2013/14:FiU14 Viss kreditgivning till konsumenter

Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU14
Viss kreditgivning till konsumenter

Sammanfattning

I betänkandet behandlar finansutskottet regeringens proposition 2013/14:107 Viss kreditgivning till konsumenter. I propositionen föreslås att företag som lämnar och förmedlar krediter till konsumenter utanför bankernas och kreditmarknadsföretagens verksamhetsområde ska uppfylla särskilda krav och stå under Finansinspektionens tillsyn. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2014. De berörda företagen har möjlighet att söka tillstånd till fortsatt verksamhet under en övergångsperiod på sex månader.

I en kommittémotion (S) begärs ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare insatser för att stärka konsumentskyddet och minska konsumenters problem med överskuldsättning.

I ärendet behandlas också två motioner (SD) från den allmänna motionstiden. I motionerna föreslås att de aktuella företagen ska ställas under Finansinspektionens tillsyn.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

I betänkandet finns en reservation (S, MP, SD) och ett särskilt yttrande (V).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Viss kreditgivning till konsumenter

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om viss verksamhet med konsumentkrediter,

2. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),

3. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet,

5. lag om ändring i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,

6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

7. lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:107 punkterna 1–7 och avslår motionerna

2013/14:Fi215 av Markus Wiechel (SD) och

2013/14:C389 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1.

Ytterligare insatser för att stärka konsumentskyddet

Riksdagen avslår motion

2013/14:Fi1 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).

Reservation (S, MP, SD)

Stockholm den 1 april 2014

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Fredrik Olovsson (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Peder Wachtmeister (M), Bo Bernhardsson (S), Carl B Hamilton (FP), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Anders Sellström (KD), Sven-Olof Sällström (SD), Ulla Andersson (V), Ardalan Shekarabi (S), Mats Pertoft (MP) och Emil Källström (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet proposition 2013/14:107 Viss kreditgivning till konsumenter. I propositionen föreslås att företag som lämnar och förmedlar krediter till konsumenter utanför bankernas och kreditmarknadsföretagens verksamhetsområde ska uppfylla särskilda krav och stå under Finansinspektionens tillsyn.

I en följdmotion, kommittémotion 2013/14:Fi1 av Fredrik Olovsson m.fl. (S), föreslås att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare insatser för att stärka konsumentskyddet och minska konsumenters problem med överskuldsättning.

I ärendet behandlas också två motioner från den allmänna motionstiden: kommittémotion 2013/14:C389 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1 och motion 2013/14: Fi215 av Markus Wiechel (SD).

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag som innehåller en näringsrättslig reglering av de företag som lämnar krediter till konsumenter utanför bankernas och kreditmarknadsföretagens verksamhetsområde. Företag som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter ska uppfylla särskilda krav och måste ha Finansinspektionens tillstånd för att få driva sin verksamhet. Finansinspektionen ska kontrollera att företagen följer den nya lagen och övriga författningar som reglerar deras verksamhet. Om ett företag åsidosätter sina skyldigheter kan Finansinspektionen ingripa med sanktioner.

Tillstånd att bedriva verksamhet med konsumentkrediter får enligt den nya lagen endast ges till ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett motsvarande utländskt företag. Myndigheter och företag som har tillstånd enligt viss annan lagstiftning är undantagna från kravet på tillstånd.

I likhet med vad som gäller enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse uppställer den nya lagen ett grundläggande krav på att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Det handlar om ett allmänt kvalitetskrav som tar sin utgångspunkt i det grundläggande syftet att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att konsumenternas förtroende för marknaden kan upprätthållas. Företagen ska handla hederligt, rättvist och professionellt. Sundhetskravet riktas i första hand mot förhållanden som är klart olämpliga och förtroendeskadliga, men är även avsett att gälla överträdelser av normer i form av lagar eller andra författningar, icke bindande regler givna av myndigheter, regler från privata organ, såsom branschorganisationer eller liknande, eller etablerade moraliska eller etiska normer. Sundhetskravet innebär också att företagen ska dokumentera alla delar i den operativa verksamheten.

Konsumentverkets tillsyn över de berörda företagens tillämpning av konsumentkreditlagen kvarstår. Det sundhetsbegrepp som används inom konsumentkreditlagen gäller förhållanden som kreditgivarens informationsplikt gentemot den enskilde konsumenten i samband med att kreditavtalet ingås och att kreditgivaren ska vara omsorgsfull i fråga om konsumentens intressen. Konsumenten ska bl.a. få de förklaringar han eller hon behöver för att förstå vad avtalet innebär och vilka kostnader som kommer att uppstå i samband med avtalet.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. Företag som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt får fortsätta med sin verksamhet fram till den 1 januari 2015. Har en ansökan om tillstånd lämnats in inom denna tid får verksamheten drivas till dess att ansökan har prövats slutligt.

Utskottets överväganden

Viss kreditgivning till konsumenter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar att företag som lämnar och förmedlar krediter till konsumenter utanför bankernas och kreditmarknadsföretagens verksamhetsområde ska uppfylla särskilda krav och stå under Finansinspektionens tillsyn.

Riksdagen avslår två tillgodosedda motionsförslag.

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag som innehåller en näringsrättslig reglering av de företag som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter utanför bankernas och kreditmarknadsföretagens verksamhetsområde. Företagen ska uppfylla särskilda krav och måste ha Finansinspektionens tillstånd för att få driva sin verksamhet. Finansinspektionen ska kontrollera att företagen följer den nya lagen och övriga författningar som reglerar deras verksamhet. Om ett företag åsidosätter sina skyldigheter kan Finansinspektionen ingripa med sanktioner.

I likhet med vad som gäller enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse uppställer den nya lagen ett grundläggande krav på att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Det handlar om ett allmänt kvalitetskrav som tar sin utgångspunkt i det grundläggande syftet att verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att konsumenternas förtroende för marknaden kan upprätthållas. Företagen ska handla hederligt, rättvist och professionellt. Sundhetskravet riktas i första hand riktas mot förhållanden som är klart olämpliga och förtroendeskadliga, men är även avsett att gälla överträdelser av normer i form av lagar eller andra författningar, icke bindande regler givna av myndigheter, regler från privata organ, såsom branschorganisationer eller liknande, eller etablerade moraliska eller etiska normer. Sundhetskravet innebär också att företagen ska dokumentera alla delar i den operativa verksamheten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014. De berörda företagen har möjlighet att söka tillstånd till fortsatt verksamhet under en övergångsperiod på sex månader.

Motionerna

I två motioner från allmänna motionstiden begärs tillkännagivanden om att finansiella institutioner som erbjuder krediter till konsumenter ska stå under Finansinspektionens tillsyn. Förslagen läggs fram i kommittémotion 2013/14:C389 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 1 och motion 2013/14:Fi215 av Markus Wiechel (SD).

Utskottets ställningstagande

Utskottet gör i likhet med regeringen bedömningen att det är motiverat att genomföra en särskild reglering av de företag som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter i syfte att stärka konsumentskyddet på detta område. Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag.

Motionerna är tillgodosedda och avstyrks av utskottet.

Ytterligare insatser för att stärka konsumentskyddet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag om att riksdagen ska begära att regeringen lägger fram förslag om ytterligare insatser.

Jämför reservation (S, MP, SD) och särskilt yttrande (V).

Motionen

I kommittémotion 2013/14:Fi1 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare insatser för att stärka konsumentskyddet och minska konsumenters problem med överskuldsättning. Motionärerna anser att det inte är tillräckligt att verksamhet med konsumentkrediter ställs under Finansinspektionens tillsyn och vill se ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de problem som finns med sms-lånen (snabblånen). Det bör bli svårare att ge lån till människor som agerar på impuls eller i berusat tillstånd. Vidare bör det sättas stopp för ockerräntor. Sms-låneföretagen ska inte heller kunna skicka ärenden till Kronofogden om de inte har gjort en ordentlig kreditprövning. Möjligheterna för sms-låneföretagen att sälja lånen vidare måste också begränsas.

Tidigare och pågående behandling

Civilutskottet har nyligen behandlat frågor om överskuldsättning i betänkande 2013/14:CU11 Insolvens och utsökningsrätt och behandlar parallellt med detta ärende frågor om sms-lån i betänkande 2013/14:CU20 Konsumenträtt. I dessa betänkanden finns utförliga redovisningar av gällande rätt, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag om en näringsrättslig reglering av de företag som lämnar och förmedlar krediter till konsumenter utanför banksektorn är en viktig del i arbetet med att skapa förutsättningar för ett bra konsumentskydd på detta område. Många av de problem som konstaterats beror på att tillsynsmyndigheterna har saknat effektiva medel att ingripa.

En rad åtgärder har redan vidtagits. Den nya konsumentkreditlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2011, innebär att snabblån följer samma regler som konsumentkrediter i allmänhet. Kreditgivaren har fått ett tydligt ansvar för att lämna information om den effektiva räntan och skyldighet att göra en kreditprövning. I och med att snabblånen omfattas av kravet på kreditprövning står även denna form av kreditgivning under Konsumentverkets tillsyn. Konsumentverkets möjligheter att ingripa har också stärkts. Genom en lagändring som träder i kraft den 1 april 2014 har Konsumentverket fått möjlighet att ta ut en sanktionsavgift av näringsidkare som inte gör ordentliga kreditprövningar vid kreditgivning till konsumenter. Samtidigt har det införts tydliga kriterier för när Konsumentverket ska få förelägga en näringsidkare att upphöra med att lämna krediter (jfr prop. 2013/14:34, bet. 2013/14:CU13).

Det pågår också ett beredningsarbete för att ta fram ytterligare åtgärder som kan minska risken för att personer blir överskuldsatta. Utredningen om överskuldsättning lade i november 2013 fram betänkandet Överskuldsättning i kreditsamhället? (SOU 2013:78). I utredningsbetänkandet redovisas ny statistik över svenska hushålls skuldsättning och överskuldsättning. Den nya statistiken visar enligt utredningen på behovet av en strategi mot överskuldsättning som både tar sikte på att minska risken för att personer blir överskuldsatta och hjälper överskuldsatta att bli skuldfria. Utredningen har lagt fram förslag som syftar till åstadkomma en bättre balans mellan kreditgivare och kredittagare och förslag som är inriktade på vidgad kunskap och annat stöd till dem som är eller riskerar att bli överskuldsatta. Utredningen föreslår också ett antal insatser som är inriktade på barn och unga. Utredningen har remissbehandlats och är nu föremål för beredning inom Justitiedepartementet. Regeringens avsikt är att presentera en strategi mot överskuldsättning före valet 2014.

Flera myndigheter bedriver ett omfattande arbete för att minska problemen med snabblånen. Som exempel kan nämnas att Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen på sina webbplatser lämnar information till konsumenter om privatekonomiska frågor. Informationsinsatserna riktar sig särskilt till ungdomar. Kronofogdemyndigheten har också sedan en tid ett samarbete med snabblåneföretagens branschförening i syfte att motverka onödig överskuldsättning på grund av snabblån.

När det gäller inriktningen av det fortsatta arbetet har statsrådet Peter Norman klargjort att ytterligare åtgärder kommer att övervägas om inte antalet ärenden hos Kronofogdemyndigheten med koppling till snabblån går ned från nuvarande oacceptabla nivåer. Åtgärder som kan komma att övervägas är t.ex. någon form av räntetak och ett förbud mot sms-lån nattetid (Riksdagens frågestund den 6 mars 2014, anförande 46 f.).

Utskottet kan konstatera att ett omfattande arbete bedrivs för att komma till rätta med de problem som snabblånen för med sig. Det pågående arbetet får anses ligga väl i linje med den inriktning som motionärerna vill se.

Det finns mot den angivna bakgrunden inte något behov av ett tillkännagivande från riksdagen. Utskottet avstyrker motionen.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Ytterligare insatser för att stärka konsumentskyddet, punkt 2 (S, MP, SD)

av Fredrik Olovsson (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S), Sven-Olof Sällström (SD), Ardalan Shekarabi (S) och Mats Pertoft (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2013/14:Fi1 av Fredrik Olovsson m.fl. (S).

Ställningstagande

Det är positivt att verksamhet med konsumentkrediter nu görs tillståndspliktig och ställs under Finansinspektionens tillsyn.

Men detta inte är tillräckligt för att komma till rätta med de problem som finns kring de s.k. sms-lånen (snabblånen). Sms-lån leder alltför ofta till betalningsanmärkningar och fleråriga skuldproblem. En av orsakerna till detta är bristen på seriositet hos vissa långivare. Vi vill därför göra en rejäl sanering av sms-lånebranschen.

Det yttersta ansvaret för all skuldsättning vilar på individen. Samtidigt har långivaren ett stort ansvar för hur utlåningen går till. När det gäller sms-lånen tar delar av snabblånebranschen inget ordentligt ansvar. Marknadsföringen är ofta aggressiv och kreditprövningen undermålig eller närmast obefintlig. Många av dem som beviljas lån skulle ha fått avslag om prövningen gjorts ordentligt. När Konsumentverket granskade tio företags kreditprövning varnades samtliga. Dessutom kan räntorna vara skyhöga. Effektiva räntor på hundratals procent är inte ovanliga, och en del lån har erbjudits till hela 20 000 procents ränta. Därtill har flera företag börjat sälja sms-lånen vidare till inkassobolag. På så vis kan de göra snabba vinster utan att behöva bry sig om hur det går för låntagaren.

I själva verket handlar rådande affärsmodell hos flera av aktörerna i snabblånebranschen delvis om att driva in människor i skuldfällan. Företagen tar ut betydande vinster – via extremt höga räntor och avgifter – från låntagare som sitter fast under flera år. Affärsmodellen handlar också om att utnyttja kronofogden. Dessa företag skickar stora mängder ärenden dit. När människor väl satts i skuld tvingas kronofogden ta hand om indrivningen. Detta är mycket gynnsamt för företagens del.

Statistiken bekräftar att allt inte står rätt till. Antalet ärenden hos kronofogden som rör obetalda snabblån steg från 33 000 till mer än 53 000 mellan 2011 och 2012. Under 2013 var antalet ärenden drygt 49 000. Ungdomar (18–25 år) står för drygt vart femte ärende. Det är en alarmerande siffra. För den som är ung blir betalningsanmärkningar ett handikapp när han eller hon ska etablera sig i vuxenlivet. Det blir svårt att få hyreskontrakt, mobilabonnemang och mycket annat. Ytterligare en problemgrupp är spel- och shoppingmissbrukare som använder sms-lån som en konstgjord finansieringskälla.

Situationen är helt enkelt oacceptabel. Därför vill vi ta krafttag mot avarterna i branschen. Som vi ser det krävs ytterligare insatser.

Det bör bli svårare att ge lån till människor som agerar på impuls eller i berusat tillstånd. Av hävd finns andra begränsningar för under vilka mötesformer och tider på dygnet som andra typer av lån avtalas – nämligen på dagtid. I Finland kan man inte ta lån under natten; det vore vore klokt att införa detta även i Sverige.

Det måste bli stopp för ockerräntorna. Också här har Finland gått före genom att införa ett räntetak. Taket är högt satt jämfört med andra lån, men ändå betydligt lägre än flera av de sms-lån som ges i dag.

Sms-låneföretagen ska inte kunna skicka ärenden till kronofogden om de inte har gjort en ordentlig kreditprövning innan de utfärdat lånet, och företagens möjlighet att sälja lånen vidare måste begränsas.

Mot denna bakgrund bör regeringen återkomma med konkreta förslag om ytterligare insatser mot avarterna inom sms-lånebranschen i syfte att stärka konsumentskyddet och minska konsumenters problem med överskuldsättning.

Särskilt yttrande

Ytterligare insatser för att stärka konsumentskyddet, punkt 2 (V)

Ulla Andersson (V) anför:

Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet obetalda snabblån fortfarande ligger på en hög nivå.

Obetalda snabblån resulterar inte sällan i betalningsanmärkningar och en ökad risk för överskuldsättning.

Den nya konsumentkreditlag som började gälla den 1 januari 2011 har inte i tillräcklig utsträckning bidragit till att motverka problemen med snabblånen. Den granskning som Konsumentverket har gjort visar att många av snabblåneföretagen brister i sina kreditprövningar. Räntorna vid den här typen av lån är fortfarande i många fall oacceptabelt höga.

I ett samhälle som förutsätter krediter är det viktigt att skapa ett ekonomiskt och socialt hållbart kreditsystem för att förhindra att människor hamnar i en svår ekonomisk situation. Det är inte rimligt att kreditgivare ska bereda sig vinning genom att bevilja krediter utan att ta ansvar för att låntagaren har ekonomiska förutsättningar att betala tillbaka krediten.

Jag anser i och för sig att det är positivt att Konsumentverket genom de lagändringar som nyligen har beslutats får utvidgade möjligheter att ingripa när det upptäcks brister vid kreditprövningar, bl.a. ska verket kunna ta ut en sanktionsavgift av en näringsidkare som inte gör ordentliga kreditprövningar. Det är också bra att snabblåneföretagens verksamhet nu görs tillståndspliktig och ställs under Finansinspektionens tillsyn.

Enligt min mening krävs det dock mer kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med de skuldsättningsproblem som den här typen av lån för med sig.

Vänsterpartiet har under den allmänna motionstiden lagt fram förslag om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att sms-lån och andra snabblån förbjuds. För tiden innan ett förbud är på plats bör regeringen ta initiativ som innebär att en kreditprövning alltid måste göras för alla typer av snabblån. Regeringen bör också vidta åtgärder för att komma till rätta med de höga räntorna vid snabblån.

Våra motionsförslag behandlas i civilutskottets betänkande 2013/14:CU20 Konsumenträtt. Jag hänvisar till vår reservation i det ärendet (reservation 16).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2013/14:107 Viss kreditgivning till konsumenter:

1.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om viss verksamhet med konsumentkrediter.
2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173).
3.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.
4.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet.
5.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
6.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
7.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846).

Följdmotionen

2013/14:Fi1 av Fredrik Olovsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare insatser för att stärka konsumentskyddet och minska konsumenters problem med överskuldsättning.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013

2013/14:Fi215 av Markus Wiechel (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finansiella institutioner som erbjuder krediter till konsumenter ska stå under Finansinspektionens tillsyn.

2013/14:C389 av Markus Wiechel m.fl. (SD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finansiella institutioner som erbjuder krediter till konsumenter ska stå under Finansinspektionens tillsyn.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag