FörmĂ„n och fĂ€lla – nyanlĂ€ndas uttag av förĂ€ldrapenning

DelbetÀnkande av Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (AKKA-utredningen)

Stockholm 2012

SOU 2012:9

SOU och Ds kan köpas frÄn Fritzes kundtjÀnst. För remissutsÀndningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer pÄ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

BestÀllningsadress: Fritzes kundtjÀnst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara pĂ„ remiss – hur och varför. StatsrĂ„dsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlĂ€ttar arbetet för den som ska svara pĂ„ remiss. Broschyren Ă€r gratis och kan laddas ner eller bestĂ€llas pĂ„ http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Fotograf omslagsbild: Johan Larkander

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2012

ISBN 978-91-38-23692-5

ISSN 0375-250X

Till statsrÄdet Erik Ullenhag

Den 13 oktober 2011 bemyndigade regeringen statsrÄdet i Arbetsmarknadsdepartementet med ansvar för integrationsfrÄgor att tillkalla en sÀrskild utredare med uppdrag att föreslÄ ÄtgÀrder för att öka arbetskraftsdeltagandet och pÄskynda etableringen pÄ arbetsmarknaden för nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (dir. 2011:88). Med stöd av detta bemyndigande förordnade statsrÄdet Erik Ullenhag departementsrÄdet Elin Landell att frÄn den 13 oktober 2011 vara sÀrskild utredare. Direktiven för utredningen framgÄr av bilaga 1 i betÀnkandet. Utredningen har antagit namnet AKKA-utredningen (A 2011:06).

I utredningens uppdrag ingÄr att genomföra en kartlÀggning av nyanlÀnda utrikes födda kvinnors och mÀns uttag av förÀldrapenning. I detta delbetÀnkande avrapporteras den del av uppdraget som rör kartlÀggningen av förÀldrapenninguttaget. Uppdraget i sin helhet ska slutredovisas senast den 15 oktober 2012.

Den 8 november 2011 förordnades följande experter att ingÄ i utredningen: verksamhetschefen Jan Almqvist, forskaren Pernilla Andersson Joona, departementssekreteraren Erika Ekström, strategen Göran Ferm, kanslirÄdet Karin Frank, departementssekreteraren Maria Lidström, utredaren Karin Perols, departementssekreteraren Jan Schierbeck, utredaren Kristina Sibbmark, departementssekreteraren Magnus Sjöström samt ÀmnesrÄdet Lars Wittenmark.

Som sekreterare i utredningen anstĂ€lldes seniorkonsulten Kajsa RosĂ©n fr.o.m. den 13 oktober 2011 och departementssekreteraren Anna Envall fr.o.m. den 2 januari 2012. PĂ„ utredningens uppdrag har docent Ann-Zofie Duvander medverkat vid bestĂ€llning av specialbearbetningar frĂ„n FörsĂ€kringskassans administrativa register över förĂ€ldrapenninguttag samt bidragit med analys av datamaterialet (se kapitel 4 och bilaga 2 i betĂ€nkandet). Fil. doktor Åsa Olli Segendorf har pĂ„ utredningens uppdrag genomfört en studie av skillnader i instĂ€ll-

ningen till arbete mellan inrikes och utrikes födda kvinnor och mÀn (se avsnitt 2.3 och bilaga 3 i betÀnkandet).

Utredningen överlÀmnar hÀrmed betÀnkandet FörmÄn och fÀlla

– nyanlĂ€ndas uttag av förĂ€ldrapenning (SOU 2012:9).

Stockholm i mars 2012

Elin Landell Kajsa Rosén
  Anna Envall

InnehÄll

Begreppsförklaringar ............................................................ 9
Sammanfattning ................................................................ 11
Summary .......................................................................... 19
1 Inledning................................................................... 27
1.1 Bakgrund .................................................................................. 27
1.2 Utredningens uppdrag och inriktning .................................... 31
1.3 AvgrÀnsningar och definitioner .............................................. 33
1.4 BetÀnkandets disposition......................................................... 34
2 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda ......... 37
2.1 LÀgre sysselsÀttning och högre arbetslöshet .......................... 38

2.2BÄde utbuds- och efterfrÄgefaktorer pÄverkar

arbetsmarknadsutfallet ............................................................ 45
2.2.1 Trösklar för utrikes födda ............................................ 45
2.2.2 Dubbel tröskel för utrikes födda kvinnor................... 46
2.3 InstÀllning till arbete................................................................ 48

2.4Tidiga insatser för att underlÀtta etableringen pÄ

  arbetsmarknaden ...................................................................... 52
2.5 VĂ„rd av barn kan leda till senarelagd etablering ..................... 54
2.6 Sammanfattning ....................................................................... 61
    5

InnehÄll SOU 2012:9

3 FörÀldrapenningens utformning.................................... 63
3.1 FörÀldrapenningens utveckling ............................................... 63
  3.1.1 Omfattning.................................................................... 63
  3.1.2 ErsÀttningsnivÄer........................................................... 64
  3.1.3 FörlÀggning och fördelning av uttaget ........................ 66
3.2 Dagens förÀldrapenning ........................................................... 67
3.3 VĂ„rdnadsbidraget...................................................................... 69
3.4 Barnets bÀsta ............................................................................. 70
3.5 FörÀldrapenningens utformning i andra lÀnder...................... 72
  3.5.1 Sverige hör till de mest generösa lÀnderna .................. 72
  3.5.2 Sveriges förÀldrapenning Àr generös ocksÄ i ett  
    nordiskt perspektiv ....................................................... 74
3.6 Sammanfattning........................................................................ 75
4 NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning................. 77

4.1En kartlÀggning av förÀldrapenninguttaget de första fyra

Ă„ren i Sverige ............................................................................. 77

4.2Vissa nyanlĂ€nda mammor tar ut mĂ„nga dagar – andra

inga alls...................................................................................... 80

4.3En mycket lÄg ersÀttning för majoriteten av de

nyanlÀnda mammorna .............................................................. 84

4.4NyanlÀnda mammor tar ut förÀldrapenning som

  heldagar ..................................................................................... 85
4.5 Dagar som brinner inne ........................................................... 87
4.6 Sammanfattning........................................................................ 89
5 Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning...... 93
5.1 Trösklar för att fÄ ett arbete .................................................... 93
5.2 Försörjningsstöd och förÀldrapenning ................................... 94
  5.2.1 Regelverk för försörjningsstöd .................................... 94
  5.2.2 Kommunernas tillÀmpning av regelverket................... 95
6    
SOU 2012:9 InnehÄll
5.3 Bemötande.............................................................................. 101
5.4 TillgÄng till förskoleverksamhet ........................................... 103
  5.4.1 VÀntan pÄ plats i förskoleverksamhet........................ 103
  5.4.2 InstÀllning till omsorgen om barnen ......................... 105
5.5 Sammanfattning ..................................................................... 106
6 Utredningens slutsatser och fortsatta arbete ............... 109

6.1Tidiga insatser för en snabbare etablering pÄ

arbetsmarknaden .................................................................... 109

6.2Resultaten av kartlÀggningen av nyanlÀnda förÀldrars

uttag av förÀldrapenning........................................................ 112
6.3 Regelverket behöver ses över ................................................ 117
6.4 Utredningens fortsatta arbete ............................................... 121
KÀll- och litteraturförteckning ........................................... 125
Bilagor    
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:88.............................................. 131
Bilaga 2 NyanlÀnda invandrares anvÀndning  
  av förÀldrapenning ........................................................... 141
Bilaga 3 InstÀllningar till arbete.................................................... 173
Bilaga 4 EnkÀt till ansvariga för ekonomiskt bistÄnd  
  i Sveriges kommuner....................................................... 195
Bilaga 5 Arbetskraftsdeltagande bland inrikes och utrikes  
  födda kvinnor och mÀn 2011 (AKU-trÀd) ..................... 204

7

Begreppsförklaringar

Arbetskraftsinvandrare: person vars uppehÄllstillstÄnd beviljats av arbetsmarknadsskÀl. Ett arbetstillstÄnd gÀller i högst tvÄ Är och kan sedan förnyas. Efter fyra Är kan personen söka permanent uppehÄllstillstÄnd för arbete. Personer frÄn lÀnder inom EU/Norden kan arbeta i Sverige utan sÀrskilt uppehÄllstillstÄnd.

Asylsökande: person som vistas i Sverige under den tid en ansökan om uppehÄllstillstÄnd pÄ grund av flykting-/skyddsskÀl prövas.

Bosatt: folkbokförd i Sverige.

BosÀttningsbaserade förmÄner: rÀtten till en förmÄn grundas pÄ bosÀttning i Sverige, exempel pÄ sÄdana förmÄner Àr förÀldrapenning pÄ grundnivÄ, barnbidrag och bostadsbidrag.

EtableringsersÀttning: en statlig ersÀttning som utgÄr vid aktivt deltagande i etableringsplanens aktiviteter. ErsÀttningen Àr individuell och pÄverkas inte av hushÄllets sammanlagda inkomst.

Etableringsreformen: trĂ€dde i kraft den 1 december 2010 och syftar till att ge nyanlĂ€nda förutsĂ€ttningar för en snabbare etablering pĂ„ arbetsmarknaden. Etableringslagen (2010:197) omfattar nyanlĂ€nda i arbetsför Ă„lder (20–64 Ă„r), samt nyanlĂ€nda i Ă„ldern 18–19 Ă„r utan förĂ€ldrar i Sverige, som har beviljats uppehĂ„llstillstĂ„nd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande i övrigt eller som anhöriga till dessa om den anhöriga ansökt om uppehĂ„llstillstĂ„nd inom tvĂ„ Ă„r frĂ„n att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun.

Etableringsplan: Arbetsförmedlingen ska tillsammans med den nyanlÀnde och i samverkan med bl.a. berörd kommun upprÀtta en individuell etableringsplan. RÀtten till en etableringsplan omfattar etableringslagens mÄlgrupp. Planen ska minst innehÄlla undervisning i svenska för invandrare (sfi), samhÀllsorientering och arbetsförberedande aktiviteter, t.ex. validering av utbildning och yrkeserfarenheter, praktik, kompletterande grundskole- och gymnasieutbildning. Den nyanlÀnde har ocksÄ rÀtt att vÀlja en etableringslots som ska ge

9

Begreppsförklaringar SOU 2012:9

praktiskt stöd vid jobbsökande eller val av utbildning och yrke. Etableringsplanen ska upprÀttas inom ett Är frÄn folkbokföring och aktiviteterna ska bedrivas pÄ heltid och pÄgÄ under högst 24 mÄnader med möjlighet till ett Ärs överhoppningsbar tid vid sjukdom eller vÄrd av barn pÄ heltid.

Flyktingmottagna: personer som beviljats uppehÄllstillstÄnd som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt samt deras anhöriga som ansökt om uppehÄllstillstÄnd inom tvÄ Är frÄn det att anknytningspersonen blivit folkbokförd.

Folkbokförd: uppehÄllstillstÄnd eller registrerad uppehÄllsrÀtt pÄ lÀngre tid Àn ett Är utgör grund för folkbokföring.

Inkomstgrundade ersÀttningar: ersÀttningar som Àr relaterade till personens tidigare inkomst, t.ex. förÀldrapenning, sjukpenning, aktivitetsstöd och arbetslöshetsersÀttning

Medborgarskap: kan sökas efter att ha varit stadigvarande bosatt i Sverige i fem Är (fyra Är för nordiska medborgare).

NyanlÀnd utrikes född: en utrikes född person som varit folkbokförd i Sverige kortare tid Àn fyra Är.

Sfi: undervisning i svenska för invandrare. En grundlÀggande utbildning i svenska sprÄket för vuxna som saknar grundkunskaper i svenska och som inte har svenska, norska eller danska som modersmÄl. RÀtten att delta i sfi gÀller alla vuxna över 16 Är som Àr folkbokförda i Sverige. Kommunerna ansvarar för att erbjuda sfi till dem som har behov av detta.

UppehÄllsrÀtt: avser EU/EES-medborgare som vid stadigvarande bosÀttning (lÀngre Àn 3 mÄnader) ska registrera uppehÄllsrÀtt.

UppehÄllstillstÄnd: en utlÀndsk medborgare (inte EU/EES-med- borgare) som vill stanna i Sverige mer Àn tre mÄnader mÄste ha uppehÄllstillstÄnd. Kan vara tidsbegrÀnsat eller permanent.

UtlÀndsk bakgrund: en utrikes född person eller en inrikes född person med tvÄ utrikes födda förÀldrar.

Övrig anhöriginvandrare: person som fĂ„tt uppehĂ„llstillstĂ„nd p.g.a. anknytning till en i Sverige bosatt person men som inte omfattas av flyktingmottagandet. Beviljas vanligen ett tidsbegrĂ€nsat uppehĂ„llstillstĂ„nd pĂ„ tvĂ„ Ă„r för att pröva relationens varaktighet, dĂ€refter kan permanent uppehĂ„llstillstĂ„nd beviljas.

10

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredningens övergripande uppdrag Ă€r att föreslĂ„ Ă„tgĂ€rder som kan öka arbetskraftsdeltagandet och pĂ„skynda arbetsmarknadsetableringen för nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Som en sĂ€rskild del ska utredningen göra en kartlĂ€ggning av nyanlĂ€nda kvinnors och mĂ€ns uttag av förĂ€ldrapenning. Det Ă€r denna kartlĂ€ggning som redovisas i delbetĂ€nkandet FörmĂ„n och fĂ€lla – nyanlĂ€ndas uttag av förĂ€ldrapenning.

Första tiden i Sverige viktig för god integration

En av de viktigaste vÀgarna till en god integration Àr att de som invandrar till Sverige fÄr förutsÀttningar att komma in pÄ arbetsmarknaden. Genom arbete och möjligheter att försörja sig sjÀlv och sin familj kan kÀnslan av delaktighet vÀxa sig starkare. För en lyckad etablering Àr den första tiden i Sverige betydelsefull. Det Àr dÄ ett nytt sprÄk ska lÀras in, nya nÀtverk ska byggas och kompetensen byggas pÄ eller översÀttas sÄ att den blir gÄngbar i det nya landet.

Flera trösklar för att komma in pÄ arbetsmarknaden

Utrikes födda, i synnerhet kvinnor, har en lÀgre sysselsÀttningsgrad Àn personer födda i Sverige, Àven efter lÄng tid i landet. Det finns flera orsaker till detta. Tiden i Sverige Àr en viktig förklaringsfaktor. Som nyanlÀnda behöver de lÀra sig sprÄket, de har ofta ett för svenska förhÄllanden mindre gÄngbart humankapital samt sÀmre nÀtverk i arbetslivet, vilket pÄverkar möjligheten att fÄ ett arbete. Höga krav i arbetslivet pÄ utbildning och kompetens samt diskriminering Àr tvÄ andra trösklar för etablering pÄ arbetsmarknaden. Kvinnor och mÀn

11

Sammanfattning SOU 2012:9

inom grupperna flyktingmottagna och anhöriginvandrare möter de största svÄrigheterna att etablera sig pÄ arbetsmarknaden.

Den lÀgre sysselsÀttningsgraden bland utrikes födda kvinnor och mÀn tycks dock inte bero pÄ bristande vilja att arbeta. I stÀllet visar utredningens skattningar att arbetssökande utrikes födda kvinnor och mÀn har en mer positiv instÀllning till arbete Àn vad arbetssökande inrikes födda har. De söker ocksÄ arbete mer intensivt Àn personer födda i Sverige.

Trösklarna för att komma in pÄ arbetsmarknaden Àr sÀrskilt höga för kvinnor. NyanlÀnda kvinnor tar, som kvinnor vanligtvis gör, ofta ett större ansvar för det obetalda hemarbetet, vilket pÄverkar möjligheten att delta i arbetskraften. Men sambandet kan ocksÄ gÄ Ät andra hÄllet. SvÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden kan leda till att kvinnorna hÀnvisas till att ta hand om hem och barn i betydligt större utstrÀckning Àn vad de sjÀlva skulle önska. Vissa invandrar tillsammans med barn och fertilitetstalen Àr höga just efter invandringen. En bidragande orsak till att sprÄkinlÀrningen och etableringen försenas eller inte alls kommer i gÄng kan vara ett lÄngt och intensivt uttag av förÀldrapenning. Trösklarna för kontakt med centrala aktörer som kommunen och Arbetsförmedlingen riskerar att höjas ju lÀngre tid en person vistas i Sverige med fÄ kontakter utanför den nÀrmaste familjen. För nyanlÀnda som omfattas av etableringslagen medför dessutom ett för lÄngt uttag att de förlorar rÀtten till etableringsersÀttning och de sÀrskilda etableringsinsatserna.

Fokus pÄ förÀldrapenninguttaget

Syftet med delbetĂ€nkandet Ă€r att kartlĂ€gga uttaget av förĂ€ldrapenning bland nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor och mĂ€n. KartlĂ€ggningen avser att ge ett bĂ€ttre underlag för analyser av hur uttaget pĂ„verkar nyanlĂ€ndas möjligheter att arbeta och att delta i etableringsinsatser. Var tredje kvinna mellan 18 och 50 Ă„r som invandrade 2006–2009 som flykting, skyddsbehövande i övrigt eller som anhörig till dessa tog ut förĂ€ldrapenning under 2009. För dem som kom som övrig anhöriginvandrare Ă€r motsvarande andel 22 procent. De mĂ€n som tar ut förĂ€ldrapenning har ett, jĂ€mfört med kvinnorna, betydligt mindre uttag.

FörÀldrapenninguttagets inverkan pÄ möjligheterna att delta i sfi och andra arbetsförberedande insatser kan antas bero pÄ uttagets

12

SOU 2012:9 Sammanfattning

omfattning i tid och hur det förlÀggs. Utredningen har i detta delbetÀnkande kartlagt om nyanlÀndas uttag sker pÄ hel- eller deltid, med vilken ersÀttningsnivÄ, samt i vilken utstrÀckning uttaget sker under en lÀngre sammanhÀngande period.

FörÀldrar kan ta ut förÀldrapenning Àven för Àldre barn som invandrar tillsammans med dem, och antalet dagar Àr lika mÄnga (480 dagar) för ett nyanlÀnt Àldre barn som för ett nyfött. Av de cirka 6 100 barn under Ätta Är som beviljades uppehÄllstillstÄnd som flykting- eller anhöriginvandrare 2006 var 85 procent ett Är eller Àldre. Utredningen har undersökt om möjligheten till uttag för Àldre, invandrade barn ocksÄ har anvÀnts i praktiken, samt i vilken omfattning detta har skett.

Resultaten av kartlÀggningen av nyanlÀnda förÀldrars uttag av förÀldrapenning

Utredningen har lÄtit kartlÀgga uttaget av förÀldrapenning bland nyanlÀnda förÀldrar som kom till Sverige under 2006 under de första fyra Ären. Bland dem som detta Är invandrade frÄn lÀnder utanför Europa fanns 6 700 kvinnor som under de efterföljande Ären har rÀtt till förÀldrapenning, antingen för barn som invandrar tillsammans med dem eller för barn som föds under de första Ären i Sverige. I kartlÀggningen framkommer fyra mönster av sÀrskild betydelse för analysen av hur förÀldrapenninguttaget inverkar pÄ nyanlÀnda kvinnors arbetskraftsdeltagande:

1. Ett intensivt uttag försenar arbetsmarknadsetableringen för mÄnga nyanlÀnda mammor

En förhÄllandevis stor grupp nyanlÀnda kvinnor fÄr försÀmrade möjligheter till etablering pÄ arbetsmarknaden under de första Ären i Sverige till följd av vÄrd av Àldre barn. Var tredje kvinna (eller 730 personer) född utanför Europa som invandrar 2006 till Sverige med barn under Ätta Är och som inte fÄr fler barn under perioden tar ut minst 200 dagar under det första Äret efter invandringen (2007). Barnen som invandrade med mammorna i denna grupp var i genomsnitt 3,2 Är i början av 2006.

Bland kvinnorna födda utanför Europa som kommer med barn och som ocksÄ fÄr ytterligare barn under de första Ären i Sverige Àr det nÀstan hÀlften (eller 640 personer) som tar ut minst 200 dagar

13

Sammanfattning SOU 2012:9

Är 2007. GenomsnittsÄldern pÄ barnen som invandrade tillsammans med mammorna i denna grupp var 2,7 Är i början av 2006.

Sammantaget handlar det om nÀra 1 400 kvinnor, eller 40 procent av mammorna som invandrar med barn frÄn lÀnder utanför Europa, som Äret efter invandringsÄret har ett sÄ pass högt uttag av förÀldrapenning att de knappast har möjlighet att pÄbörja undervisning i svenska eller andra insatser som kan öppna dörrar in mot arbetsmarknaden.

2.Ett högt uttag flera Är i rad bland mammor som fÄr ytterligare barn

En av fyra respektive en av tio mammor som kommer med barn frÄn lÀnder utanför Europa och som fÄr ytterligare barn i Sverige under perioden tar ut minst 200 dagar tvÄ respektive tre Är i rad. Uttaget avser nÀstan alltid hela dagar, vilket innebÀr att dessa kvinnor har smÄ möjligheter att delta i etableringsinsatser parallellt med att de tar hand om sina barn.

I gruppen kvinnor födda utanför Europa som Är 2006 invandrar med barn men som inte fÄr ytterligare barn i Sverige under perioden Àr det dÀremot enbart tre procent som tar ut fler Àn 200 dagar tvÄ Är i rad. Ett högt uttag flera Är i rad kan dÀrmed hÀnföras till de nyanlÀnda mammor som fÄr ytterligare barn under de första Ären i Sverige.

3.MÄnga nyanlÀnda förÀldrar tar inte ut nÄgra dagar alls

KartlÀggningen visar Àven att mÄnga förÀldrar som invandrar till Sverige inte alls anvÀnder sig av förÀldrapenningen. En av fyra kvinnor som invandrar 2006 med barn under Ätta Är frÄn lÀnder utanför EU/Norden och som inte fÄr fler barn i Sverige under perioden tar inte ut nÄgon förÀldrapenning alls under de första fyra Ären i Sverige. Andelen mÀn som inte anvÀnder sig av rÀtten till förÀldrapenning i denna grupp Àr Ànnu högre, 60 procent.

SÀrskilt anmÀrkningsvÀrt Àr resultatet att sju procent (ca 300 personer) av kvinnorna som invandrar Är 2006 frÄn lÀnder utanför EU/Norden och som fÄr barn under de första Ären i Sverige inte tar ut en enda dag med förÀldrapenning under hela perioden.

En förklaring till det lÄga uttaget kan vara att kunskapen hos nyanlÀnda förÀldrar om försÀkringen Àr sÄ lÄg att det begrÀnsar deras tillgÄng till förÀldrapenningen. Andra förklaringar kan vara dels att ersÀttning pÄ grundnivÄ (180 kronor per dag) inte utgör ett alternativ om högre ersÀttning kan erhÄllas genom att söka arbete eller att delta i introduktionsinsatser, dels den oregistrerade utvandring som sker.

14

SOU 2012:9 Sammanfattning

4. Varken sÀrskilt förmÄnligt eller flexibelt för nyanlÀnda förÀldrar

NyanlÀnda mammor har, troligen till följd av ekonomiska begrÀnsningar, svÄrare att anvÀnda sig av flexibiliteten i försÀkringen. De fÄr nÀstan uteslutande ersÀttning pÄ grundnivÄ (180 kronor per dag). De tar ocksÄ nÀstan bara ut förÀldrapenning med hela dagar och de tar ut betydligt fler dagar samma Är Àn jÀmförelsegruppen. Det Àr ovanligt att kombinera förvÀrvsarbete med förÀldraledighet i denna grupp, och likasÄ Àr det ovanligt att kombinera uttaget av förÀldrapenning med deltagande i etableringsinsatser. Kvinnornas uttag av förÀldrapenning Àr alltför koncentrerat för att ge utrymme till detta.

Kommunerna, försörjningsstödet och förÀldrapenningen

I en enkÀtundersökning som utredningen stÀllt till Sveriges kommuner framkommer att nyanlÀnda förÀldrars uttag av förÀldrapenning i stor utstrÀckning kan pÄverkas av kommunernas praxis för bistÄndsbedömning. I mÄnga kommuner har en nyanlÀnd förÀlder som ansöker om försörjningsstöd inte nÄgot annat val Àn att ta ut förÀldrapenning, ocksÄ för barn som Àr flera Är gamla. Vid en ansökan om kompletterande försörjningsstöd frÄn en familj med ett fyraÄrigt barn dÀr mamman deltar i sfi men saknar inkomst och rÀtt till etableringsersÀttning har fyra av tio kommuner svarat att de skulle uppmana kvinnan att avbryta undervisningen för att i stÀllet ta ut förÀldrapenning pÄ heltid. I tvÄ av tio kommuner skulle Àven flyktingmottagna med rÀtt till etableringsersÀttning uppmanas att ta ut full förÀldrapenning vid en ansökan om kompletterande försörjningsstöd. Det Àr ocksÄ bara tre av tio kommuner med riktlinjer för ekonomiskt bistÄnd som tillÀmpar Socialstyrelsens rekommendationer om att bÄda förÀldrarna ska ha möjlighet att anvÀnda en del av förÀldrapenningen. Eftersom utrikes födda kvinnor har en svagare arbetsmarknadsanknytning Àn utrikes födda mÀn bidrar denna praxis sannolikt till att kvinnor fÄr ett mer omfattande uttag av förÀldrapenning.

BÄde förmÄn och fÀlla

Sammanfattningsvis visar kartlÀggningen att uttaget av förÀldrapenning Àr relativt omfattande det första Äret efter invandringen för mammor som invandrar tillsammans med barn under Ätta Är. DÀr-

15

Sammanfattning SOU 2012:9

efter minskar uttaget för de Àldre barnen som invandrar samtidigt med förÀldrarna. FörÀldrapenninguttaget för de Àldre barnen medför dÀrmed att etableringen pÄ arbetsmarknaden försenas med minst ett Är för cirka 40 procent av de nyanlÀnda kvinnor som invandrar tillsammans med barn. Ett uttag av förÀldrapenning under flera Är i rad Àr dock ovanligt bland de kvinnor som 2006 invandrar tillsammans med barn under Ätta Är och som inte fÄr fler barn Ären efter invandringen. Mammor som har ett högt uttag av förÀldrapenning i flera Är i rad finns i stÀllet bland dem som bÄde har barn med sig vid invandringstillfÀllet och sedan fÄr ytterligare barn i Sverige.

Det förmĂ„nliga i den svenska förĂ€ldraförsĂ€kringen – en ersĂ€ttning som i hög grad kompenserar för inkomstbortfall och en stor flexibilitet för förĂ€ldrarna att sjĂ€lva bestĂ€mma över hur uttaget bĂ€st ska ske för att motsvara familjens behov – tillfaller sĂ€llan nyanlĂ€nda förĂ€ldrar. NyanlĂ€nda mammor och pappor har ytterst sĂ€llan kvalificerat sig för en inkomstgrundad ersĂ€ttning, utan fĂ„r en ersĂ€ttning pĂ„ grundnivĂ„, dvs. 180 kronor per dag. Med en lĂ„g ersĂ€ttning, och utan en etablerad anknytning till arbetsmarknaden, Ă€r det svĂ„rt att ta del av de flexibla möjligheterna till uttag efter egna behov. NyanlĂ€nda mammor och pappor tar ut förĂ€ldrapenning mycket mer koncentrerat Ă€n andra förĂ€ldrar, och uttaget sker nĂ€stan uteslutande i form av heldagar.

Slutsatsen blir dÀrmed att förÀldrapenning försenar etableringen pÄ arbetsmarknaden för ganska mÄnga nyanlÀnda mammor och att den kan bli en fÀlla sÀrskilt för dem som har behov av kompletterande försörjningsstöd.

SvÄra frÄgor krÀver flera svar

FrÄgan om utrikes födda kvinnors arbetskraftsdeltagande Àr komplex. Det betydligt lÀgre arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda kvinnor har inte en orsak utan beror pÄ mÄnga samverkande faktorer. För mÄnga nyanlÀnda kvinnor finns ett flertal trösklar att ta sig över för att komma in pÄ arbetsmarknaden. För att underlÀtta arbetsmarknadsetableringen behöver dÀrför ÄtgÀrder vidtas pÄ en rad olika omrÄden.

De första Ären i ett nytt land Àr viktiga. DÄ ska ett nytt sprÄk lÀras in, nÀtverk utanför familjen behöver byggas och kontakter med arbetsmarknaden behöver komma till stÄnd för att minska

16

SOU 2012:9 Sammanfattning

risken för lÄngvarig arbetslöshet. Lösningar för de problem som uppstÄr för kvinnor till följd av vÄrd av barn under dessa första viktiga Är behöver sökas och utformas pÄ olika sÀtt beroende pÄ barnens Älder och familjens situation i övrigt.

Regelverket behöver ses över

Mot bakgrund av förĂ€ldraförsĂ€kringens syfte – att underlĂ€tta för förĂ€ldrar att kombinera arbete med vĂ„rd av barn i samband med barnets födelse eller adoption – framstĂ„r den nuvarande utformningen av förĂ€ldraförsĂ€kringen som en felkonstruktion. För barn födda utomlands tilldelas förĂ€ldrapenningdagarna ”retroaktivt”.

Det finns dÀrmed, enligt utredningens samlade bedömning, skÀl att göra förÀndringar i förÀldraförsÀkringens regelverk sÄ att risken minskar för att uttag av förÀldrapenning för Àldre barn försenar nyanlÀnda kvinnors etablering pÄ arbetsmarknaden. Detta kan ske antingen genom en generell begrÀnsning för hur lÀnge förÀldrapenningen kan tas ut eller med en trappstegsmodell dÀr antalet förÀldrapenningdagar relateras till barnets Älder vid invandringen.

Utredningens fortsatta arbete

NÀr bortavaron frÄn arbetsmarknaden respektive deltagandet i etableringsinsatser avser vÄrd av smÄ barn Àr lösningen inte att begrÀnsa möjligheterna för förÀldrarna att vara hemma med sina barn. Det ligger i utredningens uppdrag att bl.a. föreslÄ ÄtgÀrder som kan underlÀtta för nyanlÀnda kvinnor och mÀn att kombinera förÀldraskap med arbete och deltagande i arbetsförberedande etableringsinsatser. Vi har i detta delbetÀnkande identifierat flera frÄgor som blir viktiga i utredningens fortsatta arbete:

Bör mĂ„lgruppen för rĂ€tten till sĂ€rskilda etableringsinsatser utvidgas?

Bör tiden med etableringsinsatser kunna öka vid uttag av förĂ€ldrapenning pĂ„ deltid?

PĂ„verkar förvĂ€ntningar och bemötande hos centrala aktörer tillgĂ„ngen till relevanta insatser för nyanlĂ€nda kvinnor?

ï‚·Ă„r informationen om förskolans fördelar för bl.a. barnens sprĂ„kutveckling anpassad till mĂ„lgruppen?

17

Sammanfattning SOU 2012:9

Finns flexibla möjligheter att delta i sfi sĂ„ att vĂ„rd av barn och sprĂ„kstudier kan ske parallellt?

Utredningen ska enligt direktivet Äterkomma med slutbetÀnkande inklusive förslag till författningsÀndringar senast den 15 oktober 2012.

18

Summary

Remit of the Inquiry

The overall remit of the Inquiry is to propose measures that can increase participation in the labour force and speed up introduction in the labour market of recently arrived women and family member immigrants who were born abroad. As a special part of its remit, the Inquiry is to make a survey of the parental benefit claims of recently arrived women and men. It is this survey that will be described in the interim report ‘Benefit and trap – parental benefit claims by recently arrived immigrants’.

First period in Sweden important for good integration

One of the most important means of achieving good integration is by providing those migrating to Sweden with the necessary resources for entering the labour market. Through employment and the opportunity to support themselves and their families, their sense of belonging can grow stronger. For successful establishment, the first period in Sweden is important. It is then that a new language is to be learned, new networks created and skills built upon or validated so that they are viable in the new country. At the same time, we know that people born abroad, particularly women, have lower labour force participation than people born in Sweden also after several years in the country.

Several thresholds into the labour market

There are several reasons for the lower level of employment among women and men born abroad. The duration of residence in Sweden is an important explanatory factor. As recently arrived immigrants,

19

Summary SOU 2012:9

they need to learn the language, they often possess less viable human capital for Swedish conditions, and they have less welldeveloped networks in working life, all of which affect their opportunities to find a job. High demands for skills in the labour market and discrimination are two other thresholds to be crossed for immigrants to find work. Women and men from the refugee and family reunification/formation immigrant groups meet the greatest difficulties in becoming established in the labour market.

The lower level of employment of women and men born abroad does not, however, appear to be due to the lack of a will to work. Instead, the Inquiry’s assessments show that women and men born abroad who are seeking work have a more positive attitude to work than those seeking work who were born here. They also seek work more intensively than people born in Sweden.

The thresholds for entering the labour market are particularly high for women. Recently arrived women, like women in general, often take greater responsibility for the unpaid work of the home, which affects their opportunities for participating in the labour force. But the connection may also work in the opposite direction. The difficulties of entering the labour market may lead to women being referred to taking care of home and family to a considerably greater extent than they would wish themselves. Some people migrate to Sweden together with children, and fertility rates are high just after arrival. Long-term and intensive claims for parental benefits may lead to a delay in learning the language and becoming established, or to this not beginning at all. There is a risk of the thresholds for contact with key actors like the municipality and the Public Employment Service becoming higher, the longer a person stays in Sweden with few contacts outside his or her close family. For recently arrived immigrants covered by the Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants, more lengthy claims for benefits may lead to their losing the right to participate in special introduction activities.

Focus on parental benefit claims

The aim of the interim report is to survey parental benefit claims among recently arrived women and men born abroad. This survey is intended to provide a better basis for analyses of how these claims affect opportunities for recently arrived women to work,

20

SOU 2012:9 Summary

and take part in introduction activities aimed at getting them established in the labour market. One in three women between the ages of 18 and 50 years who migrated to Sweden in 2006–2009 as a refugee, a person otherwise in need of protection, or a family reunification immigrant, claimed parental benefit in 2009. For those coming as family member immigrants to other Swedish residents apart from refugees, the corresponding proportion was 22 per cent. The men claiming parental benefits had considerably smaller claims, compared with those of women.

The impact of parental benefit claims on opportunities to participate in Swedish for Immigrants (SfI) courses and other activities to prepare people for employment can be assumed to depend on the extent of these claims and how they are placed in terms of time. In this interim report, the Inquiry has determined the extent to which recently arrived immigrants’ claims apply to full or part time, at the flat rate level of compensation and over a longer, consecutive period.

Parents may also claim parental benefit for older children who migrate to Sweden with them, and the number of days is the same (480 days) for recently arrived older children as for a new born child. In 2006, some 6 100 children under the age of eight were granted residence permit as refugees or on family reunification/formation grounds, 85 per cent were one year old or more. The Inquiry has examined whether the possibility of claiming parental benefit for older immigrant children has also been used in practice, and the extent to which this has occurred.

The result of the survey of recently arrived parents’ parental benefit claims

The Inquiry has commissioned a study of parental benefit claims of recently arrived parents who came to Sweden in 2006 over the first four-year period. Among those migrating from countries outside Europe that year, there were 6 700 women, who in the following years were entitled to parental benefit, either for children who migrated together with them or for children who were born during the first four years in Sweden. In this survey, four patterns are apparent that are of special importance for an analysis of how parental benefit claims affect recently arrived women’s participation in the labour force:

21

Summary SOU 2012:9

1. Intensive claims delay introduction in the labour market for many recently arrived mothers

A comparatively large group of recently arrived women have fewer opportunities to become established in the labour market during their first years in Sweden as a result of their care of older children. One in three women (or 730 persons) born outside Europe who migrated to Sweden in 2006 with children under the age of eight, and who do not give birth to more children during that period claim at least 200 days in the first year after migration (2007).

Among women born outside Europe who come with children and who also give birth to further children after their arrival in Sweden, almost half (or 640 persons) claim at least 200 days in 2007.

In total, this involves almost 1 400 women, or 40 per cent of mothers migrating with children from countries outside Europe. The year after they migrate to Sweden, these women have such high parental benefit claims that they can hardly begin courses in Swedish or other activities that can open doors into the labour market.

2. Extensive claims for several consecutive years among mothers giving birth to further children

One out of four, and one of ten mothers respectively, arriving with children from countries outside Europe and who give birth to further children in Sweden during the period claim at least 200 days for two, respectively three consecutive years. These claims almost always involve full days, which means that these women have few opportunities to participate in introduction activities in parallel with their care of their children.

Of the group of women born outside Europe who migrate to Sweden in 2006 with children, but who do not give birth to more children in Sweden during the period, however, only three per cent claim more than 200 days for two consecutive years. Extensive claims for several consecutive years can thus be attributed to the recently arrived mothers giving birth to further children during their first years in Sweden.

3. Many recently arrived parents do not claim any days at all

The survey also shows that many parents migrating to Sweden do not make use of parental benefit at all. One in four women who migrate to Sweden in 2006 with children under the age of eight from countries outside Europe and who do not give birth to more children in Sweden during the period do not claim any parental

22

SOU 2012:9 Summary

benefit at all during the first four years in Sweden. The proportion of men not making use of their right to parental benefit in this group is even higher, 60 per cent.

Particularly remarkable is the result that seven per cent (some 300 persons) of women migrating to Sweden in 2006 from countries outside the EU/the Nordic region, who give birth to children during their first years in Sweden, do not claim a single parental benefit day during the whole period.

One explanation for this low rate of claims may be that knowledge about this insurance among recently arrived parents is so minimal that it limits their access to parental benefit. Other explanations may be partly that the flat rate of compensation (SEK 180 per day) does not represent an alternative if greater benefits can be obtained by seeking jobs or by participating in introduction activities, and partly the unregistered emigration that occurs.

4. Neither particularly advantageous nor flexible for recently arrived parents

Recently arrived mothers have more difficulty in making use of the flexibility in the insurance system, probably as a result of financial limitations. Almost without exception, they receive compensation at the flat rate level (SEK 180 per day). They usually also only claim the full days of parental benefit and they claim considerably more days during the same year than the reference group. It is unusual to combine gainful employment with parental leave in this group, and similarly it seems to be unusual to combine parental benefit claims with participation in introduction activities. These women’s parental benefit claims are far too concentrated to allow time for this.

Municipalities, the social welfare allowance and parental benefit

In a questionnaire that the Inquiry addressed to Sweden’s municipalities, it emerges that recently arrived parents’ parental benefit claims may be influenced to a great extent by the municipality’s practice for assessing allowances. In many municipalities, a recently arrived parent applying for a social welfare allowance has no other choice than to claim parental benefit. When dealing with an application for a supplementary welfare allowance from a family with a child of four years of age in which the mother participates in a SfI course but has no income and is not entitled to an intro-

23

Summary SOU 2012:9

duction benefit, four out of ten municipalities answered that they would urge the woman to break off her course, and instead to claim parental benefit full time. In two out of ten municipalities, persons received as refugees with the right to an introduction benefit would be urged to claim full parental benefit when they apply for a supplementary social welfare allowance. Only three out of ten municipalities with guidelines for financial support also apply the National

Board of Health and Welfare’s recommendations for both parents to have the opportunity to use part of the parental benefit. Since women have weaker connections with the labour market than men, this practice probably contributes to newly arrived women claiming parental benefit more extensively.

Both a benefit and a trap

In summary, our survey shows that parental benefit claims are relatively extensive during the first year after migration to Sweden for mothers migrating together with children under the age of eight. After that, claims decrease for older children who migrate to Sweden at the same time as their parents. Parental benefit claims for older children thus lead to a delay in their introduction in the labour market of at least one year for some 40 per cent of the recently arrived women who migrate to Sweden together with children. A parental benefit claim for several consecutive years is, however, unusual among those women who migrate to Sweden in 2006 together with children under the age of eight, and who do not give birth to more children in the years following their migration to Sweden. Mothers with a high rate of parental benefit claims for several consecutive years are to be found instead among those who both have children with them when they migrate to Sweden and then give birth to further children in Sweden.

The benefits of the Swedish parental insurance system – remuneration that, to a high degree, compensates for loss of income and considerable flexibility for parents to decide themselves how they are to take out parental benefit so as to best meet the family’s needs

– can seldom be taken advantage of by recently arrived parents. Only on extremely rare occasions have recently arrived mothers and fathers been eligible for income-related compensation; instead, almost all these parents receive an allowance at a flat rate level, i.e., SEK 180 per day. With a low allowance, and without an established connection

24

SOU 2012:9 Summary

with the labour market, it is difficult to take advantage of the flexible opportunities to claim parental benefit according to one’s needs. Recently arrived mothers and fathers claim parental benefit over a much more concentrated period than other parents, and their claims for this benefit refer almost exclusively to full days.

The conclusion is thus that parental benefit delays introduction in the labour market for a considerable number of recently arrived mothers and that it can become a trap, particularly for those who are in need of a supplementary social welfare allowance.

Difficult issues require several answers

The considerably lower participation in the labour market of women born abroad does not have a single cause, but depends on a combination of many factors. In order to achieve greater employment among newly arrived women, measures therefore need to be taken in a range of different areas. The first years in a new country are particularly important to reduce the risk of long-term unemployment. Solutions to the problems arising because women are absent from working life during these first important years due to the care of children need to be sought for and designed in different ways, depending on the age of the children and the familyÊŒs situation otherwise.

Need for the regulatory framework to be reviewed

In view of the purpose of parental insurance – to make it easier for parents to combine work with care of children in connection with the birth or adoption of a child – the current design of parental insurance appears to be structurally unsound. For children born abroad, parental benefit days are allotted ‘retroactively’. Thus, in the overall view of the Inquiry, there is reason to make changes in the regulatory framework of parental insurance so as to reduce the risk of parental benefit claims for older children delaying the introduction of recently arrived women in the labour market. This can be achieved either through a general limit to how long parental benefit can be claimed or using an “age-graded model” where the number of parental benefit days is related to the child’s age when he or she migrated to Sweden.

25

Summary SOU 2012:9

The Inquiry’s continued work

When absence from the labour market and introduction initiatives involves the care of small children, the solution is not to limit opportunities for parents to be at home with their children. The

Inquiry’s remit includes proposing measures that can make it easier for recently arrived women and men to combine parenthood with work and participation in introduction activities to prepare people for work. We have, in this interim report, identified several issues that will be important in the Inquiry’s future work:

Should the target group for the right to special introduction activities be extended?

Should it be possible to increase the period of introduction activities when parental benefit is claimed part time?

Do expectations and treatment of central actors affect access to relevant activities for recently arrived women?

Is information about the advantages of pre-school for such matters as children’s language development adapted to the target group?

Are there flexible opportunities to participate in SfI courses so that the care of children and language studies can take place in parallel?

According to its terms of reference, the Inquiry is to submit its final report, including proposals for legislative amendments, no later than 15 October 2012.

26

1 Inledning

1.1Bakgrund

Stora befolkningsströmmar i en globaliserad vÀrld

Vi lever i en globaliserad vĂ€rld, dĂ€r internationell migration Ă€r ett genomgĂ„ende kĂ€nnetecken. År 2005 fanns 190 miljoner migranter i vĂ€rlden, vilket motsvarade tre procent av vĂ€rldens befolkning detta Ă„r (Ratha m.fl., 2008). För mĂ„nga mĂ€nniskor Ă€r migration en möjlighet till ett bĂ€ttre liv. Migrationen kan ocksĂ„ fylla en viktig roll i den ekonomiska samhĂ€llsutvecklingen – lĂ€nderna som migranterna flyttar till fĂ„r ett inflöde av ny kompetens och arbetskraft och i ursprungslĂ€nderna fĂ„r anhöriga ofta ta emot pengar frĂ„n sina emigrerade slĂ€ktingar vilket ökar deras möjligheter till utveckling och vĂ€lfĂ€rd.

I likhet med mĂ„nga andra lĂ€nder Ă€r Sverige sedan mĂ„nga Ă„r ett land med en mycket blandad befolkning. Utrikes födda utgör i dag 15 procent av den svenska befolkningen. Under efterkrigstiden hade Sverige ett stort behov av arbetskraft, och en aktiv rekrytering skedde i bĂ„de vĂ„ra nordiska grannlĂ€nder och i södra Europa. De senaste decennierna har mellan 40 000 och 100 000 utlĂ€ndska medborgare invandrat till Sverige varje Ă„r. Invandringstopparna vissa Ă„r har varit en följd av att Sverige tagit emot flyktingar frĂ„n olika oroshĂ€rdar i vĂ€rlden – Latinamerika under 1970-talet, Iran/Irak under 1980-talet, det forna Jugoslavien under 1990-talet och Somalia och Afghanistan under 2000-talet. Sedan 2000-talets början har Ă€ven invandringen av EU/EES-medborgare, studerande och sedan 2008 arbetskraftsinvandrare frĂ„n lĂ€nder utanför EU ökat kraftigt.

SammansĂ€ttningen av Sveriges befolkning har successivt förĂ€ndrats som en följd av dessa migrationsströmmar. Och globaliseringen fortsĂ€tter. I Statistiska centralbyrĂ„ns befolkningsprognoser berĂ€knas invandringen till Sverige fram till Ă„r 2060 uppgĂ„ till cirka 75–80 000 personer per Ă„r, medan utvandringen berĂ€knas till cirka 45–60 000 personer per Ă„r.

27

Inledning SOU 2012:9

Anknytning till en i Sverige bosatt person har de senaste Ă„ren varit den frĂ€msta grunden för uppehĂ„llstillstĂ„nd. År 2011 fick drygt 93 000 personer uppehĂ„llstillstĂ„nd eller uppehĂ„llsrĂ€tt i Sverige. Övriga anhöriginvandrare utgjorde 22 procent av dessa, medan flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga utgjorde 17 procent av invandrarna förra Ă„ret. Sett över de senaste 30 Ă„ren har dock flyktinginvandringen dominerat. Mellan 1980 och 2009 har 1 235 000 personer fĂ„tt uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige.1 Av dessa var 40 procent flyktingar, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa (Eriksson, 2010). Den utrikes födda befolkningens sammansĂ€ttning i dag avspeglar de tidigare invandringsströmmarna. En större andel av de relativt nyanlĂ€nda har kommit till Sverige av flyktingskĂ€l, medan de utrikes födda som har varit bosatta i landet under lĂ€ngre tid framför allt har invandrat av arbetsmarknadsskĂ€l.

Arbete viktigt för sammanhÄllning och vÀlfÀrd

Det Àr av stor betydelse att de personer som invandrar till Sverige fÄr goda förutsÀttningar att integreras vÀl i det svenska samhÀllet. En av de viktigaste förutsÀttningarna för en god integration Àr att dessa kvinnor och mÀn lyckas etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Genom arbete och möjligheter att försörja sig sjÀlv och sin familj kan ocksÄ kÀnslan av delaktighet och att höra till i det nya landet vÀxa sig starkare.

Det finns Ätskilliga studier som har visat att nyanlÀnda invandrare i Sverige möter betydande svÄrigheter pÄ arbetsmarknaden. Omfattningen och karaktÀren av dessa svÄrigheter varierar mellan olika individer och grupper, men generellt gÀller att sysselsÀttningen Àr betydligt lÀgre bland utrikes Àn bland inrikes födda. SysselsÀttningen ökar med vistelsetiden i landet, men fortfarande 20-25 Är efter invandringstillfÀllet Àr sannolikheten att ha ett reguljÀrt arbete lÀgre för utrikes födda, i synnerhet för dem som invandrat frÄn lÀnder utanför Europa (Nekby, 2002).

Skillnaderna i sysselsÀttningsgrad mellan in- och utrikes födda har ocksÄ ökat sedan slutet av 1980-talet. Den förÀndrade sammansÀttningen av den utrikes födda befolkningen har med stor sannolikhet bidragit till den ökade skillnaden i sysselsÀttning mellan in- och utrikes

1 TidsbegrÀnsade uppehÄllstillstÄnd Àr inte inkluderade. Invandrare som Àr medborgare i de nordiska lÀnderna eller EU/EES behöver inte uppehÄllstillstÄnd och Àr dÀrmed inte heller inkluderade.

28

SOU 2012:9 Inledning

födda eftersom flyktinginvandrare ofta har en betydligt lĂ€ngre vĂ€g in pĂ„ arbetsmarknaden jĂ€mfört med de grupper av framför allt arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige under 1950–1970-talen.

Alla invĂ„nare i Sverige behöver kĂ€nna sig delaktiga i samhĂ€llet. En lĂ„g sysselsĂ€ttning bland utrikes födda innebĂ€r att samhĂ€llet inte tar till vara potentialen hos dessa mĂ€nniskor. MĂ„let för integrationspolitiken om ”lika rĂ€ttigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund” (prop. 1997/98:16) uppfylls inte. Med ökande skillnader i arbets- och livsmöjligheter finns en risk för att det uppstĂ„r sociala problem som grundar sig i kĂ€nslor av utanförskap och exkludering.

Ett annat skÀl till att den lÄga sysselsÀttningen bland utrikes födda utgör ett allvarligt problem finns i Sveriges behov att möta den demografiska utvecklingen. Under kommande Är förvÀntas antalet personer i yrkesverksam Älder minska, samtidigt som antalet Àldre i befolkningen ökar. Detta stÀller stora krav pÄ att den arbetskraft som finns tas till vara för att samhÀllet ska kunna hantera de pÄfrestningar pÄ finansieringen av vÀlfÀrdssystemen som demografin ger upphov till. UtestÀngning frÄn arbetsmarknaden av stora grupper har i detta lÀge bÄde en hög kostnad för dem som drabbas och en hög kostnad för samhÀllsekonomin som helhet. En av de viktigaste grupperna dÀr arbetskraftsdeltagandet och sysselsÀttningen kan öka Àr bland de utrikes födda (Ds 2008:36).

Den första tiden Àr betydelsefull för arbetsmarknadsetableringen

Det Àr under de första Ären i Sverige som grunden för nyanlÀndas etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden lÀggs. Det rÄder en stor samsyn mellan forskare och praktiker om vikten av att insatser sÀtts in tidigt och att dessa har en tydlig arbetsmarknadsinriktning (se t.ex. Europeiska kommissionen, 2007; 2010). En utdragen etableringsperiod Àr passiviserande och kan leda till ett lÄngvarigt bidragsberoende. Med etableringsreformen har regeringen skapat förutsÀttningar för en snabbare etablering pÄ arbetsmarknaden för dem som kommer till Sverige som flyktingar och som anhöriga till flyktingar. Syftet med reformen Àr att korta den tid det tar för nyanlÀnda att komma in pÄ arbetsmarknaden. Arbete har satts i centrum genom att samordningsansvaret för de sÀrskilda insatserna under de första Ären överförts frÄn kommunerna till Arbetsförmedlingen. Incitamenten att arbeta och delta i insatser har stÀrkts genom

29

Inledning SOU 2012:9

införandet av en statlig, individuell och enhetlig etableringsersÀttning. Egenmakten för den nyanlÀnda har ökat genom ett valfrihetssystem med etableringslotsar vilka ska bidra med kontaktnÀt och sÀrskilt stöd för den första tiden i Sverige (prop. 2009/10:60). Reformens effekter för nyanlÀndas arbetsmarknadsetablering kan Ànnu inte bedömas. Det blir möjligt först nÀr resultaten kan följas för de personer som kommit frÄn och med den 1 december 2010, dÄ reformen trÀdde i kraft. Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) har regeringens uppdrag att utvÀrdera effekterna.

Övriga anhöriginvandrare omfattas inte av etableringsreformen. Men samma mönster med en lĂ„ngsam etablering pĂ„ arbetsmarknaden som motiverade förĂ€ndringarna i flyktingmottagandet finns Ă€ven i denna grupp. De övriga anhöriginvandrarna utgör i dag en större andel av de nyanlĂ€nda Ă€n de flyktingmottagna. Samtidigt Ă€r de som fĂ„tt uppehĂ„llstillstĂ„nd p.g.a. anknytning en mer heterogen grupp Ă€n flyktinggruppen. Bland dem som fĂ„r uppehĂ„llstillstĂ„nd av anknytningsskĂ€l finns individer som redan vid invandringen har bĂ„de arbete och ett vĂ€l utvecklat nĂ€tverk i Sverige. Andra anhöriginvandrare har en lĂ„ng vĂ€g fram till sitt första arbete i Sverige och stora behov att bygga upp bĂ„de kunskaper i svenska sprĂ„ket, relevant utbildning och arbetslivserfarenhet samt kontakter utanför den nĂ€rmaste familjen.

Trösklarna till arbetsmarknaden Àr sÀrskilt höga för utrikes födda kvinnor. Efter tio Är i Sverige hade hÀlften av kvinnorna som kom 1998 som flyktingar eller som anhöriga till flyktingar fortfarande inte kommit i arbete. Mönstret Àr likartat Àven för en stor del av de kvinnor som kommer som övriga anhöriga. Kvinnornas lÄga arbetskraftsdeltagande Àr ett vÀxande problem, sysselsÀttningsgraden för utrikes födda kvinnor har minskat med 14 procentenheter sedan slutet av 1980-talet.

Den lĂ„ga sysselsĂ€ttningsgraden bland utrikes födda kvinnor Ă€r en komplex frĂ„ga, som beror pĂ„ mĂ„nga olika faktorer. En bidragande förklaring kan vara att kvinnorna till följd av vĂ„rd av barn under de första Ă„ren i Sverige inte deltar i de insatser som samhĂ€llet erbjuder för att underlĂ€tta intrĂ€det pĂ„ arbetsmarknaden, sĂ„som undervisning i svenska för invandrare och arbetsförberedande insatser. Men sambandet kan ocksĂ„ gĂ„ Ă„t andra hĂ„llet – till följd av svĂ„righeterna att komma in pĂ„ arbetsmarknaden kan kvinnorna hĂ€nvisas till vĂ„rd av barn i betydligt större utstrĂ€ckning Ă€n vad de sjĂ€lva önskar.

30

SOU 2012:9 Inledning

1.2Utredningens uppdrag och inriktning

Utredningens övergripande uppdrag Àr enligt direktivet (bilaga 1) att föreslÄ ÄtgÀrder som kan öka arbetskraftsdeltagandet och pÄskynda arbetsmarknadsetableringen för nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. En viktig del Àr att identifiera ÄtgÀrder som ökar möjligheterna för nyanlÀnda att kombinera förÀldraskap med arbete och deltagande i etableringsinsatser. I uppdraget ingÄr Àven att analysera vilka ekonomiska incitament som pÄverkar nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhörigas arbetskraftsdeltagande och deltagande i etableringsinsatser. Som en sÀrskild del ska utredningen göra en kartlÀggning av nyanlÀnda kvinnors och mÀns uttag av förÀldrapenning. Det Àr denna kartlÀggning som redovisas i detta delbetÀnkande.

FörÀldrapenningen Àr en förmÄn som syftar till att ge möjligheter för bÄde kvinnor och mÀn att kombinera förvÀrvsarbete med förÀldraskap. För nyanlÀnda förÀldrar som Ànnu inte etablerat sig pÄ arbetsmarknaden kan förÀldrapenningen dock fÄ en motsatt effekt. Ett stort uttag av förÀldrapenning under de första Ären i landet kan vara ett hinder för deltagande i undervisning i svenska för invandrare (sfi) och andra arbetsförberedande insatser. En försenad start pÄ etableringen i samhÀllet kan medföra att vÀgen till arbete blir svÄrare. FörmÄnen kan bli en fÀlla, och i stÀllet leda till att sÀrskilt kvinnor möter högre trösklar för etablering pÄ arbetsmarknaden.

Syftet med detta delbetÀnkande Àr att öka kunskapen om vilken roll vÄrd av barn med förÀldrapenning spelar för nyanlÀnda kvinnors och mÀns möjligheter till arbete och deltagande i insatser som kan leda vidare till etablering pÄ arbetsmarknaden.

Tidigare studier

Uttaget av förÀldrapenning bland utrikes födda har undersökts tidigare, men frÄn delvis andra utgÄngspunkter. I en rapport till

Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering

(SOU 2006:37) analyserades utrikes föddas anvÀndning av förÀldrapenning under barnets första fyra Är utifrÄn ett diskrimineringsperspektiv. Denna studie visar att utrikes födda förÀldrar har en betydligt lÀgre ersÀttning Àn förÀldrar födda i Sverige. Mammornas uttag pÄverkades inte av hur lÀnge de varit bosatta i landet. För utrikes födda pappor ökade dÀremot uttaget med tiden i Sverige.

31

Inledning SOU 2012:9

Med undantag för mammor födda i Afrika tog utrikes födda mammor i genomsnitt ut fÀrre förÀldrapenningdagar Àn svenskfödda mammor.

FörsĂ€kringskassan (2010) har i en studie av outnyttjad förĂ€ldrapenning konstaterat att förĂ€ldrar födda utomlands har en högre andel outnyttjade förĂ€ldrapenningdagar Ă€n förĂ€ldrar födda i Sverige. En trolig förklaring till att fler dagar ”brinner inne” Ă€r att de utrikes födda förĂ€ldrarna inte hinner ta ut alla förĂ€ldrapenningdagar för barn som kommer till Sverige nĂ€r de Ă€r nĂ„gra Ă„r gamla.

FörsÀkringskassan har Àven analyserat utrikes föddas uttag av förÀldrapenning i SocialförsÀkringsboken 2005. I denna studie framkommer att förÀldrar födda i Afrika, MENA2 och Asien med barn födda i Sverige tar ut en större del av förÀldrapenningen under barnets första fyra Är Àn vad inrikes födda förÀldrar gör. I rapporten förklaras detta bl.a. med att förÀldrar frÄn dessa lÀnder generellt har en svagare arbetsmarknadsanknytning och dÀrför inte har samma ekonomiska möjligheter att sprida ut förÀldrapenningdagarna som förÀldrar födda i Sverige.

FörÀldrapenning och arbetsmarknadsetablering

De tidigare rapporterna har studerat det generella mönstret för uttaget av förÀldrapenning bland utrikes födda förÀldrar. Det saknas dÀremot studier som sÀrskilt belyser nyanlÀnda förÀldrars uttag under de första Ären i Sverige, dÄ grunden samtidigt ska lÀggas för etableringen pÄ den svenska arbetsmarknaden. Hur uttaget sker under de första Ären pÄverkar möjligheterna att parallellt med vÄrd av barn ocksÄ delta i undervisning i svenska för invandrare (sfi) och andra insatser för att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Eftersom förÀldraförsÀkringen ger samma antal förÀldrapenningdagar ocksÄ för barn födda utomlands, kan förÀldrapenningen för vissa nyanlÀnda förÀldrar utgöra ett alternativ till sÄvÀl deltagande i etableringsinsatser som till arbete under flera Är.

De tidigare studierna visar varken i vilken utstrÀckning uttaget sker pÄ helrespektive deltid eller hur vanligt det Àr att ha ett högt uttag flera Är i följd. De visar heller inte i vilken utstrÀckning nyanlÀnda förÀldrar som tar ut förÀldrapenning gör detta för större barn som invandrar tillsammans med dem respektive för mindre

2 Mellanöstern och Nordafrika.

32

SOU 2012:9 Inledning

barn födda efter invandringen. Detta Àr vÀsentlig information för analysen av nyanlÀndas arbetskraftsdeltagande, eftersom lösningar sjÀlvfallet bör sökas och utformas pÄ olika sÀtt beroende pÄ barnens Älder och familjens situation i övrigt. Det finns dÀrmed ett behov av djupare kunskap om sÄvÀl omfattning som karaktÀr pÄ uttaget av förÀldrapenning för att kunna bedöma hur detta pÄverkar förutsÀttningarna för nyanlÀnda kvinnors och mÀns etablering pÄ arbetsmarknaden.

FörÀldrapenninguttagets inverkan pÄ möjligheterna att delta i sfi och arbetsförberedande insatser, och dÀrmed pÄ arbetskraftsdeltagandet, kan antas bero pÄ uttagets omfattning i tid och hur det förlÀggs. I utredningens kartlÀggning beskrivs dÀrför nyanlÀndas uttag av förÀldrapenning utifrÄn följande frÄgestÀllningar:

Hur stort Ă€r uttaget i termer av antal dagar och ersĂ€ttning?

I vilken utstrĂ€ckning sker uttaget i lĂ€ngre sammanhĂ€ngande perioder?

Hur varierar uttaget med avseende pĂ„ förĂ€ldrarnas kön, inkomst och födelseregion?

Hur ser uttaget ut för nyanlĂ€nda förĂ€ldrar som kommer med barn till Sverige respektive fĂ„r barn efter ankomsten till Sverige?

I vilken utstrĂ€ckning sker uttaget pĂ„ heltid?

1.3AvgrÀnsningar och definitioner

Utredningen har valt att definiera nyanlÀnda som utrikes födda personer vilka har varit folkbokförda i Sverige kortare tid Àn fyra Är. Definitionen tar sin utgÄngspunkt i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlÀnda invandrare. Enligt denna lag har en flyktingmottagen person rÀtt att fÄ sÀrskilda insatser under högst 24 mÄnader. Etableringsperioden ska pÄbörjas inom ett Är frÄn folkbokföring. Lagen ger Àven möjlighet till ett Ärs överhoppningsbar tid vid sjukdom eller vÄrd av barn pÄ heltid. Sammantaget blir detta fyra Är.

I utredningen fokuseras i synnerhet situationen för personer som invandrar av flyktingrespektive anknytningsskÀl. Motsvarande avgrÀnsning var inte möjlig att göra fullt ut i de specialbearbetningar som utredningen lÄtit genomföra för kartlÀggningen av förÀldrapenninguttaget bland nyanlÀnda förÀldrar. I kartlÀggningen redovisas dÀrför uttaget av förÀldrapenning utifrÄn

33

Inledning SOU 2012:9

födelseregion, med fokus pÄ de nyanlÀnda förÀldrar som kommer frÄn lÀnder utanför EU/Norden.

KartlÀggningen följer de nyanlÀnda förÀldrar som invandrade 2006. Enligt Migrationsverket beviljades cirka 46 000 personer frÄn lÀnder utanför EU/Norden mellan 18 och 50 Är uppehÄllstillstÄnd under 2006. Av dessa var 37 procent flyktingar, skyddsbehövande i övrigt eller anhöriga till dessa, 35 procent var övriga anhöriginvandrare, 16 procent var studerande och 13 procent arbetskraftsinvandrare. KartlÀggningen av förÀldrapenninguttaget beskriver dÀrmed uttaget bland de nyanlÀnda förÀldrar som kommer till Sverige som flyktingar och anhöriginvandrare, men det finns sannolikt Àven en mindre övertÀckning i kartlÀggningen bestÄende av nyanlÀnda förÀldrar som inte hör till utredningens primÀra mÄlgrupper.

En ytterligare avgrÀnsning avser vilken del av förÀldraförsÀkringen som studeras. Utredningen har begrÀnsat kartlÀggningen till de 480 förÀldrapenningdagar som kan betalas ut tills barnet har fyllt Ätta Är eller avslutat sitt första skolÄr i grundskolan. Den tillfÀlliga förÀldrapenning som kan betalas ut till pappan eller annan anhörig i tio dagar nÀr barnet föds eller till en förÀlder som Àr hemma för vÄrd av sjukt barn Àr dÀrmed inte inkluderad i kartlÀggningen.

1.4BetÀnkandets disposition

BetÀnkandet Àr disponerat i sex kapitel.

I kapitel 2 ges en övergripande beskrivning av situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor och mÀn i förhÄllande till inrikes födda personer. Faktorer som förklarar skillnader i sysselsÀttning beskrivs kortfattat, och en fördjupning baserad pÄ bilaga 3 görs om instÀllningen till arbete. Kapitlet beskriver Àven vilka insatser som nyanlÀnda kvinnor och mÀn har möjlighet att delta i för att snabbare komma in pÄ arbetsmarknaden samt pÄ vilket sÀtt som vÄrd av barn under de första Ären i Sverige kan begrÀnsa möjligheterna att ta del av dessa insatser.

I kapitel 3 beskrivs förÀldrapenningens nuvarande utformning och utveckling över tid. Vidare jÀmförs Sveriges modell för förÀldrapenning med förÀldrapenningen i ett antal andra lÀnder, med sÀrskilt fokus pÄ de nordiska lÀnderna.

34

SOU 2012:9 Inledning

I kapitel 4 presenteras resultaten frĂ„n utredningens kartlĂ€ggning av nyanlĂ€nda förĂ€ldrars uttag av förĂ€ldrapenning, vilken Ă€ven redovisas i sin helhet i bilaga 2 till betĂ€nkandet. KartlĂ€ggningen avser kvinnor och mĂ€n som invandrade till Sverige 2006 och som har rĂ€tt till förĂ€ldrapenning under Ă„ren 2006–2009, antingen för barn under Ă„tta Ă„r som invandrar tillsammans med dem eller för barn som föds i Sverige under samma period. I kapitlet redovisas de nyanlĂ€nda mammornas uttag av förĂ€ldrapenning under deras fyra första Ă„r i Sverige. I kapitlet beskrivs bl.a. uttagets omfattning, förlĂ€ggning och ersĂ€ttningsnivĂ„.

I kapitel 5 identifieras faktorer som kan pÄverka valet att ta ut förÀldrapenning. I kapitlet diskuteras dels individrelaterade faktorer, sÄsom bemötande och förvÀntningar frÄn handlÀggare pÄ olika myndigheter och nyanlÀndas instÀllning till förskola, dels systemrelaterade faktorer, sÄsom vÀntan pÄ plats i förskola och regelverk för försörjningsstöd. I kapitlet redovisas Àven resultatet frÄn en enkÀtundersökning som utredningen genomfört bland kommunernas ansvariga för ekonomiskt bistÄnd angÄende deras riktlinjer och bedömningar för uttag av förÀldrapenning i samband med ansökningar om kompletterande försörjningsstöd frÄn nyanlÀnda förÀldrar.

I kapitel 6 summeras utredningens slutsatser om nyanlÀnda förÀldrars uttag av förÀldrapenning och hur detta uttag pÄverkar möjligheterna att arbeta och att delta i insatser som kan underlÀtta intrÀdet pÄ arbetsmarknaden. I anslutning till denna uppsummering förs en diskussion om hur förÀldrapenningen kan förÀndras sÄ att risken för att ett uttag försenar nyanlÀnda förÀldrars arbetsmarknadsetablering kan minska. Kapitlet avslutas med att ett antal omrÄden identifieras vilka kan pÄverka flexibiliteten och omfattningen av nyanlÀnda förÀldrars uttag av förÀldrapenning och öka möjligheterna att kombinera vÄrd av barn med arbete och deltagande i etableringsinsatser. Dessa omrÄden kommer att vara en viktig del i utredningens fortsatta arbete för att i slutbetÀnkandet kunna lÀmna förslag till ÄtgÀrder som kan bidra till ett ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare.

Uppdraget i sin helhet ska slutredovisas senast den 15 oktober 2012.

35

2Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

Situationen pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r generellt betydligt svĂ„rare för utrikes Ă€n för inrikes födda. Tiden i Sverige spelar dock stor roll – ju lĂ€ngre tid i Sverige desto bĂ€ttre Ă€r utfallet pĂ„ arbetsmarknaden.

För utrikes födda kvinnor Àr trösklarna för att komma in pÄ arbetsmarknaden sÀrskilt höga. Att kvinnor tar ett större ansvar för vÄrd av barn kan vara en bidragande förklaring till den lÄga sysselsÀttningen. För de nyanlÀnda kvinnor som Ànnu inte etablerat sig pÄ arbetsmarknaden Àr vÄrd av barn en relativt vanlig orsak till varför man stÄr utanför arbetskraften. DÀremot rÀknas en person som Àr förÀldraledig frÄn ett arbete fortfarande som sysselsatt i AKU-statistiken (se bilaga 5). Men att vara hemarbetande Àr inte alltid sjÀlvvalt. SvÄrigheter att ta sig in pÄ arbetsmarknaden kan bidra till att sÀrskilt kvinnor stannar hemma betydligt lÀngre Àn vad de annars hade gjort.

SysselsÀttningsgrad, arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet Àr tre centrala begrepp som anvÀnds i det följande för att beskriva situationen pÄ arbetsmarknaden. SysselsÀttningsgraden anger andelen i den vuxna befolkningen som Àr sysselsatt, medan arbetskraftsdeltagandet visar andelen av befolkningen som antingen Àr sysselsatt eller som för tillfÀllet befinner sig i arbetslöshet. Arbetslösheten berÀknas som andelen av arbetskraften.

PÄ lÄng sikt Àr det arbetskraftsutbudet, dvs. antalet personer som vill och kan arbeta, som Àr den viktigaste bestÀmningsfaktorn för sysselsÀttningen. Ju fler personer som aktivt söker arbete, desto högre kan ocksÄ sysselsÀttningsgraden bli. OmvÀnt gÀller att ju fler som inte deltar i arbetskraften (till följd av t.ex. studier, hemarbete eller lÄngvarig sjukdom) desto lÀgre blir sysselsÀttningsgraden.

PÄ kort sikt Àr det dock efterfrÄgan pÄ arbetskraft som pÄverkar sysselsÀttningsgraden mest. Om arbetsgivarnas efterfrÄgan pÄ arbetskraft minskar sÄ sjunker ocksÄ sysselsÀttningen, och arbetslösheten

37

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

kan öka. Eftersom arbetslösheten berÀknas som andelen av arbetskraften som saknar arbete kan arbetslösheten (pÄ kort sikt) öka Àven av ett ökat arbetskraftsdeltagande.

Utöver arbetskraftsdeltagandet och den generella efterfrÄgan pÄ arbetskraft spelar ocksÄ matchningen mellan de sökandes kompetens och arbetsgivarnas krav en viktig roll för bÄde arbetslöshetens fördelning mellan olika grupper och för det sammanlagda resultatet pÄ arbetsmarknaden.

2.1LÀgre sysselsÀttning och högre arbetslöshet

SysselsÀttningsgraden varierar med bÄde kön och bakgrund. Utrikes födda kvinnor har, oavsett födelseland, en lÀgre sysselsÀttningsgrad Àn sÄvÀl utrikes födda mÀn som inrikes födda kvinnor och mÀn. Kvinnor födda utanför Europa Àr den grupp som har lÀgst sysselsÀttningsgrad, knappt varannan var sysselsatt under fjÀrde kvartalet 2011. Skillnaderna mellan kvinnors och mÀns sysselsÀttningsgrad Àr större bland utrikes Àn bland inrikes födda (se figur 2.1). Av de inrikes födda kvinnorna var 65 procent sysselsatta fjÀrde kvartalet 2011, vilket kan jÀmföras med 69 procent av de inrikes födda mÀnnen. I gruppen utomeuropeiskt födda var skillnaden mellan kvinnors och mÀns sysselsÀttning, 50 respektive 59 procent, mer Àn dubbelt sÄ stor, nÀmligen nio procentenheter, vid samma tidsperiod.

38

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

Anm: Uppgifterna avser sÀsongsrensade vÀrden.

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn, AKU.

Den svenska arbetsmarknaden har sedan lÀnge kÀnnetecknats av att det finns skillnader mellan inrikes och utrikes föddas sysselsÀttning. SysselsÀttningsgapet har trendmÀssigt vidgats sedan slutet av 1980-talet, för kvinnor med hela 13 procentenheter och för mÀn med sju procentenheter (se figur 2.2). Det finns flera orsaker till det. SysselsÀttningen bland utrikes födda pÄverkas betydligt starkare av konjunkturförÀndringar, vilket var sÀrskilt tydligt under 1990-talets kraftiga ekonomiska nedgÄng. Variationerna i sysselsÀttningsgrad har dock varit större bland utrikes Àn bland inrikes födda Àven under 2000-talet. En bidragande förklaring till den lÄngsiktiga minskningen av sysselsÀttningsgraden bland utrikes födda kvinnor och mÀn stÄr att finna i den förÀndrade sammansÀttningen i den invandrade befolkningen med en större andel av de relativt nyanlÀnda som invandrat av flyktingskÀl (avsnitt 1.1).

39

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn, AKU.

SysselsÀttningsgraden varierar Àven tydligt med vistelsetid i Sverige

– ju lĂ€ngre tid i Sverige desto högre sysselsĂ€ttning (se figur 2.3). DĂ€rmed pĂ„verkas sysselsĂ€ttningsnivĂ„n Ă€ven av om invandringen har varit hög under de nĂ€rmast föregĂ„ende Ă„ren, eftersom de relativt nyanlĂ€nda dĂ„ utgör en större andel av hela gruppen utrikes födda. Etableringstakten skiljer sig dock mellan grupper med olika skĂ€l för bosĂ€ttning i landet. Arbetskraftsinvandrare och studerande etablerar sig snabbare pĂ„ arbetsmarknaden Ă€n flyktingar/skyddsbehövande och anhöriginvandrare. Efter fem Ă„r i Sverige har cirka 40 procent av de tvĂ„ senare grupperna fortfarande inte haft ett arbete. Kvinnor har sĂ€rskilt svĂ„rt att fĂ„ fotfĂ€ste pĂ„ arbetsmarknaden. Bara drygt 20 procent av kvinnorna jĂ€mfört med cirka 50 procent av mĂ€nnen i gruppen flyktingmottagna som fick uppehĂ„llstillstĂ„nd Ă„r 2005 förvĂ€rvsarbetade tre Ă„r senare (Regeringskansliet, 2011).

40

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

Anm: Avser personer som invandrade Ă„r 1997.

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn (2009).

Även arbetskraftsdeltagandet varierar med avseende pĂ„ bĂ„de kön och bakgrund. Kvinnor födda utomlands har, oavsett födelseregion, ett lĂ€gre arbetskraftsdeltagande Ă€n bĂ„de utrikes födda mĂ€n och inrikes födda. Men ocksĂ„ kvinnor födda i Sverige har ett lĂ€gre arbetskraftsdeltagande Ă€n mĂ€n, med undantag för mĂ€n födda i övriga Norden. Detta mönster har sett ungefĂ€r likadant ut sedan 2005 (se figur 2.4). Skillnaderna i arbetskraftsdeltagande inom gruppen utrikes födda kvinnor har dock ökat. Mellan Ă„ren 2005 och 2007 deltog cirka 60 procent av de utrikes födda kvinnorna i arbetskraften. Sedan 2007 har arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor födda i övriga Norden minskat, medan kvinnor födda utanför Norden har ökat sitt arbetskraftsdeltagande nĂ„got.

41

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

Anm: Uppgifterna avser sÀsongsrensade vÀrden.

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn, AKU.

Arbetskraftsdeltagandet Àr den ena faktorn som pÄverkar sysselsÀttningsgraden, pÄ lÄng sikt gÀller att ju fler som stÄr till arbetsmarknadens förfogande desto högre kan sysselsÀttningen bli. Den andra faktorn som pÄverkar sysselsÀttningsgraden Àr arbetslösheten, dvs. hur stor andel av de som vill och kan arbeta som inte hittar ett arbete. Andelen arbetslösa varierar i stor utstrÀckning beroende pÄ födelseregion. DÀremot finns de senaste sex Ären inga större könsskillnader (se figur 2.5). Kvinnor och mÀn frÄn samma födelseregion Àr arbetslösa i ungefÀr samma utstrÀckning. Högst arbetslöshet har personer födda utanför Europa, bland vilka drygt 20 procent var arbetslösa fjÀrde kvartalet 2011. Arbetslösheten bland inrikes födda var under samma tidsperiod cirka sex procent. BÄde vid upp- och nedgÄngar i konjunkturen Àr svÀngningarna i arbetslöshet, pÄ samma sÀtt som sysselsÀttningsgraden, större för utrikes födda.

42

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

Anm: Uppgifterna avser sÀsongsrensade vÀrden.

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn, AKU.

De kraftiga svĂ€ngningarna för arbetslösheten visar att utrikes födda i stor utstrĂ€ckning utgör marginalarbetskraften pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Även skillnader mellan inrikes och utrikes födda i fördelningen mellan olika anstĂ€llningsformer visar att personer födda utanför Sverige har en svagare anknytning till arbetsmarknaden (se figur 2.6). Risken att bli arbetslös Ă€r större om man har en tidsbegrĂ€nsad anstĂ€llning. TidsbegrĂ€nsade anstĂ€llningar Ă€r generellt vanligare bland ungdomar, kvinnor, samt bland personer som varit kortare tid i Sverige.

43

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Upp till 4 Är 5-9 Är 10-19 Är Mer Àn 20 Är Inrikes födda

Kvinnor MĂ€n

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn (2009).

Sammanfattningsvis har utrikes födda personer i allmĂ€nhet och utrikes födda kvinnor i synnerhet en lĂ€gre sysselsĂ€ttningsgrad Ă€n personer födda i Sverige. Utrikes födda, i synnerhet kvinnor, arbetar ocksĂ„ under otryggare anstĂ€llningsvillkor Ă€n vad personer födda i Sverige gör. SĂ€rskilt stora svĂ„righeter att etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden möter kvinnor som kommit till Sverige som flyktingar eller skyddsbehövande och som anhöriginvandrare. Kvinnors lĂ€gre sysselsĂ€ttningsgrad hĂ€nger i första hand samman med ett lĂ€gre arbetskraftsdeltagande. OcksĂ„ arbetslösheten Ă€r högre bland utrikes födda jĂ€mfört med personer födda i Sverige, men vad gĂ€ller arbetslöshet finns under de senaste Ă„ren inga större skillnader mellan könen – kvinnor och mĂ€n frĂ„n samma födelseregion Ă€r arbetslösa i ungefĂ€r samma utstrĂ€ckning.

44

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

2.2BÄde utbuds- och efterfrÄgefaktorer pÄverkar arbetsmarknadsutfallet

2.2.1Trösklar för utrikes födda

Det finns flera faktorer som förklarar varför utrikes födda har ett sÀmre arbetsmarknadsutfall Àn inrikes födda. I den empiriska forskningen identifieras framför allt fyra förklaringsfaktorer. Faktorerna rör sÄvÀl egenskaper hos de utrikes födda individerna som egenskaper hos arbetsgivarna.

KĂ€lla: Eriksson (2010).

Humankapitalet bestĂ€ms av en persons utbildning och arbetslivserfarenhet, men ocksĂ„ av andra kunskaper och förmĂ„gor med betydelse för individens produktivitet pĂ„ arbetsmarknaden. För utrikes födda innebĂ€r invandringen till Sverige ofta att deras befintliga humankapital minskar i vĂ€rde (deprecieras). Detta dels genom att migrationen i regel medför ett nytt sprĂ„k, dels genom att tidigare arbetslivserfarenhet och utbildning inte alltid Ă€r relevant eller direkt överförbar till den svenska kontexten (Eriksson, 2010). Även individens nĂ€tverk försĂ€mras vid migration. En bristande tillgĂ„ng till nĂ€tverk pĂ„ arbetsmarknaden Ă€r ett hinder för arbetsmarknadsetableringen eftersom en mycket stor andel av de lediga arbetena i Sverige förmedlas genom personliga kontakter (Olli Segendorf, 2005; Bethoui, 2006).

PÄ efterfrÄgesidan pÄverkas utrikes föddas arbetsmarknadsutfall av arbetsgivares krav för anstÀllningsbarhet. Kraven pÄ formell

45

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

utbildning och sprÄkkunskaper har ökat under de senaste decennierna till följd av strukturomvandlingen pÄ arbetsmarknaden. EfterfrÄgan pÄ arbetskraft med lÀgre kvalifikationer har minskat i takt med att enklare arbetsuppgifter har rationaliserats bort eller produktionen förlagts till andra lÀnder dÀr lönekostnaderna Àr lÀgre. Höga krav för anstÀllningsbarhet innebÀr en ökad risk för att arbetsgivare sÄllar bort utrikes födda personer vars tidigare utbildning och erfarenhet Àr svÄrare att vÀrdera (Eriksson, 2010).

Utrikes föddas sÀmre utfall pÄ arbetsmarknaden kan slutligen förklaras med förekomsten av diskriminering. Det finns stark evidens för att det förekommer etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden, men det Àr samtidigt svÄrt att skatta dess omfattning. Diskrimineringen kan bottna i dels preferensbaserad diskriminering, dels informationsbaserad diskriminering. Preferensbaserad diskriminering innebÀr att en arbetsgivare vÀljer bort arbetssökande med en viss etnicitet, religion eller utseende utifrÄn sina egna eller kunders preferenser. Aktiviteten behöver varken vara avsiktlig eller medveten. Informationsbaserad diskriminering innebÀr att arbetsgivare vÀrderar en utrikes född individ pÄ basis av vilken produktivitet som arbetsgivaren vet (eller tror sig veta) att utrikes födda som grupp har (Olli Segendorf och Teljosuo, 2011). FÀltstudier med avidentifierade ansökningshandlingar indikerar att det finns ett samband mellan yrkets kvalifikationsgrad och förekomsten av informationsbaserad diskriminering. Utrikes och inrikes födda som söker högkvalificerade arbeten behandlas mer lika Àn utrikes och inrikes födda sökanden till lÄgkvalificerade yrken. Det kan bero pÄ att högkvalificerade yrken stÀller högre krav pÄ formell utbildning och dokumenterad arbetslivserfarenhet, vilket minskar risken för att arbetsgivaren diskriminerar den sökande pÄ grund av bristande eller felaktig information om hans eller hennes produktivitet (Carlsson och Skedinger, 2011).

2.2.2Dubbel tröskel för utrikes födda kvinnor

Även kvinnor födda i Sverige har ett lĂ€gre arbetskraftsdeltagande Ă€n mĂ€n (se figur 2.4). Flera studier har visat att kvinnors lĂ€gre arbetskraftsdeltagande beror pĂ„ att kvinnor, oavsett bakgrund, tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet vilket minskar möjligheterna att förvĂ€rvsarbeta. I en kartlĂ€ggning frĂ„n Statistiska centralbyrĂ„n av hur kvinnor och mĂ€n anvĂ€nder sin tid visas att sam-

46

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

manboende kvinnor i Sverige Är 2010 i genomsnitt lÀgger 45 minuter mer pÄ obetalt hemarbete per dag jÀmfört med sammanboende mÀn. Könsskillnaderna i hemarbetet Àr som störst bland sammanboende kvinnor och mÀn med barn.

Kvinnor arbetar i högre grad deltid för att hinna med omsorgen om barnen och hemarbetet. De Ă€r ocksĂ„ överrepresenterade i branscher dĂ€r deltidsarbete Ă€r vanligt förekommande, exempelvis inom vĂ„rd och omsorg och handel. Andelen av de sysselsatta kvinnorna som arbetar deltid Ă€r lika stor bland utrikes som bland inrikes födda. År 2009 arbetade cirka 35 procent av alla sysselsatta kvinnor, oavsett bakgrund, deltid.

100%

80%

60%

40%

20%

0%

MĂ€n MĂ€n MĂ€n Kvinnor Kvinnor Kvinnor
1-19 tim 20-34 tim 35 tim eller 1-19 tim 20-34 tim 35 tim eller
        mer     mer
  MÀn       Kvinnor  
      Inrikes födda   Utrikes födda  
         
         

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn (2009).

Deltidsarbete Àr sÀrskilt vanligt bland kvinnor med smÄ barn. NÀr yngsta barnet Àr i förskoleÄldern arbetar omkring 40 procent av mammorna deltid, och andelen minskar till 30 procent nÀr yngsta barnet gÄr i högstadiet. Bland papporna Àr det sju procent som arbetar deltid, men deras arbetstid pÄverkas dÀremot inte av barnets Älder (SCB, 2011b). Deltidsarbete har bÄde frivilliga och ofrivilliga orsaker. Bland kvinnor Àr den vanligaste orsaken till deltidsarbete att ta hand om barn, för mÀn Àr det att heltidsjobb saknas. UngefÀr

47

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

var femte, bland bÄde kvinnor och mÀn, uppger att arbetsgivaren inte erbjuder heltid som en orsak till deltidsarbetet.

Kvinnors omsorgsarbete minskar inte heller nÀr de förvÀrvsarbetar mer, vilket det gör för mÀnnen. En ökning av kvinnors arbetstid sker i stÀllet pÄ bekostnad av deras fria tid, vilket kan skapa negativa incitament att öka förvÀrvsarbetet. Ju mer en kvinna vÀljer att förvÀrvsarbeta desto större blir hennes totala arbetsbörda. För mÀn, dÀremot, medför ett större förvÀrvsarbete i första hand ett mindre hemarbete. Den ojÀmna fördelningen av hemarbetet verkar dÀrmed sannolikt hÀmmande pÄ kvinnors möjligheter att satsa helt och fullt pÄ arbetsmarknaden (Widmalm, 2004).

Motsvarande bild av kvinnors större ansvar för hemarbetet och omsorgen om barnen Ă„terkommer i intervjustudier med utrikes födda kvinnor. SvĂ„righeter att kombinera förvĂ€rvsarbete med ansvar för hem och familj Ă€r i dessa studier en av de vanligaste orsakerna till att kvinnor inte deltar i arbetskraften. I en norsk studie baserad pĂ„ intervjuer med 200 utrikes födda kvinnor anges ”familjeförpliktelser” som det, efter sjukdom, vanligaste hindret för att kunna ta ett arbete (Breidahl Nielsen, 2007). En dansk studie visar att sannolikheten att arbeta Ă€r lĂ€gre för kvinnor som har barn, i synnerhet för utrikes födda kvinnor. Motsvarande samband saknas för mĂ€n, oavsett om de Ă€r födda i Danmark eller utomlands (Deiding och Jakobsen, 2006).

2.3InstÀllning till arbete

Vid sidan av de utbuds- och efterfrÄgefaktorer som beskrivs i avsnitt 2.2, kan situationen pÄ arbetsmarknaden pÄverkas av hur individen vÀrderar vikten av att ha ett arbete. Om det finns skillnader mellan inrikes och utrikes födda i motivation för arbete, och/eller större acceptans för arbetslöshet, sÄ skulle detta kunna vara en förklaring till den lÀgre sysselsÀttningsgraden bland utrikes födda. En positiv instÀllning till arbete kan öka individens vilja att överhuvudtaget stÀlla sig till arbetsmarknadens förfogande, och Àven medverka till att han eller hon söker arbete mer intensivt, vilket ökar chanserna att fÄ ett arbete.

För utredningens rÀkning har en analys genomförts för att belysa frÄgan om skillnader i utrikes och inrikes föddas sysselsÀttningsfrekvens beror pÄ skillnader i instÀllning till arbete (se bilaga 3). Analysen baseras pÄ intervjudata som omfattar drygt 2 000

48

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

personer som var arbetslösa eller som nyligen fĂ„tt ett arbete vĂ„ren 1998. Individernas svar pĂ„ pĂ„stĂ„endet ”det Ă€r mycket viktigt att ha ett arbete” har anvĂ€nts som beroende variabel i en skattning som ocksĂ„ tar hĂ€nsyn till olika bakgrundsfaktorer som varifrĂ„n i vĂ€rlden personen kommer, vilken utbildning personen har, familjesituation, disponibel familjeinkomst och hur lĂ€nge man har bott i landet.

Resultaten visar entydigt att arbetssökande utrikes födda kvinnor och mÀn har samma eller en mer gynnsam instÀllning till arbete som inrikes födda arbetssökande. Skattningen visar att personer födda utanför Europa Àr mer positivt instÀllda till arbete Àn personer födda i Sverige, och att gifta eller sammanboende Àr mer positivt instÀllda Àn ogifta. Personer som har barn under Ätta Är Àr dÀremot mindre positivt instÀllda till arbete Àn de som har Àldre barn eller inga barn. Skattningen ger ingen signifikant effekt av kön, vilket tolkas som att det i detta sammanhang inte finns nÄgon skillnad i instÀllning till arbete mellan kvinnor och mÀn.

Anm: Standardfel inom parantes. *= signifikant pÄ tio procents nivÄ, **= signifikant pÄ fem procents nivÄ, ***= signifikant pÄ en procents nivÄ. UtelÀmnade kategorier Àr: Född i Sverige, man, ogift, icke sammanboende eller Ànka/ling, har barn över Ätta Är eller inga barn, har högst universitetsutbildning, har hög inkomst, invandrat efter 1980.

KĂ€lla: Olli Segendorf, bilaga 3.

49

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

Den högre arbetslösheten bland utrikes födda jÀmfört med inrikes födda kan dÀrmed inte förklaras med hÀnvisning till ett svagare intresse för att arbeta bland utrikes födda, vare sig bland kvinnorna eller bland mÀnnen. Resultaten visar i stÀllet att arbetssökanden som Àr födda utomlands vÀrderar arbete högre Àn arbetssökanden som Àr födda i Sverige. Drygt nio av tio kvinnor och mÀn födda utanför Europa anger att det Àr viktigt att ha ett arbete, vilket kan jÀmföras med Ätta av tio av de arbetssökande inrikes födda. De utrikes födda upplever Àven ett större yttre socialt tryck att arbeta Àn vad arbetssökande födda i Sverige gör. Fyra av tio utomeuropeiskt födda kvinnor respektive sju av tio utomeuropeiskt födda mÀn anger att det Àr mycket viktigt för anhöriga och vÀnner att de har ett arbete. Bland kvinnor och mÀn födda i Sverige Àr det tre av tio som uppger att det Àr mycket viktigt. Det Àr ocksÄ fÀrre utrikes födda som upplever att det finns fördelar med att vara arbetslös. Dessutom visar resultaten att utrikes födda kvinnor och mÀn som söker arbete har en högre jobbsökarfrekvens Àn inrikes födda, samt att de oftare tar direktkontakt med potentiella arbetsgivare.

Utredningens underlagsrapport visar dÀrmed att utrikes födda kvinnor och mÀn som söker arbete vÀrderar ett jobb mycket högt, och de söker ocksÄ arbete mer intensivt Àn inrikes födda för att öka chanserna att fÄ ett arbete. Den högre arbetslösheten bland utrikes födda kan dÀrmed inte förklaras med instÀllningen till arbete. Studien kan dock inte ge svar pÄ frÄgan om instÀllningen till arbete pÄverkar utrikes föddas arbetskraftsdeltagande, eftersom den baseras pÄ intervjuer med personer som alla deltar i arbetskraften och som Àr aktivt arbetssökande.

Det saknas i stor utstrĂ€ckning studier som belyser instĂ€llningen till arbete bland personer som stĂ„r utanför arbetskraften.1 Vissa av de studier som genomförts som har ett mer omfattande urval fokuserar dessutom pĂ„ en sĂ€rskild undergrupp. I en dansk studie undersöks attityder till arbete bland 700 kvinnor och mĂ€n födda i Danmark och 1 200 kvinnor och mĂ€n födda i Iran, Turkiet och Pakistan i Ă„ldern 18–45 Ă„r. Urvalet drogs frĂ„n folkbokföringsregistret och omfattar bĂ„de personer i och utanför arbetskraften. Studien visar att de utrikes födda danskarna – bĂ„de kvinnor och

1 De studier som finns, bl.a. en dansk intervjustudie frÄn 2007 bland 200 kvinnor (Breidahl, 2007a) och Arbetsförmedlingens studie med fokusgrupper med cirka 50 kvinnor i utanförskap (Ramböll, 2010a; Arbetsförmedlingen, 2011b) pekar pÄ att de flesta kvinnorna vill ha ett arbete.

50

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

mĂ€n – generellt Ă€r mer negativt instĂ€llda till att ta emot ekonomiska bidrag. De Ă€r Ă€ven i högre grad Ă€n personer födda i Danmark villiga att flytta för att fĂ„ ett arbete och att ta ett arbete med lĂ€gre lön i hĂ€ndelse av arbetslöshet. Vidare visar undersökningen att utrikes födda kvinnors lĂ€gre sysselsĂ€ttning inte beror pĂ„ religiösa vĂ€rderingar och normer. Sannolikheten att en utrikes född kvinna, som enligt egen utsago Ă€r mycket religiös saknar sysselsĂ€ttning, Ă€r inte högre Ă€n för en utrikes född kvinna som Ă€r ateist, allt annat lika (Deding och Jakobsen, 2006).

FrÄn England finns en undersökning av instÀllningen till arbete bland drygt 600 muslimska kvinnor födda i Pakistan och Bangladesh. Samtliga kvinnor i studien saknade arbete, men endast tvÄ procent angav att de aktivt sökte arbete. NÀstan alla kvinnorna stod dÀrmed utanför arbetskraften. Knappt 60 procent av kvinnorna i studien uttrycker att de skulle vilja ha ett arbete, medan 40 procent inte önskar arbeta. Valet att stÄ utanför arbetskraften bottnar i första hand i de upplevda möjligheterna att arbeta, inte i synen pÄ arbete pÄ ett principiellt plan. HÀlften av kvinnorna anger att den frÀmsta orsaken till att de inte förvÀrvsarbetar Àr ansvaret för hem och barn. Tre av tio kvinnor anger bristande kvalifikationer och kunskaper i engelska som den frÀmsta orsaken till att de inte arbetar. I likhet med den danska studien indikerar Àven den brittiska undersökningen att det saknas samband mellan graden av religiositet och sysselsÀttning. Ingen av de drygt 600 kvinnorna uppger att det Àr mot islam att kvinnor förvÀrvsarbetar, och endast tvÄ procent anger att det Àr emot familjens heder, izzat (Dyke och James, 2009).

Det fragmentariska empiriska underlaget gör det svÄrt att dra sÀkra slutsatser om eventuella skillnader i instÀllningen till arbete mellan inrikes och utrikes födda personer som stÄr utanför arbetskraften. De studier som genomförts i andra lÀnder indikerar dock att bristande vilja att arbeta inte Àr den frÀmsta förklaringen till att utrikes födda kvinnor deltar i arbetskraften i mindre utstrÀckning Àn inrikes födda. Kulturella eller religiösa vÀrderingar förefaller inte heller vara relevanta förklaringsfaktorer till det lÀgre arbetskraftsdeltagandet.

51

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

2.4Tidiga insatser för att underlÀtta etableringen pÄ arbetsmarknaden

Trösklarna för utrikes föddas etablering pÄ arbetsmarknaden Àr sÀrskilt höga under de första Ären i Sverige. Bidragande orsaker Àr att de flesta nyanlÀnda har begrÀnsade nÀtverk i det svenska samhÀllet och svaga kunskaper i svenska sprÄket. Arbetslivserfarenhet och utbildning frÄn hemlandet minskar dessutom ofta i vÀrde vid migration till ett nytt land.

Forskning visar att ett fördröjt arbetsmarknadsintrĂ€de för invandrare, pĂ„ samma sĂ€tt som för ungdomar, kan ha lĂ„ngvariga negativa arbetsmarknadseffekter (Nordström Skans, 2005; Åslund och Rooth, 2007). I ekonomiska termer brukar detta kallas för scarring, en effekt som innebĂ€r att arbetslöshetsperioden lĂ€mnar spĂ„r hos individen som pĂ„verkar sannolikheten att fĂ„ ett arbete Ă€ven senare. En empirisk studie som följt individer under perioden 1985–2003 konstaterar att kontakter med arbetsgivare och sociala nĂ€tverk har stor betydelse för intrĂ€det pĂ„ arbetsmarknaden för nyanlĂ€nda invandrare (Eriksson m.fl., 2007). Eftersom flytten till ett nytt land medför att en del av humankapitalet gĂ„r förlorat kan ocksĂ„ tidiga investeringar i utbildning som kan förkorta vĂ€gen in pĂ„ arbetsmarknaden förvĂ€ntas vara samhĂ€llsekonomiskt effektiva (Eriksson, 2010). Även EU-kommissionen har i sina rekommendationer till medlemslĂ€nderna om utformningen av en effektiv integrationspolitik tagit fasta pĂ„ vikten av tidiga, arbetsmarknadsinriktade insatser för etableringen i det nya landet (Europeiska kommissionen, 2007; 2010).

Betydelsen av att prioritera tidiga insatser för personer som riskerar lÄngvarig arbetslöshet har ocksÄ uppmÀrksammats inom arbetsmarknadspolitiken. Modeller för profiling har utvecklats i ett antal lÀnder i syfte att kunna identifiera vem som riskerar lÄngtidsarbetslöshet och möjliggöra tidiga insatser för dem som behöver detta (Forslund och Vikström, 2010). FrÄn och med 2012 har Àven Arbetsförmedlingen börjat tillÀmpa ett sÄdant bedömningsstöd. I detta uppmÀrksammas olika individegenskaper som t.ex. lÄg utbildning, funktionsnedsÀttning och om personen Àr nyanlÀnd invandrare bland de kriterier som ska vara vÀgledande för prioriteringen av tidiga insatser.

För att pÄskynda intrÀdet pÄ arbetsmarknaden erbjuds vuxna flyktingmottagna, som Àr gruppen med lÀngst etableringstid, sÀrskilda etableringsinsatser under den första tiden i Sverige (prop. 2009/10:60). I

52

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

gruppen flyktingmottagna ingÄr flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga som ansökt om uppehÄllstillstÄnd inom tvÄ Är efter den skyddsbehövande. Insatserna omfattar sprÄkundervisning, samhÀllsorientering och arbetsförberedande insatser och kan pÄgÄ under högst 24 mÄnader med möjlighet till ett Ärs överhoppningsbar tid vid sjukdom eller vÄrd av barn pÄ heltid. Inriktningen och upplÀgget pÄ insatserna faststÀlls av Arbetsförmedlingen i en individuellt utformad etableringsplan som ska upprÀttas inom tolv mÄnader frÄn första folkbokföringen i en kommun. En nyanlÀnd flyktingmottagen person har Àven rÀtt att vÀlja en etableringslots som ska hjÀlpa personen att hitta vÀgar in pÄ arbetsmarknaden. Vid deltagande i etableringsinsatser utgÄr en sÀrskild statlig etableringsersÀttning. ErsÀttningen Àr individuell och pÄverkas inte av hushÄllsstorlek eller inkomsterna hos andra personer i hushÄllet. PÄ detta sÀtt ges bÄde kvinnor och mÀn incitament att delta i och fullfölja de insatser som ingÄr i etableringsplanen.

RÀtten till de sÀrskilda etableringsinsatserna och till etableringsersÀttningen omfattar inte andra nyanlÀnda invandrare, exempelvis övriga anhöriginvandrare. De har varken rÀtt till etableringsplan eller tillgÄng till Arbetsförmedlingens sÀrskilda insatser för att hjÀlpa flyktingmottagna att snabbt komma i arbete. I Arbetsförmedlingens instruktion anges dock att myndigheten har ett sÀrskilt ansvar för att erbjuda nyanlÀnda invandrare insatser som frÀmjar en snabb och effektiv etablering pÄ arbetsmarknaden. Myndighetens roll Àr att vara stödjande, samordnande och pÄdrivande i förhÄllande till berörda parter. Exempel pÄ ÄtgÀrder som finns till förfogande för övriga nyanlÀnda invandrare Àr instegsjobb och valideringsinsatser. MÄnga kommuner har ocksÄ sÀrskilda verksamheter som riktar sig till nyanlÀnda som saknar arbete och inkomst.

Undervisning i svenska för invandrare (sfi) ska kommunerna erbjuda alla vuxna som har behov av detta. FrÄn den 1 september 2010 infördes Àven möjligheten att fÄ en s.k. sfi-bonus i samtliga kommuner (prop. 2009/10:188). Bonusen, som syftar till att förstÀrka nyanlÀndas incitament att snabbt lÀra sig svenska, kan betalas ut till nyanlÀnda invandrare (ej arbetskraftsinvandrare och studerande) som uppnÄr minst godkÀnt pÄ kurs B pÄ studievÀg 1, kurs C pÄ studievÀg 2, eller kurs D pÄ studievÀg 3 i sfi inom tolv mÄnader frÄn utbildningens start och inom 15 mÄnader frÄn första folkbokföring i landet.

53

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

I Budgetpropositionen för 2011 aviserade ocksÄ regeringen att kommunerna ska erbjuda samhÀllsorientering Àven till andra grupper Àn de som omfattas av etableringslagen. Regeringen har Ànnu inte Äterkommit med förslag till vilka övriga grupper som ska omfattas och nÀr denna utökade skyldighet ska trÀda i kraft. SamhÀllsorienteringen syftar till att underlÀtta de nyanlÀndas etablering i arbets- och samhÀllslivet genom att ge en grundlÀggande förstÄelse för det svenska samhÀllet. Den ska enligt förordningen (2010:1138) erbjudas sÄ snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprÀttats och normalt vara avslutad under det första Äret i landet.

2.5VĂ„rd av barn kan leda till senarelagd etablering

FÀrre kontakter och insatser den första tiden

FörÀldrapenningen infördes för att ge förÀldrar bÀttre möjligheter att kombinera ansvar för barnen med förvÀrvsarbete (se vidare kapitel 3). Möjligheten till betald förÀldraledighet har ocksÄ ökat kvinnors arbetskraftsdeltagande jÀmfört med om denna möjlighet inte hade funnits (Thoursie, 2005).

En lÄng frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden, som vid ett omfattande uttag av förÀldrapenning, kan dock försvÄra arbetsmarknadsetableringen för alla som saknar anknytning till den svenska arbetsmarknaden. För nyanlÀnda utrikes födda kan uteblivna kontakter och insatser under de första Ären i Sverige göra det svÄrare att bygga upp humankapital som exempelvis svensk arbetslivserfarenhet och kunskaper i svenska jÀmfört med personer som under samma period deltar i etableringsinsatser.

Ett omfattande uttag av förÀldrapenning kan Àven innebÀra sÀmre möjligheter för den nyanlÀnda att bygga upp sitt humankapital efter förÀldraledigheten. Trösklarna för kontakt med centrala aktörer som kommunen och Arbetsförmedlingen riskerar att höjas ju lÀngre tid en person vistas i Sverige med fÄ kontakter utanför den nÀrmaste familjen. I ett pilotprojekt genomförde Arbetsförmedlingen cirka 40 fokusgruppsintervjuer med utrikes födda kvinnor i utanförskap respektive med aktörer som arbetar för att frÀmja deras etablering i samhÀllet. I avrapporteringen konstateras att ett av de frÀmsta hindren för etableringen Àr bristande kontakt med Arbetsförmedlingen och andra centrala aktörer. I de fall kontakt Àr etablerad gÄr den ofta via

54

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

mannen eller barnen, vilket försÀtter kvinnan i en beroendestÀllning (Ramböll Management, 2010a). En lÄng frÄnvaro frÄn arbetsmarknaden, som en lÀngre period av vÄrd av barn eller sjukdom, kan ytterligare öka avstÄndet mellan mÄlgruppen och övriga samhÀllet. Meritutbildning, en aktör som bedriver verksamhet för hemarbetande kvinnor, berÀttar i fokusgrupperna att den största utmaningen Àr att fÄ till stÄnd den första kontakten. Att bjuda in fungerar sÀllan, utan det bÀsta alternativet Àr att arbeta uppsökande och gÄ dit klienterna befinner sig.

För nyanlÀnda som har rÀtt till sÀrskilda etableringsinsatser kan ett lÀngre uttag av förÀldrapenning medföra att de förlorar denna möjlighet till sÀrskilt stöd. NyanlÀnda flyktingar, skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga har rÀtt till insatserna under de första Ären i Sverige. Möjlighet till ett Ärs överhoppningsbar tid finns vid uttag av förÀldrapenning om uttaget sker pÄ heltid. En lÀngre uttagsperiod Àn ett Är innebÀr dock att man avbryter insatserna och inte har möjlighet att Äterkomma. OcksÄ vid uttag av förÀldrapenning pÄ deltid minskar den faktiska möjligheten att delta i etableringsinsatser, eftersom etableringsperioden inte förlÀngs vid ett deltagande pÄ deltid.

NyanlÀnda kvinnor tar förÀldrapenning innan de fÄtt fotfÀste pÄ arbetsmarknaden

Det Ă€r i första hand kvinnor som antingen omfattas av flyktingmottagandet eller hör till gruppen övriga anhöriginvandrare som tar ut förĂ€ldrapenning under de första Ă„ren i Sverige. Bland kvinnor mellan 18 och 50 Ă„r i dessa grupper tog 30 respektive 22 procent ut förĂ€ldrapenning Ă„r 2009. Det kan jĂ€mföras med knappt tio procent av mĂ€nnen (18–50 Ă„r) i flykting- och anhöriggruppen respektive sju procent av kvinnorna i gruppen övriga invandrare.2 Drygt hĂ€lften av de nyanlĂ€nda mammorna i flykting- och anhöriggruppen som tog ut förĂ€ldrapenning 2009 hade ett uttag över 30 000 kronor, och var fjĂ€rde hade ett uttag över 50 000 kronor. Mycket fĂ„ personer i dessa grupper har rĂ€tt till en inkomstbaserad ersĂ€ttning, utan de erhĂ„ller nĂ€stan uteslutande grundersĂ€ttningen pĂ„ 180 kronor per

2 Enligt Gerdes och Wadensjö (2008) Àr antalet invandrare frÄn EU-lÀnder som kommit till Sverige för att arbeta och som fortfarande befinner sig i Sverige lÀgre Àn vad statistiken visar, eftersom flytt frÄn Sverige inte alltid anmÀls. Andelen av förÀldrarna frÄn andra EU-lÀnder som tar ut förÀldrapenning Àr dÀrmed sannolikt högre Àn vad statistiken visar.

55

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

dag (avsnitt 4.3). Belopp över 30 000 kronor innebÀr dÀrmed att kvinnorna vanligen tar ut förÀldrapenning för vÄrd av barn pÄ heltid.

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn, STATIV.

De nyanlÀnda kvinnorna som tog ut förÀldrapenning 2009 saknade mycket ofta inkomst frÄn arbete samma Är (se figur 2.9). Det gÀller Àven de mammor som under samma Är tog ut förÀldrapenning med mindre Àn 50 000 kronor och som alltsÄ inte tog ut förÀldrapenning pÄ heltid under hela 2009. Avsaknaden av löneinkomst indikerar att de flesta nyanlÀnda kvinnor som tar ut förÀldrapenning gör detta innan de hunnit etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Papporna tycks i högre grad ta ut förÀldrapenning efter att de etablerat sig pÄ arbetsmarknaden.

56

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

Flyktingmottagna

100%

80%

60%

40%

20%

0%

<10 tkr 10-30 tkr 30-50 tkr > 50 tkr Ej f.p Kvinnor MĂ€n

Anhöriginvandrare

100%

80%

60%

40%

20%

0%

<10 tkr 10-30 tkr 30-50 tkr > 50 tkr Ej f.p

  Kvinnor   MÀn
   
   

Anm: Uppgifterna avser personer som folkbokfördes i Sverige under Ă„ren 2006–2009.

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn, STATIV.

Full förÀldrapenning ocksÄ för större barn

NyanlÀnda förÀldrar kan ta ut förÀldrapenning för bÄde utrikes födda barn och barn som föds i Sverige fram tills dess att barnet fyller Ätta Är. Det Àr möjligt eftersom rÀtten till förÀldrapenning Àr knuten till barnets och vÄrdnadshavarens bosÀttning (folkbokföring) i Sverige. Omfattningen av nyanlÀnda mammors och pappors uttag av förÀldrapenning pÄverkas dÀrmed bÄde av om de

57

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

tar ut dagar för vÄrd av Àldre barn (upp till Ätta Är) som invandrat tillsammans med dem och av om de vÄrdar barn som föds efter invandringen till Sverige. För vissa nyanlÀnda förÀldrar finns dÀrmed möjligheten att vÄrda barn med förÀldrapenning under lÄng tid (se vidare kapitel 4).

År 2011 fick cirka 9 500 utrikes födda barn 0–7 Ă„r uppehĂ„llstillstĂ„nd eller uppehĂ„llsrĂ€tt i Sverige, vilket var nĂ„got fler Ă€n föregĂ„ende Ă„r.3 Vart fjĂ€rde barn (ca 2 300) hörde till gruppen flyktingmottagna. Bland övriga anhöriginvandrare som fick uppehĂ„llstillstĂ„nd Ă„r 2011 var cirka 1 200 barn under Ă„tta Ă„r. Det motsvarade 13 procent av alla de utrikes födda barn 0–7 Ă„r som fick uppehĂ„llstillstĂ„nd eller registrerad uppehĂ„llsrĂ€tt detta Ă„r. Övriga 63 procent var framför allt barn till EU/EES-medborgare eller till arbetskraftsinvandrare.

Åldersfördelningen inom bĂ„de anhörig- och flyktinggruppen Ă€r jĂ€mn. Cirka 85 procent av barnen som fick uppehĂ„llstillstĂ„nd Ă„r 2011 var ett Ă„r eller Ă€ldre. Andelen barn under ett Ă„r av det totala antalet barn under Ă„tta Ă„r som beviljats uppehĂ„llstillstĂ„nd som flykting- eller anhöriginvandrare har varierat mellan elva och 19 procent per Ă„r under perioden 2002–2011. Eftersom uppehĂ„llstillstĂ„nd som söks för anknytning till en i Sverige bosatt person kan beviljas ett Ă„r och invandringen ske Ă„ret efter Ă€r barnen i genomsnitt nĂ„got Ă€ldre vid invandringstillfĂ€llet Ă€n vad statistiken över Ă„lder vid beviljat uppehĂ„llstillstĂ„nd anger.

Antalet barn som beviljades uppehÄllstillstÄnd i gruppen flyktingmottagna minskade markant mellan 2009 och 2010 (figur 2.10). Detta kan till stor del förklaras med Àndrade förutsÀttningar för prövning av uppehÄllstillstÄnd efter Migrationsöverdomstolens beslut i slutet av 2009 och början av 2010 om skÀrpta krav för faststÀllande av den sökandes identitet. FörÀndringen pÄverkade framför allt möjligheterna att fÄ uppehÄllstillstÄnd för anhöriga till flyktingar frÄn Somalia och Irak, vilka till följd av situationen i sitt hemland har mycket svÄrt att uppvisa de handlingar som krÀvs för att styrka identiteten. Andelen beviljade ansökningar om uppehÄllstillstÄnd av anknytningsskÀl för sökande frÄn Somalia minskade till följd av detta frÄn 52 procent under 2009 till sju procent 2010. Gruppen flyktinganhöriga som inte har kunnat beviljas uppehÄllstillstÄnd under 2010 och 2011 bestÄr till huvuddelen av kvinnor och barn vars mÀn respektive fÀder redan befinner sig i Sverige.

3 Adoptivbarn Àr exkluderade.

58

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

Flyktingmottagna

Övriga anhöriginvandrare

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

2003

2002

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000
0 Ă„r 1 Ă„r 2 Ă„r 3 Ă„r 4 Ă„r 5 Ă„r 6 Ă„r 7 Ă„r
               

Anm: Observera att uppehÄllstillstÄnd som söks pÄ anknytning till en i Sverige bosatt person kan beviljas ett Är och invandringen ske Äret efter.

I gruppen flyktingmottagna ingÄr Àven barn som beviljats uppehÄllstillstÄnd till följd av verkstÀllighetshinder.

KĂ€lla: Migrationsverket.

Migrationen har i sig en positiv inverkan pÄ barnafödandet efter ankomsten till Sverige, vilket brukar kallas migrationseffekten. BenÀgenheten att fÄ barn Àr som störst bland utrikes födda kvinnor

59

Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda SOU 2012:9

som varit i Sverige i upp till tvÄ Är. SÀrskilt stor Àr migrationseffekten bland kvinnor som invandrar frÄn medel- och lÄginkomstlÀnder utanför Europa, och som i första hand kommer till Sverige som flyktingar eller som anhöriginvandrare (SCB, 2008). Otrygga levnadsförhÄllanden i hemlandet i kombination med migrationen kan leda till att flyktingar skjuter upp barnafödandet till ankomsten till Sverige. Bland anhöriginvandrare kan ett högt barnafödande under de första Ären i Sverige förklaras med familjebildning och att familjer Äterförenas.

2.6Sammanfattning

Utrikes födda personer i allmÀnhet och utrikes födda kvinnor i synnerhet har en lÀgre sysselsÀttningsgrad Àn inrikes födda personer, Àven efter lÄng tid i landet. SÀrskilt stora svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden möter kvinnor inom grupperna flyktingmottagna och anhöriginvandrare. SysselsÀttningsgapet mellan inrikes och utrikes födda har trendmÀssigt ökat sedan slutet av 1980-talet, för kvinnor med hela 13 procentenheter.

Att utrikes födda har ett sÀmre arbetsmarknadsutfall Àn inrikes födda kan förklaras med en kombination av utbuds- och efterfrÄgefaktorer. NyanlÀnda kvinnor möter dubbla trösklar. Som nyanlÀnda har de ofta ett för den svenska arbetsmarknaden mindre relevant humankapital och ett sÀmre nÀtverk, vilket pÄverkar möjligheten att fÄ ett arbete. Som kvinnor tar de ett större ansvar för det obetalda hemarbetet, vilket tillsammans med andra faktorer pÄverkar möjligheten att delta i arbetskraften.

Utrikes födda kvinnors och mÀns lÀgre sysselsÀttningsgrad tycks dock inte bero pÄ en bristande vilja att arbeta. I stÀllet visar utredningens skattningar att arbetssökande utrikes födda kvinnor och mÀn har en för arbetsmarknadsutfallet potentiellt sett mer gynnsam instÀllning till arbete Àn vad arbetssökande personer födda i Sverige har. De söker ocksÄ arbete mer intensivt Àn inrikes födda.

Den första tiden i Sverige Àr sÀrskilt betydelsefull för en lyckad integration. Det Àr dÄ ett nytt sprÄk ska lÀras in, nya nÀtverk ska byggas och kompetensen byggas pÄ eller översÀttas sÄ att den blir gÄngbar i det nya landet. Forskning visar att ett fördröjt arbetsmarknadsintrÀde för invandrare, pÄ samma sÀtt som för ungdomar, kan ha lÄngvariga negativa arbetsmarknadseffekter. För nyanlÀnda förÀldrar kan ett lÄngt och intensivt uttag av förÀldrapenning

60

SOU 2012:9 Situationen pÄ arbetsmarknaden för utrikes födda

försvÄra eller skjuta upp möjligheterna att delta i sfi och andra arbetsförberedande insatser. Trösklarna för kontakt med centrala aktörer som kommunen och Arbetsförmedlingen riskerar att höjas ju lÀngre tid en person vistas i Sverige med fÄ kontakter utanför den nÀrmaste familjen. För nyanlÀnda som omfattas av etableringslagen medför dessutom en för lÄng frÄnvaro att de förlorar rÀtten till etableringsersÀttning och de sÀrskilda etableringsinsatserna.

Det Àr i första hand nyanlÀnda kvinnor inom grupperna flyktingmottagna och övriga anhöriginvandrare som tar ut förÀldrapenning. De allra flesta av dessa kvinnor saknar löneinkomst, vilket visar att förÀldrapenning ofta tas ut innan mammorna hunnit etablera sig pÄ arbetsmarknaden.

FörĂ€ldrapenning kan tas ut för bĂ„de inrikes och utrikes födda barn fram tills dess att barnet fyllt Ă„tta Ă„r. År 2011 beviljades 9 500 utrikes födda barn under Ă„tta Ă„r uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige. Bland barnen under Ă„tta Ă„r som hör till flykting- och anhöriggruppen var 85 procent ett Ă„r eller Ă€ldre. Migrationen har ocksĂ„ ett positivt samband med barnafödandet under den första tiden i Sverige. SĂ€rskilt stor Ă€r migrationseffekten bland kvinnor som kommer som flyktingar och anhöriginvandrare.

61

3 FörÀldrapenningens utformning

3.1FörÀldrapenningens utveckling

Dagens förÀldraförsÀkring infördes 1974, och ersatte dÄ den tidigare moderskapsförsÀkringen som gav mammor möjlighet att vara hemma med barnen nÀr de var smÄ. Genom förÀldraförsÀkringen fick ocksÄ mÀnnen möjlighet att vara hemma med sina barn pÄ samma villkor som kvinnorna. Den nya försÀkringen innebar Àven, till skillnad frÄn moderskapspenningen, att ersÀttningen blev pensionsgrundande och skattepliktig. Reformen syftade till att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande, och motiverades som en viktig jÀmstÀlldhetsreform dÀr kvinnors rÀtt till arbete och mÀns rÀtt till sina barn framhölls (SOU 2005:73).

FrÄn början omfattade förÀldraförsÀkringen enbart förÀldrapenning i samband med barns födelse eller adoption. ErsÀttningen motsvarade 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) och betalades ut under 180 dagar som kunde anvÀndas inom 270 dagar frÄn barnets födelse. För förÀldrar som helt saknade eller hade en mycket lÄg SGI fanns en lÀgsta ersÀttningsnivÄ som motsvarade 25 kronor per dag, en s.k. garantinivÄ. För att pappan skulle vara berÀttigad till en inkomstgrundad ersÀttning krÀvdes att mamman ocksÄ var det.

FörÀldrapenningens utformning har reviderats i flera steg sedan 1974. FörÀndringarna kan indelas i utökad omfattning (antal dagar), förÀndrad ersÀttningsnivÄ, respektive ökade möjligheter till flexibilitet i uttaget (förlÀggning och fördelning av ersÀttningsdagarna).

3.1.1Omfattning

De ursprungliga 180 förĂ€ldrapenningdagarna har under Ă„ren stegvis utökats fram till den senaste ökningen Ă„r 2002 nĂ€r dagens omfattning pĂ„ 480 dagar infördes. År 1994 utgör ett undantag i

63

FörÀldrapenningens utformning SOU 2012:9

sammanhanget, nĂ€r de 90 garantidagarna tillfĂ€lligt slopades. Minskningen av antalet dagar sammanföll dĂ„ med införandet av ett vĂ„rdnadsbidrag, som betalades ut till förĂ€ldrar som valde att avstĂ„ frĂ„n förvĂ€rvsarbete för att sjĂ€lva ta hand om barnet. Året dĂ€rpĂ„, 1995, Ă„terstĂ€llde den nytilltrĂ€dda socialdemokratiska regeringen antalet dagar i förĂ€ldrapenningen till 450 dagar och vĂ„rdnadsbidraget togs bort.1

Antal dagar

600                            
500                            
400                            
300                            
200                            
100                            
0                            
1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1196 1998 2000 2002
KÀlla: FörsÀkringskassan (2011).                      

3.1.2ErsÀttningsnivÄer

Den utökade omfattningen av förĂ€ldrapenningen har delvis Ă„tföljts av förĂ€ndringar i vilka ersĂ€ttningsnivĂ„er som gĂ€ller för olika dagar. FörĂ€ndringarna har skett pĂ„ flera olika sĂ€tt. En variant Ă€r typen av ersĂ€ttning. NĂ€r förĂ€ldrapenningen infördes baserades ersĂ€ttningen helt och hĂ„llet pĂ„ den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) med en lĂ€gsta garantinivĂ„ för personer med lĂ„g eller ingen SGI. År 1978 utökades förĂ€ldrapenningen med en sĂ€rskild förĂ€ldrapenning pĂ„ 90

1 VÄrdnadsbidraget Äterinfördes i en annan form 2008, dÄ den borgerliga Alliansregeringen införde en möjlighet för kommunerna att erbjuda kommunala vÄrdnadsbidrag.

64

SOU 2012:9 FörÀldrapenningens utformning

dagar, varav 30 dagar ersattes med garantinivĂ„n oavsett storleken pĂ„ förĂ€ldrarnas SGI. FörĂ€ndringen innebar sĂ„ledes att den inkomstbaserade, och dĂ€rmed varierande, ersĂ€ttningen kompletterades med en lĂ„g och för alla lika nivĂ„. Systemet behölls efter 1986 dĂ„ de olika förĂ€ldrapenningdagarna slogs samman. År 2002 slopades sedan begreppet garantinivĂ„ och ersattes med förĂ€ldrapenning enligt lĂ€gstanivĂ„ (lika för alla förĂ€ldrar) respektive grundnivĂ„ (för förĂ€ldrar med inga eller lĂ„ga inkomster eller som inte uppfyller kvalificeringsvillkoret för ersĂ€ttning motsvarande den sjukpenninggrundande inkomsten), vilka tillsammans med sjukpenningnivĂ„n utgör stommen i dagens modell för förĂ€ldrapenning.

En annan förĂ€ndring rör ersĂ€ttningsnivĂ„ernas storlek. NĂ€r förĂ€ldrapenningen infördes motsvarade ersĂ€ttningen 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Denna nivĂ„ behölls fram till 1995, dĂ„ ersĂ€ttningsnivĂ„n sĂ€nktes till 80 procent med undantag för de mĂ„nader som var reserverade för respektive förĂ€lder. Under efterföljande Ă„r sĂ€nktes ersĂ€ttningsnivĂ„n ytterligare till 75 procent. År 1998 Ă„terinfördes ersĂ€ttningsnivĂ„n pĂ„ 80 procent, vilket Ă€ven gĂ€ller i dag.2

ErsĂ€ttningsnivĂ„ernas storlek har under Ă„ren Ă€ven förĂ€ndrats vad gĂ€ller de fasta belopp som utgjort lĂ€gstanivĂ„ respektive grundnivĂ„ (före 2002 kallad garantinivĂ„). Beloppen höjdes framför allt under 2000-talets första hĂ€lft. Mellan 1974 och 2001 höjdes beloppet för grundnivĂ„n, som en förĂ€lder med lĂ„g eller ingen sjukpenninggrundande inkomst erhöll, i smĂ„ steg. DĂ€refter höjdes grundnivĂ„n i förhĂ„llandevis stora etapper – frĂ„n 60 kronor till 120 kronor Ă„r 2002, till 150 kronor Ă„r 2003, samt slutligen Ă„r 2004 till dagens nivĂ„ pĂ„ 180 kronor per dag. En liknande utveckling kĂ€nnetecknar lĂ€gstanivĂ„n, som alla förĂ€ldrar erhĂ„ller för ett visst antal dagar. NĂ€r lĂ€gstanivĂ„dagarna infördes i samband med den sĂ€rskilda förĂ€ldrapenningen 1978 var ersĂ€ttningen 32 kronor per dag. Denna nivĂ„ höjdes löpande fram till 1987, dĂ„ nivĂ„n faststĂ€lldes till 60 kronor per dag, vilken sedan förblev oförĂ€ndrad fram till halvĂ„rsskiftet 2006. Den 1 juli 2006 infördes en ny, högre, lĂ€gstanivĂ„ pĂ„ 180 kronor per dag, som gĂ€ller Ă€n i dag.

2 Den inkomstbaserade ersÀttningen har sedan 1 juli 2006 ett tak pÄ 10 prisbasbelopp. Innan dess motsvarade taket 7,5 prisbasbelopp.

65

FörÀldrapenningens utformning SOU 2012:9

3.1.3FörlÀggning och fördelning av uttaget

I det ursprungliga systemet för förÀldrapenning var ersÀttningen knuten till tiden för barnets födelse. Den förÀlder som huvudsakligen vÄrdade barnet hade rÀtten till förÀldrapenning. Mamman hade dock en sÀrskild rÀtt till förÀldrapenning 60 dagar före den berÀknade nedkomsten och under 29 dagar efter barnets födelse utan att det stÀlldes krav pÄ att hon vÄrdade barnet. Dessutom hade pappor med ett tidigare barn en sÀrskild rÀtt till tio dagar i samband med barnets födelse.

År 1978 kompletterades förĂ€ldrapenningen med den sĂ€rskilda förĂ€ldrapenningen pĂ„ 90 dagar. Den sĂ€rskilda förĂ€ldrapenningen kunde tas ut fram tills dess att barnet fyllde Ă„tta Ă„r eller hade avslutat det första skolĂ„ret, och möjliggjorde dĂ€rmed förĂ€ldraledighet med viss ersĂ€ttning Ă€ven för vĂ„rd av Ă€ldre barn. RĂ€tten till den sĂ€rskilda förĂ€ldrapenningen var inte knuten till den person som primĂ€rt vĂ„rdade barnet, utan fördelades lika mellan förĂ€ldrarna om bĂ„da var vĂ„rdnadshavare. FörĂ€ldrarna gavs dock möjlighet att genom anmĂ€lan till FörsĂ€kringskassan avstĂ„ dagar till förmĂ„n för den andra förĂ€ldern.

De tvÄ förmÄnerna förÀldrapenning i samband med barns födelse och sÀrskild förÀldrapenning fördes Är 1986 samman till en förmÄn, vilken kallades förÀldrapenning. Sammanslagningen medförde att tidsramen för uttaget begrÀnsades, dÄ den nya hopslagna förÀldrapenningen i princip endast kunde tas ut fram till det att barnet fyllde fyra Är respektive inom fyra Är efter det att adoptivförÀldrar fÄtt barnet i sin vÄrd. Tre Är senare, 1989, förlÀngdes detta tidsintervall igen, och hela förÀldrapenningen blev möjlig att ta ut fram till att barnet fyllt Ätta Är eller avslutat det första skolÄret.

År 1995 förĂ€ndrades riktlinjerna som rör rĂ€tten till förĂ€ldrapenning. FrĂ„n att endast delar av förĂ€ldrapenningen tidigare varit lika fördelad mellan förĂ€ldrarna, infördes nu lika rĂ€tt till alla dagar i förĂ€ldrapenningen. I samband med detta infördes ocksĂ„ en reserverad mĂ„nad som den ena förĂ€ldern inte kunde vĂ€lja att överlĂ„ta till den andra förĂ€ldern. År 2002 utökades antalet reserverade dagar till 60 dagar. De reserverade mĂ„naderna kom att kallas för pappamĂ„nader, eftersom de i huvudsak kom att innebĂ€ra en förĂ€ndring för pappornas uttag. PappamĂ„naderna ingĂ„r som en del av förĂ€ldrapenningen Ă€ven i dag.

För att öka incitamenten att dela förÀldrapenninguttaget lika mellan förÀldrarna infördes en jÀmstÀlldhetsbonus Är 2008. JÀmstÀlldhetsbonusen Àr konstruerad som ett skatteavdrag som ökar i storlek ju jÀmnare fördelningen Àr. Bonusen ges till den förÀlder

66

SOU 2012:9 FörÀldrapenningens utformning

som tagit ut flest dagar med förÀldrapenning. FrÄn den 1 januari 2012 behöver förÀldrar inte ansöka om jÀmstÀlldhetsbonusen, utbetalningen sker i stÀllet direkt frÄn Skatteverket efter att myndigheten informerats om uttaget frÄn FörsÀkringskassan.

3.2Dagens förÀldrapenning

Dagens modell för förÀldrapenning bygger pÄ samma grundprinciper som 1974 Ärs förÀldrapenningmodell. FörÀldrapenningen syftar till att skapa möjligheter för bÄde kvinnor och mÀn att kombinera förvÀrvsarbete eller studier med förÀldraskap. FörÀldrapenningen Àr Àven tÀnkt att tÀcka en större del av inkomstbortfallet som förÀldraledigheten innebÀr. Detta för att ge förÀldrar möjlighet att ta hand om sina barn under en lÀngre sammanhÀngande period nÀr barnen Àr smÄ och samtidigt kunna behÄlla sin anknytning till arbetslivet.

FörÀldrapenning kan betalas ut till barnets förÀldrar, adoptivförÀldrar eller till den som Àr sÀrskilt förordnad vÄrdnadshavare. Dessutom kan förÀldrapenning betalas ut till den som bor tillsammans med förÀldern och

har eller har haft andra gemensamma barn med förĂ€ldern,

ï‚·Ă€r eller har varit gift med förĂ€ldern,

ï‚·Ă€r eller har varit registrerad partner med förĂ€ldern.

ErsÀttning betalas ut under totalt 480 heldagar per barn fram tills dess att barnet fyller Ätta Är eller avslutar första klass. För adoptivbarn kan förÀldrapenning tas ut som lÀngst till barnets tioÄrsdag. FörÀldrapenningen bygger pÄ en flexibel modell, dÀr de enskilda mottagarna har stora möjligheter att sjÀlva bestÀmma upplÀgget. Uttag kan göras som enstaka dagar eller i lÄnga sammanhÀngande perioder, i samband med barnets födelse eller nÀr barnet Àr nÄgra Är gammalt. Vidare kan förÀldrapenningen betalas ut som hel, tre fjÀrdedels, halv, en fjÀrdedels eller en Ättondels ersÀttning. Beroende pÄ hushÄllets övriga inkomster kan en mottagare sÄledes vara hemma med sitt barn lÀngre Àn 480 kalenderdagar. De flexibla uttagsmöjligheterna medför vidare att tvÄ förÀldrar kan vara hemma med barnet samtidigt, förutsatt att bÄda tar ut partiell ersÀttning som totalt inte överstiger en hel ersÀttning. FrÄn den 1 januari 2012 Àr det Àven möjligt för förÀldrarna att vara lediga med förÀldrapenning sam-

67

FörÀldrapenningens utformning SOU 2012:9

tidigt i 30 dagar under barnets första levnadsÄr. Systemet Àr Àven flexibelt vad gÀller fördelningen av dagar mellan tvÄ vÄrdnadshavare. En vÄrdnadshavare kan vÀlja att avstÄ frÄn rÀtten till förÀldrapenning till förmÄn för den andra vÄrdnadshavaren, med undantag av de 60 dagar som Àr reserverade för vardera personen. Detta innebÀr att en enskild vÄrdnadshavare som delar vÄrdnaden med en annan person kan vara hemma med ersÀttning motsvarande totalt 420 heldagar. En ensam vÄrdnadshavare har rÀtt till alla dagarna.

Arbetstagares rÀtt till ledighet för vÄrd av egna barn regleras i FörÀldraledighetslagen (1995:584). Lagen ger förÀldrar som Àr anstÀllda rÀtt att vara lediga pÄ heltid för barn under 18 mÄnader, samt rÀtt att förkorta arbetstiden med upp till en fjÀrdedel för barn under Ätta Är. FörÀldern har ocksÄ rÀtt till ledighet vid uttag av förÀldrapenning motsvarande omfattningen av förÀldrapenninguttaget. Ledigheten fÄr delas upp pÄ högst tre perioder under ett kalenderÄr.3

FörĂ€ldrapenningen har tre olika ersĂ€ttningsnivĂ„er. Mottagare med en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fĂ„r under 390 dagar ersĂ€ttning enligt sjukpenningnivĂ„n, vilken motsvarar knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till en Ă„rsinkomst pĂ„ tio basbelopp.4 Den inkomstbaserade ersĂ€ttningen syftar till att skapa incitament för kvinnor och mĂ€n att skaffa barn efter etablering pĂ„ arbetsmarknaden. För de första 180 förĂ€ldrapenningdagarna enligt sjukpenningnivĂ„n finns ett sĂ€rskilt kvalifikationskrav som innebĂ€r att mottagaren mĂ„ste ha varit försĂ€krad för en ersĂ€ttning över 180 kronor per dag i minst 240 dagar i följd före barnets födelse. Om villkoret inte uppfylls betalas ersĂ€ttning ut med 180 kronor per dag. För övriga 210 dagar som kan betalas ut enligt sjukpenningnivĂ„n saknas motsvarande krav pĂ„ viss tids försĂ€kring. Personer med lĂ„g eller ingen SGI fĂ„r ersĂ€ttning enligt en grundnivĂ„, vilken utgörs av 180 kronor per dag i 390 dagar. Resterande 90 dagar motsvaras av sĂ„ kallade lĂ€gstanivĂ„dagar som ger samma ersĂ€ttning till alla vĂ„rdnadshavare, oavsett vilken SGI de har. Även lĂ€gstanivĂ„n motsvarar 180 kronor per dag för barn födda 1 juli 2006 eller senare. För barn födda före 1 juli 2006 uppgĂ„r lĂ€gstanivĂ„n till 60 kronor per dag. För de flesta vĂ„rdnadshavare Ă€r

3En individuell överenskommelse kan göras mellan arbetsgivare och arbetstagare om att dela upp ledigheten pÄ fler perioder.

4År 2012 motsvarade tio basbelopp 440 000 kronor. Den inkomstbaserade dagersĂ€ttningen berĂ€knas genom att förĂ€lderns sjukpenninggrundande inkomst multipliceras med 0,97 och dĂ€refter med 0,8. Summan delas slutligen med 365.

68

SOU 2012:9 FörÀldrapenningens utformning

det sÄledes inte lÀngre nÄgon skillnad mellan grundersÀttning och ersÀttning utifrÄn lÀgstanivÄn, eftersom bÄda nivÄerna ligger pÄ 180 kronor per dag för barn födda efter juni 2006. Samtliga ersÀttningar Àr pensionsgrundande och skattepliktiga.

FörÀldrapenningens tre ersÀttningsnivÄer kan relateras till antingen bosÀttningsbaserade eller arbetsbaserade försÀkringar. Enligt SocialförsÀkringsbalken hör ersÀttningar pÄ grund- och lÀgstanivÄn till den bosÀttningsbaserade försÀkringen (5 kap. 3 § SFB) eftersom dessa tvÄ ersÀttningar syftar till att ge ett grundskydd. ErsÀttning utifrÄn sjukpenningnivÄn Àr en arbetsbaserad försÀkring som ersÀtter inkomstbortfall (6 kap. 6 § SFB).

RÀtten till förÀldrapenning enligt lÀgstanivÄ respektive grundnivÄ Àr knuten till barnets och vÄrdnadshavarens bosÀttning (folkbokföring) i Sverige. Detta innebÀr att förÀldrar som har barn nÀr de invandrar till Sverige fÄr rÀtt till 480 dagars förÀldrapenning för de barn som Àr upp till Ätta Är gamla. Dessa dagar kan pÄ samma sÀtt som för barn födda i Sverige tas ut tills dess att barnet fyller Ätta Är. HÀr utgör invandring frÄn andra EU-lÀnder i vissa fall ett undantag. Om en förÀlder tidigare har fÄtt en moderskaps- eller likvÀrdig faderskapsförmÄn i nÄgot annat medlemsland, rÀknas denna förmÄn av mot förÀldrapenningen i Sverige.

3.3VĂ„rdnadsbidraget

Sedan den 1 juli 2008 har kommunerna möjlighet att erbjuda vÄrdnadsbidrag för barn mellan ett och tre Är. VÄrdnadsbidraget Àr avsett att möjliggöra en mjukare övergÄng mellan förÀldraledighet och förvÀrvsarbete och riktar sig till de förÀldrar som vill vara hemma lÀngre med sina barn Àn vad förÀldraförsÀkringen medger, eller som vill gÄ ner i arbetstid. Bidraget Àr skattefritt och uppgÄr till maximalt 3 000 kronor per barn och mÄnad. Om barnet inte deltar i offentligt finansierad förskoleverksamhet utgÄr fullt vÄrdnadsbidrag. Kommunerna har ocksÄ möjlighet att införa vÄrdnadsbidrag pÄ deltid. De avgör i detta fall sjÀlva hur nÀrvaron i förskolan ska samspela med avtrappningen av vÄrdnadsbidraget.

VÄrdnadsbidraget kan inte kombineras med vissa bidrag och ersÀttningar, till exempel förÀldrapenning, aktivitetsstöd, etableringsersÀttning eller arbetslöshetsersÀttning. Bidraget pÄverkar inte den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), som hÄlls skyddad, förutsatt att mottagarens SGI inte omprövats under perioden med vÄrd-

69

FörÀldrapenningens utformning SOU 2012:9

nadsbidrag pÄ grund av att han eller hon beviljats sjukersÀttning, tjÀnstepension eller livrÀnta.

År 2010 hade 113 kommuner infört vĂ„rdnadsbidrag. Totalt beviljades bidraget till drygt 6 000 personer, varav drygt 90 procent var kvinnor. Personer med utlĂ€ndsk bakgrund var överrepresenterade bland dem som beviljades vĂ„rdnadsbidrag (35 procent). FörĂ€ldrar med utlĂ€ndsk bakgrund utgjorde 26 procent av alla förĂ€ldrar i Sverige med barn mellan ett och tre Ă„r 2010 (SCB, 2011a).

3.4Barnets bÀsta

FörÀldrapenningen Àr en del av den ekonomiska familjepolitiken, vars mÄl Àr att skapa goda och trygga uppvÀxtvillkor för barn och ungdomar, att ge förutsÀttningar för familjer att fÄ tid tillsammans och att uppmuntra jÀmstÀllda familjer. Barnperspektivet Àr en bÀrande del. Principen om barnets rÀtt till trygga och utvecklande uppvÀxtförhÄllanden ska vara vÀgledande i familjepolitiken, liksom barnets rÀtt till delaktighet och inflytande över frÄgor som rör barnet i förhÄllande till barnets Älder och mognad (prop. 2011/12:1). Familjepolitiken, liksom FN:s barnkonvention, utgÄr ifrÄn att förÀldrarna Àr de som har huvudansvaret för barnets vÀlbefinnande och ska utifrÄn barnets vÀlbefinnande och familjens livssituation se till barnets bÀsta. I förÀldraförsÀkringen kan barnperspektivet förstÄs som de yngsta barnens behov av, och rÀtt till, anknytning, trygghet, god omvÄrdnad, stimulerande utveckling och goda relationer (Nyberg, 2005).

Forskningen om vilka effekter förÀldrapenningen har för barnen Àr relativt begrÀnsad. De flesta studier fokuserar pÄ förÀldrapenningens betydelse för förÀldrarna i termer av exempelvis löneutveckling och fördelning av obetalt arbete. De studier som genomförts med utgÄngspunkt frÄn barnperspektivet pekar dock pÄ att betald förÀldraledighet under barnets första tid har en positiv effekt pÄ barnets hÀlsotillstÄnd. Det finns bland annat ett starkt samband mellan betald förÀldraledighet under barnets första Är och en lÄg spÀdbarnsdödlighet (Tanaka, 2005; Ferrarini och Norström, 2010). En studie frÄn USA har vidare visat att en tidig ÄtergÄng till arbetet (inom tolv veckor efter barnets födelse) har en negativ inverkan pÄ barnets hÀlsa (Berger m.fl., 2005).

Effekterna för barnen av förÀldraledighet nÀr barnen Àr Àldre Àr mindre entydiga. Olika barn har olika behov. Det gÀller i synnerhet

70

SOU 2012:9 FörÀldrapenningens utformning

barn som invandrar till Sverige och som kommer till en ny miljö med ett nytt sprÄk. I Socialstyrelsens handbok för adoption anges att adopterade barns förskolestart bör anpassas efter barnets anknytningsprocess, kÀnslighet för separationer, mognad och fas i utvecklingen (Socialstyrelsen, 2008). Barn som invandrar tillsammans med sina förÀldrar har inte samma anknytningsbehov som adopterade barn, men kan ocksÄ behöva tid för anpassning i det nya landet. Ett otryggt och traumatiserat barn kan i vissa fall mÄ bÀst av att vara hemma med sina förÀldrar under den första tiden i Sverige. Om förÀldrarna sjÀlva Àr traumatiserade kan det Ä andra sidan vara bÀttre för barnet att fÄ möjlighet att knyta an ocksÄ till andra vuxna och barn utanför den egna familjen. Barnets bÀsta varierar dÀrför med varje enskilt barn.

PÄ en övergripande nivÄ pekar dock ett antal studier pÄ att barn som har gÄtt i förskola i regel har en bÀttre kognitiv och sprÄklig förmÄga Àn barn som i första hand fÄtt hembaserad omsorg. Förskolebarn klarar sig ocksÄ bÀttre i skolan (FolkhÀlsoinstitutet, 2009; Andersson 1989; 1992). Effekterna Àr sÀrskilt stora för barn frÄn fattiga och resurssvaga familjer, för vilka förskolan bidrar till ökad vÀlfÀrd och social mobilitet (Datta Gupta m.fl., 2008). Förskolans positiva effekter Àr i stor utstrÀckning beroende av verksamhetens kvalitet. SÀrskilt barngruppernas storlek och personalens kompetens har betydelse för barnens kognitiva och sprÄkliga utveckling (Brandht och Gislason, 2010).

FörÀldrapenningens utformning har Àven betydelse för barnens ekonomiska villkor. En kvantitativ studie av 18 OECD-lÀnder visar att det finns ett starkt samband mellan andelen ekonomiskt utsatta barn och förÀldraförsÀkringens ersÀttningsnivÄ (Ferrarini, 2003). De ekonomiska villkoren under uppvÀxtÄren pÄverkar i sin tur barnens fysiska och psykiska hÀlsa. Flera studier pekar pÄ att barn i socioekonomiskt utsatta familjer löper högre risk för dödlighet, skador, kroppslig sjuklighet och psykisk ohÀlsa under bÄde barndomen och vuxenlivet (Batljan, 2005).

Sverige och övriga nordiska lĂ€nder har en lĂ€gre andel ekonomiskt utsatta barn Ă€n andra OECD-lĂ€nder, vilket bland annat beror pĂ„ en relativt generös inkomstbaserad ersĂ€ttning (Ferrarini, 2003). ErsĂ€ttningen i förĂ€ldrapenningen till förĂ€ldrar som saknar sjukpenninggrundande inkomst Ă€r dock betydligt lĂ€gre – 5 400 kronor per mĂ„nad före skatt om uttaget sker pĂ„ heltid sju dagar i veckan. Riksnormen för försörjningsstöd Ă„r 2012 uppgĂ„r till 5 910 kronor för en ensamstĂ„ende vuxen med ett barn mellan ett och tvĂ„

71

FörÀldrapenningens utformning SOU 2012:9

Är. Det gÄr inte att göra en direkt jÀmförelse mellan försörjningsstödet och grundnivÄn i förÀldrapenningen, eftersom förÀldrar som tar ut förÀldrapenning kan ha en högre samlad inkomst.5 Ett lÄngvarigt uttag pÄ grundnivÄ medför dock en ökad risk för ekonomisk utsatthet i dessa familjer.

3.5FörÀldrapenningens utformning i andra lÀnder

3.5.1Sverige hör till de mest generösa lÀnderna

Sverige Ă€r ett av de lĂ€nder i vĂ€rlden som lĂ€gger mest resurser pĂ„ förĂ€ldraförsĂ€kringen. År 2010 uppgick Sveriges utgifter för den ekonomiska familjepolitiken till drygt tvĂ„ procent av bruttonationalprodukten (BNP). De övriga nordiska lĂ€nderna lĂ„g pĂ„ ungefĂ€r samma nivĂ„, vilket placerar lĂ€nderna pĂ„ en europeisk toppnivĂ„ (FörsĂ€kringskassan, 2011). Sveriges ersĂ€ttningsnivĂ„ Ă€r ocksĂ„ en av de högsta i vĂ€rlden. En jĂ€mförelse av förĂ€ldraförsĂ€kringen i 21 industrilĂ€nder utifrĂ„n de tvĂ„ aspekterna tid och pengar visar att samtliga studerade lĂ€nder ger förĂ€ldrar rĂ€tt att vara lediga i samband med ett barns födelse. Spanien och Frankrike har de mest generösa regelverken vad gĂ€ller rĂ€tt till ledighet (motsvarande cirka sex Ă„r). Huvuddelen av denna ledighet Ă€r dock obetald. Om nivĂ„n pĂ„ ersĂ€ttningen multipliceras med tidsperioden som ersĂ€ttningen tĂ€cker framgĂ„r att de flesta lĂ€nders ersĂ€ttning motsvarar mellan tre mĂ„nader och ett Ă„rs ersĂ€ttning pĂ„ heltid (figur 3.2). Sverige, Norge och Tyskland utmĂ€rker sig som lĂ€nder med de högsta ersĂ€ttningarna.

5 Exempelvis genom barnbidrag och eventuell löneinkomst. Bidrag och andra inkomster rÀknas dock av vid en ansökan om försörjningsstöd.

72

SOU 2012:9 FörÀldrapenningens utformning
Veckor                                    
300                                    
                Betald ledighet motsvarande heltid Obetald ledighet  
250                                    
200                                    
296 294                                  
150                                    
100 123 116 106                              
                                 
      100             52                
50       67 49 44 26 32                  
      40     32 16          
                    25 26      
  47 47 44                 13    
        34           32    
22   21 25 26   28 25 20     24 3
18   16 13 14 18 16 18
          0   11
0                               0  
Spanien Sverige       Zeeland Kanada FinlandBeligien HollandPortugal  
Frankrike Tyskland Norge Irland Italien Japan Australien Danmark USA
ÖsterrikeStorbritannien Grekland Nya   Schweiz

Anm: För att underlÀtta jÀmförelser mellan lÀnderna har den betalda ledigheten i varje land rÀknats om till antal veckor med 100 procents inkomstkompensation.

KĂ€lla: Ray m.fl. (2010).

Sveriges förÀldrapenningmodell utmÀrker sig ocksÄ i ett internationellt perspektiv med avseende pÄ tidsgrÀnsen för uttaget. I EuroparÄdets jÀmförande studie över förÀldraförsÀkringens utformning i de 46 europeiska lÀnder som Àr medlemmar i organisationen framgÄr att det var fyra lÀnder (Bulgarien, Italien, Lettland och Holland) som hade en tidsgrÀns som motsvarar Sveriges, dvs. att förÀldrapenning kan tas ut fram tills dess att barnet fyller Ätta Är utan restriktioner för hur dagarna ska fördelas inom denna period. Majoriteten av lÀnderna har en tidsgrÀns för uttaget som motsvarar fem Är eller mindre frÄn barnets födelse, varav 18 lÀnder Är 2005 hade en tidsgrÀns pÄ tre Är eller mindre. I Tyskland och Danmark kan delar av förÀldrapenningen tas ut fram till barnets Ättonde respektive nionde födelsedag, men majoriteten av dagarna mÄste anvÀndas inom tre Är respektive 46 veckor efter barnets födelse (EuroparÄdet, 2005).

73

FörÀldrapenningens utformning SOU 2012:9

3.5.2Sveriges förÀldrapenning Àr generös ocksÄ i ett nordiskt perspektiv

De nordiska lĂ€nderna uppvisar bĂ„de likheter och skillnader i förĂ€ldrapenningens uppbyggnad. Samtliga nordiska lĂ€nder ger förĂ€ldern en relativt hög kompensation för inkomstbortfallet under ledighetsperioden. I komparativa studier har de nordiska lĂ€nderna beskrivits som “defamiliserande” eftersom barnfamiljer erbjuds mer inkomsöverföringar och service Ă€n i mĂ„nga andra lĂ€nder för att stödja förĂ€ldrar i deras strĂ€van att kombinera arbete med förĂ€ldraskap. LĂ€nderna skiljer sig dock sinsemellan med avseende pĂ„ ersĂ€ttningens storlek och lĂ€ngd. Antalet veckor med inkomstrelaterad ersĂ€ttning varierar frĂ„n knappt 40 veckor (Island) till som mest 70 veckor (Sverige). Om ledighetsperioder som kompenseras med en lĂ„g, fast ersĂ€ttning alternativt ingen ersĂ€ttning alls inkluderas sĂ„ ökar variationerna frĂ„n cirka ett Ă„r (Danmark) till nĂ€stan tre Ă„r (Norge och Finland) (Duvander och Lammi-Taskula, 2010).

Den inkomstrelaterade delen i de nordiska lÀndernas förÀldraförsÀkringar motsvarar som lÀgst 70 procent av förÀlderns tidigare inkomst (i vissa delar av den inkomstrelaterade ersÀttningen i Finland) och som högst 100 procent (i vissa delar av den inkomstrelaterade ersÀttningen i Norge). Storleken pÄ minimibeloppet, den ersÀttning som förÀldrar med lÄg eller ingen tidigare inkomst erhÄller, varierar frÄn cirka tio procent av landets medelinkomst (Norge) till cirka 19 procent av medelinkomsten (Sverige och Finland). I Danmark Àr minimibeloppets storlek beroende av mottagarens Älder och andra ersÀttningar. Högst ersÀttning (26 procent av medelinkomsten) har förÀldrar under 25 Är som fÄtt reducerat socialbidrag. RÀtten till minimibeloppet Àr villkorat med sÀrskilda krav pÄ arbetsmarknadsanknytning. För att ha rÀtt till minimibeloppet mÄste förÀldern antingen vara anstÀlld eller fÄ arbetslöshetsersÀttning, kontant understöd eller starthjÀlp. Personer som Àr arbetslösa men som inte Àr registrerade som arbetssökande fÄr dÀrmed ingen förÀldrapenning i Danmark.

74

SOU 2012:9 FörÀldrapenningens utformning
     
     
     

*För unga förÀldrar under 25 Är som har fÄtt reducerat socialbidrag. Personer utan anknytning till arbetsmarknaden fÄr ingen ersÀttning alls.

**Utgörs av en engÄngssumma pÄ 5 000 Euro efter förlossningen som hÀr har delats upp i tio mÄnader. KÀlla: Duvander och Lammi-Taskula (2010).

De nordiska lĂ€nderna uppvisar ocksĂ„ skillnader vad gĂ€ller tidsgrĂ€nsen för uttaget. Sverige har den vidaste tidsramen. I Danmark mĂ„ste huvuddelen av förĂ€ldrapenningen tas ut innan barnet fyllt ett Ă„r. En förĂ€lder som Ă€r anstĂ€lld kan dock vĂ€lja att spara 8–13 veckor som kan tas ut fram till att barnet fyller nio Ă„r. Arbetslösa förĂ€ldrar kan endast spara Ă„tta veckor. I Norge och Island mĂ„ste förĂ€ldrapenningen tas ut innan barnets treĂ„rsdag. Finland har det minst flexibla systemet. Mammor mĂ„ste ta ut sin mamma- och förĂ€ldraledighet inom cirka tio mĂ„nader efter barnets födelse, och pappor inom cirka elva mĂ„nader efter barnets födelse.

Som komplement till förĂ€ldrapenningen erbjuder samtliga nordiska lĂ€nder ett vĂ„rdnadsbidrag till förĂ€ldrar som sjĂ€lva tar hand om sina barn i stĂ€llet för att barnen deltar i förskoleverksamhet. Bidraget Ă€r utformat pĂ„ ungefĂ€r samma sĂ€tt i alla lĂ€nder och avser vĂ„rd av smĂ„ barn, upp till att barnet Ă€r tvĂ„ Ă„r i Island och upp till att barnet Ă€r tre Ă„r i övriga lĂ€nder. År 2009 motsvarade ersĂ€ttningen cirka tio procent av medelinkomsten i Norge, Sverige och Finland och cirka 25 procent av medelinkomsten i Danmark. För att en förĂ€lder ska kunna beviljas vĂ„rdnadsbidrag i Danmark mĂ„ste han eller hon sakna annan inkomst (Eydal och Rostgaard, 2010).

3.6Sammanfattning

FörÀldrapenningen i Sverige har sedan införandet 1974 utvecklats med avseende pÄ antalet dagar, ersÀttningsnivÄer och regler för uttagets förlÀggning. FörÀndringarna har medfört att förÀldrapenningen blivit allt mer generös och flexibel till sin utformning. Svenska förÀldrar har i dag stora möjligheter att vara hemma med sina barn med ersÀttning under relativt lÄnga perioder, samt att för-

75

FörÀldrapenningens utformning SOU 2012:9

lÀgga uttaget utifrÄn egna önskemÄl och förutsÀttningar. FörÀldrapenning kan tas ut i flera korta perioder eller under lÀngre sammanhÀngande perioder, i samband med barnets födelse eller nÀr barnet Àr Àldre.

Antalet dagar med förÀldrapenning pÄ grund- och lÀgstanivÄ Àr en bosÀttningsbaserad rÀttighet. Utrikes födda barn som bosÀtter sig i Sverige nÀr de Àr nÄgra Är gamla ger förÀldrarna rÀtt till samma antal förÀldrapenningdagar som utfaller vid barns födelse i Sverige. Sedan 2006 omfattar rÀtten 480 dagar med minst 180 kronor per dag som kan tas ut för respektive barn innan barnet fyllt Ätta Är.

Även i ett internationellt perspektiv framstĂ„r Sveriges modell för förĂ€ldrapenning som mycket generös och flexibel. Majoriteten av industrilĂ€nderna har en lĂ€gre ersĂ€ttning och har snĂ€vare tidsramar för under hur lĂ„ng tid efter barnets födelse som uttaget fĂ„r göras. Även nĂ€r de nordiska lĂ€nderna jĂ€mförs utmĂ€rker sig Sverige. Sveriges förĂ€ldrapenning omfattar flest dagar med inkomstbaserad ersĂ€ttning och den lĂ€ngsta uttagsperioden. Sverige har Ă€ven den högsta minimiersĂ€ttningen som inte Ă€r villkorad.

Att förÀldrarna vÄrdar barnet den första tiden efter barnets födelse har visat sig ha en positiv effekt pÄ barnets hÀlsotillstÄnd. Effekterna Àr mindre entydiga för Àldre barn. Barn som har gÄtt i förskola har i regel en bÀttre kognitiv och sprÄklig förmÄga Àn barn som i första hand fÄtt hembaserad omsorg. VÄrd av barn med förÀldrapenning kan ocksÄ pÄverka barnets ekonomiska villkor. Barn i familjer med lÄngvariga uttag av förÀldrapenning pÄ grundnivÄ löper risk för ekonomisk utsatthet.

76

4NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning

4.1En kartlÀggning av förÀldrapenninguttaget de första fyra Ären i Sverige

Det tar avsevÀrt lÀngre tid för nyanlÀnda kvinnor Àn för nyanlÀnda mÀn att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. SvÄrigheterna för utrikes födda kvinnor att komma in pÄ arbetsmarknaden syns Àven i sysselsÀttningsgraden som Àr betydligt lÀgre bland kvinnor födda utomlands Àn för bÄde kvinnor födda i Sverige och utrikes födda mÀn (avsnitt 2.1). MÄnga kvinnor har barn med sig nÀr de invandrar, och mÄnga fÄr ocksÄ barn under de första Ären efter invandringen till Sverige (avsnitt 2.5). VÄrd av barn kan vara en bidragande förklaring till deras problem att komma in pÄ arbetsmarknaden eftersom kvinnornas möjligheter att delta i undervisning i svenska och andra insatser som kan underlÀtta etableringen pÄ arbetsmarknaden begrÀnsas. Trösklarna till arbetsmarknaden riskerar att höjas ytterligare.

FörÀldraförsÀkringens syfte Àr att göra det möjligt för förÀldrar att kombinera förvÀrvsarbete med att ta hand om sina barn nÀr dessa Àr smÄ (avsnitt 3.3). PÄ sÄ sÀtt underlÀttas förÀldrarnas kontinuerliga deltagande pÄ arbetsmarknaden. För nyanlÀnda förÀldrar kan dock förÀldrapenningens generositet i bÄde lÀngd och ersÀttning i stÀllet försena och försvÄra intrÀdet pÄ arbetsmarknaden. I Sverige kan förÀldrar anvÀnda förÀldrapenning tills barnet fyller Ätta Är eller gÄr ut sitt första skolÄr. FörÀldrar som invandrar till Sverige med barn under Ätta Är fÄr lika mÄnga dagar att ta ut i förÀldrapenning som förÀldrar fÄr i samband med barns födelse. FörÀldrar som har flera barn under Ätta Är med sig vid invandringen har följaktligen ocksÄ tillgÄng till dagar för flera barn, vilket i vissa fall kan summera till relativt mÄnga dagar.

77

NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning SOU 2012:9

Utredningens uppdrag att kartlÀgga uttaget av förÀldrapenning bland nyanlÀnda förÀldrar syftar till att öka kunskapen om i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt förÀldrapenningen pÄverkar förutsÀttningarna för nyanlÀnda förÀldrar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Det har inte tidigare gjorts nÄgra mer omfattande registerbaserade studier av nyanlÀnda invandrares anvÀndning av förÀldrapenning. FörsÀkringskassan har dÀrför pÄ utredningens uppdrag genomfört specialbearbetningar av registeruppgifter om förÀldrapenninguttaget bland nyanlÀnda förÀldrar. Resultaten presenteras i underlagsrapporten NyanlÀnda invandrares anvÀndning av förÀldrapenning av docent Ann-Zofie Duvander, Stockholms universitet, och Sten Olsson, FörsÀkringskassan (bilaga 2 till detta betÀnkande).

I utredningens kartlĂ€ggning Ă€r det uttaget bland de nyanlĂ€nda förĂ€ldrarna som följs under deras första fyra Ă„r i Sverige. MĂ„tten som kartlĂ€ggningen inriktas mot beskriver förĂ€ldrapenninguttaget utifrĂ„n förĂ€ldraförsĂ€kringens tre huvuddrag – omfattningen i antal dagar (avsnitt 4.2), ersĂ€ttningsnivĂ„n (avsnitt 4.3), samt flexibiliteten i uttaget (avsnitt 4.4). I avsnitt 4.5 kompletteras bilden av förĂ€ldrarnas uttag med resultaten i en studie dĂ€r uttaget följs för olika kohorter av utrikes födda barn som invandrat till Sverige före Ă„tta Ă„rs Ă„lder (FörsĂ€kringskassan, 2010).

MÄlgrupp och avgrÀnsningar i kartlÀggningen

KartlĂ€ggningen av nyanlĂ€nda förĂ€ldrars uttag av förĂ€ldrapenning avser utrikes födda personer som folkbokfördes i Sverige Ă„r 2006, och visar uttaget av förĂ€ldrapenning under de fyra första Ă„ren i Sverige (2006–2009).1 Eftersom nyanlĂ€nda förĂ€ldrar kan ta ut förĂ€ldrapenning för bĂ„de utrikes födda barn och barn som föds i Sverige fram till dess att barnet fyller Ă„tta Ă„r har de nyanlĂ€nda förĂ€ldrarna delats in i tre grupper:

1.Invandrare som kommer till Sverige under 2006 med barn under Ätta Är och som inte fÄr fler barn under de följande tre Ären (2 132 kvinnor och 2 040 mÀn frÄn lÀnder utanför EU/Norden). Kvinnorna i denna grupp hade i början av 2006 i genomsnitt 1,45 barn under Ätta Är, som i genomsnitt var 3,2 Är. MÀnnen

1 I kartlÀggningen beskrivs uttaget av förÀldrapenning under respektive kalenderÄr. Det innebÀr att förÀldrar som pÄbörjar uttaget i mitten av ett kalenderÄr kan ha tagit ut förÀldrapenning under tolv sammanhÀngande mÄnader utan att det framgÄr i kartlÀggningen, dÄ detta uttag i redovisningen blir uppdelat pÄ tvÄ kalenderÄr.

78

SOU 2012:9 NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning

hade i genomsnitt 1,49 barn under Ă„tta Ă„r, som var 3,3 Ă„r i genomsnitt.

2.Invandrare som kommer med barn under Ätta Är 2006 och som fÄr ytterligare barn under de följande tre Ären (1 320 kvinnor och 1 261 mÀn frÄn lÀnder utanför EU/Norden). Kvinnorna i denna grupp hade i början av 2006 i genomsnitt 1,40 barn under Ätta Är, med en genomsnittlig Älder pÄ 2,7 Är. MÀnnen invandrade med i genomsnitt 1,46 barn, som i genomsnitt var 2,8 Är.

3.Invandrare som kommer barnlösa 2006 men som fĂ„r barn under perioden 2007–2009 (3 251 kvinnor och 2 447 mĂ€n frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden). Eftersom en del förĂ€ldrar i denna grupp Ă€nnu inte har fĂ„tt barn 2007 respektive 2008, bör jĂ€mförelser av hur uttaget ser ut mellan denna och de andra grupperna göras med viss försiktighet för dessa Ă„r.

I vissa fall har uttaget bland de nyanlÀnda förÀldrarna Àven jÀmförts med uttaget bland förÀldrar i Sverige med en liknande familjesammansÀttning. Det Àr dock viktigt att tÀnka pÄ att uttag av förÀldrapenning inte Àr synonymt med förÀldraledighet. FörÀldrapenning kan tas ut pÄ arbetsfria dagar sÄsom helger för att fÄ en högre ersÀttning. Eller en förÀlder kan vÀlja att ta ut förÀldrapenning för bara delar av en dag, men vara hemma pÄ heltid sÄ att förÀldrapenningen rÀcker lÀngre. ErsÀttningen blir dÄ lÀgre. Ett mer intensivt uttag av förÀldrapenning bland utrikes födda förÀldrar behöver dÀrför inte innebÀra att de Àr hemma under en lÀngre period Àn övriga förÀldrar i Sverige.

I underlagsrapporten (bilaga 2) presenteras uppgifter för förÀldrapenninguttaget under de första fyra Ären i Sverige bland sÄvÀl kvinnor som mÀn som invandrade 2006. I de följande avsnitten Àr det dock uttaget av förÀldrapenning bland de nyanlÀnda kvinnorna som fokuseras. I likhet med övriga pappor i Sverige tar de nyanlÀnda papporna ut relativt fÄ dagar förÀldrapenning och skillnader i uttagsmönster Àr svÄrt att se.

Resultaten som presenteras i underlagsrapporten beskriver Àven genomgÄende de olika mÄtten för uttaget uppdelat för förÀldrar frÄn EU/Norden respektive förÀldrar frÄn övriga vÀrlden. I det följande koncentreras analysen till den senare gruppen. Det beror pÄ att utredningens uppdrag Àr att identifiera hur arbetskraftsdeltagandet kan öka bland nyanlÀnda kvinnor som kommer som

79

NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning SOU 2012:9

flyktingar eller anhöriga, vilka nĂ€stan uteslutande kommer frĂ„n lĂ€nder utanför Europa. Dessutom Ă€r rörligheten hög inom EU/Norden, vilket gör att statistiken Ă€r osĂ€ker för dessa förĂ€ldrar – den oregistrerade utvandringen Ă€r sannolikt ganska omfattande bland dem som kommer till Sverige frĂ„n lĂ€nder inom EU/Norden. För EU-med- borgare finns Ă€ven möjligheter att bo i ett land och fĂ„ förĂ€ldrapenning eller motsvarande frĂ„n ett annat, vilket sannolikt pĂ„verkar resultatet för denna grupp.

Redovisningen fokuseras dÀrmed pÄ att beskriva uttagsmönstret för de cirka 6 700 kvinnor som Är 2006 invandrade frÄn lÀnder utanför EU/Norden och som har rÀtt till förÀldrapenning nÄgon gÄng under sina första fyra Är i Sverige, antingen för barn som invandrar tillsammans med dem eller för barn som föds under de första Ären i Sverige. UngefÀr hÀlften av dessa kvinnor har barn nÀr de invandrar och cirka en tredjedel av dem fÄr sedan ett eller flera ytterligare barn i Sverige under perioden. Resten av kvinnorna fÄr sitt första barn efter ankomsten till Sverige.

4.2Vissa nyanlĂ€nda mammor tar ut mĂ„nga dagar – andra inga alls

Antalet förÀldrapenningdagar som tas ut sÀger nÄgot om tiden förÀldrarna inte stÄr till arbetsmarknadens förfogande. För nyanlÀnda förÀldrar visar mÄtt över antalet uttagna förÀldrapenningdagar ocksÄ vilket utrymme som finns för dessa förÀldrar att delta i undervisning i svenska för invandrare (sfi) och andra insatser som kan underlÀtta etableringen pÄ arbetsmarknaden.

Intensivt uttag av förÀldrapenning Äret efter invandringen

Det finns stora skillnader i hur kvinnornas uttag av förĂ€ldrapenningdagar ser ut. Störst uttag har de mammor som kommer till Sverige med barn och som fĂ„r ytterligare barn under perioden. Året efter invandringen, 2007, har de ett genomsnittligt uttag pĂ„ 180 dagar, vilket kan jĂ€mföras med det genomsnittliga uttaget pĂ„ 100 dagar för en jĂ€mförelsegrupp av alla förĂ€ldrar i Sverige som ocksĂ„ har barn 2006 och fĂ„r ytterligare barn mellan Ă„ren 2006–2009 (se bilaga 2, tabell 1). En av fyra kvinnor inom denna grupp tar ut mer Ă€n 300 dagar samma Ă„r, och varannan tar ut mer Ă€n 200 dagar.

80

SOU 2012:9 NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning

Kvinnor som kommer med barn och som inte fĂ„r fler barn under perioden har ocksĂ„ ett relativt högt uttag av förĂ€ldrapenningdagar Ă„ret efter invandringen, i genomsnitt 130 dagar 2007. Bland dessa mammor tar 34 procent ut fler Ă€n 200 dagar och en av sju tar ut mer Ă€n 300 dagar. Ett uttag pĂ„ över 200 dagar Ă€r sĂ„ pass omfattande att dessa mammor i de flesta fall har mycket smĂ„ möjligheter att delta i sfi och andra insatser som kan underlĂ€tta intrĂ€det pĂ„ arbetsmarknaden. Under efterföljande Ă„r (2008–2009) minskar sedan uttaget av förĂ€ldrapenning bland mammorna som invandrar till Sverige med barn, i synnerhet bland dem som inte fĂ„r fler barn under perioden.

Det Àr dock lÄngt ifrÄn alla mammor som anvÀnder sig av möjligheten att ta ut förÀldrapenning under sina första Är i Sverige. I gruppen kvinnor som invandrar med barn och inte fÄr fler barn under perioden Àr det 39 procent som inte tar ut nÄgon förÀldrapenningdag under 2007.

KĂ€lla: Duvander och Olsson (bilaga 2).

Högt uttag flera Är i rad bland mammor som fÄr ytterligare barn i Sverige

En relativt stor andel av de mammor som kommer till Sverige med barn Àr dÀrmed hemma och vÄrdar barn det första Äret efter invandringen. För att fÄ en bild av i vilken omfattning mammorna

81

NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning SOU 2012:9

Àr hemma med förÀldrapenning under flera efterföljande Är, har kartlÀggningen följt de olika grupperna under deras första fyra Är i Sverige.

Mammor frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden som kommer med barn och sedan fĂ„r ytterligare barn under perioden har ett högt uttag flera Ă„r i rad. En fjĂ€rdedel tar ut fler Ă€n 200 dagar bĂ„de Ă„r 2007 och 2008, och en av tio mammor tar ut fler Ă€n 200 dagar per Ă„r tre Ă„r i rad (2007–2009).

Bland de kvinnor som kommer med barn och sedan inte fĂ„r fler barn Ă„ren efter invandringen Ă€r det dock betydligt ovanligare att ha ett högt uttag flera Ă„r i rad. Endast tre procent av kvinnorna i denna grupp tar ut mer Ă€n 200 dagar bĂ„de 2007 och 2008, och ett fĂ„tal mammor tar ut mer Ă€n 200 dagar samtliga tre Ă„r (2007–2009). Anledningen till att inte fler nyanlĂ€nda mammor har ett högt uttag flera Ă„r i rad kan vara att mĂ„nga av dem anvĂ€nder sin förĂ€ldrapenning sĂ„ koncentrerat att dagarna inte rĂ€cker i flera Ă„r.

KĂ€lla: Duvander och Olsson (bilaga 2).

FörvÄnansvÀrt mÄnga nyanlÀnda mammor tar inte ut nÄgra dagar alls

PĂ„ motsvarande sĂ€tt har kartlĂ€ggningen följt de kvinnor som inte tar ut nĂ„gra dagar alls under det första Ă„ret efter invandringen. FörvĂ„nansvĂ€rt mĂ„nga, drygt en fjĂ€rdedel av de nyanlĂ€nda mammorna som inte fĂ„r fler barn efter invandringen till Sverige, tar inte ut en enda förĂ€ldrapenningdag under Ă„ren 2007–2009.

82

SOU 2012:9 NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning

Andelen mammor som inte tar ut nĂ„gon förĂ€ldrapenning alls under perioden Ă€r av naturliga skĂ€l betydligt mindre bland kvinnor som fĂ„r barn i Sverige. Det finns dock mammor Ă€ven i denna grupp som inte tar ut nĂ„gon förĂ€ldrapenning. En av tretton kvinnor frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden som fĂ„r sitt första barn i Sverige under Ă„ren 2006–2009 tar inte ut en enda dag förĂ€ldrapenning under perioden. Bland de mammor som invandrar med barn och som ocksĂ„ fĂ„r ytterligare barn under de första Ă„ren i Sverige Ă€r det fyra procent som inte gör nĂ„got uttag av förĂ€ldrapenning alls under perioden. Detta Ă€r en avsevĂ€rt högre andel Ă€n bland kvinnor födda i Sverige, tidigare studier har visat att cirka en procent av de inrikes födda mammorna inte tar ut nĂ„gon förĂ€ldrapenning (RiksförsĂ€kringsverket, 2005).2

KĂ€lla: Duvander och Olsson (bilaga 2).

2 Studien frÄn RiksförsÀkringsverket beskriver uttaget av förÀldrapenning fram till att barnet fyller Ätta Är, och följer dÀrmed uttaget under en lÀngre period Àn i denna kartlÀggning. Eftersom i genomsnitt 80 procent av dagarna för barn födda i Sveriges tas ut innan barnet fyller tvÄ Är, kommer dock andelen nyanlÀnda mammor som fÄr sitt första barn i Sverige och som inte tar ut nÄgon förÀldrapenning under de inledande Är som kartlÀggningen tÀcker sannolikt ligga kvar pÄ motsvarande nivÄ Àven efterföljande Är.

83

NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning SOU 2012:9

För barnets bÀsta bör sjÀlvklart kvinnor som fÄr barn under perioden ha möjlighet att vara hemma med sina barn den första tiden. Och de bör Àven ha tillgÄng till den förÀldrapenning som de har rÀtt till. Troligen finns en viss Äterflytt som inte registrerats Àven bland nyanlÀnda mammor frÄn lÀnder utanför Europa, vilket delvis kan förklara att ingen förÀldrapenning tas ut. Om det lÄga uttaget beror pÄ att dessa mammor inte kÀnner till försÀkringen sÄ Àr det dÀremot ett allvarligt vÀlfÀrdsproblem som ocksÄ indikerar att dessa kvinnor har mycket fÄ kontakter och lever i ett stort utanförskap. Tidigare studier har ocksÄ pÄvisat en betydande informationsbrist om förÀldraförsÀkringen bland utrikes födda förÀldrar (Duvander och Eklund, 2006).

4.3En mycket lÄg ersÀttning för majoriteten av de nyanlÀnda mammorna

För att fÄ en inkomstbaserad förÀldrapenning krÀvs att man Àr försÀkrad för en sjukpenning över 180 kronor om dagen. För att ersÀttningen för de första 180 förÀldrapenningdagarna ska vara inkomstbaserad krÀvs dessutom att man har varit försÀkrad under 240 dagar i följd innan barnet föds (avsnitt 3.2). Denna period infaller för de flesta nyanlÀnda förÀldrar nÀr de fortfarande befinner sig utomlands eller i vÀntan pÄ uppehÄllstillstÄnd i Sverige. För nyanlÀnda förÀldrar Àr det dÀrmed mycket svÄrt att kvalificera sig för en inkomstgrundad förÀldrapenning, vilket innebÀr att gruppen till övervÀgande delen fÄr en ersÀttning pÄ grundnivÄ.

I kartlÀggningen framkommer ocksÄ det förvÀntade mönstret. NÀstan alla kvinnor som invandrar 2006 frÄn lÀnder utanför EU/Norden fÄr bara grundersÀttning (180 kronor per dag) nÀr de tar ut förÀldrapenning. Den höga andelen dagar med grundersÀttning visar ocksÄ att de flesta nyanlÀnda mammor börjar ta ut förÀldrapenning innan de har etablerat sig pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Andelen dagar pĂ„ grundnivĂ„ minskar dock med tiden i Sverige. Bland mammor födda utanför EU/Norden mĂ€rks detta mest för dem som fĂ„r sitt första barn under de första fyra Ă„ren i Sverige. År 2007 fĂ„r kvinnorna som tar ut förĂ€ldrapenning i denna grupp grundersĂ€ttning för 94 procent av alla dagar. År 2009 har denna andel sjunkit till 66 procent. Minskningen kan förklaras med att vissa av kvinnorna i gruppen som fĂ„r barn senare under perioden

84

SOU 2012:9 NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning

har hunnit arbeta tillrÀckligt för att kvalificera sig för en inkomstbaserad ersÀttning.

Eftersom en sÄ stor andel av de nyanlÀnda mammorna bara fÄr grundersÀttning Àr deras genomsnittliga ersÀttning frÄn förÀldrapenningen mycket lÄg. Det gÀller i synnerhet kvinnor frÄn lÀnder utanför EU/Norden. Under 2008 har mammorna som inte fÄr fler barn i Sverige en genomsnittlig ersÀttning pÄ 162 kronor per dag, dvs. under nuvarande grund- och lÀgstanivÄ. Detta kan förklaras med att en del mammor tar ut lÀgstanivÄdagar för barn födda före 1 juli 2006, vilket bara ger rÀtt till 60 kronor per dag (avsnitt 3.2).

Skillnaden i ersÀttning Àr mycket stor om man jÀmför nyanlÀnda mammor med övriga mammor i Sverige. De nyanlÀnda mammornas ersÀttning Àr i genomsnitt mindre Àn hÀlften sÄ hög per dag.

KĂ€lla: Duvander och Olsson (bilaga 2).

4.4NyanlÀnda mammor tar ut förÀldrapenning som heldagar

Den tredje aspekten av förÀldrapenningen Àr flexibiliteten i anvÀndandet av försÀkringen. FörÀldraförsÀkringen Àr inte lÀtt att överskÄda, alla dess olika valmöjligheter medför att den Àr komplicerad att sÀtta sig in i. Skillnader i anvÀndandet, sÀrskilt nÀr man jÀmför uttagsmönstret mellan nyanlÀnda och övriga mammor i Sverige, kan dÀrmed grunda sig i informationssvÄrigheter (FörsÀkringskassan, 2010).

85

NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning SOU 2012:9

FörÀldrapenning kan tas ut bÄde som hel dag och del av dag. De flexibla uttagsmöjligheterna Àr ett sÀtt att underlÀtta för kvinnor och mÀn att kombinera förvÀrvsarbete med förÀldraskap. För nyanlÀnda förÀldrar skulle denna möjlighet till flexibilitet kunna utnyttjas sÄ att ett uttag av förÀldrapenning pÄ deltid kombineras med att förÀldern deltar i insatser eller arbetar den andra tiden. Uttag som del av dag Àr ocksÄ ett sÀtt att sprida ut förÀldrapenningdagarna för att fÄ en lÀngre förÀldraledighet. Att anvÀnda del av förÀldrapenningdag tyder pÄ relativt god kunskap om försÀkringen, samt att förÀldern har andra inkomstkÀllor.

KartlĂ€ggningen visar att nyanlĂ€nda mammor i mycket liten utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av den flexibilitet som finns i försĂ€kringens konstruktion. De flesta nyanlĂ€nda kvinnor, i synnerhet frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden, tar endast ut heldagar. Uttaget av heldagar minskar nĂ„got med tiden i Sverige. År 2009 Ă€r dock fortfarande andelen mammor som enbart tar ut heldagar 20–30 procentenheter högre bland kvinnor frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden Ă€n bland kvinnor i Sverige i stort.

KĂ€lla: Duvander och Olsson (bilaga 2).

En förklaring till att mÄnga nyanlÀnda kvinnor bara tar ut heldagar Àr sannolikt att de inte har ekonomiska möjligheter att ta ut förÀldrapenning pÄ deltid. NyanlÀnda mammor frÄn lÀnder utanför EU/Norden fÄr i regel ersÀttning pÄ grundnivÄ. Om grundersÀttningen tas ut pÄ heltid för sju dagar i veckan ger den som mest en ersÀttning pÄ 5 400 kronor i mÄnaden före skatt. Ett uttag pÄ deltid

86

SOU 2012:9 NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning

ger lÀgre ersÀttning. I vissa kommuner uppmanas Àven kvinnor som ansöker om kompletterande försörjningsstöd att ta ut förÀldrapenning pÄ heltid, vilket stÀnger dörren för en flexibel anvÀndning av förÀldrapenning i kombination med deltagande i t.ex. undervisning i svenska (avsnitt 5.2).

4.5Dagar som brinner inne

Den kartlÀggning av anvÀndningen av förÀldrapenningen som utredningen lÄtit genomföra följer de nyanlÀnda förÀldrarnas uttag av förÀldrapenning. DÀremot visar den inte för vilket barn uttaget har gjorts i de fall de nyanlÀnda mammorna har fler barn som de har rÀtt till förÀldrapenning för. För att kunna se detta hade kartlÀggningen behövt följa ocksÄ respektive barn, vilket det inte fanns utrymme till givet utredningens korta tid. Det finns dock en tidigare studie som sÀrskilt fokuserar uttaget av förÀldrapenning för barn födda utanför Sverige, dÀr uttaget för respektive barn har kartlagts (FörsÀkringskassan, 2010).

Majoriteten av förĂ€ldrapenningdagarna för barn födda i Sverige tas ut innan barnet fyller tvĂ„ Ă„r. Det gĂ€ller oavsett om barnets förĂ€ldrar Ă€r födda utomlands eller i Sverige. Uttagsmönstret för barn som fötts i andra lĂ€nder och som invandrar innan de fyllt Ă„tta Ă„r ser dock annorlunda ut, eftersom mönstret pĂ„verkas av hur gammalt barnet Ă€r nĂ€r familjen flyttar till Sverige. För Ă€ldre barn kan det vara omöjligt för förĂ€ldrarna att hinna ta ut alla dagar som de har rĂ€tt till innan barnet blir för gammalt – förĂ€ldrapenningdagar

”brinner inne”.

I FörsĂ€kringskassans studie följs uttaget för barn som Ă€r födda 1995–2001 tills dess att barnet har fyllt Ă„tta Ă„r och inga ytterligare förĂ€ldrapenningdagar kan tas ut. Som förvĂ€ntat tas flest dagar ut för utrikes födda barn som kommer till Sverige nĂ€r de Ă€r smĂ„. Antalet outnyttjade dagar ökar ju Ă€ldre barnet Ă€r vid invandringstillfĂ€llet. För barn födda 2001 som Ă€r Ă€ldre Ă€n fyra Ă„r Ă„terstĂ„r mer Ă€n 250 dagar med förĂ€ldrapenning att ta ut nĂ€r rĂ€tten upphör.

Studien visar ocksÄ att uttaget för utrikes födda barn som invandrar nÀr de Àr lite Àldre har ökat under den studerade tidsperioden. I genomsnitt tog förÀldrarna ut 60 fler dagar för barn som var födda 2001 och som kom till Sverige nÀr de var fyra, fem eller sex Är jÀmfört med vad förÀldrarna till barn födda 1995 som kom till Sverige vid samma Älder tog ut. För barn som kommer till

87

NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning SOU 2012:9

Sverige nÀr de Àr under ett Är har antalet outnyttjade dagar i stÀllet ökat nÄgot.

KÀlla: FörsÀkringskassan (2010).

Att uttaget av förÀldrapenning för utrikes födda barn har ökat pÄ 2000-talet kan bero pÄ att kunskapen hos förÀldrarna om förÀldraförsÀkringen och rÀtten till förÀldrapenning har ökat. Detta kan ses som positivt, eftersom alla personer som omfattas av en försÀkring rimligen bör veta tillrÀcklig om försÀkringen för att kunna anvÀnda sig av den.

Det ökade uttaget för Àldre barn Àr dock en mindre positiv trend om man ser till möjligheterna för bÄde kvinnor och mÀn att sÄ snabbt som möjligt pÄbörja etableringen pÄ arbetsmarknaden. VÄrd av barn kan försvÄra intrÀdet pÄ arbetsmarknaden för de förÀldrar som Ànnu inte fÄtt ett arbete. Som tidigare visats i detta kapitel sker ocksÄ nyanlÀnda förÀldrars uttag i regel pÄ heltid, vilket gör det svÄrt att kombinera vÄrd av barn med arbete och deltagande i etableringsinsatser. För de nyanlÀnda barnen, sÀrskilt för dem som Àr lite Àldre vid invandringen till Sverige, finns det dessutom flera fördelar, exempelvis för barnets sprÄkutveckling inför skolstarten, med att delta i förskoleverksamhet i stÀllet för att var hemma med sin mamma eller pappa (avsnitt 3.4). BÄde frÄn ett arbetsutbuds-

88

SOU 2012:9 NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning

och ett barnperspektiv kan dÀrmed det ökade uttaget av förÀldrapenning för Àldre barn vara problematiskt.

4.6Sammanfattning

Utredningens kartlĂ€ggning följer uttaget av förĂ€ldrapenning bland de nyanlĂ€nda förĂ€ldrar som invandrar under 2006 under deras första fyra Ă„r i Sverige. Uttagsmönstret för de nyanlĂ€nda papporna avviker inte nĂ€mnvĂ€rt frĂ„n hur uttaget ser ut bland övriga pappor i Sverige. DĂ€remot visar kartlĂ€ggningen pĂ„ fyra viktiga sĂ€rdrag för uttaget bland de nyanlĂ€nda mammorna. År 2006 invandrade cirka 6 700 kvinnor frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden vilka antingen kom till Sverige tillsammans med barn under Ă„tta Ă„r eller födde barn under de efterföljande tre Ă„ren.

För det första visar kartlÀggningen att en relativt stor andel av mammorna som invandrar frÄn lÀnder utanför EU/Norden inleder sitt liv i Sverige med att vara hemma och vÄrda barn. För de kvinnor som invandrar tillsammans med barn under Ätta Är Àr uttaget som högst Äret efter invandringen (2007). Bland de mammor som inte fÄr fler barn under perioden Àr det 34 procent (732 av 2 132 kvinnor) som tar ut mer Àn 200 dagar 2007. Barnen som invandrade tillsammans med mammorna i denna grupp var i genomsnitt 3,2 Är i början av 2006. Störst uttag av förÀldrapenning har de mammor som kommer till Sverige med barn och som ocksÄ fÄr ytterligare barn under perioden. HÀlften av dem (643 av 1 320 kvinnor) tar ut mer Àn 200 dagar Äret efter invandringen. GenomsnittsÄldern pÄ de barn som invandrade med mammorna i denna grupp var 2,7 Är i början av 2006.

För det andra visar kartlÀggningen att ett högt uttag flera Är i rad frÀmst förekommer bland de mammor som fÄr ytterligare barn i Sverige under perioden. En fjÀrdedel av dessa kvinnor tar ut förÀldrapenning med mer Àn 200 dagar bÄde 2007 och 2008. AntalsmÀssigt handlar detta om 340 kvinnor som invandrar under 2006, vilka har ett sÄ intensivt uttag av förÀldrapenning att de knappast har möjligheter att arbeta eller delta i sfi eller andra insatser för att komma in pÄ arbetsmarknaden under de första tre Ären i Sverige. Bland kvinnor som invandrar med barn men som inte fÄr fler barn under perioden Àr det endast tre procent som har ett högt uttag bÄde 2007 och 2008.

89

NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning SOU 2012:9

KartlÀggningen visar ocksÄ att det Àr en pÄtagligt stor andel av de nyanlÀnda mammorna som invandrar 2006 frÄn lÀnder utanför EU/Norden som inte tar ut nÄgon förÀldrapenning alls. Bland kvinnorna som 2006 invandrar tillsammans med barn under Ätta Är och som inte fÄr fler barn under perioden Àr det t.ex. 27 procent (575 av 2 130 kvinnor) som inte tar ut nÄgon dag alls under de tre Ären efter invandringen. Andelen mÀn i samma grupp som inte tar ut en enda dag under perioden Àr Ànnu högre, 60 procent. MÄnga förÀldrar som invandrar med barn anvÀnder sig dÀrmed inte av förÀldrapenningen fastÀn de har rÀtt till det.

Även bland kvinnorna som invandrar frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden 2006 och fĂ„r barn under de första Ă„ren i Sverige finns det 300 mammor (sju procent av dessa tvĂ„ grupper) som inte tar ut en enda dag förĂ€ldrapenning under den undersökta perioden 2007– 2009. Bristande kunskap om förĂ€ldraförsĂ€kringen och bristfĂ€llig kontakt med FörsĂ€kringskassan och andra offentliga aktörer kan vara en förklaring, vilket i sĂ„dana fall vore problematiskt eftersom det tyder pĂ„ att dessa kvinnor befinner sig i ett stort utanförskap. Oregistrerad utvandring kan vara ytterligare en bidragande förklaring.

Slutligen visar kartlĂ€ggningen att nyanlĂ€nda mammor inte anvĂ€nder förĂ€ldrapenningen sĂ„ flexibelt som övriga mammor i Sverige gör. FörĂ€ldrapenningen syftar till att ge förĂ€ldrar möjlighet att kombinera förĂ€ldraskap med arbete, dvs. att vĂ„rda sitt barn och samtidigt behĂ„lla anknytningen till sitt arbete. För att möjliggöra detta tĂ€cker förĂ€ldrapenningen för de flesta en stor del av inkomstbortfallet. Den Ă€r ocksĂ„ utformad med stora valmöjligheter för hur uttaget ska kunna ske. Det Ă€r t.ex. möjligt att ta ut halvdagar eller kvartsdagar av förĂ€ldrapenning och arbeta deltid under en lĂ„ng tid. För nyanlĂ€nda förĂ€ldrar borde denna flexibilitet kunna anvĂ€ndas för att parallellt med vĂ„rd av barn ocksĂ„ delta i sfi eller andra insatser som kan öppna vĂ€gar in pĂ„ arbetsmarknaden. KartlĂ€ggningen visar dock att denna flexibilitet inte kommer de nyanlĂ€nda mammorna till del. Uttaget av förĂ€ldrapenning sker i nio fall av tio med hela dagar. Sannolikt saknar nyanlĂ€nda förĂ€ldrar ett ekonomiskt utrymme som kan möjliggöra ett mindre koncentrerat uttag. Även hĂ€r kan emellertid informationsbrist vara en bidragande förklaring.

Flest dagar tas ut för utrikes födda barn som kommer till Sverige nÀr de Àr smÄ. Antalet outnyttjade dagar ökar ju Àldre barnet Àr vid invandringstillfÀllet. Uttaget för utrikes födda barn

90

SOU 2012:9 NyanlÀnda kvinnors uttag av förÀldrapenning

som invandrar nĂ€r de Ă€r lite Ă€ldre har dock ökat under senare Ă„r – med i genomsnitt 60 dagar för barn födda 2001 jĂ€mfört med barn födda 1995 och som invandrar nĂ€r de Ă€r mellan fyra och sex Ă„r gamla.

91

5Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning

5.1Trösklar för att fÄ ett arbete

I kapitel 2 visas att utrikes föddas sysselsÀttningsgrad Àr lÀgre Àn bland inrikes födda. De utrikes födda som Àr sysselsatta har ocksÄ oftare en svagare anknytning och otryggare anstÀllningsvillkor. BÄda dessa förhÄllanden Àr sÀrskilt utmÀrkande för utrikes födda kvinnors situation pÄ arbetsmarknaden.

MÄnga kvinnor invandrar tillsammans med barn under Ätta Är. Det Àr ocksÄ vanligt att nyanlÀnda flykting- och anhöriginvandrare föder barn under de första Ären i Sverige. Detta kan vara en förklaring till att nyanlÀnda kvinnor har en lÄg sysselsÀttningsgrad. Men det finns Àven ett omvÀnt samband mellan sysselsÀttningsgrad och uttag av förÀldrapenning. En svag anknytning till arbetsmarknaden leder till att alternativkostnaden för att vara hemma med barn blir lÀgre. Personer som saknar arbete eller som har ett tillfÀlligt arbete med lÄg lön förlorar mindre karriÀr- och inkomstmÀssigt pÄ att vara hemma.

En lÄg inkomst medför ocksÄ att den relativa kostnaden för en förskoleplats blir högre. Det finns ett starkt samband mellan lÄg inkomst och sen förskolestart för barnen. I synnerhet mammor med sÀmre arbetsmarknadsposition vÀljer att vara hemma med barn lÀnge. FörÀldrar med lÄga inkomster anger ocksÄ att de vill vÀnta lÀngre med förskolestarten Àn förÀldrar med höga inkomster. Sannolikheten att barnet börjar sent i förskola ökar dessutom om mamman tjÀnar mycket mindre Àn pappan (Duvander, 2006).

Sambandet mellan förÀldrarnas inkomst och anvÀndning av förskola Äterfinns Àven i andra nordiska lÀnder. I Norge Àr andelen barn i förskola cirka 20 procentenheter högre bland förÀldrar med höga inkomster jÀmfört med förÀldrar med lÄga inkomster, vilka i större utstrÀckning vÄrdar barnen sjÀlva (NOU 2011:7).

93

Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning SOU 2012:9

5.2Försörjningsstöd och förÀldrapenning

5.2.1Regelverk för försörjningsstöd

Försörjningsstödet (i dagligt tal kallat socialbidrag) Àr en del av det ekonomiska bistÄnd som kommunerna enligt SocialtjÀnstlagen (2001:453) Àr skyldiga att ge personer som inte sjÀlva kan tillgodose sina behov eller som inte kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt. Det betyder att en person som ansöker om försörjningsstöd Àr skyldig att först söka andra former av ersÀttningar och bidrag, sÄsom bostadsbidrag, sjukpenning, arbetslöshetsersÀttning och förÀldrapenning (prop. 2000/01:80). Enligt Socialstyrelsens stöd för rÀttstillÀmpning och handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd ska en person inte kunna avstÄ frÄn förÀldrapenning för att i stÀllet fÄ ekonomiskt bistÄnd (Socialstyrelsen, 2003). Socialstyrelsen anger samtidigt att en sökande av försörjningsstöd inte ska behöva ha anvÀnt samtliga 480 förÀldrapenningdagar för att beviljas försörjningsstöd. För att arbetslösa förÀldrar med ekonomiskt bistÄnd ska kunna delta i exempelvis inskolning pÄ förskola rekommenderar Socialstyrelsen att:

den enskilde inte bör vara tvungen att utnyttja ersĂ€ttningsdagar med förĂ€ldrapenning före barnets födelse,

den enskilde ska kunna spara upp till fyra veckors förĂ€ldrapenning fram till det Ă„r dĂ„ förĂ€ldrapenningen senast kan tas ut, samt

bĂ„da förĂ€ldrarna, inte bara den som Ă€r arbetslös eller den som har lĂ€gre lön, ska kunna anvĂ€nda sig av sin möjlighet (halva tiden vardera med förĂ€ldrapenning) att vara hemma med barnet.

I förarbetena till SocialtjÀnstlagen och i Socialstyrelsens stödmaterial beskrivs Àven hur försörjningsstödet bör förhÄlla sig till individens lÄngsiktiga egenförsörjning. Kommunerna bör aktivt verka för att en sökande av försörjningsstöd sÄ snart som möjligt ska kunna försörja sig sjÀlv (prop. 1996/97:124). Enligt Socialstyrelsen ska egenförsörjningen i första hand ske genom inkomst frÄn arbete. Vidare anger Socialstyrelsen att socialtjÀnstens huvudsakliga uppgift Àr att bidra till att hitta lÄngsiktiga lösningar pÄ mÀnniskors försörjningsproblem. MÄlet Àr att en sökande av försörjningsstöd pÄ sikt ska klara sig utan försörjningsstödet (Socialstyrelsen, 2003).

94

SOU 2012:9 Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning

5.2.2Kommunernas tillÀmpning av regelverket

För att fÄ en bild av hur kommunerna tolkar och tillÀmpar regelverket för förÀldrapenning och försörjningsstöd i praktiken har utredningen genomfört en enkÀtundersökning riktad till samtliga kommuners ansvariga för ekonomiskt bistÄnd. EnkÀten omfattar dels frÄgor om kommunernas utformning av eventuella egna riktlinjer för försörjningsstöd i samband med uttag av förÀldrapenning, dels hypotetiska exempel pÄ ansökningar om försörjningsstöd som kommunerna har ombetts bedöma. EnkÀten besvarades av 203 kommuner (70 procent av alla kommuner).1

Svaren frÄn enkÀtundersökningen visar att det finns stora variationer i hur kommunerna hanterar rÀtten till förÀldrapenning beroende pÄ vilken aspekt i socialtjÀnstlagen som kommunerna tagit fasta pÄ. Vissa kommuner fokuserar pÄ den sökandes skyldighet att söka andra ersÀttningar medan andra kommuner utgÄr frÄn den sökandes lÄngsiktiga möjligheter att fÄ ett arbete och kunna försörja sig sjÀlv.

HÀlften av kommunerna anger att de har sÀrskilda riktlinjer för denna frÄga.2 Knappt hÀlften av de kommuner som har riktlinjer prioriterar deltagande i insatser eller aktivt arbetssökande Àven om det medför att behovet av försörjningsstöd skulle öka. Resten av kommunerna med riktlinjer uppmanar i stÀllet den sökande att anvÀnda de ersÀttningar som ger högst inkomst. I de kommuner som saknar riktlinjer för avvÀgningen mellan deltagande i insatser respektive uttag av förÀldrapenning Àr det den enskilda handlÀggaren som bedömer hur den sökandes möjligheter att fÄ ett arbete ska vÀrderas i bistÄndsbedömningen.

EnkÀten visar att regelverket för ekonomiskt bistÄnd och hur kommunerna tolkar detta kan ha stor betydelse för vissa nyanlÀndas uttag av förÀldrapenning. I mÄnga kommuner har en nyanlÀnd förÀlder som ansöker om försörjningsstöd inget annat val Àn att ta ut förÀldrapenning, Àven om det sker pÄ bekostnad av deltagande i etableringsinsatser. Denna bedömning Àr sÀrskilt vanlig om den sökande inte har rÀtt till den statliga etableringsersÀttningen. Vid en ansökan om kompletterande försörjningsstöd frÄn en familj med ett fyraÄrigt barn dÀr kvinnan gÄr pÄ sfi men saknar bÄde inkomst

1Se bilaga 4 för bortfallsanalys och presentation av enkÀten i sin helhet. Svarsfrekvensen för enstaka frÄgor Àr i vissa fall lÀgre.

2Riktlinjerna Àr framtagna av varje enskild kommun som stöd för hur bistÄndshandlÀggarna ska bedöma ansökningar om ekonomiskt bistÄnd i kommunen. Riktlinjernas omfattning och innehÄll kan dÀrför skilja sig mellan olika kommuner.

95

Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning SOU 2012:9

och rĂ€tt till etableringsersĂ€ttning skulle fyra av tio kommuner uppmana kvinnan att avbryta undervisningen för att i stĂ€llet börja ta ut förĂ€ldrapenning pĂ„ heltid. Denna andel Ă€r Ă€nnu högre bland de 16 kommuner som besvarat enkĂ€ten och som Ă„r 2010 hade ett flyktingmottagande som översteg 150 personer.3 Kommuner med ett stort flyktingmottagande har i regel Ă€ven ett större inflöde av nyanlĂ€nda som saknar rĂ€tt till etableringsersĂ€ttning, exempelvis övriga anhöriginvandrare. Över hĂ€lften av dessa kommuner anger att de skulle uppmana kvinnan i det hypotetiska exemplet att börja ta ut förĂ€ldrapenning pĂ„ heltid (se figur 5.1).

3 Andelen kommuner som hade ett mottagande som översteg 150 personer 2010 bland de kommuner som besvarat enkÀten motsvarar andelen kommuner med ett stort mottagande bland Sveriges kommuner i stort. Se bilaga 4.

96

SOU 2012:9 Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning

Den statliga etableringsersÀttningen motiveras bl.a. med att den ska ge bÄde kvinnan och mannen i en familj incitament att delta i etableringsinsatser (prop. 2009/10:60). EtableringsersÀttningen verkar ocksÄ ha fÄtt effekt för hur kommunernas avvÀgningar görs vid bedömningar om kompletterande försörjningsstöd till nyanlÀnda som har rÀtt till förÀldrapenning. En kommun förklarar kommunens hantering av förÀldrapenning i bistÄndsbedömningen pÄ följande sÀtt:

Försörjningsstöd handlÀggs av vÄr avdelning Socialt stöd och försörjning, och introduktions- och etableringsersÀttning handlÀggs av Integrationsavdelningen. Integration[avdelningen] sÀger att eftersom etableringsersÀttningen Àr sÄ hög har det inte varit nÄgot problem att fÄ ut kvinnorna sÄ fort barnet fyllt ett Är och fÄtt barnomsorg. Hos oss pÄ Socialt stöd och försörjning Àr förÀldrapenning en inkomst dÀr alternativet Àr ingen inkomst alls. Politikerna Àr tydliga med att sökande i första hand ska försöka finna inkomst pÄ annat sÀtt Àn via försörjningsstöd.

Även flyktingmottagna med rĂ€tt till etableringsersĂ€ttning uppmanas emellertid att ta ut förĂ€ldrapenning i vissa kommuner. Vid en ansökan om försörjningsstöd frĂ„n en flyktingmottagen familj med ett barn över ett Ă„r dĂ€r kvinnan Ă€r hemma pĂ„ heltid och tar ut förĂ€ldrapenning motsvarande 75 procent skulle tvĂ„ av tio kommuner uppmana kvinnan att ta ut förĂ€ldrapenning motsvarande 100 procent i stĂ€llet för att trappa ned eller avbryta uttaget för att kunna delta i etableringsinsatser. Denna andel Ă€r ungefĂ€r lika stor ocksĂ„ i kommunerna med stort flyktingmottagande.

Kommunernas hantering av rÀtten till förÀldrapenning varierar ocksÄ i viss utstrÀckning beroende pÄ om det Àr en ensamstÄende eller en sammanboende kvinna som ansöker om försörjningsstöd. Det Àr nÄgot fler kommuner som skulle uppmana en ensamstÄende kvinna att pÄbörja etableringsinsatser jÀmfört med om kvinnan Àr sammanboende med en man som redan deltar i insatser (se figur 5.2).

97

Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning SOU 2012:9

Det Àr relativt fÄ kommuner som verkar tillÀmpa Socialstyrelsens rekommendationer om att bÄda förÀldrarna ska ha möjlighet att anvÀnda en del av förÀldrapenningen. Sju av tio kommuner med riktlinjer för ekonomiskt bistÄnd anger att kommunen kan krÀva att en förÀlder tar ut alla eller nÀstan alla 480 förÀldrapenningdagar om förÀldrarna Àr sammanboende och hushÄllets behov av försörjningsstöd skulle försvinna vid ett fortsatt uttag. Eftersom utrikes födda kvinnor har en svagare arbetsmarknadsanknytning Àn utrikes födda mÀn bidrar denna praxis sannolikt till att mammorna fÄr ett mer omfattande uttag av förÀldrapenning.

Slutsatsen att kommunernas tillĂ€mpning av socialtjĂ€nstlagen pĂ„verkar uttaget av förĂ€ldrapenning framkommer Ă€ven i statistik över hur utbetalt försörjningsstöd varierar med storleken pĂ„ uttaget av förĂ€ldrapenning. Bland flyktingmottagna har försörjningsstöd eller kommunal introduktionsersĂ€ttning varit den huvudsakliga inkomsten under de första Ă„ren i Sverige. År 2009 fick drygt 80 procent av 18–50-Ă„ringarna som invandrade under Ă„ren 2006–2009 för-

98

SOU 2012:9 Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning

sörjningsstöd eller introduktionsersĂ€ttning. Bland övriga anhöriginvandrare (18–50 Ă„r) Ă€r motsvarande andel cirka 20 procent.

Andelen nyanlĂ€nda som har ekonomiskt bistĂ„nd skiljer sig inte sĂ„ mycket mellan de som tar ut förĂ€ldrapenning och de som inte gör det. De genomsnittliga beloppen för utbetalt försörjningsstöd Ă€r dĂ€remot lĂ€gre bland förĂ€ldrar som har ett mer omfattande förĂ€ldrapenninguttag (se figur 5.3 och 5.4). Bland nyanlĂ€nda flyktingmottagna mammor som under 2009 tar ut förĂ€ldrapenning med mindre Ă€n 10 000 kronor uppgĂ„r det genomsnittliga försörjningsstödet till 62 000 kronor, vilket kan jĂ€mföras med 43 000 kronor i genomsnittligt försörjningsstöd för de kvinnor som tar ut förĂ€ldrapenning pĂ„ heltid under samma Ă„r. För övriga anhöriginvandrare som tar ut förĂ€ldrapenning och som har behov av försörjningsstöd Ă€r mönstret detsamma – nyanlĂ€nda mammor som tar ut förĂ€ldrapenning med mindre Ă€n 10 000 kronor under 2009 har ett genomsnittligt försörjningsstöd pĂ„ 42 000 kronor, medan det genomsnittliga försörjningsstödet för kvinnor som tar ut förĂ€ldrapenning pĂ„ heltid uppgĂ„r till 32 000 kronor.

99

Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning SOU 2012:9

Anm: Uppgifterna avser personer som folkbokförts första gĂ„ngen i Sverige under Ă„ren 2006–2009. KĂ€lla: Statistiska centralbyrĂ„n, STATIV.

Anm: Uppgifterna avser personer som folkbokförts första gĂ„ngen i Sverige under Ă„ren 2006–2009. KĂ€lla: Statistiska centralbyrĂ„n, STATIV.

100

SOU 2012:9 Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning

NÀr nyanlÀnda förÀldrar tar ut förÀldrapenning minskar sÄledes kommunens kostnader för försörjningsstöd. Dessutom kan sannolikt kommunens kostnader för förskoleplatser minska. Kortsiktiga kommunalekonomiska hÀnsyn kan dÀrmed leda till att vissa nyanlÀnda förÀldrar, sÀrskilt mammor, fastnar i ett lÄngsiktigt utanförskap nÀr de i stÀllet för att söka arbete och/eller delta i sfi och arbetsförberedande insatser stannar hemma med förÀldrapenning.

5.3Bemötande

Flera empiriska studier pekar pÄ att handlÀggare pÄ myndigheter och andra stödjande aktörers bemötande av utrikes födda kvinnor ofta fÀrgas av fÀrdiga förestÀllningar om dessa kvinnor som grupp. FörestÀllningarna behöver inte överensstÀmma med vad kvinnorna sjÀlva sÀger utan kan baseras pÄ antagna behov och utgÄngspunkter (Djuve m.fl., 2011).4 I en kommunal forskningsrapport konstaterar flyktingsekreterare att de mÄnga gÄnger styrs av antaganden om vad kvinnorna som de möter behöver eftersom de saknar kunskap om vad kvinnorna sjÀlva tycker och tÀnker, och framför allt om vilka resurser kvinnorna förfogar över (Ingemarsson och Palm, 2004).

Det saknas mer omfattande studier om hur dessa möjliggörares förestĂ€llningar om utrikes födda kvinnor eventuellt pĂ„verkar uttaget av förĂ€ldrapenning. En intervjustudie bland kommunhandlĂ€ggare indikerar dock att könsstereotypa förestĂ€llningar kan leda till att frĂ„gor och information som rör familj ensidigt riktas till kvinnan (Ramböll Management, 2010b). Det finns ocksĂ„ studier som tyder pĂ„ att etablerings- och arbetsmarknadsinsatser i mindre utstrĂ€ckning framstĂ€lls som ett alternativ till förĂ€ldrapenning för kvinnor. Hedblom (2003) konstaterar i en utvĂ€rdering av Storstadssatsningen i Malmö att socialtjĂ€nst- och arbetsmarknadshandlĂ€ggare tenderar att Ă„lĂ€gga kvinnorna ett lĂ€gre aktivitetskrav, vilket leder till att de i praktiken erbjuds fĂ€rre insatser jĂ€mfört med mĂ€nnen. Det lĂ€gre aktivitetskravet gĂ€ller i synnerhet muslimska kvinnor. Hedblom konstaterar vidare att â€Ă€ven om de Ă€r befriade frĂ„n skyldigheten som följer med aktiveringskravet sĂ„ Ă€r de ocksĂ„ befriade frĂ„n eventuella erbjudanden som följer med detta och som kan leda till en kvalifikationshöjning”. Flera studier pekar ocksĂ„ pĂ„ att nyanlĂ€nda kvinnor oftare placeras i mindre relevanta, sociala insatser

4 Se Àven Ramböll Management (2010b), HÄpnes och Berg (2004) samt Thomsson och Hoflund (2000).

101

Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning SOU 2012:9

med aktiviteter som matlagning, sömnad och samtal, medan utrikes födda mÀn i högre grad fÄr ta del av insatser med en tydligare arbetsförberedande inriktning (Kavli, 2002).5

Om stödet till utrikes födda kvinnor tar sin utgÄngspunkt i förestÀllningar om mÄlgruppen snarare Àn i kvinnornas egna önskemÄl sÄ blir resultatet en försÀmrad dialog mellan handlÀggaren och den nyanlÀnda kvinnan. I en svensk intervjustudie med knappt 70 kvinnor med utlÀndsk bakgrund som deltog i arbetsmarknadsÄtgÀrder konstateras att kvinnorna Àr kritiska mot ÄtgÀrderna och att detta framför allt beror pÄ upplevelser av att inte bli sedd och lyssnad pÄ (Thomsson och Hoflund, 2000). En liknande intervjustudie med utrikes födda kvinnor visar pÄ att mÄlgruppens önskemÄl och tidigare yrkeserfarenhet inte beaktas i nÄgon större utstrÀckning (Gustavsson, 2006).

En norsk forskningsstudie baserad pÄ intervjuer med handlÀggare i 27 kommuner samt 1 500 utrikes födda kvinnor och mÀn drar slutsatsen att de lÄga förvÀntningarna pÄ kvinnors deltagande, den svaga arbetsmarknadsinriktningen i de erbjudna ÄtgÀrderna, den lÄga graden av mÄlgruppens delaktighet i planeringen samt möjligheten till ekonomisk kompensation sammantaget bidrar till att det för mÄnga kvinnor kan framstÄ som mer rationellt att stanna hemma i stÀllet för att delta i insatser.

NÀr en kvinna med tvÄ eller tre barn erbjuds fyra timmars sprÄkundervisning per vecka och kanske en sykurs efter sex mÄnader, kostsam offentlig barnomsorg som hon dessutom Àr ovan vid [
] samt en ersÀttning som Àr likvÀrdig med den som hon kan fÄ pÄ arbetsmarknaden eller vid deltagande i insatser Àr valet att stanna hemma med barnen ofta sjÀlvklart. (Kavli, 2002).

Det Àr inte möjligt att dra nÄgra sÀkra slutsatser om hur utbredda könsstereotypa förestÀllningar om utrikes födda kvinnor Àr. De studier som genomförts pekar dock pÄ att kommunala och statliga tjÀnstemÀns bemötande av utrikes födda kvinnor medvetet eller omedvetet kan bidra till att öka nyanlÀnda mammors uttag av förÀldrapenning.

5 Se Àven Ramböll Management (2010b), Hedblom (2003) och Thomsson och Hoflund (2000).

102

SOU 2012:9 Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning

5.4TillgÄng till förskoleverksamhet

SmÄbarnsförÀldrars deltagande i arbetskraften pÄverkas starkt av tillgÄngen till offentligt finansierad förskoleverksamhet. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och vÀxande. Samtidigt ska den vara organiserad sÄ att den gör det möjligt för förÀldrar att förvÀrvsarbeta eller studera. En bidragande förklaring till uttag av förÀldrapenning, i synnerhet för Àldre barn, kan dÀrför vara bristande tillgÄng till förskola.

TillgÄngen till förskola kan förstÄs och mÀtas pÄ olika sÀtt. För det första handlar tillgÄngen om hur snabbt kommunerna erbjuder plats i förskola eller familjedaghem efter att förÀldrarna anmÀlt behov. Uttag av förÀldrapenning kan sÄledes bero pÄ ett tillfÀlligt behov av omsorgslösning i vÀntan pÄ förskoleplats. För det andra kan tillgÄngen till förskoleverksamhet förstÄs i termer av hur förÀldrarna önskar utforma ansvaret för omsorgen om barnen.

I dag deltar en övervĂ€ldigande majoritet av de svenska barnen i förskolans verksamhet. År 2010 var det bara 1,7 procent av landets femĂ„ringar som inte var inskrivna i förskolan eller övrig pedagogisk verksamhet (det som förr kallades dagmamma). För fyraĂ„ringar var motsvarande andel 2,3 procent och för treĂ„ringar 3,9 procent. Statistik frĂ„n Skolverket visar att 18,7 procent av barnen inskrivna i förskolor talar ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska i hemmet (Skolverket, 2011).

5.4.1VÀntan pÄ plats i förskoleverksamhet

Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda plats i förskola eller familjedaghem frÄn och med att barnet Àr ett Är om förÀldrarna eller vÄrdnadshavarna har behov av barnomsorg för att han eller hon arbetar, studerar, aktivt söker arbete eller har sjukersÀttning pÄ minst halvtid.6 FrÄn och med augusti det Är barnet fyller tre Är har det rÀtt till en plats i förskolan, 525 timmar per Är (15 timmar per vecka under skoldagar). AllmÀn förskola Àr avgiftsfri.

Efter att förÀldrarna har anmÀlt behov ska kommunen erbjuda plats inom fyra mÄnader. Majoriteten (82 procent) av de barn som Är 2010 stod i kö för förskola fick en plats vid önskat placeringsdatum. För resterande barn var vÀntetiden efter önskat placeringsdatum i genomsnitt 17 dagar (KOLADA). Matchningskapaciteten varierar

6 Om barnet har behov av sÀrskilt stöd kan kommunerna vara skyldiga att erbjuda plats före ett Ärs Älder.

103

Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning SOU 2012:9

dock mellan olika kommuner. Av Skolverkets senaste uppföljning frÄn 2009 framgÄr att 248 av landets 290 kommuner bedömde att de skulle klara den lagstadgade tidsgrÀnsen. VÀntetiderna i de 42 kommuner som inte rÀknade med att klara platsgarantin Är 2009 var dock lÄnga, tvÄ tredjedelar av dessa kommuner angav att de skulle kunna erbjuda plats först efter nio till 13 mÄnaders vÀntan (Skolverket, 2009).

Uppgifterna ovan beskriver vÀntetider för samtliga förÀldrar i respektive kommun. FörÀldrarnas bakgrund ingÄr inte som variabel i den uppföljning som Skolverket och RÄdet för frÀmjande av kommunala analyser (RKA) genomför av tillgÄngen till förskola. Flera studier indikerar dock att vÀntan pÄ förskoleplats Àr ett hinder för nyanlÀndas deltagande i etableringsinsatser. I en intervjustudie frÄn 2010 uppger flera kommuner att vÀntan pÄ barnomsorg Àr en orsak till att introduktionen försenas. I nÄgra kommuner Àr förskoleplats i sin tur ett formellt krav för att bÄda förÀldrarna ska kunna börja i sfi (Ramböll Management, 2010b). Samma bild ger Integrationsverkets uppföljning av den kommunala introduktionsverksamheten under 2003. HÀr framgÄr att vÀntan pÄ plats i förskoleverksamhet var ett av de vanligaste skÀlen till att introduktionen fördröjdes (Integrationsverket, 2004).

En förklaring till den bristande tillgĂ„ngen till förskoleplatser för nyanlĂ€nda barn kan vara att de flesta kommuner planerar intagningen till höstens början dĂ„ sexĂ„ringarna gĂ„r vidare till förskoleklass. Det Ă€r betydligt svĂ„rare att fĂ„ plats under andra tider pĂ„ Ă„ret, vilket kan fĂ„ stora konsekvenser för nyanlĂ€nda som i regel inte kan planera pĂ„ samma vis som övriga förĂ€ldrar (Skolverket, 2009). En uppföljning som Arbetsförmedlingen genomfört sju mĂ„nader efter att etableringsreformen trĂ€dde i kraft anger att kommunerna anvĂ€nder platsgarantin som en bortre tidsgrĂ€ns nĂ€r nyanlĂ€nda anmĂ€ler behov av förskoleplats. Även i de kommuner som klarar platsgarantin kan det sĂ„ledes dröja tre till fyra mĂ„nader innan nyanlĂ€nda barn erhĂ„ller en förskoleplats (Arbetsförmedlingen, 2011a).

LÄnga vÀntetider till förskolan hindrar primÀrt kvinnor med förskolebarn att delta i insatser, inte bara under sjÀlva förÀldraledigheten utan potentiellt ocksÄ pÄ sikt (Statskontoret, 2011). För att möjliggöra ett mer jÀmstÀllt deltagande uppmanar integrationsenheten i Lycksele kommun nyanlÀnda kvinnor och mÀn att turas om att vara hemma med barnen vid vÀntan pÄ förskoleplats (Larsson, 2011). I en uppföljning av introduktionsprogrammet i Norge konstateras att mÄnga kvinnor som kommer som anhöriginvandrare har mÀn som

104

SOU 2012:9 Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning

redan Àr etablerade pÄ arbetsmarknaden, vilket gör att omsorgen om barnen ofta faller pÄ kvinnorna vid vÀntan pÄ förskola (Djuve m. fl., 2011).

5.4.2InstÀllning till omsorgen om barnen

För att förÀldrar ska vilja placera sitt barn i förskola krÀvs att de accepterar att andra Àn familjen tar delar av omvÄrdnadsansvaret. Om förÀldrarna anser att barnomsorgen bÀst sköts av familjen (vanligtvis mamman) minskar viljan att placera barnet i förskola. Det kan i sin tur medföra ett större uttag av förÀldrapenning och att arbetsmarknadsetableringen inte pÄbörjas.

Utrikes födda Àr en mycket heterogen grupp och generaliseringar om deras instÀllning till barnomsorg Àr inte lÀtta att göra. Ett antal studier pekar dock pÄ att det finns skillnader i synen pÄ omsorgsansvaret beroende pÄ födelseland. I en norsk undersökning frÄn 2002 bland kvinnor och mÀn födda i Norge, Pakistan, Somalia, Vietnam och Chile visas att 80 procent av respondenterna födda i Pakistan och knappt hÀlften av respondenterna födda i Somalia anser att kvinnor med barn under fyra Är bör ta hand om barnen i stÀllet för att förvÀrvsarbeta. Bland respondenterna födda i Vietnam, Chile och Norge Àr det cirka 40, 35 respektive 25 procent som anser att kvinnor med barn under fyra Är bör prioritera vÄrd av barnen framför förvÀrvsarbete (Dropping och Kavli, 2002). Ett liknande resultat visar en annan norsk undersökning frÄn 2009. Sex av tio kvinnor och mÀn födda i Pakistan anser att kvinnor med barn under fyra Är bör ta hand om barnen i stÀllet för att förvÀrvsarbeta. Det kan jÀmföras med att tre av tio av respondenterna frÄn Iran och Irak samt en av tio av de inrikes födda norrmÀnnen anser att kvinnor med smÄ barn inte bör förvÀrvsarbeta (Kavli och Nadim, 2009). Oavsett födelseland menar i stort sett samtliga respondenter i bÄda undersökningarna att kvinnor bör förvÀrvsarbeta innan de fÄr barn, samt efter att yngsta barnet börjat skolan.

InstÀllningen till omsorgen om barnen pÄverkas sannolikt ocksÄ av vilken kunskap förÀldrarna har om den barnomsorg som erbjuds. NyanlÀnda utrikes födda förÀldrar Àr i regel mindre insatta i den svenska förskolans uppdrag och verksamhet Àn inrikes födda. I en norsk forskningsstudie konstateras att mÄnga förÀldrar med minoritetsbakgrund efterfrÄgar en mer omfattande och lÀttillgÀnglig information om förskolan, bÄde vad gÀller verksamhetens mÄl i stort och hur man

105

Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning SOU 2012:9

som förĂ€lder praktiskt fĂ„r tillgĂ„ng till den (Djuve, 1998). Bristande sprĂ„kkunskaper leder till svĂ„righeter att kommunicera med förskolepersonalen, vilket höjer tröskeln för att placera barnet i förskola (Kavli och Nadim, 2009). I en svensk studie baserad pĂ„ 151 intervjuer med utrikes födda kvinnor som hade deltagit i arbetsmarknadsinsatser framgĂ„r att mĂ„nga av kvinnorna oroar sig för att barnen inte fĂ„r en god omsorg pĂ„ förskolorna (Thomsson och Hoflund, 2000). En dansk studie pekar pĂ„ att nyanlĂ€nda kan behöva extra tid och information för att vilja eller kunna anvĂ€nda den offentliga barnomsorgen. Kommunernas introduktion saknar dock ofta utrymme för en sĂ„dan ”tillvĂ€njningsprocess” (Breidahl, 2007).

5.5Sammanfattning

Det Àr den enskilda förÀldern eller familjen som fattar beslutet om att ta ut förÀldrapenning, men faktorerna som pÄverkar detta beslut Äterfinns Àven pÄ systemnivÄ. En faktor Àr nyanlÀndas arbetsmarknadssituation. Höga trösklar för etablering pÄ arbetsmarknaden, i synnerhet för kvinnor, innebÀr att alternativkostnaden för att vara hemma med barnen i stÀllet för att delta i insatser blir lÄg.

En annan pÄverkansfaktor Àr kommunernas tillÀmpning av SocialtjÀnstlagen. I utredningens enkÀtundersökning framkommer att en nyanlÀnd förÀlder som ansöker om försörjningsstöd i mÄnga kommuner inte har nÄgot annat val Àn att ta ut förÀldrapenning, ocksÄ för barn som Àr flera Är gamla. Det gÀller i synnerhet nyanlÀnda som saknar rÀtt till den statliga etableringsersÀttningen. Vid en ansökan om kompletterande försörjningsstöd frÄn en familj med ett fyraÄrigt barn dÀr kvinnan gÄr pÄ sfi men saknar inkomst och rÀtt till etableringsersÀttning skulle fyra av tio kommuner uppmana kvinnan att avbryta undervisningen för att i stÀllet ta ut förÀldrapenning pÄ heltid. I tvÄ av tio kommuner skulle Àven flyktingmottagna med rÀtt till etableringsersÀttning uppmanas att ta ut full förÀldrapenning vid en ansökan om kompletterande försörjningsstöd. Det Àr ocksÄ relativt fÄ kommuner som tillÀmpar Socialstyrelsens rekommendationer om att bÄda förÀldrarna ska ha möjlighet att anvÀnda en del av förÀldrapenningen. Sju av tio kommuner med riktlinjer för ekonomiskt bistÄnd anger att kommunen kan krÀva att en förÀlder tar ut alla eller nÀstan alla 480 förÀldrapenningdagar om förÀldrarna Àr sammanboende och hushÄllets behov av försörjningsstöd skulle försvinna vid ett fortsatt uttag.

106

SOU 2012:9 Faktorer som kan pÄverka uttaget av förÀldrapenning

HandlÀggare, inom kommunen och hos t.ex. Arbetsförmedlingen, kan Àven pÄverka nyanlÀnda förÀldrars uttag av förÀldrapenning genom sitt eget bemötande. Könsstereotypa, ofta omedvetna, förestÀllningar kan leda till att frÄgor och information som rör familj och barn bara riktas till kvinnan. Tidigare uppföljningar har visat att etablerings- och arbetsmarknadsinsatser i mindre utstrÀckning framstÀlls som ett alternativ till förÀldrapenning för kvinnor. NyanlÀnda kvinnor erbjuds arbetsmarknadsmÀssigt mindre relevanta insatser med aktiviteter som matlagning, sömnad och samtal, medan utrikes födda mÀn i högre grad fÄr ta del av tydligare arbetsförberedande insatser.

Ytterligare pÄverkansfaktorer Àr nyanlÀndas vÀntan pÄ, respektive instÀllning till, förskola. VÀntan pÄ barnomsorg kan vara en orsak till att introduktionen försenas och att kvinnorna blir kvar i hemmen. Om förÀldrarna anser att barnomsorgen bÀst sköts av familjen minskar viljan att placera barnet i förskola. NyanlÀnda förÀldrar som kommer frÄn lÀnder utan offentlig barnomsorg kan behöva extra tid och kunskap för att de ska se förskolan som ett komplement till familjens omsorg.

107

6Utredningens slutsatser och fortsatta arbete

6.1Tidiga insatser för en snabbare etablering pÄ arbetsmarknaden

Flera trösklar in pÄ arbetsmarknaden

En av de viktigaste vÀgarna till en god integration Àr att de som invandrar till Sverige fÄr förutsÀttningar att komma in pÄ arbetsmarknaden. Genom arbete och möjligheter att försörja sig sjÀlv och sin familj kan kÀnslan av delaktighet vÀxa sig starkare. Under kommande Är förvÀntas antalet personer i yrkesverksam Älder i Sverige att minska, vilket ökar behovet av att ta tillvara den arbetskraft som finns. Samtidigt vet vi att utrikes födda, i synnerhet kvinnor, har ett lÀgre arbetskraftsdeltagande Àn personer födda i Sverige, Àven efter lÄng tid i landet. Skillnaderna i sysselsÀttningsgrad mellan in- och utrikes födda har ökat pÄtagligt sedan slutet av 1980-talet (avsnitt 2.1).

Kvinnor och mÀn inom grupperna flyktingmottagna och anhöriginvandrare möter sÀrskilt stora svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Den negativa sysselsÀttningsutvecklingen för utrikes födda som helhet kan till stor del förklaras med att sammansÀttningen i gruppen under de senaste tre decennierna har förÀndrats mot en större andel som kommit till landet av flykting- och familjeskÀl i stÀllet för av arbetsmarknadsskÀl, vilket dominerade under tidigare decennier (avsnitt 1.1).

Den lÀgre sysselsÀttningsgraden bland utrikes födda kvinnor och mÀn har flera orsaker (avsnitt 2.2.1). Tiden i Sverige Àr en viktig förklaringsfaktor. Som nyanlÀnda behöver de lÀra sig svenska sprÄket, de har ofta ett för svenska förhÄllanden mindre gÄngbart humankapital samt sÀmre nÀtverk i arbetslivet, vilket pÄverkar möjligheten att fÄ ett arbete. Höga krav i arbetslivet pÄ utbildning och

109

Utredningens slutsatser och fortsatta arbete SOU 2012:9

kompetens samt diskriminering Àr tvÄ andra trösklar för etablering pÄ arbetsmarknaden.

Utrikes födda kvinnors och mÀns lÀgre sysselsÀttningsgrad tycks dock inte bero pÄ bristande vilja att arbeta. I stÀllet visar utredningens skattningar, baserade pÄ en intervjuundersökning med drygt 2 000 personer 1998, att arbetssökande utrikes födda kvinnor och mÀn har en mer positiv instÀllning till arbete Àn vad inrikes födda har, och att de söker arbete mer intensivt Àn personer födda i Sverige (avsnitt 2.3 och bilaga 3).

Trösklarna för att komma in pÄ arbetsmarknaden Àr sÀrskilt höga för nyanlÀnda kvinnor. Inom gruppen flyktingmottagna Àr den genomsnittliga etableringstiden dubbelt sÄ lÄng för kvinnorna som för mÀnnen, och mönstret Àr likartat Àven i gruppen övriga anhöriginvandrare (avsnitt 2.1). Kvinnor som nyligen invandrat till Sverige Àr ingen homogen grupp utan rymmer en extrem bredd, frÄn barnlösa högutbildade lÀkare till kvinnor som aldrig har haft möjlighet att gÄ i skola och har mÄnga barn. NÄgon Àr traumatiserad av krigserfarenheter, en annan Àr angelÀgen om att snabbt finna sig en plats i det nya samhÀllet. Men om man jÀmför med den övriga vuxna befolkningen i Sverige Àr det fler av de nyanlÀnda utrikes födda kvinnorna som stÄr lÄngt ifrÄn arbetsmarknaden.

Utrikes födda kvinnor tar, som kvinnor vanligtvis gör, ofta ett större ansvar för det obetalda hemarbetet, vilket pÄverkar möjligheten att delta i arbetskraften (avsnitt 2.2.2). Men sambandet kan ocksÄ gÄ Ät andra hÄllet. SvÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden kan leda till att kvinnorna hÀnvisas till att ta hand om hem och barn i betydligt större utstrÀckning Àn vad de sjÀlva skulle önska.

Den första tiden i Sverige Àr sÀrskilt betydelsefull för en lyckad integration. Det Àr dÄ ett nytt sprÄk ska lÀras in, nya nÀtverk ska byggas och kompetensen byggas pÄ eller översÀttas sÄ att den blir gÄngbar i det nya landet. Forskning visar att ett fördröjt arbetsmarknadsintrÀde för invandrare, pÄ samma sÀtt som för ungdomar, kan ha lÄngvariga negativa arbetsmarknadseffekter. Det Àr dÀrför viktigt med tidiga insatser (avsnitt 2.4). En utdragen etableringsprocess Àr passiviserande och kan leda till ett lÄngsiktigt bidragsberoende.

110

SOU 2012:9 Utredningens slutsatser och fortsatta arbete

Fokus pÄ förÀldrapenninguttaget

Syftet med detta delbetÀnkande Àr att kartlÀgga uttaget av förÀldrapenning bland nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och mÀn. KartlÀggningen avser att ge en fördjupad bild av hur nyanlÀnda förÀldrars uttag ser ut för att erhÄlla ett bÀttre underlag för analyser av hur uttaget pÄverkar kvinnornas möjligheter att arbeta och att delta i etableringsinsatser. Ett lÄngt och intensivt uttag av förÀldrapenning kan leda till att sprÄkinlÀrningen och etableringen försenas eller inte alls kommer i gÄng. Studier pekar pÄ att trösklarna för kontakt med centrala aktörer som kommunen och Arbetsförmedlingen riskerar att höjas ju lÀngre tid en person vistas i Sverige med fÄ kontakter utanför den nÀrmaste familjen. För nyanlÀnda som omfattas av etableringslagen kan dessutom ett för lÄngt uttag medföra att de förlorar rÀtten att delta i sÀrskilda etableringsinsatser (avsnitt 2.4).

Den svenska förĂ€ldraförsĂ€kringen Ă€r generös bĂ„de i lĂ€ngd och i ersĂ€ttning, och infördes för att ge nyblivna förĂ€ldrar möjlighet att kombinera förvĂ€rvsarbete med vĂ„rd av barn i samband med barnets födelse (kapitel 3). FörĂ€ldrar med barn födda utomlands kan dock ta förĂ€ldrapenning Ă€ven för Ă€ldre barn som invandrar tillsammans med dem. De senaste Ă„ren har cirka 10 000 barn under Ă„tta Ă„r invandrat per Ă„r (avsnitt 2.5). Bland barnen under Ă„tta Ă„r som 2002–2011 beviljats uppehĂ„llstillstĂ„nd som flykting- eller anhöriginvandrare har mellan 81 och 89 procent varit ett Ă„r eller Ă€ldre. År 2006 var motsvarande andel 85 procent. Fertilitetstalen Ă€r ocksĂ„ höga bland nyanlĂ€nda kvinnor. SĂ€rskilt stor Ă€r migrationseffekten pĂ„ barnafödandet bland kvinnor som kommer som flyktingar och anhöriginvandrare.

Sammantaget leder detta till att en ganska stor andel av de nyanlĂ€nda kvinnorna vĂ„rdar barn under sina första Ă„r i Sverige, sĂ€rskilt bland kvinnor i flykting- och anhöriggruppen. Var tredje kvinna mellan 18 och 50 Ă„r som invandrade 2006–2009 som flykting, skyddsbehövande i övrigt eller som anhörig till dessa tog ut förĂ€ldrapenning under 2009. För dem som kom som övrig anhöriginvandrare Ă€r motsvarande andel 22 procent. De mĂ€n som tar ut förĂ€ldrapenning har ett, jĂ€mfört med kvinnorna, betydligt mindre uttag.

FörÀldrapenninguttagets inverkan pÄ möjligheterna att delta i sfi och andra arbetsförberedande insatser kan antas bero pÄ uttagets omfattning i tid och hur det förlÀggs. Utredningen har i detta delbetÀnkande kartlagt om nyanlÀndas uttag sker pÄ hel- eller deltid,

111

Utredningens slutsatser och fortsatta arbete SOU 2012:9

med vilken ersÀttningsnivÄ, samt om förÀldrapenning tas ut under en lÀngre sammanhÀngande period. Utredningen har Àven undersökt i vilken utstrÀckning uttaget avser vÄrd av mindre respektive större barn.

6.2Resultaten av kartlÀggningen av nyanlÀnda förÀldrars uttag av förÀldrapenning

Utredningen har lĂ„tit kartlĂ€gga uttaget av förĂ€ldrapenning under de första fyra Ă„ren bland nyanlĂ€nda förĂ€ldrar som kom till Sverige under 2006 (kapitel 4 och bilaga 2). Bland dem som detta Ă„r invandrade till Sverige frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden fanns 6 700 kvinnor, och 5 750 mĂ€n, som under de efterföljande Ă„ren har rĂ€tt till förĂ€ldrapenning, antingen för barn som invandrar tillsammans med dem eller för barn som föds under de första Ă„ren i Sverige. I likhet med övriga förĂ€ldrar Ă€r det framför allt kvinnorna som tar ut förĂ€ldrapenning – ojĂ€mstĂ€lldheten i uttag Ă€r tydlig för alla grupper och inte nĂ„got som Ă€r sĂ€rskilt uttalat bland nyanlĂ€nda förĂ€ldrar.

I utredningens kartlÀggning framkommer fyra mönster som Àr av betydelse för analysen av hur förÀldrapenninguttaget inverkar pÄ nyanlÀnda kvinnors arbetskraftsdeltagande.

Ett intensivt uttag Äret efter invandringen försenar arbetsmarknadsetableringen för mÄnga nyanlÀnda mammor

En förhÄllandevis stor grupp nyanlÀnda kvinnor fÄr försÀmrade möjligheter till etablering pÄ arbetsmarknaden under de första Ären i Sverige till följd av vÄrd av Àldre barn. Var tredje kvinna (eller 730 personer) född utanför Europa som 2006 invandrar till Sverige med barn under Ätta Är och som inte fÄr fler barn under perioden tar ut minst 200 dagar under det första Äret efter invandringen (2007). Barnen som invandrade med mammorna i denna grupp var i genomsnitt 3,2 Är i början av 2006. Bland kvinnorna födda utanför Europa som kommer med barn och som ocksÄ fÄr ytterligare barn efter ankomsten till Sverige Àr det nÀstan hÀlften (eller 640 personer) som tar ut minst 200 dagar Är 2007. GenomsnittsÄldern pÄ de barn som invandrade tillsammans med mammorna i denna grupp var 2,7 Är i början av 2006.

112

SOU 2012:9 Utredningens slutsatser och fortsatta arbete

Sammantaget handlar det om nÀra 1 400 kvinnor frÄn lÀnder utanför Europa som Äret efter invandringsÄret har ett sÄ pass högt uttag av förÀldrapenning för Àldre barn att de knappast har möjlighet att pÄbörja undervisning i svenska eller andra insatser som kan öppna dörrar in mot arbetsmarknaden. Antalet motsvarar cirka 40 procent av de kvinnor som 2006 invandrade med barn under Ätta Är frÄn lÀnder utanför Europa.

Högt uttag flera Är i rad bland mammor som fÄr ytterligare barn

Mammor i gruppen som fÄr ytterligare barn under perioden har ett högt uttag Àven efterföljande Är (2008 och 2009). En av fyra respektive en av tio mammor som kommer med barn frÄn lÀnder utanför Europa och som fÄr ytterligare barn i Sverige under perioden tar ut minst 200 dagar tvÄ respektive tre Är i rad. KartlÀggningen visar vidare att uttaget nÀstan alltid avser hela dagar, vilket innebÀr att dessa kvinnor har smÄ möjligheter att delta i etableringsinsatser parallellt med att de tar hand om sina barn.

I gruppen kvinnor födda utanför Europa som Är 2006 invandrar med barn men som inte fÄr fler barn i Sverige under perioden Àr det dÀremot enbart tre procent som tar ut fler Àn 200 dagar tvÄ Är i rad. Ett högt uttag flera Är i rad kan dÀrmed hÀnföras till de nyanlÀnda mammor som fÄr ytterligare barn under de första Ären i Sverige, dÀr merparten av uttaget under de senare Ären med stor sannolikhet avser de barn som föds efter invandringen.

MÄnga nyanlÀnda förÀldrar tar inte ut nÄgra dagar alls

Det finns ocksÄ en stor grupp nyanlÀnda förÀldrar som inte tar ut förÀldrapenning över huvud taget. En av fyra kvinnor som 2006 invandrar med barn under Ätta Är frÄn lÀnder utanför EU/Norden och som inte fÄr fler barn i Sverige under perioden tar inte ut nÄgon förÀldrapenning alls under de första fyra Ären i Sverige. Andelen mÀn som inte anvÀnder sig av rÀtten till förÀldrapenning i denna grupp Àr Ànnu högre, 60 procent.

En förklaring till det lÄga uttaget hos mÄnga nyanlÀnda förÀldrar kan vara att kunskapen om försÀkringen Àr sÄ lÄg att det begrÀnsar nyanlÀnda förÀldrars tillgÄng till förÀldrapenningen. SÀrskilt anmÀrkningsvÀrt Àr resultatet att sju procent (ca 300 personer) av kvinnorna

113

Utredningens slutsatser och fortsatta arbete SOU 2012:9

som Ă„r 2006 invandrar frĂ„n lĂ€nder utanför EU/Norden och som fĂ„r barn under de första Ă„ren i Sverige inte tar ut en enda dag med förĂ€ldrapenning under hela perioden. Om resultatet beror pĂ„ att vissa mammor inte kĂ€nner till att de har rĂ€tt till förĂ€ldrapenning Ă€r situationen problematisk – de kan befinna sig i ett stort utanförskap.

Vid sidan av bristande kunskap om försÀkringen kan en förklaring till det lÄga uttaget vara att en ersÀttning pÄ grundnivÄ (180 kronor per dag) för mÄnga inte utgör ett alternativ om en högre inkomst kan erhÄllas genom arbete eller genom att delta i etableringsinsatser. En ytterligare förklaring kan troligen finnas i den oregistrerade utvandring som förekommer.

Varken sÀrskilt förmÄnligt eller flexibelt för nyanlÀnda förÀldrar

NyanlÀnda mammor fÄr nÀstan uteslutande en ersÀttning som motsvarar grundnivÄn 180 kronor per dag. Den genomsnittliga ersÀttningen ökar mycket litet över perioden. Skillnaden mot jÀmförelsegrupperna Àr mycket tydlig. Detta kan förklaras med att kvinnorna Ànnu inte har etablerat sig pÄ arbetsmarknaden och dÀrmed inte heller hunnit kvalificera sig för en inkomstgrundad ersÀttning före uttaget av förÀldrapenning.

Uttaget av förĂ€ldrapenning sker ocksĂ„ mer intensivt bland nyanlĂ€nda mammor – de tar ut betydligt fler dagar samma Ă„r Ă€n vad jĂ€mförelsegruppen av alla förĂ€ldrar i Sverige gör. De nyanlĂ€nda mammorna tar dessutom nĂ€stan bara ut förĂ€ldrapenning med hela dagar. NyanlĂ€nda mammor har troligen till följd av ekonomiska begrĂ€nsningar svĂ„rare att anvĂ€nda sig av flexibiliteten i försĂ€kringen. Det Ă€r ovanligt att kombinera förvĂ€rvsarbete med förĂ€ldraledighet i denna grupp, och likasĂ„ verkar det vara ovanligt att kombinera uttaget av förĂ€ldrapenning med deltagande i etableringsinsatser. Kvinnornas uttag av förĂ€ldrapenning Ă€r alltför koncentrerat för att ge utrymme till detta.

Kommunerna, försörjningsstödet och förÀldrapenningen

Bland nyanlÀnda som kommer till Sverige som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt eller som anhöriga till dessa har försörjningsstöd eller kommunal introduktionsersÀttning varit den

114

SOU 2012:9 Utredningens slutsatser och fortsatta arbete

huvudsakliga inkomsten under de första Ă„ren i landet. År 2009 fick drygt 80 procent av de som invandrade under Ă„ren 2006–2009 försörjningsstöd eller introduktionsersĂ€ttning. Bland övriga anhöriginvandrare Ă€r motsvarande andel 20 procent (avsnitt 5.2). De genomsnittliga beloppen för utbetalt försörjningsstöd Ă€r lĂ€gre bland de förĂ€ldrar som 2009 har ett mer omfattande uttag av förĂ€ldrapenning.

I utredningens enkÀtundersökning till kommunernas ansvariga för ekonomiskt bistÄnd (avsnitt 5.2 och bilaga 4) framkommer att nyanlÀndas uttag av förÀldrapenning i stor utstrÀckning kan pÄverkas av kommunernas praxis för bistÄndsbedömning. I mÄnga kommuner har en nyanlÀnd förÀlder som ansöker om försörjningsstöd inte nÄgot annat val Àn att ta ut förÀldrapenning, ocksÄ för barn som Àr flera Är gamla. Det gÀller i synnerhet nyanlÀnda som saknar rÀtt till den statliga etableringsersÀttningen som infördes i samband med etableringsreformen i december 2010.

Vid en ansökan om kompletterande försörjningsstöd frÄn en familj med ett fyraÄrigt barn dÀr mamman deltar i sfi men saknar inkomst och rÀtt till etableringsersÀttning har fyra av tio kommuner svarat att de skulle uppmana kvinnan att avbryta undervisningen för att i stÀllet ta ut förÀldrapenning pÄ heltid. I tvÄ av tio kommuner skulle Àven flyktingmottagna med rÀtt till etableringsersÀttning uppmanas att ta ut full förÀldrapenning vid en ansökan om kompletterande försörjningsstöd. Statistik över utbetalt försörjningsstöd visar ocksÄ att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistÄnd minskar nÀr nyanlÀnda tar ut mer förÀldrapenning. Kommunalekonomiska hÀnsyn kan dÀrmed leda till att nyanlÀnda förÀldrar, sÀrskilt kvinnor, fastnar i en fÀlla dÀr de i stÀllet för att söka arbete eller delta i insatser som kan underlÀtta etableringen pÄ arbetsmarknaden stannar hemma med förÀldrapenning.

Det Àr ocksÄ bara tre av tio kommuner med riktlinjer för ekonomiskt bistÄnd som tillÀmpar Socialstyrelsens rekommendationer om att bÄda förÀldrarna ska ha möjlighet att anvÀnda en del av förÀldrapenningen. Eftersom utrikes födda kvinnor har en svagare arbetsmarknadsanknytning Àn utrikes födda mÀn bidrar denna praxis sannolikt till att kvinnor fÄr ett mer omfattande uttag av förÀldrapenning.

115

Utredningens slutsatser och fortsatta arbete SOU 2012:9

BÄde förmÄn och fÀlla

Sammanfattningsvis visar kartlÀggningen att uttaget av förÀldrapenning Àr relativt omfattande det första Äret efter invandringen för mammor som invandrar tillsammans med barn under Ätta Är. DÀrefter minskar uttaget för de Àldre barnen som invandrar samtidigt med förÀldrarna. FörÀldrapenninguttaget för Àldre barn medför dÀrmed att etableringen pÄ arbetsmarknaden försenas med minst ett Är för cirka 40 procent av de nyanlÀnda kvinnor som invandrar tillsammans med barn. Ett uttag av förÀldrapenning under flera Är i rad Àr dock ovanligt bland de kvinnor som 2006 invandrar tillsammans med barn under Ätta Är och som inte fÄr fler barn Ären efter invandringen till Sverige. Mammor som har ett högt uttag av förÀldrapenning i flera Är i rad finns i stÀllet frÀmst bland dem som bÄde har barn med sig vid invandringstillfÀllet och sedan fÄr ytterligare barn under de första Ären i Sverige.

För de nyanlÀnda förÀldrar som har behov av kompletterande försörjningsstöd kan dock kommunernas avvÀgning mellan mÄlet att hÄlla nere kostnaderna för ekonomiskt bistÄnd och att underlÀtta de sökandes lÄngsiktiga möjligheter till sjÀlvförsörjning leda till ett större uttag av förÀldrapenning Àn vad som vore ÀndamÄlsenligt för arbetsmarknadsetableringen. Utredningens kommunenkÀt visar att tjÀnstemÀnnens bedömningar kan leda till att förÀldrapenningförmÄnen blir en fÀlla för sÀrskilt nyanlÀnda mammor.

Det förmĂ„nliga i den svenska förĂ€ldraförsĂ€kringen – en ersĂ€ttning som i hög grad kompenserar för inkomstbortfall och en stor flexibilitet för förĂ€ldrarna att sjĂ€lva bestĂ€mma över hur uttaget bĂ€st ska ske för att motsvara familjens behov – tillfaller sĂ€llan nyanlĂ€nda förĂ€ldrar. NyanlĂ€nda mammor och pappor har ytterst sĂ€llan kvalificerat sig för en inkomstgrundad ersĂ€ttning, utan fĂ„r en ersĂ€ttning pĂ„ grundnivĂ„, dvs. 180 kronor per dag. Med en lĂ„g ersĂ€ttning, och utan en etablerad anknytning till arbetsmarknaden, Ă€r det svĂ„rt att ta del av de flexibla möjligheterna till uttag efter egna behov. NyanlĂ€nda mammor tar ut förĂ€ldrapenning mycket mer koncentrerat Ă€n andra förĂ€ldrar, och uttaget sker nĂ€stan uteslutande i form av heldagar.

Slutsatsen blir att förÀldrapenning försenar etableringen pÄ arbetsmarknaden för ganska mÄnga nyanlÀnda mammor och den kan bli en fÀlla sÀrskilt för dem som ocksÄ har behov av kompletterande försörjningsstöd.

De första Ären i ett nytt land Àr viktiga. DÄ ska ett nytt sprÄk lÀras in, nÀtverk utanför familjen behöver byggas och kontakter pÄ

116

SOU 2012:9 Utredningens slutsatser och fortsatta arbete

arbetsmarknaden behöver komma till stÄnd för att minska risken för lÄngvarig arbetslöshet. Lösningar för de problem som uppstÄr för nyanlÀnda kvinnor till följd av vÄrd av barn under dessa första viktiga Är behöver dock sökas och utformas pÄ olika sÀtt beroende pÄ barnens Älder och familjens situation i övrigt. I avsnitt 6.3 diskuteras behov av regelförÀndring i förÀldraförsÀkringen i syfte att minska risken för försenad arbetsmarknadsetablering till följd av vÄrd av Àldre barn. DÀrefter, i avsnitt 6.4, identifieras ett antal omrÄden dÀr ÄtgÀrder kan behöva vidtas för att öka möjligheterna att kombinera förÀldraskap med arbete och deltagande i etableringsinsatser, i syfte att minska avstÄndet till arbetsmarknaden Àven för nyanlÀnda mammor och pappor som vÄrdar mindre barn.

6.3Regelverket behöver ses över

SvÄra frÄgor krÀver flera svar

FrÄgan om utrikes födda kvinnors arbetskraftsdeltagande Àr komplex. Det betydligt lÀgre arbetskraftsdeltagandet bland utrikes födda kvinnor har inte en orsak utan beror pÄ mÄnga samverkande faktorer. För nyanlÀnda utrikes födda kvinnor finns ett flertal trösklar att ta sig över för att komma in pÄ arbetsmarknaden. För att underlÀtta arbetsmarknadsetableringen behöver dÀrför ÄtgÀrder vidtas pÄ en rad olika omrÄden. Regelverken för olika förmÄner ligger tydligt inom politikernas ansvarsomrÄde, och reglerna bör sjÀlvfallet utformas pÄ ett sÀtt som medverkar till, inte motverkar, ett ökat arbetskraftsdeltagande. FörÀldrapenningen kan med dagens utformning utgöra ytterligare ett hinder för de kvinnor som invandrar tillsammans med barn under Ätta Är. Av utredningens enkÀt till kommunerna ser vi ocksÄ att detta ofta blir fallet om familjen samtidigt har behov av kompletterande försörjningsstöd.

Utredningens kartlÀggning visar att merparten av de nyanlÀnda förÀldrarnas uttag av förÀldrapenning med stor sannolikhet avser vÄrd av smÄ barn, i linje med vad som Àr tanken med förÀldraförsÀkringen. En stor grupp av de nyanlÀnda förÀldrarna tar inte ut de dagar som de enligt förÀldraförsÀkringens regelverk har möjlighet till. Bristande kunskap om förÀldrapenningen kan vara en förklaring till det lÄga uttaget bland mÄnga nyanlÀnda förÀldrar, en annan kan vara att en ersÀttning pÄ grundnivÄ (180 kronor per dag)

117

Utredningens slutsatser och fortsatta arbete SOU 2012:9

inte utgör ett alternativ till arbete eller deltagande i arbetsförberedande insatser som kan ge en högre ersÀttning.

Men kartlÀggningen visar ocksÄ att för cirka 1 400 kvinnor som 2006 invandrade tillsammans med barn under Ätta Är frÄn lÀnder utanför Europa (40 procent av dessa kvinnor) medförde uttag av förÀldrapenning att deras etablering pÄ arbetsmarknaden försenades med minst ett Är. I början av 2006 var barnen som invandrade med mammorna i denna grupp i genomsnitt tre Är gamla. Mammornas uttag Àr Äret efter invandringen (2007) sÄ stort att deltagande i undervisning i svenska eller andra arbetsförberedande insatser inte Àr möjligt, vilket innebÀr att kvinnornas redan stora avstÄnd till arbetsmarknaden utökas ytterligare. I detta lÀge riskerar förmÄnen att bli en fÀlla. Vi ser ocksÄ att uttaget av förÀldrapenningdagar för barn som invandrar till Sverige nÀr de Àr fyra Är och Àldre har ökat under senare Är (avsnitt 4.5). Vilka som invandrar skiljer sig mellan olika Är, vilket gör att uttagsmönstret ocksÄ kan variera över tid.

Ett omfattande uttag av förÀldrapenning fÄr inte bara konsekvenser för kvinnornas arbetsmarknadsetablering, utan kan Àven medföra effekter som inte Àr till barnets bÀsta. Ett lÄngt uttag innebÀr att barnens tid i förskola blir kort eller obefintlig, vilket kan försena deras sprÄkinlÀrning och dÀrmed försvÄra skolgÄngen. Barn i familjer med lÄngvariga uttag av förÀldrapenning pÄ grundnivÄ löper dessutom risk för ekonomisk utsatthet.

En felkonstruktion som behöver rÀttas till

Det ingÄr inte i utredningens uppdrag att lÀmna förslag till regelförÀndringar i förÀldraförsÀkringen. Vi har dock i arbetet med kartlÀggningen av nyanlÀndas uttag av förÀldrapenning inte kunnat undgÄ att mÀrka att den nuvarande utformningen av förÀldraförsÀkringen medför en risk för icke önskvÀrda effekter för nyanlÀnda förÀldrars arbetsmarknadsetablering.

Mot bakgrund av förĂ€ldraförsĂ€kringens syfte – att underlĂ€tta för förĂ€ldrar att kombinera arbete med vĂ„rd av barn i samband med barnets födelse eller adoption – framstĂ„r den nuvarande utformningen av förĂ€ldraförsĂ€kringen som en felkonstruktion. För barn födda utomlands tilldelas förĂ€ldrapenningdagarna ”retroaktivt” – förmĂ„nen faller ut för sent för att ge förĂ€ldrarna möjlighet att vara hemma med barnet under den första tiden i barnets liv. För nyanlĂ€nda förĂ€ldrar ger förĂ€ldrapenningen inte heller möjligheter att kombinera arbete med

118

SOU 2012:9 Utredningens slutsatser och fortsatta arbete

vÄrd av barn, eftersom de Ànnu inte har en förankring pÄ arbetsmarknaden. I stÀllet kan förÀldrapenningen bli en fÀlla som för vissa nyanlÀnda förÀldrar, sÀrskilt kvinnor, minskar möjligheterna att delta i insatser som kan leda vidare till arbete. Vi stÀller oss frÄgande till om detta verkligen kan ha varit lagstiftarens avsikt.

Det finns dÀrmed, enligt utredningens samlade bedömning, skÀl att göra förÀndringar i förÀldraförsÀkringens regelverk sÄ att risken minskar för att uttag av förÀldrapenning för Àldre barn försenar nyanlÀnda kvinnors etablering pÄ arbetsmarknaden. Lika rÀttigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, Àr det integrationspolitiska mÄlet som riksdagen faststÀllt. Vid en översyn av regelverket bör dÀrmed likvÀrdiga möjligheter, givet barnets Älder, för förÀldrar att vara hemma med sina barn vara vÀgledande. Regelverket fÄr heller inte utgÄ frÄn etnicitet utan bör pÄverka alla förÀldrar till barn födda utanför Sverige lika, oavsett medborgarskap, födelseland och liknande.

En generell begrÀnsning för hur lÀnge förÀldrapenningen kan tas ut Àr enklast att förena med dessa villkor. Andra lÀnder med en generös förÀldraförsÀkring har antingen restriktioner för hur mÄnga dagar som kan tas ut nÀr barnet Àr större (t.ex. Tyskland och Danmark) eller en skarp restriktion om att förÀldrapenningen ska ha tagits ut vid en viss Älder, för Norge och Island gÀller denna tidsgrÀns barnets treÄrsdag (avsnitt 3.5).

Förslag med en sÄdan inriktning presenterades i betÀnkandet

Reformerad förĂ€ldraförsĂ€kring – KĂ€rlek, omvĂ„rdnad, trygghet (SOU 2005:73). FörĂ€ldraförsĂ€kringsutredningens förslag var att förĂ€ldrapenningen ska kunna tas ut tills barnet fyller fyra Ă„r i stĂ€llet för dagens Ă„tta Ă„r. För Ă€ldre barn, mellan fyra och tio Ă„r, föreslog utredningen att förĂ€ldrarna skulle fĂ„ disponera tio s.k. barndagar per Ă„r.1 Detta motsvarar hur förĂ€ldrapenningen allmĂ€nt anvĂ€nds i dag, dĂ„ förĂ€ldrar till Ă€ldre barn anvĂ€nder kvarvarande förĂ€ldrapenning i kortare perioder för att vara med barnen under lov, skolbesök m.m. Förslaget motiveras med att förĂ€ldrapenningen framför allt har betydelse under barnets första levnadsĂ„r dĂ„ grunden lĂ€ggs för en djup och nĂ€ra kontakt mellan barn och förĂ€lder.

En generell förÀndring av förÀldraförsÀkringen i enlighet med FörÀldraförsÀkringsutredningens förslag skulle omfatta samtliga förÀldrar i Sverige. Förslaget kan teoretiskt sett medföra en minskad

1 Enligt förÀldraförsÀkringsutredningens förslag ska en förÀlder till barn som har fyllt fyra Är men inte tio Är ha rÀtt till ledighet under tio dagar per Är, varav tvÄ dagar med ersÀttning i form av tillfÀllig förÀldrapenning (SOU 2005:73).

119

Utredningens slutsatser och fortsatta arbete SOU 2012:9

flexibilitet för förÀldrarna, men skulle för majoriteten inte innebÀra nÄgon pÄtaglig skillnad i praktiken eftersom en fyraÄrsgrÀns ger en god marginal i förhÄllande till det faktiska uttagsmönstret.

Ett alternativ som ocksÄ skulle minska risken för att uttag av förÀldrapenning för Àldre barn blir en fÀlla för nyanlÀnda förÀldrar vore att lÄta antalet ersÀttningsdagar som tillfaller förÀldrar till barn födda utanför Sverige styras av barnets Älder vid invandringstidpunkten. UtgÄngspunkten skulle dÄ vara en jÀmförelse av hur uttaget ser ut för barn födda i Sverige sÄ att likvÀrdighet uppnÄs i möjligheter till ersÀttning för vÄrd av barn födda i Sverige och vÄrd av barn som föds i andra lÀnder. En förÀlder som bosÀtter sig i Sverige med en treÄring skulle i en sÄdan modell fÄ lika mÄnga dagar som förÀldrar i genomsnitt har kvar nÀr barn födda i Sverige fyller tre Är.

För att fÄ ett sÄ enkelt regelverk som möjligt skulle en trappstegsmodell kunna konstrueras. Ett barn som Àr under ett Är vid invandringstillfÀllet kan t.ex. ge rÀtt till samtliga 480 dagar med förÀldrapenning. För barn som Àr mellan ett och tre Är vid invandringstidpunkten kan 150 dagar fördelas mellan förÀldrarna, och för barn som Àr tre Är eller Àldre kan 50 dagar med förÀldrapenning för vÄrd av barn fördelas mellan förÀldrarna. De nÀmnda grÀnsvÀrdena stÀmmer ungefÀrligen med det faktiska uttagsmönstret för barn födda i Sverige och skulle dÀrmed innebÀra en likvÀrdig rÀtt till förÀldrapenning, givet barnets Älder.2

En trappstegsmodell enligt ovan behöver dock utredas vidare, bl.a. för att identifiera hur sÀrregler för utrikes födda barn kan samordnas med EU-lagstiftningen pÄ omrÄdet.

2 Adoptivbarn bör dock inte omfattas av en dylik förĂ€ndring, eftersom adoptionen innebĂ€r den form av ny anknytning mellan förĂ€ldrar och barn som förĂ€ldrapenningen avser att ge utrymme för. PĂ„ samma sĂ€tt var det 1986–1993 nĂ€r regelverket föreskrev att förĂ€ldrapenningen skulle tas ut innan barnet fyllde fyra Ă„r. DĂ„ gĂ€llde för adoptivförĂ€ldrar att förĂ€ldrapenningen skulle tas ut inom fyra Ă„r efter det att adoptivförĂ€ldrarna fĂ„tt barnet i sin vĂ„rd.

120

SOU 2012:9 Utredningens slutsatser och fortsatta arbete

6.4Utredningens fortsatta arbete

Möjligheter att kombinera förÀldraskap med arbete och deltagande i etableringsinsatser

Utredningen har i uppdrag att identifiera och föreslÄ ÄtgÀrder för att öka arbetskraftsdeltagandet bland nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. VÄrd av barn leder till att en förhÄllandevis stor andel av de nyanlÀnda mammorna fÄr en svag anknytning till arbetsmarknaden under de första Ären i Sverige och att deltagande i undervisning i svenska och andra insatser som kan underlÀtta intrÀdet pÄ arbetsmarknaden försenas.

I slutbetÀnkandet avser vi att Äterkomma med förslag som kan motverka följderna för kvinnornas arbetsmarknadsetablering av en initial period som domineras av vÄrd av barn. NÀr bortavaron frÄn arbetsmarknaden respektive deltagandet i etableringsinsatser avser vÄrd av smÄ barn Àr lösningen sjÀlvfallet inte att begrÀnsa möjligheterna för förÀldrarna att vara hemma med sina barn. Diskussionen i avsnitt 6.3 om behov av regelförÀndring i förÀldraförsÀkringen avser dÀrför enbart en begrÀnsning av antalet dagar för Àldre barn. DÀremot Àr ÄtgÀrder som kan underlÀtta för nyanlÀnda kvinnor och mÀn att kombinera förÀldraskap med arbete, deltagande i undervisning i svenska för invandrare (sfi) och andra arbetsförberedande insatser, en vÀg som kan minska avstÄndet till arbetsmarknaden Àven för nyanlÀnda förÀldrar som vÄrdar mindre barn. Vi har i detta delbetÀnkande identifierat fyra omrÄden som blir viktiga i utredningens fortsatta arbete.

FörÀldrapenning, etableringsersÀttning och försörjningsstöd

Ett viktigt omrÄde handlar om att identifiera ÄtgÀrder som kan underlÀtta för nyanlÀnda förÀldrar att parallellt med vÄrd av barn sÄ tidigt som möjligt pÄbörja sin etablering pÄ arbetsmarknaden. Det nuvarande regelverket för etableringsersÀttningen som nyanlÀnda flyktingar har rÀtt till vid deltagande i etableringsinsatser styr mot ett deltagande pÄ heltid. FörÀldrar som vÄrdar barn pÄ heltid har rÀtt till överhoppningsbar tid i etableringsinsatserna pÄ högst ett Är. De som önskar kombinera ett uttag av förÀldrapenning med deltagande i etableringsinsatser pÄ deltid förlorar dÀremot effektiv tid i insatser eftersom dagarna med etableringsersÀttning inte förlÀngs vid ett deltagande pÄ deltid. MÄnga kvinnor har sÄ pass höga

121

Utredningens slutsatser och fortsatta arbete SOU 2012:9

trösklar in till arbetsmarknaden att de snarare har behov av mer Àn av mindre stöd under de första Ären i landet. Vi avser dÀrför att i det fortsatta utredningsarbetet övervÀga för- och nackdelar med denna begrÀnsning för rÀtten till etableringsersÀttning och sÀrskilda etableringsinsatser.

En nÀrbeslÀktad frÄga handlar om hur stat och kommun bÀttre Àn i dag kan stödja nyanlÀnda som inte omfattas av etableringsreformen utan tillhör gruppen övriga anhöriginvandrare. IntrÀdet pÄ arbetsmarknaden Àr lika svÄrt för mÄnga i denna grupp som det Àr för dem som hör till flyktinggruppen. Sedan ansvaret för de arbetsförberedande insatserna för dem som tagits emot som flyktingar eller skyddsbehövande överfördes frÄn kommunerna till Arbetsförmedlingen anger mÄnga kommuner att de har börjat montera ned sina verksamheter som tidigare erbjudits ocksÄ övriga anhöriginvandrare med behov av sÀrskilt stöd. Utredningen avser dÀrför att se över om mÄlgruppen bör utökas för de sÀrskilda etableringsinsatser som för nÀrvarande enbart flyktingmottagna personer har rÀtt till.

Bland de nyanlÀnda anhöriginvandrarna som inte hör till etableringsreformens mÄlgrupp Àr det var femte som har behov av försörjningsstöd under de första Ären i Sverige. Av utredningens enkÀtundersökning till kommunernas ansvariga för ekonomiskt bistÄnd framgÄr att i mÄnga kommuner har en nyanlÀnd förÀlder med ett fyraÄrigt barn som ansöker om försörjningsstöd inte nÄgot annat val Àn att ta ut förÀldrapenning motsvarande heltid (avsnitt 5.2). Detta gÀller i synnerhet nyanlÀnda som saknar rÀtt till den statliga etableringsersÀttningen. Denna uppmaning bottnar sannolikt till stor del i kommunernas prioritering att hÄlla nere kostnaderna för försörjningsstöd.

FörvÀntningar och bemötande

FörestÀllningar och förvÀntningar om utrikes födda kvinnor hos enskilda handlÀggare kan medverka till att mÄnga kommuner uppmanar till uttag av förÀldrapenning i stÀllet för att se till kvinnornas möjligheter att delta i insatser sÄ att de pÄ sikt kan försörja sig sjÀlva. En handlÀggare som inte tror att kvinnan vill eller kan arbeta Àr sannolikt mer benÀgen att uppmana till uttag av förÀldrapenning framför deltagande i insatser Àn en handlÀggare som tror pÄ kvinnans möjligheter att fÄ ett arbete lÀngre fram.

122

SOU 2012:9 Utredningens slutsatser och fortsatta arbete

Bemötandet frÄn olika tjÀnstemÀn kan sannolikt ha en viss inverkan Àven pÄ fördelningen av förÀldrapenninguttaget mellan förÀldrarna. Vi har sett att könsstereotypa förestÀllningar kan leda till att frÄgor och information som rör familj och barn ensidigt riktas till kvinnan (avsnitt 5.3). I tidigare uppföljningar framkommer att etablerings- och arbetsmarknadsinsatser i mindre utstrÀckning framstÀlls som ett alternativ till förÀldrapenning för kvinnor, och att kvinnor oftare har placerats i arbetsmarknadsmÀssigt mindre relevanta insatser med aktiviteter som matlagning, sömnad och samtal. I utredningens fortsatta arbete kommer vi att kartlÀgga i vilken utstrÀckning inriktningen och omfattningen pÄ de insatser som Arbetsförmedlingen och kommuner erbjuder skiljer sig mellan kvinnor och mÀn.

I dag tas majoriteten av förÀldrapenningen ut av kvinnor. Ett jÀmnare uttag skulle innebÀra att kvinnan snabbare skulle fÄ möjlighet att delta i undervisning i svenska för invandrare (sfi) och i arbetsförberedande insatser. Hur Arbetsförmedlingen informerar om möjligheterna till uttag av förÀldrapenning till familjer dÀr bÄde kvinnan och mannen deltar i etableringsinsatser Àr ett ytterligare omrÄde för utredningens fortsatta arbete.

Förskolans fördelar inte tillrÀckligt kÀnda

En annan faktor som pÄverkar nyanlÀndas möjligheter att kombinera förÀldraskap med arbete eller deltagande i insatser Àr deras egen förvÀntan pÄ och instÀllning till förskola (avsnitt 5.4). Om förÀldrarna anser att omsorgen om barnen bÀst sköts av familjen minskar viljan att placera barnet i förskola. NyanlÀnda förÀldrar som kommer frÄn lÀnder utan tillgÄng till offentligt finansierad barnomsorg kan behöva extra tid och information för att de ska se förskolan som ett komplement till familjens omsorg. För att fler nyanlÀnda förÀldrar ska övervÀga att anvÀnda förskolan kan informationen om vad förskolan innebÀr, inte minst för barnens sprÄkutveckling, behöva förstÀrkas.

123

Utredningens slutsatser och fortsatta arbete SOU 2012:9

Flexibel undervisning i svenska

För att minska risken för att ett uttag av förÀldrapenning leder till en försvagad anknytning till arbetsmarknaden Àr det av betydelse att det finns möjligheter för nyanlÀnda kvinnor och mÀn att delta i undervisning i svenska för invandrare (sfi) pÄ ett flexiblare sÀtt, exempelvis pÄ deltid, pÄ kvÀllstid eller med lösningar dÀr undervisningen i svenska kombineras med barnpassning. Denna frÄga behandlas i viss mÄn ocksÄ av Sfi-pengutredningen (U 2011:05), som ska föreslÄ ÄtgÀrder för hur sfi i ett tidigare skede kan bli mer flexibel och individanpassad.

124

KÀll- och litteraturförteckning

Andersson, B (1989), Effects of Public Day-Care: A Longitudinal Study, Child Development vol. 60, s. 857–866.

Andersson, B (1992), Effects of Day-Care on Cognitive and Socioemotional Competence of Thirteen-Year-Old Swedish Schoolchildren,

Child Development vol. 63, s. 20-36.

Arbetsförmedlingen (2011a), NyanlĂ€ndas etablering – reformens första sju mĂ„nader, Arbetsförmedlingens Ă„terrapportering.

Arbetsförmedlingen (2011b), Utrikes födda kvinnor i utanförskap,

Arbetsförmedlingens Äterrapportering.

Batljan, I (2005), ”FörĂ€ldraförsĂ€kringen, en frĂ„ga om framtiden”, Bilaga 2 i Reformerad förĂ€ldraförsĂ€kring. KĂ€rlek – OmvĂ„rdnad – Trygghet, SOU 2005:73.

Berger L, Hill, J och Waldfogel, J (2005), Maternity leave, early maternal employment, and child outcomes in the US, Economic Journal 115:F29–F47.

Bethoui, A (2006), ”Om de hade förĂ€ldrar födda pĂ„ rĂ€tt plats”, Expertbilaga till Rapport Integration 2005, Integrationsverket.

Brandht, B och Gislason, I (2010), ”Familiepolitikken og barnas beste”, i antologin FörĂ€ldraledighet, omsorgspolitik och jĂ€mstĂ€lldhet i Norden (red. Gislason, I och Eydal, G), Nordiska MinisterrĂ„det TemaNord 2010:595.

Breidahl Nielsen, K (2007), Kvinder med anden etnisk baggrund end dansk uden for atbejdsmarkedet i Vejle – ressourcer, fremtidsperspektiver og barrierer, Videncenter for integration.

Carlsson, M och Skedinger, P (2011), Reglering eller diskriminering

– vad hindrar etablering? FORES Studie 2011:4.

125

KÀll- och litteraturförteckning SOU 2012:9

Datta Gupta, N, Smith, N och Verner, M (2008), Perspective article: the impact of Nordic countries’ family friendly policies on employment, wages, and children. Rev Econ Household (2008) 6:65–89.

Deding, M och Jakobsen, V (2006), Employment among immigrant women and men in Denmark – the role of attitudes, Working Paper 08:2008, The Danish National Centre for Social Research.

Djuve, A-B och Pettersen, H-C (1998), MĂ„ de vare ute om vintern? Oppfatninger om barnehager i fem etniske grupper i Oslo,

Forskningsstiftelsen Fafo.

Djuve, A-B, Kavli, H-C och Hagelund, A (2011), Kvinner i kvalifisering. Introdukjonsprogram for nyankomne flyktninger med liten utdanning og store omsorgsoppgaver, Forskningsstiftelsen Fafo.

Ds 2008:36, Fler i arbete: Grunden för framtidens vÀlfÀrd, Finansdepartementet.

Dropping, J och Kavli, H (2002), NorskopplĂŠring og yrkesdeltakelse blant ikke-vestlige flyktninger og innvandrere, Forskningsstiftelsen Fafo.

Duvander, A-Z och Lammi-Taskula, J (2010), ”FörĂ€ldraledighet” i antologin FörĂ€ldraledighet, omsorgspolitik och jĂ€mstĂ€lldhet i Norden

(red. Gislason, I och Eydal, G), Nordiska MinisterrÄdet TemaNord 2010:595.

Duvander, A-Z (2006), NÀr Àr det dags för dagis? En studie om vid vilken Älder barn börjar förskola och förÀldrarnas Äsikt om detta,

Institutet för framtidsstudier 2006:2.

Dyke, A och James, L (2009), Immigrant, muslim, female: triple paralysis? Qulliam Foundation.

Eriksson, S (2010), ”Utrikes födda pĂ„ den svenska arbetsmarknaden” i

VĂ€gen till arbete - Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration, Bilaga 4 till LĂ„ngtidsutredningen 2011, SOU 2010:88.

Eriksson, R, Nordström Skans, O, Sjögren, A och Åslund, O (2007). Ungdomars och invandrades intrĂ€de pĂ„ arbetsmarknaden 1985–2003, Forskningsrapport 2007:18, IFAU.

Europeiska kommissionen (2007), Handbook on Integration for policymakers and practitioners. Second edition, Generaldirektoratet för rÀttvisa, frihet och sÀkerhet.

126

SOU 2012:9 KÀll- och litteraturförteckning

Europeiska kommissionen (2010), Handbok om integration för politiska beslutsfattare och praktiskt verksamma pÄ omrÄdet, Tredje utgÄvan, Generaldirektoratet för rÀttvisa, frihet och sÀkerhet.

EuroparÄdet (2005), Parental leave in council of Europe member states, Council of Europe, Directorate General of human rights

– DG II.

Eydal Björk, E och Rostgaard, T (2010), ”Dagpasningsordninger og tilskud til pasning af bĂžrn i hjemmet” i antologin FörĂ€ldraledighet, omsorgspolitik och jĂ€mstĂ€lldhet i Norden (red. Gislason, I och Eydal, G), Nordiska MinisterrĂ„det TemaNord 2010:595.

Ferrarini, T och Norström, T (2010), Family policy, economic development and infant mortality. A longitudinal comparative analysis,

International Journal of Social Welfare 2010:19: 89–102.

Ferrarini, T (2003), Parental leave institutions in eighteen post-war welfare states, Swedish Institute for Social research, Doctoral Dissertation Series No. 58.

FolkhĂ€lsoinstitutet (2009), Child day care center or home care for children 12–40 months of age – what is best for the child? A systematic literature review.

Forslund A och Vikström J (2010), “Arbetsmarknadspolitikens effekter pĂ„ sysselsĂ€ttning och arbetslöshet - en översikt” i VĂ€gen till arbete - Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration, Bilaga 1 till LĂ„ngtidsutredningen 2011, SOU 2010:88.

FörsĂ€kringskassan (2005), SocialförsĂ€kringsboken 2005. Årets temadel: pĂ„ grĂ€nsen till trygghet.

FörsÀkringskassan (2010), Outnyttjad förÀldrapenning. En studie av förÀldrapenningdagar som inte har anvÀnts, SocialförsÀkringsrapport 2010:14.

FörsĂ€kringskassan (2011), FörĂ€ldrapenning – BĂ„da förĂ€ldrarnas försĂ€kring? SocialförsĂ€kringsrapport 2011:13.

Gerdes, C och Wadensjö, E (2008), Immigrants from the New EU Member States and the Swedish Welfare State, Sieps 2008:9.

Gustavsson, C (2006), Av egen kraft. Invandrade kvinnors berÀttelser om intrÀdet i det svenska, FoU-rapport 2006:4. FoU NordvÀst: Ockelbo.

Hedblom, A (2003), Janusansiktet i aktiveringspolitiken – utvĂ€rdering av aktiveringspolitiken i storstadssatsningen, Malmö Stad.

127

KÀll- och litteraturförteckning SOU 2012:9

HĂ„pnes, T och Berg, B (2004), Invandrerkvinners arbeidstilknytning – en pilotstudie, SINTEF.

Ingemarsson, M och Palm, A (2004), Flyktingar i nordvÀst, Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg i nordvÀstra Stockholm. FoU-rapport 2004:2.

Integrationsverket (2004), Integration – var god dröj. UtvĂ€rdering av kommunernas introduktionsverksamhet, Integrationsverkets rapportserie 2004:01.

Kavli, H (2002), Cooking class or carpentry shop? Gender bias in government qualification programs, Paper for the Seventh International Metropolis Conference, Forskningsstiftelsen Fafo.

Kavli, H och Nadim, M (2009), Familiepraksis og likestillning i innvandrede familier, Forskningsstiftelsen Fafo. Fafo-rapport 2009:39.

Larsson, A-C (2011), OhÀlsan tiger inte still. En kartlÀggning av hinder för integration i arbetslivet, Vetenskaplig skriftserie frÄn Remeso, Temagruppen integration i arbetslivet 2011:8.

Nekby, L (2002), How long does it take to integrate? Employment convergence of immigrants and natives in Sweden, FIEF Working Paper Series 2002, No 185.

Nordström Skans, O (2005), Har ungdomsarbetslöshet lĂ„ngsiktiga effekter? Arbetsmarknad och Arbetsliv, nr 11(3), s. 147–156.

NOU 2011:7, Velferd og migrasjon. Den norske modellens framtid.

Nyberg, L (2005), “Barnperspektivet i förĂ€ldraförsĂ€kringen”, Bilaga 9 till Reformerad förĂ€ldraförsĂ€kring. KĂ€rlek – OmvĂ„rdnad – Trygghet,

SOU 2005:73.

Olli Segendorf, Å (2005), Job search strategies and wage effects for immigrants, Swedish Institute for Social research, Doctoral Dissertation Series No. 65.

Olli Segendorf, Å och Teljosuo, T (2011), SysselsĂ€ttning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2011:5.

Prop. 1996/97:124, Ändring i socialtjĂ€nstlagen.

Prop. 1997/98:16, Sverige, framtiden och mĂ„ngfalden – frĂ„n invandrarpolitik till integrationspolitik.

Prop. 2000/01:80, Ny socialtjÀnstlag m.m.

128

SOU 2012:9 KÀll- och litteraturförteckning

Prop. 2009/10:60, NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering

– egenansvar med professionellt stöd. Prop. 2009/10:188, Nationell sfi-bonus.

Ramböll Management (2010a), AF fokusgrupper: utrikes födda kvinnor i utanförskap, Återrapportering till Arbetsförmedlingen.

Ramböll Management (2010b), NyanlĂ€nda, utrikes födda kvinnor - hinder och barriĂ€rer för etablering, Återrapportering till Integrations- och jĂ€mstĂ€lldhetsdepartementet.

Ratha, D och Xu, Z (2008), Migration and Remittances Factbook 2008, World Bank Publications.

Ray, R, Gornick, J.C. och Schmitt, J (2010), Who cares? Assessing generosity and gender equality in parental leave policy designs in 21 countries, Journal of European Social Policy 20 (3): 196–16.

Regeringskansliet (2011), Fickfakta 2010. Statistik om integration.

Skolverket (2009), TillgÀnglighet till förskoleverksamhet 2008/2009,

Rapport 2009-03-31.

Skolverket (2011), Barn, elever och personal. Sveriges officiella statistik om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning.

Socialstyrelsen (2003), Ekonomiskt bistÄnd. Stöd för rÀttstillÀmpning och handlÀggning av Àrenden i den kommunala socialtjÀnsten.

Socialstyrelsen (2008), Adoption. Handbok för socialtjÀnsten.

SOU 2005:73, Reformerad förĂ€ldraförsĂ€kring. KĂ€rlek – OmvĂ„rdnad- Trygghet.

SOU 2006:37, Om vÀlfÀrdens grÀnser och det villkorade medborgarskapet, Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.

Statistiska centralbyrÄn (2008), Barnafödande bland inrikes och utrikes födda, Demografiska rapporter 2008:2.

Statistiska centralbyrĂ„n (2009), Integration – utrikes födda pĂ„ arbetsmarknaden, Integration: Rapport 2.

Statistiska centralbyrÄn (2010), PÄ tal om kvinnor och mÀn. Lathund om jÀmstÀlldhet 2010.

Statistiska centralbyrÄn (2011a), Nyttjande av kommunalt vÄrdnadsbidrag, 2:a halvÄret 2010, 1:a halvÄret 2011.

Statistiska centralbyrĂ„n (2011b), JĂ€mstĂ€llt förĂ€ldraskap. (Återrapportering till Socialdepartementet).

129

KÀll- och litteraturförteckning SOU 2012:9

Statskontoret (2011), Myndigheternas genomförande av etableringsreformen, Delrapport.

Tanaka, S (2005), Parental leave and child health across OECD countries, The Economic Journal 115: F7–F28.

Thomsson, H och Hoflund, L (2000), Vem ska hjÀlpa vem? En kritisk analys av arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till kvinnor med invandrarbakgrund, Forskningsrapport 2000:9, IFAU.

Thoursie, A (2005), “FörĂ€ldraförsĂ€kringens effekter pĂ„ sysselsĂ€ttning och löner – olika för kvinnor och mĂ€n?”, Bilaga 7 till

Reformerad förĂ€ldraförsĂ€kring, KĂ€rlek – OmvĂ„rdnad – Trygghet. SOU 2005:73.

Widmalm, F (2004), Tid och pengar delas lika?, Bilaga 13 till LĂ„ngtidsutredningen 2003/04, SOU 2004:70.

Åslund, O och Rooth, D-O (2007), Do when and where matter? Initial labor market conditions and immigrant earnings, Economic Journal, vol. 117, no. 518, pp. 422–448.

130

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlĂ€nda Dir.
utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare
2011:88
 
   

Beslut vid regeringssammantrÀde den 13 oktober 2011

Sammanfattning

En sÀrskild utredare ges i uppdrag att föreslÄ ÄtgÀrder för att öka arbetskraftsdeltagandet och pÄskynda etableringen pÄ arbetsmarknaden för nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Utredaren ska

utreda vilka Ă„tgĂ€rder som behöver vidtas för att Ă„stadkomma ett ökat arbetskraftsdeltagande för nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare som inte omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlĂ€nda invandrare,

analysera vilka ekonomiska incitament som pĂ„verkar nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnors och anhöriginvandrares arbetskraftsdeltagande och deltagande i etableringsinsatser,

kartlĂ€gga uttaget av förĂ€ldrapenning bland nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor och mĂ€n,

föreslĂ„ Ă„tgĂ€rder som ökar möjligheterna för nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor och mĂ€n att kombinera förĂ€ldraskap med arbete och deltagande i etableringsinsatser, samt

föreslĂ„ Ă„tgĂ€rder som sĂ€kerstĂ€ller att nyanlĂ€nda fĂ„r en individuellt anpassad etablering som Ă€r likvĂ€rdig för kvinnor och mĂ€n.

Egenföretagande ska betraktas som en möjlighet till arbetskraftsdeltagande.

Utredaren ska lÀmna de författningsförslag som behövs. I uppdraget ingÄr inte att lÀmna författningsförslag inom förÀldraförsÀkringens omrÄde.

Uppdraget att kartlÀgga uttaget av förÀldrapenning bland nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och mÀn ska redovisas senast den

131

Bilaga 1 SOU 2012:9

1 mars 2012. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2012.

Bakgrund

Kommunerna har tidigare haft ett samlat ansvar för att introducera nyanlÀnda invandrare i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Utformningen av de insatser som kommunerna genomfört har skiljt sig Ät mellan olika delar av landet och uppföljningar har visat att det har tagit lÄng tid för mÄnga av de nyanlÀnda att etablera sig pÄ arbetsmarknaden.

Etableringsreformen - ett steg framÄt för ett ökat arbetskraftsdeltagande

Ett stort steg för att förbÀttra etableringen för nyanlÀnda invandrare togs nÀr riksdagen i mars 2010 antog propositionen NyanlÀnda invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd (prop. 2009/10:60). Reformen innebÀr att staten tar över ansvaret för nyanlÀndas etablering frÄn kommunerna. För att tydliggöra vikten av en snabb arbetsmarknadsetablering har Arbetsförmedlingen fÄtt det statliga huvudansvaret och Àr samordnande myndighet. Reformens syfte Àr att ge nyanlÀnda invandrare bÀttre förutsÀttningar för egenförsörjning och att stÀrka deras deltagande i arbets- och samhÀllslivet. Varje nyanlÀnd ska fÄ professionellt stöd för att sÄ snabbt som möjligt lÀra sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning samt fÄ kÀnnedom om de skyldigheter och rÀttigheter som gÀller i Sverige. Den nyanlÀnde har rÀtt till en individuell etableringsplan och etableringsersÀttning vid aktivt deltagande i etableringsinsatser. En nyanlÀnd med etableringsplan har ocksÄ rÀtt att vÀlja en etableringslots. Lotsen Àr en fristÄende aktör som arbetar pÄ uppdrag av Arbetsförmedlingen och som ska stödja den nyanlÀnde att hitta arbete.

Vid utformningen av etableringsplanen ska hÀnsyn tas till den nyanlÀndes tidigare arbetslivserfarenhet och utbildningsbakgrund. SÀrskild hÀnsyn ska ocksÄ tas till den nyanlÀndes familjesituation och hÀlsa.

Kommunerna har Àven fortsÀttningsvis ansvar för viktiga delar av nyanlÀndas etablering, bland annat för utbildning i svenska för

132

SOU 2012:9 Bilaga 1

invandrare (sfi) och annan vuxenutbildning samt för att tillhandahÄlla förskoleplatser. Kommunerna ansvarar ocksÄ för att erbjuda nyanlÀnda samhÀllsorientering.

Vilka omfattas av etableringsreformen?

Vilka som omfattas av etableringsreformen framgĂ„r av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlĂ€nda invandrare (i fortsĂ€ttningen kallad etableringslagen). Det Ă€r flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga i Ă„ldern 18-64 Ă„r, om de sökt uppehĂ„llstillstĂ„nd inom tvĂ„ Ă„r efter den skyddsbehövande. Antalet nyanlĂ€nda som ingĂ„r i mĂ„lgruppen skiftar frĂ„n Ă„r till Ă„r och utgör en mindre del av de personer som fĂ„r uppehĂ„llstillstĂ„nd. År 2010 ingick 9 200 personer i mĂ„lgruppen. Av dessa var 3 000 personer anhöriga och 45 procent var kvinnor.

Insatser till anhöriginvandrare som inte omfattas av etableringslagen

Under 2010 fick cirka 74 000 personer mellan 18 och 64 Ă„r uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige av olika skĂ€l. Anhöriginvandrare utgör en vĂ€xande andel av dem som fĂ„r uppehĂ„llstillstĂ„nd i landet. Anknytning till en person som redan bor i landet Ă€r i dag en av de vanligaste grunderna för uppehĂ„llstillstĂ„nd. År 2010 fick nĂ€stan 19 000 personer mellan 18 och 64 Ă„r uppehĂ„llstillstĂ„nd i Sverige pĂ„ grund av anknytning. Av dessa ingick omkring 17 000 personer inte i den mĂ„lgrupp som omfattas av etableringslagen. Drygt 60 procent av anhöriginvandrarna Ă€r kvinnor. Kvinnor Ă€r dĂ€rmed överrepresenterade i den grupp nyanlĂ€nda som inte har rĂ€tt till sĂ€rskilda etableringsinsatser eller etableringsersĂ€ttning.

De flesta anhöriginvandrare ingÄr sÄledes inte i den mÄlgrupp som omfattas av etableringslagen. De har dÀrmed varken rÀtt till etableringsplan eller tillgÄng till Arbetsförmedlingens sÀrskilda insatser för att hjÀlpa vissa nyanlÀnda att snabbt komma i arbete. NÀr kommunerna hade ett samlat ansvar för introduktionen av nyanlÀnda invandrare inkluderade de ofta Àven anhöriginvandrare, som inte ingick i mÄlgruppen, om dessa personer hade behov av sÀrskilda insatser. Med de Àndrade ansvarsförhÄllanden mellan stat och kommun som etableringsreformen innebÀr riskerar anhöriginvandrare som inte ingÄr i mÄlgruppen för etableringslagen att bli

133

Bilaga 1 SOU 2012:9

utan sÀrskilt stöd under den första tiden i Sverige. Arbetsförmedlingens generella insatser för att frÀmja en snabb etablering blir det som finns att tillgÄ. Anhöriginvandrare som inte ingÄr i mÄlgruppen för etableringslagen har inte heller rÀtt till etableringsersÀttning. DÀremot Àr Àven denna grupp berÀttigad till bosÀttningsbaserade ersÀttningar och bidrag som förÀldrapenning, barnbidrag och bostadsbidrag. För personer som inte klarar sin försörjning pÄ annat sÀtt blir försörjningsstöd aktuellt, vilket Àr förknippat med mycket höga marginaleffekter för intrÀde pÄ arbetsmarknaden, dvs. för varje krona de tjÀnar minskar försörjningsstödet med samma belopp. Försörjningsstöd eller introduktionsersÀttning har dock varit mindre vanligt förekommande bland dessa anhöriginvandrare jÀmfört med dem som omfattas av etableringslagen. VÄren 2010 infördes nya bestÀmmelser om försörjningskrav vid vissa fall av anhöriginvandring som innebÀr att personer som vill att anhöriga ska komma till Sverige mÄste kunna försörja sig sjÀlva och ha en lÀmplig bostad för sig och de anhöriga. Försörjningskravet gÀller dock lÄngt ifrÄn alla personer. Inga barn eller barnfamiljer omfattas. Försörjningskravet gÀller inte heller svenska medborgare, utlÀnningar som bott i Sverige i fyra Är, flyktingar eller vissa personer som beviljats uppehÄllstillstÄnd som skyddsbehövande. Undantag frÄn försörjningskravet kan dessutom medges helt eller delvis om det finns sÀrskilda skÀl.

LÄngsam etablering för utrikes födda kvinnor

SysselsÀttningsnivÄn bland utrikes födda kvinnor Àr cirka tio procentenheter lÀgre Àn bland utrikes födda mÀn. Den genomsnittliga tiden frÄn invandring till arbete Àr ocksÄ lÀngre för utrikes födda kvinnor. För dem som ingÄr i mÄlgruppen för etableringslagen, dvs. flyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa som sökt uppehÄllstillstÄnd inom tvÄ Är efter den skyddsbehövande, Àr mediantiden frÄn folkbokföring i Sverige till sysselsÀttning tio Är för kvinnorna. Det Àr mer Àn dubbelt sÄ lÄng tid som för mÀnnen i samma grupp. Tre Är efter invandringen Àr 50 procent av mÀnnen men enbart 22 procent av kvinnorna förvÀrvsarbetande. Anhöriginvandrade kvinnor som inte ingÄr i mÄlgruppen för etableringslagen har ett etableringsmönster som pÄminner om de skyddsbehövandes. Tre Är efter folkbokföring har nÀra hÀlften av dessa kvinnor aldrig registrerats som sysselsatta.

134

SOU 2012:9 Bilaga 1

Det tar sÄledes betydligt lÀngre tid för nyanlÀnda utrikes födda kvinnor att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn det tar för nyanlÀnda mÀn. Kvinnorna deltar ocksÄ i mindre utstrÀckning i etableringsinsatser. SÀrskilda insatser som genomförts för att pÄskynda etableringen pÄ arbetsmarknaden har dessutom haft mindre effekt för kvinnor Àn för mÀn.

För att fĂ„ kunskap om de bakomliggande orsakerna till den svaga arbetsmarknadsetableringen har Ramböll Management pĂ„ uppdrag av dĂ„varande Integrations- och jĂ€mstĂ€lldhetsdepartementet genomfört en kartlĂ€ggning av hinder och barriĂ€rer för nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor att delta i etableringsinsatser och etablera sig pĂ„ arbetsmarknaden. Studien, som presenterades i juni 2010, Ă€r sĂ€rskilt inriktad pĂ„ kvinnor som Ă€r anhöriga till skyddsbehövande, dvs. kvinnor som ingĂ„r i mĂ„lgruppen för etableringslagen. I rapporten NyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor – hinder och barriĂ€rer för etablering (dnr A2011/72/IU) redovisas nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnors etableringsmönster. Av rapporten framgĂ„r att nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor i mĂ„nga avseenden har sĂ€mre förutsĂ€ttningar för etablering pĂ„ arbetsmarknaden Ă€n nyanlĂ€nda mĂ€n. Kvinnorna har lĂ€gre utbildningsnivĂ„, mindre arbetslivserfarenhet och sĂ€mre hĂ€lsa. Kvinnorna tar ocksĂ„ det största ansvaret för hem- och familjeliv och pĂ„börjar ibland sin etablering senare Ă€n mĂ€n, eller gör avbrott i etableringen, pĂ„ grund av uttag av förĂ€ldrapenning och vĂ€ntan pĂ„ förskoleplats för barnen. Kvinnornas uttag av förĂ€ldrapenning Ă€r en av de vanligaste orsakerna till avbrott i etableringen pĂ„ arbetsmarknaden.

Strukturell ojÀmstÀlldhet och ojÀmlikhet försvÄrar och försenar ocksÄ nyanlÀnda kvinnors deltagande pÄ arbetsmarknaden. Om kvinnorna deltar i etableringsinsatser Àr kontakterna med Arbetsförmedlingen inte lika frekventa som för mÀnnen. FörvÀntningarna pÄ kvinnornas aktivitet Àr lÄga frÄn myndigheternas hÄll och de insatser som erbjuds kvinnorna utgÄr ocksÄ ofta frÄn stereotypa förestÀllningar om kön och etnicitet.

Sammantaget tycks olika samverkande hinder finnas som bidrar till att etableringsprocessen för vissa nyanlÀnda kvinnor kan bli försenad, utdragen eller kvalitetsmÀssigt undermÄlig, vilket hindrar en snabb etablering pÄ arbetsmarknaden. Orsaker till den bristande arbetsmarknadsetableringen tycks finnas bÄde i individens förutsÀttningar och i de strukturer som prÀglar de system som de möter.

135

Bilaga 1 SOU 2012:9

SÀrskilt uppdrag till Arbetsförmedlingen

Regeringen har tidigare uppdragit Ät Arbetsförmedlingen (dnr A2009/1763/AE) att genomföra ett pilotprojekt som syftar till att identifiera framgÄngsrika metoder för att minska utanförskapet bland utrikes födda kvinnor som inte deltar i arbetskraften. Syftet Àr att ge denna grupp ett ökat stöd för att bryta utanförskapet och trÀda in pÄ arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har identifierat ett antal bostadsomrÄden i bland annat Sundsvall, Göteborg, Halmstad och Landskrona dÀr projektet genomförts i samarbete med lokala föreningar och andra statliga myndigheter, bland annat FörsÀkringskassan. Pilotverksamheten startade hösten 2009 och en slutrapport lÀmnades den 1 april 2011.

Behovet av en utredning

En snabbare etablering i arbetslivet för nyanlÀnda kvinnor och anhöriginvandrare behövs

Att öka sysselsÀttningen och arbetskraftsdeltagandet Àr prioriterade frÄgor för regeringen. Den lÄngsamma etableringstakten bland nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare innebÀr att mÄnga kan fastna i lÄngtidsarbetslöshet och i en lÄngvarig ekonomiskt utsatt situation. Integrationen i det svenska samhÀllet försvÄras. LÄgt arbetskraftsdeltagande medför samhÀllsekonomiska kostnader och ökade utgifter för bÄde stat och kommun.

En effektiv integrationspolitik förutsĂ€tter en snabbare etablering i arbetslivet för nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare. Även om etableringsreformen förvĂ€ntas bidra till bĂ„de bĂ€ttre och snabbare etablering för nyanlĂ€nda finns det risk för att framför allt kvinnorna inte deltar i tillrĂ€cklig omfattning. Olika lösningar pĂ„ de hinder som kan orsaka kvinnornas bristande arbetsmarknadsetablering mĂ„ste dĂ€rför identifieras. Syftet ska vara att uppnĂ„ ett ökat arbetskraftsdeltagande sĂ„ att riskerna för lĂ„ngvarigt utanförskap och fattigdom minskar. Ett ökat arbetskraftsdeltagande och sysselsĂ€ttning bland utrikes födda kvinnor och andra anhöriginvandrare kan uppnĂ„s genom att de kommer i anstĂ€llning men ocksĂ„ genom att fler i gruppen startar egna företag. Ett ökat egenföretagande Ă€r en viktig del i arbetet mot utanförskap och för ökad ekonomisk delaktighet.

136

SOU 2012:9 Bilaga 1

Till detta kommer den stora gruppen av anhöriginvandrare som inte ingÄr i mÄlgruppen för etableringslagen, dÀr kvinnorna ocksÄ utgör en majoritet. Det Àr vÀsentligt att sÄvÀl kvinnor som mÀn i denna grupp ges bÀttre förutsÀttningar att snabbare komma in pÄ arbetsmarknaden.

FörÀldraskap och deltagande i etableringsinsatser

NyanlÀndas etablering i samhÀllet och arbetslivet mÄste kunna ske med kontinuitet och utan lÀngre avbrott. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att erbjuda en förskoleplats inom fyra mÄnader frÄn det att ansökan kommit in samtidigt som det Àr angelÀget att etableringen kan pÄbörjas sÄ tidigt som möjligt. DÀrför kan vÀntan pÄ förskoleplats, sÀrskilt om den blir lÀngre Àn fyra mÄnader, utgöra en risk för uppskjuten arbetsmarknadsetablering som huvudsakligen drabbar kvinnor. Regeringen framförde i budgetpropositionen för 2012 att den kommer att se över vilka ytterligare ÄtgÀrder eller incitament som kan riktas mot kommunerna för att fler ska erbjuda förskoleplats i tid.

Det Àr samtidigt angelÀget att formella krav pÄ en förskoleplats inte blir ett hinder för deltagande i etableringsinsatser, utan att det görs möjligt för bÄda förÀldrarna att kunna delta genom att insatserna erbjuds pÄ flexibla tider. Det mÄste skapas lösningar som ger möjligheter för förÀldrarna att kombinera förÀldraskap och deltagande i etableringsinsatser.

Det behöver ocksÄ finnas möjligheter för nyanlÀnda att pÄ olika sÀtt kombinera uttag av förÀldrapenning med etableringsinsatser pÄ motsvarande sÀtt som förÀldrapenninguttag i dag kan kombineras med arbete, exempelvis genom att ta ut halv förÀldrapenning och arbeta halvtid. Det finns i dag ingen djupare kunskap om utrikes födda kvinnors och mÀns uttag av förÀldrapenning eller om, och i sÄ fall hur, detta kan tÀnkas bidra till att en etablering pÄ arbetsmarknaden försvÄras. Till detta kommer att de etableringsinsatser som finns inte erbjuds pÄ flexibla tider som gör det möjligt för bÄda förÀldrarna att kombinera förÀldraledighet och deltagande i etableringsinsatser.

137

Bilaga 1 SOU 2012:9

Etableringsinsatser utifrÄn individens förutsÀttningar och pÄ lika villkor oavsett kön

Insatserna för arbetsmarknadsetablering har genom Ären ocksÄ i andra avseenden prÀglats av bristande flexibilitet med formella krav pÄ förkunskaper och arbetslivserfarenhet m.m. som drabbar lÄgutbildade, sÀrskilt dem som saknar grundskoleutbildning. För att förbÀttra möjligheterna att delta i arbetskraften behövs en bÀttre anpassning av etableringsinsatserna för personer med olika utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Kvinnornas möjligheter att bli anstÀllbara och fÄ anstÀllning eller bli företagare pÄverkas ocksÄ av ett könsstereotypt aktivitetsutbud. Exempelvis fÄr kvinnorna i mindre utstrÀckning Àn mÀn ta del av kvalificerade arbetsförberedande insatser. Detta försvÄrar ytterligare kvinnornas etablering pÄ arbetsmarknaden. Utökade kontaktytor och nÀtverk Àr sÀrskilt viktiga för att öppna vÀgar för nyanlÀnda kvinnors deltagande i etableringsinsatser. Det mÄste ocksÄ utvecklas strukturer för en bÀttre hantering och uppföljning av bland annat kvinnors hÀlsa och vid behov mÄste de kunna erbjudas rehabiliteringsinsatser.

Det Àr problematiskt att sÄ mÄnga nyanlÀnda kvinnor i dag saknar möjlighet att fÄ ta del av etableringsinsatser och fÄ etableringsersÀttning. En jÀmstÀlld etableringsverksamhet mÄste genomsyra hela etableringsprocessen och prioriteras av alla inblandade aktörer.

Uppdraget

Utredaren ska analysera och fördjupa kunskapen om nyanlÀnda utrikes födda kvinnors och anhöriginvandrares förutsÀttningar för etablering pÄ arbetsmarknaden och lÀmna förslag pÄ ÄtgÀrder som behöver vidtas för att Ästadkomma ett ökat arbetskraftsdeltagande i denna grupp. Utredaren ska sÀrskilt analysera deltagandet i arbetsförberedande insatser och arbetsmarknadsutfallet för de anhöriginvandrare som inte ingÄr i mÄlgruppen för etableringslagen och sÀrskilt uppmÀrksamma kvinnornas möjligheter att komma in pÄ arbetsmarknaden. Utredaren ska undersöka om det finns behov av sÀrskilda ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla att dessa personer fÄr del av insatser som pÄskyndar etableringen i arbete och ordinarie utbildning och, om sÄdant behov finns, föreslÄ lÀmpliga ÄtgÀrder.

138

SOU 2012:9 Bilaga 1

Utredaren ska vidare analysera vilka ekonomiska incitament som pÄverkar nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhörigas arbetskraftsdeltagande och deltagande i etableringsinsatser. En kartlÀggning av nyanlÀnda utrikes föddas uttag av förÀldrapenning ska göras. Utredaren ska vidare bedöma vilka ÄtgÀrder som kan vara lÀmpliga att vidta i syfte dels att förbÀttra nyanlÀnda kvinnors möjligheter att komma in pÄ arbetsmarknaden, dels att öka jÀmstÀlldheten.

Utredaren ska föreslÄ ÄtgÀrder som ökar möjligheterna för nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och mÀn att kombinera förÀldraskap med arbete och deltagande i etableringsinsatser.

Utredaren ska föreslÄ ÄtgÀrder som sÀkerstÀller att myndigheter och berörda aktörer tillhandahÄller en individuellt anpassad etablering som Àr likvÀrdig för kvinnor och mÀn.

Utredaren ska beakta egenföretagande som en möjlighet till arbetskraftsdeltagande för denna grupp.

Uppdragets genomförande och redovisning

Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren inhÀmta erfarenheter frÄn genomförandet av etableringsreformen och sÄ lÄngt det Àr möjligt analysera hur denna pÄverkat kvinnors möjligheter till snabbare arbetsmarknadsetablering. Vidare ska utredaren ta del av Arbetsförmedlingens redovisning av uppdraget att genomföra ett pilotprojekt som syftar till att identifiera framgÄngsrika metoder för att minska utanförskapet bland utrikes födda kvinnor som inte deltar i arbetskraften (Utrikes födda kvinnor i utanförskap dnr A2011/1928/A). Utredaren ska Àven göra jÀmförelser med Norge och Danmark som liksom Sverige har en vÀl utbyggd förÀldraförsÀkring och ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor i allmÀnhet.

Utredaren ska lÀmna de författningsförslag som behövs för genomförande av förslagen. I uppdraget ingÄr inte att lÀmna författningsförslag inom förÀldraförsÀkringens omrÄde.

Uppdraget att kartlÀgga av uttaget av förÀldrapenningen bland nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och mÀn ska redovisas senast den 1 mars 2012.

Utredaren ska beakta pÄgÄende reformarbete som har betydelse för utredningsuppdraget.

139

Bilaga 1 SOU 2012:9

Utredaren ska analysera förslagen i förhÄllande till det kommunala sjÀlvstyret och redovisa om de har nÄgra kommunalekonomiska konsekvenser.

Utredaren ska redovisa vilka konsekvenser förslagen fÄr för barn och ungdomar.

Utredaren ska analysera förslagen i förhÄllande till Sveriges internationella Ätaganden.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 oktober 2012.

(Arbetsmarknadsdepartementet)

140

Bilaga 2

Bilaga 2

NyanlÀnda invandrares anvÀndning av förÀldrapenning

Underlag till AKKA-utredningen (A 2011:06)

Ann-Zofie Duvander, Stockholms universitet och Sten Olsson, FörsÀkringskassan

Tack till Ida Viklund, Stockholms universitet för hjÀlp med fÀrdigstÀllande av tabeller samt viktiga och vÀrdefulla synpunkter.

Inledning

Denna rapport syftar till att undersöka nyanlÀnda invandrares förÀldrapenninguttag. För att sÀtta uttaget i perspektiv jÀmförs nyanlÀnda invandrares förÀldrapenninguttag med förÀldrapenninguttaget bland övriga förÀldrar i Sverige. I Sverige kan förÀldrar anvÀnda förÀldrapenning tills barnet fyller 8 Är eller gÄr ut sitt första skolÄr. Den lÄnga perioden som förÀldrapenninguttag Àr möjligt leder till en stor variation i anvÀndningen och kan ses som en fördel för förÀldrar som försöker fÄ arbetsliv och barnansvar att kombineras pÄ bÀsta sÀtt. Det leder dock ocksÄ till att den som vill undersöka hur anvÀndningen av förÀldrapenning ser ut bör vara extra försiktig med tolkningar av utfall och skillnader i utfall. Nedan tas flera faktorer att tÀnka pÄ upp. Det viktigaste klargörandet Àr att förÀldrapenninganvÀndande inte kan ses som synonymt med förÀldraledighet. FörÀldrapenning kan anvÀndas (till del) pÄ arbetsfria dagar sÄsom helger, och, vilket Àr vanligare, förÀldraledighet kan tas utan att förÀldrapenning anvÀnds. Det sistnÀmnda Àr en mycket vanlig strategi att förlÀnga förÀldraledigheten

141

Bilaga 2 SOU 2012:9

men det finns stora variationer mellan förÀldrars anvÀndning. För jÀmförelsen mellan nyanlÀnda invandrare och andra förÀldrar i Sverige Àr det troligt att det finns systematiskt skilda förÀldraledighetsstrategier. Det betyder att Àven om förÀldrapenninguttaget ser liknande ut kan förÀldraledigheten vara olika förlagd.

Det har inte tidigare skett nÄgra omfattande registerbaserade studier av nyanlÀnda invandrares förÀldrapenninganvÀndande och denna rapport bör dÀrför ses som en första inblick i ett omrÄde som kommer att krÀva fler och mer omfattande studier. Det finns ett flertal aspekter pÄ förÀldrapenninganvÀndning som kan vara intressanta och tidigare studier om förÀldrapenning har fokuserat pÄ olika aspekter, ocksÄ med olika typer av datakÀllor. För nyanlÀnda invandrare Àr förÀldrapenningens inverkan pÄ kopplingen till arbetsmarknadsdeltagande central. FörÀldraförsÀkringens syfte Àr att göra det möjligt att kombinera förvÀrvsarbete med barn och dÀrmed underlÀtta kontinuerligt arbetsmarknadsdeltagande. Att förÀldraförsÀkringen Àr generös bÄde i lÀngd och i ersÀttning ses ofta som mycket viktigt för att undvika att sÀrskilt kvinnor trÀder ur arbetsmarknaden dÄ de fÄr barn. Samma generositet skulle dock kunna verka hÀmmande gÀllande intrÀde pÄ arbetsmarknaden för de individer som fÄr barn innan de skaffat sig en position pÄ arbetsmarknaden, nÄgot som ofta gÀller för nyanlÀnda kvinnor.

Den officiella statistiken om förÀldrapenning har ingen statistik uppdelat pÄ förÀldrars födelseland, men i FörsÀkringskassans Ärliga publikation SocialförsÀkringen i siffror finns Äterkommande statistik om förÀldrapenninganvÀndning uppdelat pÄ förÀldrars födelseland. HÀr har under de senaste Ären redovisats medelbelopp per dag och andel mottagare pÄ grundnivÄ uppdelat pÄ kön och förÀldrars födelseregion. Fördjupningar i förÀldrapenninganvÀndande för olika förÀldrar frÄn olika födelseregioner har gjorts pÄ FörsÀkringskassan, bland annat i SocialförsÀkringsboken 2005 (se dessutom Duvander 2010, Duvander och Eklund 2006). Studier visar ocksÄ att det finns farhÄgor att invandrade förÀldrar inte har lika god kunskap om försÀkringen eller lika god tillgÄng till information (RiksförsÀkringsverket 2003, FörsÀkringskassan 2010a).

142

SOU 2012:9 Bilaga 2

Denna studie

För att ta fram ett underlag om nyanlĂ€nda invandrares förĂ€ldrapenninguttag gjordes ett utdrag ur FörsĂ€kringskassans administrativa register av nyanlĂ€nda invandrare som folkbokförts 2003 och 2006. Denna rapport begrĂ€nsas till de som anlĂ€nde 2006 men en jĂ€mförelse med samma mĂ„tt för de som anlĂ€nde 2003 visar inga markanta skillnader. Åren valdes med tanke pĂ„ att fĂ„ sĂ„ nya siffror som möjligt med reliabel statistik. FörĂ€ldrapenninganvĂ€ndande följs sedan för dessa grupper under fyra Ă„r (2003–2006 och 2006–2009). GenomgĂ„ende anvĂ€nds nettodagar, dvs. om tvĂ„ halva dagar med förĂ€ldrapenning har anvĂ€nts sĂ„ rĂ€knas de ihop till en dag. Det bör pĂ„pekas att urvalet Ă€r individuellt, dvs. hĂ€nsyn Ă€r inte tagen till om bĂ„da förĂ€ldrarna invandrat eller om bĂ„da förĂ€ldrarna bor i Sverige. Enligt de administrativa registren finns barnen och minst en förĂ€lder i Sverige. De nyanlĂ€nda Ă€r uppdelade i tvĂ„ grupper: de som Ă€r födda i Norden och/eller EU, samt de som kommer frĂ„n övriga vĂ€rlden. Med EU Ă„syftas hĂ€r gruppen lĂ€nder som var medlemmar 2011. Invandrare frĂ„n Norden/EU har automatiskt tillgĂ„ng till den svenska arbetsmarknaden genom de gemensamma regler som finns inom dessa regioner. Den andra gruppen frĂ„n övriga vĂ€rlden bestĂ„r till största del av flyktingar och anhöriginvandrare men en del kommer Ă€ven av arbetsrelaterade skĂ€l. Tre relevanta grupper valdes ut för vidare analyser:

1.Invandrare som kom med barn under 8 Är till Sverige 2006 men som inte fÄr barn under de följande 4 Ären.

2.Invandrare som kommer med barn under 8 Ă„r 2006 och som fĂ„r ytterligare barn under de följande fyra Ă„ren. Även det fĂ„tal individer som anlĂ€nder barnlösa men fĂ„r sitt första barn under 2006 i Sverige inkluderas i denna grupp. Den sistnĂ€mnda delgruppen vĂ€ntar i mĂ„nga fall barn nĂ€r de folkbokförs i Sverige.

3.Invandrare som kommer barnlösa 2006 men som fÄr barn under 2007 till 2009.

Dessa jÀmförs med tvÄ grupper av förÀldrar i Sverige.

1.Svenska förÀldrar med barn 2006 och som fÄr ytterligare barn under 2006 till 2009.

2.Svenska mÀn och kvinnor utan barn 2006 som fÄr barn för första gÄngen under perioden 2007 till 2009. FörÀldern kan Àven fÄ fler barn fram till och med 2009.

143

Bilaga 2 SOU 2012:9

I jÀmförelsegruppen ingÄr alla förÀldrar i Sverige som uppfyller ovan kriterier, dvs. bÄde invandrade och svenskfödda. JÀmförelsegrupperna av förÀldrar i Sverige Àr viktade med hÀnsyn till antal tidigare barn för att göra jÀmförelsen med de nyanlÀnda invandrarna mindre beroende av hur mÄnga barn förÀldrarna har sedan tidigare. Gruppen Àr ocksÄ viktad pÄ kön men dÄ alla siffror visas uppdelat pÄ kön har det ingen betydelse för denna redovisning. Rapporten redovisar de viktade berÀkningarna men vid en kontroll av oviktade vÀrden visar det sig att vikterna generellt haft endast marginell betydelse.

Den första gruppen av invandrare kommer alltsÄ med barn som oftast Àr Àldre Àn nÀr förÀldrar i Sverige vanligtvis tar förÀldrapenning för sina barn. Har de fler barn under 8 Är med sig sÄ har de dessutom tillgÄng till dagar för flera barn, vilket kan addera upp till relativt mÄnga dagar. Vi vet att invandrade familjer Àr den största anledningen till att antalet dagar som brinner inne ökar (FörsÀkringskassan 2010b). En anledning Àr troligtvis att det Àr omöjligt att anvÀnda alla dagar förÀldrarna har rÀtt till innan barnen blir för gamla. Det Àr inte möjligt att jÀmföra denna grupps förÀldrapenninganvÀndande med nÄgon grupp förÀldrar som finns i Sverige, dÄ det Àr högst ovanligt att ha alla förÀldrapenningdagarna kvar nÀr barnen Àr nÄgot Àldre. De allra flesta förÀldrapenningdagar anvÀnds innan barnet fyllt tvÄ Är. Det bör pÄpekas att gruppen bestÄr av förÀldrar som kommer med barn under 8 Är, men under de fyra Är de följs kan en del mista rÀtten till förÀldrapenning genom att barnen fyller 8 Är. Detta tas inte hÀnsyn till i resultatbeskrivningen.

Den andra gruppen kommer med medföljande barn och fÄr ytterligare barn under de kommande fyra Ären. De fÄr alltsÄ ett tillskott pÄ förÀldrapenningdagar i och med att de fÄr barn i Sverige. Dessa nyanlÀnda förÀldrar jÀmförs med den stora gruppen av förÀldrar i Sverige som ocksÄ har barn och Àven fÄr ytterligare barn under dessa fyra Är. En stor skillnad mellan grupperna Àr alltsÄ att de nyanlÀnda i de allra flesta fall har fler dagar kvar Àven för de Àldre barnen jÀmfört med jÀmförelsegruppen.

Den tredje gruppen Àr barnlösa nÀr de kommer till Sverige men skaffar barn vÀl de Àr i Sverige. Vi vet att denna grupp har högt barnafödande under de första Ären i Sverige (SCB 2008), ofta dÄ barnafödandet varit uppskjutet under migrationsfasen. SÄ smÄningom anpassar de flesta i denna grupp sitt barnafödande efter det mönster som rÄder i Sverige (Andersson och Scott 2007). JÀmförelsegruppen av personer i Sverige fÄr ocksÄ barn för första gÄngen under 2007 till 2009. Notera att dessa kvinnor och mÀn fÄr barn

144

SOU 2012:9 Bilaga 2

under perioden 2007 till 2009 vilket till del förklarar ett lĂ„gt uttag i början av perioden; de har dĂ„ kanske inte hunnit fĂ„ barn Ă€n. Även för den andra gruppen (som har barn med sig och fĂ„r barn) kan detta var en anledning till ett ökande uttag av dagar under perioden.

I början av mÀtningen, dvs. vid 2006 Ärs start, har de kvinnor frÄn EU/Norden som kommer med barn, men som sedan inte fÄr fler barn 1,34 barn i genomsnitt, genomsnittsÄldern pÄ dessa barn var 3,2 Är. Motsvarande mÀn hade 1,35 barn till en Älder av 3,0 Är. De kvinnor som kom frÄn övriga vÀrlden hade i genomsnitt 1,45 barn med en genomsnittsÄlder pÄ 3,2 Är och mÀnnen frÄn övriga vÀrlden hade 1,49 barn till en Älder av 3,3 Är. Till dessa barn rÀknas de som Àr under 8 Är och för vilka de kan anvÀnda förÀldrapenning. Samma förÀldrar kan mycket vÀl ha Àldre barn som dock inte ingÄr i denna studie.

GĂ€llande invandrare som kommer med barn och ocksĂ„ fĂ„r ytterligare barn har kvinnor frĂ„n EU/Norden i genomsnitt 1,20 barn med sig, med en genomsnittsĂ„lder pĂ„ 2,6 Ă„r. Motsvarande mĂ€n hade 1,17 barn till en Ă„lder av 2,5 Ă„r. Kvinnor frĂ„n övriga vĂ€rlden hade 1,40 barn med sig och Ă„ldern var 2,7 Ă„r. MĂ€nnen frĂ„n övriga vĂ€rlden hade 1,46 barn till en Ă„lder av 2,8 Ă„r. JĂ€mförelsegruppen av förĂ€ldrar i Sverige hade 2006 bland bĂ„de kvinnor och mĂ€n 1,27 barn och Ă„ldern var 2,3 Ă„r för kvinnor och 2,8 Ă„r bland mĂ€n. Även hĂ€r rĂ€knar vi bara med barn under 8 Ă„r.

I en av tabellerna delas grupperna in i inkomstkategorier. Inkomst bestĂ„r hĂ€r av pensionsgrundande inkomst av anstĂ€llning eller annat förvĂ€rvsarbete under samma Ă„r som förĂ€ldrapenning anvĂ€nds. LĂ„g inkomst Ă€r definierat som inkomst upp till 100 000 kronor om Ă„ret. Medelhög inkomst Ă€r definierat som 100–400 000 kronor och hög inkomst som över 400 000 kronor. Inkomsten Ă€r mĂ€tt i absoluta belopp det aktuella Ă„ret och Ă€r inte justerad.

MĂ„tt

Först mÀts antalet förÀldrapenningdagar. Det första mÄttet vi Àr intresserade av Àr det genomsnittliga uttaget av förÀldrapenningdagar per Är i de olika grupperna. Detta kommer att redovisas bÄde som ett medeltal och kategoriserat i fem kategorier. Antal förÀldrapenningdagar sÀger nÄgot om tiden förÀldrarna inte stÄr till arbetsmarknadens förfogande. Anledningar till skillnader mellan grupper kan vara anknytning till arbetsmarknaden men exempelvis ocksÄ

145

Bilaga 2 SOU 2012:9

familjens ekonomiska situation, antal barn, Älder pÄ barn, samt vilken information om systemet man har tillgodogjort sig. Vi följer ocksÄ samma individer över tid för att undersöka hur vanligt det Àr att flera Är i rad antingen inte ta nÄgon förÀldrapenning alls eller ha ett högt uttag.

Den andra aspekten av förÀldrapenning som Àr av intresse Àr ersÀttningsnivÄn vid uttag av förÀldrapenning. De förÀldrar som inte har arbetat för en lön över 180 kronor om dagen i 240 dagar innan de fÄr barn fÄr ersÀttning pÄ grundnivÄ (180 kronor om dagen) under de första 180 dagarna av förÀldrapenning. Denna period infaller för de flesta invandrarna med barn innan de kommit till Sverige. Vid perioden för denna undersökning (2006 till 2009) var det inte möjligt att Äberopa en sÄdan utlÀndsk inkomst. Detta gör att gruppen som kommer med barn födda utomlands har en mycket stor sannolikhet att hamna pÄ grundnivÄ de första 180 dagarna. Dessutom betalades lÀgstanivÄdagarna (90 dagar som Àr oberoende av sjukpenninggrundande inkomst) ut med 60 kronor om dagen för barn födda innan 1 juli 2006. För barn som föddes dÀrefter betalas lÀgstanivÄdagarna med 180 kronor om dagen. Rapporten redovisar andel med ersÀttning pÄ grundnivÄ och den genomsnittliga ersÀttningen i de olika grupperna för de fyra Ären som undersöks.

En ytterligare aspekt av förÀldrapenningen Àr flexibiliteten i anvÀndandet av försÀkringen. Ett sÀtt att anvÀnda förÀldrapenningen flexibelt Àr att anvÀnda del av dag. Vi analyserar i denna rapport andel förÀldrar med endast heldagar under den undersökta perioden. Del av dag med förÀldrapenning kan varvas med bÄde förvÀrvsarbete, studier eller obetald förÀldraledighet. Att anvÀnda del av förÀldrapenningdag tyder pÄ relativt god kunskap om försÀkringen samt eventuellt andra ekonomiska inkomstkÀllor. Det bör betonas att anvÀnda del av förÀldrapenningdag Àr ett av flera sÀtt att anvÀnda flexibiliteten i försÀkringen och fler mÄtt behövs innan sÀkra slutsatser kan dras om detta.

BegrÀnsningar

Det första som bör betonas Àr att förÀldrapenninguttag inte Àr detsamma som förÀldraledighet. PÄ grund av försÀkringens flexibilitet Àr det vÀldigt vanligt att anvÀnda Àven obetald förÀldraledighet, bÄde genom hela och delar av dagar utan betalning. Skillnader i förÀldrapenninguttag mellan grupper behöver sÄledes inte betyda

146

SOU 2012:9 Bilaga 2

skillnader i förÀldraledighetslÀngd, dÄ det Àr troligt att obetald förÀldraledighet Àr vanligare i vissa grupper Àn andra. Det krÀver naturligtvis ekonomiska resurser att vara ledig utan förÀldrapenning och det Àr troligt att detta Àr mindre vanligt bland de nyanlÀnda invandrarna som mer sÀllan har hunnit skaffa sig en sÄdan situation.

GÀllande invandrare Àr det viktigt att komma ihÄg att denna grupp av förÀldrar Àr mycket heterogen. Gruppen förÀndras dessutom över tid. Det betyder att om invandrade förÀldrar uppvisar en förÀndring i förÀldrapenninguttag över tid kan det bero bÄde pÄ att gruppens sammansÀttning förÀndras och att beteendet har förÀndrats. SammansÀttningen bland nyanlÀnda invandrare Àr snabbförÀnderlig och pÄverkas bland annat av flyktingströmmar och oroshÀrdar i vÀrlden men ocksÄ av det ekonomiska lÀget i Sverige och andra europeiska lÀnder. GÀllande en beteendeförÀndring kan den bero pÄ regelförÀndringar som till exempel att grundnivÄn höjdes frÄn 60 kronor om dagen till 180 kronor om dagen i steg frÄn 2001 till 2004. En beteendeförÀndring kan ocksÄ bero pÄ att informationsspridningen om hur förÀldrapenningen kan anvÀndas förbÀttrats, eller att villkoren för att anvÀnda förÀldrapenning förÀndrats genom till exempel möjligheter till andra ersÀttningar och förvÀrvsarbete.

Det bör ocksÄ nÀmnas att de svenska registren generellt har en viss felkÀlla i att utvandring underrapporteras. I denna rapport betyder det att en del av de förÀldrar som stÄr folkbokförda i Sverige i praktiken har utvandrat. Detta gÀller alla invandrargrupper men frÀmst Norden och EU och i ett EU med ökande rörlighet Àr det troligt att denna underrapportering ökar. De siffror som visar förÀldrapenninganvÀndande för de som invandrat frÄn EU/Norden Àr emellanÄt uppseendevÀckande lÄga och en trolig anledning Àr att en del av gruppen utvandrat. Det Àr ocksÄ möjligt att de bor i Sverige men av olika anledningar anvÀnder förÀldraförsÀkringen i ett annat land, exempelvis dÄ de arbetar i ett annat land. Detta Àr frÀmst aktuellt med vÄra grannlÀnder Danmark, Finland och Norge. Om en förÀlder anvÀnt förÀldraförsÀkring i ett annat land ska detta Àven avrÀknas den svenska försÀkringen, vilket kan minska uttaget i Sverige.

147

Bilaga 2 SOU 2012:9

Resultat

Antal förÀldrapenningdagar

I tabell 1 visas det genomsnittliga uttaget av förÀldrapenningdagar för de tre grupperna av invandrare som anlÀnt 2006, samt de tvÄ jÀmförelsegrupper som beskrivits ovan. Det genomsnittliga uttaget av förÀldrapenning visar att bland kvinnor som kommer till Sverige med barn frÄn övriga vÀrlden, men inte fÄr ytterligare barn i Sverige, Àr det relativt mÄnga förÀldrapenningdagar som tas ut, sÀrskilt Äret efter att de anlÀnt till Sverige (2007). Uttaget för mammorna som inte fÄr barn i Sverige minskar dock dramatiskt dÀrefter. Vi kan inte i denna undersökning avgöra om nedgÄngen i dagar beror pÄ att dagarna Àr slut eller att kvinnorna övergÄr till annan aktivitet. Uttaget av dagar Àr mindre bland kvinnor frÄn EU/Norden Àn övriga vÀrlden. En trolig anledning Àr att invandrarna frÄn EU/Norden snabbare, ofta direkt, deltar i arbetsmarknaden.

Bland de kvinnor som kommer med barn och fÄr barn under de följande fyra Ären tas fler förÀldrapenningdagar ut, vilket ocksÄ faller sig naturligt. Efter det första Äret tar kvinnor som kommer frÄn EU/Norden ut ungefÀr lika mÄnga dagar som jÀmförelsegruppen i Sverige, medan invandrare frÄn övriga vÀrlden tar ut fler dagar. Anledningen till detta kan vara att invandrare som kommer frÄn övriga vÀrlden fÄr fler barn med kortare intervall, men det kan ocksÄ bero pÄ att de tar ut förÀldrapenning mer intensivt för varje barn. Detta behöver som nÀmnts inte bero pÄ en lÀngre förÀldraledighet utan kan ha att göra med att de tar fler förÀldrapenningdagar under ledigheten, dvs. att de inte anvÀnder förÀldrapenningen lika flexibelt som jÀmförelsegruppen och mammorna frÄn EU/Norden.

Gruppen med kvinnor som fÄr sitt första barn mellan 2007 och 2009 har ett större uttag av dagar i slutet av perioden Àn i början vilket beror pÄ att fler och fler hunnit fÄ barn i slutet av perioden. Gruppen frÄn övriga vÀrlden tenderar att börja sitt förÀldrapenninguttag tidigare under perioden Àn de övriga, vilket stÀmmer överens med tidigare studier som visat att barnafödandet efter migration Àr intensivt precis efter att migrationsfasen Àr avslutad. Denna grupp tar ocksÄ ut fler dagar under den aktuella perioden, vilket kan ha att göra med att de fÄr ytterligare barn och/eller att de inte har möjlighet att spara lika mÄnga dagar som övriga. Det nÄgot lÀgre uttaget för kvinnor som kommer frÄn EU/Norden kan ocksÄ

148

SOU 2012:9 Bilaga 2

vara en följd av att de har möjlighet att anvÀnda motsvarande försÀkring frÄn landet de kommer ifrÄn.

n Àr baserat pÄ alla individer i gruppen. n för jÀmförelsegrupperna Àr viktade. DÀr uppgift saknas om uttag av förÀldrapenningdagar beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

För mÀn Àr uttaget för alla grupper mindre Àn för kvinnor och det Àr inte lika tydligt att de nyanlÀnda invandrarna anvÀnder fler dagar Àn jÀmförelsegruppen av förÀldrar i Sverige. MÀn frÄn övriga vÀrlden som kommer med barn anvÀnder fler dagar Àn mÀn frÄn EU/Norden, sÀrskilt de första Ären efter ankomst. För de mÀn som fÄr sitt första barn under perioden har jÀmförelsegruppen högst uttag.

149

Bilaga 2 SOU 2012:9
   
   

n Àr baserat pÄ alla individer i gruppen. n för jÀmförelsegrupperna Àr viktade. DÀr uppgift saknas om uttag av förÀldrapenningdagar beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

Genomsnittligt uttag av förÀldrapenningdagar per inkomstnivÄ för förÀldrar som inte fÄr barn under perioden

Gruppen nyanlÀnda förÀldrar som inte fÄr ytterligare barn i Sverige har ocksÄ delats upp efter inkomst. Vi har hÀr inte fokuserat pÄ grupperna som fÄr barn i Sverige dÄ deras inkomst pÄverkas av barnafödandet och det förvÀrvsavbrott detta medför. Det Àr i tabell 3 tydligt att det Àr kvinnor med lÄg inkomst som anvÀnder fler dagar med förÀldrapenning. De med högre inkomst anvÀnder fÀrre dagar men mönstret Àr inte entydigt gÀllande skillnaden mellan medel- och höginkomsttagare. En möjlig anledning Àr att dessa grupper Àr smÄ och att det finns stora variationer i anvÀndandet. Majoriteten av individerna hör alltsÄ till lÄginkomsttagargruppen. För mÀn i tabell 4 Àr mönstret detsamma men skillnaderna och uttaget Àr mycket mindre för alla inkomstgrupper. Vi kan dra slutsatsen att bland förÀldrar som kommer till Sverige men inte fÄr ytterligare barn under första tiden i Sverige Àr det de med lÀgst inkomst som anvÀnder förÀldrapenning. Sambandet Àr till del en logisk följd, dÄ förÀldraledighet innebÀr att man inte förvÀrvsarbetar och tjÀnar en hög inkomst, men grÀnsen till medelhög inkomst ligger hÀr redan vid 100 000 kronor. Det Àr naturligtvis inte möjligt att frÄn denna studie veta om det Àr den lÄga inkomsten som leder till förÀldrapenningnyttjande eller om det Àr förÀldraledigheten som hindrar arbetsmarknadsdeltagande och högre inkomster.

150

SOU 2012:9 Bilaga 2
   
   

DÀr uppgift saknas om uttag av förÀldrapenningdagar beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen. Kursiva siffror innebÀr att det Àr fÀrre Àn 100 individer i gruppen .

Kursiva siffror innebÀr att det Àr fÀrre Àn 100 individer i gruppen.

Kategoriserat utfall, kvinnor

Nedan följer tabeller dÀr antalet förÀldrapenningdagar har kategoriserats för de olika grupperna av kvinnor. Antal dagar gÀller per kalenderÄr och man bör komma ihÄg att barn föds under hela Äret och de flesta förÀldrar dÀrför anvÀnder förÀldrapenning under minst tvÄ kalenderÄr. Antal dagar per kalenderÄr kan alltsÄ inte jÀmstÀllas med antal dagar per barn. I tabell 5 visas uttag av förÀldrapenningdagar kategoriserat för

151

Bilaga 2 SOU 2012:9

gruppen förĂ€ldrar som inte fĂ„r ytterligare barn under den aktuella perioden 2006–2009. Nyttjandet av förĂ€ldrapenningen Ă€r likartat bland de bĂ„da grupperna av nyanlĂ€nda invandrare. FörĂ€ldrar frĂ„n övriga vĂ€rlden anvĂ€nder dock fler dagar generellt sett. Bland bĂ„da grupperna Ă€r det en anmĂ€rkningsvĂ€rt stor andel som anvĂ€nder noll förĂ€ldrapenningdagar. Uttaget för 2007 skiljer sig frĂ„n övriga Ă„r dĂ„ en relativt stor andel av kvinnorna anvĂ€nder över 200 dagar. LĂ€ngre fram i rapporten studeras nĂ€rmare hur ett lĂ„gt respektive högt uttag utvecklas Ă„r för Ă„r.

GÀllande gruppen som har barn sedan tidigare och fÄr ytterligare barn under fyraÄrsperioden (tabell 6) Àr det tydligt att gruppen som kommer frÄn övriga vÀrlden har störst andel som tar ut mer Àn 300 dagar per Är. Vidare Àr det tydligt att gruppen som kommer frÄn EU/Norden har störst andel som inte tar ut nÄgra dagar alls. Detta kan bero dels pÄ att de anvÀnder förÀldraförsÀkringssystemet i andra lÀnder och dels pÄ att de har utvandrat utan att detta blivit registrerat. JÀmförelsegruppen visar pÄ ett jÀmnare uttag Àn de bÄda invandrade grupperna, troligen sprider dessa kvinnor mer pÄ dagarna över en lÀngre tidsperiod; dagarna under första Äret/n kan i mÄnga fall höra till de barn som de fÄtt innan 2006.

152

SOU 2012:9 Bilaga 2
   
   

Bland de som fÄr sitt första barn under perioden (tabell 7) Àr det mest anmÀrkningsvÀrt att sÄ stor andel av de som invandrat inte anvÀnder nÄgon förÀldrapenning alls under de olika Ären. Den felkÀlla i statistiken man bör komma ihÄg Àr att viss utvandring inte registreras. Andra möjliga anledningar Àr bristande information om förÀldrapenningen och att förÀldrarna anvÀnder sig av förÀldrapenningen intensivt under barnets första Är och dÀrefter inte anvÀnder nÄgon förÀldrapenning. I jÀmförelsegruppen Àr uttaget mer jÀmnt utspritt över Ären vilket tyder pÄ ett anvÀndande under en lÄng period, samt en mer flexibel anvÀndning av dagarna.

153

Bilaga 2 SOU 2012:9
   
   

DÀr uppgift saknas om uttag av förÀldrapenningdagar beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

Kategoriserat utfall, mÀn

Bland mÀn som kommer med barn men inte fÄr ytterligare barn (tabell 8) Àr uttaget koncentrerat till lÄga nivÄer och de flesta mÀn tar inga dagar. Det finns inga markanta skillnader mellan invandrare frÄn övriga vÀrlden och EU/Norden.

154

SOU 2012:9 Bilaga 2
   
   

De mÀn som kommer med barn och som fÄr barn under perioden (tabell 9) tenderar att inte ta ut förÀldrapenning under sitt första Är i Sverige. En möjlig tolkning Àr att de Àr förÀldralediga med de barn de fÄr i Sverige, alltsÄ senare Àn första Äret, men inte sÄ mycket med de barn som Àr födda innan de kom till Sverige. I jÀmförelsegruppen Àr det vanligare att ta förÀldrapenning ocksÄ första Äret, troligen dÄ de sprider pÄ dagarna mer. Att sÄ mÄnga i jÀmförelsegruppen tar ut förÀldrapenning redan Är 2006 beror sannolikt pÄ att de anvÀnder dagar för de barn de fÄtt innan 2006. VÀldigt fÄ mÀn i alla grupper tar fler Àn 100 dagar.

155

Bilaga 2 SOU 2012:9
   
   

Mönstret för de mÀn som fÄr sitt första barn under fyraÄrsperioden (tabell 10) Àr detsamma för alla grupper. JÀmförelsegruppen tenderar dock att ta ut nÄgot fler dagar och ha en mindre andel pappor som inte tar ut nÄgra dagar. Det bör pÄpekas att pappor ofta tar förÀldrapenning senare i barnets liv och att en stor andel av de som Àr i gruppen utan uttag kommer att ta ut förÀldrapenning innan barnet fyller 8 Är. Detta faktum ÄskÄdliggörs vid en grov jÀmförelse med gruppen pappor som har barn innan 2006 (föregÄende tabell 9) dÀr vi ser att andelen som nyttjar noll dagar genomgÄende Àr lÀgre.

156

SOU 2012:9 Bilaga 2
   
   

DÀr uppgift saknas om uttag av förÀldrapenningdagar beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

Hur lÀnge Àr förÀldrar hemma?

För att fÄ en uppfattning om hur lÀnge förÀldrar tar förÀldrapenning pÄ olika nivÄer behöver förÀldrapenninguttaget undersökas för mer Àn ett Är. Det Àr viktigt att fÄ kunskap bÄde om hur stor andel av de invandrare som kommer med barn som nyttjar den svenska förÀldraförsÀkringen över huvudtaget, och hur mÄnga som nyttjar mÄnga dagar under flera Är. Nedan följer vi de olika invandrargrupperna under deras fyra första Är i Sverige. I tabell 11 undersöks andel invandrade kvinnor som inte anvÀnt förÀldrapenning under sina fyra första Är i Sverige. I tabellen kan vi utlÀsa att av de mammor frÄn övriga vÀrlden som kom med barn 2006, men som inte fick barn under 2006 till 2009 sÄ tog 59,9 procent inte ut nÄgra förÀldrapenningdagar under 2006. Av dessa 59,9 procent tog 59,1 procent inte heller ut nÄgra dagar 2007. Av dem som inte tog nÄgra dagar varken 2006 eller 2007 tog 78,9 procent inte heller ut nÄgra dagar 2008. Om vi undersöker hela perioden finner vi att 24,6 procent av denna grupp mammor inte tog ut nÄgra dagar under sina fyra första Är i Sverige. Detta kan utlÀsas i sista kolumnen i

157

Bilaga 2 SOU 2012:9

tabellen och ocksÄ rÀknas ut (59,9*59,1*78,9*87,9 % = 24,6 %). Om vi följer det Ärliga uttaget för samma grupp av mammor men i stÀllet utgÄr frÄn 2007, Àr det 39 procent som inte tar ut nÄgra dagar alls. Av dessa 39 procent tar inte heller 78,6 procent ut nÄgra dagar Är 2008.

Bland de mammor som kommer med barn frÄn EU/Norden (och som inte fÄr ytterligare barn under perioden) Àr andelarna som anvÀnder förÀldrapenning Ànnu lÀgre och 40,7 procent anvÀnder ingen förÀldrapenning alls under de fyra Ären.

I tabell 12 visas att bland pappor som kommer med barn men som inte fÄr barn under perioden Àr det Ànnu större andel som inte anvÀnder förÀldrapenning; 58,7 procent av papporna frÄn övriga vÀrlden, och 65,8 procent av papporna frÄn EU/Norden anvÀnder inte en dag under sina fyra första Är i Sverige.

Sammantaget kan sÀgas om de invandrare som kommer med barn men som inte fÄr ytterligare barn under första perioden i Sverige, att en relativt stor andel inte tar nÄgon förÀldrapenning.

Bland de som kommer med barn och som fĂ„r ytterligare barn under de fyra Ă„ren i Sverige Ă€r anvĂ€ndandet naturligtvis högre och andelen som anvĂ€nder noll dagar under hela perioden lĂ„gt. För mammor frĂ„n övriga vĂ€rlden som fĂ„r ytterligare barn i Sverige Ă€r det bara 3,6 procent av alla som inte anvĂ€nder nĂ„gra dagar alls under hela perioden 2006–2009. Vi vet frĂ„n tidigare studier som bygger pĂ„ FörsĂ€kringskassans register att andelen mammor som inte anvĂ€nder förĂ€ldrapenning Ă€r nĂ„got högre bland invandrade mammor medan den ligger runt 1 procent för svenskfödda mammor (RiksförsĂ€kringsverket 2005). För mammor frĂ„n EU/Norden som fĂ„r sitt första barn i Sverige ligger andelen som inte anvĂ€nder förĂ€ldrapenning dĂ€remot högre Ă€n vĂ€ntat, över 16 procent. En tidigare studie som undersökte barn födda i Sverige 1999 fann att av mammor frĂ„n EU 15 var det knappt en tiondel som inte tog ut nĂ„gon förĂ€ldrapenning (RiksförsĂ€kringsverket 2005). Den hĂ€r studien har ett annat urval av nyanlĂ€nda invandrare, men det Ă€r Ă€ndĂ„ troligt att den ökade rörligheten i EU under senare Ă„r ligger bakom ett ökat icke-anvĂ€ndande. Bland papporna Ă€r andelen som inte tar ut dagar i Sverige Ă€nnu högre.

Bland de invandrade mammor som fÄr sitt första barn i Sverige Àr det 7,8 procent av de frÄn övriga vÀrlden och 16,3 procent frÄn EU/Norden som inte anvÀnder nÄgon förÀldrapenning. Det Àr troligt att de som inte anvÀnt förÀldrapenning fÄtt barn i slutet av perioden och Àn inte hunnit nyttja systemet.

158

SOU 2012:9 Bilaga 2

Trots de möjliga felkÀllor som finns till statistiken bör det ÀndÄ uppmÀrksammas att det Àr en stor andel bland de nyanlÀnda invandrarna som inte anvÀnder förÀldrapenning, jÀmfört med vad annan statistik frÄn FörsÀkringskassan för hela förÀldragruppen visar. Möjliga skÀl kan ha att göra med brist pÄ information och en svÄrare ekonomisk situation, men detta Àr ett outforskat omrÄde i dag.

DÀr uppgift saknas om andel individer beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

159

Bilaga 2 SOU 2012:9
   
   

DÀr uppgift saknas om andel individer beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

Gruppen av förÀldrar som anvÀnder mycket förÀldrapenning flera Är i rad Àr lika viktig att uppmÀrksamma. HÀr definierar vi mycket förÀldrapenning som mer Àn 200 dagar per Är. GrÀnsen Àr naturligtvis subjektiv. För invandrare som kommer med barn men inte fÄr ytterligare barn i Sverige kan en anledning till att vara förÀldraledig det första Äret vara att barnet/n Àr smÄ och yngre Àn en vanlig förskolestart Àger rum, men detta kan inte vara ett vanligt skÀl till att vara hemma mer Àn ett Är. Det Àr ocksÄ vÀldigt ovanligt att vara förÀldraledig i flera Är bland de som kommer med barn men inte fÄr ytterligare barn under perioden (tabell 13). Det Àr nÄgot vanligare bland mammor frÄn övriga vÀrlden jÀmfört med mammor frÄn EU/Norden, men endast 3 procent av mammorna anvÀnder mer Àn 200 dagar i tvÄ Är i strÀck (exempel kvinnor frÄn övriga vÀrlden 2007 och 2008; 34,3*9,3 % = 3,2 %).

160

SOU 2012:9 Bilaga 2

Bland de mammor som kommer med barn och fÄr ytterligare barn i Sverige Àr det av naturliga skÀl vanligare att ta ut mer Àn 200 dagar mer Àn ett Är i följd. Eftersom förÀldrapenningen Àr 240 dagar till vardera förÀldern per barn, men det Àr mycket vanligt att mamman tar stor del av pappans dagar bland alla förÀldragrupper i Sverige, Àr det ett förvÀntat mönster att mamman anvÀnder fler Àn 200 dagar i minst tvÄ Är i rad om hon har tidigare barn. Det Àr ocksÄ vanligare bland de mammor som kommer med barn och fÄr ytterligare barn att ta fler Àn 200 dagar under mer Àn ett Är, jÀmfört med gruppen som fÄr sitt första barn i Sverige. Anledningen till att inte fler tagit ut mer Àn 200 dagar under flera Är kan bero pÄ att man nyttjar sina förÀldrapenningdagar relativt intensivt vilket inte resulterar i ett lÄngt uttag flera Är i strÀck.

Bland alla grupper av mÀn Àr det sÄ pass ovanligt att ta ut mÄnga dagar att det inte gÄr att beskriva som nÄgot sorts mönster (tabell 14).

DÀr uppgift saknas om andel individer beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

161

Bilaga 2 SOU 2012:9
   
   

DÀr uppgift saknas om andel individer beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

Andel grunddagar av totala uttaget förÀldrapenningdagar

I tabell 15 visas att andelen grunddagar av alla anvĂ€nda förĂ€ldrapenningdagar Ă€r mycket hög under det första Ă„ret för alla invandrade grupper. Detta beror pĂ„ att de första 180 dagarna förĂ€ldrapenning per barn baseras pĂ„ inkomsten innan barnets födelse. Andelen dagar pĂ„ grundnivĂ„ sjunker sedan med tiden i Sverige för alla invandrade grupper. Det Ă€r dock tydligt att andelen grunddagar sjunker snabbare för invandrare frĂ„n EU/Norden, sĂ€rskilt för den grupp som fĂ„r sitt första barn i Sverige. Även fyra Ă„r efter invandring anvĂ€nder över 70 procent av kvinnorna frĂ„n övriga vĂ€rlden som har kommit med barn en ersĂ€ttning pĂ„ grundnivĂ„. Detta Ă€r att betrakta

162

SOU 2012:9 Bilaga 2

som en mycket stor andel som inte kan basera sin ersÀttning pÄ en sjukpenninggrundande inkomst.

Mönstret Àr detsamma för mÀn i tabell 16, men andelen grunddagar Àr lÀgre för alla grupper av mÀn. Detta stÀmmer vÀl med annan statistik frÄn FörsÀkringskassan (t.ex. FörsÀkringskassan 2011). För bÄde svenskfödda och invandrade förÀldrar anvÀnder mÀn mer sÀllan dagar pÄ grundnivÄ vilket beror pÄ att mÀn oftare Àn kvinnor avstÄr frÄn förÀldrapenning dÄ ersÀttningen Àr lÄg. Detta kan för invandrarna bero pÄ att mÀn snabbare kommer in pÄ arbetsmarknaden och fÄr en inkomst att basera sin ersÀttning pÄ.

Kursiverade siffror innebÀr att det Àr fÀrre Àn 100 individer i gruppen. n Àr baserat pÄ de individer som nyttjade fler Àn 0 förÀldrapenningdagar. DÀr uppgift saknas om andel grunddagar beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

163

Bilaga 2 SOU 2012:9
   
   

Kursiverade siffror innebÀr att det Àr fÀrre Àn 100 individer i gruppen. n Àr baserat pÄ de individer som nyttjade fler Àn 0 förÀldrapenningdagar. DÀr uppgift saknas om andel grunddagar beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

Genomsnittlig förÀldrapenningersÀttning per dag

Den genomsnittliga ersĂ€ttningen i förĂ€ldrapenning blir som en följd av att mĂ„nga grundnivĂ„dagar anvĂ€nds, lĂ„g för nyanlĂ€nda invandrare, sĂ€rskilt i början av perioden. I tabell 17 framgĂ„r att för mammor frĂ„n övriga vĂ€rlden som inte fĂ„r barn i Sverige Ă€r ersĂ€ttningen Ă€nnu lĂ€gre per dag efter det första Ă„ret i Sverige. En anledning kan vara att de anvĂ€nder lĂ€gstanivĂ„dagar som ersĂ€tts med 60 kronor om dagen för barn födda innan 1 juli 2006. ErsĂ€ttningen sjunker Ă€ven för mammor frĂ„n EU/Norden, troligen av samma anledning. För kvinnor frĂ„n EU/Norden ökar dock ersĂ€ttningsnivĂ„n det sista Ă„ret. Även för övriga nyanlĂ€nda kvinnor som fĂ„r barn i Sverige ligger ersĂ€ttningen mycket lĂ„gt och skillnaden mot jĂ€mförelsegrupperna Ă€r tydliga. Även om kvinnor som kommer frĂ„n EU/Norden har nĂ„got högre ersĂ€ttning Ă€n kvinnor frĂ„n övriga vĂ€rlden ligger de i de flesta fall pĂ„ en ersĂ€ttning som Ă€r hĂ€lften av den som jĂ€mförelsegrupperna har. Skillnaderna minskar endast nĂ„got med tiden i Sverige.

164

SOU 2012:9 Bilaga 2
   
   

Kursiverade siffror innebÀr att det Àr fÀrre Àn 100 individer i gruppen. n Àr baserat pÄ de individer som nyttjade fler Àn 0 förÀldrapenningdagar. DÀr uppgift saknas om ersÀttning beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

För mÀn ligger ersÀttningsnivÄn generellt sett högre (tabell 18), nÄgot som har att göra med högre inkomster bland mÀn men ocksÄ med att mÀn med lÄga eller inga inkomster oftare avstÄr frÄn att anvÀnda förÀldrapenning. MÀn frÄn EU/Norden skiljer sig mindre frÄn jÀmförelsegruppen Àn vad motsvarande kvinnor gör, men Àven mÀnnen har genomgÄende lÀgre ersÀttning. MÀn frÄn övriga vÀrlden har högre ersÀttning Àn motsvarande kvinnor men ligger markant under mÀn frÄn EU/Norden och jÀmförelsegruppen.

165

Bilaga 2 SOU 2012:9
   
   

Kursiverade siffror innebÀr att det Àr fÀrre Àn 100 individer i gruppen. n Àr baserat pÄ de individer som nyttjade fler Àn 0 förÀldrapenningdagar. DÀr uppgift saknas om ersÀttning beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

Andel individer som anvÀnder endast heldagar

FörÀldrapenning kan anvÀndas bÄde med heldagar och del av dag, nÄgot som ofta anvÀnds för att kombinera förÀldraledighet med förvÀrvsarbete, eller för att sprida pÄ förÀldrapenningdagarna och fÄ en lÀngre förÀldraledighet. Det Àr inte det enda sÀttet att förlÀnga förÀldraledigheten men kan ge en indikation pÄ flexibiliteten i anvÀndandet. I tabell 19 framgÄr att i jÀmförelsegrupperna för kvinnor anvÀnder runt 30 procent denna typ av flexibilitet, medan det Àr ovanligare bland de nyanlÀnda invandrarna. Det Àr nÄgot vanligare bland mammor frÄn EU/Norden, och blir nÄgot vanligare med tiden i Sverige.

166

SOU 2012:9 Bilaga 2
   
   

Kursiverade siffror innebÀr att det Àr fÀrre Àn 100 individer i gruppen. n Àr baserat pÄ de individer som nyttjade fler Àn 0 förÀldrapenningdagar. DÀr uppgift saknas om andel individer beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

För mÀn (tabell 20) Àr andelen som tar ut endast heldagar ungefÀr pÄ samma nivÄ som för kvinnorna, men andelen varierar mer, troligen pÄ grund av att underlaget Àr nÄgot skakigare med fÀrre mÀn som tar förÀldrapenning. Det Àr inte lika tydligt att andelen heldagar minskar med tiden i Sverige för mÀn. Vid en jÀmförelse med nyttjandet av förÀldrapenning 2004 (SOU 2005, s. 132) visar denna studie lÀgre nivÄer av heldagar för alla grupper (Àven jÀmförelsegruppen). Det Àr möjligt att det med tiden blivit vanligare att anvÀnda förÀldrapenning för del av dag, en utveckling som i sÄdant fall Àr driven av jÀmförelsegruppen och det krÀvs djupare analys innan en sÄdan slutsats kan dras.

167

Bilaga 2 SOU 2012:9
   
   

Kursiverade siffror innebÀr att det Àr fÀrre Àn 100 individer i gruppen. n Àr baserat pÄ de individer som nyttjade fler Àn 0 förÀldrapenningdagar. DÀr uppgift saknas om andel individer beror detta pÄ att inga individer finns i den specificerade gruppen.

Sammanfattning och reflektioner

Denna studie undersöker nyanlÀnda invandrares förÀldrapenninguttag och gör Àven vissa jÀmförelser med hela gruppen förÀldrar i Sverige. Studien visar att nyanlÀnda kvinnor har ett intensivare uttag, dvs. fler förÀldrapenningdagar samma Är, Àn vad jÀmförelsegruppen av alla förÀldrar i Sverige har. SÀrskilt kvinnor frÄn övriga vÀrlden har oftare ett Är med uttag över 300 dagar, men sÀllan flera Är med ett högt uttag. JÀmförelsegruppen har i stÀllet flera Är av uttag pÄ en nÄgot lÀgre nivÄ och en tolkning av detta Àr att förÀldrar i Sverige generellt sprider pÄ sina dagar mer Àn vad nyanlÀnda mammor gör. Ett annat mÄtt som stÀrker denna slutsats Àr att de nyanlÀnda kvinnorna mer sÀllan anvÀnder del av förÀldrapenningdag jÀmfört med jÀmförelsegruppen av alla förÀldrar i Sverige. Det Àr troligt att nyanlÀnda mammor har svÄrare att anvÀnda flexibiliteten i förÀldrapenningen, frÀmst pga. ekonomiska begrÀnsningar. Det Àr ocksÄ möjligt att informationsbrist spelar en roll, dÄ det svenska förÀldraförsÀkringssystemet inte i alla delar Àr intuitivt enkelt att optimalt nyttja utan förkunskaper.

Det intensiva anvÀndandet bidrar till att fÄ nyanlÀnda kvinnor anvÀnder mÄnga dagar flera Är i streck. Det Àr ovanligt redan att anvÀnda mer Àn 200 dagar i mer Àn ett Är. Den grupp som Àr sÀrskilt intressant Àr de mammor som kommer med barn men som inte fÄr ytterligare barn under de första fyra Ären i Sverige. Bland kvinnor

168

SOU 2012:9 Bilaga 2

frÄn övriga vÀrlden (inte EU/Norden) Àr det runt 3 procent som tar mer Àn 200 dagar i mer Àn ett Är, sÄledes ett mycket ovanligt mönster. Att ta mÄnga dagar i denna grupp (mammor frÄn övriga vÀrlden som inte fÄr ytterligare barn i Sverige) Àr relaterat till att ha en lÄg inkomst, vilket leder till slutsatsen att det Àr ovanligt att kombinera förvÀrvsarbete och förÀldraledighet under den första tiden i Sverige. Det Àr inte heller vanligt att anvÀnda flexibiliteten i försÀkringen genom att ta del av förÀldrapenningdag, Àven om detta ökar nÄgot med tiden i Sverige.

De nyanlÀnda mÀnnen har inte ett lika tydligt skilt mönster utan Àr ofta mer lika jÀmförelsegruppen av pappor i Sverige. Uttagen för pappor Àr lÀgre och det Àr svÄrt att göra nÄgra slutsatser mer Àn att det Àr vanligt att inte ta nÄgra dagar alls i alla grupper av nyanlÀnda pappor. Det gÄr inte att dra slutsatsen att dessa pappor tar fÀrre förÀldrapenningdagar dÄ deras uttag bara mÀts i fyra Är och de kan anvÀnda förÀldrapenning till dess att barnet fyller Ätta Är.

AngĂ„ende ersĂ€ttningen Ă€r den tydligt lĂ€gre Ă€n i jĂ€mförelsegruppen för mammor och sĂ€rskilt mammor frĂ„n övriga vĂ€rlden skiljer ut sig med mycket lĂ„ga ersĂ€ttningsnivĂ„er. ErsĂ€ttningsnivĂ„erna ökar nĂ„got med tiden i Sverige, men frĂ€mst för mammor frĂ„n EU/Norden. Detta tyder pĂ„ en gradvis etablering pĂ„ arbetsmarknaden och en snabbare och mer markant ökning för de som kommer frĂ„n EU/Norden borde vara förvĂ€ntad dĂ„ de oftare kommer av arbetsrelaterade skĂ€l. De grupper som har sĂ€rskilt lĂ„g ersĂ€ttning under alla fyra Ă„ren Ă€r kvinnor som kommer med barn, bĂ„de de som inte fĂ„r ytterligare barn och de som fĂ„r barn i Sverige. Över 70 procent fĂ„r en ersĂ€ttning pĂ„ grundnivĂ„ fyra Ă„r efter att de kommit till Sverige.

Ett genomgÄende mönster som framkommit i denna studie Àr att det bland de nyanlÀnda invandrarna Àr stora andelar som tar noll dagar. Troligen spelar en ökande felkÀlla stor roll hÀr, dvs. invandrare som lÀmnat Sverige utan att detta blivit registrerat. Det Àr osÀkert om denna felkÀlla Àr hela förklaringen och andra möjliga förklaringar Àr att förÀldrar anvÀnder systemen i andra lÀnder eller att de har en situation dÀr de inte fÄr tillgÄng till nÄgon förÀldraförsÀkring, vilket naturligtvis i sÄdant fall Àr en mycket problematisk situation. Det Àr viktigt att uppmÀrksamma och vidare utreda denna grupp inte minst dÄ det Àr en vÀlfÀrdsfrÄga. Oregistrerad utvandring Àr ocksÄ en viktig frÄga som pÄverkar svensk befolkningsstatistik i ökande grad, inte bara den del som FörsÀkringskassan ansvarar för.

169

Bilaga 2 SOU 2012:9

Vidare och mer djupgÄende studier om nyanlÀnda invandrares förÀldrapenninguttag bör pÄ ett mer kvalificerat sÀtt ta hÀnsyn till bÄde antal barn och Älder pÄ dessa. Vidare bör man kontrollera hur mÄnga förÀldrapenningdagar som individer har till sitt förfogande vid varje givet tillfÀlle. Att följa förÀldrapenninguttag per barn och inte bara per förÀlder borde dessutom ge mer kunskap om uttaget för de olika grupperna.

Det man skulle vilja ha svar pÄ i denna studie Àr hur lÀnge de nyanlÀnda invandrarna Àr förÀldralediga och dÀrmed inte tillgÀngliga pÄ arbetsmarknaden och troligen inte aktivt arbetssökande. LÀngden pÄ denna förÀldraledighet kan vi inte uttala oss om dÄ förÀldrapenning och förÀldraledighet inte Àr detsamma. Vi vet dessutom mycket lite om förÀldraledighetslÀngder för hela gruppen av förÀldrar i Sverige. Det vi vet kommer frÄn enkÀtstudier och det finns ingen heltÀckande statistik om förÀldraledighetslÀngder. Troligen finns det systematiska skillnader i relationen mellan förÀldrapenning och förÀldraledighet mellan jÀmförelsegruppen av förÀldrar i Sverige och de nyanlÀnda invandrarna i denna studie. Det Àr möjligt att spridningen av dagar för jÀmförelsegruppen innebÀr en lÀngre förÀldraledighet Àn vad de nyanlÀnda mammorna har tillgÄng till med sitt mer intensiva uttag. Andra tolkningar Àr dock möjliga och djupare analyser behövs.

Referenser

Andersson, G., Scott, K. (2007). Childbearing dynamics of couples in a universalistic welfare state: The role of labor-market status, country of origin, and gender. Demographic Research 17(30): 897–938. http://www.demographic-research.org/Volumes/Vol17/30

Duvander, A. (2010). Immigrants’ use of parental leave in Sweden, s. 203–224 i L. B. Knudsen and A. Linhardt Olsen (Red), Our Demographic Future – a Challenge. On the Need for Demographic Analyses. Scandinavian Population Studies, vol 14.

Duvander, A. Eklund, S. (2006). Utrikesfödda och svenskfödda förĂ€ldrars förĂ€ldrapenninganvĂ€ndande. s. 33–68 i P. de los Reyes (Red), Om vĂ€lfĂ€rdens grĂ€nser och det villkorade medborgarskapet. SOU 2006:37. Stockholm: Fritzes.

FörsÀkringskassan (2010a). FörÀldrars syn pÄ FörsÀkringskassans information om förÀldraförsÀkringen. Resultat frÄn en enkÀt-

170

SOU 2012:9 Bilaga 2

undersökning hösten 2009. SocialförsÀkringsrapport 2010:3. FörsÀkringskassan.

FörsÀkringskassan (2010b). Outnyttjad förÀldrapenning. En studie om förÀldrapenningdagar som inte har anvÀnts. SocialförsÀkringsrapport 2010:14. FörsÀkringskassan.

FörsÀkringskassan (2011). SocialförsÀkringen i siffror 2011. FörsÀkringskassan.

RiksförsÀkringsverket (2003). Mamma vet bÀst. En kunskapsmÀtning om förÀldrapenning och förÀldraledighet. RFV Analyserar 2003:19. RiksförsÀkringsverket.

RiksförsÀkringsverket (2005). SocialförsÀkringsboken 2005. PÄ grÀnsen till trygghet. RiksförsÀkringsverket.

SCB (2008). Barnafödande bland inrikes och utrikes födda. Demografiska rapporter 2008:2. Statistiska centralbyrÄn

SOU (2005). Reformerad förÀldraförsÀkring. BetÀnkande av förÀldraförsÀkringsutredningen SOU 2005:73. Stockholm: Fritzes.

171

Bilaga 3

Bilaga 3

InstÀllningar till arbete

Underlagsrapport till AKKA-utredningen (A 2011:06) – Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare

Av Åsa Olli Segendorf 2012-02-02

Sammanfattning

Det kan finnas mĂ„nga förklaringar till utrikes föddas lĂ€gre sysselsĂ€ttning och högre arbetslöshet. I föreliggande underlag till AKKA- utredningen (A 2011:06) – ”Ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlĂ€nda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare” undersöks en aspekt: instĂ€llning till arbete bland utrikes födda kvinnor och mĂ€n. InstĂ€llningen till arbete bland dessa kvinnor jĂ€mförs med andra grupper för att se om bristande vilja att ta ett arbete kan vara en av orsakerna till den högre arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor. Alla som ingĂ„r i dataurvalet ingĂ„r ocksĂ„ i arbetskraften. Slutsatser gĂ„r dĂ€rför bara att dra för de som deltar i arbetskraften. Entydigt och sammantaget visar de redovisade resultaten att utrikes födda kvinnor (och mĂ€n) som deltar i arbetskraften har samma instĂ€llning, eller för arbetsmarknadsutfallet potentiellt gynnsammare instĂ€llning, till arbete respektive arbetslöshet Ă€n vad inrikes födda har. Dessutom Ă€r sökaktiviteten minst lika hög bland utrikes födda kvinnor (och mĂ€n) som bland infödda. En möjlig hypotes om att utrikes födda kvinnor (och mĂ€n) som ingĂ„r i arbetskraften inte vill ha arbete eller, som en följd av en negativ instĂ€llning, inte heller söker arbete kan dĂ€rmed förkastas. Slutsatsen blir att en negativ instĂ€llning inte förklarar utrikes föddas lĂ€gre sysselsĂ€ttning och högre arbetslöshet.

173

Bilaga 3 SOU 2012:9

1. Inledning

I Sverige, liksom i mĂ„nga andra lĂ€nder, Ă€r sysselsĂ€ttningen bland utrikes födda lĂ€gre Ă€n bland inrikes födda. SysselsĂ€ttningsgraden varierar ocksĂ„ mellan olika grupper av invandrare – flyktingar och deras anhöriga Ă€r t.ex. arbetslösa i högre grad Ă€n andra utrikes födda. GenomgĂ„ende Ă€r ocksĂ„ den genomsnittliga sysselsĂ€ttningsgraden lĂ€gre för kvinnor Ă€n vad den Ă€r för mĂ€n.

Att stÀrka utrikes föddas stÀllning pÄ arbetsmarknaden Àr av avgörande betydelse för den enskildes livssituation. Det Àr ocksÄ en viktig samhÀllsekonomisk frÄga. Utrikes föddas etablering pÄ arbetsmarknaden Àr ett omrÄde som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige och det Àr ocksÄ ett omrÄde som omgÀrdas av vÀrderingar, kÀnslor och förutfattade meningar. Det av dÀrför av sÀrskild vikt att söka lösningar pÄ integrationsproblem utifrÄn en sÄ solid bas av kunskap som Àr möjligt.

Detta projekt syftar till att för utredningens rÀkning undersöka instÀllning till arbete bland utrikes födda kvinnor samt kvinnornas anhörigas och vÀnners instÀllning till att de ska arbeta. För att kunna relatera resultaten till olika referenspunkter sÄ redovisas resultaten för andra grupper som utrikes födda mÀn respektive inrikes födda kvinnor och mÀn. Resultaten kontrolleras ocksÄ för vad olika bakgrundsfaktorer som till exempel Älder, utbildning, familjesituation, barn och vistelsetid i landet betyder. I avsnitt 2 ges en översiktlig bakgrund av hur arbetsmarknadssituationen för utrikes födda ser ut samt vad som kan ha orsakat situationen. I avsnitt 3 redovisas instÀllning till arbete och strategier för att söka arbete för mÀn och kvinnor frÄn olika delar av vÀrlden. I avsnitt 4 sammanfattas och kommenteras resultaten avslutningsvis.

2. Stora skillnader i sysselsÀttning och arbetslöshet mellan utrikes födda kvinnor och andra grupper i Sverige

SysselsÀttningen för utrikes födda Àr lÀgre Àn för inrikes födda. SysselsÀttningsgraden var 64,2 respektive 69 procent för inrikes födda kvinnor respektive mÀn jÀmfört med 50,5 och 60,3 procent för utrikes födda kvinnor respektive mÀn.1 SysselsÀttningsgraden

1 SysseslsÀttnings- och arbetslöshetssiffrorna i detta avsnitt beskriver genomsnitt för dem mellan 15 och 74 Är under 2010, AKU SCB.

174

SOU 2012:9 Bilaga 3

var alltsÄ nÀstan 20 procentenheter lÀgre för utrikes födda kvinnor jÀmfört med inrikes födda mÀn. Arbetslösheten var ocksÄ högre bland utrikes Àn bland inrikes födda. Utfallet skiljer sig Ät mellan olika grupper av utrikes födda, till exempel Àr personer som kommit som flyktingar födda utanför Europa och deras anhöriga i högre grad arbetslösa Àn andra. Utrikes föddas sysselsÀttning och arbetslöshet varierar ocksÄ i högre grad med konjunkturförÀndringar Àn motsvarande för inrikes födda.

BÄde efterfrÄgan pÄ arbetskraft och utbudet pÄverkar arbetsmarknadssituationen. SÄdana faktorer som utbildningsnivÄn, den tid man bott i Sverige och varifrÄn man kommer spelar stor roll. Bland annat ökar sysselsÀttningsgraden med vistelsetiden. De som har tvingats lÀmna sina hemlÀnder som flyktingar har det ofta svÄrare pÄ arbetsmarknaden Àn andra. Det finns mÄnga skÀl till det. Ett skÀl Àr att sannolikt att dessa personer ofta mÄste lÀmna sina hemlÀnder snabbt utan att ha möjlighet att vÀlja det land som bÀst passar deras kunskap och erfarenheter.

3. Är en förklaring till skillnaderna i sysselsĂ€ttning olika instĂ€llningar till arbete?

Individers instĂ€llning till arbete, hur man vĂ€rderar vikten av att ha ett förvĂ€rvsarbete, kan pĂ„verka möjligheterna att fĂ„ ett arbete genom dennes sökaktivitet. Om det finns skillnader i motivation för arbete, och/eller större acceptans för arbetslöshet, sĂ„ kan det vara en förklaring till den högre arbetslösheten bland utrikes födda. FrĂ„gan Ă€r svĂ„r att mĂ€ta empiriskt och dĂ€rför finns det mycket fĂ„ studier som har studerat detta. En annan frĂ„ga Ă€r om det finns skillnader i sökaktiviteten mellan utrikes och inrikes födda vad gĂ€ller hur intensivt man söker eller vilka sökkanaler man anvĂ€nder sig av och/eller har tillgĂ„ng till som sannolikt samvarierar med instĂ€llningen till arbete. En delförklaring till den högre arbetslösheten för utrikes födda kan vara att de har begrĂ€nsad information om hur arbetsmarknaden fungerar och vilka de mest lönsamma sökstrategierna Ă€r. Detta skulle i sĂ„ fall visa sig i ett annorlunda sökmönster för utrikes födda kvinnor jĂ€mfört med andra grupper. Även detta Ă€r svĂ„rt att mĂ€ta empiriskt varför det finns fĂ„ studier Ă€ven för det Ă€mnet.

I denna underlagsrapport anvÀnds intervjudata för att beskriva och analysera utrikes födda kvinnors och mÀns instÀllning till arbete och strategier för att söka arbete. Resultaten som redovisas

175

Bilaga 3 SOU 2012:9

bygger pĂ„ individernas egen bedömning och av sin instĂ€llning till arbete. Den unika databasen som anvĂ€nds för att undersöka instĂ€llningar till arbete har sammanstĂ€llts inom ramen för ett nordiskt projekt om arbetslöshetsersĂ€ttning och sökbeteende (Dagpengeprojektet). Den innehĂ„ller information om personer som var arbetslösa eller nyligen fick ett arbete under vĂ„ren 1998. Data har samlats in genom telefonintervjuer av tvĂ„ olika urval av personer. Det ena urvalet bestĂ„r av personer som var registrerade som arbetslösa pĂ„ en arbetsförmedling (stockurvalet) vecka 20 Ă„r 1998 och det andra bestĂ„r av personer som lĂ€mnade arbetslösheten (flödesurvalet) veckorna 14– 18 Ă„r 1998. Stockurvalet tĂ€cker personer i Ă„ldrarna 20–65 medan flödesurvalet Ă€r begrĂ€nsat till personerna i Ă„ldrarna 25–60. Flödesurvalet har samlats in frĂ„n personer som lĂ€mnar arbetslöshet för att kunna undersöka om skillnader i sökbeteende har pĂ„verkat sannolikheten att lĂ€mna arbetslösheten. Genom att begrĂ€nsa urvalet till personer som Ă€r Ă€ldre Ă€n 25 Ă„r minskar andelen personer som lĂ€mnar arbetslöshet för studier.

Sammanlagt intervjuades 723 personer frÄn stockurvalet och 1333 frÄn flödesurvalet. Urvalen bestÄr av personer som var registrerade pÄ en arbetsförmedling under vÄren 1998, och dessa har sedan intervjuats. Data bestÄr av tvÄ urval; ett urval som Àr arbetslösa vid urvalstidpunkten och ett urval som har fÄtt ett arbete vid urvalstidpunkten. Det första urvalet bestÄr av personer som Àr eller nyligen har varit arbetslösa medan det sistnÀmnda urvalet bestÄr av personer som fÄtt arbete eller lÀmnat arbetskraften. I det sistnÀmnda urvalet har det dragits ett överurval av personer födda i utomeuropeiska lÀnder. Fördelen med överrepresentationen Àr att det gÄr att undersöka om det finns signifikanta skillnader (sÀkerheten i bedömningarna ökar med antalet observationer) i sökbeteende mellan personer som Àr födda i Sverige och personer som Àr födda utomlands. Till intervjupersonerna har bakgrundsdata kopplats frÄn Statistiska centralbyrÄn.2

BegrÀnsningar

Det finns fyra viktiga begrÀnsningar att hÄlla i minnet nÀr man tolkar dessa data. Den första Àr att studien bygger pÄ ett begrÀnsat urval och att bortfallet Àr relativt stort. Detta gör att osÀkerheten i skattningarna ökar. Den andra Àr att de bÄda urvalen har dragits

2 Mer information om databasen och en extensiv bortfallsanalys finns i Olli Segendorf (2005).

176

SOU 2012:9 Bilaga 3

frĂ„n personer som antingen Ă€r arbetslösa eller har lĂ€mnat arbetslösheten – de Ă€r alltsĂ„ samtliga aktivt deltagande i arbetskraften. Det kan inte uteslutas att det finns grupper bland de utrikes födda som gett upp i sitt arbetssökande och som har en annan instĂ€llning till arbete och ett annat sökbeteende. Den tredje faktorn Ă€r att lĂ€nderindelningen Ă€r grov, och grupperna som redovisas hĂ€r Ă€r mycket heterogena. Utfallen visar ett genomsnitt över det spann av olika vistelsetider, utbildningar, Ă„ldrar, yrkeserfarenheter, ursprungslĂ€nder, invandringsskĂ€l etc. som kan finnas inom den redovisade gruppen. Det kan dĂ€rför finnas olika trender inom gruppen, dĂ€r till exempel vissa ursprungsregioner eller utbildnings- eller yrkesgrupper uppvisar en viss utveckling medan utvecklingen för andra har varit en annan. Slutligen Ă€r datamaterialet som redovisas hĂ€r drygt tio Ă„r gammalt. Det skulle vara intressant att göra samma undersökning i dag för att se om resultaten stĂ„r sig. Om man tror att de utrikes födda skiljer sig i avgörande avseenden, t.ex. att det Ă€r svagare grupper som finns i landet nu och som kan antas ha annan instĂ€llning till arbete, sĂ„ kan det spela roll för resultaten. Dock har grupperna som Ă€r födda utanför Europa under de senaste decennierna dominerats av flyktinginvandring sĂ„ det finns inga uppenbara skĂ€l till att det skulle finnas skillnader i instĂ€llningen till arbete. Som det senare ska visa sig i analysen sĂ„ Ă€r heller inte utbildningsbakgrund avgörande för instĂ€llningen till arbete.

Tabellerna 1 till 3 innehÄller deskriptiv statistik för vissa individkaraktÀristika i de bÄda urvalen. Av tabell 1 framgÄr det att det drygt 20 procent av stockurvalet Àr födda utanför Sverige, och drygt 50 procent av flödesurvalet Àr född utanför Sverige. Det Àr en relativt jÀmn fördelning av kvinnor och mÀn i de bÄda urvalen.

177

Bilaga 3 SOU 2012:9
   
   
   

Tabell 2 visar individkaraktÀristika för stockurvalet. DÀr framgÄr att det Àr fler utrikes födda som Àr gifta, Àr lÄgutbildade (har högst grundskola) respektive högutbildade (har högskole- eller forskningsutbildning), Àr i Äldern 31 till 50 och som bor i storstÀder Àn inrikes födda. Fler inrikes Àn utrikes födda har försörjningsansvar för barn under 18 Är.

178

SOU 2012:9 Bilaga 3

För flödesurvalet Àr bilden nÄgot annorlunda. Tabell 3 visar att en lÀgre andel födda utanför Europa Àr gifta, har gymnasium som högsta utbildning och Àr över 50 Är Àn inrikes födda och personer födda i övriga Europa. Fler personer födda utanför Europa Àr lÄgutbildade (har högst grundskola) respektive högutbildade (har högskole- eller forskningsutbildning), bor i storstadslÀn, har försörjningsansvar för barn under 18 Är och har barn under Ätta Är jÀmfört med inrikes födda och personer födda i övriga Europa.

3.1. InstÀllning till arbete

I tabell 4 och 5 visar stockrespektive flödesurvalet och de olika grupperna av inrikes och utrikes föddas instÀllning till arbete. Det framgÄr tydligt i bÄda urvalen att personer som Àr födda utomlands anser att det Àr mycket viktigt att ha ett arbete, detsamma gÀller för bÄde kvinnor och mÀn. Oavsett hur frÄgan stÀlls Àr det antingen lika eller en avsevÀrt större andel utrikes Àn inrikes födda som anser att det Àr viktigt att ha ett arbete (helt enig). I stockurvalet anser fler utrikes födda kvinnor Àn utrikes födda mÀn att det Àr viktigt att ha ett arbete, men för de övriga frÄgorna anser utrikes födda mÀn

179

Bilaga 3 SOU 2012:9

att det Àr viktigare med arbete. I flödesurvalet, dÀr personer födda utanför Europa Àr överrepresenterade, anser genomgÄende kvinnor födda utanför Europa i högre grad att det Àr viktigt att ha ett arbete Àn bÄde utrikes födda mÀn och inrikes födda kvinnor och mÀn. Exempelvis anger 91 procent av kvinnorna födda utanför Europa att de Àr helt eniga i pÄstÄendet att det Àr mycket viktigt att ha ett arbete.

Utrikes födda tycks Àven ha ett större socialt tryck pÄ sig (frÄn anhöriga och vÀnner) att skaffa arbete Àn vad inrikes födda har. I flödesurvalet anser 64 procent av kvinnorna som Àr födda utanför Europa att det Àr viktigt för anhöriga och vÀnner att de har ett arbete. Det kan jÀmföras med 44 procent för kvinnor som Àr födda i Sverige, och med 58 procent för mÀn födda utanför Europa. Sammantaget tyder resultaten pÄ att de utrikes födda har sÄvÀl större eget som socialt tryck pÄ sig att skaffa ett arbete Àn inrikes födda.

180

SOU 2012:9 Bilaga 3
   
   

181

Bilaga 3 SOU 2012:9
   
   

182

SOU 2012:9 Bilaga 3

Skattning av instÀllning till arbete

Denna bild bekrĂ€ftas i en skattning av instĂ€llning till arbete som ocksĂ„ tar hĂ€nsyn till olika bakgrundsfaktorer som varifrĂ„n i vĂ€rlden personen kommer, vilken utbildning personen har, deras familjesituation, deras inkomst3 och hur lĂ€nge de har bott i landet om de har invandrat. Tabell 6 redovisar resultat frĂ„n en logitestimation av instĂ€llning till arbete dĂ€r den beroende variabeln antar vĂ€rdet ett om en person Ă€r helt enig till pĂ„stĂ„endet att ”det Ă€r mycket viktigt att ha ett arbete” och noll annars. De variabler som antas kunna pĂ„verka instĂ€llningen till arbete har inkluderats i skattning och de redovisas ocksĂ„ i tabellen.4 NĂ€r man tittar pĂ„ effekterna av en variabel hos en individ sĂ„ har man konstanthĂ„llt för effekterna av de andra bidragande faktorerna i skattningen. Till exempel, om man tittar pĂ„ koefficienten för född utom Europa, sĂ„ visar den att sannolikheten att han eller hon som har den egenskapen (dvs. Ă€r född utanför Europa), givet att alla andra variabler i skattningen konstanthĂ„lls, Ă€r positiv. Skattningen ger som resultat att födda utanför Europa Ă€r positivare instĂ€llda till arbete Ă€n de födda i Sverige och gifta eller sammanboende Ă€r positivare instĂ€llda till arbete Ă€n ogifta. De som har barn under Ă„tta Ă„r Ă€r mindre positivt instĂ€llda till arbete Ă€n de som har Ă€ldre barn eller inte har barn. Noterbart Ă€r att det inte finns nĂ„gon signifikant effekt av kön, det finns hĂ€r ingen skillnad i instĂ€llning till arbete mellan kvinnor och mĂ€n.

3 Inkomstbegreppet gÀller sammanrÀknad förvÀrvsinkomst Är 1996. LÄg inkomst Àr hÀr mellan 1 och upp till 100 000 kronor per Är, medelhög inkomst Àr mellan 100 000 och 400 000 kronor per Är, och hög inkomst dÀröver.

4 Sambandet kan beskrivas som prob(Y=helt enig till att det Àr mycket viktigt att ha ett arbete) =f(X), dÀr X beskriver de förklarande variabler som Àr inkluderade i regressionen. Mer information om modellen finns i Olli Segendorf (2005).

InstĂ€llningen till arbete i olika delgrupper som bland annat de som har fĂ„tt arbete, Ă€r arbetslösa respektive Ă€r i olika arbetsmarknadspolitiska program Ă€r inte inkluderade i skattningen. Inte heller Ă€r sökstrategier eller sökintensitet inkluderade som förklarande variabler. Orsaken Ă€r att instĂ€llningen till arbete kan pĂ„verka sannolikheten att ha ett arbete – det kausala sambandet kan antas gĂ„ frĂ„n en positiv instĂ€llning till arbete till att söka intensivt till att ocksĂ„ fĂ„ ett arbete.

A priore fanns förvÀntningen att personer födda utanför Europa, som ocksÄ har barn, skulle ha en mindre positiv instÀllning till arbete. DÀrför har ett antal interaktionsvariabler testats i modellen. Dessa Àr: att vara kvinna och ha barn under Ätta Är samt att vara utomeuropeiskt född och ha barn. Ingen av dessa var dock signifikant.

183

Bilaga 3   SOU 2012:9
     
     

Anm. Standardfel inom parantes. * = signifikant pÄ 10 %-nivÄ, ** = signifikant pÄ 5 %-nivÄ,

*** = signifikant pÄ 1 %-nivÄ. UtelÀmnade kategorier Àr: Född i Sverige, man, ogift, icke sammanboende eller Ànka/ling, har barn över Ätta Är eller inga barn, har högst universitetsutbildning, har hög inkomst, invandrat efter 1980.

Uppfattning om arbetslöshetssituationen

Uppfattningen om situationen som arbetslös kan ocksÄ ge en signal om vilka krav en person stÀller pÄ ett arbete. Personer som anser att arbetslöshet pÄverkar hÀlsa eller medför att de förlorar kontakt med kolleger har sannolikt lÀgre reservationskrav Àn personer som trivs med att vara utan ett arbete. Frekvenserna som presenteras i tabell 7 och 8 ger en bild av individernas instÀllning till arbetslöshet. Det framgÄr att grupperna skiljer sig Ät frÀmst i tvÄ avseenden; pÄ bedömningen av hur deras hÀlsa pÄverkas av arbetslösheten och friheten att slippa arbeta (varav den senare frÀmst för stockurvalet). Av dem som Àr födda utanför Europa i stockurvalet upplevde till exempel 24 procent av kvinnorna och 33 procent av mÀnnen hÀlsoproblem under arbetslösheten. Det kan jÀmföras med 7 respektive 8 procent för de inrikes födda kvinnor och mÀn. I flödesurvalet var motsvarande siffror 41 procent för bÄde kvinnor och mÀn födda utan-

184

SOU 2012:9 Bilaga 3

för Europa, medan den var 11 respektive 5 procent för inrikes födda kvinnor respektive mÀnnen. Den enda variabeln som inte entydigt ger bilden att arbetslöshet pÄverkar livssituationen negativt Àr svaren pÄ frÄgan om risken att förlora kontakt med familj och vÀnner.

Det finns sÄledes inget som tyder pÄ att kvinnor och mÀn som Àr födda utomlands skulle vÀrdera arbete och arbetslöshet annorlunda Àn de som Àr födda i Sverige. LÀgre motivation för arbete eller större acceptans av arbetslöshet kan sÄledes inte förklara varför arbetslösheten bland kvinnor med utlÀndsk bakgrund Àr högre Àn arbetslösheten för personer som Àr födda i Sverige eller mÀn födda utomlands.

185

Bilaga 3 SOU 2012:9
   
   

186

SOU 2012:9 Bilaga 3
   
   

187

Bilaga 3 SOU 2012:9

3.2. Sökstrategier och sökaktivitet

Möjligheterna att finna ett arbete pÄverkas ocksÄ av hur aktivt en person söker samt vilka kanaler som utnyttjas för att finna arbete. Det vill sÀga, skillnader i sökaktivitet och sökstrategi kan vara en möjlig förklaring till skillnader i arbetslöshet. Avsnittet som följer bygger enbart pÄ flödesurvalet.

En individ kan anvÀnda bÄde formella och informella kanaler för att hitta ett arbete. I tabell 9 presenteras information om nÄgra sÄdana kanaler för de olika grupperna. Frekvenserna förstÀrker uppfattningen att de som Àr födda utomlands söker arbete via samma kanaler som de som Àr födda i landet och att de snarast Àr mer aktiva. Det framgÄr till exempel att utrikes födda kvinnor och mÀn tar direkt kontakt med potentiella arbetsgivare och frÄgar vÀnner och bekanta om arbete i lika eller större omfattning Àn inrikes födda. Notera t.ex. att 60 respektive 64 procent av de utomeuropeiskt födda kvinnorna respektive mÀnnen anger att de har tagit kontakt direkt med arbetsgivare och att 51 respektive 61 procent anger att de har talat med vÀnner och bekanta om möjligheten att fÄ ett arbete. Motsvarande siffror för inrikes födda Àr 56 och 55 respektive 51 och 44 procent. Personer som Àr födda utomlands Àr Àven lika eller mer aktiva i kontakterna med de offentliga arbetsförmedlingarna, 78 respektive 86 procent av de utomeuropeiskt födda kvinnorna respektive mÀnnen har tagit kontakt med arbetsförmedlingen jÀmfört med 78 respektive 66 procent för de inrikes födda.

Svaren visar tydligt att personer som Àr födda utomlands utnyttjar alla tillgÀngliga kanaler för att hitta ett arbete och att de gör det i minst lika hög utstrÀckning som de som Àr födda i landet. LÄg sökaktivitet tycks sÄledes inte förklara varför arbetslösheten Àr högre för kvinnor eller mÀn som Àr födda utomlands Àn för personer födda i Sverige.

188

SOU 2012:9 Bilaga 3
   
   

De frekvenser som presenteras i tabell 10 tyder inte heller pÄ att personer som Àr födda utomlands söker arbete pÄ andra sÀtt, eller mindre intensivt, Àn personer som Àr födda i Sverige. Det framgÄr till exempel att utrikes födda söker efter arbete i tidningar, via texttv och internet i lika stor utstrÀckning som inrikes födda. Det framgÄr ocksÄ att 69 procent av kvinnor födda utanför Europa, men endast 48

189

Bilaga 3 SOU 2012:9

procent av inrikes födda kvinnor har svarat pÄ annonser om arbete som de har lÀst om i en tidning. Dessutom anger 56 respektive 53 procent av de utomeuropeiskt födda kvinnorna och mÀnnen att de har svarat pÄ fler Àn fem annonser. Motsvarande andel för inrikes födda kvinnor respektive mÀn Àr 47 respektive 40 procent. Dessa siffror visar att sökaktiviteten bland personer som Àr födda utomlands Àr mycket hög, bÄde för kvinnor och mÀn. Passivitet kan sÄledes inte förklara skillnaderna i arbetslöshet mellan grupperna.

190

SOU 2012:9 Bilaga 3
   
   

191

Bilaga 3 SOU 2012:9

4. Sammanfattande analys

Det kan finnas mÄnga förklaringar till utrikes föddas lÀgre sysselsÀttning och högre arbetslöshet Àn motsvarande för inrikes föddas. NÄgra faktorer Àr centralare Àn andra. Till exempel finns det en större osÀkerhet kring de invandrades humankapital Àn vad det Àr för inrikes födda. SjÀlva bytet av nationell arbetsmarknad innebÀr i de flesta fall att investeringar i humankapital som gjorts i ursprungslandet förlorar i vÀrde i det nya landet. VÀrdeminskningen kan avse den formella utbildningen, yrkeskunskaperna och den allmÀnna kÀnnedomen om förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Förlusten av humankapital Àr delvis av tillfÀllig karaktÀr och innebÀr att personer som nyligen anlÀnt till Sverige i de flesta fall har lÀgre produktivitet under de första Ären pÄ svensk arbetsmarknad jÀmfört med dem som Àr födda i Sverige, men att produktiviteten sedan successivt ökar givet att de etablerar sig i landet. En annan förklaring handlar om olika former av diskriminering och regelverk som gynnar dem som redan Àr etablerade pÄ arbetsmarknaden och försvÄrar för utrikes födda att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Slutligen har nyanlÀnda invandrare sannolikt en hög andel arbetslösa i sina nÀtverk, nÄgot som Àr ineffektivt ur arbetsmarknadssynpunkt.

En förklaring som dock inte Àr giltig Àr att utrikes födda, som ingÄr i arbetskraften, inte vill ha arbete och att de dÀrmed inte heller söker arbete. Utrikes födda som Àr i arbetskraften har samma instÀllning eller för arbetsmarknadsutfallet potentiellt gynnsammare instÀllning till arbete respektive arbetslöshet jÀmfört med vad inrikes födda har. Dessutom Àr sökaktiviteten minst lika hög bland utrikes födda kvinnor och mÀn som bland infödda. Skillnader i motivation för arbete, eller större acceptans för arbetslöshet, Àr dÀrmed inte Àr en trovÀrdig förklaring till den högre arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor och mÀn.

192

SOU 2012:9 Bilaga 3

Referenser

Arai, M., H. RegnĂ©r, och L. Schröder (2000),Ӏr arbetsmarknaden öppen för alla” Bilaga 6 till LĂ„ngtidsutredningen 1999/2000, SOU 2000:7.

Olli Segendorf, Å. (2005), Job search strategies and wage effects for immigrants, Avhandlingsserien 65, SOFI, Stockholms universitet, Stockholm.

Olli Segendorf, Å och T. Teljosuo (2011), SysselsĂ€ttning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2011:5.

RĂ©gner H. och E. Wadensjö (1999), ”Arbetsmarknadens funktionssĂ€tt i Sverige. En beskrivning baserad pĂ„ ny intervjudata.”,

Stencil, Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

193

Bilaga 4

Bilaga 4

EnkÀt till ansvariga för ekonomiskt bistÄnd i Sveriges kommuner

Om enkÀten

I november 2011 skickade utredningen ut en webbenkÀt till ansvariga för ekonomiskt bistÄnd i Sveriges samtliga 290 kommuner. EnkÀten syftade till att ge en bild av hur kommunerna hanterar och informerar om rÀtten till förÀldrapenning nÀr nyanlÀnda utrikes födda personer ansöker om försörjningsstöd.

Den 9 januari 2012 hade 203 kommuner eller 70 procent svarat pÄ enkÀten (svarsfrekvensen pÄ enskilda frÄgor Àr i enstaka fall lÀgre). För att fÄ en bild av om bortfallet riskerar att inverka negativt pÄ enkÀtresultatens representativitet har utredningen genomfört en bortfallsanalys.

I bortfallsanalysen jÀmförs de kommuner som besvarat enkÀten med Sveriges kommuner i stort utifrÄn de tvÄ bakgrundsvariablerna kommungrupp respektive storlek pÄ mottagande 2010. De tvÄ bakgrundsvariablerna Àr valda för att bÄda kan ha betydelse för hur kommunerna hanterar rÀtten till förÀldrapenning vid ansökan om försörjningsstöd. Det Àr exempelvis tÀnkbart att kommuner med stort flyktingmottagande och mÄnga nyanlÀnda hanterar förÀldrapenningen annorlunda Àn kommuner med ett litet mottagande. Det Àr vidare möjligt att smÄ kommuner i glesbygd hanterar rÀtten till förÀldrapenning annorlunda Àn en storstadskommun.

195

Bilaga 4 SOU 2012:9
   
   

Bortfallsanalysen visar att kommunerna som besvarat enkÀten liknar Sveriges kommuner i stort med avseende pÄ bÄde kommungruppssammansÀttning och storlek pÄ mottagande. I kombination med enkÀtens höga svarsfrekvens indikerar bortfallsanalysen att enkÀtsvaren ger en god representativitet för Sveriges kommuner.

196

SOU 2012:9 Bilaga 4

EnkÀten

Följebrev

Till ansvarig för ekonomiskt bistÄnd

EnkÀtundersökning om kommunernas hantering av förÀldrapenning nÀr utrikes födda förÀldrar ansöker om försörjningsstöd.

EnkÀten genomförs inom ramen för den statliga utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlÀnda utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare som regeringen tillsatte den 13 oktober 2011. Enligt direktivet (Dir 2011:88) ska ett delbetÀnkande lÀmnas den 1 mars 2012 dÀr nyanlÀnda förÀldrars uttag av förÀldrapenning ska redovisas. KartlÀggningen av förÀldrapenningsuttaget kommer att baseras pÄ FörsÀkringskassans registeruppgifter. För förstÄelsen av denna analys behöver vi ökad kunskap om hur kommunerna informerar om och tar hÀnsyn till möjligheten till förÀldrapenning i samband med att nyanlÀnda utrikes födda förÀldrar ansöker om försörjningsstöd.

Vi behöver din hjÀlp med att besvara enkÀten. Dina svar Àr mycket viktiga för att vi ska kunna ge en sÄ nyanserad bild som möjligt av utrikes födda förÀldrars uttag av förÀldrapenning. EnkÀten tar cirka 10 minuter att besvara och vi behöver dina svar senast den 9 december.

Alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och de insamlade uppgifterna kommer att redovisas i tabeller dÀr ingen enskild kommuns svar kan utlÀsas. Dina uppgifter skyddas enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt personuppgiftslagen (1998:204). För att underlÀtta för dig kommer vi att komplettera dina svar med uppgifter om din kommuns storlek, flyktingmottagande och geografi frÄn befintliga register.

Om du har frÄgor, eller om det uppstÄr nÄgot problem nÀr du besvarar enkÀten, kontakta Kajsa Rosén, utredningssekreterare via e- post kajsa.rosen@employment.ministry.se eller telefon 08 405 36 91.

Stort tack pÄ förhand!

VÀnliga hÀlsningar,

Elin Landell, sÀrskild utredare

197

Bilaga 4 SOU 2012:9

EnkÀtfrÄgor

Till ansvarig för ekonomiskt bistÄnd

Tack för att du tar dig tid att besvara enkÀten!

För att besvara nÄgra av enkÀtfrÄgorna behöver du din kommuns riktlinjer för ekonomiskt bistÄnd. Andra frÄgor kan du kanske behöva diskutera med handlÀggarna av ekonomiskt bistÄnd. Klicka pÄ skrivarikonen lÀngst ned pÄ denna sida om du vill se enkÀtfrÄgorna i sin helhet innan du börjar besvara enkÀten. Med "nyanlÀnd" avses bÄde flyktingmottagna som har rÀtt till etableringsinsatser och övriga anhöriginvandrare.

Om du har frÄgor, eller om det uppstÄr nÄgot problem nÀr du besvarar enkÀten, kontakta Kajsa Rosén, utredningssekreterare via e-post kajsa.rosen@employment.ministry.se eller telefon 08 405 36 91.

NÀr du vill börja besvara enkÀten trycker du pÄ "nÀsta" nere i högre hörnet. Dina svar sparas löpande, sÄ om du avbryter enkÀten för att fortsÀtta svara vid ett senare tillfÀlle kommer dina tidigare svar att finnas kvar nÀr du öppnar enkÀten pÄ nytt. Du kan Àven Àndra svar som du tidigare angivit.

1. Har din kommun riktlinjer för ekonomiskt bistÄnd som tar upp hur förÀldrapenning ska hanteras i bistÄndsprövningen?

(1) Ja
(2) Nej
(3) Vet ej

2. Om ja pÄ frÄga 1: Tar riktlinjerna upp hur kommunen ska agera dÄ ett hushÄll med en arbetslös hemmavarande förÀlder med förÀldrapenning ansöker om försörjningsstöd?

(1) Ja
(2) Nej

3. Om ja pÄ frÄga 2: Vad sÀger riktlinjerna om hur kommunen ska agera dÄ ett hushÄll med en arbetslös hemmavarande förÀlder ansöker om försörjningsstöd?

(1) Om barnomsorgsplats finns kan kommunen alltid krÀva att den hemmavarande förÀldern helt eller delvis slutar vara

198

SOU 2012:9 Bilaga 4

hemma med förÀldrapenning för att istÀllet stÀlla sig till arbetsmarknadens förfogande

(2) Om barnomsorgsplats finns kan kommunen i vissa fall (ex om barnet Àr Àldre) krÀva att den hemmavarande förÀldern helt eller delvis slutar vara hemma med förÀldrapenning för att istÀllet stÀlla sig till arbetsmarknadens förfogande

(3) Kommunen kan aldrig krÀva att den hemmavarande förÀldern slutar vara hemma med förÀldrapenning för att istÀllet stÀlla sig till arbetsmarknadens förfogande

(4) Annan innebörd, nÀmligen __________

4. Om ja pÄ frÄga 1: Tar riktlinjerna upp hur kommunen ska agera dÄ ett hushÄll med en förÀlder utan inkomst men med rÀtt till förÀldrapenning ansöker om försörjningsstöd?

(1) Ja
(2) Nej

5. Om ja pÄ frÄga 4: Vad sÀger riktlinjerna om hur kommunen

ska agera i det fall ett uttag av förÀldrapenning skulle medföra...

           
      
           
      
           

6. Om riktlinjerna för ekonomiskt bistÄnd tar upp nÄgot annat i relation till förÀldrapenning, skriv detta hÀr:

________________________________________

________________________________________

________________________________________

________________________________________

________________________________________

199

Bilaga 4 SOU 2012:9

7. Vilket av följande alternativ beskriver bÀst hur en ansökan om försörjningsstöd hanteras i din kommun i det fall den/de sökande saknar arbete men har rÀtt till andra typer av ersÀttningar sÄsom förÀldrapenning, etableringsersÀttning etc?

(1) Den/de sökande uppmanas anvÀnda de ersÀttningar/det upplÀgg som ger högst inkomst, Àven om detta skulle medföra sÀmre förutsÀttningar att delta i etablerings- och arbetsmarknadsinsatser/fÄ ett arbete.

(2) Den/de sökande uppmanas anvÀnda de ersÀttningar/det upplÀgg som ger störst möjligheter att delta i etablerings- och arbetsmarknadsinsatser/fÄ ett arbete, Àven om detta skulle medföra en högre kostnad för försörjningsstöd.

(3) Kommunen saknar riktlinjer för denna frÄga, sÄ det Àr den enskilda handlÀggaren som sjÀlv bedömer hur möjligheterna att delta i insatser/söka arbete vÀrderas i bistÄndsbedömningen.

8. Avslutningsvis följer exempel pÄ fyra situationer dÀr utrikes födda förÀldrar ansöker som försörjningsstöd. Vi ber dig vÀlja det svarsalternativ som bÀst beskriver hur ansökan skulle bedömas i din kommun.

Situation 1.

Ett hushÄll bestÄende av en kvinna, en man och deras fyraÄriga barn ansöker om kompletterande försörjningsstöd. Kvinnan och barnet har haft uppehÄllstillstÄnd i 5 mÄnader. Kvinnan gÄr pÄ sfi men saknar inkomst och har inte rÀtt till etableringsersÀttning. Mannen har arbete. Ingen av förÀldrarna har hittills tagit ut nÄgon förÀldrapenning. Tar kvinnan ut förÀldrapenning pÄ heltid behöver familjen inte försörjningsstöd alls.

Vilket av följande alternativ beskriver bÀst hur familjens ansökan om kompletterande försörjningsstöd skulle bedömas i din kommun?

(1) Kvinnan uppmanas att ta ut ersÀttning pÄ heltid för alla förÀldrapenningdagar (med undantag av ev. strödagar som kan

sparas).  
(2) Kvinnan uppmanas att ta ut ersÀttning pÄ heltid för

minst hÀlften av förÀldrapenningdagarna. Det Àr inte nödvÀndigt att mannen överlÄter sina dagar pÄ kvinnan innan familjen kan beviljas försörjningsstöd.

200

SOU 2012:9 Bilaga 4

(3) Kvinnan uppmanas att ta ut förÀldrapenning pÄ deltid (exempelvis motsvarande den tid som hon inte gÄr pÄ sfi) för alla förÀldrapenningdagar (med undantag av ev. strödagar som kan sparas).

(4) Kvinnan uppmanas att ta ut förÀldrapenning pÄ deltid (exempelvis motsvarande den tid som hon inte gÄr pÄ sfi) för minst hÀlften av förÀldrapenningdagarna. Det Àr inte nödvÀndigt att mannen överlÄter sina dagar pÄ kvinnan innan familjen kan beviljas försörjningsstöd.

(5) Familjen informeras om rÀtten till förÀldrapenning, men detta presenteras som ett möjligt alternativ som kvinnan inte mÄste anvÀnda innan familjen kan beviljas försörjningsstöd.

(6) RÀtten till förÀldrapenning nÀmns inte och tas heller inte med som en faktor i bedömningen av familjens ansökan om försörjningsstöd.

(7) Annan bedömning, nÀmligen __________

Situation 2.

Ett hushÄll bestÄende av en kvinna, en man och deras treÄriga barn ansöker om kompletterande försörjningsstöd. Kvinnan har haft uppehÄllstillstÄnd i sex mÄnader och har rÀtt till etableringsersÀttning om hon deltar i etableringsinsatser. Kvinnan Àr för tillfÀllet hemma pÄ heltid och tar ut förÀldrapenning motsvarande 75 procent/dag. Mannen deltar i etableringsinsatser.

Vilket av följande alternativ beskriver bÀst hur familjens ansökan om kompletterande försörjningsstöd skulle bedömas i din kommun?

(1) Familjen uppmanas att anmÀla behov av barnomsorgsplats och kvinnan uppmanas att nÀr en sÄdan Àr ordnad sluta ta ut förÀldrapenning och pÄbörja etableringsinsatser pÄ heltid (och dÀrmed fÄ etableringsersÀttning motsvarande 100 procent).

(2) Familjen uppmanas att anmÀla behov av barnomsorgsplats och kvinnan uppmanas att nÀr en sÄdan Àr ordnad minska uttaget av förÀldrapenning till deltid och delta i etableringsinsatser den andra tiden (och dÀrmed fÄ etableringsersÀttning motsvarande deltiden).

(3) Kvinnan uppmanas att ta ut förÀldrapenning motsvarande 100 procent/dag.

201

Bilaga 4 SOU 2012:9

(4) Kvinnan uppmanas varken att minska eller öka uttaget. BistÄndsbedömningen genomförs istÀllet utifrÄn familjens nuvarande situation.

(5) Annan bedömning, nÀmligen __________

Situation 3.

En liknande situation som situation 2 med undantag av att kvinnan i familjen som ansöker om kompletterande försörjningsstöd inte har rÀtt till etableringsersÀttning. Precis som i föregÄende situation saknar hon dock arbete och Àr för tillfÀllet hemma pÄ heltid med ett barn som Àr 3 Är. Hon tar ut förÀldrapenning motsvarande 75 procent/dag.

Vilket av följande alternativ beskriver bÀst hur familjens ansökan om kompletterande försörjningsstöd skulle bedömas i din kommun?

(1) Familjen uppmanas att anmÀla behov av barnomsorgsplats och kvinnan uppmanas att nÀr en sÄdan Àr ordnad sluta ta ut förÀldrapenning och istÀllet pÄbörja sfi samt stÀlla sig till arbetsmarknadens förfogande pÄ heltid.

(2) Familjen uppmanas att anmÀla behov av barnomsorgsplats och kvinnan uppmanas att nÀr en sÄdan Àr ordnad minska uttaget av förÀldrapenning till deltid och pÄbörja sfi samt stÀlla sig till arbetsmarknadens förfogande den andra tiden.

(3) Kvinnan uppmanas att ta ut förÀldrapenning mot-
svarande 100 procent/dag.
(4) Kvinnan uppmanas varken att minska eller öka

uttaget. BistÄndsbedömningen genomförs istÀllet utifrÄn familjens nuvarande situation.

(5) Annan bedömning, nÀmligen __________

Situation 4.

En ensamstÄende utrikes född kvinna med tre barn pÄ 3, 5 respektive 6 Är ansöker om kompletterande försörjningsstöd. Kvinnan har haft uppehÄllstillstÄnd i sex mÄnader och har rÀtt till etableringsersÀttning om hon deltar i etableringsinsatser. Kvinnan Àr för tillfÀllet hemma pÄ heltid och tar ut förÀldrapenning motsvarande 75 procent/dag.

202

SOU 2012:9 Bilaga 4

Vilket av följande alternativ beskriver bÀst hur kvinnans ansökan om kompletterande försörjningsstöd skulle bedömas i din kommun?

(1) Kvinnan uppmanas att anmÀla behov av barnomsorgsplats och nÀr en sÄdan Àr ordnad att sluta ta ut förÀldrapenning och pÄbörja etableringsinsatser pÄ heltid (och dÀrmed fÄ etableringsersÀttning och etableringstillÀgg motsvarande 100 procent).

(2) Kvinnan uppmanas att anmÀla behov av barnomsorgsplats och nÀr en sÄdan Àr ordnad att minska uttaget av förÀldrapenning till deltid och delta i etableringsinsatser den andra tiden (och dÀrmed fÄ etableringsersÀttning motsvarande deltiden).

(3) Kvinnan uppmanas att ta ut förÀldrapenning mot-
svarande 100 procent/dag.
(4) Kvinnan uppmanas varken att minska eller öka

uttaget. BistÄndsbedömningen genomförs istÀllet utifrÄn kvinnans nuvarande situation.

(5) Annan bedömning, nÀmligen __________

9. Har du nÄgra övriga synpunkter/kommentarer fÄr du gÀrna skriva dem nedan.

________________________________________

________________________________________

________________________________________

________________________________________

________________________________________

Tack för din medverkan!

Du kan nu avsluta enkÀten genom att klicka pÄ "Avsluta" i högra hörnet. Om du vill skriva ut dina svar kan du klicka pÄ skrivarikonen.

203

Bilaga 5 SOU 2012:9

Bilaga 5 Arbetskraftsdeltagande bland inrikes och utrikes födda kvinnor och mÀn 2011

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn, AKU för helÄret 2011.

204

SOU 2012:9 Bilaga 5

KÀlla: Statistiska centralbyrÄn, AKU för helÄret 2011.

205

Statens offentliga utredningar 2012

Kronologisk förteckning

1.Tre blir tvÄ! TvÄ nya myndigheter inom utbildningsomrÄdet. U.

2.Framtidens högkostnadsskydd i vÄrden. S.

3.Skatteincitament för riskkapital. Fi.

4.Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling pÄ det arbetsmarknadspolitiska omrÄdet. A.

5.Högskolornas föreskrifter. U.

6.ÅtgĂ€rder mot fusk och felaktigheter med assistansersĂ€ttning. S.

7.KunskapslÀget pÄ kÀrnavfallsomrÄdet 2012

– lĂ„ngsiktig sĂ€kerhet, haverier och global utblick. M.

8.SkadestĂ„ndsansvar och försĂ€kringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försĂ€kringsdirektivet i svensk rĂ€tt. Ju.

9.FörmĂ„n och fĂ€lla – nyanlĂ€ndas uttag av förĂ€ldrapenning. A.

Statens offentliga utredningar 2012

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

SkadestÄndsansvar och försÀkringsplikt

vid sjötransporter – Atenförordningen och försĂ€kringsdirektivet i svensk rĂ€tt. [8]

Socialdepartementet

Framtidens högkostnadsskydd i vÄrden. [2]

ÅtgĂ€rder mot fusk och felaktigheter med assistansersĂ€ttning. [6]

Finansdepartementet

Skatteincitament för riskkapital. [3]

Utbildningsdepartementet

Tre blir tvÄ! TvÄ nya myndigheter inom utbildningsomrÄdet. [1]

Högskolornas föreskrifter. [5]

Miljödepartementet

KunskapslÀget pÄ kÀrnavfallsomrÄdet 2012

– lĂ„ngsiktig sĂ€kerhet, haverier och global utblick. [7]

Arbetsmarknadsdepartementet

Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling pÄ det arbetsmarknadspolitiska omrÄdet [4]

FörmĂ„n och fĂ€lla – nyanlĂ€ndas uttag av förĂ€ldrapenning. [9]