2013/14:FiU2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU2
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet regeringens förslag till anslag i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt fem motioner som har väckts under den allmänna motionstiden 2013. Bland motionerna finns alternativa budgetförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för utgiftsområdet vilka uppgår till totalt drygt 14,1 miljarder kronor.

Samtliga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.

I betänkandet finns fyra särskilda yttranden från (S), (MP), (SD) och (V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2
	a)	Anslag
	Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 13 samt avslår motionerna 2013/14:Fi258 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V), 2013/14:Fi278 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD), 2013/14:Fi309 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) och 2013/14:Fi312 av Per Bolund m.fl. (MP).
	b)	Bemyndigande för anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen ingå avtal för utveckling och underhåll av statens informationssystem för budgetering, hantering av dokument och uppföljning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 45 000 000 kronor 2015–2018. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 4.
	c)	Bemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal om underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2015. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 8.
	d)	Låneram för att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014–2021 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 2 915 000 000 kronor för att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 1.
	e)	Sjunde AP-fondens tillgång till kredit och möjlighet att ta upp lån
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Sjunde AP-fonden dels får tillgång till en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor, dels får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 5 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 2.
	f)	Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 3.
	g)	SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 5.
	h)	Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2014–2016
	Riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2014–2016. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 6.
	i)	Statens fastighetsverks lån för investeringar i fastigheter m.m.
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 12 800 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 7.
	j)	Investeringsplan för Fortifikationsverket 2014–2016
	Riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för 2014–2016. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 9.
	k)	Fortifikationsverkets lån för investeringar i mark, anläggningar och lokaler
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 11 500 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 10.
	l)	Riksrevisionens lån för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten
	Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2014 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 utgiftsområde 2 punkt 12.

Möjligheterna att ansluta fler myndighetstjänster till Statens servicecenter

Riksdagen avslår motion

2013/14:Fi263 av Lars Beckman (M).

Stockholm den 5 december 2013

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Peder Wachtmeister (M), Bo Bernhardsson (S), Carl B Hamilton (FP), Marie Nordén (S), Per Åsling (C), Sven-Erik Bucht (S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD), Sven-Olof Sällström (SD), Ulla Andersson (V) och Jörgen Andersson (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition i de delar som gäller utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt fem motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2013. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2014 och de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet föreslår i sina motioner. I bilaga 3 återfinns utskottets förslag till anslagsfördelning.

Under beredningen av ärendet besökte Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson utskottet och informerade om myndighetens riskrapport som publicerades i mitten av november 2013.

Budgetprocessen i riksdagen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som summan av de utgifter som hör till utgiftsområdet högst får uppgå till (5 kap. 12 § riksdagsordningen).

Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2014 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning till 14 121 162 000 kronor (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområdet ska fördelas inom den fastställda ramen. Anslag eller andra utgifter i staten fastställs sedan av riksdagen genom ett enda beslut (5 kap. 12 § riksdagsordningen).

Utskottets överväganden

1 Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i enlighet med regeringens och Riksrevisionens förslag, lämnar de bemyndiganden som regeringen och Riksrevisionen har begärt samt godkänner de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som regeringen har föreslagit. Samtliga motioner avslås.

Jämför särskilda yttrandena 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).

I utgiftsområde 2 ingår statlig förvaltningspolitik, offentlig upphandling, statliga arbetsgivarfrågor, statistik, prognos- och uppföljningsverksamhet, fastighetsförvaltning, finansiell tillsyn och finansförvaltning. Huvuddelen, cirka 83 procent, utgörs av utgifter för statliga tjänstepensioner. Enligt förslaget i budgetpropositionen för 2014 består utgiftsområdet av 17 anslag och motsvarar mindre än 2 procent som andel av summan av samtliga utgiftsområden. Jämfört med andra utgiftsområden utgör dock den avgiftsfinansierade verksamheten en större andel. Utgiftsområdet omfattar ett femtontal förvaltningsmyndigheter under regeringen och Riksrevisionen, som är en myndighet under riksdagen.

I bilaga 2 redovisas regeringens respektive oppositionspartiernas förslag till ramar och anslag inom utgiftsområdet. I bilaga 3 återfinns utskottets anslagsförslag.

1.1 Propositionen

Finansmarknaden

Finansiell stabilitet är en hörnsten för en väl fungerande samhällsekonomi och därmed för offentliga finanser, tillväxt, sysselsättning och välfärd. En förutsättning för finansiell stabilitet är också att konsumenter upplever trygghet på finansmarknaden och har förtroende för de finansiella företagen. Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system är därför centralt i regeringens politik.

Regeringen har utarbetat ett ramverk för finansiell stabilitet som ska minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem. Det ska även hantera en eventuell finansiell kris, så att återverkningarna på tillväxt och sysselsättning begränsas och eventuella kostnader för skattebetalarna minimeras. Inom ramverkets olika delar pågår kontinuerligt ett arbete för att stärka det finansiella systemet. De viktigaste delarna i ramverket är stärkta regelverk, förbättrad tillsyn, ett effektivt krishanteringssystem och förstärkt insättningsgaranti.

Mål för det finansiella systemet

Riksdagen har beslutat om följande mål för det finansiella systemet (prop. 2012/13:1 utg.omr. 2, bet. 2012/13:FiU2, rskr. 2012/13:132):

·. Ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

·. Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt och kostnaderna för statsskulden ska minimeras på lång sikt med beaktande av riskerna i förvaltningen.

Under 2014 avser regeringen att överlämna en särskild resultatskrivelse till riksdagen för 2012 och 2013 om målet för det finansiella systemet enligt riksdagens tillkännagivande (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104).

Finansinspektionen

Inom ramen för egna beslut om resursfördelning och planering ska Finansinspektionen arbeta för att det finansiella systemet är stabilt och präglas av ett högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster och ger ett högt skydd för konsumenter. Regeringens bedömning av Finansinspektionens verksamhet utgår från dessa mål.

Instrument för att främja finansiell stabilitet har en nära koppling till finansiell tillsyn, vilket är Finansinspektionens ansvarsområde. Finansinspektionens prioritering av insatserna inom tillsynen baseras till betydande del på ett riskanalysarbete. I Finansinspektionens rapport om risker i det finansiella systemet, som presenterades i november 2012, uppmärksammades bl.a. riskerna med den statsfinansiella krisen i några europeiska länder, livförsäkringsbolagens hantering av marknadsrisker samt fortsatta risker med bristande rådgivning och komplexa produkter. Förutom att detta riskanalysarbete ligger till grund för prioriteringen av insatserna inom tillsynen ligger även företagsspecifika risker, som t.ex. kan uppmärksammas genom klagomål eller den finansiella rapporteringen till grund för de övergripande prioriteringarna inom den riskbaserade tillsynen.

Under 2012 ökade regelgivningen kraftigt, vilket kan förklaras av utvecklingen inom EU. Vidare har antalet tillstånds- och anmälningsärenden ökat betydligt de senaste åren. Antalet beslutade ärenden ökade med 8 procent mellan 2011 och 2012 medan antalet nedlagda timmar ökade med 19,5 procent under samma period. En förklaring till detta är att Finansinspektionen har handlagt tidskrävande ärenden som avser förhandsgranskning av interna modeller med anledning av de kommande Solvens II-reglerna. Den genomsnittliga handläggningstiden mätt i antal dagar har minskat (från 30 dagar 2011 till 28 dagar 2012) samtidigt som andelen ärenden som handläggs i tid är oförändrad (83 procent 2011 och 2012).

Enligt regeringen har Finansinspektionen vid sin regelgivning och tillståndsprövning agerat i enlighet med de mål som är uppställda för verksamheten. Verksamheten inom regelgivning och tillståndsprövning ökade påtagligt under 2012. När det gäller den finansiella tillsynen har denna inte ökat i omfattning under 2012, trots betydande resurstillskott under 2012. Mätt både i relation till kostnaderna och i relation till antalet timmar minskade Finansinspektionens tillsynsverksamhet under 2012. Regeringen förklarar utvecklingen med att det internationella arbetet inom regelgivningen har krävt mycket stora resurser av Finansinspektionen och att tillsynsmyndigheterna inom EU har ställt mycket stora krav på Finansinspektionen. Regeringen anser att insatser emellertid bör vidtas för att främja en ökad omfattning av den finansiella tillsynen. Finansinspektionens arbete med att stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom information och privatekonomisk utbildning har utvecklats väl och Finansinspektionen har nått fram till fler grupper än tidigare. Sammantaget bedömer regeringen att Finansinspektionen i huvudsak nått upp till de mål som ställts upp.

För att stärka Finansinspektionens förutsättningar att bidra till ett väl fungerande finansiellt system föreslog regeringen i samband med budgetpropositionen för 2012 att ökade resurser motsvarande 103 miljoner kronor skulle tillföras myndigheten under perioden 2012–2014. Regeringens bedömning i fråga om Finansinspektionens resursbehov kvarstår och satsningen bör enligt regeringen utvidgas ytterligare. Därför föreslår regeringen en satsning som sammantaget uppgår till 100 miljoner kronor åren 2014–2016. Genom insatserna förbättras Finansinspektionens förutsättningar att ytterligare svara mot de höga ambitioner som regeringen har när det gäller ett gott konsumentskydd, finansiell tillsyn och myndighetens utvidgade roll i fråga om finansiell stabilitetspolitik.

För 2014 föreslår regeringen därför att anslaget 1:11 Finansinspektionen ökas med 65 miljoner kronor 2014 i förhållande till vad riksdagen anvisade för 2013. Regeringens avsikt är att 7 miljoner kronor av anslaget till Finansinspektionen ska avsättas till satsningar inom den finansiella folkbildningen. De utgifter som Finansinspektionen har för avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter budgeteras sedan 2012 under anslaget 1:17 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. Regeringen föreslår att 7,1 miljoner kronor anvisas på detta anslag för ändamålet.

Finansinspektionen har vidtagit eller aviserat en rad åtgärder inom ramen för finansiell stabilitetspolitik såsom höjda kapitaltäckningskrav och riskvikter samt införande av bolånetak. Regeringen anser att Finansinspektionen ska få det huvudsakliga ansvaret för de nya verktygen för finansiell stabilitet, vilket bl.a. inkluderar ett ansvar över den s.k. kontracykliska kapitalbufferten. Eftersom den finansiella stabilitetspolitiken har en nära koppling till traditionell tillsyn, penningpolitik, finanspolitik och krishantering avser regeringen att inrätta ett formaliserat finansiellt stabilitetsråd där företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret ingår. Rådet ska bygga på det befintliga stabilitetsrådet som redan samarbetar i frågor som rör finansiell stabilitet och krishantering.

Riksgäldskontoret

Riksgäldskontoret har en viktig roll inom statens finansförvaltning. Effektiviteten och säkerheten i finansieringslösningarna i staten är av största vikt för att upprätthålla förtroendet för systemet. Genom ett samlat ansvar och en samlad kompetens hos Riksgäldskontoret för bl.a. statliga betalningar, statsskuldsförvaltning, garantier, lån och bankstöd bidrar myndigheten enligt regeringen till att stärka såväl stabiliteten som konsumentskyddet i det finansiella systemet.

Regeringen bedömer att Riksgäldskontoret i sin roll som statens internbank har hanterat verksamheten i enlighet med uppsatta mål och uppdrag. I syfte att få en tydligare bild av de samlade riskerna i statens betalningsmodell finns sedan 2012 en årlig process för att sammanställa dessa risker. Riksgäldskontorets bedömning är att säkerheten i den statliga betalningsmodellen är god, men att det finns några förbättringsmöjligheter. Fler myndigheter bör bl.a. använda sig av limiter på kontonivå och myndigheterna bör uppmärksamma riskerna med att lägga ut betalningsverksamhet. Kostnaderna för betaltjänster har sänkts ytterligare genom lägre priser i de nya ramavtalen och arbetet med att öka säkerheten i den statliga betalningsmodellen har fortsatt.

När det gäller statsskuldsförvaltningen genomförs Riksgäldskontorets operativa förvaltning inom de årliga riktlinjer som regeringen beslutar, och en utvärdering av verksamheten redovisas vartannat år i en särskild skrivelse från regeringen till riksdagen. Utvärderingen görs över rullande femårsperioder. Nästa utvärderingsskrivelse avser perioden 2009–2013 och kommer att överlämnas till riksdagen i april 2014. Åren mellan utvärderingsskrivelserna redovisar regeringen sin preliminära syn på statsskuldsförvaltningen i budgetpropositionen. Regeringens preliminära bedömning för 2012 är att målet för statsskuldsförvaltningen har uppnåtts. Den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 153 miljarder kronor vid utgången av 2012, vilket motsvarar en minskning av statsskulden med 5 miljarder kronor. Vid 2012 års slut uppgick den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, till 38,2 procent.

Regeringen föreslår att anslaget 1:12 Riksgäldskontoret, som används för myndighetens förvaltningsutgifter, renodlas genom att 15,2 miljoner kronor per år i provisionskostnader förs till anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter inom utgiftsområde 26. I övrigt föreslår regeringen att anslaget pris- och löneomräknas.

Enligt regeringen har övertagandet av ägandet i Saab Automobile Parts AB och det av regeringen beslutade lånelöftet till SAS dominerat garanti- och kreditverksamheten 2012. Regeringen bedömer att verksamheten har bedrivits i enlighet med Riksgäldskontorets mål och uppdrag. De utställda garantierna uppgick sammanlagt till 36,9 miljarder kronor vid utgången av 2012, vilket är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2011. Grundprincipen för garanti- och utlåningsmodellen är att avgiften som tas ut ska motsvara statens förväntade kostnad, inklusive administrativa kostnader, såvida inte riksdagen beslutat annat.

Riksgäldskontoret är garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd. Syftet med insättningsgarantin och investerarskyddet är att bidra till ett stärkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar respektive för finansiella instrument, vilket i sin tur bidrar till stabiliteten i det finansiella systemet. Under 2012 slutförde Riksgäldskontoret den initiala prövningen av de omkring 2 500 kontoslag som används för att ta emot insättningar för att avgöra vilka som omfattas av insättningsgarantin. Under året inleddes även arbetet med att kontrollera att de institut som är anslutna till garantin kan lämna nödvändiga uppgifter för att ersättningen ska kunna betalas ut inom lagstadgad tid. Under 2012 uppkom inga ersättningsfall inom insättningsgarantin. Inte heller investerarskyddet aktiverades under 2012.

Riksgäldskontoret är stödmyndighet enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen). Enligt regeringens bedömning har Riksgäldskontoret utfört sina uppdrag i enlighet med verksamhetens mål och på ett sådant sätt att det främjat stabiliteten i det finansiella systemet i Sverige. De två bankstödsprogrammen, garanti- och kapitaltillskottsprogrammen, stängdes för nya åtgärder i juni 2011. Vid behov kan programmen åter sättas i bruk med kort varsel, konstaterar regeringen.

Riksgäldskontorets förvaltning av Statens järnvägars obligationsportfölj

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014–2021 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 915 miljoner kronor för att finansiera Riksgäldskontorets förvaltning av Statens järnvägars obligationsportfölj.

Bakgrunden är att Riksgäldskontoret i samband med avvecklingen av affärsverket Statens järnvägar övertog de finansiella tillgångar och skulder som ursprungligen härrörde från de amerikanska leasingtransaktioner som Statens järnvägar hade ingått. De amerikanska leasingkontrakten är lösta, men ett antal obligationer, valutasäkringsavtal och till dessa kopplade lån återstår. Löptiden i obligationsportföljen är fram till december 2021. Summan av de belopp inklusive upplupen ränta som ska återbetalas på respektive förfallodag uppgår till 2 915 miljoner kronor för 2014 och till 2 249 miljoner kronor för 2015.

Finansmarknadsforskning

Regeringen har uppdragit åt Verket för innovationssystem (Vinnova) att, efter samråd med Vetenskapsrådet, göra en långsiktig satsning på finansmarknadsforskning. Syftet med satsningen är att stödja utvecklingen av forskning som både är internationellt konkurrenskraftig och har en hög relevans för den finansiella sektorns aktörer i såväl privat som offentlig verksamhet. Enligt regeringen visar utvecklingen av programmet på en ökad samverkan mellan områdets aktörer. Resultaten för 2012 visar att medfinansieringen uppgår till 66 procent av de totala resurserna, varav offentliga medel står för 19 procent och privata medel för 47 procent. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 29,9 miljoner kronor till anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning 2014. Av anslagets ändamålsbeskrivning framgår att högst 2 procent av anslaget får användas för programanknutna förvaltningsutgifter.

Krediter till Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden disponerar två krediter hos Riksgäldskontoret. Syftet med krediterna är att sprida fondens uppstartskostnader över en längre period för att skapa neutralitet mellan generationerna av premiepensionssparare. Det balanserade underskottet i Sjunde AP-fondens verksamhet uppgick till 63,4 miljoner kronor vid utgången av 2012. I slutet av 2013 beräknas underskottet uppgå till 40 miljoner kronor. Sjunde AP-fonden har fastställt att det balanserade underskottet ska vara eliminerat till 2020.

För att kunna hantera ett akut likviditetsbehov i fonden har regeringen de senaste åren bemyndigats av riksdagen att bevilja en högre kredit på räntekontot än vad regeringen har beviljat Sjunde AP-fonden. Ett oförutsett likviditetsbehov kan uppstå i fonden eftersom fondens intäkter beror på fondkapitalets utveckling, medan en del av kostnaderna är fasta. Mot bakgrund av osäkerheten kring kreditbehovet bedömer regeringen att det för 2014 finns behov av en viss säkerhetsmarginal för att tillgodose ett eventuellt likviditetsbehov om fondkapitalet kraftigt minskar. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret på högst 100 miljoner kronor, inklusive tidigare utnyttjad kredit. Regeringen föreslår också en låneram för lån för finansiering av anläggningstillgångar på 5 miljoner kronor under 2014.

Statlig förvaltningspolitik

Den 1 januari 2013 fanns det 372 myndigheter under regeringen. Det innebär en nettominskning med fem myndigheter. År 2012 var drygt 243 000 personer anställda i den statliga sektorn, vilket är en ökning med ca 4 000 sedan 2011. Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick 2012 till 242 miljarder kronor, vilket motsvarar 22 procent av statens totala kostnader.

Målet för den statliga förvaltningspolitiken

Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv och har en väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315).

Förutom dessa mål redovisade regeringen samtidigt i propositionen ett antal åtgärder som förväntades bidra till det förvaltningspolitiska målet. Bland dessa åtgärder återfinns en reformering av statens administration genom att myndigheten Statens servicecenter inrättas, en strategi för elektronisk förvaltning och genomförandet av det s.k. PSI-direktivet, som tar sikte på vidareutnyttjande av offentlig information.

Statskontoret

Statskontoret bedriver utredningsarbete inom regeringens hela verksamhetsområde och kan därför dra nytta av ett sektorsövergripande perspektiv i sin verksamhet. Under 2012 utförde myndigheten uppdrag åt samtliga departement i Regeringskansliet. Statskontoret följer upp samtliga avrapporterade regeringsuppdrag med uppdragsgivaren enligt en fastställd modell där såväl produktkvalitet som genomförande och förtroende mäts. Regeringen anger i propositionen att mätningarna under 2012 liksom tidigare år visar att Statskontoret når ett gott resultat.

Eftersom riksdagen med anledning av förslag i den ekonomiska vårpropositionen 2013 beslutade att ändamålet med och verksamheten när det gäller värdegrundsarbetet i statsförvaltningen skulle föras över till anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse föreslår regeringen i budgetpropositionen att anslaget 1:1 Statskontoret minskas med 5 miljoner kronor för detta ändamål. På motsvarande sätt överförs ansvaret för tillhandahållande av EU-utbildningar till Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och regeringen föreslår att anslaget till Statskontoret minska med 1 miljon kronor för detta ändamål. Regeringen föreslår också att Statskontorets anslag minskas med 1 miljon kronor med anledning av uppgiften att anordna s.k. concours m.m. överförs till Universitets- och högskolerådet. Samtidigt föreslår regeringen att anslaget ökas med 1 miljon kronor mot bakgrund av att rektorerna vid statliga universitet och högskolor omfattas av regeringens chefsutvecklingsprogram. I övrigt föreslår regeringen endast att anslaget räknas upp med den sedvanliga pris- och löneomräkningen.

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har en viktig roll i arbetet med att upprätthålla och utveckla en effektiv och rättssäker statsförvaltning. Kammarkollegiet har i enlighet med sitt uppdrag tillhandahållit service avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering, fordringsbevakning, redovisning och andra administrativa tjänster. Kammarkollegiet har även ansvarat för inköpssamordning och upphandlingsstöd.

Kammarkollegiets verksamhet finansieras till större delen av avgifter. Uppdragsverksamheten avser kapitalförvaltning, försäkringsverksamhet, ramavtalsupphandling, fordringsbevakning och registrering av trossamfund. I huvudsak beror utfallet inom uppdragsverksamheten på utfallet av försäkringsverksamheten. Uppdragsverksamheten uppvisade ett negativt resultat 2012. Prognosen för 2013 och budgeten för 2014 uppvisar positiva resultat på 11 miljoner respektive 6 miljoner kronor.

Regeringen föreslår inga förändringar av Kammarkollegiets anslag förutom att anslaget ska finansiera förlängningen av Ekonomistyrningsverkets uppdrag med anledning av Open Pan European Public Procurement On-Line (OpenPEPPOL) med 1,5 miljoner kronor 2014 (se nedan under rubriken Ekonomistyrningsverket).

Under 2014 avser regeringen att samla den statliga stöd- och informationsverksamheten i fråga om offentlig upphandling i Konkurrensverket (KKV). Det kommer att innebära att Kammarkollegiets uppgift att svara för upphandlingsstöd ska inordnas i KKV senast den 1 juli 2014. För att ytterligare stärka verksamheten i Konkurrensverket bedömer regeringen att KKV:s anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv från 2015 bör ökas med 35 miljoner kronor (se nedan under rubriken Offentlig upphandling).

Regeringen anser att tillgångar och övriga utgifter för nya myndigheters räkning vid anskaffningstillfället tillfälligt bör finansieras från en kredit hos Kammarkollegiet. När riksdagen fattat beslut om anslag för ändamålet bör anskaffningen av tillgångar eller övriga utgifter, inklusive ränta, regleras genom betalning av krediten. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att regeringen bemyndigas att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 miljoner kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättandet av nya myndigheter. Under 2011 och 2012 utnyttjades cirka 6 miljoner kronor av krediten och hittills under 2013 har tre organisationskommittéer utnyttjat krediten med som mest cirka 17,8 miljoner kronor. Regeringen framhåller att det är svårt att bedöma i vilken utsträckning en sådan kredit kommer att behöva utnyttjas under 2014.

Ekonomistyrningsverket

Ekonomistyrningsverket (ESV) ska utveckla och förvalta den ekonomiska styrningen av statlig verksamhet. ESV har bistått regeringen med underlag i syfte att öka effektiviteten och förbättra den interna styrningen och kontrollen i statsförvaltningen. ESV har även samordnat den statliga internrevisionen och på regeringens uppdrag fungerat som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige.

Regeringen behöver underlag och rekommendationer när det gäller hur styrningen av och förutsättningarna för reformen av statens administration genom inrättandet av myndigheten Statens servicecenter kan förbättras. ESV har fått i uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter (se nedan under rubriken Statens servicecenter) . Regeringen föreslår att 1,5 miljoner kronor anvisas ESV engångsvis 2014 för detta uppdrag. ESV har också regeringens uppdrag att leda och samordna införandet av elektronisk handel i staten. Målet är att samtliga statliga myndigheter med mer än 50 anställda ska hantera sina beställningar elektroniskt vid utgången av 2013. Regeringen föreslår att ESV:s anslag ökas med 3 miljoner kronor 2014, med 2 miljoner kronor 2015 och 1,5 miljoner kronor 2016 för ESV:s deltagande i Open Pan European Public Procurement On-Line (OpenPEPPOL) som förlängs till 2016. Anslagsökningen finansieras genom att anslagen till Kammarkollegiet respektive informationsteknik inom utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas. I övrigt påverkas ESV:s anslag av pris- och löneomräkningen.

Den uppdragsverksamhet som ESV bedriver inom områdena Ekonomisk styrning, Administrativa system och Information om statlig ekonomi finansieras med avgifter som myndigheten disponerar. Regeringen redovisar i budgetpropositionen att uppdragsverksamheten uppvisar negativa resultat på några miljoner kronor 2012 och 2013. Budgeten för 2014 uppvisar dock ett positivt resultat på 2,2 miljoner kronor.

Statens servicecenter

För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen inrättade regeringen myndigheten Statens servicecenter den 1 juni 2012. Statens servicecenter har till uppgift att efter överenskommelse med myndigheter under regeringen tillhandahålla tjänster som gäller administrativt stöd åt myndigheterna. Det mål som angavs i budgetpropositionen för 2013 ligger fast, dvs. att 25 procent av statsförvaltningens anställda ska vara anslutna till Statens servicecenter vid utgången av 2015 och att huvuddelen av myndigheterna ska vara anslutna på längre sikt. Regeringens utgångspunkt är att Statens servicecenter ska erbjuda det mest effektiva alternativet för administrativa tjänster. För att målen ska uppnås behöver processen, enligt regeringen, stödjas och vidareutvecklas. I maj 2012 gav regeringen därför ESV i uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter (se ovan under rubriken Ekonomistyrningsverket).

Statens servicecenter har krav på full kostnadstäckning och finansieras med avgifter från de myndigheter som nyttjar dess tjänster. Fram till dess att myndighetens verksamhet är självfinansierande kommer myndigheten att utnyttja en räntekontokredit. Myndigheten redovisar ett beräknat underskott de första åren. Prognosen är att myndigheten redovisar ett positivt resultat fr.o.m. 2015 och når ett balanserat ackumulerat resultat senast vid utgången av 2022.

Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen

Anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen får användas för förvaltningsutgifter för statens informationssystem för budgetering, hantering av dokument och uppföljning. Jämfört med det anvisade anslaget för 2013 påverkas den föreslagna anslagsnivån för 2014 endast av pris- och löneomräkningen. Till anslaget är ett s.k. beställningsbemyndigande knutet. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget ingå avtal för utveckling och underhåll av statens informationssystem för budgetering, hantering av dokument och uppföljning som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 45 miljoner kronor 2015–2018.

Även om det har visat sig att alla åtgärder inom anslagets ändamål har kunnat genomföras utan att bemyndigandet har utnyttjats, bedömer regeringen att bemyndigandet kommer att behövas under överskådlig tid, om än i mindre omfattning. Mot bakgrund av detta och mot att en delmängd av systemet, den s.k. transaktionsdatabasen, för närvarande är föremål för prövning, föreslår regeringen en oförändrad nivå på bemyndigandet. Enligt propositionen avser regeringen att återkomma till riksdagen när behovet av ett framtida bemyndigande bättre har analyserats.

Statliga arbetsgivarfrågor

Mål och måluppfyllelse

Målet för området Statliga arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att det finns kompetens för att nå verksamhetens mål. För att uppnå målet måste staten vara en attraktiv och föredömlig arbetsgivare och de statliga myndigheterna ska bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Genom den arbetsgivarpolitiska delegeringen har myndigheterna en betydande frihet att själva utforma sin organisation och kompetensförsörjning.

Regeringen har satt upp ett antal delmål för de statliga arbetsgivarna:

·. Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande.

·. Andelen kvinnor på ledande befattningar i staten ska öka.

·. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska.

·. Den etniska och kulturella mångfalden bland anställda i staten ska öka på alla nivåer.

·. Arbetsmiljön ska vara god.

·. De statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman.

Regeringen noterar i budgetpropositionen att utvecklingen är fortsatt positiv för flertalet av de delmål som har ställts upp för staten som arbetsgivare. Kompetensförsörjningen i staten fungerar i huvudsak väl. Fler statsanställda som är 67 år eller äldre väljer att fortsätta sin tjänstgöring. Staten har dock enbart fått en marginell ökning av antalet yngre anställda. Även om det är positivt att äldre medarbetare väljer att stanna kvar längre i sin anställning konstaterar regeringen att det är angeläget att de statliga arbetsgivarna fortsätter att arbeta för att attrahera yngre arbetskraft. Av de medlemmar i Arbetsgivarverket som har haft omfattande pensionsavgångar anser 35 procent att verksamheten har påverkats negativt av detta.

Arbetsgivarverket

De barometrar som Arbetsgivarverket sammanställt visar på en nöjdhet i nivå med tidigare år och på fortsatt goda resultat för verket som helhet med en nivå där runt 90 procent är nöjda. Arbetsgivarverket har också i uppgift att utföra stabsuppgifter åt regeringen. Regeringen bedömer att dessa har utförts på ett tillfredsställande sätt och att Arbetsgivarverket tar sitt arbetsgivarpolitiska ansvar.

Arbetsgivarverket är en avgiftsfinansierad myndighet vars verksamhet finansieras av medlemsavgifter. Medlemsavgiften är liksom de senaste åren 0,085 procent av respektive medlems bruttolönesumma. År 2012 uppgick medlemsavgifterna till drygt 75 miljoner kronor. Arbetsgivarverket disponerar även anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor, som får användas för utgifter för statliga arbetsgivarfrågor som myndigheten utför åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i myndighetens uppgifter som medlemsorganisation samt för regeringens behov inom det arbetsgivarpolitiska området. Regeringen föreslår att anslaget förblir nominellt oförändrat 2014.

Statens tjänstepensionsverk och de statliga tjänstepensionerna

Statens tjänstepensionsverk (SPV) ansvarar för frågor som rör den statliga tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupplivförsäkring. Utifrån en sammanvägning av ett antal indikatorer (driftskostnader, nöjd-kund-index, analys av kostnadsutvecklingen samt säkerheten i form av andelen felaktiga utbetalningar och aktualiseringsgrad) bedömer regeringen att SPV hanterar den statliga tjänstepensioneringen och statens tjänstegrupplivförsäkring på ett tillfredsställande sätt.

Administrationen av de förmånsbestämda pensionerna och den statliga tjänstegrupplivförsäkringen står för dryg två tredjedelar av SPV:s omsättning och ska bedrivas med full kostnadstäckning. SPV disponerar för administrationskostnader det belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter som anges i myndighetens regleringsbrev. För 2012 uppgick detta till högst 186,9 miljoner kronor. För 2012 blev verksamhetsutfallet negativt, drygt 14 miljoner kronor, vilket låg i linje med budgeten för området. Det ackumulerade överskottet för området uppgick till ca 15,7 miljoner kronor.

SPV bedriver också uppdragsverksamhet enligt en affärsstrategi som regeringen har fastställt. Uppdragsverksamheten inrymmer bl.a. administrationen av de två avgiftsbestämda pensionerna enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Ungefär en tredjedel av SPV:s omsättning hänför sig till denna verksamhet. Målet för verksamheten är att generera ett verksamhetsutfall, exklusive ränteintäkter som avser balanserade vinstmedel, som på fem år motsvarar minst 6 procent av verksamhetens intäkter. Det ekonomiska resultatet 2012 bidrar till att det långsiktiga målet på 6 procent nås för tredje året i följd.

SPV får alltså bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen, där mycket stora penningflöden hanteras. Skulle betalningen av de två största fakturorna utebli en månad motsvarar det ett belopp och en räntekontobelastning på drygt 50 miljoner kronor. Därför anser regeringen att det liksom tidigare bör finnas ett rörelsekapital i form av en övrig kredit i Riksgäldskontoret för 2014. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 miljoner kronor.

Anslaget till statliga tjänstepensioner är det beloppsmässigt största anslaget inom utgiftsområde 2. Riksdagen beslutade att anvisa drygt 11 miljarder kronor för ändamålet 2013. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 289 miljoner kronor 2014. Större delen av ökningen hänförs till uppskrivna volymantaganden som baseras på utfallet 2013 och avspeglar det pågående generationsskiftet i statsförvaltningen.

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna. Upphandlingen kan också bidra till att uppnå gemensamma samhälleliga mål såsom skydd för miljön samt främjande av innovation, sysselsättning och social integration. Kunskapen om effektiv offentlig upphandling hos upphandlande myndigheter och enheter samt leverantörer behöver förbättras. Detta är en entydig bild som tecknas i aktuella utredningar och rapporter. Regeringen nämner i detta sammanhang såväl Upphandlingsutredningens slutbetänkande (SOU 2013:12), som överlämnades i mars 2013, som Upphandlingsstödsutredningens slutbetänkande (SOU 2012:32) och Statskontorets rapport En ny upphandlingsmyndighet (Statskontoret 2010:23).

Regeringens bedömning är därför att stöd, information och vägledning när det gäller offentlig upphandling inklusive innovationsupphandling, miljöhänsyn och sociala hänsyn behöver koncentreras, förbättras och förstärkas. Under 2014 avser regeringen att samla den statliga stöd- och informationsverksamheten i fråga om offentlig upphandling, inklusive innovationsupphandling, samt miljökrav och sociala krav i Konkurrensverket (KKV). Ambitionen är att KKV ska kunna göra det samlade upphandlingsstödet, inklusive stödet till innovationsupphandling, tillgängligt senast den 1 juli 2014. Regeringen avser att i den ekonomiska vårpropositionen 2014 återkomma med förslag om en ändrad fördelning av ändamål och verksamheter inom utgiftsområdena. För att ytterligare förstärka denna verksamhet bedömer regeringen att KKV:s anslag inom utgiftsområde 24 bör ökas permanent med 35 miljoner kronor från 2015.

Under sommaren 2013 kunde en kompromiss uppnås mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen om de nya direktiv om offentlig upphandling som EU-kommissionen presenterade i slutet av 2011. Regeringen anger att det för närvarande inte är känt när direktiven kommer att träda ikraft, men antar att det kan bli i början av 2014. Avslutningsvis konstaterar regeringen att olika rapporter visar att offentliga upphandlingar är ett riskområde för korruption. Regeringen anser mot bakgrund av detta att upphandlingsstödet bl.a. ska bidra till att stärka upphandlingens strategiska betydelse, förebygga korruption och jäv i den offentliga upphandlingen och till att målen för en långsiktig hållbar utveckling uppnås.

Statistik

Mål och villkor

Målet för verksamheten är statistik av god kvalitet som är lättillgänglig för användarna. Ett villkor är att kostnaderna för att lämna uppgifter ska minska och att statistikproduktionen ska vara effektiv.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet utgörs av produktion, spridning, utveckling och samordning av statistik. På uppdrag producerar myndigheten även statistik åt andra statistikansvariga myndigheter och övriga beställare. Drygt 40 procent av SCB:s verksamhet finansieras genom avgifter från främst uppdragsfinansierad statistikproduktion. Inom ramen för den anslagsfinansierade verksamheten har SCB producerat statistik i enlighet med den arbetsplan som myndigheten lämnade till regeringen i början av 2012. Inom ramen för den avgiftsfinansierade verksamheten har SCB producerat statistik i en något större omfattning än föregående år.

De totala kostnaderna för SCB:s verksamhet uppgick 2012 till drygt 1,1 miljarder kronor, vilket var en ökning med 4 procent jämfört med 2011. Efter att tre år i rad ha redovisat en minskning av kostnaderna för dem som lämnar uppgifterna har nu en mindre ökning skett. Den totala kostnaden för att lämna uppgifter beräknas ha ökat med 0,3 procent jämfört med föregående år. Merparten av ökningen beror på att undersökningen av nystartade företag genomfördes 2012 och på ett något större urval i undersökningen av priser för nyproducerade bostäder 2012.

En av de viktigaste kanalerna för att sprida statistik är SCB:s statistikdatabas på myndighetens webbplats där tillgången till den information som finns där är avgiftsfri. SCB:s webbplats hade 5,4 miljoner besök 2012, vilket är en ökning med 21 procent jämfört med 2011. Statistikdatabasens omfattning ökade med 9 procent jämfört med föregående år och antalet uttag av statistikuppgifter i tabellform ökade med 12 procent 2012. I undersökningen Allmänhetens förtroende för SCB 2012 framkommer att 93 procent av de tillfrågade har hört talas om SCB och 70 procent av dessa har mycket stort eller ganska stort förtroende för SCB.

Ett villkor för SCB är att statistikproduktionen ska vara effektiv. Den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen i den anslagsfinansierade statistikproduktionen uppgick under den senaste tioårsperioden till 2,8 procent per år. Regeringens krav på en genomsnittlig ökning av produktiviteten om minst 3 procent per år är inte uppfyllt, då produktivitetsutvecklingen 2012 var negativ med –1,8 procent. Den lägre produktiviteten beror bl.a. på att produktivitetsmätningarna inte har kvalitetsjusterats. Regeringens slutsats är att produktivitetsutvecklingen behöver kvalitetsjusteras för att kunna jämföras mellan olika år.

SCB bedriver ett intensivt arbete för att säkerställa en effektiv och kvalitetssäkrad statistikproduktion. Regeringen konstaterar att det är viktigt att kvalitetsarbetet fortsätter och bl.a. utvecklar den interna kontrollen i centrala delar av den officiella statistiken som i arbetskraftsundersökningarna (AKU), nationalräkenskaperna (NR), Konsumentprisindex och Betalningsbalansstatistiken. Under perioden 2010–2012 har regeringen tillfört SCB 32 miljoner kronor i extra medel för åtgärder som avser statistikens kvalitet och för 2013 tilldelades ytterligare 12 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta anser regeringen att det finns förutsättningar för att hålla en hög genomförandetakt i det fortsatta kvalitetsarbetet. Regeringen föreslår att anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån minskas med 5 miljoner kronor när myndighetens tidsbegränsade tillskott för statistikförbättringar 2011–2013 planenligt upphör. I övrigt föreslås anslaget räknas upp med den sedvanliga pris- och löneomräkningen.

Prognos och uppföljningsverksamhet

Mål

Målet för området är att åstadkomma tillförlitliga och väldokumenterade prognoser, analyser och uppföljningar av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen.

Området omfattar uppföljning och analys av utfall samt utarbetande av kort- och medelfristiga prognoser för och analyser av den samhällsekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna. Verksamheten är i huvudsak anslagsfinansierad och bedrivs inom Konjunkturinstitutet (KI), ESV och Finanspolitiska rådet.

Konjunkturinstitutet

Genom att jämföra olika prognosmakares prognoser vid olika tidpunkter får man en kompletterande bild av hur bl.a. KI lyckas i sitt prognosarbete. När olika konjunkturbedömares prognosprecision ska jämföras är det olämpligt att utgå från resultaten för ett enskilt år eftersom tillfälligheter därigenom kan få stort genomslag. I KI:s rapport Konjunkturläget mars 2013 redovisas även 15-åriga medelvärden för de olika institutens prognosfel. Beroende på val av mått visar utvärderingen att KI:s prognosprecision var i linje med eller sämre än genomsnittet av prognosinstituten för BNP-tillväxt och arbetslöshet. För inflationen var KI:s prognosprecision något bättre eller i linje med övriga prognosinstitut.

Under 2012 har KI avslutat ett större projekt som syftar till att förbättra beräkningssystemen inom prognosverksamheten för att det ska bli mer effektivt, risken för beräkningsfel ska minska och dokumentationen av systemen ska förbättras. Regeringen ser positivt på det omfattande arbete som har genomförts. Robusta beräkningssystem är en förutsättning för att data och beräkningar som KI levererar håller hög kvalitet. Sammantaget gör regeringen bedömningen att KI har uppnått målet för sin verksamhet.

Regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att göra en myndighetsanalys av KI och att i samband med analysen uppdra åt en grupp med internationell expertis att göra en fördjupad analys av prognosverksamheten. För merkostnaden på grund av de internationella experter som knyts till myndigheten för detta ändamål föreslår regeringen att anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet ökas med 1 miljon kronor engångsvis 2014. I övrigt föreslår regeringen inga förändringar av anslagsnivån förutom pris- och löneomräkningen.

Ekonomistyrningsverket

För ESV:s prognoser gäller att de ska vara tillförlitliga och ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan uppmärksammas tidigt. Enligt regeringen resulterade ESV:s verksamhet i prognoser av god kvalitet. Regeringen bedömer att ESV har uppnått målet för sin prognosverksamhet för statens budget och de offentliga finanserna. Regeringens överväganden avseende ESV:s anslag redovisas ovan under området Statlig förvaltningspolitik.

Finanspolitiska rådet

När det gäller Finanspolitiska rådets huvudsakliga mål, att bidra till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar, har målet uppnåtts genom publiceringen av rapporten Svensk finanspolitik. Regeringen bedömer att Finanspolitiska rådet genom publiceringen av rapporten och genom att arrangera konferenser och seminarier m.m. även har uppnått sina mål om en ökad öppenhet och tydlighet när det gäller den ekonomiska politikens syften och effektivitet. Regeringen föreslår att anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet räknas upp med pris- och löneomräkningen, men lämnar anslaget i övrigt oförändrat.

Fastighetsförvaltning

Mål och inriktning

Målet för området är en kostnadseffektiv statlig fastighetsförvaltning. Förvaltningen ska ske med ett rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Statens fastighetsverk (SFV) och Fortifikationsverket (FortV) är de två största förvaltarna av statens fastigheter.

Regeringen anger att ett arbete för närvarande förbereds för att identifiera och fastställa resultatindikatorer med syftet att ytterligare tydliggöra resultaten av myndigheternas verksamhet. Regeringen avser också att under 2014 återkomma till riksdagen med förslag om den statliga fastighetsförvaltningen utifrån de förslag som lämnades i betänkandet Staten som fastighetsägare och hyresgäst (SOU 2011:31). Förslagen avses beröra principerna för den statliga fastighetsförvaltningen, förslag om styrningen av den statliga fastighetsförvaltningen och en redovisning av frågor om förvaltningen av FortV:s fastighetsbestånd. Regeringen avser också att samtidigt behandla vissa frågor om förvaltningen av statens kulturfastigheter.

I SOU 2011:31 pekas också på att det finns brister vad gäller kostnadseffektiviteten i statens lokalförsörjning, och regeringen har gett ESV i uppdrag att bl.a. kartlägga myndigheternas lokalisering till Stockholms centrala delar. Om en majoritet av myndigheter i centrala Stockholm flyttar utanför tullarna beräknar ESV att det finns en besparingspotential på 200 miljoner kronor om året. Ytterligare cirka 300 miljoner kronor om året skulle kunna sparas om myndigheterna samtidigt effektiviserade sina lokaler och minskade sin lokalarea med 10 procent. Förslagen i ESV:s rapport bereds nu inom Regeringskansliet.

Statens fastighetsverk

SFV:s uppgift är att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras med hyresintäkter och med lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. Inom SFV:s fastighetsbestånd finns det en kategori fastigheter som kallas bidragsfastigheter, som är sådana fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott. SFV disponerar även ett anslag 1:10 Bidragsfastigheter för underhållskostnader och löpande driftsunderskott i sina bidragsfastigheter.

Avkastningskravet till staten omfattade 89 miljoner kronor för 2012, vilket motsvarar 5,4 procent av det genomsnittliga myndighetskapitalet. Regeringens bedömning är att SFV har genomfört sina instruktionsenliga uppgifter, uppfyllt de mål som regeringen ställt upp och genomfört sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Myndighetens avkastningskrav på 4,9 procent har överträffats.

I regeringens budgetförslag ingår ett förslag om att riksdagen ska godkänna investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2014–2016 med investeringar som uppgår till 908 miljoner kronor 2014, 1 059 miljoner kronor 2015 och 922 miljoner kronor 2016. Under 2014 och åren framöver beräknas stora investeringar behöva göras med anledning av bl.a. renoveringen och ombyggnaden av regeringsbyggnaderna i Stockholm och ombyggnaden av Nationalmuseum i Stockholm.

Den redovisade planen för investeringar bygger på investeringsbehov som har angetts av brukarna. Med hänsyn till detta och med hänsyn till tidigare upplåning föreslår regeringen att SFV ska få disponera en låneram i Riksgäldskontoret som är 500 miljoner kronor högre än 2013. Utnyttjandet av den låneram som riksdagen beslutade för 2012 var 94,4 procent. Utnyttjandet under 2014 beräknas till 96 procent. Regeringen föreslår en låneram på 12,8 miljarder kronor för 2014.

Den planenliga minskningen av anslaget 1:10 Bidragsfastigheter med 150 miljoner kronor 2014 skjuts fram ännu ett år. Finansiering sker genom att SFV betalar in delar av sitt balanserade resultat. I samband med beredningen av betänkandena om statens fastighetsförvaltning (SOU 2011:31) och kulturfastigheter (SOU 2013:55) avser regeringen att fastställa den långsiktiga nivån för anslaget. Den verksamhet som avser att vårda och underhålla de statliga fastigheter som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras. För att ett rationellt och planmässigt underhållsarbete ska kunna bedrivas bör regeringen bemyndigas att under 2014 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll på bidragsfastigheter som medför behov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor 2015.

Fortifikationsverket

FortV:s huvuduppgift är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, främst fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Verksamheten finansieras främst med hyresintäkter och med lån hos Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar.

Myndigheten redovisade under 2012 69 miljoner kronor mot en inkomsttitel som är kopplad till avkastningskravet. För verksamhetsåret 2012 kommer FortV också att redovisa 70 miljoner kronor som överskott av fastighetsförsäljningar.

I regeringens budgetförslag ingår ett förslag om att riksdagen ska godkänna investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2014–2016 med investeringar som uppgår till 1 590 miljoner kronor 2014, 1 300 miljoner kronor 2015 och 1 350 miljoner kronor 2016. Den redovisade planen för investeringar bygger på investeringsbehov som har angetts av brukarna. Låneramen bör enligt regeringen öka med 400 miljoner kronor 2013 jämfört med den låneram som riksdagen beslutade för 2012. Utnyttjandet av den låneram som riksdagen beslutade för 2012 var 92,2 procent. Utnyttjandet under 2014 beräknas till 94,6 procent. Regeringen föreslår en låneram på 11,5 miljarder kronor för 2014.

God redovisningssed för företag och organisationer

Bokföringsnämnden

Bokföringsnämnden (BFN) är statens expertorgan på redovisningsområdet och ansvarar för att utveckla god revisionssed. Verksamheten ska också bidra till att förbättra standarden på de mindre och medelstora företagens löpande bokföring och årsredovisningar respektive bokslut genom informationsinsatser.

I normgivningsarbetet har relativt sett mer resurser ägnats åt det egna arbetet och mindre resurser har lagts på myndighetskontakter, dvs. biträde till eller yttrande över andra myndigheters normgivningsarbete. Regeringen bedömer att måluppfyllelsen är god och att BFN i hög grad bidrar till att uppfylla målet för området. Regeringens bedömning är att det arbete som BFN har bedrivit under flera år i fråga om förenklingar är betydelsefullt.

BFN har för åren 2011–2013 tilldelats extra medel för att slutföra ett större arbete med samlade regelverk för upprättande av årsbokslut respektive årsredovisning. Regeringen föreslår följaktligen att anslaget 1:13 Bokföringsnämnden minskas med 2 miljoner kronor när dessa tidsbegränsade medel planenligt upphör.

Riksrevisionen

För sin verksamhet disponerar Riksrevisionen anslagen 1:15 Riksrevisionen inom utgiftsområde 2 och 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Riksrevisionen konstaterar att verksamhetsmålen nåtts 2012 men också att anslagsbelastningen varit högre än årets anvisade medel på förvaltningsanslaget. Riksrevisionens ekonomiska läge 2013 föranledde en begäran om utökad anslagskredit. Under 2013 och 2014 vidtas åtgärder för att ställa om verksamheten mot ett realt minskat anslagsutrymme. Den prognos för 2013 som Riksrevisionen redovisar i budgetpropositionen skulle innebära ett litet anslagssparande för 2013 på cirka 1 miljon kronor, vilket innebär att myndigheten inte behöver utnyttja sin anslagskredit. Utgångspunkten för Riksrevisionen är att anslaget 2014 enbart justeras med den sedvanliga pris- och löneomräkningen.

Den årliga revision som Riksrevisionen utför är i allt väsentligt avgiftsbelagd. Riksrevisionen gör årligen en översyn av avgifternas storlek i syfte att minska det överskott som uppstått under tidigare år och för att nå full kostnadstäckning på sikt. Under 2012 ökade avgiftsintäkterna med 5 miljoner kronor. Taxorna för årlig revision har liksom föregående år lämnats oförändrade i syfte att minska det överskott som uppstått tidigare år, främst 2007 och 2008. Det ackumulerade överskottet har minskat och uppgår nu till 4,5 miljoner kronor 2012.

För kommande år finns det behov av ytterligare investeringar. Det gäller bl.a. stöd för dokumenthantering och it-stödet för den årliga revisionen. Därför föreslår Riksrevisionen att riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2014 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplånig uppgår till högst 15 miljoner kronor.

Vissa medlems- och garantiavgifter

Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter får användas för utgifter för Sveriges årliga medlemsavgifter eller statsbidrag till Bruegel, European Institute of Public Administration (EIPA) samt Europarådets utvecklingsbank (CEB). Anslaget får även användas för utgifter för infrianden av garantier till vissa internationella finansieringsinstitut samt till garantiavgiften för Sveriges hus i Sankt Petersburg.

I enlighet med garantimodellen ska anslaget även kunna belastas om garantier till följande fem internationella finansieringsinstitut behöver infrias: Europeiska investeringsbanken (EIB), Nordiska investeringsbanken (NIB), Världsbanken (IBRD), Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och CEB. Inga medel beräknas för infrianden av dessa garantier under 2014–2017.

Den garantiram som riksdagen har beslutat och det utställda kapitalet har av Riksgäldskontoret värderats till 91 miljarder kronor vid årsskiftet 2012, en minskning med cirka 3 miljarder kronor sedan 2011. För garantikapitalet har riksdagen beslutat om en särlösning med en särskild garantireserv, där någon reservering för förväntade garantiförluster inte görs (prop. 2001/02:1 förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 7.2, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34 och prop. 2001/02:1 utg.omr. 2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129).

1.2 Motionerna

I Socialdemokraternas kommittémotion 2013/14:Fi309 av Fredrik Olovsson m.fl. föreslås att riksdagen inom utgiftsområde 2 anvisar 100 miljoner kronor för 2014, och motionärerna anvisar därmed sammantaget 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår för 2014. Kostnaderna för staten som arbetsgivare kommer att öka genom Socialdemokraternas förslag om att i två steg ta bort nedsättningen av socialavgifterna för unga och minska genom förslaget om att avskaffa arbetsgivarens ansvar för den andra sjuklöneveckan i sjukförsäkringen unga.

I Miljöpartiets kommittémotion 2013/14:Fi312 av Per Bolund m.fl. föreslås att riksdagen anvisar 150 miljoner kronor mer till anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor än vad regeringen föreslår för 2014 för en permanent satsning på att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor i den statliga verksamheten. I motionen föreslås också att riksdagen anvisar 5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår för 2014 till anslaget 1:2 Kammarkollegiet med förhoppningen om att resurser frigörs för att i snabbare takt kunna ompröva vattendomar. För att kompensera för ökade kostnader i staten med anledning av Miljöpartiets förslag i partimotion 2013/14:F319 av Gustav Fridolin m.fl. om att slopa nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås att riksdagen inom utgiftsområde 2 anvisar 300 miljoner kronor.

I Sverigedemokraternas kommittémotion 2013/14:Fi278 av Sven-Olof Sällström m.fl. föreslås att riksdagen anvisar 30 miljoner kronor mer till anslaget 1:11 Finansinspektionen än regeringen med motiveringen att Finansinspektionens tillsyn över finansmarknaden är viktigt för att upprätthålla förtroendet. Motionärerna föreslår att Finanspolitiska rådet anvisas 1 miljon kronor mer än vad regeringen föreslår. Någon motivering till motionärernas förslag görs inte. I motionen föreslås slutligen att riksdagen inom utgiftsområde 2 anvisar 700 miljoner kronor mer än regeringen, eftersom de förslag partiet fört fram i sin partimotion 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. om en reformering av arbetsgivaravgifterna genom att den generella sänkningen återställs och den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga slopas också påverkar statens lönekostnader.

Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion 2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. att nedsättningen av socialavgifterna för unga tas bort. Detta innebär ökade kostnader för de statliga myndigheterna, konstaterar motionärerna och Vänsterpartiet föreslår i sin partimotion 2013/14:Fi258 av Jonas Sjöstedt m.fl. att riksdagen inom utgiftsområde 2 anvisar 600 miljoner kronor mer än regeringen 2014.

1.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens och Riksrevisionens förslag till anslag m.m. inom utgiftsområde 2. Utskottets förslag till beslut om anslag återfinns i bilaga 3.

Utskottet delar regeringens bedömning att finansiell stabilitet är en hörnsten för en väl fungerande samhällsekonomi och att det är en förutsättning för finansiell stabilitet att konsumenterna upplever trygghet på finansmarknaden och har förtroende för de finansiella företagen. Målet för det finansiella systemet som riksdagen beslutat (prop. 2012/13:1 utg.omr. 2, bet. 2012/13:FiU2, rskr. 2012/13:132) avspeglar detta. Utskottet har tidigare betonat vikten av att särskilt följa upp målet för det finansiella systemet i de delar det gäller tillsyn och regelgivning samt kraven på effektivitet, stabilitet och konsumentskydd. Enligt uppgifter från Regeringskansliet kommer den skrivelse om en särskild resultatredovisning för det finansiella systemet som är ett resultat av det tillkännagivande som riksdagen beslutade om i samband med budgetbehandlingen hösten 2011 (bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104) att lämnas till riksdagen under våren 2014.

För att möta den finansiella krisen har det under de senaste åren tagits ett antal initiativ på olika nivåer. Det gäller såväl politiska initiativ till tillsyn och krishantering som forskning på området. Finansinspektionens förutsättningar att genom regelgivning, tillstånd och tillsyn bidra till ett väl fungerande finansiellt system har stärkts. De satsningar som regeringen tidigare föreslagit uppgår till 100 miljoner kronor 2012–2014. För 2014–2016 föreslås ytterligare satsningar på sammanlagt 100 miljoner kronor. Utskottet delar regeringens bedömning att den finansiella stabilitetspolitiken har en nära koppling till traditionell tillsyn, penningpolitik, finanspolitik och krishantering och att det finns behov av ett system där preventiva åtgärder och operativt krishanteringsarbete kan hanteras samlat. Utskottet välkomnar därför regeringens avsikt att innan årets slut inrätta ett formaliserat finansiellt stabilitetsråd där företrädare för regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret ingår och noterar att ett förberedande möte om rådets arbetsformer redan har hållits. Utskottet utgår ifrån att det finansiella stabilitetsrådet ska vara ett mötesforum med konstruktiva diskussioner mellan myndigheterna i syfte att värna finansiell stabilitet och motverka uppbyggnaden av finansiella obalanser. Det faktum att sju partier ställt sig bakom initiativet är en styrka för politiken för finansiell stabilitet. Utskottet vill påminna om att resultaten av samarbetet mellan myndigheterna inom området finansiell stabilitet bör återrapporteras till riksdagen (se bet. 2011/12:FiU15).

Med anledning av att Miljöpartiet utöver regeringens förslag vill satsa 150 miljoner kronor per år för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i den statliga verksamheten vill utskottet betona att jämställda löner såväl i staten som i övriga delar är ett mycket viktigt mål. Liksom tidigare kan utskottet notera att utvecklingen långsamt går åt rätt håll. Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen noga följer frågan om skillnaden mellan mäns och kvinnors löner.

Med detta tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag, bemyndiganden och godkännanden av investeringsplaner inom utgiftsområde 2 och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.

2 Möjligheterna att ansluta fler myndighetstjänster till Statens servicecenter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionen. Utskottet hänvisar till det pågående arbetet med att fullfölja och utveckla reformen med Statens servicecenter.

2.1 Motionen

I motion 2013/14:Fi263 av Lars Beckman (M) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska se över möjligheterna att ansluta fler myndighetstjänster till Statens servicecenter. Motionären framhåller att möjligheten att ansluta fler myndighetstjänster till Statens servicecenter skulle innebära att skattepengar användes mer effektivt och att det skulle skapa fler jobb i Gävle, där myndighetens huvudkontor ligger.

2.2 Utskottets ställningstagande

För att öka effektiviteten och minska administrationskostnaderna i statsförvaltningen inrättade regeringen Statens servicecenter 2012. Regeringen anger att målet är att 25 procent av statsförvaltningens anställda är anslutna till Statens servicecenter vid utgången av 2015 och att huvuddelen av myndigheterna är anslutna på längre sikt. Regeringen har gett ESV i uppdrag att stödja det fortsatta utvecklingsarbetet med Statens servicecenter. I uppdraget ligger också att utreda behovet av och analysera fördelar och nackdelar med en starkare styrning och samordning av anslutningen av myndigheter till Statens servicecenter och särskilt utreda och överväga behovet av förordningsreglering. Enligt budgetpropositionen avser regeringen också att närmare utreda möjligheterna att utvidga Statens servicecenters tjänsteutbud med bl.a. ett e-arkiv och ett e-diarium. Mot bakgrund av att regeringen redan arbetar med att fullfölja och utveckla reformen med Statens servicecenter i en riktning som motionären föreslår avstyrks motionsyrkandet.

Särskilda yttranden

1.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (S)
	Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S) och Sven-Erik Bucht (S) anför:

Den 20 november 2013 ställde sig riksdagen bakom regeringens budgetförslag för 2014. Riksdagen har därmed fattat beslut om både ramar för de 27 utgiftsområdena och de skatte- och avgiftsändringar som ska träda i kraft 2014. Våra förslag om att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga och att avskaffa arbetsgivarens ansvar för den andra sjuklöneveckan avslogs. För utgiftsområde 2 gäller att de samlade utgifterna 2014, i enlighet med riksdagsordningen, inte får överstiga 14 121 162 000 kronor under riksdagens fortsatta behandling. Vårt budgetförslag för utgiftsområde 2 överskrider denna nivå med 100 miljoner kronor, och vi kan således inte yrka bifall till vårt förslag. Eftersom riksdagen i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi förespråkar, avstår vi från att redovisa ett formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Trots att våra förslag har fallit i det första steget av budgetprocessen vidhåller vi vår politik och anser att anslagen under nästa år borde ha varit 100 miljoner kronor högre än den ram för utgiftsområdet som riksdagen har beslutat om, till följd av att vi kompenserar staten som arbetsgivare för de ökade kostnader som våra förslag skulle ha inneburit.

2.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (MP)
	Per Bolund (MP) anför:

Den 20 november 2013 ställde sig riksdagen bakom regeringens budgetförslag för 2014. Riksdagen har därmed fattat beslut om både ramar för de 27 utgiftsområdena och de skatte- och avgiftsändringar som ska träda i kraft 2014. Vårt förslag om att ta bort de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga i två lika stora steg 2014 och 2015 avslogs. För utgiftsområde 2 gäller att de samlade utgifterna 2014, i enlighet med riksdagsordningen, inte får överstiga 14 121 162 000 kronor under riksdagens fortsatta behandling. Vårt budgetförslag för utgiftsområde 2 överskrider denna nivå med 455 miljoner kronor, och vi kan således inte yrka bifall till vårt förslag. Eftersom riksdagen i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi förespråkar, avstår vi från att redovisa ett formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Trots att våra förslag har fallit i det första steget av budgetprocessen vidhåller jag Miljöpartiets politik och anser att anslagen under nästa år borde ha varit 455 miljoner kronor högre än den ram för utgiftsområdet som riksdagen har beslutat om, bl.a. till följd av att Miljöpartiet kompenserar staten som arbetsgivare för de ökade kostnader som förslaget om att ta bort de nedsatta arbetsgivaravgifterna för unga skulle ha inneburit. Jag står också fast vid Miljöpartiets förslag om att det inom utgiftsområde 2 borde avsättas 150 miljoner kronor för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i den statliga verksamheten och att Kammarkollegiet borde tillföras 5 miljoner kronor för att minska myndighetens administrativa börda.

3.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (SD)
	Sven-Olof Sällström (SD) anför:

Den 20 november 2013 ställde sig riksdagen bakom regeringens budgetförslag för 2014. Riksdagen har därmed fattat beslut om både ramar för de 27 utgiftsområdena och de skatte- och avgiftsändringar som ska träda i kraft 2014. Våra förslag om att återställa den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften och att slopa den så kallade ungdomsrabatten avslogs. För utgiftsområde 2 gäller att de samlade utgifterna 2014, i enlighet med riksdagsordningen, inte får överstiga 14 121 162 000 kronor under riksdagens fortsatta behandling. Vårt budgetförslag för utgiftsområde 2 överskrider denna nivå med 731 miljoner kronor, och vi kan således inte yrka bifall till vårt förslag. Eftersom riksdagen i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi förespråkar, avstår vi från att redovisa ett formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. Vårt budgetalternativ bör ses som en helhet. Trots att våra förslag har fallit i det första steget av budgetprocessen vidhåller jag Sverigedemokraternas politik och anser att anslagen under nästa år borde ha varit 731 miljoner kronor högre än den ram för utgiftsområdet som riksdagen har beslutat om, bl.a. till följd av att Sverigedemokraterna kompenserar staten som arbetsgivare för de ökade kostnader som förslagen om reformerade arbetsgivaravgifter skulle ha inneburit. Jag står också fast vid Sverigedemokraternas förslag om ökade anslag till Finansinspektionen och Finanspolitiska rådet.

4.	Anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2, punkt 1 (V)
	Ulla Andersson (V) anför:

Vänsterpartiet vill se ett tryggt och värdigt samhälle byggt på omtanke och solidaritet. Vi ser nu hur välfärdssamhället krackelerar allt mer. Högerregeringen har sedan 2006 lagt 27 gånger mer på skattesänkningar än på den gemensamma välfärden i kommunsektorn, dvs. vård, skola och omsorg. Detta samtidigt som vi blivit allt mer av ett risksamhälle där ingen av oss längre kan lita på att de gemensamma trygghetssystemen som sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring finns där för oss när vi behöver dem.

Sverige står inför ett vägval. Samtidigt som skatterna har sänkts med ca 140 miljarder kronor mellan 2006 och 2014 har de sammanlagda statsbidragen till kommunerna endast ökat med 5,2 miljarder i fasta priser under samma period. Effekterna syns allt tydligare i växande kunskapsskillnader, större gruppstorlekar på fritids och i förskolan och akut personalbrist i sjukvården.

Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat med 71 000 personer. Särskilt oroande är den kraftiga ökningen av antalet långtidsarbetslösa. Trots massarbetslöshet präglas regeringens politik av bristen på samhällsnyttiga investeringar för att skapa jobb.

De ekonomiska klyftorna ökat och tryggheten försämrats för alla. Inkomstgapet mellan kvinnor och män har ökat kraftigt, och allt fler barn växer upp i fattigdom. Unga vuxna får allt svårare att etablera sig i arbetslivet och skaffa en egen bostad.

Det är dags för en ny färdriktning. Ett samhälle som byggs med omtanke och medmänsklighet är i grunden starkare än ett land där girigheten får råda. Vänsterpartiet sätter kampen mot arbetslösheten främst i den ekonomiska politiken och föreslår kraftiga resursförstärkningar till välfärden. Vi gör stora investeringar i bostadsbyggande, infrastruktur, klimatomställning och utbildning och vi gör tydliga förstärkningar i de gemensamma trygghetssystemen. Redan nästan år räknar vi med att våra satsningar på välfärden och investeringar i infrastruktur, bostadsbyggande m.m. ger nästan 30 000 jobb.

Våra förslag är viktiga steg mot ett jämställt samhälle. Vi föreslår ett antal strategiskt viktiga reformer för att minska löne- och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och omfördela ansvaret för det obetalda hemarbetet.

Vänsterpartiet storsatsar på bättre kvalitet i vård, skola och omsorg. Vi höjer de generella statsbidragen till kommuner och landsting och budgeterar därutöver för ett stort antal riktade satsningar på sjukvården, skolan och äldreomsorgen. Våra satsningar innebär både höjd kvalitet och fler anställda i välfärdsverksamheterna, och minskar därmed behovet av oavlönat omsorgsarbete

I motsättning till dessa reformer står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik. I och med den minskar möjligheterna att satsa på en bättre och utbyggd välfärd och en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna och den står också i motsats till en effektiv jobbpolitik. Vänsterpartiet finansierar sina satsningar fullt ut genom att avvisa ett antal av de skattesänkningar och subventioner till arbetsgivare som regeringen genomfört. Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att trygga välfärden, få fler människor i arbete, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än idag och vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en tydlig koppling till satsningar på exempelvis sjukvård, skola och äldreomsorg. Vi tar därför steg mot ett skattesystem byggt på principen skatt efter bärkraft och likformighet.

Trots att Vänsterpartiets förslag har fallit i det första steget av budgetprocessen vidhåller jag Vänsterpartiets politik och anser att anslagen under nästa år borde ha varit 600 miljoner kronor högre än den ram för utgiftsområdet som riksdagen har beslutat om, bl.a. till följd av att Vänsterpartiet kompenserar staten som arbetsgivare för de ökade kostnader som förslagen om reformerade arbetsgivaravgifter skulle ha inneburit.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 utgiftsområde 2:

1.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014–2021 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 2 915 000 000 kronor för att finansiera Statens järnvägars obligationsportfölj (avsnitt 3.6.4).
2.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Sjunde AP-fonden dels får tillgång till en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor, dels får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 5 000 000 kronor (avsnitt 3.6.6).
3.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 355 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter (avsnitt 4.5.3).
4.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:3 Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen ingå avtal för utveckling och underhåll av statens informationssystem för budgetering, hantering av dokument och uppföljning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 45 000 000 kronor 2015–2018 (avsnitt 4.5.4).
5.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen (avsnitt 5.5.2).
6.	Riksdagen godkänner investeringsplanen för Statens fastighetsverk för 2014–2016 (avsnitt 9.5.1).
7.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 12 800 000 000 kronor för investeringar i fastigheter m.m. (avsnitt 9.5.1).
8.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal om underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2015 (avsnitt 9.5.2).
9.	Riksdagen godkänner investeringsplanen för Fortifikationsverket för 2014–2016 (avsnitt 9.5.3).
10.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 11 500 000 000 kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler (avsnitt 9.5.3).
11.	Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ramanslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, när det gäller anslag som står till regeringens disposition, enligt uppställning.
12.	Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2014 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 15 000 000 kronor (avsnitt 11.5.1).
13.	Riksdagen anvisar för budgetåret 2014 ett ramanslag under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning för Riksrevisionen enligt uppställning.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:Fi258 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:Fi263 av Lars Beckman (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ansluta fler myndighetstjänster till Statens servicecenter.

2013/14:Fi278 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2013/14:Fi309 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

Riksdagen anvisar anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning med de ändringar i förhållande till regeringens förslag som framgår i tabellen i motionen.

2013/14:Fi312 av Per Bolund m.fl. (MP):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen för 2014 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabellen i denna motion.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Förslag till anslag för 2014 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag¹			Avvikelse från regeringen
					S		MP		SD		V
1:1	Statskontoret		88 942
1:2	Kammarkollegiet		70 313			+5 000
1:3	Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen		46 110
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor		2 443			+150 000
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.		11 764 000
1:6	Finanspolitiska rådet		9 469					+1 000
1:7	Konjunkturinstitutet		60 536
1:8	Ekonomistyrningsverket		113 832
1:9	Statistiska centralbyrån		550 383
1:10	Bidragsfastigheter		334 500
1:11	Finansinspektionen		417 259					+30 000
1:12	Riksgäldskontoret		303 512
1:13	Bokföringsnämnden		9 627
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter		2 370
1:15	Riksrevisionen		310 732
1:16	Finansmarknadsforskning		29 984
1:17	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter		7 150
Nya anslag
99:1	Indirekta effekter			+100 000		+300 000		+700 000		+600 000
Summa för utgiftsområdet			14 121 162	+100 000		+455 000		+731 000		+600 000

¹ Förslaget till anslag 1:15 Riksrevisionen lämnas av Riksrevisionen.

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till beslut om anslag för 2014 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Ramanslag		Avvikelse från regeringen			Utskottets förslag
1:1	Statskontoret		±0	88 942
1:2	Kammarkollegiet		±0	70 313
1:3	Verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen		±0	46 110
1:4	Arbetsgivarpolitiska frågor		±0	2 443
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.		±0	11 764 000
1:6	Finanspolitiska rådet		±0	9 469
1:7	Konjunkturinstitutet		±0	60 536
1:8	Ekonomistyrningsverket		±0	113 832
1:9	Statistiska centralbyrån		±0	550 383
1:10	Bidragsfastigheter		±0	334 500
1:11	Finansinspektionen		±0	417 259
1:12	Riksgäldskontoret		±0	303 512
1:13	Bokföringsnämnden		±0	9 627
1:14	Vissa garanti- och medlemsavgifter		±0	2 370
1:15	Riksrevisionen		±0	310 732
1:16	Finansmarknadsforskning		±0	29 984
1:17	Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter		±0	7 150
Summa för utgiftsområdet			±0	14 121 162