Kulturutskottets betänkande 2013/14:KrU3 | |
Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2012/13:164 Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 och 37 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt 11 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer som ska gälla för den radio- och tv-verksamhet som bedrivs av Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) under den kommande tillståndsperioden, fr.o.m. den 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2019. En översyn ska göras efter halva tillståndsperioden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att nästa tillståndsperiod ska vara sexårig.
Utskottet föreslår med anledning av motionsyrkanden från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ett tillkännagivande till regeringen om redovisningen av public service-företagens verksamhet. Utskottet anser att regleringen av programföretagens verksamhet inte är helt ändamålsenlig eftersom dessa inte kan tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Samtidigt leder den tekniska utvecklingen till att internet blir en allt viktigare informationskanal. Utskottet anser att sändningarna i marknätet även i fortsättningen bör utgöra grunden för den uppföljning som granskningsnämnden för radio och tv
Uppdraget i allmänhetens tjänst ställer höga krav på att nya tjänster som lanseras har ett tillräckligt stort värde för allmänheten för att motsvara kostnaderna som tjänsterna genererar, anser utskottet, som därmed står fast vid sitt tidigare beslut om förhandsprövning. Utskottet delar samtidigt regeringens bedömning att det bör förtydligas i anslagsvillkoren vilken verksamhet som inte behöver förhandsprövas.
Utskottet vill understryka att programföretagen har den grundläggande uppgiften att se till hela publikens behov och intressen. Utskottet välkomnar därmed ett breddat speglingsuppdrag där det klart framgår att programutbudet ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen och att programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Utskottet anser att SR och SVT ska ha en decentraliserad organisation även i fortsättningen.
Utskottet tillstyrker även förslaget om ett renodlat minoritetsspråksuppdrag liksom förslaget om skärpta krav på tillgänglighetstjänsterna.
Utskottet tillstyrker att medelstilldelningen till programföretagen höjs med 2 procent per år under tillståndsperioden och att SR tilldelas 2 732,4 miljoner kronor, SVT 4 476,5 miljoner kronor och UR 395,2 miljoner kronor från rundradiokontot för 2014. I detta ingår en särskild höjning av UR:s medelstilldelning med 50 miljoner kronor för att stärka UR:s utbildningsuppdrag.
Även i övrigt tillstyrks propositionens förslag.
Kulturutskottet har begärt in konstitutionsutskottets yttrande över propositionen tillsammans med följdmotionerna (yttr. 2013/14:KU3y).
I betänkandet finns 27 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Reglering och redovisning av programföretagens verksamhet |
| Riksdagen ger regeringen till känna att den ska överväga en förändring som gör det möjligt för programföretagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkandena 3, 13 och 14 samt 2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 1 och bifaller delvis motion 2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 2. |
Reservation 1 (M, FP, C, KD)
2. | Tillståndsperiodens längd och halvtidsöversynen |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om tillståndsperiodens längd och halvtidsöversynen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 1 i denna del och avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 1. |
Reservation 2 (S)
3. | Sändningstillstånd och anslagsvillkor |
| Riksdagen godkänner att sändningstillståndens struktur ses över. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 1 i denna del och avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 2. |
Reservation 3 (S, V)
4. | Redovisning av sidoverksamheterna |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 6. |
Reservation 4 (S, V)
5. | Förhandsprövning av nya tjänster |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om förtydligande av vad som avses med försöksverksamhet och om anmälan till förhandsprövning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 1, 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 7 och 2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 2. |
Reservation 5 (S, MP, V)
6. | Speglingsuppdraget |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om att speglingsuppdraget ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 2 i denna del och avslår motion 2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 1. |
Reservation 6 (SD)
7. | Minoritetsspråksuppdraget |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om att renodla minoritetsspråksuppdraget. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkandena 8 och 9, 2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 2 och 2013/14:Kr213 av Yilmaz Kerimo (S). |
Reservation 7 (S)
Reservation 8 (SD)
8. | Ett stärkt kulturutbud |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 5 och 2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9. |
Reservation 9 (MP)
Reservation 10 (SD)
9. | Tv-distribution i marknätet |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 10. |
Reservation 11 (S)
10. | Vidaresändningsplikten |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 11. |
Reservation 12 (S)
11. | Digitalradio |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 12, 2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 3 och 2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3. |
Reservation 13 (S)
Reservation 14 (MP)
Reservation 15 (SD)
12. | Tillgängliggörande av arkiven |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 15, 2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 4 och 2013/14:Kr236 av Eliza Roszkowska Öberg (M). |
Reservation 16 (S)
Reservation 17 (MP, V)
13. | Radio- och tv-avgiften |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 16, 2013/14:Kr209 av Andreas Carlson (KD) och 2013/14:Kr321 av Per-Ingvar Johnsson (C). |
Reservation 18 (S)
14. | Rundradiokontot |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 17. |
Reservation 19 (S, V)
15. | UR:s uppdrag och resursförstärkning för detta |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om att UR ska vidga sitt utbildningsutbud. Riksdagen godkänner också att UR:s medelstilldelning höjs med 50 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkterna 2 och 4, båda i denna del, och avslår motion 2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 4. |
Reservation 20 (SD)
16. | Medelstilldelningen under tillståndsperioden |
| Riksdagen godkänner den föreslagna medelstilldelningen till programföretagen under tillståndsperioden. För 2014 tilldelas SR 2 732,4 miljoner kronor, SVT 4 476,5 miljoner kronor och UR 395,2 miljoner kronor från rundradiokontot. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 4 i denna del och avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 18. |
Reservation 21 (S)
17. | Ingen momskompensation |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 19. |
Reservation 22 (S, V)
18. | Samarbetet mellan programföretagen |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 20. |
Reservation 23 (S)
19. | Public service-redovisningarna |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om utökade redovisningskrav och oberoendet från kommersiella aktörer. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 6 i denna del och avslår motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 21. |
Reservation 24 (S)
20. | Granskningsnämndens uppdrag |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om förtydligande av granskningsnämndens roll. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 6 i denna del och avslår motionerna 2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 3, 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 22, 2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 5 och 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 36. |
Reservation 25 (S, MP, V)
Reservation 26 (SD)
21. | Uppdrag till Myndigheten för radio och tv |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkandena 4 och 5. |
Reservation 27 (S, MP, V)
22. | Propositionen i övrigt |
| Riksdagen godkänner även regeringens övriga förslag som inte mött någon invändning i form av motionsyrkanden. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkterna 3, 5 och 6 i denna del. |
23. | UR:s rätt till sponsring |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Kr232 av Jan R Andersson (M). |
24. | Tidigare behandlade förslag |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:U302 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkande 5, 2013/14:Kr217 av Christer Winbäck och Anita Brodén (båda FP), 2013/14:Kr224 av Eva Flyborg (FP) och 2013/14:Kr320 av Per-Ingvar Johnsson (C). |
Stockholm den 7 november 2013
På kulturutskottets vägnar
Gunilla Carlsson i Hisings Backa
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Ulf Nilsson (FP), Cecilia Magnusson (M), Anne Marie Brodén (M), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Gustaf Hoffstedt (M), Per Lodenius (C), Isak From (S), Amir Adan (M), Tina Ehn (MP), Lars-Axel Nordell (KD), Margareta Larsson (SD), Lars Ohly (V), Ellen Juntti (M), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S).
Redogörelse för ärendet
I betänkandet behandlas proposition 2012/13:164 Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 och 37 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen samt 11 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer som ska gälla för den radio- och tv-verksamhet som bedrivs av Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) under den kommande tillståndsperioden, fr.o.m. den 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2019. En översyn ska göras efter halva tillståndsperioden.
Riksdagen beslutade i november 2009 om riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst under den kommande tillståndsperioden, som skulle sträcka sig fr.o.m. den 1 januari 2010 t.o.m. den 31 december 2013 (prop. 2008/09:195, bet. 2009/10:KrU3, rskr. 2009/10:61–62).
En kommitté fick i juni 2011 i uppdrag att analysera förutsättningarna för radio och tv i allmänhetens tjänst och lämna förslag till de förändringar som behöver göras inför nästa tillståndsperiod, som inleds den 1 januari 2014 (dir. 2011:51). Kommittén, som antog namnet Public service-kommittén, överlämnade i september 2012 betänkandet Nya villkor för public service (SOU 2012:59). Betänkandet har remissbehandlats utom i de delar som rör framtidens radio- och tv-avgift.
Regeringen beslutade i november 2011 att ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att undersöka om det nuvarande täckningskravet för SVT:s sändningar i marknätet fortfarande är relevant i förhållande till företagets uppdrag att sända programtjänster till hela landet. Myndigheten redovisade sitt uppdrag i augusti 2012 i rapporten SVT:s täckningskrav. Rapporten har remissbehandlats.
Företrädare för de tre programföretagen informerade utskottet om sina bedömningar av denna proposition vid utskottssammanträdet den 24 september 2013.
Kulturutskottet har begärt in konstitutionsutskottets yttrande över propositionen tillsammans med följdmotionerna (yttr. 2013/14:KU3y).
Utskottets överväganden
Reglering och redovisning av programföretagens verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ger regeringen till känna att den ska överväga en förändring som gör det möjligt för programföretagen att inom ramen för nuvarande reglering i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Därmed bifaller riksdagen fyra motionsyrkanden och bifaller delvis ett motionsyrkande i frågan.
Jämför reservation 1 (M, FP, C, KD).
Propositionen
Regeringen anser att regleringen av programföretagens verksamhet inte kan anses helt ändamålsenlig, eftersom verksamheten på internet inte kan regleras i sändningstillstånden. Därmed kan programföretagen inte heller tillgodoräkna sig verksamhet på internet för att uppfylla villkoren i sändningstillstånden. En uppföljning, som motsvarar den som görs av sändningsverksamheten i marknätet, kan heller inte göras av denna verksamhet. Men att nu utreda ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen är dock inte motiverat, enligt regeringen.
Programverksamheten inom radio och tv i allmänhetens tjänst regleras genom tillstånden för att sända i marknätet och av regler i radio- och tv-lagen (2010:696). Sändningstillstånden gäller inte verksamheten i tråd. En förhållandevis stor och ökande del av programföretagens verksamhet, nämligen verksamheten på internet, omfattas således inte av denna reglering. Samtidigt ansåg regeringen i propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet – Radio och TV i allmänhetens tjänst 2010–2013 (prop. 2008/09:195) att det var av avgörande betydelse att de grundläggande riktlinjerna om t.ex. opartiskhet, saklighet, omsorg om demokratiska värden och förbud mot reklam som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten tillämpas på all verksamhet som finansieras av allmänna medel. Anslagsvillkoren, som anger vad programföretagen ska uppfylla för att få medel till verksamheten, reglerar även verksamheten på internet. Vissa av dessa villkor är ekonomiska och organisatoriska. Det finns även villkor om redovisning av uppdraget och om gränserna för programföretagens verksamhet. I anslagsvillkoren regleras också förhandsprövningen av nya programtjänster.
Granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv har i uppdrag att årligen granska SR:s, SVT:s och UR:s public serviceredovisningar och utifrån dessa bedöma om bolagen har uppfyllt sina uppdrag i allmänhetens tjänst. Nämnden har vid sin bedömning som utgångspunkt att sändningstillstånden omfattar radio- och tv-sändningar i marknätet och att verksamheter som programföretagen bedriver på andra plattformar inte bidrar till uppfyllelsen av villkoren i sändningstillstånden. Detta hade betydelse för nämndens bedömning om bristande uppfyllelse av vissa villkor i SR:s och SVT:s sändningstillstånd 2011.
Yttrandefrihetskommittén har i betänkandet En översyn av tryck- och yttrandefriheten (SOU 2012:55) redogjort för olika problem med dagens reglering i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) på grund av teknikutvecklingen, bl.a. de skillnader som finns för tv och radio mellan kanaler och program som sänds i etern och via satellit å den ena sidan och kanaler och program som sänds i tråd å den andra. Kommittén föreslog emellertid inte några förändringar när det gäller reglerna om etableringsfriheten i trådsändningar.
Public service-kommittén föreslog att YGL ska utredas i syfte att möjliggöra en samlad reglering av hela verksamheten radio och tv i allmänhetens tjänst (SOU 2012:59). Flera remissinstanser har tillstyrkt förslaget. Samtidigt har flera andra remissinstanser avstyrkt förslaget och ansett att den nuvarande regleringen är tillfredsställande eftersom programföretagen följer de regler som gäller för verksamheten i marknätet även när det gäller verksamheten på internet.
Regeringen konstaterar att även om regleringen inte framstår som helt ändamålsenlig har programföretagen hittills tillämpat de regler som gäller för verksamheten i marknätet också för verksamheten på internet. Även om detta inte innebär att alla brister hanteras – det gäller t.ex. problemet med tillgodoräknande av verksamhet vid bedömningen av uppfyllandet av uppdraget – innebär detta att de praktiska konsekvenserna av bristerna begränsas. Till det kommer att verksamheten på internet är under utveckling och att det i dagsläget kan vara svårt att fullt ut bedöma behovet av en reglering. Vid en översyn av YGL och överväganden om förändringar av etableringsfriheten måste risken beaktas att regleringsgraden och myndighetskontrollen kan komma att öka på ett område som omfattas av en vidsträckt yttrandefrihet. Sammantaget anser regeringen därför inte att det finns anledning att nu initiera en översyn av YGL:s regler om etableringsfrihet.
Den tekniska utvecklingen leder emellertid till att internet blir en allt viktigare informationskanal. Det finns således anledning att tro att programföretagens verksamhet på internet kommer att öka. Regeringen avser att noga följa utvecklingen på området och vid behov återkomma i frågan.
Motionerna
I tre kommittémotioner tas frågan om programföretagens måluppfyllelse upp och möjligheten för företagen att få tillgodoräkna sig verksamhet på webben.
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 3 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) ett tillkännagivande om att finna en lösning så att programföretagen får möjlighet att tillgodoräkna sig verksamhet på webben. Motionärerna anser att det förhållandet att programutbudet på webben inte får tillgodoräknas är ett problem, som vid bedömningen av om programföretagen uppfyllt villkoren i sändningstillstånden särskilt för barn och unga, personer med funktionsnedsättning och minoriteter kan verka i negativ riktning. Granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv bör därför vid sidan om den gängse utvärderingen få beakta verksamheten på webben så att denna därmed vägs in i bedömningen av hur public service-uppdraget har genomförts. Vidare bör regeringen införa en generell skrivning i sändningstillstånden för programföretagen om att villkoren i sändningstillståndet gäller om de inte uppfylls genom ett fritt tillgängliggörande på en annan plattform med motsvarande tillgänglighet. Motionärerna begär också ett tillkännagivande om att SVT ska kunna tillgodoräkna sig Öppet arkiv som en del av utförandet av kulturuppdraget (yrkande 14). Motionärerna oroar sig för att det som görs på webben för personer med funktionsnedsättning inte räknas och menar att det är angeläget att följa utvecklingen av tillgänglighetstjänster som växer fram i Sverige och internationellt. Motionärerna efterlyser därmed klargöranden och preciseringar från regeringen i dessa frågor (yrkande 13).
I kommittémotion 2013/14:Kr4 yrkande 1 begär Tina Ehn m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv ska få i uppdrag att vid bedömningen om programföretagen uppfyller målen även väga in verksamhet som bedrivs på en annan plattform än marknätssändning men med motsvarande tillgänglighet och med motsvarande användning av allmänheten.
Motsvarande förslag lämnas också i kommittémotion 2013/14:Kr1 yrkande 2 av Lars Ohly m.fl. (V). Motionärerna föreslår att regeringen för in en generell skrivning i sändningstillstånden för public service-bolagen som innebär att ett villkor i sändningstillståndet ska anses vara uppfyllt om syftet med villkoret uppfylls på någon annan plattform än marknätet med motsvarande tillgänglighet och höga användning av allmänheten.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet anför i sitt yttrande 2013/14:KU3y att yttrandefrihetsgrundlagens (YGL) bestämmelser om etableringsfrihet för trådsändningar hindrar att programföretagens verksamhet på internet regleras i sändningstillstånden. Formellt sett är det endast marksändningar i radio och tv som kan regleras. YGL:s reglering innebär också en begränsning av vilka uppgifter som kan läggas på granskningsnämnden för radio och tv.
Programföretagens verksamhet på internet blir allt viktigare. Utskottet anser att det är en brist att programföretagen inte kan tillgodoräkna sig den verksamheten som en del av public service-uppdraget. Enligt utskottets mening kan det inte anses strida mot etableringsfriheten att ge programföretagen en möjlighet att tillgodoräkna sig denna verksamhet. Fråga är inte om att reglera eller införa några begränsningar av verksamheten på internet utan endast om att beakta sådan verksamhet. Utskottet bedömer att det inom ramarna för den nuvarande regleringen borde vara möjligt för programföretagen att i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på Internet som en del av uppdraget och att regeringen bör överväga en sådan möjlighet.
Från de utgångspunkter konstitutionsutskottet har att beakta anser utskottet att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande med detta innehåll. Ett sådant ställningstagande innebär ett bifall till motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 2, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 3 och 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 1.
Utskottets ställningstagande
Bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) om etableringsfrihet för trådsändningar hindrar att programföretagens verksamhet på internet regleras i sändningstillstånden. Formellt sett är det endast marksändningar i radio och tv som kan regleras. YGL:s reglering innebär också en begränsning av vilka uppgifter som kan läggas på granskningsnämnden för radio och tv.
Utskottet bedömer att regleringen av programföretagens verksamhet inte är helt ändamålsenlig eftersom programföretagen inte kan tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget. Utskottet kan samtidigt konstatera att den tekniska utvecklingen leder till att internet blir en allt viktigare informationskanal. Allt fler tar del av public service-utbudet via internet, inte minst barn och unga. Internet blir även allt viktigare för personer med funktionsnedsättning eftersom det är lätt att göra anpassningar där.
Utskottet anser att sändningarna i marknätet även i fortsättningen bör utgöra grunden för den uppföljning som granskningsnämnden för radio och tv gör av hur programföretagen uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst. Utskottet bedömer dock att det inom ramen för nuvarande reglering bör vara möjligt för programföretagen att i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av public service-uppdraget och att regeringen ska överväga en sådan förändring. Frågan handlar inte om att reglera eller införa några begränsningar av verksamheten på internet utan endast om att beakta sådan verksamhet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2013/14:Kr2 (S) yrkandena 3, 13 och 14 samt 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 1 och bifaller delvis 2013/14:Kr1 (V) yrkande 2.
Tillståndsperiodens längd och halvtidsöversynen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att sändningstillstånden för SVT, SR och UR ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2019 och att en översyn ska göras efter halva tillståndsperioden. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att ytterligare precisera vad halvtidsöversynen ska omfatta.
Jämför reservation 2 (S).
Propositionen
Regeringen föreslår att sändningstillstånden för SR, SVT och UR ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2019 och att en översyn ska göras efter halva tillståndsperioden. Det är väsentligt för programföretagens självständighet och integritet att uppdragens omfattning och inriktning ligger fast under en längre period. Detta är också av stor vikt för andra aktörer på mediemarknaden som är betjänta av att sändningsvillkoren för radio och tv i allmänhetens tjänst är långsiktiga och förutsägbara samt präglas av tydlighet och sund konkurrens. Regeringen anser att sex år är en väl avvägd längd på en tillståndsperiod och att de skäl som angavs i proposition 2008/09:195 för att tidsmässigt synkronisera samtliga tillstånd för marksänd tv fortfarande är giltiga. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att regeringen under 2013 planerar att besluta om vilket sändningsutrymme som ska användas för tv-sändningar och sökbar text-tv fr.o.m. den 1 april 2014 t.o.m. den 31 mars 2020, dvs. under den period som ska gälla för de tillstånd som beviljas av Myndigheten för radio och tv.
Ny teknik, nya regelverk och andra medieformer kan snabbt leda till ändrade förutsättningar för radio och tv i allmänhetens tjänst. Det är därför av stor betydelse att programföretagen kan möta olika förändringar inom ramen för sina uppdrag. Det kan dock också finnas behov av att på ett strukturerat sätt följa upp och utvärdera om villkoren gett avsedd effekt i programföretagens verksamhet. Regeringen anser därför att det bör göras en översyn efter halva tillståndsperioden. Översynen bör bli framåtsyftande och antalet frågor som behandlas bör begränsas.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:K2 yrkande 1 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) ett tillkännagivande till regeringen om halvtidsöversynen m.m. Motionärerna delar uppfattningen att halvtidsöversynen bör vara begränsad och framåtsyftande men upplever att det är otydligt vilken praktisk funktion den ska fylla. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med preciseringar och förtydliganden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget att sändningstillståndet ska omfatta perioden den 1 januari 2014 t.o.m. 31 december 2019 och att en översyn bör göras efter halva tillståndsperioden. En sexårsperiod skapar långsiktiga och förutsägbara villkor för programföretagen och synkroniserar samtidigt tillstånden med de sändningstillstånd som beviljats av Myndigheten för radio och tv. Utskottet delar regeringens uppfattning att halvtidsöversynen ska vara framåtsyftande och att antalet frågor som behandlas bör begränsas. Det är regeringen som har till uppgift att ansvara för den närmare utformningen av uppföljningen. Därmed tillstyrker utskottet punkt 1 i propositionen i denna del och avstyrker motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 1.
Sändningstillstånd och anslagsvillkor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att de villkor i sändningstillstånden som gäller för SR, SVT och UR under denna tillståndsperiod i sak ska – om inget annat följer av detta betänkande – gälla även nästa period. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att översynen ska göras i nära samråd och dialog med programföretagen med hänvisning till att så redan sker.
Jämför reservation 3 (S, V).
Propositionen
Regeringen föreslår att de villkor i sändningstillstånden som gäller för SR, SVT och UR under den nuvarande tillståndsperioden 2010–2013 i sak ska – om inget annat följer av övriga förslag i propositionen – gälla även under nästa period. Regeringen anser vidare att sändningstillstånden bör tydliggöras så att strukturen blir mer logisk, överlappningar undviks och användningen av vissa begrepp blir mer enhetliga. Arbetet ska utgå från de riksdagsbeslut som sändningsvillkoren är förankrade i. Viktiga utgångspunkter är att tillstånden inte ska bli för detaljstyrande och att programföretagens redaktionella oberoende inte ska inskränkas.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 2 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) ett tillkännagivande till regeringen om vad som anförs i motionen om ”förtydliganden” i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Motionärerna pekar på att det i det nuvarande sändningstillståndet finns enskilda formuleringar som är förankrade i tidigare riksdagsbeslut och att det finns en risk för att förtydliganden och omformuleringar kan leda till perspektivförskjutningar. Motionärerna föreslår därför att översynen görs i nära samråd och dialog med programföretagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar uppfattningen att de villkor i sändningstillstånden som gäller för SR, SVT och UR under den nuvarande tillståndsperioden i sak ska gälla med de ändringar som föreslås senare i detta betänkande. Utskottet har heller inget att invända mot att man ser över strukturen i sändningstillstånden. Med anledning av motionen konstaterar utskottet att översynen görs i nära samråd och dialog med programföretagen. Motionen får anses tillgodosedd. Utskottet föreslår därmed att riksdagen bifaller punkt 1 i propositionen i denna del och avslår motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 2.
Redovisning av sidoverksamheterna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att avvisa ytterligare krav på redovisningen av sidoverksamheter.
Jämför reservation 4 (S, V).
Propositionen
Programföretagen får enligt anslagsvillkoren bedriva sidoverksamheter som ska bära sina egna kostnader och i övrigt bedrivas på ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra företag som tillhandahåller motsvarande tjänster. Sidoverksamheterna får inte ha en sådan omfattning eller vara av sådan karaktär att de kan riskera att inkräkta på kärnverksamheten eller skada förtroendet för radio och tv i allmänhetens tjänst. I anslagsvillkoren anges också att sidoverksamheterna ska redovisas som egna resultatområden och det ska, om god redovisningssed så kräver, finnas en balansräkning för dessa verksamheter. Redovisningen ska ingå som en del av årsredovisningen och granskas av bolagets revisorer.
Regeringen bedömer att inga förändringar bör göras när det gäller regleringen av programföretagens sidoverksamheter, men att dessa verksamheter bör redovisas mer öppet och tydligt. En förbättrad redovisning i detta avseende kan, enligt regeringens uppfattning, utvecklas genom fortsatt dialog mellan programföretagen och granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv.
Motionen
Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) anför i kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 6 att de senaste årens förstärkta beskrivningar i public service-redovisningarna har varit fullt tillräckliga och ser inte något behov av ytterligare krav på redovisning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot regeringens bedömning att den nuvarande regleringen är tillräcklig för att säkerställa att sidoverksamheterna inte är av en sådan omfattning eller karaktär att de kan skada förtroendet för programverksamheten i allmänhetens tjänst. Utskottet delar regeringens bedömning att programföretagens verksamhet ska redovisas mer öppet och tydligt. Därmed avstyrker utskottet motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 6.
Förhandsprövning av nya tjänster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att det ska tydliggöras i anslagsvillkoren vad som avses med försöksverksamhet. Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om att avskaffa förhandsprövningen.
Jämför reservation 5 (S, MP, V).
Propositionen
Regeringen föreslår att det tydliggörs i anslagsvillkoren vad som avses med försöksverksamhet. Anmälan till förhandsprövning ska inte göras för en verksamhet som pågår i högst tolv månader, om tjänsten är begränsad geografiskt eller i fråga om publik och inte heller om avsikten med tjänsten är att få erfarenheter av och kunskaper om en ny teknik eller innovativ tjänst.
Regeringen konstaterar att någon ny programtjänst inte har anmälts sedan institutet infördes. Vidare är flera remissinstanser som har yttrat sig över Public service-kommitténs förslag av olika skäl kritiska till förhandsprövningen av nya tjänster. Mot bakgrund av detta avser regeringen att ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att se över hur systemet med förhandsprövning fungerar.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 7 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att riksdagen ska avskaffa förhandsprövningen i sin nuvarande form. Motionärerna anser att det är omöjligt att bedöma en tjänst på det sätt som förhandsprövningen kräver utan att på förhand ta ställning till själva innehållet i en ny tjänst, vilket strider mot yttrandefrihetsgrundlagens princip om censurförbud. De anser vidare att de krav som EU ställer på en process när nya betydande tjänster ska införas i public service är att de ska vara öppna och transparenta, vilket väl täcks in av den svenska tillståndsprocessen. Programföretagen har vittnat om negativa konsekvenser av förhandsgranskningen. Bland annat tvekar samarbetspartner att lämna in förslag som medför en flera månader lång process som involverar två myndigheter och direkta konkurrenter till förslagsläggaren vilka ska granska förslaget innan regeringen fattar beslutet om tjänsten ska tillåtas eller förbjudas. Idéer till nya samhällsnyttiga tjänster lämnar på grund av detta sällan idéstadiet.
I kommittémotion 2013/14:Kr4 yrkande 2 föreslår Tina Ehn m.fl. (MP) ett tillkännagivande till regeringen om att systemet med förhandsprövning ska avskaffas. Motionärerna befarar att public service-företagens oberoende ställning på sikt kan hotas av systemet med förhandsprövning och att det dessutom eventuellt strider mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud. Miljöpartiets utgångspunkt är att public service-företagen ska erbjuda ett programutbud av hög kvalitet. En viss marknadspåverkan kan inte enligt motionärerna motivera en åtgärd som eventuellt strider mot grundlagen och som på sikt riskerar att underminera oberoendet för public service.
Också i kommittémotion 2013/14:Kr1 yrkande 1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkas att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att förhandsprövningen upphör. Motionärerna anser att förhandsprövningen innebär en möjlig inskränkning av public services oberoende och bestämmanderätt över programverksamheten.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet konstaterar i sitt yttrande 2013/14:KU3y att förhandsprövningen inte handlar om att förhandsgranska själva innehållet i en programtjänst, utan om att avgöra om t.ex. en ny kanal som något av public service-företagen vill starta ska bekostas med radio- och tv-avgiften. Syftet med prövningen är att se till att sådana nya tjänster som finansieras med radio- och tv-avgiften inte snedvrider konkurrensen på marknaden på ett oacceptabelt sätt. Inte heller det redaktionella oberoendet som garanteras i yttrandefrihetsgrundlagen träds förnär, enligt utskottets mening. Det är programföretagen själva som avgör vilka tjänster som ska anmälas till regeringen för godkännande, och kravet på förhandsprövning gäller dessutom endast nya programtjänster eller tjänster av väsentlig betydelse. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett behov av att förtydliga vilken verksamhet som inte behöver förhandsprövas. Från de utgångspunkter konstitutionsutskottet ska beakta anser utskottet att kulturutskottet bör föreslå att propositionen bifalls i denna del och att motionerna bör avslås.
Utskottets ställningstagande
Som konstitutionsutskottet anför så handlar inte förhandsprövningen om en granskning av själva innehållet i en programtjänst, utan om att avgöra om t.ex. en ny kanal som public service-företagen vill starta ska bekostas med radio- och tv-avgiften. Utskottet anser att uppdraget i allmänhetens tjänst ställer höga krav på att nya tjänster som lanseras har ett tillräckligt stort värde för allmänheten för att motsvara de kostnader som tjänsterna genererar. Utskottet står därmed fast vid sitt tidigare beslut om förhandsprövning inför den nuvarande tillståndperioden, men delar regeringens bedömning att det bör förtydligas i anslagsvillkoren vilken verksamhet som inte behöver förhandsprövas. Utskottet föreslår därmed att riksdagen godkänner punkt 1 i propositionen i denna del och avslår motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 1, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 7 och 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 2.
Speglingsuppdraget
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att det s.k. speglingsuppdraget i sändningstillståndet kompletteras så att det framgår att programutbudet ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen. Programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande om att inte spegla mångfaldsperspektivet.
Jämför reservation 6 (SD).
Propositionen
Regeringen föreslår att det s.k. speglingsuppdraget i sändningstillståndet ändras så att det framgår att programutbudet ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen. Programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Regeringen gör bedömningen att SR och SVT ska ha en decentraliserad organisation även i fortsättningen.
Att spegla hela landet är en central del av programföretagens uppdrag eftersom verksamheten är allmänt finansierad och till för alla, framhåller regeringen. Enligt anslagsvillkoren ska SR och SVT ha en decentraliserad organisation som skapar förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Som framgår av styrdokumenten har speglingsuppdraget för närvarande framför allt en geografisk utgångspunkt. Regeringen betonar att uppdraget har flera dimensioner och därför bör inkludera ett krav att spegla den variation som finns i befolkningen med perspektivet att människor är olika, t.ex. i fråga om etnisk och kulturell bakgrund, kön, ålder, religion, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och funktionsförmåga. Detta innebär att programföretagen aktivt och medvetet bör arbeta för en större bredd i speglingen av mångfalden och verka mot diskriminering, utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. I det sammanhanget bör synliggörandet av de nationella minoriteternas nutida och historiska närvaro samt deras språk som en del av vårt gemensamma kulturarv särskilt noteras, anför regeringen.
Motionen
I motion 2013/14:Kr3 yrkande 1 begär Margareta Larsson (SD) ett tillkännagivande om att speglingsuppdraget inte ska bedrivas utifrån ett mångfaldsperspektiv. Motionären anför att syftet med radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst är att den ska vara oberoende av politiska och kommersiella intressen. Regeringens förslag att speglingsuppdraget i sändningstillstånden ska bedrivas utifrån ett mångfaldsperspektiv innebär enligt motionärens uppfattning att staten redan i uppdraget de facto styr programverksamheten och går långt utöver vad som är nödvändigt när den föreslår fortsatt användning av etnisk profilering för att ta fram programutbud eller särskilda hänsyn till etniska grupperingar
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka att programföretagen har den grundläggande uppgiften att se till hela publikens behov och intressen. Utskottet välkomnar därmed regeringens förslag om att bredda speglingsuppdraget så att det klart framgår att programutbudet ska spegla förhållandena i hela landet och den variation som finns i befolkningen och att programverksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Utskottet anser att SR och SVT ska ha en decentraliserad organisation även i fortsättningen. Utskottet föreslår därmed att riksdagen bifaller punkt 2 i propositionen i denna del och avslår motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 1.
Minoritetsspråksuppdraget
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om ett renodlat minoritetsspråksuppdrag och att samtliga programföretags utbud på de nationella minoritetsspråken, och SVT:s och UR:s utbud på teckenspråk, årligen ska öka under tillståndsperioden jämfört med 2013 års nivå. Samtliga programföretag ska även erbjuda något utbud på andra minoritetsspråk. Riksdagen avslår fyra motionsyrkanden med alternativa förslag.
Jämför reservationerna 7 (S) och 8 (SD).
Propositionen
Som framgått ovan föreslår regeringen att det ska tydliggöras att programutbudet ska spegla hela landets mångfald och därmed också spegla språkliga och etniska minoritetsgruppers intressen och kultur. Mot denna bakgrund föreslås att villkoren i sändningstillstånden om att programutbudet ska beakta språkliga och etniska minoriteters intressen ska renodlas till villkor om utbudet på de nationella minoritetsspråken, teckenspråk och andra minoritetsspråk. Syftet med förändringen är inte att sänka programföretagens ambitioner att spegla minoriteternas kultur och samhällsliv, utan att ansvaret för att skydda och främja minoritetsspråk och teckenspråk ska framgå tydligare i programföretagens uppdrag, i linje med språklagens (2009:600) syfte.
Regeringen föreslår att samtliga programföretags utbud på de nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli och romani chib samt SVT:s och UR:s utbud på teckenspråk ska öka årligen under tillståndsperioden i jämförelse med 2013 års nivå. Vidare ska samtliga programföretag erbjuda ett utbud på det nationella minoritetsspråket jiddisch och andra minoritetsspråk. Ökningen av utbudet, såväl totalt sett som för barn och unga, bör enligt regeringen vara betydande och märkbar för publiken. Eftersom ökningen gäller samlat för de nationella minoritetsspråken och teckenspråket har programföretagen en flexibilitet i fråga om på vilka språk utbudet ska öka ett visst år. Regeringen anser också att möjligheten till överenskommelser om ansvarsfördelningen för utbudet på nationella minoritetsspråk, teckenspråk och andra minoritetsspråk, bör finnas kvar.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr2 anför Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att ett renodlat språkuppdrag riskerar att exkludera personer med bristande språkkunskaper i sitt minoritetsspråk. Motionärerna anser också att det finns motstridiga uppgifter i propositionen. Å ena sidan säger regeringen att samtliga programföretagsutbud vad gäller minoritetsspråk ska öka och å andra sidan att det är företagens samlade utbud som årligen ska öka. Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen med en begäran om ett klargörande och preciseringar på denna punkt (yrkande 8). När det gäller utvärderingen av hur bolagen sköter programverksamheten på minoritetsspråk bör hänsyn tas inte bara till hur mycket och vilka ökningar som sker, utan också i vad mån programmen, oavsett plattform, når sin publik. Även detta bör regeringen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 9).
I motion 2013/14:Kr3 yrkande 2 begär Margareta Larsson (SD) ett tillkännagivande till regeringen om att regler för programsändningar som syftar till att beakta minoriteters särintressen inte bör omfatta andra språk än svenska, de nationella minoritetsspråken samt teckenspråk. Motionären anser att det svenska språket ofta är en av många fundamentala förutsättningar för en lyckad assimilering i det svenska samhället. Genom att införa nya regler och ha kvar befintliga regler för programsändningar som har till syfte att beakta minoriteters särintressen försvårar man nyanländas förutsättningar att tillgodogöra sig och förstå det svenska språket. Genom att tillmäta andra minoriteter än de fem nationella minoriteterna så stor uppmärksamhet riskerar man dessutom att på sikt urvattna de fem svenska minoriteternas särställning i landet.
I motion 2013/14:Kr213 föreslår Yilmaz Kerimo (S) ett tillkännagivande om tv-program på minoritetsspråk för de folkgrupper som inte har ett eget land. Motionären lyfter särskilt fram assyrierna/syrianerna.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av det breddade uppdrag som utskottet just tagit ställning till vad gäller att spegla mångfalden och den variation som finns i befolkningen finner utskottet det naturligt att minoritetsspråksuppdraget renodlas.
Det allmänna har enligt språklagen (2009:600) ett särskilt ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och teckenspråket. Utskottet ser därmed positivt på den skärpning som det innebär att fastslå att samtliga programföretags utbud på de nationella minoritetsspråken, och SVT:s och UR:s utbud på teckenspråk, årligen ska öka under tillståndsperioden jämfört med 2013 års nivå. Utskottet anser också att ökningen ska vara betydande och märkbar. Utskottet har samtidigt inget att invända mot att behålla möjligheten till flexibilitet genom att ökningen ska gälla samlat för de nationella minoritetsspråken och teckenspråk. Förutsättningen är att regeringen noga följer hur minoritetsspråksutbudet samlat och hos respektive programföretag utvecklas under tillståndsperioden.
Utskottet delar regeringens uppfattning att samtliga programföretag även bör erbjuda ett utbud på andra minoritetsspråk. Andra minoritetsspråk har inte motsvarande skydd som de nationella minoritetsspråken och teckenspråk, men målet för mediepolitiken är bl.a. att stödja yttrandefrihet och mångfald. För de som inte helt behärskar svenska är det av demokratisk betydelse att kunna ta del av den pågående samhällsdebatten. Det bör vara programföretagens ansvar att i dialog med representanter för olika språkgrupper analysera vilka behov som finns och bedöma företagens möjligheter att tillgodose dessa.
Utskottet föreslår därmed att riksdagen bifaller punkt 2 i propositionen i denna del och avslår motionerna 2013/14:Kr2 (S) yrkandena 8 och 9, 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 2 och 2013/14:Kr213 (S).
Ett stärkt kulturutbud
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om kulturutbudet. SVT och SR har en viktig roll som kulturskapare och förmedlare av vad som händer på kulturlivets olika områden i Sverige.
Jämför reservationerna 9 (MP) och 10 (SD).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att SVT och SR bör fortsätta att fördjupa, utveckla och vidga sitt kulturutbud. Kvaliteten i den verksamhet som är knuten till Berwaldhallen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören bör stärkas.
Radio och tv i allmänhetens tjänst är en betydelsefull källa för spridning av kultur och bildning till alla i Sverige oavsett bakgrund. Programföretagen är centrala som kulturbärare och förmedlare av landets historia och kulturarv. Inför nuvarande tillståndsperiod beslutade riksdagen att SR och SVT skulle fortsätta att fördjupa, utveckla och vidga sitt kulturutbud.
Regeringen redovisar att Public service-kommittén har kartlagt vad som har gjorts med anledning av riksdagens beslut om ett utvidgat kulturutbud och kommit fram till att beslutet hos både SR och SVT har bidragit till såväl en breddning av kulturbegreppet som en integrering av kulturrelaterat innehåll i flera olika typer av programkategorier (SOU 2012:59). Detta har fått den positiva effekten att utbudet kan nå större målgrupper, men också att det kan bli svårare att följa upp hur utbudet utvecklas.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr4 yrkande 5 begär Tina Ehn m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att villkoren för sändningstillstånd ska innefatta att kulturskapande utanför storstadsregionerna ska få utrymme i programföretagens utbud.
I partimotion 2013/14:Kr302 yrkande 9 begär Jimmie Åkesson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om vad som anförs i motionen om kulturbevarande uppdrag för radio och tv i allmänhetens tjänst. Motionärerna anser att det i framtida sändningstillstånd ska skrivas in att bolagen ska verka för att bevara och levandegöra det nationella kulturarvet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka att SVT och SR har en viktig roll som kulturskapare och kulturförmedlare. Inför det nuvarande sändningstillståndet beslutade riksdagen att SR och SVT skulle fortsätta att fördjupa, utveckla och vidga sitt kulturutbud (prop. 2008/09:195, bet. 2009/10:KrU3, rskr. 2009/10:61). Utskottet anser, liksom regeringen, att SR och SVT även under nästa tillståndsperiod ska fortsätta detta arbete. I uppdraget ingår bl.a. att bevaka händelser på kulturlivets olika områden i Sverige och att samarbeta med kulturinstitutioner och fria kulturproducenter på skilda områden i hela landet. En viktig del är också att spegla de många olika kulturer och kulturyttringar som finns i Sverige samt att förmedla landets historia och kulturarv. Motionerna 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 5 och 2013/14:Kr302 (SD) yrkande 9 avstyrks.
Tv-distribution i marknätet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om SVT:s frekvensutrymme med hänvisning till att det får ankomma på regeringen att reglera i sändningstillståndet.
Jämför reservation 11 (S).
Propositionen
Regeringen bedömer att marknätet kommer att utgöra en central distributionsplattform för tv-sändningar från SVT och UR även under nästa tillståndsperiod. Det nuvarande täckningskravet för SVT:s och UR:s tv-sändningar i marknätet är fortfarande relevant i förhållande till företagens uppdrag att sända programtjänster till hela landet och dessutom viktigt ur beredskapssynpunkt. Det innebär att minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen ska kunna ta emot sändningarna.
SVT bör tills vidare ha rätt att sända fyra standard-tv-kanaler i marknätet, anför regeringen. Om SVT vill upphöra med standard-tv-sändningarna under tillståndsperioden bör företaget ansöka om detta hos regeringen.
Den närmare omfattningen av SVT:s HD-tv-sändningar
Motionen
Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 10 ett tillkännagivande till regeringen om SVT:s frekvensutrymme. Motionärerna anser det viktigt att det klargörs att SVT även i fortsättningen bör ha frihet att förfoga över hela frekvensutrymmet i Mux1. Härigenom skapas maximal handlingsfrihet vid utvecklingen av kanalutbudet och andra tjänster, exempelvis tjänster för personer med funktionsnedsättning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att SVT bör ha rätt att sända fyra standard-tv-kanaler i marknätet och att den närmare omfattningen av SVT:s HD-tv-sändningar får avgöras vid kommande tillståndsgivning. Utskottet anser inte att det nu finns anledning att ta ställning till den tekniska lösningen. Det får ankomma på regeringen. Motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 10 avstyrks.
Vidaresändningsplikten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen har inget att invända mot att vidaresändningsplikten åter utreds. Ett motionsyrkande om utökad vidaresändningsplikt avslås.
Jämför reservation 12 (S).
Propositionen
Regeringen bedömer att det finns skäl att på nytt se över behovet av en vidaresändningsplikt i kabelnätet. En utredning bör därför få i uppdrag att analysera hur allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning kan tillgodoses i framtiden samt förutsättningarna för att avskaffa vidaresändningsplikten.
Regeringen konstaterar att det har gått snart två år sedan Myndigheten för radio och tv redovisade sitt uppdrag om vidaresändningsplikt. Under tiden har den tekniska utvecklingen inom distribution av tv-program fortsatt och allmänhetens möjligheter att ta emot tv-program ökat, bl.a. genom tillkomsten av ett antal internetbaserade tjänster som utmanar de traditionella tv-plattformarna. Flera nya aktörer har under det senaste året lanserat eller aviserat lansering av sådana tv-tjänster i konkurrens med redan etablerade aktörer inom tv-distribution. En annan förändring är att SVT i februari 2013 valde att göra sina kanaler fritt tillgängliga på internet via SVT Play. Det påverkar bedömningen av huruvida det webbaserade utbudet kan utgöra ett alternativ när det gäller möjligheter att få del av hela SVT:s utbud. Härtill kommer att den pågående utbyggnaden av olika elektroniska kommunikationsnät ger fler möjligheter att ta emot bl.a. tv-sändningar.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 11 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande till regeringen om vidaresändningsplikten. Motionärerna anser att tv via webben, som förutsätter ett internetabonnemang, inte ersätter vanliga tv-sändningar. Motionärerna vill tvärtom att man ska utöka vidaresändningsplikten till att gälla alla de programtjänster som sänds av svenska tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom den svenska tv-avgiften.
Utskottets ställningstagande
Det finns skäl att undersöka hur den senaste tidens utveckling inom distribution av tv-program påverkar allmänhetens möjlighet att ta emot tv-sändningar, inte minst programtjänster från SVT. Public service har ett uppdrag att finnas tillgängligt på de plattformar som publiken använder. Därför bör SVT se till att kanalerna kan tas emot på olika plattformar och att distributionsrättigheterna har klarerats. Utskottet utgår från att regeringen följer frågan inom ramen för den översyn av vidaresändningsplikten som har aviserats i propositionen. Utskottet anser inte att motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 11 bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks.
Digitalradio
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om digitaliseringen av radion. Riksdagen förutsätter att regeringen återkommer i frågan och anser att det inte nu behövs något initiativ från riksdagens sida.
Jämför reservationerna 13 (S), 14 (MP) och 15 (SD).
Propositionen
Regeringen gör bedömningen att utvecklingen av marksänd digitalradio även i fortsättningen bör vara marknadsdriven samtidigt som marknaden behöver tydliga förutsättningar. SR har en central roll i en digitalisering och det är viktigt att SR och de kommersiella programföretagen samverkar.
En digitalisering av marknätet bör syfta till en övergång från FM-sändningar till digitalradio och innebär en investering för långsiktigt lägre distributionskostnader. Ett teknikskifte bör genomföras på ett sådant sätt att kostnaderna begränsas för radio- och tv-avgiftsbetalarna. En modell där SR:s kostnader för utbyggnad och parallellsändningar finansieras genom lån i Riksgäldskontoret är därför att föredra, anser regeringen. Det är därför angeläget att det från start finns ett uppskattat släckningsdatum för FM-sändningarna, som slutligt fastställs senare efter närmare prövning. Det är viktigt att perioden med parallellsändningar inte är längre än nödvändigt. Utgångspunkten bör därför vara att FM-sändningarna släcks 2022.
Regeringen avser att ge en branschsamordnare i uppdrag att tillsammans med Myndigheten för radio och tv, och i nära dialog med SR och de kommersiella programföretagen och andra berörda aktörer, utarbeta en plan för en övergång från FM-sändningar till marksänd digitalradio utifrån dessa förutsättningar. När en sådan plan finns avser regeringen att återkomma i frågan om digitalisering av ljudradion.
SR:s och UR:s nuvarande tillstånd att sända digital ljudradio i vissa områden bör förlängas i avvaktan på beslut om nya digitalradiotillstånd.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 12 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) ett tillkännagivande till regeringen om digitalradiosändningar. Motionärerna anser att regeringen bör ha en dialog över blockgränserna avseende frågan om digitalradio. Det är vidare viktigt att vara lyhörd i fråga om när teknikskiftets olika steg och den slutliga nedsläckningen av FM-nätet ska ske, så att konsumenterna uppfattar det som något positivt och kundnyttigt och inte något påtvingat.
Tina Ehn m.fl. (MP) betonar i kommittémotion 2013/14:Kr4 yrkande 3 att frågan om digital marksänd radio är komplex och rymmer många tekniska avväganden som det inte går att ta ställning till förrän alla tekniska omständigheter är klarlagda. Miljöpartiet anser även att radiokonsumenternas behov noga ska utredas i processen med att ta fram denna plan. När planen för övergång till digitalradio har färdigställts ska denna bli föremål för ett nytt ställningstagande i riksdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion 2013/14:Kr3 yrkande 3 begär Margareta Larsson (SD) ett tillkännagivande till regeringen om sändningarna av den analoga radion och förutsättningar för övergång till digital radio. Motionären anför att Sverigedemokraterna motsätter sig att den analoga radion stängs och ersätts med digitala sändningar. Det saknas i dag en godtagbar teknisk lösning och det finns ingen efterfrågan hos konsumenterna. Motionären hänvisar också till att EU motsätter sig statliga subventioner för att bygga ut det digitala marknätet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen i juli 2013 tillkallade en särskild utredare som ska fungera som branschsamordnare och arbeta för en övergång till digital ljudradio (dir. 2013:76). Samordnaren ska tillsammans med Myndigheten för radio och tv och i nära dialog med berörda aktörer utarbeta ett förslag till plan för en övergång från marksänd analog ljudradio till marksänd digital ljudradio. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2014.
Utskottet anser att det nu påbörjade arbetet bör avvaktas och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen i frågan. Motionerna 2013/14:Kr2 (S) yrkande 12, 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 3 och 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 3 avstyrks.
Tillgängliggörande av arkiven
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om särskild finansiering för att göra arkiven tillgängliga. Programföretagen har ett ansvar för att digitalisera och tillgängliggöra arkivmaterial, i den utsträckning det är publicistiskt motiverat utifrån deras respektive uppdrag.
Jämför reservationerna 16 (S) och 17 (MP, V).
Propositionen
Regeringen ser positivt på programföretagens arbete med att digitalisera arkivmaterial och göra det tillgängligt i den utsträckning de anser att det är publicistiskt motiverat utifrån respektive programföretags uppdrag. Att tillgängliggöra arkivmaterial är en grundläggande aktivitet för verksamheter som agerar i allmänhetens tjänst och bör därmed enligt regeringens uppfattning utföras inom den ordinarie medelstilldelningen.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 15 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om finansieringen av digitaliseringen av Öppet arkiv. Motionärerna framhåller att om ambitionsnivån för Öppet arkiv ska kunna hållas så krävs en löpande finansiering. Kostnaderna för digitalisering och tillgängliggörande är betydande, vilket kan leda till en minskad nyproduktion i SVT:s kanaler.
I kommittémotion 2013/14:Kr4 yrkande 4 föreslår Tina Ehn m.fl. (MP) ett tillkännagivande om programföretagens arbete med att tillgängliggöra sina arkiv. Miljöpartiet anser att det är viktigt att SVT, SR och UR har möjlighet att fortsätta att göra sina arkiv tillgängliga för allmänheten. Därför bör det övervägas om programföretagens utökade medelstilldelning bör förlängas. Om intäkterna från avgiftsbetalarna gör det möjligt ska medelstilldelningen utökas så att programföretagens arbete med att göra sina respektive arkiv tillgängliga kan fortsätta.
I motion 2013/14:Kr236 föreslår Eliza Roszkowska Öberg (M) ett tillkännagivande om att regeringen ska se över hur SR tillgängliggör sitt arkiv för allmänheten. Motionären anför att SR på grund av minskade anslag genomför en organisationsförändring som innebär att allmänhetens utestängs från SR:s grammofonarkiv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att den särskilda satsningen på en digitalisering av public service-företagens arkiv har varit bra. För att öka företagens tillgängliggörande av program ur arkiven beslutade riksdagen (prop. 2011/12:1 utg.omr. 17, rskr. 2011/12:74) om en särskild tilldelning på 8 miljoner kronor till SR, 60 miljoner kronor till SVT och 32 miljoner kronor till UR under 2012 och 2013. Utskottet vidhåller dock den uppfattning som det redovisade i betänkande 2012/13:KrU8 att det i princip inte bör öronmärkas särskilda medel för ändamålet. Programföretagen har ett ansvar för att digitalisera och tillgängliggöra arkivmaterial, i den utsträckning det är publicistiskt motiverat utifrån deras respektive uppdrag. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker därmed motionerna 2013/14:Kr2 (S) yrkande 15, 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 4 och 2013/14:Kr236 (M)
Radio- och tv-avgiften
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om radio- och tv-avgiften. Riksdagen anser att ingen ändring bör göras under den kommande tillståndsperioden.
Jämför reservation 18 (S).
Propositionen
Regeringen anför att finansieringen med radio- och tv-avgifter separerade från statsbudgeten garanterar programföretagens oberoende och självständighet. Modellen fungerar som finansieringsform för verksamheten och det ökande antalet avgiftsbetalare visar på en hög betalningsvilja. Det nuvarande avgiftssystemet bör därför kvarstå tills vidare. Det ger såväl avgiftsbetalare som programföretag en förutsägbarhet om hur radio- och tv-avgiften ska betalas under den kommande tillståndsperioden, vilket i sig stärker företagens oberoende. Den kontinuerliga utvecklingen av konsumtionsmönster och teknik innebär dock att regeringen anser att det finns skäl att under den kommande tillståndsperioden tillsätta en särskild utredning, utöver den utredning som avser villkor för sändningstillståndet, om en eventuell ny avgiftsmodell som ska kunna börja gälla 2020.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 16 anför Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att programföretagen nu behöver arbetsro och att frågan om radio- och tv-avgiften därför bör vila. Motionärerna anser att en kommande utredning av radio- och tv-avgiften bör komma till stånd i normal tid inför nästa sändningstillstånd som börjar 2020 och att denna utredning bör vara blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion 2013/14:Kr209 föreslår Andreas Carlson (KD) ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt avskaffa radio- och tv-avgiften. Motionären anser att en individuell avgift ska tas in via skatten. Det innebär att radio- och tv-avgiften kan avskaffas och Radiotjänst i Kiruna AB läggas ned.
Även Per-Ingvar Johansson (C) föreslår i motion 2013/14:Kr321 ett tillkännagivande till regeringen om att avskaffa radio- och tv-avgiften och ersätta den med en public service-avgift på skattsedeln.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar bedömningen att det är angeläget att programföretagen får arbetsro och vet vad som gäller under den kommande tillståndsperioden. Utskottet avstyrker därmed förslagen i motionerna 2013/14:Kr209 (KD) och 2013/14:Kr321 (C) om att avskaffa radio- och tv-avgiften och ersätta den med en avgift som tas in via skattesystemet.
En särskild utredning om finansieringen av public service-verksamheten bör initieras i god tid före nästa tillståndsperiod. Det är regeringens uppgift att bestämma formerna för denna utredning. Motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 16 avstyrks.
Rundradiokontot
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen noga ska följa utvecklingen på rundradiokontot. Riksdagen förutsätter att så sker.
Jämför reservation 19 (S, V).
Propositionen
Regeringen anför att målsättningen är att det ska råda balans mellan intäkter och utgifter för rundradiokontot. Radio- och tv-avgiften uppgår i dag till 2 076 kronor per hushåll och år. Under den senaste tillståndsperioden har avgiften inte höjts, eftersom det har funnits ett överskott på rundradiokontot. Även inför 2014 bedömer regeringen att det finns ett överskott på rundradiokontot. Nivån på avgiften bör vara densamma även under 2014. Regeringen avser att återkomma när det gäller nivån på radio- och tv-avgiften under resten av den kommande tillståndsperioden.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 17 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) ett tillkännagivande om vad som anförs om underskottet på rundradiokontot. Motionärerna konstaterar att regeringen inte föreslår någon avgiftshöjning 2014 och oroas för att detta kan leda till att avgiften måste höjas med 5 procent 2015 för att det inte ska bli ett underskott på rundradiokontot. De anser att regeringen ska följa utvecklingen och återkomma med förslag i god tid om underskott kan befaras uppstå på rundradiokontot.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser det angeläget att eftersträva balans mellan intäkterna och utgifterna på Rundradiokonto. Då det för närvarande finns ett överskott på rundradiokontot ser utskottet inget skäl att höja avgiften för 2014. Regeringen har aviserat att den återkommer i frågan när det gäller nivån på radio- och tv-avgiften under resten av den kommande tillståndsperioden. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och återkommer om det skulle kunna befaras att ett underskott uppstår på rundradiokontot. Motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 17 avstyrks.
UR:s uppdrag och resursförstärkning för detta
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner vad regeringen anfört om ett utvidgat uppdrag till UR och om en resursförstärkning med 50 miljoner kronor för 2014. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att inte öka medelstilldelningen.
Jämför reservation 20 (SD).
Propositionen
Regeringen föreslår att UR ska utveckla och vidga sitt utbildningsutbud och att UR:s programverksamhet på utbildningsområdet även ska rikta sig till folkhögskolor och studieförbund. UR:s medelstilldelning bör därför höjas med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2014.
Motionen
I motion 2013/14:Kr3 yrkande 4 föreslår Margareta Larsson (SD) ett tillkännagivande till regeringen om att inte öka medelstilldelningen till UR. Motionären konstaterar att UR redan i dag sänder ett relativt brett programutbud. Eftersom utbildning generellt bör bekostas av offentliga medel genom skolväsendets regi anser motionären att det inte finns någon anledning att öka UR:s medel på detta sätt.
Utskottets ställningstagande
UR:s nuvarande utbildningsuppdrag riktar sig till den formella utbildningssfären, medan den organiserade folkbildningen i form av studieförbund och folkhögskolor exkluderas. Utskottet anser att dessa organisationer står för en viktig del av den utbildning som bedrivs i Sverige. Utskottet välkomnar därmed regeringens förslag att UR ska utveckla och vidga sitt utbildningsutbud till att också omfatta folkhögskolor och studieförbund. Det finns ett växande behov av radio- och tv-program som stärker lärandet i utbildningen och detta motiverar en kunskapslinje för radio och tv i allmänhetens tjänst. UR bör bl.a. aktivt arbeta tillsammans med universitet och högskolor för att öka tillgängligheten till föreläsningar. Det vidgade uppdraget förutsätter också en resursökning. Utskottet anser att den föreslagna anslagsökningen till UR på 50 miljoner kronor för att stärka utbildningsuppdraget är väl avvägd.
Därmed tillstyrker utskottet i denna del punkterna 2 och 4 i propositionen och avstyrker motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 4.
Medelstilldelningen under tillståndsperioden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att medelstilldelningen till programföretagen höjs med 2 procent per år under tillståndsperioden. Riksdagen godkänner också den föreslagna medelstilldelningen till SR på 2 732,4 miljoner kronor, till SVT med 4 476,5 miljoner kronor och till UR med 395,2 miljoner kronor för 2014. Riksdagen avslår ett motionsyrkande om ett tillkännagivande om medelstilldelningen för tillståndsperioden.
Jämför reservation 21 (S).
Propositionen
Regeringen föreslår att medelstilldelningen till programföretagen höjs med 2 procent per år under tillståndsperioden under förutsättning att antalet avgiftsbetalare inte minskar i någon större omfattning. SR ska även under den kommande tillståndsperioden få en särskild tilldelning för att stärka kvaliteten i den verksamhet som är knuten till Berwaldhallen, Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. Detta tillskott ska enligt regeringen uppgå till 6 miljoner kronor och ingå i den ordinarie tilldelningen.
För 2014 bör SR tilldelas 2 732,4 miljoner kronor, SVT 4 476,5 miljoner kronor och UR 395,2 miljoner kronor från rundradiokontot.
Motionen
Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 18 ett tillkännagivande till regeringen om medelstilldelning till programföretagen under tillståndsperioden. Motionärerna noterar att regeringen föreslår en höjning av medelstilldelningen med 2 procent per år samtidigt som man ökar kraven inom kultur, minoritetsspråk och tillgänglighetstjänster samt vill ha en fortsatt utbyggnad av Öppet arkiv. Motionärerna oroar sig för vilka konsekvenser detta får för programbolagens programutbud. De anser att en central fråga vid halvtidsuppföljningen måste bli att belysa konsekvenserna av detta.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att medelstilldelningen till programföretagen höjs med 2 procent per år under tillståndsperioden och att SR tilldelas 2 732,4 miljoner kronor, SVT 4 476,5 miljoner kronor och UR 395,2 miljoner kronor från rundradiokontot för 2014.
Utskottet vill påminna om att den nuvarande anslagsmodellen fortfarande kommer att gälla, vilket innebär en årlig budgetprövning. Utskottet utgår från att programföretagen i denna process kommer att redovisa hur man lyckats fullfölja sitt uppdrag. Utskottet anser inte att motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 18 bör föranleda något uttalande från riksdagens sida.
Därmed tillstyrker utskottet punkt 4 i propositionen i denna del och avstyrker motionen.
Ingen momskompensation
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen bör utarbeta en modell för att öka konkurrensneutraliteten mellan intern och extern produktion.
Jämför reservation 22 (S, V).
Propositionen
SR, SVT och UR betalar i dag moms på en stor del av inköpen till verksamheten. Programföretagen har dock inte rätt att göra avdrag för ingående moms eftersom omsättningen (dvs. radio- och tv-avgiften) är undantagen från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Programföretagen har inte heller rätt till återbetalning av ingående moms. Momsen stannar därför som en kostnad hos företagen, vilket försämrar konkurrensneutraliteten mellan tjänster utförda i egen regi och tjänster som upphandlas på marknaden. Produktion i egen regi kan bli billigare än upphandling från t.ex. externa producenter, vilket i sin tur kan leda till att dessa inte anlitas av programföretagen.
Regeringen anser att det är angeläget att det finns förutsättningar för konkurrensneutralitet mellan programföretagens produktion i egen regi och upphandling från externa producenter och leverantörer. Samtidigt noterar regeringen att det finns vissa oklarheter i den modell för ett momskompensationssystem som Public service-kommittén föreslagit. Det gäller vilka kategorier av varor och tjänster som bör bli föremål för momskompensation och hur stor kompensation som kan bli aktuell för de olika företagen i public service-sfären. Vidare innebär kommitténs förslag en extra kostnad för avgiftsbetalarna på 120 miljoner kronor, vilket behöver tillföras det föreslagna momskompensationskontot utöver den moms programföretagen betalar i dag. Regeringen anser att det behövs ytterligare analys och att förslaget därför i dagsläget inte bör genomföras.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 19 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) ett tillkännagivande om att regeringen bör utarbeta en modell för att öka konkurrensneutraliteten mellan intern och extern produktion. Motionärerna anser att det är olyckligt att frågan inte heller nu får en lösning. De vill understryka att det är viktigt att nu finna vägar för att öka konkurrensneutraliteten, och därmed öka SVT:s möjligheter att samverka med branschen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning om att det är angeläget att det finns förutsättningar för konkurrensneutralitet mellan programföretagens produktion i egen regi och upphandling från externa producenter och leverantörer. Utskottet har samtidigt förståelse för att det kan behövas ytterligare analys och att Public service-kommitténs förslag i dagsläget därmed inte är genomförbart. Utskottet anser inte att motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 19 nu bör föranleda något uttalande från riksdagens sida. Motionen avstyrks.
Samarbetet mellan programföretagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om samarbetet mellan programföretagen.
Jämför reservation 23 (S).
Propositionen
Regeringen anser inte att det finns skäl att formellt förändra företagens roll och uppdrag när det gäller samarbetet mellan företagen. Programföretagen bör även under den kommande tillståndsperioden söka samarbetsområden för en ökad effektivitet.
Verksamheten vid SR, SVT och UR ska enligt företagens anslagsvillkor bedrivas rationellt. Företagen ska kontinuerligt vidta åtgärder för att öka effektiviteten och produktiviteten. Regeringen anser att samarbetet bör intensifieras och att resurser därmed kan frigöras till programverksamhet. Regeringen avser att noga följa utvecklingen av företagens samarbete under nästa tillståndsperiod.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 20 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) ett tillkännagivande om samarbete mellan programföretagen. Motionärerna lyfter särskilt fram samarbetet mellan SVT och UR och anser att det är viktigt att hitta fördjupade samverkansformer som gör att publiken nås av det samlade programutbudet med inriktning på kunskap och folkbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har noterat att programföretagen har utvecklat samarbetet inom flera områden, t.ex. gemensam upphandling och administration samt på fastighetsområdet. Detta har lett till effektivitetsvinster och till att resurser har frigjorts för programverksamhet. I likhet med regeringen bedömer utskottet att det finns möjlighet att fortsätta att utveckla samarbetet. Utskottet anser inte att motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 20 bör föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandet avstyrks.
Public service-redovisningarna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om tydligare public service-redovisningar och avslår ett motionsyrkande om onödig detaljredovisning.
Jämför reservation 24 (S).
Propositionen
För att öka redovisningarnas granskningsbarhet föreslår regeringen att programföretagen ska åläggas att i samverkan åstadkomma en så långt som möjligt gemensam redovisningsform samt att definiera och operationalisera centrala begrepp i sändningstillstånd och anslagsvillkor.
Regeringen föreslår vidare att redovisningskraven i anslagsvillkoren ska förtydligas när det gäller uppgifter om intäkter vid sidan av avgiftsmedel. För sponsring i SVT ska särskilda krav på redovisning införas i anslagsvillkoren. SR, SVT och UR ska också åläggas att redovisa hur de säkerställer sitt oberoende vid indirekt sponsring. Särskilda redovisningskrav ska även införas för andra kommersiella samarbeten.
Regeringen anser att reglerna för indirekt sponsring i SR, SVT och UR inte bör ändras under den kommande tillståndsperioden.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 21 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) ett tillkännagivande om utökade krav på redovisning av intäkter. Motionärerna instämmer i kraven på tydligare redovisning av externa intäkter, som inte är anslagsmedel, liksom i kraven på en redogörelse för sponsringsintäkter och programföretagens arbete med indirekt sponsring. Motionärerna motsätter sig dock en alltför omfattande detaljreglering av programföretagens redovisning och avvisar därmed förslag som leder till onödig detaljredovisning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ålägga programföretagen att så långt möjligt åstadkomma en gemensam redovisningsform. Utskottet tillstyrker också att redovisningskraven i anslagsvillkoren förtydligas när det gäller uppgifter om intäkter vid sidan av avgiftsmedel. Därmed tillstyrker utskottet punkt 6 i propositionen i denna del och avstyrker motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 21.
Granskningsnämndens uppdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om att det uppdrag som granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv har ska förtydligas när det gäller att granska om programföretagen uppfyller uppdraget i allmänhetens tjänst. Riksdagen avslår fyra motionsyrkanden med olika alternativa förslag.
Jämför reservationerna 25 (S, MP, V) och 26 (SD).
Propositionen
Regeringen föreslår att det uppdrag som granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv har att granska om programföretagen uppfyller uppdraget i allmänhetens tjänst ska förtydligas enligt följande. Granskningsnämnden ska årligen, i efterhand och utifrån redovisningar från SVT, SR och UR, bedöma om programföretagen har uppfyllt sina uppdrag enligt villkoren i sändningstillstånd och andra beslut av regeringen som meddelats med stöd av radio- och tv-lagen samt anslagsvillkor. Därmed tydliggörs att uppdraget även omfattar villkor som avser resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 22 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att riksdagen avslår regeringens förslag om ett utökat uppdrag till granskningsnämnden för radio och tv. Motionärerna anser att detta innebär en betydligt mer ingående prövning av programföretagens totala verksamhet än vad som gäller i dag och därmed en överprövning av publicistiska beslut.
Också i kommittémotion 2013/14:Kr339 yrkande 36 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) begärs att riksdagen avslår regeringens förslag om ett utökat uppdrag till granskningsnämnden och därmed inte heller medel för detta uppdrag.
Margareta Larsson (SD) föreslår i motion 2013/14:Kr3 yrkande 5 ett tillkännagivande till regeringen om att ytterligare förtydliga granskningsnämndens uppdrag för radio och tv. Motionären har ingen invändning mot regeringens förslag men begär att uppdraget förtydligas så att nämnden även granskar programföretagen när dessa, i sina sändningar, agerar indirekt opartiskt. Med detta avses att programmens innehåll, val av experter, folkbildare, paneler, inslag, programupplägg m.m. indikerar att programföretaget tar ställning för, underlättar eller på annat sätt stöder en viss politisk, filosofisk eller religiös uppfattning och på så sätt sätter public services politiska oberoende ur spel.
I kommittémotion 2013/14:Kr1 yrkande 3 begär Lars Ohly m.fl. (V) att riksdagen avslår regeringens förslag om att granskningsnämnden för radio och tv ska ges ett förtydligat uppdrag som även omfattar granskning av sådana villkor som resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet. Motionärerna anser att det är bra att granskningsnämndens uppdrag är så tydligt som möjligt, men vill samtidigt framhålla att det är svårt att beskriva och jämföra effektiviteten och produktiviteten utan att ta hänsyn till kvaliteten på det som produceras. Det finns därmed en risk för att public services oberoende hotas när en statlig myndighet ges i uppgift att ha detaljerade synpunkter på hur programföretagen väljer att fullgöra sitt uppdrag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att allmänheten, uppdragsgivarna och programföretagen själva får en bekräftelse på att avgiftsmedlen har använts för avsedda ändamål. För att få en fullständig bild bör även resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet bedömas. Med anledning av flera av motionsyrkandena vill utskottet understryka att det inte ska göras någon prövning av publicistisk art. Vad gäller motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 5 finns det enligt utskottet en risk för att detta skulle innebära en publicistisk granskning.
Vad gäller medelstilldelningen till Myndigheten för radio och tv föreslår regeringen en förstärkning med 1 miljon kronor med anledning av det förtydligade uppdraget (prop. 2013/14:1 utg.omr. 17). Utskottet kommer att behandla förslaget om medelstilldelning till Myndigheten för radio och tv senare i höst.
Med det anförda tillstyrker utskottet punkt 6 i propositionen i denna del och avstyrker motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 3, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 22, 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 5 och 2013/124:Kr339 (S) yrkande 36.
Uppdrag till Myndigheten för radio och tv
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen har inget att invända mot regeringens planerade uppdrag till Myndigheten för radio och tv. Därmed avslås fyra motionsyrkanden om att avslå uppdraget och att ge alternativa uppdrag.
Jämför reservation 27 (S, MP, V).
Propositionen
Regeringen aviserar att den avser att ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera hur programverksamheten i allmänhetens tjänst påverkar mediemarknaden, konkurrenssituationen och marknadens utveckling i stort.
Regeringen betonar att mediepolitiken bygger på insikten om att det behövs både en självständig och oberoende radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst och en livskraftig kommersiell sektor. Frågor om den allmänfinansierade programverksamhetens påverkan på mediemarknaden, konkurrenssituationen och marknadens utveckling i stort hör enligt regeringens uppfattning hemma i ett större sammanhang och bör därför inte hanteras inom ramen för granskningsnämndens årliga uppföljning av SR:s, SVT:s och UR:s uppdrag i allmänhetens tjänst. Regeringen avser därför att lämna ett separat uppdrag till Myndigheten för radio och tv på detta område, vilket bl.a. bör inkludera en analys av hur programföretagens kompletterande verksamhet utvecklas.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr2 yrkande 4 begär Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att riksdagen avslår uppdraget till Myndigheten för radio och tv om public services marknadspåverkan. Motionärerna anser att regeringen utgår från en ensidig analys som inte tar hänsyn till allmänhetens eller samhällets behov och intressen, utan enbart tar marknadens intressen som utgångspunkt. Det är också oklart vad analysen ska leda till eftersom programföretagen redan har tilldelats sina sändningstillstånd och anslagsvillkor när den föreslagna utredningen är klar. Det innebär att utredningen i sig riskerar att skapa en osäkerhet kring vilka villkor som ska gälla under den kommande tillståndsperioden, vilket får negativa konsekvenser för programföretagens oberoende. Däremot anser motionärerna att man bör ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att ta fram bättre statistik för mediebranschen med avseende på olika frågor, t.ex. den ekonomiska utvecklingen för olika affärsmodeller som reklam och prenumerationer, koncentration och ägande samt investeringar. Utgångspunkten bör vara allmänhetens behov och intressen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 5).
Även Lars Ohly m.fl. (V) begär i kommittémotion 2013/14:Kr1 yrkande 4 att riksdagen avslår förslaget om det separata uppdraget till Myndigheten för radio och tv. Motionärerna anför att public service-bolagen påverkar marknaden och ska så göra. Det är själva meningen med samhällets val att ge public service en särskild ställning på mediemarknaden. Motionärerna ifrågasätter värdet av en sådan analys som regeringen avser och oroas av att avsikten skulle vara att begränsa public service till förmån för marknadsinriktade aktörer. De föreslår i stället ett uppdrag till Myndigheten för radio och tv att analysera vilken nytta public service tillför samhället. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Medielandskapet är under stark förändring. För att säkerställa ett varierat utbud på medieområdet behövs enligt utskottet en stark och oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst. Men också de kommersiella och ideella aktörerna är viktiga för ett brett medieutbud med olika infallsvinklar. En mediemarknad med många fria och självständiga aktörer, tydliga spelregler och sund konkurrens ger goda förutsättningar för fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och reella möjligheter att granska makthavare. Utskottet har därmed inget att invända mot regeringens planerade uppdrag till Myndigheten för radio och tv. Utskottet avstyrker således motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkandena 4 och 5 samt 2013/14:Kr2 (S) yrkandena 4 och 5.
Propositionen i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens övriga förslag. Inga motförslag har lämnats.
Propositionen
Följande av regeringens förslag har inte mött några invändningar i form av motioner.
– Förslaget att SVT och UR för samtliga programtjänster som sänds i marknät, via satellit och genom tråd ska åläggas krav på omfattningen av tillgänglighetstjänsterna. Detta ska göras i form av kvoter. Kraven på SVT och UR ska vara högre än de krav som Myndigheten för radio och tv ställer på TV4. Samtliga tillgänglighetstjänster ska hålla hög kvalitet. Tjänsternas användbarhet, särskilt uppläst text, ska utvecklas utifrån ett brukarperspektiv. SVT och UR ska inte ha något kostnadstak för tillgänglighetstjänsterna.
– Förslaget att Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB ska tillskjutas ytterligare stiftelsekapital om 15 miljoner kronor.
– Förslaget om att införa ett förbud i sändningstillstånden för SVT och UR mot att sända program som innehåller produktplacering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att SVT och UR ska åläggas krav på tillgänglighetstjänsternas omfattning.
Utskottet tillstyrker vidare att förvaltningsstiftelsen tillskjuts ytterligare stiftelsekapital på 15 miljoner kronor.
Utskottet delar regeringens uppfattning om att det bör införas ett förbud mot att sända program som innehåller produktplacering.
Därmed bör riksdagen godkänna punkterna 3, 5 och 6 i dessa delar.
UR:s rätt till sponsring
Motionen
I motion 2013/14:Kr232 pekar Jan R Andersson (M) på att det internationella samarbetet har ökat när det gäller utbildningsprogram. UR har nu inlett diskussioner inom Europeiska radiounionen (EBU) för att ordna en intellektuell motsvarighet till Eurovision Song Contest, nämligen en europeisk kunskapsfestival. För att möjliggöra detta och liknande projekt bör regeringen, enligt motionären, se över möjligheten att ge UR rätt till direktsponsring vid EBU-arrangemang på samma sätt som SVT och SR. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att direkt sponsring inte får förekomma i UR:s sändningar. I SVT:s sändningar får direkt sponsring förekomma i samband med sportevenemang. Det får också förekomma i program i SVT och SR som innebär utsändning av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning där företaget är arrangör. Förutsättningen i det sistnämnda fallet är att det är ett arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot Europeiska radiounionen (EBU) eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att programmet direktsänds till flera länder. Undantagen gäller inte för program som huvudsakligen vänder sig till barn under tolv år.
Utskottet har informerats om att UR har lämnat en skrivelse till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) i frågan om rätt till direktsponsring vid EBU-arrangemang. Utskottet anser att den fortsatta beredningen får avvaktas och är inte berett att nu ta ställning i frågan. Motion 2013/14:Kr232 (M) avstyrks därmed.
Tidigare behandlade förslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag i frågor som riksdagen har tagit ställning till tidigare under mandatperioden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare under mandatperioden avstyrkt motioner om public service-frågor som är likadana eller snarlika de yrkanden som anges nedan. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag. Utskottet hänvisar till betänkandena 2010/11:KrU5 och 2012/13:KrU8.
– 2013/14:Kr217 av Christer Winbäck och Anita Brodén (båda FP) om att det digitala marknätet bör innehålla nordiska tv-kanaler i public service-utbudet.
– 2013/14:Kr224 av Eva Flyborg (FP) om att utreda förutsättningarna för att flytta delar av SVT och SR till Göteborg.
– 2013/14:Kr320 av Per-Ingvar Johnsson (C) om att utreda förutsättningarna för att Åland ska kunna ta del av utbudet i SVT Play.
– 2013/14:U302 yrkande 5 av Leif Jakobsson m.fl. (S) om möjligheten att se respektive lands public service-tv.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Reglering och redovisning av programföretagens verksamhet, punkt 1 (M, FP, C, KD) |
| av Ulf Nilsson (FP), Cecilia Magnusson (M), Anne Marie Brodén (M), Gustaf Hoffstedt (M), Per Lodenius (C), Amir Adan (M), Lars-Axel Nordell (KD) och Ellen Juntti (M). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motionerna
2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 2,
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkandena 3, 13 och 14 samt
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 1.
Ställningstagande
Bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) om etableringsfrihet för trådsändningar hindrar att programföretagens verksamhet på internet regleras i sändningstillstånden. Formellt sätt är det endast marksändningar i radio och tv som kan regleras. YGL:s reglering innebär också en begränsning av vilka uppgifter som kan läggas på granskningsnämnden för radio och tv.
Vi delar regeringens bedömning att regleringen av programföretagens verksamhet inte är helt ändamålsenlig eftersom programföretagen inte kan tillgodoräkna sig verksamheten på internet som en del av public service-uppdraget. Vi kan också konstatera att den tekniska utvecklingen leder till att internet blir en allt viktigare informationskanal. Allt fler tar del av public service-utbudet via internet, inte minst barn och unga. Internet blir även allt viktigare för personer med funktionsnedsättning eftersom det är lätt att göra anpassningar där. Alliansen ser därför positivt på att en stor del av utbudet även görs tillgängligt på internet, men anser att majoritetens förslag öppnar för att ersätta marksändningar med internetsändningar. Om så skulle bli fallet riskerar man att stänga ute delar av befolkningen. Det kan handla om minoriteter, personer med funktionsnedsättning och ekonomiskt utsatta människor. Det är fortfarande genom marknätet som vi kan vara säkra på att nå ut till hela befolkningen och landet med ett brett programutbud.
Vi delar regeringens bedömning att det inte finns anledning att nu initiera någon översyn av yttrandefrihetsgrundlagens regler om etableringsfrihet. Det är emellertid angeläget att noga följa utvecklingen på området och vid behov återkomma i frågan.
Vi anser att sändningarna i marknätet även i fortsättningen bör utgöra grunden för den uppföljning som granskningsnämnden för radio och tv gör av hur programföretagen uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst (enligt 20 § instruktionen för Myndigheten för radio och tv). Nämnden bör därutöver även kunna notera programverksamhet som sänds på andra plattformar än marknätet, såsom sker redan i dag.
Vi anser att riksdagen inte ska göra något tillkännagivande till regeringen och att riksdagen därmed ska avslå motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 2, 2013/14:Kr2 (S) yrkandena 3, 13 och 14 samt 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 1.
2. | Tillståndsperiodens längd och halvtidsöversynen, punkt 2 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 1 i denna del och motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi delar uppfattningen att halvtidsöversynen bör vara begränsad och framåtsyftande men upplever att det är otydligt vilken praktisk funktion den ska fylla. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med preciseringar och förtydliganden.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 1 och propositionens punkt 1 i denna del.
3. | Sändningstillstånd och anslagsvillkor, punkt 3 (S, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 2 och
avslår proposition 2012/13:164 punkt 1 i denna del.
Ställningstagande
Vi oroas av att regeringen säger sig vilja ”tydliggöra” sändningstillstånd och anslagsvillkor.
Avsikten är, enligt regeringen, att komma till rätta med otydligheter och dubbleringar, och man vill därför göra en språklig genomgång av tillstånds- och anslagsvillkor. I det nuvarande sändningstillståndet finns det enskilda formuleringar som är förankrade i tidigare riksdagsbeslut och det finns en risk för att förtydliganden och omformuleringar kan leda till perspektivförskjutningar. Vi föreslår därför att översynen görs i nära samråd och dialog med programföretagen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 2 och avslår propositionens punkt 1 i denna del.
4. | Redovisning av sidoverksamheterna, punkt 4 (S, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att de senaste årens förstärkta beskrivningar i public service-redovisningarna har varit fullt tillräckliga och ser inte något behov av ytterligare krav på redovisning.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 6.
5. | Förhandsprövning av nya tjänster, punkt 5 (S, MP, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 1 i denna del och motionerna
2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 1 och
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 2 och
bifaller delvis motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 7.
Ställningstagande
Regeringen avser att ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att se över hur systemet med förhandsprövningar fungerar. Bakgrunden till detta är att ingen programtjänst har anmälts sedan institutet infördes samtidigt som många är kritiska till systemet.
Vi anser att förhandsprövningen innebär en möjlig inskränkning av public services oberoende och bestämmanderätt över programverksamheten. Det är omöjligt att bedöma en tjänst på det sätt som förhandsprövningen kräver utan att det sker ett ställningstagande på förhand till själva innehållet i en ny tjänst, vilket strider mot yttrandefrihetsgrundlagens princip om censurförbud.
Vi anser att förhandsgranskningen i sin nuvarande form ska avskaffas. Regeringen ska snarast återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa förhandsprövningen.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen propositionens punkt 1 i denna del och motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 1, 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 2 samt bifaller delvis motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 7.
6. | Speglingsuppdraget, punkt 6 (SD) |
| av Margareta Larsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 1 och
avslår proposition 2012/13:164 punkt 2 i denna del.
Ställningstagande
Jag anser att speglingsuppdraget inte ska bedrivas utifrån ett mångfaldsperspektiv. Syftet med radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst är att den ska vara oberoende av politiska och kommersiella intressen. Regeringens förslag att speglingsuppdraget i sändningstillstånden ska bedrivas utifrån ett mångfaldsperspektiv innebär att staten redan i uppdraget de facto styr programverksamheten och går långt utöver vad som är nödvändigt när den föreslår även fortsatt användning av etnisk profilering för att ta fram programutbud eller särskilda hänsyn till etniska grupperingar.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 1 och avslår propositionens punkt 2 i denna del.
7. | Minoritetsspråksuppdraget, punkt 7 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkandena 8 och 9 samt
avslår proposition 2012/13:164 punkt 2 i denna del och motionerna
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 2 och
2013/14:Kr213 av Yilmaz Kerimo (S).
Ställningstagande
Vi anser att det finns motstridiga uppgifter i propositionen. Å ena sidan säger regeringen att samtliga programföretagsutbud vad gäller minoritetsspråk ska öka och å andra sidan att det är företagens samlade utbud som årligen ska öka. Vi anser regeringen bör återkomma med klargöranden och preciseringar på denna punkt. När det gäller utvärderingen av hur bolagen sköter programverksamheten på minoritetsspråk anser vi att hänsyn bör tas inte bara till hur mycket och vilka ökningar som sker, utan också i vad mån programmen, oavsett plattform, når sin publik.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkandena 8 och 9 och avslår propositionens punkt 2 i denna del samt motionerna 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 2 och 2013/14:Kr213 (S).
8. | Minoritetsspråksuppdraget, punkt 7 (SD) |
| av Margareta Larsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 2 och
avslår proposition 2012/13:164 punkt 2 i denna del och motionerna
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkandena 8 och 9 samt
2013/14:Kr213 av Yilmaz Kerimo (S).
Ställningstagande
Jag anser att det svenska språket är en av många fundamentala förutsättningar för en lyckad assimilering i det svenska samhället. Genom att införa nya regler och ha kvar befintliga regler för programsändningar som har till syfte att beakta minoriteters särintressen försvårar man nyanländas förutsättningar att tillgodogöra sig och förstå det svenska språket. Genom att tillmäta andra minoriteter än de fem nationella minoriteterna så stor uppmärksamhet riskerar man dessutom att på sikt urvattna de fem svenska minoriteternas särställning i landet.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 2 och avslår propositionens punkt 2 i denna del samt motionerna 2013/14:Kr2 (S) yrkandena 8 och 9 samt 2013/14:Kr213 (S).
9. | Ett stärkt kulturutbud, punkt 8 (MP) |
| av Tina Ehn (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 5 och
avslår motion
2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9.
Ställningstagande
Jag anser liksom regeringen att SR och SVT under den kommande tillståndsperioden ska fortsätta att fördjupa, utveckla och vidga kulturutbudet. Det är viktigt att kulturyttringar når människor och ligger helt i linje med uppdraget i allmänhetens tjänst. Tyvärr riktar propositionen ensidigt fokus mot storstädernas kulturinstitutioner. Jag anser att det i sändningsvillkoren också måste formuleras villkor om att även kultur skapad utanför institutionerna i storstadsregionerna måste få utrymme i programföretagens utbud. Det kan t.ex. röra sig om regionala teatrar, fria grupper och andra kulturorganisationer.
Vad jag här anfört om att lokalt och regionalt kulturskapande ska vara en del av programföretagens utbud bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 5 och avslår motion 2013/14:Kr302 (SD) yrkande 9.
10. | Ett stärkt kulturutbud, punkt 8 (SD) |
| av Margareta Larsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 9 och
avslår motion
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 5.
Ställningstagande
Jag anser att det i framtida sändningstillstånd ska skrivas in att bolagen ska verka för att bevara och levandegöra det nationella kulturarvet.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr302 (SD) yrkande 9 och avslår motion 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 5.
11. | Tv-distribution i marknätet, punkt 9 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 10.
Ställningstagande
Vi anser att det är viktigt att det klargörs att SVT även i fortsättningen bör ha frihet att förfoga över hela frekvensutrymmet i Mux1. Härigenom skapas maximal handlingsfrihet vid utvecklingen av kanalutbudet och andra tjänster, exempelvis tjänster för personer med funktionsnedsättning.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 10.
12. | Vidaresändningsplikten, punkt 10 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 11.
Ställningstagande
Regeringen avser att tillsätta en utredning som har till syfte att analysera hur allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning kan tillgodoses i framtiden – men även att se över förutsättningarna att avskaffa vidaresändningsplikten. Vår uppfattning är att tv via webben, som förutsätter ett internetabonnemang, inte ersätter vanliga tv-sändningar. Vi anser tvärtom att man ska utöka vidaresändningsplikten till att gälla alla de programtjänster som sänds av svenska tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom den svenska tv-avgiften, dvs. SVT:s hela utbud av programtjänster.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 11.
13. | Digitalradio, punkt 11 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 12,
bifaller delvis motion
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och
avslår motion
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör ha en dialog över blockgränserna om frågan om digitalradio. Det är vidare viktigt att vara lyhörd för frågan om när teknikskiftets olika steg och den slutliga nedsläckningen av FM-nätet ska ske, så att konsumenterna uppfattar det som något positivt och kundnyttigt och inte något påtvingat.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 12 och bifaller delvis motion 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 3 samt avslår motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 3.
14. | Digitalradio, punkt 11 (MP) |
| av Tina Ehn (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och
avslår motionerna
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 12 och
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 3.
Ställningstagande
Frågan om digital marksänd radio är komplex och rymmer många tekniska avväganden som det inte går att ta ställning till förrän alla tekniska omständigheter är klarlagda. Miljöpartiet anser att radiokonsumenternas behov noga ska utredas i processen med att ta fram denna plan. När planen för en övergång till digitalradio har färdigställts ska denna bli föremål för ett nytt ställningstagande i riksdagen.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr4 yrkande 3 och avslår motionerna 2013/14:Kr2 (S) yrkande 12 och 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 3.
15. | Digitalradio, punkt 11 (SD) |
| av Margareta Larsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 3 och
avslår motionerna
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 12 och
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Sverigedemokraterna motsätter sig att den analoga radion stängs och ersätts med digitala sändningar. Det saknas i dag en godtagbar teknisk lösning och det finns ingen efterfrågan hos konsumenterna. Den analoga radion är färdigutbyggd sedan många år och det är få hushåll som saknar en analog radiomottagare. Jag vill vidare peka på att EU motsätter sig statliga subventioner för att bygga ut det digitala marknätet.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 3 och avslår motionerna 2013/14:Kr2 (S) yrkande 12 och 2013/14:Kr4 yrkande 3.
16. | Tillgängliggörande av arkiven, punkt 12 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 15,
bifaller delvis motion
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 4 och
avslår motion
2013/14:Kr236 av Eliza Roszkowska Öberg (M).
Ställningstagande
Om ambitionsnivån för Öppet arkiv ska kunna upprätthållas så krävs det en löpande finansiering. Kostnaderna för att kontinuerligt digitalisera och tillgängliggöra SVT:s arkiv är betydande. Vi oroas för att detta kan leda till en minskad nyproduktion i SVT:s kanaler.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 15, bifaller delvis motion 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 4 och avslår motion 2013/14:Kr236 (S).
17. | Tillgängliggörande av arkiven, punkt 12 (MP, V) |
| av Tina Ehn (MP) och Lars Ohly (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 4,
bifaller delvis motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 15 och
avslår motion
2013/14:Kr236 av Eliza Roszkowska Öberg (M).
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att det är viktigt att SVT, SR och UR har möjlighet att fortsätta att göra sina arkiv tillgängliga för allmänheten. Därför bör det övervägas om programföretagens utökade medelstilldelning bör förlängas. Om intäkterna från avgiftsbetalarna så möjliggör ska medelstilldelningen utökas så att programföretagens arbete med att tillgängliggöra sina respektive arkiv kan fortsätta.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 4, bifaller delvis motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 15 och avslår motion 2013/14:Kr236 (S).
18. | Radio- och tv-avgiften, punkt 13 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 16 och
avslår motionerna
2013/14:Kr209 av Andreas Carlson (KD) och
2013/14:Kr321 av Per-Ingvar Johnsson (C).
Ställningstagande
Vi anser att programföretagen nu behöver arbetsro och att frågan om radio- och tv-avgiften därför bör vila. En kommande utredning av radio- och tv-avgiften bör komma till stånd i normal tid inför nästa sändningstillstånd som börjar 2020 och denna utredning bör vara blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 16 och avslår motionerna 2013/14:209 (KD) och 2013/14:Kr321 (C).
19. | Rundradiokontot, punkt 14 (S, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 17.
Ställningstagande
Regeringen föreslår inte någon höjning av radio- och tv-avgiften 2014. Vi oroas för att detta kan leda till att avgiften måste höjas med 5 procent 2015 för att det inte ska bli ett underskott på rundradiokontot. Det är angeläget att regeringen följer utvecklingen och återkommer med förslag i god tid om underskott kan befaras uppstå på rundradiokontot.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 17.
20. | UR:s uppdrag och resursförstärkning för detta, punkt 15 (SD) |
| av Margareta Larsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 4 och
avslår proposition 2012/13:164 punkterna 2 och 4, båda i denna del.
Ställningstagande
Jag kan konstatera att UR redan i dag sänder ett relativt brett programutbud. Eftersom utbildning generellt bör bekostas av offentliga medel genom skolväsendets regi anser jag att det inte finns någon anledning att öka UR:s medel på det sätt som regeringen föreslår. De flesta universitet sänder redan sedan tidigare öppna föreläsningar via internet. Den som önskar kan via sin dator delta i föreläsningar när som helst, via hemsidor hos det aktuella lärosätet. Det finns ingen anledning att utvidga UR:s uppdrag.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 4 och avslår propositionen punkterna 2 och 4 båda i denna del.
21. | Medelstilldelningen under tillståndsperioden, punkt 16 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 4 i denna del och motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 18.
Ställningstagande
Vi noterar att regeringen föreslår en höjning av medelstilldelningen med 2 procent per år samtidigt som man ökar kraven inom kultur, minoritetsspråk och tillgänglighetstjänster samt vill ha en fortsatt utbyggnad av Öppet arkiv. Vi oroar oss för vilka konsekvenser detta får för programbolagens programutbud. En central fråga vid halvtidsuppföljningen måste bli att belysa konsekvenserna av detta.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 18 och propositionen punkt 4 i denna del.
22. | Ingen momskompensation, punkt 17 (S, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 19.
Ställningstagande
Det är olyckligt att frågan om momskompensation inte heller nu får en lösning. Vi vill understryka att det är viktigt att finna vägar för att öka konkurrensneutraliteten, och därmed öka SVT:s möjligheter att samverka med branschen. Regeringen bör utarbeta en modell för att öka konkurrensneutraliteten mellan intern och extern produktion.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 19.
23. | Samarbetet mellan programföretagen, punkt 18 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 20.
Ställningstagande
Vi tror att det är viktigt att programföretagen samarbetar i en rad frågor och vill särskilt betona samarbetet mellan SVT och UR. Det är viktigt att skapa kostnadseffektivitet men också att bidra till kunskapsöverföring mellan bolagen. Vi anser att det är viktigt att hitta fördjupade samverkansformer som gör att publiken nås av det samlade programutbudet med inriktning på kunskap och folkbildning.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 20 och bifaller propositionen punkt 4 i denna del.
24. | Public service-redovisningarna, punkt 19 (S) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 21 och
bifaller delvis proposition 2012/13:164 punkt 6 i denna del.
Ställningstagande
Vi instämmer i kraven på tydligare redovisning av externa intäkter, som inte är anslagsmedel, liksom i kraven att beskriva sponsringsintäkter och programföretagens arbete med indirekt sponsring. Vi motsätter oss dock en alltför omfattande detaljreglering av programföretagens redovisning och avvisar därmed förslag som leder till onödig detaljredovisning.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 21 och bifaller delvis propositionen punkt 6 i denna del.
25. | Granskningsnämndens uppdrag, punkt 20 (S, MP, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 3,
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 22 och
2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 36 och
avslår proposition 2012/13:164 punkt 6 i denna del och motion
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 5.
Ställningstagande
Vi avvisar regeringens förslag att granskningsnämnden för radio och tv ska ges ett förtydligat uppdrag som även omfattar granskning av sådana villkor som resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet. Det är bra att granskningsnämndens uppdrag är så tydligt som möjligt, men det är svårt att beskriva och jämföra effektiviteten och produktiviteten utan att ta hänsyn till kvaliteten i det som produceras. Det finns därmed en risk för att public services oberoende hotas när en statlig myndighet ges i uppgift att ha detaljerade synpunkter på hur programföretagen väljer att fullgöra sitt uppdrag.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 3, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 22, 2013/14:Kr339 (S) yrkande 36 och avslår propositionens punkt 6 i denna del och motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 5.
26. | Granskningsnämndens uppdrag, punkt 20 (SD) |
| av Margareta Larsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:164 punkt 6 i denna del och motion
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) yrkande 5 och
avslår motionerna
2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 3,
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 22 och
2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 36.
Ställningstagande
Jag har ingen invändning mot regeringens förslag om att uppdraget till granskningsnämnden förtydligas så att det även omfattar villkor som avser resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet. Men jag vill att uppdraget därutöver förtydligas så att nämnden även granskar programbolagen när dessa, i sina sändningar, förfar indirekt opartiskt. Med detta avses att programmets innehåll, val av experter, folkbildare, paneler, inslag, programupplägg m.m. indirekt indikerar att programföretaget tar ställning för, underlättar eller på annat sätt stöder en viss politisk, filosofisk eller religiös uppfattning och på så sätt sätter public services politiska oberoende ur spel.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 5 och propositionens punkt 6 i denna del samt avslår motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 3, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 22 och 2013/14:Kr339 (S) yrkande 36.
27. | Uppdrag till Myndigheten för radio och tv, punkt 21 (S, MP, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Peter Johnsson (S), Kerstin Engle (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkandena 4 och 5.
Ställningstagande
Vi anser att regeringen utgår från en ensidig analys av hur programverksamheten i allmänhetens tjänst påverkar marknaden. Regeringen tar inte hänsyn till allmänhetens eller samhällets behov och intressen, utan tar enbart marknadens intressen som utgångspunkt. Det är också oklart vad analysen ska leda till då programföretagen redan har tilldelats sina sändningstillstånd och anslagsvillkor när den föreslagna utredningen är klar. Det innebär att utredningen i sig riskerar att skapa en osäkerhet kring vilka villkor som ska gälla under den kommande tillståndsperioden, vilket får negativa konsekvenser för programföretagens oberoende.
Public service-bolagen påverkar marknaden och ska så göra. Det är själva meningen med samhällets val att ge public service en särskild ställning på mediemarknaden. Vi ifrågasätter värdet av en sådan analys som regeringen avser att göra och oroas av att avsikten skulle vara att begränsa public service till förmån för marknadsinriktade aktörer.
Däremot kan det vara relevant att ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att ta fram bättre statistik för mediebranschen med avseende på olika frågor som exempelvis den ekonomiska utvecklingen för olika affärsmodeller som reklam och prenumerationer, koncentration och ägande och investeringar och då se till hela mediemarknaden inklusive public service, men också att utgå från allmänhetens behov och intressen. Man bör också analysera vilken nytta public service tillför samhället.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkandena 4 och 5 och 2013/14:Kr2 (S) yrkandena 4 och 5.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2012/13:164 Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019:
1. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ramar för nästa tillståndsperiod (avsnitt 5). |
2. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om sändningarnas innehåll (avsnitt 6). |
3. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om hur innehållet når publiken (avsnitt 7). |
4. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ekonomiska förutsättningar under tillståndsperioden (avsnitt 8). |
5. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ägande och organisation (avsnitt 9). |
6. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om redovisning, granskning och kommersiellt oberoende (avsnitt 11). |
Följdmotionerna
2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att förhandsprövningen upphör. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör införa en generell skrivning i sändningstillstånden för public service-bolagen som innebär att ett villkor i sändningstillståndet ska anses vara uppfyllt om syftet med villkoret uppfylls på någon annan plattform än marknätet med motsvarande tillgänglighet och höga användning av allmänheten. |
3. | Riksdagen avslår förslaget om att granskningsnämnden för radio och tv ska ges ett förtydligat uppdrag som även omfattar granskning av villkor som avser resursförbrukning, kostnadseffektivitet och produktivitet. |
4. | Riksdagen avslår förslaget om det separata uppdraget till Myndigheten för radio och tv. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att analysera vilken nytta public service tillför samhället. |
2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om halvtidsöversynen m.m. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ”förtydligande” i sändningstillstånd och anslagsvillkor. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finna en lösning så att programföretagen får möjlighet att tillgodoräkna sig verksamhet på webben. |
4. | Riksdagen beslutar att avslå uppdraget till Myndigheten för radio och tv om public services marknadspåverkan. |
5. | Riksdagen beslutar att ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att följa utvecklingen på mediemarknaden. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om redovisning av sidoverksamheter. |
7. | Riksdagen beslutar att avskaffa förhandsprövningen i sin nuvarande form. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkan mellan programföretagen avseende minoritetsspråken. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klargöranden avseende en utökning av minoritetsspråken och om hur programmen når den avsedda målgruppen. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges Televisions frekvensutrymme. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vidaresändningsplikten. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om digitalradiosändningar. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges Television ska kunna tillgodoräkna sig Öppet arkiv som en del i kulturuppdraget. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om finansieringen av digitaliseringen och Öppet arkiv. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en kommande utredning av radio- och tv-avgiften. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om underskott på rundradiokontot. |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om medelstilldelning till programföretagen under tillståndsperioden. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en modell för att öka konkurrensneutraliteten mellan intern och extern produktion. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samarbete mellan programföretagen. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utökade krav på redovisning av intäkter. |
22. | Riksdagen avslår regeringens förslag om ett utökat uppdrag för granskningsnämnden. |
2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att speglingsuppdraget för programföretagen inte ska bedrivas utifrån ett mångfaldsperspektiv. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regler för programsändningar som syftar till att beakta minoriteters särintressen inte bör omfatta andra språk än svenska, de nationella minoritetsspråken samt teckenspråk. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avsluta sändningar av den analoga radion och förutsättningar för övergång till digital radio. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte öka medelstilldelningen till Utbildningsradion. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förtydliga uppdraget för granskningsnämnden för radio och tv. |
2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den ansvariga myndigheten ska få i uppdrag att vid bedömning om programföretagens uppdragsuppfyllelse även väga in verksamhet som bedrivits på annan plattform än marknätssändning. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att systemet med förhandsprövning ska avskaffas. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att när planen för övergång till digitalradio färdigställs ska denna bli föremål för ett nytt ställningstagande i riksdagen. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att programföretagens arbete med att tillgängliggöra sina arkiv i möjligaste mån ska underlättas. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att villkoren för sändningstillstånden ska innefatta att kulturskapande utanför storstadsregionerna får utrymme i programföretagens utbud. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013
2013/14:U302 av Leif Jakobsson m.fl. (S):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att se respektive lands public service-tv. |
2013/14:Kr209 av Andreas Carlson (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt avskaffa tv-licensen.
2013/14:Kr213 av Yilmaz Kerimo (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tv-program på minoritetsspråk.
2013/14:Kr217 av Christer Winbäck och Anita Brodén (båda FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det digitala marknätet bör innehålla nordiska tv-kanaler i public service-utbudet.
2013/14:Kr224 av Eva Flyborg (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för att flytta delar av SVT och SR till Göteborg.
2013/14:Kr232 av Jan R Andersson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda förutsättningen för att ge Sveriges Utbildningsradio AB rätt till sponsring vid Europeiska radiounionens arrangemang.
2013/14:Kr236 av Eliza Roszkowska Öberg (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att se över hur Sveriges Radio tillgängliggör utbudet i sitt arkiv för allmänheten.
2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturarvsbevarande uppdrag för radio och tv i allmänhetens tjänst. |
2013/14:Kr320 av Per-Ingvar Johnsson (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att Åland ska kunna ta del av utbudet i SVT Play.
2013/14:Kr321 av Per-Ingvar Johnsson (C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa radio- och tv-avgiften, som bör ersättas med en public service-avgift på skattsedeln.
2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S):
36. | Riksdagen avslår att Granskningsnämnden ges ett utökat uppdrag och därmed inte heller medel för detta uppdrag. |
Bilaga 2
Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU3 | |
Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 | |
Till kulturutskottet
Kulturutskottet beslutade den 22 oktober 2013 att ge konstitutionsutskottet tillfälle att senast den 5 november 2013 yttra sig över proposition 2012/13:164 Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 och de motioner som väckts med anledning av propositionen i de delar som berör utskottets beredningsområde.
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till att avse frågor om programföretagens verksamhet på webben, förhandsprövningen, vidaresändningsplikt och digitalradiosändningar.
Utskottet anser att det är en brist att programföretagen inte kan tillgodoräkna sig verksamheten på internet som en del av public service-uppdraget. Utskottet bedömer att det inom ramarna för den nuvarande regleringen borde vara möjligt för programföretagen att i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av uppdraget och att regeringen bör överväga en sådan möjlighet. Från de utgångspunkter konstitutionsutskottet har att beakta anser utskottet att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen med bifall till motionsyrkanden gör ett tillkännagivande med detta innehåll.
Konstitutionsutskottet anser att kulturutskottet i övrigt bör tillstyrka propositionen och avstyrka motionsyrkandena.
I yttrandet finns sex avvikande meningar.
Utskottets överväganden
Gällande ordning
Yttrandefrihetsgrundlagen, förkortad YGL, reglerar skyddet för yttrandefriheten i radio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar. Denna grundlag bygger på samma grundläggande principer om bl.a. etableringsfrihet och förbud mot censur som återfinns i tryckfrihetsförordningen.
Förbudet mot censur innebär enligt 1 kap. 3 § YGL att det inte får förekomma att något som är avsett att framföras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning först måste granskas av myndigheter eller andra allmänna organ. Inte heller är det tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att utan stöd i yttrandefrihetsgrundlagen, på grund av det kända eller väntade innehållet i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, förbjuda eller hindra dess offentliggörande eller spridning bland allmänheten. Undantag görs dock bl.a. för rörliga bilder i filmer som ska visas offentligt. Av yttrandefrihetsgrundlagen framgår att med radioprogram avses i grundlagen såväl ljudradio- som tv-program (1 kap. 1 § tredje stycket).
Regeln om etableringsfrihet för trådsändningar finns i 3 kap. 1 § YGL. Enligt bestämmelsen har varje svensk medborgare och svensk juridisk person rätt att sända radioprogram genom tråd. Etableringsfriheten innebär att det står var och en fritt att inleda och driva verksamhet för spridning av information till allmänheten i de former som skyddas av grundlagen. Något krav på tillstånd får inte ställas upp, och möjligheten att driva verksamheten får inte begränsas av villkor som saknar stöd i yttrandefrihetsgrundlagen.
Etableringsfriheten för trådsändningar är inte helt oinskränkt. I 3 kap. 1 § andra stycket YGL anges vilka undantag som får göras i lag. Etableringsfriheten hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning (den s.k. vidaresändningsplikten). Denna frihet hindrar inte heller att det meddelas föreskrifter om skyldighet för nätinnehavare att ge utrymme för överföringar i den utsträckning det behövs med hänsyn till intresset av konkurrens beträffande sådana överföringar i nätet eller allmänhetens intresse av tillgång till sådana överföringar. Det är vidare tillåtet att genom lag meddela föreskrifter om skyldighet för nätinnehavare att vidta åtgärder för att tillförsäkra mottagarkretsen inflytande över programvalet och om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp.
Genom ett annat undantag får numera i lag även meddelas föreskrifter som innebär att den som genom tråd sänder program i tv blir skyldig att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Sådana bestämmelser har införts i 5 kap. 12 § radio- och tv-lagen (2010:696).
När det gäller rätten att sända ljudradio- eller tv-program på annat sätt än genom tråd (”genom etern”) råder inte samma starka etableringsfrihet. Anledningen är att frekvensutrymmet i etern är begränsat. Enligt 3 kap. 2 § första stycket YGL är det tillåtet att i lag meddela föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Sådana regler finns i radio- och tv-lagen. Det allmänna ska dock eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.
Det redaktionella oberoendet garanteras genom 3 kap. 4 § YGL. Enligt denna bestämmelse avgör den som sänder radioprogram självständigt vad som ska förekomma i programmen.
När den nya radio- och tv-lagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 infördes nya regler om tillståndsgivning för digitala kommersiella radiosändningar. Enligt 13 kap. radio- och tv-lagen beslutar regeringen om det sändningsutrymme som får upplåtas för digital kommersiell radio (22 §), medan Myndigheten för radio och tv ger sändningstillstånd för sådana sändningar (1 §). Tillstånd får ges endast till den som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden och är beredd att samverka med övriga tillståndshavare i tekniska frågor (23 §). Tillståndsmyndigheten ska beakta att sändningsutrymmet ska kunna tas i anspråk för olika programtjänster så att sändningarna kommer att tillgodose olika intressen och smakriktningar, för såväl nationella som lokala och regionala programtjänster och av flera av varandra oberoende programföretag (26 §).
Enligt 7 kap. 4 § YGL får i lag föreskrivas att en nämnd ska granska om radioprogram som någon har sänt på annat sätt än genom tråd står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra villkor som gäller för sändningarna. En sådan nämnd får endast uttala sin mening och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren.
I 16 kap. radio- och tv-lagen finns bestämmelser om granskningen som utförs av granskningsnämnden för radio och tv. Granskningsnämnden för radio och tv övervakar genom granskning i efterhand om program som har sänts i tv eller ljudradio eller tillhandahållits i beställ-tv står i överensstämmelse med lagen och de programrelaterade villkor som kan gälla för tjänsterna. Nämnden övervakar också efterlevnaden av bestämmelserna om tillgänglighet i 5 kap. 12 § radio- och tv-lagen om regeringen har meddelat beslutet.
Propositionen
Propositionen innehåller förslag till villkor och riktlinjer som ska gälla för den radio- och tv-verksamhet som bedrivs av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB under den kommande tillståndsperioden, fr.o.m. den 1 januari 2014 t.o.m. den 31 december 2019. En översyn ska göras efter halva tillståndsperioden.
Mot bakgrund av att konstitutionsutskottet i sin granskning (se nedan) har ifrågasatt det sätt på vilket anslagsvillkoren använts för att styra verksamheten, konstaterar regeringen att det inte är helt tydligt vilket utrymme det finns för reglering av programföretagens verksamhet i anslagsvillkoren. Regeringen konstaterar att yttrandefrihetsgrundlagens regler om redaktionellt oberoende emellertid hindrar att programföretagen åläggs långtgående skyldigheter vad gäller programinnehållet i anslagsvillkoren.
I propositionen gör regeringen bedömningen att regleringen av programbolagens verksamhet inte kan anses vara helt ändamålsenlig, eftersom verksamheten på internet inte kan regleras i sändningstillstånden. Därmed kan programbolagen inte heller tillgodoräkna sig verksamhet på internet för uppfyllandet av villkoren i sändningstillstånden. En uppföljning som motsvarar den som görs av sändningsverksamheten i marknätet kan heller inte göras av denna verksamhet.
Regeringen anför dock att programföretagen hittills har tillämpat de regler som gäller för verksamheten i marknätet också för verksamhet på internet. Detta begränsar de praktiska konsekvenserna av bristerna. Vid en översyn av YGL och överväganden om förändringar av etableringsfriheten måste man beakta risken för att regleringsgraden och myndighetskontrollen kan komma att öka på ett område som omfattas av en vidsträckt yttrandefrihet. Sammantaget anser regeringen därför inte att det finns anledning att nu initiera en översyn av YGL:s regler om etableringsfrihet. Regeringen avser dock att noga följa den tekniska utvecklingen på området och vid behov återkomma i frågan.
När det gäller förhandsprövningen av nya programtjänster anser regeringen att det finns ett behov av att förtydliga vilken verksamhet som inte behöver förhandsprövas. Vad som avses med försöksverksamhet bör därför anges i anslagsvillkoren. Mot bakgrund av att någon ny programtjänst inte anmälts sedan institutet infördes och att flera remissinstanser är kritiska till förhandsprövningen av nya tjänster avser regeringen att ge Myndigheten för radio och tv i uppdrag att se över hur systemet med förhandsprövning fungerar.
Regeringen anser vidare att det finns skäl att på nytt se över behovet av en vidaresändningsplikt i kabelnät. En utredning bör därför få i uppdrag att analysera hur allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning kan tillgodoses i framtiden och förutsättningarna för att avskaffa vidaresändningsplikten.
När det gäller digitaliseringen av radio i marknätet anser regeringen att den skulle innebära en rad fördelar: förbättrad konkurrens genom nationella sändningar även för kommersiella programföretag, fler kanaler med ett bredare utbud för fler lyssnargrupper, möjlighet till nya tjänster bl.a. för personer med funktionsnedsättning och långsiktigt lägre distributionskostnader. Det finns också vissa nackdelar. Under en övergångsperiod av parallellsändningar skulle kostnaderna för distributionen öka. Det krävs också att en stor mängd radiomottagare byts ut. Nackdelarna är dock av övergående karaktär menar regeringen. Fördelarna överväger sett i ett längre perspektiv och talar enligt regeringen för en övergång från FM-sändningar till digital marksänd radio. Regeringen anser att övergången från en analog till en digital marksänd radio bör vara marknadsdriven, men menar samtidigt att det allmänna måste bidra till att skapa rätt förutsättningar. Regeringen avser därför att tillsätta en branschsamordnare som får i uppgift att tillsammans med Myndigheten för radio och tv – och i nära dialog med företrädare för berörda aktörer – arbeta för en övergång till digital radio, vilken ska vara fullt genomförd 2022.
Motionerna
Programföretagens verksamhet på webben
I motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör finna en lösning så att programföretagen får möjlighet att tillgodoräkna sig verksamhet på webben (yrkande 3). Även i kommittémotion 2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att den ansvariga myndigheten ska få i uppdrag att vid bedömning av om programföretagen uppfyller uppdraget även väga in verksamhet som bedrivs på annan plattform än marknätssändning (yrkande 1).
I motion 2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör införa en generell skrivning i sändningstillstånden för public service-bolagen som innebär att ett villkor i sändningstillståndet ska anses vara uppfyllt om syftet med villkoret uppfylls på någon annan plattform än marknätet med motsvarande tillgänglighet och höga användning av allmänheten (yrkande 2).
Förhandsprövning
I motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att förhandsprövningen i sin nuvarande form avskaffas (yrkande 7). Motionärerna anför bl.a. att det är omöjligt att bedöma en tjänst på det sätt som förhandsprövningen kräver utan ett ställningstagande på förhand till själva innehållet i en ny tjänst. Vidare anför motionärerna att en förhandsprövning som leder till att regeringen förbjuder ett programföretag att publicera en tjänst på internet innebär ett ingrepp i den grundlagsfästa etableringsfriheten.
Även i kommittémotion 2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) begärs ett tillkännagivande om att systemet med förhandsprövning ska avskaffas (yrkande 2). Motionärerna anför att motivet till att införa förhandsprövning är att undvika marknadspåverkan och snedvriden konkurrens. Enligt motionärerna kan en viss marknadspåverkan inte motivera en åtgärd som eventuellt strider mot grundlagen och som på sikt riskerar att underminera oberoendet för public service.
I motion 2013/14:Kr1 av Lars Ohly m.fl. (V) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att förhandsprövningen upphör (yrkande 1). Motionärerna anför att förhandsprövningen innebär en möjlig inskränkning av public service-bolagens oberoende och bestämmanderätt över programverksamheten.
Vidaresändningsplikt
I motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att vidaresändningsplikten ska utökas till att gälla alla de programtjänster som sänds av svenska tillståndshavare vars verksamhet finansieras av radio- och tv-avgiften, i praktiken SVT:s hela utbud av programtjänster (yrkande 11).
Digitalradiosändningar
I motion 2013/14:Kr2 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande till regeringen om digitalradiosändningar (yrkande 12). Motionärerna instämmer i regeringens förslag om en marknadsdriven övergång till digitalradio, vilken innebär stora fördelar för den kommersiella radion och dess publik. Motionärerna anför samtidigt att teknikskiftet måste ske så att kostnaderna begränsas för konsumenten.
I kommittémotion 2013/14:Kr4 av Tina Ehn m.fl. (MP) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att när den av regeringen aviserade planen för övergång till digital radio färdigställs ska denna bli föremål för ett nytt ställningstagande i riksdagen (yrkande 3). Motionärerna anser att såväl tekniska omständigheter som konsumenternas behov noga ska utredas i processen med att ta fram denna plan.
I en motion 2013/14:Kr3 av Margareta Larsson (SD) begärs ett tillkännagivande till regeringen om det som anförs i motionen om att avsluta sändningar av den analoga radion och förutsättningar för övergång till digital radio (yrkande 3). Motionären motsätter sig regeringens avsikter att stänga ner den analoga radion och ersätta denna med digitala sändningar, bl.a. för att det saknas en godtagbar teknisk lösning för närradion. Det finns inte heller någon efterfrågan i konsumentledet på digitala sändningar menar motionären.
Tidigare ställningstaganden
En granskning under riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:KU20 s. 143 f.) gällde regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster. I sitt ställningstagande anförde utskottets majoritet bl.a. följande.
Förhandsprövningen av nya permanenta programtjänster kan inte anses strida mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud. Prövningen handlar inte om, som man av ordvalet lätt kan vilseledas att tro, att själva innehållet i radio- eller tv-program förhandsgranskas. Förhandsprövningen handlar i stället om att avgöra om en ny programtjänst, t.ex. en ny kanal, som något av public service-företagen vill starta ska bekostas med offentliga medel, dvs. radio- och tv-avgifter.
Medelstilldelningen till public service-företagen får förenas med vissa villkor som beslutas av regeringen. Dessa beslut har under en längre tid kallats anslagsvillkor. Det är inte helt klart vilka slag av villkor som kan ställas upp i dessa anslagsvillkor. Klart är att anslagsvillkor liksom sändningsvillkor måste ha stöd i de allmänna riktlinjer som på förslag av regeringen beslutas av riksdagen inför en ny tillståndsperiod. I det aktuella fallet kan det ifrågasättas om förhandsprövningen i den utformning som den fått i alla delar verkligen hade stöd i riktlinjerna.
Utskottet anförde vidare följande.
En grundläggande förutsättning för public service-företagens uppdrag är att de kan upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i förhållanden till staten. I fråga om anslagsvillkoren för 2011 kan utskottet konstatera att det villkor som det i det nu aktuella fallet är fråga om är av en helt annan karaktär än vad som synes ha varit avsett i förarbetena till den nya radio- och tv-lagen. I dessa förarbeten angavs som exempel på villkor, som skulle kunna ställas upp i det som under en längre tid kallats anslagsvillkor, krav på ekonomisk redovisning eller uppbyggnad av lokalredaktioner. Det kan enligt utskottets mening ifrågasättas om det aktuella villkoret är av sådant slag att det är förenligt med public service-företagens oberoende ställning. Det tycks också som att detaljstyrningen via anslagsvillkoren över tid har ökat. Det önskvärda med en sådan utveckling kan diskuteras. I förlängningen kan det enligt utskottets mening ifrågasättas om den är förenlig med tankegångarna bakom yttrandefrihetsgrundlagen.
I samband med behandlingen av regeringens proposition En ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) gjorde utskottet bedömningen att det ”fortfarande” fanns ett behov av en lagstadgad vidaresändningsplikt för att tillgodose allmänhetens tillgång till allsidig upplysning (bet. 2009/10:KU25 s. 42). Utskottet var dock inte berett att föreslå någon utökning av vidaresändningsplikten och avstyrkte en motion (S, V, MP).
I samband med behandlingen av regeringens proposition Tv – tillgänglig för alla. Tillstånd för digital marksänd tv (prop. 2007/08:8) gjorde utskottet vissa uttalanden om bl.a. de tekniska lösningar som väljs för åtkomstkontroll och tillgängligheten till programutbudet (bet. 2007/08:KU4 s. 12). Utskottets majoritet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte en motion (S).
Utskottets ställningstagande
YGL:s bestämmelser om etableringsfrihet för trådsändningar hindrar att programföretagens verksamhet på internet regleras i sändningstillstånden. Formellt sett är det endast marksändningar i radio och tv som kan regleras. YGL:s reglering innebär också en begränsning av vilka uppgifter som kan läggas på granskningsnämnden för radio och tv.
Programföretagens verksamhet på internet blir allt viktigare. Utskottet anser att det är en brist att programföretagen inte kan tillgodoräkna sig den verksamheten som en del av public service-uppdraget. Enligt utskottets mening kan det inte anses strida mot etableringsfriheten att ge programföretagen en möjlighet att tillgodoräkna sig denna verksamhet. Fråga är inte om att reglera eller införa några begränsningar av verksamheten på internet utan endast om att beakta sådan verksamhet. Utskottet bedömer att det inom ramarna för den nuvarande regleringen borde vara möjligt för programföretagen att i praktiken få tillgodoräkna sig verksamhet på internet som en del av uppdraget och att regeringen bör överväga en sådan möjlighet.
Från de utgångspunkter konstitutionsutskottet har att beakta anser utskottet att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande med detta innehåll. Ett sådant ställningstagande innebär ett bifall till motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 2, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 3 och 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 1.
Förhandsprövningen handlar inte om att förhandsgranska själva innehållet i en programtjänst, utan om att avgöra om t.ex. en ny kanal som något av public service-företagen vill starta ska bekostas med radio- och tv-avgiften. Syftet med prövningen är att se till att sådana nya tjänster som finansieras med radio- och tv-avgiften inte snedvrider konkurrensen på marknaden på ett oacceptabelt sätt. Inte heller det redaktionella oberoendet som garanteras i YGL träds förnär enligt utskottets mening. Det är programföretagen själva som avgör vilka tjänster som ska anmälas till regeringen för godkännande, och kravet på förhandsprövning gäller vidare endast nya programtjänster eller tjänster av väsentlig betydelse. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns ett behov av att förtydliga vilken verksamhet som inte behöver förhandsprövas.
Från de utgångspunkter konstitutionsutskottet har att beakta anser utskottet att kulturutskottet bör föreslå att propositionen bifalls i denna del och att motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 1, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 7 och 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 2 avslås.
När det gäller frågorna om vidaresändningsplikten och digitalisering av radion delar utskottet regeringens bedömningar och anser att kulturutskottet bör föreslå att motionerna 2013/14:Kr2 (S) yrkandena 11 och 12, 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 3 och 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 3 avslås.
Stockholm den 5 november 2013
På konstitutionsutskottets vägnar
Peter Eriksson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Björn von Sydow (S), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Billy Gustafsson (S), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Karin Granbom Ellison (FP), Hans Hoff (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V), Cecilia Brinck (M), Lena Sommestad (S) och Sedat Dogru (M).
Avvikande meningar
1. | Programföretagens verksamhet på webben (M, FP, C, KD) |
| Per Bill (M), Andreas Norlén (M), Karl Sigfrid (M), Karin Granbom Ellison (FP), Per-Ingvar Johnsson (C), Tuve Skånberg (KD), Cecilia Brinck (M) och Sedat Dogru (M) anför: |
YGL:s bestämmelser om etableringsfrihet för trådsändningar hindrar att programföretagens verksamhet på internet regleras i sändningstillstånden. Formellt sett är det endast marksändningar i radio och tv som kan regleras. YGL:s reglering innebär också en begränsning av vilka uppgifter som kan läggas på granskningsnämnden för radio och tv.
Vi delar regeringens bedömning att regleringen av programföretagens verksamhet inte är helt ändamålsenlig eftersom verksamheten på internet inte kan regleras i sändningstillstånden. Detta får till följd att programföretagen inte kan tillgodoräkna sig verksamhet på internet för att uppfylla villkoren i sändningstillstånden. De praktiska konsekvenserna av bristerna begränsas dock av att programföretagen hittills har tillämpat de regler som gäller marknätet också för verksamheten på internet.
Vi ser också att en förändring av etableringsfriheten kan innebära en risk för att regleringen och myndighetskontroller kan komma att öka på ett område som omfattas av en vidsträckt yttrandefrihet. För att granskningsnämnden ska kunna kontrollera att syftet med villkoren uppfyllts på internet måste nämnden analysera programverksamheten utifrån de krav som ställs på programföretagen. Det finns alltså en uppenbar risk att granskningsnämnden, i strid med YGL, i praktiken kommer att granska det material som programföretagen sänder via internet. En tänkbar utveckling är att programföretagen väljer att sända en övervägande del, eller till och med allt, av nu aktuellt material på internet. Granskningsnämndens bedömning skulle då ske enbart mot bakgrund av material som sänds via internet. Detta visar tydligt att förslagen i motionerna medför en risk för att granskningsnämnden i praktiken kommer att granska material som sänds på internet.
Sammantaget anser vi inte att det nu finns anledning att initiera någon översyn av yttrandefrihetsgrundlagens regler om etableringsfrihet. Vi delar regeringens uppfattning att det finns anledning att noga följa utvecklingen på området och vid behov återkomma i frågan.
I sammanhanget bör enligt vår mening också framhållas att marksändningarna även i fortsättningen fyller en viktig funktion för allmänheten genom sin höga täckningsgrad, vilket innebär att allmänheten kan ta emot okrypterade marksändningar utan krav på abonnemang eller andra administrativa avgifter än radio- och tv-avgiften.
Vi anser således, utifrån de utgångspunkter konstitutionsutskottet har att beakta, att kulturutskottet bör föreslå att motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 2, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 3 och 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 1 avslås.
2. | Förhandsprövning (S, MP, V) |
| Peter Eriksson (MP), Björn von Sydow (S), Helene Petersson i Stockaryd (S), Billy Gustafsson (S), Phia Andersson (S), Hans Hoff (S), Mia Sydow Mölleby (V) och Lena Sommestad (S) anför: |
Sedan systemet med förhandsprövning infördes har kritik kommit från flera håll. Kritikernas farhågor har bl.a. varit att public service-företagens oberoende ställning på sikt hotas och att förhandsprövningen strider mot YGL:s censurförbud. Vi har tidigare uttalat att förhandsprövningen av nya programtjänster inte kan anses strida mot YGL:s censurförbud, men ifrågasatte om anslagsvillkoret om förhandsprövning var av sådant slag att det är förenligt med public service-bolagens oberoende. Vi anser mot denna bakgrund att förhandsprövningen bör avskaffas. Det finns därför inte något behov av att förtydliga vilken verksamhet som inte behöver förhandsprövas, dvs. vad som utgör försöksverksamhet.
Från de utgångspunkter konstitutionsutskottet har att beakta anser vi att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen gör ett tillkännagivande med detta innehåll. Ett sådant ställningstagande innebär ett bifall till motionerna 2013/14:Kr1 (V) yrkande 1, 2013/14:Kr2 (S) yrkande 7 och 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 2.
3. | Vidaresändningsplikt (S) |
| Björn von Sydow (S), Helene Petersson i Stockaryd (S), Billy Gustafsson (S), Phia Andersson (S), Hans Hoff (S) och Lena Sommestad (S) anför: |
Trots att Myndigheten för radio och tv så sent som under hösten 2011 gjorde bedömningen att vidaresändningsplikten skulle kvarstå har regeringen bedömt att frågan bör utredas på nytt. Till skillnad från regeringen menar vi att vidaresändningsplikten bör utökas till att gälla alla de programtjänster som sänds av svenska tillståndshavare och vars verksamhet finansieras med radio- och tv-avgiften.
Detta anser vi att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen ger regeringen till känna. Mot denna bakgrund anser vi att kulturutskottet bör föreslå bifall till motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 11.
4. | Digitala sändningar av radio (S) |
| Björn von Sydow (S), Helene Petersson i Stockaryd (S), Billy Gustafsson (S), Phia Andersson (S), Hans Hoff (S) och Lena Sommestad (S) anför: |
Vi instämmer i regeringens förslag avseende digitalradio, vilket innebär en marknadsdriven övergång från FM-sändningar till digitalradio. En övergång till digitalradio innebär stora fördelar även för den kommersiella radion och dess publik. För att en marknadsdriven övergång från FM-sändningar till digitalradio ska vara möjlig måste dock teknikskiftet genomföras så att kostnaderna begränsas för konsumenterna.
Detta anser vi att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen ger regeringen till känna. Mot denna bakgrund anser vi att kulturutskottet bör föreslå bifall till motion 2013/14:Kr2 (S) yrkande 12.
5. | Digitala sändningar av radio (MP) |
| Peter Eriksson (MP) anför: |
Frågan om digital marksänd radio rymmer många tekniska avväganden. Jag anser därför att det inte går att ta ställning till frågan innan alla tekniska omständigheter är klarlagda. Regeringen har tillsatt en branschsamordnare som ska utarbeta en plan för hur en övergång till marksänd digital radio ska åstadkommas. I denna process bör utöver de tekniska omständigheterna även konsumenternas behov noga utredas. När planen färdigställts bör den bli föremål för ett nytt ställningstagande i riksdagen.
Detta anser jag att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen ger regeringen till känna. Mot denna bakgrund anser jag att kulturutskottet bör föreslå bifall till motion 2013/14:Kr4 (MP) yrkande 3.
6. | Digitala sändningar av radio (SD) |
| Jonas Åkerlund (SD) anför: |
Regeringen har för avsikt att släcka ner den analoga radion och ersätta den med digitala sändningar. Enligt regeringen bör övergången till digitalradio vara fullt genomförd 2022. Enligt min mening kan det sättas ifråga om DAB-tekniken verkligen utgör en långsiktigt hållbar lösning. Det finns inte heller någon efterfrågan från konsumentledet på digitala sändningar. Av dessa skäl motsätter jag mig en utbyggnad av digitalradio och nedsläckning av den analoga radion.
Detta anser jag att kulturutskottet bör föreslå att riksdagen ger regeringen till känna. Mot denna bakgrund anser jag att kulturutskottet bör föreslå bifall till motion 2013/14:Kr3 (SD) yrkande 3.