte är genom lägre löner och sämre villkor på arbetsmarknaden som framtidens jobb skapas i Sverige. Sverige ska i stället utvecklas genom innovationer och nytänkande som i sin tur omsätts i nya produkter eller tjänster. Då kan Sverige stå starkt, nå målet om full sysselsättning och utvecklas som en kunskapsdriven nation.

Det tilltagande globala konkurrenstrycket tvingar Sverige att snabbt ställa om till en mer innovationsdriven tillväxt. Det omvärlden gör billigare och ibland bättre måste Sverige möta med ett högre kunskapsinnehåll, en resurseffektivare produktion samt en produktion av varor och tjänster som utgår från aktuella samhällsutmaningar. Omställningen av ekonomin måste ske i ett nytt ekonomiskt landskap, där klimatutmaningen och den växande befolkningen utgör både hot och möjligheter. Samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och myndigheter är av yttersta vikt för att få en verksamhet som inte bara styrs av kortsiktiga vinstmotiv. Det arbetet kommer att behöva intensifieras och fördjupas, samtidigt som industrin måste tillämpa ett mer innovationsfrämjande och kretsloppsanpassat arbetssätt.

En väl fungerande kapitalförsörjning är avgörande för ett dynamiskt näringsliv. I Sverige finns det såväl privata som offentliga aktörer inom kapitalförsörjningen. Generellt sett råder det ingen brist på utvecklingskapital, utan det som framför allt saknas är mer samordning och renodling av de statliga myndigheternas och bolagens verksamheter.

Flera utredningar har pekat på att det finns vissa branschmässiga och geografiska inlåsningar som behöver rättas till. Ett annat problem är att det saknas kapital i de riktigt tidiga faserna av ett företags utveckling. Inte sällan uppstår konkurrens mellan olika statliga aktörers insatser, vilket knappast är kostnadseffektivt. Sammantaget innebär detta ett slöseri med offentliga medel samtidigt som risken för inlåsningseffekter är uppenbar. En lösning på detta problem vore att, i likhet med vad som anförs i motion 2013/14:N224 (V), föra ihop Innovationsbron, Almi Företagspartner AB och Inlandsinnovation till en ny organisation med uppgift att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna. Jag instämmer därför med förslaget i nyss nämnda motion om att riksdagen bör uppmana regeringen att slå ihop Innovationsbron, Almi Företagspartner AB och Inlandsinnovation till en ny organisation.

Med hänvisning till det sagda tillstyrks motion 2013/14:N224 (V) i berörd del. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

7.	Offentlig upphandling vid Miljöstyrningsrådet, punkt 5 (MP)
	av Jonas Eriksson (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:N392 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

För mig och Miljöpartiet är det angeläget att den offentliga upphandlingen miljöanpassas. Jag instämmer därmed i vad som förordas i motion 2013/14:N392 (MP) om att regeringen vid en eventuell flytt av verksamhet vid Miljöstyrningsrådet till Konkurrensverket bör se till att den inriktning på arbetet och den kompetens som i dag finns på Miljöstyrningsrådet behålls intakt. Riksdagen bör genom ett uttalande tydliggöra detta för regeringen.

Med hänvisning till det sagda tillstyrks motion 2013/14:N392 (MP) i berörd del.

8.	Offentlig upphandling vid Miljöstyrningsrådet, punkt 5 – motiveringen (S, V)
	av Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S), Kent Persson (V) och Berit Högman (S).

Ställningstagande

Med anledning av vad som förordas i motion 2013/14:N392 (MP) om offentlig upphandling vid Miljöstyrningsrådet vill vi anföra följande. Regeringen har i budgetpropositionen för 2014 (utg.omr. 24) redogjort för sin ambition att samla stödet för upphandling, inklusive stödet till innovationsupphandling i Konkurrensverket, fr.o.m. den 1 juli 2014.

Vi är tveksamma till en sådan lösning, inte minst mot bakgrund av att detta skulle innebära dubbla befogenheter för Konkurrensverket som då både skulle vara rådgivande myndighet och tillsynsmyndighet. Det finns enligt vår mening andra lösningar som är bättre. En sådan lösning skulle vara att, som Socialdemokraterna har föreslagit, inrätta ett nationellt kompetenscentrum för upphandling. Nyssnämnda förslag hanteras i detta betänkande i avsnittet om anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Vidare vill vi i detta sammanhang framhålla att vi finner det märkligt att regeringen i en så viktig fråga har satt igång en process för att samla upphandlingsstödet utan en närmare förankring med övriga riksdagspartier. Vi förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med ytterligare information om de åtgärder som regeringen har som ambition att genomföra med avseende på att samla stödet för upphandling, inklusive stödet till innovationsupphandling, i Konkurrensverket.

Den här aktuella motionen bör dock inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Den avstyrks därför i berörd del.

9.	Övriga myndighetsfrågor, punkt 6 (V)
	av Kent Persson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 3 och

2013/14:N226 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 12 och

avslår motionerna

2013/14:N246 av Jan Ericson (M),

2013/14:N247 av Jan Ericson (M) och

2013/14:N403 av Finn Bengtsson (M).

Ställningstagande

Jag instämmer i vad som anförs i motion 2013/14:N224 (V) om att Tillväxtverket bör läggas ned och att myndighetens resurser och arbetsuppgifter förs över till andra statliga myndigheter, bolag och regionala myndigheter. I likhet med vad som sägs i motionen bör regeringen få i uppdrag att utreda formerna för en sådan förändring.

Jag instämmer även i vad som anförs i motion 2013/14:N226 (V) om att resurserna till Sveriges geologiska undersökning bör förstärkas så att myndigheten kan effektivisera och snabba upp sina tillståndsprocesser. Riksdagsuttalandet bör således omfatta även detta.

Med hänvisning till det anförda tillstyrks motionerna 2013/14:N224 (V) och 2013/14:N226 (V) i berörda delar. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

10.	Uppdraget för Akademiska Hus AB, punkt 7 (S, MP, V)
	av Jonas Eriksson (MP), Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S), Kent Persson (V) och Berit Högman (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 24 punkt 1 och motion

2013/14:C435 av Jan Lindholm m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Inledningsvis vill vi framhålla att vi ställer oss positiva till att förslaget i budgetpropositionen för 2014 om att tydliggöra uppdraget för Akademiska Hus AB. Samtidigt vill vi lyfta fram att bostadskrisen är ett allvarligt samhällsproblem i dagens Sverige. Det är vår mening att Sverige behöver en fungerande bostadspolitik som omfattar åtgärder på såväl nationell som lokal nivå. För att öka byggnadstakten anser vi att fler krafter och mer kapital behöver frigöras. Vi instämmer därför med vad som anförs i motion 2013/14:C435 (MP) om att riksdagen bör uppmana regeringen att verka för att lärosäten och Akademiska Hus AB får utökade möjligheter att ta en aktiv roll i bostadsförsörjningen. Med det anförda tillstyrks propositionen i berörd del och motion 2013/14:C435 (MP) i motsvarande del.

Särskilda yttranden

1.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 9 (S)
	Jennie Nilsson (S), Carina Adolfsson Elgestam (S), Ann-Kristine Johansson (S), Börje Vestlund (S), Ingemar Nilsson (S) och Berit Högman (S) anför:

Riksdagen har genom sitt beslut den 20 november 2013 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv inte får överstiga 5 588 403 000 kronor 2014 (bet. 2013/14:FiU1). Som framgår av Socialdemokraternas kommittémotion 2013/14:N427 är vårt förslag till ram för utgiftsområde 24 Näringsliv 1 010 miljoner kronor högre för 2014 än vad regeringen har föreslagit. Då Socialdemokraternas anslagsförslag inom utgiftsområdet överstiger regeringens nivå kan det av formella skäl inte tas upp till behandling. Då vi anser att det socialdemokratiska budgetförslaget ska ses som ett samlat paket väljer vi att avstå från att delta i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I stället väljer vi att i detta särskilda yttrande kortfattat redovisa några centrala delar av Socialdemokraternas politik och det anslagsförslag vi står bakom.

Vi anser att Sverige är ett bra land att bo och verka i. Men någonting håller på att gå sönder. Arbetslösheten har bitit sig fast och skolresultaten faller. De anställda i vården behöver ta hand om allt fler gamla och sjuka. Människor far illa av vinstjakten i välfärden.

Den moderatledda regeringens löften om lägre arbetslöshet och minskat utanförskap klingade säkert vackert i mångas öron. Ambitionen i sig var inte fel men verkligheten visar tydligt att regeringens lösning på varje samhällsproblem – att sänka skatten och privatisera – inte fungerar. Nu ser regeringen inte längre vad som händer i vårt land.

Vi vill i likhet med vad som sägs i Socialdemokraternas partimotion 2013/14:Fi308 i stället se ett land där medborgarna samlas för att tillsammans utveckla samhället. Där Sveriges olika förutsättningar tas till vara och där invånarna ställer krav på varandra och hjälps åt. Konkurrenskraft och anständighet måste gå hand i hand. Vi vill föra en politik som ger kvinnor och män förutsättningar att gå till jobbet, ta ansvar och känna sig trygga. Unga som i dag saknar arbete får en lite jobbigare morgon, men ett betydligt rikare liv.

Därför finns ett mål som är viktigare än alla andra: Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det kräver mer samarbete och investeringar i framtiden så att svenska företag kan växa och anställa. Så kan de stora framtidsutmaningarna mötas, som att minska klimatförändringen och säkra tillväxten i den globala konkurrensen. Med fler jobb får vi också råd med en välfärd att vara stolta över.

Sverige behöver en ny riktning. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast, sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård går före fler skattesänkningar.

Även om vi avstår från att delta i beslutet om anslagens fördelning inom det nu aktuella utgiftsområdet vill vi i detta särskilda yttrande framhålla att vi alltjämt står fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområdet borde ha utformats i enlighet med förslagen i Socialdemokraternas kommittémotion 2013/14:N427. Förslagen innefattar flera näringspolitiska åtgärder för att stimulera tillväxten och jobbskapandet i Sverige.

Anslaget 1:4 Tillväxtverket borde tillföras 25 miljoner kronor mer än regeringens förslag. Vi socialdemokrater vill att det ska vara enkelt att driva företag i Sverige. Regelförenklingsarbetet är därför ett område som borde ses över. Likaså borde anslaget 1:7 Turistfrämjande ökas med 25 miljoner kronor. Den svenska besöksnäringen är en viktig exportindustri för Sverige. För att besöksnäringen ska kunna växa behövs väl utvecklade internationella kommunikationer till Sverige, bättre villkor för nya småföretag inom besöksnäringen och strategisk marknadsföring av svenska destinationer utomlands. Vi vill därför ge mer resurser till Visit Sweden för att utveckla marknadsföringsinsatserna av svenska destinationer på strategiska marknader. Vi anser också att anslaget 2:3 Exportfrämjande borde få ökade resurser med 200 miljoner kronor. Dessa medel ska användas till olika satsningar inom ramen för en ny exportstrategi. Vi ser att en stark export är avgörande för att skapa fler jobb och högre tillväxt. Att förbättra små och medelstora företags förutsättningar att växa genom att nå ut på nya större marknader är en del av en framgångsrik politik för att bekämpa arbetslösheten.

Vi anser vidare att följande sju nya anslag borde inrättas inom utgiftsområde 24 Näringsliv: Strategisk samverkan, Kapitalförstärkta inkubatorer, Kompetenscentrum för upphandling, Nyföretagargaranti, Lokal samverkan, Regionala företagarförmedlingar och Basfinansiering Aktörsrådet. För 2014 borde 500 miljoner kronor avsättas för uppstart av samverkansprogram mellan näringslivet, akademin, arbetstagarorganisationerna och politiska beslutsfattare. De första programmen ska adressera de möjligheter som öppnar sig inom livsvetenskaperna och klimatområdet. Vi har föreslagit en ny modell för statlig riskkapitalförsörjning kopplad till regionala inkubatorer. Avsikten är att omvandla innovativa idéer som ännu anses för riskfyllda och befinner sig i ett för tidigt skede för att få finansiering från enbart privata investerare. Vi anser att 50 miljoner kronor borde avsättas för dessa inkubatorsprogram. Vi har också föreslagit att 50 miljoner kronor avsätts för att etablera ett nationellt kompetenscentrum för offentlig upphandling. En nationell enhet med uppgift att stödja kommuner och landsting i offentlig upphandling skulle kunna förbättra upphandlingen avsevärt. Vi har därtill föreslagit att 50 miljoner kronor avsätts till en försöksverksamhet för nyföretagargaranti. Nyföretagargarantin går ut på att staten går in och tar en del av risken tillsammans med banken för företagare som har bärkraftiga affärsidéer men som saknar tillräckliga säkerheter. Vidare vill vi investera i en ny form av lokal samverkan för tillväxt och fler jobb genom att skapa förutsättningar för inrättande av lokala stiftelser med uppgift att knyta till sig erfarna entreprenörer med intresse av att investera i lokala entreprenörsbolag. För detta borde 50 miljoner kronor avsättas. Mot bakgrund av att Sverige står inför en betydande generationsväxling inom små och medelstora företag ville vi avsätta 30 miljoner kronor för att inrätta regionala företagarförmedlingar. Hit ska företagare kunna vända sig för att få hjälp med matchning till andra som har intresse av att ta över företag. Slutligen har vi föreslagit en förstärkning av basfinansieringen till ideella rådgivningsorganisationer, t.ex. Winnet Sverige, Drivhuset och Nyföretagarcentrum, med 30 miljoner kronor, så att deras kompetens kan tillvaratas bättre än i dag.

2.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 9 (MP)
	Jonas Eriksson (MP) anför:

Genom beslutet den 20 november 2013 har riksdagen slagit fast att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv under budgetåret 2014 inte får överstiga 5 588 403 000 kronor (bet. 2013/14:FiU1). Jag anser att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv borde ha varit 2 195 miljoner kronor högre än vad regeringen har föreslagit och fördelats på det sätt som framgår av kommittémotionen 2013/14:N392 (MP). Miljöpartiets anslagsförslag inom utgiftsområdet överstiger alltså den ram som riksdagen har fastslagit och kan av formella skäl därför inte tas upp till behandling. Då jag anser att partiets budgetförslag ska ses som en helhet väljer jag att avstå från att delta i beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområdet och redovisar i stället i detta särskilda yttrande vissa centrala delar av Miljöpartiets politik och partiets förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Sverige står inför stora utmaningar som innefattar problem med hög arbetslöshet, förändrat klimat och en ekonomiskt orolig omvärld. Miljöpartiet har i partimotion 2013/14:Fi319 presenterat en ekonomisk politik och ett samlat budgetförslag för 2014 som jag står bakom. Förslaget bygger på Miljöpartiets vilja att skapa ett hållbart samhälle som möter klimatutmaningen, ger alla barn en ärlig chans i skolan och skapar förutsättningar för nya jobb. Jag och Miljöpartiet menar att Sverige i stället för ytterligare ett jobbskatteavdrag behöver en offensiv politik med investeringar i skola, klimat och jobb. Investeringar i klimatet och våra barns skolgång ger nya jobb och möjligheter samtidigt som det bygger vårt land starkt inför framtiden.

Jag och Miljöpartiet står alltså alltjämt fast vid uppfattningen att anslagen inom utgiftsområdet borde ha utformats i enlighet med förslagen i kommittémotion 2013/14:N392 (MP). Jag vill i likhet med Miljöpartiet se ett gott företagsklimat i Sverige. Med en aktiv näringspolitik anser jag att det kan skapas bättre förutsättningar för såväl små företag som väletablerade industriföretag att utvecklas och växa. Sverige behöver ett samhällsklimat där det är naturligt och självklart att starta företag. Detta är möjligt om företagandet underlättas genom bl.a. förenklade regelverk och effektiva tillståndsprocesser. Vidare behöver entreprenörskap och innovationskraft stimuleras mer i Sverige. Miljöpartiets satsningar inom näringspolitiken menar jag är ett rätt steg på vägen mot ett bättre näringsliv.

När det gäller anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv så är det min uppfattning att ökningen ska omfatta de anslag och satsningar som framgår av kommittémotion 2013/14:N392 (MP). Anslaget 1:4 Tillväxtverket borde tilldelas 200 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit för 2014. Satsningarna omfattar bl.a. riktade insatser, som att underlätta samverkan mellan skola och näringsliv, mikrokrediter till nyanlända som startar företag och satsningar för att främja socialt företagande. Anslagsökningen ska också gå till myndighetsövergripande regelförenklingsarbete och för att ge Tillväxtverket i uppdrag att vara en samordnande myndighet för egenanställning. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. borde tilldelas 1 975 miljoner kronor mer än regeringens förslag, varav 500 miljoner kronor ska gå till en ny grön innovationsfond i syfte att stimulera forskning i svenska företag och till att utveckla nya miljöanpassade produkter som ökar Sveriges konkurrenskraft och skapar nya jobb. Ett lika stort belopp, dvs. 500 miljoner kronor, ska gå till demonstrations- och pilotanläggningar och 400 miljoner kronor till en ny satsning på kapital till svenska miljöteknikföretag i sådd- och kommersialiseringsfasen. Detta ska bidra till att stimulera svenska företag att växa till en storlek som gör dem intressanta för privata investerare. Vidare instämmer jag med mitt parti om att satsa 200 miljoner kronor till forskning och utveckling i mindre företag, 100 miljoner kronor vardera till att utforma ett program för minskad kol- och oljeanvändning, till offentlig marknadskompletterande finansiering och till att stimulera försöksverksamhet med innovationsupphandling. Slutligen avsätts 30 miljoner kronor till organisationen Ung Företagsamhet som ska användas till information och handledning i skolor, 20 miljoner kronor i ökat stöd till regionala resurscentrum för kvinnoföretagare samt 25 miljoner kronor i stöd till aktörer som fokuserar på nyföretagande för ungdomar. För att utveckla ekoturismen borde även anslaget 1:7 Turistfrämjande ökas med ytterligare 20 miljoner kronor.

Min principiella syn på hur den svenska näringspolitiken bör utformas framgår av vad jag har anfört i detta särskilda yttrande, men även av de övriga ställningstaganden jag gjort i detta betänkande, inte minst i avsnittet om näringspolitikens inriktning.

3.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 9 (SD)
	Anna Hagwall (SD) anför:

Eftersom riksdagen i budgetprocessens första steg har ställt sig bakom budgetpropositionen, inklusive regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster, har den också avslagit Sverigedemokraternas motsvarande förslag. Därför har jag valt att avstå från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Jag står emellertid alltjämt bakom den fördelning av anslagen inom utgiftsområdet som föreslås i Sverigedemokraternas kommittémotion 2013/14:N388 och väljer därför att redovisa förslaget i detta särskilda yttrande. Dessförinnan vill jag dock redovisa några centrala delar av min och Sverigedemokraternas politiska grundsyn.

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.

Liksom Sverigedemokraterna förordar jag ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Jag och partiet eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap hoppas vi kunna skapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Sverigedemokraterna står fritt från såväl socialismens som liberalismens ekonomiska teorier och kan därför inta ett pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Förutsatt att det kan gagna Sverige och dess medborgare är vi öppna för samtal, diskussioner och samarbeten med alla andra partier.

Det är med utgångspunkt från detta förhållningssätt som Sverigedemokraterna har format det samlade budgetförslag som återfinns i partimotion 2013/14:Fi282 (SD). Där stakar partiet ut de viktigaste visionerna för de kommande åren. I förslaget understryks bl.a. att det inte nödvändigtvis behöver finnas motsättningar mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättning å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra.

Rent statsfinansiellt är Sveriges ekonomiska utgångsläge relativt gott. Däremot biter sig arbetslösheten alltjämt fast vid oroväckande höga nivåer. Min och Sverigedemokraternas avsikt är att skapa förutsättningar för Sveriges befintliga arbetskraft att möta den efterfrågan som finns på arbetsmarknaden. Vi ser till skillnad från regeringen inte något egenvärde i att bedriva en överdriven utbudspolitik när det gäller lågutbildad eller okvalificerad arbetskraft. Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak samt krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

När det avslutningsvis gäller anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv framgår det av kommittémotion 2013/14:N388 (SD) att jag och Sverigedemokraterna vill satsa mer pengar än regeringen på anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. (+50 miljoner kronor), på anslaget 1:7 Turistfrämjande (+20 miljoner kronor) samt på anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (+40 miljoner kronor). Totalt vill Sverigedemokraterna satsa 110 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

4.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 9 (V)
	Kent Persson (V) anför:

Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är en del av partiets samlade budgetalternativ som det presenteras i partimotion 2013/14:Fi254. Riksdagen har genom sitt beslut den 20 november 2013 emellertid fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv inte får överstiga 5 588 403 000 kronor 2014 (bet. 2013/14:FiU1). Då mitt och Vänsterpartiets förslag överstiger denna nivå kan det av formella skäl inte tas upp till behandling. Jag väljer därför att avstå från att delta i anslagsbeslutet och redovisar i stället Vänsterpartiets anslagsförslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv i detta särskilda yttrande. Märk att partiets budgetförslag ska ses som en helhet och att jag alltjämt står bakom uppfattningen att anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv borde ha utformats i enlighet med förslagen i partimotion 2013/14:N358 (V).

Innan jag redovisar min och Vänsterpartiets syn på anslagens fördelning inom utgiftsområde 24 Näringsliv vill jag lyfta fram några grundläggande delar i partiets syn på en önskvärd samhällsutveckling. Liksom Vänsterpartiet vill jag se ett tryggt och värdigt samhälle byggt på omtanke och solidaritet. Dess värre ser vi nu i stället hur välfärdssamhället krackelerar. Sedan 2006 har högerregeringen lagt 27 gånger mer på skattesänkningar än på den gemensamma välfärden i kommunsektorn, dvs. vård, skola och omsorg. Samtidigt har samhället blivit alltmer av ett risksamhälle där ingen längre kan lita på att de gemensamma trygghetssystemen, som sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, finns där när vi behöver dem.

Sverige står inför ett vägval. Samtidigt som skatterna har sänkts med ca 140 miljarder kronor mellan 2006 och 2014 har de sammanlagda statsbidragen till kommunerna endast ökat med 5,2 miljarder kronor i fasta priser under samma period. Effekterna syns allt tydligare i bl.a. växande kunskapsskillnader mellan geografiska områden, skolor och enskilda elever. Andra konsekvenser av den borgerliga politiken är större gruppstorlekar på fritidshem och i förskolan och akut personalbrist i sjukvården.

Det är dags för en ny färdriktning. Ett samhälle som byggs med omtanke och medmänsklighet är i grunden starkare än ett land där girigheten får råda. Vänsterpartiet sätter kampen mot arbetslösheten främst i den ekonomiska politiken och föreslår kraftiga resursförstärkningar till välfärden. Partiet gör stora investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur, klimatomställning och utbildning, och tydliga förstärkningar av de gemensamma trygghetssystemen. Redan nästa år beräknas dessa satsningar på välfärden och på infrastrukturinvesteringar, bostadsbyggande m.m. ge nästan 30 000 jobb.

I motsättning till dessa reformer står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik som minskar möjligheterna att satsa på en bättre och utbyggd välfärd och en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna, och den står också i motsats till en effektiv jobbpolitik. Vänsterpartiet finansierar dessa satsningar fullt ut genom att avvisa ett antal av de skattesänkningar och subventioner till arbetsgivare som regeringen har genomfört. Målsättningen med min och Vänsterpartiets skattepolitik är att trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än i dag, och jag är övertygad om att viljan att betala skatt är god om det finns en tydlig koppling till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg. Vänsterpartiets förslag resulterar i ett skattesystem som bygger på principen skatt efter bärkraft och likformighet.

Hade ramarna för Vänsterpartiets samlade budgetförslag antagits av riksdagen i budgetprocessens första steg hade det inneburit en ökning av anslagen inom utgiftsområdet 24 Näringsliv med 1 151 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Min uppfattning om anslagsfördelning inom utgiftsområdet överensstämmer med vad som framgår i partimotion 2013/14:N358 (V). Anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling borde tilldelas 100 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår, som ska användas för samverkansprogram för gruvnäringen, mjukvaruindustrin och turistnäringen. I syfte att stärka industriforskningsinstitutens verksamhet, särskilt med inriktning mot miljöteknik och innovation, borde 250 miljoner kronor mer anslås anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel m.m. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. borde tilldelas ytterligare 560 miljoner kronor, att användas till en miljöteknikfond, som ska administreras av Almi Företagspartner AB, men också till att Almi får utökade resurser för att tillhandahålla kapital i de tidiga faserna och för att Almi ska utföra sitt uppdrag att informera och ge företag rådgivning angående generationsväxling. Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. borde tilldelas ytterligare 248 miljoner kronor 2014 som ska användas för kostnaderna att administrera en gruvfond som jag och mitt parti vill inrätta. Däremot anser både jag och partiet att anslaget 1:18 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag borde minska med 42 miljoner kronor. Jag anser att detta anslag främst används till konsulttjänster som syftar till att sälja ut statliga företag, vilket jag inte står bakom. Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet borde öka med ytterligare 25 miljoner kronor under 2014. Dessa medel ska användas till att förstärka verksamheten vid Business Sweden. Jag och mitt parti vill också tilldela medel till ett nytt anslag: Fri programvara (10 miljoner kronor). Dessa medel ska användas till att inrätta ett kompetenscenter för fri programvara, som ska hjälpa den offentliga sektorn, företag och andra att gå över till fri programvara.

Avslutningsvis vill jag understryka att mina principiella näringspolitiska uppfattningar även framgår av mina övriga ställningstaganden i detta betänkande, inte minst i avsnittet om näringspolitikens inriktning.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 24:

1.	Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av uppdraget för Akademiska Hus Aktiebolag (avsnitt 3.6.2).
2.	Riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Ersättningsmark i Sverige AB genom likvidation (avsnitt 3.6.3).
3.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 100 000 000 kronor 2015–2019 (avsnitt 3.8.2).
4.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 265 000 000 kronor 2015–2017 (avsnitt 3.8.5).
5.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:9 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 500 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 3.8.9).
6.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för exportkreditgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.7).
7.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för investeringsgarantier som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 10 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.7).
8.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning (avsnitt 4.6.7).
9.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån för systemet med statsstödda exportkrediter i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 80 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).
10.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ikläda staten betalningsansvar för kreditgarantier till Aktiebolaget Svensk Exportkredit som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 250 000 000 000 kronor (avsnitt 4.6.8).
11.	Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:C435 av Jan Lindholm m.fl. (MP):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Akademiska Hus roll i bostadsförsörjningen.

2013/14:So657 av Lena Hallengren m.fl. (S):

25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strategiska samverkansprogram och life science.

2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S):

12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturella och kreativa näringar samt besöksnäringen.

2013/14:Ub238 av Jonas Eriksson och Agneta Luttropp (båda MP):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur en fond för innovationsupphandling inom det medicinska området skulle kunna utformas och finansieras.

2013/14:Ub570 av Ibrahim Baylan m.fl. (S):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt innovationsråd.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strategiska samverkansprogram.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en innovationsfond för tidiga skeden.
23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om industriforskningsinstituten och tjänsteforskning.
26.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en strategi för innovationsupphandling.

2013/14:MJ471 av Matilda Ernkrans m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att inrätta ett årligt klimatinnovationsprogram för framtidens hållbara jobb.

2013/14:N209 av Jonas Eriksson och Mats Pertoft (båda MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tillväxtverket, Vinnova och de inkubatorer som ges statligt stöd i uppdrag att inkludera fler grupper i det svenska innovationsstödssystemet.

2013/14:N223 av Kent Persson m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd för forskning och utveckling i små och medelstora företag.

2013/14:N224 av Kent Persson m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att utreda formerna för hur Innovationsbron, Almi Företagspartner AB och Inlandsinnovation kan slås ihop till en ny organisation med uppgift att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör införas ett stöd för forskning och utveckling (FoU) för små och medelstora företag.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Tillväxtverket bör läggas ned och resurser och arbetsuppgifter föras över till andra statliga myndigheter, bolag och regionala myndigheter.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör inrättas en miljöteknikfond.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör genomföras förbättringar när det gäller exportstöd.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktning och finansiering av Vinnovas strategiska innovationsprogram.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktning och resursförstärkning av Rise.

2013/14:N226 av Kent Persson m.fl. (V):

12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka SGU:s resurser för att snabba upp tillståndsprocesser.

2013/14:N242 av Gustav Nilsson och Betty Malmberg (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över ökade satsningar för ett bättre företagsklimat.

2013/14:N246 av Jan Ericson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Bolagsverket bör se över avgifterna för sina tjänster.

2013/14:N247 av Jan Ericson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Bolagsverkets handläggningstider.

2013/14:N280 av Agneta Börjesson och Ulf Holm (båda MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny nationell miljöteknikstrategi.

2013/14:N291 av Hans Hoff och Adnan Dibrani (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av bättre förutsättningar för småföretag i Halland.

2013/14:N299 av Kurt Kvarnström m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att kartlägga basindustrins villkor ur ett internationellt perspektiv.

2013/14:N303 av Cecilia Dalman Eek och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett strategiskt samverkansprogram mellan arbetsmarknadens parter, akademin och offentliga beslutsfattare för ett innovativt näringsliv med fler växande företag.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utveckla området livsvetenskap (life science).
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utveckla innovationsstödsystem och tillgången till kapital för småföretag.

2013/14:N309 av Johan Löfstrand m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att se över behovet av att förbättra villkoren för småföretagare.

2013/14:N317 av Ann-Britt Åsebol (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler insatser för att öka företagandet i Sverige.

2013/14:N331 av Anita Brodén m.fl. (FP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om småföretagens betydelse.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av satsningar på energiföretag och grön-teknik-företag för växande företag och ökade exportmöjligheter.

2013/14:N351 av Lars Eriksson m.fl. (S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av åtgärder i näringspolitiken.

2013/14:N354 av Penilla Gunther (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell strategi som samlar målsättningarna för en långsiktig och livskraftig life science-industri.

2013/14:N358 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:N368 av Carina Hägg (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av näringslivsprogram för Jönköpings län.

2013/14:N388 av Anna Hagwall m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:N392 av Jonas Eriksson m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen vid en eventuell flytt av verksamheten vid Miljöstyrningsrådet ser till att den inriktning på arbetet och den kompetens som finns i dag behålls intakt.
2.	Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställningen i motionen.

2013/14:N403 av Finn Bengtsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av reglerna för Bolagsverkets skyldighet att granska och hantera årsredovisningar av aktiebolag.

2013/14:N410 av Magnus Sjödahl (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en effektiv och enhetlig industristrategi.

2013/14:N423 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör inrättas regionala företagarförmedlingar dit såväl företagare som arbetssökande som kan tänka sig att bli företagare kan vända sig för hjälp med matchning, mentorskap och utbildning.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en nyföretagargaranti bör införas.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nyföretagargarantin även ska kunna omfatta situationer då ett företag står inför ett ägarbyte och den som vill ta över har svårt att tillhandahålla tillräckliga säkerheter för lånet.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att basfinansieringen till organisationer knutna till Aktörsrådet bör förstärkas.
11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strategiska samverkansprogram.
12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en innovationsfond för tidiga skeden.
13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Life Science.
14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en utvärdering av tidigare insatser inom Life Science.
15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skapa ett målmedvetet och strategiskt samarbete mellan offentliga myndigheter, näringsliv och akademi för att främja livs- och hälsovetenskapen i Sverige.
24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över stödet för tjänsteforskningen.
25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett nationellt innovationsråd som ska ledas av statsministern.
26.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att knyta regionala utvecklingsråd till det nationella innovationsrådet för att arbeta med samverkan kring innovationer och näringspolitik på regional nivå.
27.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en bättre samordning av de statliga riskkapitalbolagen för att underlätta tillgången till statligt riskkapital som är riktat mot små och medelstora företags behov.
29.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en ny modell för statlig riskkapitalförsörjning till företag kopplade till inkubatorer.
32.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att etablera ett nationellt kompetenscentrum för offentlig innovationsupphandling.
33.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en nationell strategi för offentlig upphandling av innovationer.
34.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta ett nionde innovationskontor som ska knytas till det nationella innovationsrådet.
35.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning för hur uppföljningen av den nationella innovationsstrategin fortgår.

2013/14:N424 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ny exportstrategi för fler nya jobb.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja små och medelstora företags export på växande marknader i Asien, Afrika och Sydamerika.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utveckling av regionala exportcentrum enligt principen ”en dörr in”.
11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om subventioner av garantiavgifterna för förstagångsexportörer.
12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till exporterande företagsnätverk.

2013/14:N425 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

27.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkansprogram för klimatutmaning och ny förnybar energiteknik.

2013/14:N426 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av det statliga riskkapitalsystemet.

2013/14:N427 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett nytt statligt företagslån med CSN-liknande lånevillkor för unga som startar eget företag.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
			S	MP	SD	V
1:1	Verket för innovationssystem	158 611
1:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling	2 448 840				+100 000
1:3	Institutens strategiska kompetensmedel m.m.	612 313				+250 000
1:4	Tillväxtverket	262 109	+25 000	+200 000
1:5	Näringslivsutveckling m.m.	634 772		+1 975 000	+50 000	+560 000
1:6	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser	81 249
1:7	Turistfrämjande	119 904	+25 000	+20 000	+20 000
1:8	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.	223 450			+40 000	+248 000
1:9	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning	5 818
1:10	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m.	14 000
1:11	Patentbesvärsrätten	21 443
1:12	Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer	17 842
1:13	Bidrag till terminologisk verksamhet	4 297
1:14	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	8 327
1:15	Konkurrensverket	137 892
1:16	Konkurrensforskning	13 685
1:17	Upprustning och drift av Göta kanal	25 310
1:18	Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.	42 150				−42 150
1:19	Kapitalinsatser i statliga bolag	1 000
1:20	Avgifter till vissa internationella organisationer	17 780
1:21	Finansiering av rättegångskostnader	18 000
1:22	Bidrag till företagsutveckling och innovation	259 892
2:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet	23 696
2:2	Kommerskollegium	83 056
2:3	Exportfrämjande verksamhet	243 889	+200 000			+25 000
2:4	Investeringsfrämjande	57 442
2:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer	20 517
2:6	Bidrag till standardiseringen	31 119
Nya anslag
99:1	Strategisk samverkan		+500 000
99:2	Kapitalförstärkta inkubatorer		+50 000
99:3	Kompetenscentrum för upphandling		+50 000
99:4	Nyföretagargaranti, försöksverksamhet		+50 000
99:5	Lokal samverkan		+50 000
99:6	Regionala företagarförmedlingar		+30 000
99:7	Basfinansiering Aktörsrådet		+30 000
99:8	Fri programvara					+10 000
Summa för utgiftsområdet		5 588 403	+1 010 000	+2 195 000	110 000	+1 150 850

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2014 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Tusental kronor

Ramanslag		Avvikelse från regeringen			Utskottets förslag
1:1	Verket för innovationssystem		±0	158 611
1:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling		±0	2 448 840
1:3	Institutens strategiska kompetensmedel m.m.		±0	612 313
1:4	Tillväxtverket		±0	262 109
1:5	Näringslivsutveckling m.m.		±0	634 772
1:6	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser		±0	81 249
1:7	Turistfrämjande		±0	119 904
1:8	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.		±0	223 450
1:9	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning		±0	5 818
1:10	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m.		±0	14 000
1:11	Patentbesvärsrätten		±0	21 443
1:12	Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer		±0	17 842
1:13	Bidrag till terminologisk verksamhet		±0	4 297
1:14	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien		±0	8 327
1:15	Konkurrensverket		±0	137 892
1:16	Konkurrensforskning		±0	13 685
1:17	Upprustning och drift av Göta kanal		±0	25 310
1:18	Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag		±0	42 150
1:19	Kapitalinsatser i statliga bolag		±0	1 000
1:20	Avgifter till vissa internationella organisationer		±0	17 780
1:21	Finansiering av rättegångskostnader		±0	18 000
1:22	Bidrag till företagsutveckling och innovation		±0	259 892
2:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet		±0	23 696
2:2	Kommerskollegium		±0	83 056
2:3	Exportfrämjande verksamhet		±0	243 889
2:4	Investeringsfrämjande		±0	57 442
2:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer		±0	20 517
2:6	Bidrag till standardiseringen		±0	31 119
Summa för utgiftsområdet			±0	5 588 403