Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU36
Skärpningar i vapenlagstiftningen
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:226 Skärpningar i vapenlagstiftningen och två motioner som väckts med anledning av propositionen.
För att en skärpt syn på allvarliga vapenbrott ska få genomslag föreslås i propositionen att straffen för vapenbrott höjs. Bland annat ska det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införas med straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.
I syfte att skapa en tydligare och mer rättssäker prövning när det gäller sammanslutningars tillstånd att inneha vapen föreslås vidare ett nytt system med ett auktorisationsförfarande för prövningen av sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Det nya systemet innebär att endast auktoriserade sammanslutningar eller sammanslutningar som är anslutna till en auktoriserad sammanslutning kan komma i fråga för tillstånd att inneha vapen. Tillsynen över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte ska utövas av den nya Polismyndigheten, som också ska föra ett nytt register över sådana sammanslutningar.
I propositionen föreslås vidare att tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen även ska omfatta bl.a. airsoftvapen som drivs av gas. Dessutom föreslår regeringen att tidsbegränsade tillstånd fortsätter att gälla även efter tillståndstidens utgång under den tid då en prövning av förnyat tillstånd pågår.
Lagändringarna i fråga om straffbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 2014 och övriga lagändringar den 2 januari 2015.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns fyra reservationer (S, SD).
1
2013/14:JuU36
2
2013/14:JuU36
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Skärpta straff för vapenbrott
Riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om ändring i vapenlagen (1996:67),
2.lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:226 punkterna 1 och 3.
2.Hemlig avlyssning vid grovt vapenbrott
Riksdagen avslår motion
2013/14:Ju27 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1.
Reservation 1 (S, SD)
3.Auktorisation och tillstånd att inneha skjutvapen
Riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om ändring i vapenlagen (1996:67),
2.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:226 punkterna 2 och 4 samt avslår motion
2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1.
Reservation 2 (SD)
4.Bättre förutsättningar att stoppa införseln av illegala vapen
Riksdagen avslår motion
2013/14:Ju27 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 2.
Reservation 3 (S, SD)
5.Kortare handläggningstider i vapenärenden
Riksdagen avslår motion
2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD) yrkande 2.
Reservation 4 (SD)
Stockholm den 18 juni 2014
På justitieutskottets vägnar
Morgan Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S), Johan Linander (C), Krister Hammarbergh (M), Ewa Thalén Finné (M), Kerstin Haglö (S), Anti Avsan (M), Christer Adelsbo (S), Jan R Andersson (M), Elin Lundgren (S), Johan Pehrson (FP), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Patrick Reslow (M), Caroline Szyber (KD), Richard Jomshof (SD), Agneta Börjesson (MP) och Marianne Berg (V).
3
2013/14:JuU36
Redogörelse för ärendet
I proposition 2013/14:226 lämnar regeringen förslag till lagändringar som syftar till att en skärpt syn på vapenbrott ska få genomslag. För att skapa en tydligare och mer rättssäker prövning när det gäller sammanslutningars tillstånd att inneha vapen föreslår regeringen dessutom ett nytt system med ett auktorisationsförfarande för prövningen av sammanslutningar för jakt- eller målskytte.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.
Propositionens huvudsakliga innehåll
För att en skärpt syn på allvarliga vapenbrott ska få genomslag föreslår regeringen att straffen för vapenbrott höjs. Bland annat ska det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott införas med straffet fängelse i lägst tre och högst sex år.
I syfte att skapa en tydligare och mer rättssäker prövning när det gäller sammanslutningars tillstånd att inneha vapen föreslås ett nytt system med ett auktorisationsförfarande för prövningen av sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Det nya systemet innebär att endast auktoriserade sammanslutningar eller sammanslutningar som är anslutna till en auktoriserad sammanslutning kan komma i fråga för tillstånd att inneha vapen. Tillsynen över auktoriserade sammanslutningar för jakt- eller målskytte ska utövas av den nya Polismyndigheten, som också ska föra ett nytt register över sådana sammanslutningar.
Tillståndsbefrielsen för innehav av effektbegränsade vapen ska även omfatta bl.a. airsoftvapen som drivs av gas. Dessutom ska tidsbegränsade tillstånd fortsätta att gälla även efter tillståndstidens utgång under den tid då en prövning av förnyat tillstånd pågår.
Lagändringarna i fråga om straffbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 2014 och övriga lagändringar den 2 januari 2015.
4
2013/14:JuU36
Utskottets överväganden
Skärpta straff för vapenbrott
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om skärpta straff för vapenbrott och avslår ett motionsyrkande om att hemlig telefonavlyssning ska kunna användas redan vid grovt vapenbrott. Jämför reservation 1 (S, SD).
Propositionen
Regeringen föreslår att straffminimum för grovt vapenbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Samtidigt ska straffmaximum för vapenbrott av normalgraden höjas från fängelse i ett år till fängelse i två år. Vidare föreslås i propositionen att en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott med straffskalan fängelse i lägst tre och högst sex år införs. Regeringen föreslår dessutom att man vid bedömningen av om ett vapenbrott är grovt särskilt ska beakta om vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats, om vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet, om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett flera vapen eller om gärningen annars har varit av särskilt farlig art. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska man särskilt beakta om innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett ett stort antal vapen.
Gällande rätt
Av 27 kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken framgår att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får användas vid förundersökning som avser
1.brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,
2.försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, om sådan gärning är belagd med straff eller
3.annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Ju27 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska kunna användas redan vid grovt vapenbrott. Enligt motionärerna innebär regeringens förslag att sådan avlyssning bara kan användas vid vapenbrott som rör ett stort antal vapen, vilket snävar in tillämpningsområdet onödigt mycket.
5
2013/14:JuU36 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till höjningar av straffminimum för grovt vapenbrott respektive av straffmaximum för vapenbrott av normalgraden. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning om vilka omständigheter som ska ligga till grund för bedömningen av om ett vapenbrott är grovt eller synnerligen grovt. Utskottet anser att lagförslaget i denna del är väl avvägt och att det bör antas av riksdagen. Detta gäller även förslaget som avser en ändring i lagen om straff för terroristbrott, som inte har lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar även detta.
Huvudregeln för när hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation ska kunna användas är att minimistraffet för brottet inte understiger fängelse i två år. Som framgår ovan finns det dock en straffvärdeventil som innebär att hemlig avlyssning får användas om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år.
Minimistraffet för grovt vapenbrott är för närvarande fängelse i sex månader och i det aktuella lagstiftningsärendet föreslås att straffet höjs till fängelse i ett år. Motionärerna är kritiska till att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation inte regelmässigt kan komma till användning vid grova vapenbrott och efterfrågar ett tillkännagivande om detta till regeringen. Utskottet är inte berett att föreslå några ändringar i kraven på när hemlig avlyssning får användas. Det finns inte heller skäl att göra undantag från dessa regler när det gäller grovt vapenbrott. Utskottet noterar därvid möjligheten att besluta om avlyssning om brottets straffvärde överstiger fängelse i två år. Motion 2013/14:Ju27 (S) yrkande 1 bör avslås.
Auktorisation och tillstånd att inneha skjutvapen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om auktorisation och tillstånd att inneha skjutvapen och avslår ett motionsyrkande om avslag på propositionens förslag om att införa ett auktorisationssystem för skyttesammanslutningar. Jämför reservation 2 (SD).
Propositionen
Regeringen föreslår att auktorisation får meddelas sammanslutningar för jakt- eller målskytte som har en stabil organisation, en kontinuerlig skytteverksamhet och en ordning för säker vapenhantering. Polismyndigheten ska pröva frågor om auktorisation. Vidare anför regeringen att Polismyndigheten med hjälp av automatiserad behandling ska föra ett separat centralt register över de sammanslutningar som har auktoriserats. Uppgifter i
6
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2013/14:JuU36 |
registret över auktoriserade sammanslutningar undantas från sekretesskyddet i offentlighets- och sekretesslagen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kraven på en stabil organisation, en kontinuerlig skytteverksamhet och en ordning för säker vapenhantering för att få auktorisation.
Tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas sammanslutningar för jakt- eller målskytte som uppfyller höga krav på säkerhet i fråga om handhavande av vapen och som har auktoriserats eller är anslutna till en auktoriserad sammanslutning och har stabil organisation och kontinuerlig skytteverksamhet.
Regeringen anför att det är av stor vikt att den prövning som görs av om skyttesammanslutningar ska beviljas tillstånd att inneha vapen präglas av tydlighet och rättssäkerhet. Enligt regeringens mening är den nuvarande ordningen för denna prövning förenad med vissa brister. Enligt regeringen är det inte lämpligt att en myndighet på det sätt som sker i dag prövar frågan om en sammanslutning uppfyller kraven för att inneha vapen och meddelar beslut i den frågan genom att göra ändringar i sina föreskrifter. Den ordningen medför bl.a. att det saknas uttryckliga bestämmelser om överklagande och att det inte heller finns möjlighet att kontrollera att en fullständig prövning har föregått beslutet.
För att komma till rätta med dessa brister och för att skapa en tydligare och mer rättssäker prövning av tillståndsärendena anser regeringen att det bör införas ett nytt system för prövningen av sammanslutningar för jakt- eller målskytte. Prövningen ska göras i två led: dels i ett auktorisationsförfarande, dels i tillståndsärendet.
Regeringen anför vidare att det system för auktorisation som föreslås av utredningen i stort motsvarar dagens ordning. Enligt utredningen bör dock auktorisationsförfarandet, i likhet med övriga tillståndsförfaranden, regleras i lag. Regeringen instämmer, liksom majoriteten av remissinstanserna, i utredningens bedömning att den föreslagna ordningen leder till ett öppnare och mer rättssäkert förfarande, med möjlighet att kontrollera att en fullständig prövning har föregått beslutet. Det blir även möjligt att låta auktorisation eller anslutning till en auktoriserad sammanslutning utgöra en förutsättning för att en sammanslutning t.ex. ska kunna inneha vapen eller få utfärda vissa intyg. Detta kommer enligt regeringen att bidra till en god kontroll av vapeninnehav och vapenhantering. Frågan om auktorisation bör prövas av Polismyndigheten. Till de auktoriserade sammanslutningarna ska andra sammanslutningar kunna ansluta sig.
Motionen
I motion 2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1 begärs att propositionen avslås i den del som avser ett system för auktorisation av
7
2013/14:JuU36 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
skyttesammanslutningar. Motionären är kritisk till att det inte i lag ska | |
föreskrivas hur kraven på stabil organisation, bedrivande av skytteverksamhet | |
och säker vapenhantering ska utformas utan att regeringen föreslår att det ska | |
överlåtas på Polismyndigheten att meddela föreskrifter i dessa avseenden. | |
Motionären anför vidare att kravet på auktorisation bl.a. innebär en orimlig | |
inskränkning av skytteföreningarnas verksamhet. |
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det är av stor vikt att den prövning som görs av om skyttesammanslutningar ska beviljas tillstånd att inneha vapen präglas av tydlighet och rättssäkerhet. Utskottet anser att den föreslagna ordningen för hur denna prövning ska gå till uppfyller dessa krav och att lagförslaget är väl avvägt. Utskottet tillstyrker därför propositionen i de nu aktuella delarna och avstyrker motion 2013/14:Ju28 (SD) yrkande 1.
Bättre förutsättningar att stoppa införseln av illegala vapen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att tullen ska ges utökade möjligheter att kontrollera
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Ju27 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att tullen ska få bättre förutsättningar att stoppa införseln av illegala vapen genom att den ges möjligheter att kontrollera idhandlingar.
Bakgrund
Tullverket saknar befogenhet att i samband med varukontroll och vid en inre gräns begära att en resenär legitimerar sig. En förutsättning för att tullen ska kunna göra en identitetskontroll är att det finns skäl att inleda förundersökning vid misstanke om smugglings- eller tullbrott.
Liknande motionsyrkanden som det nu aktuella har vid ett flertal tillfällen behandlats av skatteutskottet, senast i betänkande 2013/14:SkU1 s. 14. Utskottet konstaterade där att de frågor om Tullverkets befogenheter som togs upp i motionerna hade utretts av Gränskontrollutredningen, som lämnade förslag i betänkandet Kontroll av inre gräns (SOU 2006:9). I betänkandet lämnades förslag på lagreglering av bl.a. Tullverkets möjligheter att under vissa omständigheter kontrollera en persons identitet. Skatteutskottet anförde att förslaget alltjämt bereddes inom Regeringskansliet och att denna beredning
8
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2013/14:JuU36 |
inte borde föregripas. Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2013/14:87).
Finansdepartementet har informerat om att Tullverket numera är av den uppfattningen att identiteten kan kontrolleras i tillräcklig utsträckning inom ramen för befintlig lagstiftning, dvs. när det behövs som ett led i varukontroll. Tullverket har utfärdat interna riktlinjer om detta och Finansdepartementet uppfattar det som att det inte längre är aktuellt med ändrad lagstiftning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har givetvis förståelse för vikten av att förhindra införsel av illegala vapen. Utskottet finner dock mot bakgrund av vad som anförts ovan att det saknas anledning till ett tillkännagivande till regeringen med anledning av vad som anförs i motion 2013/14:Ju27 (S) yrkande 2. Motionsyrkandet avstyrks.
Kortare handläggningstider i vapenärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om kortare handläggningstider för skjutvapenlicens och tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring. Jämför reservation 4 (SD).
Motionen
I motion 2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att regeringen till nästa statsbudget ska återkomma med ett förslag om att förkorta polisens handläggningstider för skjutvapenlicens och tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring.
Bakgrund
Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt motionsyrkanden om polismyndigheternas handläggningstider för ansökningar om tillstånd att inneha vapen, senast förenklat i betänkande 2013/14:JuU14 och dessförinnan i betänkande 2012/13:JuU9 s.
9
2013/14:JuU36 | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. | |
2012/13:147). |
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan utan vidhåller att det inte är lämpligt att göra ett tillkännagivande om polismyndigheternas handläggningstider parallellt med det omfattande arbete som just nu pågår med att förändra polisorganisationen. Motion 2013/14:Ju28 (SD) yrkande 2 bör avslås.
10
2013/14:JuU36
Reservationer
1.Hemlig avlyssning vid grovt vapenbrott, punkt 2 (S, SD)
av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Richard Jomshof (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Ju27 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att tvångsmedel som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (teleavlyssning) ska kunna användas redan vid grovt vapenbrott. Att kunna använda sig av sådan avlyssning redan vid grovt vapenbrott skapar ännu bättre förutsättningar för polisen att utreda och lagföra kriminella. Så blir inte fallet med regeringens förslag. För att kunna använda sig av tvångsmedel i regeringens förslag torde det krävas att det rör sig om ett stort antal vapen, vilket snävar in användningsområdet för mycket.
2.Auktorisation och tillstånd att inneha skjutvapen, punkt 3 (SD)
av Richard Jomshof (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
a)Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) utom såvitt avser 2 kap. 1, 6 och 6 a §§.
b)Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD) yrkande 1,
bifaller delvis proposition 2013/14:226 punkt 2 och avslår proposition 2013/14:226 punkt 4.
Ställningstagande
Enligt regeringens förslag ska skyttesammanslutningar auktoriseras av Polismyndigheten för att få ha vapen.
11
2013/14:JuU36 RESERVATIONER
Av propositionen framgår emellertid inte vilka krav som ska ställas på sammanslutningarna. Detta kommer i stället att regleras på föreskriftsnivå. Därigenom fråntas riksdagen sin möjlighet att bedöma vilka konsekvenser förslaget får för landets sportskyttar.
Liksom remissinstanserna Förvaltningsrätten i Uppsala, Naturvårdsverket, Jägarnas Riksförbund och Sveriges Vapenägares Förbund anser jag att regeringen borde ha redovisat de närmare kriterierna för auktorisation öppet i propositionen genom att de hade införts i lag, detta särskilt med avseende på att regeringen inte påvisat något konkret problem med den nuvarande ordningen.
Sammanfattningsvis identifierar jag detta förslag som en omöjlig och orimlig inskränkning av skytteföreningarnas verksamhet. Jag yrkar därför avslag på de delar i propositionen som rör förslaget om auktorisation. I enlighet med min inställning i fråga om auktorisation av skyttesammanslutningar anser jag även att den ändring i offentlighets- och sekretesslagen som föreslås i propositionen och som hänger samman med frågan om auktorisation, bör avslås.
3.Bättre förutsättningar att stoppa införseln av illegala vapen, punkt 4 (S, SD)
av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S) och Richard Jomshof (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Ju27 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att tullen måste ges bättre förutsättningar att stoppa införseln av illegala vapen. Tullen bör därför ges möjlighet att kontrollera
4.Kortare handläggningstider i vapenärenden, punkt 5 (SD) av Richard Jomshof (SD).
12
RESERVATIONER 2013/14:JuU36
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD) yrkande 2.
Ställningstagande
Jag anser att vi politiker gott kan underlätta för den stora grupp skötsamma medborgare som utövar sport- eller jaktskytte eller som har ett historiskt intresse för vapen. Ett första steg i denna riktning bör vara att minska de väldigt långa handläggningstider som polisen har när det gäller licensgivning för vapen och tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring. Bara hos Polismyndigheten i Stockholms län hade man i början av 2014 en kö om 5 000 liggande ärenden, och det kan gå flera månader innan man ens tilldelas en handläggare.
Jag anser därför att regeringen till nästa statsbudget ska återkomma med ett förslag om att förkorta polisens handläggningstider för skjutvapenlicens och tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring.
13
2013/14:JuU36
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2013/14:226 Skärpningar i vapenlagstiftningen:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Följdmotionerna
2013/14:Ju27 av Morgan Johansson m.fl. (S):
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
imotionen om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
imotionen om att tullen ska få bättre förutsättningar att stoppa införseln av illegala vapen genom att ges möjlighet att kontrollera idhandlingar.
2013/14:Ju28 av Richard Jomshof (SD):
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
imotionen om att avslå förslagspunkterna i propositionen om att införa ett system för auktorisation av skyttesammanslutningar.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
imotionen om att regeringen till nästa statsbudget ska återkomma med ett förslag om att minska polisens handläggningstider för skjutvapenlicens samt tillstånd för vapen- och ammunitionsförvaring.
14
2013/14:JuU36
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
15
2013/14:JuU36 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
16
BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:JuU36 |
17
2013/14:JuU36 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
18
BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:JuU36 |
19
2013/14:JuU36 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
20
BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:JuU36 |
21
2013/14:JuU36 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
22
BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:JuU36 |
23
2013/14:JuU36 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
24 | Tryck: Elanders, Vällingby 2014 |