Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU19
Förstärkta kapitaltäckningsregler
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens förslag till förstärkta kapitaltäckningsregler m.m. (prop. 2013/14:228). Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäckningsdirektivet). Propositionen innehåller även förslag till lagändringar som bedömts nödvändiga med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen). EU- regelverket innebär ett införlivande på
I propositionen föreslås två nya lagar och ändringar i bl.a. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Den föreslagna nya lagen om kapitalbuffertar innehåller bestämmelser som ålägger kreditinstitut och värdepappersbolag att ha olika slag av kapitalbuffertar och som möjliggör ingripande i det fall ett institut inte uppfyller ett kombinerat buffertkrav.
Den föreslagna nya lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag innehåller bestämmelser som kompletterar tillsynsförordningen och genomför delar av kapitaltäckningsdirektivet.
Övriga förslag till lagändringar avser i huvudsak nya krav på institutens bolagsstyrning, regler om ersättning, tillsyn, sanktioner och skydd för visselblåsare.
Den huvudsakliga delen av lagförslaget ska enligt förslaget träda i kraft den 2 augusti 2014. Vissa bestämmelser träder i enlighet med direktivet i kraft vid senare datum.
Utskottet tillstyrker lagändringarna och avslår samtidigt en motion som har väckts med anledning av propositionen.
I betänkandet finns en reservation (V).
1
2013/14:FiU19
2
2013/14:FiU19
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Förstärkta kapitaltäckningsregler m.m.
Riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag
2.lag om införande av lagen (2014:000) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag
3.lag om kapitalbuffertar
4.lag om införande av lagen (2014:000) om kapitalbuffertar
5.lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
6.lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan
7.lag om ändring sparbankslagen (1987:619)
8.lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
9.lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
10.lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
11.lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker
12.lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti
13.lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag
14.lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP- fonder)
15.lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
16.lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder
17.lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
18.lag om ändring i lagen (2004:298) om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
19.lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat
20.lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
21.lag om ändring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut
22.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
23.lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster
24.lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar
25.lag om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto
26.lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder
27.lag om ändring i lagen (2014:000) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:228 punkterna
2013/14:Fi15 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Reservation (V)
3
2013/14:FiU19
Stockholm den 17 juni 2014
På finansutskottets vägnar
Anna Kinberg Batra
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Peder Wachtmeister (M), Carl B Hamilton (FP), Marie Nordén (S), Per Åsling (C), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD),
4
2013/14:FiU19
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlas regeringens proposition om förstärkta kapitaltäckningsregler m.m. (prop. 2013/14:228). Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäckningsdirektivet). Propositionen innehåller även förslag till lagändringar som bedömts nödvändiga med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen). EU- regelverket innebär ett införlivande på
I propositionen föreslås två nya lagar och ändringar i bl.a. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Den föreslagna nya lagen om kapitalbuffertar innehåller bestämmelser som ålägger kreditinstitut och värdepappersbolag att ha olika slag av kapitalbuffertar och som möjliggör ingripande i det fall ett institut inte uppfyller ett kombinerat buffertkrav.
Den föreslagna nya lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag innehåller bestämmelser som kompletterar tillsynsförordningen och genomför delar av kapitaltäckningsdirektivet.
Övriga förslag till lagändringar avser i huvudsak nya krav på institutens bolagsstyrning, regler om ersättning, tillsyn, sanktioner och skydd för visselblåsare.
Förslagen har granskats av Lagrådet. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.
En följdmotion (V) har väckts med anledning av propositionen.
Bakgrund
Den globala finanskrisen under 2008 visade på brister i de regler och den tillsyn som skulle upprätthålla den finansiella stabiliteten. Förutom att bankerna hade för lite kapital av tillräckligt god kvalitet hade många av dem otillräckliga likviditetsbuffertar. Dessutom var löptiderna i bankernas skulder oftast avsevärt kortare än i deras tillgångar. Det resulterade i att även välkapitaliserade banker fick likviditetsproblem när viktiga finansieringskällor föll bort. Framväxten av stora gränsöverskridande bankkoncerner
5
2013/14:FiU19
innebar också att krisen fick stora spridningseffekter globalt. Regelverket visade sig därför både vara otillräckligt och ha en konjunkturstärkande, s.k. procyklisk, effekt på finansmarknaden. En viktig lärdom från finanskrisen var därför att det saknades ett övergripande perspektiv på risker i hela det finansiella systemet, s.k. systemrisker.
Europaparlamentet och rådet antog den 26 juni 2013 förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, kallad tillsynsförordningen, samt direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, kallat kapitaltäckningsdirektivet. Detta innebär att Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, kallat 2006 års kreditinstitutsdirektiv, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut, kallat 2006 års kapitalkravsdirektiv, upphör att gälla vid ikraftträdandet av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet.
De nya rättsakterna syftar bl.a. till att genomföra den s.k. Basel III- överenskommelsen inom EU samt att ytterligare harmonisera
Inom EU har det till följd av finanskrisen också skapats en ny struktur för tillsynen av den finansiella sektorn. Syftet med det arbetet har bl.a. varit att bättre kunna hantera den omfattande gränsöverskridande verksamheten inom den europeiska banksektorn, förstärka samarbetet och samverkan mellan nationella tillsynsmyndigheter och centralbanker och kunna vidta relevanta åtgärder för att främja den finansiella stabiliteten inom EU.
Den nya europeiska tillsynsstrukturen består av två pelare. Den första pelaren syftar till att förbättra övervakningen av systemriskerna inom EU, s.k. makrotillsyn. En ny systemrisknämnd har inrättats – Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board, ESRB) – med ansvar att övervaka det finansiella systemet som helhet för att undvika och förebygga systemrisker. Den andra pelaren syftar till att förbättra tillsynen över enskilda institut, s.k. mikrotillsyn. Tre nya europeiska tillsynsmyndigheter har inrättats
– Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authority, Eba), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (European
6
2013/14:FiU19
Insurance and Occupational Pensions Authority, Eiopa) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (European Securities and Markets Authority, Esma). Dessa tre nya tillsynsmyndigheter har getts i uppgift att säkerställa att en samlad uppsättning harmoniserade regler och enhetliga tillsynsrutiner tillämpas av de nationella tillsynsmyndigheterna.
ESRB och de tre nya europeiska tillsynsmyndigheterna utgör tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna det europeiska systemet för finansiell tillsyn (European System of Financial Supervision, ESFS).
Tillsynsförordningen
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, kallad tillsynsförordningen, innehåller krav som kreditinstitut och värdepappersföretag ska uppfylla i fråga om kapital, likviditet, stora exponeringar, bruttosoliditet och rapportering. Innehållet i förordningen är till största delen detsamma som i 2006 års kreditinstituts- och kapitalkravsdirektiv. Genom att kraven nu regleras i en förordning i stället för ett direktiv harmoniseras regelverket ytterligare.
Förordningen innehåller även ett antal nya bestämmelser som är baserade på Baselkommitténs överenskommelse från 2010. Det gäller t.ex. striktare regler för beräkning av kapitalbasen, mer omfattande kapitalkrav, krav på ett icke riskvägt bruttosoliditetsmått och nya regler för likviditetsrisker.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, kallat kapitaltäckningsdirektivet, innehåller bl.a. regler om villkoren för att få utöva verksamhet i ett kreditinstitut, regler om etableringsfrihet inom EU och om förhållandet till tredjeländer, samt regler om tillsyn, sanktioner och bolagsstyrning. Därutöver innehåller direktivet nya bestämmelser om olika slag av kapitalbuffertar (kapitalkonserveringsbuffert, kontracyklisk kapitalbuffert, kapitalbuffert för systemviktiga institut och systemriskbuffert) som ger medlemsstaterna möjlighet att ålägga instituten att ha ett högre kapitalkrav än vad som följer direkt av tillsynsförordningen. Ändringarna ska fasas in gradvis fram till 2019, även om de flesta av ändringarna träder i kraft 2014.
Tillsynsförordningen gäller, med vissa undantag, fr.o.m. den 1 januari 2014. Medlemsstaterna skulle senast den 31 december 2013 ha antagit och offentliggjort de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att genomföra kapitaltäckningsdirektivet och de nationella bestämmelserna skulle även börja tillämpas fr.o.m. samma datum.
7
2013/14:FiU19
Kapitaltäckningsdirektivet
Nya kapitalbuffertar
Direktivet både fordrar och tillåter att medlemsstaterna ställer krav på att instituten ska ha kapitalbuffertar av olika slag utöver tillsynsförordningens kapitalbaskrav. Kapitalbuffertarna avser att hantera systemrisker av både cyklisk och strukturell karaktär. Det innebär att de tar fasta på både systemrisker som kan variera med makroförhållanden såsom kreditcykeln och risker som beror på det finansiella systemets struktur. Kapitalbuffertarna ska bestå av kärnprimärkapital, och tanken är att de ska kunna användas som tillfälliga stötdämpare för att täcka förluster vid dåliga tider och därmed förhindra att instituten bryter mot kapitalbaskraven i tillsynsförordningen.
För kapitalbuffertarna gäller olika regler om när, hur och av vem de ska tillämpas. Kapitalkonserveringsbufferten är ett permanent påslag som ska gälla för alla kreditinstitut och värdepappersföretag. Direktivet ger därmed inte medlemsstaten någon flexibilitet i tillämpningen av denna buffert annat än att en behörig myndighet kan ges rätt att undanta små och medelstora värdepappersföretag. Den kontracykliska kapitalbufferten däremot ska tillämpas för att bemöta en cyklisk systemrisk förknippad med i huvudsak alltför kraftig kredittillväxt i det finansiella systemet och kommer därmed att variera över tiden. Det innebär att direktivet tillåter medlemsstaten att anpassa storleken på den kontracykliska kapitalbufferten efter nationella omständigheter.
För att hantera risker som är av mer strukturell art och begränsa de samhällsekonomiska kostnader som problem i enskilda institut kan orsaka införs även ett särskilt buffertkrav för institut som bedöms vara systemviktiga.
Direktivet skiljer här på globala systemviktiga institut (”global systemically important insurers”,
Direktivet ger även möjlighet för medlemsstaterna att ställa krav på en systemriskbuffert för att förebygga och motverka långsiktiga
Bolagsstyrning och riskhantering
Kapitaltäckningsdirektivet innehåller även ett antal nya bestämmelser om bolagsstyrning och riskhantering. De nya bestämmelserna innebär att styrelsens riskövervakning ska effektiviseras, att en oberoende riskkontrollfunktion ska etableras och att tillsynsmyndigheterna ska ha en effektiv övervakning av riskhanteringen. Direktivet innehåller också specifika begränsningar i fråga om antalet styrelseuppdrag som en enskild ledamot får
8
2013/14:FiU19
inneha samtidigt. Det införs även ett antal ersättningsregler för ledande befattningshavare. Avsikten med de nya bestämmelserna är att undvika överdrivet risktagande som kan undergräva en sund och effektiv riskhantering i instituten och därigenom undvika överdriven riskuppbyggnad i hela det finansiella systemet.
Skydd för visselblåsare
Direktivet inför ett nytt krav på att behöriga myndigheter och institut inrättar effektiva mekanismer för att uppmuntra rapportering av potentiella och faktiska överträdelser av tillsynsförordningen och de nationella bestämmelser som följer av direktivet. Syftet är att förbättra behöriga myndigheters och institutens möjligheter att tidigt upptäcka eventuella överträdelser av regelverket.
Sanktioner
Genom direktivet införs en rad nya bestämmelser som syftar till att säkerställa effektiva och proportionella sanktioner. Direktivet innehåller, förutom en minimilista på vilka sanktioner som ska finnas tillgängliga för de behöriga myndigheterna, även regler om vilka som omfattas av sanktionerna, vilka kriterier som bör beaktas när myndigheterna beslutar i sanktionsärenden och sanktionsbeslut.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (kapitaltäckningsdirektivet). Propositionen innehåller även förslag till lagändringar som bedömts nödvändiga med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen).
I propositionen föreslås två nya lagar och ändringar i bl.a. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Den föreslagna nya lagen om kapitalbuffertar innehåller bestämmelser som ålägger kreditinstitut och värdepappersbolag att ha olika slag av kapitalbuffertar och som möjliggör ingripande i det fall ett institut inte uppfyller ett kombinerat buffertkrav.
9
2013/14:FiU19
Den föreslagna nya lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag innehåller bestämmelser som kompletterar tillsynsförordningen och genomför delar av kapitaltäckningsdirektivet.
Övriga förslag till lagändringar avser i huvudsak nya krav på institutens bolagsstyrning, regler om ersättning, tillsyn, sanktioner och skydd för visselblåsare.
Lagrådets yttrande
Lagrådet kommenterade i sitt yttrande reglernas höga grad av komplexitet. Rådet gjorde därför bedömningen att det bara fanns begränsat utrymme att ifrågasätta det sakliga innehållet i förslagen, varför Lagrådet i huvudsak hade synpunkter på formella frågor om sättet att införliva den unionsrättsliga regleringen med svensk rätt.
Regeringen följde sedan Lagrådets förslag och synpunkter utom i fråga om ordningen för prövning av sanktionsavgifter. Efter Lagrådets granskning gjordes följdändringar på rådets tillrådan i 15 kap.
10
2013/14:FiU19
Utskottets överväganden
Förstärkta kapitaltäckningsregler m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild tillsyn över kredit- och värdepappersbolag, lag om kapitalbuffertar samt de förslag till ändringar i andra lagar som föreslås för att genomföra kapitaltäckningsdirektivet och för att anpassa svensk lag till tillsynsförordningen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:228 och avslår kommittémotion 2013/14:Fi15 av Ulla Andersson m.fl. (V).
Jämför reservation 1 (V).
Propositionen
Genomförande av kapitaltäckningsreglerna
Tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet ersätter, som tidigare angetts, 2006 års kreditinstitutsdirektiv och kapitalkravsdirektiv (se avsnitt 4). En
I den utsträckning kapitaltäckningsdirektivets bestämmelser inte omfattas av gällande rätt måste dessa bestämmelser genomföras genom nya lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter eller genom justeringar i befintligt regelverk. Tillsynsförordningen förutsätter vidare att medlemsstaterna vidtar vissa nationella åtgärder, som t.ex. att utse en behörig myndighet, och i vissa fall behöver förordningens bestämmelser kompletteras genom nationella föreskrifter.
Förordningen hindrar inte medlemsstaterna från att införa motsvarande krav som de i tillsynsförordningen på företag som inte omfattas av förordningens tillämpningsområde (jfr skäl 24 i tillsynsförordningen). Sverige kan därför införa nationella regler som ålägger även företag som inte omfattas av tillsynsförordningen att tillämpa samtliga eller vissa bestämmelser i förordningen.
11
2013/14:FiU19
Följdändringar görs i flera lagar inom det finansiella området i och med att lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar och lagen om införande av lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar upphävs.
Kapitalbuffertar
Regeringen föreslår en ny lag om kapitalbuffertar. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det.
Kapitalbuffertarna kan ses som stötdämpare vars huvudsakliga syfte är att undvika att instituten bryter mot förordningens och direktivets kapitalbaskrav. För att säkerställa att buffertarna fyller sitt syfte i perioder av stressade marknadsförhållanden ska de bestå av s.k. kärnprimärkapital. Till denna kategori räknas aktiekapital och innehållna vinstmedel, dvs. det kapital som anses ha högsta kvalitet och som bäst kan täcka förluster.
Kapitalbuffertarna syftar till att hantera både cyklisk och strukturell systemrisk. De cykliska systemriskerna handlar om hur riskerna byggs upp över tiden, antingen genom samspelet mellan olika finansiella aktörer eller genom återkopplingar mellan det finansiella systemet och realekonomin. De strukturella systemriskerna handlar om hur koncentrationen av risk och kopplingarna mellan olika delar av det finansiella systemet påverkar risken för att en kris ska drabba systemet som helhet. Strukturella systemrisker kan bl.a. handla om systemviktiga institut och spridningsrisker.
Kapitalkonserveringsbufferten är ett permanent buffertkrav, medan den kontracykliska kapitalbufferten är ett tidsvarierande krav som tvingar bankerna att stärka sin kapitalställning i tider då systemriskerna ökar. Buffertkraven för systemviktiga institut – kapitalbufferten för globala systemviktiga institut
Vidare föreslår regeringen att små och medelstora värdepappersbolag samt fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder, s.k.
Finansinspektionen ska vara den myndighet som beräknar ett riktvärde för den kontracykliska bufferten, fastställer det kontracykliska buffertvärdet och
12
2013/14:FiU19
godkänner andra länders kontracykliska kapitalbuffertvärden. Storleken på det kontracykliska kapitalbuffertvärdet ska anges som en viss procentandel av ett instituts totala riskvägda exponeringsbelopp och anges i intervaller om 0,25 procentenheter.
Det kontracykliska buffertvärdet ska beräknas kvartalsvis och ligga mellan 0 och 2,5 procent. Finansinspektionen kan även besluta att institut ska tillämpa ett högre kontracykliskt buffertvärde än 2,5 procent.
Finansinspektionen ska även vara ansvarig myndighet för tillämpningen av kapitalbuffertar för systemviktiga institut och systemriskbufferten.
Finansinspektionen ska offentliggöra beslut om kontracykliska buffertvärden och informera ESRB.
Vidare ska Finansinspektionen besluta vilka institut som ska utgöra globala systemviktiga institut
Kapitalbufferten för globalt systemviktiga institut ska uppgå till minst 1 och högst 3,5 procent, och kapitalbufferten för övriga systemviktiga institut får högst fastställas till 2 procent av institutets totala riskvägda exponeringsbelopp.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur systemviktiga institut ska identifieras och placeras i tillämpliga riskkategorier med tillhörande kapitalbuffertkrav samt vilka principer som bör ligga till grund för denna bedömning.
Kapitaltäckningsdirektivets bestämmelser om systemriskbuffert ska införas i svensk rätt. Finansinspektionen ska i lag ges rätt att med de begränsningar som anges i direktivet besluta om en systemriskbuffert och vilka institut och geografiska exponeringar som ska omfattas samt vilka nivåer på systemriskbufferten som ska gälla.
Finansinspektionen får överlämna frågor som avses i artikel 133.14 i direktivet till Eba för tvistlösning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de principer som ska beaktas vid fastställandet och graderingen av systemriskbufferten och om fastställandet av geografisk tillhörighet hos exponeringar avseende systemriskbufferten samt hur de geografiska systemriskbuffertkraven ska sammanvägas.
Vidare ska det i lag anges hur de olika buffertarna ska tillämpas för det fall att ett institut är föremål för fler än en av kapitalbuffertarna för systemviktiga institut och systemriskbufferten.
Utöver det krav på kärnprimärkapital som följer av tillsynsförordningen och ett eventuellt särskilt beslut om kapitalbaskrav, ska ett institut vara skyldigt att uppfylla ett kombinerat buffertkrav. Det kombinerade buffertkravet utgörs av summan av de kapitalkrav som följer av kapitalkonserveringsbufferten, den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten och, i de fall som systemriskbufferten är tillämplig på utländska exponeringar,
13
2013/14:FiU19
det högsta av systemriskbufferten och tillämplig buffert för systemviktiga institut, dvs. den högsta av de två kapitalbuffertarna för systemviktiga institut. Om systemriskbufferten är tillämplig endast på inhemska exponeringar, utgörs det kombinerade buffertkravet av summan av samtliga tillämpliga buffertar.
Institut som inte uppfyller det kombinerade buffertkravet ska enligt en särskilt beskriven ordning rapportera detta till Finansinspektionen som får meddela föreskriftsrätt om hur förfogandebelopp ska beräknas, rapporteras, informeras och åtgärdas.
Finansinspektionen ges också möjlighet att ingripa med administrativa sanktioner mot institut som inte uppfyller respektive agerar i strid med det kombinerade buffertkravet. Finansinspektionen får tillåta en längre period, upp till tio arbetsdagar, med beaktande av det enskilda företagets storlek och komplexitet. Finansinspektionen ska ta ställning till om planen kan godkännas. Om planen inte godkänns, ska Finansinspektionen förelägga institutet att vidta åtgärder för att öka sin kapitalbas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur förfogandebeloppet ska beräknas och rapporteras samt om innehållet i åtgärdsplanen, och om institutens underrättelse- och informationsskyldighet.
Ny lag om tillsyn m.m.
En ny lag om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag införs. Lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar, lagen om införande av lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar och lagen om avgifter enligt EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag ska samtidigt upphöra att gälla.
Vissa bestämmelser i tillsynsförordningen ska kompletteras genom föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndiganden i den nya lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Sådana bemyndiganden ska även kunna ge stöd för föreskrifter som behövs för att omhänderta riktlinjer som meddelas av Eba.
Finansinspektionen utses i lag att vara behörig myndighet enligt tillsynsförordningen. Finansinspektionen ska även utses som ansvarig myndighet för tillämpningen av artikel 458 i tillsynsförordningen.
Kreditinstitut och värdepappersbolag som i dag är skyldiga att tillämpa kapitaltäckningslagen, ska vara skyldiga att tillämpa tillsynsförordningen.
Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder
Tillsynsförordningen ska, med undantag för reglerna om stora exponeringar, även äga tillämpning på Svenska skeppshypotekskassan.
14
2013/14:FiU19
Kravet i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag om att årsredovisningen ska innehålla en upplysning om var den information som instituten enligt kapitaltäckningslagen ska offentliggöras tillhandahålls upphävs. Lagen kompletteras med en bestämmelse som innebär att artikel 434.2 i tillsynsförordningen ska gälla för samtliga institut som omfattas av lagen.
Bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden om kvalificerade innehav, samt bestämmelserna om krav på startkapital för pågående verksamhet i lagen om bank- och finansieringsrörelse, införandelagen till lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om värdepappersmarknaden och i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till samma lag ska upphävas.
Utökade bestämmelser om bolagsstyrning och riskhantering
Kapitaltäckningsdirektivet innebär att bestämmelserna för riskhantering, styrformer, organisation och ersättning utvecklas för kreditinstitut och värdepappersföretag.
Allmänt gäller att proportionalitetsprincipen ska beaktas när de nya kraven tillämpas. Det innebär att bestämmelserna ska tillämpas på instituten med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och komplexitet.
De nya bestämmelserna i kapitaltäckningsdirektivet som rör bolagsstyrning handlar bl.a. om
1.tydliga principer för ledningsorganet vad gäller dess sammansättning, funktion och roll i riskhanteringen samt krav på att tillräckligt med tid avsätts för arbete i ledningsorganet med begränsningar i fråga om antalet uppdrag en ledamot kan ha samtidigt
2.krav på inrättandet av en riskkommitté och en oberoende riskkontrollfunktion
3.krav på separation av rollen som styrelseordförande och verkställande direktör
4.specifika begränsningar för hur stor den rörliga ersättningen får vara i förhållande till den fasta ersättningen.
Regleringen i lag av den prövning som ska göras av ledningen i institut utökas och kompletteras. Prövningen ska omfatta en bedömning av styrelsens samlade kompetens, och antalet uppdrag som ledningspersoner har begränsas. En bedömning ska göras av om den som ingår i ledningen för ett institut kan avsätta tillräcklig tid för uppdraget.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka åtgärder som ett institut ska vidta för att uppfylla kraven på mångfaldspolicy för tillsättandet av styrelse och vilka krav på avsättande av resurser för utbildning av ledamöter i styrelsen som kan ställas på institutet samt vilka kompetens- och lämplighetskrav som ska ställas på den som ska ingå i ett instituts ledning samt på styrelsen i sin helhet.
15
2013/14:FiU19
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den rapporteringsskyldighet för globala systemviktiga institut som anges i artikel 89.3 i kapitaltäckningsdirektivet.
Den rörliga ersättningen till en anställd vars funktion eller totala ersättningsnivå innebär att han eller hon kan ha en väsentlig inverkan på ett kreditinstituts eller värdepappersbolags riskprofil får inte vara större än den fasta ersättningen.
Finansinspektionens möjlighet att som behörig myndighet vidta korrigerande åtgärder i ett instituts interna metoder ska regleras i lag.
Befintliga bestämmelser om att kraven på styrformer, riskhantering och intern kontroll samt kraven på att sunda strategier och processer för kapitalutvärderingen ska tillämpas på gruppnivå förs in i den nya lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Bestämmelserna kompletteras med den nya skyldigheten för instituten att införa motsvarande styrformer, processer och rutiner för dotterföretag i tredjeländer.
Den som är verkställande direktör i ett värdepappersbolag får inte samtidigt vara ordförande i styrelsen. Finansinspektionen får efter ansökan från bolaget medge undantag från detta.
Tillsyn
Kapitaltäckningsdirektivet innebär att bestämmelserna om de behöriga myndigheternas tillsynsmetoder utvecklas ytterligare i förhållande till 2006 års kreditinstitutsdirektiv. De behöriga myndigheterna ska bl.a. utföra stresstester och för vissa institut anta s.k. tillsynsprogram. Vidare ställs tydligare krav på behöriga myndigheters befogenheter, och reglerna om tillsynsansvaret för filialer som kreditinstitut etablerat i andra medlemsstater ändras.
Regeringen föreslår bl.a. att Finansinspektionens rätt att inspektera och begära information av filialer till utländska kreditinstitut ska omfatta samtliga utländska kreditinstitut som inrättat filial i landet.
Bestämmelserna om Finansinspektionens tillsyn av institutens interna metoder och möjligheter för inspektionen att ingripa vid brister i metoderna tas in i lag.
Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt tillsynsförordningen, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om kapitalbuffertar. De företag som står under tillsyn av Finansinspektionen ska betala årliga avgifter för att bekosta inspektionens övervakning enligt tillsynsförordningen, lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om kapitalbuffertar.
Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.
Samarbete och informationsutbyte
Regeringen föreslår att det i lag anges att Finansinspektionen, inför en undersökning hos ett utländskt kreditinstitut hemmahörande inom EES som
16
2013/14:FiU19
inrättat filial i Sverige, är skyldig att samråda med den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har auktoriserat det utländska kreditinstitutet.
Ingripandeåtgärder och sanktioner
Det nya direktivet ställer krav på att medlemsstaterna inför särskilda regler i sin nationella lagstiftning som gör det möjligt för tillsynsmyndigheterna att vid överträdelser av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet vidta olika former av administrativa sanktioner. Dessa ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Enligt regeringens förslag utvidgas uppräkningen i lag av Finansinspektionens möjligheter att ingripa.
Finansinspektionen ges rätt att utfärda förelägganden om åtgärder redan i de fall då det finns skäl att anta att institutet inom tolv månader sannolikt kommer att bryta mot de regler som gäller för verksamheten.
Finansinspektionens möjlighet att fatta beslut om att institut ska uppfylla ett särskilt kapitalbaskrav utökas så att möjligheten kan tillgripas redan om det står klart att inspektionen har skäl att anta att institutet inom tolv månader sannolikt kommer att bryta mot de regler som gäller för verksamheten.
För att ålägga ett högre kapitalbaskrav till följd av vissa angivna brister ska det inte längre krävas att andra åtgärder bedöms som otillräckliga för att få institutet att rätta till bristerna inom rimlig tid.
Finansinspektionen ska kunna ålägga institut ett särskilt kapitalbaskrav för att täcka risker som institutet kan bli utsatt för samt de risker som institutet utsätter det finansiella systemet för (systemrisker). Finansinspektionen ska inte vara skyldig att ingripa om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om åtgärder vidtagits som bedöms tillräckliga.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de omständigheter som ska beaktas vid fastställandet av en lämplig nivå för kapitalbasen i samband med en översyn och utvärdering av ett institut.
Finansinspektionen kommer att få besluta om ett särskilt likviditetskrav, om det är nödvändigt för att täcka de likviditetsrisker som institut är eller kan bli exponerat för och för de risker som instituten kan utsätta det finansiella systemet för.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska enligt förslaget meddela föreskrifter om de omständigheter som ska beaktas vid fastställandet av en lämplig nivå för det särskilda likviditetskravet i samband med en översyn och utvärdering av ett institut.
System och skydd för visselblåsare
När missförhållanden uppstår inom en organisation finns det vanligtvis ett intresse från ledningens sida att komma till rätta med problemen. Missförhållandena kan dock vara dolda på grund av att enskilda personer inom organisationen döljer förhållandena. Det kan också uppstå situationer då ledningen är medveten om att det förekommer oegentligheter men av olika
17
2013/14:FiU19
skäl underlåter att agera, eller till och med aktivt mörklägger förhållandena.
Personer som ”blåser i visselpipan”, s.k. visselblåsare (engelskans ”whistleblowers”), kan därför ha en viktig roll för att avslöja olika former av oegentligheter i både offentlig och privat sektor.
Syftet med särskilda rapporteringssystem, s.k. ”visselblåsarsystem” är att möjliggöra för samtlig personal att utan rädsla för repressalier kunna rapportera om allvarliga händelser. Ett bra skydd för visselblåsare innefattar således inte endast särskilda rapporteringssystem utan även ett skydd för att den som väljer att rapportera om eventuella missförhållanden inte drabbas av repressalier från arbetsgivarens sida.
Skyldigheten enligt kapitaltäckningsdirektivet att behöriga myndigheter ska inrätta effektiva procedurer för att motta och följa upp anmälningar om oegentligheter bör enligt regeringen genomföras genom föreskrifter på förordningsnivå.
Institut ska ha ändamålsenliga system för att omhänderta anmälningar från anställda om eventuella missförhållanden inom instituten.
En bestämmelse ska tas in i offentlighets- och sekretesslagen om att sekretess ska gälla i en statlig myndighets verksamhet som består av tillståndsgivning eller tillsyn för uppgifter i en anmälan eller en utsaga om överträdelse av en bestämmelse som gäller för den som myndighetens verksamhet avser, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet. Tystnadsplikten som följer av den nya sekretessbestämmelsen ska ha företräde framför meddelarfriheten. Sekretessen ska gälla i högst 50 år.
De nuvarande bestämmelserna om sekretess i lagen om bank- och finansieringsrörelse och lagen om värdepappersmarknaden ska utvidgas till att omfatta uppgifter i en anmälan eller en utsaga om en misstänkt överträdelse av en bestämmelse som gäller för verksamheten, om uppgiften kan avslöja anmälarens identitet.
Ikraftträdande
Lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen om införande av lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, lagen om kapitalbuffertar, lagen om införande av lagen om kapitalbuffertar samt de följdändringar som syftar till att i svensk rätt genomföra kapitaltäckningsdirektivet och de bestämmelser som kompletterar tillsynsförordningen ska träda i kraft den 2 augusti 2014.
Kapitalbufferten för systemviktiga institut ska börja tillämpas den 1 januari 2016. Kapitalbufferten för globala systemviktiga institut ska införas gradvis under en övergångsperiod.
Finansinspektionens möjlighet att överlämna frågor som rör ett förfarande av en annan myndighet inom EES till Eba för tvistlösning i sådana situationer som avses i artiklarna 41.2, 43.5, 50.4 och 51.2 i kapitaltäckningsdirektivet ska börja tillämpas fr.o.m. det datum som regeringen bestämmer.
18
2013/14:FiU19
Förslagets konsekvenser
De positiva samhällsekonomiska effekterna av att bankerna håller mer kapital av högre kvalitet uppstår på grund av flera olika faktorer. För det första bidrar ökade kapitalkrav till att minska sannolikheten för att samhället ska drabbas av bankkriser. För det andra bidrar högre kapitalkrav till att riskerna i banksektorn minskar, vilket i sin tur bör leda till att aktieägarnas avkastningskrav minskar. För det tredje bidrar högre kapitalnivåer till att minska risken för allvarliga störningar i kreditutbudet då konjunkturen viker, och därmed också till att mildra konjunktursvängningar.
De negativa samhällsekonomiska effekterna av högre kapitalnivåer uppstår genom att bankernas totala kapitalkostnad ökar, eftersom eget kapital är en dyrare finansieringskälla än lånat kapital. Om bankerna väljer att kompensera sig för den ökade kostnaden genom att höja sina utlåningsräntor, och om utlåningsvolymerna därmed blir lägre, blir konsekvensen att
För enskilda institut kommer ökade kapitalkrav sannolikt att leda till bl.a. ökade finansieringskostnader, ökade administrativa kostnader men också till ökad internationell konkurrenskraft och utjämnad konkurrens inom landet. Nya krav på bolagsstyrning och riskhantering medför vissa initiala kostnader för instituten.
De föreslagna åtgärderna kommer att innebära högre krav på respektive merarbete för Finansinspektionen, samt en viss ökning av antalet mål hos allmänna förvaltningsdomstolar. Kostnaderna för detta bedöms kunna hanteras inom befintliga budgetramar.
Motionen
I kommittémotion 2013/14:Fi15 föreslår Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 1 ett tillkännagivande till regeringen om att Finansinspektionen bör ges i uppdrag att utforma förslag som leder till att kravet på kärnprimärkapital som andel av de riskvägda tillgångarna sätts till mellan 18 och 22 procent. Motionärerna anför att man välkomnar de förslag som regeringen och Finansinspektionen lagt fram för att skärpa kraven på storbankernas kärnprimärkapital, men menar dock att dessa bör höjas ytterligare. Detta kan förslagsvis ske genom att nivån på systemriskbufferten höjs. Kapitalkravet bör enligt motionärerna göras progressivt, dvs. ju större bank, desto högre kapitaltäckningskrav.
Motionärerna föreslår i yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om att rörliga ersättningar inom finanssektorn ska förbjudas. Motionärerna anför att huvudregeln i kapitaltäckningsdirektivet är att den rörliga ersättningen till en anställd i finanssektorn inte får vara större än den fasta ersättningen. Direktivet ger dock medlemsländerna rätten att införa en lägre maximal procentsats för den rörliga ersättningen än 100 procent. Rörliga ersättningar inom finanssektorn ska enligt motionärerna förbjudas eftersom det kan uppmuntra spekulativt beteende på de finansiella marknaderna som i
19
2013/14:FiU19
förlängningen kan leda till nya finanskriser med stora samhällsekonomiska kostnader.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag till regler som innebär att svensk rätt anpassas till tillsynsförordningen samt att kapitaltäckningsdirektivet införlivas. Sammantaget syftar dessa till att förhindra överdrivet risktagande inom den finansiella sektorn. I detta sammanhang utgår utskottet från att regeringen kommer att följa hur det nya regelverket kommer att tillämpas av de finansiella aktörerna. Mot bakgrund av detta finner utskottet inte skäl att rikta tillkännagivanden till regeringen om vare sig ytterligare uppdrag till Finansinspektionen om specificerade krav på kärnprimärkapital eller om förbud mot rörlig ersättning inom finanssektorn. Utskottet avstyrker därför motion 2013/14:Fi15.
Utskottet har i övrigt inte något att invända mot regeringens förslag om nya kapitaltäckningsregler m.m. och tillstyrker regeringens lagförslag i proposition 2013/14:228.
20
2013/14:FiU19
Reservation
Förstärkta kapitaltäckningsregler m.m. (V) av Jacob Johnson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens lagförslag och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör återkomma med förslag om ändrade regler i enlighet med Vänsterpartiets motion. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:228 punkterna
2013/14:Fi15 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vänsterpartiet välkomnar de förslag som regeringen och Finansinspektionen har lagt fram för att skärpa kraven på storbankernas kärnprimärkapital. Erfarenheterna från USA visar dock att det är rimligt att kraven höjs ännu något högre. Regeringen bör därför uppdra åt Finansinspektionen att utforma förslag som leder till att kravet på kärnprimärkapital som andel av de riskvägda tillgångarna sätts till mellan 18 och 22 procent. Detta kan förslagsvis ske genom att nivån på systemriskbufferten höjs. Kapitalkravet bör göras progressivt, dvs. ju större bank, desto högre kapitaltäckningskrav. På så sätt ges bankerna incitament att inte bli "too big to fail".
Ersättningssystemen inom den finansiella sektorn har varit en flitigt debatterad fråga i finanskrisens kölvatten. Den finansiella sektorn har de senaste två decennierna präglats av att lönerna till såväl företagens ledande skikt som löntagare på lägre nivåer i stor utsträckning varit rörliga. Såväl de ledande skikten som tjänstemännen på lägre nivåer har haft stora delar av sina löner kopplade till omsättningen (kreditvolymerna) och till kortsiktiga resultatmål, vilket uppmuntrat riskabel kreditgivning och placeringar i riskfyllda värdepapper.
Kapitaltäckningsdirektivet innehåller regler om ersättningar inom finanssektorn. Huvudregeln är att den rörliga ersättningen till en anställd inte får vara större än den fasta ersättningen, dvs. den får maximalt uppgå till 100 procent av den fasta ersättningen. Direktivet ger dock medlemsländerna rätten att införa en lägre maximal procentsats än 100 procent för den rörliga ersättningen. Rörliga ersättningar inom finanssektorn ska förbjudas eftersom det kan uppmuntra spekulativt beteende på de finansiella marknaderna som i förlängningen kan leda till nya finanskriser med stora samhällsekonomiska kostnader. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
21
2013/14:FiU19
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2013/14:228 Förstärkta kapitaltäckningsregler:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (2014:000) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om kapitalbuffertar.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (2014:000) om kapitalbuffertar.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173).
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring sparbankslagen (1987:619).
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag.
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder
15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.
16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.
17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:298) om införande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
22
| BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.
25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto.
26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:000) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Följdmotionen
2013/14:Fi15 av Ulla Andersson m.fl. (V):
1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
imotionen om att regeringen bör ge Finansinspektionen i uppdrag att utforma förslag som leder till att kravet på kärnprimärkapital som andel av de riskvägda tillgångarna sätts till mellan 18 och 22 procent, och att detta görs progressivt.
2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
imotionen om att rörliga ersättningar inom finanssektorn ska förbjudas.
23
2013/14:FiU19
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
24
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
25
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
26
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
27
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
28
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
29
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
30
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
31
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
32
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
33
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
34
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
35
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
36
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
37
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
38
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
39
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
40
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
41
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
42
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
43
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
44
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
45
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
46
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
47
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
48
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
49
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
50
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
51
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
52
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
53
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
54
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
55
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
56
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
57
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
58
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
59
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
60
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
61
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
62
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
63
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
64
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
65
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
66
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
67
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
68
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
69
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
70
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
71
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
72
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
73
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
74
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
75
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
76
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
77
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
78
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
79
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
80
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
81
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
82
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
83
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
84
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
85
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
86
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
87
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
88
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
89
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
90
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
91
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
92
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
93
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
94
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
95
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
96
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
97
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
98
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
99
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
100
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
101
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
102
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
103
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
104
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
105
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
106
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
107
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
108
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
109
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
110
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
111
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
112
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
113
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
114
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
115
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
116
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
117
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
118
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
119
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
120
| BILAGA 2 REGERINGENS LAGFÖRSLAG | 2013/14:FiU19 |
121
| 2013/14:FiU19 | BILAGA 2 | REGERINGENS LAGFÖRSLAG |
| 122 | Tryck: Elanders, Vällingby 2014 |