Försvarsutskottets betänkande

2013/14:FöU9

Vissa frågor om militär verksamhet m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas i första hand motioner från allmänna motionstiden 2013, men även några motioner från de allmänna motionstiderna 2011 och 2012. De sammanlagt 36 motionsyrkandena behandlar bl.a. olika typer av militär verksamhet som exempelvis grundorganisatoriska frågor, övningsverksamhet, materielfrågor, vindkraft och försvarsindustrifrågor. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

I betänkandet finns 15 reservationer (S, MP, SD och V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Grundorganisatoriska frågor m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 7, 22, 25 och 26, 2013/14:Fö207 av Krister Hammarbergh (M) och 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 25, 35, 40 och 41.

Reservation 1 (SD)

2.	Skjutfält och övningsverksamhet m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Fö218 av Sten Bergheden (M), 2012/13:Fö266 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkande 1, 2013/14:Fö202 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) yrkandena 1–3, 2013/14:Fö211 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3, 2013/14:Fö212 av Peter Rådberg m.fl. (MP), 2013/14:Fö223 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S) och 2013/14:Fö232 av Valter Mutt (MP).

Reservation 2 (MP)

Reservation 3 (V)

3.	Natoverksamhet på svenska övnings- och skjutfält
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:U205 av Hans Linde m.fl. (V) yrkande 4 och 2013/14:U209 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) yrkande 9.

Reservation 4 (V)

4.	Materiel- och anskaffningsfrågor
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Fö246 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkandena 2 och 14, 2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 7 och 11 samt 2013/14:Fö250 av Mikael Jansson (SD).

Reservation 5 (S)

Reservation 6 (MP)

Reservation 7 (SD)

5.	Vindkraft
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Fö216 av Lise Nordin m.fl. (MP) och 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkande 42.

Reservation 8 (MP)

Reservation 9 (SD)

6.	Försvarsindustrifrågor
	Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Fö219 av Staffan Anger (M) och 2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 10.

Reservation 10 (S)

Reservation 11 (SD)

7.	Kompetens- och bemanningsfrågor
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 15 och 16.

Reservation 12 (SD)

8.	Styrning av Försvarsmakten m.m.
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 22 och 23.

Reservation 13 (SD)

9.	Finansieringen av Hemvärnet
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fö214 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) yrkande 3.

Reservation 14 (S, MP, V)

10.	Behovet av beredskapspoliser
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkande 39.

Reservation 15 (SD)

Stockholm den 6 mars 2014

På försvarsutskottets vägnar

Peter Hultqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Hultqvist (S), Cecilia Widegren (M), Åsa Lindestam (S), Annicka Engblom (M), Peter Jeppsson (S), Anders Hansson (M), Kent Härstedt (S), Clas-Göran Carlsson (S), Staffan Danielsson (C), Anna-Lena Sörenson (S), Johan Forssell (M), Peter Rådberg (MP), Mikael Oscarsson (KD), Torbjörn Björlund (V), Stefan Caplan (M), Abdirizak Waberi (M) och Björn Söder (SD).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 18 motioner från de allmänna motionstiderna 2011, 2012 och 2013. Motionerna behandlar bl.a. grundorganisatoriska frågor, övningsverksamhet, materielfrågor, vindkraft och försvarsindustrifrågor.

Utskottets överväganden

Grundorganisatoriska frågor m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår nio motionsyrkanden om Försvarsmaktens grundorganisation. Utskottet anser inte att det finns skäl att ompröva enskilda delar av den helhet som grundorganisationen utgör och som riksdagen har fattat beslut om.

Jämför reservation 1 (SD).

Motionerna

I motion 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) anförs att Sverige bör delas i sex militärområden (yrkande 35) och att två marinbaser (öst och väst) bör sättas upp 2016 tillsammans med två marindetachement 2017 i Härnösand respektive Fårösund (yrkande 40). Motionären anför även att F16 bör sättas upp 2016 med två nya Gripendivisioner för att stärka luftförsvaret av huvudstaden (yrkande 41). Motionären framhåller även att ledningscentraler och andra högvärdiga mål för fienden ska finnas i bergrum eller skyddas på annat sätt (yrkande 25). Även i motion 2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD) framhåller motionären att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförts ovan (yrkandena 7, 22, 25 och 26).

I motion 2013/14:Fö207 av Krister Hammarbergh (M) anför motionären att regeringen bör överväga att flytta helikopterflottiljen från Malmen till Kallax. Han framhåller att Försvarsmakten i sin egen utredning (HKV 02800:73105) drog slutsatsen att HKP 14 ska baseras i norr främst därför att det ger grundläggande vinterförmåga och nödvändig professionalism. Trots det koncentrerades försvarets helikopterverksamhet till Malmen genom försvarsbeslutet 2004. Nu menar motionären att det är dags att riva upp den tidigare socialdemokratiska regeringens beslut att stationera helikopterflottiljen i södra Sverige och att regeringen bör överväga att flytta helikopterflottiljen från Malmen till Kallax, eftersom den huvudsakliga uppgiften är att understödja och samverka med arméförband, och möjligheten till samverkan och kontinuerlig samövning mellan olika förbandstyper är optimal i området. Förmågan att kunna agera i subarktisk miljö är dessutom väsentlig för att svenska förband ska lösa sina uppgifter.

Bakgrund

Riksdagen beslutade om grundorganisationen i samband med det försvarspolitiska beslutet i december 2004 (prop. 2004/05:43, bet. 2004/05:FöU5). Riksdagen fastställde då vilka förband som skulle läggas ned, omlokaliseras respektive inrättas. Riksdagen beslutade också om omfattningen av grundorganisationen och förbandens lokalisering. I det sammanhanget beslutades bl.a. att Försvarsmaktens helikopterflottilj skulle vara lokaliserad på Malmen i Linköping.

Grundat på riksdagens och regeringens beslut om insatsorganisationens utformning bestämmer Försvarsmakten den närmare utformning som är nödvändig för att statsmakternas krav på operativ militär förmåga ska kunna uppfyllas.

Regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 6, s. 33) att Försvarsmakten fr.o.m. 2013 skulle inrätta fyra regionala staber som bl.a. ska samordna den markterritoriella verksamheten. I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1, utg.omr. 6, s. 16) skriver regeringen att Försvarsmaktens regionala staber inrättades den 1 januari 2013 och redovisar bedömningen att staberna kan komma att underlätta samverkan mellan Försvarsmakten och myndigheter på regional och lokal nivå.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutar om huvuddelen av Försvarsmaktens grundorganisation, vilket också gjordes i samband med det försvarspolitiska beslutet 2004 (prop. 2004/05:43, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143). Med det riksdagsbeslutet som grund reglerar regeringen grundorganisationen i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Av instruktionen framgår också att Försvarsmakten själv beslutar om sin grundorganisation i de delar som den inte är instruktionsreglerad. Utskottet utgår därmed från att Försvarsmakten själv beslutar om vilken grad av skydd som är nödvändigt för att leva upp till de krav på operativ förmåga som statsmakterna ställer på försvaret. I propositionen om Försvarsmaktens grundorganisation (prop. 2004/05:43, s. 20) framhåller regeringen bl.a. att ett samlat försvarsmaktsperspektiv måste genomsyra behandlingen av grundorganisationsfrågorna och att effektivitet och långsiktighet ska vara styrande för utvecklingen. Utskottet delar den bedömningen och anser inte att det finns skäl att ompröva enskilda delar av den helhet som grundorganisationen utgör och som riksdagen har fattat beslut om. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.

Skjutfält och övningsverksamhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tio motionsyrkanden om nyttjandet av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält.

Jämför reservationerna 2 (MP) och 3 (V).

Motionerna

I motion 2013/14:Fö212 av Peter Rådberg m.fl. (MP) framhålls att Försvarsmakten ansöker om nya eller utökade tillstånd för övningsverksamhet på flera platser runt om i landet, bl.a. ökad flygverksamhet över Vättern. Om planerna genomförs menar motionärerna att det kan medföra att tiotalet ton skrot i form av ammunition och miljögifter som bly hamnar på Vätterns botten. Motionären framhåller därför att Försvarsmakten inte ska ges möjligheter att öka bombningarna i Vättern. I motion 2013/14:Fö211 av Peter Rådberg m.fl. (MP) anförs att staten ska ges möjlighet att påverka markanvändningen i anslutning till anläggningar, övnings- och skjutfält, flygplatser, ammunitionsförråd, radiostationer, radio- och teleanläggningar etc. (yrkande 1). Detta framhålls även i yrkande 1 i motion 2012/13:Fö266 av Peter Rådberg m.fl. (MP) där motionärerna kräver att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som skärper kraven för att mark- och vattenområden ska få anses vara av avsevärd betydelse för Försvarsmakten. När två riksintressen står mot varandra menar motionärerna att Försvarsmakten inte ska ha tolkningsföreträde om vilket riksintresse som ska gälla (yrkande 3).

I motion 2013/14:Fö202 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) anför motionärerna att försvarets övningar i Vättern inte ska utökas (yrkande 1). Motionärerna framhåller dessutom att försvarets övningar i Göteborgs södra skärgård inte ska utökas (yrkande 2), och de anser att ett eventuellt totalstopp för Försvarsmaktens övningar i såväl Vättern som Göteborgs södra skärgård bör utredas (yrkande 3). Motionärerna menar att Sverige ska ha ett försvar som förmår värna landets säkerhet, men att vi samtidigt måste undvika att försvarets legitima behov av att genomföra militära övningar äventyrar viktiga miljövärden. De anser därför att omfattningen av militära övningar i känsliga naturområden inte bör utökas.

I motion 2013/14:Fö232 av Valter Mutt (MP) beskriver motionären att marinövningar i tätbefolkad skärgårdsmiljö är en högriskverksamhet. Motionären menar därför att en kraftig ökning av antalet skjutövningar i Göteborgs södra skärgård skulle få allvarliga konsekvenser för människors säkerhet och för havsmiljön. Motionären vill att regeringen utformar ett lagförslag som starkt inskränker Försvarsmaktens möjligheter att bedriva storskaliga marina skjutövningar i tätbefolkade områden.

I motion 2013/14:Fö223 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S) framhåller motionären att Älvdalens övnings- och skjutfält som landets största militära övningsområde är det enda som är miljöprövat och godkänt för samtliga arméns truppslag. Motionären anser att det stora övningsområdet på 54 000 hektar som också omfattar ett hotell, verkstäder, restaurang och ett flygfält är en stor och viktig resurs. Försvarsmakten har satsat stora belopp för att utveckla övningsområdet, men genom drastiska neddragningar av personal vid skjutfältet har planeringstiderna för att utnyttja skjutfältets resurser blivit långa. Motionären menar att det är negativt för verksamheten och framhåller vikten av att utveckla verksamheten vid Älvdalens skjut- och övningsfält.

I motion 2012/13:Fö218 av Sten Bergheden (M) framhåller motionären att militär mark kan lånas eller hyras ut för olika idrottsevenemang, som motortävlingar. Motionären menar att buller från motortävlingar inte skulle störa då det inte finns närboende och det är gott om plats på militär mark. Motionären menar att några motorklubbar har fått sina ansökningar beviljade medan många andra har fått avslag när de har ansökt om att få låna eller hyra försvarets mark. Tillämpningen skiljer sig över landet, och människor stoppas från att utöva sin idrott enligt motionären. Givet att uthyrningen inte påverkar den ordinarie verksamheten eller rikets säkerhet negativt menar motionären att det är nödvändigt att göra en översyn av tillämpningen för att förenkla för idrotts- och motorklubbar som vill låna eller hyra försvarets mark.

Bakgrund

Utskottet behandlade motioner med frågor om övnings- och skjutfält och Försvarsmaktens miljöarbete våren 2013. I betänkande 2012/13:FöU13 konstaterade utskottet att det finns en tydlig lagstiftning, med utgångspunkt i miljöbalken, som reglerar verksamheten och tillståndsgivningen för övnings- och skjutfälten.

Med stöd av förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet får myndigheten lämna stöd till enskilda om det är fråga om en verksamhet som är av intresse för samhället eller om Försvarsmaktens medverkan kan inordnas som ett led i den utbildning som bedrivs vid myndigheten. När det gäller tjänster av mindre omfattning kan den enskilde lämna in en begäran hos berörd organisationsenhet inom Försvarsmakten och beslutet fattas lokalt. Försvarsmakten ska ta ut avgifter motsvarande full kostnadstäckning om inte stödet lämnas till en annan statlig myndighet eller om det är fråga om stöd vid vissa livshotande situationer. Försvarsmakten ska dessutom bedöma om den verksamhet som den enskilde önskar bedriva på området är tillståndspliktig enligt miljöbalken eller inte, och i förekommande fall söka tillstånd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker liksom i riksdagsbehandling nyligen motionsyrkandena om myndighetens miljöpåverkan vid nyttjandet av övnings- och skjutfält för att ingen annan bedömning har gjorts av frågorna än den som gjordes då.

Vad avser Försvarsmaktens möjligheter att lämna stöd till enskilda och viss civil verksamhet kan utskottet konstatera att möjligheten till sådant stöd finns i förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet. Utskottet har inget att erinra mot de generella förutsättningarna för stöd som framkommer av förordningen. Det är Försvarsmaktens ansvar att utifrån den förordningen och andra tillämpliga föreskrifter avgöra om en förening kan få det stöd som motionären önskar. Utskottet avstyrker därför yrkandet.

Natoverksamhet på svenska övnings- och skjutfält

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om Natoverksamhet på svenska övnings- och skjutfält. Utskottet anser bl.a. att ett internationellt samarbete bidrar till en ökad operativ förmåga och att ett gemensamt utnyttjande av militära resurser kan vara kostnadseffektivt.

Jämför reservation 4 (V).

Motionerna

I motion 2013/14:U209 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) framhåller motionärerna att Natoledda övningar på svensk mark visar att utvecklingen går åt fel håll. Motionärerna anser inte att svenskt territorium, luftrum och territorialvatten ska upplåtas för framtida Natoledda militärövningar. I motionen framhålls vikten av att hävda den svenska militära alliansfriheten och att det är mycket viktigt att Sverige hålls utanför Nato. Nato bör därför inte tillåtas öva inom Sveriges gränser (yrkande 9). I motion 2012/13:U205 av Hans Linde m.fl. (V) anförs att Nato varken ska tillåtas att öva eller testa vapensystem inom Sveriges territorium (yrkande 4).

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2014 redovisar regeringen bedömningen att samarbetet inom Partnerskap för fred (PFF), med Nato och inom EU och FN är betydelsefullt för utvecklingen av Försvarsmaktens förmåga. Regeringen framhåller att Försvarsmakten inom ramen för samarbetet bl.a. genomför övningsverksamhet och att samarbetet bidrar till ökad färdighet för Försvarsmaktens personal, förbättrad interoperabilitet och ökad operativ förmåga. Utskottet pekade i sitt betänkande om försvarspolitiska frågor (2013/14:FöU7) på att Försvarsberedningen konstaterat att man bör utvärdera hur Sveriges försvarspolitiska samarbete i Norden, inom EU och med Nato och andra berörda forum kan utvecklas, vilket försvarsministern också fattat beslut om. (Beslutet om att tillsätta en särskild sakkunnig som biträder Regeringskansliet med att beskriva hur Sveriges internationella försvarspolitiska samarbete i Norden ser ut och ger förslag på hur dessa kan utvecklas fattades den 27 december 2013.)

I tillträdesförordningen (1992:118) finns bestämmelser om tillträde till svenskt territorium. Av förordningen framgår det att grundprincipen är att regeringen ger utländska staters fartyg, flyg och militära fordon tillträdestillstånd till svenskt territorium. Försvarsmakten har att bedöma om den verksamhet de kan komma att bedriva på svenskt territorium är tillståndspliktig enligt miljöbalken eller inte, och i förekommande fall söka tillstånd. Enligt ett tillägg (2013:941) till tillträdesförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2014 får även Försvarsmakten i vissa fall ge tillstånd för övningar som sker inom ramen för internationell militär test-, utbildnings- och övningsverksamhet.

Försvarets materielverk (FMV) provar försvarsmateriel på provplatser runt om i Sverige. Myndigheten utför tester inom flyg och rymd-, sjö-, mark- och ledningssystemområdet. Den svenska Försvarsmakten är huvudkund, men FMV har även uppdrag för utländska nationer och försvarsindustrin. I budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 6) beskriver regeringen att Sverige fortfarande står inför utmaningen att på ett kostnadseffektivt sätt använda, vidmakthålla och utveckla militära förmågor. Regeringen beskriver att dessa utmaningar bl.a. bör mötas genom att fördjupa det internationella samarbetet, t.ex. genom samutnyttjande av militära resurser. I regleringsbrevet för 2014 har regeringen gett FMV i uppdrag att bl.a. redovisa de åtgärder myndigheten har vidtagit för att fördjupa det internationella samarbetet kring gemensamt nyttjande av resurser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar internationellt samarbete som bidrar till ökad färdighet, förbättrad interoperabilitet och ökad operativ förmåga för Försvarsmakten. Utskottet delar regeringens bedömning att samarbetet inom Partnerskap för fred (PFF), med Nato, EU och FN är betydelsefullt för utvecklingen av Försvarsmaktens förmåga. Utskottet delar även regeringens bedömning att ett gemensamt utnyttjande av militära resurser (exempelvis provplatser, övnings- och skjutfält) kan vara ett kostnadseffektivt sätt att använda, vidmakthålla och utveckla militära förmågor.

Utskottet kan konstatera att Försvarsmakten naturligtvis är en huvudkund vid provning av försvarsmateriel på olika platser i Sverige. Utskottet ser det som rimligt med ett kostnadseffektivt merutnyttjande genom att FMV vidtar åtgärder för att fördjupa det internationella samarbetet kring gemensamt utnyttjande av resurser (både med Natomedlemmar som exempelvis Norge och Danmark och med icke-Natomedlemmar).

Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motionsyrkandena om Natoverksamhet på svenska övnings- och skjutfält.

Materiel- och anskaffningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår fem motionsyrkanden om materiel- och anskaffningsfrågor. Utskottet bedömer att regeringens pågående arbete med materielförsörjning ligger i linje med vad riksdagen framhållit och konstaterar dessutom att berörda myndigheter bereder frågan om överföring av övertaliga flygplan.

Jämför reservationerna 5 (S), 6 (MP) och 7 (SD).

Motionerna

I motion 2013/14:Fö246 av Peter Rådberg m.fl. (MP) framhålls att regeringen måste återkomma till riksdagen vid förändringar och oförutsedda förutsättningar i stället för att fatta egna nya beslut om materielprojekt. För att öka tydligheten i materielförsörjningen och för att förbättra riksdagens möjlighet till kontroll och inflytande anser motionärerna att en utvecklad modell av den tidigare objektsramsredovisningen bör återinföras. I redovisningen anser motionärerna att totalkostnaden för respektive materielprojekt bör framgå. Motionärerna anser vidare att såväl ledtider som ekonomiska bindningar i materielförsörjningen måste reduceras för att tillgodose insatsorganisationens behov (yrkande 2).

I samma motion framhålls att ett ökat operativt fokus kräver en förändrad syn på materiel- och logistikförsörjningen. Det är Försvarsmaktens operativa behov som i större utsträckning ska styra med en tydlig skiljelinje mellan vad som är mål och medel. Motionärerna menar att industri- och sysselsättningspolitiken har fått alltför stort utrymme i dag. Motionärerna anför därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med en förändrad syn på materiel- och logistikförsörjningen (yrkande 14).

I motion 2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) anför motionärerna att det bör göras en särskild översyn av marinens framtida behov av ytstridsfartyg. Visbykorvetterna beskrivs i motionen som ytterst avancerade och välutvecklade med en lång rad tekniska system som starkt försvårar upptäckt. I takt med att antalet enheter i marinen minskat är överlevnadsförmågan på respektive fartygsenhet av största betydelse, och enligt motionärerna har ingen annan nation serieproducerat stridsfartyg som har så låga nivåer för röjande av signatur som Visbykorvetterna. Mot bakgrund av ovanstående anser motionärerna att samtliga korvetter som levereras till Försvarsmakten bör utrustas med sensorer och vapensystem enligt ursprungsplanen (yrkande 7).

I motionen anförs även att ett bättre system för luftvärnsskydd än i dag bör upprättas i anslutning till våra flygbaser. JAS Gripen-systemet har en central roll för Sveriges försvar. Motionärerna anför dessutom att Gripen-systemet är en stor investering, och de ser det som helt orimligt att inte erbjuda ett modernt kvalificerat och lång- eller medelräckviddigt luftvärnssystem för att uppnå bättre balans. Motionärerna anser att anskaffningen av ett nytt system med lång- eller medelräckviddigt luftvärn bör ges hög prioritet i den framtida materielplaneringen (yrkande 11).

I motion 2013/14:Fö250 av Mikael Jansson (SD) framhåller motionären att förutsättningarna för Försvarets materielverk att skänka två 32 Lansen, en 35 Draken skolversion och en 37 Viggen skolversion till Flygvapenmuseum bör undersökas.

Bakgrund

I materielförsörjningsredovisningen i budgetpropositionen för 2014 framhöll regeringen bl.a. bidragen till en kostnadseffektiv materielförsörjning i enlighet med de beslutade principerna för materielförsörjningen i 2009 års försvarspolitiska inriktningsproposition (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292). Enligt 2009 års beslut bestäms Försvarsmaktens behov av materiel ytterst av kraven på operativ förmåga. Materielförsörjningen beskrevs därmed som ett medel för att förse insatsorganisationen med den materiel som behövs för att utrusta förbanden. Regeringen beskrev då att utvecklingen mot ett mer insatsberett, tillgängligt och rörligt försvar innebar att materielförsörjningen skulle fokusera på de åtgärder som krävs för att förbanden i insatsorganisationen ska vara kompletta och användbara. Ett led i detta var att såväl ledtider som ekonomiska bindningar i materielförsörjningen skulle reduceras. Av materielförsörjningsstrategin framkom att

– vidmakthållande och uppgradering av befintlig materiel bör, om det är ekonomiskt försvarbart och operativa krav kan uppnås, väljas före nyanskaffning

– nyanskaffning bör, när sådan är nödvändig, i första hand ske av på marknaden befintlig, färdigutvecklad och beprövad materiel

– utveckling bör genomföras först när behoven inte kan tillgodoses enligt ovan.

Regeringen har framhållit att anskaffningen av ny insatsförmåga för luftvärnet är ett viktigt steg för att säkerställa försvarets förmågebredd (prop. 2013/14:1 utg.omr. 6, s. 53). Av Försvarsmaktens materielplan med information om de anskaffningsprojekt som ingår i Försvarsmaktens materielplan 2013 med kontraktstider och leveranser under perioden 2014 till 2021 framgår att anskaffning av luftvärnssystem, MR Lv, till minst en luftvärnsbataljon planeras med en leveransperiod som är beräknad till 2018–2023. Anskaffningen planeras för kontrakt 2016 och inom ett kostnadsintervall på 2-3 miljarder kronor.

Utvecklingen av Visbysystemet påbörjades i början av 1990-talet och har vid ett antal tillfällen försenats och fördyrats. Ursprungligen planerades för sex fartyg med leverans under 2008. Kontraktet med leverantör omförhandlades 2001 till att endast omfatta fem fartyg. Den nuvarande projektplanen bygger på den omförhandling av uppdraget i fråga om ekonomi och leveransdatum som skedde mellan Försvarsmakten och FMV 2009. Omförhandlingen gjordes i samband med leveransen av de två första fartygen. De fartyg som då levererades var i den s.k. version 4, en version som hade begränsningar i den kravställda förmågan bl.a. i fråga om tillgänglighet till sjömålsrobot. Två fartyg har nu levererats i version 5. Det innebär att fartygen har multifunktionalitet inklusive sjömålsrobot. Leverans av de tre övriga fartygen i version 5 pågår. Det sista fartyget beräknas vara levererat till Försvarsmakten 2014. Tillförseln av Visbykorvetter har enligt regeringens bedömning väsentligt förbättrat marinens operativa förmåga och bedöms ge en förbättrad samlad förmåga till ytstrid. Fartygen är multifunktionella, vilket innebär att de har förmåga att verka mot mål i luften, på ytan och under ytan.

Den 11 december 2013 beslutade riksdagen att godkänna utskottets förslag till riksdagsbeslut om anslag för utgiftsområde 6, inklusive en investeringsplan för Försvarsmakten (perioden 2014-2017). Utskottet behandlade då även en motion om återinförande av objektsramar. Riksdagen hade 2013 tillkännagett för regeringen som sin mening att objektsramar för materiel bör återinföras och att en särskild objektsram borde införas för JAS 39 Gripen (bet. 2012/13:FöU1, rskr. 2012/13:93). Utskottet konstaterade

i budgetbetänkandet för 2014 att regeringen således redan har ett uppdrag att utveckla materielredovisningen, att förbättringar av redovisningen har genomförts och att regeringen dessutom har aviserat att förbättringsarbetet fortsätter. Riksdagen avslog därmed motionen.

Statens försvarshistoriska museer (SFHM), där Flygvapenmuseet ingår, är statens ägarföreträdare när det gäller museiföremål inom det militärhistoriska området. Flygvapenmuseet har inte begärt någon överföring av flygplan Lansen, Draken eller Viggen för museiändamål. Museet har exemplar av dessa flygplan i sina samlingar (exempelvis ett 20-tal flygplan av modell 32 Lansen). Materielsystemkontor Flyg vid Skaraborgs flygflottilj begärde däremot den 4 december 2012 att Försvarsmaktens högkvarter ska fatta beslut om att föra över bl.a. J32 B Lansen, J35 C Draken och SK37 Viggen till Flygvapenmuseet (F7 dnr. 35833339:62551).

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att principerna för materielförsörjningen i 2009 års försvarspolitiska inriktningsproposition har som utgångspunkt att Försvarsmaktens behov av materiel ytterst beror på kraven som ställs på operativ förmåga. Ledtider och ekonomiska bindningar i materielförsörjningen ska reduceras. Regeringen har stegvis förbättrat materielredovisningen mot ökad öppenhet och transparens. Redan den 31 mars 2014 lämnar en utredare på regeringens uppdrag (dir. 2013:52) förslag på hur en ändamålsenlig styrning av Försvarsmaktens materielinvesteringar kan utformas för att öka möjligheterna för riksdagen och regeringen att fatta strategiska investeringsbeslut. I uppdraget ingår även att lämna förslag på ytterligare förbättringar av den utvecklade materielredovisningen i enlighet med vad riksdagen framhållit.

Utskottet kan konstatera att regeringen har tillfört Visbykorvetter med multifunktionalitet. Regeringen har dessutom framhållit att anskaffningen av ny insatsförmåga avseende luftvärnet är ett viktigt steg för att säkerställa försvarets förmågebredd.

När det gäller en eventuell överföring av Lansen, Draken och Viggen har det framkommit att det finns ett pågående ärende som för närvarande bereds, och det är normalt inte riksdagens ansvar att fatta beslut om avveckling av materiel som blivit övertalig hos en enskild myndighet.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Vindkraft

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om vindkraft.

Jämför reservationerna 8 (MP) och 9 (SD).

Motionerna

I motion 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) anförs att den rörlighet flygvapnet har haft har gått förlorad i och med avvecklingen av Bas 90. Motionären menar att det är av stor vikt att återta denna förmåga. Bas 90-systemet bör till stora delar återskapas successivt eftersom skydd genom spridning är kostnadseffektivt och ger ett stort strategiskt värde enligt motionären. Motionären beskriver att Försvarsmakten skulle önska ett vindkraftsfritt område inom fyra mils radie kring de tio aktuella militära flygplatserna. I motionen yrkas därför på att vindkraft inte ska tillåtas inom en radie på fyra mil runt de gamla Bas 90-flygplatserna eftersom de kan vara aktuella att återaktivera i det nya säkerhetsläget (yrkande 42).

I motion 2013/14:Fö216 av Lise Nordin m.fl. (MP) beskriver motionärerna att Försvarsmakten skulle ha infört ett vindkraftsstopp som utgör ett av de största hindren för att nå Sveriges potential för utbyggnad av vindkraft. Motionären menar att stora ekonomiska värden och en betydande andel förnybar el står på spel, varför hon anser att det vindkraftsstopp som beskrivits i motionen bör omprövas så att vindkraften i stället får samexistera med försvaret.

Bakgrund

Utskottet behandlade motioner med frågor om vindkraft och skydd av Bas 90-systemet under våren 2013. I betänkande 2012/13:FöU13 konstaterade utskottet att Bas 90-systemet är avvecklat utifrån Försvarsmaktens bedömning. I utskottsbetänkandet redovisas även att Försvarsmakten under 2010 fattade ett temporärt principbeslut om att avstyrka etableringar av nya vindkraftverk inom en radie om 40 km runt de militära flygplatserna. Av betänkandet framkommer att principbeslutet efter ett par månader ersattes av interna riktlinjer för hantering av remisser om vindkraft, och utskottet framhöll att tillståndsprövningen av vindkraftsutbyggnad bl.a. sker med utgångspunkt i den miljölagstiftning som riksdagen beslutat om. I Försvarsmaktens årsredovisning för 2013 framkommer att myndigheten hanterat totalt 659 vindkraftsremisser under året. Försvarsmakten konstaterar dessutom att myndigheten i mer än 80 procent av fallen inte haft något att erinra och bedömer därför att det sällan uppstår konflikter mellan totalförsvaret och andra parters intressen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om Bas 90-systemet och det som beskrivs som ett vindkraftsstopp. Frågorna har nyligen riksdagsbehandlats, och utskottet gör ingen annan bedömning än vid den tidigare behandlingen.

Försvarsindustrifrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om försvarsindustrifrågor. Utskottet bedömer inte att det finns skäl att bifalla motionsyrkandena eftersom regeringens aktiva politik bidrar till en mer öppen och effektiv försvarsmaterielmarknad.

Jämför reservationerna 10 (S) och 11 (SD).

Motionerna

I motion 2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) anförs att ett nationellt samverkansprogram för försvarsindustrin bör upprättas (yrkande 10). I motionen framhålls att svensk försvarsindustris helhet och omfattning gör att det finns behov av en långsiktig och samlad strategi. Utan en tydlig strategi och uttalad ambition från statsmaktens sida menar motionärerna att den svenska försvarsindustrin kommer att försvagas successivt. För att vända denna utveckling bör ett arbete tillsammans med bl.a. de fackliga organisationerna upprättas för att åstadkomma ett långsiktigt samverkansprogram med syfte att utveckla den svenska försvarsindustrin och dess kompetens med bäring på även den civila sektorn.

I motion 2011/12:Fö219 av Staffan Anger (M) anförs att vissa lokala militära kompetensnätverk som grundar sig i högteknologi, entreprenörskap och kreativitet bör främjas. Motionären menar att dessa nätverk ofta är ledande i sitt område internationellt och ligger till grund för konkurrenskraften hos svenska försvarsprodukter i dag och i framtiden. Tydliga exempel som beskrivs i motionen är Karlskoga, Linköping och Umeå. För att öka vår konkurrenskraft internationellt anser motionären att Sverige bör bevara och vidareutveckla de områden där vi redan ligger långt framme. Regeringen bör därför se över möjligheterna att främja utvecklingen av svenska militära kompetensnätverk både nationellt och internationellt för att öka vår kunskap och stärka konkurrenskraften hos svenska företag.

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2014 (utg.omr. 6) framhåller regeringen uppfattningen att den europeiska försvarsindustriella basen främjas på bästa sätt genom allmänna förutsättningar som bygger på marknadsmässiga principer och på att ha så enkla och likartade förslag som möjligt för berörd industri. Regeringen ser därför positivt på möjligheterna att utnyttja civil-militära synergier inom forskning och andra generella åtgärder, t.ex. i fråga om regelförenklingar, standardisering och certifiering. Regeringen menar att försvarsmaterielmarknaden till viss del har en specifik särart, men att det är angeläget att de förslag som tas fram så långt som möjligt överensstämmer med den generella politiken inom respektive politikområde.

Näringsutskottet understryker i budgetbetänkandet för 2014 (2013/14:NU1) att en aktiv näringspolitik som utgår från företagens behov kan stimulera entreprenörskap och få företag att växa i hela landet. Näringsutskottet konstaterar att riksdagen har fastställt ett mål för näringspolitiken som bl.a. går ut på att stärka den svenska konkurrenskraften. Näringsutskottet beskriver att det ställs allt högre krav på Sveriges förmåga att utveckla och kommersialisera innovativa lösningar. Ett bra innovationsklimat är därmed grundläggande för företagens konkurrenskraft. Näringsutskottet menar att en aktiv näringspolitik ska utgå från företagens behov och villkor. För att skapa goda förutsättningar för fler och växande företag behövs såväl generella som riktade politiska insatser. Inom utgiftsområde 24 Näringsliv konstateras att det finns olika insatser för att främja både nya företag och befintliga företag genom konkurrensfrämjande åtgärder, regelförenklingar, ökad kapitaltillgång och insatser för att främja forskning och innovation.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att försvarsmarknaden förvisso har vissa drag med specifik särart, men kan samtidigt konstatera att försvarsindustrin främst gynnas av goda allmänna förutsättningar som bygger på marknadsmässiga principer och en näringspolitik som utgår från företagens egna behov.

Utskottet välkomnar att regeringen för en aktiv näringspolitik och samtidigt bidrar till att skapa förutsättningar för en mer öppen och effektiv försvarsmaterielmarknad i Europa. Utskottet bedömer inte att det finns skäl att bifalla motionsyrkandena.

Kompetens- och bemanningsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om kompetens- och bemanningsfrågor.

Jämför reservation 12 (SD).

Motionen

I motion 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) anför motionären att den öppna redovisningen av bemanningen inom marinen och flygvapnet ska rapporteras tydligare till riksdagen, inklusive vilken redundans som finns i bemanningen (yrkande 15). Motionären menar även att det är nödvändigt att låta utreda behovet av redundans för personal med kritiska kompetenser inom marinen och flygvapnet, i syfte att öka uthålligheten vid komplexa och parallella förlopp (yrkande 16). Motionären framhåller att marinens fartyg och stridsflygplanen är dyra materielsystem med hög militär effekt i krig och krislägen och att det inte är kostnadseffektivt att ha för lite personal placerad på dessa enheter och därigenom minska tillgängligheten. I motionen beskrivs t.ex. att marinens fartyg bara har en besättning och därför blir underutnyttjade. Enligt Riksrevisionen genererar marinens korvetter i dag endast 20–30 procent av den potential som finns av ett sjödygn i jämförelse med Kustbevakningen som genererar 70 procent. Marinens och flygvapnets bemanning och personaluthållighet är viktiga nyckeldata vid bedömningen av Försvarsmaktens verkliga förmåga enligt motionären, som menar att den information som delges riksdagen i dag inte ger hela bilden.

Bakgrund

Utskottet behandlade dessa frågor under våren 2013 efter det att regeringen redovisat sin bedömning av Riksrevisionens granskning Bemanningen av marinens och flygvapnets stående insatsförband (RiR 2012:18 och skr. 2012/13:97). Riksdagen tillkännagav då som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen måste garantera tillfredsställande information och insyn i frågor om bemanning och tillgänglighet av de stående insatsförbanden (bet. 2012/13:FöU9, rskr. 2012/13:246).

Regeringens särskilda redovisning av utvecklingen av Försvarsmaktens personalförsörjning i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 6 bil. 1) syftade bl.a. till att tillgodose vad riksdagen anfört genom sitt tillkännagivande den 29 maj 2013. Redovisningen är inte begränsad till frågor om bemanning och tillgänglighet av stående förband utan omfattar en redovisning av utvecklingen i fråga om Försvarsmaktens personalförsörjning i en vidare mening som en del av den pågående reformeringen inom myndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om bemanning inom marinen och flygvapnet. Frågorna har nyligen riksdagsbehandlats, och Försvarsberedningen bereder bl.a. frågan om bemanningen varför utskottet i nuläget inte gör någon annan bedömning än vid den tidigare behandlingen.

Styrning av Försvarsmakten m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår två motionsyrkanden om styrning av Försvarsmakten.

Jämför reservation 13 (SD).

Motionen

I motion 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) anförs att myndigheter företrädesvis själva bör ta nödvändiga beslut för att få ekonomisk balans när det gäller de anslag som riksdagen beslutat för dem (yrkande 22). I motionen anförs även att besluten ska protokollföras när regeringen tillsätter genomförandegrupper (yrkande 23). I motionen anförs att Riksrevisionen i en rapport har lämnat svidande kritik mot regeringens hantering av besparingarna som beslutades inom ramen för den s.k. Genomförandegruppen. Motionären menar att besparingarna som beslutades i hög grad är att beteckna som ineffektiva och ekonomiskt tveksamma ambitionssänkningar och att gruppens arbete utfördes på informell basis och blev omöjligt att granska i efterhand. Motionären kräver därför förbättringar i den fortsatta processen och noterar med obehag att man i budgetpropositionen för 2013 kunde finna följande passus: ”Försvarsmaktens bedömning om kommande ekonomiska underskott föranleder behov av att, i en samlad process i Regeringskansliet, inleda ett arbete i syfte att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi. Arbetet skall ge regeringen möjlighet att fatta strategiska beslut i syfte att genomföra huvudinriktningen i det senaste försvarsbeslutet.” Motionären anser att ett absolut krav från riksdagens sida bör vara att en grupp vars verksamhet i så hög grad kommer att påverka det kommande försvarsbeslutet, också bedriver sitt arbete på ett sådant sätt att det blir möjligt att granska i efterhand.

Bakgrund

I utskottets betänkande 2012/13:FöU5 från våren 2013 behandlades bl.a. regeringens skrivelse 2011/12:173, Riksrevisionens rapport om genomförandegruppen, och följdmotioner med yrkanden om att myndigheter själva ska ta nödvändiga beslut för att nå ekonomisk balans samt att beslut inom Regeringskansliet bör protokollföras och att regeringens arbete bör bedrivas på ett sådant sätt att det är möjligt att granska i efterhand. Riksrevisionen hade granskat den s.k. genomförandegruppen som under Försvarsdepartementets ledning hade till uppgift att föreslå hur vissa besparingar kunde åstadkommas. Granskningen har redovisats i rapporten Besparingar i försvartes materielförsörjning – Regeringens genomförandegrupp 2008 (RiR 2012:5). Riksdagen tillkännagav för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om bl.a. en tydlig rollfördelning mellan regeringen och myndigheterna tillsammans med vikten av att kvalitetssäkra viktiga beslutsunderlag (bet. 2012/13:FöU5). Dessutom uttalade sig konstitutionsutskottet i granskningsbetänkande 2012/13:KU20 över beredningen av besparingar inom försvarets materielförsörjning.

Mot bl.a. denna bakgrund framhåller regeringen i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1 utg.omr. 6 s. 41) att ett flertal åtgärder vidtagits för att under de kommande åren öka den långsiktiga strategiska styrningen av Försvarsmaktens materielförsörjning. Regeringen beskriver dessutom att den fattat beslut om direktiv för en särskild utredare att lämna förslag på en förändrad beslutsprocess för investeringar i försvarsmateriel (dir. 2013:52).

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandena om hur arbetet hanterades inom ramen för den s.k. Genomförandegruppen. Frågorna har nyligen riksdagsbehandlats, och utskottet ser inte att det finns skäl för riksdagen att vidta ytterligare åtgärder i nuläget.

Finansieringen av Hemvärnet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om oberoende finansiering av Hemvärnet. Utskottet konstaterar bl.a. att förslag om en förändrad anslagsindelning för Försvarsmakten för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Jämför reservation 14 (S, MP, V).

Motionen

I motion 2013/14:Fö214 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på hur Hemvärnet kan finansieras oberoende av den övriga Försvarsmakten.

Bakgrund

Utskottet behandlade motioner med frågor om hemvärnets finansiering under våren 2013. I betänkandet 2012/13:FöU10 konstaterade utskottet att det inte finns skäl att Hemvärnet ska finansieras på annat sätt än övriga förband i insatsorganisationen, varför motionsyrkandena avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om en oberoende finansieringsform för Hemvärnet. Frågan har nyligen riksdagsbehandlats, och för närvarande bereder Regeringskansliet en rapport från Ekonomistyrningsverket om finansiell styrning av försvaret. I rapporten redovisas bl.a. förslag om förändrad anslagsindelning för Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Mot bakgrund av ovanstående gör utskottet för närvarande ingen annan bedömning än vid den tidigare behandlingen.

Behovet av beredskapspoliser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avslår ett motionsyrkande om att återinföra den särskilda beredskapspolisen. Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl att upprätthålla beredskapspolisen med dagens situation.

Jämför reservation 15 (SD).

Motionerna

I motion 2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) anförs om att särskilda beredskapspolisen (SBP) bör återuppsättas som en del av polismyndigheten, men i statens utgiftsområde 6. Motionären anser att den SBP bör återskapas med 1 500 civilpliktiga i länsvisa avdelningar som verkar under polismyndigheterna. Motionären anser att de bör få en polismans befogenheter efter inkallelse vid civila kriser såsom naturkatastrofer, sjukdomsutbrott, sök efter försvunna personer, utrymning vid olyckor och ordning vid internationella konferenser i Sverige m.m. I händelse av krig menar motionären att de främst bör verka för skydd av civilbefolkningen.

Bakgrund

Beredskapspolisen hade sitt ursprung i civilförsvarspolisen. För att undvika väpnade ordningsstyrkor inom civilförsvaret fördes de över till Polisen 1986. De organiserades som en särskild beredskapsorganisation inom Polisen för att erbjuda stöd vid höjd beredskap och krig och bemannades med civilpliktiga. I början av 1990-talet var ambitionsnivån att ha 15 000 beredskapspoliser (10 000 i den allmänna och 5 000 i den särskilda beredskapspolisen). Under slutet av 1990-talet bedömdes behovet endast uppgå till 1 500 civilpliktiga som togs från den särskilda beredskapspolisen.

I en rapport från Rikspolisstyrelsen (RPS) 2010 (POA-134-6927/09) framkommer att beredskapspolisen använts vid två tillfällen under de ca 25 år som organisationen funnits och att kostnaden bedömdes vara ca 25 miljoner kronor per år (från anslaget 2:4 krisberedskap). I rapporten framhöll RPS att behov, nyttjandegrad och kostnader måste ställas mot varandra och att förändringar i totalförsvarsplikten ställde beredskapspolisen inför ett vägval. RPS rekommenderade nedläggning.

I budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 utg.omr. 6 s. 103-104) redovisade regeringen att det inte finns tillräckliga skäl att upprätthålla beredskapspolisen. Regeringen anförde att en avveckling av organisationen borde genomföras. Samtidigt framhöll regeringen att det vid höjd beredskap eller då regeringen har beslutat om tjänstgöring enligt 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, vid behov går att återinföra organisationen.

Utskottets ställningstagande

I avvägningen mellan behov, nyttjandegrad och kostnader gör utskottet i dag ingen annan bedömning än regeringen gjorde när den beslutade att det inte finns tillräckliga skäl att upprätthålla beredskapspolisen med dagens situation. Utskottet påminner om att det finns en möjlighet att vid höjd beredskap återinföra organisationen, och ser inte skäl att tillstyrka motionen.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Grundorganisatoriska frågor m.m., punkt 1 (SD)
	av Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 7, 22, 25 och 26 samt

2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 25, 35, 40 och 41 samt

avslår motion

2013/14:Fö207 av Krister Hammarbergh (M).

Ställningstagande

Sverigedemokraterna ser inte den dagsaktuella hotbilden som den viktigaste utgångspunkten när behovet av militärt försvar ska bedömas. Hotbilden kan snabbt förändras, men acceptabel försvarsförmåga kan inte återtas lika snabbt. Försvarsmakten ska vara dimensionerad för att kunna hävda Sveriges integritet och för att värna suveräna rättigheter och nationella intressen i övrigt. I detta ingår att kunna övervaka och kontrollera allt svenskt territorium och att försvara hela Sverige. Jag anser därför att grundorganisationen bör byggas ut och att Sverige bör delas i sex militärområden. Enligt min mening bör två marinbaser (öst och väst) sättas upp under 2016 tillsammans med två marindetachement 2017 (i Härnösand respektive Fårösund). Dessutom anser jag att F16 bör sättas upp 2016 med två nya Gripendivisioner för att stärka luftförsvaret av huvudstaden, och att ledningscentraler och andra mål som är högvärdiga för fienden ska skyddas i bergrum eller på annat sätt.

2.	Skjutfält och övningsverksamhet m.m., punkt 2 (MP)
	av Peter Rådberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:Fö266 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkande 1,

2013/14:Fö211 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2013/14:Fö212 av Peter Rådberg m.fl. (MP) och

2013/14:Fö232 av Valter Mutt (MP) samt

avslår motionerna

2012/13:Fö218 av Sten Bergheden (M),

2013/14:Fö202 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

2013/14:Fö223 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S).

Ställningstagande

Försvarsmakten ansöker om nya eller utökade tillstånd för övningsverksamhet på flera platser runt om i landet, bl.a. ökad flygverksamhet över Vättern. Om planerna genomförs menar Miljöpartiet att det kan medföra att tiotalet ton skrot i form av ammunition och miljögifter som bly hamnar på Vätterns botten. Jag anser därför att Försvarsmakten inte ska ges möjligheter att öka bombningarna i Vättern. Även en kraftig ökning av antalet skjutövningar i Göteborgs södra skärgård skulle få allvarliga konsekvenser för människors säkerhet och för havsmiljön. Jag anser därför att regeringen bör utforma ett lagförslag som starkt inskränker Försvarsmaktens möjligheter att bedriva storskaliga marina skjutövningar i tätbefolkade områden och som även skärper kraven för att mark- och vattenområden ska få anses vara av försvarsintresse. När två riksintressen står mot varandra menar jag att miljöbalken inte längre ska ge försvarsintresset företräde.

3.	Skjutfält och övningsverksamhet m.m., punkt 2 (V)
	av Torbjörn Björlund (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö202 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

avslår motionerna

2012/13:Fö218 av Sten Bergheden (M),

2012/13:Fö266 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkande 1,

2013/14:Fö211 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2013/14:Fö212 av Peter Rådberg m.fl. (MP),

2013/14:Fö223 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S) och

2013/14:Fö232 av Valter Mutt (MP).

Ställningstagande

Jag anser inte att försvarets övningar i Vättern eller i Göteborgs södra skärgård ska utökas. I stället ser jag det som nödvändigt att utreda ett eventuellt totalstopp för Försvarsmaktens övningar i såväl Vättern som Göteborgs södra skärgård. Vänsterpartiet anser att Sverige ska ha ett försvar som förmår värna landets säkerhet, men att vi samtidigt måste undvika att försvarets legitima behov av att genomföra militära övningar äventyrar viktiga miljövärden. Därför bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening att omfattningen av militära övningar i känsliga naturområden inte bör utökas.

4.	Natoverksamhet på svenska övnings- och skjutfält, punkt 3 (V)
	av Torbjörn Björlund (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2012/13:U205 av Hans Linde m.fl. (V) yrkande 4 och

2013/14:U209 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) yrkande 9.

Ställningstagande

Jag menar att genomförandet av Natoledda övningar på svensk mark visar att utvecklingen går åt fel håll. Vänsterpartiet anser inte att svenskt territorium, luftrum och territorialvatten ska upplåtas för framtida Natoledda militärövningar. Jag vill framhålla vikten av att hävda den svenska militära alliansfriheten och anser att det är mycket viktigt att Sverige hålls utanför Nato. Nato bör därmed inte tillåtas öva inom Sveriges gränser. Därför menar jag att riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin mening att Nato varken ska tillåtas att öva eller testa vapensystem inom Sveriges territorium.

5.	Materiel- och anskaffningsfrågor, punkt 4 (S)
	av Peter Hultqvist (S), Åsa Lindestam (S), Peter Jeppsson (S), Kent Härstedt (S), Clas-Göran Carlsson (S) och Anna-Lena Sörenson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 7 och 11 samt

avslår motionerna

2013/14:Fö246 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkandena 2 och 14 samt

2013/14:Fö250 av Mikael Jansson (SD).

Ställningstagande

Vi anser det nödvändigt med en särskild översyn av marinens framtida behov av ytstridsfartyg. Visbykorvetterna är ytterst avancerade och välutvecklade med en lång rad tekniska system som starkt försvårar upptäckt.

I takt med att antalet enheter i marinen minskat är överlevnadsförmågan på respektive fartygsenhet av största betydelse. Även om ingen annan nation harserieproducerat stridsfartyg som har så låga nivåer för röjande av signatur som Visbykorvetterna anser vi att samtliga korvetter som levereras till Försvarsmakten bör utrustas med sensorer och vapensystem enligt ursprungsplanen för att ytterligare förbättra deras överlevnadsförmåga. Vi anser det även vara nödvändigt med ett bättre system för luftvärnsskydd än i dag i anslutning till våra flygbaser. JAS Gripen-systemet har en central roll för Sveriges försvar och Gripensystemet är dessutom en stor investering. För att uppnå balans och förbättra överlevnadsförmågan ser vi det som rimligt att anskaffa ett modernt kvalificerat och lång- eller medelräckviddigt luftvärnssystem. Vi delar regeringens bedömning att ny insatsförmåga avseende luftvärnet är ett viktigt steg för att säkerställa försvarets förmågebredd, men menar att regeringen också måste omsätta det i praktisk handling genom att prioritera anskaffning av lång- eller medelräckviddigt luftvärn.

6.	Materiel- och anskaffningsfrågor, punkt 4 (MP)
	av Peter Rådberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö246 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkandena 2 och 14 samt

avslår motionerna

2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 7 och 11 samt

2013/14:Fö250 av Mikael Jansson (SD).

Ställningstagande

Jag anser att ett ökat operativt fokus måste få genomslag i en förändrad syn på materiel- och logistikförsörjningen. Försvarsmaktens operativa behov ska i större utsträckning styra materielförsörjningen, i stället för som i dag då regeringen har gett industri- och sysselsättningspolitiken alltför stort utrymme. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en beskrivning av en materielförsörjningsstrategi som utgår från försvarets operativa behov i stället för försvarsindustrins intressen och sysselsättningspolitiken. Därigenom menar jag att ledtider och ekonomiska bindningar i materielförsörjningen reduceras och att insatsorganisationens behov bättre tillgodoses.

Dessutom anser jag att riksdagens möjlighet till kontroll och inflytande måste förbättras och att en utvecklad modell av den tidigare objektsramsredovisningen därför bör återinföras. I redovisningen till riksdagen bör totalkostnaden för respektive materielprojekt framgå, och jag menar att regeringen alltid måste återkomma vid förändringar och oförutsedda förutsättningar istället för att den utan parlamentarisk förankring fattar nya beslut om materielprojekt.

7.	Materiel- och anskaffningsfrågor, punkt 4 (SD)
	av Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö250 av Mikael Jansson (SD) och

avslår motionerna

2013/14:Fö246 av Peter Rådberg m.fl. (MP) yrkandena 2 och 14 samt

2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 7 och 11.

Ställningstagande

Jag anser att förutsättningarna för Försvarets materielverk att skänka två 32 Lansen, en 35 Draken skolversion och en 37 Viggen skolversion till Flygvapenmuseum bör undersökas. Dessa är exempel på historiskt viktiga flygplanstyper som flygvapnet inte har någon operativ nytta av, och då menar jag att Flygvapenmuseet kan ges möjlighet att vidmakthålla dem relativt billigt i ett flygvärdigt skick tack vare att även ideella krafter som Swedish Air Force Historic Flight bistår. Jag anser att flygplanen är delar av svensk industrihistoria och innovationskraft som inte får gå förlorad.

8.	Vindkraft, punkt 5 (MP)
	av Peter Rådberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö216 av Lise Nordin m.fl. (MP) och

avslår motion

2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkande 42.

Ställningstagande

Miljöpartiet menar att Försvarsmaktens vindkraftsstopp är ett av de största hindren för att nå Sveriges potential för utbyggnad av vindkraft. På det här sättet går stora ekonomiska värden och en betydande andel förnybar el förlorade. Jag anser därför att vindkraftsstoppet bör omprövas så att vindkraften i stället får samexistera med försvaret.

9.	Vindkraft, punkt 5 (SD)
	av Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkande 42 och

avslår motion

2013/14:Fö216 av Lise Nordin m.fl. (MP).

Ställningstagande

Försvarsmakten har tidigare aviserat att man vill ha rent från vindkraft inom fyra mils radie runt tio nu aktuella militära flygplatser eftersom vindkraftverken riskerar att störa systemen för det flyg som är baserat vid dessa baser. Denna problematik torde också vara aktuell varhelst militär flygtrafik över huvud taget är aktuell.

I det sammanhanget är det värt att påminna om att säkerhetsläget i vårt närområde har skärpts och att omvärldsutvecklingen är oviss. Det är svårare än någonsin att bedöma den framtida utvecklingen på säkerhetsområdet. Det finns därför skäl att tro att de gamla flygfälten i Bas 90-systemet på sikt kan bli aktuella att ta i bruk. Därför vore det enligt min mening rimligt att avvärja risken för framtida flygstörningar. Jag anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på hur vindkraftsutbyggnad på sikt kan stoppas inom fyra mils radie från de baser som tidigare ingick i Bas 90-systemet.

10.	Försvarsindustrifrågor, punkt 6 (S)
	av Peter Hultqvist (S), Åsa Lindestam (S), Peter Jeppsson (S), Kent Härstedt (S), Clas-Göran Carlsson (S) och Anna-Lena Sörenson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 10 och

avslår motion

2011/12:Fö219 av Staffan Anger (M).

Ställningstagande

Vi vill att ett nationellt samverkansprogram för försvarsindustrin upprättas i syfte att utveckla och värna den svenska försvarsindustrikompetensen när det gäller såväl luftstridssystem och marina försvarssystem som arméns behov. Att upprätthålla den är strategiskt såväl från industriell som från säkerhetspolitisk horisont, och vi bedömer att läget är särskilt kritiskt för den svenska kompetensen när det gäller undervattensteknik. Området är av särskild betydelse och belyser det akuta behovet av en långsiktig och samlad försvarsindustristrategi.

Utan en tydlig strategi och en uttalad ambition från statsmaktens sida bedömer vi att den svenska försvarsindustrin successivt kommer att försvagas. För att vända denna utveckling bör ett arbete tillsammans med ytterligare aktörer, exempelvis företag, akademi och fackliga organisationer upprättas för att åstadkomma ett långsiktigt samverkansprogram med syfte att utveckla den svenska försvarsindustrin. Försvarsindustrin har även en stark regionalpolitisk betydelse med orter som Linköping, Örnsköldsvik, Karlskrona och Karlskoga och är dessutom en hörnsten i den svenska säkerhetspolitiken.

Även om försvarsindustrin i dag till stora delar ägs av utländska intressen ser vi att traditionen av svenskt engagemang som bl.a. byggt på utvecklingsarbete och beställningar i nära samverkan med svenska staten bör fortsätta. Vi socialdemokrater vill därför se en långsiktig försvarsindustristrategi och ett samverkansprogram som säkerställer väsentliga säkerhetsintressen som inte minst den svenska ubåtsförmågan och svenskt kunnande inom undervattensteknik.

11.	Försvarsindustrifrågor, punkt 6 (SD)
	av Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Fö219 av Staffan Anger (M) och

2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 10.

Ställningstagande

Svensk vapentillverkning är av nationell strategisk betydelse för försvaret, och Sverigedemokraterna anser att det gör oss sårbara att svensk försvarsindustri till stor del har sålts till utländska intressen. Med utgångspunkten att den svenska staten bör ha som långsiktig strategi att öka sin ägarandel av försvarsindustrierna i Sverige anser jag att en försvarsindustristrategi bör upprättas för att undvika en successiv försvagning av den svenska försvarsindustrin. Jag ser behovet av att upprätta ett långsiktigt samverkansprogram med syfte att utveckla den svenska försvarsindustrin som alltmer angeläget och anser att lokala svenska militära kompetensnätverk som grundar sig i högteknologi, entreprenörskap och kreativitet bör främjas. Svensk försvarsindustri är ledande i sitt område internationellt, och den kunskapen ligger till grund för konkurrenskraften hos svenska försvarsprodukter i dag och i framtiden. För att öka vår konkurrenskraft ytterligare anser jag att Sverige bör bevara och vidareutveckla de områden där vi redan ligger långt framme. Karlskoga, Linköping och Umeå är exempel på orter där regeringen bör se över möjligheterna att främja utvecklingen av svenska militära kompetensnätverk ytterligare.

12.	Kompetens- och bemanningsfrågor, punkt 7 (SD)
	av Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 15 och 16.

Ställningstagande

Jag anser att det krävs en tydligare öppen redovisning till riksdagen av bemanningen inom marinen och flygvapnet och att den även ska omfatta en bedömning av den redundans som finns i bemanningen. Jag ser det även som nödvändigt att låta utreda behovet av redundans för personal med kritiska kompetenser inom marinen och flygvapnet, i syfte att öka uthålligheten vid komplexa och parallella förlopp. Då marinens fartyg och stridsflygplanen är dyra materielsystem med hög militär effekt i krig och krislägen anser jag det inte vara kostnadseffektivt att ha för lite personal placerad på dessa enheter. Fartyg som bara har en besättning blir t.ex. underutnyttjade, och enligt Riksrevisionen genererar marinens korvetter i dag endast 20–30 procent av ett helt sjödygn. Marinens och flygvapnets personalmässiga uthållighet är viktiga nyckeldata för bedömning av Försvarsmaktens verkliga förmåga, och den information som riksdagen får i dag ger enligt min mening inte hela bilden av dessa försvarsgrenars verkliga förmåga.

13.	Styrning av Försvarsmakten m.m., punkt 8 (SD)
	av Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 22 och 23.

Ställningstagande

Jag anser att myndigheter företrädesvis själva bör ta nödvändiga beslut för att få ekonomisk balans, och att det kommer av den svenska förvaltningsmodellen med utgångspunkt i de anslag riksdagen beslutar om. Jag anser dessutom att besluten ska protokollföras när regeringen tillsätter genomförandegrupper.

Med obehag kan jag konstatera att regeringen i de två senaste budgetpropositionerna aviserat att myndigheters kommande ekonomiska underskott föranleder behov av att, i en samlad process i Regeringskansliet, inleda ett arbete för att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi. Först avsågs Försvarsmakten och sedan Kustbevakningen. Riksrevisionen lämnade svidande kritik mot regeringens hantering av besparingarna som beslutades inom ramen för den s.k. Genomförandegruppen. Det var egentligen ineffektiva och ekonomiskt tveksamma ambitionssänkningar. Dessutom utfördes gruppens arbete på informell basis och blev omöjligt att granska i efterhand. Jag anser inte att regeringen hittills har svarat upp mot tillkännagivandet om en tydlig rollfördelning mellan regeringen och myndigheterna för att kvalitetssäkra viktiga beslutsunderlag.

Sverigedemokraterna kräver därför förbättringar i den fortsatta processen, och jag anser att Regeringskansliet måste vidta åtgärder för att bedriva sitt arbete på ett sådant sätt att det blir möjligt att granska i efterhand.

14.	Finansieringen av Hemvärnet, punkt 9 (S, MP, V)
	av Peter Hultqvist (S), Åsa Lindestam (S), Peter Jeppsson (S), Kent Härstedt (S), Clas-Göran Carlsson (S), Anna-Lena Sörenson (S), Peter Rådberg (MP) och Torbjörn Björlund (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö214 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) yrkande 3.

Ställningstagande

Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, stod 2012 för drygt 1 procent av försvarsbudgeten. Vi anser att hemvärnet är en kostnadseffektiv del av försvaret eftersom det bygger på en ideell och frivillig grund. Det tillvaratar även den ovärderliga kompetens som finns hos dem som t.ex. genomgått den tidigare värnpliktsutbildningen och den grundläggande militära utbildningen, GMU. Vi ser med oro på att Försvarsmakten i allt större utsträckning väljer att spara in på hemvärnets verksamhet när det kommer sparkrav från regeringen. Detta ger hemvärnet dåliga förutsättningar för verksamheten i landet. Genom att man ger hemvärnet ett eget budgetanslag via statsbudgeten anser vi att organisationen får möjlighet att bygga upp en stabil och långvarig verksamhet, oberoende av Försvarsmaktens övriga prioriteringar. Det skulle också ge riksdag och regering större möjlighet att styra storleken på och utvecklingen av de nationella skyddsstyrkorna i framtiden. Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på hur hemvärnet kan finansieras oberoende av den övriga Försvarsmakten.

15.	Behovet av beredskapspoliser, punkt 10 (SD)
	av Björn Söder (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD) yrkande 39.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna anser att särskilda beredskapspolisen (SBP) bör återuppsättas som en del av polismyndigheten, men i statens utgiftsområde 6. Enligt min mening bör riksdagen tillkännage för regeringen att SBP bör återskapas med 1 500 civilpliktiga i länsvisa avdelningar som verkar under polismyndigheterna. De bör få en polismans befogenheter efter inkallelse vid civila kriser såsom naturkatastrofer, sjukdomsutbrott, sök efter försvunna personer, utrymning vid olyckor och ordning vid internationella konferenser i Sverige m.m. I händelse av krig anser jag att beredskapspolisen främst ska verka för skydd av civilbefolkningen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Fö219 av Staffan Anger (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja svenska militära kompetensnätverk.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:U205 av Hans Linde m.fl. (V):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Nato inte ska tillåtas öva eller testa vapensystem inom Sveriges territorium.

2012/13:Fö218 av Sten Bergheden (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att förenkla tillämpningen för idrotts- och motorklubbar när det gäller att låna och hyra försvarets mark för olika idrottsevenemang.

2012/13:Fö245 av Mikael Jansson (SD):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör delas i sex militärområden.
22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ledningscentraler och andra för fienden högvärdiga mål ska finnas i bergrum eller på annat sätt skyddas.
25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Marinbas Öst bör sättas upp 2015 och Marinbas Väst, Marindetachement Härnösand och Marindetachement Fårösund 2016.
26.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att F16 bör sättas upp 2015 för att stärka luftförsvaret av huvudstaden.

2012/13:Fö266 av Peter Rådberg m.fl. (MP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten ska ges möjlighet att påverka markanvändningen i anslutning till anläggningar, befästningsanläggningar, övnings- och skjutfält, flygplatser, ammunitionsförråd, radiostationer, radio- och teleanläggningar etc.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:U209 av Torbjörn Björlund m.fl. (V):

9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Nato inte bör tillåtas öva inom Sveriges gränser.

2013/14:Fö202 av Torbjörn Björlund m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försvarets övningar i Vättern inte ska utökas.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försvarets övningar i Göteborgs södra skärgård inte ska utökas.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av ett eventuellt totalstopp för Försvarsmaktens övningar i Vättern och Göteborgs södra skärgård.

2013/14:Fö207 av Krister Hammarbergh (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att flytta helikopterflottiljen från Malmen till Kallax.

2013/14:Fö211 av Peter Rådberg m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten ska ges möjlighet att påverka markanvändningen i anslutning till anläggningar, befästningsanläggningar, övnings- och skjutfält, flygplatser, ammunitionsförråd, radiostationer, radio- och teleanläggningar etc.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som skärper kraven för att mark- och vattenområden ska få anses vara av avsevärd betydelse för Försvarsmakten.

2013/14:Fö212 av Peter Rådberg m.fl. (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Försvarsmakten inte ska ges möjligheter att öka bombningarna i Vättern.

2013/14:Fö214 av Torbjörn Björlund m.fl. (V):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag på hur Hemvärnet kan finansieras oberoende av den övriga Försvarsmakten.

2013/14:Fö216 av Lise Nordin m.fl. (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ompröva Försvarsmaktens vindkraftsstopp för att låta vindkraften samexistera med försvaret.

2013/14:Fö223 av Roza Güclü Hedin m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att utveckla verksamheten vid Älvdalens skjut- och övningsfält.

2013/14:Fö232 av Valter Mutt (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdraget att utforma ett lagförslag som starkt inskränker Försvarsmaktens möjlighet att bedriva storskaliga marina skjutövningar i tätbefolkade områden.

2013/14:Fö246 av Peter Rådberg m.fl. (MP):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen inte kan fatta nödvändiga beslut om materielprojekt beroende på oförutsedda förutsättningar och att regeringen måste återkomma till riksdagen med sådana förändringar gentemot redovisade projekt och fattade beslut.
14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en förändrad syn på materiel- och logistikförsörjningen.

2013/14:Fö247 av Peter Hultqvist m.fl. (S):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genomföra en särskild översyn av marinens framtida behov av ytfartyg.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att upprätta ett nationellt samverkansprogram för försvarsindustrin.
11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att frågan om ett nytt lv-system med lång/medelräckviddigt luftvärn bör ges hög prioritet i den framtida materielplaneringen.

2013/14:Fö250 av Mikael Jansson (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna för Försvarets materielverk att skänka två stycken 32 Lansen, en 35 Draken skolversion och en 37 Viggen skolversion till Flygvapenmuseum.

2013/14:Fö257 av Mikael Jansson (SD):

15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den öppna redovisningen av bemanningen inom marinen och flygvapnet tydligare ska rapporteras till riksdagen, inklusive vilken redundans som finns i bemanningen (kap. 5).
16.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda behovet av redundans för personal med kritiska kompetenser inom marinen och flygvapnet, i syfte att öka uthålligheten vid komplexa och parallella förlopp (kap. 5).
22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att myndigheter företrädesvis själva bör ta nödvändiga beslut för att få ekonomisk balans visavi sina av riksdagen beslutade anslag (kap. 7.2).
23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att besluten ska protokollföras när regeringen tillsätter genomförandegrupper för att verka i en myndighet (kap. 7.2).
25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ledningscentraler och andra för fienden högvärdiga mål ska finnas i bergrum eller på annat sätt skyddas (kap. 8).
35.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör delas i sex militärområden (kap. 10.1).
39.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att särskilda beredskapspolisen bör återuppsättas som en del av polismyndigheten men i statens budgetområde 6 (kap. 10.4).
40.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en marinbas öst bör sättas upp 2016 och en marinbas väst, ett marindetachement Härnösand och ett marindetachement Fårösund 2017 (kap. 11).
41.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att F16 bör sättas upp 2016 med två nya Gripendivisioner för att stärka luftförsvaret av huvudstaden (kap. 12.1).
42.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vindkraft inte ska tillåtas inom en radie på fyra mil runt de gamla Bas 90-flygplatserna eftersom de kan vara aktuella att återaktivera i det nya säkerhetsläget (kap. 12.2).