Finansutskottets betänkande

2013/14:FiU25

Statlig förvaltning och statistikfrågor

Sammanfattning

Utskottet behandlar 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013, 2012 och 2011 inom områdena statlig förvaltning och statistik.

Motionerna tar upp frågor om effektiv statlig förvaltning, det offentliga åtagandet, osund konkurrens, staten som arbetsgivare, pris- och löneomräkning i staten, personalförsörjningskommission, fri programvara, investeringar i fossil energi, diskonteringsränta, lokalisering av myndigheter, design i offentlig verksamhet, behov av ny statistik, budgetpropositionens innehåll, åtkomst av statlig data, försäljning av skärgårdsmark och återföring av lokaler.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden, främst med hänvisning till det arbete som har genomförts eller som pågår inom respektive område.

I betänkandet finns tio reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Effektiv offentlig förvaltning
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Fi275 av Stefan Svanström (KD), 2013/14:Fi281 av Johan Hultberg (M) och 2013/14:Fi307 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1–4.

2.	Det offentliga åtagandet
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fi315 av Finn Bengtsson m.fl. (M).

3.	Osund konkurrens
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fi261 av Lars Beckman (M).

4.	Staten som arbetsgivare
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Fi236 av Annika Eclund (KD), 2013/14:Fi248 av Stefan Käll (FP), 2013/14:Fi318 av Betty Malmberg (M), 2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 4, 2013/14:A292 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP) yrkande 1, 2013/14:A301 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 5 och 2013/14:A325 av Ulf Nilsson och Anna Steele (båda FP) yrkande 2.

Reservation 1 (MP)

Reservation 2 (V)

5.	Pris- och löneomräkning i staten
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fi287 av Jasenko Omanovic och Meeri Wasberg (båda S).

6.	Personalförsörjningskommission
	Riksdagen avslår motion 2013/14:N360 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 7.

Reservation 3 (V)

7.	Fri programvara
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Fi292 av Monica Green (S) och 2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V) yrkandena 11 och 12.

Reservation 4 (V)

8.	Investeringar i fossil energi
	Riksdagen avslår motion 2013/14:U316 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 64.

Reservation 5 (MP)

9.	Diskonteringsränta
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fi301 av Lena Sommestad och Sara Karlsson (båda S).

10.	Lokalisering av myndigheter
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 32 och 2013/14:N394 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 1.

Reservation 6 (MP)

11.	Design i offentlig verksamhet
	Riksdagen avslår motion 2013/14:Fi270 av Håkan Bergman (S).

12.	Behov av ny statistik
	Riksdagen avslår motionerna 2013/14:Fi209 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP), 2013/14:Fi228 av Göran Lindell (C) och 2013/14:So600 av Johnny Skalin (SD).

Reservation 7 (MP)

Reservation 8 (SD)

13.	Budgetpropositionens innehåll
	Riksdagen avslår motion 2013/14:So205 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 4.

Reservation 9 (V)

14.	Åtkomst av statlig data
	Riksdagen avslår motion 2011/12:Fi249 av Johan Hultberg (M).

15.	Försäljning av skärgårdsmark
	Riksdagen avslår motionerna 2012/13:Fö248 av Meeri Wasberg m.fl. (S) och 2013/14:Fö245 av Meeri Wasberg m.fl. (S).

16.	Återföring av lokaler
	Riksdagen avslår motion 2012/13:Fö247 av David Lång (SD).

Reservation 10 (SD)

Stockholm den 20 februari 2014

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Peder Wachtmeister (M), Bo Bernhardsson (S), Carl B Hamilton (FP), Per Åsling (C), Sven-Erik Bucht (S), Staffan Anger (M), Anders Sellström (KD), Sven-Olof Sällström (SD), Ulla Andersson (V), Ardalan Shekarabi (S) och Mats Pertoft (MP).

Redogörelse för ärendet

I detta betänkande behandlas 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013, 2 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2012 och 1 motionsyrkande från den allmänna motionstiden 2011. En förteckning över de behandlade förslagen finns i en bilaga sist i betänkandet.

Utskottets överväganden

Effektiv offentlig förvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår olika motionsförslag som syftar till en effektivisering av den offentliga förvaltningen. Utskottet hänvisar främst till det pågående arbetet med att bl.a. skapa en rättssäker och effektiv statsförvaltning.

Motionerna

I motion 2013/14:Fi281 av Johan Hultberg (M) anförs att skattepengar ska användas så effektivt som möjligt och att den statliga byråkratin ska begränsas. Enligt motionären är det önskvärt med en bättre samordning, kontroll och översyn för att effektivisera de statliga myndigheternas verksamhet och minska utgifterna för den statliga byråkratin. Ambitionen om att minska antalet myndigheter bör enligt motionären fortsatt gälla.

För att nå ett mer effektivt förebyggande arbete med olika sociala insatser vill Stefan Svanström (KD) i motion 2013/14:Fi275 införa Social Impact Bonds, dvs. en form av resultatbaserad projektfinansiering där den privata, ideella och den offentliga sektorn samarbetar.

Annika Lillemets m.fl. (MP) framhåller i motion 2013/14:Fi307 vikten av nya välfärdsmodeller. Motionärerna vill att regeringen utreder och tar fram nya förslag på alternativa koncept att bedriva välfärdsverksamhet på inom ramen för offentlig regi (yrkande 1). Kännedom om arbetssätt och goda exempel ska spridas och de kommuner och landsting som vill delta ska erbjudas lämpligt stöd. Det arbetssätt på vilket kommunerna och landstingen väljer att bedriva sin verksamhet på ska följas upp och utvärderas. Staten ska vidare erbjuda fortsatt stöd till kommunerna och landstingen för att sprida och permanenta de metoder som har visat sig framgångsrika (yrkande 2–4).

Finansutskottets ställningstagande

I juni 2010 beslutade riksdagen om ett nytt mål för den statliga förvaltningspolitiken med följande lydelse: en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv och som har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

Vidare beslutade regeringen i april 2012 om ett program för statsförvaltningens utveckling. Genom programmet konkretiseras det förvaltningspolitiska målet och verksamhetens inriktning och kommuniceras till statsförvaltningen. Programmet behandlar områdena innovation och kvalitet, värdegrundsarbete, samarbete, service, tillväxtfrämjande, tillsyn, effektivisering av administrativa tjänster och EU-arbete (se bet. 2012/13:FiU2).

För att t.ex. öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen inrättades Statens servicecenter den 1 juli 2012. Att koncentrera och standardisera den administrativa verksamheten i servicecentret bedöms skapa stordriftsfördelar. Dessutom bedöms riskerna minska för kompetensbrist och personberoende inom myndigheterna. Samtidigt innebär det att myndigheterna i högre grad kan fokusera på sin kärnverksamhet. Utskottet kan notera i budgetpropositionen för 2014 att ESV har i uppdrag att löpande följa och stödja nya myndigheters anslutning till den nya myndigheten.

För att skapa en tydligare och mer samlad myndighetsorganisation har regeringen tagit flera initiativ, bl.a. en reducering av antalet myndigheter. Den 1 januari 2013 fanns det enligt Statskontorets beräkningar 372 myndigheter under regeringen (budgetpropositionen 2014, utg.omr. 2). Totalt har tolv myndigheter avvecklats och sju myndigheter nybildats under 2011 och 2012, vilket innebär en nettominskning med fem myndigheter. På samma gång har antalet anställda i den statliga sektorn ökat, från ca 239 000 år 2011 till ca 243 000 år 2012, dvs. en ökning med ca 4 000. Myndigheterna har alltså blivit färre men större.

När det gäller förslag om nya välfärdsmodeller anser utskottet att det är viktigt för den offentliga verksamheten att hitta mer effektiva sätt att organisera produktionen av offentliga tjänster. Genom fler innovativa lösningar i offentlig tjänsteproduktion kan ytterligare effektivitetsvinster göras. Mot bl.a. den bakgrunden och för att ytterligare höja effektiviteten och kvaliteten i den offentliga verksamheten på nationell, regional och lokal nivå tillsatte regeringen ett nationellt råd (dir. 2011.42). I sitt slutbetänkande presenterade rådet ett antal förslag bl.a. om ett ökat handlingsutrymme för offentliga verksamheter att pröva nya tjänster och former för att uppnå syftet med politiken, en infrastruktur för idé- och kunskapshantering, en stärkt förmåga i offentliga verksamheter att bedriva innovations- och förändringsprocesser, samt nya instrument som främjar långsiktiga investeringar i svårlösta samhällsfrågor (SOU 2013:40). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Mot bakgrund av detta anser utskottet att det i dagsläget på flera håll bedrivs arbeten för att ytterligare höja effektiviteten i statsförvaltning, varför samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Det offentliga åtagandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om hållbarheten i det offentligt finansierade välfärdssystemet och gränsen för det offentliga åtagandet. Utskottet hänvisar bl.a. till det löpande arbetet med att bedöma hållbarheten i de offentliga finanserna och den diskussion som årligen redovisas i vårpropositionen när det gäller finansieringen av välfärden.

Motionen

Finn Bengtsson m.fl. (M) vill att det görs en översyn över hur ekonomiskt hållbara våra offentligt finansierade välfärdssystem är i framtiden och när gränsen för det offentliga åtagandet kan komma att bli ifrågasatt. Detta framförs i motion 2013/14:Fi315.

Finansutskottets ställningstagande

I likhet med regeringen kan utskottet konstatera att de offentliga finanserna sannolikt kommer att sättas under stor press framöver, bl.a. på grund av den stigande medellivslängden som gör att andelen äldre i befolkningen stiger. Det resulterar i att försörjningsbördan ökar för de yrkesverksamma. Frågan är om dagens välfärdsåtagande är möjligt att finansiera med offentliga medel även i framtiden, eller om dagens finanspolitik inte är långsiktigt hållbar. Finanspolitiken kan sägas vara långsiktigt hållbar när utgifter och inkomster över tiden är lika stora och utvecklingen av det finansiella sparandet och den offentliga nettoskulden hålls inom rimliga gränser. För att bedöma om de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara används flera indikatorer, bl.a. de s.k. S2- och S1- indikatorerna som har tagits fram av Europeiska kommissionen. Hållbarhetsbedömningar utifrån dessa indikatorer görs bl.a. av regeringen varje år i vårpropositionen. Även andra som Konjunkturinstitutet, ESV och Europeiska kommissionen gör hållbarhetsbedömningar. Även Finanspolitiska rådet följer utvecklingen av de offentliga finanserna och dess hållbarhet. Utskottet kan konstatera att samtliga av de bedömare som nämnts ovan anser att den svenska finanspolitiken är långsiktigt hållbar.

Utskottet kan också notera att Finansdepartementet för närvarande utvecklar en ny modell för att bl.a. möjliggöra en fördjupad utvärdering av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

När det gäller frågan om den framtida finansieringen av välfärden anser utskottet att den bl.a. inbegriper överväganden om pensionsåldern, avgiftsfinansiering och hur stort det framtida åtagandet ska vara. Uppgiften att lösa finansieringsfrågan är emellertid större än så. Frågan måste därför sättas i ett större sammanhang där framtidens finansiering av välfärden båda är ett stöd för att upprätthålla den finansiella hållbarheten, men även är önskvärd ur ett samhällsekonomiskt effektivitets- och välfärdsperspektiv. I vilken utsträckning välfärdstjänster ska finansieras offentligt eller privat anser utskottet i likhet med regeringen är en avvägning mellan fördelningspolitiska hänsyn och strukturpolitiska överväganden, där såväl positiva externa effekter som effektivitetsförluster till följd av högre skatter måste beaktas.

Utskottet anser att det bedrivs ett omfattande arbete med att bedöma finanspolitikens hållbarhet. Dessutom diskuteras välfärdens finansieringsformer bl.a. årligen i regeringens vårproposition. Utskottet anser därför att det i nuläget inte finns något skäl för en översyn av hållbarheten i de offentliga finanserna och gränsen för det offentliga åtagandet. Motionen avstyrks därför.

Osund konkurrens

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om osund konkurrens. Utskottet hänvisar till en pågående utredning i frågan.

Motionen

I motion 2013/14:Fi261 av Lars Beckman (M) ges exempel på osund statlig konkurrens. Motionären anser att det vore önskvärt med en översyn av möjligheten att regeringens avyttrande av verksamheter som konkurrerar med privata företag kan fortsätta, liksom en översyn av regeringens uppdrag till Jordbruksverket att inte konkurrera med privata veterinärkliniker. Staten bör renodla sin roll som myndighetsutövare och endast utöva tillsyn över verksamheter i stället för att ägna sig åt marknadsstörande aktiviteter.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att regeringen under 2011 tillsatte en särskild utredare med uppdrag att utreda Regeringskansliets förvaltning av företag med statligt ägande (dir. 2011:33). I mars 2012 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ekonomiskt värde och samhällsnytta – förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14). I betänkandet pekar utredningen på ett flertal problem i den nuvarande förvaltningen, bl.a. att staten har dubbla roller som både reglerare och företagsägare. Enligt utredningen hålls detta inte tillräckligt isär i den nuvarande organisationen, varför utredningen anser att det behövs en tydligare struktur och rollfördelning i förvaltningen av de statliga bolagen och en professionalisering av den operativa och verkställande förvaltningen. Regeringen har remissbehandlat förslaget, och det bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet vill avvakta Regeringskansliets behandling av utredningens betänkande innan utskottet förordar eventuella ytterligare åtgärder. Därmed avstyrks motionen.

Staten som arbetsgivare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om staten som arbetsgivare. Utskottet hänvisar bl.a. till principen om den delegerade arbetsgivarpolitiken samt till gällande lagar och förordningar på området.

Jämför reservationerna 1 (MP) och 2 (V) samt särskilt yttrande (V).

Motionerna

Annika Eclund (KD) anför i motion 2013/14:Fi236 att den offentliga sektorn, med myndigheter och kommunal verksamhet, bör föregå med gott exempel och redovisa avsättningarna till tjänstepension på lönebeskedet. Enligt motionären skulle detta öka kunskapen om tjänstepensionerna och i förlängningen förbättra konkurrensen på marknaden för pensionssparande.

Stefan Käll (FP) framhåller i motion 2013/14:Fi248 att det bör utredas hur staten genom sin roll som finansiär och upphandlare kan verka pådrivande för att öka tillgängligheten i statligt finansierade verksamheter. Med tillgänglighet avses bl.a. att lokaler görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

I motion 2013/14:Fi318 av Betty Malmberg (M) framhålls betydelsen av den offentliga sektorns ansvar som arbetsgivare när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Motionären anser att det är önskvärt att regeringen fortsätter arbetet för hur personer med funktionsnedsättning ska beredas plats på arbetsmarknaden.

Den som talar fler språk än majoritetsspråket har stor fördel av detta i sitt arbete. Det framhåller Christina Höj Larsen m.fl. (V) i motion 2013/14:A301. Motionärerna anser därför att styrkt tvärkulturell kompetens liksom flerspråkighet ska räknas som en merit vid alla offentliga anställningar (yrkande 5).

Ulf Nilsson och Anna Steele (båda FP) vill skapa en större flexibilitet för när svenska helgdagar ska få tas ut. I motion 2013/14:A325 yrkande 2 anförs att ett försök med ett s.k. röddagskonto bör införas i statlig verksamhet.

I motion 2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) framhålls vikten av att statliga myndigheter och bolag går före med att minska sin klimatpåverkan genom sina resepolicies. Motionärerna anser att alla förvaltningsmyndigheter under regeringen ska ha resepolicyer med mål om minskad användning av privat bil i tjänst och krav på regelbunden uppföljning (yrkande 4).

Gunvor G Ericson m.fl. (MP) vill att staten som arbetsgivare tar ansvar och avsätter medel för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor inom den statliga sektorn. Detta framhålls i motion 2013/14:A292 yrkande 1.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis understryka den långtgående delegering av de arbetsgivarpolitiska frågorna till Arbetsgivarverket och till myndigheterna som har antagits och som konstaterades ligga fast vid behandlingen av den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38). Regeringen anger mål och delmål som följs upp. Några av delmålen är att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska, arbetsmiljön i staten ska vara god och den etniska och kulturella mångfalden bland anställda ska öka på alla nivåer.

Av budgetpropositionen för 2014 framgår, när det gäller löneskillnader mellan kvinnor och män, att i september 2012 var statsanställda kvinnors genomsnittslön totalt sett 10,3 procent lägre än statsanställda mäns genomsnittslön. År 2011 var motsvarande löneskillnad 10,9 procent. Skillnaden har minskat successivt och trenden mot en minskad löneskillnad bedöms fortsätta.

Vad gäller frågan om redovisning av tjänstepension på lönebeskedet kan utskottet konstatera att information om tjänstepensionen i dag lämnas årligen av Statens tjänstepensionsverk (SPV). Så som pensionssystemet ser ut i dag kommer pensionen från flera håll. Basen är den allmänna pension som kommer från pensionsmyndigheten. De flesta som arbetar har också en kollektivavtalad tjänstepension. Vissa har dessutom ett eget privat sparande. Den statliga tjänstepensionen består i sin tur av tre olika delar: förmånsbestämd ålderspension, kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste) och individuell ålderspension. Storleken på den förmånsbestämda ålderspensionen beror på lönen, antal anställningsår och födelseår. Storleken på den kompletterande ålderspensionen och den individuella ålderspensionen beror på lönen och på vilken avkastning det blir på pensionen. I det årliga beskedet lämnas uppgifter om tjänstepensionens storlek och den prognostiserade utvecklingen. Dessutom kommer årligen information från Pensionsmyndigheten om den allmänna pensionen. På myndighetens hemsida finns också information om alla delar i pensionssystemet. Enligt utskottet ger dagens system med årliga besked en god inblick i pensionen och i alla dess delar. Att redovisa månatliga avsättningar till tjänstepension på lönebeskedet är dessutom enligt utskottet svårt att genomföra.

När det gäller frågan om att anställa personer med funktionsnedsättning kan utskottet notera att Arbetsförmedlingen så sent som i december 2013 fick i uppdrag att genomföra praktikprogram i statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vad avser statens roll som finansiär och upphandlare för att verka pådrivande för att öka tillgängligheten i statligt finansierade verksamheter finns det reglerat i 6 kap. 1 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU, (tekniska specifikationer och särskilda kontraktsvillkor i förfrågningsunderlag m.m). Där framgår att när det är möjligt bör specifikationerna bestämmas med hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller utformningen med tanke på samtliga användares behov. Lagen bygger bl.a. på EU-direktiv 2004/18/EG som styr upphandlingsförfarandet. Utskottet kan notera att Europaparlamentet antog ett nytt EU-direktiv i februari 2014 som ersätter 2004/18/EG. I det nya direktivet har bl.a. den tekniska specifikationen skärpts.

När det gäller frågor om meriter vid offentliga anställningar kan utskottet notera att det tydligt framgår av lagen (1994:260) om offentlig anställning att vid anställning ska avseende bara fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten ska sättas främst, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Utskottet anser inte att det finns något skäl att ändra i förordningen för att ge större vikt åt bl.a. tvärkulturell kompetens vid offentlig anställning. Utskottet kan dock understryka att ett av statens delmål som satts upp för de statliga arbetsgivarna är att den etniska och kulturella mångfalden bland anställda ska öka på alla nivåer.

När det gäller flexibla helgdagar har arbetsmarknadsutskottet behandlat denna fråga vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 2012/13:AU8. Utskottet konstaterade att frågan är komplicerad och kräver större överväganden av vitt skilda slag samt att frågan i hög grad är en angelägenhet som arbetsmarknadens parter kan förfoga över i kollektivavtal, där förutsättningarna bör vara goda för att göra anpassningar till enskilda förhållanden. Vad gäller flexibla helgdagar för statsanställda har inte finansutskottet någon annan uppfattning än arbetsmarknadsutskottet.

När det gäller frågan om myndigheternas resepolicies kan utskottet konstatera att det redan i dag finns krav på myndigheterna att ha ett miljöledningssystem och därmed bl.a. utarbeta mötes- och resepolicy. Det framgår av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Mot bakgrund av vad som redovisats ovan avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.

Pris- och löneomräkning i staten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om pris- och löneomräkning i staten. Utskottet ser inget skäl att ändra de av riksdagen beslutade principerna för pris- och löneomräkningen.

Motionen

Jasenko Omanovic och Meeri Wasberg (båda S) föreslår i motion 2013/14:Fi287 att löne- och anslagssystemet i staten ses över. Enligt motionärerna har kritiken mot ramanslagssystemet vuxit över åren, framför allt när det gäller produktivitetsavdraget. Beräkningssystemet i olika delar behöver därför enligt motionärerna moderniseras, så att det blir stabilare och mer förutsägbart.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om att förändra pris- och löneomräkningen i staten, senaste i betänkande 2012/13:FiU25. I betänkandet hänvisade utskottet till principerna bakom pris- och löneomräkningen och till de riktlinjer som riksdagen har tagit beslut om för pris- och löneomräkningen (bet. 1991/92:FiU20). Utskottet fann då ingen anledning att ändra de beslutade principerna för pris- och löneomräkningen och har inte ändrat sin uppfattning sedan dess, varför motionen avstyrks.

Personalförsörjningskommission

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en personalförsörjningskommission. Utskottet anser inte att det finns något skäl att tillsätta en personalförsörjningskommission och hänvisar till redan vidtagna åtgärder och till regeringens löpande uppföljning av arbetsmarknadsläget.

Jämför reservation 3 (V).

Motionen

I motion 2013/14:N360 av Kent Persson m.fl. (V) framhålls att kompetensförsörjningen kommer att bli ett växande problem i hela Sverige och särskilt på landsbygden. Motionärerna vill därför att regeringen tillsätter en personalförsörjningskommission med uppdrag att föreslå åtgärder och insatser för att klara personalförsörjningen inom välfärdsverksamheterna i hela landet (yrkande 7).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet behandlade ett motsvarande motionsyrkande om att tillsätta en personalförsörjningskommission i betänkande 2012/13:FiU25. Utskottet ansåg inte att det fanns något skäl att tillsätta en personalförsörjningskommission. Utskottet förutsatte dock att regeringen noga följer effekterna av generationsväxlingen. I en rapport från Arbetsförmedlingen i november 2010 framhölls att generationsväxlingen kan komma att medföra problem (Generationsväxlingen på arbetsmarknaden – i riket och i ett regionalt perspektiv). Även i en rapport från Arbetsgivarverket 2009 belystes de demografiska förändringarnas betydelse för de statliga arbetsgivarnas möjligheter till en ändamålsenlig kompetensförsörjning. I rapporten beskrivs problem, behov och möjligheter i samband med generationsväxlingen. I januari 2014 presenterades en rapport från Arbetsmarknadsutskottet om förutsättningarna för ett längre arbetsliv (2013/14:RFR8). Av rapporten framgår bl.a. att äldre i dag har bättre förutsättningar att arbeta längre än tidigare generationer. Däremot framhålls att arbetsmarknaden bättre skulle kunna anpassas för att tillvarata arbetskraft över 55 år. Utskottet kan också notera att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att tillvarata äldre personer på arbetsmarknaden, t.ex. nedsättningen av socialavgifterna och jobbskatteavdrag. Utskottet kan också notera att regeringen löpande följer utvecklingen på arbetsmarknaden, bl.a. i både vår- och budgetpropositionen.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och anser att det inte heller denna gång finns något skäl att tillsätta en personalförsörjningskommission. Därmed avstyrks motionen.

Fri programvara

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om fri programvara. Utskottet hänvisar till e-delegationens rekommendationer och förutsätter att myndigheterna följer dem så långt det är möjligt.

Jämför reservation 4 (V).

Motionerna

Med relativt små medel skulle staten kunna bidra till tidigare genombrott för olika nätlösningar som ersätter fysiska transporter och därmed sparar både pengar och minskar utsläppen. Det framhålls i motion 2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V). Genom att stödja utvecklingen av fri programvara för t.ex. konferenser över nätet anser motionärerna att det offentliga med mycket små medel skulle kunna göra stor skillnad. Motionärerna vill därför att det tillsätts en utredning om behoven av, och lämpliga former för, ekonomiskt stöd till fri programvara med samhällsekonomisk betydelse (yrkande 11). Vidare anser motionärerna att stora delar av den offentliga sektorn sätter upp hinder för fria program, framför allt för att Sverige till skillnad från t.ex. Norge och Danmark inte har satt upp effektiva rekommendationer för öppna standarder. Enligt motionärerna innebär det att det offentliga låser in sig själv till specifika leverantörer som Microsoft och sätter tryck på alla andra som vill ta del av offentlig information att låsa in sig till samma leverantör. Motionärerna vill därför att de statliga myndigheterna ska övergå till fri programvara och öppna standarder efter samma princip som Nederländerna (yrkande 12).

Även i motion 2013/14:Fi292 av Monica Green (S) framhålls vikten av fri programvara inom förvaltningar och kommuner i Sverige och behovet av att utveckla möjligheterna till öppna källkoder och fri programvara.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att under 2009 lämnade E-delegationen en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). Den strategi som delegationen föreslog redovisade hur myndigheterna kan öka sin produktivitet och effektivitet samt öka samhällets utvecklingsförmåga och innovationskraft genom e-förvaltning. Delegationen rekommenderade bl.a. att myndigheterna i första hand väljer öppna standarder och alltid överväger öppen programvara.

Utskottet förutsätter att myndigheterna i den mån det är möjligt följer delegationens rekommendation. Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Investeringar i fossil energi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om investeringar i fossil energi. Utskottet hänvisar bl.a. till de gällande rapporteringskraven och till den gällande förordningen på området.

Jämför reservation 5 (MP).

Motionen

I partimotion 2013/14:U316 av Åsa Romson m.fl. (MP) framhålls att vårt gemensamma kapital, såsom pensionsfonder och statliga investeringar, bör så långt det är möjligt användas för att möjliggöra och påskynda den globala omställningen från fossila bränslen till förnybara energikällor. Motionärerna vill därför att regeringen ser över samtliga regleringsbrev och ägardirektiv till alla statliga myndigheter och verk, och ser till att det inte blir möjligt med nya investeringar i eller subventioner till fossil energi (yrkande 64).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att det i dag finns rapporteringskrav på ett antal myndigheter i fråga om det miljöarbete som bedrivs inom ramen för miljömålssystem. Myndigheterna har t.ex. i sina instruktioner inskrivit att de ska arbeta med generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Utskottet kan också konstatera att dessa myndigheter har fått uppdrag eller återrapporteringskrav inskrivna i sina regleringsbrev om att redovisa sitt miljöarbete. Utskottet vill också understryka att utöver vad som står i regleringsbreven eller i instruktionerna så har alla myndigheter ett ansvar att arbeta med miljökvalitetsmålen enligt andra förordningar och lagar, t.ex. förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Därmed avstyrks motionen.

Diskonteringsränta

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om diskonteringsränta. Utskottet anser inte att det i nuläget finns något skäl att ändra på den gällande ordningen vad gäller framtagande och rekommendation av diskonteringsränta.

Motionen

Lena Sommestad och Sara Karlsson (båda S) anför i motion 2013/14:Fi301 att den samhällsekonomiska diskonteringsräntan i framtiden bör beslutas av riksdagen och inte som i dag av experter utan en offentlig debatt. Mot bakgrund av de etiska och normativa aspekterna, som bör beaktas vid beslut om diskonteringsräntan, och i ljuset av klimatpolitikens stora betydelse i ett framtidsperspektiv anses denna ordning inte vara lämplig.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att Trafikverket enligt förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket ska utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Arbetet bedrivs inom ramen för den s.k. ASEK-gruppen (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet). Arbetsgruppen ansvarar bl.a. för att föreslå vilka samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder som bör användas vid analys av olika former av åtgärder inom transportområdet, däribland diskonteringsräntan. Av Trafikverkets rapport Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 från 2012 framgår att de kalkylvärden och analysmetoder som ASEK rekommenderar ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Rekommenderade värderingar och metoder ska finnas beskrivna och diskuterade i den vetenskapliga litteraturen och erkända forskare ska anse att teoretiska och empiriska resultat framstår som relevanta.

Utskottet anser inte att det i nuläget finns något skäl att frångå nuvarande ordningen när det gäller framtagande och rekommendation av diskonteringsränta, varför motionen avstyrks.

Lokalisering av myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om lokalisering av myndigheter med hänvisning till gällande förordning och till en pågående utredning i frågan.

Jämför reservation 6 (MP).

Motionerna

Genom att öka de mindre städernas och landsbygdens attraktionskraft vill Tina Ehn m.fl. (MP) medverka till en jämnare befolkningsutveckling i hela landet. Det framhålls i motion 2013/14:N394. Motionärerna anser att de kriterier som Ekonomistyrningsverket redovisar i sin rapport Statens lokalförsörjning (ESV 2013:36) ska användas för att utveckla regelverk som ska följas vid lokalisering av myndigheter (yrkande 1).

I partimotion 2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) anförs att samtidigt som de sociala problemen ökar i Sverige minskar den sociala närvaron av företrädare för den offentliga sektorn i olika delar av samhället. Motionärerna anser att denna utveckling är skadlig för den enskilde och vill bryta detta mönster genom att stärka den offentliga närvaron genom att bl.a. förlägga myndigheter och kommunala verksamheter i miljonprogramsområden (yrkande 32).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis påminna om att varje myndighet får besluta om sin egen lokalförsörjning inom ramen för vad bl.a. regeringen beslutat i fråga om lokalisering av myndigheten enligt förordning (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Utskottet kan vidare notera att när det gäller statliga myndigheters lokalisering är principen den att noga pröva om myndigheten kan lokaliseras utanför storstäderna. En utgångspunkt vid ett sådant övervägande är att myndigheten ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Detta slogs fast i budgetpropositionen för 2012, utgiftsområde 19 avsnitt 2.6.3. Utskottet kan vidare notera att ESV haft i uppdrag att bl.a. kartlägga myndigheternas lokalisering till Stockholms centrala delar och att ESV avrapporterade sitt uppdrag i december 2013. Enligt Regeringskansliet bereds för närvarande ESV:s förslag. Utskottet anser att förslaget bör få beredas i vanlig ordning inom Regeringskansliet innan utskottet förordar några ytterligare eventuella åtgärder, varför motionen avstyrks.

Design i offentlig verksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkande om design i offentlig verksamhet med hänvisning till en pågående utredning.

Motionen

I motion 2013/14:Fi270 av Håkan Bergman (S) efterfrågas ett utvecklingsprogram för att stimulera utvecklingen av en samhällsinriktad strategisk design för att lösa framtida utmaningar. Den traditionella designens principer kan enligt motionärerna appliceras på stora samhällsutmaningar och system som utbildning, hälso- och sjukvård, åldrande befolkning och klimatomställning.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att Innovationsrådet slutredovisade sitt uppdrag i juni 2013 med betänkandet Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet (SOU 2013:40). I slutrapporten ger rådet bl.a. förslag på åtgärder som främjar innovations- och förändringsarbete i offentlig verksamhet. Utskottet kan notera att slutrapporten för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Slutrapporten bör enligt utskottet få beredas i vanlig ordning inom Regeringskansliet innan utskottet förordar andra eventuella åtgärder, varför motionen avstyrks.

Behov av ny statistik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om behov av ny statistik. När det gäller ekonomiskt bistånd anser utskottet att den befintliga statistiken på området är tillfredsställande och att den kommande propositionen på området bör inväntas.

Jämför reservationerna 7 (MP) och 8 (SD).

Motionerna

Gunvor G Ericson m.fl. (MP) anser i motion 2013/14:Fi209 att det behövs fler mått utöver BNP för att mäta och analysera hur samhällsutvecklingen ser ut även ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Motionärerna vill därför att det införs folkhälsorapportering i form av nya välfärdsmått i statens budget.

I motion 2013/14Fi228 av Göran Lindell (C) framhålls att Sverige ska bli ett föregångsland i fråga om en redovisning som i högre utsträckning värderar miljö och naturresurser i ekonomiska termer och inkluderar dessa i tillväxtberäkningar.

I motion 2013/14:So600 av Johnny Skalin (SD) framhålls att det statistiska underlaget behöver förtydligas och utökas när det gäller utbetalningar av ekonomiskt bistånd.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkanden (se bet. 2012/13:FiU25). Dessutom redogjorde utskottet för sin syn på ett bredare mått på samhällsutvecklingen i betänkande 2011/12:FiU26. Som vid tidigare behandling vill utskottet framhålla vikten av en ekonomisk tillväxt som är förenlig med god hälsa och god miljö. Därför är det också viktigt att det finns en tillförlitlig statistik och en välutvecklad analys inom en mängd olika områden. Utskottet kan också notera att Sverige ligger långt framme i arbetet med miljö- och hållbarhetsindikatorer, bl.a. har Konjunkturinstitutet i uppdrag att utarbeta en årlig rapport om miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter, göra miljöekonomiska analyser samt utvärdera den ekonomiska politikens kort- och långsiktiga effekter på riksdagens mål för miljökvalitet och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling. Vidare finns det sedan 2011 en rättslig ram på EU-nivå för framställning av miljöräkenskaper inom EU.

Utskottet har också noterat att utredningen med uppdrag att analysera och föreslå metoder för att värdera ekosystemtjänster har lämnat sitt slutbetänkande Synliggöra värdet av ekosystemtjänster – Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster (SOU 2013:68). Utredningen föreslår bl.a. flera åtgärder för hur ekosystemtjänster kan integreras i beslutsprocesser. Förslaget bereds inom Regeringskansliet och meningen är att en proposition kommer att lämnas till riksdagen i mars 2014.

När det gäller det statistiska underlaget kring utbetalningar av ekonomiskt bistånd anser utskottet att det redan är tillfredställande. Från 2012 samlas uppgifter om ekonomiskt bistånd in och redovisas månadsvis på kommunnivå. Statistiken avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt och är uppdelad efter kön, inrikes- respektive utrikesfödd, hushållstyp, försörjningshinder och kommun. Statistiken grundar sig på individuppgifter som Statistiska centralbyrån (SCB) samlar in på uppdrag av Socialstyrelsen.

Därmed avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Budgetpropositionens innehåll

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om budgetpropositionens innehåll. Utskottet anser att barnperspektivet redan finns representerat i budgetpropositionen.

Jämför reservation 9 (V).

Motionen

Eva Olofsson m.fl. (V) anser i motion 2013/14:So205 att statsbudgeten bör kompletteras med en barnbilaga där konsekvenser av åtgärder och beslut för barnens del kan utläsas (yrkande 4).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare behandlat liknande motionsyrkande, senast i betänkande 2012/13:FiU25. I betänkandet ansåg utskottet att barnperspektivet redan fanns representerat i budgetpropositionen. Den ekonomiska situationen för barnfamiljer redovisas t.ex. inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn i budgetpropositionen. Resultatredovisningen omfattar bl.a. barnhushållens inkomstutveckling, familjepolitikens betydelse samt fördelningen av ekonomisk standard mellan olika typer av familjebildningar. Målet för den ekonomiska familjepolitiken, som godkändes av riksdagen 2010, är att den ska bidra till förbättrade förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard samt ökad valfrihet och stärkt makt över den egna livssituationen för alla barnfamiljer. Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därför motionen.

Åtkomst av statlig data

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om åtkomst av statlig data. Utskottet hänvisar dels till befintlig tillgänglighet av statlig data och dels till pågående utredning.

Motionen

Åtkomsten av statlig data i Sverige är bristfällig. Det framhålls i motion 2011/12:Fi249 av Johan Hultberg (M). Detta hämmar enligt motionären innovation och tillväxt av nya arbetstillfällen. Det arbete som pågår med att förenkla åtkomsten till statlig data går för långsamt. Regeringen bör därför se över möjligheten att ta ytterligare initiativ i syfte att all data som går under offentlig handling och inte är sekretesskyddat ska vara öppet och enkelt åtkomligt.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen som syftar till att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Lagen bygger på ett EU-direktiv, det s.k. PSI-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn), som trädde i kraft den 1 juli 2010. Mot bakgrund av ett förslag till ändring i PSI-direktivet från kommissionen, som senare antogs av Europaparlamentet och rådet, kan utskottet notera att regeringen har tillsatt en utredare för att se över vad som måste göras för att i svensk lag föra in de antagna ändringarna i PSI-direktivet. Utskottet vill invänta utredarens resultat innan utskottet förordar andra eventuella åtgärder.

Utskottet kan också konstatera att det finns en mängd statlig data tillgänglig på SCB:s hemsida. Statistisk årsbok från SCB finns dessutom som en app som går att ladda ner i en Ipad.

Därmed avstyrker utskottet motionen.

Försäljning av skärgårdsmark

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om försäljning av skärgårdsmark. Utskottet anser att det i nuläget inte finns något skäl att ändra den gällande försäljningsförordningen.

Motionerna

I motion 2012/13:Fö248 av Meeri Wasberg m.fl. (S) vill motionärerna att Fortifikationsverkets uppdrag justeras på så sätt att även andra hänsyn än de rent marknadsekonomiska kan tas i samband med att försvaret aviserar att det inte längre behöver viss mark. Detta framhålls även i motion 2013/14:Fö245 av Meeri Wasberg m.fl. (S).

Finansutskottets ställningstagande

Vid försäljning av statlig egendom ska Fortifikationsverket följa bestämmelserna i förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom, den så kallade försäljningsförordningen. I enlighet med försäljningsförordningen samråder verket med andra myndigheter om det med hänsyn till egendomens läge eller beskaffenhet kan bedömas som troligt att någon annan myndighet kan behöva egendomen. I andra hand tillfrågas den aktuella kommunen om de har behov att förvärva fastigheten för samhällsbyggnadsändamål. Först därefter erbjuds fastigheten till försäljning på den öppna marknaden. Utskottet kan notera att Fortifikationsverkets uppdrag är att bedriva effektiv fastighetsförvaltning och att tillhandahålla ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler, mark och anläggningar åt hyresgästerna. Fortifikationsverkets största kund är Försvarsmakten. Regeringens bedömning är att Fortifikationsverket har uppfyllt de mål som regeringen har ställt upp. Av budgetpropositionen för 2014 framgår att regeringen anser att Fortifikationsverkets försäljningar har genomförts affärsmässigt och att statens intressen har tillvaratagits på ett bra sätt.

Utskottet anser inte att det i nuläget finns något skäl att ändra den nuvarande ordningen, varför motionen avstyrks.

Återföring av lokaler

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om återföring av lokaler med hänvisning till pågående utredningar i frågan.

Jämför reservation 10 (SD).

Motionen

David Lång (SD) anser i motion 2013/14:Fö247 att ägarskapet av de kaserner och övriga försvarsanläggningar som brukas av Försvarsmakten ska överföras till Försvarsmaktens ägo. I dag hyr Fortifikationsverket ut lokalerna till Försvarsmakten till vad som kallas marknadshyror. Detta är enligt motionären inte rimligt då det sannolikt endast är Försvarsmakten som efterfrågar den typen av lokaler.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att ett flertal utredningar har lämnats på området bl.a. Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31) samt Försvarsfastigheter i framtiden (SOU 2013:61). Utredningen från 2011 föreslog bl.a. att ansvaret för försvarsanläggningar och Försvarsmaktens camper utomlands skulle föras från Fortifikationsverket till Försvarsmakten. Av den sist nämnda utredningen framgår dock att Försvarsmakten har framfört att den anser att försvarsanläggningarna inte bör överföras till Försvarsmakten. I betänkandet Försvarsfastigheter i framtiden skriver utredningen att den utgått ifrån att förvaltningen av de försvarsfastigheter som i dag förvaltas av Fortifikationsverket även i fortsättningen ska förvaltas i myndighetsform och då av någon annan myndighet än Försvarsmakten själv. Utskottet anser att utredningarna bör få beredas i vanlig ordning inom Regeringskansliet innan utskottet förordar någon eventuell ytterligare åtgärd. Motionen avstyrks därför.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Staten som arbetsgivare, punkt 4 (MP)
	av Mats Pertoft (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om resepolicyer och om löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 4 och

2013/14:A292 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motionerna

2013/14:Fi236 av Annika Eclund (KD),

2013/14:Fi248 av Stefan Käll (FP),

2013/14:Fi318 av Betty Malmberg (M),

2013/14:A301 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 5 och

2013/14:A325 av Ulf Nilsson och Anna Steele (båda FP) yrkande 2.

Ställningstagande

Enligt uppgifter från Trafikverket är transportsektorn långt ifrån att nå både svenska och EU-beslutade klimatmål. Det finns en stor klyfta mellan de uppsatta klimatmålen och den utveckling som väntas av de beslut som tagits hittills. Regeringens nuvarande politik med miljardinvesteringar i motorvägar leder på sikt till mer tid bakom ratten för allt fler, trots att åtta av tio vill minska sitt bilåkande. Biltrafiken måste klimatanpassas, t.ex. genom att ställa krav på myndigheter och bolag att minska sin klimatpåverkan genom sina resepolicies. Därför ska regeringen se till att alla förvaltningsmyndigheter under regeringen inte bara har en resepolicy utan ange vad som ska ingå i policyn, t.ex. mål om att minska användningen av egen bil i tjänsten till förmån för tjänstebilpool. Detta ska tydligt framgå i regleringsbrev och ägardirektiv. Dolda subventioner till bilpendling, främst parkeringsplatser och tjänstebil, ska tas bort. Även resor till och från arbetet ska omfattas av verksamheternas resepolicy. Staten som arbetsgivare bör gå före och visa gott föredöme.

Staten som arbetsgivare bör också ta ett större ansvar för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställda löner och ekonomisk självständighet är en förutsättning för att åstadkomma ökad jämställdhet. Utvecklingen på jämställdhetsområdet går åt fel håll, då löneskillnaderna mellan kvinnor och män består. Därför ska staten som arbetsgivare ta sitt ansvar och avsätta medel för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i statlig sektor.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om resepolicyer och om löneskillnaderna mellan kvinnor och män i statlig sektor.

2.	Staten som arbetsgivare, punkt 4 (V)
	av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om meriter vid offentliga anställningar. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:A301 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår motionerna

2013/14:Fi236 av Annika Eclund (KD),

2013/14:Fi248 av Stefan Käll (FP),

2013/14:Fi318 av Betty Malmberg (M),

2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 4,

2013/14:A292 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP) yrkande 1 och

2013/14:A325 av Ulf Nilsson och Anna Steele (båda FP) yrkande 2.

Ställningstagande

Det svenska samhället utmärks av allt djupare orättvisor. Samtidigt som en del blir allt rikare och får mer makt, hålls andra utanför och förblir maktlösa. Den politik som hittills har förts har inte förmått att bryta segregationen och utestängningen. Det är dags för en ny politik. Det som behövs är arbete för ett rättvist och jämlikt samhälle som är inkluderande dvs. ett samhälle som inte gör skillnad på människor utifrån klass, kön eller etnicitet. Inkludering innebär att ge alla förutsättningar för rätten till utbildning, arbete och bostad samt motverka samhällets rasistiska och patriarkala strukturer. Därför behövs såväl kraftfulla verktyg mot rasism och diskriminering som åtgärder som kan ge nyanlända samma möjligheter som svenskfödda att leva och arbeta i det svenska samhället. Det är nödvändigt att varje människa dagligen möter världen så som den faktiskt ser ut. För det krävs en tvärkulturell kompetens hos utbildningssamordnare och arbetsgivare. Den som talar fler språk än majoritetsspråket har stor fördel av det i sitt arbete och det blir allt viktigare för företag och myndigheter att ha flerspråkiga anställda. Styrkt tvärkulturell kompetens liksom flerspråkighet ska därför räknas som en merit vid alla offentliga anställningar.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om meriter vid alla offentliga anställningar.

3.	Personalförsörjningskommission, punkt 6 (V)
	av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att tillsätta en personalförsörjningskommission. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:N360 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 7.

Ställningstagande

Det behövs en annan politik än den som förs i dag för att hela Sverige ska leva. Det måste skapas likvärdiga villkor för landets alla medborgare. Den alarmerande ökningen av regionala skillnader måste brytas. Resultat av den politik som hittills förts är bl.a. att en majoritet av landets kommuner minskar i befolkning och tappar såväl offentlig som kommersiell service. Framtidens arbetsmarknad riskerar att få än större problem om inte ett övergripande ansvar tas för personalförsörjningen. Därför bör det tillsättas en personalförsörjningskommission med uppdrag att föreslå åtgärder och insatser för att klara personalförsörjningen inom välfärdssektorn i hela landet.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om att tillsätta en personalförsörjningskommission.

4.	Fri programvara, punkt 7 (V)
	av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fri programvara. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V) yrkandena 11 och 12 samt

avslår motion

2013/14:Fi292 av Monica Green (S).

Ställningstagande

Inom samhällsplaneringen finns det stora möjligheter att minska transportsektorns miljö- och energipåverkan. Exempelvis kan it-sektorn på många sätt användas för att minska miljöpåverkan. Med t.ex. videokonferenser, telefonkonferenser och distansarbete minskar behovet av fysiska transporter. Därför bör regeringen ta initiativ till att utveckla nätkommunikation som bl.a. innehåller stöd till utveckling av fri programvara för vissa nyckelfunktioner. Investeringar av det slaget skulle vara samhällsekonomiskt betydelsefulla av precis samma skäl som investeringar i vägar och järnvägar. Det går att göra mer än vad som redan görs i dag. Med relativt små medel skulle staten kunna bidra till tidigare genombrott för olika nätlösningar som ersätter fysiska transporter och därmed både sparar pengar och minskar utsläppen. Regeringen bör därför tillsätta en utredning för att se över behoven av och lämpliga former för ekonomiska stöd till fri programvara med samhällsekonomisk betydelse.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om att tillsätta en utredning för fri programvara.

5.	Investeringar i fossil energi, punkt 8 (MP)
	av Mats Pertoft (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om möjligheten till investeringar i och subventioner av fossil energi. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:U316 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 64.

Ställningstagande

Det är nu ett decennium sedan en enig riksdag antog Sveriges politik för global utveckling. De regeringar som har haft ansvaret sedan dess har dock inte förmått att genomföra politiken och det nuvarande arbetet är otillräckligt för att politiken för global utveckling ska genomsyra och stärka Sveriges arbete för global utveckling. De rapporteringskrav som i dag finns på ett antal myndigheter beträffande miljöarbete inom ramen för miljömålssystem är bra men otillräckligt. Det bör i stället skrivas in i regleringsbrev och ägardirektiv till alla myndigheter och verk att det inte ska vara möjligt med investeringar i eller subventioner av fossil energi. Statens resurser ska investeras i den omställning till ett klimatsmart samhälle som krävs de närmaste decennierna. Detta är ett steg i den riktningen.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om investeringar i och subventioner av fossil energi.

6.	Lokalisering av myndigheter, punkt 10 (MP)
	av Mats Pertoft (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om placering av myndigheter och kommunala verksamheter. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkande 32 och

bifaller delvis motion

2013/14:N394 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Miljonprogrammen består nästan uteslutande av bostäder medan det finns få butiker och arbetsplatser. Samtidigt ökar de sociala problemen i Sverige och den sociala närvaron av företrädare för den offentliga sektorn minskar i olika delar av samhället. Poliskontor och bibliotek läggs ned och servicekontor avvecklas. Utvecklingen är inte minst synlig i de områden där den behövs som mest, på landsbygden och i miljonprogrammets förortsområden. Den är skadlig för den enskilde och för samhället i stort och måste brytas. Ett sätt att bryta denna utveckling är att stärka den offentliga närvaron. Därför ska myndigheter och kommunala verksamheter placeras i dessa områden.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om placering av myndigheter och kommunala verksamheter.

7.	Behov av ny statistik, punkt 12 (MP)
	av Mats Pertoft (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om folkhälsorapportering. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fi209 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP) och

avslår motionerna

2013/14:Fi228 av Göran Lindell (C) och

2013/14:So600 av Johnny Skalin (SD).

Ställningstagande

I allt fler kommuner görs välfärdsbokslut utifrån ett hälsoperspektiv men i statens budget finns inte motsvarande. För att se hur det går för ett land räcker det inte med att enbart titta på den ekonomiska tillväxten. Vi menar att det övergripande målet för politiken är en rättvis och hållbar värld, där människor trivs och kan växa utifrån sina förutsättningar och där vi lever på avkastningen av jordens resurser och inte förstör livsförutsättningarna för kommande generationer. Livsförutsättningar eller livsvillkor är också det som påverkar människors hälsa mest sett ur ett samhällsperspektiv, dvs. folkhälsa. Därför behövs det fler mått än vad som finns i dag för att mäta och analysera hur samhällsutvecklingen ser ut ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. En folkhälsorapportering ska därför införas i statens budget i form av nya välfärdsmått.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om folkhälsorapportering och nya välfärdsmått.

8.	Behov av ny statistik, punkt 12 (SD)
	av Sven-Olof Sällström (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om statistiken över ekonomiskt bistånd. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:So600 av Johnny Skalin (SD) och

avslår motionerna

2013/14:Fi209 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP) och

2013/14:Fi228 av Göran Lindell (C).

Ställningstagande

Dagens statistiska underlag är otillräckligt när det gäller ekonomiskt bistånd. För att politiken lättare ska kunna analysera orsakerna bakom beroendet av ekonomiskt bistånd samt vilka grupper som är mest utsatta bör det statistiska underlaget förbättras. En mer detaljerad statistik ska därför införas när det gäller utbetalning av ekonomiskt bistånd. Uppgifter som ska tas fram är t.ex. bakgrund, utbildning och hur länge personerna har bott i Sverige.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om att utöka det statistiska underlaget när det gäller utbetalning av ekonomiskt bistånd.

9.	Budgetpropositionens innehåll, punkt 13 (V)
	av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en barnbilaga i statsbudgeten. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:So205 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 4.

Ställningstagande

Barnperspektivet måste alltid finnas med när lagar stiftas och samhällets resurser fördelas. I Sveriges riksdag stiftas det ständigt lagar som påverkar barns livssituation. Dessutom är det många förslag och beslut i statens budget som påverkar barns villkor. Konsekvenserna för barn av alla dessa förslag och beslut redovisas i dag inte i tillräcklig omfattning. För att få en överblick över detta bör det därför redovisas mer utförligt i samband med statens budget. Redovisningen bör gälla alla beslut som i bred bemärkelse påverkar barns livsvillkor. Statsbudgeten ska därför kompletteras med en barnbilaga där konsekvenserna av åtgärder och beslut för barnens del kan utläsas.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om att införa en barnbilaga i statsbudgeten.

10.	Återföring av lokaler, punkt 16 (SD)
	av Sven-Olof Sällström (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om ägarskapet av försvarsanläggningar. Därmed bifaller riksdagen motion

2012/13:Fö247 av David Lång (SD).

Ställningstagande

Jag anser inte att Fortifikationsverkets ägarskap av Försvarsmaktens lokaler är ett optimalt fungerande system. Försvarsmakten får betala s.k. marknadshyror som kan ifrågasättas då det främst är Försvarsmakten som efterfrågar dessa lokaler. Kostnaderna för försvarets lokaler är en stor utgiftspost för myndigheten. Dessa pengar skulle i stället kunna användas för att förbättra Sveriges försvarsförmåga. Därför ska ägarskapet av de kaserner och övriga försvarsanläggningar som brukas av Försvarsmakten överföras till Försvarsmaktens ägo.

Jag anser att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som här anförs om ägarskapet av försvarsanläggningar.

Särskilda yttranden

Staten som arbetsgivare, punkt 4 (V)

Ulla Andersson (V) anför:

Vänsterpartiet har i andra sammanhang lagt fram förslag och motionerat om olika jämställdhetsfrågor, t.ex. om hur föräldraansvaret kan delas lika mellan föräldrarna. Att fördela ansvaret för hem och barn lika är en av de mest centrala jämställdhetsfrågorna (jfr mot. 2013/14:Sf250). Mer än tre fjärdedelar av föräldrapenningen tas ut av kvinnor. Det är väl belagt att detta ojämställda uttag av föräldrapenningdagar medför att kvinnor får en sämre löneutveckling och en svagare ställning på arbetsmarknaden med sämre anställnings- och arbetsvillkor. Omsorgen om barnen leder dessutom till ett större ansvar för hushållet och mer obetalt arbete. Det minskar utrymmet för lönearbete och många mammor arbetar därför deltid. På längre sikt påverkar det också pensionen negativt. Jag anser därför att föräldraförsäkringen bör individualiseras så att dagarna med föräldrapenning delas lika mellan föräldrarna, utan möjlighet att överlåta dagar. I de familjer som består av en förälder ska naturligtvis alla dagar kunna tas ut av den föräldern. Ett jämställt föräldraskap med delat ansvar för barnen får positiva effekter för jämställdheten såväl i hemmet som på arbetsmarknaden och i det övriga samhällslivet.

En annan central jämställdhetsfråga är de könsrelaterade löneskillnaderna (jfr mot 2013/14:A212). I dag tjänar kvinnor i genomsnitt 86 procent av mäns löner för heltidsarbete. En skillnad som inte kan förklaras av utbildningsnivå utan främst av ett arbetsliv som är starkt könssegregerat där yrken och branscher som domineras av män tenderar att vara högre avlönade än de som domineras av kvinnor. Detta är naturligtvis helt orimligt. Dessa löneskillnader måste åtgärdas genom att lönerna i de kvinnodominerade branscherna tillåts öka i en snabbare takt än i de mansdominerade. Vänsterpartiet står bakom och värnar den kollektivavtalsmodell genom vilka lönerna på den svenska arbetsmarknaden sätts. Staten bör genom Medlingsinstitutet spela en roll i lönebildningen. I dag är Medlingsinstitutets uppdrag att bidra till en väl fungerande lönebildning där den konkurrensutsatta industrin styr löneökningstakten samt verka för jämställda löner. Eftersom löneskillnaderna fortfarande är orimligt stora bör begreppet en väl fungerande lönebildning per definition även omfatta en systematisk utjämning av de strukturella löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken. Jag anser därför att uppdraget till Medlingsinstitutet förändras så att det tydligt framgår att industrins lönenormering inte ska tolkas så att aktiva insatser för att minska de strukturella löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken omöjliggörs. Staten har ett ansvar som arbetsgivare att utjämna löneskillnader mellan könen snarast.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Fi249 av Johan Hultberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förenklad åtkomst till statliga data.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012

2012/13:Fö247 av David Lång (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om överföring av ägarskapet för försvarsanläggningar från Fortifikationsverket till Försvarsmakten.

2012/13:Fö248 av Meeri Wasberg m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Fortifikationsverkets uppdrag justeras på så sätt att även andra hänsyn än de rent marknadsekonomiska kan tas i samband med att försvaret aviserar att det inte längre behöver viss mark.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:Fi209 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa folkhälsorapportering i form av nya välfärdsmått i statens budget.

2013/14:Fi228 av Göran Lindell (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utveckla metoder för att bättre inkludera miljö och naturresurser i tillväxtberäkningar.

2013/14:Fi236 av Annika Eclund (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om redovisning av tjänstepension på lönebeskedet.

2013/14:Fi248 av Stefan Käll (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att öka tillgängligheten i statligt finansierade verksamheter.

2013/14:Fi261 av Lars Beckman (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statlig osund konkurrens.

2013/14:Fi270 av Håkan Bergman (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att initiera ett utvecklingsprogram för att stimulera utvecklingen av en samhällsinriktad strategisk design för att lösa framtida utmaningar.

2013/14:Fi275 av Stefan Svanström (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om försöksverksamhet med social impact bonds, dvs. resultatbaserad projektfinansiering för sociala insatser.

2013/14:Fi281 av Johan Hultberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att effektivisera den statliga förvaltningen.

2013/14:Fi287 av Jasenko Omanovic och Meeri Wasberg (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över löne- och anslagssystemet i staten.

2013/14:Fi292 av Monica Green (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utveckla möjligheterna till öppna källkoder och fri programvara.

2013/14:Fi301 av Lena Sommestad och Sara Karlsson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nivån på den samhällsekonomiska diskonteringsräntan bör beslutas av riksdagen.

2013/14:Fi307 av Annika Lillemets m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda och ta fram förslag på alternativa koncept för att bedriva välfärdsverksamhet inom ramen för offentlig regi, utöver de i motionen nämnda, med fokus på kvalitet, inflytande för anställda och/eller aktiv medverkan från den idéburna sektorn.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att sprida kännedom om arbetssätt och goda exempel och erbjuda de kommuner och landsting som vill delta lämpligt stöd samt ta initiativ till och uppmuntra pilotverksamheter inom olika verksamhetsområden inom vård, skola och omsorg.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta följa upp och utvärdera effekterna av de projekt som genomförs i kommuner och landsting, om exempelvis kvalitet, arbetsvillkor och arbetsmiljö samt kostnadseffektivitet.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten efter utvärdering av projekten bör erbjuda fortsatt stöd till kommuner och landsting, enligt ovan, för att sprida och permanenta de metoder som visat sig framgångsrika.

2013/14:Fi315 av Finn Bengtsson m.fl. (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gränsen för det offentliga åtagandet.

2013/14:Fi318 av Betty Malmberg (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om staten som föredöme då det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning.

2013/14:C419 av Åsa Romson m.fl. (MP):

32.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka den offentliga närvaron i miljonprogramsområden.

2013/14:U316 av Åsa Romson m.fl. (MP):

64.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statens resurser ska investeras i ett klimatsmart samhälle.

2013/14:Fö245 av Meeri Wasberg m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Fortifikationsverkets uppdrag bör justeras på så sätt att även andra hänsyn än de rent marknadsekonomiska kan tas i samband med att försvaret aviserar att det inte längre behöver viss mark.

2013/14:So205 av Eva Olofsson m.fl. (V):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statsbudgeten bör kompletteras med en barnbilaga.

2013/14:So600 av Johnny Skalin (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förtydliga och utöka det statistiska underlaget för utbetalningar av ekonomiskt bistånd samt att regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag på hur detta kan åstadkommas.

2013/14:T264 av Siv Holma m.fl. (V):

11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om behoven av, och lämpliga former för, ekonomiska stöd till fri programvara med samhällsekonomisk betydelse.
12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de statliga myndigheterna ska övergå till fri programvara och öppna standarder efter samma principer som Nederländerna.

2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla förvaltningsmyndigheter under regeringen ska ha resepolicyer med mål om minskad användning av privat bil i tjänst och krav på regelbunden uppföljning.

2013/14:N360 av Kent Persson m.fl. (V):

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en personalförsörjningskommission med uppdrag att föreslå åtgärder och insatser för att klara personalförsörjningen inom välfärdssektorn i hela landet.

2013/14:N394 av Tina Ehn m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbeta med de kriterier som Ekonomistyrningsverket redovisar i sin rapport Statens lokalförsörjning (ESV 2013:36) för att utveckla regelverk att följa vid lokaliseringen av statliga myndigheter.

2013/14:A292 av Gunvor G Ericson m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten som arbetsgivare tar ansvar och avsätter medel för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i statlig sektor.

2013/14:A301 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att styrkt tvärkulturell kompetens, liksom flerspråkighet, ska räknas som merit vid alla offentliga anställningar.

2013/14:A325 av Ulf Nilsson och Anna Steele (båda FP):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om försök med röddagskonto i statlig verksamhet.