Justitieutskottets betänkande 2013/14:JuU26 | |
Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:157 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden.
I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden. Regeringen föreslår bl.a. att det ska finnas en ovillkorlig rätt för den som är frihetsberövad att ta del av de omständigheter som har betydelse för beslutet om anhållande. Att den som häktats har motsvarande rätt i förhållande till beslutet om häktning ska framgå av rättegångsbalken.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden |
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1989:152) om underrättelseskyldighet m.m. när utlänningar är berövade friheten, 3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:157 punkterna 1–3. |
Stockholm den 15 april 2014
På justitieutskottets vägnar
Morgan Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S), Johan Linander (C), Krister Hammarbergh (M), Ewa Thalén Finné (M), Kerstin Haglö (S), Anti Avsan (M), Christer Adelsbo (S), Jan R Andersson (M), Elin Lundgren (S), Johan Pehrson (FP), Arhe Hamednaca (S), Patrick Reslow (M), Maria Ferm (MP), Caroline Szyber (KD), Richard Jomshof (SD), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S).
Redogörelse för ärendet
Bakgrund
Den 30 november 2009 antog Europeiska unionens råd en resolution om en färdplan för att stärka misstänkta eller åtalade personers processuella rättigheter vid straffrättsliga förfaranden (EUT C 295, 4.12.2009, s. 1). Som ett led i den färdplanen antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 22 maj 2012 direktivet 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 142, 1.6.2012, s. 1). Direktivet innehåller minimiregler som ska garantera att en misstänkt informeras om sina processuella rättigheter och om anklagelsen som riktas mot honom eller henne. Det innehåller också minimiregler om rätten för en misstänkt att få tillgång till material som rör målet. Direktivet, som trädde i kraft den 21 juni 2012, ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 2 juni 2014.
Ärendet och dess beredning
I propositionen föreslår regeringen de lagändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden. Regeringen föreslår bl.a. att det ska finnas en ovillkorlig rätt för den som är frihetsberövad att ta del av de omständigheter som har betydelse för beslutet om anhållande. Att den som häktats har motsvarande rätt i förhållande till beslutet om häktning ska framgå av rättegångsbalken. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Utskottets överväganden
Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen de lagändringar som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden. Regeringen konstaterar att det krävs ett fåtal lagändringar och ett antal förordningsändringar för att genomföra direktivet i svensk rätt. I övriga delar uppfyller gällande rätt åtagandena i direktivet.
Regeringens förslag syftar till att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott.
Regeringen föreslår i propositionen att en utlänning som frihetsberövas med anledning av misstanke om brott ska få skriftlig information om sin rätt att få sitt hemlands konsulat underrättat om frihetsberövandet. Informationen ska ges på ett språk som den misstänkte förstår och han eller hon ska ha rätt att behålla den skriftliga informationen så länge frihetsberövandet varar. Regeringen föreslår vidare att det ska regleras i rättegångsbalken att den som anhålls eller häktas ska ha rätt att ta del av de omständigheter som ligger till grund för beslutet om anhållande eller häktning. Vidare föreslår regeringen att det ska anges i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att sekretess inte innebär någon begränsning i denna rätt. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2014.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att de föreslagna lagändringarna behövs för att genomföra direktivet om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden. Utskottet delar regeringens bedömning att de föreslagna lagändringarna kommer att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för ett brott.
Propositionen har inte lett till något motionsyrkande eller några andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformat och att det bör antas. Utskottet föreslår därför att riksdagen antar de lagförslag som lämnas i propositionen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2013/14:157 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövanden:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken. |
2. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:152) om underrättelseskyldighet m.m. när utlänningar är berövade friheten. |
3. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
