bet 2013/14 FiU1

Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Sammanfattning

Riksdagen behandlar i detta betänkande – det s.k. rambetänkandet – reger- ingens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpoliti- ken, förslag till statens inkomster och utgifter 2014, förslag till fördelning av utgifterna på utgiftsområden samt förslag till utgiftstak 2014, 2015 och 2016. Också oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar behandlas. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen.

Rambeslutet

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag på utgiftstak för staten inklu- sive ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget till 1 107, 1 127 och 1 167 miljarder kronor för 2014, 2015 och 2016. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om fördelningen av utgifter på utgiftsområden och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter. Utskottet tillstyrker delvis regeringens förslag till beräkning av Riksgäldens nettoutlåning samt av inkomsterna på statens budget för 2014. En rättelse görs i förhållande till propositionens förslag på dels Riksgäldens nettoutlåning, dels inkomst- beräkningen till följd av en omläggning av hanteringen av studielån. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler och att riksdagen antar regeringens här aktuella lagförslag.

Utgifterna på statens budget uppgår till sammanlagt 865,7 miljarder kro- nor och inkomsterna till 820,4 miljarder kronor 2014. Statens budgetsaldo uppgår därmed till –45,2 miljarder kronor 2014.

Den ekonomiska utvecklingen

Läget i den svenska ekonomin är fortsatt osäkert. Sveriges BNP bedöms växa med 1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Lågkonjunkturen har blivit mer utdragen än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för

2013/14:FiU1

2013. Enligt prognoserna kommer den svaga internationella konjunkturut- vecklingen att innebära att exporten utvecklas svagt. Konsumtionen fortsät- ter därmed att vara viktig för tillväxten de kommande åren. Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är också osäker, även om vissa posi- tiva signaler kan skönjas. Konjunkturnedgången i euroområdet tycks ha nått sin botten medan recessionen i Spanien och Italien ser ut att fortsätta. I USA har förtroendet för ekonomin stärkts under året men sett till helåret 2013 blir tillväxten dämpad. Den kinesiska ekonomin inledde året svagt men växer nu i god takt. Om den positiva utvecklingen i omvärlden består förväntas emellertid tillväxten i Sverige att öka under 2015 med sjunkande arbetslöshet och ett mer normaliserat resursutnyttjande som följd 2016– 2017. Detta kräver dock stabila ekonomisk-politiska förutsättningar som att t.ex. skuldkrisen i USA får en långsiktig lösning och att underliggande strukturproblem i ett antal euroländer löses.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Sverige har klarat den ekonomiska nedgången bättre än de flesta andra länder. De senaste årens avmattning har kunnat mötas med en aktiv finanspolitik med tydligt fokus på strukturellt riktiga åtgärder. Det kommer att ta lång tid att nå ett balanserat konjunkturläge, vilket medför risk för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Utskottet delar regeringens syn på att finanspolitiken bör ha en fortsatt expansiv inrikt- ning i närtid för att stödja återhämtningen i ekonomin. Regeringens före- slagna budgetutrymme på 24 miljarder kronor är väl avvägt. En sådan inriktning är möjlig tack vare det höga förtroendet för Sveriges offentliga finanser. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn uppgår till –1,5 procent av BNP 2014, för att därefter successivt stärkas till 1,1 procent av BNP 2017. Det faktum att förtroendet för den svenska finanspolitiken är mycket starkt gör det möjligt, i enlighet med det finanspolitiska ramverket, att ta hänsyn till konjunkturläget när det gäller hur snabbt sparandet ska återföras till den målsatta nivån. Nedåtrisken i den makroekonomiska utvecklingen motiverar en något större budgeteringsmarginal i förhållandet till utgiftstaket 2016, så att det finns möjlighet att vid behov vidta kraft- fulla åtgärder på budgetens utgiftssida. Utskottet betonar att erfarenheterna från statsfinansiella kriser visar på vikten av tydliga budgetpolitiska mål och restriktioner samt en väl utformad budgetprocess för att bevara för- troendet för de offentliga finanserna.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är fortsatt angeläget att stärka arbetslinjen genom att göra det mer lönsamt att arbeta, särskilt för människor med små och medelstora inkomster. Jobbskatteavdraget har haft betydande effekter på sysselsättningen, dels genom att drivkrafterna till arbete har ökat när det har blir mer lönsamt att arbeta, dels genom att arbetsmarknadens funktionssätt har förbättrats. En ytterligare förstärkning

2013/14:FiU1

av jobbskatteavdraget är därför enligt utskottet en central åtgärd. Det stär- ker dessutom hushållens ekonomi, vilket bidrar till att stödja tillväxten genom en ökad konsumtion. En höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt stärker arbetslinjen ytterligare samtidigt som det skapar förutsättningar för en högre tillväxt.

Finansutskottet utgår i likhet med skatteutskottet från att regeringen noga följer utvecklingen av de nu föreslagna förändringarna av 3:12-reg- lerna och vid behov skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag som ytterligare justerar regelverket. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringens fortsatta insatser för att skapa nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden och för att förbättra möjligheterna för långtids- arbetslösa att komma i arbete välkomnas av utskottet. Vidare anser utskot- tet att regeringens ökade medel till Arbetsförmedlingen för väglednings- och matchningsinsatser skapar goda förutsättningar för att ungdomar inte ska fastna i långvarigt utanförskap.

Utskottet delar regeringens syn på att tillgången till utbildning som hål- ler en hög kvalitet är avgörande för jobben, och för att värna Sveriges konkurrenskraft. Utöver de åtgärder som regeringen redan vidtagit för att höja lärarnas kompetens och läraryrkets status bedöms fortsatta insatser som nödvändiga. Utskottet välkomnar därför regeringens fortsatta arbete med bl.a. bättre möjligheter att göra lärarkarriär och åtgärder för ökad kva- litet och mer kunskap i skolan i form av bl.a. en läs- och skrivsatsning och mer undervisningstid i matematik.

För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs enligt utskottet ett dynamiskt näringsliv. Hindren för att starta, driva och utveckla företag ska därför vara så få och låga som möjligt. I den årliga uppföljning av konkurrenskraften som görs av EU-kommissionen kan utskot- tet notera att Sverige tillhör de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen, vilket är glädjande. Enligt utskottet indikerar det att regeringens vidtagna åtgärder för att skapa goda förutsättningar för konkurrens, forsk- ning och innovation har bidragit till ökad produktivitet.

En väl fungerande bostadsmarknad och en väl fungerande infrastruktur är enligt utskottet förutsättningar för en god ekonomisk tillväxt och fler jobb. Genom regeringens arbete med att förbättra förutsättningarna för byg- gandet av bostäder samtidigt som det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre utökas utbudet av bostäder. Utskottet konstaterar dock att trots åtgär- der så byggs det för lite i Sverige. Trycket på bostadsmarknaden är också högt i tillväxtområden. Utskottet välkomnar därför regeringens fortsatta arbete med åtgärder som förenklar regelverket för nyproduktion av hyres- rätter och en enklare och effektivare plan- och byggprocess.

2013/14:FiU1

systemets kapacitet behöver det emellertid underhållas samtidigt som infra- strukturen behöver utvecklas för att möta förändrade resmönster och behov av förstärkt kapacitet. Utskottet kan också konstatera att den ekonomiska ramen för transportinfrastruktur har ökats markant för åren 2014–2025.

Utskottet kan också notera att Sverige har en mycket jämn inkomstför- delning ur ett internationellt perspektiv. Den enskilt viktigaste förklaringen till att en del hushåll har låg ekonomisk standard är en svag förankring på arbetsmarknaden. Fördelningspolitiken bör därför fortsatt inriktas på att stärka sysselsättningen, förbättra utbildningen och minska utanförskapet. Utskottet ser därför positivt på regeringens ambition att fortsatt föra en politik för ökade drivkrafter till arbete. Utskottet ställer sig också bakom att regeringen även fortsättningsvis vidtar åtgärder för att förbättra den eko- nomiska standarden för hushåll med svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Vidare välkomnar utskottet regeringens fortsatta ambi- tion att förbättra välfärden för dem som fyllt 65 år genom ett höjt grundav- drag för äldre. Utskottet noterar också att regeringens politik har bidragit till en positiv utveckling av den ekonomiska jämställdheten på flera områ- den de senaste åren. Exempelvis har drivkrafterna till arbete stärkts mer för kvinnor än för män.

Utskottet står bakom regeringens ambitiösa miljö-, energi- och klimatar- bete där visionen är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Utskottet välkomnar regeringens fortsatta arbete med att säkerställa ett stabilt finansiellt system. I likhet med regeringen anser utskottet att det är högt prioriterat då finansiella kriser kan vara mycket kostsamma och dess- utom utgöra ett allvarligt hot mot offentliga finanser och ett lands ekono- miska utveckling.

2013/14:FiU1

Innehållsförteckning
Sammanfattning ..............................................................................................		1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................		9
Redogörelse för ärendet ................................................................................		15
Ärendet och dess beredning .......................................................................		15
Budgetpropositionens innehåll i korthet ....................................................		17
Budgetmotionernas innehåll i korthet ........................................................		18
Utskottets överväganden ...............................................................................		21
1 Den ekonomiska utvecklingen ...................................................................		21
1.1	Propositionen om den ekonomiska utvecklingen ................................	21
1.2	Motionerna om den ekonomiska utvecklingen ....................................	26
1.3	Kompletterande information ................................................................	28
1.4	Finansutskottets bedömning ................................................................	32
2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ...................		36
2.1	Propositionens förslag till riktlinjer .....................................................	37
2.1.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål ..................................		37
2.1.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken .....................................		43
2.1.3 Granskning och ekonomisk styrning .............................................		47
2.2	Socialdemokraternas förslag till riktlinjer ...........................................	49
2.2.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål ..................................		49
2.2.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken .....................................		53
2.3	Miljöpartiets förslag till riktlinjer ........................................................	58
2.3.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål ..................................		58
2.3.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken .....................................		61
2.4	Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer .........................................	66
2.4.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål ..................................		66
2.4.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken .....................................		70
2.5	Vänsterpartiets förslag till riktlinjer .....................................................	75
2.5.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål ..................................		75
2.5.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken .....................................		78
2.6	Kompletterande information ................................................................	83
2.6.1 Alternativa bedömningar av de offentliga finanserna ....................		83
2.6.2 Aktuella utredningar och rapporter ................................................		84
2.6.3 Nyligen överlämnade eller aviserade propositioner ......................		85
2.7	Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna ..............................	86
3 Rambeslutet 2014 – utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning .......		101
3.1	Utgiftstak för staten ...........................................................................	102
3.2	Utgiftsramar för utgiftsområdena ......................................................	103
3.3	Övriga utgifter på statens budget .......................................................	111
3.4	Beräkningen av inkomsterna på statens budget .................................	112
3.5	Ändringar i skatte- och avgiftsregler .................................................	117
3.6	Ny lag om stöd vid korttidsarbete ......................................................	138
3.7	Ålderspensionssystemets utgifter ......................................................	143
3.8	Yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster ..........	143
3.9	Kompletterande information ..............................................................	148
3.10 Finansutskottets ställningstagande till rambeslutet ..........................		149
4 Fördelning av utgifter på utgiftsområden 2015, 2016 och 2017 ..............		155

2013/14:FiU1

4.1 Propositionen .....................................................................................	155
4.2 Motionerna .........................................................................................	155
4.3 Finansutskottets ställningstagande .....................................................	159
5 Bemyndiganden om lån och andra ekonomiska åtaganden .....................	160
5.1 Bemyndigande om upplåning ............................................................	160
5.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar .........	160
5.3 Myndigheternas räntekontokrediter ...................................................	162
5.4 Bemyndigande att överskrida ramanslag ...........................................	164
6. Uppföljning av 3:12-reglerna ..................................................................	166
Reservationer ..............................................................................................	167
1. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
(avsnitt 2), punkt 1 (S) ..........................................................................	167
2. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
(avsnitt 2), punkt 1 (MP) .......................................................................	172
3. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
(avsnitt 2), punkt 1 (SD) .......................................................................	176
Ställningstagande ..................................................................................	176
4. Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
(avsnitt 2), punkt 1 (V) .........................................................................	180
5. Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens
budget för 2014 (avsnitt 3 samt bilaga 2 och 3), punkt 2 (S) ...............	185
6. Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens
budget för 2014 (avsnitt 3 samt bilaga 2 och 3), punkt 2 (MP) ............	188
7. Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens
budget för 2014 (avsnitt 3 samt bilaga 2 och 3), punkt 2 (SD) .............	190
8. Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens
budget för 2014 (avsnitt 3 samt bilaga 2 och 3), punkt 2 (V) ...............	193
9. Preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden 2015, 2016 och
2017 (avsnitt 4 och bilaga 4), punkt 3 (MP) .........................................	195
10. Preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden 2015, 2016 och
2017 (avsnitt 4 och bilaga 4), punkt 3 (SD) ..........................................	196
11. Preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden 2015, 2016 och
2017 (avsnitt 4 och bilaga 4), punkt 3 (V) ............................................	196
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag ..........................................................	198
Propositionen ...........................................................................................	198
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2012 .................................	200
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2013 .................................	201
Bilaga 2
Statsbudgetens inkomster och utgifter 2014 ...............................................	209
Bilaga 3
Regeringens lagförslag ...............................................................................	219
Bilaga 4
Utskottets förslag till preliminär fördelning av utgifter 2015, 2016 och
2017 .........................................................................................................	303
Bilaga 5
Konstitutionsutskottets yttrande .................................................................	306
Bilaga 6
Skatteutskottets yttrande .............................................................................	312

2013/14:FiU1

Bilaga 7
Skatteutskottets yttrande .............................................................................	468
Bilaga 8
Justitieutskottets yttrande ............................................................................	478
Bilaga 9
Civilutskottets yttrande ...............................................................................	489
Bilaga 10
Socialförsäkringsutskottets yttrande ...........................................................	500
Bilaga 11
Socialutskottets yttrande .............................................................................	528
Bilaga 12
Kulturutskottets yttrande .............................................................................	539
Bilaga 13
Utbildningsutskottets yttrande ....................................................................	541
Bilaga 14
Trafikutskottets yttrande .............................................................................	544
Bilaga 15
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande ......................................................	546
Bilaga 16
Näringsutskottets yttrande ..........................................................................	566
Bilaga 17
Arbetsmarknadsutskottets yttrande .............................................................	577
Tabeller
Tabell 1.1 Nyckeltal ......................................................................................	22
Tabell 1.2 BNP-tillväxt i världen, USA och euroområdet ............................	23
Tabell 1.3 Försörjningsbalans i Sverige 2012–2017 ....................................	23
Tabell 1.4 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling ..........................	26
Tabell 1.5 Prognosjämförelse .......................................................................	29
Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finanser ..................................................	38
Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt indikatorer
för avstämning mot överskottsmålet ..........................................................	39
Tabell 2.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen .........................................	40
Tabell 2.4 Statsbudgetens saldo och statsskulden enligt regeringen ............	41
Tabell 2.5 Statsbudgetens inkomster enligt regeringen ................................	42
Tabell 2.6 Den offentliga sektorns finanser (S) ............................................	50
Tabell 2.7 Kommunsektorns finanser (S) .....................................................	51
Tabell 2.8 Utgiftstak för staten (S) ...............................................................	51
Tabell 2.9 Statsbudgetens saldo och statsskulden (S) ...................................	52
Tabell 2.10 Statsbudgetens inkomster (S) ....................................................	53
Tabell 2.11 Den offentliga sektorns finanser (MP) ......................................	59
Tabell 2.12 Kommunsektorns finanser (MP) ...............................................	59
Tabell 2.13 Utgiftstak för staten (MP) ..........................................................	60
Tabell 2.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden (MP) .............................	60
Tabell 2.15 Statsbudgetens inkomster (MP) .................................................	61
Tabell 2.16 Den offentliga sektorns finanser (SD) .......................................	67
Tabell 2.17 Kommunsektorns finanser (SD) ................................................	68

2013/14:FiU1

Tabell 2.18	Utgiftstak för staten (SD) ..........................................................	68
Tabell 2.19	Statsbudgetens saldo och statsskulden (SD) ..............................	69
Tabell 2.20	Statsbudgetens inkomster (SD) .................................................	70
Tabell 2.21	Den offentliga sektorns finanser (V) .........................................	75
Tabell 2.22	Kommunsektorns finanser (V) ..................................................	76
Tabell 2.23	Utgiftstak för staten (V) .............................................................	76
Tabell 2.24	Statsbudgetens saldo och statsskulden (V) ................................	77
Tabell 2.25	Statsbudgetens inkomster (V) ....................................................	78
Tabell 2.26	Alternativa bedömningar av det offentliga finansiella
sparandet	....................................................................................................	83
Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för
staten 2014–2016 .....................................................................................		103
Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar
för 2014 ....................................................................................................		105
Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas beräkning av
inkomsterna på statens budget 2014 ........................................................		116
Tabell 3.4 Procentuell fördelning av kostnader för stöd till korttidsarbete
vid tre nivåer av arbetstidsminskning ......................................................		141
Tabell 3.5 Yttranden med anledning av regeringens och
oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar och
inkomstberäkning .....................................................................................		144
Tabell 4.1 Regeringens och oppositionens förslag till preliminär
fördelning av utgifter per utgiftsområde 2015 .........................................		156
Tabell 4.2 Regeringens och oppositionens förslag till preliminär
fördelning av utgifter per utgiftsområde 2016 .........................................		157
Tabell 4.3 Regeringens och oppositionens förslag till preliminär
fördelning av utgifter per utgiftsområde 2017 .........................................		158

2013/14:FiU1

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpoli- tiken (avsnitt 2)

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 1 och 2, 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 1, 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 1 och 17 samt 2013/14:Fi319 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkandena 1, 6, 11–21, 23–30, 32, 33 och 35–38.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (MP)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (V)

2.Utgiftsramar, utgiftstak och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2014 (avsnitt 3 samt bilaga 2 och 3)

a)Utgiftstak för staten

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget till 1 107 miljarder kronor för 2014, 1 127 miljarder kronor för 2015 och till 1 167 miljarder kro- nor för 2016. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 finans- planen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna

2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 6–8, 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 2 och 2013/14:Fi319 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 2.

b)Utgiftsramar för utgiftsområdena

Riksdagen beslutar om ramar för utgiftsområdena 2014 i enlighet med utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposi- tion 2013/14:1 finansplanen punkt 5 och avslår motionerna 2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 i denna del, 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4 i denna del och

2013/14:Fi319 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 4.

c)Övriga utgifter på statens budget

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehåll- ningar för 2014, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2014 och beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2014

2013/14:FiU1

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen propo- sition 2013/14:1 finansplanen punkterna 6 och 11, bifaller delvis proposition 2013/14:1 finansplanen punkt 10 och avslår motionerna 2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 4 i denna del, 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 och 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4 i denna del.

d)Beräkningen av inkomsterna på statens budget

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2014 enligt utskottets förslag i bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2013/14:1 finansplanen punkt 4 och avslår motio- nerna

2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3 i denna del, 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 3 i denna del och

2013/14:Fi319 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 3 i denna del.

e) Ändringar i skatte- och avgiftsregler

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 3 till

1.lag om kvotplikt för biodrivmedel, med den ändringen att ikraftträ- dande- och övergångsbestämmelserna ges följande lydelse

”1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.År 2014 omfattar skyldigheten i 5 § tiden från och med den månad då lagen träder i kraft till och med december.”,

2.lag om ändring i socialförsäkringsbalken, i de delar som inte gäl- ler korttidsarbete,

3.lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

4.lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

5.lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

6.lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),

7.lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), med dels den ändring av ingressen som följer av att riksdagen beslutar att rubriken närmast före 13 kap. 28 b § ska utgå, dels de ändringar av ikraftträ- dande- och övergångsbestämmelserna som följer av att riksdagen beslutar att tillföra övergångsbestämmelserna en ny punkt 2 med föl- jande lydelse ”Den äldre lydelsen av 4 kap. 8 § gäller fortfarande för mervärdesskatt som avser tid före ikraftträdandet.” och att omnum- rera följande punkter,

8.lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m.,

9.lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

10.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (lagför- slag 3.12),

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2013/14:FiU1

11.lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (lagför- slag 3.13), med den ändringen att ikraftträdande- och övergångsbe- stämmelserna ges följande lydelse: ”Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för för- hållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.”,

12.lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,

13.lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

14.lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

15.lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

16.lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter,

17.lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löne- avgift och socialavgiftslagen (2000:980),

18.lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227),

19.lag om ändring i lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,

20.lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),

21.lag om ändring i lagen (2011:1269) om godkännande av gåvo- mottagare vid skattereduktion för gåva,

22.lag om ändring i lagen (2012:681) om ändring i lagen (2010:1823) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

23.lag om ändring i lagen (2012:797) om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

24.lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämn- den.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 finansplanen punk- terna 17, 18 i denna del, 20–27, 29–33 och 35–41 samt 2013/14:1 utgiftsområde 14 punkt 1 och avslår motionerna

2012/13:Ju254 av Ylva Johansson (S),

2012/13:Ju266 av Peter Jeppsson och Suzanne Svensson (båda S), 2012/13:Ju274 av Thomas Finnborg (M),

2012/13:Ju373 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 82 och 83, 2012/13:Kr329 av Mattias Karlsson m.fl. (SD) yrkande 5, 2013/14:Fi243 av Josef Fransson (SD) yrkandena 1–4, 2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 3 i denna del och 10–21,

2013/14:Fi272 av Hannah Bergstedt (S) yrkandena 1 och 2, 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 i denna del, 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkandena 3 i denna del, 5–16 och 18–21,

2013/14:Fi317 av Bo Bernhardsson (S),

2013/14:FiU1

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2013/14:Fi319 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkandena 3 i denna del, 7, 8, 10, 22, 31 och 34,

2013/14:Sk411 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 4 och 5, 2013/14:C431 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 11, 2013/14:T517 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 25, 2013/14:T526 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkande 46, 2013/14:A288 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 17, 2013/14:A398 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 4 och

2013/14:A399 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3, 9 och 11.

f)Ny lag om stöd vid korttidsarbete

Riksdagen antar regeringens förslag i bilaga 3 till 1. lag om stöd vid korttidsarbete,

2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, i delar som gäller kort- tidsarbete,

3. lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

4. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 finansplanen punk- terna 16, 18 i denna del, 19, 28 och 34 samt avslår motionerna 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 22 och 2013/14:A409 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 41.

g)Ålderspensionssystemets utgifter

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssy- stemet vid sidan om statens budget till 257 728 miljoner kronor för 2014. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 finansplanen punkt 7.

Reservation 5 (S) Reservation 6 (MP) Reservation 7 (SD)

Reservation 8 (V)

3.Preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden 2015, 2016 och 2017 (avsnitt 4 och bilaga 4)

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2015, 2016 och 2017 enligt utskottets förslag i bilaga 4 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 finansplanen punkt 8 och avslår motionerna

2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 5, 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 och

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2013/14:FiU1

2013/14:Fi319 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 5.

Reservation 9 (MP)

Reservation 10 (SD)

Reservation 11 (V)

4.Bemyndigande om upplåning (avsnitt 5.1)

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203). Därmed bifaller riksdagen proposi- tion 2013/14:1 finansplanen punkt 9.

5.Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstill- gångar (avsnitt 5.2)

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om lån i Riks- gäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 38 600 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 finansplanen punkt 12.

6.Myndigheternas räntekontokrediter (avsnitt 5.3)

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2014 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 600 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2013/14:1 finansplanen punkt 13.

7.Bemyndigande för ramanslag (avsnitt 5.4)

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2014, med de begräns- ningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag. Därmed bifal- ler riksdagen proposition 2013/14:1 finansplanen punkt 14.

8.Uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (avsnitt 6)

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler.

Stockholm den 12 november 2013

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

2013/14:FiU1	UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT
	Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M),
	Fredrik Olovsson (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Pia Nilsson (S),
	Göran Pettersson (M), Peder Wachtmeister (M), Bo Bernhardsson (S),
	Carl B Hamilton (FP), Marie Nordén (S), Per Åsling (C), Sven-Erik Bucht
	(S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD), Sven-
	Olof Sällström (SD), Ulla Andersson (V) och Agneta Karlsson (S).

2013/14:FiU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget. Det gäl- ler proposition 2013/14:1 Budgetpropositionen för 2014 om förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor punkterna 1–14 och 16–41 samt motioner som väckts under allmänna motionstiden 2013 enligt förteck- ningen i bilaga 1. Dessutom lägger utskottet med stöd av sin initiativrätt i 3 kap. 7 § riksdagsordningen (RO) fram förslag om ett tillkännagivande som rör uppföljning av 3:12-reglerna.

Betänkandets upplägg

I kapitel 1 behandlas regeringens och oppositionens syn på den ekono- miska utvecklingen. Denna del är inte underlag för något riksdagsbeslut, men prognoserna i budgetpropositionen ligger till grund för regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ. I kapitel 2 behandlas de alterna- tiv till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som presenteras av regeringen och oppositionspartierna. Det handlar dels om offentliga finanser och budgetpolitiska mål, dels om inriktningen av den ekonomiska politiken (förslagspunkt 1 i betänkandet). I kapitel 3 behand- las förslag till utgiftstak, utgiftsramar och beräkningen av inkomsterna. Här behandlas också de föreslagna och aviserade ändringar i skatte- och avgiftsregler som påverkar inkomstberäkningen (förslagspunkt 2 i betänkan- det). I kapitel 4 behandlas alternativa förslag till fördelning av utgifter för åren efter budgetåret, dvs. 2015–2017 (förslagspunkt 3 i betänkandet). I kapitel 5 behandlas bemyndiganden om upplåning och andra ekonomiska förpliktelser (förslagspunkterna 4–7 i betänkandet). Slutligen föreslår utskot- tet i kapitel 6 ett tillkännagivande till regeringen om att följa upp ändrade 3:12-regler (förslagspunkt 8).

I bilaga 1 finns en förteckning över de förslag som behandlas i betän- kandet. I bilaga 2 återges utskottets förslag till statsbudgetens inkomster och utgifter för 2014. I bilaga 3 finns de lagförslag som behandlas i betän- kandet. I bilaga 4 redovisas utskottets förslag till preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden åren 2015, 2016 och 2017. I bilagorna 5–17 pre- senteras yttranden från andra utskott över utgiftsramar och inkomster.

Rambeslutet

Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna på statens budget. De beslutade utgiftsramarna

2013/14:FiU1	REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
	får inte överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen. Ett förslag
	från ett utskott till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte
	heller behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslut om ramarna.
	När fackutskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen
	inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram ett förslag som går
	utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som
	överskrider ramen läggas fram i reservationer. I beslutet om utgiftsramarna
	ingår också att riksdagen ska godkänna ett antal budgetpåverkande poster,
	som beräkningen av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar
	och hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året. I beslutet om
	inkomsterna ingår att ta ställning till olika förslag till ändringar i gällande
	skatte- och avgiftsregler samt att beräkna effekterna av dessa ändringar.
	Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna
	på statens budget kommer att bli. Statens budget ska enligt budgetlagen
	(2011:203) förutom inkomster och utgifter även omfatta andra betalningar
	som påverkar statens lånebehov. För att få fram lånebehovet görs en bedöm-
	ning av hur nettot av myndigheternas m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskon-
	toret utvecklas under budgetåret och hur stora eventuella kassamässiga
	korrigeringar bör vara. Efter dessa beräkningar får man fram statens bud-
	getsaldo som en restpost som visar statens upplåningsbehov. Mot denna
	bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av
	inkomsterna på statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det
	s.k. rambeslutet (punkt 2 i detta betänkande), i utskottets förslag till riks-
	dagsbeslut. Rambeslutet behandlas i kapitel 3 i betänkandet.
	Utfrågningar i samband med beredningen av rambeslutet
	Den 3 oktober informerades utskottet om aktuella EU-frågor av finansmi-
	nister Anders Borg.
	Yttranden från andra utskott
	Yttranden över budgetpropositionens förslag tillsammans med motioner i
	de delar som berör respektive utskotts beredningsområde har inkommit från
	•	konstitutionsutskottet (2013/14:KU1y)
	• skatteutskottet (2013/14:Sku1y och 2013/14:SkU2y)
	•	justitieutskottet (2013/14:JuU1y)
	•	civilutskottet (2013/14:CU1y)
	•	socialförsäkringsutskottet (2013/14:SfU1y)
	•	socialutskottet (2013/14:SoU1y)
	•	kulturutskottet (protokollsutdrag 2013/14:4)
	•	utbildningsutskottet (protokollsutdrag 2013/14:7)
	•	trafikutskottet (protokollsutdrag 2013/14:4)
	•	miljö- och jordbruksutskottet (2013/14:MJU2y)
	•	näringsutskottet (2013/14:NU1y)

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2013/14:FiU1

•arbetsmarknadsutskottet (2013/14:AU1y).

Utrikesutskottet och försvarsutskottet har avstått från att yttra sig. Yttran- dena presenteras i sin helhet i bilagorna 5–17 i betänkandet. En samman- ställning över yttrandena finns i avsnitt 3.8.

Budgetpropositionens innehåll i korthet

Utgifterna på statsbudgeten 2014 uppgår sammantaget till 868,9 miljarder kronor, och inkomsterna uppgår till 824,2 miljarder kronor. Statens lånebe- hov uppgår därmed till 44,7 miljarder kronor. Regeringen föreslår att utgiftstaket fastställs till 1 107 miljarder kronor 2014, till 1 127 miljarder kronor 2015 och till 1 167 miljarder kronor 2016. Det finansiella sparan- det för den offentliga sektorn uppgår i regeringens förslag till –1,5 procent av BNP 2014.

Regeringens främsta mål är full sysselsättning. Riktlinjerna för den eko- nomiska politiken är därför att stödja tillväxten och varaktigt öka sysselsätt- ningen. I riktlinjerna ingår även att stärka elevers kunskaper och företagens konkurrenskraft, att öka välfärden och sammanhållningen i Sve- rige samt att skydda miljön och klimatet. Fokus läggs på strukturellt permanenta åtgärder som både kan stabilisera konjunkturläget och möta långsiktiga utmaningar. För att få fler att delta på arbetsmarknaden och fler att öka sitt arbetsutbud är utbudsstimulerande åtgärder centrala i reger- ingens politik. Bland annat presenteras en förstärkning av jobbskatteavdra- get och en höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Detta kombineras med åtgärder som stimulerar efterfrågan på arbetskraft för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, bl.a. genom stöd till yrkesintroduktionsanställ- ningar och genom effektivare arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En central del i regeringen politik är också insatser för en bättre integration. Inom ramen för riktlinjerna vill regeringen också se mer undervisning i matema- tik och att forskning, innovation och entreprenörskap stimuleras. Härige- nom ska elevers kunskap öka och konkurrenskraften stärkas. Andra centrala delar i regeringens politik är att skapa en bättre bostadsmarknad. Förslag presenteras bl.a. om förenklingar av planprocessen och regelverket för nyproduktion. Genom riktade åtgärder vill regeringen minska den eko- nomiska utsattheten och bl.a. se en höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget, en höjning av bostadstillägget för ålderspensionärer samt ökade medel för vård och omsorg. Genom ett ökat fokus på kemikaliefrå- gor och fortsatt minskat förmånsvärde för vissa miljöbilar ska miljön och klimatet skyddas. Vidare fortsätter regeringen sitt arbete med att göra det finansiella systemet mer motståndskraftigt och stabilt.

2013/14:FiU1

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Budgetmotionernas innehåll i korthet

Socialdemokraterna

I Socialdemokraternas budgetalternativ (partimotion 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl.) är utgifterna på statsbudgeten 2014 sammantaget 34,2 miljarder kronor högre och inkomsterna 33,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens lånebehov uppgår i Socialdemokraternas förslag till 45,2 miljarder kronor. Utgiftstaket för staten höjs med 20 mil- jarder kronor 2014 och 2015 och med 30 miljarder kronor 2016, jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn uppgår till –1,5 procent av BNP 2014.

Socialdemokraternas viktigaste mål för finanspolitiken är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. För att nå målet vill motionärerna se kraft- fullare investeringar i jobb och utbildning. Bland annat bör en 90-dagarsga- ranti införas med sammantaget 37 000 nya jobb och utbildningsplatser. Fas 3 bör avskaffas, och i stället bör det införas extratjänster. Skolan ska tillföras ytterligare medel, bl.a. för mindre klasser och fler specialpedago- ger. Fler jobb ska också skapas genom en mer aktiv näringspolitik, bl.a. vill motionärerna att strategiska samverkansprogram införs. Staten ska ta över ansvaret för den andra sjuklöneveckan för att därigenom underlätta för småföretag att anställa. Resurser ska frigöras till investeringar för inno- vationer. Motionärerna vill att ytterligare medel avsätts för infrastruktur och bostäder och för att Sverige ska nå miljömålen. Vidare anser motionä- rerna att ökade medel ska avsättas för vård till äldre. Motionärerna säger nej till bl.a. ett femte jobbskatteavdrag, höjd skiktgräns för statlig inkomst- skatt och sänkta egenavgifter. Nuvarande jobbskatteavdrag bör trappas av samtidigt som skatten för pensionärer bör sänkas. Nedsättningen av social- avgifterna för unga och nedsättningen av restaurang- och cateringmomsen bör enligt motionärerna avskaffas. Vidare säger motionärerna nej till bl.a. sänkta egenavgifter och nystartszoner. Punktskatter och miljöskatter bör höjas.

Miljöpartiet

I Miljöpartiets budgetalternativ (partimotion 2013/14:Fi319 av Gustav Frido- lin m.fl.) är utgifterna på statsbudgeten för 2014 sammanlagt 33,7 miljar- der kronor högre och inkomsterna 33,4 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens lånebehov uppgår i Miljöpartiets förslag till 45 miljarder kronor 2014. Utgiftstaket för staten höjs med 30 miljarder kronor 2014, 35 miljarder kronor 2015 och 45 miljarder kronor för 2016 jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn uppgår till –1,5 procent av BNP för 2014.

Miljöpartiet anser att investeringar i klimat, jobb, skola och äldrevård är nödvändiga för att uppnå ett hållbart samhälle. En ny arbetslinje behövs och en arbetsmarknad där fler inkluderas men färre lämnar den. Miljöpar-

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

2013/14:FiU1

tiet vill därför införa reformer inom arbetslöshets- och sjukförsäkringen och satsningar på subventionerade jobb och utbildningsplatser till unga. Skolan och den högre utbildningen behöver bättre förutsättningar för under- visning, och antalet utbildningsplatser bör utökas. Genom investeringar i småföretag, utbyggda järnvägssystem, förnybar energi och energieffektivi- sering av bostäder skapas nya jobb, och med bl.a. säkrare energitillförsel och effektivare kommunikationer stärks den svenska konkurrenskraften. En tempoväxling i klimatarbetet är nödvändig för en hållbar miljö genom infra- struktursatsningar, ökad klimatanpassning och höjda miljöskatter. Nyckeln till nya jobb finns enligt Miljöpartiet hos Sveriges småföretagare och en politik som gynnar entreprenörskap, innovation och tillväxt. Därför före- språkar partiet bl.a. en sänkt arbetsgivaravgift för småföretag och ett slopat sjuklöneansvar för små företag. Miljöpartiet avvisar regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag och även förslaget om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Nuvarande jobbskatteavdrag bör trappas av och ned- sättningen i socialavgifter för unga slopas helt.

Sverigedemokraterna

I Sverigedemokraternas budgetalternativ (partimotion 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkesson m.fl.) är utgifterna på statsbudgeten 2014 sammanlagt 18,1 miljarder kronor högre och inkomsterna 19,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens lånebehov uppgår i Sverigedemokraternas förslag till 43,2 miljarder kronor. Utgiftstaket för staten höjs med 20,4 mil- jarder kronor 2014, 15,2 miljarder kronor 2015 och 9,7 miljarder kronor 2016 jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår till –1,5 procent av BNP.

Sverigedemokraternas budgetalternativ innebär omfattande besparingar på utgifter för asyl- och anhöriginvandring, arbetskraftsinvandring samt utvecklingsbistånd. Sysselsättningspolitiken ska göra det mer lönsamt att arbeta och billigare att anställa. Motionärerna välkomnar ett femte jobbskat- teavdrag men säger nej till höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Ett sjuklöneavdrag och ett arbetsgivaravdrag föreslås i syfte att minska kostna- derna att anställa för främst de mindre företagen. För att motverka ung- domsarbetslösheten ska en ny anställningsform för lärlingar införas. Genom ett landsbygdslyft med bl.a. ökade investeringar i infrastruktur och skogs- och jordbruk ska förutsättningar skapas för fler jobb på Sveriges landsbygd. Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation, och ökade resurser föreslås till högskolor och forskning. Staten bör ta över huvudman- naskapet för skolan och uttag av vinst i friskolor förhindras. Sverigedemo- kraterna föreslår en rad åtgärder för att stärka vården och omsorgen samt en kraftig höjning av pensioner och garantipensioner. Alla anställda i den offentliga sektorn ska ges möjlighet att arbeta heltid. Ökade medel läggs också på försvar, brottsbekämpning samt ekonomisk och social trygghet.

2013/14:FiU1

REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET

Vänsterpartiet

I Vänsterpartiets budgetalternativ (partimotion 2013/14:Fi254 av Jonas Sjö- stedt m.fl.) är utgifterna på statsbudgeten 2014 sammanlagt 58,8 miljarder kronor högre och inkomsterna 53,2 miljarder kronor högre än i regering- ens förslag. Statens lånebehov uppgår i Vänsterpartiets förslag till 50,3 miljarder kronor. Utgiftstaket för staten höjs med 64 miljarder kronor 2014. Vänsterpartiet avslår regeringens förslag till utgiftstak för 2015 och 2016. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn uppgår till –1,6 procent av BNP.

Full sysselsättning är det överordnade målet för Vänsterpartiets politik. Vänsterpartiets budgetalternativ innehåller stora satsningar på den offent- liga sektorn och då främst kommunsektorn där omfattande resursförstärk- ningar föreslås för vård, skola och omsorg. Resurserna ska användas för att bl.a. öka lärartätheten i skolan, minska barngrupperna i förskolan och anställa fler inom vården och omsorgen. Välfärden ska också stå fri från privata vinstintressen. Arbetslösheten, och då särskilt ungdomsarbetslöshe- ten, ska bekämpas aktivt med åtgärder från Arbetsförmedlingen men också genom subventionerade anställningar och utbildningsinsatser för bättre matchning på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet anser att skattesystemet ska reformeras för att bli mer rättvist. Vänsterpartiet säger nej till regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Vidare ska nuvarande jobbskatteavdrag fasas ut för högre inkomster och steg tas för att skatteskillnader vid lika inkomster ska minska. Bolagsskatten och restaurangmomsen bör höjas och RUT-avdraget tas bort. Socialavgiften för unga höjs. Stora investeringar inom den offent- liga sektorn föreslås, bl.a. för bostadsbyggande, upprustning av offentliga lokaler samt i grön teknik och infrastruktur.

2013/14:FiU1

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Läget i den svenska ekonomin är fortsatt osäkert. Sveriges BNP bedöms växa med 1,2 procent 2013 och 2,5 procent 2014. Låg- konjunkturen har blivit mer utdragen än vad som prognostisera- des i budgetpropositionen för 2013. Enligt prognoserna kommer den svaga internationella konjunkturutvecklingen att innebära att exporten utvecklas svagt. Konsumtionen fortsätter därmed att vara viktig för tillväxten de kommande åren. Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är också osäker, även om vissa posi- tiva signaler kan skönjas. Konjunkturnedgången i euroområdet tycks ha nått sin botten medan recessionen i Spanien och Italien ser ut att fortsätta. I USA har förtroendet för ekonomin stärkts under året men sett till helåret 2013 blir tillväxten dämpad. Den kinesiska ekonomin inledde året svagt men växer nu i god takt. Om den positiva utvecklingen i omvärlden består förväntas emel- lertid tillväxten i Sverige att öka under 2015 med sjunkande arbetslöshet och ett mer normaliserat resursutnyttjande som följd 2016–2017. Detta kräver dock stabila ekonomisk-politiska förut- sättningar som att t.ex. skuldkrisen i USA får en långsiktig lösning och att underliggande strukturproblem i ett antal eurolän- der löses.

1.1 Propositionen om den ekonomiska utvecklingen

Det senaste årets internationella konjunkturnedgång har slagit hårt mot den svenska ekonomin. Exporten, men även investeringar och hushållens kon- sumtion, har påverkats negativt av de allmänt försämrade ekonomiska utsikterna. Sammantaget har lågkonjunkturen fördjupats, och de lediga resurserna i svensk ekonomi har ökat. Även om en något starkare utveck- ling kan anas i omvärlden det andra halvåret är prognosen att BNP för helåret 2013 utvecklas svagt, med såväl fallande export som fallande inve- steringar.

Enligt regeringens bedömning förväntas tillväxten öka under 2014, och BNP beräknas stiga med 2,5 procent. Från och med 2015 bedöms ekono- min växa i mycket god takt med BNP-ökningar på 3,6 respektive 3,9 procent för 2015 och 2016 (se tabell 1.1). Även resursutnyttjandet förvän-

2013/14:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

tas stiga något nästa år men ligger trots det på en fortsatt låg nivå. I termer av BNP-gap bedöms de lediga resurserna i svensk ekonomi 2014 uppgå till 3,0 procent som andel av potentiell BNP.

Tabell 1.1 Nyckeltal

Procentuell förändring

	2012	2013	2014	2015	2016	2017
BNP	0,7	1,2	2,5	3,6	3,9	2,9
BNP-gap1	–2,7	–3,5	–3,0	–2,1	–1,0	–0,2
Sysselsatta 15–74 år	0,7	0,8	0,8	1,0	1,3	1,3
Arbetade timmar	0,6	0,3	0,5	1,1	1,6	1,5
Produktivitet i näringslivet
Arbetslöshet2	8,0	8,2	8,1	7,8	7,0	6,4
Löner3	3,0	2,7	2,8	2,9	3,2	3,4
KPI, årsgenomsnitt	0,9	0,1	0,9	1,7	2,7	3,2
Reporänta vid årets slut	1,00	1,00	1,00	1,75	2,75	3,25

1 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2I procent av arbetskraften 15–74 år.

3Timlöner mätt enligt konjunkturstatistiken. Källa: Budgetpropositionen för 2014.

Ekonomin som helhet bedöms inte utvecklas väsentligt annorlunda än enligt den bedömning som gjordes i 2013 års ekonomiska vårproposition. De revideringar som redovisas är till viss del en effekt av regeringens refor- mer. Sammantaget bedömer regeringen att de föreslagna reformerna kom- mer att leda till att BNP-tillväxten blir 0,3 procent högre och antalet sysselsatta 10 000 fler 2014 än om regeringens reformer inte genomförs.

Tillväxten i världsekonomin 2013 och 2014

Det internationella konjunkturläget försämrades 2012 och under inled- ningen av 2013. I euroområdet föll BNP, och den ekonomiska utveck- lingen i USA bromsade in. Även i många tillväxtekonomier föll tillväxten tillbaka. Världshandeln och industriproduktionen har som en följd av detta mattats av. En något starkare utveckling kan anas det andra halvåret i år. Aktörer på den finansiella marknaden visar viss tillförsikt inför framtiden, och förtroendeindikatorer har stigit bland hushåll och företag i många OECD-länder. Konjunkturnedgången i euroområdet tycks ha nått sin bot- ten. Recessionen ser dock ut att fortsätta i stora ekonomier som Spanien och Italien, vilket dämpar den ekonomiska utvecklingen i euroområdet under den resterande delen av 2013 enligt regeringens bedömning.

BNP förväntas öka i euroområdet 2014 (se tabell 1.2). Bedömningen är dock att tillväxten blir låg och att det tar ytterligare en tid innan arbetslös- heten faller tillbaka. De finanspolitiska åtstramningarna bedöms minska i omfattning, och därtill förväntas Europeiska centralbanken (ECB) behålla styrräntan på en låg nivå. I den amerikanska ekonomin innebär mildare finanspolitiska åtstramningar förbättrade utsikter för en återhämtning 2014.

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2013/14:FiU1

BNP-tillväxten i USA 2014 bedöms sammantaget bli högre än 2013. Om hänsyn tas till det låga resursutnyttjandet är tillväxttakten 2014 ändå rela- tivt svag.

Tabell 1.2 BNP-tillväxt i världen, USA och euroområdet

Procentuell förändring

	2012	2013	2014
USA	2,8	1,5	2,7
Euroområdet	–0,6	–0,7	0,9
Världen	3,2	3,2	4,0

Källa: Budgetpropositionen för 2014.

Regeringens prognos för den internationella ekonomins utveckling förutsät- ter att de relativt stabila ekonomisk-politiska förhållanden som präglat stora delar av världen sedan sommaren 2012 fortsätter att råda.

Regeringen förutsätter att finansieringen av den federala staten i USA inte äventyras. Det s.k. skuldtaket har den senaste tiden varit föremål för omfattande inrikespolitisk turbulens. Hittills har emellertid politiska uppgö- relser nåtts som medfört att skuldtaket har kunnat höjas. Prognosen förut- sätter att så även sker i samband med förhandlingarna hösten 2013.

Utvecklingen i Sverige

Tabell 1.3 Försörjningsbalans i Sverige 2012–2017

Utfall för 2012 och prognos för 2013–2017

	Mdkr	Procentuell förändring, fasta priser
	2012	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Hushållens konsumtion	1 718	1,5	2,1	3,1	3,9	3,6	3,1
Offentlig konsumtion	956	0,7	1,0	1,1	0,2	0,7	0,6
Fasta bruttoinvesteringar	669	3,2	–2,4	4,3	6,9	6,7	4,3
Lagerinvesteringar1	–1	–1,1	0,4	–0,1	0,0	0,0	0,0
Export	1 736	0,8	–2,3	3,0	6,8	7,7	6,2
Import	1 516	0,0	–2,7	3,3	7,1	7,4	6,1
BNP	3 562	0,7	1,2	2,5	3,6	3,9	2,9
BNP, kalenderkorrigerad		1,1	1,2	2,6	3,3	3,5	3,1

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. Källa: Budgetpropositionen för 2014.

Tabell 1.3 visar utfallet för 2012 och prognosen för utvecklingen av för- sörjningsbalansen perioden 2013–2017. Utvecklingen 2015–2017 kommen- teras mer ingående i senare avsnitt. Sammantaget har lågkonjunkturen fördjupats, och de lediga resurserna i den svenska ekonomin har ökat.

2013/14:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	Även om en något starkare utveckling kan anas i omvärlden det andra halv-
	året är prognosen att BNP för helåret 2013 utvecklas svagt, med såväl
	fallande export som fallande investeringar. Detta stöds av indikatorer för
	BNP-tillväxten som fortfarande ligger något under genomsnittet. Tillväxten
	2013 hålls uppe av inhemsk efterfrågan.
	Regeringen bedömer att den svenska exporten växer nästa år och att för-
	troendet hos svenska hushåll och företag fortsätter att stärkas, i takt med
	att de internationella tillväxtutsikterna förbättras. Investeringarna förväntas
	därmed åter växa 2014, och konsumtionstillväxten stiger. Förstärkningen
	av hushållens ekonomi som föreslås i denna proposition bidrar till konsum-
	tionsökningen.
	Arbetsmarknaden
	Regeringen menar att den svenska arbetsmarknaden trots en utdragen låg-
	konjunktur i omvärlden har utvecklats förhållandevis starkt. Sysselsätt-
	ningen föll i samband med inledningen av finanskrisen, men har ökat
	stadigt sedan slutet av 2009 och nådde vid inledningen av 2011 samma
	nivå som före krisen. Därefter har sysselsättningen fortsatt att stiga, om än
	i lägre takt. Sysselsättningen har under 2012 och första halvåret 2013 ökat
	i takt med befolkningen, vilket innebär att sysselsättningsgraden är oföränd-
	rad. Ökningen har främst drivits av en ökad sysselsättning i tjänstebran-
	scherna och i den offentliga sektorn. Indikatorer på arbetsmarknaden tyder
	på att sysselsättningen kommer att fortsätta öka under andra halvåret 2013.
	I takt med att tillväxten ökar under 2014 får företagen ett ökat behov av
	att anställa. Sysselsättningsökningen bedöms dock bli förhållandevis däm-
	pad under 2014. Företagen kan delvis möta den ökade efterfrågan med
	lediga resurser inom organisationen. Sysselsättningsgraden bedöms bli näst
	intill oförändrad under 2013 och 2014.
	Arbetslösheten har stigit sedan slutet av 2011. Regeringen bedömer att
	sysselsättningen kommer att öka under andra halvåret 2013. Även arbets-
	kraften ökar under denna period, och arbetslösheten fortsätter att vara hög.
	Under 2014 förbättras läget på arbetsmarknaden och arbetslösheten faller
	gradvis tillbaka, då sysselsättningen ökar snabbare än arbetskraften. Under
	2014 bedöms arbetslösheten vara ca 8,1 procent mot 8,2 procent 2013.
	Löner, inflation och reporänta
	Det svaga konjunkturläget bidrog till att de avtalade löneökningarna blev
	förhållandevis återhållsamma. Sammantaget bedöms lönerna i hela ekono-
	min öka med 2,7 procent 2013 och 2,8 procent 2014, enligt konjunkturlö-
	nestatistikens definition.
	Inflationen var 2012 lägre än Riksbankens mål på 2 procent, både mätt
	som den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex (KPI) och
	med KPI med fast ränta (KPIF). Under inledningen av 2013 har inflatio-
	nen fortsatt att vara låg. Regeringen bedömer att inflationstrycket blir lågt

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2013/14:FiU1

den närmaste tiden, och KPI och KPIF beräknas därmed stiga långsamt under 2013 och 2014. Det låga kostnadstrycket kan framför allt förklaras av att resursutnyttjandet är lågt. Vidare har förstärkningen av kronan bidra- git till lägre importpriser utöver en allmänt svag prisutveckling internatio- nellt. Dessutom sjönk boräntorna betydligt under 2012. Enhetsarbetskostna- den bedöms 2013 stiga något mer än den genomsnittliga ökningstakten de senaste 15 åren på 1,5 procent. Men det allmänt svaga efterfrågeläget bidrar till att företagen har svårt att föra vidare högre kostnader till konsu- menterna.

Regeringens samlade bedömning är därmed att resursutnyttjandet blir svagt, arbetslösheten hög och inflationen låg under 2013 och 2014. Riks- banken fortsätter därför att föra en expansiv penningpolitik. Reporäntan förväntas ligga kvar på 1 procent under hela 2014.

Utvecklingen 2015–2017

Enligt prognosen inleds återhämtningen i OECD-länderna 2014. Resursut- nyttjandet är dock fortsatt lågt. Återhämtningen väntas fortsätta 2015– 2017, och bedömningen är att ett i stort sett balanserat resursutnyttjande nås 2017. Sammantaget är regeringens prognos att Sveriges BNP växer i en relativt hög takt 2015–2017 med tillväxtsiffror omkring eller över 3 pro- cent under hela perioden. Högt sparande och en god utveckling av de disponibla inkomsterna ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion. Ett bättre läge på arbetsmarknaden förväntas också bidra till detta.

För att möta uppgången i efterfrågan bedöms företagen i näringslivet öka antalet anställda i en högre takt 2015–2017. Enligt prognosen ökar sys- selsättningen med 244 000 personer mellan 2012 och 2017. Större delen av ökningen, drygt 170 000 personer, väntas äga rum under prognosperio- dens senare del, 2015–2017. Eftersom sysselsättningen utvecklas starkare än arbetskraften 2015–2017 väntas arbetslösheten minska till ca 6,4 pro- cent 2017. Antalet arbetslösa bedöms då vara drygt 330 000, dvs. ca 70 000 färre än 2012.

När konjunkturläget förbättras ökar företagens möjligheter att höja pri- serna, och inflationen väntas gradvis stiga mot inflationsmålet. KPIF-infla- tionen bedöms nå 2 procent i slutet av 2017. I takt med stigande resursutnyttjande och högre inflation blir penningpolitiken mindre expan- siv. Reporäntan höjs gradvis till 3,25 procent i slutet av prognosperioden.

Risker och alternativscenarier

Regeringen redovisar två alternativa scenarier i förhållande till den huvud- sakliga bedömningen. I det ena scenariot analyseras effekten av högre räntor i omvärlden, och i det andra förutsätts en starkare omvärldsefterfrå- gan och högre konsumentförtroende (se tabell 1.4). Enligt regeringens bedömning är en internationell konjunkturuppgång en förutsättning för en

2013/14:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

ökad tillväxt de närmaste åren. Även om indikatorer i nuläget antyder att det internationella konjunkturläget kommer att förbättras, framför allt i OECD-länderna, är läget fortfarande osäkert och en konjunkturuppgång långt ifrån garanterad. En fortsatt stark konsumtionstillväxt bland hushål- len är också en viktig förutsättning för en återhämtning i den svenska ekonomin. Både den internationella utvecklingen och prognosen för hushål- lens konsumtion omgärdas av stora risker; tillväxten kan bli antingen lägre eller högre än vad som nu väntas. Den sammantagna bedömningen är dock att riskerna för en svagare konjunkturutveckling fortsätter att dominera.

Tabell 1.4 Alternativa scenarier för ekonomins utveckling

Procentuell förändring

		2013	2014	2015	2016	2017
BNP, procentuell förändring
Alt. 1 Högre räntor		1,2	1,8	2,4	3,0	3,4
Alt. 2 Starkare efterfrågan		1,2	3,2	3,9	3,6	2,9
Huvudscenario		1,2	2,6	3,3	3,5	3,1
Sysselsättning, procentuell förändring
Alt. 1 Högre räntor		0,8	0,4	0,4	0,8	1,5
Alt. 2 Starkare efterfrågan		0,8	0,9	1,6	1,8	1,3
Huvudscenario		0,8	0,8	1,0	1,3	1,3
Arbetslöshet, % av arbetskraften
Alt. 1	Högre räntor	8,2	8,5	8,4	8,0	7,0
Alt. 2	Starkare efterfrågan	8,2	8,0	7,1	6,0	5,3
Huvudscenario		8,2	8,1	7,8	7,0	6,4
Offentligt finansiellt sparande, % av BNP
Alt. 1	Högre räntor	–1,2	–1,8	–0,9	–0,2	0,5
Alt. 2	Starkare efterfrågan	–1,2	–1,4	0,0	1,0	1,6
Huvudscenario		–1,2	–1,5	–0,4	0,4	1,1

Källa: Budgetpropositionen för 2014.

1.2 Motionerna om den ekonomiska utvecklingen

Socialdemokraternas motion

I Socialdemokraternas partimotion 2013/14:Fi308 av Mikael Damberg m.fl. anförs att världen genomgått en utdragen lågkonjunktur sedan finans- krisen 2008. Det finns dock tecken på att konjunkturen i vår omvärld tar fart. Den amerikanska ekonomin har vänt, även om stora risker kvarstår. Utsikterna för Europa har ljusnat, även om den ekonomiska situationen är fortsatt svag i några EU-länder. Kina växer som förväntat. Den allt bättre utvecklingen i vår omvärld gör att konjunkturläget i Sverige också stärks. Sveriges ekonomiska utveckling är tätt sammankopplad med utvecklingen i vår omvärld. Konjunkturindikatorer som inköpsindex och barometerindi- katorn visar att företagens och hushållens tro på framtiden har stärkts. Motionärerna anför dock att de strukturella utmaningarna för den svenska

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2013/14:FiU1

ekonomin kvarstår. Arbetslösheten är hög, och då särskilt bland unga. Anta- let långtidsarbetslösa har nästa tredubblats. De största prognosmakarna gör nu bedömningen att det kommer att dröja åtminstone till 2016 innan arbets- lösheten är tillbaka på 2007 års nivå.

Miljöpartiets motion

Miljöpartiet menar att konjunkturläget i Sverige fortfarande är svagt även om botten i lågkonjunkturen tycks passerad. I partimotion 2013/14:Fi319 av Gustaf Fridolin m.fl. konstateras att resursutnyttjandet är lågt och arbets- lösheten är kvar på historiskt höga nivåer. Den skakiga ekonomiska utveck- ling som dominerat omvärlden allt sedan finanskrisen 2008 har stabilise- rats något. En ljusning i konjunkturen i omvärlden tycks vara på väg. Även om många länder i Europa befinner sig i ekonomisk kris har regio- nen som helhet kommit ur recessionen. Ljusningarna i omvärlden kommer troligen att påverka Sverige positivt under 2014. Motionärerna konstaterar att regeringens prognoser över den ekonomiska utvecklingen är nedjuste- rade i budgetpropositionen för 2014. Regeringen förutspår också en betyd- ligt högre arbetslöshet för de kommande åren än vad de gjort i tidigare prognoser. Motionärerna är bekymrade över arbetsmarknadens utveckling och anser att kraftansträngningar behövs för att matcha de arbetslösa till de jobb som finns.

Sverigedemokraternas motion

Enligt Sverigedemokraternas partimotion 2013/14:Fi282 av Jimmie Åkes- son m.fl. kan två huvudsakliga ljuspunkter skönjas i den svenska ekono- min. Det statsfinansiella läget är tämligen gott, och BNP-tillväxten väntas ta någorlunda fart mot slutet av 2013. Motionärerna menar att den svenska exporten kommer att fortsätta att utvecklas förhållandevis svagt på grund av det svaga ekonomiska läget i euroområdet. Den svenska tillväxten drivs därmed i huvudsak av den inhemska konsumtionen, och att förstärka den är därför av största vikt. Arbetslösheten är, enligt Sverigedemokraterna, fortsatt hög. Först 2017 förväntas arbetsmarknaden vara i konjunkturell balans. Arbetslösheten väntas då ha sjunkit till 6,7 procent. Inflationen lig- ger på låga nivåer, men Riksbanken anser sig inte kunna föra en mer expansiv penningpolitik på grund av oron för hushållens ökande skuldsätt- ning. Motionärerna delar Riksbankens oro för hushållen skuldsättning. Enligt Sverigedemokraterna kan skuldsättningen skapa störningar på sam- hällsnivå.

Vänsterpartiets motion

I partimotion 2013/14:Fi254 av Jonas Sjöstedt m.fl. konstateras att den eko- nomiska utvecklingen under de senaste åren har präglats av följderna av finanskrisen 2008–2009. Världshandeln störtdök, och många länder drabba-

2013/14:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	des av djupa lågkonjunkturer med stora produktionsbortfall och hög arbets-
	löshet. Lågkonjunkturen och finanskriserna i Europa har resulterat i att ett
	antal länder, framför allt inom euroområdet, har fått betydande statsfinansi-
	ella problem. Motionärerna menar att världsekonomin fortfarande präglas
	av lågkonjunktur. Utsikterna för en starkare global återhämtning har dock
	stärkts under de senaste månaderna. I USA tyder mycket på en starkare
	tillväxt de närmaste åren, och efter sex kvartal med fallande BNP lämnade
	euroområdet recessionen under andra kvartalet 2013. Det internationella
	konjunkturläget är fortfarande svagt, vilket gör att den svenska exportin-
	dustrin bedöms ta fart först en bit in på 2014. I stället väntas den privata
	konsumtionen vara draglok för tillväxten. Förutsättningarna för detta är
	goda då hushållens finansiella ställning är stark. Vänsterpartiet anser dock
	att den svenska ekonomin brottas med en rad strukturproblem, t.ex. låg
	produktivitetstillväxt, hög arbetslöshet och kraftigt växande ekonomiska
	klyftor.

1.3 Kompletterande information

Consensus Forecasts sammandrag av internationella prognoser

Consensus Forecasts sammanställning av underlag från 250 prognosinstitut visade i oktober att euroområdet är på väg ut ur recessionen. Prognosen för fjärde kvartalet 2013 pekar på en BNP-tillväxt på 0,4 procent i euroom- rådet. Prognosen för helåret 2013 revideras därför upp något, och BNP förväntas sjunka med –0,3 respektive öka med 0,9 procent 2013 och 2014. I USA förväntas BNP växa med 1,6 respektive 2,6 procent för 2013 och 2014, vilket är marginellt sämre än prognosen som presenterades i sam- band med vårpropositionen. Prognosen för USA ligger kvar oförändrad trots de politiska motsättningarna om budgeten, vilket dock bedöms ha ska- dat USA:s förtroende. (Källa: Consensus Forecasts, publicerad 18 oktober 2013.)

IMF:s senaste prognos över världsekonomin

IMF prognostiserar att den globala tillväxten blir 2,9 procent 2013 och 3,6 procent 2014. Tillväxtprognosen är därmed något svagare än IMF:s juli- prognos. IMF konstaterar att den globala tillväxten är svag och att riskerna för en utveckling som är svagare än väntat fortsätter att dominera. Progno- sen bygger dock på att man i USA finner en lösning på den politiska låsningen kring budgeten och att taket för den offentliga skulden höjs. (Källa: IMF World Economic Outlook, publicerad den 7 oktober 2013.)

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2013/14:FiU1

Regeringens prognos över svensk ekonomi jämfört med Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser

I tabell 1.5 jämförs regeringens prognos över den svenska ekonomin med bedömningar från Konjunkturinstitutet (Konjunkturläget augusti 2013) och Riksbanken (Penningpolitisk rapport oktober 2013). KI:s prognos är publi- cerad cirka tre veckor före regeringens prognos, och Riksbankens prognos publicerades en dryg månad efter. Prognosjämförelserna avser BNP, infla- tion, arbetslöshet, reporänta, offentligt finansiellt sparande och BNP-gap för perioden 2013–2017. Riksbankens prognos avser dock endast perioden 2013–2015.

Tabell 1.5 Prognosjämförelse

Årlig procentuell förändring

	2013	2014	2015	2016	2017
BNP, årlig procentuell förändring1
Regeringen	1,2	2,6	3,3	3,5	3,1
Konjunkturinstitutet	1,1	2,6	3,3	2,9	2,6
Riksbanken	0,8	2,7	3,3	2,5
Inflation (KPI), årsgenomsnitt
Regeringen	0,1	0,9	1,7	2,7	3,2
Konjunkturinstitutet	0,1	0,8	2,0	2,7	3,0
Riksbanken	0,0	1,2	2,7	2,9
Arbetslöshet, % av arbetskraften
Regeringen	8,2	8,1	7,8	7,0	6,4
Konjunkturinstitutet	8,0	7,8	7,5	7,2	6,7
Riksbanken	8,0	7,8	7,2	6,6
Reporänta, vid årets utgång
Regeringen	1,00	1,00	1,75	2,75	3,25
Konjunkturinstitutet	1,00	1,00	1,50	2,50	3,50
Riksbanken	1,00	1,15	2,24	2,88
Offentligt finansiellt sparande, % av BNP
Regeringen	–1,2	–1,5	–0,4	0,4	1,1
Konjunkturinstitutet	–1,3	–1,5	–0,6	0,2	1,1
Riksbanken	–1,3	–1,1	–0,2	0,6
BNP-gap2
Regeringen	–3,5	–3,0	–2,1	–1,0	–0,2
Konjunkturinstitutet	–2,4	–1,9	–0,8	–0,2	0,1
Riksbanken	–1,7	–0,8	0,3	0,3

Anm.: Regeringens prognos publicerades den 20 september, Konjunkturinstitutets den 28 augusti och Riks- bankens den 24 oktober.

1Kalenderkorrigerad.

2Procent av potentiell BNP.

Som framgår av tabellen är prognosen för BNP-utvecklingen 2013–2015 väldigt lika mellan de tre prognosmakarna. Regeringen bedömer att tillväx- ten blir 0,4 procent högre under 2013, och Riksbanken prognostiserar en 0,1 procent högre tillväxt för 2014. För 2015 är BNP-prognoserna identiska.

2013/14:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	Vad gäller inflationen prognostiserar Riksbanken fr.o.m. 2014 en högre
	inflation än såväl regeringen som Konjunkturinstitutet. Riksbankens bedöm-
	ning av inflationen för 2014–2015 ligger 0,4–1,0 procent högre.
	För 2013–2014 är samtliga prognosmakares bild av arbetslöshetens
	utveckling snarlik. Riksbanken tror generellt på en snabbare återhämtning i
	ekonomin och bedömer därför att arbetslösheten 2015 ligger på 7,2 pro-
	cent, vilket är 0,6 procent lägre än regeringens prognos och 0,3 procent
	lägre än Konjunkturinstitutet.
	Vad gäller reporäntan tror såväl regeringen som KI att räntan kommer
	att höjas långsammare än den av Riksbanken prognostiserade reporäntan
	på dryga 2 procent vid slutet av 2015. Riksbanken har vid flertalet tillfäl-
	len uttryckt oro för utvecklingen av hushållens skuldsättning, vilket är
	huvudskälet till att de väljer att behålla en högre reporänta än vad KI
	anser är motiverat givet det ekonomiska läget med lågt inflationstryck och
	lågt resursutnyttjande.
	Samtliga bedömare menar att det offentliga finansiella sparandet kom-
	mer att stärkas fr.o.m. 2015. Riksbanken prognostiserar dock en snabbare
	återgång till ett överskott i de offentliga finanserna, vilket nås 2015. Reger-
	ingen, Riksbanken och KI bedömer alla att det offentliga finansiella sparan-
	det är negativt fram t.o.m. 2015 och att överskott nås från 2016.
	Skillnaderna i prognoserna kan förklaras av olika bedömningar av när till-
	växten väntas öka.
	Aktuella siffror över läget i svensk ekonomi
	Nedan redovisas ett urval indikatorer över utvecklingen i den svenska eko-
	nomin som presenterats efter det att budgetpropositionen publicerades.
	Inflationstakten, dvs. förändringen i konsumentprisindex under de senaste
	tolv månaderna, var 0,1 procent i september, vilket var oförändrat sedan
	augusti. Förändringen i måttet KPIF (som inte påverkas direkt av föränd-
	ringar i bostadsräntorna) var 0,9 procent i september, vilket är en nedgång
	från augusti då den var 1,2 procent. (Källa: SCB, publicerad den 10 okto-
	ber 2013.)
	Industriproduktionen ökade med 6,9 procent i augusti jämfört med motsva-
	rande månad föregående år enligt industriproduktionsindex. Jämfört med
	månaden innan ökade industriproduktionen i augusti med 2,1 procent korri-
	gerat för säsongseffekter. (Källa: SCB, publicerad den 10 oktober 2013.)
	Tjänsteproduktionen ökade med 0,9 procent i augusti jämfört med motsva-
	rande månad föregående år enligt tjänsteproduktionsindex. Jämfört med
	månaden innan ökade tjänsteproduktionen i augusti med 1,5 procent säsongs-
	rensat. (Källa: SCB, publicerad den 4 oktober 2013.)

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2013/14:FiU1

Enligt SCB:s småhusbarometer steg priserna på småhus med drygt 1 pro- cent under det tredje kvartalet. Vid en jämförelse med tredje kvartalet 2012 har priserna stigit med 3 procent. (Källa: SCB:s småhusbarometer, publicerad den 11 oktober 2013.)

Försäljningsvolymen i detaljhandeln ökade med 2,4 procent i augusti jäm- fört med motsvarande månad föregående år. Dagligvaruhandeln ökade med 0,4 procent, och sällanköpsvaruhandeln ökade med 4,0 procent. Uppgif- terna är kalenderkorrigerade. Mellan juli och augusti ökade försäljningsvo- lymen med 0,3 procent i säsongsrensade termer. (Källa: HUI/SCB, publicerad den 27 september 2013.)

Orderingången till den svenska industrin minskade med 1,2 procent jäm- fört med motsvarande månad föregående år (kalenderkorrigerat). Mellan augusti och juli minskade orderingången med 0,2 procent i säsongsrensade tal. (Källa: SCB, publicerad den 10 oktober 2013.)

Enligt Konjunkturbarometern steg barometerindikatorn, som visar det aktu- ella stämningsläget i svensk ekonomi, med ca 3,4 enheter i oktober till 101,6. Konjunkturbarometern indikerar att stämningsläget i den svenska ekonomin är starkare än normalt. Alla indikatorer, utom den för privata tjänstenäringar, noterade en ökning. Även hushållens konfidensindikator steg och ligger nu två enheter över sitt historiska medelvärde. Det är första gången sedan mitten av 2011 som hushållen är så optimistiska om såväl sin egen som den svenska ekonomin. Hushållens optimism gäller även utvecklingen på arbetsmarknaden det närmaste året. (Källa: Konjunk- turbarometern oktober 2013, publicerad den 25 oktober 2013.)

Enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU) var 4 708 000 personer i åldern 15–74 år sysselsatta i september 2013. Det motsvarar en sysselsättnings- grad på 65,7 procent. Andelen arbetslösa var 7,5 procent, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med samma period 2012. Bland ungdomar i åldern 15–24 år var enligt beräkningarna 130 000 arbetslösa i september 2013. Av de arbetslösa ungdomarna var 54 000 heltidsstude- rande. För ungdomar 15–24 år var arbetslösheten 20,8 procent, en minsk- ning med 0,8 procent jämfört med samma period 2012. Antalet tidsbegränsat anställda ökade med 51 000 till 697 000 personer i septem- ber 2013 jämfört med samma period 2012. Säsongsrensade data visar på en fortsatt positiv trend för antalet sysselsatta och en svag minskning av antalet arbetslösa. (Källa: SCB, publicerad den 17 oktober 2013.)

Arbetsförmedlingens månadsstatistik för september visar att antalet vars- lade fortsätter att minska. I september varslades 4 800 personer om uppsäg- ning. Det är 2 500 färre än för ett år sedan. Drygt 402 000 personer var i slutet av september öppet arbetslösa eller deltog i ett program med aktivi- tetsstöd. Det betyder ett i stort sett oförändrat antal jämfört med före- gående månader. Det är dock drygt 9 000 fler än för ett år sedan. I relativa tal uppgick arbetslösheten till 8,5 procent av den registerbaserade arbetskraften, 0,1 procentenheter högre än för ett år sedan. Antalet

2013/14:FiU1

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

inskrivna arbetslösa ungdomar var 96 000 personer, vilket är 4 000 färre än för ett år sedan. I relativa tal var arbetslösheten 17,5 procent av den registerbaserade arbetskraften, men det finns stora regionala skillnader. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten fortsätter att föränd- ras mycket lite. Utfallet för september visar dock att antalet personer som varslades om uppsägning var färre än motsvarande månad året innan och att antalet som gick till arbete var något fler. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 11 oktober 2013.)

Enligt Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport har den långvariga låg- konjunkturen lett till längre arbetslöshetstider och sämre matchning på arbetsmarknaden. De centrala och lokala avtalen utmynnade i genomsnitt- liga totala löneökningar på strax under 3 procent per år de kommande tre åren. Enligt rapporten krävs fortsatta åtgärder för att öka sannolikheten att långtidsarbetslösa får jobb om arbetslösheten varaktigt ska minska ned mot 6 procent. (Källa: Lönebildningsrapporten 2013, publicerad den 25 oktober 2013.)

Hushållens lånetillväxt var oförändrad i september enligt finansmarknads- statistik. Tillväxttakten var 4,8 procent i september, vilket kan jämföras med september 2012 då tillväxttakten var 4,5 procent. (Källa: Finansmark- nadsstatistik, publicerad den 25 oktober 2013.)

Budget- och skuldfrågan i USA

Presidenten, senaten och representanthuset i USA enades den 16 oktober om en budgetöverenskommelse som sträcker sig t.o.m. den 15 januari 2014. Skuldtaket höjdes också t.o.m. den 7 februari 2014. En kommitté bestående av medlemmar från såväl senaten som representanthuset inrätta- des med uppdrag att förhandla fram en mer långsiktig budgetlösning.

1.4 Finansutskottets bedömning

Läget i svensk ekonomi är fortsatt osäkert. Sveriges BNP utvecklas svagt under 2013 med såväl fallande export som minskade investeringar. Lågkon- junkturen har blivit mer utdragen än vad som prognostiserades i budgetpro- positionen för 2013. Enligt utskottet kan emellertid vissa ljuspunkter skönjas i ekonomin. Stämningsläget har förbättrats, vilket exempelvis fram- går av den senaste konjunkturbarometern från oktober 2013.

Regeringens prognos över BNP-utvecklingen ligger på 1,2 procent för 2013 och 2,5 procent för 2014, vilket är marginellt högre än i vårproposi- tionen. Den svaga tillväxten gör att arbetslösheten ökar något under 2013, även om prognosen reviderats ned sedan den ekonomiska vårpropositio- nen. Sysselsättningen väntas stiga med 0,8 procent både 2013 och 2014, vilket är starkare än bedömningen i regeringens vårproposition. Till följd av den svaga internationella konjunkturutvecklingen bedömer regeringen

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2013/14:FiU1

att exportefterfrågan kommer att utvecklas svagt. Den inhemska konsumtio- nen fortsätter därmed att vara viktig för tillväxten de kommande åren. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att riskerna för en svagare eko- nomisk utveckling dominerar då världsekonomin fortfarande präglas av stor osäkerhet. I ett av regeringens alternativa scenarier bedöms effekterna av högre räntor i omvärlden. Högre räntor skulle enligt denna prognos inne- bära en 0,7 procent lägre BNP-tillväxt under 2014 jämfört med regering- ens huvudscenario (se tabell 1.4).

Utvecklingen i omvärlden

För en liten öppen ekonomi som den svenska med stor handel med omvärl- den är en förbättrad internationell konjunktur en förutsättning för högre tillväxt. Utskottet kan konstatera att den ekonomiska utvecklingen i omvärl- den är fortsatt osäker. Under 2012 och inledningen av 2013 försämrades det internationella konjunkturläget, men har förbättrats något under de senaste månaderna. För andra halvan av 2013 kan utskottet konstatera att regeringens prognos för euroområdet är något mer positiv. Enligt Consen- sus Forecasts bedömning kommer euroområdet, sett till helåret, att påbörja återhämtningen och nå en svag tillväxt för årets sista kvartal.1 Utveck- lingen dämpas dock av den fortsatta recessionen i stora ekonomier som Spanien och Italien. Från USA kommer vissa positiva signaler och reger- ingens prognos är att den amerikanska ekonomin växer med omkring 2,7 procent under 2014. Den kinesiska ekonomin har fortsatt att växa i god takt efter inbromsningen i början av 2013. Japans ekonomi visar också tecken på förbättringar.

De försiktigt positiva signaler som kan skönjas i omvärlden vilar emel- lertid på en bräcklig grund. Enligt utskottet förutsätter en fortsatt god utveckling att bl.a. skuldkrisen i USA får en långsiktig lösning och att finansieringen av den federala staten inte äventyras. Hur de finanspolitiska problemen i USA hanteras framöver kan få följdeffekter på såväl den ame- rikanska som den globala ekonomin. Stora utmaningar kvarstår också för euroområdet vad gäller hanteringen av statsskulder, svaga banker och nöd- vändiga strukturella reformer.

Arbetsmarknaden

Utskottet konstaterar att den utdragna lågkonjunkturen avspeglar sig på arbetsmarknaden med en hög arbetslöshet. Arbetslösheten ligger på när- mare 8 procent enligt den senaste arbetskraftsundersökningen för septem- ber 2013. Undersökningen visar samtidigt att trenden på arbetsmarknaden är positiv med ett ökat antal sysselsatta och en något minskad arbetslöshet. Under 2013 har också såväl arbetskraften som sysselsättningen stigit. Utskottet noterar att regeringen har reviderat ned sin prognos över arbets-

1 Concensus Economics. Concensus Forecasts, oktober 2013.

2013/14:FiU1	1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN
	löshetens utveckling sedan vårpropositionen för 2013. Detta beror främst
	på att sysselsättningen och arbetskraften har utvecklats bättre än reger-
	ingen förväntat. I takt med att konjunkturen förstärks väntas arbetslösheten
	sjunka de kommande åren. Normalt sker förändringar på arbetsmarknaden
	med viss eftersläpning mot BNP-tillväxten. Därför bedöms större ned-
	gångar i arbetslösheten komma först 2016–2017.
	Penningpolitiken och hushållens skuldsättning
	Penningpolitiken är fortsatt expansiv. Riksbanken lämnade reporäntan oför-
	ändrad på 1 procent vid det penningpolitiska mötet i oktober 2013. Repo-
	räntan har därmed legat oförändrad i över ett år. Inflationen för 2013
	beräknas enligt regeringens bedömning bli 0,1 procent och 0,9 procent för
	2014, vilket är under inflationsmålet. Riksbanken har uttryckt att oro för
	hushållens skuldsättning är ett av skälen till att räntan inte sänkts ytterli-
	gare, trots det låga inflationstrycket. Hushållens skulder i procent av
	disponibel inkomst fortsätter också att öka. Ökningstakten var 4,8 procent
	i september 2013 jämfört med 4,5 procent i september 2012. Regeringens
	prognos för reporäntan har reviderats ned för åren 2013–2016 på grund av
	ett lågt kostnadstryck och ett avsevärt lägre resursutnyttjande jämfört med
	budgetpropositionen för 2013. Reporäntan bedöms nu ligga kvar på 1 pro-
	cent under hela 2014. När konjunkturen blir starkare och inflationen stiger
	väntas också att räntan långsamt börjar höjas.
	Utskottet noterar att hushållens skuldsättning fortsätter att öka. Utveck-
	lingen av såväl bostadspriserna som skuldsättningen bör därför följas
	kontinuerligt.
	Prognoser över den ekonomiska utvecklingen
	Utskottet kan konstatera att regeringens, Riksbankens och Konjunkturinsti-
	tutets bedömningar av den ekonomiska utvecklingen är väldigt lika. Riks-
	banken tror på en något snabbare konjunkturåterhämtning och därmed
	något högre räntor, tillväxt, inflation och resursutnyttjande för 2015 och
	framåt, men för det närmaste året är det små skillnader prognosmakare
	emellan. Utskottet vill i detta sammanhang betona att det är positivt att
	regeringen fr.o.m. budgetpropositionen för 2014 gör en prognosjämförelse
	med relevanta bedömare för de viktigaste variablerna.
	Svensk ekonomi står stark trots ett osäkert ekonomiskt läge
	Sammantaget anser utskottet att Sverige har ett starkt utgångsläge i en fort-
	satt osäker ekonomisk situation. Enligt utskottet är utvecklingen i Sverige
	under 2014 avhängig utfallet i framför allt euroområdet och USA. Om
	utvecklingen i omvärlden blir avsevärt sämre än förväntat riskerar detta att
	påverka tillväxten för hela euroområdet och därmed också indirekt Sve-

1 DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN

2013/14:FiU1

rige. Ett ytterligare orosmoln är utvecklingen i USA. Utskottet kan också konstatera att just riskerna för en svagare utveckling än väntat i omvärlden bedöms dominera i regeringens prognos.

2013/14:FiU1

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Finanspolitiken bör ha en expan- siv inriktning i närtid för att stödja återhämtningen i ekonomin. Ett budgetutrymme för 2014 motsvarande 24 miljarder kronor bedöms av utskottet som väl avvägt.

En central åtgärd för att få fler i arbete är jobbskatteavdraget som skapar förutsättningar för högre varaktig sysselsättning och som dessutom stärker hushållens ekonomi, vilket bidrar till att stödja tillväxten. Även en höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt är en viktig åtgärd som skapar förutsättningar för högre tillväxt och fler arbetade timmar. Fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden måste skapas för unga. Samtidigt måste möjligheterna förbättras för långtidsarbetslösa att komma i arbete. Tillgång till utbildning som håller en hög kvalitet är vik- tigt för jobben och för att värna Sveriges konkurrenskraft. Insat- ser för ökad kunskap i skolan är därför centralt. För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs ett dyna- miskt näringsliv. Hindren för att starta, driva och utveckla före- tag ska därför vara så få och låga som möjligt. En väl fungerande bostadsmarknad och infrastruktur är förutsättningar för en god ekonomisk tillväxt och fler jobb. Fördelningspolitiken bör även i fortsättningen inriktas på att stärka sysselsättningen, förbättra utbildningen och minska utanförskapet. Utskottet står vidare bakom regeringens ambitiösa miljö-, energi- och klimatar- bete där visionen är att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthus- gaser i atmosfären.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).

I detta kapitel behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och bud- getpolitiken. Regeringens förslag till riktlinjer beskrivs i avsnitt 2.1. Social- demokraternas förslag beskrivs i avsnitt 2.2, Miljöpartiets i avsnitt 2.3, Sverigedemokraternas i avsnitt 2.4 och Vänsterpartiets i avsnitt 2.5.

De förslag som behandlas i detta kapitel framgår inledningsvis i betän- kandet under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 1 Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

2.1 Propositionens förslag till riktlinjer

2.1.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Sverige har starka offentliga finanser

Den fortsatta internationella lågkonjunkturen gör att det tar lång tid innan arbetslösheten minskar påtagligt. Mot slutet av prognosperioden kommer Sverige att ha gått igenom en lågkonjunktur som varat i minst nio år. En så lång period av låg efterfrågan på arbetskraft ökar riskerna för att arbets- lösheten biter sig fast på en hög nivå. Utrymmet för en ytterligare expan- siv penningpolitik är begränsat eftersom reporäntan ligger på en låg nivå. Det är enligt regeringen därför lämpligt att finanspolitiken tar ett större ansvar i detta läge, och man föreslår i propositionen åtgärder på drygt 24 miljarder kronor. Det handlar bl.a. om att stödja tillväxten och varaktigt öka sysselsättningen, satsa på kunskap och stärkt konkurrenskraft, stärka välfärden och sammanhållningen samt att skydda miljön och klimatet.

Sverige är ett av EU:s medlemsländer med starkast offentliga finanser. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld väntas uppgå till 42,6 procent av BNP 2014, att jämföra med referensvärdet inom EU:s stabili- tets- och tillväxtpakt på 60 procent av BNP (se tabell 2.1). Även det finansiella sparandet är bättre än referensvärdet om –3 procent av BNP.

Riksgäldskontorets utlåning om 104 miljarder kronor till Riksbanken för förstärkning av valutareserven har medfört att bruttoskulden har ökat med ca 3 procentenheter 2013 och framåt. Statens nettoskuld påverkas emeller- tid inte av detta. Bruttoskulden förväntas gradvis minska ned mot 35 procent under perioden.

Jämfört med vårpropositionen har prognosen för det finansiella sparan- det 2014–2017 reviderats ned med 20–40 miljarder kronor, motsvarande 0,5–0,9 procent av BNP, per år. Revideringarna förklaras i huvudsak av att statens skatteinkomster blir lägre till följd av de reformer som föreslås och aviseras i denna proposition. Även statens utgifter beräknas bli högre jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Det är framför allt utgifterna för sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättningar som successivt beräknas bli högre. Också utgifterna för kommunal konsum- tion beräknas bli högre än vad som antogs i vårpropositionen.

2013/14:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finanser

Miljoner kronor

	2014	2015	2016		2017
Offentliga sektorns inkomster	1 842 202	1 929 182	2 026 105		2 125 024
Offentliga sektorns utgifter	1 900 321	1 945 822	2 008 437		2 077 947
Finansiellt sparande	−58 119	−16 640	17 668		47 077
Staten	−47 447	−3 959	33 768		62 502
Ålderspensionssystemet	1 652	−896	−7 130		−9 658
Kommunsektorn	−12 324	−11 785	−8 970		−5 767
Finansiellt sparande i procent av BNP	–1,5 %	–0,4 %	0,4	%	1,1	%
Konsoliderad bruttoskuld, procent av BNP	42,6 %	41,2 %	38,3	%	35,1	%

Källa: Budgetpropositionen för 2014.

För 2014 beräknas ett underskott i det finansiella sparandet i staten på 47 miljarder kronor, se tabell 2.1. En relativt kraftig minskning av utgifterna i relation till BNP 2015–2017 leder till att det finansiella sparandet i staten är i balans 2015 och sedan förstärks fram till 2017.

Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet är negativt samtliga år under prognosperioden med undantag för 2014. Balanseringen, som är ett sätt att genom justering av indexeringen säkerställa att pensionssyste- mets utgifter inte långsiktigt överstiger dess inkomster, förväntas vara aktiverad under hela prognosperioden.

Kommunsektorns finanser bedöms vara förhållandevis stabila under pro- gnosperioden. I prognosen antas kommuner och landsting sammantaget anpassa konsumtionsutgifterna så att ett resultat motsvarande god ekono- misk hushållning uppnås på sikt. I takt med att arbetsmarknaden successivt förbättras stärks de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och lands- ting fr.o.m. 2015.

Uppföljning av överskottsmålet

I tabell 2.2 redovisas det finansiella sparandet och de indikatorer som används för att följa upp överskottsmålet. Eftersom överskottsmålet främst är ett framåtblickande riktmärke för finanspolitiken följs målet i första hand upp i ett framåtblickande perspektiv. En bakåtblickande analys görs dock för att se om det funnits systematiska fel i finanspolitiken som riske- rar att minska sannolikheten för att målet ska nås i framtiden. Perioden 2003–2012 (= det bakåtblickande tioårssnittet) uppgick det finansiella spa- randet till 0,7 procent av BNP och justerat för konjunkturen till 1,5 procent av BNP. Med hänsyn till konjunkturen tyder detta enligt reger- ingen på att det inte finns några systematiska avvikelser i finanspolitiken som kan påverka måluppfyllelsen framöver.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

De framåtblickande indikatorerna, sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet, visar att det finansiella sparandet ligger under den målsatta nivån 2012–2015. Åren därefter stärks det finansiella sparandet gradvis så att det överstiger 1 procent av BNP mot slutet av perioden. Bedömningen bygger på en oförändrad finanspolitik efter 2014.

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP Utfallsdata för 2012 och prognoser 2013–2017

	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Finansiellt sparande	–0,6	–1,2	–1,5	–0,4	0,4	1,1
Bakåtblickande tioårssnitt	0,7
Konjunkturjusterat1	1,5
Sjuårsindikatorn	–0,8	–0,6	–0,4
Konjunkturjusterad1	1,1	0,8	0,7
Strukturellt sparande	0,6	0,5	0,2	0,8	1,0	1,2
BNP-gap	–2,7	–3,5	–3,0	–2,1	–1,0	–0,2
Sjuårssnitt	–3,2	–2,4	–2,0
Bakåtblickande tioårssnitt	–1,2

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55.

Källor: Budgetpropositionen för 2014.

Budgetutrymmet 2014

Regeringen bedömer att det finns utrymme för ofinansierade permanenta reformer om 24 miljarder kronor 2014. Denna storlek på budgetutrymmet bidrar till att hålla uppe den samlade efterfrågan i ekonomin samtidigt som förtroendet för finanspolitiken värnas. Som framgått ovan pekar de indika- torer som används för att följa upp överskottsmålet på att det finansiella sparandet för närvarande ligger under den målsatta nivån men att sparan- det stärks över tid. Att det finns ett stort förtroende för Sveriges offentliga finanser ger utrymme för att 2014 bedriva en finanspolitik som stöder arbetsmarknaden. Jämfört med bedömningen i vårpropositionen är det finan- siella sparandet i de offentliga finanserna något lägre ett par år fram i tiden. Det innebär att riskerna med att använda en del av budgetutrymmet tidigare under perioden har ökat, men detta måste vägas mot risken att den höga arbetslösheten permanentas om inte finanspolitiken agerar, anser reger- ingen.

Uppföljning av utgiftstaket för staten

Jämfört med bedömningen i vårpropositionen bedöms nu budgeteringsmar- ginalen i förhållande till utgiftstaket bli mellan 6 och 16 miljarder kronor mindre 2014–2017. Den största förändringen har skett för 2015, vilket främst förklaras av att volymerna i sjukförsäkringen beräknas bli väsentligt högre. Regeringen bedömer att budgeteringsmarginalen för 2013–2015 är

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

tillräcklig för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen. Emellertid finns det inget ytterligare utrymme i förhållande till säkerhets- marginalen 2014 och 20151.

Tabell 2.3 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor	833 005	834 544	833 742	849 502
Minskning av anslagsbehållningar	−1 660	−2 766	−1 219	−1 455
Utgifter för ålderspensionssystemet vid	257 728	270 467	289 768	306 870
sidan av statsbudgeten
Takbegränsade utgifter	1 090 733	1 105 011	1 123 510	1 156 372
Budgeteringsmarginal	16 267	21 989	43 490	39 628
Utgiftstak för staten	1 107 000	1 127 000	1 167 000	1 196 000
Utgiftstak för staten i procent av BNP	29,5 %	28,6 %	28,1 %	27,5 %

Källa: Budgetpropositionen för 2014.

Regeringen föreslår vissa tekniska justeringar av utgiftstaken för 2014 och 2015 som innebär att de tidigare fastställda nivåerna bör höjas med 2 mil- jarder kronor respektive år. Dessa förändringar beskrivs mer ingående i avsnitt 3.1.

För 2016 föreslår regeringen att utgiftstaket fastställs till 1 167 miljar- der kronor. Förslaget innebär att nivån på taket ökar med 40 miljarder kronor i förhållande till 2015. För 2017 gör regeringen bedömningen att utgiftstaket bör uppgå till 1 196 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2016. Förslaget till nivå för 2016 och bedömningen av nivån för 2017 överensstämmer med bedömningen av dessa år i 2013 års ekonomiska vårproposition, exklusive sådana budgetfö- rändringar som motiverar tekniska justeringar. Regeringen anser att budge- teringsmarginalen för 2016 behöver vara något större än den säkerhetsmar- ginal som ges av riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek, detta eftersom nedåtrisken i den makroekonomiska utvecklingen motiverar att det bör finnas en möjlighet att vid behov vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgiftssida för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen.

En viktig funktion för utgiftstaket är att ge förutsättningar att uppnå över- skottsmålet. Utrymmet för reformer på utgiftssidan 2016 och 2017 begrän- sas för närvarande primärt av överskottsmålet. Förslaget till utgiftstakets nivå 2016 och bedömningen av nivån för 2017 medför att utgiftstaket i procent av BNP minskar t.o.m. 2017. Den offentliga sektorns skatteinkoms- ter utvecklas över tiden i ungefär samma takt som BNP, förutsatt att det

1 Enligt regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek bör säkerhets- marginalen uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna innevarande år t (2013), minst 1,5 procent år t+1 (2014) och minst 2 procent år t+2 (2015). Den nödvän- diga bufferten för år t+3 (2016) och för t+4 (2017) bedöms behöva vara minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

inte beslutas om skatteförändringar. Nivåerna på utgiftstaket 2016 och 2017 ger därmed stöd för en förstärkning av de offentliga finanserna t.o.m. 2017.

De takbegränsade utgifterna omräknade till fasta priser ökar måttligt under prognosåren i frånvaro av nya beslut om reformer. Ökningen är hän- förlig till pensionssystemet, medan däremot statens utgifter faller i fasta priser. Det betyder att statens samlade storlek minskar under perioden.

Statens budgetsaldo och statsskulden

År 2014 väntas budgetsaldot uppvisa ett underskott på 45 miljarder kro- nor. Budgetsaldot förstärks dock gradvis under hela prognosperioden, och 2017 beräknas överskottet uppgå till 82 miljarder kronor. Budgetsaldot och statsskulden framgår av tabell 2.4. Som andel av BNP minskar statsskul- den från 35,2 procent 2014 till 27,3 procent av BNP 2017.

Tabell 2.4 Statsbudgetens saldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	824 219	859 740	911 158	957 053
därav inkomster av försåld egendom	15 000	15 000	15 000	15 000
Statsbudgetens utgifter	868 915	860 385	858 267	875 327
därav statsskuldsräntor	22 084	26 857	23 627	21 913
Riksgäldskontorets nettoutlåning	13 817	−1 016	898	3 912
kassamässig korrigering	0	0	0	0
Statsbudgetens saldo	−44 695	−645	52 891	81 726
Statsskuld vid årets slut	1 321 482	1 322 627	1 269 936	1 186 810
Statsskuld i procent av BNP	35,2 %	33,6 %	30,6 %	27,3 %

Källa: Budgetpropositionen för 2014.

Statsbudgetens totala inkomster beräknas öka från ca 824 miljarder kronor 2014 till ca 957 miljarder kronor 2017, se tabell 2.4. Huvuddelen av stats- budgetens totala inkomster utgörs av skatteinkomster. Under posten Inkoms- ter av försåld egendom redovisas försäljningar av aktier i statligt ägda bolag. För 2014–2017 antas försäljningsinkomsterna beräkningstekniskt uppgå till 15 miljarder kronor per år.

Av tabell 2.4 framgår också att statsbudgetens totala utgifter beräknas öka från ca 869 miljarder kronor 2014 till ca 875 miljarder kronor 2017. De totala utgifterna påverkas av redan tidigare beslutade och nu föreslagna eller aviserade utgiftsreformer samt av regeringens makroekonomiska förut- sättningar, volymantaganden för vissa transfereringssystem samt pris- och löneomräkningen av främst förvaltningsanslagen. De reformer på utgiftssi- dan som föreslås i denna proposition inom bl.a. områdena utbildning och forskning, arbetsmarknad samt kommunsektorn ökar de takbegränsade utgif- terna med 1 miljard kronor 2014 jämfört med 2013. År 2015 upphör flera

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

tillfälliga satsningar, vilket innebär att utgifterna till följd av reformer mins- kar jämfört med 2014. År 2016 ökar utgifterna till följd av reformer med ca 2 miljarder kronor.

Mellan 2013 och 2014 ökar utgifterna för statsskuldsräntor från ca 16 till ca 22 miljarder kronor till följd av bl.a. en något ökande statsskuld och högre kursförluster vid lånebyten. Bortsett från tillfälliga effekter påverkas ränteutgifterna 2015–2017 huvudsakligen av två sinsemellan motverkande faktorer: låga men stigande marknadsräntor och en minskande statsskuld.

Tabell 2.5 Statsbudgetens inkomster enligt regeringen

Miljoner kronor

	2014	2015	2016	2017
Direkta skatter på arbete	531 338	556 447	587 436	617 595
Indirekta skatter på arbete	460 905	480 079	503 136	527 525
Skatt på kapital	185 336	198 761	212 549	226 164
Skatt på konsumtion och insatsvaror	473 390	495 199	516 986	538 871
Övrigt 1	2 965	3 178	3 231	3 306
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	1 653 934	1 733 665	1 823 338	1 913 461
avgår skatter till andra sektorer	−832 257	−868 336	−912 368	−958 066
Statens skatteintäkter (periodiserat)	821 677	865 329	910 970	955 394
Periodiseringar	−9 865	−5 103	8 606	6 785
Statens skatteinkomster (kassamässigt)	811 812	860 226	919 576	962 180
Övriga inkomster (kassamässigt)	12 407	−486	−8 419	−5 127
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	824 219	859 740	911 158	957 053

1 Avser skatt på import, restförda och övriga skatter samt avgående poster (skatter till EU). Källa: Budgetpropositionen för 2014.

Regeringens prognos över statsbudgetens inkomster fördelade på olika inkomsttyper framgår av tabell 2.5. De totala skatteintäkterna bedöms öka i relativt måttlig takt 2013 och 2014 till följd av att den svenska ekonomin fortsätter växa i en ganska återhållsam takt. Samtidigt som BNP-tillväxten successivt tilltar beräknas skatteintäkterna öka med ca 5 procent per år 2015– 2017. Samtliga skattebaser – skatt på arbete, kapital och konsumtion – vän- tas bidra till ökningen. På några års sikt är det utvecklingen på arbetsmark- naden som är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas. Om man bara ser till effekterna av reformer beräknas de skatteändringar regeringen före- slår i denna proposition sammantaget medföra att skatteintäkterna minskar med ca 19 miljarder kronor per år 2014–2017.

I förhållande till vårpropositionen har prognosen för de totala skattein- täkterna 2014–2017 reviderats ned 6–9 miljarder kronor per år. Det är främst prognosen för skatt på arbete som har reviderats ned med 13–14 miljarder kronor per år, vilket förklaras av de skatteändringar som reger- ingen föreslår i denna proposition. Å andra sidan har prognosen för skatt på kapital reviderats upp 8–10 miljarder kronor per år i förhållande till prognosen i vårpropositionen, bl.a. beroende på en ny bedömning av utveck- lingen av bolagsskatteintäkterna.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

2.1.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken

Tillväxt och sysselsättning

Regeringen anser att det även i fortsättningen är angeläget med utbudssti- mulerande åtgärder för att få fler att delta på arbetsmarknaden och öka sitt arbetsutbud. Detta kombineras med åtgärder som stimulerar efterfrågan på arbetskraft som står långt ifrån arbetsmarknaden och som har svårt att hitta arbete till rådande lönestruktur. Sammantaget föreslår regeringen refor- mer motsvarande 21,4 miljarder kronor 2014 för att stödja tillväxten i ekonomin och för att varaktigt öka sysselsättningen.

Jobbskatteavdraget förstärks i ytterligare ett steg, och den nedre skikt- gränsen för statlig inkomstskatt höjs. Ett ytterligare steg i jobbskatteavdra- get beräknas på sikt leda till att antalet sysselsatta ökar med ca 13 000. Den höjda skiktgränsen beräknas leda till en ökning av antalet arbetade timmar. Omräknat bedöms det motsvara ca 4 000 helårsarbetskrafter. De båda förslagen beräknas sammantaget minska den offentliga sektorns inkomster med 15 miljarder kronor 2014. Vidare föreslås att skatten för pensionärer sänks, vilket beräknas minska den offentliga sektorns inkoms- ter med 2,5 miljarder kronor 2014. Regeringens ambition att förbättra välfärden för dem som fyllt 65 år motiverar enligt regeringen en höjning av det förhöjda grundavdraget för äldre. Skattesänkningen bidrar också till att stödja tillväxten och sysselsättningen genom en ökad efterfrågan. Den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten föreslås avskaffas. Enligt regeringen ökar förslaget de disponibla inkomsterna, vil- ket väntas bidra till en högre konsumtion och en snabbare tillväxt. Försla- get medför att ca 2,2 miljoner av totalt 3,4 miljoner sysselsatta får en sänkning av avgiften med totalt ca 2,8 miljarder kronor 2014.

Ungdomsarbetslösheten är enligt regeringen en av våra största samhälls- utmaningar. Många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden, och arbetslösheten inom gruppen fortsätter att vara hög. Det är därför viktigt att skapa nya och bredare vägar till jobb för unga. Avgörande steg för att uppnå detta har enligt regeringen tagits inom ramen för de s.k. trepartssam- talen mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. Genom s.k. yrkesin- troduktionsavtal ska övergången från skola till arbetsliv underlättas. För att stimulera arbetsgivare att anställa föreslås att dessa får ett ekonomiskt stöd i form av en lönesubvention. När systemet väl är etablerat uppskattas det kunna omfatta upp emot 30 000 anställda per år. Regeringen föreslår även åtgärder för att stärka de gymnasiala lärlings- och yrkesprogrammen, bl.a. höjs det s.k. anordnarbidraget och kostnadsersättningen till lärlingar.

I syfte att ytterligare öka efterfrågan på unga på arbetsmarknaden före- slås en mer riktad nedsättning av socialavgifterna.

Utöver stöd för yrkesintroduktion och en ny utformning av socialavgifts- sänkningen är det enligt regeringen viktigt att också särskilt stärka jobb- chanserna för unga som står längst från arbetsmarknaden. Enligt regeringen spelar arbetsmarknadspolitiken här en viktig roll för att rusta

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

unga arbetslösa till jobb eller utbildning. Regeringen vill ge ungdomar ett mer individuellt anpassat stöd och avsätter medel för att öka antalet arbets- förmedlare.

För att skapa ytterligare förbättrade förutsättningar för långtidsarbetslösa att komma i arbete föreslår regeringen förändringar inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin. Bland annat föreslås att möjligheten till arbets- marknadsutbildning permanentas och att det tillfälliga särskilda anställnings- stödet permanentas.

Sammantaget föreslås reformer för nya och bredare vägar in på arbets- marknaden för unga och förbättrade förutsättningar för långtidsarbetslösa på ca 1 miljard kronor 2014.

Att skapa sysselsättning i utsatta områden är enligt regeringen av stor vikt för att förbättra de utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden och för långsiktig tillväxt och sammanhållning. Regeringen föreslår därför en utveckling av etableringsprocessen, framflyttad etableringsplan, utökad undervisningstid i svenska och ytterligare platser till kompletterande utbild- ning. Vidare aviseras att ett system med s.k. nystartszoner ska införas. Nystartszoner är ett verktyg för att minska utanförskapet i de områden där flest personer saknar sysselsättning, har låg utbildning och får långvarigt försörjningsstöd. Förslaget innebär att företag inom vissa zoner som uppfyl- ler vissa villkor får göra avdrag vid beräkning av socialavgifterna.

En väl fungerande arbetsmarknad präglas av en god förmåga till omställ- ning vid strukturomvandling och ekonomiska kriser. Mot den bakgrunden aviserar regeringen att det införs ett statligt subventionerat system för till- fälligt stöd vid korttidsarbete. Stödet syftar till att i synnerligen djupa lågkonjunkturer bevara arbetstillfällen vid företag som möter en avvikande efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Reger- ingen vill också förstärka omställningsförmågan på arbetsmarknaden och föreslår bl.a. att det införs en möjlighet att få studiemedel även för utbild- ningar som inte omfattas av statsbidrag.

Kunskap och stärkt konkurrenskraft

Sverige är en liten öppen ekonomi där handel och andra former av utbyte med omvärlden är avgörande för välfärdsutvecklingen. När omvärlden för- ändras är det nödvändigt att strukturen för svensk produktion anpassas. För en fortsatt god anpassningsförmåga krävs enligt regeringen ett utbild- ningssystem som säkerställer tillgången på välutbildad arbetskraft, högkva- litativ forskning och innovation samt väl fungerande transportsystem och arbetsmarknad. Bra villkor för företagande och entreprenörskap är vidare avgörande för att företag ska investera i Sverige. En väl fungerande bostads- marknad och goda pendlingsmöjligheter ökar arbetskraftens rörlighet och underlättar därmed anpassningen till följd av strukturomvandlingen. Sam- mantaget föreslår regeringen reformer motsvarande ca 1,9 miljarder kronor 2014 för ökade kunskaper i skolan och en förstärkt konkurrenskraft.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

Det svenska utbildningssystemet bedöms i många avseenden fungera bra. Internationella jämförelser visar dock att svenska elevers kunskaps- nivå har sjunkit sedan 1990-talet. Det finns enligt regeringen flera utma- ningar inom utbildningssystemet. Såväl svensk som internationell forsk- ning visar på att läraren och lärarens agerande i klassrummet är en av de viktigaste faktorerna för elevernas kunskapsutveckling. För att säkra rekry- teringen till läraryrket föreslår regeringen bl.a. ytterligare medel till fler karriärtjänster för lärare och ökade medel för kompetensutveckling för lärare i svenska. Regeringen anser vidare att studieresultaten i matematik behöver förbättras och föreslår att undervisningstiden utökas. Regeringen anser även att ett statsbidrag bör införas för undervisning under skollov för de elever som riskerar att inte klara kunskapskraven.

För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs ett dyna- miskt näringsliv i hela landet. Hindren för att starta, driva och utveckla företag ska därför vara så få och låga som möjligt. Enligt regeringen är kontinuerliga satsningar på forskning och innovation en viktig faktor för att företagen ska behålla sin konkurrenskraft och ha goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar. För att ge framför allt mindre företag för- bättrade möjligheter att bedriva forskning och utveckling föreslår reger- ingen att arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning och utveckling sätts ned med 10 procentenheter. Företag och deras ägare ska vidare ha goda skattemässiga villkor, och skatter ska tas ut på ett effektivt och rättvisst sätt. För att bl.a. förstärka incitamenten för delägare i mindre företag att anställa föreslås en förändring i de s.k. 3:12-reglerna. Reger- ingen aviserar även förbättrade villkor för enskilda näringsidkare genom att ytterligare sänka egenavgiften. Vidare bereds inom Regeringskansliet utformningen av det nya landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020, inom ramen för svensk medfinansiering för genomförande av EU:s sam- manhållningspolitik. Programmet syftar till att främja miljö, jobb och tillväxt på den svenska landsbygden.

En väl fungerande bostadsmarknad och infrastruktur är en förutsättning för god ekonomisk tillväxt. Enligt regeringen är detta en särskild utmaning i storstadsområdena. Mot den bakgrunden fortsätter regeringen arbetet med att förenkla regelverket för nyproduktion av hyresrätter. En särskild utre- dare har lämnat förslag på hur vissa hinder för nyproduktion av hyresrätter kan tas bort. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare överväger regeringen vilka åtgärder som behöver vidtas för att Plangenomförandeutredningens förslag ska kunna genomföras.

Välfärd och sammanhållning

En svag förankring på arbetsmarknaden är enligt regeringen den enskilt viktigaste förklaringen till att en del hushåll har en låg ekonomisk stan- dard eller är ekonomiskt utsatta. Kärnan i regeringens fördelningspolitiska strategi är därför fortsatt ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Genom riktade åtgärder ska den ekonomiska utsattheten mins-

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

kas. För familjer och barn föreslås bl.a. höjningar av bostadsbidrag och att en fritidspeng införs. För pensionärer höjs bostadsbidrag. Förslagen beräk- nas försvaga den offentliga sektorns finanser med ca 0,5 miljarder kronor 2014.

Målet för hälso- och sjukvården samt omsorgen är att alla, oavsett inkomst och bakgrund, ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård samt omsorg av god kvalitet. Äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och i sin vardag. Under de senaste åren har en rad satsningar gjorts för att nå dessa mål. Flera utma- ningar bedöms dock kvarstå. Regeringen föreslår därför bl.a. att medel avsätts för vård av personer med kroniska sjukdomar, att det säkerställs att svenska läkemedelspriser är i nivå med priser i jämförbara länder och att hälso- och sjukvårdsutbildningarna i Stockholm byggs ut. Av folkhälsopo- litiska skäl föreslås att skatten på alkohol höjs. Sammantaget innebär förslagen inom områdena sjukvård och omsorg, läkemedel och höjd alko- holskatt att den offentliga sektorns finanser förstärks med ca 1 miljard kronor 2014.

Rättsväsendet och Försvarsmakten

Enligt regeringen är ett väl fungerande rättsväsende en viktig förutsättning för att befolkningen ska känna trygghet. Rättsväsendet har förstärkts med stora resurstillskott, men för en mer effektiv brottsbekämpning anser reger- ingen att mer behöver göras. Därför har två utredningar tillsatts som bl.a. ska se över straffskalorna. Ett kontinuerligt arbete bedrivs för att stärka insatserna mot våld i nära relationer. Som en del i detta arbete föreslås en permanent förstärkning av resurserna till landets kvinnojourer.

För att underlätta det omställningsarbete som inleddes i samband med att riksdagen fattade beslut om en ny inriktning för försvaret 2009 föreslås att Försvarsmakten tillförs ytterligare resurser.

Skydda miljön och klimatet

Regeringens vision är att Sverige 2050 har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Genom att uppfylla högt ställda målsättningar visar Sverige vägen för andra länder och skapar ett bra utgångsläge för det fortsatta arbetet. Utgångs- punkten i regeringens miljöarbete är ett ambitiöst miljömålssystem. Miljö- skatter och andra ekonomiska styrmedel används för att kostandseffektivt uppnå klimat-, energi- och miljöpolitiska mål. Enligt regeringen är det ange- läget att dessa styrmedel görs mer träffsäkra och ändamålsenliga.

För att bidra till att vissa miljömål ska uppnås föreslår regeringen ökade medel för bl.a. ett ökat fokus på kemikaliefrågor. Medel avsätts för en effektivare energianvändning, bl.a. föreslås att stödet till kommunal energi- och klimatrådgivning förlängs i ytterligare tre år t.o.m. 2017. För att underlätta utvecklingen av miljöteknikföretag avser regeringen att etablera en grön investeringsfond. Vidare föreslås ett kvotpliktssystem för en ökad

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

användning av biodrivmedel, förlängd tidsbegränsad nedsättning av för- månsvärdet av vissa miljöbilar och en skattereduktion för mikroproducen- ter av el från förnybara energikällor.

Finansiell stabilitet och stärkt konsumentskydd

En stabil och väl fungerande finansiell sektor är en förutsättning för inve- steringar, produktion, sysselsättning och sparande. Finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma och är därför ett allvarligt hot mot offent- liga finanser och ett lands ekonomiska utveckling. Arbetet med att säker- ställa ett stabilt finansiellt system i spåren av den finansiella krisen är därför enligt regeringen fortsatt högt prioriterat. För en stärkt finansiell till- syn föreslår regeringen bl.a. att Finansinspektionen tillförs ytterligare medel under 2014–2016. Regeringen avser vidare att föreslå att Finansin- spektionen får det huvudsakliga ansvaret för verktygen för finansiell stabi- litet, t.ex. den s.k. kontracykliska kapitalbufferten. Vidare avser regeringen att inrätta ett finansiellt stabilitetsråd bestående av finansmarknadsminis- tern och cheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskonto- ret. Regeringen anser att stabilitetsfonden bör göras om till en fond med finansiella tillgångar, att målnivån för fonden tas bort och att stabilitetsav- giften ses över. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor.

En grundläggande förutsättning för ett väl fungerande finansiellt system är vidare att konsumenterna har förtroende för aktörerna på de finansiella marknaderna. Regeringen föreslår därför att konsumentinformationen görs mer tillgänglig genom en konsumentupplysningstjänst. Ett arbete pågår med att förtydliga kraven på de aktörer som erbjuder finansiella tjänster och produkter, både de som producerar dem och de som enbart förmedlar dem. Två utredningar arbetar parallellt med att stärka regelverken för råd- givare och förvaltare (dir. 2012:98 och dir. 2013:55).

Regeringen avser vidare bl.a. att ställa högre krav på transparens i bolå- nemarknaden och förstärka konsumentskyddet vid telefonförsäljning. Under hösten kommer regeringen att överlämna ett lagförslag till riksda- gen med krav på tillstånd för konsumentkreditgivning för snabblåneföre- tag. Samtidigt arbetar Regeringskansliet med lagförslag som ska möjlig- göra för Konsumentverket att ta ut en straffavgift från bl.a. snabblåneföretag som bl.a. inte gör ordentliga kreditprövningar.

2.1.3 Granskning och ekonomisk styrning

I kapitel 12 i budgetpropositionen lämnar regeringen bl.a. sin syn på EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska terminen. Regeringen lämnar också sina bedömningar med anledning av de rekom- mendationer och bedömningar som Finanspolitiska rådet framfört i sin årliga rapport 2013. Det lämnas även en redovisning av hur den ekono- miska styrningen har utvecklats.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Den europeiska terminen och EU:s rekommendationer till Sverige

Den europeiska terminen syftar till att öka samstämmigheten i rapporter- ingen och granskningen av medlemsländernas åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), Stabilitets- och till- växtpakten och förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser.

Under våren 2013 utarbetade medlemsstaterna nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram. Programmen bedömdes av Euro- peiska kommissionen med hänsyn till medlemsstaternas relativa utgångslä- gen och nationella förutsättningar. Den 29 maj 2013 sammanfattade kommissionen i ett meddelande resultatet av analysen. Samtidigt presente- rades förslag till rekommendationer för varje enskild medlemsstat och euroområdet som helhet. Samtliga medlemsländer fick rekommendationer. Sverige fick, liksom föregående år, fyra rekommendationer. Dessa var att fortsätta driva en tillväxtvänlig finanspolitik och bevara sunda offentliga finanser, fortsätta ta itu med riskerna med den privata skuldsättningen, öka effektiviteten på bostadsmarknaden samt förbättra deltagandet på arbets- marknaden för lågutbildade ungdomar och personer med invandrarbak- grund m.m. Enligt regeringen ligger kommissionens rekommendationer till Sverige huvudsakligen i linje med regeringens politik.

Regeringen välkomnar de landspecifika rekommendationerna. De bedöms utgöra viktiga instrument för att uppmana EU:s medlemsstater att föra en ansvarsfull ekonomisk politik och för att uppfylla de mål som satts upp inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen i EU.

Finanspolitiska rådets bedömningar

Rådets uppgift är att utreda måluppfyllelsen och inriktningen på finanspoli- tiken, bedöma om finanspolitiken bidrar till en uthållig hög tillväxt och sysselsättning samt analysera effekterna av finanspolitiken på kort och lång sikt. I rapporten redogör rådet för sina huvudsakliga bedömningar och rekommendationer till regeringen på dessa områden. Den 15 maj 2013 läm- nade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen (Svensk finans- politik 2013).

Regeringen delar rådets bedömningar på en rad områden, bl.a. att finans- politiken är förenlig med långsiktiga hållbara offentliga finanser och att utgiftstaken inte är hotade, att bostadsprisernas utveckling i huvudsak torde kunna förklaras av fundamentala faktorer samt att en väl fungerande bostadsmarknad är av stor betydelse för tillväxten och arbetsmarknadens funktionssätt. Som rådet påpekar anser regeringen även att en viktig del i en väl fungerande bostadsmarknad är att förbättra utnyttjandet av det befint- liga bostadsbeståndet. Regeringen framhåller också att den sedan tillträdet har genomfört en rad reformer för att förbättra användandet av det befint- liga bostadsbeståndet, bl.a. de förenklingar av privatbostadsuthyrning som trädde i kraft den 1 februari 2013. Regeringen ser däremot inga skäl till att i en särskild bilaga redovisa prognosmetoderna för de regelstyrda trans- fereringsutgifterna, vilket var rådets rekommendation.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

Rådets samlade bedömning är att finanspolitiken är väl avvägd men anser att regeringen bör presentera en plan för återgång till överskott i de offentliga finanserna. Regeringen delar rådets bedömning att finanspoliti- ken är väl avvägd. Regeringen har genom sin skrivelse Ramverk för finanspolitiken lagt fast ett antal principer för hur en aktiv stabiliseringspo- litik bör bedrivas för att vara förenlig med överskottsmålet (skr. 2010/11: 79). Takten i återgången till 1 procent bör, i enlighet med det finanspoli- tiska ramverket och stabiliseringspolitiska principer, anpassas efter läget på arbetsmarknaden och utvecklingen av resursutnyttjandet. Rådet ansåg vidare att en mer expansiv politik under 2013 hade varit motiverad. Enligt regeringen innehöll budgetpropositionen för 2013 en rad expansiva förslag som bidrar till att hålla uppe efterfrågan i ekonomin, och i 2013 års ekono- miska vårproposition presenterades ytterligare förslag för att stödja en konjunkturåterhämtning. Regeringen framhåller vidare att den kontinuerligt följer den ekonomiska utvecklingen och, som rådet också framhåller, har beredskap att vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas.

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen

Regeringskansliets arbete med resultatanalyser ska enligt regeringen priori- teras framöver. Ekonomistyrningsverket (ESV) har på uppdrag av reger- ingen tagit fram ett förslag till en struktur och modell för hur resultatindikatorer kan användas som stöd i regeringens löpande budgetar- bete och i resultatredovisningen till riksdagen (dnr FI2013/1840). Reger- ingen arbetar kontinuerligt med att utveckla resultatredovisningen i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat och att stärka kopp- lingen mellan resultat, analys och budgetförslag. I föreliggande proposition har regeringen bl.a. eftersträvat en tydligare disposition och struktur samt ökad tydlighet när det gäller vilka indikatorer och bedömningsgrunder som ligger till grund för bedömningen av resultat i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. Vidare är regeringens mål att det tydligt ska kunna utläsas av resultatredovisningen vilka resultat som uppnåtts i verksamheten och att redovisningen ska utgöra ett bra underlag för riksdagens ställnings- tagande till regeringens budgetförslag.

Vidare har regeringen sett över utformningen av anslagens ändamål. Syf- tet är att få en tydligare och mer enhetlig utformning av ändamålen. Utgångspunkten för översynen har varit att ändamålet ska vara tydligt och framåtriktat. Många ändamål har därför skrivits om och förtydligats.

2.2 Socialdemokraternas förslag till riktlinjer

2.2.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Socialdemokraterna anser att det finanspolitiska ramverket har tjänat Sve- rige väl. Ordning och reda i statens finanser har varit en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar, men denna fördel går lätt förlorad om ram-

2013/14:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	verket ignoreras. Regeringens politik har enligt motionärerna under många
	år fjärmat sig från överskottsmålet. Enligt de indikatorer regeringen använ-
	der för att följa upp måluppfyllelsen är den förda politiken inte förenlig
	med överskottsmålet. Socialdemokraterna menar att regler ska efterlevas.
	Eventuella förändringar i överskottsmålet bör utredas i god ordning och
	annonseras i god tid, inte smygas igenom i det tysta.
	Att i ett slag återgå till en bana som är förenlig med målet skulle enligt
	motionärerna äventyra återhämtningen i ekonomin. Med en något stramare
	finanspolitik som är mer fokuserad på jobb och utbildning kan ekonomin
	snabbare närma sig en bana som är förenlig med överskottsmålet, menar
	motionärerna. Skatter kan bara sänkas i den takt ekonomin tillåter, och det
	är en riskabel strategi att låna till stora ofinansierade skattesänkningar.
	Av tabell 2.6 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Soci-
	aldemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens. Det finansiella
	sparandet är 3,6 miljarder kronor högre än i regeringens förslag för 2014.
	Huvuddelen av det högre finansiella sparandet hänför sig till ålderspensions-
	systemet. Effekterna på ålderspensionssystemet förklaras främst av att
	höjda ersättningsnivåer i t.ex. sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäk-
	ringen får indirekta positiva effekter på inkomsterna i ålderspensionssyste-
	met.

Tabell 2.6 Den offentliga sektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015	2016	2017
Offentliga sektorns inkomster	+36	415	–	–	–
Offentliga sektorns utgifter	+32	776	–	–	–
Finansiellt sparande	+3	639	–	–	–
Staten	+1	309	–	–	–
Ålderspensionssystemet	+2	330	–	–	–
Kommunsektorn		±0	–	–	–
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	–1,5 %		–	–	–

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2013/14:Fi308.

Effekterna på kommunsektorns finanser av Socialdemokraternas budgetal- ternativ framgår av tabell 2.7. Enligt Socialdemokraternas budgetmotion genomförs förslag om ändrade skatter och transfereringar neutralt för kom- munsektorn. Socialdemokraternas förslag om höjda ersättningsnivåer i sjuk- försäkringen och arbetslöshetsförsäkringen samt förslaget om sänkt inkomstskatt för pensionärer påverkar den kommunala inkomstskatten. I de generella statsbidragen inom utgiftsområde 25 ingår dels omfattande regler- ingar för att neutralisera effekten av skatter och transfereringar, dels rena förstärkningar av kommunsektorns ekonomi.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2013/14:FiU1

Tabell 2.7 Kommunsektorns finanser (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014	2015	2016	2017
Kommunernas inkomster	+2 950	–	–	–
Kommunal inkomstskatt	+2 690	–	–	–
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	–	–	–
Statsbidrag inom utg.omr. 25	+260	–	–	–
därav ekonomiska regleringar	+260	–	–	–
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	–	–	–
Utgifter	+2 950	–	–	–
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	–	–	–

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2013/14:Fi308.

Socialdemokraternas förslag till utgiftstak är 20 miljarder högre än reger- ingens förslag till utgiftstak 2014 och 2015 samt 30 miljarder kronor högre 2016, se tabell 2.8. Eftersom förslaget innebär att de takbegränsade utgifterna ökar mer än utgiftstaket 2014 blir budgeteringsmarginalen i mot- svarande grad lägre jämfört med regeringens förslag detta år. Socialdemo- kraterna anger ingen nivå på de takbegränsade utgifterna för 2015 och framåt och därmed heller ingen budgeteringsmarginal för dessa år.

Tabell 2.8 Utgiftstak för staten (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015	2016	2017
Takbegränsade utgifter	+32	416	–	–	–
Budgeteringsmarginal	−12	416	–	–	–
Utgiftstak för staten	+20	000	+20 000	+30 000	–

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2013/14:Fi308.

I tabell 2.9 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter samt statsbud- getens saldo i Socialdemokraternas budgetalternativ jämfört med regering- ens. Inkomsterna på statsbudgeten är sammantaget 33,7 miljarder kronor högre och utgifterna 34,2 miljarder kronor högre 2014 i Socialdemokrater- nas budgetalternativ jämfört med regeringens förslag. Statsbudgetens saldo är därmed något lägre än i regeringens förslag för 2014, vilket betyder att statens lånebehov är något högre jämfört med regeringens förslag (statsbud- getens saldo är lika med statens lånebehov med omvänt tecken). Riksgäl- dens nettoutlåning är 1,8 miljarder kronor högre jämfört med regeringens budgetalternativ, vilket förklaras av att Socialdemokraterna föreslår högre studielån 2014.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.9 Statsbudgetens saldo och statsskulden (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015	2016	2017
Statsbudgetens inkomster	+33	725	–	–	–
därav inkomster av försåld egendom		±0	–	–	–
Statsbudgetens utgifter	+34	216	–	–	–
därav statsskuldsräntor		±0	–	–	–
Riksgäldskontorets nettoutlåning	+1	800	–	–	–
kassamässig korrigering		±0	–	–	–
Statsbudgetens saldo	−491		–	–	–
Statsskuld vid årets slut	+491		–	–	–

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2013/14:Fi308.

Av tabell 2.10 framgår inkomsterna på statsbudgeten fördelat på olika inkomsttyper i Socialdemokraternas budgetalternativ jämfört med regering- ens. De direkta skatterna på arbete är ca 18 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag. Huvuddelen, ca 15 miljarder kronor, förklaras av att Socialdemokraterna avvisar förslaget om ett femte jobbskatteavdrag och höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt. Därutöver ökar skatteintäk- terna också genom förslaget om att successivt trappa av jobbskatteavdraget från månadsinkomster på 60 000 kronor. Åt motsatt håll går förslaget om ytterligare sänkt skatt för pensionärer som minskar de direkta skatterna på arbete med ca 1,5 miljarder kronor. De indirekta skatterna på arbete är 12,7 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag. Detta förkla- ras i huvudsak av att motionärerna vill avskaffa halva nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga. Socialdemokraterna säger också nej till försla- get om sänkta egenavgifter, vilket ökar skatteintäkterna med 0,5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Skatten på kapital är 1,4 miljarder kronor lägre i Socialdemokraternas förslag till följd av att högre arbetsgi- varavgifter leder till lägre vinster hos företagen och därmed också lägre skatt på företagsvinster. Skatteintäkterna från konsumtion och insatsvaror är 6,8 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag. Huvuddelen förklaras av att motionärerna vill höja restaurang- och cateringmomsen. Därutöver ökar skatteintäkterna under denna inkomsttyp med sammantaget drygt 1 miljard kronor genom höjda energi- och miljöskatter samt skatt på vägtrafik.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN 2013/14:FiU1

Tabell 2.10 Statsbudgetens inkomster (S)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015	2016	2017
Direkta skatter på arbete	+18	335	–	–	–
Indirekta skatter på arbete	+12	690	–	–	–
Skatt på kapital	−1 400		–	–	–
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+6	790	–	–	–
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)	+36	415	–	–	–
avgår skatter från andra sektorer	−2 690		–	–	–
Statens skatteintäkter (periodiserat)	+33	725	–	–	–
Periodiseringar		±0	–	–	–
Statens skatteinkomster (kassamässigt)	+33	725	–	–	–
Övriga inkomster (kassamässigt)		±0	–	–	–
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	+33	725	–	–	–

Källa: Socialdemokraternas partimotion 2013/14:Fi308.

2.2.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken

En aktiv näringspolitik

Genom en aktiv näringspolitik vill Socialdemokraterna skapa fler jobb. Det behövs insatser för en stärkt samverkan, ett bättre innovationsklimat, bättre förutsättningar för att starta och driva företag samt bättre förutsätt- ningar för att exportera. För att Sverige ska stå starkt i den internationella konkurrensen vill motionärerna att det införs program för samverkan mel- lan politik, näringsliv, fackliga organisationer och akademi. Finansiering i tidigare skeden bör underlättas genom att en innovationsfond införs. Genom fonden kan utväxlingen på satsade resurser i forskning och utveck- ling öka samtidigt som det skapar förutsättningar för nya jobb.

Andra insatser som motionärerna vill se är bl.a. kompetenscentrum för offentlig upphandling, regionala inkubatorer, nyföretagargaranti och sam- verkansstiftelser. För att småföretag ska våga anställa måste hela samhället vara med och dela på riskerna. Staten bör därför ta över ansvaret för den andra sjuklöneveckan.

Inom ramen för en nationell strategi vill motionärerna öka svensk export. Bland annat bör utrikesrepresentation på strategiska tillväxtmarkna- der införas och garantiavgifter för förstagångsexportörer subventioneras. Fler jobb i hela landet ska skapas genom att landsbygden utvecklas. Inom ramen för landsbygdsprogrammet bör ytterligare medel avsättas för stimu- lanser. Sammantaget vill motionärerna att ca 2,6 miljarder kronor avsätts inom ramen för en aktiv näringspolitik.

Stäng rekryteringsgapet

Socialdemokraternas viktigaste mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. För att nå målet måste bl.a. långtidsarbetslösheten för unga stoppas. Unga ska jobba eller studera, inte vara långtidsarbetslösa. Social-

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

demokraterna anser att regeringen har misslyckats i kampen mot ungdoms- arbetslösheten. Regeringens insatser har varit ineffektiva. Breda skattesänk- ningar har inte lett till fler nyanställningar, och sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga har dömts ut av regeringens egna experter. Nedsättningen av socialavgiften för unga bör därför avskaffas. I stället vill motionärerna att en 90-dagarsgaranti för unga införs där den som är ung och utan arbete senast efter 90 dagar ska erbjudas ett riktigt jobb. Inom ramen för garantin utökas antalet platser inom komvux, yrkesvux, folkhög- skolan samt inom högskolan och yrkeshögskolan med totalt 16 000 nya platser. Samtidigt bör 21 000 yrkesintroduktionsjobb i den privata och den offentliga sektorn inrättas. Sammantaget införs därmed 37 000 nya jobb eller utbildningsplatser. 90-dagarsgarantin uppges försvaga de offentliga finanserna med 5,1 miljarder kronor 2014.

Motionärerna anser vidare att fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin bör avskaffas. Inlåsningseffekten i fas 3 är hög och det är endast 12 procent som lämnar fas 3 för arbete eller studier. I stället vill motionärerna inrätta 20 000 statligt finansierade extratjänster inom vård och omsorg samt inom upprustning av miljonprogrammens områden. Utöver extratjänsterna vill motionärerna införa fler platser inom den gymnasiala vuxenutbildningen, fler högskoleplaster och intensifierad arbetsförmedling. I samverkan med det privata näringslivet och andra arbetsgivare bör det enligt motionärerna avsättas medel för 6 000 nya platser inom bristutbildning.

Matchningen på Arbetsförmedlingen behöver förbättras, varför onödig detaljstyrning bör tas bort. All offentlig verksamhet bör vidare bidra till att bekämpa arbetslösheten. Sammantaget anser motionärerna att ca 7,9 miljar- der kronor bör avsättas 2014 för att sätta stopp för långtidsarbetslösheten.

Skolan och Sveriges kompetens

För att klara jobben och tillväxten i en allt hårdare global konkurrens krävs att Sverige behåller sin position som kunskapsnation. Utbildning är nyckeln till framtidens jobb. En av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar har enligt motionärerna varit en god tillgång på kvalificerad arbetskraft. Den svenska skolans resultat har dock försämrats under senare år. Framti- den ska inte mötas med fallande kunskapsnivåer, varför investeringar behöver göras i skolan, förskolan och i människors möjligheter till vidare- utbildning. Motionärerna vill att ytterligare medel avsätts för att minska klasstorleken och för att stärka och utveckla läraryrket. Detta bör bl.a. ske genom att fler specialpedagoger och speciallärare anställs, fler utbildnings- platser för förskollärare införs samt genom ökad lärarledd undervisnings- tid. Motionärerna stöttar regeringens förslag om fler karriärtjänster men anser att mer behöver göras för att vända utvecklingen för yrket. Ytterli- gare medel behöver därför tillföras för att skapa en lärarmiljard. Därige- nom kan en långsiktig färdplan för läraryrket tas fram i nära samarbete med involverade parter. Läxhjälp bör vidare erbjudas alla barn och inte bara barn vars föräldrar har råd att köpa tjänsten. Medel för detta bör avsät-

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

tas samtidigt som RUT-avdraget för läxhjälp bör avskaffas. Motionärerna anser vidare att skolan ska göras obligatorisk upp till 18 års ålder och att skolplikten ska förlängas under sommaren för barn som inte når målen.

Sammantaget vill motionärerna att ca 4 miljarder kronor avsätts för att vända utvecklingen i skolan och höja Sveriges kompetens. Nedsättningen av restaurang- och cateringmomsen bör slopas. Den sänkta momsen har gjort skattesystemet mindre likformigt samtidigt som sysselsättningseffek- ten bedöms som mycket svag. Det ekonomiska utrymmet bör enligt motio- närerna användas för att genomföra väsentligt mer effektiva reformer, som att investera i mindre klasser, bättre villkor för lärare och högre kvalitet i skolan.

Investera för framtiden

En väl fungerande infrastruktur är enligt Socialdemokraterna också en av grundförutsättningarna för att nå målet om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det svenska järnvägssystemet präglas av både bris- tande kapacitet och låg robusthet. Ytterligare medel bör därför avsättas för drift och underhåll av järnvägen. Ökade resurser bedöms även skapa jobb i järnvägsbranschen. Motionärerna vill även att medel avsätts för bättre vägar för industrin och landsbygden. Sammantaget vill motionärerna att ytterligare medel motsvarande nästan 900 miljoner kronor avsätts 2014 utöver regeringens förslag för drift och underhåll av järnvägen och för bättre vägar för industrin och landsbygden.

Bostadsbrist och en låg takt på nybyggnation bedöms också göra det svårt att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Mot bakgrund av den akuta bristen på bostäder anser motionärerna att staten bör vidga insat- serna för att stärka incitamenten för bostadsbyggande. En byggbonus bör därför införas i form av ett investeringsstöd riktat till studentlägenheter och små hyreslägenheter. Enligt motionärerna tar det vidare för lång tid från idé till färdig bostad. För att åtgärda detta behöver bl.a. snabba för- slag till nödvändiga förändringar i plan- och byggprocessen tas fram och en nationell byggpakt skapas där alla större offentliga, kooperativa och pri- vata aktörer möts. För att öka investeringarna i nyproduktion vill motionä- rerna se en ökad konkurrens och fler aktörer på byggmarknaden genom att ett väl fungerande system för kreditgarantier utformas i samarbete med branschen. Sammantaget anser motionärerna att ca 1 miljard kronor mer än i regeringens förslag behöver avsättas för fler bostäder.

Vidare bedöms ca 650 000 lägenheter i miljonprogrammen vara i akut behov av renovering. För att undvika kraftigt höjda hyror till följd av upp- rustning vill motionärerna att statliga kreditgarantier ställs ut. Därutöver ska extratjänster, som ett resultat av att Fas 3 avskaffas, kunna användas för att renovera miljonprogrammets bostadsområden. För renovering av hyresfastigheter från rekordåren anser motionärerna att kreditgarantier behö- ver införas inom en ram på totalt 20 miljarder kronor.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

En aktiv klimatpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig tek- nik stärker företagens konkurrenskraft, skapar nya företag och innebär en ökad potential för handel och exportintäkter. För att stärka Sveriges kon- kurrenskraft vill motionärerna införa samverkans- och klimatinnovations- program. Vidare bedöms det lokala engagemanget som viktigt för att de 16 miljömålen i det svenska systemet ska kunna nås. En miljömålsmiljard bör därför tillföras ett miljömålsinvesteringsprogram. Genom programmet ska kommuner, företag och andra aktörer kunna söka stöd för lokala pro- jekt som innebär ökad måluppfyllelse för de 14 miljömål där åtgärder saknas. Därutöver vill motionärerna genomföra insatser för att hejda över- gödningen, klara den biologiska mångfalden, stimulera investeringar i solenergi och införa en miljöbilsbonus. Utöver klimatinnovationsprogram- met avsätter motionärerna 400 miljoner kronor mer än regeringen på klimat och miljö.

Mer tid för vård

Sjukvården står inför stora utmaningar. Allt fler blir äldre och kraven på en bättre sjukvård ökar. Dagens brister inom svensk sjukvård riskerar enligt motionärerna våra möjligheter att klara av framtidens utmaningar. Det behövs därför fler som arbetar inom vården samtidigt som administra- tionen måste minska. Motionärerna vill se att staten, landstingen och de fackliga vårdorganisationerna gör en nationell vårdrevision för att därige- nom se över var administrationen kan minska. För att höja kvaliteten och kompetensen inom vården anser motionärerna att ytterligare medel motsva- rande 2 miljarder kronor bör avsättas 2014 för att öka personalstyrkan inom vården. Särskilt fokus ska ligga på en sjukvård som utformas efter de äldres behov. Därutöver bör patienten få ett större inflytande över sin vårdsituation genom att patientkontrakt införs. Vidare bör medel tillföras för att bl.a. stärka vårdkedjorna kring dem som behöver vård och behand- ling mot sitt missbruk.

Den svenska modellen

Den generella välfärden är enligt Socialdemokraterna en grundläggande del av den svenska modellen. Idén är att allas framgång är Sveriges fram- gång. Välfärdspolitik handlar om att öka människans makt över sitt eget liv. Skola, vård och omsorg har enligt motionärerna en central roll för för- delningen av möjligheter i livet. Andra delar som bedöms som avgörande i den generella välfärden är socialförsäkringarna. Den generella välfärden har enligt motionärerna försvagats, vilket bl.a. syns genom sjunkande resul- tat i skolan och genom en urholkad arbetslöshetsförsäkring. Privata väl- färdslösningar är enligt motionärerna ett mindre effektivt sätt att organisera välfärden. Motionärerna vill att kvaliteten inom välfärden höjs och vill bl.a. att taket och ersättningen i arbetslöshets- och sjukförsäkringen höjs. Vidare vill motionärerna se en höjning av barnbidraget, studiebidraget och

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

underhållsstödet. Ett höjt barnbidrag anses betydligt mer effektivt än breda skattesänkningar vid valet av olika alternativ för hur den inhemska efterfrå- gan kan stimuleras.

Enligt motionärerna har samhället en viktig roll i att tillhandhålla en välfärd som möter dagens behov på välfärdstjänster. Ökade medel bör där- för enligt motionärerna tillföras inom flera områden, bl.a. för en utbyggd barnomsorg på kvällar, nätter och helger, för kultur, idrott och fritid för unga samt för fri entré på statliga museer.

Enligt motionärerna har antalet anmälda brott ökat. En utveckling som skapar en otrygghet i samhället som vi tidigare inte haft. Motionärerna vill därför att ökade resurser tillförs för insatser mot bl.a. den organiserade brottsligheten.

Kommunsektorn

Enligt motionärerna har regeringen misslyckats med jobben. Detta försäm- rar kommunernas skatteintäkter. Dessutom har våra gemensamma försäk- ringar försämrats så att flera arbetslösa nu i stället får klara sitt uppehälle genom försörjningsstöd. Sveriges kommuner och landsting står inför stora strukturella utmaningar. Demografin är ofördelaktig och ställer allt högre krav på välfärden. Skattesänkningar anses inte vara lösningen. Motionä- rerna framhåller att deras politik är bra för hela landet. Bland annat medför ökade resurser till jobb, skola, utbildning och bostäder att t.ex. Stockholms stad får ungefär 1 miljard kronor. Vidare framhålls att Stock- holm, Göteborg och Malmö skulle få en betydande del av motionärernas politiska inriktning när det gäller investeringar i näringsliv, strategisk sam- verkan och forskning. Det främsta sättet att trygga välfärden är enligt motionärerna att sänka arbetslösheten och höja sysselsättningsgraden. Motio- närerna vill bl.a. att försäkringsskyddet för dem som jobbar stärks. Detta bedöms minska behovet av ekonomiskt bistånd, vilket stärker kommuner- nas ekonomi. Vidare anser motionärerna att utjämningssystemet för kom- munsektorn ska förändras i enlighet med det förslag som den parlamenta- riska utredningen Utjämningskommittén 08 lämnade till regeringen i SOU 2011:39. De av regeringen föreslagna förändringar i inkomstutjämningen som avviker från utredningen vill motionärerna inte genomföra. De ökade medel som regeringen föreslår till ett antal kommuner vill motionärerna i stället fördela inom ramen för utjämningssystemet. Flera av motionärernas reformer för jobb och utbildning går till kommunsektorn. Detta gäller inve- steringar i mindre klasser i skolan, fler specialpedagoger och barnomsorg på obekväm arbetstid. Vidare påverkas kommunsektorn av en del av motio- närernas skatte- och utgiftsförändringar. Dessa genomförs neutralt för kom- munsektorn.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Finansiering

Skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd ska fördelas efter behov. Den som har högre inkomster ska bidra mer än den som har lägre. Men alla ska få del av välfärden oavsett inkomst. Skatten bör därför höjas för dem som tjänar allra mest och sänkas för pensionärer. Motionärerna är skep- tiska till att använda skattesystemet för att styra människors och företags beteenden, förutom på miljöområdet. Dessutom skapar det en klyfta i beskattningen mellan löntagare och pensionärer. Det femte jobbskatteavdra- get vidgar denna klyfta. Enligt motionärerna är det fel väg att gå, och de säger därför nej till ett femte jobbskatteavdrag. Det långsiktiga målet är att skatteklyftan ska slutas genom att skatten för pensionärer sänks. Därför vill motionärerna att det genomförs en skatteväxling genom att jobbskat- teavdraget trappas av samtidigt som skatten för pensionärer sänks. Att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt är enligt motionärerna en olycklig för- delningspolitik och en ineffektiv konjunkturpolitik. Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt bör därför inte höjas. Nedsättningen av socialavgif- ter för unga, nedsatt restaurang- och cateringmoms samt nedsatta egenav- gifter är ineffektiva skatteundantag som bör avskaffas eller inte införas. Även nystartszoner anses vara en ineffektiv politisk reform som kan leda till en mer skiktad och segregerad arbetsmarknad. Motionärerna säger där- för nej till förslaget om nystartszoner. Vidare konstaterar motionärerna att flera miljöstyrande skatter inte har höjts sedan 2006. De anser därför att dessa skatter bör höjas så att de följer den allmänna prisutvecklingen.

2.3 Miljöpartiets förslag till riktlinjer

2.3.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Miljöpartiet anför i sin budgetmotion att Sveriges finanspolitiska ramverk har tjänat Sverige väl. Det är enligt motionärerna viktigt att Sverige även i fortsättningen har ett finanspolitiskt ramverk och en bred samsyn kring bud- get- och finanspolitiken. Regeringens bedömning att den nuvarande finans- politiken är i linje med överskottsmålet ifrågasätts av såväl Konjunkturin- stitutet som Ekonomistyrningsverket, anför motionärerna. Miljöpartiet anser att regeringens fortsatta prioritering av skattesänkningar blir alltmer problematisk då det långsiktigt urholkar möjligheten att finansiera välfär- den. I stället för skattesänkningar vill Miljöpartiet bl.a. se ytterligare investeringar i infrastruktur, utbildning samt klimat och miljö.

Av tabell 2.11 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Mil- jöpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens. Det finansiella sparan- det är ungefär i linje med regeringens för 2014 och ca 0,5 miljarder kronor starkare för 2015 och 2016.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

Tabell 2.11 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Offentliga sektorns inkomster	+33	728	+41	538	+44	608	+45	118
Offentliga sektorns utgifter	+33	646	+41	028	+44	081	+44	962
Finansiellt sparande		+82	+510		+527		+156
Staten	−348		+180		+227		−114
Ålderspensionssystemet	+430		+330		+300		+270
Kommunsektorn		±0		±0		±0		±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	–1,5 %		–0,4 %		0,4 %		1,1 %

Källa: Miljöpartiets partimotion 2013/14:Fi319.

Effekterna på kommunsektorns finanser av Miljöpartiets budgetalternativ framgår av tabell 2.12. Jämfört med regeringens förslag ökar statsbidragen inom utgiftsområde 25 med 7,2 miljarder kronor 2014. Knappt 1 miljard kronor av detta utgörs av ekonomiska regleringar, dvs. man kompenserar kommunerna för indirekta effekter av reformer. Flera av de reformer som presenteras kanaliseras via kommunerna som riktade statsbidrag från övriga utgiftsområden, drygt 5 miljarder kronor mer än i regeringens för- slag. Det handlar om statsbidrag för klimatinvesteringar, hälso- och sjuk- vård, skola och utbildning samt infrastruktur. För åren 2015 och 2016 höjs de generella statsbidragen till kommunerna ytterligare jämfört med reger- ingens förslag, som en effekt av att vissa reformer som påverkar den kommunala inkomstskatten fasas in successivt och därmed också kompen- sationen till kommunerna.

Tabell 2.12 Kommunsektorns finanser (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Kommunernas inkomster	+12	999	+15	511	+16	401	+16	419
Kommunal inkomstskatt	+360			+70		+45	−150
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0		±0		±0		±0
Statsbidrag inom uo 25	+7	206	+9	546	+9	906	+10	201
därav ekonomiska regleringar	+990		+2	730	+2	855	+3	150
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	+5	433	+5	895	+6	450	+6	368
Utgifter	+12	999	+15	511	+16	401	+16	419
Finansiellt sparande i kommunsektorn		±0		±0		±0		±0

Källa: Miljöpartiets partimotion 2013/14:Fi319.

Miljöpartiets förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.13. Utgiftstaken är 30 miljarder kronor högre än i regeringens förslag 2014, 35 miljarder kro- nor högre 2015 samt 45 miljarder kronor högre 2016. Eftersom de takbe- gränsade utgifterna föreslås ökas mer än utgiftstaket 2014 och 2015 blir budgeteringsmarginalen i motsvarande grad lägre jämfört med regeringens förslag dessa år.

2013/14:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.13 Utgiftstak för staten (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Takbegränsade utgifter	+33	716	+41	288	+44	336	+45	382
Budgeteringsmarginal	−3	716	−6	288	+664		−382
Utgiftstak för staten	+30	000	+35	000	+45	000	+45	000

Anm. Miljöpartiets utgiftstak för 2017 är endast en bedömning.

Källa: Miljöpartiets partimotion 2013/14:Fi319.

I tabell 2.14 framgår statsbudgetens inkomster och utgifter samt statsbudge- tens saldo i Miljöpartiets alternativ jämfört med regeringens. Inkomsterna på statsbudgeten är sammantaget 33,4 miljarder kronor högre och utgif- terna 33,7 miljarder kronor högre för 2014 i Miljöpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens. Statsbudgetens saldo är därmed något lägre än i regeringens förslag för 2014, vilket betyder att statens lånebehov är något högre jämfört med regeringens förslag(statsbudgetens saldo är lika med sta- tens lånebehov med omvänt tecken). För åren 2015–2017 är såväl inkoms- terna som utgifterna mellan 41 och 45 miljarder kronor högre i Miljöpartiets budgetalternativ.

Tabell 2.14 Statsbudgetens saldo och statsskulden (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Statsbudgetens inkomster	+33	368	+41	468	+44	563	+45	268
därav inkomster av försåld egendom		±0		±0		±0		±0
Statsbudgetens utgifter	+33	716	+41	288	+44	336	+45	382
därav statsskuldsräntor		±0		±0		±0		±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning		±0		±0		±0		±0
kassamässig korrigering		±0		±0		±0		±0
Statsbudgetens saldo	−348		+180		+227		−114
Statsskuld vid årets slut	+348		+167			−60		+55

Källa: Miljöpartiets partimotion 2013/14:Fi319.

Av tabell 2.15 framgår inkomsterna på statsbudgeten fördelat på olika inkomsttyper i Miljöpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens. Intäk- terna från direkta skatter på arbete är drygt 16 miljarder kronor högre 2014– 2017 främst på grund av att man avvisar förslagen om ett femte jobbskat- teavdrag och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Därutöver ska jobb- skatteavdraget trappas av från månadsinkomster över 40 000 kronor. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är ca 2 miljarder kronor högre i Miljöpartiets förslag för 2014. Bakom denna nettosiffra ligger huvudsakligen dels ökade intäkter till följd av att motionärerna vill slopa nedsättningen i arbetsgivaravgifter för unga, dels minskade intäkter till följd av sänkta arbetsgivaravgifter för små företag. Åren 2015–2017 är intäkterna från de indirekta skatterna på arbete mellan 4,6 och 5,5 miljar- der kronor högre jämfört med regeringens förslag. Att avvikelsen från regeringens förslag är större dessa år beror på att nedsättningen av arbets-

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

givaravgiften för unga fasas ut successivt i Miljöpartiets budgetalternativ. De ökade intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror på ca 19 miljarder kronor 2014 och på mellan 24 och 26 miljarder kronor 2015– 2017 förklaras främst av en höjning av koldioxidskatten och de övriga skat- terna på energi- och miljöområdet. Statsbudgetens övriga inkomster är ca 3,8 miljarder kronor lägre jämfört med regeringens förslag, vilket förklaras av att motionens förslag om höjd effektskatt på kärnkraft respektive höjd fastighetsskatt på vattenkraft får indirekta effekter i form av minskad vinst- utdelning från statliga bolag.

Tabell 2.15 Statsbudgetens inkomster (MP)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Direkta skatter på arbete	+16	465	+16	475	+16	650	+16	755
Indirekta skatter på arbete	+1	980	+4	650	+5	200	+5	530
Skatt på kapital	+128		+158		+238		+118
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+18	955	+24	055	+26	320	+26	515
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodi-	+37	528	+45	338	+48	408	+48	918
serat)
avgår skatter från andra sektorer	−360			−70		−45	+150
Statens skatteintäkter (periodiserat)	+37	168	+45	268	+48	363	+49	068
Periodiseringar		±0		±0		±0		±0
Statens skatteinkomster (kassamässigt)	+37	168	+45	268	+48	363	+49	068
Övriga inkomster (kassamässigt)	−3 800		−3 800		−3 800		−3 800
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	+33	368	+41	468	+44	563	+45	268

Källa: Miljöpartiets partimotion 2013/14:Fi319.

2.3.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken

Tid för en ny arbetslinje

Miljöpartiet anger i sin budgetmotion att en ny arbetslinje behövs mot bak- grund av att den rådande arbetslösheten ses som ett allvarligt samhällspro- blem. Arbetslinjen måste bidra till nya jobb och en arbetsmarknad där fler inkluderas men färre slits ut. Genom framtida investeringar i småföretag, äldrevård, skola, utbyggda järnvägssystem, förnybar energi och energieffek- tivisering av bostäder skapas nya jobb, och med bl.a. säkrare energitill- försel och effektivare kommunikationer stärks den svenska konkurrenskraf- ten. Dessa investeringar kan på kort sikt skapa upp emot 30 000 nya jobb, enligt motionärerna. Nyckeln till nya jobb finns hos Sveriges småföreta- gare och en politik som gynnar entreprenörskap, innovation och tillväxt. Miljöpartiet förespråkar därför åtgärder som sänkt arbetsgivaravgift för små- företag, ett slopat sjuklöneansvar för företag med upp till 10 anställda och en schablonmässig ersättning för företag med 11–49 anställda. Vidare är fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin inte effektivt och bör ersättas med

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

s.k. flexjobb. Arbetsgivaren betalar för det arbete deltagaren utför, och sta- ten täcker upp för den övriga tiden till sammanlagt en heltidslön och med avtalsenliga villkor.

Motionärerna vill även se en kraftfull jobbpolitik för att bryta ungdoms- arbetslösheten. Kommunernas ansvar för att arbeta med unga arbetslösa bör utökas. Miljöpartiet anser att unga bör erbjudas utbildning genom upp- sökande verksamhet, och s.k. startcentraler ska fungera som lokala arbets- förmedlingar. Fler utbildningsplatser bör erbjudas i bl.a. komvux, folkhögskola, högskola samt i arbetsmarknadsutbildning, yrkeshögskola, yrkesvux och lärlingsutbildning. Även subventionerade anställningar bör erbjudas långtidsarbetslösa ungdomar. Miljöpartiet välkomnar de regerings- initiativ som har tagits för yrkesintroduktionsavtal, men anser att detta inte är tillräckligt och vill därför att 50 000 ungdomar ges möjlighet att prova på jobb eller erbjuds utbildning varje år till en kostnad av 3,8 miljarder kronor per år under 2014–2017. Miljöpartiet vill även att ungas kreativitet tas till vara och föreslår därför ett paket för att främja ungt företagande.

Nystart i klimatarbetet

Sverige hör till de länder i världen som enligt FN:s klimatkonvention måste minska utsläppen av växthusgas till en hållbar nivå. Miljöpartiet kon- staterar att Sverige har en lång väg att gå för att uppfylla EU:s klimatmål till 2050 och presenterar därför ett klimatpaket för att åstadkomma bety- dande utsläppsminskningar. Även ett klimatpolitiskt ramverk föreslås för att sätta bindande mål för klimatarbetet.

Inrikes transporter svarar för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Utan fler åtgärder kommer utsläppen från transporterna 2030 att vara fyra till fem gånger större än slutmålet – en fossiloberoende fordonsflotta. Mil- jöpartiet har därför tre övergripande strategier för att minska klimatpåver- kan från transporterna. Dessa är att minska bilåkandet, effektivisera energianvändningen och öka andelen förnybara drivmedel. Omfattande sats- ningar på både underhåll och nyinvesteringar i klimattransporter är därför nödvändiga. För 2014 vill Miljöpartiet att det avsätts ytterligare 4,4 miljar- der kronor på klimatsmart infrastruktur och avser bl.a. järnvägsunderhåll, regionala banor och spårvägar. Infrastruktursatsningen bör utökas succes- sivt till totalt 6,2 miljarder kronor 2015, närmare 8,6 miljarder kronor 2016 och 8,8 miljarder 2017.

Miljöpartiet ser gärna en minskad klimatpåverkan från vägtrafiken och flyget genom nya styrmedel och riktade åtgärder, t.ex. höjd koldioxidskatt som beräknas ge förstärkta statsinkomster på drygt 6 miljarder kronor varje år under 2014–2017. Vidare förespråkas ett kostnadsneutralt system för att främja fler miljösmarta bilar och en särskild flygskatt.

Sedan 2010 har stödet till förnyelsebara energikällor minskat med 70 procent. Att införa koldioxidskatter är en bärande del i partiets strategi, liksom stöd till energieffektivisering i bostäder och fastigheter. Det behövs även satsningar på förnybar energi som möjliggör klimatsmarta val. För att

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

öka takten i utbyggnaden av förnybar energi vill Miljöpartiet se invester- ingar om sammanlagt 4,7 miljarder kronor mer än i regeringens förslag under 2014–2017 för att bl.a. införa ett rikstäckande stöd till gårdar som producerar biogas och till att främja utbyggnaden av biogasmackar. Även kommuner och regioner ska kunna erbjudas stöd för klimatinvesteringar. Motionärerna vill att det införs ett sådant stöd på 0,6 miljarder kronor för 2014. Miljöpartiet menar att staten bör ta ett större ansvar för klimatanpass- ning genom att t.ex. stå för hälften av de sammanlagda kostnaderna på 30 miljarder kronor för de åtgärder som behöver genomföras under de kom- mande 20 åren.

En bättre skola och en väl fungerande högre utbildning

Den svenska skolan har internationellt sett försämrats under 2000-talet både vad gäller kunskapsresultat och likvärdighet. I motionen konstateras att regeringens satsningar på skolan är få. Miljöpartiet vill göra en motsatt prioritering och presenterar omfattande satsningar på skola och högre utbild- ning. För 2014 vill motionärerna att det tillförs 3,6 miljarder mer än i regeringens förslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforsk- ning. De vill även att studiemedlen utökas med närmare 0,9 miljarder kronor för 2014. Vidare föreslås en ökning av antalet platser inom kom- vux och yrkesvux med 5 000 respektive 1 000 platser till en årlig kostnad på 0,3 miljarder för 2014–2017. För samma period behövs det också ytter- ligare 10 000 platser till folkhögskolorna till en kostnad av närmare 1 miljard kronor per år.

Målsättningen är att alla elever ska klara skolan och kunna utvecklas enligt sina individuella förutsättningar. Som ett viktigt led i detta bör lärar- nas pedagogiska befogenheter utökas. Genom att utgå från lärarens bedöm- ning med stöd av en s.k. ordinationsrätt kan processen bli effektivare och elever få rätt stöd i tid. Vidare anförs att lärarnas administrativa börda bör minska genom att dokumentationen och administrationen renodlas.

Den nuvarande lärarlegitimationsreformen, det s.k. Lärarlyftet II, har brister i bl.a. behörighetsregler, introduktionsperiod samt hur kostnaderna och finansieringen ska fördelas mellan staten och huvudmännen. Miljöpar- tiet vill därför underlätta för huvudmännen att låta lärarna få rätt behörig- het för de ämnen och årskurser de undervisar inom. Miljöpartiet vill se en fortsättning av reformen men vill samtidigt att den statliga finansieringen utökas och att all pedagogisk personal omfattas, även inom förskolor och fritidshem. Vidare konstateras i motionen att läs- och skrivkunskaperna har försämrats hos svenska skolelever, vilket kan få allvarliga konsekvenser på några års sikt. Miljöpartiet förespråkar en ökad tillgång till bl.a. specialpe- dagoger och riktade insatser för att öka elevers läsutveckling. Sammanta- get ska alla elever, med hjälp av lärarens ordinationsrätt, få förutsättningar att lära sig läsa, skriva och räkna innan de lämnar årskurs tre.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

En väl fungerande högre utbildning och forskning är avgörande för Sve- riges omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle. I motionen konstate- ras att anslagen till grundutbildningen har minskat stort under de senaste 20 åren och att detta är en av de viktigaste orsakerna till att kvaliteten på utbildningen stundtals brister. Miljöpartiet vill därför att det avsätts totalt 9,5 miljarder kronor mer än i regeringens förslag på den högre utbild- ningen under 2014–2017. Det skulle innebära ytterligare 1,1 miljarder kronor 2014, 2,5 miljarder kronor 2015 och årligen 2,9 miljarder kronor 2016 och 2017.

Regeringen har dragit ned på antalet helårsplatser på högskolan, och endast en mindre del av dessa neddragningar återställs i budgetpropositio- nen, vilket inte är tillräckligt för att åstadkomma en modern arbetslinje. Därför anser Miljöpartiet att det behövs fler utbildningsplatser i högskolan. För 2014 och 2015 anser motionärerna att det behövs ett resurstillskott på 0,5 miljarder kronor per år och för 2016 och 2017 en årlig ökning med 0,7 miljarder kronor. Utöver detta vill motionärerna även att antalet utbild- ningsplatser på läkarprogrammet utökas till sammanlagt 1 000 platser under samma period.

Jämställdhet och arbetslivstrygghet

Miljöpartiet konstaterar att det politiska arbetet med jämställdhet har stått stilla för länge, vilket syns i ökade skillnader i nettoinkomster och sjuk- skrivningar. I motionen anförs att nettoeffekterna av de åtgärder som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014 dessutom leder till ökade inkomstskillnader till männens fördel. Miljöpartiet vill se en trede- lad föräldraförsäkring, en gemensam försäkring för både sjukdom och arbetslöshet och ett golv i sjukförsäkringen, vilket antas gynna kvinnor med sjukpenning.

Enligt motionärerna har villkoren i trygghetsförsäkringarna försämrats kraftigt sedan de nya reglerna i sjukförsäkringen trädde i kraft fullt ut 2010. Även arbetslöshetsförsäkringen har försämrats drastiskt, vilket slår särskilt hårt mot unga och utrikes födda. Att regeringen nu återtar den dif- ferentierade avgiften löser knappast de stora bristerna i försäkringen och leder inte heller till att de närmare 500 000 personer som har lämnat arbets- löshetsförsäkringen kommer tillbaka. Miljöpartiet vill därför se en modell med s.k. arbetslivstrygghet som kombinerar en inkomstförsäkring med en gemensam grundtrygghet åt alla som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Det innebär en höjd sjukpenning och ett höjt tak i arbets- löshetsförsäkringen.

Välfärd med god kvalitet

Miljöpartiet vill ha goda välfärdsinstitutioner som erbjuder vård och omsorg vid behov och trygghetssystem som stöder den som är sjuk eller utan arbete. Samtidigt blir det en allt tuffare utmaning att ge alla invånare lika goda förutsättningar oavsett var i landet de bor. Motionärerna motsät-

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

ter sig regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag och vill i stället att det genomförs satsningar inom skola, vård och social omsorg. Miljöpar- tiet vill bl.a. se fler förebyggande åtgärder för ökad folkhälsa genom en s.k. hälsomiljard i stället för regeringens s.k. kömiljard, fler utbildade läkare och utökade möjligheter för sjuksköterskor att välja specialistinrikt- ning. För 2014–2017 skulle satsningarna medföra ökade årliga utgifter med drygt 1 miljard kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Miljöpartiet förespråkar även en ökad bemanning, kompe- tensutveckling och arbetsförkortning i äldreomsorgen för att skapa en mer rimlig arbetssituation för personalen till en kostnad av 0,5 miljarder kronor per år för 2014–2017.

Tempohöjning för miljömålen och grön politik för global utveckling

Naturvårdsverkets aktuella uppföljning visar att Sverige har misslyckats med grundläggande miljömål som t.ex. frisk luft, rent vatten och en giftfri miljö. Detta skickar också en kraftfull signal om regeringens minskade mil- jöambitioner. Regeringen har tidigare till viss del återställt de neddrag- ningar som gällde t.ex. skyddet av skogar och anslagen för havsmiljön, men ryckigheten i finansieringen leder till ineffektivitet. Miljöpartiet vill därför växla upp tempot i miljöarbetet genom en stegvis upptrappning av anslagen för åtgärder för att nå miljömålen. Detta kan ske genom ökade anslag för att t.ex. stimulera ekologisk produktion, nya ekonomiska styrme- del för att t.ex. minska övergödningen och en ökad miljöhänsyn i gruvpoli- tiken. Intresset för mineralutvinning är stort och kan ge jobb och stärkt näringsliv i orter med stora behov. Samtidigt måste mineralutvinningen vara förenlig med miljöhänsyn och ett hållbarhetsperspektiv. Miljöpartiet vill se en ökad nivå på mineralavgiften och att skattebasen breddas samt att nya ekonomiska styrmedel införs för att nå en större återanvändning av metaller.

I motionen anförs att Sverige måste leva upp till de två åtaganden som gjorts i FN:s klimatkonvention: att minska våra egna utsläpp och finansi- era klimatarbetet i fattiga länder. Under senare år har regeringen räknat av allt större belopp från biståndet. Regeringen avser att under 2014 göra en avräkning om 10,5 procent för flyktingmottagandet. Miljöpartiet vill istäl- let att Sverige ska leva upp till löftet om att finansiera klimatarbetet i fattiga länder genom att årligen avsätta 2 miljarder kronor i ett nytt klimat- anslag utöver biståndet under 2014–2017.

Ny riktning i försvarspolitiken

Sveriges säkerhet måste ses i ett bredare perspektiv än enbart ett militärt hot mot vårt land. Kostnaderna bör omfördelas från militär verksamhet till andra sektorer för att möta de verkliga hoten samt investera i förebyg- gande åtgärder. Det kan handla om pandemier, miljöförstöring, direkta konsekvenser av den globala uppvärmningen, terrorism och cyberattacker. Miljöpartiet vill lyfta fram en ny långsiktig inriktning för de kommande

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

20 åren. I motionen föreslås därför lägre ekonomiska ramar – 1,6 miljar- der kronor mindre – för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisbered- skap jämfört med regeringens budgetförslag för 2014. I stället vill motionärerna att det införs åtgärder för att minska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och avsätter därför 750 miljoner kronor årligen för detta 2014–2017.

Grön skatteväxling

Miljöpartiets mål för skattepolitiken är att de skatter som behövs för att finansiera välfärden ska vara omfördelande och beräknas utifrån bärkraft på ett sätt som så långt det är möjligt undviker snedvridningar av ekono- min. Systemet måste samtidigt bidra till incitament för egen försörjning. Genom en s.k. grön skatteväxling kan miljöresurser och utsläpp beskattas samtidigt som sänkt skatt på arbete premieras för att på så sätt gynna både klimatet, jobben och ekonomin, t.ex. genom höjda koldioxid-, vattenkrafts- och kärnkraftsskatter. Höjda koldioxidskatter samt skatter på energi och miljö i Miljöpartiets budgetförslag innebär drygt 16 miljarder kronor i högre skatteintäkter för 2014 jämfört med regeringens förslag.

För att öka incitamenten för arbete anser Miljöpartiet att de senaste årens sänkningar av inkomstskatten för vanliga löntagare ska ligga kvar. Däremot vill motionärerna se en avtrappning av det nuvarande jobbskat- teavdraget från månadsinkomster över 40 000 kronor, och de motsätter sig det femte jobbskatteavdraget som föreslås i budgetpropositionen för 2014. Även regeringens förslag att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt avvi- sas i motionen.

En rad utvärderingar visar att regeringens halvering av arbetsgivaravgif- ter för unga under 26 år är en ineffektiv satsning. Därför vill Miljöpartiet i stället rikta investeringar mot företagande, innovation och forskning. I motionen föreslås en slopad egenavgift för unga som startar nya enmansfö- retag. Miljöpartiet menar dock att sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag leder till nya jobb och att avgifterna bör sänkas med 10 procentenheter på en lönesumma upp till maximalt 760 000 kronor per år. Miljöpartiet vill även se ett slopat sjuklöneansvar för företag med upp till 10 anställda och att företag med 11–49 anställda får samma schablonmässiga ersättning som företag med upp till 10 anställda för att öka incitamenten att rekrytera personal.

2.4 Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer

2.4.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Sverigedemokraterna anger i sin budgetmotion att de står bakom det finans- politiska ramverket. Under överskådlig framtid bör man enligt motionä- rerna ha ett överskottsmål för den offentliga sektorns finanser motsvarande 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. En expansiv finanspolitik är

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

berättigad i det nuvarande ekonomiska läget, men det är oroväckande att regeringen tycks sakna en plan för hur överskottsmålet ska kunna uppnås, anser motionärerna. Motionärerna hänvisar till Konjunkturinstitutets bedöm- ningar som visar att det kommer att krävas direkta diskretionära budgetför- stärkningar för att nå överskottsmålet under prognosperioden.

Sverigedemokraternas budgetalternativ innebär omfattande besparingar när det gäller asyl- och anhöriginvandringen och utvecklingsbiståndet. Ökade resurser ska i stället läggas på bl.a. utbildning, vård och omsorg, landsbygdsutveckling och sänkt skatt för pensionärer.

Av tabell 2.16 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Sve- rigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regeringens. Det finansi- ella sparandet är 1,3 miljarder kronor högre än i regeringens förslag 2014, och mellan 7 och 13 miljarder kronor högre 2015–2017.

Tabell 2.16 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Offentliga sektorns inkomster	+10	737	+8	995	+7	857	+6	892
Offentliga sektorns utgifter	+9	400	+1	878	−4 466		−6 424
Finansiellt sparande	+1	337	+7	117	+12	323	+13	316
Staten	+1	681	+6 129		+11	201	+12	158
Ålderspensionssystemet		+20	−780		−580		−480
Kommunsektorn	−365		+1 769		+1	703	+1	638
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	–1,5 %		–0,2 %		0,7 %		1,4 %

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2013/14:Fi282.

Effekterna på kommunsektorns finanser av Sverigedemokraternas budgetal- ternativ framgår av tabell 2.17. Den kommunala inkomstskatten är lägre i motionärernas alternativ samtliga år under perioden främst till följd av för- slaget om sänkt skatt för pensionärer. Jämfört med regeringens förslag ökar statsbidragen över utgiftsområde 25 med 7,2 miljarder kronor 2014. Drygt 4 miljarder kronor av detta utgörs av ekonomiska regleringar, dvs. man kompenserar kommunerna för indirekta effekter av reformer. Bakom den successiva nedgången i kommunernas inkomster och utgifter under perioden ligger ett antagande om minskade kostnader till följd av minskad invandring.

2013/14:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.17 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Kommunernas inkomster	−1 634		−6 502		−13	251	−19	954
Kommunal inkomstskatt	−8	860	−9	860	−10	560	−10	860
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0		±0		±0		±0
Statsbidrag inom uo 25	+7	226	+3	358	−2	691	−9	094
därav ekonomiska regleringar	+4	350	+4	550	+4	750	+4	750
Statsbidrag från övriga utgiftsområden		±0		±0		±0		±0
Utgifter	−1	269	−8	271	−14	954	−21	592
Finansiellt sparande i kommunsektorn	−365		+1	769	+1	703	+1	638

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2013/14:Fi282.

Sverigedemokraternas förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.18. Utgifts- taket är drygt 20 miljarder kronor högre 2014 jämfört med regeringens förslag. För 2015 och 2016 är utgiftstaken 15,2 respektive 9,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. De takbegränsade utgifterna föreslås öka lika mycket som utgiftstaket samtliga år jämfört med regeringens för- slag, vilket innebär att budgeteringsmarginalen blir densamma som i reger- ingens förslag.

Tabell 2.18 Utgiftstak för staten (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Takbegränsade utgifter	+20	416	+15	227	+9	717	+8	094
Budgeteringsmarginal		+0		+0		+0		+0
Utgiftstak för staten	+20	416	+15	227	+9	717	+8	094

Anm: Sverigedemokraternas utgiftstak för 2017 är endast en bedömning.

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2013/14:Fi282.

I tabell 2.19 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter samt statsbud- getens saldo i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regering- ens. Inkomsterna på statsbudgeten är sammantaget 19,6 miljarder kronor högre och utgifterna 18,1 miljarder kronor högre 2014 i Sverigedemokra- ternas budgetalternativ jämfört med regeringens. Statsbudgetens saldo är därmed ca 1,5 miljarder kronor högre än i regeringens förslag 2014, vilket betyder att statens lånebehov är lika mycket lägre jämfört med i regering- ens förslag (statsbudgetens saldo är lika med statens lånebehov med omvänt tecken). För åren 2015–2017 är statsbudgetens saldo mellan 5,9 och 12 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.

Riksgäldens nettoutlåning är 2,3 miljarder kronor lägre jämfört med regeringens budgetalternativ samtliga år, vilket främst förklaras av att Sverigedemokraterna vill fördubbla bankernas avgift till Stabilitetsfonden (se även avsnitt 3.3).

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

Tabell 2.19 Statsbudgetens saldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Statsbudgetens inkomster	+19	597	+18	855	+18	417	+17	752
därav inkomster av försåld egendom		±0		±0		±0		±0
Statsbudgetens utgifter	+18	116	+12	927	+7	417	+5	794
därav statsskuldsräntor		±0		±0		±0		±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	−2	300	−2	300	−2	300	−2	300
kassamässig korrigering		±0		±0		±0		±0
Statsbudgetens saldo	+1	481	+5	929	+11	001	+11	958
Statsskuld vid årets slut	−1	481	−7	410	−18	410	−30	368

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2013/14:Fi282.

Av tabell 2.20 framgår inkomsterna på statsbudgeten fördelat på olika inkomsttyper i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med reger- ingens. Intäkterna från direkta skatter på arbete är 6 miljarder kronor lägre jämfört med regeringens alternativ, vilket främst förklaras av den sänkta skatten för pensionärer med ca 9 miljarder kronor. De direkta skatterna på arbete ökar samtidigt med ca 3 miljarder kronor 2014 till följd av att Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt.

Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete är drygt 13 miljarder kro- nor högre i Sverigedemokraternas förslag för samtliga år 2014–2017. Bakom denna nettosiffra ligger en reformering av arbetsgivaravgifterna genom att den generella sänkningen återställs och den nedsatta arbetsgivar- avgiften för unga slopas. I stället vill motionärerna införa ett arbetsgivarav- drag som är konstruerat så att det gynnar de mindre företagen. Intäkterna från skatt på kapital är marginellt högre jämfört med regeringens förslag samtliga år i prognosperioden.

De ökade intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror på sam- mantaget ca 1,2 miljarder kronor 2014 utgörs av dels höjd moms på restaurang- och cateringtjänster (+5,4 miljarder kronor), dels sänkt energi- skatt (–4,2 miljarder kronor).

Statsbudgetens övriga inkomster är 2 miljarder kronor högre jämfört med regeringens förslag samtliga år, vilket förklaras av en reformerad mine- ralersättning.

2013/14:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.20 Statsbudgetens inkomster (SD)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Direkta skatter på arbete	−6 047		−6 774		−7 214		−7 245
Indirekta skatter på arbete	+13	415	+13	254	+13	405	+13	547
Skatt på kapital	+190		+280		+370		+260
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+1	180	+235		−704		−1 670
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodi-	+8	737	+6	995	+5	857	+4	892
serat)
avgår skatter från andra sektorer	+8	860	+9	860	+10	560	+10	860
Statens skatteintäkter (periodiserat)	+17	597	+16	855	+16	417	+15	752
Periodiseringar		±0		±0		±0		±0
Statens skatteinkomster (kassamässigt)	+17	597	+16	855	+16	417	+15	752
Övriga inkomster (kassamässigt)	+2	000	+2	000	+2	000	+2	000
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	+19	597	+18	855	+18	417	+17	752

Källa: Sverigedemokraternas partimotion 2013/14:Fi282.

2.4.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken

Invandring och internationellt bistånd

Sverigedemokraterna vill se en minskad utomeuropeisk asyl- och anhörig- invandring med åtminstone 90 procent från nuvarande nivåer. Beviljandet av permanenta uppehållstillstånd ska enligt motionärerna helt upphöra. Motionärerna är öppna för anhöriginvandring och familjeåterförening, men anser att detta bör följa ett väluppbyggt regelverk. Vidare anser motionä- rerna att nuvarande regler för arbetskraftsinvandring bör ändras så att fokus ligger på högkvalificerad arbetskraft och genom att det införs ett s.k. blåkortssystem med temporära uppehållstillstånd.

Genom en översyn av ineffektivt bistånd, en större koncentration av biståndet till de mindre utvecklade länderna och färre inriktningar vill motionärerna se en gradvis minskning av biståndet. 2015 skulle biståndsra- men ligga på 0,7 procent av BNI, vilket är i linje med FN:s rekommenda- tioner. Sverigedemokraterna vill samtidigt se ökat fokus på kris- och katastrofbistånd genom att mer resurser läggs på flyktingars närområden via UNHCR.

Ett Sverige med riktiga jobb

Sverigedemokraternas sysselsättningspolitik syftar till att göra det mer lön- samt att arbeta och billigare och enklare att anställa. Vidare vill motionä- rerna komma till rätta med den bristande matchningen på arbetsmarknaden och minska överutbudet av okvalificerad invandrad arbetskraft.

Ett femte jobbskatteavdrag bör införas då detta enligt motionärerna ska- par sysselsättning och stimulerar konsumtionen. Sverigedemokraterna för- ordar i stället för generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna ett arbetsgivaravdrag som särskilt gynnar de mindre företagen. Kostnaden för

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

avdraget är ca 20 miljarder kronor årligen. Vidare är motionärernas inrikt- ning att sjuklöneansvaret bör reformeras genom ett sjuklöneavdrag som skulle innebära att småföretagens börda avsevärt lindras. Reformen beräk- nas minska sjuklönekostnaderna för företagen med ca 2 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna avsätter i sitt budgetalternativ ökade medel till kom- vux och till yrkeshögskolan för att finansiera sammanlagt 10 000 nya platser. Inriktningen är också att öka lärartätheten i den högre utbildningen och effektivisera högskolorna i syfte att de bättre ska matcha sitt utbild- ningsutbud med näringslivets kompetens.

För att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten menar Sverigedemo- kraterna att det bör införas en särskild anställningsform med lärlingar, där arbetsgivaren helt slipper arbetsgivaravgifter, vilket bedöms kunna skapa 15 000 nya lärlingsjobb. Motionärerna vill också se ett utökat starta-eget- bidrag för unga.

Motionärerna vill också se satsningar på senior-RUT, s.k. föreningsjobb och förbättrad arbetsmiljö.

Tillväxt och satsningar på en stark landsbygd

Sverigedemokraterna menar att det finns en oerhörd potential ute på lands- bygden för jobbskapande och tillväxt. Genom ett landsbygdslyft ska förut- sättningar skapas för 25 000 nya jobb på Sveriges landsbygd. Landsbygds- lyftet innefattar omfattande investeringar i infrastruktur med fokus på upprustning av Malmbanan, Inlandsbanan och tvärbanorna. Inriktningen är att skapa förutsättningar för de näringar som kan dra nytta av de fördelar som landsbygden erbjuder, exempelvis skog, jordbruk, vattenbruk, besöks- näring, gruvor och mineraler samt natur- och kulturmiljöer. Bl.a. bör en utbildningssatsning göras med inriktning på sådana näringar. Motionärerna vill också se investeringar i vattenbruk och fiskeodlingar för att öka pro- duktionen av matfisk. Mot bakgrund av att EU:s medfinansiering av EU:s landsbygdsprogram har sänkts för perioden 2014–2020 anser Sverigedemo- kraterna att den svenska medfinansieringen bör öka så att landsbygdspro- grammets totala budget bibehålls. För att skapa en rörligare arbetsmarknad och sänka trösklarna på arbetsmarknaden för människor på landsbygden ska milersättningen höjas med 4 kronor per mil, vilket innebär en offentlig- finansiell kostnad på ca 1,1 miljarder kronor årligen. Sverigedemokraterna förespråkar också ett återinförande av den allmänna värnplikten.

Sverige ska vara en framträdande kunskapsnation, och Sverigedemokra- terna anser att forskningsanslagen inom högskolor och universitet bör höjas. Sverige ska ligga i framkant inom områden som kärnfysik, gentek- nik, nanoteknik, informationsteknik, rymdteknik, mineralogi, geovetenskap och skogsforskning. Motionärerna ser ett behov av en marknadskomplette- rande riskkapitalfond, som prioriterar de företag som har små möjligheter att söka kapital på den ordinarie marknaden. I det syftet bör det göras en extra vinstutdelning från Vattenfall på 5 miljarder kronor årligen under för- utsättning att utrymmet finns.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Sverigedemokraterna vill se en energipolitik som säkerställer en pris- värd och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushållen som näringslivet. Motionärerna tillför i sitt budgetalternativ medel till forskning och utveck- ling av svensk kärnkraft. För att stimulera byggandet av nya reaktorer bör enligt motionärerna effektskatten, som inte utgår på andra energislag, avskaf- fas. Landets befintliga vattenkraftstationer bör underhållas och modernise- ras samt resurser avsättas för forskning inom biobränslen och vidareutveck- ling av skogsråvara. Sverigedemokraterna anser att elpriserna över lag är för höga och vill se en sänkning av energiskatten på el motsvarande 10 öre per kilowattimme, vilket skulle minska skatteintäkterna med ca 4,2 mil- jarder kronor per år.

Förutsättningar ska skapas för ett välplanerat, energieffektivt och håll- bart bostadsbyggande. Det ska vara skattefritt att hyra ut en del av sin bostad eller att hyra ut i andra hand, och reglerna för denna typ av uthyr- ning ska vara mer flexibla. Den kommunala fastighetsavgiften för student- bostäder bör avskaffas och byggnormerna förenklas. I syfte att skapa en långsiktig och hållbar lösning för upprustningsbehov och underhåll av bostadsbeståndet i Sverige vill motionärerna att det införs skattefria under- hållsfonder.

På infrastrukturområdet ska medel avsättas för såväl utveckling som vid- makthållande av statens transportinfrastruktur under hela prognosperioden. En marknadspott för investeringar på ca 1 miljard kronor årligen från 2014 ska införas i syfte att bygga bort flaskhalsar som står i vägen för investeringar i näringslivet. 1 miljard kronor per år från 2015 bör avsättas för att omgående starta en utbyggnad av viktiga delar av E20 till motorväg.

Nationell, fysisk, ekonomisk och social trygghet

Den nationella tryggheten bör stärkas genom satsningar på försvar och säkerhet, enligt motionärerna. Den fysiska tryggheten ska stärkas genom ökade anslag till brottsbekämpning och den ekonomiska och sociala trygg- heten ska stärkas genom olika reformer och ökade anslag.

Grunden i att skapa ett tryggt samhälle är enligt motionärerna att kunna styra samhället efter egna preferenser och behov. Sverigedemokraterna menar att det svenska EU-medlemskapet bör omförhandlas, och att det sedan utlyses en ny folkomröstning om Sveriges fortsatta deltagande i uni- onen.

Sverigedemokraterna förespråkar kraftigt höjda anslag till försvarsmak- ten i syfte att inleda en återupprustning och ett återtagande av försvarsför- mågan. Ramarna för utgiftsområde 6 bör ökas med 3 miljarder kronor 2014 och med 5, 7 respektive 9 miljarder kronor åren därefter. På sikt ska bl.a. flertalet nedlagda regementen och flottiljer återöppnas och JAS upp- graderas.

Sverigedemokraterna vill se skärpta straff för den grova och upprepade brottsligheten. Prövning av utvisning anser motionärerna ska vara obligato- riskt, och utvisning ska vara normen i de fall utländska medborgare gör

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

sig skyldiga till allvarlig eller upprepad brottslighet. Cirka 2,5 miljarder kronor mer än i regeringens förslag anser motionärerna bör läggas på poli- sen, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar, Kriminalvården och Brotts- offermyndigheten 2014 och 2015 och ännu mer åren därefter.

Sverigedemokraternas ambition är att arbetslöshetsförsäkringen ska stär- kas, dels genom höjt tak i försäkringen, dels genom en sammanslagning av arbetslöshetskassorna och genom att administrationen tas över av För- säkringskassan. På sikt anser motionärerna att Försäkringskassan och Arbets- förmedlingen bör slås ihop.

Familjers valfrihet och oberoende gentemot det offentliga ska öka, fram- håller Sverigedemokraterna. Ersättningsbeloppet i föräldrapenningen bör utökas men jämställdhetsbonusen i försäkringen avskaffas. För att förbättra den ekonomiska situationen för främst ensamstående med barn ska bostads- bidraget höjas med ca 5 procent. Sverigedemokraterna vill se en vidareut- veckling av reformen om vårdnadsbidrag, dels genom att det lagstadgas att kommunerna måste erbjuda ett sådant, dels genom att maximibeloppet höjs. Vidare bör det införas en rätt till obetald tjänstledighet för s.k. försko- ledagar och de s.k. kontaktdagarna för föräldrar med barn i åldern 6–12 år bör återinföras. Sammantaget avsätter motionärerna i sitt budgetalternativ mellan 1,4 och 1,9 miljarder kronor per år mer än regeringen på dessa områden.

Ökade resurser till skola, vård och äldreomsorg

Skolan ska kännetecknas av trygghet och studiero, men också av kunskaps- förmedling, förbättrade studieresultat samt ordning och reda. Sverigedemo- kraternas ambition är att staten åter ska ta över huvudmannaskapet för den svenska skolan och att lärarnas status ska höjas. Vidare är inriktningen att förhindra uttag av vinst i friskolor och att genom lagstiftning förbjuda s.k. kommunala avknoppningar. Härutöver ska mer fokus läggas på kunskaper i svenska språket, bättre studievägledning och bättre skolmat. Förskoleklas- sen, som i dag är frivillig, ska enligt motionärerna införlivas i och bli en obligatorisk del av grundskolan som då blir tioårig. Sverigedemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för landets skollokaler och anser att 2,5 miljarder kronor bör öronmärkas för en upprustningssatsning 2017. Reger- ingens tidigare aviserade och till viss del genomförda sparbeting på gymna- sieskolan avvisas.

Den svenska hälso- och sjukvården ska hålla en internationellt sett hög kvalitet. Tillgängligheten till vården behöver förbättras. Sverigedemokra- terna vill att det avsätts 1 miljard kronor ytterligare årligen för akutvård och tillgänglighet. Att komma till rätta med vårdplatsbristen är enligt motio- närerna en av vårdens enskilt viktigaste frågor. Sverigedemokraterna anser att antalet vårdplatser bör utökas och att den gällande vårdgarantin bör kompletteras med rätten att vid behov garanteras en vårdplats på rätt kli- nik, bemannad med rätt kompetens. Sverigedemokraterna vill att det till- förs motsvarande 20 000 nya helårsarbetskrafter inom den offentliga

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

sektorn, varav huvuddelen inom vård och omsorg. Högkostnadsskyddet ska återställas till de tidigare gällande lägre nivåerna. För att bekämpa psy- kisk ohälsa fordras bl.a. en förstärkning av barn- och ungdomspsykiatrin samt fler vårdplatser, anser motionärerna. Sverigedemokraterna förordar också obligatoriska hälsoundersökningar för alla individer som söker svenskt uppehållstillstånd. Akutbils- och hembesöksverksamheten ska utvecklas, och dessutom ska mobila tandvårdsenheter införas. Motionä- rerna anser att kommunernas och landstingens ansvar för palliativ vård bör tydliggöras och förstärkas. Sammantaget avsätter Sverigedemokraterna i sitt budgetförslag mellan 3 och 4 miljarder kronor årligen mer än reger- ingen på sjukvården 2014–2017.

Sverigedemokraterna förordar en rad åtgärder för att underlätta livet och vardagen för äldre. Skatteskillnaden mellan lön och pension ska reduceras kraftigt genom motionärernas förslag om höjt grundavdrag för personer över 65 år. 9 miljarder kronor avsätts för detta 2014. På sikt bör skatteskill- naden helt elimineras. Också garantipensionerna ska höjas med motsva- rande 10 procent, vilket skulle kosta ca 3,4 miljarder kronor 2014. Sverigedemokraterna vill också att det tillförs medel för fler äldreboenden, utökad personalbemanning, starkare anhörigstöd och bättre mat. Dessutom ska s.k. äldrevårdscentraler införas.

Jämställdhet

Sverigedemokraterna anser att den svenska jämställdhetsdebatten ofta förs utifrån felaktiga utgångspunkter. Politikens roll bör vara att motverka dis- kriminering, upprätthålla valfrihet och likhet inför lagen och att försöka underlätta tillvaron för män och kvinnor i de livssituationer som de själva valt.

Alla anställda inom den offentliga sektorn bör erbjudas möjlighet att arbeta heltid. Det skulle enligt motionärerna skapa omkring 25 000 nya helårsarbetskrafter inom vård, skola och omsorg till en offentligfinansiell kostnad på 5,9 miljarder kronor årligen. I första hand ska detta åstadkom- mas genom ett stimulansbidrag, men om inte detta är tillräckligt kan lagstiftning övervägas. Härutöver vill motionärerna även att rätten att arbeta deltid utökas och att arbetsmiljön förbättras inom den offentliga sek- torn. Dessutom bör det finnas tydligare karriärvägar och möjligheter till kompetensutveckling, vilket borgar för högre lönenivåer.

Sysselsättningseffekter

Enligt Sverigedemokraterna beräknas deras budgetalternativ sammanlagt skapa ytterligare 73 000 nya jobb mätt som helårsarbetskrafter. Det hand- lar om fler jobb genom landsbygdssatsningen, fler offentligt anställda, fler lärlingsanställningar, fler anställda inom försvarsmakten samt fler platser på yrkeshögskolan. Det s.k. arbetsgivaravdraget kommer enligt motionärer- nas beräkning att ge 20 000 fler årsarbetskrafter medan den höjda restau-

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

rang- och cateringmomsen samt avvisandet av höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt beräknas minska antalet årsarbetskrafter jämfört med regering- ens förslag.

2.5 Vänsterpartiets förslag till riktlinjer

2.5.1 Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Vänsterpartiet välkomnar i sin budgetmotion regeringens omläggning av finanspolitiken i en mer expansiv riktning, men konstaterar samtidigt att den förda politiken knappast är förenlig med överskottsmålet. Vänsterpar- tiet har sedan länge krävt att överskottsmålet ska överges till förmån för ett mål där de offentliga finanserna är i balans över en konjunkturcykel. Detta vore enligt motionärerna naturligt mot bakgrund av Sveriges nuva- rande låga skuld och de stora samhällsinvesteringar som måste till för att skapa jobb, trygga välfärden och ställa om ekonomin i en mer klimatvän- lig riktning. Men att ändra målet för de offentliga finanserna är något som bör göras öppet och inte som regeringen gör när den säger att målet ligger fast samtidigt som den i praktiken övergett det, anser motionärerna.

Av tabell 2.21 framgår beräkningen av de offentliga finanserna med Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens. Det finansiella sparandet är 0,4 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag 2014, 0,2 miljarder kronor lägre 2015 och ca 4,4 miljarder kronor lägre 2016.

Tabell 2.21 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Offentliga sektorns inkomster	+57	684	+74	815	+83	779	–
Offentliga sektorns utgifter	+58	054	+75	038	+88	195	–
Finansiellt sparande	−370		−223		−4	416	–
Staten	−3	733	−3	149	−8	102	–
Ålderspensionssystemet	+3	363	+2	926	+3	686	–
Kommunsektorn		−0		−0		−0	–
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	–1,6 %		–0,4 %		0,3 %		–

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2013/14:Fi254.

Effekterna på kommunsektorns finanser av Vänsterpartiets budgetalternativ framgår av tabell 2.22. Den kommunala inkomstskatten är högre i motionä- rernas alternativ 2014–2016 till följd av indirekta effekter av deras förslag till reformer i bl.a. sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna samt förändringar i den kommunala fastighetsavgiften. Jämfört med regeringens förslag före- slås ökade statsbidrag inom utgiftsområde 25 med 1,3 miljarder kronor. Av denna summa utgörs –1,2 miljarder av ekonomiska regleringar, dvs. man neutraliserar indirekta effekter av reformerna för kommunerna. Där- med uppgår de direkta satsningarna inom utgiftsområdet till cirka 3 miljar-

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

der kronor. De riktade statsbidragen till kommunerna som kanaliseras via andra utgiftsområden uppgår till närmare 24 miljarder kronor 2014 och till 32 respektive 35 miljarder kronor 2015 och 2016.

Tabell 2.22 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Kommunernas inkomster	+29	513	+41	552	+48	606	–
Kommunal inkomstskatt	+4	460	+4	030	+4	270	–
Kapitalinkomster och övriga inkomster		±0		±0		±0	–
Statsbidrag inom uo 25	+1	252	+5	682	+9	207	–
därav ekonomiska regleringar	−1 760		−1 230		−1 370		–
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	+23	801	+31	840	+35	129	–
Utgifter	+29	513	+41	552	+48	606	–
Finansiellt sparande i kommunsektorn		±0		±0		±0	–

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2013/14:Fi254.

Vänsterpartiets förslag till utgiftstak framgår av tabell 2.23. Utgiftstaket 2014 är 64 miljarder kronor högre 2014 jämfört med regeringens förslag. Eftersom de takbegränsade utgifterna föreslås ökas något mindre än utgifts- taket 2014 blir budgeteringsmarginalen motsvarande högre jämfört med regeringen detta år. Vänsterpartiet föreslår inga utgiftstak för åren 2015 och 2016.

Tabell 2.23 Utgiftstak för staten (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015	2016	2017
Takbegränsade utgifter	+56	957	+73 934	+87 611	–
Budgeteringsmarginal	+7	043	–	–	–
Utgiftstak för staten	+64	000	–	–	–

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2013/14:Fi254.

I tabell 2.24 redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter samt statsbud- getens saldo i Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens. Inkomsterna på statsbudgeten är sammantaget 53,2 miljarder kronor högre och utgifterna 58,8 miljarder kronor högre 2014 i Vänsterpartiets budgetal- ternativ jämfört med regeringens. Statsbudgetens saldo är därmed ca 5,6 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag för 2014, vilket betyder att statens lånebehov är lika mycket högre jämfört med i regeringens förslag (statsbudgetens saldo är lika med statens lånebehov med omvänt tecken). För åren 2015–2016 är statsbudgetens saldo mellan 5 och 9,7 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag.

Riksgäldens nettoutlåning är mellan 1,8 och 1,6 miljarder kronor högre jämfört med regeringens budgetalternativ 2014–2016, vilket förklaras av att Vänsterpartiet föreslår högre studielån.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

Tabell 2.24 Statsbudgetens saldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Statsbudgetens inkomster	+53	224	+70	785	+79	509	–
därav inkomster av försåld egendom		±0		±0		±0	–
Statsbudgetens utgifter	+58	792	+75	752	+89	197	–
därav statsskuldsräntor		±0		±0		±0	–
Riksgäldskontorets nettoutlåning	+1	835	+1	818	+1	586	–
kassamässig korrigering		±0		±0		±0	–
Statsbudgetens saldo	−5 568		−4 967		−9 688		–
Statsskuld vid årets slut	+5	568	+10	535	+20	223	–

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2013/14:Fi254.

Av tabell 2.25 framgår inkomsterna på statsbudgeten fördelat på olika inkomsttyper i Vänsterpartiets budgetalternativ jämfört med regeringens. Intäkterna från direkta skatter på arbete är ca 30 miljarder kronor högre jämfört med regeringens alternativ 2014, vilket främst förklaras av att motionärerna säger nej till det femte jobbskatteavdraget och den höjda skiktgränsen för statlig inkomstskatt samt föreslår en avtrappning av det befintliga jobbskatteavdraget från månadsinkomster över 30 000 kronor. De ytterligare högre direkta skatterna på arbete 2015 och 2016 förklaras främst av Vänsterpartiets förslag om begränsningar i ROT-avdraget med start 2015. De indirekta skatterna på arbete är 22,6 miljarder kronor högre, vilket i huvudsak förklaras av att man vill slopa nedsättningen av arbetsgi- varavgifter för unga. De högre intäkterna från skatt på kapital förklaras främst av en höjning av bolagsskatten till 26 procent. Från 2015 föreslås en arvsskatt som ökar kapitalskatten med 4,4 miljarder kronor årligen. Bakom Vänsterpartiets högre skatteintäkter på skatt på konsumtion och insatsvaror ligger bl.a. förslag om höjd moms på restaurang- och catering- tjänster samt höjd koldioxidskatt. Koldioxidskatten trappas upp successivt, vilket förklarar de högre skatterna 2015 och 2016. Statens övriga inkoms- ter är 15,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag, bl.a. som en följd av Vänsterpartiets upprustningsstöd för välfärdslokaler och ombygg- nadsstöd för ökad tillgänglighet samt övergångsjobb som redovisas som krediteringar på skattekonto.

2013/14:FiU1 2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Tabell 2.25 Statsbudgetens inkomster (V)

Miljoner kronor – avvikelse från regeringen

	2014		2015		2016		2017
Direkta skatter på arbete	+30	130	+37	810	+42	750	–
Indirekta skatter på arbete	+22	600	+22	830	+23	360	–
Skatt på kapital	+12	600	+16	910	+18	390	–
Skatt på konsumtion och insatsvaror	+8	020	+13	000	+15	060	–
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodise-	+73	350	+90	550	+99	560	–
rat)
avgår skatter från andra sektorer	−4 460		−4 030		−4 270		–
Statens skatteintäkter (periodiserat)	+68	890	+86	520	+95	290	–
Periodiseringar		±0		±0		±0	–
Statens skatteinkomster (kassamässigt)	+68	890	+86	520	+95	290	–
Övriga inkomster (kassamässigt)	−15 666		−15 735		−15 781		–
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)	+53	224	+70	785	+79	509	–

Källa: Vänsterpartiets partimotion 2013/14:Fi254.

2.5.2 Inriktningen av den ekonomiska politiken

Ekonomisk politik för bättre välfärd

Full sysselsättning är det överordnade målet för Vänsterpartiets ekono- miska politik. Att människor har möjligheten att arbeta är en grundförut- sättning för välfärd och ekonomiskt välstånd. Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Motionärerna anser att globaliser- ingen har inneburit ett ökat konkurrenstryck och att strukturomvandlingen i den svenska ekonomin går allt snabbare. För att hantera strukturomvand- lingen krävs en bra arbetslöshetsförsäkring som alla har råd med samt goda möjligheter till omskolning och vidareutbildning. Gemensamt finansi- erade tjänster som utbildning och skola ska vara lika för alla. Likvärdighe- ten är avgörande för ett jämlikt samhälle där alla ska kunna delta på arbetsmarknaden på någorlunda lika villkor. I följande avsnitt presenteras partiets förslag till riktlinjer i närmare detalj.

Stärkt kommunsektor

Sysselsättningen i kommunsektorn har utvecklats negativt de senaste sex åren. Samtidigt har befolkningen under samma tidsperiod ökat med 440 000 personer. Detta har resulterat i minskad personaltäthet och sämre kvalitet inom en rad områden. Vänsterpartiet vill därför se betydande för- stärkningar av kommunsektorn och avsätter i sitt budgetalternativ 26,5 miljarder kronor under 2014 för riktade insatser inom flera områden. En värdesäkring av statsbidragen till kommunerna, vilket enligt motionärerna behövs för att säkerställa att bidragen inte urholkas av kommunernas pris- och löneökningar, beräknas kosta 2,5 miljarder kronor under 2014. Inom skolområdet konstaterar Vänsterpartiet att utvecklingen de senaste decenni- erna gått åt fel håll, i och med att likvärdigheten i skolan har försämrats

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

sedan slutet av 1990-talet. Skolan bör därför förstärkas successivt för att öka lärartätheten, och inom tre år kan 6 000 nya lärare anställas. Motionä- rerna vill också att en miljard kronor i öronmärkta statsbidrag ska riktas till de skolor och elever som har de största behoven av ytterligare resurser för att nå målen i läroplanen. Den mest förödande reformen har enligt Vänsterpartiet varit rätten för privata huvudmän att starta fristående skolor. Skolors vinstintresse står i motsättning till skolans övergripande uppdrag. Vinstsyftande bolag och utbildningskoncerner ska därför inte få driva sko- lor med offentliga bidrag. Vänsterpartiet vill också öka lärartätheten inom fritidsverksamheten.

Vänsterpartiet vill ge barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till för- skola 30 timmar per vecka. Barnomsorgen behöver också i högre grad anpassas till alla föräldrars behov. Tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid behöver därför öka. Motionärerna anser också att barngrupperna inom förskolan måste minska och att vidareutbildning av barnskötare bör stimuleras. Sammantaget avsätter Vänsterpartiet 1,8 miljarder kronor under 2014 för riktade satsningar inom förskolan.

Vänsterpartiet anser att vinstdriven hälso- och sjukvård inte bör vara tillåten. Det motverkar strävan att ge vård efter behov. Sjukhus ska inte heller få säljas. Problemen inom sjukvården har ett samband med personal- situationen och motionärernas riktade förstärkningar ska i huvudsak använ- das till att anställa fler och arbeta förebyggande. Vänsterpartiet vill också att betald utbildning av specialistsjuksköterskor införs samt att läkemedel till barn görs helt avgiftsfria.

Äldreomsorgen får allt mindre resurser. Andelen äldre över 80 år som får offentlig äldreomsorg har nästan halverats sedan 1980. Sammanlagt vill Vänsterpartiet skjuta till 2,5 miljarder kronor till äldreomsorgen under 2014. De tillförda resurserna ska bl.a. läggas på ökad bemanning inom äld- reomsorgen, bättre personaltäthet inom hemtjänsten samt en maxtaxa för hemtjänst.

En mänskligare sjukförsäkring

Vänsterpartiet menar att regeringens förändringar inom sjukförsäkringen har lett till att sjuka står utan ekonomisk ersättning. Fyrkantiga tidsgränser har ansetts viktigare än huruvida personen blivit tillräckligt frisk för att arbeta. Motionärerna motsätter sig regeringens minskade bidrag till före- tagshälsovården som riskerar att minska ohälsan i arbetslivet ytterligare. Sjukförsäkringen bör enligt Vänsterpartiet snarare individanpassas så att människor kan få ersättning i fler steg än i dagens system. Inkomsttaket för maximal sjukpenning bör också höjas. De föreslagna förändringarna i sjukpenningen och sjukersättningen beräknas kosta drygt 4 miljarder kro- nor under 2014.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Bättre livsvillkor för unga

Unga vuxna tillhör 2000-talets stora förlorare. Enligt Vänsterpartiet har det blivit betydligt svårare för unga att få ett jobb. Arbetslösheten bland unga uppgår till 23,6 procent. Bostadsbristen gör det svårt för unga att flytta hemifrån, nästan var fjärde ung vuxen bor hemma. De försämrade trygg- hetssystemen har gjort det i stort sett omöjligt för unga att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning. Vänsterpartiet vill förbättra ungas livsvillkor och möjligheter och föreslår åtgärder inom flera områden.

Motionärerna vill se en absolut gräns för hur länge en person kan vara visstidsanställd innan han eller hon ges företräde till ett fast jobb. Tydliga kriterier för när en anställning får vara tidsbegränsad ska också införas.

För att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten behövs en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Vänsterpartiet vill att unga tidigt ska få individuellt anpassade åtgärder hos Arbetsförmedlingen, utan att behöva invänta fasta tidsgränser. Alla unga bör också ges rätt att få en fullständig gymnasieutbildning. Generationsväxlingen i arbetslivet bör sti- muleras genom utbildningsvikariat, traineeanställningar och lärlingsanställ- ningar i yrken med stora rekryteringsbehov de kommande åren. Motionärerna anser också att kommunerna ska kunna garantera samtliga 17- åringar sommarjobb under tre veckor.

Studenters möjligheter att studera under rimliga former ska stärkas. Samt- liga yrkesutbildningar ska ge högskolebehörighet. Vänsterpartiet menar att möjligheten att kunna läsa vidare ska vara för alla. Motionärerna vill vidare att studiemedlen höjs och att bidragsdelen stegvis höjs för att stärka studenternas ekonomiska situation. Studiemedelsreformen beräknas kosta 4,4 miljarder kronor för 2014. För att ytterligare bredda rekryteringen till högskolan avsätts resurser för 6 200 fler högskoleplatser än i regeringens förslag för 2014.

Den akuta bostadsbristen slår hårt, särskilt mot unga. Vänsterpartiet vill därför införa ett investeringsstöd på 1 miljard kronor under 2014 för bostads- byggande med målet att 40 000 bostäder byggs årligen, varav drygt hälften hyresrätter. Stödet ökas med ytterligare 1 miljard kronor per år 2015– 2016.

Investeringar för fler jobb

De offentliga investeringarna som andel av BNP har fallit de senaste 40 åren. Framför allt har de kommunala investeringarna minskat. De låga inve- steringarna är ett stort problem. Sambandet mellan nivån på de offentliga investeringarna och arbetslösheten är starkt. Då investeringarna är höga är arbetslösheten låg. Vänsterpartiet vill därför se en ökning av de offentliga investeringarna inom flera områden.

Motionärerna anser att investeringar i grön infrastruktur bidrar till att uppnå både miljö- och klimatmål. I Vänsterpartiets budgetmotion avsätts 9 miljarder kronor under 2014 för större investeringar i grön infrastruktur. Huvuddelen av dessa medel riktas mot investeringar och underhåll i järn-

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

väg och lokal spårtrafik. Stora resurser bör enligt motionärerna också läggas på investeringar i grön teknik och energiomställning, bl.a. genom stöd till energiforskning, energiteknik och ett särskilt klimatprogram.

Vänsterpartiet vill att ett särskilt stöd till upprustning av välfärdslokaler och ett tillgänglighetsstöd för att bygga bort hinder i offentliga miljöer införs. Totalt avsätts för detta ändamål 5 miljarder kronor under 2014.

Ett hållbart arbetsliv med plats för fler

Arbetslösheten är hög och långtidsarbetslösheten har ökat kraftigt sedan regeringen tillträdde 2006. Regeringen konstaterar själv att matchningen på arbetsmarknaden tydligt har försämrats. Vänsterpartiet anser därför att arbetsmarknadspolitiken måste läggas om i grunden och vill se stora sats- ningar på utbildning för förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Motio- närerna förespråkar stora satsningar för fler utbildningsplatser på komvux, yrkesvux, yrkeshögskolan och inom arbetsmarknadsutbildningar.

Totalt avsätter Vänsterpartiet drygt 12 miljarder kronor under 2014 för att finansiera 48 500 subventionerade anställningar såsom traineeanställ- ningar, lärlingsanställningar, övergångsjobb, utbildningsvikariat och lönebi- dragsanställningar. Vänsterpartiet anser också att regeringens förändringar av arbetslöshetsförsäkringen har fått till följd att en stor grupp arbetslösa i dag står utan ersättning från försäkringen. Därför bör arbetslöshetsförsäk- ringen reformeras i grunden. Motionärerna föreslår bl.a. en höjning av den högsta och den lägsta dagpenningen samt en höjning av ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden.

Motionärerna vill också se en avveckling av fas 3.

Rättvisa skatter

Vänsterpartiet anser att skatter ska tas ut för att finansiera åtaganden som medborgarna anser vara gemensamma angelägenheter. Målsättningen med skattepolitiken är att trygga välfärden, få fler människor i arbete, minska inkomstskillnader och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Reger- ingens skattepolitik har främst gynnat höginkomsttagare. Vänsterpartiets förslag syftar till att öka rättvisan i skattesystemet.

Motionärerna vill se ändringar av jobbskatteavdraget och föreslår höjd skatt för högre inkomster från inkomster över 30 000 kronor. För inkoms- ter över 50 000 kronor får man inget jobbskatteavdrag. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag i dess helhet och motsätter sig även den höjda skiktgränsen för statlig skatt. Motionä- rerna vill också införa en princip om lika skatt för lika inkomst och förordar därför skattesänkningar för t.ex. sjuka, arbetslösa, föräldralediga och förtidspensionärer.

Vänsterpartiet vill att skattereduktionen för hushållsnära tjänster och skat- tereduktionen för gåvor till ideella organisationer avskaffas samt att avdrags- rätt för medlemsavgiften till såväl fackförbund som arbetslöshetskassan införs.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Under föregående mandatperiod sänkte regeringen arbetsgivaravgifterna för företag som har anställda i vissa åldrar. Syftet var att skapa jobb för unga. Reformen är enligt motionärerna kostsam och har inte haft avsedd effekt, och Vänsterpartiet vill därför ta bort nedsättningen av arbetsgivarav- gifterna. Vänsterpartiet anser vidare att bolagsskatten bör höjas till 26 procent och restaurangmomsen till 25 procent.

Motionärerna konstaterar att ökad ojämlikhet och en oreglerad finanssek- tor var två av orsakerna till finanskrisen. Finanssektorn är i dag underbe- skattad, och Vänsterpartiet ställer sig därför bakom EU-kommissionens förslag till skatt på finansiella transaktioner. Vidare anser Vänsterpartiet att fastighetsbeskattningen bör förändras så att de som äger värdefulla fastig- heter betalar mer. Samtidigt vill motionärerna avskaffa fastighetsskatten för hyreslägenheter. Från och med 2015 vill Vänsterpartiet införa en arvs- beskattning.

Skatter och avgifter är viktiga styrmedel i klimat- och miljöomställ- ningen. Vänsterpartiet anser att koldioxidskatt är ett effektivt medel för att minska utsläppen av växthusgaser. En höjning av koldioxidskatten med 7 öre årligen t.o.m. 2016 föreslås därför. För att kompensera boende i gles- bygd bör fordonsskatten i 36 glesbygdskommuner sänkas. Vänsterpartiet vill vidare att ett särskilt stöd införs för små och medelstora företag som bedriver forskning och utveckling med fokus på miljö och klimat.

Jämställdhet, inkludering och antidiskriminering

Vänsterpartiets ekonomiska politik syftar till att omfördela makt och resur- ser så att kvinnor och män ges samma utrymme och möjlighet att försörja sig, förfoga över sin egen tid och vara delaktiga i beslut som rör det egna livet och samhället.

Att öka kvinnors deltagande i arbetslivet är viktigt för ökad jämställdhet och ger även positiva effekter på den mer övergripande samhällsekono- miska utvecklingen. Enligt Vänsterpartiet skulle den offentliga sektorns finanser stärkas med 15 miljarder om kvinnor förvärvsarbetade i samma utsträckning som män. Vänsterpartiet vill därför genomföra strategiska reformer för att öka jämställdheten i arbetslivet. Reformerna omfattar en individualisering av föräldraförsäkringen, de tidigare beskrivna satsning- arna på bl.a. vården och skolan samt stärkt barnomsorg. Vänsterpartiets vill vidare ändra lagstiftningen så att fasta jobb på heltid blir normen på arbetsmarknaden.

Diskrimineringen av utomeuropeiska invandrare i arbetslivet tar sig flera uttryck. Arbetslösheten är högre inom denna grupp och de har svårare att få jobb som motsvarar deras utbildning och kvalifikationer. Vänsterpartiets tidigare beskrivna åtgärder för att förbättra matchningen på arbetsmarkna- den är särskilt viktig för att öka invandrares deltagande i arbetslivet. Motionärerna anser vidare att språket är en nyckel för att bli delaktig i

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

samhället och vill därför stärka kvaliteten i utbildningen i svenska för invandrare. Ökad individualisering och fler undervisningstimmar är två kon- kreta reformer.

Slutligen anser Vänsterpartiet att Diskrimineringsombudsmannen (DO) bör få ökade resurser och ett utökat uppdrag. Det behövs förebyggande insatser och möjlighet att beivra diskriminering, och DO har varken medel eller mandat att utföra detta i dagsläget.

2.6 Kompletterande information

2.6.1 Alternativa bedömningar av de offentliga finanserna

I tabell 2.26 jämförs regeringens bedömning av det offentliga finansiella sparandet med motsvarande bedömningar från ESV, KI och Riksbanken. KI:s prognos är publicerad i slutet av augusti, ESV:s i september och Riks- bankens i oktober. Regeringens och ESV:s prognoser baseras på oföränd- rade regler medan KI:s och Riksbankens prognoser bygger på bedöm- ningar av finanspolitiska åtgärder som ännu inte beslutats eller aviserats. Som framgår av tabellen råder en ganska stor överensstämmelse mellan regeringens bedömning och övriga bedömares prognoser för det faktiska finansiella sparandet åren 2013–2017. I bedömningarna av det konjunktur- justerade sparandet är avvikelserna mellan regeringen och övriga bedömare relativt stora för 2013–2015 för att överensstämma ganska väl åren därefter.

Tabell 2.26 Alternativa bedömningar av det offentliga finansiella sparandet

Procent av BNP

	2013	2014	2015	2016	2017
Finansiellt sparande
Regeringen	-1,2	-1,5	-0,4	0,4	1,1
ESV	-1,8	-1,4	-0,2	0,6	1,1
KI	-1,3	-1,5	-0,6	0,2	1,1
Riksbanken	-1,3	-1,1	-0,2	0,6
Konjunkturjusterat finansiellt sparande 1
Regeringen	0,5	0,2	0,8	1,0	1,2
ESV	-0,9	-0,6	0,2	0,6	0,9
KI	-0,8	-0,8	-0,1	0,5	1,2

1. Regeringens siffror avser här det strukturella sparandet som är mest jämförbart med det som KI och ESV benämner konjunkturjusterat sparande. Här räknas det finansiella sparandet i procent av potentiell BNP hos KI och regeringen och i procent av trend-BNP hos ESV.

Enligt ESV visar indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet att målet inte nås de närmaste åren. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Enligt KI kan regeringens inriktning på finanspolitiken motiveras med hänsyn till det svaga konjunkturläget, men den kräver åtstramningar fram- över. För att överskottsmålet ska uppfyllas krävs enligt KI åtstramningar motsvarande 2 procent av BNP 2015–2017.

Riksbanken bedömer att det finansiella sparandet i offentlig sektor upp- går till –1,1 procent av BNP 2014. I takt med att konjunkturen förbättras bedöms det finansiella sparandet enligt Riksbanken förstärkas till –0,2 pro- cent 2015 och till 0,6 procent 2016.

Ekonomirapport från Sveriges Kommuner och Landsting

I Ekonomirapporten från Sveriges kommuner och landsting, publicerad i oktober 2013, presenteras bl.a. den ekonomiska situationen för kommuner och landsting och dess förutsättningar på några års sikt. Enligt rapporten väntas engångsintäkter från AFA Försäkring bidra till ett positivt resultat för sektorn 2013. Resultatet väntas summeras till ett överskott på ca 10 miljarder kronor för sektorn som helhet. För åren därefter ser det kärvare ut till följd av demografiska förändringar och stora investeringsbehov, vil- ket väntas medföra ökade kostnader. Rapportens bedömning är att det under 2014 kommer att ske en hel del besparingsåtgärder, varför kostnads- ökningarna bedöms bli måttliga. Resultatet för 2014 beräknas trots bespa- ringsåtgärder bli ca 5 miljarder kronor. Detta förklaras av att skatteintäk- terna väntas öka relativt långsamt, statsbidragen antas ligga kvar på oförändrade nivåer samtidigt som investeringsbehoven bedöms vara stora. Om sektorn sammantaget ska klara ett resultat på åtminstone halva den nivå som är att betrakta som god ekonomisk hushållning, 9 miljarder kro- nor, beräknas landstingen behöva höja skatten med ytterligare 25 öre fram till 2017. Kommunerna beräknas däremot klara detta resultat med oföränd- rad skattesats.

2.6.2 Aktuella utredningar och rapporter

SOU 2013:73 En utvecklad budgetprocess – ökad tydlighet och struktur

Regeringen beslutade den 13 december 2012 att tillkalla en parlamenta- riskt sammansatt kommitté med uppgift att göra en översyn av budgetpro- cessen (dir. 2012:124). Kommittén överlämnade i september 2013 sitt slutbetänkande till finansministern.

Kommitténs översyn av budgetprocessen har utgått från det ramverk som infördes i mitten av 1990-talet samt de förändringar som införts, såsom bestämmelsen i den nya budgetlagen (2011:203). Det har konstate- rats att budgetprocessen i stora delar är oreglerad och vilar på en ordning av praxis och överenskommelser. Översynen har resulterat i att kommittén föreslår en viss reglering av etablerad praxis och att vissa bestämmelser i riksdagsordningen och budgetlagen görs tydligare. Kommittén föreslår bl.a. att det införs en bestämmelse i riksdagsordningen om att riksdagen i ram- beslutsprocessens första steg ska fatta beslut med anledning av sådana

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat om att använda. Kommit- tén föreslår också att det införs en bestämmelse i budgetlagen om att regeringen vid en bedömd avvikelse från överskottsmålet ska redogöra för hur en återgång ska ske. Vidare föreslår kommittén att det tydliggörs i riks- dagsordningen att riksdagen ska använda den s.k. rambeslutsprocessen vid beslut om budgeten, där regeringen och oppositionens budgetförslag ställs mot varandra som paket och budgeten beslutas i två steg. De föreslagna ändringarna bör enligt kommittén träda i kraft den 1 september 2014 och således tillämpas i och med behandlingen av 2015 års budget. När det gäl- ler kommitténs förslag till författningsändringar stod sju av åtta partier bakom förslagen. I betänkandet finns tre reservationer.

Finansinspektionens förslag – Individuellt anpassad amorteringsplan

Förslaget överlämnades till regeringen den 14 oktober 2013. Finansinspek- tionen konstaterar i förslaget att de svenska hushållens skuldsättning är hög och att bolånen svarar för den största delen. Den höga skuldsättningen medför risker för enskilda hushåll och gör den finansiella stabiliteten mer sårbar. De svenska hushållen amorterar också allt mindre.

Finansinspektionen har fått i uppdrag att stärka grunden för en sund amorteringskultur. Det förslag som nu presenterats bygger på att bolånefö- retagen ska ge, och för kunderna motivera, en individuellt anpassad amor- teringsplan. Den slutliga amorteringsplanen ska föregås av en diskussion om olika alternativ som beskrivs med räkneexempel. Den slutligt före- slagna planen ska ligga i konsumentens långsiktiga intresse. För att regler- ingen ska kunna införas måste ändringar först genomföras i konsumentkre- ditlagen. Tidplanen är därför beroende av regeringens planering i frågan.

2.6.3 Nyligen överlämnade eller aviserade propositioner

Proposition. 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter

Propositionen överlämnades den 10 oktober. I propositionen föreslås att nedsättningen av egenavgifterna förstärks genom att avdraget vid avgiftsbe- räkningen höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 till 15 000 kronor per år. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsav- giften. I propositionen föreslås också att begränsningsregeln för delägare i handelsbolag och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet tillsam- mans slopas. Den offentligfinansiella nettokostnaden för förslaget beräknas till 509 miljoner kronor för 2014. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Lagrådsremiss – Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Lagrådsremissen överlämnades den 10 oktober. Regeringen föreslår en ny modell för beräkning av s.k. ränteskillnadsersättning vid bostadslån. Att i förtid betala ett bostadslån med bunden ränta har, på grund av hur den nuvarande beräkningsmodellen är utformad, kunnat bli oproportionerligt dyrt för konsumenten. Förslaget syftar till att nå en mer rimlig ränteskill- nadsersättning som svarar bättre mot kreditgivarens förlust. En lägre räntes- killnadsersättning gynnar även konsumenternas rörlighet på bankmarkna- den och leder därmed till bättre konkurrens. Förslaget innebär att ränteskillnadsersättningen ska beräknas med utgångspunkt i räntan på bostadsobligationer och inte, som enligt den nuvarande modellen, räntan på statspapper av olika slag. I lagrådsremissen föreslås även en begräns- ning av kreditgivarens rätt att få betalt i förtid, när den säkerhet som ställts för lånet har försämrats till följd av en allmän prisnedgång på bostads- marknaden. En sådan nedgång ska aldrig ge kreditgivaren rätt att säga upp lånet i förtid. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Proposition 2013/14:30 Vissa avgiftsfrågor på finansmarknadsområdet

Propositionen överlämnades den 1 oktober 2013. Regeringen föreslår i pro- positionen en ny lag med kompletterade bestämmelser till tillsynsförord- ningen. Förslaget syftar till att Finansinspektionen ska kunna ta ut avgifter för inspektionens tillsyn och prövning av ansökningar och anmälningar med anledning av EU-förordningen. Lagen bedöms inte ge några omedel- bara effekter på samhällsekonomin. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

2.7 Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna

Offentliga finanser och budgetpolitiska mål

Sverige har klarat den ekonomiska nedgången bättre än de flesta andra län- der. De senaste årens avmattning har kunnat mötas med en aktiv finanspo- litik med tydligt fokus på strukturellt viktiga åtgärder. Det handlar om åtgärder för högre varaktig sysselsättning, förbättrade tillväxtvillkor för företagen och åtgärder som håller samman samhället samtidigt som sunda offentliga finanser bibehålls. De senaste årens låga efterfrågetillväxt har fördjupat lågkonjunkturen, och de lediga resurserna i den svenska ekono- min har ökat. Det kommer att ta lång tid att nå ett balanserat konjunktur- läge, vilket medför en risk för att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Utrymmet för en mer expansiv penningpolitik är begränsat eftersom reporäntan redan ligger på en låg nivå. Utskottet delar därför regeringens bedömning att finanspolitiken bör ha en expansiv inriktning i närtid för att stödja återhämtningen i ekonomin.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

Ett budgetutrymme på 24 miljarder kronor är väl avvägt

Jämfört med bedömningen i den ekonomiska vårpropositionen har progno- sen för det finansiella sparandet 2014–2017 reviderats ned. Som reger- ingen framhåller innebär detta att riskerna med att använda en del av budgetutrymmet tidigare under perioden har ökat. Samtidigt måste detta vägas mot risken för att den höga arbetslösheten permanentas. Utskottet delar regeringens bedömning att ett budgetutrymme för 2014 motsvarande 24 miljarder kronor är väl avvägt. En sådan inriktning på finanspolitiken är möjlig tack vare det höga förtroendet för Sveriges offentliga finanser, som i sin tur har sin grund i den låga offentliga skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på svenska statsobligationer och en god långsiktig offent- ligfinansiell hållbarhet. Utskottet ställer sig också bakom regeringens prio- ritering att budgetutrymmet bör användas för åtgärder som stöder tillväxt och varaktigt ökar sysselsättningen, stärker kunskap, konkurrenskraft, väl- färd och sammanhållning samt skyddar miljö och klimat. Utskottet kan konstatera att reformförslagen i budgetpropositionen denna gång har sin tyngdpunkt på inkomstsidan. Utskottet anser att det är välkommet med skat- tesänkningar som stärker hushållens ekonomi och därmed främjar tillväxt och sysselsättning. Förslagen i budgetpropositionen för 2014 bör också ses i ljuset av innevarande års budget, där en betydligt större del av budgetut- rymmet använts för reformer på utgiftssidan, bl.a. i form av omfattande investeringar i forskning och infrastruktur.

Det finansiella sparandet stärks successivt under prognosperioden

Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn uppgår enligt budgetpro- positionen till –1,5 procent av BNP 2014 för att därefter successivt stärkas till 1,1 procent av BNP 2017. Det strukturella sparandet ligger samtidigt på 0,2 procent av BNP 2014, för att därefter successivt stärkas till 1,2 pro- cent av BNP 2017. I budgetpropositionen redovisar regeringen jämförelser med andra bedömares prognoser över det finansiella och strukturella spa- randet i den offentliga sektorn. Detta är i linje med EU-direktivet om minimikrav på medlemsstaternas budgetramverk. Utskottet välkomnar denna typ av jämförelser då det kan öka transparensen för de prognoser och bedömningar som görs.

Det är viktigt att utvärderingen av överskottsmålet bottnar i en samlad bedömning av det ekonomiska läget, bl.a. av resursutnyttjandet, och inte underordnas enstaka indikatorer, vilket också framgår av det ramverk för finanspolitiken som regeringen presenterade 2011 och som fick brett stöd i riksdagen (skr. 2010/11:79, bet. 2010/11:FiU42). En rent mekanisk analys av indikatorerna för överskottsmålet riskerar att leda finanspolitiken fel. Det finansiella sparandet bör normalt sett ligga över målnivån när resursut- nyttjandet är högt och under när resursutnyttjandet är lågt. Därmed bidrar finanspolitiken till att stabilisera konjunktursvängningarna. Det faktum att förtroendet för den svenska finanspolitiken är mycket starkt möjliggör sats-

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

ningar, och utskottet vill understryka att det vore närmast oansvarigt att inte föra en expansiv finanspolitik i det konjunkturläge Sverige nu befin- ner sig i.

Utskottet noterar att i Socialdemokraternas budgetalternativ beräknas det finansiella sparandet vara marginellt högre än i regeringens förslag 2014. För åren därefter går det över huvud taget inte att utläsa vilken nivå på finansiellt sparande Socialdemokraternas budgetalternativ skulle innebära, eftersom motionen endast redovisar inkomster och utgifter i ett begränsat ettårigt perspektiv. Socialdemokraterna riktar således kritik mot regeringen för att den för en politik som fjärmar sig från överskottsmålet, samtidigt som partiet presenterar ett alternativ som inte nämnvärt skiljer sig från regeringens beräkningar för 2014 och som dessutom är i total avsaknad av information om hur vägen tillbaka till överskott skulle se ut under prognos- perioden. Detta är enligt utskottets mening fjärran från ett trovärdigt bud- getalternativ.

Inte heller i Miljöpartiets budgetalternativ avviker beräkningen av det finansiella sparandet nämnvärt från regeringens alternativ. Även Sverigede- mokraterna räknar med ett finansiellt sparande som är endast marginellt starkare än i regeringens förslag 2014. För åren därefter blir avvikelserna gentemot regeringen i Sverigedemokraternas alternativ successivt större. Partiets budgetalternativ bygger här på omfattande besparingar i invand- rings- och flyktingpolitiken, besparingar som utskottet finner både orealis- tiska och oacceptabla. I Vänsterpartiets alternativ är det finansiella sparandet slutligen lägre än i regeringens förslag, i synnerhet mot slutet av prognosperioden, vilket är i linje med att partiet vill överge överskottsmå- let till förmån för ett balanskrav.

Nedåtrisken i ekonomin motiverar en något högre budgeteringsmarginal 2016

Utskottet noterar att budgeteringsmarginalen i förhållande till de utgiftstak som riksdagen tidigare beslutat är lägre jämfört med den bedömning som gjordes i den ekonomiska vårpropositionen. Orsaken är framför allt att voly- merna i sjukförsäkringen beräknas bli väsentligt högre.

Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten fastställs till 1 167 miljar- der kronor för 2016, vilket betyder att nivån ökar med 40 miljarder kronor i förhållande till 2015. Budgeteringsmarginalen 2016 uppgår med detta för- slag till drygt 43 miljarder kronor, vilket är något större än den säkerhets- marginal som ges av riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. Utskottet håller med regeringen om att nedåtrisken i den makroekono- miska utvecklingen motiverar en något större budgeteringsmarginal, så att det finns möjlighet att vid behov vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgiftssida för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen. Utskottet har heller inga invändningar mot regeringens bedömning att utgiftstaket 2017 bör uppgå till 1 196 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2016. Samtidigt vill utskottet

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

understryka att utgiftstaket inte bör betraktas som ett utgiftsmål. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder inte i sig att det finns ett utrymme för reformer. Som regeringen påpekar i budgetpropositionen begränsas utrymmet för reformer på utgiftssidan 2016 och 2017 primärt av överskottsmålet.

Oppositionspartierna föreslår samtliga högre utgiftstak än i regeringens förslag, om än i olika omfattning. Vänsterpartiet vill endast se utgiftstak för budgetåret och föreslår för detta år ett tak som är 64 miljarder kronor högre än i regeringens alternativ. Utskottet noterar att också Vänsterpartiet i och med denna budgetprocess accepterar systemet med utgiftstak, om än endast för budgetåret. I Socialdemokraternas förslag är budgeteringsmargi- nalen väsentligt mycket lägre, drygt 12 miljarder kronor lägre, än i reger- ingens alternativ för 2014. Det betyder att det i Socialdemokraternas alternativ återstår en budgeteringsmarginal på endast 4 miljarder kronor 2014. Utskottet finner det anmärkningsvärt att Socialdemokraterna föreslår riksdagen ett budgetalternativ som knappast har något utrymme alls för att hantera den osäkerhet som finns i utgiftsutvecklingen under budgetåret. För åren efter 2014 framgår över huvud taget inte vilken budgeteringsmar- ginal Socialdemokraterna anser vara rimlig, eftersom man endast presente- rar sina takbegränsade utgifter i ett ettårsperspektiv.

Statsbudgetens saldo förstärks och statsskulden minskar som andel av BNP under perioden

Utskottet kan konstatera att även med hänsyn tagen till de skattesänk- ningar på ca 19 miljarder kronor som regeringen föreslår i budgetproposi- tionen bedöms statsbudgetens inkomster öka från ca 824 miljarder kronor 2014 till ca 957 miljarder kronor 2017, dvs. med ca 133 miljarder kronor. Samtliga skattebaser – skatt på arbete, kapital och konsumtion – väntas bidra till ökningen. Det är på några års sikt utvecklingen på arbetsmarkna- den som är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas. Utskottet noterar vidare att utgifterna beräknas öka måttligt, från ca 869 miljarder kronor 2014 till ca 875 miljarder kronor 2017. Statsbudgetens saldo förstärks suc- cessivt, och statsskulden beräknas minska från ca 35 procent av BNP 2014 till ca 27 procent av BNP 2017.

En förändring i förhållande till redogörelsen i budgetpropositionen är att det under utskottets beredning har inkommit en rättelse från Finansdeparte- mentet avseende en omläggning av hanteringen av studielån. Rättelsen påverkar redovisningen av statsbudgetens inkomster, Riksgäldens nettoutlå- ning och statsbudgetens saldo. Detta får effekter på rambeslutet, och utskottet redogör närmare för detta i anslutning till ställningstagandet till rambeslutet, i avsnitt 3.10. Konsekvensen av rättelsen är bl.a. att statsbud- getens saldo blir 0,5 miljarder kronor lägre och statens lånebehov därmed lika mycket högre 2014, jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

Vikten av en väl utformad budgetprocess

Erfarenheterna av statsfinansiella kriser visar på vikten av att det finns tyd- liga budgetpolitiska mål och restriktioner samt en väl utformad budgetpro- cess för att bevara förtroendet för de offentliga finanserna. Ordning och reda i de offentliga finanserna har varit avgörande för att Sverige har kla- rat sig bättre igenom finanskrisen än många andra länder. Utskottet har många gånger tidigare betonat vikten av den breda parlamentariska förank- ring som sedan mitten av 1990-talet funnits kring det finanspolitiska ramverket. Det råder traditionellt sett stor enighet kring det finanspolitiska ramverket, vilket exempelvis visades då sex av riksdagens partier stod bakom betänkande 2010/11:FiU42. Budgetpropositionen är ett helhetsför- slag som omfattar såväl intäkter som utgifter. Det är viktigt för förtroendet för den svenska ekonomin att budgetpropositionen och de alternativa för- slag till budgetar som de olika oppositionspartierna presenterat behandlas i enlighet med gällande regler och etablerad praxis för beslutsordningen i riksdagen. Riksdagen ska tillämpa en modell för beredning och beslut om statens budget med ett tydligt uppifrån-och-ned-perspektiv (rambeslutsmo- dellen). Denna ordning kom till efter 1990-talskrisen för att stärka kontrol- len över statens finanser. Enligt riksdagsordningen ska riksdagen i ett och samma beslut ta ställning till utgiftsramar och en beräkning av inkoms- terna på statens budget. Finansutskottet har att utforma ett samlat budget- förslag som behandlas av riksdagen som ett paket. Alternativa budgetpaket ställs reservationsvis mot utskottsmajoritetens förslag, och riksdagen tar ställning till budgetförslagen som helheter inklusive finansieringen. Genom att förslagen ställs mot varandra som jämförbara paket där samtliga förslag med budgetkonsekvens ska ingå skapas en stor öppenhet och tydlighet kring de politiska alternativen och en kontroll över statens inkomster och utgifter. Genom att ta ett samlat beslut om budgetens totala utgifter och inkomster skapas en helhetssyn, vilket motverkar att tillfälliga riksdagsma- joriteter skulle kunna lägga till eller ta bort poster utan att ta ansvar för helheten. Ett ramverk som motverkar kortsiktighet i den ekonomiska politi- ken har tjänat Sverige väl. Ordning och reda i de offentliga finanserna är nödvändigt för att kunna möta kriser i ekonomin och trygga välfärden under lågkonjunkturer. Alternativet vore en återgång till den ordning som fanns innan reformerna genomfördes på 1990-talet, med bristande helhets- perspektiv, och därmed även ökad osäkerhet. Det är därför centralt att värna och stå upp för de regler och den praxis som lagt grunden för Sve- riges starka statsfinanser.

Inriktningen av den ekonomiska politiken

Tillväxt och ökad sysselsättning

Sverige befinner sig i en lång och efter den finanskris som drabbade har svårt att få fäste. I samband

utdragen lågkonjunktur. Återhämtningen stora delar av världen 2008 är svag och med detta steg arbetslösheten kraftigt i

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

Sverige. Trots att svensk ekonomi drabbades hårt av dessa kriser har sys- selsättningen i Sverige utvecklats bättre än i många andra jämförbara länder. Sedan 2006 har den genomsnittliga jobbtillväxten per år varit mer än dubbelt så hög som jobbtillväxten mellan 2002 och 2006. I september 2013 uppgick antalet sysselsatta i åldern 15–74 år enligt Statistiska central- byrån till 4 708 000 personer. Jämfört med 2009 är det en ökning med mer än 200 000 personer. Enligt utskottet visar det att sysselsättningspoliti- ken har gett resultat och förbättrat arbetsmarknadens funktionssätt.

På grund av de senaste årens svaga ekonomiska utveckling är arbetslös- heten fortsatt hög, vissa grupper har svårt att etablera sig på arbetsmarkna- den och långtidsarbetslösheten har ökat. Sverige är dock ett av de EU- länder som har lägst långtidsarbetslöshet.

Mot den bakgrunden anser utskottet att det fortfarande är angeläget att stärka arbetslinjen genom att göra det mer lönsamt att arbeta, särskilt för människor med små och medelstora inkomster. Genom jobbskatteavdraget har de ekonomiska drivkrafterna för arbete stärkts. Enligt flera externa bedömare som bl.a. Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen och Finanspoli- tiska rådet har jobbskatteavdraget betydande positiva effekter på antalet personer i arbete. Effekten bedöms vara i storleksordningen 70 000– 120 000 fler årsarbetskrafter. En ytterligare förstärkning av jobbskatteavdra- get som regeringen föreslår är därför enligt utskottet en central åtgärd för att få fler i arbete. Samtidigt som det blir mer lönsamt att arbeta förbättrar det arbetsmarknadens funktionssätt. Dessutom förstärker det hushållens eko- nomi, vilket bidrar till att stödja tillväxten genom en ökad konsumtion.

En höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt är också enligt utskot- tet en viktig åtgärd som skapar förutsättningar för högre tillväxt. Med en sänkt statlig inkomstskatt kommer utbildning att löna sig bättre, vilket enligt utskottet bidrar till en ökad produktivitet. Vidare ökar det även driv- krafterna för att arbeta fler timmar. Utskottet kan notera att höjningen av skiktgränsen bedöms öka antalet arbetade timmar med motsvarande 4 000 helårsarbetskrafter.

Vidare välkomnar utskottet regeringens fortsatta insatser för att skapa nya och bredare vägar för unga in på arbetsmarknaden samt insatser för att förbättra möjligheterna för långtidsarbetslösa att komma i arbete. I lik- het med arbetsmarknadsutskottet konstaterar utskottet att en viktig del av regeringens arbete med att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden har bedrivits inom ramen för trepartssamtalen mellan regeringen och arbets- marknadens parter. När det gäller åtgärder för att förbättra arbetsmarknads- situationen för unga bedömer utskottet i likhet med arbetsmarknadsutskot- tet att regeringens föreslagna stöd för yrkesintroduktionsanställningar och den nya utformningen av socialavgiftssänkningen för unga kommer att påskynda och underlätta arbetsmarknadsinträdet för breda grupper av unga. Utskottet anser vidare att regeringens ökade medel till Arbetsförmedlingen för väglednings- och matchningsinsatser skapar förutsättningar för att ung- domar inte ska fastna i långvarigt utanförskap.

2013/14:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Samtliga oppositionspartier förutom Sverigedemokraterna föreslår en
	avtrappning av jobbskatteavdraget i varierande grad. Enligt utskottet riske-
	rar en sådan avtrappning att dämpa återhämtningen i svensk ekonomi
	samtidigt som det sannolikt skulle få kraftigt negativa effekter på syssel-
	sättningen.
	Vidare föreslår samtliga oppositionspartier att nedsättningen av arbetsgi-
	varavgiften för unga avskaffas. Dessutom förespråkar Socialdemokraterna,
	Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna en höjd skatt för restaurang- och
	cateringtjänster. Detta skulle enligt utskottets mening kraftigt öka anställ-
	ningskostnaderna, vilket skulle hota jobben för unga som redan i dag har
	svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.
	Samtliga oppositionspartier vill samtidigt kraftigt bygga ut antalet plat-
	ser inom bl.a. komvux, yrkesvux och folkhögskola. Socialdemokraterna
	vill införa en 90-dagarsgaranti genom vilken bl.a. antalet platser byggs ut
	samtidigt som yrkesintroduktionsjobb inrättas. Miljöpartiet vill införa start-
	centraler som ska fungera som lokala arbetsförmedlingar samt utöka anta-
	let utbildningsplatser. Sverigedemokraterna vill också att antalet platser
	utökas. Vänsterpartiet vill se en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspoli-
	tik genom en kraftig utbyggnad av antalet platser. Enligt utskottet är det
	viktigt med utbildning och att alla ges möjlighet till detta. Utskottet vill
	därför påminna om regeringens omfattande arbetsmarknads- och utbild-
	ningsåtgärder som vidtagits för att möta inbromsningen på arbetsmarknaden.
	Samtliga oppositionspartier förespråkar med viss variation höjd ersätt-
	ning och höjt tak i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. En av de viktigaste
	frågorna för regeringen har varit att minska utanförskapet och stärka arbets-
	linjen. I likhet med arbetsmarknadsutskottet vill utskottet peka på forsk-
	ning som entydigt visar på att en höjd ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäk-
	ringen ökar arbetslöshetstiden. Oppositionspartiernas förslag skulle enligt
	utskottet därmed sannolikt leda till ett ökat utanförskap. Som arbetsmark-
	nadsutskottet påpekar vore det i ett läge med svag konjunktur och en hög
	nivå på arbetslöshet och långtidsarbetslöshet felaktigt att höja taket i arbets-
	löshetsförsäkringen.
	För att komma till rätta med långtidsarbetslösheten vill Socialdemokra-
	terna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att den nuvarande sysselsättningsfa-
	sen i jobb- och utvecklingsgarantin ska ersättas av olika konstruktioner
	med namn som extratjänster, flextjänster och övergångsjobb.
	Regeringen har satsat betydande resurser för att erbjuda aktiva insatser
	till dem som är långtidsarbetslösa för att föra dem närmare arbetsmarkna-
	den och till jobb. Det är särskilt viktigt att fler långtidsarbetslösa kan få en
	anställning. Samtidigt måste insatserna i tillräcklig utsträckning ta hänsyn
	till individuella behov. Regeringen har därför successivt infört ett bredare
	utbud av insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden.
	Socialdemokraterna vill skapa jobb genom samverkansprogram, satsa på
	forskning och utveckling genom att skapa en innovationsfond samt
	utveckla landsbygden. Miljöpartiet vill gynna entreprenörskap och innova-

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

tion, bl.a. genom att slopa sjuklöneansvaret för arbetsgivare. Även Sverige- demokraterna vill reformera sjuklöneansvaret och satsa på landsbygden. Enligt utskottet är det viktigt att det skapas goda förutsättningar för forsk- ning och utveckling, att entreprenörskapet gynnas och att landsbygdens förutsättningar utvecklas och stärks. Utskottet kan också notera att opposi- tionens förslag återspeglar insatser som regeringen redan har genomfört eller avser att genomföra. Vad avser förslaget om slopat sjuklöneansvar för arbetsgivare vill utskottet hänvisa till den parlamentariska socialförsäk- ringsutredning som har i uppdrag att se över de nuvarande reglerna om sjuklön och analysera om de är ändamålsenliga. I uppdraget ingår bl.a. att se över sjuklöneperiodens längd. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2015.

Sammanfattningsvis kan utskottet konstatera att oppositionspartiernas för- slag innebär höjda skatter på arbetet med allt från ca 7 miljarder kronor upp till nästan 53 miljarder kronor 2014. Enligt utskottet speglar det en politik som kraftigt dämpar återhämtningen i den svenska ekonomin med en ökad arbetslöshet och framför allt en ökad ungdomsarbetslöshet som resultat. Sammantaget innebär förslagen en nedmontering av arbetslinjen med ökat utanförskap som följd.

Utbildning och stärkt konkurrenskraft

Utskottet delar regeringens syn på att tillgången till utbildning som håller en hög kvalitet är avgörande för jobben, och för att värna Sveriges konkur- renskraft. I många avseenden fungerar det svenska utbildningssystemet väl. I stort sett alla elever går ut grundskolan och fortsätter vidare till gymna- sieskolan. Andelen ungdomar som går vidare till högre utbildning är hög och andelen forskarutbildade är bland de högsta i Europa. Trots detta finns flera utmaningar inom utbildningssystemet. Såväl svensk som internatio- nell forskning pekar på att läraren och lärarens agerande i klassrummet är en av de viktigaste faktorerna för elevernas kunskapsutveckling. Utskottet kan också notera att regeringen har genomfört ett stort antal reformer för att höja lärarnas kompetens och läraryrkets status. Fortsatta insatser bedöms som nödvändiga, varför utskottet välkomnar regeringens fortsatta arbete på området med bl.a. bättre möjligheter att göra lärarkarriär. Utskot- tet kan också notera att regeringen har presenterar en rad åtgärder för ökad kvalitet och mer kunskap i skolan. Utöver insatser för lärare föreslås en läs- och skrivsatsning och mer undervisningstid i matematik. Sammantaget presenterar regeringen ett kunskapspaket som omfattar totalt 4,5 miljarder kronor för 2014–2017.

För att upprätthålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft krävs enligt utskottet ett dynamiskt näringsliv. Hindren för att starta, driva och utveckla företag ska därför vara så få och låga som möjligt. Den sänkta bolagsskatten från 26,3 till 22 procent fr.o.m. den 1 januari 2013 var enligt utskottet en viktig åtgärd för att svenska företag även i framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt och bidra till en hög ekonomisk till-

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

växt. Sänkningen förväntas också stärka drivkrafterna för att investera i Sverige. Att öka bolagsskatten som Vänsterpartiet föreslår skulle enligt utskottet försämra den svenska konkurrenskraften och sannolikt försvaga den ekonomiska tillväxten.

I den årliga uppföljningen av konkurrenskraften som görs av EU-kom- missionen kan utskottet notera att Sverige tillhör de mest konkurrenskraf- tiga ekonomierna i världen, vilket är glädjande. Enligt utskottet indikerar det att regeringens vidtagna åtgärder för att skapa goda förutsättningar för konkurrens, forskning och innovation har bidragit till ökad produktivitet. Utskottet kan också notera att regeringens arbete fortsätter på detta område. Det gäller t.ex. förslag om en riktad skattelättnad inom forskning och utveckling samt investeringsavdrag som förstärker förutsättningarna för små företag att växa. Kontinuerliga satsningar på forskning och innova- tion är en viktig faktor för att företagen ska behålla sin konkurrenskraft och ha goda förutsättningar att möta framtidens utmaningar. I det samman- hanget kan också nämnas att det i regeringens forsknings- och innovations- proposition (prop. 2012/13:30) presenterades insatser som innebär en successiv ökning av anslagen till forskning med 4 miljarder kronor i ökad nivå till 2016. Dessutom kan utskottet notera att det nya landsbygdspro- grammet bereds inom Regeringskansliet. Programmet ska främja miljö, jobb och tillväxt på landsbygden, vilket utskottet välkomnar.

Oppositionspartierna framhåller behoven av insatser för stöd till forsk- ning och utveckling samt av riskkapital. Enligt utskottet är detta åtgärder som regeringen redan framgångsrikt bedriver. Oppositionspartierna föreslår även, om än i olika omfattning, åtgärder inom utbildningsområdet som bl.a. mindre klasser, förstärkning av läraryrket och fler utbildningsplatser. I det sammanhanget vill utskottet understryka att regeringen sedan 2006 har infört omfattande reformer för att åtgärda brister och stärka kvaliteten i hela utbildningskedjan.

Investeringar för framtiden

I likhet med regeringen anser utskottet att en väl fungerande bostadsmark- nad och infrastruktur är förutsättningar för en god ekonomisk tillväxt och fler jobb. Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att för- bättra bostadsmarknadens funktionssätt, bl.a. har snedvridande subventio- ner avvecklats och bygglagstiftningen förenklats. Genom regeringens arbete med att förbättra förutsättningarna för byggandet av bostäder samti- digt som det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas bättre utökas utbudet av bostäder. Trots regeringens insatser kan utskottet konstatera att det byggs för lite i Sverige och att trycket på bostadsmarknaden är högt i tillväxtom- råden. Utskottet välkomnar därför regeringens fortsatta arbete med åtgär- der som förenklar regelverket för nyproduktion av hyresrätter och en enklare och effektivare plan- och byggprocess. Utskottet kan även konsta- tera att regeringens förslag om den kommunala bostadsförsörjningen kom- mer att behandlas av riksdagen under denna höst.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

I likhet med civilutskottet kan utskottet konstatera att Socialdemokra- terna och Vänsterpartiet vill öka bostadsbyggandet genom olika former av subventioner. Som civilutskottet framhåller har de senaste årens bostadspo- litik i hög grad varit inriktad på att skapa förutsättningar för en sektor som fungerar utan statliga subventioner och där hushållens behov ska stå i cent- rum.

När det gäller behovet av infrastruktur anser utskottet att ett väl anpas- sat och väl fungerande transportsystem är en förutsättning för att säkra individers och företags transportbehov. Sverige har också ett välutvecklat transportsystem som i många delar håller en god kvalitet. För att bibehålla sin kapacitet behöver systemet emellertid underhållas samtidigt som infra- strukturen behöver utvecklas för att möta förändrade resmönster och behov av förstärkt kapacitet. Utskottet kan också konstatera att omfattande medel har avsatts för åtgärder i transportinfrastruktur.

Samtliga oppositionspartier föreslår att ytterligare medel ska avsättas för investeringar i infrastruktur, dock med stor variation från 900 miljoner kro- nor till nästan 8 miljarder kronor 2014. Samtidigt som partierna bl.a. vill förbättra kapaciteten inom infrastrukturen ska det genom utgiftsökningen skapas fler jobb. Enligt utskottet skapas fler arbeten genom att det görs mer lönsamt att arbeta och genom att det skapas goda förutsättningar för företag att växa.

Utskottet vill också påminna om den historiska satsning på infrastruktur- området som regeringen gjorde 2012 genom infrastrukturpropositionen 2012/13:25 Investeringar i ett starkt och hållbart transportsystem. I sam- band med propositionen togs beslut om att den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under planeringsåren 2014– 2025 ska uppgå till totalt 522 miljarder kronor. Detta motsvarar en ambi- tionshöjning med närmare 20 procent i förhållande till tidigare riksdagsbe- slut. Ramen innebär bl.a. ambitionshöjningar för underhållet av såväl järnvägar som vägar. Exempelvis disponerar Trafikverket i dag mer än dub- belt så mycket pengar för drift och underhåll som under den tidigare socialdemokratiska regeringen. Utskottet kan även notera att Sverige har investerat förhållandevis mycket i järnvägar jämfört med andra länder, sär- skilt under de senaste åren.

Förbättrad välfärd och ökad sammanhållning

Sedan 2006 har regeringens fördelningspolitiska arbete inriktats dels på att stärka drivkrafterna för och möjligheterna till arbete, dels på insatser för att stärka de ekonomiska marginalerna för utsatta hushåll med svag eko- nomi. Härigenom läggs grunden för ett samhälle som håller ihop. Utskot- tet kan också notera att Sverige har en mycket jämn inkomstfördelning ur ett internationellt perspektiv. Detta gäller i synnerhet om hänsyn tas till värdet av de offentliga välfärdstjänster som kommer hushållen till del. Med ett inkomstbegrepp som beaktar detta har Sverige de lägsta inkomst- skillnaderna i hela OECD-området. Finanspolitiska rådet pekar även på

2013/14:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	hur stabil Gini-koefficienten, som är ett mått på övergripande inkomstskill-
	nader, har varit sedan 2006. I Sverige är det även en mycket låg andel av
	befolkningen som har låg materiell standard, både när det gäller befolk-
	ningen i dess helhet och andelen barn under 18 år.
	Den enskilt viktigaste förklaringen till att en del hushåll har låg ekono-
	misk standard är en svag förankring på arbetsmarknaden. Fördelningspoliti-
	ken bör därför även i fortsättningen inriktas på att stärka sysselsättningen,
	förbättra utbildningen och minska utanförskapet. Ett fortsatt minskat utan-
	förskap frigör dessutom resurser i ekonomin. Utskottet ser därför positivt
	på regeringens ambition att fortsätta föra en politik för ökade drivkrafter
	för arbete. Utskottet ställer sig också bakom att regeringen även fortsätt-
	ningsvis vidtar åtgärder i syfte att förbättra den ekonomiska standarden för
	hushåll med svag ekonomi och för ekonomiskt utsatta barnfamiljer. I lik-
	het med regeringen anser utskottet att det finns skäl att gå vidare i
	ambitionen att förbättra det ekonomiska utrymmet för dem som har fyllt
	65 år. Utskottet välkomnar därför höjningen av grundavdraget för äldre
	som också bidrar till att stödja tillväxten och sysselsättningen genom en
	ökad efterfrågan. I och med denna höjning av grundavdraget kan utskottet
	konstatera att skatten för personer över 65 år sammantaget har sänkts med
	16 miljarder kronor sedan 2006.
	I ett välfärdssamhälle ska alla invånare erbjudas god tillgång till hälso-
	och sjukvård och en omsorg av hög kvalitet. I likhet med socialutskottet
	kan utskottet konstatera att den nationella vårdgarantin har bidragit till att
	korta köer och har ökat tillgängligheten till vården, vilket även kömiljar-
	den har bidragit till. Den demografiska utvecklingen kan utgöra en stor
	utmaning för sjukvården och omsorgen. I likhet med socialutskottet väl-
	komnar därför utskottet regeringens fleråriga satsning på vård av personer
	med kroniska sjukdomar.
	Socialdemokraterna anser att privata välfärdslösningar är ett mindre effek-
	tivt sätt att organisera välfärden. Vänsterpartiet anser att vinstdriven hälso-
	och sjukvård inte bör vara tillåten och att sjukhus inte ska få säljas.
	Utskottet anser att mångfald och valfrihet är ledord i utvecklingen av väl-
	färdssektorn, varför det är viktigt att utbudet av utförare inte minskar.
	Samtidigt får kvaliteten aldrig äventyras, oavsett utförare. Arbetet för att
	förbättra välfärdens innehåll är betydligt mer angeläget än frågan om drifts-
	former eller vem som är huvudman. Ordning och reda i välfärden bygger
	på att alla aktörer lever upp till gällande lagar och regler, förvaltar de
	gemensamma resurserna på ett effektivt sätt, värnar tillgängligheten samt
	kontinuerligt arbetar för att förbättra kvaliteten. För att stärka ordning och
	reda i välfärden har regeringen exempelvis inrättat Skolinspektionen och
	Inspektionen för vård och omsorg samt tagit krafttag mot den aggressiva
	skatteplaneringen. I detta sammanhang vill utskottet även påminna om den
	utredning som regeringen tillsatte i december 2012 som ska utreda vilka

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

möjliga krav, utöver de befintliga, som kan och bör ställas på dem som äger och driver företag inom välfärdssektorn. Uppdraget ska redovisas i februari 2014.

Samtliga oppositionspartier vill öka utgifterna inom välfärdssektorn, bl.a. för en ökad bemanning inom skola och vård. Detta innebär kraftiga utgiftsökningar som i varierande utsträckning ska finansieras med kraftigt höjda skatter. Utskottet vill här framhålla att kommuner och landsting är huvudsakliga aktörer när det gäller att tillhandahålla välfärdstjänster, och att den kommunala sektorns ekonomiska utveckling är beroende av hur väl ekonomin generellt utvecklas. Sedan 2006 har antalet sysselsatta och anta- let arbetade timmar ökat inom de kommunalt finansierade verksamheterna. Justerat för inflationen har resurser till utbildning, vård och omsorg i hela den offentliga sektorn ökat med uppemot 70 miljarder kronor sedan 2006. Den kommunala skattebasen är betydligt mer central än storleken på stats- bidraget. Enligt utskottet är det därför viktigt med reformer som stärker arbetslinjen och därigenom skatteunderlaget och kommunsektorns ekonomi.

Utskottet vill också betona att regeringens arbete med att förbättra driv- krafterna för arbete och minska utanförskapet har bidragit till en positiv utveckling av den ekonomiska jämställdheten på flera områden de senaste åren. Eftersom förbättringen relativt sett varit som störst för låg- och medel- inkomsttagare innebär det att drivkrafterna för arbete stärks mer för kvin- nor än för män. Det har fått till följd att andelen kvinnor som arbetar har hållits uppe under krisen och i dag är på samma nivå som när krisen inled- des 2008. I inget annat land inom EU arbetar en så stor andel av kvin- norna som i Sverige.

Vidare vill utskottet framhålla att det i Sveriges riksdag finns en bred uppslutning om att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fri- stad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Sverige erbjuder skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser krä- ver, och denna politik har starkt stöd i riksdagen. Socialförsäkringsutskot- tet har i sitt yttrande avfärdat Sverigedemokraternas förslag om att kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen, och utskottet delar denna uppfattning.

Miljö-, energi- och klimatområdet

Utskottet står bakom regeringens ambitiösa miljö-, energi- och klimatar- bete där visionen är att Sverige år 2050 ska ha en hållbar och resurseffek- tiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Utgångspunkten för miljöarbetet är det reviderade miljömålssystem som riksdagen fattade beslut om 2009. I likhet med regeringen anser utskottet att det handlar om att satsa medel på olika prioriterade områden samt att med hjälp av skatter styra utvecklingen åt rätt håll. Utskottet välkomnar därmed regeringens fortsatta satsningar på området med bl.a. en grön inve- steringsfond, miljöbilspaket, skattereduktion för viss egenproducerad förny- bar el samt kvotpliktssystem för biodrivmedel. Utskottet kan också notera att regeringens bedömning är att de bindande målsättningar som Sverige

2013/14:FiU1

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

åtagit sig nationellt och gentemot EU till 2020, om minskade utsläpp av växthusgaser och ökad andel förnybar energi, kommer att uppnås med god marginal. Utskottet kan vidare notera att regeringen har gett Boverket i uppdrag att se över och skärpa energikraven för nya hus. Uppdraget ska redovisas i juni 2014. Enligt utskottet blir Sverige därmed ett föregångs- land i klimat- och energieffektiviseringsarbetet.

Samtliga oppositionspartier vill i varierad utsträckning tillföra ytterligare medel inom ramen för miljö-, energi- och klimatområdet. Socialdemokra- terna vill bl.a. införa en miljöbilsbonus och öka miljömålsinvesteringarna. Miljöpartiet vill bl.a. öka andelen förnybar energi, effektivisera energian- vändningen och minska bilåkandet. Vänsterpartiet vill bl.a. införa ett sär- skilt klimatprogram. Enligt utskottet är det viktigt med effektiva insatser som bidrar till att klimat-, energi- och miljöpolitiska mål kan nås. Utskot- tet vill därför understryka det ambitiösa miljöarbete som redan bedrivs och som dessutom bedöms innebära att Sverige uppnår de högt ställda målen.

Utskottet kan även notera att samtliga oppositionspartier förutom Sverige- demokraterna vill höja skatterna på koldioxid och övriga skatter på energi och miljö. I likhet med regeringen anser utskottet att miljöskatter och övriga ekonomiska styrmedel är av central betydelse för att nå de högt ställda klimat-, energi- och miljöpolitiska målen på ett kostnadseffektivt sätt. Men att som t.ex. Miljöpartiet föreslår kraftigt höja skatterna från ett år till ett annat riskerar att slå hårt mot tillväxt och sysselsättning, inte minst på landsbygden. Utskottet vill också påminna om att riksdagen hös- ten 2009 beslutade om ett omfattande paket med miljöskatteförändringar som träder i kraft stegvis under perioden 2010–2015 just för att aktörerna ska ges långsiktiga förutsättningar att planera sin verksamhet.

Försvar och rättsväsende

Utskottet står bakom regeringens arbete med ett användbart och tillgäng- ligt insatsförsvar baserat på frivillighet. I samband med att riksdagen fattade beslut om en ny inriktning för försvaret 2009 inleddes ett omfat- tande omställningsarbete. För att underlätta genomförandet av omställ- ningen föreslår regeringen att Försvarsmakten tillförs ytterligare resurser. För att riksdagens beslut ska kunna genomföras som planerat anser utskot- tet att det är viktigt att resurser avsätts för att underlätta detta arbete.

Sverigedemokraterna föreslår kraftigt utökade medel för en återupprust- ning av försvaret. Utskottet anser att Sverigedemokraternas utgiftsökningar bygger på oacceptabla och oseriöst beräknade besparingar på asyl- och anhöriginvandring. Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill i stället se minskade medel till försvaret. Detta anser utskottet skulle försvåra Försvarsmaktens möjlighet att bedriva den verksamhet som den är ålagd. Dessutom anser utskottet att det helt går emot den inriktning om försvaret som riksdagen tog beslut om 2009.

2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN

2013/14:FiU1

I likhet med regeringen anser utskottet att en viktig förutsättning för att befolkningen ska känna sig trygg är ett väl fungerande rättsväsende. Under de senaste åren har också stora resurstillskott avsatts för att förstärka rätts- väsendets kapacitet. Regeringens bedömning är emellertid att mer behöver göras för en effektivare brottsbekämpning. Bland annat har regeringen beslutat ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå ändringar i straffska- lorna. Utredningens slutsatser ska presenteras i december 2013. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte behövs ytterligare medel för insat- ser mot den organiserade brottsligheten, som Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna föreslår.

Finansiell stabilitet

Utskottet välkomnar regeringens fortsatta arbete med att säkerställa ett sta- bilt finansiellt system. I likhet med regeringen anser utskottet att det är högt prioriterat då finansiella kriser kan vara mycket kostsamma och dess- utom utgöra ett allvarligt hot mot offentliga finanser och ett lands ekono- miska utveckling. Sveriges relativt stora banksektor och hushållens höga skuldsättning innebär att riskerna inom det finansiella systemet är större än i många andra länder.

Hushållens skuldsättning, som huvudsakligen utgörs av bostadslån, har pekats ut som riskfaktorer av flera externa bedömare. Enligt Samverkansrå- det för makrotillsyn bedöms dock hushållen generellt sett ha en god återbetalningsförmåga, och risken för att bankerna ska göra stora kreditför- luster på bolån bedöms som liten. Utskottet vill understryka vikten av de åtgärder som regeringen vidtagit som t.ex. högre riskvikter för bolån, högre kapitalkrav samt det bolånetak som Finansinspektionen infört. Utskot- tet kan också notera att Finansinspektionen föreslås få ansvar för de nya verktygen för finansiell stabilitet, t.ex. för den s.k. kontracykliska kapital- bufferten. Med den här strukturen har Riksbanken kvar sitt unika ansvar för penningpolitiken och för att främja ett säkert och effektivt betalningsvä- sende, och fortsätter att vara en viktig aktör för att värna finansiell stabili- tet. Åtgärderna innebär även att samspelet mellan Riksbanken och de övriga institutionerna förtydligas. Utskottet kan även notera att regeringen avser att inrätta ett finansiellt stabilitetsråd i syfte att stärka både det före- byggande arbetet och samarbetet under en kris. Dessutom har Finansinspek- tionen överlämnat ett förslag till regeringen om individuellt anpassade amorteringsplaner. Även om hushållens skuldsättning inte i dagsläget bedöms hota den finansiella stabiliteten anser utskottet i likhet med reger- ingen att det är av stor vikt att även fortsättningsvis noga följa utveck- lingen och att ytterligare åtgärder vidtas om skuldsättningen ökar på ett sätt som förstärker riskerna för obalanser i ekonomin.

En annan viktig del i arbetet med att värna den finansiella stabiliteten är bl.a. Finanskriskommitténs pågående arbete, vars slutbetänkande ska redo- visas i december 2013.

2013/14:FiU1	2 RIKTLINJER FÖR DEN EKONOMISKA POLITIKEN OCH BUDGETPOLITIKEN
	Vidare delar utskottet regeringens uppfattning om det fortsatta arbetet
	med att förstärka konsumentskyddet på de finansiella marknaderna.
	Granskning och styrning
	Utskottet kan notera att regeringen i föreliggande budgetproposition efter-
	strävat en tydligare disposition och struktur samt en ökad tydlighet när det
	gäller vilka indikatorer som ligger till grund för resultatet gentemot de mål
	som riksdagen har beslutat. Regeringen framhåller också att redovisningen
	ska utgöra ett bra underlag för riksdagens ställningstagande till regeringens
	budgetförslag. Utskottet välkomnar denna ambitionshöjning och vill under-
	stryka vikten av att riksdagen får tydliga och transparenta beslutsunderlag,
	vilket även framhållits tidigare (bl.a. bet. 2009/10:FiU20). I betänkandet
	framhöll utskottet bl.a. att även om beskrivningen av regeringens olika
	åtgärder är komplexa i de ekonomiska propositionerna, så är det ur riksda-
	gens perspektiv ett rimligt krav att man någorlunda enkelt ska kunna
	utläsa budgeteffekterna på den offentliga sektorns olika delsektorer av att
	t.ex. ett regeringsförslag avvisas.
	Utskottet noterar också att utformningen av anslagens ändamål har setts
	över med syfte att få en tydligare och mer enhetlig utformning av ändamå-
	len. Även detta är en ambitionshöjning som utskottet välkomnar.
	Finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer
	Mot bakgrund av vad som anförts ovan tillstyrker utskottet regeringens rikt-
	linjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa
	förslagen till riktlinjer i oppositionspartiernas budgetmotioner avstyrks.

100

2013/14:FiU1

3 Rambeslutet 2014 – utgiftstak, utgiftsramar och inkomstberäkning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspen- sionssystemet vid sidan av statens budget till 1 107, 1 127 respektive1 167 miljarder kronor för 2014, 2015 och 2016.

Riksdagen beslutar om ramar för de 27 utgiftsområdena för 2014 i enlighet med regeringens förslag. Inklusive övriga utgif- ter, där utskottet föreslår en revidering av Riksgäldskontorets nettoutlåning i förhållande till regeringens förslag, uppgår där- med utgifterna på statens budget till 865,7 miljarder kronor 2014.

Riksdagen godkänner utskottets förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget till 820,4 miljarder kronor 2014.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler och antar därmed regeringens lagförslag.

Riksdagen godkänner regeringens förslag om stöd vid korttids- arbete och antar därmed regeringens lagförslag.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2014.

Oppositionspartiernas förslag avslås.

Jämför reservationerna 5 (S), 6 (MP), 7 (SD) och 8 (V).

Detta kapitel behandlar de förslag som ingår i det s.k. rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen utgiftstaket för staten, ramarna för de olika utgiftsområdena samt godkänner en beräkning av inkomsterna på statens budget. I rambeslutet ingår även att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande utgiftsposter, såsom förändringen i anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning samt den kassamässiga korrigeringen. I inkomstberäkningen ingår att ta ställning till olika förslag om ändrade reg- ler för skatter och avgifter och att beräkna vad dessa förslag har för effekter på inkomsterna. Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov men med omvänt tecken. Budgetsaldot och lånebehovet fram- kommer alltså som ett resultat av de delar som bygger upp budgeten. Riksdagen tar ställning till de olika delarna men inte till saldot som sådant. Slutligen ingår i rambeslutet även att riksdagen godkänner en beräk- ning av utgifterna inom ålderspensionssystemet (som ligger vid sidan av statsbudgeten).

101

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

3.1 Utgiftstak för staten

Enligt budgetlagen 2 kap. 2 § ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Utgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statens budget, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

De förslag som behandlas i detta avsnitt framgår inledningsvis i betän- kandet under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 a Utgiftstak för staten.

Propositionen

Regeringen föreslår vissa tekniska justeringar av utgiftstaken för 2014 och 2015, som innebär att de tidigare fastställda nivåerna höjs med 2 miljarder kronor respektive år (punkt 2 i propositionen). Det betyder att utgiftstaken för 2014 och 2015 enligt regeringens förslag fastställs till 1 107 respektive 1 127 miljarder kronor, se tabell 3.1. Så kallade tekniska justeringar görs för att utgiftstaket ska behålla den ursprungliga finansiella begränsningen vid t.ex. förändringar som påverkar de takbegränsade utgifterna, men som inte motsvaras av ett i sak förändrat offentligt åtagande. Föreslagna tek- niska justeringar förklaras huvudsakligen av det höjda grundavdrag för pensionärer som föreslås i denna proposition. Regeringen föreslår att stats- bidraget till kommunsektorn höjs i syfte att neutralisera effekterna av ett minskat skatteunderlag, vilket innebär att man måste göra en teknisk juster- ing av utgiftstaket samtliga år under prognosperioden.

För 2016 föreslår regeringen att utgiftstaket fastställs till 1 167 miljar- der kronor (punkt 3 i propositionen). Förslaget innebär att nivån på taket ökar med 40 miljarder kronor i förhållande till 2015. För 2017 gör reger- ingen bedömningen att utgiftstaket bör uppgå till 1 196 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 29 miljarder kronor jämfört med 2016. För- slaget till nivå för 2016 och bedömningen av nivån för 2017 överensstäm- mer med bedömningen av dessa år i 2013 års ekonomiska vårproposition, exklusive sådana budgetförändringar som motiverar tekniska justeringar.

Motionerna

Motionärernas förslag till utgiftstak i förhållande till regeringens förslag redovisas i tabell 3.1. Vänsterpartiet föreslår utgiftstak endast för 2014.

102

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2013/14:FiU1

Tabell 3.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för sta- ten 2014–2016

Miljoner kronor

	2014		2015		2016		2017
Regeringens förslag till utgiftstak	1 107	000	1 127	000	1 167	000	1 196	000
Avvikelse från regeringen
Socialdemokraterna	+20	000	+20	000	+30	000		–
Miljöpartiet	+30	000	+35	000	+45	000	+45	000
Sverigedemokraterna	+20	416	+15	227	+9	717	+8	094
Vänsterpartiet	+64	000		–		–		–

Anm.: Regeringens, Miljöpartiets och Sverigedemokraternas utgiftstak för 2017 är endast bedömningar, inga skarpa förslag.

Källa: Budgetpropositionen för 2014 samt partimotionerna 2013/14:Fi308(S), 2013/14:Fi319(MP), 2013/14: Fi282(SD) och 2013/14:Fi254(V).

3.2 Utgiftsramar för utgiftsområdena

De förslag som behandlas i detta avsnitt framgår inledningsvis i betänkan- det under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 b Utgiftsramar för 2014 per utgiftsområde.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 5 att utgifterna för 2014 fördelas på utgiftsområden på det sätt som framgår av tabell 3.2. Reger- ingen redovisar i propositionen utvecklingen av de takbegränsade utgif- terna. De takbegränsade utgifterna är de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten och utgörs av utgiftsområdena 1–26 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Dessutom ingår posten Minskning av anslagsbehållningar. Däremot ingår inte utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. i de takbegränsade utgifterna. Enligt regeringen beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 24 miljarder kronor 2014 i förhållande till 2013. Förändringarna av utgifterna förklaras av nya refor- mer, nya makroekonomiska förutsättningar samt prognoser över volymer (se tabell 8.4 s. 564 i budgetpropositionen för 2014.) Det mesta av ökningen 2014 jämfört med 2013 förklaras av ökade volymer inom regel- styrda transfereringssystem.

Enligt regeringens redovisning ökar de takbegränsade utgifterna 2014 med ca 1 miljard kronor till följd av reformer. Bakom denna nettosiffra ligger både utgiftsökningar och minskningar. Utgifterna inom utgiftsom- råde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskar i omfattning 2014 till följd av att det görs vissa reformer som innebär besparingar och att medel flyttas till andra utgiftsområden. EU-finansieringen av det svenska landsbygdsprogrammet minskar under den kommande sjuårsperioden, vil- ket minskar utgifterna under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med ca 1,3 miljarder kronor. Det finns ett antal reformer som ökar utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommu-

103

2013/14:FiU1	3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING
	ner. För att säkerställa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för landets
	kommuner och landsting och samtidigt begränsa negativa effekter av omför-
	delningen, föreslår regeringen flera förändringar i utjämningssystemet, vil-
	ket ökar utgifterna med knappt 1 miljard kronor 2014. Vidare bedömer
	regeringen att den gymnasiereform som trädde i kraft 2011 på kort sikt
	inte kommer att leda till lägre kostnader i den omfattning som tidigare
	beräknats. Av det skälet föreslår regeringen ökade medel inom utgiftsom-
	råde 25 med ca 1,4 miljarder kronor 2014.
	Pris- och löneomräkningen av anslag för förvaltnings- och investerings-
	ändamål ökar utgifterna med 4 miljarder kronor 2014.
	Regeringen redovisar att de takbegränsade utgifterna ökar med 1 miljard
	kronor 2014 till följd av övriga makroekonomiska faktorer. Flera transferer-
	ingar till hushållen följer den allmänna pris- och löneutvecklingen med
	viss eftersläpning, t.ex. sjukpenning, föräldrapenningen, sjuk- och aktivitets-
	ersättning samt garantipensionen. Det låga resursutnyttjandet till följd av
	den ekonomiska krisen förde med sig en något svagare pris- och löneut-
	veckling än normalt 2012 och 2013. Från och med 2014 bedöms pris- och
	löneökningstakten bli högre, vilket leder till att transfereringsutgifterna kom-
	mer öka i snabbare takt åren framöver.
	Avslutningsvis redovisar regeringen att de takbegränsade utgifterna beräk-
	nas öka med 16 miljarder kronor till följd av övriga faktorer. Det handlar
	om ökade volymer inom regelstyrda transfereringssystem såsom inkomst-
	och tilläggspension, etableringsersättning, sjukpenning, rehabiliteringspen-
	ning, barnbidrag och föräldrapenning.
	Jämfört med bedömningen i 2013 års ekonomiska vårproposition ökar
	de takbegränsade utgifterna med 7,7 miljarder kronor 2014 (se tabell 8.8 s.
	572 i budgetpropositionen för 2014). De största förändringarna, 5,4 miljar-
	der kronor, är en följd av nya prognoser för volymerna inom de regel-
	styrda transfereringssystemen. 3,1 miljarder kronor förklaras av de
	reformer som föreslås i denna proposition. Till detta kommer anslagsför-
	ändringar på 2,1 miljarder kronor 2014 som innebär en teknisk justering
	av utgiftstaket. Anslagsökningarna uppgår sammanlagt till 12,6 miljarder
	kronor och anslagsminskningarna till 7,8 miljarder kronor (se tabell 8.10 s.
	584 i budgetpropositionen för 2014.)

104

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING 2013/14:FiU1

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2014

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens			Avvikelse från regeringen
		förslag		S		MP		SD		V

1	Rikets styrelse	12 896		+56	+233			+16		−69
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	14 121	+100		+455		+731		+600
3	Skatt, tull och exekution	10 516		±0		±0	+374		+150
4	Rättsväsendet	40 292	+100		+291		+2	497		−80
5	Internationell samverkan	2 018		±0		±0	−122			±0
6	Försvar och samhällets krisberedskap	47 196		±0	−1 600		+3	000	−1 086
7	Internationellt bistånd	31 831		±0	+1	600	−8 633		+3	013
8	Migration	9 919		±0		±0	−4 099		+640
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	62 161	+2	000	+1	098	+3	555	+6	023
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och	96 520	+5	610	+2	160	+2	994	+5	488
	funktionsnedsättning
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	39 013		±0		±0	+5	388	+1	184
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	81 610	+2	200	+449		+1	041	+2	336
13	Integration och jämställdhet	12 432	−100			−76	−3 168		−321
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	70 375	+13	166	+5	400	+2	293	+11	253
15	Studiestöd	21 005	+895		+890		+265		+4	414
16	Utbildning och universitetsforskning	60 110	+3	435	+3	624	+2	380	+7	855
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	12 880	+584		+1	315	+292		+403
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning	1 230	+1	006	+145			±0	+1	145
	och byggande samt konsumentpolitik
19	Regional tillväxt	2 973		±0	+220			+30		+50
20	Allmän miljö- och naturvård	5 156	+850		+4	139	+120		+2	085
21	Energi	2 830		+50	+565			+30	+659
22	Kommunikationer	45 428	+882		+2	550	+2	869	+7	808
23	Areella näringar, landsbygd och livs-	15 278	+312		+857		+1	226	+1	005
	medel
24	Näringsliv	5 588	+1	010	+2	195	+110		+1	151
25	Allmänna bidrag till kommuner	93 596	+260		+7	206	+7	226	+1	252
26	Statsskuldsräntor m.m.	22 084		±0		±0		±0		±0
27	Avgiften till Europeiska unionen	37 700		±0		±0		±0		±0
Summa utgiftsområden		856 758	+32	416	+33	716	+20	416	+56	957
Minskning av anslagsbehållningar		−1 660		±0		±0		±0		±0
Summa utgifter		855 098	+32	416	+33	716	+20	416	+56	957
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds-		13 817	+1	800		±0	−2 300		+1	835
kontoret, netto
Kassamässig korrigering		0		±0		±0		±0		±0
Summa		868 915	+34	216	+33	716	+18	116	+58	792

Källa: Budgetpropositionen för 2014 samt partimotionerna 2013/14:Fi308(S), 2013/14:Fi319(MP), 2013/14: Fi282(SD) och 2013/14:Fi254(V).

105

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraternas förslag till utgiftsramar 2014 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.2. Socialdemokraterna vill bl.a. öka anslagen för polisorganisationen och föreslår därför en 0,1 miljarder kronor högre ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Socialdemokraterna föreslår en 2 miljarder kronor högre ram än regeringen 2014 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Bakom den ökade ramen ligger ett förslag om en riktad satsning till sjukvården i syfte att öka vårdkvaliteten genom en utökad personalstyrka. Socialdemokraterna föreslår även en högre ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funk- tionsnedsättning 2014 jämfört med regeringens ram. I den 5,6 miljarder kronor högre ramen ingår förslagen om högre tak och ersättningsnivå i sjukförsäkringen samt förslaget om att andra sjuklöneveckan i sjukförsäk- ringen slopas. Det är i huvudsak förslaget om höjt barnbidrag som leder till att förslaget till ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för famil- jer och barn är 2,2 miljarder kronor högre än regeringens förslag. Motionä- rerna vill avskaffa Urban 15, vilket förklarar den något lägre ramen för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. Socialdemokraterna föreslår en drygt 13 miljarder kronor högre ram 2014 än regeringen för utgiftsom- råde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Den högre ramen förklaras bl.a. av ökade medel på anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivi- tetsstöd samt på anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Förslag om utökade anslag för studiemedel innebär en utökad ram för utgiftsområde 15 Studiestöd med ca 0,9 miljarder kronor. Till följd av bl.a. satsningar på vuxenutbildning, fortbildning av lärare och universitets- utbildningen föreslår Socialdemokraterna en ram för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning som är 3,4 miljarder kronor högre än den ram som regeringen föreslår. En rad förslag till anslagsökningar under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, bl.a. ökat stöd till idrotten, innebär att ramen ökas med ca 0,6 miljarder kronor. Socialdemo- kraternas förslag om byggbonus för studentlägenheter innebär att den föreslagna ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörj- ning och byggande samt konsumentpolitik är drygt 1 miljard kronor högre jämfört med regeringens ram 2014. Ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård höjs med ca 0, 8 miljarder kronor för att rymma för- slag om miljöbilsbonus och miljömålsinvesteringar. En anslagshöjning för att vidmakthålla statens infrastruktur innebär att ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer höjs med 0,9 miljarder kronor. Den drygt 1 miljard kronor högre ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv förklaras främst av satsningar på strategisk samverkan och på exportfrämjande verksamhet. Ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är ca 0,3 miljarder kronor högre främst till följd av förslag om åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

106

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

Enligt Socialdemokraternas budgetmotion genomförs förslag om änd- rade skatter och transfereringar neutralt för kommunsektorn. Ökningen av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna med 0,3 mil- jarder kronor är bl.a. en konsekvens av denna justering.

Miljöpartiet

Miljöpartiets förslag till utgiftsramar 2014 framgår av tabell 3.2. Miljöpar- tiet föreslår en något högre ram för utgiftsområde 1 Rikets styrelse under 2014 än vad regeringen föreslår. De ökade anslagen på drygt 0,2 miljarder gäller bl.a. länsstyrelsernas miljöarbete. Ramen för utgiftsområde 2 Sam- hällsekonomi och finansförvaltning är närmare 0,5 miljarder högre för 2014, vilket bl.a. förklaras av ett anslag för kompensation till staten för höjda arbetsgivaravgifter. Miljöpartiet vill se ett visst ökat anslag för utgifts- område 4 Rättsväsendet jämfört med regeringens förslag. Nettoökningen på knappt 0,3 miljarder kronor avser bl.a. resursförstärkningar till Kriminal- vården och brottsförebyggande arbete. För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap beräknas en minskad budgetram med 1,6 miljar- der kronor för 2014. Miljöpartiet vill omfördela resurser där försvaret kan effektiviseras i syfte att kunna möta icke-militära hot som klimatanpass- ningsåtgärder. Ramen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ökas med 1,6 miljarder kronor som en följd av att Miljöpartiet vill göra en minskad avräkning för utgifter som inte är godkända enligt OECD:s Dac-regelverk. Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg utökas med drygt 1 miljard kronor för 2014 bl.a. för att finansiera stimulansbi- drag och åtgärder inom äldrevården. Ramen för utgiftsområde 10 Ekono- misk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning är närmare 2,2 miljarder kronor högre till följd av förslaget om slopat sjuklöneansvar och schablonersättning för sjuklön. Satsningar på s.k. arbetslivstrygghet innebär en förstärkt sjukpenning och höjda ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäk- ringen. Ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn föreslås bli drygt 0,4 miljarder kronor högre främst till följd av för- slag om höjt underhållsstöd. Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökar med 5,4 miljarder kronor, vilket förklaras av Miljöpar- tiets omfattande jobb- och utbildningsprogram för unga och av höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen. För utgiftsområde 15 Studiestöd är ramen 0,9 miljarder kronor högre genom att Miljöpartiet vill utöka studielånen som en följd av satsningen på fler utbildningsplatser. Miljöpartiets satsning på skolan och den högre utbildningen beräknas öka 2014 års ram för utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning med 3,6 miljarder kronor. Miljöpartiet vill också se fler platser i folkhögskolorna, vilket förklarar huvuddelen av ökningen av ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid på sammanlagt 1,3 miljarder kronor. Sammantaget föreslås ramen öka med 4,1 miljarder kronor för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård för att finansiera klimatarbete i fattiga länder och kli- matinvesteringar i kommuner samt åtgärder för att behålla värdefull natur.

107

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

Ramen för utgiftsområde 21 Energi ökar med närmare 0,6 miljarder, vilket främst utgörs av energieffektiviseringsåtgärder och stöd till gårdar som pro- ducerar biogas. Miljöpartiet vill avsätta 2,6 miljarder kronor mer än reger- ingen för utgiftsområde 22 Kommunikationer under 2014. En omprioriter- ing görs såtillvida att planerade vägprojekt i Stockholm tas bort till förmån för omfattande infrastruktursatsningar på järnvägsunderhåll, regionala banor, spårvägar samt riktade cykelsatsningar. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel föreslås få ökade anslag med närmare 0,9 miljarder kronor för 2014, vilket främst avser åtgärder för landsbyg- dens struktur och miljö. När det gäller utgiftsområde 24 Näringsliv vill Miljöpartiet avsätta 2,2 miljarder kronor utöver regeringens förslag på en grön innovationsfond, riskkapitalsatsning och miljöteknik. Ramen för utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner föreslås öka med 7,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Till största delen avses höjda stats- bidrag i samband med bl.a. satsningar på förskolan, äldreomsorgen och utökade platser på komvux. Kommunerna får även ekonomisk kompensa- tion för de reformer som Miljöpartiet vill genomföra.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar 2014 jämfört med regering- ens förslag framgår av tabell 3.2. Motionärerna lägger anslagsmedel på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning bl.a. för att kom- pensera staten för effekter av ökade arbetsgivaravgifter, vilket förklarar att ramen är högre än i regeringens förslag. Sverigedemokraterna vill intensifi- era arbetet mot skattebortfall samt öka gränskontrollen och höjer ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution med ca 0,4 miljarder kronor. Utgiftsområde 5 Internationell samverkan får en viss sänkning av ramen bl.a. till följd av att motionärerna anser att en besparing kan göras på ansla- get för Östersjösamarbete. Sverigedemokraterna ökar anslagen inom utgifts- område 4 Rättsväsendet med ca 2,5 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Ökade anslag till Försvarsmakten förklarar huvudsakli- gen att utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap är 3 miljar- der kronor högre än i regeringens förslag. Genom att anpassa biståndet till FN:s rekommenderade nivå på 0,7 procent av BNP föreslår Sverigedemo- kraterna en ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd som är 8,6 miljarder kronor lägre än regeringens ram 2014. Sverigedemokraterna har som mål att minska asyl- och anhöriginvandringen med sammantaget 90 procent och föreslår att ramarna för utgiftsområdena 8 Migration och 13 Integration och jämställdhet minskas med 4 respektive 3 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag till ramar 2014. På utgiftsområde 9 Hälso- vård, sjukvård och social omsorg föreslår Sverigedemokraterna en ram för 2014 som är 3,6 miljarder kronor högre än regeringens förslag till ram. Bland reformerna finns en akut- och tillgänglighetsmiljard, ett ökat antal vårdplatser och ett återställt högkostnadsskydd. Förslag om höjd sjukpen- ning och ändringar i företagens sjuklöneansvar leder till att ramen för

108

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsätt- ning är ca 3 miljarder högre. Förslaget om höjd garantipension innebär att ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom föreslås öka med 5,4 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Sverigedemokra- terna föreslår att ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökar med 2,3 miljarder kronor bl.a. som en följd av förslagen om höjt tak i a-kassan och om ett system med lärlingsplatser. I beräkningen av ramen för utgiftsområde 14 ligger även Sverigedemokraternas förslag om att slopa instegsjobben. Ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universi- tetsforskning ökas med 2,4 miljarder kronor, till följd av förslag om att skapa fler komvuxplatser, platser i yrkeshögskolan och att öka lärartäthe- ten i den högre utbildningen. I samband med denna satsning utökas också ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård får en något högre ram till följd av ökade anslag för havs- och vattenmiljö i Östersjön. Ökade anslag till upprustning, underhåll och drift av järnvägssystemet gör att ramen för utgiftsområde 22 höjs med 2,9 miljarder kronor. Utökade anslagsmedel till näringslivsutveckling och turism innebär en något högre ram för utgiftsområde 24 Näringsliv. Ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel utökas med ca 1,2 miljarder kronor bl.a. till följd av kompensation för minskade anslag för EU:s landsbygdsprogram. Förslaget till ram för utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner är sammantaget 7,3 miljarder kronor högre än regeringens förslag. Sverigedemokraterna kompenserar kommunerna för lägre inkomstskatter till följd av förslaget om förhöjt grundavdrag för pensionärer. Samtidigt sänker Sverigedemokraterna bidra- gen till kommunerna till följd av en minskad invandring.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets förslag till utgiftsramar 2014 jämfört med regeringens för- slag framgår av tabell 3.2. Motionärerna vill se en höjning av arbetsgivar- avgifterna för unga, vilket ökar lönekostnaderna för staten med 0,6 miljarder kronor, och ramen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi höjs med motsvarande belopp. Ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet sänks något främst på grund av minskat anslag till Kriminalvården till följd av införandet av villkorad halvtidsfrigivning för förstagångsdömda. Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap föreslår Vänsterpar- tiet en sänkning av ramen med knappt 1,1 miljarder kronor främst till följd av minskningar av anslagen för Försvarsmaktens insatser internatio- nellt, anskaffning av materiel och Försvarets radioanstalt. Ökade anslag till biståndsverksamhet samt införandet av ett specifikt klimatbistånd innebär en ökad ram för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd med drygt 3 miljar- der kronor. Ramen för utgiftsområde 8 Migration föreslås öka till följd av ökade anslag för ersättningar för boendekostnader och offentligt biträde i utlänningsärenden. Vänsterpartiet föreslår flera riktade statsbidrag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Totalt ökas ramen

109

2013/14:FiU1	3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING
	för utgiftsområdet med 6 miljarder kronor. Ökningarna härleds främst till
	bidrag för läkemedelsförmånerna, bidrag till folkhälsa och sjukvård samt
	stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Utgiftsområde 10 Ekono-
	misk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökas med 5,5 miljar-
	der kronor i förhållande till regeringens förslag. De största ökningarna
	görs inom sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar och sjuklön för små-
	företag. Anslaget för garantipension till ålderspension ökar med 1,2 miljar-
	der kronor, vilket leder till en motsvarande höjning av ramen för
	utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Vänsterpartiets förslag
	om förstärkningar av föräldraförsäkringen och underhållsstödet uppgår till
	1,1 respektive 1,2 miljarder kronor och innebär en ökad ram för utgiftsom-
	råde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med 2,3 miljarder
	kronor. Ramen för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet minskar
	något och är 0,3 miljarder lägre än regeringens förslag. För utgiftsområde
	14 Arbetsmarknad och arbetsliv höjs ramen med 11,3 miljarder kronor.
	Den största förändringen är höjningen av arbetslöshetsersättningen. Väns-
	terpartiet vill öka studiemedlen samt öka den andel av studiemedlen som
	utgörs av bidrag, vilket ökar kostnaderna. Ramen för utgiftsområde 15 Stu-
	diestöd höjs därför med 4,4 miljarder kronor. För utgiftsområde 16 Utbild-
	ning och universitetsforskning höjs ramen med 7,9 miljarder kronor främst
	till följd av förslag om förstärkningar av skola, förskola samt statligt stöd
	till vuxenutbildning. Flera mindre förslag inom utgiftsområde 17 Kultur,
	medier och trossamfund får till följd att ramen för utgiftsområdet höjs med
	0,4 miljarder kronor. Vänsterpartiet föreslår ett investeringsstöd på 1 mil-
	jard kronor inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
	och byggande samt konsumentpolitik. De samlade förslagen inom utgifts-
	området innebär en ökad ram på 1,1 miljarder kronor. En riktad satsning
	på ett klimatprogram på 1 miljard kronor samt övriga förslag inom utgifts-
	område 20 Allmän miljö- och naturvård leder till en ökad ram på 2,1
	miljarder kronor inom området. För utgiftsområde 21 Energi höjs ramen
	med 0,7 miljarder kronor till följd av satsningar på energiforskning, energi-
	teknik och energieffektiviseringsprogram. Ramen för utgiftsområde 22 höjs
	med 7,9 miljarder. De stora förslagen rör investeringar i och underhåll av
	järnvägar. De samlade förslagen inom utgiftsområde 23 Areella näringar,
	landsbygd och livsmedel innebär att ramen höjs med 1 miljard kronor. För
	utgiftsområde 24 Näringsliv höjs ramen med 1,2 miljarder kronor främst
	till följd av satsningar på Näringslivsutveckling och då främst inrättandet
	av en miljöteknikfond. Vänsterpartiet vill värdesäkra statsbidragen till kom-
	munerna. Detta tillsammans med flera andra reformer inom kommunsek-
	torn innebär en ökad ram inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
	kommuner med 1,2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag för
	2014.

110

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

3.3 Övriga utgifter på statens budget

Övriga budgetpåverkande utgiftsposter på statens budget är Anslagsbehåll- ningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning samt Kassamässig korrigering.

Anslagsbehållningar: Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden genom att spara anslag till efterföljande år eller låna av efterföljande års anslag (anslagskredit). Förskjutningar av detta slag redovisas som en beräkningspost som är gemensam för alla anslag och utgiftsområden: Minskning av anslagsbehållningar. Denna post ingår i de takbegränsade utgifterna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på budgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetsaldot. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet, t.ex. studielån, som tillfälliga poster, vilka beslu- tas med kort varsel och därför är svårprognostiserade. På grund av dessa engångseffekter varierar nettoutlåningen kraftigt från år till år.

Kassamässig korrigering är en beräkningspost som är nödvändig för att budgetsaldot ska bli identiskt med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering kan uppstå dels om betalning respektive anslags- avräkning sker olika år, dels om det förekommer transaktioner över stats- verkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa.

De förslag som behandlas i detta avsnitt framgår inledningsvis i betän- kandet under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 c Övriga utgifter på statens budget.

Propositionen

Minskning av anslagsbehållningar

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 6) att riksdagen godkänner beräk- ningen av anslagsbehållningar för 2014. För 2014 beräknar regeringen posten Minskning av anslagsbehållningar till –1,7 miljarder kronor. Det innebär ett anslagssparande på 1,7 miljarder kronor, dvs. statens utgifter minskar.

Riksgäldens nettoutlåning

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 10) att riksdagen godkän- ner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2014 till 14 miljar- der kronor 2014. De senaste åren har Riksgäldens nettoutlåning varit hög till följd av extraordinära insatser som gjorts med anledning av finanskri- sen, såsom Riksbankens lån för att stärka valutareserven och lån till länder med finansiella problem. Riksgäldskontorets nettoutlåning beräknas bli 103 miljarder kronor 2013, vilket nästan uteslutande förklaras av ökade lån till Riksbanken för att förstärka valutareserven. Sammantaget hade Riksbanken den 31 juli 2013 lånat upp 196 miljarder kronor via Riksgäldskontoret. Inget antagande om återbetalning av lånen görs i prognosen eftersom det

111

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

är oklart när återbetalningen kommer att ske. När lånen återbetalas blir net- toutlåningen i motsvarande grad lägre, vilket leder till ett förbättrat budget- saldo och en lägre statsskuld. 2014 förväntas nettoutlåningen uppgå till ca 14 miljarder kronor. Av beloppet utgör 11,4 miljarder kronor ny upplåning till Centrala studiestödsnämnden, vilket sker till följd av en anpassning till budgetlagens bestämmelser som innebär att myndigheten ska ta upp lån även för kapitaliserade räntor för att få en överensstämmelse mellan sta- tens fordringar på studerande och dess upplåning. Den engångsvisa upplå- ningen om 11,4 miljarder kronor redovisas mot inkomsttitel och påverkar således Riksgäldskontorets nettoutlåning, men inte lånebehov eller budget- saldo.

Kassamässig korrigering

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 11) att riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2014 till 0 miljarder kronor.

Motionerna

Socialdemokraternas, Sverigedemokraternas respektive Vänsterpartiets bud- getalternativ innebär samtliga en avvikelse på Riksgäldens nettoutlåning jämfört med regeringens förslag, se tabell 3.2.

Socialdemokraternas och Vänsterpartiets respektive förslag om höjda stu- dielån innebär en ökning av Riksgäldens nettoutlåning med ca 1,8 miljar- der kronor 2014.

Sverigedemokraterna vill fördubbla bankernas avgift till Stabilitetsfon- den för att påskynda återbetalningen till statskassan, vilket bedöms inbringa 2,5 miljarder kronor från 2014. Förslaget skulle minska nettoutlå- ningen lika mycket. Därutöver har Sverigedemokraterna förslag om höjda studielån som ökar nettoutlåningen med 0,2 miljarder kronor. Sammanta- get minskar Riksgäldens nettoutlåning med 2,3 miljarder kronor i Sverige- demokraternas förslag jämfört med i regeringens förslag.

3.4 Beräkningen av inkomsterna på statens budget

De förslag som behandlas i detta avsnitt framgår inledningsvis i betänkan- det under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 d Beräkning av inkomsterna på statens budget.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen (punkt 4) att riksdagen godkänner beräk- ningen av budgetens inkomster för 2014. I tabell 3.3 framgår hur statsbud- getens inkomster fördelar sig på olika inkomsttitlar 2014.

112

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

Statens skatteinkomster

Statens totala skatteinkomster (inkomsttitel 1000) beräknas uppgå till när- mare 812 miljarder kronor 2014, se tabell 3.3. En fortsatt återhållen utveckling av viktiga skattebaser leder till att de totala skatteintäkterna bedöms öka i en måttlig takt om ca 3 procent både 2013 och 2014. I beräk- ningen av summorna för respektive inkomsttitel ingår de förslag och aviseringar om ändrade skatte- och avgiftsregler m.m. som föreslås i denna proposition.

De skatteändringar som regeringen föreslår i denna proposition beräknas sammantaget medföra att skatteintäkterna brutto minskar med drygt 18 mil- jarder kronor 2014. De nya regeländringarna bedöms främst sänka inkoms- terna från direkta skatter på arbete, varav det förstärkta jobbskatteavdraget står för 12 miljarder kronor 2014. Övriga regeländringar som sänker inkoms- terna från skatt på arbete är bl.a. en sänkning av den statliga inkomstskat- ten genom att den nedre skiktgränsen höjs utöver den automatiska uppräkning som sker genom kopplingen till konsumentpriserna. Regeländ- ringen leder till att intäkterna från statlig inkomstskatt minskar med 3 miljarder kronor per år. Förslaget om sänkt skatt för pensionärer mins- kar skatteintäkterna med 2,5 miljarder kronor från 2014. Sistnämnda skat- tesänkning görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget, vilket leder till lägre intäkter från kommunal inkomstskatt. Intäkterna från skatt på kapital väntas öka något till följd av bl.a. de nya s.k. 3:12-reglerna. Samtidigt minskar förslaget om investeraravdrag kapitalskatterna med ca 0,7 miljarder kronor. Regeringens förslag om kvotplikt och beskattning av biodrivmedel beräknas öka skatteintäkterna från energiskatter med ca 0,5 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på alkohol och tobak ökar med 0,6 miljarder kronor 2014 genom förslaget om höjd skatt på alkohol.

Övriga inkomster

Inkomsterna från statens verksamhet (inkomsttyp 2000) uppgår till samman- lagt 49,1 miljarder kronor 2014, se tabell 3.3. Inkomsterna beräknas minska genom regeringens förslag om att avskaffa arbetslöshetsavgiften med 2,8 miljarder kronor 2014, medan förslaget att avskaffa ersättnings- skyldigheten för polisens kostnader för ordningshållning beräknas minska inkomsterna marginellt med 20 miljoner kronor per år.

Inkomsterna från statens verksamhet ökar 2014 till följd av en engångsin- betalning av medel för kapitaliserad ränta på studielån från Centrala studie- stödsnämnden om ca 11,4 miljarder kronor.

Regeringen föreslår även ett stöd till yrkesintroduktionsanställningar som beräknas minska statens inkomster med 0,1 miljarder kronor 2014.

Under Inkomsterna av försåld egendom (inkomsttyp 3000) redovisas för- säljningar av aktier i statliga bolag och annan statlig egendom. Baserat på ett beräkningstekniskt antagande beräknas dessa inkomster uppgå till 15 miljarder kronor 2014.

113

2013/14:FiU1	3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING
	Under Återbetalning av lån (inkomsttyp 4000) redovisas bl.a. återbetal-
	ning av studiemedel (avser lån tagna före 1989) och övriga lån. I takt med
	att antalet låntagare som återbetalat hela studieskulden ökar, minskar dessa
	inkomster.
	Under Kalkylmässiga inkomster (inkomsttyp 5000) redovisas vissa
	avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter.
	Under Bidrag m.m. från EU (inkomsttyp 6000) redovisas bidrag från
	olika EU-fonder inom EU:s budget.
	Den största delen av inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till
	skattesystemet (inkomsttyp 7000) utgörs av statliga och kommunala myn-
	digheters kompensation för betald mervärdesskatt.
	Motionerna
	I tabell 3.3 redovisas oppositionspartiernas förslag till inkomstberäkning
	för olika inkomsttyper i statsbudgeten.
	Socialdemokraterna
	De direkta skatterna på arbete (inkomsttyp 1100) är 18 miljarder kronor
	högre än i regeringens förslag. Huvuddelen, ca 15 miljarder kronor, förkla-
	ras av att Socialdemokraterna avvisar förslaget om ett femte jobbskatteav-
	drag och höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt. Därutöver ska
	jobbskatteavdraget trappas av från månadsinkomster över 60 000 kronor
	och vara helt avskaffat vid månadsinkomster över 116 000 kronor. Åt mot-
	satt håll går förslaget om ytterligare sänkt skatt för pensionärer som
	minskar de direkta skatterna på arbete med ca 1,5 miljarder kronor. De
	indirekta skatterna på arbete (inkomsttyp 1200) är 12,7 miljarder kronor
	högre än i regeringens förslag. Detta förklaras i huvudsak av att motionä-
	rerna vill avskaffa halva nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga.
	Socialdemokraterna säger också nej till förslaget om sänkta egenavgifter,
	vilket ökar skatteintäkterna med 0,5 miljarder kronor jämfört med regering-
	ens förslag. Skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är 1,4 miljarder kronor
	lägre i Socialdemokraternas förslag till följd av att högre arbetsgivaravgif-
	ter slår igenom i lägre vinster hos företagen och därmed också lägre skatt
	på företagsvinster. Skatteintäkterna från konsumtion och insatsvaror
	(inkomsttyp 1400) är 6,8 miljarder kronor högre än i regeringens förslag.
	Huvuddelen förklaras av att motionärerna vill avskaffa den nedsatta restau-
	rang- och cateringmomsen som man anser har en mycket svag sysselsätt-
	ningseffekt samtidigt som den gjort skattesystemet mindre likformigt.
	Därutöver ökar skatteintäkterna från energi- och miljöskatter samt skatt på
	vägtrafik med drygt 1 miljard kronor.

114

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

Miljöpartiet

Intäkterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är i Miljöpar- tiets förslag drygt 16 miljarder kronor högre 2014 främst på grund av att man avvisar förslagen om ett femte jobbskatteavdraget och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Därutöver ska jobbskatteavdraget trappas av från månadsinkomster över 40 000 kronor och vara helt avskaffat vid månads- inkomster över 117 000 kronor. Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 2 miljarder kronor högre i Miljöpartiets förslag 2014. Bakom denna nettosiffra ligger huvudsakligen dels ökade intäkter genom att motionärerna vill slopa nedsättningen i arbetsgivaravgif- ter för unga, dels minskade intäkter till följd av sänkta arbetsgivaravgifter för små företag. Skatt på kapital (inkomsttyp 1300) är sammantaget margi- nellt högre jämfört med regeringens förslag. Bakom denna nettosiffra ligger emellertid lägre skatter på företagsvinster med 2,6 miljarder kronor och högre fastighetsskatt med 2,2 miljarder kronor. De ökade intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror (inkomsttyp 1400) på ca 19 mil- jarder kronor 2014 förklaras främst av höjd koldioxidskatt samt höjda övriga skatter på energi- och miljöområdet. Statsbudgetens övriga inkoms- ter (inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet) är ca 3,8 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag, vilket förklaras av att partiets förslag om höjd effektskatt på kärnkraft respektive höjd fastighetsskatt på vatten- kraft får indirekta effekter i form av minskad vinstutdelning från statliga bolag till följd av skattehöjningarna.

Sverigedemokraterna

Intäkterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är 6 miljarder kronor lägre i Sverigedemokraternas budgetalternativ jämfört med regering- ens alternativ, vilket främst förklaras av den sänkta skatten för pensionärer med ca 9 miljarder kronor. De direkta skatterna på arbete ökar samtidigt med ca 3 miljarder kronor 2014 till följd av att Sverigedemokraterna avvi- sar regeringens förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Intäk- terna från de indirekta skatterna på arbete (inkomsttyp 1200) är ca 13 miljarder kronor högre i Sverigedemokraternas förslag 2014. Bakom denna nettosiffra ligger en reformering av arbetsgivaravgifterna genom att den generella sänkningen återställs och den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga slopas. I stället vill motionärerna införa ett arbetsgivaravdrag som är konstruerat så att det gynnar de mindre företagen. Intäkterna från skatt på kapital är marginellt högre jämfört med regeringens förslag samtliga år i prognosperioden. De ökade intäkterna från skatt på konsumtion och insats- varor (inkomsttyp 1400) på sammantaget ca 1,2 miljarder kronor 2014 utgörs av dels höjd moms på restaurang- och cateringtjänster (+5,4 miljar- der kronor), dels sänkt energiskatt (–4,2 miljarder kronor). Inkomsterna av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) är 2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag samtliga år, vilket förklaras av inkomster från avgifter vid bergsstaten.

115

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

Vänsterpartiet

Vänsterpartiets förslag till inkomstberäkning 2014 jämfört med regeringens förslag framgår av tabell 3.3. Intäkterna från direkta skatter på arbete (inkomsttyp 1100) är ca 30 miljarder kronor högre än i regeringens alterna- tiv för 2014, vilket främst förklaras av att motionärerna säger nej till det femte jobbskatteavdraget och den höjda skiktgränsen för statlig inkomst- skatt samt föreslår en avtrappning av befintligt jobbskatteavdrag. De indi- rekta skatterna på arbete (inkomsttyp 1200) är 22,6 miljarder kronor högre, vilket i huvudsak förklaras av att man vill slopa nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga. De högre intäkterna från skatt på kapital (inkomsttyp 1300) förklaras främst av höjningen av bolagsskatten till 26 procent. Bakom Vänsterpartiets högre skatteintäkter på skatt på konsum- tion och insatsvaror (inkomsttyp 1400) ligger bl.a. förslag om höjd moms på restaurang- och cateringtjänster samt höjd koldioxidskatt. Utgifterna som redovisas som krediteringar på skattekonto (inkomsttyp 8000) är 16,5 miljarder kronor lägre än i regeringens förslag bl.a. som en följd av Väns- terpartiets förslag om upprustningsstöd för välfärdslokaler och ombyggnads- stöd för ökad tillgänglighet samt övergångsjobb.

Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas beräkning av inkomsterna på statens budget 2014

Miljoner kronor

Inkomsttitel		Regeringens			Avvikelse från regeringen
		förslag
				S		MP	SD		V
1100	Direkta skatter på arbete	531 338	+18	335	+16	465	−6 047	+30	130
1111	Statlig inkomstskatt	45 459	+3	260	+3	205	+3 050	+3	100
1115	Kommunal inkomstskatt	602 933	+2	690	+360		−8 760	+6	060
1120	Allmän pensionsavgift	104 257		±0		±0	−100		±0
1130	Artistskatt	6		±0		±0	±0		±0
1140	Skattereduktioner	−221 318	+12	385	+12	900	−237	+20	970
1200	Indirekta skatter på arbete	460 905	+12	690	+1	980	+13 415	+22	600
1210	Arbetsgivaravgifter	470 472	+12	130	+3	000	+34 515	+22	500
1240	Egenavgifter	14 165	+560		−1 020		+600	+100
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	−32 100		±0		±0	±0		±0
1270	Särskild löneskatt	40 176		±0		±0	±0		±0
1280	Nedsättningar	−32 666		±0		±0	−21 700		±0
1290	Tjänstegruppliv	859		±0		±0	±0		±0
1300	Skatt på kapital	185 336	−1 400		+128		+190	+12	600
1310	Skatt på kapital, hushåll	34 398		±0	+548		−710	+180
1320	Skatt på företagsvinster	97 260	−1 400		−2 680		+1 000	+11	120
1330	Kupongskatt	4 449		±0		±0	±0		±0
1340	Avkastningsskatt	9 937		±0		±0	±0	+800
1350	Fastighetsskatt	30 947		±0	+2	260	−100	+500
1360	Stämpelskatt	8 345		±0		±0	±0		±0

116

	3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING					2013/14:FiU1

Inkomsttitel		Regeringens		Avvikelse från regeringen
		förslag
			S		MP		SD		V

1380	Arvsskatt	0	±0		±0		±0		±0
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	473 390	+6 790	+18	955	+1	180	+8	020
1410	Mervärdesskatt	352 605	+5 600	+495		+5	380	+5	750
1420	Skatt på alkohol och tobak	24 683	±0	+365			±0		±0
1430	Energiskatt	41 613	±0		±0	−4 200			±0
1440	Koldioxidskatt	24 113	±0	+7	110		±0	+1	810
1450	Övriga skatter på energi och miljö	6 060	+590	+8	940		±0	+520
1470	Skatt på vägtrafik	17 018	+600	+170			±0		−60
1480	Övriga skatter	7 300	±0	+1	875		±0		±0
1500	Skatt på import	5 185	±0		±0		±0		±0
1600	Restförda och övriga skatter	5 599	±0		±0		±0		±0
1700	Avgående poster, skatter till EU	−7 819	±0		±0		±0		±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		1 653 934	+36 415	+37	528	+8	737	+73	350
1800	Avgående poster, skatter till andra-	−832 257	−2 690	−360		+8	860	−4 460
sektorer
Statens skatteintäkter (periodiserat)		821 677	+33 725	+37	168	+17	597	+68	890
1900	Periodiseringar	−9 865	±0		±0		±0		±0
1000	Statens skatteinkomster	811 812	+33 725	+37	168	+17	597	+68	890
Övriga inkomster (kassamässigt)		12 407	±0	−3 800		+2	000	−15 666
2000	Inkomster av statens verksamhet	49 114	±0	−3 800		+2	000	+898
3000	Inkomster av försåld egendom	15 000	±0		±0		±0		±0
4000	Återbetalning av lån	1 053	±0		±0		±0		±0
5000	Kalkylmässiga inkomster	10 254	±0		±0		±0		±0
6000	Bidrag m.m. från EU	12 406	±0		±0		±0		±0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skatte-	−75 419	±0		±0		±0		±0
systemet
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar	0	±0		±0		±0	−16 564
på skattekonto
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)		824 219	+33 725	+33	368	+19	597	+53	224

Källa: Budgetpropositionen för 2014 samt partimotionerna 2013/14:Fi308(S), 2013/14:Fi319(MP), 2013/14: Fi282(SD) och 2013/14:Fi254(V).

3.5 Ändringar i skatte- och avgiftsregler

I detta avsnitt redovisas propositionens och motionernas förslag om änd- ringar i skatte- och avgiftsregler. Förslagen som behandlas framgår inled- ningsvis i betänkandet under utskottets förslag till riksdagsbeslut punkt 2 e Ändringar i skatte- och avgiftsregler.

117

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

Propositionen

Regeringen redovisar ett antal förändringar på skatte- och avgiftsområdet med effekt på budgetåren 2014 och framåt. Förändringarna redovisas i avsnitt 6 Skattefrågor under rubrikerna Skatt på arbetsinkomster, Skatt på kapitalägande, Skatt på kapitalanvändning och Skatt på konsumtion m.m.

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt

För att ytterligare stärka hushållens ekonomi och på så vis stödja en åter- hämtning, och samtidigt stärka drivkrafterna till arbete, anser regeringen att det finns skäl att ytterligare sänka skatten på förvärvsinkomster. Reger- ingen föreslår därför att jobbskatteavdraget förstärks med 12 miljarder kronor och att uttaget av statlig inkomstskatt begränsas till en kostnad av 3 miljarder kronor. Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att nuva- rande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp. Förstärkningen motsvarar en skattelättnad med upp till 4 044 kronor per år vid en genomsnittlig skattesats för kommunal inkomst- skatt.

Begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten sker genom att den nedre skiktgränsen höjs med 15 100 kronor till 435 900 kronor. Andelen heltidsanställda som betalar statlig inkomstskatt minskar från 29 procent till 26 procent eller med ca 110 000 personer. För att få samma basår, dvs. beskattningsåret 2014, vid efterföljande uppräkningar av skikt- gränsen fastställs den övre skiktgränsen till 602 600 kronor för beskatt- ningsåret 2014. Den avrundningsregel som ska användas när de båda skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt fastställs för kommande år justeras så att avrundning görs uppåt i stället för nedåt till helt hundratal kronor.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014.

Sänkt skatt för pensionärer

Pensionärernas förhöjda grundavdrag förstärks med 2,5 miljarder kronor den 1 januari 2014. Förstärkningen trappas upp i ett inledande intervall för att mildra de negativa effekter på arbetsutbudet som förväntas uppstå till följd av att det förhöjda grundavdraget ökar den arbetsfria inkomsten. Av fördelningsmässiga skäl trappas avdraget av vid höga inkomster.

Alla som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång och betalar inkomst- skatt får en skattesänkning. För en garantipensionär innebär förstärkningen en nettoinkomstökning med mellan drygt 1 100 kronor och knappt 1 400 kronor per år beroende på civilstånd och den kommunalskattesats man beta- lar. För inkomster mellan 100 000 kronor och 450 000 kronor per år är

118

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

nettoinkomstökningen mellan ca 1 200 kronor och 1 400 kronor per år och för inkomster däröver blir skattesänkningen på grund av den statliga inkomstskatten något större, runt 2 000 kronor per år.

Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Förenklingsskäl och administrativa skäl talar för att den särskilda inkomst- skatten för utomlands bosatta bör sänkas vid förstärkningar av jobbskatteav- draget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer samt vid förändring av uttaget av statlig inkomstskatt. Den särskilda inkomstskatten för utom- lands bosatta med skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst sänks därför med 5 procentenheter till 20 procent den 1 januari 2014. Skat- teinkomsterna beräknas minska med 300 miljoner kronor 2014.

Inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden

Inom ramen för trepartssamtalen med arbetsmarknadens parter har det fram- förts önskemål om vissa inkomstskatteändringar. För att underlätta omställ- ning på arbetsmarknaden föreslår regeringen att bestämmelserna om skattegynnade ändamål utvidgas för kollektivavtalsstiftelser och personal- stiftelser så att dessa stiftelser kan lämna understöd vid utbildning och så att kollektivavtalsstiftelser kan lämna avgångsersättning till och vidta åtgär- der till förmån för arbetstagare som blivit eller riskerar att bli uppsagda på grund av personliga skäl eller vars tidsbegränsade anställningar har upp- hört eller kommer att upphöra. Vidare utvidgas skattefriheten för förmån i form av utbildning eller annan åtgärd vid personalavveckling genom att väsentlighetskravet slopas. Bestämmelserna om skattefrihet förtydligas så att det klart framgår att de omfattar utbildning eller annan åtgärd som sätts in inom fem år före en eventuell uppsägning, att den som redan blivit arbetslös omfattas av skattefriheten och att den är tillämplig också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren. Änd- ringarna träder i kraft den 1 januari 2014. Den offentligfinansiella kostna- den för förslaget om utvidgad inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser bedöms uppgå till 30 miljoner kronor per år. Övriga förslag bedöms få försumbara effekter.

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade förmånsbilar

Regeringen föreslår att de tidsbegränsade reglerna om nedsatt förmåns- värde för vissa miljöbilar förlängs med 3 år. När det gäller bilar som är utrustade med teknik för drift med el som tillförs genom laddning från en yttre energikälla bedöms tekniken alltjämt vara i behov av utveckling, och för gasbilar har den outvecklade infrastrukturen för distribution av fordons- gas hämmat introduktionen. Potentialen bedöms vara betydligt större än den befintliga marknadsandelen. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014. Skatteintäkterna beräknas minska med 170 miljoner kronor.

119

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Regeringen föreslår att det införs ett avdrag vid beräkningen av arbetsgivar- avgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. De företag som står för kostnaden för forskning och utveckling kan inte tillgo- dogöra sig hela avkastningen av investeringen och det finns därför en risk att forskning och utveckling inte bedrivs i en utsträckning som är samhälls- ekonomiskt motiverad. Vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling ska avdrag kunna göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer, dock högst med 230 000 kronor per år och koncern. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensionsavgiften om 10,21 procent. En förut- sättning för avdraget är att personerna har arbetat med forskning och utveckling i en viss utsträckning och att de vid årets ingång har fyllt 26 men inte 65 år. Om avdrag skulle göras även för personer under 26 år skulle utrymmet för avdrag vara mycket begränsat, eftersom ålderspensions- avgiften inte får tas i anspråk. För personer som vid årets ingång har fyllt 65 år betalas endast ålderspensionsavgiften och i vissa fall ingen avgift alls. Det är därför inte möjligt att ytterligare sätta ned avgifterna för dessa personer. Med forskning och utveckling ska enligt förslaget avses systema- tiskt och kvalificerat arbete med att i kommersiellt syfte ta fram ny kunskap (forskning) eller använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster och produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana (utveckling). De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Skatteintäkterna beräknas minska med 820 miljo- ner kronor år 2014.

Nystartszoner

Som en del i regeringens arbete med att skapa arbetstillfällen och öka sys- selsättningen i områden där utanförskapet är utbrett aviserar regeringen ett förslag om ett system med nystartszoner. Företag inom nystartszonerna ska få göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna. Innan ett system med nystartszoner kan träda i kraft måste det godkännas av Europeiska kommis- sionen. Ett system med nystartszoner bedöms därför kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014. Skattebortfallet 2014 uppskattas till 80 miljoner kronor.

Förstärkt nedsättning av egenavgifter

För att ytterligare förbättra de mindre företagens förutsättningar för utveck- ling och tillväxt aviseras en höjning av avdraget vid beräkningen av egenavgifter med 2,5 procentenheter till 7,5 procent och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 till 15 000 kronor per år. Avdraget får inte

120

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Det kom- mande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2014. Skatteintäkterna bedöms minska med 510 miljoner kronor 2014.

Mer fokuserad nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Regeringen gör bedömningen att nedsättningen av socialavgifterna för unga bör riktas mot de yngsta för att ytterligare underlätta inträdet på arbets- marknaden för unga. För personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år bör nedsättningen förstärkas så att bara ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas och för personer som vid årets ingång har fyllt 25 år bör nedsättningen slopas. För personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år bör inte någon förändring av nedsättningen göras. Avsikten är att det kommande förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2014. Skatteintäk- terna beräknas minska med 140 miljoner kronor år 2014.

Stöd till arbetsgivare för att stimulera till anställning av unga på yrkesintroduktion

Regeringen föreslår ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare för att stimulera till anställning av unga (15–24 år) på yrkesintroduktion. Arbetsmarknadens parter har inom ett antal avtalsområden tecknat s.k. yrkesintroduktionsavtal i syfte att underlätta ungas övergång från skola till arbetsliv och för att säkra arbetsgivarnas långsiktiga kompetensförsörjning. Dessa avtal bygger normalt sett på principen att personer som saknar relevant erfarenhet i yrket får handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Yrkesin- troduktionsavtalen innebär att det blir mer attraktivt för arbetsgivare att anställa personer utan yrkeserfarenhet. Arbetet med att bygga upp ett system för yrkesintroduktion i Sverige är långsiktigt. När systemet väl är etablerat, uppskattas det kunna omfatta upp emot 30 000 anställda per år.

Stödet krediteras på arbetsgivarens skattekonto och motsvarar en ordina- rie arbetsgivaravgift (31,42 procent av bruttolönen). Stödet förutsätter att anställningen pågår minst sex månader och lämnas som längst under tolv månader. Lönen ska uppgå till minst 75 procent av den kollektivavtalade minimilönen i den berörda branschen. Den resterande tiden, dock minst 15 procent av arbetstiden, ska bestå av utbildning eller handledning.

Förslaget föreslås träda i kraft den 15 januari 2014. Statens intäkter bedöms minska med 102 miljoner kronor 2014, 204 miljoner kronor 2015, 356 miljoner kronor 2016 och 611 miljoner kronor 2017.

Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter

Ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna och i reglerna om räntefördelning

Regeringen föreslår ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12-reg- lerna. Löneunderlagsregeln ger delägare i fåmansföretag med anställda en extra skattelättnad genom att det kapitalbeskattade utrymmet ökas med ett

121

2013/14:FiU1	3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING
	lönebaserat utrymme. Det lönebaserade utrymmet utgör 25 procent av
	löneunderlaget och ytterligare 25 procent av det löneunderlag som översti-
	ger 60 inkomstbasbelopp. Skattelättnaden har bl.a. tillkommit för att stimu-
	lera mindre företag att anställa.
	Regeringen anför att 3:12-reglernas utformning har medfört att verk-
	samma delägare i stora fåmansföretag med många anställda har kunnat
	tillgodoräkna sig mycket stora lönebaserade utrymmen. Trots att 3:12-reg-
	lernas syfte är att motverka inkomstomvandling har tillämpningen av
	löneunderlagsregeln till och med möjliggjort en förmånligare beskattning
	av utdelning i inkomstslaget kapital än vad som gäller för andra ägare av
	andelar i onoterade företag. Detta har gjort det lönsamt att göra anställda
	till delägare och omvandla deras tjänsteinkomster till lägre beskattade kapi-
	talinkomster, vilket undergräver 3:12-reglernas legitimitet.
	Regeringen konstaterar att det i stora företag med många anställda och
	många verksamma delägare inte är lika motiverat med en sådan skattelätt-
	nad som tillämpningen av löneunderlagsregeln ger utrymme för, detta bl.a.
	mot bakgrund av att det med det spridda ägandet är naturligt att det även
	följer en spridning av den risk som löneunderlagsregeln är avsedd att kom-
	pensera för. Det är regeringens bedömning att det föreligger ett större
	behov av en sådan kompensation i fåmansföretag med ett koncentrerat
	ägande än i företag med ett spritt ägande.
	Regeringen anser att löneunderlagsregeln bör ändras så att den inte med-
	för en överkompensation till delägare i stora fåmansföretag med många
	delägare och med många anställda. Därutöver finns det behov av att
	begränsa storleken på de lönebaserade utrymmena. Det offentligfinansiella
	utrymme som frigörs genom åtgärderna bör främst återföras till de del-
	ägare som omfattas av 3:12-reglerna.
	Regeringen föreslår att ett lönebaserat utrymme bara ska beräknas om
	delägaren äger en andel i företaget som motsvarar minst 4 procent av kapi-
	talet i företaget. Det lönebaserade utrymmet begränsas genom ett tak på
	50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning. Taket
	bedöms främst ha en återhållande effekt på tillväxten av de sparade utdel-
	ningsutrymmena och inte på den faktiska beskattningen av utdelning.
	Återföringen till de delägare som omfattas av 3:12-reglerna sker genom att
	kravet på löneuttag för att få beräkna lönebaserat utrymme sänks från
	dagens 10 inkomstbasbelopp till 9,6 inkomstbasbelopp och genom att det
	lönebaserade utrymmet höjs från 25 till 50 procent av löneunderlaget. Defi-
	nitionen av dotterföretag justeras för att säkra tillämpningen av kapitalan-
	delskravet.
	För att de föreslagna ändringarna inte ska leda till att balansen i beskatt-
	ningen av delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare förskjuts
	höjs räntesatsen för positiv räntefördelning med en halv procentenhet.

122

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

Förslagen tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013. Det lägre löneuttagskravet tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2016. År 2014 beräknas inkomsterna öka med 120 miljoner kronor. Varaktigt uppkommer en försvagning på 10 miljoner kronor.

Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter

Reformerade inkomstskatteregler för den ideella sektorn

Den ideella sektorns inkomstskatteregler reformeras. Bestämmelserna om allmännyttiga ändamål blir gemensamma för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Innebörden är framför allt att stiftelserna kommer att erhålla ett utvidgat skattemässigt gynnande. Exempelvis kom- mer stiftelser fortsättningsvis att kunna främja kultur, idrott m.m.

Någon definition av begreppet allmännytta införs inte, utan nuvarande system med en exemplifiering behålls samtidigt som exemplen modernise- ras och utvidgas något. De allmännyttiga ändamålen ska kunna tillgodoses antingen genom egen verksamhet eller genom bidrag till en annan allmän- nyttig organisation. Ändamålet får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Verksamheten under året ska uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. Vid denna bedömning får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret och det närmast följande beskatt- ningsåret. Intäkterna ska i skälig omfattning användas för ett eller flera allmännyttiga ändamål. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammanta- get har använts sett över en period av flera beskattningsår. Fullföljdskravet ska anses uppfyllt även om intäkterna inte har använts i tillräcklig omfatt- ning under beskattningsåret, om detta förhållande kan anses vara tillfälligt.

Skattefriheten för periodiska understöd begränsas till utbetalningar som görs för att fullfölja främjandet av omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning i avvaktan på en närmare analys av effekterna av en utvidgning.

De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2014. Sammantaget beräk- nas förslagen minska skatteintäkterna med 150 miljoner kronor 2014.

Slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m.

Skattefriheten för fastighetsinkomster från specialbyggnader och vissa lant- bruksenheter slopas eftersom det inte anses lämpligt att ha regler som inte är konkurrensneutrala. Reglerna är också svårtillämpade. Förändringen berör 51 300 fastigheter där de dominerande grupperna är ecklesiastikbygg- nader (ca 11 200), vårdbyggnader (ca 9 900), skolbyggnader (ca 9 800) samt bad-, sport- och idrottsanläggningar (ca 8 900). Förslaget tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013. Skatteintäkterna beräknas öka med 210 miljoner kronor 2014.

123

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Kvotplikt och beskattning av biodrivmedel

Regeringens mål och långsiktiga ambitioner när det gäller omställningen av transportsektorn kräver omfattande insatser exempelvis i form av inve- steringar från privata aktörer. Ekonomiska och administrativa styrmedel som är kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och förutsägbara är därför viktiga. Härvid kan ett kvotpliktssystem för ökad låginblandning av biodriv- medel, i kombination med en drivmedelsbeskattning som är långsiktigt hållbar gentemot unionsrätten samt fortsatt skattebefrielse för höginblan- dade och rena biodrivmedel, utgöra ett långsiktigt hållbart och förutsägbart ramverk i en långsiktig strategi för främjande av hållbara biodrivmedel.

Regeringen föreslår att det införs ett kvotpliktssystem för att säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden. Den som är kvot- skyldig ska se till att det för varje kalenderår finns en viss andel biodriv- medel i den kvotpliktiga volymen bensin eller dieselbränsle. Andelen biodrivmedel i dieselbränsle ska uppgå till sammanlagt minst 9,5 volympro- cent av den kvotpliktiga volymen, varav minst 3,5 procentenheter ska bestå av särskilt anvisade biodrivmedel. Andelen biodrivmedel i bensin ska uppgå till minst 4,8 volymprocent av den kvotpliktiga volymen bensin. Från och med den 1 maj 2015 ska denna andel uppgå till minst 7 volym- procent av den kvotpliktiga volymen bensin. Kvotplikten får endast fullgö- ras med biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna enligt lagen om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. En kvotplikts- avgift ska tas ut av en kvotskyldig som inte har uppfyllt kvotplikten för ett kalenderår. Avgiften ska vara högst 20 kronor per liter biodrivmedel som saknas i den kvotpliktiga volymen.

Energibeskattningen av hållbara biodrivmedel som ingår i bensin och dieselbränsle ändras så att den grundas på bränslets energiinnehåll. För inblandade biodrivmedel som inte uppfyller hållbarhetskraven behålls nuva- rande regler om en beskattning som motsvarar fossilt bränsle. Biodrivme- del som inte ingår i eller utgörs av bensin eller dieselbränsle är fortsatt skattebefriade för att ge dessa biodrivmedel goda konkurrensförutsättningar.

Eftersom beskattningen av inblandade hållbara biobränslen följer den logik som gäller bensin och diesel utgör beskattningen inte statsstöd. En konsekvens är att det inte längre finns någon grund för att ha kvar det s.k. tullvillkoret i skattelagstiftningen.

Lagen om kvotplikt för biodrivmedel träder i kraft den 1 maj 2014. Skat- teintäkterna beräknas öka med 510 miljoner kronor 2014.

Regeringen gör bedömningen att de ändrade skattereglerna inte strider mot EU:s regler om statsstöd men har för att erhålla rättslig säkerhet påbör- jat ett förfarande som syftar till att få ett besked från Europeiska kommis- sionen.

124

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Utredningen om nettodebitering av el har i sitt slutbetänkande gjort bedöm- ningen att ett system med nettodebitering som omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt skulle strida mot mervärdesskattedirektivet och lägger i stället fram ett förslag om en skattereduktion för mikroproduktion av högst 10 000 kilowattimmar förnybar el med en säkring om högst 63 ampere.

Regeringen har för avsikt att gå vidare med utredningens förslag. För att ytterligare stödja mikroproduktion av förnybar el och den miljönytta som den medför anser regeringen emellertid att gränsen för den elförbruk- ning som kan ge skattereduktion bör kunna fördubblas, dvs. höjas från 10 000 till 20 000 kilowattimmar per år.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under riksmötet med ett förslag. Innan det aviserade förslaget kan träda i kraft bör det anmälas till och godkännas av Europeiska kommissionen i statsstödshänseende. Mot denna bakgrund bedöms ett förslag kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014. Skatteintäkterna beräknas minska med ca 3 miljoner kronor 2014.

Sänkt energiskatt för blyfri flygbensin

Av den flygbensin som används i Sverige är endast 10 procent blyfri. För att begränsa utsläppen av bly från flygbensin föreslår regeringen att energi- skatten för flygbensin som används för privat ändamål och som har en blyhalt om högst 0,005 gram per liter sänks med 75 öre till 3 kronor och 16 öre per liter. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014. Skatteintäk- terna beräknas minska med 1 miljon kronor.

Ändrad beskattning av bränslen för viss värmeproduktion

Eftersom skattefriheten för mixade tjocka vegetabiliska och animaliska oljor och fetter som används i värmeverk har medfört en överkompensa- tion som måste åtgärdas enligt gällande statsstödsbeslut sänks koldioxid- skatten för bränslen som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter än i tillverkningsprocessen i industri- ell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion från 94 till 80 procent av den generella koldioxidskattenivån. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014. Skatteintäkterna beräknas minska med 10 miljoner kronor 2014.

Definition av begreppet skattepliktig för första gången inom fordonsbeskattningen

En personbil av klass II (husbil) som har registrerats och tagits i bruk i utlandet före den 1 januari 2011 och som därefter har förts in till Sverige anses som skattepliktig för första gången när den registrerats i det svenska vägtrafikregistret för första gången och inte vid den tidpunkt då fordonet tagits i bruk utomlands för första gången. Följden av denna tillämpning är att begagnade husbilar som har förts in från utlandet och registrerats i Sve-

125

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

rige efter den 1 januari 2011 i vissa fall beskattas på ett annat sätt än husbilar som endast har varit registrerade i Sverige. Samma problem kan uppträda för lätta bussar och lätta lastbilar. Regeringen föreslår att fordon som har varit registrerade utomlands innan de har registrerats i Sverige ska anses skattepliktiga för första gången vid den tidpunkt då fordonet för första gången har registrerats i ett annat land. Om det inte går att fastställa denna tidpunkt används i stället den 1 januari det år som är antecknat som fordonsår i vägtrafikregistret. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2014 och bedöms minska skatteintäkterna med 6 miljoner kronor 2014.

Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter

Höjd skatt på alkohol

Punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker och mellanklassprodukter höjs med ca 7 procent och på sprit med 1 procent. Den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkohol från ett tredjeland eller vid punktskatte- kontroll av transporter justeras på motsvarande sätt. Sammantaget beräknas förslagen medföra att priset på en burk 5,3-procentig starköl ökar från 15,60 kronor till 15,98 kronor. Priset på en flaska vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent ökar från 58 kronor till 59,42 kronor. Priset på en flaska spritdryck med 37,5 procent alkohol ökar från 188 kronor till 189,65 kronor. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2014. Förslaget medför ökade skatteintäkter på 730 miljoner kronor 2014.

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt

Frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler

Regeringen föreslår att ansöknings- och anmälningsförfarandet vid frivillig skattskyldighet för upplåtelse av fastighet slopas av förenklingsskäl. Frivil- lig skattskyldighet ska i stället gälla om mervärdesskatt anges i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen. Den frivilliga skattskyldigheten inträder den första dagen i den hyresperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. Frivillig skattskyldighet gäller dock inte om hela skattebeloppet sätts ned i en kreditnota som utfärdas inom fyra månader. Frivillig skatt- skyldighet gäller inte heller om fakturan med den utgående skatten ställs ut senare än sex månader från den första dagen i den hyresperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. Vid en överlåtelse av en fastighet upp- hör skattskyldigheten om den tidigare och den nya ägaren före tillträdet ingått ett skriftligt avtal om att den frivilliga skattskyldigheten inte ska övergå. Förfarandet med ansökan, beslut och anmälan finns kvar vid frivil- lig skattskyldighet under den tid en byggnad uppförs eller genomgår omfattande till- eller ombyggnad. De nya reglerna träder i kraft den 1 janu- ari 2014 och innehåller särskilda övergångsbestämmelser. Skattebortfallet bedöms uppgå till 100 miljoner kronor 2014.

126

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import

För att förbättra likviditeten och minska den administrativa börda som upp- kommer för företag som importerar varor till Sverige avser regeringen att återkomma med ett förslag som innebär att Skatteverket ska vara beskatt- ningsmyndighet för mervärdesskatt vid import i stället för Tullverket när en importör är registrerad för mervärdesskatt i Sverige och agerar i egen- skap av beskattningsbar person vid importen. Det aviserade förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2015. Skattebortfallet 2015 beräknas uppgå till 110 miljoner kronor.

Deklarationstidpunkten för mervärdesskatt

För att underlätta företagens skatteredovisning kommer regeringen att före- slå att mervärdesskattedeklarationen för ett helt beskattningsår lämnas vid samma tidpunkt som inkomstdeklarationen. Den framskjutna deklarations- tidpunkten ska endast omfatta företag som inte bedriver handel med andra EU-länder. Ändringen kommer att föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. Skatteintäkterna beräknas minska med 30 miljoner kronor 2014.

Övriga skattefrågor

Vissa ändrade förfaranderegler för alkoholskatt, tobaksskatt och energiskatt

För att förbättra kontrollen inom uppskovsförfarandet för punktskatter och motverka skattefusk bör det göras vissa ändringar av bestämmelserna för förfarandet vid hantering av alkoholvaror, tobaksvaror och energiproduk- ter. Det datoriserade transportkontrollsystemet, EMCS, bör användas även vid flyttningar av alkohol- och tobaksvaror inom Sverige samt vid vissa flyttningar av energiprodukter i samband med import. Vidare bör skatten efterges på vissa alkohol- och tobaksvaror som omhändertagits av Tullver- ket och inte lämnas ut. Samtidigt bör möjligheten att återutföra sådana varor från Sverige tas bort. De kommande förslagen bör träda i kraft till viss del den 1 januari 2014 och i övrigt den 1 april 2014. Den offentligfi- nansiella effekten av förslagen bedöms innebära ökade intäkter med 140 miljoner kronor 2014.

Statens övriga inkomster

Avskaffande av arbetslöshetsavgiften

Regeringen föreslår att arbetslöshetsavgiften ska avskaffas. Till följd av avskaffandet av arbetslöshetsavgiften ska vissa följdändringar göras i lagen om arbetslöshetsavgifter. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014. Arbetslöshetskassorna bidrar till finansieringen av arbetslöshetsavgif- ten genom att för varje månad betala en finansieringsavgift och en arbets- löshetsavgift till staten. Arbetslöshetsavgiften betalas endast av medlemmar som inte är arbetslösa. Arbetslöshetsavgiften föregicks av den förhöjda

127

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

finansieringsavgiften som infördes den 1 januari 2007. Införandet motivera- des med att arbetslöshetsförsäkringen behövde bli mer försäkringsmässig. Regeringens uppfattning var att en högre grad av egenfinansiering bl.a. skulle skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt rimlig löneöknings- takt. För att ytterligare stärka de drivkrafter som den förhöjda finansierings- avgiften ledde till ersattes den förhöjda finansieringsavgiften med arbetslöshetsavgiften den 1 juli 2008. Den högre graden av medlemsfinan- siering genom den förhöjda finansieringsavgiften bidrog emellertid till en minskad anslutningsgrad till arbetslöshetskassorna. Som några remissinstan- ser har påtalat är en hög anslutningsgrad väsentlig för att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen. Det är enligt regeringen också viktigt att fler personer omfattas av ett försäkrings- skydd vid arbetslöshet. Ett avskaffande av arbetslöshetsförsäkringen bedöms minska statens intäkter med 2,8 miljarder kronor 2014, med 2,5 miljarder kronor 2015, med 2,0 miljarder kronor 2016 och med 1,7 miljar- der kronor 2017.

Avskaffande av ersättningsskyldigheten för polisens kostnader för ordningshållning

Regeringen föreslår att skyldigheten att ersätta polismyndighetens kostna- der för att hålla ordning vid offentliga tillställningar och allmänna samman- komster ska tas bort. Detta föranleder ändringar i ordningslagen. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2014. En allmän utgångs- punkt är att huvudansvaret för ordning och säkerhet vid allmänna samman- komster och offentliga tillställningar vilar på anordnaren. Polismyndighe- ten får meddela de villkor som behövs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid sammankomsten eller tillställningen. I dag gäller att den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning enligt ordningslagen ska ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställ- ningen. Som flera remissinstanser pekar på ger regleringen upphov till avgränsnings- och tillämpningsproblem. Regeringen finner vid en samlad bedömning att övervägande skäl talar för att ersättningsskyldigheten bör avskaffas. För att säkerställa att avskaffandet av ersättningsskyldigheten inte får oönskade konsekvenser, t.ex. att anordnare övervältrar sina skyldig- heter på polisen, bör effekterna utvärderas. Regeringen uppskattar inkomst- bortfallet till 20 miljoner kronor per år. Förslaget innebär också att polisens administrativa kostnader liksom antalet domstolsprocesser kom- mer att minska, enligt regeringen.

Socialdemokraterna

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag avslås. Statens inkoms- ter ökar med 12 miljarder kronor.

128

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

Det nuvarande jobbskatteavdraget kvarstår fullt ut för löntagare med en lön upp till 60 000 kronor per månad. Vid högre inkomster tas det bort steg för steg. Den som har en månadsinkomst på 60 000 kronor får oför- ändrad skatt, och den som tjänar 75 000 kronor får höjd skatt med ungefär 500 kronor i månaden. Den som har en månadsinkomst på 116 000 kronor får inget jobbskatteavdrag alls. Detta höjer statens inkomster med 1,3 mil- jarder kronor.

Pensionärernas skatt sänks med ett större belopp än i regeringens för- slag. En garantipensionär får cirka 150 kronor i månaden i sänkt skatt. Det långsiktiga målet är att skatteklyftan ska slutas genom att skatten för pen- sionärer sänks. Åtgärden minskar statens inkomster med 1,3 miljarder kronor.

Regeringens förslag om höjd nedre skiktgräns i den statliga inkomstskat- ten avslås. Att genomföra en höjning i nuläget ses som en ineffektiv konjunkturpolitik och en olycklig fördelningspolitik. Inkomsterna ökar med 3 miljarder kronor.

Regeringen förslag om sänkt skatt för utomlands bosatta avslås eftersom det inte skapar några jobb i Sverige. Detta ökar inkomsterna med 300 mil- joner kronor.

Skatteavdraget för de som skänker pengar till vissa ideella organisatio- ner avskaffas eftersom det gör skattesystemet krångligt. Det anses inte rimligt att staten ska subventionera enskilda individers gåvor till ideella organisationer. Statens inkomster ökar med 300 miljoner kronor.

RUT-avdraget kvarstår, men skattereduktionen begränsas till 25 000 kro- nor per år. Med ett halverat tak riktas avdraget mer till vanliga barnfamil- jers och pensionärers behov av hushållsservice. Skattesubventionen för läxhjälp i hemmet tas bort. Skatteinkomsterna ökar med 100 miljoner kro- nor respektive 15 miljoner kronor.

ROT-avdraget behålls eftersom det är en väletablerad skattereduktion som i dag utgör en stimulans för efterfrågan i byggsektorn.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Motionärerna motsätter sig inrättandet av s.k. nystartszoner eftersom det är en ineffektiv reform och avslår regeringens förslag om en ytterligare ned- sättning av egenavgifterna. Skatteinkomsterna ökar med 80 miljoner kro- nor respektive 500 miljoner kronor.

Nedsättningen av socialavgifterna för unga ses som ett ineffektivt skatte- undantag som kommer att tas bort. I ett första steg genomförs en halve- ring av nedsättningen. Statens inkomster bedöms öka med 7,2 miljarder kronor.

Skatt på kapitalägande – kapital och egendomsskatter

Motionärerna anser att regeringens förslag om ändrade 3:12-regler är dåligt berett och att det inte löser de grundläggande problemen med inkomst- omvandlingen. Det riskerar i stället att göra inkomstomvandlingen ännu

129

2013/14:FiU1

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

mer lönsam för stora grupper. En förändring av regelverket borde ha lett till högre skatteinkomster, givet de ursprungliga utgångspunkterna om skärp- ning. Hela frågan borde från början ha hamnat i företagsskattekommittén och där grundligt utretts så att ett mer samlande förslag kunde ha lagts fram. Regeringen måste följa upp och till riksdagen återrapportera effek- terna av de ändrade 3:12-regler som föreslås. Företagsskattekommittén måste ges i uppdrag att utreda överutnyttjandet av inkomstomvandlingen genom 3:12-reglerna samt föreslå åtgärder. Något förslag som påverkar inkomstberäkningen läggs inte fram.

Avdraget för förvaltningsutgifter över 1 000 kronor slopas eftersom det inte kan anses prioriterat att privatpersoner som har stora utgifter för kapi- talförvaltning ska beviljas avdrag för detta. Skatteinkomsterna bedöms öka med 150 miljoner kronor.

Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter

Supermiljöbilspremien avvecklas till förmån för en statsfinansiellt neutral miljöbilspremie och registreringsavgift.

Flera miljöstyrande skatter höjs eftersom de inte följt med i den all- männa prisutvecklingen sedan 2006. Skatterna på avfall, bekämpningsme- del och naturgrus höjs med sammanlagt 70 miljoner kronor.

En skatt bör införas som stimulerar utbyte av fluorerade gaser i stora kyl- och frysanläggningar och luftkonditioneringsanläggningar. Förslaget ger en ökad intäkt på 100 miljoner kronor.

En bekämpningsmedelsskatt införs på kreosot. Kreosot är uppsatt på EU:s lista över farliga kemikalier som ska förbjudas. Skatten bedöms öka inkomsterna med 120 miljoner kronor.

Jordbruket är i dag den största källan till kväveutsläpp till haven. Skat- ten på handelsgödsel återinförs, och en del av intäkterna återförs till sektorn. Intäkterna beräknas öka med 300 miljoner kronor.

Regeringens förslag om kvotplikt för biodrivmedel anses inte vara till- räckligt ambitiöst, och det framförs förslag om tillkännagivanden som syftar till en högre inblandning och särskilda övergångsregler. Förslagen påverkar inte den inkomstberäkning som redovisas.

Skatt på konsumtion – mervärdesskatt

Den lägre restaurangmomsen avskaffas eftersom sysselsättningseffekten bedöms som mycket svag och skattesystemet bör ha relativt få undantag och särregler. Åtgärden beräknas öka skatteinkomsterna med 5,6 miljarder kronor.

130

3 RAMBESLUTET 2014 – UTGIFTSTAK, UTGIFTSRAMAR OCH INKOMSTBERÄKNING

2013/14:FiU1

Miljöpartiet

Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattningen

Miljöpartiet anser att de senaste årens sänkningar av inkomstskatten för vanliga löntagare ska ligga kvar. För högre inkomster, över 40 000 kronor per månad, genomförs en avtrappning. Vid en månadslön på 45 000 kro- nor minskas jobbskatteavdraget med drygt 100 kronor i månaden. Jobbskat- teavdraget är helt avtrappat vid en månadslön på 117 000 kronor. Detta ökar inkomsterna med 2,9 miljarder kronor 2014.

Förslaget om ett femte steg i jobbskatteavdraget avslås eftersom det är mer prioriterat att investera i bl.a. skola, småföretagande och klimatet. Det ses också som bekymmersamt att skillnaden mellan pensionärer och lönta- gare skulle öka med ett femte jobbskatteavdrag. Regeringens förslag om en höjning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt avvisas. Detta ger en ökning av statens inkomster med 15 miljarder kronor.

Miljöpartiet motsätter sig också att skatten för utlandsbosatta sänks efter- som skatten är lägre än den vanliga inkomstskatten och resurser behövs i andra delar av samhället. Inkomsterna ökar med 300 miljoner kronor.

För att underlätta för ensamstående föräldrar med barn föreslås en skatte- reduktion på 5 000 kronor per år för alla föräldrar som i sin skattedeklara- tion ansöker om skattereduktionen och kan styrka att deras barn bor hos dem hela eller delar av året. Kostnaden för denna satsning uppgår till 1,1 miljard kronor.

För att ge en ordentlig skjuts i upprustning och energieffektivisering före- slår Miljöpartiet att ROT-avdraget breddas till reparation av maskiner och inventarier, energianpassas samt utvidgas till ägare av hyreshus. Detta kos- tar 1 miljard kronor. Ett motsvarande stöd ska gå till skollokaler.

RUT-avdraget för läxhjälp slopas (+30 miljoner kronor).

Avdragsrätten för gåvor till ideella organisationer som bedriver hjälp- verksamhet slopas eftersom den inte gäller idrottsföreningar och rättighets- eller miljöorganisationer. Detta ökar inkomsterna med 300 miljoner kronor.

Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.

Regeringens förslag om en ytterligare nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga avvisas. Nedsättningen ses som ineffektiv och kostsam och kom- mer att avvecklas i två steg. Inkomsterna ökar 2014 med 140 miljoner kronor respektive 7,15 miljarder kronor. Motionärerna motsätter sig försla- gen om en ytterligare nedsättning av egenavgifterna f�