Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18 | |
Direktupphandling | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:133 Direktupphandling. I propositionen lämnas förslag till ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Ändringarna gäller möjligheten för upphandlande myndigheter och enheter att genomföra direktupphandlingar, dvs. upphandlingar utan krav på anbud i viss form. Ändringarna innebär att gränsvärdena för direktupphandling höjs. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.
I ärendet har två motioner lämnats.
Utskottet tillstyrker propositionen och avslår motionerna.
I betänkandet finns två reservationer (MP, SD).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Direktupphandling |
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, 2. lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, 3. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:133 punkterna 1–3 och avslår motionerna 2013/14:Fi4 yrkandena 1 och 2 samt 2013/14:Fi5 yrkandena 1 och 2. |
Reservation 1 (MP)
Reservation 2 (SD)
Stockholm den 8 maj 2014
På finansutskottets vägnar
Anna Kinberg Batra
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Peder Wachtmeister (M), Bo Bernhardsson (S), Carl B Hamilton (FP), Marie Nordén (S), Per Åsling (C), Sven-Erik Bucht (S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD), Sven-Olof Sällström (SD), Ulla Andersson (V) och Jörgen Andersson (M).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:133 Direktupphandling. Vidare behandlas två motioner (MP, SD) som väckts med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.
Bakgrund
Offentlig upphandling regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (det klassiska direktivet). Upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet). Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG.
Genom lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, trans-porter och posttjänster, förkortad LUF, och lagen (2011:1029) om upp-handling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS, har direktiven genomförts i svensk nationell rätt.
I 15 kap. LOU, LUF och LUFS regleras förfarandet vid upphandlingar som helt eller delvis faller utanför tillämpningsområdet för respektive direktiv. Det gäller upphandlingar vilkas värde understiger tillämpligt tröskelvärde samt B-tjänster. En upphandlande myndighet eller enhet kan således enligt bestämmelserna i 15 kap. i respektive lag välja mellan att genomföra en upphandling genom förenklat förfarande, urvalsförfarande eller i vissa fall enligt LOU och LUF konkurrenspräglad dialog. Av 15 kap. 3 § andra stycket framgår också att direktupphandling får ske i vissa angivna fall. Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form (se 2 kap. 23 § LOU, 2 kap. 26 § LUF och 2 kap. 31 § LUFS).
Av 15 kap. 3 § andra stycket i de tre lagarna framgår att direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till högst 15 procent av det tröskelvärde som avses i 3 kap. 1 § i respektive lag. Direktupphandlingsgränsen är för närvarande 271 000 kronor i LOU och 542 000 kronor i LUF och LUFS. Vidare får direktupphandling användas om det finns förutsättningar att tillämpa förhandlat ett förfarande utan föregående annonsering som avses i 4 kap. 5–9 §§ LOU, 4 kap. 2 och 3 §§ LUF, 4 kap. 4–10 §§ LUFS eller om det finns synnerliga skäl.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ändringar i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, förkortad LUF, samt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS. Ändringarna gäller möjligheten för upphandlande myndigheter och enheter att genomföra direktupphandlingar, dvs. upphandlingar utan krav på anbud i viss form.
Upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader bör ha en gemensam direktupphandlingsgräns. Direktupphandlingsgränsen bör även i fortsättningen anges som en procentsats av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster enligt LOU och det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster enligt LUF.
I propositionen föreslås att direktupphandling enligt LOU ska få användas om kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster, vilket för närvarande uppgår till 1 806 427 kronor, dvs. högst 505 800 kronor. Direktupphandling enligt LUF och LUFS ska få användas om kontraktets värde uppgår till högst 26 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster, vilket för närvarande uppgår till 3 612 854 kronor, dvs. högst 939 342 kronor.
En upphandlande myndighet eller enhet som använder sig av direktupphandling ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandlingen om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. De upphandlande myndigheterna och enheterna ska anta riktlinjer för genomförande av direktupphandlingar. De föreslagna direktupphandlingsgränserna bör utvärderas när den varit i kraft i tre år.
Förslagen har granskats av Lagrådet. Regeringen har följt Lagrådets förslag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.
Utskottets överväganden
Direktupphandling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag om höjda gränsvärden för direktupphandling. De upphandlande myndigheterna och enheterna ska anta riktlinjer för genomförande av direktupphandling.
Motionerna avslås.
Jämför reservationerna 1 (MP) och 2 (SD).
Propositionen
I propositionen föreslår regeringen att en höjning av beloppsgränserna för vad som ska kunna anses utgöra direktupphandling utan ett offentligt anbudsförfarande införs. Direktupphandlingsgränserna bör även fortsättningsvis anges i procenttal för att undvika lagändringar enbart på grund av förändringar av kronans värde. Direktupphandling enligt LOU ska få användas om kontraktets värde beräknas uppgå till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster, vilket för närvarande uppgår till 1 806 427 kronor, dvs. högst 505 800 kronor. I LUF ska direktupphandling få användas om kontraktets värde beräknas uppgå till högst 26 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster, vilket för närvarande uppgår till 3 612 854 kronor, dvs. högst 939 342 kronor. Samma direktupphandlingsgräns som föreslås gälla för LUF ska också gälla för LUFS.
En upphandlande myndighet eller enhet som använder sig av direktupphandling ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandlingen om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Denna regel införs för att göra den upphandlande myndigheten eller enheten uppmärksam på de åtgärder som ska vidtas i upphandlingen samt att ge möjlighet att i efterhand följa upp hur upphandlingen har gått till.
Den kraftiga höjningen av direktupphandlingsgränserna medför också att det finns behov av att införa en bestämmelse om att de upphandlande myndigheterna och enheterna ska anta riktlinjer för genomförandet av direktupphandlingar. Direktupphandlingar ska konkurrensutsättas. Vid en direktupphandling av inte enbart mindre värde bör därför fler än en leverantör tillfrågas och upphandlingen bör som regel annonseras. För att inte tynga reglerna med ytterligare krav bedömer regeringen det dock inte nödvändigt att införa regler om annonskrav i lagtexten. Däremot bör det i de riktlinjer som de upphandlande myndigheterna och enheterna ska anta tydligt anges kriterier för när man ska konkurrensutsätta upphandlingen genom att annonsera eller genom att tillfråga flera leverantörer. Riktlinjerna bör också behandla frågor som vem på den upphandlande myndigheten eller enheten som har behörighet att genomföra direktupphandlingar. De bör också behandla efter vilka grunder bedömningen om ett kontrakt kan ha ett gränsöverskridande intresse ska göras och hur myndigheten eller enheten ska förfara för att tillgodose kraven på att de grundläggande principerna är uppfyllda i sådana fall. Andra moment som kan ingå i riktlinjerna är att visa på hur en lämplig strategi för direktupphandlingar kan utformas, jävsfrågor, korruption m.m.
Utredningen har visat att flertalet upphandlande myndigheter och enheter redan har antagit riktlinjer för hur en direktupphandling ska genomföras. De föreslagna åtgärderna innebär därför inte någon ytterligare administrativ börda för upphandlande myndigheter och enheter.
Gränserna för direktupphandling och dokumentationsplikten bör utvärderas när de varit i kraft i tre år.
När det gäller förhållandet till Europeiska unionen innehåller svensk upphandlingslagstiftning i dag till viss del överimplementering. Förslaget om höjningen av gränsvärderna för direktupphandling innebär att överimplementeringen minskar.
De nya EU-direktiv på upphandlingsområdet som antagits och som ska införlivas i medlemsstaterna senast 2016 medför inte, enligt regeringens mening, skäl att avvakta genomförandet av den nu föreslagna lagstiftningen.
Ikraftträdande
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Äldre bestämmelser ska gälla för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.
Förslagets konsekvenser
Höjda gränsvärden för direktupphandling innebär totalt sett reducerade kostnader för de upphandlande myndigheterna och enheterna. Höjda gränser leder också till att transaktionskostnaderna sänks för företagen. Då utrymmet ökar för de upphandlande myndigheterna och enheterna att på ett flexibelt sätt genomföra direktupphandlingar bedöms de små och medelstora företagen få ökade möjligheter att få kontrakt.
Motionerna
I motion 2013/14:Fi4 yrkandena 1 och 2 av Sven-Olof Sällström (SD) yrkas att propositionen avslås och att införandet av de föreslagna reglerna skjuts upp till dess att Överprövningsutredningens bedömningar och förslag har offentliggjorts.
I motion 2013/14:Fi5 yrkandena 1 och 2 av Peter Eriksson m.fl. (MP) föreslås ett tillkännagivande om en ökad offentlighet och insyn i direktupphandlingar. Vidare föreslås tillkännagivande om tydliga riktlinjer för den upphandlande myndigheten hur direktupphandlingen ska genomföras.
Utskottets ställningstagande
Reglerna om offentlig upphandling finns för att garantera att konsumenternas och skattebetalarnas pengar används på det mest effektiva sättet, att den offentliga sektorns kostnader hålls nere och att kostnadsmedvetenheten främjas i staten och i kommunerna. Genom att tillämpa reglerna främjas konkurrens på lika villkor och riskerna för korruption motverkas.
Utgångspunkten vid offentlig upphandling bör vara den goda affären, dvs. att tillgodose verksamheternas behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga kostnad. Den goda affären inkluderar också ett medborgarperspektiv, eftersom merparten av det som upphandlas på ett eller annat sätt syftar till att möjliggöra god service för medborgarna.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att de nuvarande gränsvärderna för direktupphandling inte ligger på en samhällsekonomiskt optimal nivå, dvs. inte i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda affärer genom att ta till vara konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Nuvarande regler innebär också att transaktionskostnaderna vid upphandling av måttligt värde kostar alltför mycket i tid och pengar. Det är därför nödvändigt att effektivisera den offentliga upphandlingen genom att höja gränsvärdena för direktupphandling. Utskottet instämmer i den bedömning som regeringen gjort i fråga om nivån på de nya gränsvärdena. Höjningen av gränsvärdena för direktupphandling kommer att ge ökade möjligheter för kommuner och landsting att utifrån sina förutsättningar genomföra goda affärer.
För att säkerställa att de nya reglerna om höjda gränsvärden för direktupphandling följs på bästa sätt ska samtliga upphandlande myndigheter och enheter anta riktlinjer. Riktlinjer är ett värdefullt sätt att ta till vara konkurrensen och särskilt beakta småföretagens perspektiv. Det bör i dessa riktlinjer tydligt anges kriterier för när konkurrensen ska utnyttjas genom att annonsera upphandlingen eller konkurrensutsätta den genom att tillfråga fler leverantörer. Utredningen uttalar också att det också finns många goda skäl för upphandlande myndigheter och enheter att på lämpligt sätt, t.ex. på den upphandlande myndighetens webbplats, annonsera även direktupphandlingar som gäller kontrakt av mindre värden.
De krav som ställs på de upphandlande myndigheterna att införa riktlinjer och att konkurrensutsätta direktupphandlingar innebär att de yrkanden som framförts i motion Fi5 om krav på bl.a. tydliga riktlinjer, offentlighet och insyn får anses uppfyllda. Något skäl att ytterligare konkretisera dessa riktlinjer i lagtexten finns inte. Det finns inte heller något skäl att avvakta Överprövningsutredningens (dir. 2013:105) kommande förslag, så som föreslagits i motion Fi4. Om utredningens förslag skulle leda till betydande förändringar i antalet överprövanden kan detta vägas in i den kommande utvärderingen av de nya beloppsgränserna som ska genomföras när de varit i kraft i tre år. Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker motionerna.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Direktupphandling (MP) |
| av Per Bolund (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling,
2. lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster,
3. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:133 punkterna 1–3 och motion 2013/14:Fi5 yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2013/14:Fi4 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Miljöpartiet anser att det är viktigt att företag ska kunna konkurrera med varandra på lika villkor. Det är naturligtvis också viktigt att minska myndigheternas administration och därigenom ge dem möjlighet att genomföra större upphandlingar på ett bättre sätt, vilket är syftet med regeringens proposition. Vi befarar dock att de ändringar som föreslås i propositionen kommer att minska öppenheten vid offentliga upphandlingar och därmed få negativa effekter för företagandet och konkurrensen i Sverige.
Förslaget kommer kort efter det att EU-kommissionen presenterat sin första rapport om insatserna mot korruption i de 28 medlemsländerna och där, när det gäller Sverige, lyft fram behovet av att införa tvingande regler för att säkra insyn och offentlighet i avtalsförhållanden mellan offentlig och privat sektor. Regeringens förslag går i helt motsatt riktning. För närvarande är Sverige ett av världens minst korrupta länder. En bidragande orsak till det är sannolikt att vi har valt att reglera offentlig upphandling även under de värden som EU-direktivet anger. Transparens är viktigt för att minska risken för korruption och för att man därigenom öppnar den offentliga marknaden för fler aktörer.
Miljöpartiet anser att det måste införas regler som ökar offentligheten och insynen i direktupphandlingar. Vi vill därför att det ska finnas krav om publicering och insyn i ekonomiska transfereringar men också att den upphandlande enheten aktivt ska arbeta för att underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud.
Det måste också införas tydliga riktlinjer för direktupphandlingar. Av riktlinjerna ska krav på uppföljning framgå. För en bättre konkurrens på marknaden och för att samtidigt minska risken för korruption krävs också att upphandlande myndigheter och enheter annonserar kommande inköp.
För att inte ändringarna som föreslås i propositionen ska minska öppenheten och ge negativa effekter för företagandet i Sverige bör de reformer som Miljöpartiet föreslagit införas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. | Direktupphandling (SD) |
| av Sven-Olof Sällström (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens lagförslag och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2013/14:Fi4 yrkandena 1 och 2 samt avslår proposition 2013/14:133 punkterna 1–3 och motion 2013/14:Fi5 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi Sverigedemokrater är kritiska till regeringens förslag om höjda beloppsgränser för vad som ska kunna anses utgöra en direktupphandling utan offentligt anbudsförfarande. Förslaget innebär att framför allt mindre företag får det svårare att konkurrera i den offentliga upphandlingen. Denna avsaknad av konkurrens kan medföra en samhällsekonomisk kostnad på flera plan. De eventuella kortsiktiga besparingar som mer generösa regler för direktupphandlingar kan medföra måste vägas mot den långsiktiga tillväxten och mot dynamiska effekter.
Ett större inslag av direktupphandling medför också en ökad risk för korruption som i dag motverkas av den transparens som trots allt finns i det offentliga anbudsförfarandet. Det ska också poängteras att direktupphandlingar redan i dag utgör hela 73 procent av alla upphandlingar.
Det vore också olyckligt att genomföra de föreslagna ändringarna innan Överprövningsutredningens slutsatser har offentliggjorts. Det framstår som rimligt att utredningen kan belysa frågan utifrån ytterligare perspektiv och att det därmed finns motiv till att avvakta med eventuella förändringar inom LOU.
Detta bör ges regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Direktupphandling (V) |
Ulla Andersson (V) anför: |
Vänsterpartiet anser att de ändringar i reglerna om direktupphandling som nu införs är ett steg i rätt riktning genom att de medför behövliga förenklingar och ett ökat handlingsutrymme. Vi anser dock att direktupphandlingsgränserna bör höjas ytterligare för att bl.a. minska administrationen för de upphandlande myndigheterna och enheterna och för att underlätta uppföljning t.ex. vad avser sociala och miljömässiga villkor. Upphandlingarna måste följas upp i mycket större utsträckning än vad som sker i dag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2013/14:133 Direktupphandling:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. |
2. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. |
3. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. |
Följdmotionerna
2013/14:Fi4 av Sven-Olof Sällström (SD):
1. | Riksdagen avslår proposition 2013/14:133. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändringar i lagen om offentlig upphandling inte bör genomföras innan Överprövningsutredningens bedömningar och förslag har offentliggjorts. |
2013/14:Fi5 av Peter Eriksson m.fl. (MP):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad offentlighet och insyn i direktupphandlingar. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tydliga riktlinjer för direktupphandlingar. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
