Konstitutionsutskottets betänkande 2013/14:KU21

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2013/14:75), riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen under 2013 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen (redog. 2013/14:RS6) och en följdmotion som har väckts med anledning av regeringens skrivelse.

Utskottet noterar att den andel tillkännagivanden som slutbehandlas i årets skrivelse har minskat. Den genomsnittliga tiden för slutbehandling av tillkännagivanden är dock oförändrad, dvs. strax under två och ett halvt år. Mot bakgrund av påpekanden från försvars-, socialförsäkrings-, trafik- och näringsutskotten konstaterar konstitutionsutskottet bl.a. att vissa beredningsåtgärder i ett antal tillkännagivanden har fördröjts eller synes inte svara fullständigt mot tillkännagivandenas innehåll. Konstitutionsutskottet delar utskottens bedömningar och förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att samtliga utskotts synpunkter ska beaktas. Vidare avvisar näringsutskottet regeringens slutbehandling av ett tillkännagivande.

Utskottet konstaterar dessutom att ett tillkännagivande på utbildningsutskottets område saknas i regeringens skrivelse. Trots upprepade påpekanden sedan våren 2009 om vikten av åtgärder för att förhindra detta hör det alltså inte till synnerliga undantagsfall att tillkännagivanden saknas i regeringens redogörelser. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att säkra att dess skrivelse uppfyller kraven på att vara korrekt, vederhäftig och väl kontrollerad.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna och att följdmotionen avslås. I betänkandet finns tre reservationer (V) och två särskilda yttranden (S, MP).

1

2013/14:KU21

Innehållsförteckning  
Sammanfattning .............................................................................................. 1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 4
Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5
Ärendet och dess beredning.......................................................................... 5
Bakgrund ...................................................................................................... 5
Skrivelsens och redogörelsens huvudsakliga innehåll .................................. 6
Utskottets överväganden................................................................................. 7
Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser............ 7
Skrivelsen................................................................................................... 7
Följdmotionen .......................................................................................... 12
Yttranden från andra utskott..................................................................... 12
Tidigare behandling ................................................................................. 18
Förstärkt granskning av regeringens redogörelse ..................................... 20
Övrigt ....................................................................................................... 28
Utskottets ställningstagande..................................................................... 29
Riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen av riksdagens  
skrivelser .................................................................................................... 33
Redogörelsen............................................................................................ 33
Tidigare behandling ................................................................................. 33
Utskottets ställningstagande..................................................................... 34
Reservationer ................................................................................................ 35
1. Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågor på  
skatteområdet, punkt 3 (V)................................................................ 35
2. Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågor på åkeri-  
och taxiområdet, punkt 4 (V) ............................................................ 35
3. Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågan om ILO-  
konventionen nr 94, punkt 5 (V) ....................................................... 36
Särskilda yttranden ....................................................................................... 37
1. Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågor på  
skatteområdet, punkt 3 (S, MP)......................................................... 37
2. Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågan om ILO-  
konventionen nr 94, punkt 5 (S, MP) ................................................ 37
Bilaga 1  
Förteckning över behandlade förslag ............................................................ 38
Redogörelse 2013/14:RS6 ...................................................................... 38
Skrivelse 2013/14:75 .............................................................................. 38
Följdmotionen......................................................................................... 38
Bilaga 2  
Skatteutskottets yttrande 2013/14:SkU6y ..................................................... 40
Bilaga 3  
Försvarsutskottets yttrande 2013/14:FöU2y ................................................. 54
Bilaga 4  
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2013/14:SfU5y.................................... 58
Bilaga 5  
Utbildningsutskottets yttrande 2013/14:UbU4y ........................................... 62
Bilaga 6  
Trafikutskottets yttrande 2013/14:TU3y....................................................... 64

2

3

2013/14:KU21

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Riksdagen lägger skrivelse 2013/14:75 till handlingarna.

2.Riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Riksdagen lägger redogörelse 2013/14:RS6 till handlingarna.

3.Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågor på skatteområdet

Riksdagen avslår motion

2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) yrkandena 1–5.

Reservation 1 (V)

4.Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågor på åkeri- och taxiområdet

Riksdagen avslår motion

2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) yrkandena 6–9.

Reservation 2 (V)

5.Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågan om ILO- konventionen nr 94

Riksdagen avslår motion

2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) yrkande 10.

Reservation 3 (V)

Stockholm den 3 juni 2014

På konstitutionsutskottets vägnar

Peter Eriksson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Björn von Sydow (S), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Lars Elinderson (M), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Karin Granbom Ellison (FP), Hans Hoff (S), Per-Ingvar Johnsson (C), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V), Cecilia Brinck (M) och Marie Granlund (S).

4

2013/14:KU21

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringens skrivelse 2013/14:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen överlämnades den 13 mars 2014.

Riksdagsstyrelsens redogörelse 2013/14:RS6 med redogörelse för behandlingen under 2013 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen överlämnades av riksdagsstyrelsen den 19 februari 2014.

Kammaren beslutade den 19 mars respektive den 27 februari 2014 att hänvisa regeringens skrivelse respektive riksdagsstyrelsens redogörelse till konstitutionsutskottet för beredning.

Motionstiderna för skrivelsen respektive redogörelsen löpte ut den 2 april 2014 respektive den 13 mars 2014. En följdmotion har väckts på skrivelsen. Följdmotionens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Någon följdmotion har inte väckts med anledning av redogörelsen.

Konstitutionsutskottet beslutade den 25 mars 2014 att anmoda övriga utskott att senast den 29 april 2014 yttra sig över regeringens skrivelse och de motioner som kunde komma att väckas med anledning av skrivelsen i de delar de berör respektive utskotts beredningsområde. Yttranden har inkommit från skatteutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och näringsutskottet, se bilagorna 2–7. Övriga utskott beslutade att inte yttra sig.

Bakgrund

Sedan 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelserna är knutna till riksdagsskrivelserna där riksdagen meddelar regeringen sina beslut. En redogörelse upptar samtliga riksdagsskrivelser som har ställts till regeringen det senaste kalenderåret och därtill samtliga äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade.

Sedan slutet av 1990-talet har behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen (tidigare talmanskonferensen) redovisats i en bilaga till Riksdagsförvaltningens årsredovisning, som sedan behandlats av konstitutionsutskottet i dess budgetbetänkande. I redogörelsen redovisas kortfattade sakuppgifter om riksdagsskrivelsernas nummer och övriga aktuella dokument (framställning, proposition, motioner, utskottsbetänkande, protokoll) och i förekommande fall uppgifter om genomförda lagändringar samt uppgifter om huruvida skrivelsen är slutbehandlad eller inte. Riksdagsstyrelsen har beslutat att redovisningen till riksdagen av vidtagna åtgärder ska ha samma form som

5

2013/14:KU21 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
  regeringens redovisning och överlämnar därför sedan 2011/12 en särskild re-
  dogörelse till riksdagen med redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med
  anledning av riksdagsskrivelserna.

Skrivelsens och redogörelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelse 2013/14:75 avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari–31 december 2013. Redogörelsen omfattar också vissa senare regeringsbeslut, om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade. I skrivelsen redovisas också information om regelbeståndet.

I redogörelse 2013/14:RS6 redovisas behandlingen under 2013 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

6

2013/14:KU21

Utskottets överväganden

Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagen avslår motionsyrkanden om tillkännagivanden till regeringen med innebörden att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut i olika frågor på skatte-, åkeri- och taxiområdena samt i frågan om ratificeringen av ILO-konvention nr 94.

Jämför reservationerna 1–3 (V) samt särskilda yttrandena 1 och 2 (S, MP).

Skrivelsen

Regelbeståndet

Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2014 är 3 955. Av dessa är 1 369 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2013 var 3 896, varav 1 343 lagar. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i Svensk författningssamling (SFS) under 2013 var 1 178. Av dessa författningar var 126 grundförfattningar (36 lagar och 90 förordningar m.m.). Den siffran kan jämföras med 1 001 under 2012, 1 609 under 2011 och 2 076 under 2010.

Under 2013 har EU-direktiv genomförts i 71 ändringsförfattningar (40 lagar och 31 förordningar) och 15 nya grundförfattningar (7 lagar och 8 förordningar), att jämföra med 71 ändringsförfattningar och 10 nya grundförfattningar under 2012 och 82 respektive 28 under 2011.

Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2013 har beräknats till ca 7 900. Det innebär ett oförändrat antal regelrubriker jämfört med året innan.

Andelen EU-relaterade författningar

Sedan våren 2010 (bet. 2009/10:KU21 s. 23) redovisar konstitutionsutskottet vissa uppgifter om regeringens skrivelse om antalet kungjorda författningar och andelen kungjorda grundförfattningar genom vilka EU-direktiv har genomförts (nedan EU-grundförfattningar).

Av tabell 1 nedan kan man utläsa att för perioden 2001–2013 utgjordes ca en femtedel av samtliga kungjorda grundförfattningar av författningar genom vilka EU-direktiv genomfördes. För samma period gäller att lite mindre än en tredjedel av alla nya lagar som kungjordes hade sin grund i genomförande av

7

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

EU-direktiv. Andelen kungjorda grundförfattningar som har sin grund i EU- direktiv har varierat kraftigt över åren.

När det gäller ändringsförfattningarna (som inte tas upp i detalj här) kan det nämnas att antalet kungjorda ändringsförfattningar per år under perioden 2001–2013 i genomsnitt ligger strax under 1 250 (där 2010 med 1 887 kungjorda ändringsförfattningar får anses utgöra ett extremfall för den nämnda perioden). Andelen ändringsförfattningar genom vilka EU-direktiv genomförs uppgår under samma period till omkring 7,4 procent med stora årliga variationer (t.ex. var andelen EU-relaterade ändringsförfattningar 15,3 procent 2009 och 6,7 procent 2013).

Tabell 1 Antal kungjorda grundförfattningar och andel kungjorda EU- grundförfattningar under perioden 2001–2013

År då författningarna Antal kungjorda Antal kungjorda EU- Andel kungjorda EU-
kungjordes grundförfattningar grundförfattningar grundförfattningar†
  (varav lagar) (varav lagar) (varav lagar)
2001 136 (37) 17 (3) 12,5 (8,1)
2002 129 (27) 20 (7) 15,5 (25,9)
2003 135 (41) 25 (11) 18,5 (26,8)
2004 136 (38) 37 (15) 27,2 (39,5)
2005 162 (42) 32 (14) 19,8 (33,3)
2006 178 (59) 85 (33) 47,8 (55,9)
2007 347 (28) 76 (12) 21,9 (42,9)
2008 160 (49) 48 (20) 30,0 (40,8)
2009 207 (52) 43 (8) 20,8 (15,4)
2010 189 (65) 22 (9) 11,6 (13,8)
2011 173 (32) 28 (14) 16,2 (43,8)
2012 118 (28) 10 (5) 8,5 (17,9)
2013 126 (36) 15 (7) 11,9 (19,4)
Totalt 2 196 (534) 458 (158) 20,9 (29,6)

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av skrivelserna 2001/02:75, 2002/03:75, 2003/04:75, 2004/05:75, 2005/06:75, 2006/07:75, 2007/08:75, 2008/09:75, 2009/10:75, 2010/11:75, 2011/12:75, 2012/13:75 och 2013/14:75. I sammanhanget användbara data fanns endast tillgängliga från 2001. Tidigare redogörelser från regeringen innehåller inte så detaljerade uppgifter att en analys av författningsutgivningen kan genomföras.

†: Andelen uttrycks i procent.

Riksdagsskrivelserna

Regeringens redogörelse är knuten till de skrivelser där riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redogörelsen tar upp samtliga riksdagsskrivelser som har ställts till regeringen under det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen.

Generella iakttagelser

Den äldsta ej slutbehandlade riksdagsskrivelsen är en riksdagsskrivelse från riksmötet 1997/98 med ett tillkännagivande om övriga konkurrensfrågor (bet. 1997/98:SoU25 mom. 10, rskr. 289). Regeringen har tidigare hänvisat till att

8

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

landstingen under 2010 tillsatte en projektgrupp med uppdrag att ta fram en gemensam modell för särredovisning av tandvårdsverksamheterna, som sedan skulle bedömas av Statskontoret. I förra årets skrivelse hänvisade regeringen till att Statskontoret föreslagit en uppföljning av huvudmännens redovisning av folktandvården under 2014. I årets skrivelse framhålls att regeringen i januari 2014 gav Statskontoret i uppdrag att genomföra en sådan uppföljning under 2014, och att man avser att därefter återkomma till riksdagen. Regeringen ämnar betrakta ärendet som slutbehandlat om Statskontoret bedömer att redovisningen uppfyller kraven för transparent redovisning.

Från riksmötet 1999/2000 kvarstår en riksdagsskrivelse som ej är slutbehandlad (bet. 1999/2000:MJU17 mom. 24, rskr. 253) och som gäller samlad redovisning av jaktfrågor. I årets skrivelse hänvisar regeringen till tre utredningsbetänkanden från 2005, vilka bereds inom Regeringskansliet, samt till en departementspromemoria med förslag inom det samepolitiska området som regeringen remitterade 2009. Då förslagen möttes av kritik av bl.a. Sametinget och företrädare för renägarna inleddes en förnyad förankringsprocess genom att Sametinget tillsatte en särskild arbetsgrupp som avsåg lämna förslag 2013. Några förslag har dock inte lämnats och i december 2013 hölls, på regeringens initiativ, ett möte med Sametinget i syfte att finna former för en fortsatt dialog. Dialogprocessen kommer att fortsätta under 2014.

Från riksmötet 2001/02 kvarstår två skrivelser som ej slutbehandlade. Den första är en skrivelse med ett tillkännagivande om avskaffande av reklamskatten (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 201). I årets skrivelse hänvisar regeringen till att man inom ramen för budgetpropositionen för 2014 har prövat frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten. Regeringen anför i skrivelsen att den resterande reklamskatten bör avskaffas, men att man mot bakgrund av den ekonomiska situationen inte har prioriterat ytterligare sänkning eller avskaffande av reklamskatten. I sitt slutbetänkande (SOU 2013:66) som överlämnades i september 2013 bedömer Presstödskommittén att reklamskatten bör avskaffas. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Den andra ej slutbehandlade skrivelsen rör ett tillkännagivande om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor (bet. 2001/02:KU21 mom. 1, rskr. 233) och redovisas under avsnittet om konstitutionsutskottets område nedan.

Den ej slutbehandlade skrivelse som kvarstår från riksmötet 2003/04 gäller vissa frågor om aktivitetsersättning (bet. 2003/04:SfU1 mom. 34, rskr. 102). Regeringen hänvisar i skrivelsen dels till betänkandet Moderniserad studiehjälp (SOU 2013:52) som redovisades i juni 2013 och som för närvarande bereds i Regeringskansliet, dels till en arbetsgrupp inom Socialdepartementet som har i uppdrag att göra en översyn av bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag. Efter att dessa två utredningar har beretts respektive presenterats avser regeringen att ta ställning till hur kvarvarande delar av momentet ska behandlas.

Därutöver kvarstår som ej slutbehandlade 6 skrivelser från riksmötet 2004/05, 7 från riksmötet 2005/06, 1 från riksmötet 2006/07, 1 från riksmötet

9

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08, 1 från riksmötet 2008/09, 9 från riksmötet 2009/10, 23 från riksmötet 2010/11, 20 från riksmötet 2011/12 och 32 från riksmötet 2012/13. Vidare kvarstår 19 skrivelser som ej slutbehandlade från det nu pågående riksmötet 2013/14 fram till juluppehållet.

Konstitutionsutskottets område

I skrivelsen redovisas 36 riksdagsskrivelser med 9 tillkännagivanden som grundar sig i betänkanden från konstitutionsutskottet från riksmötena 2001/02–2013/14. Av dessa redovisas 28 riksdagsskrivelser med 4 tillkännagivanden som slutbehandlade och 8 riksdagsskrivelser med 5 tillkännagivanden som ej slutbehandlade. Nedan behandlas de riksdagsskrivelser som avser tillkännagivanden.

Ej slutbehandlade riksdagsskrivelser

Den äldsta ej slutbehandlade riksdagsskrivelsen på konstitutionsutskottets område gäller ett tillkännagivande om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med elektromagnetiska vågor (bet. 2001/02:KU21 mom. 1, rskr. 233). Regeringen hänvisar i skrivelsen till att delar av Yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande (SOU 2012:55) lett till en proposition som beslutades i november 2013 (prop. 2013/14:47). Regeringen avser under våren 2014 tillsätta en kommitté vars uppdrag bl.a. ska omfatta det som tillkännagivandet avser.

Av årets skrivelse framgår i fråga om tillkännagivandet om dröjsmål hos myndigheter (bet. 2004/05:KU14 mom. 6, rskr. 153) att regeringen, i likhet med föregående år, hänvisar till utredningen Det allmännas ansvar enligt Europakonventionens förslag till lagreglering (SOU 2010:87) och Förvaltningslagsutredningens förslag till ny lag (SOU 2010:29). I årets skrivelse framhåller regeringen att Förvaltningslagsutredningens förslag har remissbehandlats och att arbete pågår med en lagrådsremiss om en ny förvaltningslag där frågan ska ingå. Vidare anges att lagstiftningsärendet är omfattande och komplext och att det för närvarande övervägs om det finns behov av kompletterande beredningsunderlag. Avsikten är att en proposition ska kunna överlämnas till riksdagen under riksmötesåret 2014/15.

När det gäller tillkännagivandet om Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter (bet. 2010/11:KU8, rskr. 154–156) framgår det av regeringens skrivelse att regeringen i budgetpropositionerna för 2012 och 2013 i anslutning till respektive myndighetsavsnitt redovisat bl.a. vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport. Regeringen har därmed ansett tillkännagivandet som slutbehandlat, vilket angavs i skrivelse 2012/13:75. Riksdagen uppmärksammade regeringen på att det är angeläget att riksdagen får en samlad redovisning av det som framkommit (bet. 2012/13:KU21, rskr. 2012/13:294). Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med en sådan samlad redovisning i en förvaltningspolitisk skrivelse under det första kvartalet 2014.

10

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

I frågan om tillkännagivandet om evenemangslista (bet. 2011/12:KU16 mom. 1, rskr. 224) framgår av skrivelsen att Myndigheten för radio och tv i november 2013 redovisade sitt regeringsuppdrag om att analysera och föreslå hur en evenemangslista kan utformas. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet. När det gäller tillkännagivandet om annonstider i radio och tv (bet. 2011/12:KU16 mom. 2, rskr. 224) anges att regeringen i december 2013 gav Myndigheten för radio och tv i uppdrag att göra en utvärdering av effekterna av en ändring i radio- och tv-lagen (2010:696). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2014.

När det gäller tillkännagivandet om snabbare omval (bet. 2012/13:KU13, rskr. 140) framgår det i regeringens skrivelse att regeringen för närvarande överväger formerna för en utredning av de frågor som riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen ska utreda. En sådan ändring som tillkännagivandet rymmer förutsätter bl.a. att ändringar i 3 kap. 4 § regeringsformen behöver övervägas. Ändringar i grundlagen kan genomföras tidigast i anslutning till 2018 års riksdagsval. Det övervägs att under riksmötet 2014/15 tillsätta en utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för omval och en författningsreglerad tidsfrist för genomförande av omval.

Slutbehandlade riksdagsskrivelser

Den äldsta slutbehandlade skrivelsen gäller tillkännagivandet om skydd för s.k. whistle-blowers (bet. 2010/11:KU23 mom. 16, rskr. 179). I regeringens skrivelse anger regeringen att riksdagsskrivelsen har slutbehandlats genom att regeringen i februari 2013 tillsatte en särskild utredning om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm (dir. 2013:16). Uppdraget ska redovisas den 22 maj 2014.

I årets skrivelse anges i fråga om tillkännagivandet om insyn i kungliga hovstaten (bet. 2011/12:KU1 mom. 2, rskr. 56) att riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen ska genomföra en översyn av den överenskommelse som träffats mellan regeringen och Riksmarskalksämbetet om redovisningen av hovstatens verksamhet. I regeringens skrivelse framgår det att regeringen i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utg.omr. 1 avsnitt 4) redogjort för Riksmarskalksämbetets kompletterande överenskommelse.

När det gäller tillkännagivandet om Justitieombudsmännens ämbetsberättelse och frågan om nya tillsynsorgan (bet. 2011/12:KU6, rskr. 160–161) anges att regeringen i december 2013 gav Statskontoret i uppdrag att utreda frågan om tillsyn inom migrationsområdet. Vidare beslutade regeringen i maj 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda frågan om tillsyn inom socialförsäkringen (dir. 2013:58). I regeringens skrivelse anges att påbörjandet av den senare utredningen har fördröjts men beräknas starta under våren 2014.

I fråga om tillkännagivandet om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation (bet. 2011/12:KU17 mom. 1 [res. 1], rskr. 227) framgår det av skrivelsen att riksdagen har ansett att regeringens åtgärder för

11

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för ro-
  mer som redovisades i propositionen Vissa skolfrågor (prop. 2012/13:187) var
  tillräckliga och att riksdagen delade regeringens bedömning att man under
  vissa förutsättningar behöver kunna göra avsteg från kravet på legitimation för
  modersmålslärare. Därmed anser regeringen att momentet är slutbehandlat.

Följdmotionen

I kommittémotion 2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) begärs att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut i tio olika frågor. De frågor som berörs är att skyndsamt införa en tonnageskatt (yrkande 1), att utvärdera vilka effekter de ändrade F-skattereglerna haft på arbetstagarnas ställning och skatteinkomsterna (yrkande 2), att skyndsamt införa personalliggare med oannonserade kontroller inom byggbranschen (yrkande 3), att införa ett enkelt system där månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter görs individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma (yrkande 4), att skyndsamt införa kassaregister för utländska företagare utan fast driftsställe i Sverige (yrkande 5), att sjysta villkor ska gälla och att en nationell samordnare ska tillsättas för bättre efterlevnad av reglerna i åkeribranschen (yrkande 6), att reglerna för cabotage måste följas och att fusket med dessa måste upphöra (yrkande 7), att den holländska modellen bör prövas (yrkande 8), att skyndsamt införa obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) för taxametrar inom taxinäringen (yrkande 9) samt att skyndsamt ratificera ILO- konvention nr 94 (yrkande 10). Av motionen framgår att yrkandena hänvisar till tillkännagivanden som redan beslutats av riksdagen. Dessa tillkännagivanden tillkom efter beredning i skatteutskottet (jfr yrkandena 1–5), trafikutskottet (yrkandena 6–9) och arbetsmarknadsutskottet (yrkande 10).

Yttranden från andra utskott

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet betonar i sitt yttrande (2013/14:SkU6y) i fråga om tillkännagivandet om tonnageskatten (bet. 2006/07:SkU11 mom. 2, rskr. 115) att det finns en samstämmig uppfattning i riksdagen om att det är angeläget att frågan snart får en lösning. Utskottet har förståelse för regeringens behov av att inom ramen för beredningen av ett lagstiftningsärende utreda närliggande frågor men vill samtidigt betona att det är angeläget att arbetet slutförs skyndsamt. Vidare ser utskottet positivt på att regeringen har tillsatt en utredning om bl.a. tonnageskatten (dir. 2013:6). Utskottet anser dock att även möjligheten att koppla ihop övergången till en tonnageskatt med omställningsmöjligheter för klimat och miljö bör övervägas i utredningen. Skatteutskottet har även tidigare fört fram liknande önskemål och förutsätter därför att utredningen omfattar

12

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

även dessa aspekter. Utskottet finner, med hänvisning till det anförda, i dagsläget inte något skäl att lämna ytterligare ett tillkännagivande i frågan och avstyrker yrkande 1 i kommittémotion 2013/14:K24 (nedan följdmotionen).

I fråga om tillkännagivandet om F-skatt (bet. 2011/12:SkU17 mom. 2, rskr. 163) konstaterar utskottet att utvecklingen mot en ökad möjlighet att välja verksamhetsform ställer nya krav, och att de förändringar i näringsbegreppet som genomförts innebär en anpassning av reglerna som har ökat förutsägbarheten och möjligheterna att bedriva näringsverksamhet. Skatteutskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen noga, särskilt den av Skatteverket konstaterade tendensen att företag låter personer med F-skatt utföra arbete i stället för anställda, och vid behov återkommer med förslag till åtgärder. Utskottet ser inte något skäl för riksdagen att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker yrkande 2 i följdmotionen.

I fråga om tillkännagivandet om byggbranschen (bet. 2012/13:SkU14 mom. 2, rskr. 143) hänvisar skatteutskottet till ett av sina tidigare betänkanden under våren (bet. 2013/14:SkU20) och utskottets ställningstaganden i detta. Av dessa framgår att utskottet utgick från att regeringen skulle bereda ett utredningsförslag (Ds 2014:7) och återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen för ett riksdagsbeslut under 2014. Därtill ansåg utskottet, i den delen av det ursprungliga tillkännagivandet som rörde ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter, att regeringens svar på tillkännagivandet borde avvaktas. Detta mot bakgrund av att regeringen hade uttalat att den avsåg att återkomma med ett sådant förslag. Skatteutskottet anför i sitt yttrande att det nu inte ser något skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i dessa frågor och avstyrker berörda motionsyrkanden i följdmotionen (yrkandena 3 och 4).

När det gäller tillkännagivandet om utländska näringsidkare som saknar fast driftsställe i Sverige (bet. 2012/13:SkU32 mom. 2, rskr. 241) anges i yttrandet att skatteutskottet i ett tidigare betänkande (bet. 2013/14:SkU20) konstaterade att regeringen hade klargjort i budgetpropositionen att Skatteverket skulle komma att få i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en reglering som inte ställer olika krav på kassaregister utifrån om ett företag har fast driftsställe i Sverige eller inte. Skatteutskottet anser alltjämt att frågans fortsatta beredning bör avvaktas och att yrkande 5 i följdmotionen därför bör avstyrkas.

När det gäller ett antal tillkännagivanden redogörs i yttrandet för redovisningen i regeringens skrivelse, men något ställningstagande från utskottet lämnas inte i dessa delar. Detta gäller tillkännagivandena om dels avskaffande av reklamskatten (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 201), dels Öresundsavtalet (bet. 2011/12:SkU13 mom. 16 [res. 15], rskr. 170), dels noggranna överväganden i fråga om inskränkningar av meddelarfriheten och sekretessbestämmelsernas utformning (bet. 2012/13:SkU8 mom. c), rskr. 77). Till yttrandet har det fogats fyra avvikande meningar. Tre av dessa avvikande meningar (S, V) gäller frågorna om tonnageskatten, F-skatt respektive byggbranschen. En avvikande mening (S, MP, V) gäller frågan om utländska näringsidkare som saknar fast driftsställe i Sverige.

13

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Försvarsutskottets yttrande

I sitt yttrande (2013/14:FöU2y) noterar försvarsutskottet när det gäller tillkännagivandet om en översyn av rekryteringsfrågan avseende deltidsbrandmän

(bet. 2010/11:FöU mom. 9, rskr. 213) att de beredningsåtgärder som redovisas av regeringen inte, såvitt utskottet kan bedöma, tar sikte på gruppen deltidsbrandmän. Utskottet vill därför erinra om att tillkännagivandet, som ännu inte är slutbehandlat, avser de problem som finns när det gäller bemanningen av deltidsbrandkåren och utgår från att regeringen framöver vidtar de beredningsåtgärder som svarar mot detta.

När det gäller riksdagens tillkännagivande om hemvärnets insatsberedskap (bet. 2012/13:FöU10, rskr. 197) konstateras att regeringen anger att frågan hanteras av en utredning (dir. 2013:94) om Försvarsmaktens personalförsörjning som bl.a. har i uppgift att klarlägga förutsättningarna för att enligt dagens regelverk öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid samt föreslå förändringar för att möjliggöra en utökad användning av hemvärnet i fred, bl.a. i fråga om t.ex. tjänstgöringskontrakt. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att tillkännagivandet inte enbart tar sikte på förändringar inom ramen för gällande regelverk. I direktiven anges också att utredaren ska lämna förslag till författningsändringar som är nödvändiga för att genomföra utredningens förslag.

Slutligen uppmärksammas i försvarsutskottets yttrande tillkännagivandet om hjärtstartare (2012/13:FöU8 mom. 5 [res. 3], rskr. 196) där riksdagen gav regeringen till känna att möjligheterna att lagstifta om hjärtstartare i miljöer där många människor vistas borde ses över. I regeringens skrivelse anges att frågan bereds i Socialdepartementet med avsikten att ärendet ska slutbehandlas i samband med att Socialstyrelsen under 2015 avrapporterar ett regeringsuppdrag om att ta fram ett kunskapsunderlag om verktyg för att öka överlevnaden vid akut hjärt- och kärlsjukdom. I vad mån uppdraget till Socialstyrelsen även inbegriper en möjlighet att lämna förslag till lagstiftning om hjärtstartare är inte fullt klart för försvarsutskottet. Mot denna bakgrund vill utskottet peka på att ytterligare utredning än den ovannämnda kan vara nödvändig för att tillkännagivandet ska kunna bedömas som slutbehandlat.

Sammanfattningsvis förutsätter försvarsutskottet att regeringens beredning av de ovannämnda tillkännagivandena fortsätter.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet konstaterar i sitt yttrande (2013/14:SfU5y) att tre av de ärenden som utskottet uppmärksammade i sitt förra yttrande till konstitutionsutskottet (2012/13:SfU7y) kvarstår som ej slutbehandlade.

Beträffande tillkännagivandet om vissa frågor om aktivitetsersättningen

(bet. 2003/04:SfU1 mom. 34, rskr. 102) noterar utskottet att regeringen, bl.a. efter beredning av ett utredningsbetänkande (SOU 2013:62) och presentation av en arbetsgrupps förslag om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag, kommer att ta ställning till hur de kvarvarande delarna av momentet ska behandlas. I fråga om tillkännagivandet om sjuklön (bet. 2005/06:SfU:1 mom.

14

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

10, rskr. 90) framgår av yttrandet att frågan om sjuklönesystemet kommer att behandlas av en parlamentariskt tillsatt kommitté, vars arbete ska slutredovisas i sin helhet senast den 31 januari 2015, samt att regeringen i budgetpropositionen för 2014 har aviserat en översyn av konstruktionen av högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader i syfte att förbättra småföretagens situation. Utskottet konstaterar att dessa två tillkännagivanden har tagit alltför lång tid att behandla och förutsätter att regeringen återkommer med förslag så snart som möjligt.

När det gäller riksdagens tillkännagivande om misshandlade kvinnor (bet. 2005/06:SfU8 mom. 12, rskr. 190) noterar utskottet att frågan har behandlats i en utredning om kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning (SOU 2012:45) som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Vidare rapporterar Migrationsverket månadsvis till regeringen om tillämpningen av bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 16 § tredje stycket 2 utlänningslagen (2005:716). Utskottet, som än en gång konstaterar att beredningen har pågått under lång tid, understryker att det är mycket angeläget att denna fråga får en lösning. Utskottet anser att det är anmärkningsvärt att regeringen trots flera års månadsvisa rapporter från Migrationsverket så sent som i februari 2014 fattade beslut om en kartläggning av tillämpningen av den aktuella bestämmelsen. Utskottet förutsätter att frågan får en lösning så snart som möjligt.

I fråga om tillkännagivandet om rehabilitering tillbaka till arbete (bet. 2012/13:SfU6, rskr. 174), enligt vilket de begärda förändringarna skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2014, noterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2014 presenterade ett antal åtgärder för en effektiv rehabilitering samt att regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att senast den 28 februari 2015 redovisa hur myndigheten säkerställer att den försäkrades rehabiliteringsbehov utreds i god tid. Utskottet beklagar att regeringen ansett sig behöva ända till februari 2015 för att uppfylla utskottets begäran.

Slutligen noterar utskottet i fråga om tillkännagivandet om utvärdering av metoder för bedömning av arbetsförmåga (bet. 2012/13:SfU10, rskr. 277) att Försäkringskassan (FK) i maj 2013 fick i uppdrag att bedriva en pilotverksamhet för att möjliggöra justeringar och uppföljningar inför införandet av metoder och verktyg för bedömning av arbetsförmåga och att senast den 15 augusti 2013 redovisa en plan för utvärdering av pilotverksamheten samt utvärdera den hittillsvarande pilotverksamheten. Utskottet noterar att FK i en rapport den 25 juni 2013 redovisade en plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget AKU men att någon redovisning av hittillsvarande erfarenheter av bedömningsverktyget dock ännu inte har lämnats. Utskottet vill understryka vikten av att en sådan redovisning presenteras snarast.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet konstaterar i sitt yttrande (2013/14:UbU4y) bl.a. att riksdagens tillkännagivande om mobbning och kränkande behandling (bet.

15

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  2012/13:UbU6 mom. 20 [res 20], rskr. 186) med en begäran om att regeringen
  bör återkomma till riksdagen i fråga om ett förslag om att införa s.k. lex Sarah
  i skolan saknas i regeringens skrivelse. Utbildningsutskottet vill därför betona
  vikten av att regeringen respekterar och nogsamt behandlar riksdagens samt-
  liga beslut som har meddelats till regeringen genom riksdagsskrivelser. Ut-
  skottet förutsätter att Regeringskansliet nu ser över sina rutiner och åtgärdar
  eventuella brister för att förhindra att det inträffade upprepas.
  Trafikutskottets yttrande
  Trafikutskottet konstaterar i sitt yttrande (2013/14:TU3y) att regeringens re-
  dogörelse i allt väsentligt är korrekt och att den ger en rättvisande bild av hur
  riksdagens skrivelser från utskottet har behandlats. Det är enligt utskottets me-
  ning angeläget att riksdagens skrivelser behandlas med erforderlig skyndsam-
  het och att handläggningen sker samvetsgrant. Trafikutskottet finner det också
  önskvärt att regeringen så långt som möjligt försöker ange när ett ärende som
  är under behandling kan tänka vara avslutat.
  Utskottet betonar att det ser allvarligt på de stora problem som finns inom
  både åkerinäringen och taxibranschen men även på den saktfärdighet med vil-
  ken regeringen har hanterat frågorna. Trafikutskottet vill därför erinra om att
  riksdagen i ett tillkännagivande om ekonomisk brottslighet inom taxinäringen
  (bet. 2005/06:TU14 mom. 5, rskr. 259) påtalade behovet av åtgärder mot eko-
  nomisk brottslighet inom taxinäringen redan för tio år sedan. Vidare påpekar
  utskottet att riksdagen i två andra tillkännagivanden om redovisningscentraler
  för taxi m.m. samt krav på lokalkännedom för taxiförare (bet. 2011/12:TU8
  mom. 6 och 8, rskr 195) krävde bl.a. särskilda redovisningscentraler för taxi
  för att stävja ekonomiska oegentligheter inom branschen samt krav på lokal-
  kännedom för taxiförare. Nästa tillfälle riksdagen återkom till frågan om obli-
  gatoriska redovisningscentraler tillsammans med krav på en översyn av hela
  taxibranschen var i ett tillkännagivande om obligatoriska redovisningscent-
  raler (bet. 2012/13:TU16 mom. 13, rskr. 228). Av trafikutskottets yttrande
  framgår att riksdagen då även lämnade två tillkännagivanden om konkurrens-
  villkor inom yrkestrafiken samt behov av åtgärder mot illegal verksamhet i
  åkeribranschen (bet. 2012/13:TU16 mom. 4 och 6, rskr. 228). Behovet av åt-
  gärder för att komma till rätta med problemen inom yrkestrafiken och taxinä-
  ringen är följaktligen enligt trafikutskottet ingen nyhet för regeringen. Utskot-
  tet finner därför regeringens passivitet i beredningen av dessa frågor djupt be-
  klaglig. Taxiresenärerna har under många år betalat priset för regeringens sakt-
  färdighet i frågan. Inom åkerinäringen har den orättvisa konkurrenssituation
  som tyvärr fått råda alltför länge medfört att seriösa aktörer tvingats bort från
  marknaden eftersom de inte haft möjlighet att konkurrera på lika villkor, miss-
  förhållanden som regeringen beklagligt nog negligerat. Trafikutskottet hänvi-
  sar till yrkandena 6–9 i följdmotionen i vilka det framhålls att regeringen ska
  verkställa tidigare riksdagsbeslut inom åkeri- och taxiområdet. Utskottet på-

16

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

minner om att det tidigare under riksmötet (bet. 2013/14:TU14) har förespråkat motsvarande tillkännagivanden inom yrkestrafikområdet. Mot bakgrund av frågornas stora betydelse och regeringens hittills långsamma hantering finner trafikutskottet det dock befogat att åter aktualisera frågorna i detta sammanhang. Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 6–9 i följdmotionen. Till yttrandet har det fogats en avvikande mening (M, FP, C) i vilken vissa av trafikutskottets ledamöter yrkar att de berörda följdmotionsyrkandena avstyrks.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet påminner i sitt yttrande (2013/14:NU3y) om vikten av att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att hörsamma riksdagens tillkännagivanden. Denna erinran lämnas i fråga om tillkännagivanden om dels granskning av effekter (bet. 2008/09:NU8 mom. 3 , rskr. 42) av de olika klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt konkurrensutsatta elintensiva industrin, dels att anvisningsavtal (bet. 2011/12:NU4 mom. 7, rskr. 45) inte skulle få förekomma i sin dåvarande form. Vad gäller det förstnämnda tillkännagivandet konstaterar utskottet att över fem år har gått utan att regeringen har slutfört den granskning som riksdagen efterfrågat. Även om denna tidsåtgång enligt näringsutskottet inte kan anses skälig konstaterar utskottet att regeringen i sin skrivelse redovisar ett antal nya åtgärder och att det därför finns förutsättningar för att regeringen snart ska kunna återkomma till riksdagen. I fråga om det sistnämnda tillkännagivandet saknar näringsutskottet en närmare redogörelse för hur regeringen verkar för att vanliga elkonsumenter ska ha möjlighet att teckna elavtal liknande de som finns inom industrin. I fråga om tillkännagivandet om samordnad information vid företagsstart (bet. 2010/11:NU8 mom. 1, rskr. 214) noterar näringsutskottet att regeringen har hörsammat utskottets synpunkter och redovisar ärendet som inte slutbehandlat.

I fråga om tillkännagivandet om utvärdering (bet. 2008/09:NU11 mom. 8, rskr. 176) av civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område konstateras att regeringen har lämnat en muntlig redogörelse till utskottet om ärendet. I tillkännagivandet anmodades regeringen att lämna information till riksdagen. Mot bakgrund av 3 kap. 6 § riksdagsordningen och uttalanden från konstitutionsutskottet (bet. 2010/11:KU20 s. 24) om att information från regeringen till riksdagen bör lämnas i sådan form att den är tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter anser näringsutskottet att tillkännagivandet inte kan anses som slutbehandlat och uppmanar regeringen att i nästa års redogörelse återkomma med en beskrivning av den fortsatta behandlingen med anledning av det aktuella tillkännagivandet. Näringsutskottet finner därför anledning att påminna om vad utskottet tidigare anfört om vikten av att regeringen med omsorg beaktar riksdagens tillkännagivanden innan de redovisas som slutbehandlade.

17

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tidigare behandling

Våren 2004 underströk konstitutionsutskottet vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång (bet. 2003/04:KU21). Konstitutionsutskottet framhöll också vikten av att det särskilt vid längre tidsåtgång ges fullgod information om orsakerna och att informationen självfallet kan ges också i andra sammanhang än i skrivelse 75.

Våren 2005 förutsatte utskottet att rutinerna i Regeringskansliet skulle ses över som ett led i ansträngningarna att komma till rätta med onödig tidsåtgång (bet. 2004/05:KU24). Utskottet pekade också på vikten av att regeringens information inte är för knapphändig. Informationen borde svara mot de krav som har uppställts genom tillkännagivandena.

Våren 2006 utfördes inom utskottets kansli en genomgång av riksdagens tillkännagivanden till regeringen (bet. 2005/06:KU34). Utskottet redovisade då de synpunkter på regeringens redogörelser av behandlingen av riksdagens skrivelser som utskottet har framfört under årens lopp. Våren 1995 hade konstitutionsutskottet understrukit att utgångspunkten måste vara att de önskemål som tillkännagivandena avser bör tillgodoses (bet. 1994/95:KU30 s. 42). Om det visar sig att det finns omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste regeringen dock kunna avstå från att vidta de åtgärder som tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då vara att regeringen redovisar sina bedömningar för riksdagen. Utskottet pekade även på att det borde höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år (bet. 2005/06:KU34 s. 19).

Våren 2007 framhöll utskottet att regeringens redogörelse hade blivit mer lättillgänglig och gav en utförligare information om beredningsläget i skilda ärenden, även om det fortfarande fanns utrymme för ytterligare förbättringar (bet. 2006/07:KU17). Särskilt gällde det information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar av när riksdagsskrivelser kan antas bli slutbehandlade, i varje fall om tillkännagivandena är mer än ett år gamla. Utskottet underströk behovet av att sedvanliga beredningsåtgärder inte fördröjs i onödan och framhöll vikten av att en riksdagsskrivelse inte redovisas som slutbehandlad utan att samtliga delar av tillkännagivandet har redovisats.

Våren 2008 framhöll utskottet att information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar om när riksdagsskrivelser antas bli slutbehandlade förekom i större utsträckning än tidigare i regeringens redogörelse (bet. 2007/08:KU21). Utskottet välkomnade denna utveckling och förutsatte att sådana uppgifter genomgående skulle redovisas i kommande redogörelser. Ut- skottet betonade även dels att stor tidsåtgång skapar en osäkerhet som ofta leder till att ämnet för tillkännagivandet kommer upp på nytt i olika sammanhang i riksdagen, dels att det är angeläget att en åtgärd som aviseras till en viss tidpunkt verkligen vidtas och inte gång på gång skjuts upp.

Våren 2009 underströk utskottet åter att beredningsåtgärder inte bör fördröjas i onödan (bet. 2008/09:KU21). Detta mot bakgrund av att flera utskott pekade på tidsåtgången när det gäller behandlingen av riksdagsskrivelser. Till följd av att regeringens skrivelse saknade uppgifter om två tillkännagivanden

18

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

från riksdagen betonade utskottet vikten av att riksdagens tillkännagivanden inte göms undan i regeringens korrespondens med riksdagen, och att regeringen nogsamt behandlar samtliga riksdagsbeslut som har meddelats till regeringen genom riksdagsskrivelser. Utskottet förutsatte även att eventuella brister i Regeringskansliets rutiner skulle åtgärdas i syfte att förhindra att det inträffade upprepades.

Våren 2010 framhöll utskottet bl.a. att elva år inte kan anses vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande, i synnerhet om regeringen samtidigt brister i information till riksdagen om ärendets beredning (bet. 2009/10:KU21). Om det finns omständigheter som hindrar ett genomförande ska regeringen enligt utskottet återkomma till riksdagen och redovisa skälen för sin bedömning. Konstitutionsutskottet konstaterade vidare att flera utskott inte delade regeringens bedömning att vissa riksdagsskrivelser varit slutbehandlade. Utskottet förutsatte att regeringen skulle vidta de åtgärder som krävdes för att utskottens synpunkter skulle beaktas. Utskottet uttalade sin avsikt att förstärka sin granskning av redogörelsen.

Våren 2011 konstaterade utskottet att det trots fortsatta förbättringar i regeringens redogörelse fanns utrymme för ytterligare förbättringar i fråga om information om vilka åtgärder som planerades och om bedömningar när riksdagsskrivelser kan antas bli slutbehandlade (bet. 2010/11:KU21). Utskottet framhöll även, med stöd av flera andra utskotts yttranden, dels att det var av stor vikt att regeringen vidtar mått och steg för att undvika onödig tidsåtgång, dels att konstitutionsutskottet förutsatte att regeringen skulle vidta lämpliga åtgärder med anledning av utskottens synpunkter och bedömningar. På sitt eget område noterade konstitutionsutskottet att det rådde en viss oklarhet gällande ett tillkännagivande om en översyn av handläggningen av ärenden om bortförda barn och förutsatte att regeringen snarast skulle återkomma till riksdagen i enlighet med det aktuella tillkännagivandet. Vidare konstaterade utskottet att regeringens redogörelse saknade ett tillkännagivande och förutsatte att eventuella brister i Regeringskansliets rutiner skulle åtgärdas.

Våren 2012 noterade utskottet att den tidigare gynnsamma utvecklingen vad gäller en minskning av ej slutbehandlade riksdagsskrivelser och en ökning av andelen slutbehandlade tillkännagivanden hade brutits, vilket enligt utskottet var olyckligt (bet. 2011/12:KU21). Mot bakgrund av påpekanden från bl.a. socialförsäkringsutskottet och näringsutskottet konstaterade utskottet att vissa beredningsåtgärder i ett begränsat antal tillkännagivanden hade fördröjts. Ut- skottet förutsatte att regeringen skulle vidta de åtgärder som krävdes för att utskottens synpunkter ska beaktas. På sitt eget område konstaterade utskottet bl.a. att ett tillkännagivande i frågan om upphovsrätten och offentlighetsprincipen efter mer än tolv år ännu inte hade slutbehandlats. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att den under 2012 skulle återkomma med förslag till riksdagen. Slutligen framhöll utskottet att den konstitutionella praxis som vuxit fram bl.a. innebär att utgångspunkten bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagivande. Om regeringen inte delar riks-

19

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  dagens mening i en fråga och inte har för avsikt att tillgodose riksdagens öns-
  kemål bör den vidare underrätta riksdagen om detta inom den tidsgräns – när
  sådan anges – som angetts i tillkännagivandet, och då bör även skälen till att
  regeringen inte har tillgodosett tillkännagivandet redovisas. Mot denna bak-
  grund föreslog utskottet att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att be-
  redningsåtgärder med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen bör på-
  börjas så snart som möjligt.
  Våren 2013 konstaterade utskottet att regeringens redogörelse för behand-
  lingen av riksdagens skrivelser under flera år har förbättrats och, med några
  enstaka undantag, ger en fullständig och korrekt bild av riksdagens skrivelser
  och tillkännagivanden (bet. 2012/13:KU21). Utskottet noterade också att an-
  delen slutbehandlade skrivelser och tillkännagivanden ökat och att handlägg-
  ningstiden för slutbehandling av tillkännagivanden minskat, vilket utskottet
  såg som positivt. Utskottet framhöll dock att det fortfarande fanns utrymme
  för förbättringar, dels när det gällde bedömningar av när tillkännagivanden kan
  antas bli slutbehandlade, dels när det gällde utförliga redovisningar av orsaker
  till dröjsmål i beredningsåtgärder och av regeringens slutsatser och genom-
  förda åtgärder vid slutbehandling av tillkännagivanden. I de fall regeringen
  bedömer att ett tillkännagivande är slutbehandlat framhöll utskottet att det är
  viktigt att regeringens slutsatser och genomförda åtgärder för detta redovisas
  tydligt och utförligt. Därutöver kunde utskottet konstatera att några tillkänna-
  givanden saknades i såväl årets som tidigare redogörelser. Med anledning av
  detta betonade utskottet på nytt och med skärpa vikten av att regeringens re-
  dogörelse är fullständig och korrekt. Utskottet förutsatte, mot bakgrund av att
  utskottet tidigare har uppmärksammat saknade tillkännagivanden, att eventu-
  ella kvarvarande brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas för att det inträf-
  fade inte ska upprepas. Mot bakgrund av påpekanden från bl.a. socialförsäk-
  ringsutskottet och näringsutskottet konstaterade konstitutionsutskottet att
  vissa beredningsåtgärder i ett antal tillkännagivanden hade fördröjts. Konsti-
  tutionsutskottet delade utskottens bedömningar och förutsatte att regeringen
  skulle vidta de åtgärder som krävdes för att samtliga utskotts synpunkter ska
  beaktas. Konstitutionsutskottet och näringsutskottet avvisade regeringens slut-
  behandling av två tillkännagivanden.

Förstärkt granskning av regeringens redogörelse

Vid 2010 års behandling av regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2009/10:75) framhöll konstitutionsutskottet att regeringens rapportering om huruvida riksdagsskrivelser är slutbehandlade eller inte och om de beredningsåtgärder som genomförts eller planeras har stor betydelse för att riksdagen ska kunna avgöra om regeringen har genomfört de beslut som riksdagen fattat (bet. 2009/10:KU21 s. 23). Utskottet uttalade då mot denna bakgrund sin avsikt att hädanefter förstärka sin granskning av redogörelsen.

20

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

Av tidigare uppföljnings- och utvärderingsprojekt som utskottet har genomfört framgår att riksdagens tillkännagivanden är av särskilt intresse (bet. 2005/06:KU34). Även regeringen har under lång tid framhållit att dess åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen tilldrar sig ett särskilt intresse vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut (skr. 2013/14:75 s. 3 f.). Mot bakgrund av det ovannämnda redogör utskottet i det följande för sin förstärkta granskning av innehållet i regeringens redogörelse i den aktuella skrivelsen (skr. 2013/14:75) och tidigare skrivelser. Granskningen fokuserar särskilt på regeringens behandling av riksdagens tillkännagivanden.

Tidigare granskning av riksdagens tillkännagivanden

Ordningen med tillkännagivanden var föremål för ett omfattande uppföljnings- och utvärderingsarbete av konstitutionsutskottet under våren 2006. Ar- betet redovisades i en promemoria (bet. 2005/06:KU34 bil. 7) som sammanfattas i det följande.

I promemorian görs en genomgång av riksdagens tillkännagivanden till regeringen i tre tidsperioder sedan regeringsformen trädde i kraft (1975– 1979/80, 1988/89–1992/93 och 2000/01–2004/05). En märkbar nedgång i antalet tillkännagivanden kan noteras under denna tid, från ca 1 300 under perioden 1975–1979/80 till färre än 400 under perioden 2000/01–2004/05. Som tänkbara bidragande orsaker till denna nedgång anges dels att de socialdemokratiska regeringsförslagen under den senare delen av den studerade perioden förbereddes i samråd med samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet, dels att den reformerade budgetprocessen inneburit att riksdagen genom ett enda beslut fastställer utgiftsramar och utgiftstak, vilket enligt utvärderingen förefaller ha minskat oppositionspartiernas möjligheter att söka majoriteter för sina förslag.

Vidare diskuteras i promemorian om det har skett en attitydförändring bland riksdagsledamöterna. Trots det minskade antalet tillkännagivanden under senare år konstaterade konstitutionsutskottet att tillkännagivandena inte åtgärdas snabbare av regeringen än tidigare. Tvärtom tycks de genomsnittliga handläggningstiderna ha förlängts. Samtidigt har andelen propositioner som åberopats som åtgärd med anledning av tillkännagivanden tydligt ökat. Detta skulle enligt utskottet möjligen kunna tyda på att tillkännagivandena under senare år har varit av en annan och mer krävande karaktär än tidigare.

Av promemorian framgår vidare att regeringens redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser har förbättrats avsevärt med åren. Under den första tidsperioden (1975–1979/80) var redovisningarna i allmänhet mycket knapphändiga. Successivt och i takt med att riksdagens utskott tagit upp behovet av förbättringar i skilda avseenden har redovisningarna blivit mer lättillgängliga och även utförligare.

21

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Av promemorian framgår även att det av redogörelserna dock inte alltid går
  att direkt utläsa om tillkännagivandena följs delvis eller helt. I stor utsträck-
  ning hänvisar regeringen till att frågan behandlas i propositioner, utan att ange
  om tillkännagivandet därmed tillgodoses eller inte. För det stora flertalet till-
  kännagivanden förefaller emellertid regeringen har följt riksdagens tillkänna-
  givanden även om det många gånger har dragit ut på tiden. Det är dock inte
  ovanligt att det direkt av redogörelsen framgår att regeringen inte avser att
  följa ett tillkännagivande.
  Grundlagsutredningen
  Bland annat mot bakgrund av att riksdagens möjlighet att besluta om tillkän-
  nagivanden inte kommer till uttryck i regeringsformen (där begreppet tillkän-
  nagivanden inte nämns) och att denna möjlighet utgör en viktig funktion för
  riksdagen diskuterade Grundlagsutredningen (SOU 2008:125) behovet av att
  i någon form reglera användningen av tillkännagivanden. Utredningens be-
  dömning var att riksdagens möjlighet att besluta om tillkännagivanden till re-
  geringen inte borde regleras i regeringsformen (s. 304 f.). Utredningen konsta-
  terade att regeringen inte har någon konstitutionell skyldighet att följa ett till-
  kännagivande från riksdagen, men att riksdagen har möjlighet att utnyttja sin
  normgivningsmakt eller finansmakt för att åstadkomma det resultat som till-
  kännagivandet syftar till, om regeringen inte följer ett tillkännagivande. Ytterst
  har även riksdagen möjlighet att avge en misstroendeförklaring mot rege-
  ringen.
  Utredningen påpekade även att den konstitutionella praxis som vuxit fram
  innebär att utgångspunkten bör vara att regeringen tillgodoser ett tillkännagi-
  vande, men om regeringen inte delar riksdagens mening i en fråga och inte har
  för avsikt att tillgodose riksdagens önskemål, bör den underrätta riksdagen om
  detta inom den tidsgräns som angetts i tillkännagivandet. Även skälen till var-
  för regeringen inte tillgodosett tillkännagivandet bör redovisas. Vidare kon-
  staterade utredningen att ordningen i allt väsentligt fungerade väl och att det
  dessutom inte kunde uteslutas att praxis kunde komma att utvecklas ytterli-
  gare, något som skulle kunna försvåras med en reglering i grundlag.
  Översyn av riksdagsordningen
  Riksdagsstyrelsen beslutade den 26 september 2012 att tillkalla en parlamen-
  tarisk kommitté med uppdrag att genomföra en översyn av riksdagsordningen.
  Den 28 augusti 2013 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande
  (2012/13:URF3) till riksdagsstyrelsen. Kommittén har bl.a. analyserat den
  konstitutionella betydelsen av riksdagens tillkännagivanden. Kommittén kon-
  staterar att regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksda-
  gens skrivelser till regeringen har kommit att få en viktig roll i uppföljningen
  av riksdagens beslut och att det därmed är rimligt att regeringens skyldighet
  att årligen lämna denna skrivelse regleras i riksdagsordningen. I syfte att för-
  tydliga för riksdagen när regeringen anser att ett tillkännagivande är behandlat,

22

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

påpekar kommittén (s. 174) att det vore värdefullt för riksdagens arbete om det tydligt framgår av redovisningen i den aktuella propositionen vilket tillkännagivande som ger anledning till redovisningen. Kommitténs betänkande har remissbehandlats och legat till grund för förslag från riksdagsstyrelsen (framst. 2013/14:RS3). Av framställningen framgår (s. 139 f.) att riksdagsstyrelsen gör samma bedömning som kommittén i denna del. Framställningen bereds nu i konstitutionsutskottet och väntas preliminärt behandlas i kammaren under juni 2014 (jfr kommande bet. 2013/14:KU46).

Behandling av riksdagsskrivelserna under perioden 1991/92–2013/14

I tabell 2 nedan redogörs för antalet riksdagsskrivelser och andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser i regeringens redogörelse för de senaste 23 skrivelserna från regeringen.

Tabell 2 Antal redovisade samt andel ej slutbehandlade riksdagsskrivelser (rskr.) i regeringens redogörelser 1991/92–2013/14

Regeringens redogörelse Redovisade Ej slutbehandlade Ej slutbehandlade
  rskr. (antal) rskr. (antal) rskr. (andel i %)
Skr. 1991/92:15 565 185 32,7
Skr. 1992/93:15 523 181 34,6
Skr. 1993/94:15 602 136 26,9
Skr. 1994/95:15 606 183 30,2
Skr. 1995/96:15 601 155 25,8
Skr. 1996/97:15 431 155 36,0
Skr. 1997/98:75 544 125 23,0
Skr. 1998/99:75 396 136 34,3
Skr. 1999/2000:75 381 144 37,8
Skr. 2000/01:75 403 148 36,7
Skr. 2001/02:75 412 166 40,3
Skr. 2002/03:75 428 174 40,7
Skr. 2003/04:75 423 155 36,6
Skr. 2004/05:75 428 155 36,2
Skr. 2005/06:75 425 153 36,0
Skr. 2006/07:75 457 173 37,9
Skr. 2007/08:75 391 153 39,1
Skr. 2008/09:75 413 143 34,6
Skr. 2009/10:75 432 115 26,6
Skr. 2010/11:75 430 98 22,8
Skr. 2011/12:75 349 129 37,0
Skr. 2012/13:75 404 119 29,5
Skr. 2013/14:75 393 125 31,8

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som nämns i tabellen.

Av tabellen framgår att andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser som redovisas i de fem senaste skrivelserna har pendlat mellan 22,8 procent och 37,0 procent, och att andelen som redovisas i årets skrivelse på 31,8 procent är en

23

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  liten uppgång jämfört med föregående års skrivelse. Sett i ett längre perspektiv
  är en andel på 35 procent dock snarast att betrakta som normen och andelar
  under 30 procent eller över 40 procent som avvikande.
  Vidare kan noteras att antalet riksdagsskrivelser redovisade i regeringens
  årliga skrivelser har minskat något sedan 1990-talets inledning, för att sedan
  riksmötet 2000/01 stabilisera sig kring strax över 400 stycken. De tre undan-
  tagen till det ovannämnda är antalet riksdagsskrivelser som redovisades i skri-
  velserna 2007/08:75, 2011/12:75 och i årets skrivelse (vilka redogör för de
  riksdagsskrivelser som huvudsakligen beslutades under riksmötena 2006/07,
  2010/11 respektive 2012/13, se ovan) där antalet riksdagsskrivelser uppgick
  till 391, 349 respektive 393 stycken.
  Tidigare har nämnts att en tänkbar förklaring till denna variation är att en
  ny regering tillträdde under hösten 2006 med stöd av en riksdagsmajoritet (bet.
  2011/12:KU21 s. 29). En annan delvis sammanhörande förklaring torde kunna
  vara att aktiviteten i riksdagen (och eventuellt i regeringen, se nedan) är lägre
  under en mandatperiods första riksmöte. En sådan hypotes finner visst stöd i
  antalet propositioner och skrivelser som överlämnas till riksdagen, vilka följer
  samma trend. Riksdagsskrivelser följer på riksdagsbeslut som kräver verkstäl-
  lighet, t.ex. utfärdande av lagar eller beslut om regleringsbrev, vilka normalt
  har sin grund i förslag från regeringen. Enligt det offentliga riksdagstrycket
  överlämnades endast 133 respektive 168 propositioner och skrivelser under
  riksmötena 2006/07 respektive 2010/11. Detta kan jämföras med t.ex. riksmö-
  tena 2008/09 och 2009/10 under vilka regeringen överlämnade 232 respektive
  248 propositioner och skrivelser. Under alla omständigheter påverkar aktivi-
  teten i riksdagen i hög grad antalet riksdagsskrivelser som överlämnas till re-
  geringen. Årets redovisning innebär att andelen ej slutbehandlade riksdags-
  skrivelser åter hamnar strax över 30 procent. Variationen under de senaste fem
  riksmötena vad gäller andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser är för stor
  för att kunna betraktas som en klar och obruten trend. I sammanhanget kan
  dock nämnas att av de sex tillfällen under de senaste 20 åren då andelen ej
  slutbehandlade riksdagsskrivelser som redovisats i regeringens redogörelser
  har hamnat under 30 procent, har tre av dessa tillfällen, dvs. hälften, skett de
  sista fem åren. I den mån det finns en långsiktig tendens utmärks den således
  av en minskning av andelen ej slutbehandlade riksdagsskrivelser.
  Riksdagens tillkännagivanden 1995/96–2013/14
  Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åt-
  gärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av sär-
  skilt intresse. Mot bakgrund av detta samt konstitutionsutskottets uttalade am-
  bition (bet. 2009/10:KU21 s. 23) att förstärka granskningen av regeringens re-
  dogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har konstitutionsutskottet
  granskat och analyserat regeringens behandling av riksdagsskrivelser som in-
  nehåller riksdagens tillkännagivanden. Utskottets granskning av regeringens

24

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

redogörelser som lämnats under riksmötena 1995/96–2013/14 (se tabell 3 nedan) visar att antalet tillkännagivanden som slutbehandlats i viss utsträckning har minskat över den undersökta perioden (även om viss variation finns) fram till 2011/12 års redogörelse. Av förra årets redogörelse framgår dock att andelen slutbehandlade tillkännagivanden ökade noterbart, från ca 17 procent till 34,8 procent. I år minskade andelen till 26,8 procent. Även det totala antalet tillkännagivanden har minskat jämfört med föregående år. Den genomsnittliga tidsåtgången är dock oförändrad jämfört med föregående år.

Tabell 3 Antal och andel slutbehandlade tillkännagivanden (tkg) och genomsnittlig tidsåtgång för slutbehandling 1995/96–2013/14

Regeringens Antal slutbehandlade Andel slutbe- Genomsnittlig tidsåt-
redogörelse tkg (totala antalet) handlade tkg gång i dagar (median)
Skr. 1995/96:15 157 (324) 48,5 403 (207)
Skr. 1996/97:15 86 (238) 36,1 467 (304)
Skr. 1997/98:75a 165 (283)a 58,3a 543 (359)
Skr. 1998/99:75 63 (187) 33,7 501 (234)
Skr. 1999/2000:75 72 (209) 34,4 821 (393)
Skr. 2000/01:75 78 (219) 35,6 824 (491)
Skr. 2001/02:75 66 (230) 28,6 707 (502)
Skr. 2002/03:75 73 (249) 29,3 805 (410)
Skr. 2003/04:75 79 (236) 33,5 764 (483)
Skr. 2004/05:75 66 (213) 31,0 996 (753)
Skr. 2005/06:75 49 (196) 25,0 1 045 (1 008)
Skr. 2006/07:75 60 (239) 25,1 1 076 (539)
Skr. 2007/08:75 43 (184) 23,4 1 059 (705)
Skr. 2008/09:75 33 (144) 22,9 1 272 (1 041)
Skr. 2009/10:75 45 (121) 37,2 1 775 (1 696)
Skr. 2010/11:75 34 (100) 34,0 2 073 (1 766)
Skr. 2011/12:75 21 (125) 16,8 1 186 (449)
Skr. 2012/13:75 54 (155) 34,8 855 (451)
Skr. 2013/14:75 38 (142) 26,8 856 (668)

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång av de skrivelser som nämns i tabellen. I de fall brister i redogörelsen för skrivelserna har upptäckts (t.ex. som en följd av felaktig redovisning av slutbehandling av vissa tillkännagivanden samt tidigare iakttagelser i betänkandena 2010/11:KU21 s. 28 och 2012/13:KU21 s. 34 f.) har dessa rättats till i tabellen.

†: Andelen uttrycks i procent.

a: Omfattning av regeringens redogörelse under riksmötet 1997/98 – övergångsvis 18 månader – förklarar avvikelsen i antal och andel tillkännagivanden. Omfattningen bestämdes i samråd med konstitutionsutskottets kansli för att bättre stämma överens med de granskningsrutiner konstitutionsutskottet då hade börjat tillämpa.

*: Här anges både medelvärde och medianvärde (det sistnämnda inom parentes och kursiverat). Extrema värden som har stor inverkan på medelvärdet påverkar inte medianvärdet i samma utsträckning. Medianvärdet kompletterar därför den information som ges av medelvärdet när det gäller den genomsnittliga beredningstiden för de slutbehandlade tillkännagivandena. Beräkningarna av genomsnittlig tidsåtgång är utförda i Excel och grundar sig på programmets antagande om månader med 30 dagar (dvs. att ett kalenderår har 360 dagar).

I förra årets skrivelse ökade andelen slutbehandlade tillkännagivanden markant samtidigt som den genomsnittliga tidsåtgången för slutbehandlade tillkännagivanden fortsatte att minska, ett positivt trendbrott som i år har motsvarats av en minskning av andelen slutbehandlade tillkännagivanden och en

25

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  ökning av medianen för tidsåtgången för slutbehandlade tillkännagivanden.
  Under slutet av förra mandatperioden och början av den innevarande mandat-
  perioden slutbehandlades äldre tillkännagivanden i högre utsträckning än tidi-
  gare, vilket framgår av 2010 och 2011 års skrivelser. Flera av de äldre tillkän-
  nagivanden som slutbehandlades då var kopplade till frågeställningar som kan
  anses vara av mer krävande karaktär, t.ex. konstitutionella frågor. Dessa till-
  kännagivanden slutbehandlades genom Grundlagsutredningens (SOU
  2008:125) och Yttrandefrihetskommitténs (SOU 2009:14) överväganden eller
  regeringens förslag till riksdagsbeslut med anledning av dessa utredningar
  (prop. 2009/10:80 och 2009/10:81). Andra äldre tillkännagivanden som redo-
  visades som slutbehandlade i 2010 och 2011 års skrivelser rörde utbildnings-
  samt bygg- och planfrågor. Dessa slutbehandlades genom regeringens beslut
  om propositioner i omfattande lagärenden på dessa områden, t.ex. förslag till
  en ny skollag (prop. 2009/10:165) och en ny plan- och bygglag (prop.
  2009/10:170).
  Med undantag för de tre skrivelser som regeringen lämnade 2009–2011
  (även 2012 års skrivelse utgör ett fjärde gränsfall) ligger den genomsnittliga
  tiden för slutbehandlingen av tillkännagivanden som redovisas i skrivelserna i
  tabellen ovan inom ramen för konstitutionsutskottets tidigare uttalande om att
  det borde höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas
  inom två till tre år (bet. 2005/06:KU34 s. 19). Dock framgår av tabell 3 ovan
  att den genomsnittliga tiden för slutredovisning av ett tillkännagivande har gått
  från ca ett och ett halvt år under perioden 1995–1999 och strax över två år
  under perioden 1999–2004 till ca tre år under perioden 2004–2008. Även om
  den genomsnittliga tidsåtgången har minskat de tre senaste åren tyder detta på
  en långsiktig trend över den undersökta perioden vad gäller ökade genomsnitt-
  liga handläggningstider i slutbehandlingen av tillkännagivanden. Detta bekräf-
  tar också de slutsatser som drogs i konstitutionsutskottets omfattande uppfölj-
  nings- och utvärderingsarbete av riksdagens tillkännagivanden under våren
  2006 (bet. 2005/06:KU34 bil. 7).
  Utskottets granskning av regeringens redogörelser har även innefattat en
  kvantitativ mätning av de åtgärder genom vilka regeringen slutbehandlar riks-
  dagens tillkännagivanden. Resultatet av granskningen i denna del redovisas i
  tabell 4 nedan. Tabellen redogör för andelen åtgärder från regeringen m.fl. som
  medfört att regeringen har redovisat riksdagsskrivelserna med tillkännagivan-
  den som slutbehandlade. Granskningen innebär att endast den senast vidtagna
  åtgärden, som därmed innebär en slutbehandling, registreras som orsaken till
  slutbehandlingen. I många fall har flera åtgärder genomförts i syfte att slutbe-
  handla ett tillkännagivande (t.ex. har flertalet av de propositioner som rege-
  ringen åberopar som skäl till en slutbehandling föregåtts av någon utrednings-
  åtgärd, dvs. SOU eller Ds).
  De kategorier som redovisas ovan i tabellen är propositioner (Prop.), skri-
  velser (Skr.), genomförda utredningar (SOU/Ds), utredningsdirektiv (Dir.), re-
  geringsbeslut om förordning eller ändring av förordning (För.), regeringsupp-

26

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

drag till myndigheter inklusive ändring av regleringsbrev (Uppd.), övriga regeringsbeslut (Övr. reg.bes.) samt övriga åtgärder (Övr.). Övriga regeringsbeslut innebär t.ex. regeringsbeslut om avtal med intresseorganisationer eller förordnande av styrelseledamöter. Övriga åtgärder kan vara t.ex. myndighetsåtgärder och myndighetsbeslut (bl.a. utfärdande av allmänna råd eller föreskrifter), domstolsavgöranden och åtgärder från andra aktörer (riksdagsutskott eller EU-institutioner). I denna sistnämnda kategori ryms även fall när regeringen lagt skrivelsen till handlingarna. I kategorin utredningsdirektiv har även räknats in de tillfällen då regeringen beslutat att överlämna ärendet eller en kopia av riksdagsskrivelsen till en pågående utredning.

Tabell 4 Andel av sista åtgärd från regeringen m.fl. som leder till slutbehandling av tillkännagivanden (tkg) 1995/96–2013/14

Regeringens redo- Prop. Skr. SOU Dir. För. Uppd. Övr. Övr.
görelse     /Ds       reg.bes.  
Skr. 1995/96:15 40 4 1 15 13 15 4 7
Skr. 1996/97:15 52 2 0 13 14 1 6 12
Skr. 1997/98:75 44 3 0 12 10 20 3 8
Skr. 1998/99:75 30 6 0 13 6 22 11 11
Skr. 1999/2000:75 43 10 1 13 8 8 6 11
Skr. 2000/01:75 50 4 1 14 10 10 3 8
Skr. 2001/02:75 53 0 0 12 5 11 14 6
Skr. 2002/03:75 41 8 3 8 5 16 7 11
Skr. 2003/04:75 51 8 0 8 4 1 1 28
Skr. 2004/05:75 52 3 0 15 6 6 5 12
Skr. 2005/06:75 55 12 2 12 4 6 2 6
Skr. 2006/07:75 60 3 2 2 17 5 2 10
Skr. 2007/08:75 30 5 0 19 5 26 5 12
Skr. 2008/09:75 67 6 6 3 6 3 3 6
Skr. 2009/10:75 62 11 7 9 0 4 0 7
Skr. 2010/11:75 74 0 3 3 9 6 0 6
Skr. 2011/12:75 57 5 0 14 0 5 0 19
Skr. 2012/13:75 35 17 0 11 7 13 4 15
Skr. 2013/14:75 53 5 3 13 11 11 0 5
Totalt 48 5 1 11 9 11 4 10

Källa: Konstitutionsutskottets kanslis genomgång och analys av de skrivelser som nämns i tabellen. Not: Andelen i tabellen anges i procent. Ibland summeras inte alla åtgärder till exakt 100 procent för varje skrivelse, på grund av avrundning.

*: Med totalt avses i sammanhanget andelarna för samtliga tillkännagivanden (1 282 stycken) som redovisats som slutbehandlade i de skrivelser som nämns i tabellen.

Av tabell 4 ovan framgår att andelen tillkännagivanden som slutbehandlas genom propositioner har ökat fram till 2011 års skrivelse, med undantag för 2008 års skrivelse, då andelen propositioner som sista åtgärd inför slutbehandling av tillkännagivanden var låg. I 2008 års skrivelse ökade i stället andelen utredningsdirektiv och regeringsuppdrag till myndigheter avsevärt. I årets skrivelse är andelen propositioner som sista åtgärd åter över 50 procent. Således verkar

27

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  det som om dessa två avvikelser (2008 och 2012 års skrivelser) och minsk-
  ningen av denna andel under två år innan 2012 års skrivelse inte bryter den
  annars långsiktiga tendensen över den här granskade perioden att allt fler till-
  kännagivanden slutbehandlas genom propositioner. En möjlig förklaring till
  denna ökande tendens skulle kunna vara att fler tillkännagivanden ställer krav
  på att regeringen återkommer med förslag till riksdagen. Propositioner kräver
  ofta ett omfattande och långvarigt utredningsarbete, vilket även framgår av
  tabellerna 3 och 4 där såväl andelen tillkännagivanden som slutbehandlas ge-
  nom propositioner som genomsnittstiden för slutbehandlingen minskade i
  förra årets och förrförra årets skrivelser. Således bekräftas här återigen de slut-
  satser som drogs i konstitutionsutskottets ovannämnda uppföljnings- och ut-
  värderingsarbete våren 2006. Några andra trender än den växande slutbehand-
  lingen genom propositioner (även om trenden ebbar ut något under de senaste
  tre åren) står dock inte att finna i underlaget i tabellen ovan.
  Även om de ovan redovisade statistiska uppgifterna om regeringens slutbe-
  handling av såväl riksdagsskrivelser som tillkännagivanden möjliggör vissa
  iakttagelser över tid kan dessa uppgifter inte på ett mer precist sätt beskriva
  hur väl regeringens åtgärder svarar mot de begärda åtgärderna och mot upp-
  fattningar i riksdagens skrivelser och tillkännagivanden. För att besvara en så-
  dan frågeställning krävs en mer kvalitativ granskning, i nära samarbete med
  samtliga fackutskott, av såväl riksdagens skrivelser och tillkännagivanden som
  regeringens åtgärder. En sådan granskning torde kräva en omfattande arbetsin-
  sats i likhet med tidigare genomförda uppföljnings- och utvärderingsarbeten
  (jfr bet. 2005/06:KU34 bil. 7).

Övrigt

Vid förra årets granskning av regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser noterade socialförsäkringsutskottet i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att tillkännagivandet om trygghetssystemen utomlands (bet. 2008/09:SfU11, rskr. 241) inte återfanns i den dåvarande skrivelsen (skr. 2012/13:75). Regeringen hade, såvitt socialförsäkringsutskottet kunde se, inte heller tidigare år behandlat den aktuella riksdagsskrivelsen i sina redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser. Socialförsäkringsutskottet konstaterade dock att det aktuella tillkännagivandet torde vara att anse som slutbehandlat i och med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition om förändringar i studiestödssystemet (prop. 2009/10:141). Konstitutionsutskottet fann det anmärkningsvärt att ett tillkännagivande kunde gå helt förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen (se bet. 2012/13:KU21 s. 39).

Vid närmare undersökning inom Riksdagsförvaltningen och efter underhandskontakter med Regeringskansliet med anledning av det ovannämnda har det emellertid fastställts att någon riksdagsskrivelse aldrig ställdes till regeringen. I stället sändes en riksdagsskrivelse (rskr. 2008/09:241) endast till den dåvarande Riksrevisionens styrelse.

28

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

Av 5 kap. 13 § riksdagsordningen framgår att om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, ska det organ som har att verkställa beslutet underrättas genom en skrivelse. Riksdagens beslut med anledning av en proposition eller en framställning ska alltid meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som lämnat framställningen genom en skrivelse. Av tilläggsbestämmelsen 5.13.1 framgår att riksdagsskrivelser sätts upp av kammarkansliet och undertecknas av talmannen samt att utskott som har berett ett ärende ska få del av kammarens beslut i ärendet.

Utskottets ställningstagande

Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har under flera år förbättrats och ger, med något undantag, en fullständig och korrekt bild av riksdagens skrivelser och tillkännagivanden. I likhet med tidigare år ser konstitutionsutskottet positivt på den långsiktiga utvecklingen och förutsätter att redogörelsens kvalitet, inte minst i fråga om uppgifter om vilka åtgärder som planeras och bedömningar av när riksdagsskrivelser antas bli slutbehandlade, kommer att behållas i kommande redogörelser. Samtidigt finns det alltjämt enligt utskottets mening utrymme för ytterligare förbättringar. För riksdagens arbete vore det enligt utskottet värdefullt om det även tydligt framgick av redovisningen av regeringens åtgärder, i t.ex. en proposition eller ett utredningsdirektiv, att dessa åtgärder berör ett tillkännagivande eller om en viss åtgärd enligt regeringen innebär att ett tillkännagivande slutbehandlas.

Konstitutionsutskottet noterar att andelen slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets skrivelse har minskat marginellt. Även andelen slutbehandlade tillkännagivanden har minskat mer än marginellt, vilket är negativt. Utskottet noterar dock att den genomsnittliga handläggningstiden för slutbehandling av de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i årets skrivelse är oförändrad. Således är denna genomsnittliga handläggningstid alltjämt strax under två och ett halvt år vilket ligger inom ramen för konstitutionsutskottets uttalande om att det bör höra till undantagen att tillkännagivanden inte kan slutredovisas inom två till tre år.

Vad gäller slutbehandlingen av äldre tillkännagivanden framgår av årets skrivelse att samtliga fyra tillkännagivanden som är äldre än elva år kvarstår som ej slutbehandlade. Utskottet har tidigare uttalat att elva år inte kan anses vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande. Ut- skottet noterar emellertid att olika beredningsåtgärder i dessa tillkännagivanden har vidtagits och ska vidtas under innevarande år. Därtill gäller alltjämt enligt utskottet att handläggningstiden för slutbehandlingen av ett enskilt tillkännagivande är avhängig tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som förutsätts för en sådan slutbehandling. Utskottet anser det dock vara bekymmersamt att det endast i ett av dessa fyra fall, det äldsta tillkännagivandet om övriga konkurrensfrågor, redovisas en tydlig bedömning av när tillkännagivandet kan antas bli slutbehandlat.

29

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  Utbildningsutskottet uppmärksammar att ett tillkännagivande om mobb-
  ning och kränkande behandling saknas i årets skrivelse och betonar vikten av
  att regeringen respekterar och nogsamt behandlar riksdagens samtliga beslut
  som har meddelats regeringen genom riksdagsskrivelser. Utbildningsutskottet
  förutsätter att Regeringskansliet ser över sina rutiner och åtgärdar eventuella
  brister för att förhindra att det inträffade upprepas. Konstitutionsutskottet, som
  delar utbildningsutskottets bedömning, tvingas konstatera att det inte hör till
  de synnerliga undantagsfallen att tillkännagivanden saknas i regeringens redo-
  görelser, trots upprepade påpekanden sedan våren 2009 om hur viktigt det är
  att åtgärda brister i Regeringskansliets rutiner för att förhindra detta. Detta är
  enligt utskottet uppseendeväckande. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar
  nödvändiga åtgärder för att säkra att dess redogörelse uppfyller kraven på att
  vara korrekt, vederhäftig och väl kontrollerad. Dessa krav följer av regerings-
  formens objektivitetsprincip och har tidigare framhållits av konstitutionsut-
  skottet (bet. 2011/12:KU20 s. 161) i fråga om information som utgår från det
  allmänna. I sammanhanget vill utskottet även kort beröra förra årets gransk-
  ning. Då uppmärksammades ett tillkännagivande om trygghetssystemen utom-
  lands som föreföll ha gått förlorat i regeringens korrespondens med riksdagen.
  Konstitutionsutskottet har dock inhämtat att någon riksdagsskrivelse genom
  ett förbiseende aldrig ställdes till regeringen. I detta undantagsfall saknade så-
  ledes regeringen en riksdagsskrivelse utifrån vilken den kunde återrapportera
  till riksdagen inom ramen för sin årliga skrivelse med redogörelse för behand-
  lingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet konstaterar således
  att någon riksdagsskrivelse inte har översänts till regeringen samtidigt som re-
  geringen har ett ansvar att hålla sig underrättad om riksdagens beslut. Här bör
  även påminnas om att det aktuella tillkännagivandet har ansetts som slutbe-
  handlat av socialförsäkringsutskottet i och med riksdagsbehandlingen av en
  proposition om förändringar i studiestödssystemet.
  När det gäller ej slutbehandlade tillkännagivanden bör följande nämnas.
  Försvarsutskottet lyfter fram tre tillkännagivanden om en översyn av rekryte-
  ringsfrågan avseende deltidsbrandmän, hemvärnets insatsberedskap respek-
  tive hjärtstartare, där regeringens beredningsåtgärder hittills enligt utskottet
  inte synes svara fullständigt mot innehållet i tillkännagivandena. Försvarsut-
  skottet förutsätter att regeringens beredning av dessa tillkännagivanden fort-
  sätter. Socialförsäkringsutskottet konstaterar att två tillkännagivanden om
  vissa frågor om aktivitetsersättningen respektive sjuklön har tagit alltför lång
  tid att behandla och förutsätter att regeringen återkommer med förslag så snart
  som möjligt. Därtill pekar utskottet på tre ytterligare tillkännagivanden om
  misshandlade kvinnor, rehabilitering tillbaka till arbete respektive utvärdering
  av metoder för bedömning av arbetsförmåga där regeringens beredningsåtgär-
  der enligt socialförsäkringsutskottet dragit ut på tiden. Även trafikutskottet be-
  tonar att det ser allvarligt på bl.a. den saktfärdighet med vilken regeringen
  hanterat vissa tillkännagivanden som riksdagen lämnat inom åkerinäringens
  och taxibranschens område. Med anledning av två tillkännagivanden om
  granskning av effekter av olika klimat- och energipolitiska styrmedel samt om

30

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

att s.k. anvisningsavtal inte ska få förekomma erinrar näringsutskottet om vikten av att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att hörsamma riksdagens tillkännagivanden. Dessutom påpekar näringsutskottet att en tidsåtgång på fem år utan att regeringen slutfört en begärd granskning inte kan anses som skälig.

Konstitutionsutskottet delar de ovannämnda utskottens bedömningar och förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att utskottens synpunkter ska beaktas. Sammantaget konstaterar utskottet att beredningsåtgärder med anledning av ett antal tillkännagivanden har fördröjts. Mot bakgrund av konstitutionsutskottets påpekande om att elva år inte kan anses vara en acceptabel tidsåtgång för behandlingen av ett tillkännagivande vill utskottet särskilt peka på tillkännagivandet om vissa frågor om aktivitetsersättningen som socialförsäkringsutskottet uppmärksammat och som riksdagen beslutade i december 2003, dvs. för mer än tio år sedan. Konstitutionsutskottet påminner därför om vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsåtgång när det gäller att hörsamma ett tillkännagivande och att det, om det trots detta skulle dra ut på tiden, är angeläget att regeringen lämnar fullgod information om orsakerna till fördröjningen. På sitt eget område noterar konstitutionsutskottet vad gäller tillkännagivandet om Riksrevisionens styrelses framställning om sammanslagningar av myndigheter att regeringen i sin redogörelse angav att den avsåg att återkomma till riksdagen med en samlad redovisning i en förvaltningspolitisk skrivelse under våren 2014. Utskottet har tagit del av skrivelsen (skr. 2013/14:155) och bedömer att dess redovisning i den här berörda delen svarar mot tillkännagivandet i tillräcklig utsträckning.

När det gäller slutbehandlade tillkännagivanden bör följande nämnas. Nä- ringsutskottet anser att ett tillkännagivande om en utvärdering av civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område inte kan anses som slutbehandlat. Detta då tillkännagivandet innebär att regeringen ska informera riksdagen samtidigt som den muntliga redogörelse som hittills gjorts i ärendet endast har lämnats till näringsutskottet. Regeringen bör enligt näringsutskottet återkomma i nästa års redogörelse med en beskrivning av den fortsatta behandlingen av tillkännagivandet. Med anledning av detta påminner näringsutskottet om vad den tidigare anfört om vikten av att regeringen med omsorg beaktar riksdagens tillkännagivanden innan de redovisas som slutbehandlade. Konstitutionsutskottet delar näringsutskottets bedömning och förutsätter att regeringen vidtar de åtgärder som krävs för att näringsutskottets synpunkter ska beaktas.

När det gäller följdmotionen konstaterar konstitutionsutskottet inledningsvis att skatteutskottet avstyrker fem yrkanden om tillkännagivanden till regeringen att den ska verkställa riksdagens tidigare beslut i frågor om att skyndsamt införa en tonnageskatt (yrkande 1), att utvärdera vilka effekter de ändrade F-skattereglerna haft på arbetstagarnas ställning och skatteinkomsterna (yrkande 2), att skyndsamt införa personalliggare med oannonserade kontroller inom byggbranschen (yrkande 3), att införa ett enkelt system där månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter görs individuellt och inte,

31

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  som i dag, med en totalsumma (yrkande 4) samt att skyndsamt införa kassare-
  gister för utländska företagare utan fast driftsställe i Sverige (yrkande 5). Skat-
  teutskottet anser att den fortsatta beredningen av dessa ovannämnda frågor bör
  avvaktas. Konstitutionsutskottet delar skatteutskottets bedömning och avstyr-
  ker de ovannämnda yrkandena. Vidare konstaterar konstitutionsutskottet att
  trafikutskottet tillstyrker följdmotionens fyra yrkanden om tillkännagivanden
  till regeringen att den ska verkställa riksdagens tidigare beslut i frågor om att
  sjysta villkor ska gälla och om att en nationell samordnare ska tillsättas för
  bättre efterlevnad av reglerna i åkeribranschen (yrkande 6), att reglerna för
  cabotage måste följas och att fusket med dessa måste upphöra (yrkande 7), att
  den holländska modellen bör prövas (yrkande 8) samt att skyndsamt införa
  obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) för taxametrar inom
  taxinäringen (yrkande 9). Trafikutskottet påminner om att utskottet den 1 april
  2014 lämnade förslag till kammaren (bet. 2013/14:TU14) om riksdagsbeslut
  som motsvarar bl.a. de ovannämnda tillkännagivandena inom yrkestrafikom-
  rådet (yrkandena 6–8). Mot bakgrund av frågornas stora betydelse och rege-
  ringens hittills långsamma hantering finner trafikutskottet det dock befogat att
  åter aktualisera frågorna i detta sammanhang. Konstitutionsutskottet kan för
  sin del konstatera följande. Följdmotionen lämnades in den 2 april 2014. Riks-
  dagen biföll den 16 april 2014 trafikutskottets nämnda förslag till sex tillkän-
  nagivanden till regeringen. Den 24 april 2014 överlämnade regeringen en pro-
  position om redovisningscentraler för taxi (prop. 2013/14:223) som trafikut-
  skottet avser att behandla innan sommaruppehållet. De rapporter som Trans-
  portstyrelsen färdigställde under våren 2014 i några av de här aktuella frågorna
  och remissvaren till dessa rapporter bereds inom Regeringskansliet. Därtill be-
  slutade regeringen den 22 maj 2014 om en proposition om sanktionsavgift för
  överträdelse av bestämmelserna om cabotagetransport på väg. Som framgått
  ovan delar konstitutionsutskottet den oro för regeringens saktfärdighet i de här
  frågorna som trafikutskottet uttalat. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att
  komma till rätta med problemen inom yrkestrafiken och taxinäringen. Samti-
  digt bedömer konstitutionsutskottet, inte minst i ljuset av att riksdagen under
  de nuvarande och förra riksmötena lämnade tillkännagivanden som i allt vä-
  sentligt motsvarar yrkandena 6–9 i följdmotionen, att regeringen redan får an-
  ses vara underrättad om riksdagens inställning i de här aktuella frågorna. Ut-
  skottet noterar även att regeringen efter att följdmotionen väcktes har beslutat
  om två propositioner i de ämnen som berörs av de här aktuella yrkandena. Vid
  en sammanvägd bedömning avstyrker således konstitutionsutskottet följdmo-
  tionens yrkanden 6–9. Då arbetsmarknadsutskottet inte har yttrat sig i frågan
  om en ratifikation av ILO-konvention nr 94 (yrkande 10) saknar konstitutions-
  utskottet skäl att frångå arbetsmarknadsutskottets senaste ställningstagande i
  frågan (se bet. 2013/14:AU6 s. 38) om att det inte finns något skäl att föregripa
  regeringens pågående berednings- och utredningsarbete. Konstitutionsutskot-
  tet avstyrker således följdmotionens yrkande 10.

32

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2013/14:KU21

Riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.

Redogörelsen

Av riksdagsstyrelsens redogörelse (redog. 2013/14:RS6) framgår att styrelsen sedan 2012 redovisar behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen i en redogörelse till riksdagen. I redogörelsen redovisas elva riksdagsskrivelser, två från riksmötet 2009/10, en från riksmötet 2010/11, sju från riksmötet 2012/13 och två från riksmötet 2013/14. Alla riksdagsskrivelser utom en redovisas som slutbehandlade. Den riksdagsskrivelse som inte är slutbehandlad innehåller ett tillkännagivande om minnesår för demokratins genombrott (bet. 2012/13:KU16 mom. 7, rskr. 195). Av riksdagsstyrelsens redogörelse framgår att tillkännagivandet innebär att riksdagen gett riksdagsstyrelsen i uppdrag att närmare överväga hur riksdagen vid lämplig tidpunkt och i lämplig form kan uppmärksamma att 100 år har förflutit sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige. Vidare anges att riksdagsstyrelsen den 5 juni 2013 beslutade att uppdra åt riksdagsdirektören att återkomma till styrelsen med förslag på åtgärder för att förbereda och genomföra ett jubileum med anledning av demokratins införande i Sverige. Den 19 september 2013 beslutade riksdagsdirektören att ge chefen för enheten besök, utbildning och evenemang i Riksdagsförvaltningen (RDF) i uppdrag att tillsammans med en intern arbetsgrupp inom RDF ta fram förslag på åtgärder för att förbereda och genomföra ett jubileum. En första rapport med förslag till fortsatt arbete lämnades till riksdagsdirektören den 17 oktober 2013. Under våren 2014 kommer förstudiedirektiv för det fortsatta arbetet att beslutas, och ambitionen är att under hösten 2014 tillsätta en kommitté i enlighet med tillkännagivandet. Slutligen anges i redogörelsen att riksdagsstyrelsen återkommer till riksdagen i frågan.

Tidigare behandling

Vid konstitutionsutskottets behandling våren 2012 (bet. 2011/12:KU21) av riksdagsstyrelsens föregående redogörelse noterade utskottet att det var första gången denna redovisningsform användes av riksdagsstyrelsen. Utskottet påpekade då att styrelsens beslut att redovisningen till riksdagen av vidtagna åtgärder ska följa samma form som regeringens redovisning är värdefullt, inte minst eftersom det säkerställer en enhetlig behandling av samtliga riksdagsskrivelser vid ett och samma tillfälle. Utskottet noterade att det fanns ett visst utrymme för ökad tydlighet i redogörelsen, t.ex. när det gäller redovisningen av beredningsåtgärder och hur skrivelser slutbehandlats. Vidare påpekades att

33

2013/14:KU21 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
  två ännu ej slutbehandlade tillkännagivanden hade fallit bort från redogörel-
  sen. Med det sagda föreslog utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelsen
  till handlingarna. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr.
  2011/12:272).
  Våren 2013 noterade utskottet att en redovisning av åtgärder med anledning
  av tillkännagivanden saknades i styrelsens redogörelse (bet. 2012/13:KU21).
  Även om utskottet ansåg att dessa iakttagelser måste ses mot bakgrund av att
  det var andra gången denna redovisningsform användes av riksdagsstyrelsen
  var det enligt utskottet viktigt att styrelsens redovisning var uttömmande och
  tydlig samt att formen för styrelsens redovisning var densamma som för rege-
  ringens redovisning. Således fanns det enligt utskottets mening ett fortsatt ut-
  rymme för ökad tydlighet i redogörelsen, särskilt i fråga om redovisningen av
  beredningsåtgärder och hur skrivelser slutbehandlats. Med det sagda föreslog
  utskottet att riksdagen skulle lägga redogörelsen till handlingarna. Riksdagen
  beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2012/13:295).

Utskottets ställningstagande

Riksdagsstyrelsens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har förbättrats avsevärt i år och ger i allt väsentligt en fullständig och korrekt bild av riksdagens skrivelser och tillkännagivanden. Utskottet anser alltjämt att det är viktigt att formen för styrelsens redovisning är densamma som för regeringens redovisning. Med det sagda föreslår utskottet att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

34

2013/14:KU21

Reservationer

1.Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågor på skatteområdet, punkt 3 (V)

av Mia Sydow Mölleby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) yrkandena 1–5.

Ställningstagande

Jag anser att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den ska verkställa riksdagens tidigare beslut i frågor om att skyndsamt införa en tonnageskatt, att utvärdera vilka effekter de ändrade F-skattereglerna haft på arbetstagarnas ställning och skatteinkomsterna, att skyndsamt införa personalliggare med oannonserade kontroller inom byggbranschen, att införa ett enkelt system där månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter görs individuellt och inte, som i dag, med en totalsumma samt att skyndsamt införa kassaregister för utländska företagare utan fast driftsställe i Sverige. Således delar jag inte skatteutskottets bedömning om att man bör avvakta regeringens fortsatta beredning av dessa frågor och utskottets förslag om att avstyrka följdmotionens yrkanden 1–5. Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen bör bifalla yrkandena 1–5 i följdmotionen och lämna tillkännagivande till regeringen i enlighet med dessa yrkanden.

2.Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågor på åkeri- och taxiområdet, punkt 4 (V)

av Mia Sydow Mölleby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) yrkandena 6–9.

35

2013/14:KU21 RESERVATIONER

Ställningstagande

Jag ser allvarligt på de stora problem som finns inom både åkerinäringen och taxibranschen och den saktfärdighet med vilken regeringen har hanterat frågorna. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen inom yrkestrafiken och taxinäringen. Således anser jag att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den ska verkställa riksdagens tidigare beslut i frågor om att sjysta villkor ska gälla och att en nationell samordnare ska tillsättas för bättre efterlevnad av reglerna i åkeribranschen, att reglerna för cabotage måste följas och att fusket med dessa måste upphöra, att den holländska modellen bör prövas samt att skyndsamt införa obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) för taxametrar inom taxinäringen. Jag delar inte utskottets sammanvägda bedömning om att avstyrka följdmotionens yrkanden 6–9. I dessa frågor delar jag i stället trafikutskottets bedömning och förslag om att tillstyrka de berörda yrkandena. Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen bör bifalla yrkandena 6–9 i följdmotionen och lämna tillkännagivande till regeringen i enlighet med dessa yrkanden.

3.Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågan om ILO-konventionen nr 94, punkt 5 (V)

av Mia Sydow Mölleby (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Vad gäller frågan om ratificeringen av ILO:s konvention nr 94 delar jag det ställningstagande som mitt partis företrädare i arbetsmarknadsutskottet lämnade tidigare under våren i en reservation (se bet. 2013/14:AU6 s. 75). Jag anser att en ratificering av konventionen, liksom ett krav på kollektivavtalsenliga villkor vid upphandling, skulle förbättra möjligheterna att bekämpa lönedumpning. Regeringen har dock inte följt riksdagens beslut i denna fråga. Så- ledes bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med förslag om ratificering av ILO:s konvention nr 94 om villkoren vid offentlig upphandling. Sammanfattningsvis anser jag att riksdagen bör bifalla yrkande 10 i följdmotionen och lämna tillkännagivande till regeringen i enlighet med detta yrkande.

36

2013/14:KU21

Särskilda yttranden

1.Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågor på skatteområdet, punkt 3 (S, MP)

Peter Eriksson (MP), Björn von Sydow (S), Helene Petersson i Stockaryd (S), Phia Andersson (S), Hans Hoff (S) och Marie Granlund (S) anför:

Även om vi formellt ställer oss bakom utskottets avstyrkande av motionens yrkanden 1–5 vill vi betona vissa aspekter som inte i tillräcklig utsträckning framträder i utskottets ställningstagande. Inte minst vill vi betona regeringens saktfärdighet i att hantera riksdagens uttryckliga önskemål i vissa skattefrågor. Exempelvis anser vi att frågan om tonnageskatten har dragits i långbänk sedan regeringsskiftet 2006. Även om regeringen gav i uppdrag att senast i november 2014 utreda frågan om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen utlovade regeringen redan i sin budgetpropositionen för 2008 att frågan skulle ses över. I frågan om kontrollåtgärder inom byggbranschen m.m. aviserade regeringen i sin egen propositionsförteckning för våren 2013 en proposition om månadsuppgifter för att sedan avskriva den. Med ett års fördröjning tillsattes så en ny utredning om personalliggare i byggbranschen. Sammantaget har regeringens långsamma hantering av flera viktiga skattefrågor hämmat utvecklingen av en rättvis och sund konkurrens i flera näringar.

2.Verkställande av riksdagens tidigare beslut i frågan om ILO-konventionen nr 94, punkt 5 (S, MP)

Peter Eriksson (MP), Björn von Sydow (S), Helene Petersson i Stockaryd (S), Phia Andersson (S), Hans Hoff (S) och Marie Granlund (S) anför:

Även om vi formellt ställer oss bakom utskottets avstyrkande av motionens yrkanden 6–9 vill vi betona vissa aspekter som inte i tillräcklig utsträckning framträder i utskottets ställningstagande. Inte minst vill vi betona regeringens saktfärdighet i att hantera riksdagens uttryckliga önskemål i vissa frågor på åkeri- och taxiområdet. Vi ser allvarligt på detta. Inte minst eftersom de brister som riksdagen har pekat på vad gäller både åkerinäringen och taxibranschen är systemkritiska för en välfungerande arbetsmarknad på dessa områden. Därtill finns även skäl att påminna om att taxiresenärerna under många år har betalat priset för regeringens saktfärdighet. Inom åkerinäringen har den orättvisa konkurrenssituation som tyvärr fått råda alltför länge medfört att seriösa aktörer tvingats bort från marknaden eftersom de inte haft möjlighet att konkurrera på lika villkor, missförhållanden som regeringen beklagligt nog har negligerat.

37

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Redogörelse 2013/14:RS6

Redogörelse 2013/14:RS6 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Skrivelse 2013/14:75

Skrivelse 2013/14:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Följdmotionen

2013/14:K24 av Björn von Sydow m.fl. (S):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att skyndsamt införa en tonnageskatt.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att utvärdera vilka effekter de ändrade F-skattereglerna haft på arbetstagarnas ställning och skatteinkomsterna.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att skyndsamt införa personalliggare med oannonserade kontroller inom byggbranschen.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att införa ett enkelt system där månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter görs individuellt och inte, som

idag, med en totalsumma.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att skyndsamt införa kassaregister för utländska företagare utan fast driftsställe i Sverige.

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att sjysta villkor ska gälla och om att en nationell samordnare ska tillsättas för bättre efterlevnad av reglerna i åkeribranschen.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG 2013/14:KU21

i fråga om att reglerna för cabotage måste följas och om att fusket med dessa måste upphöra.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att den holländska modellen bör prövas.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att skyndsamt införa obligatoriska redovisningscentraler (tömningscentraler) för taxametrar inom taxinäringen.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

imotionen om att regeringen ska verkställa riksdagens tidigare beslut

ifråga om att skyndsamt ratificera ILO-konvention nr 94.

39

2013/14:KU21

BILAGA 2

Skatteutskottets yttrande 2013/14:SkU6y

40

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SKU6Y

41

2013/14:KU21 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:SKU6Y

42

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SKU6Y

43

2013/14:KU21 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:SKU6Y

44

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SKU6Y

45

2013/14:KU21 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:SKU6Y

46

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SKU6Y

47

2013/14:KU21 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:SKU6Y

48

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SKU6Y

49

2013/14:KU21 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:SKU6Y

50

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SKU6Y

51

2013/14:KU21 BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:SKU6Y

52

BILAGA 2 SKATTEUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SKU6Y

53

2013/14:KU21

BILAGA 3

Försvarsutskottets yttrande 2013/14:FöU2y

54

BILAGA 3 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:FÖU2Y

55

2013/14:KU21 BILAGA 3 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:FÖU2Y

56

BILAGA 3 FÖRSVARSUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:FÖU2Y

57

2013/14:KU21

BILAGA 4

Socialförsäkringsutskottets yttrande 2013/14:SfU5y

58

BILAGA 4 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SFU5Y

59

2013/14:KU21 BILAGA 4 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:SFU5Y

60

BILAGA 4 SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:SFU5Y

61

2013/14:KU21

BILAGA 5

Utbildningsutskottets yttrande 2013/14:UbU4y

62

BILAGA 5 UTBILDNINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:UBU4Y

63

2013/14:KU21

BILAGA 6

Trafikutskottets yttrande 2013/14:TU3y

64

BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:TU3Y

65

2013/14:KU21 BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:TU3Y

66

BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:TU3Y

67

2013/14:KU21 BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:TU3Y

68

BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:TU3Y

69

2013/14:KU21 BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:TU3Y

70

BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:TU3Y

71

2013/14:KU21 BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:TU3Y

72

BILAGA 6 TRAFIKUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:TU3Y

73

2013/14:KU21

BILAGA 7

Näringsutskottets yttrande 2013/14:NU3y

74

BILAGA 7 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:NU3Y

75

2013/14:KU21 BILAGA 7 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:NU3Y

76

BILAGA 7 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:NU3Y

77

2013/14:KU21 BILAGA 7 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE
  2013/14:NU3Y

78

BILAGA 7 NÄRINGSUTSKOTTETS YTTRANDE 2013/14:KU21

2013/14:NU3Y

7U\FN(ODQGHUV9lOOLQJE\ 79