Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

– förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

	BETÄNKANDE AV E-DELEGATIONEN












		SOU 2012:68

Så enkelt som möjligt

för så många som möjligt

– förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

Betänkande av E-delegationen

Stockholm 2012

SOU 2012:68

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2012

ISBN 978-91-38-23808-0

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Anna-Karin Hatt

Vid regeringssammanträdet den 26 mars 2009 bemyndigade regeringen statsrådet Mats Odell att tillkalla en delegation med uppdrag att samordna myndigheternas it-baserade utvecklingsprojekt och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning (dir. 2009:19). Delegationen fick den 25 mars 2010 ett tilläggsdirektiv (dir. 2010:32) med uppdrag om vidareutnyttjande av offentlig information och riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier.

Generaldirektören Mats Sjöstrand förordnades att vara ordförande i Delegationen för e-förvaltning (Fi 2009:01) från och med den 26 mars 2009. Längst bak i detta missiv finns en förteckning över delegationens övriga ledamöter samt experter. Mats Sjöstrand entledigades den 1 augusti 2011, och generaldirektören Annika Bränström förordnades samma dag till delegationens nya ordförande.

Fr.o.m. den 1 maj 2009 anställdes Maximilian Amormet1 som kommittésekreterare och entledigades den 8 augusti 2012. Marit Dozzi anställdes som kanslisekreterare fr.o.m. den 1 oktober 2009. Claes Thagemark anställdes som kanslichef fr.o.m. den 7 december samma år och entledigades den 1 april 2012. Som kommitté- sekreterare anställdes också Peter Krantz (2009-11-16 – 2011-11-24), Eva Sartorius (2010-01-01 – 2011-04-30), Lena Olofsson Warstrand (2010-02-01), Anneli Hagdahl (2010-03-01 – 2011-07-31), Johan Bålman (2010-03-08), Mårten Janerud (2010-08-16), Cecilia Bredenwall (2011-09-01, t.f. kanslichef fr.o.m. 2012-04-01), Björn Hagström (2011-11-01), Jan Sjösten (2012-01-01), Anna Pegelow (2012-05-01) samt Karolina Brogan (2012-10-01).

Delegationen har antagit namnet E-delegationen.

1 Tidigare Dano Kostovski.

Delegationen överlämnade den 19 oktober 2009 sitt första betänkande Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning

(SOU 2009:86). Därefter har följande betänkanden redovisats:

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning (SOU 2010:20)

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e-förvaltning (SOU 2010:62)

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – En bit på väg (SOU 2011:27)

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – vägen till effektivare e-förvaltning (SOU 2011:67)

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – den mjuka infrastrukturen på väg (SOU 2012:18)

Delegationen överlämnar härmed sitt sjunde betänkande Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster (SOU 2012:68).

Delegationen fortsätter sitt arbete i enlighet med direktiven.

Stockholm i oktober 2012

Annika Bränström
Angeles Bermudez-Svankvist	Anders Danielsson
Leif Denneberg	Dan Eliasson
Christina Gellerbrant Hagberg	Ingemar Hansson
Lennart Jonasson	Björn Jordell
Bengt Kjellson	Helena Lindberg
Claes Ljungh	Therese Mattsson
Bengt Svenson	Katrin Westling Palm
Staffan Widlert

/Cecilia Bredenwall

Johan Bålman

Marit Dozzi

Björn Hagström

Mårten Janerud

Anna Pegelow

Jan Sjösten

Lena Olofsson Warstrand

Förteckning över delegationens ledamöter och experter

Ordförande	Förordnad
Generaldirektör Annika Bränström2	2011-08-01
Ledamöter
Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist	2009-03-26
Generaldirektör Anders Danielsson	2012-04-23
Generaldirektör Leif Denneberg	2012-09-01
Generaldirektör Dan Eliasson	2009-09-01
Generaldirektör Christina Gellerbrant Hagberg	2011-03-03
Generaldirektör Ingemar Hansson	2010-04-20
Projektchef Lennart Jonasson	2012-01-01
Riksarkivarie Björn Jordell	2010-05-01
Generaldirektör Bengt Kjellson	2011-08-01
Generaldirektör Helena Lindberg	2009-03-26
Generaldirektör Claes Ljungh	2009-03-26
Generaltulldirektör Therese Mattsson	2011-08-15
Rikspolischef Bengt Svenson	2009-03-26
Generaldirektör Katrin Westling Palm	2010-04-20
Generaldirektör Staffan Widlert	2009-03-26
Experter
Ämnesråd Magnus Enzell	2009-04-14
Ämnessakkunnig Anneli Hagdahl	2011-08-01

Tidigare ledamöter och experter
Generaldirektör Mats Sjöstrand (ordf.)	2009-03-26 – 2011-07-31
Överdirektör Roland Höglund (expert)3	2009-04-14 – 2010-12-31
Generaldirektör Stig Jönsson	2009-03-26 – 2011-04-30
Generaldirektör Adriana Lender	2009-03-26 – 2011-09-30
Riksarkivarie Tomas Lidman	2009-03-26 – 2010-04-30
Generaldirektör Christina Lugnet	2009-03-26 – 2012-08-09
Generaldirektör Mats Persson	2009-03-26 – 2012-08-31
Generaltulldirektör Karin Starrin	2009-03-26 – 2010-12-31
Verkställande direktör Håkan Sörman	2009-03-26 – 2011-12-31
Generaldirektör Kerstin Borg Wallin	2010-04-20 – 2011-03-02

2Annika Bränström har varit ledamot i delegationen sedan 2009-03-26, innan hon förordnades till ordförande.

3Roland Höglund entledigades som expert fr.o.m. den 10 maj 2010 och anställdes samma dag som kommittésekreterare. Anställningen varade till och med den 31 december 2010.

Innehåll

Sammanfattning ..................................................................		9
1	Delegationens uppdrag och arbete ...............................	11
1.1	Delegationens uppdrag ............................................................	11
1.2	Delegationens arbete ...............................................................	12
1.3	Nya arbetsformer.....................................................................	13
2	Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma
	tjänster .....................................................................	15
2.1	Bakgrund ..................................................................................	15

2.2Arbetet med att definiera en målbild för

förvaltningsgemensamma tjänster ..........................................

2.3Etablering av program för samordningen av

E-delegationens förvaltningsgemensamma tjänster...............		16
2.3.1	Utvecklingsinsatser som ingår i programmet .............	20
2.3.2	Övriga utvecklingsinsatser utanför programmet........	21
2.4 Interoperabilitet .......................................................................		22

2.5God informationssäkerhet en del av den svenska

	e-förvaltningen.........................................................................	23
3	Delegationens aktiviteter.............................................	25
3.1	Kommunikationsaktiviteter ....................................................	25
	3.1.1 Delegationens kommunikationsstrategi .....................	25
	3.1.2 Seminarier, mässor och workshops .............................	26
	3.1.3 Webb och sociala medier..............................................	26
		7

Innehåll	SOU 2012:68
3.2 Uppföljning av myndigheternas arbete...................................		28
3.2.1	Strategiska e-förvaltningsprojekt.................................	28
3.3 Externa aktiviteter som påverkar delegationens uppdrag......		29
3.3.1	Digitaliseringskommissionen.......................................	29
3.3.2	Innovationsrådet ...........................................................	30
3.3.3	Informationshanteringsutredningen............................	30
3.3.4	Uppgiftslämnarutredningen.........................................	31
3.3.5	Statens servicecenter.....................................................	32
3.3.6	Utvecklingsmyndigheter ..............................................	33
3.3.7	E-legitimationsnämnden...............................................	37
3.3.8	Nationell eHälsa............................................................	37
3.3.9	Strategi för eSamhället..................................................	38
3.3.10	Öppnadata.se – en portal för innovation.....................	39
3.3.11 Regeringens e-förvaltningsstrategi – It i
	välfärdens tjänst.............................................................	39
3.4 Delegationens vägledningar.....................................................		39
3.4.1	Nya och uppdaterade vägledningar..............................	39
3.4.2	Koncernstöd..................................................................	41
3.5 It-standardiseringsarbetet och internationella frågor ............		43
3.5.1	It-standardisering..........................................................	43
3.5.2	Internationella frågor....................................................	43
3.6 Framtiden för e-förvaltning utreds .........................................		43
Bilagor
Bilaga 1. Kommittédirektiv (dir. 2009:19) .......................................		45
Bilaga 2. Tilläggsdirektiv (dir. 2010:32) ...........................................		57
Bilaga 3. Bakgrundsmaterial..............................................................		61

Sammanfattning

Start av program för ökad samordning

Under perioden 2010–2012 har E-delegationen bedrivit ett antal förstudier till förvaltningsgemensamma tjänster, dvs. tjänster som nyttjas av flera offentliga aktörer. En viktig erfarenhet har varit att det behövs en fördjupad samordning för att ta fram gemensamma tjänster för att realisera nyttor och strategiska mål. Därför inrättar E-delegationen under hösten 2012 ett programråd och ett programkontor vars syfte är att samordna de tjänster som delegationen har tagit initiativ till. De projekt som till en början kommer ingå i programmet är Mina meddelanden, Min ärendeöversikt, Mina fullmakter, E-arkiv och e-diarium samt Effektiv informationsförsörjning (Ekonomiskt bistånd).

Delegationen har identifierat nio viktiga samordningsområden som kommer att behandlas i programmet. Dessa är informationsarkitektur, rättsliga förutsättningar, informationssäkerhet, behovsdriven utveckling, nyttorealisering, förvaltning, återanvändning och erfarenhetsöverföring, kommunikation samt finansiering/resurser. Grundprincipen är att samordning ska ske endast i den utsträckning det är nödvändigt.

Gemensamma mål för det digitala mötet och infrastrukturen

För att få fram förvaltningsgemensamma tjänster som motsvarar privatpersoners och företags behov, behövs en gemensam bild av hur det digitala mötet mellan användarna och förvaltningen bör gå till och hur den bakomliggande infrastrukturen bör se ut. Ett utskott inom delegationen arbetar med att utveckla ett arkitekturramverk som ska ge tydligare riktlinjer för hur de förvaltningsgemensamma tjänsterna kan realiseras samt definiera och beskriva olika typer av digitala möten.

1Delegationens uppdrag och arbete

1.1Delegationens uppdrag

Vid regeringssammanträdet den 26 mars 2009 beslutade regeringen att tillkalla en delegation med uppdrag att samordna myndigheternas it-baserade utvecklingsprojekt och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning. Delegationens uppdrag framgår av kommittédirektivet (dir. 2009:19), bilaga 1. Delegationen antog namnet E-delegationen. En sammanställning över delegationens ledamöter, arbetsgrupp, expertgrupper, referensgrupp samt sekretariat finns på delegationens webbplats.1 Delegationens uppdrag sträcker sig över en längre tid och ska slutredovisas den 31 december 2014. Delbetänkanden ska under mellantiden lämnas två gånger per år, 20 mars och 1 oktober.

Delegationen delredovisade sitt uppdrag för första gången i oktober 2009 i betänkandet Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). En remissammanställning (Fi2009/6838) finns publicerad på delegationens webbplats. I mars 2010 redovisades delegationens andra betänkande Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning (SOU 2010:20). Den 25 mars 2010 fick delegationen ett tilläggsdirektiv (dir. 2010:32), bilaga 2, som omfattar främjande och samordning av myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av offentlig information (PSI-direktivet), samt att ta fram riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier2. I oktober 2010 lämnade delegationen sin tredje delredovisning, Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e-förvaltning (SOU 2010:62) och i mars 2011 den fjärde

1www.edelegationen.se

2En första version av Riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier publicerades den 30 december 2010.

Delegationens uppdrag och arbete

SOU 2012:68

delredovisningen, Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – En bit på väg (SOU 2011:27). I oktober 2011 lämnades det femte betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – vägen till effektivare e-förvaltning (SOU 2011:67). I mars 2012 överlämnades det sjätte betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – den mjuka infrastrukturen på väg (SOU 2012:18).

Detta betänkande, Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

– förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

(SOU 2012:68), innehåller delegationens sjunde delredovisning av uppdraget.

1.2Delegationens arbete

Sedan det sjätte betänkandet (SOU 2012:18) har delegationen haft två delegationssammanträden och ett internatsammanträde/ workshop. Delegationens arbetsgrupp har haft fyra sammanträden, ett internatsammanträde och två heldagsworkshops. Arbetet fortsätter i de expertgrupper och utskott som bildats kring särskilda frågor. Samverkan fortsätter med referensgruppen, olika samråds- och samverkansmyndigheter och andra organisationer. Expertgruppen för internationella frågor har upplösts p.g.a. låg aktivitet. Därför pågår ett arbete med att hitta nya former för uppdraget. It- standardiseringsrådet är vilande i avvaktan på en omdaning av uppdraget. Standardiseringsinstitutet SIS har av delegationen fått uppdraget att genomföra en förstudie om hur ett framtida stöd kring it-standardisering kan se ut.

Delegationen har löpande kontakter med företrädare för departement, myndigheter, kommuner och intresseorganisationer. Delegationen deltar i såväl nationella som internationella konferenser om e-förvaltning och it-standardisering.

Delegationen eftersträvar transparens i sitt arbetssätt och brukar normalt publicera utkast till olika dokument, t.ex. vägledningar, på delegationens webbplats och sociala medier, som är öppna för synpunkter. Delegationen använder sociala medier för att nå ut med information och ta emot synpunkter på delegationens arbete.

Delegationen har lämnat synpunkter på 13 remisser från regeringen. Remissvaren finns publicerade på delegationens webbplats.

SOU 2012:68

Delegationens uppdrag och arbete

1.3Nya arbetsformer

E-delegationens arbetsformer har förändrats på initiativ av delegationens ordförande.3 Det innebär ett större ansvar av delegationens ledamöter att leda processerna från initiativ till beslut. Utgångspunkterna är att skapa en stark koppling mellan delegationens vilja och det arbete som genomförs av delegationens arbetsgrupp, sekretariat, arbetsutskott och expertgrupper. Delegationen har därför tillsatt delegationsutskott (DU) för att omhänderta processerna.

Delegationsutskottens arbete

Delegationsutskotten är utsedda av E-delegationen. Ett urval av delegationens ledamöter, arbetsgruppen och sekretariatet medverkar i delegationsutskotten.

Delegationsutskotten ska fungera som övergripande beställare mellan E-delegationen och arbetsgruppen, genom att här fastlägga de uppdrag och strategiska principer som har tagits ställning till i E-delegationen, så att de kan omvandlas till utredningsuppdrag, projekt, vägledningar m.m.

Delegationsutskotten agerar som styrgrupper gentemot arbetsgruppen vad avser genomförande av beredningsuppdraget. Delegationsutskotten återför också frågeställningar som kräver ett delegationsbeslut.

Initialt har delegationen tillsatt fyra delegationsutskott som hanterar olika specifika områden, t.ex. frågor kring strategiska förstudier, koppling till digitala agendan, hantering av delegationens betänkanden och samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner/landsting.

3 Protokollfört vid E-delegationens sammanträde den 10 oktober 2011.

2Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

2.1Bakgrund

Under perioden 2010–2012 har E-delegationen bedrivit ett antal förstudier kopplade till utvecklingen av förvaltningsgemensamma tjänster. I samband med omhändertagandet av resultatet från dessa förstudier har ett behov av fördjupad samordning konstaterats för det fortsatta genomförandet. E-delegationen har därför beslutat att

initiera ett uppdrag med syfte att definiera en bild för det digitala mötet och förvaltningsgemensamma tjänster,

etablera ett program för samordning av den fortsatta utvecklingen av förvaltningsgemensamma tjänster som initierats av E-delegationen.

2.2Arbetet med att definiera en målbild för förvaltningsgemensamma tjänster

För att kunna ta ett samlat grepp för realiseringen av förvaltningsgemensamma tjänster har det identifierats ett ökat behov av samverkan. Detta förutsätter en strävan efter en harmonisering vid utformningen av det digitala mötet, de förvaltningsgemensamma tjänsterna och den bakomliggande infrastrukturen. Som en följd av detta har det även vuxit fram ett behov av att utveckla ett arkitekturramverk.

Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

SOU 2012:68

Syftet med uppdraget, baserat på privatpersoners och företags behov, är att

skapa, kommunicera och förbättra de viktigaste kraven, principer och modeller som beskriver den förvaltningsgemensamma e-förvaltningens framtida målbild och

möjliggöra utveckling.

I uppdraget ingår att utveckla ett arkitekturramverk som omfattar perspektiven verksamhet, information, applikation och teknik. Arkitekturramverket ska ge tydligare förutsättningar och riktlinjer för realisering av förvaltningsgemensamma tjänster. Detta inkluderar att

definiera och beskriva målbilder/referensmodeller för olika typer av digitala möten,

etablera en målarkitektur för förvaltningsgemensamma tjänster,

leverera helhetsbilder/arkitekturvyer för identifierade målgrupper,

definiera och implementera arkitekturprinciper för förvaltningsgemensam utveckling och

etablera en process för arkitektursamordning som stödjer ovan angivna punkter.

Förväntade effekter

Uppdragets leveranser kommer att leda till bättre kunskap om samverkan samt även kunna ge förslag på initiativ till förvaltningsgemensam utveckling. Resultatet av detta kommer sannolikt att medföra lägre utvecklings- och förvaltningskostnader, samt i förlängningen en enklare vardag för privatpersoner och företag.

2.3Etablering av program för samordningen av E-delegationens förvaltningsgemensamma tjänster

Enligt E-delegationens direktiv (dir. 2009:19) ska delegationen ansvara för samordning av utveckling på myndighetsövergripande nivå.

SOU 2012:68

Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

E-delegationens strategiska mål är:

Enklare vardag för privatpersoner och företag.

Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet.

Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet.

För att nå dessa mål arbetar delegationen för att utveckla fler e-tjänster och funktioner som är förvaltningsgemensamma, dvs. tjänster som nyttjas av flera offentliga aktörer. Ambitionen är att offentlig förvaltning i ökad grad kan dra nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerat med organisatoriska förändringar och nya kompetenser.

I samband med omhändertagandet av resultatet från några av de förstudier som E-delegationen bedrivit under 2010–2012 har ett behov av fördjupad samordning konstaterats för det fortsatta genomförandet. Delegationen har därför hösten 2012 beslutat att starta ett program för utveckling av förvaltningsgemensamma tjänster. Syftet med programmet är att samordna och kvalitetssäkra förvaltningsgemensamma utvecklingsinsatser, för att realisera nyttor och strategiska mål som inte kan realiseras var för sig.

För genomförandet av programmet har ett antal ledstjärnor definierats som vägledande:

Koncernperspektivet

Användarcentrerad utveckling

Samordning ska ske kring beslutade samordningsområden med stöd av den gemensamma utvecklingsprocessen

Leverans- och resultatfokuserat genomförande

Fokus på nyttan

Tjänstebaserad utveckling

Säkert genomförande, som kännetecknas av hög informationssäkerhet

De utvecklingsinsatser som för närvarande ingår i programmet är;

Mina meddelanden, Min ärendeöversikt, E-arkiv och e-diarium (eARD), Effektiv informationsförsörjning samt Mina fullmakter med de ingående delarna Fullmaktsnod, Ställföreträdartjänst och Visningstjänst.

Om behov av ytterligare samordning finns kan även andra utvecklingsinsatser komma att inkorporeras i programmet i framtiden.

Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

SOU 2012:68

Programmet för förvaltningsgemensamma tjänster har främst tre beståndsdelar; en programorganisation, en gemensam utvecklingsprocess och definierade områden för samordning.

De samordningsområden som identifierats är:

Arkitektur

Rättsliga förutsättningar

Informationssäkerhet

Behovsdriven utveckling

Nyttorealisering

Förvaltning

Återanvändning och erfarenhetsöverföring

Kommunikation

Finansiering/Resurser

Genom den gemensamma utvecklingsprocessen ställs det inför milstolpar krav på resultat som ska vara framtagna inom respektive samordningsområde. Programmet gör löpande avstämningar med de ingående utvecklingsinsatserna och tillhandahåller stöd inom samordningsområdena för att ta fram och kvalitetsgranska resultaten.

Den gemensamma utvecklingsprocessen beskriver de olika stegen i utvecklingen och vilka resultat som ska vara framme för att man ska kunna fatta beslut om att gå vidare till nästa steg. Kopplat till processen kommer ett fåtal mallar och checklistor för samverkansområdena att tas fram.

Programmet och utvecklingsprocessen fokuserar på resultaten kopplade till de identifierade samordningsområdena. Ambitionen är att bara samordna i den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa kvaliteten och att processen kan komma vidare. De färdledande myndigheterna bedriver i övrigt utvecklingsinsatserna framåt med hjälp av sina processer och modeller.

Figur 2.1 Skiss över den gemensamma utvecklingsprocessen

SOU 2012:68

Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

Programorganisationen är framtagen för att i stor utsträckning spegla den befintliga strukturen för E-delegationen. Programmets samordning och genomförande består av tre beslutsnivåer:

Koncernnivå (E-delegationen + delegationsutskott)

E-delegationen har det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet för förvaltningsgemensamma tjänster. På uppdrag av delegationen beslutar delegationsutskottet om programmets genomförande och leverans av de förvaltningsgemensamma tjänsterna.

Programnivå (Arbetsgruppen, Programråd och programkontoret)

Programrådet koordinerar och samordnar genomförandet av ingående projekt med stöd av programkontoret.

Projektnivå

Varje ingående projekt leds av en färdledande myndighet.

Figur 2.2 Programorganisation

Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

SOU 2012:68

2.3.1Utvecklingsinsatser som ingår i programmet

Nedan följer en kort beskrivning av pågående utveckling i E-delegationens regi. En närmare beskrivning av utvecklingsinsatserna och presenterade förstudier finns på delegationens webbplats och i förra betänkandet (SOU 2012:18).

Mina meddelanden4

Mina meddelanden är en tjänst som förmedlar säkra elektroniska meddelanden mellan aktörer i offentlig sektor, privatpersoner och företag. Myndighetsmeddelanden lämnas till en säker brevlåda och tipsar mottagaren via e-post eller sms att denne kan med hjälp av e-legitimation logga in i brevlådan och läsa meddelandet. Skatteverket är färdledande myndighet. Genomförande och införande pågår.

Min ärendeöversikt

Syftet med Min ärendeöversikt är att privatpersoner och företag ska få en samlad överblick över sina ärenden med offentlig sektor och se vilken status ärendena har.

Förstudien levererades av Transportsstyrelsen i maj 2012. Ett fördjupat utredningsarbete pågår kring möjlig återanvändning av lösning för Mina meddelanden. Skatteverket är färdledande myndighet.

Mina fullmakter

Mina fullmakter är en tjänst som ska göra det enklare för privatpersoner att få en översikt över sina utfärdade fullmakter, att skapa nya fullmakter och att se vilka fullmakter som utfärdats av andra. Förstudien presenterades i maj 2012 och det fortsatta arbetet omfattar nu tre delar:

Fullmaktsnod försäkring (färdledare Pensionsmyndigheten)

Genomförande pågår.

Visningstjänst för fullmakter (färdledare Bolagsverket)

Förslag till förstudie finns.

4 http://minameddelanden.se

SOU 2012:68

Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

Ställföreträdartjänst (färdledare Pensionsmyndigheten)

Förstudie är under uppstart.

Effektiv informationsförsörjning

Effektiv informationsförsörjning (Ekonomiskt bistånd) syftar till att effektivisera processen för handläggning av ekonomiskt bistånd genom att med hjälp av nya bas- och e-tjänster effektivisera informationsutbytet mellan kommuner och statliga myndigheter. Färdledande myndighet är Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Förstudien presenterades i maj 2012. Förslag till genomförande utarbetas under hösten.

E-arkiv och e-diarium

I enlighet med förslaget i den tidigare förstudien E-arkiv och e-diarium startades projektet E-arkiv och e-diarium (eARD). Syftet med projektet är att utarbeta förvaltningsgemensamma specifikationer inom området e-diarium och e-arkiv, vilka kan användas av kommersiella aktörer, statliga myndigheter, kommuner och landsting för att upphandla, utveckla och tillhandahålla e-tjänster för e-arkiv och e-diarium. Riksarkivet är färdledande myndighet.

2.3.2Övriga utvecklingsinsatser utanför programmet

Effektiv IT-drift

E-delegationen gav Försäkringskassan i uppdrag att leda en förstudie med syfte att identifiera och beskriva möjligheterna till effektivisering av myndigheternas it-drift. I detta arbete ingick även att göra en omvärldsbevakning samt att beskriva hur olika alternativa lösningar kan utformas.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och en rad statliga myndigheter har medverkat i förstudien.

Förstudierapporten presenterades för E-delegationen i juni 2012. Under hösten inleds ett fördjupat analysarbete av rapporten, därefter tar delegationen ställning till fortsatt utveckling.

Det är i dagsläget oklart huruvida Effektiv it-drift kommer att ingå i programmet för förvaltningsgemensamma tjänster.

Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

SOU 2012:68

2.4Interoperabilitet

Delegationens arbetsutskott för nationellt interoperabilitetsramverk ska i ett antal delprojekt ta fram grunden för ett nationellt interoperabilitetsramverk (NIF) och en strategi för hur ramverket ska införas i offentlig sektor. Ramverkets syfte är att förenkla informationsutbyte mellan offentliga organisationer samt mellan offentliga organisationer och externa aktörer. Utgångspunkten är att samverkan ska ske mellan oberoende enheter och att myndigheterna i hög grad själva ska kunna bestämma sina egna processer och arkitekturer. Huvudinriktningen för arbetet är att definiera ramarna för den tekniska och semantiska interoperabiliteten och att bistå i andra initiativ kring den rättsliga och organisatoriska interoperabiliteten.

Delegationen deltar inom EU-kommissionens ISA-program5 med syfte att bevaka den europeiska utvecklingen av ramverket för interoperabilitet och att säkerställa att det nationella ramverket för interoperabilitet ligger i linje med pågående EU-arbete.

Arbetet med semantisk interoperabilitet6 har påbörjats där en grupp med representanter från utvecklingsmyndigheter, kommuner, Riksarkivet, m.fl. deltar i arbetet, vilket ger en bred representation för offentlig sektor som kan hantera frågor kring grunddata. I arbetet ska samverkan bl.a. ske med projekten inom plan- och byggprocessen7 och minskat och förenklat uppgiftslämnande8.

Inom området teknisk interoperabilitet finns idag olika tekniska plattformar för säker meddelandeförmedling i drift.9 För att få mer enhetliga gränssnitt med öppna standarder som underlättar samverkan inom och mellan privat och offentlig sektor planeras vissa anpassningar som syftar till ökad interoperabilitet mellan dessa plattformar. Arbetsutskottet ska även samverka med projektet Effektiv informationsförsörjning (ekonomisk bistånd) för att säkerställa att bastjänsterna utvecklas i enlighet med vägledningen för automatiserad samverkan.

5Interoperability Solutions for European Public Administrations, http://ec.europa.eu/isa/index_en.htm.

6Semantisk interoperabilitet är förmågan att utväxla information mellan datorsystem på ett sådant sätt att mottagande system utan manuell intervention kan tolka informationens innebörd. Detta förutsätter en för sändare och mottagare gemensam referensmodell över kunskapsområdet.

7Se Boverkets rapport (2012:2) Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö (Regeringsuppdrag).

8Se beskrivning av uppdraget i avsnitt 3.3.4, Uppgiftslämnarutredningen.

9RIV – Regelverk för Interoperabilitet inom Vård och omsorg, SHS – Spridnings- och HämtningsSystem samt PEPPOL (Pan-European Public Procurement On-Line).

SOU 2012:68

Förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster

En första version av en tjänstekatalog finns i produktion där myndigheterna har påbörjat publicering av maskinella tjänster. En översyn av katalogens innehåll och struktur pågår.

En uppdaterad version av Vägledning för automatiserad samverkan har påbörjats och planen är en leverans i slutet av 2012.

Deluppdraget Strategin för införande av NIF har till uppgift att se till att arbetet ligger i linje med den nya version av European Interoperability Strategy (EIS), som är under framtagande av EU:s ISA-program. I framtagandet av strategi för införande sker samverkan med delegationens samtliga uppdrag och arbetet med den kommande e-förvaltningsstrategin som lanseras av Näringsdepartementet i höst. Samverkan planeras även med Vinnova och deras uppdrag kring öppnadata.se-portalen10.

2.5God informationssäkerhet en del av den svenska e-förvaltningen

God informationssäkerhet är en nödvändig förutsättning för en effektiv och förtroendeingivande e-förvaltning. Den svenska e-förvaltningen bygger på samverkanslösningar mellan offentliga och privata aktörer. De statliga myndigheterna är skyldiga att bedriva ett systematiskt informationssäkerhetsarbete men detta har varit svårt att omsätta i de samarbetsprojekt som bedrivs inom e-förvaltningsområdet. E-delegationen ser därför behovet av ett förbättrat stöd för att informationssäkerhet i projekt där flera aktörer samverkar ska kunna skapas och upprätthållas. Bland annat krävs en gemensam grund i form av säkerhetskultur, metoder och regler. Den ökade integrationen och koncentrationen av it-lösningar ger också en ny riskbild som måste hanteras gemensamt för att samhällets funktionalitet ska kunna upprätthållas.

E-delegationen inrättar därför ett nytt arbetsutskott för att utveckla det gemensamma informationssäkerhetsarbetet. Tyngdpunkten ska ligga på ledning, styrning och analys. Detta kommer att på sikt leda till dels en gemensam säkerhetsinfrastruktur, dels en större effektivitet i projekten som genomförs.

10 Regeringsbeslut N2012/3599/ITP (2012-07-26), Uppdrag att utveckla och vidareutveckla den tekniska plattformen öppnadata.se – en portal för innovation.

3 Delegationens aktiviteter

3.1Kommunikationsaktiviteter

3.1.1Delegationens kommunikationsstrategi

Delegationen har sedan 2010 en kommunikationsstrategi som ses över varje år och vid behov revideras. De uppsatta kommunikationsmålen ligger fast. Dessa är att

öka kunskapen om e-förvaltning och delegationens arbete,

stimulera till dialog och erfarenhetsutbyte om e-förvaltning,

driva på utvecklingen av e-förvaltningen och

stimulera till en positiv attityd till e-förvaltning.

Målen ska stödja och stärka arbetet med att driva på och samordna e-utvecklingen inom offentlig sektor och stödja de övergripande målen för e-förvaltning.

Under 2012 har delegationen kommit in i en operativ fas där flera gemensamma projekt och tjänster börjar realiseras. Delegationen har tagit fram en rad vägledningar som behöver stöd och verktyg för att få spridning och användning i offentlig sektor. Delegationen har också börjat blicka framåt och se över olika förslag kring hur samordningen av vissa viktiga områden kan ske efter att delegationens uppdrag har upphört den 31 december 2014. En viktig del i kommunikationsarbetet blir därför att

öka kunskapen om de gemensamma tjänsterna och vilka konsekvenserna blir för offentlig sektor och användare,

diskutera och förankra förslag om hur samordning bör ske i framtiden och

verka för att vägledningarna används.

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

3.1.2Seminarier, mässor och workshops

Delegationen deltar i mässor som främst vänder sig till målgruppen chefer och verksamhetsutvecklare inom offentlig sektor. Under 2012 har delegationen planerat och deltagit i konferensen Offentliga rummet i Uppsala. Delegationen deltar också vid E-förvaltningsdagarna, Internetdagarna och Sundsvall 42 samt vid olika internationella konferenser.

Tillsammans med olika samarbetspartners arrangerar delegationen olika seminarier och workshops i frågor som bedöms som angelägna. Några av de samverkanspartners delegationen arbetar med är Näringsdepartementet, SKL, Vinnova, Krus, Digidel2013, forskarnätverket inom e-government och de utvecklingsansvariga myndigheterna. Delegationen har under 2012 bland annat haft kostnadsfria seminarier om hur man involverar användarna i utvecklingen av tjänster, nyttorealisering, webbutveckling och öppna data.

Delegationen håller också i ett antal nätverk som träffas regelbundet.

3.1.3Webb och sociala medier

Delegationens webbplats, www.edelegationen.se, är en kommunikationsplattform för att sprida kunskap och goda exempel. Förutom webbplatsen använder delegationen sociala medier som stärker dialog och påverkan.

Under 2011–2012 har delegationens sekretariat genomfört behovsanalyser och användartester för att utveckla en webbplats som bättre motsvarar användarnas behov. De behov som kom fram i djupintervjuer med användare är följande:

Få en kartbild över svensk e-förvaltning (vad gör andra: kommuner, landsting och myndigheter, privat näringsliv).

Veta mer om E-delegationens uppdrag.

Veta mer om pågående projekt, och hur dessa kan påverka egen verksamhet.

Få mötesinformation (kalendariet, handlingar, webbsändningar).

Få stöd i att gallra i informationsflödet.

Omvärldsbevakning av information som är viktig på nationell och EU-nivå (regler nationellt och på EU-nivå, nationella och regionala projekt, standarder).

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

Erfarenhetsutbyte (många har regionala nätverk, men efterfrågar utbyte med andra organisationer och branscher och mer fokuserade frågeställningar).

Dialog.

Verktyg och stöd i argumentation i sina organisationer (checklistor m.m., som går att använda i praktiken).

Delegationen har inte de resurser som krävs för att kunna driva en e-förvaltningsportal som många efterfrågar, men inom ramen för befintlig webbplats har vissa förbättringar gjorts. Dessa är att

förtydliga E-delegationens uppdrag (möta förväntningar och tydliggöra vad delegationen ska göra – och inte göra),

utöka information om pågående projekt,

bidra till en effektivare omvärldsbevakning,

göra tydliga ämnesindelningar som underlättar för besökaren att hitta det han eller hon söker,

förbättra möjligheterna till dialog och erfarenhetsutbyte (integrering av sociala medier, webbsändningar).

Delegationens vägledningar har använts som stöd i utvecklingen av webbplatsen och låtit användare vara delaktiga. Den nya webbplatsen beräknas bli klar i början av oktober 2012.

Parallellt med arbetet att vidareutveckla edelegationen.se lanserar delegationen tre olika fördjupningswebbar, webbriktlinjer.se, behovsdrivenutveckling.se och nyttorealisering.se, som bygger på några av delegationens vägledningar. Syftet med dessa fördjupningswebbar är att kunna gå djupare in i ett ämne, på ett effektivare sätt integrera en vägledning med erfarenhetsutbyte (sociala medier) och få en omvärldsbevakning inom området. Webbarna ska också på ett enkelt sätt kunna föras över till en annan organisation när delegationens uppdrag upphör vid årsskiftet 2014/2015.

Samtidigt har sekretariatet beslutat att lägga ner E-delegationens erfarenhetsforum edelegationen.ning.com. Forumet har funnits i två år och syftet har varit att stimulera till dialog för den som arbetar med verksamhetsutveckling inom offentlig sektor. Diskussionerna har dock varit få och forumet har inte fått önskvärd effekt. Däremot pågår många aktiva diskussioner inom andra sociala medier. Den erfarenhet som dragits utifrån detta är att ”det är bättre att vara där användarna är” och istället använda etablerade och aktiva grupper och nätverk inom sociala medier. Delegationen

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

har två facebookgrupper för behovsdriven utveckling och webbutveckling samt en LinkedIn-grupp om nyttorealisering.

3.2Uppföljning av myndigheternas arbete

E-delegationen ska enligt uppdraget följa upp myndigheternas samlade arbete med e-förvaltning. Sekretariatets arbete med uppföljning består främst av följande:

1.Sverige deltar i den EU Benchmarking som årligen utförs. Underlaget till EU Benchmarking har under 2012 varit under översyn och ett reviderat upplägg presenterades hos kommissionen i juni 2012. Syftet med den reviderade uppföljningen är att bättre ligga i linje med The eGovernment Action Plan 2011–2015.

Den reviderade EU Benchmarking har ett utpräglat livshändelseperspektiv och genomförs dels genom ”user survey” (enkät till privatpersoner och företag), dels genom s.k. ”mystery shoppers”, vilka agerar i livshändelseprocesserna för att verifiera och utvärdera dem. De livshändelser som är utvalda för 2012 års uppföljning är Losing and Finding a Job, Business Start-Ups and Early Trading Operations, samt Studying.

Sekretariatet har deltagit i utformningen av den reviderade metoden för EU Benchmarking och kommer under hösten/ vintern vid behov att facilitera den praktiska uppföljningen. Resultatet kommer att presenteras i början av 2013.

2.E-delegationen skickar årligen ut en enkät till Sveriges myndigheter för att med olika indikatorer följa upp myndigheternas e-förvaltning och utveckling av e-förvaltning. Under 2011 gjordes denna uppföljning i samarbete med SKL men i år riktar sig enkäten endast till myndigheter.

Enkäten för 2012 kommer att genomföras under hösten och resultatet tillsammans med en analys presenteras under våren 2013.

3.2.1Strategiska e-förvaltningsprojekt

I delegationens uppdrag ingår att identifiera och koordinera strategiska e-förvaltningsprojekt som uppfyller de förvaltningspolitiska

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

målen, dvs. initiativ som ger en samlad nytta för förvaltningen och som är gemensamma för myndigheter, landsting och kommuner.

I en kartläggning genomförd av E-delegationens sekretariat identifierades ett 30-tal sådana projekt och initiativ vilka finns listade på delegationens webbplats.

Under tidigare år har nätverksträffar genomförts där det primära syftet har varit att skapa en plattform för erfarenhetsutbyte. Dessa aktiviteter kommer att återupptas under 2013.

3.3Externa aktiviteter som påverkar delegationens uppdrag

3.3.1Digitaliseringskommissionen

I juni 2012 tillsatte regeringen en Digitaliseringskommission (N 2012:04).11 Kommissionens uppdrag är att följa upp och analysera utvecklingen mot det it-politiska målet, Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Kommissionen ska

utforma ett förslag till handlingsplan för genomförande av uppdraget att verka för det it-politiska målet,

analysera utvecklingen i förhållande till det it-politiska målet,

visa på digitaliseringens möjligheter, kommunicera den digitala agendan och dess innehåll,

vara administrativt ansvarig för de s.k. signatärerna till den digitala agendan, och

samverka med olika aktörer i samhället för en ökad digitalisering.

Kommissionen ska redovisa ett förslag till handlingsplan senast den 1 december 2012 och uppdraget avslutas den 31 december 2015.

Eftersom E-delegationen ansvarar för områden som ingår i den digitala agendan, kommer Digitaliseringskommissionens och delegationens arbete ha många beröringspunkter. Ett nära samarbete är därför en förutsättning och underlättas av att de två utredningarnas kanslier sitter i samma lokaler.

11 Dir. 2012:61, Digitaliseringskommissionen – en kommission för den digitala agendan.

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

3.3.2Innovationsrådet

Innovationsrådet (S 2011:06) ska stödja och stimulera innovations- och förändringsarbete i offentlig verksamhet.12 Rådet vill öka kunskapen om vad som främjar innovation och kvalitet i offentlig verksamhet, få igång processer som gör att fler offentliga aktörer arbetar utifrån nytta, behov och särskilda förutsättningar och föreslå en ordning och framåtriktad kraft som kan bära ett systematiskt innovationsarbete i offentlig verksamhet. Rådet ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2013.

De områden som rådet arbetar inom, bland annat nyttor, utvecklingsarbete av kundprocesser och kartläggningar, berör främst utvecklingsansvariga myndigheters men även delegationens arbetsområden.

3.3.3Informationshanteringsutredningen

Informationshanteringsutredningen (Ju 2011:11) ska bl.a. se över den s.k. registerlagstiftningen i syfte att skapa rättsliga förutsättningar för en mer effektiv e-förvaltning, där såväl den enskildes rätt till personlig integritet som allmänhetens berättigade anspråk på insyn i den offentliga verksamheten tillgodoses.13 Utredaren ska bl.a.

överväga om definitionen av begreppet ”allmän handling” i tryckfrihetsförordningen (TF) är lämpligt utformad när det gäller sådana uppgifter som en myndighet har tillgång till genom s.k. direktåtkomst hos en annan myndighet eller genom liknande former av elektroniskt utlämnande,

överväga om det finns skäl att i registerförfattningar bibehålla åtskillnaden mellan olika former av elektroniskt utlämnande,

göra en översiktlig inventering av registerförfattningarna och närmare analysera hur dessa fungerar inom tre olika verksamhetsområden,

med beaktande av utvecklingen inom EU och Europarådet utarbeta en generell modell för reglering av registerfrågor och, med modellen som mall, lämna konkreta förslag till registerförfattningar inom de tre verksamhetsområdena och

12Dir. 2011:42, Ett nationellt råd för innovation och kvalitet i offentlig verksamhet.

13Dir. 2011:86, Integritet, effektivitet och öppenhet i en modern e-förvaltning.

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

överväga vilka typer av allmänna handlingar inom de tre verksamhetsområdena som den eller de aktuella myndigheterna ska ha skyldighet att lämna ut elektroniskt och lämna de förslag som dessa överväganden föranleder.

I delbetänkandet som ska lämnas i december 2012 ska eventuella förslag lämnas om ändringar i tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingar och om åtskillnaden mellan olika former av elektroniskt utlämnande bör behållas i registerförfattningar eller inte. Att problematiken som rör dessa båda frågor får sin lösning har ansetts angeläget från ett e-förvaltningsperspektiv.

Utredningen ska samråda såväl med E-delegationen som med utvecklingsmyndigheterna. Det är viktigt att de mest relevanta juridiska hindren för utvecklingen av e-förvaltning tas upp och hanteras i utredningen.

Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2014.

3.3.4Uppgiftslämnarutredningen

Regeringen tillsatte i april 2012 en utredning, Uppgiftslämnarutredningen (N 2012:01), som ska utreda och föreslå lösningar som leder till ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen.14 Syftet med utredningen är att företagen som regel bara ska behöva lämna uppgifter till statliga myndigheter en gång och till ett ställe. Uppgiften ska i första hand efterfrågas mellan myndigheterna. På så sätt minskar företagens administration samtidigt som kvaliteten på informationen och samverkan mellan myndigheterna ökar. De uppgifter som avses är sådana där själva uppgiftslämnandet har sin grund i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter.

Delegationen har i tidigare betänkanden framfört behovet av att privatpersoner och företag bara ska behöva lämna en uppgift en gång. E-delegationen är representerad med en expert i utredningen. Ett delbetänkande med ett utkast till förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe ska lämnas senast den 1 mars 2013. Ett slutligt förslag ska vara klart senast den 29 november 2013.

14 Dir. 2012:35, Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen.

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

Uppdrag till myndigheter om minskat uppgiftslämnande för företag

I nuvarande regeringsuppdrag har 13 myndigheter med Bolagsverket som koordinator kartlagt företags uppgiftslämnande till följd av lag, förordning eller föreskrift.15 Totalt omfattas 1 164 uppgiftskrav och sammanlagt över 94 miljoner ärenden hos medverkande myndigheter.

Kartläggningen ger en samlad kunskap om hur företags uppgiftslämnande ser ut och sätter fokus på arbetet med förenkling. Framförallt har kartläggningen bidragit till ökad kunskap om den potential som finns att återanvända uppgifter inom och mellan myndigheter istället för att begära in dem från företagen. Särskild potential finns för grundläggande uppgifter, som i huvudsak används för att identifiera och kontakta företag. Utöver det som görs redan idag kan ytterligare 30 av 38 kartlagda uppgifter återanvändas mellan myndigheterna.

I det förlängda regeringsuppdraget16 fortsätter det myndighetsgemensamma arbetet för att ta vara på värdet av insamlat material, hitta gemensamma lösningar och realisera förbättringar. Dessutom startar ett gemensamt arbete mellan Skatteverket, Statistiska centralbyrån och Bolagsverket kring återanvändning av grundläggande uppgifter. Det kan ligga till grund för kommande satsningar inom områdena ekonomisk information och offentlig upphandling, med målet mot ett fortsatt förenklat och minskat uppgiftslämnande för företag.

Utmaningen är att undanröja de olika hinder som finns för återanvändning av uppgifter mellan myndigheter. Kring detta eftersträvas ett nära samarbete med Uppgiftslämnarutredningen.

3.3.5Statens servicecenter17

Den 1 juni 2012 startade Statens Servicecenter, som har i uppdrag att utforma och tillhandahålla tjänster inom området administrativt stöd till statliga myndigheter. Syftet är att uppnå sänkta kostnader med bibehållen eller ökad kvalitet för staten som helhet. Myndig-

15Regeringsbeslut N2011/5884/ENT (2011-10-20), Uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande.

16Regeringsbeslut N2012/311/ENT (delvis) (2012-05-24), Begäran om förlängd tid för redovisning av uppdrag att genomföra insatser för att möjliggöra ett framtida förenklat och minskat uppgiftslämnande.

17www.statenssc.se

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

hetens tjänsteutbud ska inledningsvis omfatta ekonomiadministrativa tjänster, lön och lönerelaterade tjänster samt e-handelstjänster.

Produktionen bygger på verksamhet från Skatteverket och Försäkringskassan. Statens servicecenters kundmyndigheter är Skatteverket, Försäkringskassan, Lantmäteriet, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten, Rekryteringsmyndigheten samt Svenska ESF-rådet.

Fokus inför starten av myndigheten var att säkerställa att produktionen fungerade och att få kundgränssnitt på plats. Vidare har myndigheten bl.a. fokuserat på att

etablera den nya tjänsten e-handel som alla myndigheter med mer än 50 anställda ska ha infört till utgången av 2013. Arbetet under 2012 är att definiera tjänsten s innehåll, genomföra pilotprojekt tillsammans med Lantmäteriet samt sätta upp ett helt nytt produktionssystem,

fr.o.m. den 1 oktober 2012 ta över verksamheten Administrativ Service från Kammarkollegiet vilket innebär att kundnära verksamhet kommer att finnas i Stockholm. Med kundnära verksamhet avses konsulter för specialtjänster, leverans av fullservicekoncept och resurser kopplade till kundanslutning och kundansvar,

fr.o.m. den 1 december 2012 ta över ekonomiadministrationen från Försäkringskassan i Östersund.

Statens Servicecenter kommer framöver att arbeta för ökad tillväxt av kunder likväl som krav på ökad effektivitet. Anslutningen av kundmyndigheter ska ske successivt och i första hand baseras på frivillighet. Inledningsvis har ca 12 procent av alla statligt anställda anslutits till servicecentret, och målet är att nå ca 25 procent inom samtliga tjänsteområden t.o.m. 2015. Det kommer att ställa krav på ett effektivt anslutningsarbete.

3.3.6Utvecklingsmyndigheter

Skatteverket, Bolagsverket, Transportstyrelsen och Lantmäteriet är av regeringen utsedda att vara utvecklingsmyndigheter med syfte att samordna strategiprocesser inom sina respektive intresse- och

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

målgruppsområden.18 Beslutet att utse utvecklingsmyndigheter har sitt ursprung i E-delegationens förslag i sitt första betänkande (SOU 2009:86, s. 59). E-delegationen har utvecklat en samverkan mellan dessa.

Utvecklingsmyndigheterna redovisar sitt arbete för regeringen den 1 februari varje år.

Nedan redovisas det hittills genomförda arbetet från respektive utvecklingsmyndighet.

Skatteverket – Utvecklingsområde privatpersoner

Genom dialog med deltagare från den offentliga förvaltningen och privata aktörer (t.ex. intresseorganisationer, it-leverantörer och banker) har Skatteverket kunnat ringa in initiativ som kan skapa förutsättningar för att förenkla privatpersoners vardag i kontakt med det offentliga.

Sju processområden har identifierats;

familj,

efterlevande,

till arbete,

studerande,

nyanlända,

boende och

pensionärer.

Skatteverket har valt att fördjupa sig i efterlevandeprocessen och kring detta skapat en samverkan mellan privatpersoner och andra myndigheter. Ett annat fördjupningsområde är att analysera barnfamiljers behov vilket genomförs tillsammans med SKL och Försäkringskassan. Under hösten sker dialog med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen angående nyanlända och till arbete.

Innovationsrådet och Skatteverket samverkar i arbetet med att kartlägga vilka livshändelser som skapar komplexa kontakter mellan privatpersoner och det offentliga. Syftet är att få bättre kunskap om när privatpersoner upplever att det är svårt att vara i kontakt med den offentliga sektorn.

18 Regeringsbeslut N2011/1368/ITP (2011-03-03), Uppdrag att samordna och främja myndigheternas arbete med e-förvaltning.

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

Lantmäteriet – Utvecklingsområde Geografisk information

Lantmäteriet fokuserar kring tre områden inom ramen för utvecklingsuppdraget;

bygga och utveckla fastigheter,

köpa, äga och sälja fastigheter samt

söka, hitta och använda geografisk information och fastighetsinformation.

Nedan beskrivs några initiativ som lyfts fram ur ovan fokusområden och som är utvalda då de särskilt tar hänsyn till användarens perspektiv och där Lantmäteriet kan verka för att utveckling kommer till stånd.

Bygga och utveckla fastigheter

Detta initiativ utgår från processen Planering-Fastighetsbildning- Bygglov-Byggande och detta sker inom och i samarbete mellan olika utvecklingsprogram hos Lantmäteriet, SKL och Boverket

Inom detta arbete pågår framförallt aktiviteter kring hantering av grundläggande information och utbyte av information mellan de olika aktörerna som är involverade. På kommunsidan planeras även ett standardiseringsarbete kring bygglovhantering, vilket är en viktig pusselbit vid hanteringen av information.

Köpa, äga och sälja fastigheter

Inom området köpa, äga och sälja fastigheter pågår ett arbete på Lantmäteriet att införa en digital process för fastighetsinskrivning, lagfart och inteckning. Detta arbete sker i samverkan med bland annat banker och fastighetsmäklare och syftar till att effektivisera fastighetsöverlåtelser och belåning vid just ägandeskifte av fastigheter. I nästa steg involveras även Skatteverket med syftet att förbättringar processerna ytterligare inom detta område.

Söka, hitta och använda geografisk information

Aktiviteterna inom detta område utgår från Lantmäteriets samordningsuppdrag för Geodata och här hanteras även frågor kring öppna/fria data.

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

Bolagsverket

Som utvecklingsmyndighet för e-förvaltning inom området företag och företagande ska Bolagsverket identifiera målgruppernas och intressenternas behov av myndighetsövergripande e-tjänster samt samordna och skapa en arena för att identifiera behov och hitta lösningar. Detta sammanställs i en handlingsplan.

För att genomföra uppdraget har Bolagsverket tillsatt en avdelning för e-tjänster och e-samverkan. Inom avdelningen finns en koordineringsfunktion med uppgift att identifiera och kommunicera pågående samt planerade insatser på myndighetsnivå och myndighetsgemensam nivå.

Metodiken för Bolagsverket är att utgå från företags livscykel och nyttja ett antal redan påbörjade aktiviteter inom till exempel myndighetssamarbetet Starta & driva företag.

I myndighetssamarbetet som benämns ”Starta och driva företag” ingår idag Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Skatteverket, Tullen och Tillväxtverket. I samarbetet har det tagits fram flera produkter och e-tjänster; exempelvis företagarsajten verksamt.se, starta företag-dagen och starta företagbroschyren.

Arbetet med att identifiera myndighetsövergripande processer, nödvändiga aktörer samt de myndighetsövergripande e-tjänster som det finns behov av är dock av en löpande och ständigt pågående natur. Vilket medför att arbetet måste fortsätta över lång tid, troligen längre än vad uppdrag som Utvecklingsmyndighet sträcker sig.

Transportstyrelsen

Under första halvåret 2012 har uppstart och etablering/initiering av referensgrupper inom respektive område skett. Grupperna är sammansatta med avsikt att representera ”sin” kundkategori (fordonsägare eller förare/körkortsinnehavare/-tagare) och föra fram synpunkter/förslag på vad som kan göras för att förenkla fordonsägandet eller körkortsinnehavet/körkortstagandet, med fokus på e-lösningar. Tanken är också att kunna använda grupperna i samband med förstudier, remissförfarande, test/verifieringar av e-lösningar etc. Initiala seminarier i har genomförts.

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

Under innevarande år har, i samarbete med Skatteverket, det första elektroniska meddelandet tagits fram inom ramen för Mina meddelanden-konceptet i form av ”meddelande om körförbud”.

3.3.7E-legitimationsnämnden

E-legitimationsnämnden har till uppgift att samordna området elektronisk identifiering och signering för offentlig sektor. I detta ingår också att säkerställa att offentlig sektor har tillgång till tjänster för elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter som kan användas i förvaltningens e-tjänster. Offentlig sektor har tidigare varit försörjda med tjänster inom området via gemensamma statliga ramavtal. Det senast gällande ramavtalet upphörde den 30 juni 2012, så för närvarande finns ingen gemensam försörjning på området. Det har också konstaterats att det inte längre är möjligt att via ramavtal försörja offentlig sektor med tjänster för elektronisk identifiering.

E-legitimationsnämnden arbetar i nära samarbete med flera aktörer inom offentlig sektor och utfärdare av e-legitimationer. Syftet är att bygga vidare på de befintliga tjänsterna för elektronisk identifiering och underskrifter, anpassa dem mot upphandlingslagstiftningen och åstadkomma förbättrade möjligheter med standardiserade gränssnitt. Nämndens arbete är en vidareutveckling av de förslag som lämnades i betänkandet från Utredningen om bildande av en e-legitimationsnämnd (SOU 2010:104). Grunden för de förslag som lämnades av utredningen innebär att en ny lag måste träda i kraft innan en ny försörjningslösning på området kan realiseras.

Omställningen för utfärdare av e-legitimationer och tillhandahållare av e-tjänster till det vidareutvecklade systemet för elektronisk identifiering och underskrifter är en viktig faktor att beakta när det gäller övergång från nuvarande system till ett vidareutvecklat system. Avrop på det tidigare ramavtalet kan som längst gälla till 2016.

3.3.8Nationell eHälsa

Arbetet med nationell eHälsa har ett antal beröringspunkter med det arbete som delegationen bedriver. Det är viktigt med en tät

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

dialog mellan delegationen och olika företrädare för eHälsoarbetet. Delegationen har regelbundna kontakter med de delar inom SKL och därtill associerade organisationer som genomför eHälsoarbete. En representant för eHälsoarbetet vid SKL kommer att permanent knytas till ett av delegationens utskott.

Mer information om nationell eHälsa finns på www.nationellehalsa.se.

3.3.9Strategi för eSamhället

I syftet att stödja kommuners och landstings utveckling av e-förvaltning har SKL tagit fram en Strategi för eSamhället.

Center för eSamhället (CeSam) är ett programkontor inom SKL som syftar till innovation och verksamhetsutveckling som tar stöd av it. Arbetet drivs i nära samarbete med SKL:s övriga verksamhetsdelar inom följande programområden: eHälsa, skola, näringsliv och arbete, samhällsbyggnad, transporter och miljö, kultur och fritid, demokrati och delaktighet samt gemensamma tjänster och funktioner.

Målen är att skapa enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet samt skapa högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.

CeSam arbetar tillsammans med medlemmarna och i samverkan med stat, näringsliv och organisationer för att identifiera gemensamma behov av it-stöd och e-tjänster, ta fram generiska processbeskrivningar och specifikationer samt ger i uppdrag till SKL Kommentus Inköpscentral att genomföra upphandlingar som sedan kan avropas av medlemmarna.

CeSam arbetar också med att skapa grundläggande strukturella förutsättningar för utvecklingen genom lagstiftning, informationsstruktur, infrastruktur och informationssäkerhet.

Delegationen arbetar i nära samarbete med CeSam kring bland annat nedanstående initiativ.

E-arkiv

E-handel (elektronisk handel i offentlig sektor, STFI)

Mina fullmakter (E-delegationen)

Mina sidor (E-delegationen)

Min ärendeöversikt (E-delegationen)

Effektiv informationsförsörjning (Ekonomiskt bistånd)

Nationellt interoperabilitetsramverk (NIF)

Öppen data

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

3.3.10Öppnadata.se – en portal för innovation

Regeringen har fattat beslut om att utveckla en teknisk plattform för förmedling av öppna data.19 Syftet är att ge enkel och ändamålsenlig tillgång till öppna offentliga data och därmed underlätta så att entreprenörer kan förädla informationen till produkter och tjänster, och bidra till att öka transparensen i offentlig sektor.

Vinnova får uppdraget att under 2012 utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande samt under 2013 och 2014 vidareutveckla plattformen.

3.3.11Regeringens e-förvaltningsstrategi – It i välfärdens tjänst

Regeringskansliet bereder, under ledning av it- och energiminister Anna-Karin Hatt och baserat på E-delegationens första betänkande (SOU 2009:86), en nationell strategi för e-förvaltning under projektnamnet It i välfärdens tjänst.

Enligt planen ska ett regeringsbeslut fattas om strategin under hösten 2012. Strategin ska utrycka regeringens vision, mål och initiativ för hur myndigheterna, genom att använda it, ska kunna arbeta öppnare, enklare och effektivare. Strategin kommer att innehålla avsnitt om mål och vision, gemensamma principer, initiativ och genomförande.

3.4Delegationens vägledningar

3.4.1Nya och uppdaterade vägledningar

Nedan följer en kort beskrivning av genomfört och pågående arbete med aktuella vägledningar. En närmare beskrivning av vägledningarna finns på delegationens webbplats och i förra betänkandet (SOU 2012:18).

19 Regeringsbeslut N2012/3599/ITP (2012-07-26), Uppdrag att utveckla och vidareutveckla den tekniska plattformen öppnadata.se – en portal för innovation.

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

Vägledning för webbutveckling

Vägledningen för webbutveckling finns publicerad på webbplatsen www.webbriktlinjer.se, som har skapats för att förvalta och föra ut vägledningen.

Vägledningen har fått ett gott mottagande och de som uppmärksammat den använder den i stor utsträckning. Under hösten kommer ett arbete påbörjas med att marknadsföra den. Målet är att alla som arbetar med webbplatser inom offentlig sektor känner till och använder vägledningen i sitt arbete.

Ett samarbete med Post- och telestyrelsen (PTS) har inletts med syfte att få privat sektor att använda vägledningen. Detta är ett uppdrag PTS har och E-delegationen ser att ökad medvetenhet i frågan också leder till bättre webbplatser inom offentlig sektor.

Vägledning för återanvändning av information

Ett förslag till vägledning har varit ute för synpunkter, som delvis har riktats till de myndigheter som deltar i E-delegationens arbete. Det är också helt öppet för vem som helst att lämna synpunkter på vägledningen.20

Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit behöver vägledningen struktureras om och i viss mån även skrivas om. Arbetet fortsätter under hösten.

Vägledning kring Elektroniska original, kopior och avskrifter

E-delegationen har tagit fram en vägledning kring elektroniska original, kopior och avskrifter. Syftet med vägledningen är att beskriva och förklara olika typer av elektroniska handlingar som blivit vanliga i myndigheters elektroniska tjänster. Det bidrar till en samordnad begreppsapparat, vilket är angeläget.

För att e-förvaltningen ska kunna utvecklas och förenkla vardagen för enskilda är det viktigt att myndigheterna kan inhämta information i elektronisk form så enkelt som möjligt och så tidigt som möjligt, och även lämna den i samma form. En förutsättning är att informationsutbytet är tillåtet och lämpligt från ett integritetsskyddsperspektiv.

20 http://feedback.edelegationen.se/vlpsi/

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

Informationsinhämtandet mellan myndigheter sker ofta elektroniskt och utvecklingen går mot ökad samverkan. Det är dock lika viktigt att enskilda, dvs. företag och privatpersoner, kan lämna information i elektronisk form till myndigheter i större utsträckning än idag. För detta behövs en samordnad begreppsapparat när det gäller olika slag av elektroniska handlingar.

Samordningen av begreppsapparaten är avgörande för förvaltningens möjligheter att skapa enkla sammansatta tjänster, t.ex. från ett livshändelseperspektiv, där företag eller privatpersoner ska kunna lämna in elektroniska bilagor vid ett tillfälle och via en kanal. Vägledningen syftar till en sådan samordning.

3.4.2Koncernstöd

I augusti 2011 bildades ett koncernstöd för nyttorealisering med syfte att stödja och underlätta användningen av E-delegationens vägledning i nyttorealisering. Vägledningen beslutades av E-delegationen under sommaren 2011.

Syftet med koncernstödet har varit att göra praktik av den framtagna vägledningen i nyttorealisering, erbjuda hjälp för myndigheter, landsting och kommuner att tolka och anpassa innehållet i vägledningen till sin situation och organisation samt att driva på förändringsarbetet genom bl.a. informationsinsatser.

En ambition har också varit att lära tillsammans och att sprida erfarenheter mellan myndigheter.

Tre huvudtjänster har erbjudits:

Genomförande av mognadsanalyser avseende nyttorealiseringskonceptet hos olika myndigheter och organisationer. Mognadsanalyserna syftar till att kartlägga myndigheternas nuläge och ambitionsnivå för nyttorealiseringsarbetet. Koncernstödet lämnar förslag på aktiviteter för implementering och anpassning av konceptet i respektive organisation.

Information för att sprida kunskap inom området hos olika aktörer och intressenter. Syftet är dels att skapa förståelse för nyttorealisering som koncept, dels att skapa ett gemensamt språkbruk och plattform för aktörer att kunna kommunicera med en gemensam begreppsapparat.

Delegationens aktiviteter

SOU 2012:68

Bollplank och kvalitetsgranskningar för både pågående förstudier inom E-delegationen och för andra myndigheter och organisationer som önskar praktiskt stöd inom området.

17 statliga myndigheter/organisationer, kommuner och landsting har använt koncernstödets tjänster under de drygt 12 verksamma månaderna, varav 7 har genomfört mognadsanalyser.

Utvärdering av koncernstödet visar på att stödet har varit uppskattat och att det haft viss bidragande effekt i nyttorealiseringsarbetet på myndigheterna. Här följer några slutsatser från koncernstödets första verksamhetsår:

Nyttorealisering är något som spänner över många områden i verksamheten och det finns ett stort behov av att sätta nyttorealisering i relation till annat i verksamheten. Nyttorealisering kan ses som en ”röd tråd” i verksamhetsstyrningen och koncernstödet har diskuterat frågor som portfölj- och projektstyrning, verksamhetsuppföljning, målstyrning och utveckling i stort.

De flesta myndigheter har ungefär samma frågeställningar och samma typ av problem, även om de kommit lite olika långt med att hantera frågorna.

Det finns en stor kunskapsbank på myndigheterna och koncernstödets ambition att förmedla kontakter, erfarenheter och goda exempel har varit mycket uppskattat.

En tillämpning av nyttorealiseringskonceptet kräver relativt stora förändringar i både ”mind set” och befintliga processer och strukturer på myndigheterna. Man inser att den önskade förändringen kommer att få ta tid och även att det saknas en del incitament ”uppifrån”.

Koncernstödet planerar att fortsätta sin verksamhet inom nyttorealisering.

Det finns också planer på en utökad koncernstödsverksamhet. Det finns behov av ett motsvarande koncernstöd även för andra framtagna vägledningar, t.ex. Vägledning för behovsdriven utveckling. Det finns också behov av ett aktivt stöd till de projekt som ingår i E-delegationens program för förvaltningsgemensamma tjänster.

SOU 2012:68

Delegationens aktiviteter

3.5It-standardiseringsarbetet och internationella frågor

3.5.1It-standardisering

Delegationens engagemang avseende it-standardisering är för närvarande vilande i avvaktan på en omdaning av uppdraget. E-delegationen har gett SIS i uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett framtida stöd kring it-standardisering kan se ut.

3.5.2Internationella frågor

Delegationens sekretariat avser att hitta nya former för det internationella uppdraget. Inom detta ryms bland annat hantering av studiebesök och resor samt hantering av e-förvaltningsinitiativ på EU-nivå.

Under sommaren har delegationens sekretariat tagit emot ett studiebesök av en delegation från Vietnam. Sekretariatet har under hösten medverkat i en e-förvaltningskonferens i Norge, Brønnøysundregistrene21. Delegationens ordförande har blivit inbjuden att delta i en e-förvaltningskonferens i Sydkorea.

3.6Framtiden för e-förvaltning utreds

E-delegationen är ingen permanent myndighet och enligt direktivet ska delegationen upphöra vid utgången av 2014 (dir. 2009:19). Det anges också att delegationen senast den 20 mars 2014 ska lämna förslag till hur arbetet kan föras vidare i ett längre perspektiv. Frågan hur arbetet ska föras vidare bör enligt delegationen väckas tidigt så att diskussion och förankring får den tid som behövs. Samtidigt är det viktigt att ett förslag hinner tas fram och beredas i god tid så att det inte uppstår ett vakuum när delegationen upphör.

Delegationen avser att återkomma med förslag till hur dessa frågor lämpligen bör tas om hand i kommande betänkanden.

21 http://www.brreg.no/

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Delegation för e-förvaltning	Dir.
	2009:19

Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009.

Sammanfattning av uppdraget

Offentliga tjänster måste kontinuerligt utvecklas för att möta nya krav och förväntningar. E-förvaltningen utgör en viktig del i denna utveckling. För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning inrättas en delegation för e-förvaltning.

Delegationens första uppgift är att utforma ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. Förslaget ska redovisas till regeringen senast den 30 september 2009.

Därefter ska delegationen koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Delegationen ska vidare koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor samt bistå regeringen i det internationella arbetet på området.

Delegationen ska årligen lämna delrapporter med underlag och förslag till regeringen. En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2014.

Bakgrund

Regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 2, bilaga 1, avsnitt 2) sin avsikt att stärka styrningen av den förvaltningsgemensamma utvecklingen genom att

säkerställa att förvaltningen utvecklar gemensamma principer för hur statlig registerinformation enklare ska kunna utbytas,

se till att myndigheter använder enhetliga format för övrig informationsöverföring och kommunikation när det krävs,

Bilaga 1

SOU 2012:68

se till att statsförvaltningen i samverkan med kommuner och landsting utvecklar och tillämpar förvaltningsgemensamma metoder för säker elektronisk kommunikation och dokumenthantering,

identifiera angelägna pilotprojekt som ska samfinansieras, samt utveckla former för en sådan finansiering och fördela samordningsansvaret för dessa projekt, samt

stärka uppföljningen och granskningen av myndigheternas IT- baserade utvecklingsarbete.

Den 15 mars 2007 beslutade regeringen att tillsätta en statssekreterargrupp med uppgift att stärka samordningen i Regeringskansliet av frågor som är av strategisk betydelse för utvecklingen av elektronisk förvaltning, med målsättningen att förenkla företags och enskildas kommunikation med myndigheter, höja kvaliteten på myndigheternas beslut samt effektivisera användningen av varje satsad skattekrona.

Den 14 januari 2008 fastställde regeringen en handlingsplan för e-förvaltning (dnr Fi2008/491). Regeringen beslutade att handlingsplanen skulle ligga till grund för den fortsatta hanteringen och samordningen på området.

E-förvaltning definieras i handlingsplanen som en del av verksamhetsutvecklingen i offentlig förvaltning där man inte bara drar nytta av informations- och kommunikationsteknik, utan även ser till att utvecklingen på området leder till nödvändiga organisatoriska förändringar och vidareutbildning av medarbetare.

Målet för e-förvaltningsarbetet är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Där det är till fördel för medborgare och företagare samt där kvaliteten, säkerheten och produktiviteten kan höjas ska myndigheterna samverka sektorsvis. Därigenom ska Sverige återta en ledande position inom området elektronisk förvaltning.

För att nå detta mål måste de goda erfarenheter som gjorts inom förvaltningen tas till vara samtidigt som möjligheterna till myndighetsövergripande samverkan och integration förbättras. Den ökade samordningen av e-förvaltningsarbetet som behövs för att uppnå detta bör enligt handlingsplanen företrädesvis ske inom vissa angivna sektorer där regeringen utser samverkansansvariga myndigheter. För närvarande finns sektorsvisa arbeten med att

SOU 2012:68

Bilaga 1

förbättra informationshanteringen och utöka det elektroniska informationsutbytet, t.ex. inom området geografisk information och fastighetsinformation (Geodatarådet), Rättsväsendets Informationsförsörjning (RIF-rådet), IT i vård- och omsorgssektorn.

Ihandlingsplanen anges också att kommunernas e-förvalt- ningsarbete är av stor betydelse för utvecklingen av e-förvaltningen

istort. Det är därför viktigt att det statliga utvecklingsarbetet löpande samordnas med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Imars 2008 överlämnade den s.k. stabsutredningen sitt slutbetänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22). Utredningen föreslog bl.a. att en delegation skulle inrättas med uppgift att säkra att förvaltningens samlade resurser kommer till användning i den fortsatta utvecklingen av e-förvaltningen.

IT-standardiseringsutredningen överlämnade i juni 2007 sitt betänkande Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47). I betänkandet, som har remissbehandlats, föreslogs bl.a. att en kanslifunktion skulle inrättas för att utveckla, samordna, förankra, publicera och underhålla förvaltningsgemensamma kravspecifikationer samt ge metod- och expertstöd i IT-standardiseringsfrågor inom den offentliga förvaltningen. Vidare föreslogs att ett IT-standardi- seringsråd skulle inrättas i syfte att bistå regeringen när svenska ståndpunkter i internationella IT-standardiseringsfrågor tas fram. Förslagen har fått ett brett stöd av remissinstanserna.

Utredningen pekar på behovet av att använda format och tillämpningar i gemensamma strukturer samt av att tydliggöra ansvaret inom myndigheterna när det gäller informationsutbyte med andra myndigheter. Utredningen lyfter vidare fram behovet av ökad teknisk samverkansförmåga. Andra områden som behandlats av utredningen är användningen av öppna standarder i upphandling, öppna programvaror och samordning av IT-upphandling.

Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rätten att utfärda föreskrifter om ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) enligt bl.a. standard för ledningssystem för informationssäkerhet.

Ibudgetpropositionen för 2009 (utg.omr. 2, avsnitt 3 och 5) anges att Verket för förvaltningsutveckling (Verva) ska avvecklas den 31 december 2008 och att regeringen avser att inrätta en e-delegation som ska genomföra regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Som ett led i regeringens tillväxtsatsning

Bilaga 1

SOU 2012:68

(prop. 2008/09:01, utg.omr. 2, avsnitt 4) ska arbetet med att öka användningen av elektronisk upphandling intensifieras. Kammarkollegiet har fått i uppdrag att utveckla arbetet inom området.

Behovet av en delegation

Myndigheterna ansvarar för att fortlöpande utveckla sin verksamhet samt för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet genom samarbete med andra myndigheter och organisationer. Myndigheterna har en generell serviceskyldighet och dessutom ett ansvar för att främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte.

Det finns dock vissa styrnings- och samordningsproblem inom statsförvaltningen. Det förekommer t.ex. visst dubbelarbete när skilda myndigheter utvecklar och upphandlar olika lösningar inom likartade områden. Ibland sker utveckling utan att nyttan för användarna tydliggörs. Samverkansprojekt kan försvåras av oklara finansiella, organisatoriska och rättsliga förutsättningar. De tekniska systemens samverkansförmåga varierar.

För att förverkliga den förbättrings- och effektivitetspotential som en utvecklad e-förvaltning rymmer, krävs ett strategiskt synsätt på e-förvaltning som omfattar staten som helhet. Därför behövs ett myndighetsövergripande arbete i delegationsform som koordinerar enskilda myndigheters insatser.

Syftet med delegationen för e-förvaltning är mot denna bakgrund att effektivisera och utveckla arbetet med e-förvaltning inom den offentliga sektorn.

Utgångspunkter för delegationens arbete

Inledning

Samhället förändras på olika områden såväl ekonomiskt och tekniskt som demografiskt och kulturellt. Steg för steg sker en anpassning till ett integrerat Europa och ett globalt samhälle. Rörligheten av arbetskraft och kapital ökar.

Statsförvaltningen behöver kunna leva upp till de nya krav och villkor som denna utveckling för med sig och ha en god förändringsförmåga. En viktig aspekt i detta sammanhang är medlemskapet i EU som gör att statsförvaltningen behöver arbeta mer

SOU 2012:68

Bilaga 1

sammanhållet och ta hänsyn till förändringar och krav på administrativt samarbete. Även kommuner och landsting berörs av denna tekniska och administrativa utveckling. Samarbetet i EU styr allt mer de krav som ställs på myndigheter, kommuner och landsting avseende elektroniskt informationsutbyte med EU-kommissionen och andra EU-länder.

Den statliga förvaltningspolitiken syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för att genomföra regeringens politik till nytta för medborgare och företag (prop. 2008/09:1, utg.omr. 2, avsnitt 3.1). E-förvaltning är ett viktigt verktyg för att uppnå detta.

Utgångspunkter

När delegationen utför sina uppgifter ska den basera sitt arbete på följande utgångspunkter.

Medborgare ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service på ett enkelt sätt. E-förvaltningen ska bidra till att förenkla kontakten mellan förvaltning och medborgare och ska präglas av tillgänglighet och användbarhet. Det är mycket viktigt att denna utveckling sker med ett bibehållet starkt skydd för den personliga integriteten. Delegationen ska även beakta den utveckling som sker inom området e-demokrati, dvs. användning av IT i demokratiska processer.

E-förvaltningen ska bidra till att minska företagens administrativa kostnader och även i övrigt åstadkomma en märkbar förbättring i företagens vardag. Näringslivet ska stödjas genom förenklingar för företagen, när det gäller formerna för uppgiftslämnande och möjligheterna att kunna ta del av data från offentliga register och andra uppgifter. Delegationen ska i sin verksamhet främja konkurrens i enlighet med nationella och gemenskapsrättsliga regler om konkurrens. Den offentliga förvaltningens e-tjänster bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på öppna standarder samt använda sig av programvara som bygger på öppen källkod och lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.

Elektronisk förvaltning, som syftar till att förenkla kontakten med medborgare och företagare, bör alltid ske utifrån användarnas behov och nytta i kombination med beräkningar av den interna produktiviteten.

Bilaga 1

SOU 2012:68

Delegationen bör beakta behovet av att tillgängliggöra offentlig information bl.a. för vidareutnyttjande. Sverige har i dag en i stora delar digitalt baserad förvaltning. En mer tillgänglig offentlig information kan bidra till utvecklingen av ekonomin, men också underlätta vardagen för medborgare och företag.

Det är av stor vikt att det långsiktiga digitala bevarandet stärks inom e-förvaltningen, både för system och enskilda handlingar. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att bevarandeperspektivet beaktas när nya system byggs upp.

Delegationens uppdrag

Allmänt

Regeringen prioriterar e-förvaltningsfrågorna genom att skapa en delegation inriktad på att bl.a. bidra till genomförandet av regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Delegationen ska, så som föreslogs i betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22), i nära samspel med statssekreterargruppen för e-förvaltning, samordna och utveckla det fortsatta arbetet med e-förvaltningen. Delegationen ska också, så som föreslogs i betänkandet Den osynliga infrastrukturen (SOU 2007:47), samordna den offentliga sektorns deltagande i det internationella IT-standardiseringsarbetet avseende e-förvaltning.

Delegationen ska ansvara för samordningen på den myndighetsövergripande nivån. Detta innebär dels samordning av e-förvalt- ningsprojekt som är av strategisk natur, dvs. individuella projekt som påverkar förvaltningens samlade utvecklingsinriktning, dels samordning av de myndigheter som har ett eget ansvar att utveckla ett arbete eller en sektor så att respektive sektor väger in intresset för staten som helhet i sitt utvecklingsarbete.

Delegationen ska ha följande huvuduppdrag.

Utformning av en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning

Utifrån de utgångspunkter som angivits ovan samt de mål som lades fast i handlingsplanen för e-förvaltning, ska delegationen inledningsvis lämna förslag till en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning till regeringen. Strategin ska innehålla

SOU 2012:68

Bilaga 1

uppföljningsbara mål och delmål som ska uppnås på fem års sikt. Delegationen ska i förslaget ange de viktigaste utvecklingsprojekten i statsförvaltningen som behöver prioriteras. Strategin ska innefatta följande områden:

hur samverkan mellan myndigheter, kommuner och landsting samt näringsliv och organisationer kan förbättras och hur ansvaret mellan dessa ska fördelas, bl.a. ska sektorsvisa samverkansansvariga myndigheter föreslås,

hur den offentliga sektorns försörjning av elektroniska legitimationer, dvs. hanteringen av identifiering och underskrifter, bör genomföras i framtiden med utgångspunkt i rapporten Säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar (Verva 2008:12),

hur teknisk samverkansförmåga mellan olika system, s.k. interoperabilitet, kan komma till stånd på förvaltningsgemensam nivå och på sektorsnivå,

hur standardisering och eventuella systemväxlar (växlar för automatisk konvertering mellan standarder och format) bör användas vid utvecklingen av e-förvaltning,

hur den offentliga sektorns utveckling av e-tjänster bör stödja övergången till ny teknik som t.ex. övergången till ”IPv6”, dvs. ett nytt system för tilldelning av Internets IP-adresser,

hur en koncentration av administrativa stödtjänster kan ske inom statsförvaltningen,

hur myndigheterna i framtiden bör driva, utbyta eller köpa och sälja IT-tjänster inom den statliga sektorn samt i samband med tjänsteexport,

hur samverkan kring e-förvaltningsarbete inom sektorer kan främjas,

hur fler e-tjänster för medborgare och företagare kan utvecklas, framför allt sådana tjänster som integrerar flera myndigheters processer i användarvänliga gränssnitt, och hur myndigheters servicenivå för e-tjänster bör regleras samt

hur IT-utvecklingen kan skapa möjligheter till förbättrad service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd, med beaktande av lokala förutsättningar samt medborgares olika behov.

Bilaga 1

SOU 2012:68

Koordinering av arbetet med e-förvaltning

Delegationen ska löpande samla in information om planerade och pågående e-förvaltningsprojekt som är av strategisk natur, dvs. projekt som påverkar förvaltningens samlade utvecklingsinriktning. En utgångspunkt i detta arbete ska vara den rapport som Verva, på uppdrag av regeringen, tog fram på området – 69 myndigheter redovisar 915 strategiska insatser för utveckling av e-förvaltning (Verva 2008:14). Delegationen ska utifrån denna information sammanställa och analysera myndigheternas e-förvaltningsprojekt. Delegationen ska verka för att regeringens förvaltningspolitiska mål vägs in i planeringen och genomförandet av de viktigaste e- förvaltningsprojekten och verka för att dubbelarbete undviks. Delegationen ska årligen redovisa en sammanställning av myndigheternas planerade och pågående e-förvaltningsprojekt samt bedöma om de projekten understöder de förvaltningspolitiska mål som regeringen har satt upp. Delegationen ska vidare i sina rapporter redovisa goda förebilder inom e-förvaltningen.

Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning

Delegationen ska från och med 2010, utifrån de förvaltningspolitiska målen, och de mål som regeringen kan komma att besluta på området, följa upp myndigheternas samlade arbete med e- förvaltning. Arbetets konsekvenser för brukarna ska beskrivas och analyseras.

Indikatorer för uppföljning ska utarbetas. Vid utarbetandet av indikatorer angående service, förvaltningens interna effektivitet och administrativ börda ska samråd ske med Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (TUA). Vad gäller indikatorer på andra områden ska delegationen samråda med andra berörda myndigheter.

Delegationen ska ta fram förslag på metoder för hur planerade besparingar i myndigheternas e-förvaltningsarbete i högre grad kan realiseras och tas till vara.

Koordinering av IT-standardiseringsarbete

Delegationen ska samordna den statliga förvaltningens IT-stan- dardiseringsarbete avseende e-förvaltning. Delegationen ska se till

SOU 2012:68

Bilaga 1

att metod- och expertstöd i IT-standardiseringsfrågor inom den statliga förvaltningen tillhandahålls, också när det gäller begreppsstandarder. Arbetet ska utföras i samverkan med SKL. Samordningen av IT-standardiseringsarbetet ska främja användningen av öppna standarder. Delegationen ska beakta det IT-standardi- seringsarbete som pågår på internationell nivå.

Stöd till regeringen i det internationella arbetet

Delegationen ska bistå regeringen i EU-samarbetet och i det internationella arbetet med frågor om e-förvaltning.

Delegationen ska bistå regeringen vid beredningen av svenska ståndpunkter i EU och andra mellanstatliga organ i ärenden som rör standarder och standardisering på IT-området. Delegationen ska leda och samordna ett IT-standardiseringsråd med företrädare för de viktigaste intressenterna i staten, kommuner och landsting samt i intresseorganisationer och företag. Delegationen ska följa utvecklingen på området och delta i diskussioner och informationsutbyte om frågor som rör det internationella arbetet med standardiseringsfrågor på IT-området. Dessa ärenden kan beröra olika samhällssektorer och delegationens uppdrag kan i denna del komma att beröra frågor som inte enbart avser e-förvaltning.

E-nämndens och Vervas vägledningar och rapporter

Delegationen ska inventera och vid behov utveckla den tidigare E-nämndens och dåvarande Vervas vägledningar och rapporter på det aktuella området.

Uppdragets genomförande

I frågor som rör den strategiska utvecklingen av elektronisk förvaltning ska delegationen löpande rapportera till den interdepartementala arbetsgruppen för elektronisk förvaltning (dnr Fi2007/1981) och vid behov även till statssekreterargruppen för e-förvaltning.

Delegationen ska tillkalla en arbetsgrupp bestående av ansvariga för strategiska e-förvaltningsprojekt, eller motsvarande verksam-

Bilaga 1

SOU 2012:68

hetsutvecklare, som arbetar på myndigheter eller organisationer som deltar i delegationens arbete.

Vid behov ska delegationen även tillkalla en referensgrupp bestående av företrädare för näringsliv, forskare och brukare för att ta del av deras kunskaper och vidgade perspektiv på delegationens arbete.

Det är angeläget att utvecklingsarbetet avseende e-förvaltningen sker i samverkan med SKL. Samarbetet ska inriktas mot att nå en samsyn mellan staten, landsting och kommuner kring strategiskt viktiga e-förvaltningsfrågor. Samverkan ska också ske med näringslivet bl.a. inom standardiseringsarbetet i likhet med vad som anges i Riktlinjerna till statssekreterargruppen för e-förvaltning (Fi2007/1981).

I syfte att koordinera det strategiska e-förvaltningsarbetet och för att stärka pågående reformer inom e-förvaltningen, ska delegationen föra en dialog kring samordning av pågående insatser med berörda myndigheter.

Delegationens arbete ska genomföras i samråd med de myndigheter som har särskilda uppgifter inom IT- säkerhetsområdet, bl.a. MSB samt Post- och telestyrelsen (PTS). Delegationen ska också samråda med MSB i frågor om elektronisk identifiering och underskrift.

Redovisning

Delegationen ska inledningsvis ta fram förslag till en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning som ska lämnas till regeringen senast den 30 september 2009 (Finansdepartementet).

Delegationen ska med början 2010 redovisa sitt arbete till regeringen (Finansdepartementet) senast den 20 mars respektive den 1 oktober varje år.

Ett förslag till hur arbetet kan föras vidare i ett längre perspektiv ska lämnas senast den 20 mars 2014.

En slutredovisning av arbete ska lämnas senast den 31 december 2014.

Delegationen ska, utöver vad som i kommittéförordningen (1998:1474) föreskrivs om konsekvensbedömningar, beskriva konsekvenser för användare av e-tjänster.

Delegationen ska också redovisa till regeringen om den i sitt arbete identifierar regelverk som på ett olämpligt sätt hindrar elek-

SOU 2012:68

Bilaga 1

troniskt informationsutbyte. Vid behov ska delegationen lämna förslag till författningsändringar.

Delegationen ska hålla berörda centrala arbetsorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.

Det är regeringens avsikt att utvärdera delegationens verksamhet innan 2014.

(Finansdepartementet)

Bilaga 2

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till E-delegationen	Dir.
(Fi 2009:01)	2010:32

Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010.

Utvidgning av uppdraget

E-delegationen har tidigare fått i uppdrag att bl.a. koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt. Utöver det ursprungliga uppdraget ges delegationen i uppdrag att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i den lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen som föreslås i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175). Delegationen ska även inom ramen för sitt uppdrag att utveckla vägledningar ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier exempelvis webbforum och bloggar.

E-delegationens ursprungliga uppdrag

Regeringen beslutade den 26 mars 2009 att ge en kommitté i uppdrag att bl.a. koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Ytterligare uppgifter är att koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor och att bistå regeringen i det internationella arbetet på området. Syftet är att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning (dir. 2009:19). Kommittén har antagit namnet E-delegationen (Fi 2009:01).

Bilaga 2

SOU 2012:68

Vidareutnyttjande av offentlig information

Information som samlas in eller framställs av myndigheter har ofta användningsområden utanför den offentliga förvaltningen. Det finns flera exempel på information hos myndigheter som kan användas kommersiellt. Väderinformation kan t.ex. användas för kommersiella vädertjänster och kartinformation och annan geografisk information kan användas för t.ex. GPS-tjänster. Ytterligare ett exempel är den officiella statistiken. Offentlig information från svenska myndigheter vidareutnyttjas sedan länge i betydande omfattning för såväl kommersiella som ideella ändamål. Eftersom svenska myndigheter har betydande informationstillgångar av hög kvalitet i elektronisk form är potentialen för vidareutnyttjande stor.

Det är enligt regeringens mening viktigt att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål.

PSI-direktivet

Europaparlamentet och rådet antog den 17 november 2003 ett direktiv (2003/98/EG) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet)22. Direktivet innehåller en uppsättning minimiregler för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos myndigheter och vissa andra organ. Syftet med direktivet är att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad genom att genomföra ett minimum av harmonisering och anta en allmän ram för villkor för vidareutnyttjande av handlingar som produceras inom den offentliga förvaltningen. Direktivet skulle vara genomfört i medlemsstaterna den 1 juli 2005. Direktivet har delvis genomförts genom förordningen (2008:31) om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter.

I propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) föreslås en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Genom den föreslagna lagen genomförs PSI-direktivet i svensk rätt.

22 EGT L 345, 31.12.2003, s. 90, Celex 32003L0098.

SOU 2012:68

Bilaga 2

Riktlinjer för användning av s.k. sociala medier

E-delegationen redogör i sitt delbetänkande Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) för den ökade internetkompetensen hos medborgare och företag. Myndigheterna har samtidigt börjat använda s.k. sociala medier för att fånga upp användarnas behov i syfte att utveckla sina tjänster. Enligt delegationen bör en sådan utveckling främjas.

Uppdraget

Vidareutnyttjande av information

Delegationen ges i uppdrag att, med utgångspunkt i den föreslagna lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen.

I sitt arbete för att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information ska delegationen verka för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning om goda exempel på hur information kan tillhandahållas. Delegationen ska undersöka hur information praktiskt och tekniskt kan tillhandahållas för automatiserade uttag i de fall uttag i sådan form är tillåtet och den berörda myndigheten har bedömt att utlämnande av informationen i elektronisk form är lämpligt. Delegationen ska i detta arbete särskilt uppmärksamma behovet av skydd för den personliga integriteten. När det gäller frågor om utlämnande av handlingar i elektronisk form ska delegationen dessutom beakta de överväganden och förslag som redovisas i E-offentlighetskommitténs slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet (SOU 2010:4).

I PSI-direktivets artikel 8.2 anges att myndigheterna ska uppmuntras att använda standardiserade licenser. Delegationen ska bedöma på vilka områden och för vilken typ av handlingar sådana standardiserade licenser kan behövas och vilka frågor de bör reglera. Delegationen ska, om den bedömer att det behövs, i samråd med berörda myndigheter utarbeta sådana standardiserade licenser och föreslå hur de ska hanteras i framtiden.

Vidare ska delegationen verka för att myndigheterna på ett ändamålsenligt sätt informerar om vilka handlingar som finns hos myndigheten och som tillhandahålls för vidareutnyttjande.

Bilaga 2

SOU 2012:68

Delegationen ska utveckla former för att tillgängliggöra informationen om handlingar för vidareutnyttjande i en samlad form, t.ex. på en gemensam webbplats. Delegationen ska i detta arbete säkerställa att skyddet för den personliga integriteten kan upprätthållas.

Delegationen ska särskilt uppmärksamma förutsättningarna för mindre och nyetablerade företag att få tillträde till marknaden för offentlig information.

Delegationen ska följa utvecklingen på området och bedöma behovet av ytterligare förvaltningsgemensamma insatser. Delegationen ska utreda om någon myndighet behöver ges stödjande, vägledande, samordnande eller andra uppgifter på området.

Riktlinjer för användning av sociala medier

Delegationen ska inom ramen för sitt uppdrag att utveckla vägledningar även ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier, t.ex. Facebook och Twitter. Delegationen ska i detta arbete särskilt beakta rättsliga aspekter på sådan användning.

Uppdragets genomförande

Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter. Delegationen ska särskilt samråda med Datainspektionen och

Riksarkivet. När det gäller arbetet att främja, leda och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information ska delegationen även samråda med Ekonomistyrningsverket och Statskontoret samt på lämpligt sätt med andra aktörer t.ex. näringslivet.

Delegationen ska inte föreslå ändringar i grundlag.

Arbetet ska redovisas i de rapporter som delegationen enligt sina direktiv ska lämna den 1 mars och den 1 oktober varje år.

(Finansdepartementet)

Bilaga 3

Bakgrundsmaterial

På delegationens webbplats www.edelegationen.se återfinns bland annat följande information:

Delegationens samtliga betänkanden

Vägledningar och riktlinjer

Översikt över strategiska e förvaltningsprojekt

Genomförda och pågående förstudier och projekt

Uppföljning av myndigheternas arbete med e-förvaltning

Förteckning över delegationens ledamöter och experter

Förteckning över delegationens arbetsgrupp och övriga grupper

Kontaktuppgifter till delegationens sekretariat

Remisser och remissyttranden

Statens offentliga utredningar 2012

Kronologisk förteckning

1.Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. U.

2.Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.

3.Skatteincitament för riskkapital. Fi.

4.Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. A.

5.Högskolornas föreskrifter. U.

6.Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. S.

7.Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012

– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. M.

8.Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.

9.Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. A.

10.Läsarnas marknad, marknadens läsare

–en forskningsantologi. Ku.

11.Snabbare betalningar. Ju.

12.Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Ju.

13.En sammanhållen svensk polis. Ju.

14.Ekonomiskt värde och samhällsnytta

–förslag till en ny statlig ägarförvaltning. Fi.

15.Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. M.

16.Att angöra en kulturbrygga – för stöd till nyskapande kultur. Ku.

17.Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. S.

18.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

–den mjuka infrastrukturen på väg. N.

19.Nationella patent på engelska? N.

20.Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. U.

21.Här finns mer att hämta – it-användningen i småföretag. N.

22.Mål för rovdjuren. M.

23.Mindre våld för pengarna. Ku.

24.Likvärdig utbildning

–riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning. U.

25.Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. S.

26.En ny brottsskadelag. Ju.

27.Färdplan för framtiden

–en utvecklad flygtrafiktjänst. N.

28.Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. S.

29.Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Fö.

30.Vital kommunal demokrati. Fi.

31.Sänkta trösklar – högt i tak Arbete, utveckling, trygghet. A.

32.Upphandlingsstödets framtid. S.

33.Gör det enklare! S.

34.Nya påföljder + kort presentation. Ju.

35.Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Ju.

36.Registerdata för forskning. Fi.

37.Kulturmiljöarbete i en ny tid. Ku.

38.Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. M.

39.Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. N.

40.Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. U.

41.Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar

–slutbetänkande. U.

42.Bättre behörighetskontroll. Ändringar

iförordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. S.

43.Konsumenten i centrum

– ett framtida konsumentstöd. Ju.

44.Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. Ju.

45.Kvinnor och barn i rättens gränsland. U.

46.Dammsäkerhet. Tydliga regler och effektiv tillsyn. N.

47.Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter

isocial- och arbetslöshetsförsäkringarna. S.

48.Maritim samverkan. Fö.

49.Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. Ju.

50.Nystartszoner. Fi

51.Utvärdering av IPRED-lagstiftningen. Ju.

52.Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. Fi.

53.AP-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven. Fi.

54.Återvinning av fartyg

– underlag för ratificering av Hong Kongkonventionen. N.

55.En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. Ju

56.Mot det hållbara samhället

–resurseffektiv avfallshantering. M.

57.Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. Ju.

58.Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. Ku.

59.Nya villkor för public service. Ku.

60.Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. Fi.

61.Högre ersättning vid mastupplåtelser. Ju.

62.Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. A.

63.Små företag – stora möjligheter med it. N.

64.Förstärkt försäkringstagarskydd. Fi.

65.Läsandets kultur. Ku.

66.Skatteincitament för forskning och utveckling. Fi.

67.Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Fi.

68.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. N.

Statens offentliga utredningar 2012

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Skadeståndsansvar och försäkringsplikt

vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]

Snabbare betalningar. [11]

Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. [12]

En sammanhållen svensk polis. [13] En ny brottsskadelag. [26]

Nya påföljder + kort presentation. [34]

Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. [35]

Konsumenten i centrum

– ett framtida konsumentstöd. [43] Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott. [44]

Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden. Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv. [49]

Utvärdering av IPRED-lagstiftningen. [51]

En översyn av tryck- och yttrandefriheten. Del 1 och 2. [55]

Tydligare regler om fri rörlighet för EES- medborgare och deras familjemedlemmar. [57]

Högre ersättning vid mastupplåtelser. [61]

Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. [29]

Maritim samverkan. [48]

Socialdepartementet

Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. [6]

Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. [17]

Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. [25

Längre liv, längre arbetsliv. Förutsättningar och hinder för äldre att arbeta längre. [28]

Upphandlingsstödets framtid. [32] Gör det enklare! [33]

Bättre behörighetskontroll. Ändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal. [42]

Harmoniserat inkomstbegrepp. Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. [47]

Finansdepartementet

Skatteincitament för riskkapital. [3]

Ekonomiskt värde och samhällsnytta

– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. [14] Vital kommunal demokrati. [30]

Registerdata för forskning. [36] Nystartszoner. [50]

Bostadstaxering – avveckling eller förenkling. [52]

AP-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven. [53]

Avgifter på väg och elektroniska vägtullsystem. [60]

Förstärkt försäkringstagarskydd. [64]

Skatteincitament för forskning och utveckling. [66]

Förvaltare av alternativa investeringsfonder. [67]

Utbildningsdepartementet

Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. [1]

Högskolornas föreskrifter. [5]

Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. [20]

Likvärdig utbildning

– riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning. [24]

Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar – en preliminär delrapport. [40]

Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor; Kartläggning, analys och förslag till förbättringar

– slutbetänkande. [41]

Kvinnor och barn i rättens gränsland. [45]

Miljödepartementet

Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012

– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. [7]

Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. [15]

Mål för rovdjuren. [22]

Minska riskerna med farliga ämnen! Strategi för Sveriges arbete för en giftfri miljö. [38]

Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering. [56]

Näringsdepartementet

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

– den mjuka infrastrukturen på väg. [18] Nationella patent på engelska? [19]

Här finns mer att hämta – it-användningen i småföretag. [21]

Färdplan för framtiden

– en utvecklad flygtrafiktjänst. [27]

Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen + Bilagedel. [39]

Dammsäkerhet

Tydliga regler och effektiv tillsyn. [46]

Återvinning av fartyg

– underlag för ratificering av Hong Kongkonventionen. [54]

Små företag – stora möjligheter med it. [63]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

– förstärkt samordning av förvaltningsgemensamma tjänster. [68]

Kulturdepartementet

Läsarnas marknad, marknadens läsare

–en forskningsantologi. [10] Att angöra en kulturbrygga

–för stöd till nyskapande kultur. [16]

Mindre våld för pengarna. [23] Kulturmiljöarbete i en ny tid. [37]

Stöd till dagstidningar på samiska och meänkieli. [58]

Nya villkor för public service. [59] Läsandets kultur. [65]

Arbetsmarknadsdepartementet

Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. [4]

Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. [9]

Sänkta trösklar – högt i tak

Arbete, utveckling, trygghet. [31]

Uppsägningstvister. En översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning av arbetstagare. [62]

106 47 Stockholm Tel 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se

ISBN 978-91-38-23808-0 ISSN 0375-250X

Omslag: Elanders Sverige AB