Kulturutskottets betänkande 2013/14:KrU1 | |
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2013/14:1). Vidare behandlas 54 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Den 20 november 2013 fastställde riksdagen utgiftsramen för utgiftsområde 17 för budgetåret 2014 till 12 880 425 000 kronor (bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56).
Utskottet välkomnar regeringens förslag om att Statens kulturråd ska tillföras 15 miljoner kronor för att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Det behövs en nationell aktör som kan initiera projekt och som kan stå för kunskapsförmedling, resurser och samordning och därigenom driva på utvecklingen. Behovet av en sådan nationell resurs blir särskilt angelägen om, som anförs i den litteraturpolitiska propositionen 2013/14:3, bidrag till läsfrämjande och litteratur införs i kultursamverkansmodellen 2015. Utskottet har en förhoppning att detta arbete kommer att bidra till att öka barns och ungas läsförmåga och sprida läslust och kunskap om litteraturen.
Utskottet ser även positivt på att Institutet för språk och folkminnens förvaltningsanslag höjs med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för språkvårdande insatser, särskilt för de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråkets ställning och för svenskar med annat modersmål än svenska.
Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 får en förstärkning med 1 miljon kronor till verksamheten under 2014 jämfört med 2013, vilket innebär att 38 miljoner kronor anvisas för kulturhuvudstadsåret 2014. Vidare har Statens kulturråd av egna medel hittills fördelat ca 12,4 miljoner kronor till olika kulturhuvudstadsprojekt. Ett antal statliga myndigheter och institutioner har fått i uppdrag att i sin verksamhet prioritera samarbete med Umeå kommun. Utskottet bedömer därmed att Umeå har goda förutsättningar för att genomföra kulturhuvudstadsåret 2014.
Stödet till digitalisering av biografer finns tillgängligt även under 2014. Efter att medel avsatts till de biografer som ännu inte sökt, men eventuellt kommer att söka medel för digitalisering, finns det enligt regeringen kvar 10 miljoner kronor som beräknas kunna omfördelas för att digitalisera det svenska filmarvet och göra det tillgängligt för framtiden. Utskottet ser positivt på denna omfördelning av medel inom anslaget, även om det inte är en fråga för riksdagen att bestämma om.
Utskottet anser att avgiften för fastställande av åldersgränser för film som ska visas offentligt bör sänkas. Det är angeläget att myndigheter inte tar ut högre avgifter än vad som motsvarar de kostnader man har för det arbete som avgiften ska täcka. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om att avgiften för varje tillståndskort utöver det första ska sänkas till 550 kronor för långfilmer, 250 kronor för kortfilmer under 30 minuter och 40 kronor för programtrailrar och kortfilmer under fem minuter och föreslår att riksdagen antar det framlagda lagförslaget.
Företrädare för Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har, med hänvisning till att deras förslag inte ryms inom de ramar som riksdagen har fastställt för utgiftsområdet, inte deltagit i utskottets beslut om anslagstilldelning. I stället redovisar dessa partier sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
I betänkandet finns fyra reservationer och fyra särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslag och bemyndiganden för 2014 inom utgiftsområde 17 | |
| a) | Anslag |
| Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt specifikation i bilaga 4 och avslår motionsyrkandena i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 17 punkt 14 och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden. | |
| b) | Bemyndiganden för regeringen |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 1. för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016, 2. för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2015 och 2016, 3. för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2015, 4. för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2015–2024, 5. för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2015 och 2016, 6. för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2015–2018, 7. för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2015, 8. för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 57 000 000 kronor 2015–2019. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 17 punkterna 2, 4–7 och 11–13. | |
2. | Ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 17 punkt 1. |
3. | Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet |
| Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2014 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott från Nya Penninglotten 2013. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 17 punkt 3. |
4. | Medelstilldelning för 2014 till Myndigheten för radio och tv |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2014 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 17 punkt 8. |
5. | Driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska eller meänkieli |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska eller meänkieli. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 17 punkt 9. |
6. | Begränsat driftsstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska eller meänkieli |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om begränsat driftsstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska och meänkieli. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 17 punkt 10. |
7. | Institutet för språk och folkminnen |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Kr223 av Helén Pettersson i Umeå och Katarina Köhler (båda S), 2013/14:Kr247 av Per-Ingvar Johnsson och Johan Linander (båda C), 2013/14:Kr285 av Maria Lundqvist-Brömster (FP) yrkandena 1 och 2 samt 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 25. |
Reservation 1 (S, MP, V)
8. | Pensionerna på scenkonstområdet |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 15, 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 2 och 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 30. |
Reservation 2 (S, MP, V)
9. | Frågor om de krav som ställs på trossamfund som får statligt stöd |
| Riksdagen avslår motion 2013/14:Kr341 av Lars Ohly m.fl. (V). |
Reservation 3 (V)
10. | Utvidga stödet till trossamfunden |
| Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Kr342 av Barbro Westerholm (FP) och 2013/14:Kr343 av Fredrik Schulte (M). |
Reservation 4 (V)
Stockholm den 28 november 2013
På kulturutskottets vägnar
Gunilla Carlsson i Hisings Backa
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar kulturutskottet regeringens samtliga förslag i budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2013/14:1). I betänkandet behandlas också 54 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. De behandlade förslagen återfinns i bilaga 1.
Under ärendets beredning har kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth samt jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm informerat om förslagen i budgetpropositionen inom sina respektive ansvarsområden. Vidare har information lämnats av företrädare för Institutet för språk och folkminnen.
Den 20 november 2013 fastställde riksdagen på förslag av finansutskottet utgiftsramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 12 880 425 000 kronor för budgetåret 2014 (bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56).
Utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp redovisade den 26 november 2013 en uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (2013/14:RFR2).
Statens samlade stöd inom kulturutskottets ansvarsområde
Verksamheter som faller inom kulturutskottets ansvarsområde finansieras eller stöds av staten på fyra olika sätt, nämligen
– från statsbudgetens utgiftssida med anslag inom utgiftsområde 17
– med radio- och tv-avgiftsmedel som kanaliseras till radio och tv i allmänhetens tjänst över rundradiokontot
– med medel från AB Svenska Spels överskott
– med s.k. skatteutgifter, dvs. en förmånligare statlig beskattning av vissa verksamheter än vad som gäller generellt.
Statsbudgeten
I budgetpropositionen föreslår regeringen att de samlade utgifterna på anslagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ska uppgå till 12 880 425 000 kronor under 2014. Som tidigare framgått har riksdagen fastställt denna utgiftsram. Av detta belopp avser ca 6 854 miljoner kronor kultur inklusive film (ca 53 procent), ca 85 miljoner kronor trossamfund, ca 125 miljoner kronor medier, ca 1 833 miljoner kronor det civila samhället inklusive idrott, ca 293 miljoner kronor ungdomsfrågor, ca 3 642 miljoner kronor folkbildning och ca 48 miljoner kronor tillsyn av spelmarknaden.
Radio- och tv-avgiftsmedel
Verksamheten i de tre programföretagen – Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Utbildningsradion AB – finansieras i huvudsak med radio- och tv-avgiftsmedel som vid sidan av statsbudgeten tillförs det s.k. rundradiokontot. Programföretagen har i enlighet med regeringens förslag i proposition 2012/13:164 Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 för 2014 tilldelats totalt 7 604,1 miljoner kronor från rundradiokontot, varav 2 732,4 miljoner kronor till Sveriges Radio, 4 476,5 miljoner kronor till Sveriges Television och 395,2 miljoner kronor till Utbildningsradion (bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:60). I budgetpropositionen för 2014 föreslås att 8,7 miljoner kronor anvisas från rundradiokontot för att delvis finansiera verksamheten vid Myndigheten för radio och tv.
Svenska Spels överskott
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2014 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott från Nya Penninglotten 2013 och att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen. För 2009 uppgick beloppet till ca 140 000 kronor, för 2010 till ca 48 000 kronor, för 2011 till ca 502 000 kronor och för 2012 till ca 158 000 kronor.
Skatteutgifter
Skatteutgifterna på utgiftsområde 17 beräknas uppgå till 9 690 miljoner kronor under 2014. Medlen motsvarar skattebortfall till följd av nedsatt skattesats på bl.a. böcker, vissa entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar och kommersiell idrott. Skatteutgifterna är inte föremål för riksdagens årliga prövning.
Utskottets överväganden
Anslag och bemyndiganden för 2014 inom utgiftsområde 17
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar för 2014 anslagen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt utskottets förslag i bilaga 4 och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 17 punkterna 2, 4–7 och 11–14 samt avslår de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena.
Jämför särskilda yttrandena 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).
Allmänt om regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag för 2014
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014 att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabellen i bilaga 3. Totalt uppgår regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet till 12 880 425 000 kronor. Ramen fördelar sig på 15 områden och totalt 49 anslag.
Socialdemokraterna föreslår en utgiftsram för 2014 som är 584 miljoner kronor högre än regeringens. Socialdemokraterna vill bl.a. återinföra den fria entrén på statliga museer och införa ett stimulansbidrag för musik- och kulturskolor, ett nytt Accessprojekt som ska utvidgas till att bl.a. omfatta scenkonstinstitutionerna och riksorganisationer inom kulturområdet och ett Handslag med föreningslivet, Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och kommunerna. Vidare föreslår Socialdemokraterna ökade anslag till folkbildningen.
Miljöpartiet de gröna föreslår en utgiftsram för 2014 som är 1 315 miljoner kronor högre än regeringens. Partiet vill göra en satsning som möjliggör att ideella föreningar tillsammans med kommunal eller privat aktör kan ansöka om medel för lokala kultursatsningar. Vidare föreslås bl.a. satsningar på ytterligare studieplatser på folkhögskolornas allmänna linje och för att stärka ställningen för landets bildkonstnärer.
Sverigedemokraterna lämnar ett budgetförslag för 2014 som överstiger regeringens med ca 292 miljoner kronor för att bl.a. finansiera satsningar på att bevara och levandegöra kulturarvet. Vidare föreslås satsningar för att förbättra de kulturpolitiska villkoren för barn och för att utöka Skapande skola-satsningen till förskolan, för idrott för äldre och för skapande äldreomsorg.
Vänsterpartiet föreslår en utgiftsram för 2014 som överstiger regeringens med 403 miljoner kronor. Bland annat föreslås satsningar på fri entré på centrala, regionala och kommunala museer samt på filmstöd och folkbildning.
Oppositionspartiernas budgetförslag framgår av bilaga 3.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Statens kulturråd (1:1)
Anslaget används för Statens kulturråds förvaltningskostnader.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 50 312 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 5 165 000 kronor till följd av att de tillfälliga satsningarna på kartläggning av hur digital teknik kan användas av personer med funktionsnedsättning liksom förstärkningarna för förvaltningskostnader med anledning av införandet av samverkansmodellen på regional nivå löper ut. Vidare föreslås anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 55 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 66 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen. Därutöver räknas anslaget upp med 1 650 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 46 676 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 1 att ytterligare 5 miljoner kronor anvisas under anslaget för att ge Statens kulturråd möjlighet att utarbeta en nationell kulturstrategi för unga. Motionärerna anför att landets musik- och kulturskolor är viktiga för ungas möjligheter till kulturskapande. Samtidigt konstaterar de att innehåll och mål varierar över landet, att musik- och kulturskolor inte finns i alla kommuner och att avgifterna varierar kraftigt. Motionärerna anser därför att det behövs en nationell kulturstrategi för unga. Vidare har motionärerna under anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter föreslagit att 5 miljoner kronor ska avsättas för att stödja Statens kulturråds ambition att vidga fristadsbegreppet till att även omfatta förföljda kulturarbetare som arbetar med andra konstformer. Förslaget behandlas här. I kommittémotion 2013/14:Kr254 yrkandena 2 och 3 föreslår Tina Ehn m.fl. (MP) tillkännagivanden om dels en likvärdig tillgång till musik- och kulturskola, dels en nationell strategi för barns och ungas kulturskapande. Motionärerna framhåller bl.a. att det sedan den senaste lärarutbildningsreformen inte längre finns utbildningar inriktade specifikt mot undervisning i musik- och kulturskolan. Vidare begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande om att fristadsbegreppet bör vidgas till att omfatta utövare också från andra konstformer.
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att ytterligare 20 miljoner kronor anvisas under anslaget. I partimotion 2013/14:Kr302 yrkande 6 begär Jimmie Åkesson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om framtagande av en nationell kulturkanon. Motionärerna anför att de delar av kulturarvet som kan anses vara särskilt värdefulla eller särskilt betydelsefulla för formandet av den svenska identiteten bör lyftas fram i en kulturkanon. Vid urvalet av verk som ska ingå bör de svenska medborgarna enligt motionärerna få möjlighet att vara delaktiga. Samma yrkande framställs också av Mattias Karlsson och Josef Fransson (båda SD) i motion 2013/14:Kr333.
I partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår Vänsterpartiet att ytterligare 5 miljoner kronor anvisas under anslaget. Motionärerna anser att Umeå som kulturhuvudstad 2014 är en nationell angelägenhet och avsätter därför ytterligare 20 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor till Statens kulturråd.
Utskottets ställningstagande
Statens kulturråd har aktivt verkat för en breddning av fristadsprogrammet till att utöver författare även omfatta konstnärer som arbetar med andra konstnärliga uttrycksformer. I november 2013 arrangerade Kulturrådet ett nordiskt expertmöte, Safe Havens for Artists at Risk – a Nordic Perspective, med inriktning på att fördjupa arbetet med yttrandefrihets- och fristadsfrågor. Expertmötet var ett av de officiella arrangemangen under Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet och genomfördes i samarbete med ministerrådet och Malmö stad. Här deltog även organisationerna Icorn, Freemuse, PEN, Freedimensional, Reporters Without Borders, Safemuse och Scholars at Risk. Malmö stad meddelade i samband med konferensen att beslut fattats om att man skulle avsätta medel för att utöka sitt fristadsprogram till att också omfatta förföljda konstnärer inom andra konstområden. Göteborgs stad har tagit emot en musiker.
Utskottet anser det mycket glädjande att arbetet med fristäder för författare nu vidgas till att omfatta fler konstarter. Utskottet anser inte att det behövs några ytterligare medel för detta arbete, då det är de kommuner som inrättar fristäder som också tar kostnaderna för de författare och andra kulturarbetare som de tar emot och då Kulturrådet redan är mycket aktivt med sitt nätverksarbete kring det fyrtiotal fristäder som finns i Sverige i dag.
Utskottet delar Miljöpartiet de grönas uppfattning att musik- och kulturskolorna spelar en stor roll för barns och ungdomars möjligheter att själva få pröva på musik och andra kulturformer. Det mervärde som skapas här är svårt att mäta. Utskottet kan konstatera att verksamheten är en av landets största satsningar på barn- och ungdomskultur. Det är också en kommunal verksamhet som styrs av kommunala beslut och bedrivs med kommunala resurser. Utskottet har bl.a. i betänkande 2012/13:KrU5 pekat på det omfattande arbete med att utveckla den kommunala musik- och kulturskolan som sker bl.a. inom organisationen Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) där ca 90 procent av kommunerna är medlemmar. Sedan 2012 arbetar SMoK och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med projektet Kulturskola 2030, där man tillsammans vill formulera vilken roll musik- och kulturskolan kommer att ha 2030. Syftet är att synliggöra på vilket sätt en offentligt finansierad pedagogisk kulturverksamhet bör vara utformad, innehållsmässigt och organisatoriskt, för att möta barns och ungdomars kulturutövande. Projektet har också som mål att ta fram förslag på hur ett nationellt kunskapscentrum för musik- och kulturskolan skulle kunna organiseras. En samverkansgrupp med projektägarna, Statens kulturråd och Ungdomsstyrelsen har vidare skapats. SKL:s kultur- och fritidsberedning verkar som referensgrupp för projektet. Utskottet anser inte att något initiativ i frågan behövs och är därmed inte heller berett att avsätta ytterligare resurser.
Med anledning av Sverigedemokraternas förslag om en kulturkanon kan nämnas att utskottet vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 2012/13:KrU1, behandlat ett likartat förslag och då anfört att det är regeringens uppgift att – om den anser det motiverat – uppdra åt berörda myndigheter att ta fram en svensk kanon. Utskottet var inte berett att avsätta särskilda medel för ändamålet. Utskottet vidhåller denna ståndpunkt.
Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom Vänsterpartiets förslag om en förstärkning av förvaltningsanslaget för arbetet med kulturhuvudstadsåret (se vidare under anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete).
Sammanfattningsvis anser utskottet att den nivå som föreslås på anslaget är väl avvägd. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning och avvisar förslagen i de aktuella motionsyrkandena.
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (1:2)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag till Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Anslaget får användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 244 897 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska tillföras 1 miljon kronor för ett tillskott för insatser i samband med Umeå Europas kulturhuvudstad 2014, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2013.
Till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet minskar anslaget med 1 954 000 kronor för 2014 och med 954 000 kronor fr.o.m. 2015. Regeringen föreslår vidare att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 313 000 kronor till följd av en generell neddragning. Därutöver räknas anslaget upp med 38 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 243 668 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Socialdemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 1 en ökning med 33 procent av bidraget till scenkonstallianserna och avsätter därmed ytterligare 20 miljoner kronor under anslaget. Motionärerna bedömer att detta leder till 95 nya anställningar. De framhåller att det är viktigt att jämställdhetsaspekten finns med i scenkonstalliansernas verksamhet och föreslår därmed ett tillkännagivande till regeringen om att inget kön bör vara representerat med mindre än 40 procent (yrkande 2).
Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 1 att ytterligare 20 miljoner kronor anvisas under anslaget för att verksamheten vid scenkonstallianserna ska kunna byggas ut också utanför scenkonstområdena musik, dans och teater. Motionärerna har vidare föreslagit att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet tillförs 100 miljoner kronor för en satsning på kultur i förorten som en del i en miljonprogramssatsning. Detta förslag behandlas här. I partimotion 2013/14:C419 yrkande 34 föreslår Åsa Romson m.fl. (MP) ett tillkännagivande om att satsa på kulturverksamhet i miljonprogramområdena. Motionärerna anför att avsikten är att lokala ideella föreningar tillsammans med en kommunal eller privat aktör med viss administrativ förmåga ska kunna ansöka om medel för lokala kultursatsningar. Det kan handla om att utveckla teater, slöjd eller konst eller att ordna utsmyckning av bostadsområden. Anslaget ska administreras av Statens kulturråd. I arbetet med regler och riktlinjer ska företrädare för den ideella sektorn ingå och ha ett bestämmande inflytande.
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att anslaget minskas med 25 miljoner kronor. Motionärerna anser att stödet till mångkultur och samtidskonst ska minskas. I partimotion 2013/14:Kr302 yrkande 11 föreslår Jimmie Åkesson m.fl. (SD) ökat stöd till den samiska kulturen. Motionärerna anför att Sametingets kulturbudget har legat på samma nivå sedan 1993, vilket med hänsyn till inflationen inneburit att stödet i realiteten har minskat kraftigt under en lång tid. Sametinget bör enligt motionärerna få ett ökat inflytande över hur medlen ska fördelas.
I partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår Vänsterpartiet att ytterligare 45 miljoner kronor anvisas under anslaget. Motionärerna vill permanenta den tillfälliga satsningen på 10 miljoner kronor till centrumbildningarna. De vill avsätta 10 miljoner kronor för att öka möjligheten till uppsökande biblioteksverksamhet och för att inrätta bibliotek på arbetsplatser, sjukhus och andra institutioner. Vidare satsar de 10 miljoner kronor för att öka stödet till icke vinstdrivande kulturarrangörer och avsätter ytterligare 15 miljoner kronor till Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Motionärerna har vidare under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer föreslagit att 20 miljoner kronor ska avsättas till scenkonstallianserna. Förslaget behandlas här.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som inte är berett att förorda vare sig någon ökning eller någon minskning av anslaget i förhållande till regeringens förslag, vill ändå framhålla följande med anledning av motionsförslagen.
När det gäller Socialdemokraternas, Miljöpartiet de grönas och Vänsterpartiets förslag om att tillföra 20 miljoner kronor för att stärka scenkonstallianserna påminner utskottet om att betydande satsningar gjordes på den s.k. alliansmodellen under föregående mandatperiod då Teater- och Dansallianserna byggdes ut och Musikalliansen inrättades. Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har genomfört en uppföljning och utvärdering av verksamheten vid scenkonstallianserna. I rapporten Verksamheten vid scenkonstallianserna – En utvärdering (2011/12:RFR10) konstaterade gruppen att verksamheten på ett avgörande sätt hade ökat den sociala och ekonomiska tryggheten för dem som anställts. Utvärderingsgruppen bedömde att allianserna erbjuder en av få möjligheter för frilansande scenkonstnärer att ta del av kompetensutveckling, och att de på ett ändamålsenligt sätt erbjuder sina anställda stöd då frågan om karriärväxling blir aktuell.
Av rapporten framgick vidare att könsfördelningen var ganska jämn vad gällde Teateralliansen (47 procent kvinnor) och även Musikalliansen (42 procent kvinnor) men att Dansalliansen dominerades av kvinnor (70 procent). Allianserna menade att könsfördelningen bland de anställda i stort motsvarade fördelningen mellan kvinnor och män bland de professionella utövarna inom respektive yrke. Detta påstående stöddes även i viss mån av Konstnärsnämndens statistik.
Utskottet redovisade i föregående års budgetbetänkande 2012/13:KrU1 att utvärderingen av verksamheten vid scenkonstallianserna i flera avseenden låg väl i linje med ambitionerna i de nationella kulturpolitiska målen, men att det även fanns mekanismer som riskerar att medverka till att målen inte uppnås. Utskottet delade de slutsatser som gruppen kommit fram till och underströk bl.a. vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten vid allianserna.
Med anledning av Sverigedemokraternas förslag om stöd till den samiska kulturen kan redovisas att regeringen under 2012 beslutade om en ny instruktion för Statens kulturråd som trädde i kraft den 1 augusti 2012. I instruktionen framgår bl.a. att myndigheten särskilt ska verka för konstnärligt och kulturpolitiskt värdefull utveckling inom verksamheter som rör det samiska folkets och övriga nationella minoriteters kultur. I Kulturrådets beslut om länsvis bidragsfördelning inom ramen för kultursamverkansmodellen framgår att landstingen bör beakta lagen (2009:24) om de nationella minoriteterna och minoritetsspråk.
Utskottet delar inte Sverigedemokraterns uppfattning att anslaget ska dras ned i syfte att minska stödet till samtidskonst och mångkulturprojekt.
Med anledning av Vänsterpartiets förslag om ytterligare medel till Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 vill utskottet peka på att regeringen föreslår en förstärkning med 1 miljon kronor till verksamheten under 2014 jämfört med 2013, vilket innebär att 38 miljoner kronor anvisas för kulturhuvudstadsåret 2014. Vidare har Statens kulturråd av egna medel hittills fördelat ca 12,4 miljoner kronor till olika kulturhuvudstadsprojekt. Utskottet påminner även om att 22 statliga myndigheter och institutioner har fått i uppdrag att i sin verksamhet prioritera samarbete med Umeå kommun för medverkan i Umeå Europas kulturhuvudstad 2014. Dessa myndigheter har var och en lämnat en redovisning av genomförda insatser och en plan för den fortsatta medverkan till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) och Statens kulturråd under september 2013. Statens kulturråd, som sammanställt rapporter från drygt 20 myndigheter, konstaterar att en majoritet av myndigheterna har påbörjat samarbeten kring aktiviteter i samband med kulturhuvudstadsåret. Utskottet bedömer därmed att Umeå har goda förutsättningar för att genomföra kulturhuvudstadsåret 2014.
Vad gäller satsningar på biblioteksverksamheten anser utskottet inte att några särskilda medel för detta bör anvisas till anslaget. Utskottet återkommer till biblioteksverksamheten under anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet.
Utskottet noterar även att Vänsterpartiet vill tillföra anslaget medel för icke vinstdrivande kulturarrangörer. Någon precisering av hur tillskottet ska fördelas finns inte i motionen. Under detta anslag anvisas medel för att stödja bl.a. centrala amatörkulturorganisationer, skådebaneverksamheten och riksorganisationerna Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarnas Riksförbund och Våra Gårdar. Dessa centrala organisationer är till viss grad själva kulturarrangörer eller verkar för att främja sina medlemsföreningars kulturarrangemang. Det är Statens kulturråd som har till uppgift att inom ramen för tillgängliga medel under anslaget pröva behovet av arrangörsstöd mot andra angelägna stödändamål och eventuellt göra omprioriteringar inom anslaget. Det bör påpekas att medel för arrangörer även anvisas på teater-, dans- och musikområdet (anslaget 2:2) och på bild- och formområdet (anslaget 4:4).
Centrumbildningarna är viktiga för att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen för konstnärliga yrkesutövare. Utskottet har tidigare pekat på att centrumbildningarnas uppdragsförmedling kan få stor betydelse vad gäller såväl kultursamverkansmodellen som Skapande skola-verksamheten. Regeringen redovisar i budgetpropositionen att samverkan mellan centrumbildningarna har ökat under de senaste åren och att samtliga nu arbetar med ett nationellt fokus.
Utskottet är inte heller berett att anvisa 100 miljoner kronor för en satsning på kultur i förorten. Utskottet påminner om att införandet av kultursamverkansmodellen syftar till att i enlighet med de nationella kulturpolitiska målen ge regionala prioriteringar och variationer ett ökat genomslag vid fördelningen av statliga medel samt föra kulturen närmare medborgarna.
Skapande skola (1:3)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget används även för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 169 083 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 184 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 166 000 kronor till följd av en generell neddragning. Därutöver räknas anslaget upp med 4 022 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 172 755 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas under anslaget i syfte att tillgängliggöra kulturen för de yngsta barnen. I partimotion 2013/14:Kr302 yrkande 12 begär Jimmie Åkesson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att förskolan ska införlivas i Skapande skola-satsningen.
Utskottets bedömning
Barns och ungas rätt till kultur är en prioriterad fråga för såväl utskottet som regeringen. Utskottet har därför med tillfredsställelse välkomnat den successiva utbyggnaden av Skapande skola-verksamheten så att den sedan 2011 omfattar hela grundskolan och sedan 2013 även förskoleklasserna. Statens kulturråds uppföljning av verksamheten visar på att samverkan mellan skola och kulturliv har förbättrats sedan Skapande skola infördes. Satsningen har bidragit till ett ökat engagemang och intresse för kultur hos såväl elever som lärare och uppfyller väl målen på både det kulturpolitiska och det utbildningspolitiska området.
Myndigheten för kulturanalys initierade under 2012 en forskningsbaserad utvärdering av Skapande skola. Uppdraget kommer att slutredovisas i början av december 2013.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom Sverigedemokraternas förslag om en utvidgning till hela förskolan och därmed sammanhängande medelsförstärkning. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4)
Anslaget används för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget används även för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 36 314 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 40 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 54 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen. Därutöver räknas anslaget upp med 1 416 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 37 636 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att ytterligare 20 miljoner kronor anvisas under anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att Sverigedemokraterna inte redovisar hur de anser att de 20 miljoner kronor som de vill förstärka anslaget med ska användas. Utskottet anser för sin del att regeringens förslag till medelsanvisning är väl avvägd och avvisar därmed Sverigedemokraternas förslag.
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (1:5)
Anslaget används för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 898 000 kronor. Regeringen föreslår att 9 884 000 kronor anvisas under anslaget för 2014. I detta ingår en minskning fr.o.m. 2014 med 14 000 kronor till följd av en generell neddragning.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2014 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2015 och 2016.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att ytterligare 5 miljoner kronor anvisas under anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att Sverigedemokraterna inte redovisar hur de anser att de 5 miljoner kronor som de vill förstärka anslaget med ska användas. Utskottet anser för sin del att regeringens förslag till medelsanvisning är väl avvägd och avvisar därmed Sverigedemokraternas förslag. Utskottet ansluter sig vidare till regeringens förslag till bemyndigande (punkt 2).
Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans- och musikverksamhet
– museiverksamhet
– biblioteksverksamhet
– konst- och kulturfrämjande verksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– främjande av hemslöjd
– läs- och litteraturfrämjande verksamhet.
Anslaget används för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhällets och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med framtagande och genomförande av regionala kulturplaner. Anslaget används även för utgifter för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlande ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 286 090 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 1 403 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 1 819 000 kronor till följd av en generell neddragning. Därutöver räknas anslaget upp med 30 953 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att 1 313 461 000 kronor anvisas för 2014 till anslaget.
Motionerna
Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) att anslaget tillförs 20 miljoner kronor i syfte att stärka den regionala biblioteksutvecklingen med fokus på bibliotekarieyrket. Motionärerna oroas av att bara drygt hälften av alla biblioteksanställda är utbildade bibliotekarier. För att biblioteken ska fylla sin funktion både nu och i framtiden fordras välutbildade biblioteksanställda med välutvecklad förmåga till hantering av information och arkiv. Motionärerna föreslår vidare en förstärkning av anslaget med 100 miljoner kronor till kultur i förorten. Detta förslag behandlades under anslaget 1:2.
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att anslaget minskas med 50 miljoner kronor. Motionärerna vill minska stödet till mångkultur och samtidskonst.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget tillförs ytterligare 50 miljoner kronor för att möjliggöra fri entré på regionala och kommunala museer. I partimotion 2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag på hur fri entré till lokala och regionala museer kan införas och finansieras. Motionärerna anser att de offentliga museerna och deras samlingar, som medborgarna äger tillsammans, ska komma alla till del.
Utskottets ställningstagande
I den nya bibliotekslagen (2013:801) som riksdagen antog i oktober 2013 och som träder i kraft den 1 januari 2014, understryks att allas tillgång till information och kunskap är en väsentlig förutsättning för delaktighet i samhällslivet och det demokratiska samhällets utveckling (prop. 2012/13:147, bet. 2013/14:KrU2, rskr. 2013/14:26). Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Utbudet av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. Vidare lyfts bibliotekens betydelse för att främja litteraturens ställning fram liksom uppdraget att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper. Folkbiblioteken får i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Vid folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform, dvs. oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt såsom e-böcker. Vidare införs ett grundläggande kvalitetskrav när det gäller folkbibliotekens utbud av medier och tjänster. Ansvarsfördelningen mellan olika biblioteks huvudmän tydliggörs. Folkbiblioteken ska även fortsättningsvis vara ett kommunalt ansvar.
Utskottet delar Miljöpartiet de grönas uppfattning att det är viktigt med bibliotekspersonal med adekvat kompetens för att bistå biblioteksanvändarna. Utskottet vill samtidigt understryka att det är en uppgift för kommunerna att utifrån de krav som uppställs i bibliotekslagen ansvara för folkbiblioteken. I kommunernas ansvar får anses ligga att svara för att personalen har den kompetens som krävs för att uppfylla de krav på biblioteken som är formulerade i lagen (jfr bet. 2013/14:KrU2). Utskottet anser inte att det nu behövs någon förstärkning för den regionala biblioteksutvecklingen.
Vad gäller Vänsterpartiets förslag om fri entré på regionala och kommunala museer vill utskottet påminna om att kultursamverkansmodellen syftar till att ge ökat utrymme för regionala prioriteringar.
Utskottet kan inte se att det är motiverat att räkna upp anslaget ytterligare utöver regeringens förslag. Inte heller finns det skäl att dra ned medelsanvisningen till en lägre nivå. Sverigedemokraternas förslag om neddragning syftar till att minska mångfalden av kulturella uttryck, något som strider mot målen för den förda kulturpolitiken och som skulle resultera i en utarmning av kulturutbudet. Detta kan inte tillstyrkas. Därmed ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Myndigheten för kulturanalys (1:7)
Anslaget används för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget används även för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 13 519 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 3,6 miljoner kronor per år för 2014–2016 och därefter 2,3 miljoner kronor årligen bl.a. för att myndigheten ska kunna utveckla sitt uppdrag att stärka regeringens förutsättningar att bedöma de statliga insatserna inom kulturområdet.
Anslaget minskas fr.o.m. 2014 med 2 047 000 kronor till följd av att tillfälliga medel tillfördes anslaget i budgetpropositionen för 2013, med 15 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 14 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojektet i statsförvaltningen. Därutöver räknas anslaget upp med 319 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 15 362 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget.
Jobbskapande Accessprojekt (99:1, förslag om nytt anslag)
Motionen
Socialdemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S)yrkande 1 att 74 miljoner kronor avsätts till jobbskapande projekt inom kulturområdet. Vidare begär man ett tillkännagivande till regeringen om att lägga ned Kulturarvslyftet och införa ett nytt Accessprojekt (yrkande 5). Motionärerna anser att Kulturarvslyftet har misslyckats och föreslår att pengarna förs över i ett nytt Accessprojekt. Det nya Accessprojektet bör vidgas till att utöver museer och arkiv även kunna omfatta scenkonstinstitutioner och ideella riksorganisationer inom kulturområdet. Uppdraget bör samordnas av Statens kulturråd. Det är viktigt att jämställdhetsaspekten finns med i verksamheten. Inget kön bör vara representerat med mindre än 40 procent. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade en motion med samma inriktning i betänkande 2012/13:KrU1 och konstaterade då att starten för Kulturarvslyftet varit längre och trögare än vad man förväntat sig. Utskottet var dock inte berett att avveckla verksamheten och i stället införa ett nytt Accessprojekt.
Utskottet kan nu konstatera att totalt 357 personer har fått en anställning inom ramen för Kulturarvslyftet. Vid slutet av oktober månad befann sig 269 personer i en utvecklingsanställning. För dessa personer har verksamheten varit av stor betydelse liksom för de ideella föreningar, museer m.fl. som fått hjälp med bl.a. digitalisering, katalogisering och inventering.
Utskottet anser att Kulturarvslyftet ska fortsätta som planerat under 2014. Utskottet är inte berett att nu införa något nytt Accessprojekt. Därmed avvisar utskottet Socialdemokraternas förslag om ett nytt anslag och nya medel.
Stimulansbidrag till musik- och kulturskolan (99:2, förslag om nytt anslag)
Motionen
Socialdemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 1 att 50 miljoner kronor avsätts för inrättande av ett stimulansbidrag till musik- och kulturskolan. Motionärerna anser att tillgången till kultur inte ska vara beroende av enskildas betalningsförmåga. De vill därför införa ett stimulansbidrag som syftar till att hålla nere avgifterna för barns och ungdomars deltagande i musik- och kulturskolan. Kommuner som har sänkt eller sänker sina avgifter till max 500 kronor per termin inom musik- och kulturskolan ska få ett stimulansbidrag. För kommuner som redan har låga avgifter blir det därmed ett stöd till ökad kvalitet. Motionärerna begär också ett tillkännagivande till regeringen om alla barns rätt till kultur och idrott (yrkande 8). Vidare begär motionärerna ett tillkännagivande om en nationell strategi med flera frågor för musik- och kulturskolor (yrkande 10). De anser att regeringen bör ge ett särskilt uppdrag till Statens kulturråd att i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) följa utvecklingen och göra en översyn av musik- och kulturskolan i Sverige. Regeringen bör ta fram en nationell strategi med en plan för barns rätt till kulturutövande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under anslaget 1:1 Statens kulturråd redovisat det omfattande arbete som Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) bedriver på området i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med projektet Kulturskola 2030, där man tillsammans vill formulera vilken roll musik- och kulturskolan kommer att ha 2030. Syftet är att synliggöra på vilket sätt en offentligt finansierad pedagogisk kulturverksamhet bör vara utformad, innehållsmässigt och organisatoriskt, för att möta barns och ungdomars kulturutövande. Projektet har också som mål att ta fram förslag för hur ett nationellt kunskapscentrum för musik- och kulturskolan skulle kunna organiseras. Statens kulturråd och Ungdomsstyrelsen ingår i den samverkansgrupp som skapats.
Utskottet noterar att det uppdrag som Socialdemokraterna vill ge till Statens kulturråd – att samverka med SMoK och SKL – således inte behövs då detta samarbete redan är etablerat. Utskottet kommer med intresse att följa projektet, men vill understryka att musik- och kulturskolan är en kommunal verksamhet som styrs av kommunala beslut och bedrivs med kommunala medel. Utskottet anser inte att något nytt anslag bör införas för att stödja verksamheten.
Skapande äldreomsorg (99:3, förslag om nytt anslag)
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. att 35 miljoner kronor avsätts under ett nytt anslag för Skapande äldreomsorg. I partimotion 2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om kultur för äldre. Sverigedemokraterna anser att satsningen på kultur för äldre snarast bör struktureras på nationell nivå. En bidragsfond för skapande äldreomsorg skulle enligt motionärerna lyfta kommunernas befintliga satsningar på samma sätt som skolors kulturverksamhet förstärkts och nått helt nya nivåer tack vare Skapande skola.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade och avstyrkte ett likalydande förslag i föregående års budgetbetänkande (bet. 2012/13:KrU1).
En viktig del i de kulturpolitiska målen är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Detta gäller givetvis också äldre. Utskottet har därför bejakat den satsning regeringen påbörjade 2011 i syfte att öka och fördjupa kunskapen om hur kultur långsiktigt kan bidra till att stärka äldres hälsa. Statens kulturråd fick i uppdrag att fördela särskilda medel, 30 miljoner kronor, för att främja äldre människors delaktighet i kulturlivet genom såväl kulturupplevelser som eget skapande i gemenskap med andra. Bidraget syftar även till att främja en större systematik, ökad samverkan och höjd kvalitet inom det pågående utvecklingsarbetet med kulturinsatser inom äldreområdet. För 2012 tillsköts ytterligare 10 nya miljoner och i oktober 2013 beslutade regeringen att avsätta ytterligare 30 miljoner kronor för att stärka äldre människors möjlighet att delta i kulturlivet.
Statens kulturråd tog under 2012 fram inspirationsskriften Skapande äldreomsorg. För att ytterligare öka kunskapen inom området har Kulturrådet inom ramen för regeringsuppdraget gett en extern part i uppgift att utvärdera de insatser som gjorts hos bidragsmottagarna. Utvärderingen kommer att sammanställas till en rapport och spridas till beslutsfattare, vård- och omsorgssektorn och kultursektorn i slutet av november 2013. Utskottet ser fram emot att ta del av utvärderingen. Utskottet anser inte att det nu bör anvisas några medel under ett nytt anslag. De aktuella motionsyrkandena avstyrks.
Teater, dans och musik
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen (2:1)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans- och musikområdet, nämligen de två nationalscenerna Kungliga Operan Aktiebolag och Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag samt Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus och Stiftelsen Drottningholms slottsteater. Vidare anvisas bidrag till Voksenåsen AS, dvs. Norges nationalgåva till Sverige, under anslaget.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 958 042 000 kronor. Regeringen föreslår att Drottningholms slottsteater tillförs 500 000 kronor fr.o.m. 2014 för sitt fortsatta utvecklingsarbete med att bredda repertoarutbudet, bredda publiken och verka för kulturen som nationellt och internationellt besöksmål.
Anslaget föreslås minskas fr.o.m. 2014 med 1 045 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 1 367 000 kronor till följd av en generell neddragning.
Därutöver räknas anslaget upp med 22 774 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 978 904 000 kronor till anslaget.
Regeringen föreslår att detta anslag för 2014 ska fördelas
– till Operan med 446 302 000 kronor
– till Dramaten med 227 038 000 kronor
– till Riksteatern med 260 122 000 kronor
– till Dansens Hus med 23 377 000 kronor
– till Drottningholms slottsteater med 11 666 000 kronor
– till Voksenåsen AS med 10 399 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag till ökning av anslaget till Drottningholms slottsteater och ställer sig också i övrigt också bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget används även för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 189 503 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 270 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 189 233 000 kronor för 2014 till anslaget.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2014 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 miljoner kronor 2015 och 2016.
Motionen
Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) att anslaget tillförs 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att öka anslaget till de fria grupperna (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att anslaget ökade med 23 miljoner kronor fr.o.m. 2012 för att stärka den fria scenkonsten, varav 14 miljoner kronor avsåg det fria musiklivet. Utskottet finner inte skäl att nu ytterligare höja anslaget och avstyrker därmed motionsyrkandet och ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om bemyndigande (punkt 4).
Statens musikverk (2:3)
Anslaget används för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget används även för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, såsom pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 104 699 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 4 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för utgifter som hänger samman med renovering av Musik- och teatermuseum.
Anslaget föreslås minska fr.o.m. 2014 med 114 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 152 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 1 809 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 110 242 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Litteraturen, läsandet och språket
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget används även för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 123 682 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 15 173 000 kronor fr.o.m. 2014 för att Statens kulturråd ska ges i uppdrag att ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse.
Anslaget föreslås minskas med 1,5 miljoner kronor 2014 till följd av omdisponeringar inom litteraturområdet. Omdisponeringarna består i att anslag 5:1 Konstnärsnämnden tillförs 1 miljon kronor 2014 för att utarbeta förslag på hur ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet kan utformas och att anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer tillförs 500 000 kronor fr.o.m. 2014 för att ge Sveriges författarfond möjlighet att bevilja bidrag till internationellt litteraturutbyte.
Regeringen föreslår vidare att anslaget minskas med 173 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av en generell neddragning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 137 182 000 kronor för 2014 till anslaget.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2014 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor under 2015.
Motionerna
Socialdemokraterna efterfrågar i motion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) information om exakt vad tillskottet på 15 miljoner kronor, till Statens kulturråd ska användas till (yrkande 22). Enligt motionärernas uppfattning ska dessa medel huvudsakligen användas för nya läsfrämjande projekt.
Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) att fristadsbegreppet ska vidgas till att omfatta fler kulturarbetare och ökar därför anslaget med 5 miljoner kronor. Frågan om medel till fristäder till kulturarbetare har behandlats ovan under anslaget 1:1 Statens kulturråd.
Sverigedemokraterna anser i partimotion 2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) att de medel som Kulturrådet har att fördela till läsfrämjande projekt för barn och unga bör öka (yrkande 14). I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslås en minskning av anslaget med 47 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår Vänsterpartiet att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Motionärerna anser att En bok för alla bör ges ett förnyat och breddat uppdrag.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågan hur Statens kulturråd ska använda de utökade medlen kan det nämnas att regeringen i proposition 2013/14:3 Läsa för livet anger att det i dag inte finns någon tydligt samlande nationell aktör som kan ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande insatser utanför skolan. Nästan allt läsfrämjande arbete bedrivs lokalt, vilket enligt regeringen innebär att erfarenhetsutbytet inte är så omfattande som det borde vara, att större nationella eller flerregionala satsningar uteblir, och att läsfrämjandeprojekt sällan utvärderas. Utskottet delar såväl regeringens som Litteraturutredningens bedömning (SOU 2012:65) att det behövs en nationell aktör som kan initiera projekt och som kan stå för kunskapsförmedling, resurser och samordning och därigenom driva på utvecklingen. Behovet av en sådan nationell resurs blir särskilt angelägen om, som föreslås i den litteraturpolitiska propositionen, bidrag till läsfrämjande och litteratur införs i kultursamverkansmodellen 2015. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om att öka anslaget till Statens kulturråd för att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Utskottets förhoppning är att detta arbete kommer att bidra till att öka barns och ungas läsförmåga och sprida läslust och kunskap om litteraturen.
Vidare kan nämnas att de ca 10 miljoner kronor som i dag fördelas till läsfrämjande verksamhet i huvudsak går till verksamhet riktad till barn och unga. Flest ansökningar om läsfrämjandebidrag kommer från folk- och skolbibliotek och projekten sker ofta i samarbete med skolan.
Utskottet ställer sig sammanfattningsvis bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om bemyndigande (punkt 5).
Myndigheten för tillgängliga medier (3:2)
Anslaget används för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsuppgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 86 726 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 95 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 125 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 1 667 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 88 173 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (3:3)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur för utgivning av lättläst litteratur och nyhetstidningen 8 SIDOR. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag för att främja och öka utbudet av lättlästa nyheter och böcker för skolbruk.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 16 803 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas fr.o.m. 2014 med 18 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 24 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 315 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att 17 076 000 kronor ska anvisas under anslaget för 2014.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens medelsanvisning under anslaget.
Utskottet noterar att Lättlästutredningen, som har sett över statens stöd till lättläst nyhetsinformation och litteratur, redovisade sitt uppdrag den 29 augusti 2013 och att betänkandet (SOU 2013:58) bereds inom Regeringskansliet.
Institutet för språk och folkminnen (3:4)
Anslaget används för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 54 672 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 3 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för att stärka språkvårdsinsatserna, särskilt för de nationella minoritetsspråken, det svenska teckenspråkets ställning och för svenskar med ett annat modersmål än svenska.
Vidare föreslås att anslaget minskas med 1 567 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av att tidsbegränsade medel för insatser i samband med ratificeringen av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet upphör enligt vad som aviserades i budgetpropositionen för 2011.
Anslaget föreslås även minskas fr.o.m. 2014 med 60 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 76 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 1 654 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 57 623 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ökas med 5 miljoner kronor mer än regeringens förslag. Mattias Karlsson och Richard Jomshof (båda SD) anser i motion 2013/14:Kr337 att Institutet för språk och folkminnen bör ges ett uttalat uppdrag att bevara, levandegöra och samla kunskap om även finlandssvenskarnas och estlandssvenskarnas dialekter och kulturarv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på regeringens förslag att öka anslaget för att stärka språkvårdsinsatserna för bl.a. de nationella minoritetsspråken, men är inte berett att i övrigt öka anslaget. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet noterar att Institutet för språk och folkminnen har material rörande estlandssvenskarna.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Statens konstråd (4:1)
Anslaget används för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 7 895 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 9 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 11 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 211 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 8 086 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att anslaget minskas med 1 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker därmed motionsyrkandet.
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (4:2)
Anslaget används för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget används även för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 33 100 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 46 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att 33 054 000 kronor ska anvisas under anslaget 2014.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att anslaget minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner ingen anledning att minska anslaget, vilket Sverigedemokraterna föreslår, utan ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3)
Anslaget används för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter samt för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet. Tillväxtverket svarar för nämndens medelsförvaltning och personaladministration.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 363 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 12 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 16 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 112 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 11 447 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) föreslår Sverigedemokraterna att anslaget ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
En översyn av verksamheten vid Nämnden för hemslöjdsfrågor har genomförts under 2011 och 2012. Av promemorian Nationell samordning av hemslöjden – en översyn av nämnden för hemslöjdsfrågor (Ds 2012:8) framgår att fortsatt statligt åtagande för att främja hemslöjd är viktigt med anledning av hemslöjdens kulturella och sociala betydelse samt hemslöjdens särskilda betydelse som näringsgren. Regeringen anser att Nämnden för hemslöjdsfrågor även i fortsättningen bör ansvara för verksamheten, i avvaktan på ett slutligt ställningstagande i frågan. Utskottet avvaktar detta slutliga ställningstagande och ställer sig bakom regeringens förslag till medelstilldelning.
Bidrag till bild- och formområdet (4:4)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget används även för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 28 199 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 39 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att 28 160 000 kronor anvisas under anslaget 2014.
Motionerna
Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) att anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer bl.a. ska tillföras 8 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av motivtexten framgår att ökningen avser bidraget till utställningsersättning. Eftersom bidragsmedlen för ersättningen anvisas under detta anslag bör även yrkandet behandlas under detta anslag.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen är avsedd att höja utställningsersättningen och stödet till kollektivverkstäder, i syfte att öka mångfalden och kvaliteten.
Utskottets ställningstagande
Såväl Miljöpartiet de gröna som Vänsterpartiet förordar en ökning av anslaget till förmån för utställningsersättningen. Avtalet om medverkans- och utställningsersättning, MU-avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 2009, reglerar vilka villkor och ersättningsnivåer som ska gälla när statliga institutioner ställer ut verk som ägs av konstnären. Avsikten är också att avtalet ska vara en förebild även för icke-statliga aktörer. Statens kulturråd har tillsammans med parterna genomfört en uppföljning av hur MU-avtalet har tillämpats (MU-avtalet – Nulägesanalys och förslag till revidering, Kulturrådets skriftserie 2013:3). Av uppföljningen framgår att avtalet fyller en viktig roll men att det behöver förenklas och förtydligas. Regeringen gav den 10 oktober 2013 Statens kulturråd i uppdrag att omförhandla avtalet. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2013 och ett nytt avtal planeras träda i kraft under 2014. Utskottet vill avvakta det nya avtalet och anser därför inte att det finns skäl att öka anslaget. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna.
Kulturskaparnas villkor
Konstnärsnämnden (5:1)
Anslaget används för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 18 333 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 1 miljon kronor 2014 för att Konstnärsnämnden ska utarbeta ett förslag på hur ett internationellt utbytesprogram inom litteraturområdet kan utformas. Medel tas från anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter.
Anslaget föreslås minskas fr.o.m. 2014 med 20 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 26 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 484 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 19 771 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget används även för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 331 954 000 kronor. För att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Statens kulturråd och Sveriges författarfond överförs 500 000 kronor till anslaget fr.o.m. 2014 för bidrag till litterära upphovsmän för internationellt utbyte. Medlen tas från anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter.
Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 362 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 478 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 12 946 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 344 560 000 kronor för 2014 till anslaget.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2014 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 miljoner kronor under 2015–2024.
Motionerna
Miljöpartiet de gröna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) att anslaget tillförs sammanlagt 90 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av ökningen avsätts 8 miljoner kronor för att göra samtliga stipendier som Konstnärsnämnden delar ut skattepliktiga och pensionsgrundande, 64 miljoner kronor för att räkna upp biblioteksersättningen till 2 kronor per hemlån av originalverk, 10 miljoner kronor till bildkonstnärerna genom en utökning av den individuella visningsersättningen och 8 miljoner kronor till en ökning av utställningsersättningen (yrkande 1). Sistnämna medel om utställningsersättning har utskottet behandlat ovan under anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med 33 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget tillförs 30 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av dessa medel föreslås 10 miljoner kronor gå till den individuella visningsersättningen och 20 miljoner kronor till Teater-, Dans- och Musikallianserna. Frågan om medel till Teater-, Dans- och Musikallianserna har behandlats ovan under anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
Utskottets ställningstagande
När det gäller motionsyrkandet om stipendier kan det nämnas att Konstnärsnämnden har uppgett i sin årsredovisning för 2011 att ett- och tvååriga arbetsstipendier, s.k. punktstipendier, är skattefria medan fleråriga löpande stipendier är beskattade. På de beskattade stipendierna betalas pensionsavgift. Stipendier kan inte räknas med i den sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI), som bl.a. är underlag för sjukpenning, sjuklön och föräldrapenning. Orsaken är att stipendier inte är inkomst av tjänst och de dras därmed inte heller in vid sjukdom eller föräldraledighet.
När det gäller biblioteksersättningen har Kulturdepartementet och de litterära upphovsmännen under 2013 enats om att biblioteksersättningens grundbelopp för 2014 höjs med 4 öre till 1,41 kronor. I den litteraturpolitiska propositionen 2013/14:3 Läsa för livet tas biblioteksersättningens framtida inriktning upp. Bland annat gör regeringen bedömningen att den förordning som styr biblioteksersättningen bör ses över.
Sammanfattningsvis anser utskottet att det inte finns skäl att frångå regeringens förslag till medelsanvisning. Motionsyrkandena avstyrks därmed.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om bemyndigande (punkt 6).
Arkiv
Riksarkivet (6:1)
Anslaget används för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film, för statsbidrag till enskilda arkiv samt för det svenska bidraget till Europeana.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 350 165 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 382 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 496 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 7 072 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 356 359 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Kulturmiljö
Riksantikvarieämbetet (7:1)
Anslaget används för Riksantikvarieämbetets förvaltningskostnader. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet samt till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 215 241 000 kronor. Anslaget minskas fr.o.m. 2014 med 235 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 310 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojektet som genomförs i statsförvaltningen. Därutöver räknas anslaget upp med 4 814 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 219 510 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att ytterligare 30 miljoner kronor anvisas under anslaget. I kommittémotion 2013/14:Ub469 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att öka satsningen på kulturarvsforskning. Motionärerna anser att kulturarvsforskningen måste få ett större anslag och vill därför ställa 30 miljoner kronor till Riksantikvarieämbetes förfogande för detta ändamål.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen väl avvägd och ansluter sig inte till Sverigedemokraterns förslag om att öka anslaget med 30 miljoner kronor eller ca 14 procent.
Bidrag till kulturmiljövård (7:2)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 251 718 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 363 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojektet som genomförs i statsförvaltningen. Därmed föreslår regeringen att riksdagen anvisar 251 355 000 kronor för 2014 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2014 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 miljoner kronor 2015 och 2016.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att ytterligare 160 miljoner kronor anvisas under anslaget. Motionärerna anser att det är angeläget att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner den föreslagna medelsanvisningen väl avvägd och kan inte stödja Sverigedemokraternas förslag om att öka anslaget med närmare 65 procent. Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om bemyndigande (punkt 7).
Kyrkoantikvarisk ersättning (7:3)
Anslaget används för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser, och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Regeringen föreslår att 460 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2014.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att ytterligare 50 miljoner kronor anvisas under anslaget. I partimotion 2013/14:Kr302 yrkande 8 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över regelverket för den kyrkoantikvariska ersättningen så att kyrkan får rätt att använda ersättningen till administration kopplad till det kyrkoantikvariska arbetet samt till att bevara den immateriella delen av det kristna kulturarvet.
Utskottets ställningstagande
I 4 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. (kulturminneslagen) finns bestämmelser om skydd för de kyrkliga kulturminnena, d.v.s. kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Här föreskrivs även om viss ersättningen till Svenska kyrkan för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena (kyrkoantikvarisk ersättning). Svenska kyrkan beslutar om fördelning av ersättningen mellan stiften. Stiften beslutar om fördelningen inom sitt område. (4 kap. 16 §). Av förarbetena
Den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för att bevara det kyrkliga kulturarvet. Genom att regeringen i budgetpropositionen för 2010 aviserade att den avsåg att avsätta 460 miljoner kronor per år under perioden 2010–2014 skapades goda och stabila förutsättningar för Svenska kyrkan att göra de bedömningar och prioriteringar som är nödvändiga för att långsiktigt bevara de kyrkliga kulturminnena. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning och avvisar Sverigedemokraternas förslag.
Regeringen redovisar i budgetpropositionen 2013 att den har inlett ett arbete med berörda parter för att ta fram ett underlag inför den s.k. kontrollstationen 2014 som bl.a. syftar till att ge en samlad bild av den kyrkoantikvariska ersättningens effekter. Utskottet kommer att följa detta arbete.
Kulturarvsfond (99:4, förslag om nytt anslag)
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att 100 miljoner kronor anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. I partimotion 2013/14:Kr302 yrkande 5 begär Jimmie Åkesson m.fl. (SD) ett tillkännagivande om att inrätta en statlig kulturarvsfond. Motionärerna anser att en särskild fond ska inrättas där privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner ska kunna ansöka om medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet. Samma yrkande återfinns i kommittémotion 2013/14:Ub469 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkande 5. Utöver att bidra med ekonomiska medel skulle en särskild kulturarvsfond också skicka en tydlig signal om att staten värdesätter den svenska nationens historia och kulturarv, anför motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i flera budgetbetänkanden, senast i 2012/13:KrU1, avstyrkt förslag om att inrätta en särskild kulturarvsfond. Utskottet vill än en gång peka på att en stor andel av de medel som anvisas inom utgiftsområde 17 redan i dag går till musei-, arkiv- och kulturmiljöområdena. Dessa medel är avsedda för vårt kulturarv i vid mening. Utskottet finner det inte motiverat att införa ett nytt anslagsändamål i enlighet med vad som föreslås i de här aktuella motionerna. Utskottet avvisar därmed motionerna.
Museer och utställningar
Centrala museer: Myndigheter (8:1)
Anslaget används till förvaltningsutgifter för de centrala museer som är myndigheter. Dessa är:
– Statens historiska museer, dvs. Statens historiska museum samt Kungl. myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum och Tumba Bruksmuseum
– Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde
– Naturhistoriska riksmuseet
– Statens museer för världskultur, dvs. Världskulturmuseet i Göteborg, Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet
– Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet
– Statens maritima museer, dvs. Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Marinmuseum i Karlskrona
– Statens centrum för arkitektur och design (tidigare Arkitekturmuseet)
– Statens försvarshistoriska museer, dvs. Armémuseum och Flygvapenmuseum i Linköping
– Moderna museet.
Förutom med anslag finansieras de centrala museimyndigheternas verksamhet också med bl.a. avgifter. Under 2012 uppgick avgiftsintäkterna för de centrala museerna till ca 253,4 miljoner kronor. Därtill kommer avgiftsintäkter för Vasamuseet på ca 94,6 miljoner kronor och Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet på ca 14,9 miljoner kronor.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 985 392 000 kronor. Regeringen föreslår att Statens historiska museer tillförs 5 miljoner kronor fr.o.m. 2014 för att fortsatt kunna bedriva en kvalitativ verksamhet inom hela myndighetens verksamhetsområde.
Anslaget föreslås minskas fr.o.m. 2014 med 1 922 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 1 354 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 19 353 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 1 006 469 000 kronor för 2014 till anslaget.
Tabell 1 Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Myndigheter
Tusental kronor
| 2013 | 2014 | Förändring |
Statens historiska museer | 85 262 | 91 420 | +6 158 |
Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde | 138 486 | 142 115 | +3 629 |
Naturhistoriska riksmuseet | 160 408 | 163 749 | +3 341 |
Statens museer för världskultur | 154 576 | 156 646 | +2 070 |
Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet | 42 083 | 43 952 | +1 869 |
Statens maritima museer | 117 475 | 119 644 | +2 169 |
Statens centrum för arkitektur och design | 49 736 | 50 488 | + 752 |
Statens försvarshistoriska museer | 109 051 | 110 231 | +1 180 |
Moderna museet | 128 315 | 128 224 | –91 |
Summa | 985 392 | 1 006 469 | +21 077 |
|
|
|
|
Motionerna
Socialdemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att anslaget ökas med 80 miljoner kronor. Motionärerna framhåller att den fria entrén under 2005 och 2006 möjliggjorde för många fler grupper att ta del av det gemensamma kulturarvet, inte minst lockade fri entré grupper som aldrig tidigare besökt ett museum. Detta gällde t.ex. barnfamiljer med låga inkomster. Socialdemokraterna anser att det nu är dags att återigen öppna museerna för fler (yrkande 1).
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget minskas med totalt 20 miljoner kronor. Medlen flyttas till anlaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ökas med 70 miljoner kronor för att återinföra den fria entrén på statliga museer. I partimotion 2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär Vänsterpartiet ett tillkännagivande till regeringen om att införa fri entré på statliga museer. Motionärerna anser att de offentliga museerna och deras samlingar, som medborgarna äger tillsammans, bör komma alla till del (yrkande 16).
Utskottets ställningstagande
Med anledning av Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag om att återinföra den fria entrén på de statliga museerna vill utskottet påminna om den reform med fria museer som genomfördes 2009 och som innebar att riksdagen beslutade att tillföra museisektorn sammanlagt 40 miljoner kronor, varav 28 miljoner kronor till de centrala museerna och myndigheterna. Detta för att ge museerna möjlighet att själva prioritera arbetet med att vårda och visa kulturskatterna. Det står därmed varje museum fritt att inom ramen för tilldelade medel avgöra om man ska ha fri entré eller prioritera andra delar av verksamheten. Utskottet påminner också om att barn och ungdomar upp till 19 år har fri entré till statliga museer.
I december 2011 beslöt riksdagen att ge regeringen till känna att den skulle följa upp utvecklingen av museibesöken vid de statliga museerna sedan entréavgifterna återinförts och analysera besöksmönstren så att dessa kan ställas mot de kulturpolitiska målen (bet. 2011/12:KrU1, rskr. 2011/12: 74). Regeringen har i regleringsbrevet för 2013 gett Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att följa upp tillkännagivandet. En redovisning ska lämnas till regeringen senast den 15 december 2013.
Utskottet anser att redovisningen av utvecklingen av museibesöken vid de statliga museerna och analysen av besöksmönstren i förhållande till de kulturpolitiska målen bör avvaktas, och välkomnar i övrigt regeringens förslag att tillföra ökade medel till Statens historiska museer. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker därmed motionsyrkandena.
Centrala museer: Stiftelser (8:2)
Anslaget används för statsbidrag till följande fyra centrala stiftelsemuseer: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.
Under 2012 uppgick intäkterna från avgifter för de fyra museerna till ca 195,6 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för ca 128,7 miljoner kronor.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 239 538 000 kronor. Regeringen föreslår att bidraget minskas fr.o.m. 2014 med 261 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 345 000 kronor till följd av en generell neddragning.
Därutöver räknas anslaget upp med 5 682 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 244 614 000 kronor för 2014 till anslaget.
Medelstilldelningen för respektive stiftelse framgår av följande sammanställning.
Tabell 2 Regeringens förslag till medelsfördelning till Centrala museer: Stiftelser
Tusental kronor
| 2013 | 2014 | Förändring |
|
|
|
|
Nordiska museet | 111 209 | 113 373 | +2 164 |
Skansen | 68 257 | 69 981 | +1 724 |
Tekniska museet | 45 694 | 46 634 | +940 |
Arbetets museum | 14 378 | 14 626 | +248 |
Summa | 239 538 | 244 614 | +5 076 |
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ökas med 20 miljoner kronor. Medlen flyttas från anslag 8:1 Centrala museer: Myndigheter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner regeringens förslag till medelsanvisning väl avvägt och avstyrker därmed Sverigedemokraternas motionsyrkande.
Bidrag till vissa museer (8:3)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till följande museer och institutioner: Dansmuseet, Millesgården, Thielska galleriet, Föremålsvård i Kiruna, Nobelmuseet, Svensk Form, Röhsska museet, Strindbergsmuseet, Judiska museet, Bildmuseet, Zornsamlingarna, Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum samt Riksförbundet Sveriges museer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 46 639 000 kronor. Regeringen föreslår att bidraget till Svensk Form ökas med 500 000 kronor fr.o.m. 2014 för att främja svenskt mode och svensk design internationellt.
Den tillfälliga höjningen i budgetpropositionen för 2013 av bidraget till Zornsamlingarna för underhåll upphör. Anslaget minskar därmed med 207 000 kronor.
Regeringen föreslår vidare att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 121 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 61 000 kronor till följd av en generell neddragning.
Därutöver räknas anslaget upp med 1 642 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 48 392 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) begär Sverigedemokraterna att anslaget ökas med 1 miljon kronor.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ökas med 5 miljoner kronor och att ett populärkulturcentrum för film, musik, dataspel, serietecknande och annan samtida populärkultur inrättas. I partimotion 2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär Vänsterpartiet ett tillkännagivande om att inrätta ett populärkulturcentrum (yrkande 21).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på regeringens förslag att öka bidraget till Svensk Form för att främja svenskt mode och svensk design internationell.
Utskottet är däremot inte berett att avsätta medel till att inrätta ett nytt populärkulturcentrum. Utskottet vill dock understryka att det är angeläget att stödja nyskapande kultur och kulturell förnyelse, och vill peka på regeringens beslut den 4 november 2013 att ge kommittén Kulturbryggan, som bedriver försöksverksamhet i form av bidragsgivning till nyskapande kulturprojekt, förlängd försöksverksamhet t.o.m. december 2014 (2013:99). Vidare kan nämnas att ABBA The Museum, som öppnade den 7 maj 2013, har en avdelning som rör svensk populärmusik och dess historia.
Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet noterar att regeringen anför att Thielska galleriet är inne i en förändringsprocess, där arbetet med att öka besökssiffrorna och vidareutveckla musei- och programverksamheten är i full gång. Regeringen anser att galleriet har en outnyttjad potential som bör tillvaratas för att säkra museets framtida överlevnad. Regeringen anser därför dels att den tillfälliga förstärkning om 1 miljon kronor som Stiftelsen Thielska galleriet erhöll i utökat bidrag under 2013 ska permanentas, dels att galleriet ska få ytterligare 1 miljoner kronor, medel som tidigare stått till regeringens disposition.
Riksutställningar (8:4)
Anslaget används för Riksutställningars förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 44 026 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 1 484 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 65 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Vidare räknas anslaget upp med 686 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Sammantaget föreslår regeringen att 43 163 000 kronor anvisas för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Forum för levande historia (8:5)
Anslaget används för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget används även för utgifter för såväl prissumman som omkostnaderna för prisutdelningen för ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Vidare används anslaget för utgifter för statsbidrag till den fond som har inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Reserch and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 44 069 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 1 048 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 64 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 830 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 43 787 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (8:6)
Anslaget används för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget används även för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Trossamfund
Nämnden för statligt stöd till trossamfund (9:1)
Anslaget används för Nämnden för statligt stöd till trossamfunds (SST) förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 6 982 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 7 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 221 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 7 196 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Stöd till trossamfund (9:2)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till trossamfund och för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 75 232 000 kronor. För att möta det ökade behovet att ge stöd till trossamfunden tillförs anslaget 2,5 miljoner kronor 2014. För vardera åren 2015 och 2016 beräknas anslaget tillföras 4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 70 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 77 662 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Sverigedemokraterna anser i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med totalt 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vänsterpartiet anser i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ska minskas med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, och avvisar därmed ökningen av anslaget 2014 samt ogillar regeringens tidigare höjning av anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att trossamfunden genom sin verksamhet kan bidra till större kunskap, förståelse och respekt för olika trosriktningar, och välkomnar därför regeringens förslag att öka anslaget även detta år. Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen om minskade medel till anslaget och ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Film
Filmstöd (10:1)
Anslaget används för statbidrag till svensk filmproduktion i enlighet med 2013 års filmavtal. Anslaget används även för statsbidrag till filmkulturella åtgärder samt till digitalisering av biografer.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 317 144 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Socialdemokraterna anser i kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att de medel som är avsedda för digitalisering av biografer inte bör få tas i anspråk för digitalisering av filmarvet under 2014, om det skulle innebära att biografer som ansöker om digitalisering nekas bidrag (yrkande 33).
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget sammantaget ska tillföras 83 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av dessa medel är 5 miljoner kronor avsedda för Filmpool Nord för att bygga upp ett samiskt filmcenter tillsammans med Norge och Finland. 3 miljoner kronor ska satsas på film på invandrar- och minoritetsspråk. Vidare vill Vänsterpartiet stärka stödet till regionala produktions- och resurscentrum med 10 miljoner kronor. Därtill föreslås att 10 miljoner kronor ska gå till stöd för ideella filmvisningsorganisationer som Folkets Bio och Folkets Hus och Parker. Även enskilda biografer, filmstudior och filmfestivaler ska enligt motionärerna kunna få del av ökningen. Vänsterpartiet vill främja en digitalisering av biografsalonger genom att öka omställningsstödet och därmed ge även de fattigaste kommunerna möjlighet att hålla en biografsalong på orten. För detta anvisas 25 miljoner kronor. Motionärerna vill även anslå 30 miljoner kronor till det svenska filmiska kulturarvet för att helt digitalisera dessa filmer. I partimotion 2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) begär motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag om stöd till fortsatt digitalisering av biografer samt stöd till nya biografer (yrkande 7).
Björn Söder (SD) anser i motion 2013/14:Kr202 att Kulturdepartementet bör tillskjuta de medel som behövs för att digitalisera de analoga filmerna i filmarkivet i syfte att bevara svensk filmhistoria men också för att kunna tillgängliggöra den för folket genom den nya teknik som finns i dag.
Utskottets ställningstagande
Regeringens satsning på digitalisering av biografer, om totalt 60 miljoner kronor, inleddes 2011. Mot bakgrund av den snabba digitaliseringstakten har de 15 miljoner kronor som var aviserade för 2014 kunnat börja fördelas redan under 2013. Efter att medel avsatts till de biografer som ännu inte sökt, men eventuellt kommer att söka medel för digitalisering, så finns det enligt regeringen 10 miljoner kronor kvar som beräknas kunna omfördelas för att digitalisera det svenska filmarvet och göra det tillgängligt för framtiden. Regeringen beräknar att Stiftelsen Svenska Filminstitutet ska tillföras 7,5 miljoner kronor årligen under perioden 2015–2018 för digitalisering av film. Utskottet ser positivt på denna omfördelning av medel inom anslaget, även om det inte är en fråga för riksdagen att bestämma, och avstyrker Socialdemokraternas motionsyrkande. Mot bakgrund av den satsning på digitalisering av det svenska filmarvet som görs och kommer att göras avstyrker utskottet Sverigedemokraternas motion.
Utskottet vill påminna om det nya filmavtal mellan staten och film- och tv-branschen som gäller den 1 januari 2013–31 december 2015. Avtalet innebär ökade resurser för svensk film och drama och att filmstöden öppnas för fler visningsfönster. Regeringen anser att avtalet kommer att förbättra förutsättningarna för producenterna att verka på marknaden, bl.a. genom ett nytt producentstöd och att stöden till distribution och visning är av stor betydelse för att film ska kunna visas i hela landet. Vidare kan nämnas att regeringen i proposition 2012/13:22 Bättre villkor för svensk film, som beslutades av riksdagen i december 2012 (bet. 2012/13:KrU2, rskr. 2012/13:112), lade fram en ny inriktning för hela filmpolitiken, utifrån ledorden kvalitet, förnyelse och tillgänglighet. Vidare kan noteras att de 19 regionala resurscentrumen, som tidigare finansierades med regionala medel och stöd från Filminstitutet, nu ingår i stödet till regionala resurscentrum för film och video inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Utskottet är inte berett att höja anslagsnivån och avstyrker därmed motionsyrkande om detta från Vänsterpartiet samt tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Stimulansåtgärd för digitala biografer (99:5, förslag om nytt anslag)
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att 10 miljoner kronor anvisas som en stimulansåtgärd för en utbyggnad av digitala biografer där sådana inte finns.
Utskottets ställningstagande
Staten genomför, som framgår ovan, en satsning på 60 miljoner kronor för digitalisering av biografer, främst på mindre orter. Med hänvisning till denna satsning, som utskottet tycker är väl avvägd, och till att utskottet inte anser att det behövs någon omfördelning av anslagen inom utgiftsområdet, avstyrker utskottet Vänsterpartiets motionsyrkande.
Medier
Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland (11:1)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till Sveriges Television AB och till Sverigefinska Riksförbundet för sändningsverksamhet för utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 21 293 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 500 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet. Samtidigt föreslås att anslaget ökas med 1 miljon kronor fr.o.m. 2014 till följd av att en engångsvis minskning i budgetpropositionen för 2013 upphör. Vidare minskas anslaget med 31 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojektet som genomförs i statsförvaltningen. Därutöver ingår en uppräkning av anslaget med 30 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 21 793 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget.
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2)
Anslaget används för utgifter för information om forskningsresultat för att utarbeta mediestatistik och dokumentera ägar- och marknadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 2 193 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 350 000 kronor fr.o.m. 2014 för att förstärka studien Mediebarometern. Anslaget minskas fr.o.m. 2014 med 2 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 3 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojektet som genomförs i statsförvaltningen. Därutöver ingår en uppräkning av anslaget med 86 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 2 624 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget.
Avgiften till Europeiska audiovisuella observatoriet (11:3)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Regeringen föreslår att 383 000 kronor anvisas under anslaget för 2014.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget.
Statens medieråd (11:4)
Anslaget används för Statens medieråds förvaltningsutgifter.
Statens medieråd tar ut avgifter för att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt. Intäkterna redovisas på budgetens inkomstsida under inkomsttitel 2522 Fastställande av åldersgränser för framställning i film. Statens medieråd får inte disponera intäkterna. Avgifterna ska motsvara kostnaderna för verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 16 680 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget fr.o.m. 2014 minskas med 18 000 kronor till följd av omprioriteringar inom utgiftsområdet och med 25 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojektet som genomförs i statsförvaltningen. Därutöver räknas anslaget upp med 386 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 17 023 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Avgifterna för den avgiftsbelagda verksamheten har kraftigt överstigit kostnaderna under flera år. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att regeringen nu föreslår en ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt som innebär att avgiften för fastställande av åldersgränser för film sänks. Lagförslaget kommer att behandlas under ett senare avsnitt.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget.
Stöd till taltidningar (11:5)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter samt för utgifter för införandet av ett nytt taltidningssystem.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 122 456 000 kronor. I detta belopp ingår en tillfällig höjning med 9 miljoner kronor enligt förslaget i höständringsbudget för 2013 (prop. 2013/14:2, bet. 2013/14:FiU11, rskr. 2013/14:49). Regeringen föreslår att anslaget minskas med 30 miljoner kronor för 2014 till följd av förväntade kostnadsminskningar med anledning av teknikutvecklingen på taltidningsområdet.
Regeringen föreslår att 83 456 000 kronor anvisas under anslaget för 2014.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att ytterligare 30 miljoner kronor avsätts till stöd till taltidningarna. Motionärerna anför att det dröjer innan den nya tekniken är införd och några kostnadseffektiviseringar som motsvarar regeringens neddragning är gjorda. De understryker att alla människor ska ha möjlighet att delta i samhället på lika villkor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att den teknikomläggning av taltidningsverksamheten som riksdagen beslutade om i december 2012 leder till ökad tillgänglighet för målgruppen till dagstidningarnas material samt ett effektivare utnyttjande av de statliga medlen (prop. 2012/13:1 utg.omr. 17, bet. 2012/13:KrU1, rskr. 2012/13:106). Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Ungdomspolitik
Ungdomsstyrelsen (12:1)
Anslaget används för Ungdomsstyrelsens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 31 867 000 kronor. Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att vara myndighetsstöd inom politiken för det civila samhället, vilket har lett till en ökning av myndighetens förvaltningsanslag under 2012 och 2013. Regeringen bedömer att anslaget 2014 bör vara oförändrat jämfört med innevarande år.
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 39 000 kronor till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 835 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 32 663 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Vidare används anslaget även för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 250 440 000 kronor. Regeringen avser att under inledningen av 2014 presentera en ungdomspolitisk proposition som bl.a. ska innehålla ett handlingsprogram för 2014–2017 med insatser för att förbättra ungdomars situation i samhället. För genomförandet av handlingsprogrammet föreslår regeringen att anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2014.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 260 440 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget minskas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår Vänsterpartiet att anslaget höjs med 25 miljoner kronor. Ökningen ska enligt partiet gå till mötes- och kulturlokaler drivna av ungdomsorganisationer. Partiet framhåller att en grundförutsättning för att kulturen ska kunna utvecklas är att det finns bra lokaler för alla möjliga aktiviteter, t.ex. replokaler, möteslokaler, skapande verkstad och teatercenter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att Boverkets samlingslokaldelegation fördelade ca 4,8 miljoner kronor i bidrag till 13 projekt för utveckling av ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler 2012. Motsvarande medel för ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler är avsatta även 2013 under anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler.
Som nämns ovan avser regeringen att presentera en ungdomspolitisk proposition under 2014, som bl.a. kommer att innehålla ett handlingsprogram med insatser för att förbättra ungdomars situation i samhället. Utskottet anser i likhet med regeringen att medel bör avsättas för genomförandet av den kommande handlingsplanen. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget, och avstyrker motionsyrkandena i avvaktan på den kommande ungdomspolitiska propositionen.
Politik för det civila samhället
Stöd till idrotten (13:1)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till idrottsforskning och insatser mot dopning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 705 151 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 300 000 kronor årligen 2014–2016 för platser för elever med funktionsnedsättning vid riksrekryterande idrottsgymnasier.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 705 451 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Socialdemokraterna anser i kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i idrotts- och fritidsverksamhet oavsett familjens ekonomi. Därför föreslår motionärerna en satsning, ett Handslag med föreningslivet, och avsätter för detta ändamål 272 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet under detta anslag och 28 miljoner kronor till Svenskt Friluftsliv under anslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer (yrkandena 1 och 8).
Miljöpartiet de gröna anser i partimotion 2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 33 och i kommittémotion 2013/14:Kr338 yrkande 1 av Tina Ehn m.fl. (MP) att anslaget bör öka med 100 miljoner kronor till en idrottssatsning särskilt riktad mot miljonprogramsområden. Pengarna ska gå till att skapa bra anläggningar och träningsmiljöer och till att utveckla träningsformerna så att fler kan lockas till idrotten.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med totalt 125 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska enligt Sverigedemokraterna användas för att permanenta en elitsatsning och för en särskild satsning på idrott för äldre. Motionärerna anser också att anslaget ska ökas till följd av en pris- och löneomräkning. Liknande synpunkter framförs i kommittémotion 2013/14:Kr284 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) (yrkandena 1–3).
Utskottets ställningstagande
Regeringen anger i budgetpropositionen att de medel som har ställts till förfogande för idrottens barn- och ungdomsverksamhet, i form av lokalt aktivitetsstöd och den särskilda satsningen Idrottslyftet, har gett idrottsrörelsen förbättrade möjligheter att utvecklas och även nå nya grupper av flickor och pojkar, unga kvinnor och män. Regeringen konstaterar dock att Centrum för idrottsforsknings kartläggning visar att aktivitetsnivån inom barn- och ungdomsidrotten har minskat under senare år, och att man följer frågan och kommer att föra en dialog med Riksidrottsförbundet om vad förbundet avser att göra med anledning av denna utveckling. Utskottet ser positivt på att regeringen aktivt följer frågan och noterar samtidigt att anslaget omfattar drygt 1,7 miljarder kronor och att av dessa satsas ca 1 miljard kronor på idrottens barn- och ungdomsverksamhet i form av lokalt aktivitetsstöd och Idrottslyftet.
Utskottet noterar vidare att Riksidrottsförbundet under 2012 betalade ut 66 miljoner kronor i anläggningsbidrag till föreningsägda anläggningar, och att ca 300 föreningar har fått bidrag till investeringar i sina idrottsanläggningar fördelade på 45 idrotter och 136 kommuner. Anläggningsbidraget har vidare medverkat till att kommuner och andra medfinansiärer har bidragit med ytterligare 364 miljoner kronor till dessa anläggningar.
När det gäller elitsatsning vill utskottet framhålla att regeringen 2009 beslutade att Riksidrottsförbundet engångsvis fick disponera 212 miljoner kronor till en flerårig samlad förbundsövergripande och behovsprövad elitsatsning inom svensk idrott med syfte att stärka idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Riksidrottsförbundet valde att betala ut medlen under 2009–2012. Tillsammans med de medel som ställdes till Sveriges Olympiska Kommittés och Sveriges Paralympiska Kommittés förfogande utbetalades ca 146 miljoner kronor som elitstöd under 2012. Motsvarande summa ligger 2013 på 134,5 miljoner kronor. Enligt Riksidrottsförbundet har Riksidrottsstyrelsen beslutat att sänka elitstödet med 30 miljoner kronor för 2014.
Utskottet är inte berett att förorda någon ökning av anslaget utöver vad regeringen föreslår, och därmed omprioriteringar inom utgiftsområdet. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionsyrkandena.
Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 32 164 000 kronor för 2014 till anslaget.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2014 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 miljoner kronor under 2015–2018.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om bemyndigande (punkt 11).
Bidrag för kvinnors organisering (13:3)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 28 163 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ska upphöra.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning. Därmed avstyrker utskottet Sverigedemokraternas motionsförslag om att anslaget ska upphöra.
Stöd till friluftsorganisationer (13:4)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer. Svenskt Friluftsliv fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 27 785 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Socialdemokraterna anser i kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i idrotts- och fritidsverksamhet oavsett familjens ekonomi. Därför föreslår motionärerna en satsning, ett Handslag med föreningslivet, och avsätter för detta ändamål 28 miljoner kronor till Svenskt Friluftsliv under anslaget Stöd till friluftsorganisationer och 272 miljoner kronor till Riksidrottsförbundet under anslaget 13:1 Stöd till idrotten (yrkandena 1 och 8).
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I partimotion 2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) anges att bidraget till friluftsorganisationer bör öka för att ge friluftsorganisationer utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna, i synnerhet barn och ungdomar, om det svenska immateriella kulturarv som är kopplat till naturen (yrkande 10).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att stödja friluftsorganisationer och friluftsarbete för att på så sätt förbättra förutsättningarna för människor att vistas i naturen och utöva friluftsliv och bidra till att öka kunskapen om och intresset för naturvård och folkhälsa. Utskottet är dock inte berett att göra några omprioriteringar inom utgiftsområdet eller förorda någon ökning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionsyrkandena.
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer (13:5)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Partibidragsnämnden fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor för 2014 till anslaget.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2014 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2015.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ska upphöra.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning. Därmed avstyrker utskottet Sverigedemokraternas motionsförslag om att anslaget ska upphöra.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om bemyndigande (punkt 12).
Insatser för den ideella sektorn (13:6)
Anslaget används för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget används även för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 22 758 000 kronor. Regeringen anser att det är angeläget att samordna arbetet med regeringens överenskommelse med idéburna organisationer och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på det sociala området samt stödja utvecklingen av lokala överenskommelser. Anslaget föreslås därför öka med 2 miljoner kronor under 2014. Regeringen anser vidare att 2 miljoner kronor bör tillföras anslaget permanent fr.o.m. 2015.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 24 758 000 kronor för 2014 till anslaget.
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen om att under 2014 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 57 miljoner kronor under 2015–2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen under 2011 och 2012 har genomfört årliga samlade uppföljningar rörande det civila samhället i form av en enkätundersökning. Av en sammanställning av enkätundersökningen från 2012 framgår att ca 12 miljarder kronor har fördelats i statliga bidrag till det civila samhällets organisationer. Detta är en ökning med 1 miljard kronor jämfört med 2011.
Utskottet välkomnar regeringens höjning av anslaget med 2 miljoner kronor för arbetet kring regeringens överenskommelse med idéburna organisationer och SKL på det sociala området, och noterar att regeringen avser att föreslå en motsvarande ökning för samma ändamål inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och ansluter sig till regeringens förslag om bemyndigande (punkt 13).
Folkbildning
Bidrag till folkbildningen (14:1)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget används även för utgifter för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Vidare används anslaget för utgifter för utvärdering av folkbildningen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 546 705 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 4 807 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 84 369 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 3 624 840 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionerna
Socialdemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) att anslaget ska ökas med 60 miljoner kronor. Motionärerna satsar på ytterligare 1 000 nya helårsplatser till folkhögskolorna, för en riktad utbildningsverksamhet för de arbetslösa ungdomar som saknar grundskola eller gymnasium och som gått den extra studiemotiverade satsningen på tre månader (yrkande 1). Motionärerna föreslår vidare att rekryteringen av unga till folkhögskolan bör ske genom samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna (yrkande 4). Dessutom anser motionärerna att regeringens förslag till öronmärkning av medel till läsfrämjande insatser bör avslås. Motionärerna framhåller att det inte är fråga om någon ”satsning” eftersom medlen redan finns inom anslaget, och att det dessutom redan i dag används betydligt mer medel till läsfrämjande insatser än det regeringen nu vill satsa extra (yrkande 44). Helén Pettersson i Umeå (S) påtalar i motion 2013/14:Kr267 att om man börjar öronmärka folkbildningsanslaget så innebär det i förlängningen ett hot mot det fria och frivilliga, som är en grundbult för hela folkbildningen.
Miljöpartiet de gröna föreslår i partimotion 2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) att det ska skapas möjligheter för nya folkhögskolor i miljonprogramsområden (yrkande 20). Gustav Fridolin m.fl. (MP) anser i partimotion 2013/14:A398 att fler folkhögskoleplatser bör införas och att detta kan ske genom att helt nya skolor öppnas eller genom att befintliga skolor startar filialer (yrkande 9). I kommittémotion 2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) anser motionärerna att utbildningsplatserna inom folkhögskolans allmänna kurs bör öka. Miljöpartiet de gröna avsätter 955 miljoner kronor för detta ändamål (yrkande 1).
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med 80 miljoner kronor.
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ska höjas med 50 miljoner kronor. Motionärerna anser att etablerandet och bevarandet av folkhögskolor i hela landet ska stödjas, och att särskild hänsyn ska tas till de nationella minoriteterna och deras behov av egna folkhögskolor och folkhögskolekurser. Dessutom vill motionärerna att de ökade medlen ska gå till att stärka kunskapen hos fler om hur man kan ta del av kultur och information via internet. Även i partimotion 2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) framhålls att det bör genomföras en folkbildningssatsning för att stärka kunskapen hos fler om hur man kan ta del av kultur och information via internet (yrkande 3). Siv Holma m.fl. (V) framhåller i kommittémotion 2013/14:T264 att staten, studieförbund, folkhögskolor och bibliotek bör samverka för att utveckla internetanvändningen i vardagen (yrkande 13).
Utskottets ställningstagande
Under 2013 har antalet platser på studiemotiverande folkhögskolekurser för arbetslösa ungdomar som saknar grundskola eller gymnasieskola utökats från 4 000 till 8 000. Utskottet delar regeringens uppfattning att det är angeläget att ungdomar som går sådana kurser kan erbjudas utbildning på folkhögskolans allmänna kurser direkt efter att de slutfört studiemotiverande kurser, så att deras studiemotivation kan tas till vara. Antalet årsplatser på folkhögskolans allmänna kurser utökades med 1 000 platser under 2013, och utskottet välkomnar regeringens förslag att medel för en sådan utökning, 60 miljoner kronor, även avsätts för 2014. Regeringen har för avsikt att låta utvärdera den satsning på studiemotiverande kurser inom folkhögskolan som infördes 2010, och utskottet anser att ytterligare medel till folkhögskolans allmänna kurser, utöver regeringens satsning, inte bör tilldelas i avvaktan på denna utvärdering.
När det gäller läsfrämjande insatser inom folkbildningen ser utskottet positivt på att sådana insatser kommer i fokus, och har i likhet med regeringen en förhoppning om att de 30 miljoner kronor som enligt regeringens förslag ska destineras för planerad läsfrämjande verksamhet inom folkbildningsanslaget kommer att ge god effekt.
I fråga om Vänsterpartiets motion om ökade medel till folkhögskolor, med särskild fokus på folkhögskolor och folkhögskolekurser för nationella minoriteter, kan nämnas att sju folkhögskolor har nationella minoriteter som stiftare/medlemmar och ett antal till har kursverksamhet riktad till nationella minoriteter. Vidare har ett antal studieförbund, studiecirklar och annan verksamhet med speciell inriktning mot målgruppen nationella minoriteter.
Vidare kan nämnas att Folkbildningsförbundet sedan början på 2000-talet har drivit frågan om digital delaktighet. Folkbildningsförbundet är bl.a. delaktigt i kampanjen Digidel 2013, som har pågått sen 2011 och vars målsättning är att få ytterligare minst 500 000 svenskar att börja använda internet innan utgången av 2013.
Utskottet vill först poängtera att stödet till folkbildning ligger på drygt 3,6 miljarder kronor och utskottet är inte berett att öka anslaget med de motiveringar som framhålls av Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet. Utskottet vill inte heller minska anlaget, vilket Sverigedemokraterna förordar. Utskottet anser således att anslagsnivån är väl avvägd och avstyrker motionsyrkandena.
Bidrag till kontakttolkutbildning (14:2)
Anslaget används för utgifter för statsbidrag till kontakttolkutbildning. Anslaget används även i begränsad omfattning för utgifter för utvecklingsinsatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 16 795 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 23 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 4 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 16 776 000 kronor för 2014 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas 600 000 kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionsyrkandet.
Tillsyn av spelmarknaden
Lotteriinspektionen (15:1)
Anslaget används för Lotteriinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 47 310 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 68 000 kronor fr.o.m. 2014 till följd av beräknade samordningsvinster i samband med e-förvaltningsprojekt som genomförs i statsförvaltningen.
Därutöver räknas anslaget upp med 1 180 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 48 422 000 kronor för 2014 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Utskottets samlade ställningstagande till budgetalternativen
Vad utskottet ovan har framfört med anledning av beräkningen av anslagen för 2014 utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på utgiftsområde 17, dvs. proposition 2013/14:1 punkt 14. Vidare tillstyrks regeringens förslag till bemyndiganden (punkterna 2, 4–7 och 11–13). De i sammanhanget behandlade motionsyrkandena avstyrks (bilaga 5). Det gäller följande motionsyrkanden:
Socialdemokraternas motion
2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkandena 1, 2, 4–6, 8, 10, 22, 33 och 44
Miljöpartiet de grönas motioner
2013/14:Kr254 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkandena 2–4
2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 1
2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 20, 33 och 34
2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 9
Sverigedemokraternas motioner
2013/14:Kr284 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkandena 1–3
2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5, 6, 8 och 10–14
2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD)
2013/14:Ub469 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5
Vänsterpartiets motioner
2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)
2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3, 7, 16, 17 och 21
2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V) yrkande 13
Enskilda motioner
2013/14:Kr202 av Björn Söder (SD)
2013/14:Kr267 av Helén Pettersson i Umeå (S)
2013/14:Kr333 av Mattias Karlsson och Josef Fransson (båda SD)
2013/14:Kr337 av Mattias Karlsson och Richard Jomshof (båda SD)
Lagförslag
Ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt.
Propositionen
Regeringen föreslår att avgiften för att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt sänks. Avgiften för varje tillståndskort utöver det första sänks till 550 kronor för långfilmer, 250 kronor för kortfilmer under 30 minuter och 40 kronor för programtrailrar och kortfilmer under 5 minuter. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.
Den 1 januari 2011 avskaffades den obligatoriska förhandsgranskningen av film. Sedan dess granskar Statens medieråd enbart de filmer som ska visas offentligt för barn och unga under 15 år i syfte att fastställa åldersgränser för filmerna. Verksamheten är avgiftsfinansierad och avgifterna ska i princip motsvara de kostnader som Statens medieråd har för verksamheten (jfr prop. 1989/90:70 s. 57).
De senaste åren har intäkterna från dessa avgifter kraftigt överstigit de faktiska kostnaderna för verksamheten. För 2011 uppgick avgiftsintäkterna till 8 798 000 kronor medan kostnaderna uppgick till 4 250 000 kronor. Under 2012 har antalet utfärdade tillståndskort minskat med cirka 20 procent, vilket har inneburit att avgiftsintäkterna har sjunkit till 6 935 000 kronor. Kostnaden för verksamheten uppgick till 3 996 000 kronor. Den bristande överensstämmelsen mellan avgiftsintäkter och kostnader har tidigare påtalats av Ekonomistyrningsverket (ESV) och av branschorganisationen Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a. Avgiften för att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt bör därför enligt regeringen justeras genom en sänkning av avgiften för tillståndskorten.
Regeringen anser vidare att regelverket behöver moderniseras och har därför tillsatt en utredning som ska se över den framtida modellen för att fastställa åldersgränser för film som ska visas offentligt (dir. 2013:77). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2014. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen i nuläget inte, så som ESV har föreslagit, att riksdagen ska delegera rätten att besluta om avgifterna till regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att avgiften för att fastställa av åldersgränser för film som ska visas offentligt bör sänkas. Det är angeläget att myndigheter inte tar ut högre avgifter än de kostnader man har för det arbete som avgiften ska täcka. Regeringens lagförslag framgår av bilaga 2.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om att avgiften för varje tillståndskort utöver det första ska sänkas till 550 kronor för långfilmer, 250 kronor för kortfilmer under 30 minuter och 40 kronor för programtrailrar och kortfilmer under 5 minuter och föreslår att riksdagen antar det framlagda lagförslaget (punkt 1).
Stöd vid sidan av statsbudgeten
Svenska Spels bidrag till kulturverksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2014 verkar för att bolagsstämman beslutar om att ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2013 från Nya Penninglotten ska fördelas till olika kulturella ändamål.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2014 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag, som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2013 från Nya Penninglotten, avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 3).
Radio- och tv-frågor
Verksamheten vid Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) (inklusive dotterbolagen) finansieras i huvudsak med radio- och tv-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiokontots resultatkonto (rundradiokontot). Även Myndigheten för radio och tv finansieras delvis med radio- och tv-avgiftsmedel.
Regeringen lämnade i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2013/14:164) förslag om medelstilldelning till SR, SVT och UR för 2014. Enligt förslaget tilldelas programföretagen tillsammans 7 604,1 miljoner kronor från rundradiokontot, varav 2 732,4 miljoner kronor till SR, 4 476,5 miljoner kronor till SVT och 395,2 miljoner kronor till UR. Riksdagen beslutade den 21 november 2013 i enlighet med förslaget (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60).
Medelstilldelning för 2014 till Myndigheten för radio och tv
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag att från rundradiokontot tillföra 8,7 miljoner kronor till statsbudgetens inkomstsida för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv.
Propositionen
Myndigheten för radio och tv finansieras delvis över statsbudgeten, delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till budgetens inkomstsida. I propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (prop. 2012/13:164) föreslår regeringen att det uppdrag som granskningsnämnden för radio och tv vid Myndigheten för radio och tv har, och som innebär att granska om SR, SVT och UR uppfyller sina uppdrag i allmänhetens tjänst, förtydligas. Regeringen uttrycker i nämnda proposition att förtydligandet av uppdraget medför ett behov av ökade resurser från rundradiokontot till Myndigheten för radio och tv.
Regeringens förslag till medelstilldelning till Myndigheten för radio och tv lämnas inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslaget 8:3 Myndigheten för radio och tv. Detta anslag beräknas 2014 uppgå till drygt 25,6 miljoner kronor. Regeringen föreslår att 8,7 miljoner kronor ska anvisas från rundradiokontot till budgetens inkomstsida. Av dessa medel avser 1 miljon kronor en förstärkning med anledning av det ökade resursbehov som nämnts ovan.
Utskottets ställningstagande
Den 21 november 2013 biföll riksdagen regeringens förslag i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 (bet. 2013/14:KrU3, rskr. 2013/14:60). Riksdagen har vidare avslagit motioner om att inte ge Myndigheten för radio och tv ett förtydligat uppdrag.
Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag att för 2014 föra över 8 700 000 kronor från rundradiokontot till budgetens inkomstsida för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv (punkt 8).
Driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska eller meänkieli
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska och meänkieli.
Propositionen
Regeringen föreslår att upplagekravet för allmänt driftsstöd för tidningar vilkas redaktionella innehåll i huvudsak är skrivet på samiska eller meänkieli ska sänkas från 1 500 till 750 abonnerade exemplar. För lågfrekventa dagstidningar med en upplaga på minst 750 och högst 1 499 abonnerade exemplar lämnas årligen ett allmänt driftsstöd med ett belopp som Presstödsnämnden beslutar. Stödet får dock högst uppgå till 1 679 000 kronor för tidningar som kommer ut en gång per vecka, och högst 2 015 000 kronor för tidningar som kommer ut två gånger per vecka. Tidningar vars redaktionella innehåll i huvudsak är skrivet på samiska eller meänkieli ska inte omfattas av villkoret om att minst 90 procent av den abonnerade upplagan ska vara spridd i Sverige. Driftstödets storlek ska beräknas med utgångspunkt i den del av upplagan som huvudsakligen distribueras inom Sverige. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.
Regeringen konstaterar att inga dagstidningar på samiska eller meänkieli hittills har etablerat sig i landet. Troligtvis hänger detta till stor del samman med att de tilltänkta tidningarnas målgrupper är begränsade och att läsarunderlaget därför är begränsat. Regeringen anser därför att upplagekravet bör sänkas i enlighet med Presstödskommitténs förslag i delbetänkande Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli (SOU 2012:58). Sverige får då samma upplagekrav som gäller i Norge för presstöd till tidningar som har den samiska befolkningen som huvudmålgrupp. Regeringen anser att Presstödsnämnden bör ha till uppgift att närmare precisera detta krav i sina föreskrifter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska eller meänkieli (punkt 9).
Begränsat driftsstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska eller meänkieli
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om begränsat driftsstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska eller meänkieli.
Propositionen
Regeringen föreslår att tidningar vilkas redaktionella innehåll till minst 25 procent är skrivet på något eller några av språken finska, samiska eller meänkieli ska kunna ges begränsat driftsstöd. Utgivningsorten för en tidning vars innehåll är skrivet på samiska eller meänkieli ska omfatta kommuner som ligger inom respektive språks förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Presstödsnämnden ska kunna bestämma att en annan ort ska betraktas som utgivningsort om utgivningsorten inte är en kommun som ligger inom förvaltningsområdet, men det är uppenbart att tidningens spridningsområde innefattar hela eller delar av förvaltningsområdet för samiska eller meänkieli.
För en tidning som till minst 25 procent är skriven på ett av de berörda minoritetsspråken lämnas ett årligt begränsat driftsstöd på högst 2 239 000 kronor, för en tidning som är skriven på minst två av språken lämnas ett stöd på högst 2 686 000 kronor. Förändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker förslaget om begränsat driftstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska eller meänkieli (punkt 10).
Övriga motionsyrkanden
Institutet för språk och folkminnen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som går ut på att inte omlokalisera dialekt- och ortnamnsarkiven i Umeå och Lund med hänvisning till att det är en fråga för Institutet för språk och folkminnen att besluta.
Jämför reservation 1 (S, MP, V).
Motionerna
I kommittémotion 2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) framförs att kontakten mellan Dialekt- och ortsnamnsarkiven i Lund och Umeå och universiteten i dessa städer svårligen kommer att kunna upprätthållas om arkiven flyttas till Göteborg respektive Uppsala. Detta innebär enligt motionärerna att stora värden riskerar att gå förlorade (yrkande 25).
Helén Pettersson i Umeå och Katarina Köhler (båda S) tar i motion 2013/14:Kr223 upp frågan om det förändringsarbete som pågår inom Institutet för språk och folkminnen, i vilket ligger att myndighetens avdelningar i Lund och Umeå ska läggas ner och verksamheten där omlokaliseras. Enligt motionärerna innebär detta en statlig utarmning i kombination med centralisering, och man föreslår ett tillkännagivande om att Institutet för språk och folkminnen bör fortsätta att utveckla sin regionala verksamhet i stället för att avveckla den. Motionärerna pekar på att institutet i regleringsbrevet för 2012 fick i uppdrag att redovisa hur myndigheten utifrån ett regionalt perspektiv avser att utveckla sitt arbete för att verksamheten i högre utsträckning ska ge effekter i hela landet.
Frågan om Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkiven i Lund och Umeå tas också upp av Maria Lundqvist-Brömster (FP) i motion 2013/14:Kr285. I motionen föreslås ett tillkännagivande om att verksamheterna i Lund och Umeå ska vara kvar (yrkande 1). Motionären pekar på de båda arkivens nära samarbete med Lunds respektive Umeå universitet och menar att ett intressant alternativ vore att överföra verksamheterna i Lund och Umeå till respektive universitet (yrkande 2).
I motion 2013/14:Kr247 framför Per-Ingvar Johnsson och Johan Linander (båda C) att Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund inte bör omlokaliseras utan bör finnas kvar. Institutet för språk och folkminnens uppdrag är att samla in, bevara och forska om dialekter, ortnamn, personnamn och folkminnen. För att fullgöra uppdraget bör det enligt motionärerna vara naturligt att verksamheten finns geografiskt spridd i hela landet.
Bakgrund
Institutet för språk och folkminnen har enligt förordningen (2007:1181) med instruktion för Institutet för språk och folkminnen bl.a. till uppgift att på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv. Inom myndigheten ingår i dag bl.a. Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund och Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Myndigheten beslutade i oktober 2013 att verksamheten inom myndigheten ska koncentreras till Göteborg, Stockholm och Uppsala. Det innebär att verksamheten i Umeå omlokaliseras till Uppsala och verksamheten i Lund till Göteborg. Den nya organisationen ska gälla fr.o.m. den 1 januari 2015.
Det uppdrag som Institutet för språk och folkminnen fick i regleringsbrevet för 2012 och som avsåg ett ökat regionalt perspektiv redovisades den 1 september 2012. I redovisningen exemplifieras hur institutet arbetar regionalt samt beskrivs hur institutet avser att ytterligare utveckla och förstärka det regionala perspektivet för att verksamheten i högre utsträckning ska ge effekter i hela landet. Man pekar bl.a. på betydelsen av den nya tekniken, som bl.a. möjliggör interaktiv verksamhet, digital kommunikation och sökdatabaser. En utmaning för att ytterligare stärka det regionala perspektivet är enligt institutet att arbeta mer samordnat gentemot aktörer på den lokala och regionala nivån. Motsvarande uppdrag gavs till ett flertal institutioner inom kulturområdet och syftet var enligt Kulturdepartementet att få en översikt över hur institutionerna arbetar för ett ökat regionalt perspektiv.
Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth anförde med anledning av en skriftlig fråga från Isak From (S) den 26 juni 2013 att regeringen avser att följa hur det regionala perspektivet utvecklas i enlighet med uppdraget från 2012 (2012/13:610).
Lena Adelsohn Liljeroth lämnade samma dag följande svar på en skriftlig fråga från Maria Lundqvist-Brömster (FP) rörande nedläggningen av DAUM-arkivet i Umeå (2012/13:607):
Maria Lundqvist-Brömster har frågat mig om jag avser att efterfråga av vilka skäl man föreslår en nedläggning av DAUM-arkivet i Umeå, och vidare hur detta kommer att påverka verksamhetens uppdrag.
Institutet för språk och folkminnen har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och immateriella kulturarv i Sverige.
Institutet för språk och folkminnen genomför under 2013 en översyn av institutets verksamhet och ekonomi. Syftet med översynen är, enligt myndigheten, att med utgångspunkt i myndighetens uppdrag åstadkomma en ändamålsenlig, flexibel och kostnadseffektiv organisation och verksamhetsstruktur. Kulturdepartementet har informerats om myndighetens översyn.
Hur Institutet för språk och folkminnen organiserar sin verksamhet är dock en fråga för myndigheten.
Lena Adelsohn Liljeroth påtalade vid en interpellationsdebatt med Tuve Skånberg (KD) den 15 november 2013 (2013/14:78) att de nuvarande samlingar som finns i Umeå och i Lund behöver finna en ny hemvist, men att något beslut om hur och var ännu inte är fattat. Frågan ska utredas vidare i dialog mellan myndigheten och lokala och regionala aktörer i södra och norra Sverige, bl.a. universiteten samt företrädare för berörda nationella minoriteter. Ministern har blivit informerad om att institutet har inlett en dialog med Lunds universitet och Umeå universitet om samarbete och samverkan om den fysiska placeringen av samlingarna.
Avslutningsvis påminde ministern om att organisationen av verksamheten är en fråga som hanteras av myndigheten, och att Kulturdepartementets har för avsikt att följa det fortsatta arbetet med omorganisationen.
Institutet för språk och folkminnens generaldirektör Ingrid Johansson Lind informerade utskottet den 7 november 2013 om beslutet att omlokalisera verksamheterna i Umeå och Lund till Uppsala respektive Göteborg.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med kultur- och idrottsministern att frågan hur Institutet för språk och folkminnen organiserar sin verksamhet är en fråga för myndigheten. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2013/14:Kr223 (S), 2013/14:Kr247 (C), 2013/14:Kr285 (FP) yrkandena 1 och 2 samt 2013/14:Kr339 (S) yrkande 25.
Pensionerna på scenkonstområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om pensionerna på scenkonstområdet med hänvisning till att regeringens pågående beredningsarbete bör avvaktas.
Jämför reservation 2 (S, MP, V).
Motionerna
Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) tar i kommittémotion 2013/14:Kr339 upp frågan om scenkonstpensionerna. Det finns nu enligt motionärerna förutsättningar för parterna på scenkonstens område att nå en överenskommelse i pensionsfrågan. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska ta initiativ till förhandlingar om ett nytt pensionsavtal (yrkande 30).
Tina Ehn m.fl. (MP) föreslår i kommittémotion 2013/14:Kr338 yrkande 2 ett tillkännagivande om att tryggheten för scenkonstnärerna måste säkras vid övergången till nytt pensionssystem. Det är enligt motionärerna välkommet att regeringen aviserar att man avser att åtgärda problemet med scenkonstpensionerna. Det finns dock, menar motionärerna, anledning till viss oro. Bland annat har regeringen inte angivit hur en trygg omställning för scenkonstnärerna ska åstadkommas.
I partimotion 2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) anförs att det är positivt att frågan om pensionerna på scenkonstinstitutionerna verkar ha tagit ett steg framåt. I budgetpropositionen för 2014 uttalas att övergången till ett nytt pensionssystem frigör medel som ska avsättas till kvalitetsförstärkningar på scenkonstområdet. Enligt motionärerna riskerar detta att försvåra ett nytt pensionsavtal. För att ett nytt pensionssystem ska vara acceptabelt bör pengarna stanna i systemet, som måste fungera för såväl frilansare som fast personal och vara flexibelt utifrån behoven inom olika yrken. Regeringen bör därför enligt motionärerna återkomma till riksdagen med ett förslag om scenkonstpensionerna (yrkande 15).
Bakgrund
Regeringen bedömer i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr 17) att den nuvarande statliga regleringen av tjänstepensionerna bör avvecklas fr.o.m. den 1 januari 2015 och ersättas med en kollektivavtalsreglerad ordning. Arbetsmarknadens parter bör enligt regeringen ta över ansvaret för att genom kollektivavtal reglera pensionsvillkoren på scenkonstområdet. Regleringen i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning (Pisaförordningen) avvecklas för scenkonstområdet under en period av fem år, där de anställda vid scenkonstinstitutionerna som 2015 har fem år eller mindre kvar till pensionsåldern enligt förordningen ska ha rätt till pension enligt det gamla regelverket. Övergången från dagens pensionssystem till en ordning med ett pensionssystem som motsvarar de villkor som gäller på den övriga arbetsmarknaden och med möjlighet till omställning och karriärväxling för konstnärliga yrkesgrupper frigör medel inom utgiftsområde 17 fr.o.m. 2015. Dessa ska enligt regeringen avsättas till kvalitetsförstärkningar på scenkonstområdet. Den närmare utformningen av kvalitetsförstärkningarna ska enligt regeringen tas fram i dialog med berörda aktörer på scenkonstområdet.
Enligt uppgift från Kulturdepartementet avser regeringen att så snart som möjligt återkomma till parterna om ramarna för en statlig finansiering av den nya pensionsordningen, och vilka övergångsbestämmelser som ska gälla vid avvecklingen av den statligt reglerade pensionsordningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att regeringen nu har återkommit med förslag till en lösning av scenkonstpensionsfrågan, och ser positivt på regeringens avsikt att avveckla den nuvarande statliga regleringen av tjänstepensionerna och ersätta denna med en kollektivavtalsreglerad ordning. Utskottet anser att regeringens pågående beredningsarbete bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2013/14:Kr309 (V) yrkande 15, 2013/14:Kr338 (MP) yrkande 2 och 2013/14:Kr339 (S) yrkande 30.
Frågor om de krav som ställs på trossamfund som får statligt stöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att tillsätta av en oberoende granskningskommitté med de skäl som motionärerna anger.
Jämför reservation 3 (V).
Motionen
Lars Ohly m.fl. (V) anser i kommittémotion 2013/14:Kr341 att en oberoende granskningskommitté bör tillsättas för att undersöka om stöd till trossamfund ges i enlighet med demokratikriterierna i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Vänsterpartiet framhåller att det är orimligt att könsdiskriminerande verksamheter, liksom verksamheter där hbtq-personer blir utsatta för strukturell diskriminering, subventioneras med statliga medel.
Bakgrund
Utskottet behandlade i maj 2013 motionsyrkanden som berörde frågor om de krav som ställs på trossamfund som får statligt stöd. Utskottet ansåg inte att det fanns skäl att ändra på de regelverk som finns när det gäller bidrag till trossamfund (bet. 2012/13:KrU10). I betänkandet redovisades bl.a. följande:
Regeringen bestämmer vilka trossamfund som kan få statsbidrag. Förutsättningarna för trossamfund att få statligt stöd regleras i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Av lagen framgår att målet för stödet är att det ska bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Dessutom anges att statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som dels bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, dels är stabilt och har egen livskraft. Av propositionen 1998/99:124 framgår att i detta ligger att samfunden ska utöva sin verksamhet med respekt för alla människors lika värde och verka för att utveckla förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Det är i första hand Nämnden för statligt stöd till trossamfunden (SST) som följer upp det statliga stödet till trossamfund, och som granskar att det används så att målsättningen med stödet uppfylls. När det gäller enskilda bidrag kan SST besluta att inte betala ut ett beviljat bidrag om tveksamhet råder om lämnade uppgifter. SST kan också besluta att ett bidrag ska betalas tillbaka. Detta kan exempelvis ske om bidraget inte används för det ändamål det beviljats för eller om samfundet har underlåtit att lämna tillräcklig redovisning till SST. SST:s uppföljning sker huvudsakligen genom de rapporter över bidragsanvändningen som samfundet lämnar och även i hög grad genom den dialog som SST fortlöpande har med företrädare för de olika samfunden.
SST lämnade den 3 oktober 2012 en rapport till regeringen med anledning av ett tv-reportage, Imamernas råd. I reportaget besökte två kvinnor – utrustade med dold mikrofon och kamera – tio moskéer i Sverige för att diskutera frågor om jämställdhet och äktenskap. Det framkom att företrädare för ett antal moskéer gav råd som inte är förenliga med svensk lag och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Fem av de tio moskéer som skildras i reportaget hade statsbidrag genom medlemskap i en muslimsk riksorganisation.
Av rapporten som SST lämnade till regeringen framgår bl.a. följande:
Efter reportaget kallade SST till extrainsatt sammanträde med det Islamiska Samarbetsrådet. SST besökte också alla de berörda lokalförsamlingarna för att få en klarare bild av hur man lokalt ser på det som framkommit – och vad man planerar att göra åt saken. Sammanfattningsvis fick reportaget – och de reaktioner det väckte – en rad konsekvenser. Flera av de personer som uttalar sig i reportaget (imamer, socialansvariga, föreläsare) har fått avsluta sina uppdrag i sina respektive moskéer. Nya rutiner för vem som uttalar sig om vad och regler för screening av talespersoner har implementeras eller planeras i flera församlingar. Initiativ till en översyn av kvinnlig representation i de muslimska församlingarna har tagits. Vidareutbildning i svenska lagar, förordningar och normer planeras nationellt. En stor imamkonferens hölls i september 2012 där reportaget Imamernas råd specifikt avhandlades.
Regeringen gav i regleringsbrevet för 2013 SST i uppdrag att dels utvidga dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratiska värderingar, dels analysera behovet av och föreslå åtgärder för att genomföra insatser för kompetensutveckling av trossamfundsledare från olika religioner i syfte att värna demokrati och samhällets uppbyggnad.
Det förstnämnda uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 3 december 2013. I budgetpropositionen för 2014, utgiftsområde 17, anges att regeringen avser att ge SST ett fortsatt uppdrag att föra en dialog med trossamfunden i syfte att stimulera ett arbete med demokrati, demokratiska värderingar och att motverka antidemokratiska yttringar.
När det gäller kompetensutveckling kan nämnas regeringen den 3 oktober 2013 har beslutat att ge SST i uppdrag att förbereda och genomföra insatser för kompetensutveckling av trossamfundsledare från olika religioner i syfte att värna demokratin och samhällets uppbyggnad. SST tilldelas för detta ändamål 1 miljon kronor som ska belasta anslaget 9:2 Stöd till trossamfund inom utgiftsområde 17. SST har gett Botkyrka folkhögskola i uppdrag att under hösten 2013 och våren 2014 erbjuda kurser som ska stärka trossamfundsledares kompetens och ge dem redskap att bättre orientera sig i det svenska samhället. Utbildningen tar upp samhällskunskap, svensk religionshistoria, familjerätt och ungas livsvillkor, och hålls i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 november 2013 en dom rörande Jehovas Vittnens rätt att erhålla statligt stöd enligt lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Domstolen konstaterade bl.a. att bestämmelsen i 3 § 1 i denna lag inte kunde ges den innebörden att ett samfund, vars religiösa lära innebär att dess medlemmar uppmanas avstå från att delta i allmänna val, utan att för den skull motarbeta det demokratiska styrelseskicket, inte kan anses uppfylla kravet för rätt till statsbidrag.
Utskottets ställningstagande
Vänsterpartiet ifrågasätter om inte tillämpningen av lagen om stöd till trossamfund bör inskränkas med hänsyn till demokratikriterierna i lagen, och anser att en oberoende granskningskommitté bör tillsättas. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att en granskningskommitté bör tillsättas med hänsyn till dessa skäl. Utskottet avstyrker därmed motion 2013/13:Kr341 (V).
Utvidga stödet till trossamfunden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att utvidga stödet till trossamfund till att omfatta också andra livsåskådningssamfund med hänvisning till att det inte finns tillräckliga skäl.
Jämför reservation 4 (V).
Motionerna
Fredrik Schulte (M) och Barbro Westerholm (FP) efterfrågar i sina respektive motioner 2013/14:Kr343 och 2013/14:Kr342 en översyn av lagen om stöd till trossamfund för att se hur stödet till trossamfunden kan vidgas och omfatta också andra livsåskådningssamfund.
Utskottets ställningstagande
Statsrådet Stefan Attefall lämnade den 8 februari 2012 följande svar på en skriftlig fråga från Désirée Liljevall (S) (2011/12:341):
Désirée Liljevall har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att även Humanisterna kan ta del av det statliga stödet till trossamfund.
De förutsättningar som gäller för att ett trossamfund ska få statligt stöd är angivna i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Statsbidrag får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingarna som samhället vilar på samt är stabilt och har egen livskraft. Med trossamfund avses enligt lagen (1998:1593) om trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.
Av förarbetena framgår att statens stöd till trossamfund är avsett till att skapa förutsättningar för trossamfund att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg (prop. 1998/99:124).
Förbundet Humanisterna har hos regeringen ett flertal gånger ansökt om att bli berättigat till statsbidrag. Av ansökningarna framgår att Förbundet Humanisterna inte bedriver någon religiös verksamhet. Förbundet Humanisterna kan därmed inte komma i fråga för detta stöd. Regeringens beslut att avslå ansökan innebar inte någon värdering av den verksamhet som Förbundet Humanisterna bedriver.
Regeringen stöder dock på andra sätt olika delar av det civila samhället och dess organisationer. Folkbildningen – av vilken Förbundet Humanisterna är en del bland annat genom sitt samarbete med studieförbundet ABF – är tillsammans med idrotten den största mottagaren av statligt stöd i det civila samhället. Under 2011 fördelade Folkbildningsrådet 3 274 miljoner kronor till folkbildningen. Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling i samhället.
Förbundet Humanisterna har också i egenskap av förening möjlighet att ansöka om och erhålla organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag i enlighet med de villkor som ställs för dessa.
Utskottet delar statsrådets uppfattning och anser att en översyn av lagen om stöd till trossamfund, i syfte att vidga stödet på det sätt som motionärerna efterfrågar, inte är påkallad. Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl för en sådan utvidgning. Motionerna 2013/14:Kr342 (FP) och 2013/14:Kr343 (M) avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Institutet för språk och folkminnen, punkt 7 (S, MP, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2013/14:Kr223 av Helén Pettersson i Umeå och Katarina Köhler (båda S) och
2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 25 och
bifaller delvis motionerna
2013/14:Kr247 av Per-Ingvar Johnsson och Johan Linander (båda C) och
2013/14:Kr285 av Maria Lundqvist-Brömster (FP) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi ser med stor oro på de föreslagna förändringar som innebär att dialekt- och ortnamnsarkiven flyttas från Lund (DAL) till Göteborg respektive från Umeå (DAUM) till Uppsala. Förslaget har rönt stora protester som det finns all anledning att lyssna på.
Vi vet att Institutet för språk och folkminnen behöver göra åtgärder för att få budgeten i balans. Många myndigheter sitter i samma båt generellt och inom Kulturdepartementets område i synnerhet. Det handlar om att myndigheter, institutioner och verksamheter har fått otillräckliga uppräkningar i förhållande till t.ex. löneutvecklingen, fler nya uppdrag som ej är fullt finansierade, ökade krav på uppföljning, styrning och kontroll och ibland också minskade anslag. Detta är regeringens politik, detta är regeringens beslut och detta är regeringens ansvar.
Förslaget om att lägga ned DAUM och DAL kan i första skedet te sig som en liten fråga i sig, för en förhållandevis liten myndighet med förhållandevis snäva uppdrag. Men förslaget visar på just den inkonsekvens och det frånhändande av ansvar som regeringen just nu gör sig skyldig till. Förslaget är ett av alla i raden exempel på en farlig väg där man genom att tillåta att en del av verksamheten tas bort riskerar hela verksamheten. Förslaget står i direkt motsats, som vi ser det, till de ord regeringen och kulturministern lägger fram på områden som regionalisering och samverkansmodellen, minoriteternas ställning, forskningens betydelse, närhetsprincipen och betydelsen av kulturvården.
En regionalisering har på många håll pågått i vårt land, så även på kulturområdet i och med införandet av samverkansmodellen och decentraliseringen av vissa statliga medel. Ett av huvudargumenten är att beslut ska ligga så nära berörda verksamheter som möjligt. Så långt gott nog, men med andra handen tillåter man sina egna myndigheter att göra precis tvärtom. Till detta ska vi komma ihåg att mycket av det material som finns på DAUM och DAL har lämnats in i förtroende och är djupt personliga och på individnivå. Allt detta riskerar nu dels att delas upp och splittras, dels att hamna mycket långt från det kulturella sammanhang och den region där materialet insamlats. För framtiden lär det också betyda att alla de berättelser och all den kunskap man vill lämna åt kommande generationer i norra och södra Sverige kan gå om intet – det ter sig väldigt långsökt att man ska vända sig till Stockholm, Uppsala eller Göteborg.
Vem har ansvar för att det immateriella kulturarvet arkiveras? DAUM ansvarar i dag för finska, meänkieli och samiska.
Kontakten mellan universiteten på respektive ort och arkiven kommer svårligen att kunna upprätthållas, och stora värden riskerar att gå förlorade.
Sammanfattningsvis anser vi att Institutet för språk och folkminnen bör fortsätta att utveckla sin regionala verksamhet i stället för att avveckla densamma.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2013/14:Kr223 (S) och 2013/14:Kr339 (S) yrkande 25 samt bifaller delvis motionerna 2013/14:Kr247 (C) och 2013/14:Kr285 (FP) yrkandena 1 och 2.
2. | Pensionerna på scenkonstområdet, punkt 8 (S, MP, V) |
| av Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Tina Ehn (MP), Lars Ohly (V), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna
2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 15 och
2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) yrkande 30.
Ställningstagande
Det hittillsvarande systemet för scenkonstnärernas pensionsvillkor har fått orimliga konsekvenser för såväl de enskilda scenkonstnärerna som scenkonstinstitutionerna. Därför är det välkommet att regeringen äntligen aviserar att man avser att åtgärda problemet. Regeringen lanserar nu en pensionsmodell med innebörden att scenkonstnärernas pensionssystem i högre grad ska konstrueras utifrån gängse förfarande på arbetsmarknaden, dvs. genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Vidare anges att regeringen ämnar underlätta scenkonstnärernas omställning till en ny yrkeskarriär. Trots beskeden i budgetpropositionen finns fortfarande anledning till viss oro. Regeringen har inte angivit hur en trygg omställning för scenkonstnärerna ska åstadkommas. Vidare skriver regeringen att medel frigörs som ska användas till kvalitetsförstärkningar inom scenkonstområdet. Vi välkomnar kvalitetsförstärkningar, men de får inte genomföras på ett sådant sätt att de minskar scenkonstnärernas möjligheter att arbeta under trygga villkor, inte heller får de medföra konsekvensen att tryggheten riskeras vid omställningar till nya yrken.
Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr338 (MP) yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2013/14:Kr309 (V) yrkande 15 och 2013/14:Kr339 (S) yrkande 30.
3. | Frågor om de krav som ställs på trossamfund som får statligt stöd, punkt 9 (V) |
| av Lars Ohly (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Kr341 av Lars Ohly m.fl. (V).
Ställningstagande
I lagen (1999:932) om stöd till trossamfund anges förutsättningarna för att få statsbidrag. Där står: ”Statsbidrag får lämnas endast till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och är stabilt och har egen livskraft.” I proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunden – stöd, medverkan inom totalförsvaret, m.m. utvecklas vad som krävs av ett trossamfund för att det ska kunna få statsbidrag. Där står: ”För att anses bidra till att upprätthålla och stärka samhällets grundläggande värderingar bör trossamfundet motverka alla former av rasism och andra typer av diskriminering samt våld och brutalitet. Samfundet bör också verka för att utveckla förutsättningar för jämställdhet mellan kvinnor och män.”
I en interpellationsdebatt den 11 maj 2011 gav statsrådet Stefan Attefall (KD) uttryck för att man från regeringens sida anser att lagens demokratikriterier uppfylls trots att många trossamfund ser på homosexualitet som synd och som något man måste dölja och att äktenskap bara kan ingås mellan en man och en kvinna. Han bortser från lagens kriterier för att ge statsbidrag med orden om att regeringen är för ett pluralistiskt samhälle med många olika uppfattningar. Europarådets resolution 1464 innebär bl.a. att medlemsstaterna inte ska acceptera diskriminering som en följd av religion om religionen tillskriver kvinnor och män olika roller i samhället. Enligt den resolutionen kan inte trossamfunden åberopa religionsfriheten för att slippa lagens krav på ett aktivt jämställdhetsarbete.
Vänsterpartiet anser att det är orimligt att könsdiskriminerande verksamhet där kvinnor exempelvis inte tillåts inneha religiösa ledarpositioner ska finansieras med skattemedel. Inte heller verksamheter där hbtq-personer blir utsatta för strukturell diskriminering bör subventioneras med statliga medel. Vänsterpartiet anser vidare att tolkningen av demokratikriterierna i lagen om stöd till trossamfund ska ha kontinuitet och inte kunna omtolkas av en ny politisk majoritet utan att det föregåtts av ett riksdagsbeslut. Det är viktigt att säkerställa att de trossamfund som får statsbidrag bedriver sin verksamhet utifrån de grundläggande värderingar som anges i lagen. Regeringen bör därför tillsätta en oberoende granskningskommitté som ska undersöka om stöd till trossamfund ges i enlighet med demokratikriterierna i lagen om stöd till trossamfund.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Kr341 (V).
4. | Utvidga stödet till trossamfunden, punkt 10 (V) |
| av Lars Ohly (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2013/14:Kr342 av Barbro Westerholm (FP) och
2013/14:Kr343 av Fredrik Schulte (M).
Ställningstagande
I Sverige har religiösa trossamfund under vissa förutsättningar rätt till stöd från staten. Stödet regleras i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. För att vara berättigat till stöd ska samfundet bedriva en aktiv och långsiktigt religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Dessutom måste samfundet bidra till och stärka de grundläggande värderingar som samhället bygger på.
Problemet är att endast religiösa samfund har kommit i fråga för bidrag från staten. Icke-religiösa samfund kvalificerar sig inte för statligt stöd, detta trots att de arbetar med samma typ av existentiella frågor som de religiösa samfunden och är att betrakta som livsåskådningsorganisationer. Förbundet Humanisterna är en sådan sekulär livsåskådningsorganisation som flera gånger fått avslag på sin ansökan med motiveringen att de inte ägnar sig åt tillbedjan av en gud. Men en gudstro och firande av gudstjänst är inte ett krav för att få statsbidrag då buddistiska samfund får statligt stöd trots att de varken tror på en eller flera gudar eller förrättar gudstjänster. Icke-religiösa livsåskådningsorganisationer, som Förbundet Humanisterna, ägnar sig åt verksamhet som är likvärdig med den som bedrivs i de religiösa samfunden. Det finns möjlighet till sekulära ceremonier i form av barnvälkomnande, vigslar och begravning. I länder som Norge, Holland och Belgien betraktas livsåskådningsorganisationer neutralt – oavsett gudstro – och där har således även sekulära och humanistiska organisationer rätt till stöd från staten. En liknande lagstiftning bör införas i Sverige. Kriterierna för vilka som ska få statligt stöd bör – oberoende av livsåskådning – enbart baseras på vilken typ av verksamhet som bedrivs.
Mot bakgrund av ovanstående anser jag att regeringen bör tillsätta en utredning om hur stödet till trossamfund kan vidgas till att omfatta också andra livsåskådningssamfund.
Vad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2013/14:Kr342 (FP) och 2013/14:Kr343 (M).
Särskilda yttranden
1. | Anslag och bemyndiganden för 2014 inom utgiftsområde 17, punkt 1 (S) |
| Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Kerstin Engle (S), Christina Zedell (S), Isak From (S), Agneta Gille (S) och Håkan Juholt (S) anför: |
Sverige är ett bra land. Men någonting håller på att gå sönder. Arbetslösheten har bitit sig fast. Skolresultaten faller. De anställda i vården behöver ta hand om allt fler gamla och sjuka. Människor far illa av vinstjakten i välfärden. Moderaterna lovade lägre arbetslöshet och minskat utanförskap. Ambitionen var inte fel. Men verkligheten visar att deras svar på varje samhällsproblem – att sänka skatten och privatisera – inte fungerar. Nu ser de inte längre vad som händer i vårt land.
Vi socialdemokrater vill i stället se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där vi ställer krav på varandra och hjälps åt. Där konkurrenskraft och anständighet går hand i hand. Sverige ska vara unikt. Vi ska bo i ett land där kvinnor och män går till jobbet, tar ansvar, känner sig trygga och just därför är fria. Där unga som i dag saknar arbete får en jobbigare morgon, men ett rikare liv. Därför finns ett mål som är viktigare än alla andra: Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det kräver mer samarbete och investeringar i framtiden så att svenska företag kan växa och anställa. Så kan vi bäst ta oss an de stora framtidsutmaningarna, som att minska klimatförändringen och säkra tillväxten i den globala konkurrensen. Med fler jobb får vi också råd med en välfärd att vara stolta över.
Sverige behöver en ny riktning. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård går före fler skattesänkningar.
Riksdagen fastställde den 20 november 2013 utgiftsramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för budgetåret 2014 till 12 880 425 000 kronor (bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Denna utgiftsram får inte överskridas då riksdagen i ett andra steg i budgetprocessen tar ställning till frågan om hur anslagen inom ramarna ska fördelas. Eftersom vi har ett annat budgetalternativ med högre ambitioner än regeringen på utgiftsområde 17 har vi valt att i stället lägga fram ett särskilt yttrande som redovisar vilken inriktning vi skulle vilja se på politiken inom utgiftsområdet. Vi har i vår kommittémotion 2013/14:Kr339 föreslagit att utgiftsområde 17 för 2014 i ett första steg borde utökas med 584 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I vår motion framför vi förslag som vi skulle ha satsat på om vårt budgetalternativ hade gått igenom.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7, 99:1, 99:2)
Arbetsmarknaden för professionella skådespelare, dansare, musiker och sångare kännetecknas av förhållandevis få tillsvidareanställningar. För att bl.a. öka den sociala och ekonomiska tryggheten för frilansande scenkonstnärer, avlasta arbetslöshetskassan samt utveckla arbetsförmedlingen och öka frilansande scenkonstnärers möjlighet till kompetensutveckling, införde den socialdemokratiska regeringen scenkonstallianser. I dag finns tre scenkonstallianser, för dans, musik och teater, där ett antal professionella skådespelare, dansare och musiker får anställning och ersättning under perioder då de saknar engagemang. Socialdemokraterna vill nu låta fler kulturarbetare få möjlighet till anställning och föreslår en ökning av stödet till scenkonstallianserna med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta innebär en 33-procentig ökning av anslaget och 95 nya anställningar. Vi anser vidare att det är viktigt att jämställdhetsaspekten finns med i scenkonstalliansernas verksamhet. Inget kön bör vara representerat med mindre än 40 procent.
Kulturarvslyftet är regeringens arbetsmarknadsprojekt för åren 2012–2014 inom kulturarvsområdet. Målgruppen är personer som har en särskilt svag förankring på arbetsmarknaden. Projektet var tänkt att skapa arbetstillfällen för 4 400 personer, men sedan starten den 1 januari 2012 har endast 314 personer fått en anställning. Regeringen har således misslyckats med Kulturarvslyftet, och vi anser därför att satsningen bör läggas ned. Medlen bör i stället användas för att återinföra och utveckla Accessprojektet, som den nuvarande regeringen lade ned 2009. Access var både en kulturinsats och en jobbskapande reform. Åtgärden var mycket populär bland både kulturinstitutionerna, fackliga organisationer och kulturskaparna. I nya Access vill vi öppna upp för möjligheten för fler institutioner än museer och arkiv att delta; det kan även vara scenkonstinstitutioner och ideella föreningar, t.ex. riksorganisationer inom kulturområdet. Uppdraget bör samordnas av Statens kulturråd. Vi anser att det är viktigt att jämställdhetsaspekten finns med i Access verksamhet. Inget kön bör vara representerat med mindre än 40 procent. För detta nya Accessprojekt anslår vi 74 miljoner kronor 2014 i ett nytt anslag. Detta möjliggör 222 nya årsarbetstjänster på heltid under 2014. Medel överförs från Arbetsmarknadsdepartementet till Kulturdepartementet.
Den svenska musik- och kulturskolan har skördat stora framgångar. Dels för att den har erbjudit många barn, oavsett familjens inkomst, möjlighet att utvecklas inom musik, teater och dans, dels för att denna institution dessutom möjliggjort för generationer av framgångsrika unga människor att göra karriär, både nationellt och internationellt. Det är en spännande utveckling som pågår i Sveriges kultur- och musikskolor. Samtidigt ser vi socialdemokrater med oro på utvecklingen, nämligen att allt färre barn får tillgång till den kommunala musik- och kulturskolan. I många kommuner höjs avgifterna, och barn och unga tvingas bort från musik- och kulturskolan av ekonomiska skäl. För att stödja kommunerna föreslår vi att det inrättas ett stimulansbidrag för musik- och kulturskolor. Kommuner som har en avgift på eller nu sänker den till max 500 kronor per termin inom musik- och kulturskolan får ett stimulansbidrag. För kommuner som redan har låga avgifter blir det därmed ett stöd till ökad kvalitet. Anslaget föreslår vi ska hanteras av Statens kulturråd och uppgå till 50 miljoner kronor per år. Vi vill vidare att regeringen ger ett särskilt uppdrag till Statens kulturråd att i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) följa utvecklingen och göra en översyn av musik- och kulturskolan i Sverige. Regeringen bör vidare utarbeta en nationell strategi som innehåller en plan för barns rätt till kulturutövande. Vi anser att alla barn och unga ska ha rätt till kultur.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Reformen med fri entré på de statliga museerna, som pågick 2005 och 2006, möjliggjorde för många fler grupper att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Inte minst lockade museernas fria entré till sig grupper som aldrig tidigare besökt ett museum, t.ex. barnfamiljer med låga inkomster. När regeringen avskaffade reformen med den fria entrén 2007 föll antalet besök med närmare 2 miljoner vid de 19 statliga museer som hade haft fri entré. Detta motsvarade en publiknedgång på 39 procent jämfört med 2006. Fri entré på museer var också en viktig integrationsskapande åtgärd. Socialdemokraterna anser att det nu är dags att återigen öppna museerna för fler. Vi vill också på sikt verka för att det blir fri entré även på de regionala museerna. För detta anslår vi 80 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Vi socialdemokrater ser med oro på de höjda avgifterna inom idrotten. Vi vill motverka den nuvarande utvecklingen med sänkta bidrag till idrottsrörelsen som leder till ökande avgifter för de som idrottar och som stänger dörrar till idrottsligt engagemang. Vi föreslår därför ett Handslag med föreningslivet, Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och kommunerna för att se till att barn och ungdomar får bättre möjligheter och lägre avgifter för att delta i idrott och friluftsverksamhet. Vi avsätter 300 miljoner kronor för detta ändamål, varav 272 miljoner kronor till anslaget Stöd till idrotten och 28 miljoner kronor till anslaget Stöd till friluftsorganisationer.
Folkbildning (14:1–14:2)
Nästan 100 000 personer i åldern 18–24 år är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Av dessa har närmare 40 procent varit arbetslösa mer än sex månader – en väldigt lång tid i en ung människas liv. Regeringen har gjort en extra satsning inom folkhögskolorna de senaste tre åren för arbetslösa ungdomar som saknar grundskola eller gymnasium i syfte att öka deras studiemotivation. Folkhögskolornas särskilda engagerande pedagogik har visat sig kunna uppnå väldigt goda resultat bland dessa ungdomar. Folkhögskolorna kan ge unga människor en möjlighet att ta en examen motsvarande gymnasieexamen och kan ge en framtidstro och en väg tillbaka som leder till arbete och utbildning. Vi delar Folkbildningsrådets uppfattning att folkhögskolorna är en oerhört viktig resurs för att möta det ökande behovet av kompetensgivande utbildning. Folkbildningsrådet uppskattar att folkhögskolorna kan genomföra en riktad utbildningsverksamhet till minst 50 procent av deltagarna i den studiemotiverande satsningen, vilket motsvarar 2 000 helårsplatser. Regeringen har föreslagit 1 000 platser, men vi finner detta otillräckligt och föreslår därför ytterligare 1 000 nya helårsplatser till en kostnad av 60 miljoner kronor. Det är vidare viktigt att ta till vara den kompetens som folkhögskolorna har, och vi föreslår därför att rekryteringen av unga till folkhögskolan ska ske genom ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och folkhögskolorna.
2. | Anslag och bemyndiganden för 2014 inom utgiftsområde 17, punkt 1 (MP) |
| Tina Ehn (MP) anför: |
Miljöpartiet de gröna vill skapa ett hållbart samhälle där vi möter klimatutmaningen, ger alla barn en ärlig chans i skolan och skapar förutsättningar för nya jobb. Vi menar att Sverige i stället för ytterligare ett jobbskatteavdrag behöver en offensiv politik med investeringar i skola, klimat och jobb. Investeringar i klimatet och våra barns skolgång ger nya jobb och möjligheter samtidigt som det bygger vårt land starkt inför framtiden.
I Miljöpartiet de grönas budgetmotion föreslog partiet utgiftsramar för utgiftsområde 17. Riksdagen fastställde dock den 20 november 2013 andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och gjorde en annan beräkning av statens inkomster för 2014 än vad som skulle blivit fallet med Miljöpartiet de grönas förslag (bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56).
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag hade önskat avstår jag från att delta i beslutet. Miljöpartiet de grönas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket. Jag vidhåller denna uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 17 borde ha ökats med 1 315 miljoner kronor på det sätt som framgår av Miljöpartiet de grönas motion 2013/14:Kr338.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Flera svenska städer upplåter utrymme åt författare som, på grund av sina åsikter eller sina litterära verk, förföljs i sitt hemland. Fristadsarbetet sker i dag i samarbete mellan Statens kulturråd och olika regionala och lokala organisationer. Miljöpartiet de gröna stöder Kulturrådets ambition att vidga fristadsbegreppet till att omfatta förföljda kulturarbetare ur andra konstformer. För att stimulera detta anslår vi ytterligare 5 miljoner kronor.
Miljöpartiet de gröna anser att ideella föreningar tillsammans med kommunala eller privata aktörer ska ha möjlighet att ansöka om medel för lokala kultursatsningar. Det kan handla om att utveckla teater, slöjd eller konst eller att ordna utsmyckning av bostadsområden. Det kan också handla om satsningar för att utveckla, vidga eller utöka verksamheten vid kultur- och musikskolor. Vi anser att det är viktigt att åtgärderna utgår från de boendes behov och önskemål. För detta anslår Miljöpartiet de gröna 100 miljoner kronor.
Landets musik- och kulturskolor är enligt Miljöpartiet de gröna viktiga för ungas möjligheter till kulturskapande. Det är frivilligt för kommunen att driva musik- och kulturskola. Konsekvensen av detta är att det finns brister i den nationella likvärdigheten: vissa kommuner har höga avgifter, andra har låga eller inga avgifter. I några kommuner saknas musik- och kulturskola helt. Musik- och kulturskolans innehåll och mål varierar över landet, och den saknar en övergripande strategi för samordning, utveckling och utvärdering. Miljöpartiet de gröna anser att alla barn och ungdomar ska ha likvärdig tillgång till estetiska uttryck och likvärdiga möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet. Därför tycker vi att det behöver upprättas en nationell kulturstrategi för unga. En nationell strategi kan bidra till att landets kulturskolor samordnas. Det blir också lättare att öka likvärdigheten till kulturutövande om den nationella tillgången kan kartläggas och utvärderas. Miljöpartiet de gröna anslår 5 miljoner kronor till Statens kulturråd för att en nationell kulturstrategi för unga ska upprättas.
Samhället bör ta ansvar för att professionella kulturskapare får samma villkor för exempelvis löner, pensioner och arbetslöshetsersättningar som andra arbetstagare. Genom musik-, dans- och teaterallianserna har en del frilansande musiker, dansare och skådespelare fått en stabil försörjning. Under perioder utan uppdrag erbjuds de vidareutbildning, rådgivning och andra insatser som främjar framtida uppdragsgivning. Miljöpartiet de gröna anser att scenkonstallianserna är en bra förebild för hur en trygg arbetsmarknad kan skapas. Vi avsätter 20 miljoner kronor för att verksamheten ska kunna omfatta allt fler kulturutövare, också utanför scenkonstområdena musik, dans och teater.
Bibliotekariens roll förändras i takt med att biblioteken utvecklas, och i takt med annan utveckling inom utbildning, information och teknik. För att biblioteken ska fylla sin funktion både i nutid och i framtid fordras välutbildade biblioteksanställda med välutvecklad förmåga till hantering av information och arkiv. Pedagogisk kompetens har också blivit viktigare då människor, i alla åldrar, på egen hand kan söka upp information och tillgodogöra sig kunskap. Det är bara drygt hälften av alla biblioteksanställda som är utbildade bibliotekarier i dag. Samarbetet inom, och mellan, regioner och landsting är av avgörande betydelse för att en likvärdig bibliotekskompetens ska kunna erbjudas till alla invånare. Miljöpartiet de gröna förstärker bidragen till regional kulturutveckling med 20 miljoner kronor per år, i syfte att stärka den regionala biblioteksutvecklingen med fokus på bibliotekarieyrket.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
De fria grupperna, verksamma inom musik, drama, dans, poesi m.m., är en omistlig del av det svenska kulturlivet. Här skapas framtidens konstnärliga uttryck, och här får estetiken nya former. Det fria kulturlivet bryter ny mark, till glädje för såväl dagens medborgare som kommande generationer. Men de fria kulturskaparna lever ofta under knappa förhållanden, vilket hämmar deras möjligheter att skapa. Miljöpartiet de gröna anser att anslagen till de fria grupperna bör ökas. För det anslår vi 20 miljoner kronor så att de fria grupperna kan stödjas, på såväl lokal som regional nivå.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
MU-avtalet är samlingsnamnet för det statliga ramavtalet för konstnärers medverkan och ersättning vid utställning som började gälla den 1 januari 2009. Trots att detta avtal finns vittnar konstnärer om att de flera gånger inte får ersättning enligt modellen. Miljöpartiet de gröna menar att det i goda arbetsvillkor ingår att få ersättning enligt avtal. För att stimulera och säkerställa att staten blir en normerande kraft i det här sammanhanget ökar vi anslaget till utställningsersättningarna med 8 miljoner kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Miljöpartiet de gröna vill stärka ställningen för landets bildkonstnärer. Kompositörer, författare och andra upphovsmän får ersättning för att deras verk används. På samma sätt måste också bildkonstnärerna ersättas. Det gör man genom att satsa på den individuella visningsersättningen. Miljöpartiet de gröna satsar 10 miljoner kronor på ersättning till bildkonstnärerna genom en utökning av den individuella visningsersättningen. Det bidrar till bättre arbetsvillkor för bildkonstnärerna och underlättar därmed bildkonstens spridning.
Miljöpartiet de gröna värnar Sveriges kulturskapare och vill därför att samtliga konstnärsstipendier ska vara skattepliktiga och pensionsgrundande. Konstnärsnämndens bidrag och stipendier består i dag av tre former: konstnärsbidrag, projektbidrag och långtidsstipendier. Konstnärsbidrag utbetalas för att en konstnär ska åtnjuta ekonomisk trygghet under viss tid, så att han eller hon kan ägna sig åt konstnärligt skapande utan avbrott, eller åt experiment och nydanande konstnärlig verksamhet. Konstnärsbidrag finns i många olika former. Exempelvis finns arbetsstipendier, målinriktade arbetsstipendier, stora stipendier, pensionsbidrag och efterlevandebidrag. Ett- och tvååriga arbetsstipendier (punktstipendier) är skattefria, medan fleråriga löpande (tre år eller längre) stipendier enligt skattelagen är beskattade. År 2010 betalade Konstnärsnämnden ut ca 75 miljoner kronor i stipendier som inte var skattepliktiga och pensionsgrundande. Miljöpartiet de gröna avsätter i budgeten 8 miljoner kronor per år för att göra samtliga stipendier skattepliktiga och pensionsgrundande.
Miljöpartiet de gröna värnar överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om rätt till förhandlingar om biblioteksersättningens grundbelopp. Biblioteksersättningen bidrar såväl till kulturskaparnas arbetsvillkor som till möjligheterna för nya författare och skriftställare att etablera sig. Vi frigör utrymme för en uppräkning av ersättningen, och budgeterar för en ersättning om 2 kronor för hemlån av originalverk. För detta satsar vi 64 miljoner kronor för 2014 och därefter samma belopp årligen.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Miljöpartiet de gröna vill göra en särskild satsning på idrott riktad mot miljonprogramsområden. Det kan handla om insatser för att ordna bra anläggningar och träningsmiljöer men även om att utveckla träningsformerna så att fler kan lockas till idrotten. För detta vill vi öka anslaget med 100 miljoner kronor.
Folkbildning (14:1–14:2)
Kultur och bildning löper som en röd tråd genom Miljöpartiet de grönas kulturpolitik. Därför satsar vi på att utveckla folkbildningsverksamheten. Möjligheten att gå på folkhögskola är en oumbärlig del av Sveriges utbildningsväsende. För många människor är folkhögskolan vägen tillbaka in i utbildningssystemet då den vanliga skolan har svikit. Sammanlagt läser ungefär 12 000 elever in gymnasiekompetens på folkhögskola varje år. Av Folkbildningsrådets utvärderingar vet vi att de som går vidare från allmän linje på folkhögskola till högre studier ofta klarar studierna bra. Problemet i dag är att alla som vill läsa på folkhögskola inte får det på grund av bristande platstillgång. Miljöpartiet de gröna föreslår att 10 000 nya studieplatser på folkhögskolornas allmänna linje upprättas under de kommande åren. För detta satsar vi 955 miljoner kronor per år.
3. | Anslag och bemyndiganden för 2014 inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD) |
| Margareta Larsson (SD) anför: |
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiets övergripande mål är att formera en demokratisk, politisk rörelse som slår vakt om den gemensamma nationella identitet som har utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Inom kulturpolitiken vill vi särskilt betona vikten av det gemensamma kulturarvet och dess vikt för den nationella identiteten. En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fyller inte minst funktionen att lyfta fram kulturarvet i det svenska vardagliga samhället. Sverigedemokraterna vill införa ett särskilt riktat ROT-avdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Vi vill också höja anslagen till kyrkoantikvarisk ersättning och införa en helt ny kulturarvsfond för att bevara och stimulera den svenska kulturmiljön.
Eftersom riksdagen har ställt sig bakom regeringens budgetproposition vad gäller de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där har den också avslagit Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster (bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Därför har jag valt att inte delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 17. I stället redovisas här den fördelning av anslag inom utgiftsområdet som förordas i vår motion för utgiftsområde 17.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
De delar av kulturarvet som kan anses särskilt värdefulla eller särskilt betydelsefulla för formandet av den svenska identiteten bör lyftas fram i en nationell kulturkanon. Sverigedemokraterna avsätter 20 miljoner kronor till Statens kulturråd för detta ändamål.
Vi anser samtidigt att stödet till mångkultur och samtidskonst bör minskas med 25 miljoner kronor och att stödet till den samiska kulturen ska öka. Anslaget för bidrag till regional kultursamverkan bör minskas med 50 miljoner kronor som en följd av minskat stöd till mångkultur och samtidskonst.
Sverigedemokraterna anser att förskolan ska införlivas i Skapande skola-satsningen och avsätter 50 miljoner kronor i syfte att tillgängliggöra kulturen också för de yngsta barnen.
Vi vill också avsätta 20 miljoner kronor till forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet och öka stödet till icke-statliga kulturlokaler med 5 miljoner kronor.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Statens musikverk tillförs ytterligare 6 miljoner kronor. Syftet med ökningen är att bevara kulturarvet och levandegöra den traditionella, folkliga, svenska kulturen.
Litteratur, läsande och språk (3:1–3:4)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget för litteratur, läsande och språk med 47 miljoner kronor. Vi vill förstärka anslaget till Institutet för språk och folkminnen med 5 miljoner kronor och anser att institutet bör ges ett uttalat uppdrag att bevara, levandegöra och samla kunskap också om finlandssvenskars och estlandssvenskars dialekter och kulturarv.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Vi vill minska anslaget till Statens konstråd med 1 miljon kronor och anslaget för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön med 10 miljoner kronor. I stället vill vi förstärka Nämnden för hemslöjdsfrågor med 5 miljoner kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Ersättningar och bidrag till konstnärer ska minskas med 33 miljoner kronor.
Kulturmiljö (7:1–7:3)
Sverigedemokraterna anser att det behövs en ökad satsning på kulturarvsforskning och avsätter därför ytterligare 30 miljoner kronor till Riksantikvarieämbetet. Kulturmiljövården tillförs 160 miljoner kronor. Vidare ökar vi den kyrkoantikvariska ersättningen med 50 miljoner kronor.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Vi anser att 20 miljoner kronor bör flyttas från anslaget Centrala museer: Myndigheter till anslaget Centrala museer: Stiftelser. Vi vill öka anslaget Bidrag till vissa museer med 1 miljon kronor.
Trossamfund (9:1–9:2)
Sverigedemokraterna vill minska stödet till trossamfund med 30 miljoner kronor.
Ungdomspolitik (12:1–12:2)
Stödet till nationell och internationell ungdomsverksamhet minskas med 5 miljoner kronor.
Politik för det civila samhället (13:1–13:6)
Sverigedemokraterna avsätter 125 miljoner kronor för att permanenta en elitsatsning, för en särskild satsning på idrott för äldre och för pris- och löneomräkning.
Vi anser att stödet till kvinnors organisering liksom stödet till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer ska upphöra.
Sverigedemokraterna anser att ytterligare 5 miljoner kronor bör avsättas till stöd till friluftsorganisationerna för att ge utrymme för att intensifiera arbetet med att höja medvetenheten hos medborgarna, i synnerhet barn och ungdomar, om det svenska immateriella kulturarv som är kopplat till naturen.
Folkbildningen (14:1–14:2)
Bidraget till folkbildningen minskas med 80 miljoner kronor och anslaget till kontakttolkutbildning med 600 000 kronor.
Nya anslag
Sverigedemokraterna anser att satsningen på kultur för äldre snarast bör struktureras på nationell nivå och avsätter 35 miljoner kronor för ändamålet. Vi anser att en bidragsfond för skapande äldreomsorg skulle lyfta kommunernas befintliga satsningar på samma sätt som skolors kulturverksamhet har förstärkts och nått helt nya nivåer tack vare Skapande skola.
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att ansöka om medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
4. | Anslag och bemyndiganden för 2014 inom utgiftsområde 17, punkt 1 (V) |
| Lars Ohly (V) anför: |
Vänsterpartiet vill se ett tryggt och värdigt samhälle byggt på omtanke och solidaritet. Vi ser nu hur välfärdssamhället krackelerar alltmer. Högerregeringen har sedan 2006 lagt 27 gånger mer på skattesänkningar än på den gemensamma välfärden i kommunsektorn, dvs. vård, skola och omsorg. Samtidigt har vårt samhälle blivit alltmer av ett risksamhälle där ingen av oss längre kan lita på att de gemensamma trygghetssystemen, som sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring, finns där för oss när vi behöver dem.
Sverige står inför ett vägval. Samtidigt som skatterna har sänkts med ca 140 miljarder kronor mellan 2006 och 2014 har de sammanlagda statsbidragen till kommunerna endast ökat med 5,2 miljarder kronor i fasta priser under samma period. Effekterna syns allt tydligare i växande kunskapsskillnader, större gruppstorlekar på fritis och i förskolan och akut personalbrist i sjukvården.
Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat med 71 000 personer. Särskilt oroande är den kraftiga ökningen av antalet långtidsarbetslösa. Trots massarbetslöshet präglas regeringens politik av bristen på samhällsnyttiga investeringar för att skapa jobb.
De ekonomiska klyftorna har ökat och tryggheten försämrats för alla. Inkomstgapet mellan kvinnor och män har ökat kraftigt, och allt fler barn växer upp i fattigdom. Unga vuxna får allt svårare att etablera sig i arbetslivet och skaffa en egen bostad.
Det är dags för en ny färdriktning. Ett samhälle som byggs med omtanke och medmänsklighet är i grunden starkare än ett land där girigheten får råda. Vänsterpartiet sätter kampen mot arbetslösheten främst i den ekonomiska politiken och föreslår kraftiga resursförstärkningar till välfärden. Vi gör stora investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur, klimatomställning och utbildning, och vi gör tydliga förstärkningar i de gemensamma trygghetssystemen. Redan nästan år räknar vi med att våra satsningar på välfärden och investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande m.m. ger nästan 30 000 jobb.
Våra förslag är viktiga steg mot ett jämställt samhälle. Vi föreslår ett antal strategiskt viktiga reformer för att minska löne- och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och omfördela ansvaret för det obetalda hemarbetet.
Vänsterpartiet storsatsar på bättre kvalitet i vård, skola och omsorg. Vi höjer de generella statsbidragen till kommuner och landsting och budgeterar därutöver för ett stort antal riktade satsningar på sjukvården, skolan och äldreomsorgen. Våra satsningar innebär både höjd kvalitet och fler anställda i välfärdsverksamheterna, och minskar därmed behovet av oavlönat omsorgsarbete.
I motsättning till dessa reformer står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik. I och med den minskar möjligheterna att satsa på en bättre och utbyggd välfärd och en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna, och den står också i motsats till en effektiv jobbpolitik. Vänsterpartiet finansierar sina satsningar fullt ut genom att avvisa ett antal av de skattesänkningar och subventioner till arbetsgivare som regeringen genomfört. Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än i dag, och vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en tydlig koppling till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg. Vi tar därför steg mot ett skattesystem byggt på principen skatt efter bärkraft och likformighet.
Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 17 är en del av vårt budgetalternativ som en helhet. Vi vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområdet.
Kulturövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Vänsterpartiet anser att Umeå Europas kulturhuvudstad 2014 är en nationell angelägenhet. Det är inte rimligt att stödet från staten endast uppgår till 47 procent av det stöd som Stockholm fick 1998. Vi avsätter ytterligare totalt 20 miljoner kronor i stöd till Umeå Europas kulturhuvudstad 2014, varav 5 miljoner kronor till Statens kulturråd och 15 miljoner kronor i form av ökat stöd.
Vi anser att de s.k. centrumbildningarna främjar såväl kulturarbetarnas möjlighet till avlönade uppdrag som att litteraturen, konsten, musiken osv. verkligen når ut i samhället – även till grupper som annars skulle ha hamnat i ”kulturskuggan”. Vänsterpartiet vill permanenta regeringens tillfälliga satsning på centrumbildningarnas viktiga arbete och tillför därför 10 miljoner kronor.
För att förbättra frilansande kulturutövares möjligheter till försörjning och kompetensutveckling mellan uppdragen höjer vi anslagen till Teater-, Musik- och Dansallianserna, den s.k. tredje anställningsformen, med 20 miljoner kronor.
Vi avsätter 10 miljoner kronor för att öka möjligheten till uppsökande biblioteksverksamhet och att bibliotek inrättas på arbetsplatser, sjukhus och andra institutioner. Vi vill också höja stödet till icke vinstdrivande kulturarrangörer och avsätter 10 miljoner kronor för detta.
De offentliga museerna och deras samlingar äger vi tillsammans, och dessa bör komma alla till del, oavsett om man tjänar tillräckligt för att betala dyra inträden eller inte. Därför avsätter vi 50 miljoner kronor för att möjliggöra fri entré på regionala och kommunala museer. Motsvarande förslag för statliga museer ligger under anslag 8:1.
Litteratur, läsande och språk (3:1–3:4)
Vänsterpartiet anser att En bok för alla bör ges ett förnyat och breddat uppdrag och avsätter 5 miljoner kronor för detta.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Bild- och formkonstnärernas arbets- och levnadsvillkor är avgörande för vilken mångfald och kvalitet som finns på konstscenen. Vänsterpartiet vill därför höja utställarersättningen och stödet till kollektivverkstäder med 10 miljoner kronor.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Vänsterpartiet avsätter 10 miljoner kronor för att höja den individuella visningsersättningen.
Museer och utställningar (8:1–8:6)
Förutom att möjliggöra fritt inträde på regionala och lokala museer (se anslag 1:6) vill Vänsterpartiet införa fritt inträde på de statliga museerna. Vi avsätter 70 miljoner kronor för detta ändamål.
Vidare avsätter Vänsterpartiet 5 miljoner kronor för att inrätta ett populärkulturcentrum för film, musik, dataspel, serietecknande och annan samtida populärkultur.
Trossamfund (9:1–9:2)
Vi avvisar regeringens förslag och tidigare höjning av stödet till trossamfund och minskar därmed stödet med 15 miljoner kronor.
Film (10:1)
Vänsterpartiet vill stimulera till fler filmer på minoritets- och invandrarspråk och fler produktionssamarbeten mellan de nordiska länderna. Filmpool Nord bör ges i uppdrag att skapa ett aktivt deltagande för att bygga upp ett internationellt samiskt filmcenter tillsammans med Norge och Finland. Vi föreslår 5 miljoner kronor för detta. Vi föreslår också en satsning på film på invandrar- och minoritetsspråk med 3 miljoner kronor. Vi vill stärka stödet till regionala produktions- och resurscenter med 10 miljoner kronor. Ideella filmvisningsorganisationer som Folkets Bio och Folkets Hus och Parker bör ges ökat offentligt stöd, och även enskilda biografer, filmstudior och filmfestivaler ska uppmuntras och kunna få del av detta stöd. Vi avsätter 10 miljoner kronor för detta ändamål. Vidare vill vi främja digitaliseringen av biografsalonger genom att öka omställningsstödet och därmed ge även de fattigaste kommunerna möjlighet att hålla en biografsalong på orten. Vi föreslår en ökning med 25 miljoner kronor för 2014 för att fullfölja digitaliseringen av befintliga biografer.
Vänsterpartiet anser att det svenska filmiska kulturarvet har samma vikt som andra kulturarv och inte får förfalla. Det filmiska kulturarvet får heller inte vara otillgängligt för allmänheten. Med en digitalisering kan filmerna visas på alla digitala biografer. Vänsterpartiet föreslår därför ett anslag på 30 miljoner kronor årligen till det svenska filmiska kulturarvet för att helt digitalisera dessa filmer.
Medier (11:1–11:5)
Vänsterpartiet avvisar regeringens neddragning av stödet till taltidningarna. Den nya tekniken är inte införd, och det kommer att dröja innan några kostnadseffektiviseringar som motsvarar neddragningen är gjorda. Att redan nu dra ned på stödet riskerar att drabba verksamheten och därmed synskadade personers tillgång till medier. Vi föreslår en ökning av anslaget till taltidningar med 30 miljoner kronor.
Ungdomspolitik (12:1–12:2)
En grundförutsättning för att kulturen ska kunna utvecklas är att det finns bra rum för alla möjliga aktiviteter. Det kan handla om replokaler, mötesplatser, skapande verkstäder, teaterscener och mycket annat. Det behövs lokaler både för arrangemang, för eget, fritt skapande och för mötesverksamhet. Vänsterpartiet avsätter 25 miljoner kronor som ska gå till mötes- och kulturlokaler drivna av ungdomsorganisationer.
Folkbildning (14:1–14:2)
Vänsterpartiet anser att studieförbundens närvaro i alla kommuner ska säkras och stärkas. Etablerandet och bevarandet av folkhögskolor i hela landet ska stödjas. Särskild hänsyn ska tas till de nationella minoriteterna och deras behov av egna folkhögskolor och folkhögskolekurser. Vi anser att det är nödvändigt att staten tar initiativ till en dialog med kommuner och landsting om hur det nationella ansvaret för folkbildningen ska tas och fördelas. Vi avsätter därför ytterligare medel. Detta innefattar även medel till en särskild folkbildningssatsning för att stärka kunskapen hos fler om hur man kan ta del av kultur och information via internet. Ju viktigare internet blir i samhället, desto viktigare är det att överbrygga den digitala klyftan. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor för detta ändamål.
Nytt anslag
Som ett komplement till satsningen på att fullfölja digitaliseringen av befintliga biografer vill vi införa ett nytt anslag på 10 miljoner kronor för att underlätta etableringen av nya digitaliserade biografer där sådana inte finns.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 17:
1. | Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (avsnitt 2.1 och 14.7). |
2. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 4.5.5). |
3. | Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2014 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag för konst, teater och andra kulturella ändamål som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2013 från Nya Penninglotten samt att bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som beslutas av regeringen (avsnitt 4.5.8). |
4. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 137 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 5.5.2). |
5. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor 2015 (avsnitt 6.5.1). |
6. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 136 000 000 kronor 2015–2024 (avsnitt 8.5.2). |
7. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2015 och 2016 (avsnitt 10.5.2). |
8. | Riksdagen godkänner förslaget till medelstilldelning för 2014 från rundradiokontot till budgetens inkomstsida med 8 700 000 kronor för den verksamhet som bedrivs av Myndigheten för radio och tv (avsnitt 14.6). |
9. | Riksdagen godkänner förslaget om driftsstöd till dagstidningar som i huvudsak är skrivna på samiska eller meänkieli (avsnitt 14.8). |
10. | Riksdagen godkänner förslaget om begränsat driftsstöd till dagstidningar som delvis är skrivna på finska, samiska eller meänkieli (avsnitt 14.8). |
11. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 32 000 000 kronor 2015–2018 (avsnitt 16.6.2). |
12. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 13:5 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 000 000 kronor 2015 (avsnitt 16.6.5). |
13. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 57 000 000 kronor 2015–2019 (avsnitt 16.6.6). |
14. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013
2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP):
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skapa möjligheter för nya folkhögskolor i miljonprogramsområden. |
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en särskild idrottssatsning. |
34. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa på kulturverksamhet i miljonprogrammen. |
2013/14:Kr202 av Björn Söder (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillskjuta de medel som behövs för att digitalisera de analoga filmerna i svenskt filmarkiv.
2013/14:Kr223 av Helén Pettersson i Umeå och Katarina Köhler (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de planerade verksamhetsinskränkningarna vid Institutet för språk och folkminnen och att institutet bör fortsätta att utveckla sin regionala verksamhet i stället för att avveckla densamma.
2013/14:Kr247 av Per-Ingvar Johnsson och Johan Linander (båda C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund ska finnas kvar.
2013/14:Kr254 av Tina Ehn m.fl. (MP):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om likvärdig tillgång till musik- och kulturskola. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell strategi för barns och ungas kulturskapande. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fristadsbegreppet bör vidgas. |
2013/14:Kr267 av Helén Pettersson i Umeå (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slå vakt om det fria och frivilliga inom folkbildningen.
2013/14:Kr279 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):
Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2013/14:Kr284 av Mattias Karlsson m.fl. (SD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av en förnyad elitsatsning. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en framtida årlig pris- och löneomräkning av det statliga stödet till idrotten. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vidta åtgärder i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet. |
2013/14:Kr285 av Maria Lundqvist-Brömster (FP):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkiven ska vara kvar i Umeå respektive Lund. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda om dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkiven i Umeå och Lund kan placeras inom Umeå universitets respektive Lunds universitets ansvarsområde. |
2013/14:Kr302 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättande av en statlig kulturarvsfond. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om framtagande av en nationell kulturkanon. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den kyrkoantikvariska ersättningen. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om friluftsorganisationerna och det immateriella kulturarvet. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat stöd till den samiska kulturen. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ”Skapande förskola”. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur för äldre. |
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om läsfrämjande insatser för barn och ungdomar. |
2013/14:Kr308 av Margareta Larsson m.fl. (SD):
Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2013/14:Kr309 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en folkbildningssatsning för att stärka kunskapen hos fler om hur man kan ta del av kultur och information via internet. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd till fortsatt digitalisering av biografer samt stöd till nya biografer. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om scenkonstpensionerna. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återinföra fri entré på de statliga museerna. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på hur fri entré till lokala och regionala museer kan införas och finansieras. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta ett populärkulturcentrum för film, musik, dataspel, serietecknande och annan samtida populärkultur. |
2013/14:Kr333 av Mattias Karlsson och Josef Fransson (båda SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en svensk kulturkanon.
2013/14:Kr337 av Mattias Karlsson och Richard Jomshof (båda SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Institutet för språk och folkminnen ett uttalat uppdrag att bevara och levandegöra de finlandssvenska och estlandssvenska minoriteternas kulturarv.
2013/14:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP):
1. | Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt avsnitt 5 i motionen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionens avsnitt 5.4 om att tryggheten för scenkonstnärerna måste säkras vid övergången till nytt pensionssystem. |
2013/14:Kr339 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S):
1. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen för 2014 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställningen under avsnittet Motivering. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhet inom scenkonstallianserna. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen bör samarbeta med folkhögskolor avseende rekrytering av studerande. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lägga ned Kulturarvslyftet och införa ett nytt Accessprojekt. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhet inom Accessprojektet. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alla barns och ungas rätt till kultur och idrott. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell strategi, m.fl. frågor för musik- och kulturskolor. |
22. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för läsfrämjande, bl.a. de 15 miljoner kronor Statens kulturråd erhållit för läsfrämjande insatser. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Institutet för språk och folkminnen. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om scenkonstpensionerna. |
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om digitalisering av biografer och digitalisering av filmarvet. |
44. | Riksdagen avslår regeringens förslag om att öronmärka medel ur folkbildningsanslaget för läsfrämjande insatser. |
2013/14:Kr341 av Lars Ohly m.fl. (V):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en oberoende granskningskommitté som ska undersöka om stöd till trossamfund ges i enlighet med demokratikriterierna i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund.
2013/14:Kr342 av Barbro Westerholm (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av lagen om stöd till trossamfund.
2013/14:Kr343 av Fredrik Schulte (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över principerna och kriterierna för det statliga stödet till livsåskådningssamfund.
2013/14:Ub469 av Richard Jomshof m.fl. (SD):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka satsningen på kulturarvsforskning. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en kulturarvsfond. |
2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V):
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten, studieförbund, folkhögskolor och bibliotek bör samverka för att utveckla internetanvändningen i vardagen. |
2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP):
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa fler folkhögskoleplatser. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Regeringens och oppositionens anslagsförslag
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag | Regeringens förslag | Avvikelse från regeringen | |||||||
S | MP | SD | V | ||||||
1:1 | Statens kulturråd | 46 676 |
| +5 000 | +20 000 | +5 000 | |||
1:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | 243 668 | +20 000 | +20 000 | −25 000 | +45 000 | |||
1:3 | Skapande skola | 172 755 |
|
| +50 000 |
| |||
1:4 | Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet | 37 636 |
|
| +20 000 |
| |||
1:5 | Stöd till icke-statliga kulturlokaler | 9 884 |
|
| +5 000 |
| |||
1:6 | Bidrag till regional kulturverksamhet | 1 313 461 |
| +120 000 | −50 000 | +50 000 | |||
1:7 | Myndigheten för kulturanalys | 15 362 |
|
|
|
| |||
2:1 | Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen | 978 904 |
|
|
|
| |||
2:2 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | 189 233 |
| +20 000 |
|
| |||
2:3 | Statens musikverk | 110 242 |
|
| +6 000 |
| |||
3:1 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 137 182 |
| +5 000 | −47 000 | +5 000 | |||
3:2 | Myndigheten för tillgängliga medier | 88 173 |
|
|
|
| |||
3:3 | Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur | 17 076 |
|
|
|
| |||
3:4 | Institutet för språk och folkminnen | 57 623 |
|
| +5 000 |
| |||
4:1 | Statens konstråd | 8 086 |
|
| −1 000 |
| |||
4:2 | Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön | 33 054 |
|
| −10 000 |
| |||
4:3 | Nämnden för hemslöjdsfrågor | 11 447 |
|
| +5 000 |
| |||
4:4 | Bidrag till bild- och formområdet | 28 160 |
|
|
| +10 000 | |||
5:1 | Konstnärsnämnden | 19 771 |
|
|
|
| |||
5:2 | Ersättningar och bidrag till konstnärer | 344 560 |
| +90 000 | −33 000 | +30 000 | |||
6:1 | Riksarkivet | 356 359 |
|
|
|
| |||
7:1 | Riksantikvarieämbetet | 219 510 |
|
| +30 000 |
| |||
7:2 | Bidrag till kulturmiljövård | 251 355 |
|
| +160 000 |
| |||
7:3 | Kyrkoantikvarisk ersättning | 460 000 |
|
| +50 000 |
| |||
8:1 | Centrala museer: Myndigheter | 1 006 469 | +80 000 |
| −20 000 | +70 000 | |||
8:2 | Centrala museer: Stiftelser | 244 614 |
|
| +20 000 |
| |||
8:3 | Bidrag till vissa museer | 48 392 |
|
| +1 000 | +5 000 | |||
8:4 | Riksutställningar | 43 163 |
|
|
|
| |||
8:5 | Forum för levande historia | 43 787 |
|
|
|
| |||
8:6 | Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål | 80 |
|
|
|
| |||
9:1 | Nämnden för statligt stöd till trossamfund | 7 196 |
|
|
|
| |||
9:2 | Stöd till trossamfund | 77 662 |
|
| −30 000 | −15 000 | |||
10:1 | Filmstöd | 317 144 |
|
|
| +83 000 | |||
11:1 | Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland | 21 793 |
|
|
|
| |||
11:2 | Forskning och dokumentation om medieutvecklingen | 2 624 |
|
|
|
| |||
11:3 | Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet | 383 |
|
|
|
| |||
11:4 | Statens medieråd | 17 023 |
|
|
|
| |||
11:5 | Stöd till taltidningar | 83 456 |
|
|
| +30 000 | |||
12:1 | Ungdomsstyrelsen | 32 663 |
|
|
|
| |||
12:2 | Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet | 260 440 |
|
| −5 000 | +25 000 | |||
13:1 | Stöd till idrotten | 1 705 451 | +272 000 | +100 000 | +125 000 |
| |||
13:2 | Bidrag till allmänna samlingslokaler | 32 164 |
|
|
|
| |||
13:3 | Bidrag för kvinnors organisering | 28 163 |
|
| −28 163 |
| |||
13:4 | Stöd till friluftsorganisationer | 27 785 | +28 000 |
| +5 000 |
| |||
13:5 | Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | 15 000 |
|
| −15 000 |
| |||
13:6 | Insatser för den ideella sektorn | 24 758 |
|
|
|
| |||
14:1 | Bidrag till folkbildningen | 3 624 840 | +60 000 | +955 000 | −80 000 | +50 000 | |||
14:2 | Bidrag till kontakttolkutbildning | 16 776 |
|
| −600 |
| |||
15:1 | Lotteriinspektionen | 48 422 |
|
|
|
| |||
Nya anslag |
|
|
|
|
| ||||
99:1 | Jobbskapande projekt inom kulturområdet; ACCESS, anställningar inom kulturområdet |
| +74 000 |
|
|
| |||
99:2 | Stimulansbidrag till musik- och kulturskolan |
| +50 000 |
|
|
| |||
99:3 | Skapande äldreomsorg |
|
|
| +35 000 |
| |||
99:4 | Kulturarvsfond |
|
|
| +100 000 |
| |||
99:5 | Stimulansåtgärd digitala biografer |
|
|
|
| +10 000 | |||
Summa för utgiftsområdet | 12 880 425 | +584 000 | +1 315 000 | +292 237 | +403 000 | ||||
Bilaga 4
Utskottets anslagsförslag
Förslag till beslut om anslag för 2014 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag | Avvikelse från regeringen | Utskottets förslag | ||
1:1 | Statens kulturråd | ±0 | 46 676 | |
1:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | ±0 | 243 668 | |
1:3 | Skapande skola | ±0 | 172 755 | |
1:4 | Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet | ±0 | 37 636 | |
1:5 | Stöd till icke-statliga kulturlokaler | ±0 | 9 884 | |
1:6 | Bidrag till regional kulturverksamhet | ±0 | 1 313 461 | |
1:7 | Myndigheten för kulturanalys | ±0 | 15 362 | |
2:1 | Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen | ±0 | 978 904 | |
2:2 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | ±0 | 189 233 | |
2:3 | Statens musikverk | ±0 | 110 242 | |
3:1 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | ±0 | 137 182 | |
3:2 | Myndigheten för tillgängliga medier | ±0 | 88 173 | |
3:3 | Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur | ±0 | 17 076 | |
3:4 | Institutet för språk och folkminnen | ±0 | 57 623 | |
4:1 | Statens konstråd | ±0 | 8 086 | |
4:2 | Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön | ±0 | 33 054 | |
4:3 | Nämnden för hemslöjdsfrågor | ±0 | 11 447 | |
4:4 | Bidrag till bild- och formområdet | ±0 | 28 160 | |
5:1 | Konstnärsnämnden | ±0 | 19 771 | |
5:2 | Ersättningar och bidrag till konstnärer | ±0 | 344 560 | |
6:1 | Riksarkivet | ±0 | 356 359 | |
7:1 | Riksantikvarieämbetet | ±0 | 219 510 | |
7:2 | Bidrag till kulturmiljövård | ±0 | 251 355 | |
7:3 | Kyrkoantikvarisk ersättning | ±0 | 460 000 | |
8:1 | Centrala museer: Myndigheter | ±0 | 1 006 469 | |
8:2 | Centrala museer: Stiftelser | ±0 | 244 614 | |
8:3 | Bidrag till vissa museer | ±0 | 48 392 | |
8:4 | Riksutställningar | ±0 | 43 163 | |
8:5 | Forum för levande historia | ±0 | 43 787 | |
8:6 | Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål | ±0 | 80 | |
9:1 | Nämnden för statligt stöd till trossamfund | ±0 | 7 196 | |
9:2 | Stöd till trossamfund | ±0 | 77 662 | |
10:1 | Filmstöd | ±0 | 317 144 | |
11:1 | Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland | ±0 | 21 793 | |
11:2 | Forskning och dokumentation om medieutvecklingen | ±0 | 2 624 | |
11:3 | Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet | ±0 | 383 | |
11:4 | Statens medieråd | ±0 | 17 023 | |
11:5 | Stöd till taltidningar | ±0 | 83 456 | |
12:1 | Ungdomsstyrelsen | ±0 | 32 663 | |
12:2 | Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet | ±0 | 260 440 | |
13:1 | Stöd till idrotten | ±0 | 1 705 451 | |
13:2 | Bidrag till allmänna samlingslokaler | ±0 | 32 164 | |
13:3 | Bidrag för kvinnors organisering | ±0 | 28 163 | |
13:4 | Stöd till friluftsorganisationer | ±0 | 27 785 | |
13:5 | Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | ±0 | 15 000 | |
13:6 | Insatser för den ideella sektorn | ±0 | 24 758 | |
14:1 | Bidrag till folkbildningen | ±0 | 3 624 840 | |
14:2 | Bidrag till kontakttolkutbildning | ±0 | 16 776 | |
15:1 | Lotteriinspektionen | ±0 | 48 422 | |
Summa för utgiftsområdet | ±0 | 12 880 425 | ||
Bilaga 5
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 1
Motion | Motionärer | Yrkanden | |
1. | Anslag och bemyndiganden för 2014 inom utgiftsområde 17 | ||
a) | Anslag | ||
2013/14:C419 | Åsa Romson m.fl. (MP) | 20, 33 och 34 | |
2013/14:Kr202 | Björn Söder (SD) |
| |
2013/14:Kr254 | Tina Ehn m.fl. (MP) | 2–4 | |
2013/14:Kr267 | Helén Pettersson i Umeå (S) |
| |
2013/14:Kr279 | Jonas Sjöstedt m.fl. (V) |
| |
2013/14:Kr284 | Mattias Karlsson m.fl. (SD) | 1–3 | |
2013/14:Kr302 | Jimmie Åkesson m.fl. (SD) | 5, 6, 8 och 10–14 | |
2013/14:Kr308 | Margareta Larsson m.fl. (SD) |
| |
2013/14:Kr309 | Jonas Sjöstedt m.fl. (V) | 3, 7, 16, 17 och 21 | |
2013/14:Kr333 | Mattias Karlsson och Josef Fransson (båda SD) |
| |
2013/14:Kr337 | Mattias Karlsson och Richard Jomshof (båda SD) |
| |
2013/14:Kr338 | Tina Ehn m.fl. (MP) | 1 | |
2013/14:Kr339 | Gunilla Carlsson i Hisings Backa m.fl. (S) | 1, 2, 4–6, 8, 10, 22, 33 och 44 | |
2013/14:Ub469 | Richard Jomshof m.fl. (SD) | 4 och 5 | |
2013/14:T264 | Siv Holma m.fl. (V) | 13 | |
2013/14:A398 | Gustav Fridolin m.fl. (MP) | 9 | |