Likvärdig utbildning

– riksrekryterande gymnasial utbildning

för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Slutbetänkande av Utredningen om en flexibel specialskola

Stockholm 2012

SOU 2012:24

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2012

ISBN 978-91-38-23715-1

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 22 april 2010 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur en flexibel specialskola ska kunna införas. Den 22 december 2010 beslutade regeringen att utvidga utredarens uppdrag till att också se över den riksrekry- terande gymnasiala utbildningen för vissa ungdomar med funk- tionsnedsättning. Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspek- tionen förordnades som särskild utredare den 29 april 2010.

Som experter förordnades fr.o.m. den 11 oktober 2010 depar- tementssekreterarna Leo Gumpert, Utbildningsdepartementet, Andreas Hermansson, Finansdepartementet, Lars Nilsson, Social- departementet, Marie Törn, Utbildningsdepartementet och Anders Widholm, Utbildningsdepartementet samt kanslirådet Ulrika Åkerdahl, Utbildningsdepartementet.

Från och med den 24 maj 2011 förordnades kanslirådet Merja Strömberg som expert. Samma dag entledigades departements- sekreterarna Leo Gumpert, Marie Törn och Anders Widholm från uppdraget som experter. Ämnesrådet Gudrun Wirmark, Utbild- ningsdepartementet, förordnades som expert fr.o.m. den 5 sep- tember 2011. Departementssekreteraren Carolina Östgren, Utbild- ningsdepartementet, förordnades som expert fr.o.m. den 8 novem- ber 2011. Kanslirådet Per Eriksson, Utbildningsdepartementet, förordnades som expert fr.o.m. den 31 januari 2012. Kanslirådet Ulrika Åkerdahl entledigades från uppdraget som expert från och med samma dag.

Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 19 maj 2010 föredra- ganden Karin Flemström och fr.o.m. den 1 juni 2010 undervis- ningsrådet Gabriel Brandström. Utredaren Eva Wallberg anställdes som sekreterare fr.o.m. 1 april 2011. Gabriel Brandströms anställ- ning upphörde samma dag och Karin Flemströms upphörde fr.o.m.

den 15 augusti 2011. Undervisningsrådet Hampus Strömberg anställdes som sekreterare för perioden fr.o.m. den 15 september t.o.m. den 30 november och juristen Malin Rothlin anställdes som sekreterare fr.o.m. den 1 december 2011.

Utredningen som antagit namnet Utredningen om en flexibel specialskola överlämnade i mars 2011 delbetänkandet Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans mål- grupp (SOU 2011:30).

Utredningen överlämnar härmed slutbetänkandet Flexibel utbild- ning – riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (SOU 2012:24).

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i april 2012

Ann-Marie Begler

/ Eva Wallberg

Malin Rothlin

Innehåll

Förkortningar.....................................................................			11
Sammanfattning ................................................................			13
Sammanfattning på lättläst svenska.....................................			23
Författningsförslag .............................................................			37
1	Inledning...................................................................		65
1.1	Uppdrag....................................................................................		65
1.2	Utredningens arbete ................................................................		66
1.3	Gammal fråga i ny tid ..............................................................		67
1.4	Utgångspunkter för utredningens arbete ...............................		68
1.5	Begreppen har betydelse..........................................................		70
2	Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra
	rörelsehinder .............................................................		73
2.1	Målgruppen ..............................................................................		73
2.2	Elevutvecklingen vid RgRh .....................................................		75
	2.2.1	Stora regionala skillnader .............................................	75
	2.2.2 Elevantalet minskar vid RgRh......................................		78
2.3	Utbildningen – verksamhet och kvalitet ................................		78
	2.3.1	Studieresultat ................................................................	79
	2.3.2 Vad händer efter RgRh? ...............................................		82
			5

Innehåll SOU 2012:24

	2.3.3	Utbildningens organisering ..........................................	86
	2.3.4	Lärartätheten är hög......................................................	89
	2.3.5 Nästan alla elever har elevassistans ..............................		90
2.4	Habiliteringen – verksamhet och kvalitet...............................		92
	2.4.1 Vad är habilitering vid RgRh? ......................................		93
	2.4.2	Habiliteringens omfattning varierar ............................	95
	2.4.3 Hög personaltäthet inom habiliteringen .....................		96
2.5	Elevhemsboendet – verksamhet och kvalitet..........................		97
	2.5.1 Allt färre elever i boendet .............................................		97
	2.5.2	Mångfacetterad verksamhet .........................................	97
	2.5.3	Personaltätheten är hög ................................................	99
2.6	Förslag till framtida RgRh .....................................................		100
	2.6.1 Behovet av RgRh bedöms minska..............................		100
	2.6.2	Målgruppen förtydligas ..............................................	102
	2.6.3 Den särskilda bestämmelsen om långsammare
		studietakt tas bort .......................................................	106
	2.6.4 Reglerna om specialinriktad ämnesplan tas bort.......		108
3	Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet,
	hörselskada, dövblindhet eller språkstörning................		111
3.1	RGD/RGH:s målgrupper ......................................................		111
	3.1.1 Ungdomar med dövhet och hörselskada ...................		112
	3.1.2	Ungdomar med dövblindhet ......................................	112
	3.1.3	Ungdomar med språkstörning ...................................	113
3.2	Elevutveckling ........................................................................		115
3.3	Elever från hela landet............................................................		120
3.4	Utbildningen – verksamhet och kvalitet...............................		122
	3.4.1	Studieresultat...............................................................	123
	3.4.2 Antalet studieår varierar mellan de olika
		elevgrupperna ..............................................................	129
	3.4.3 Hög frånvaro påverkar möjligheterna att nå
		målen............................................................................	130
	3.4.4 Avbrott sker av olika anledningar ..............................		133
	3.4.5 Vad händer efter RGD/RGH?...................................		133
	3.4.6	Utbildningens organisering ........................................	136
	3.4.7	Personal och personaltäthet .......................................	138
6

SOU 2012:24 Innehåll

	3.4.8 Anpassning, teknik och hjälpmedel...........................		140
	3.4.9 Elever om utbildningen vid RGD/RGH...................		141
3.5	Förslag om en tvåspråkig riksgymnasieutbildning ..............		141
	3.5.1 Rätt till den riksrekryterande utbildningen
		regleras i skollagen......................................................	141
	3.5.2 Tydligare målgrupp och ett mer samlat uppdrag......		143
	3.5.3 Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne för
		elever som tillhör målgruppen för RgT.....................	148
	3.5.4 Bestämmelsen om nödvändiga avvikelser från
		styrdokumenten tas bort............................................	150
	3.5.5 Den särskilda bestämmelsen om förlängning av
		utbildningstiden tas bort ............................................	151
3.6	Elevboende .............................................................................		152
3.7	Fritidsverksamhet ..................................................................		157
4	Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan för
	vissa ungdomar med ytterligare funktionsnedsättning...		159
4.1	Målgrupp ................................................................................		159
4.2	Elevutveckling ........................................................................		161
4.3	Utbildningen – verksamhet och kvalitet ..............................		162
	4.3.1 Utbildning huvudsakligen på individuella
		program .......................................................................	162
	4.3.2	Hög personaltäthet.....................................................	163
4.4	Förslag till riksrekryterande gymnasiesärskola....................		164
	4.4.1 Rätt till riksrekryterande utbildning regleras i
		skollagen......................................................................	164
	4.4.2 Målgrupperna definieras i skollagen ..........................		165
	4.4.3 Behov av anpassade ämnes- och kursplaner ..............		168
4.5	Boende i elevhem och omvårdnad i boendet........................		170
	4.5.1 Merparten av eleverna bor på elevhem ......................		170
	4.5.2	Personaltätheten är hög..............................................	171
	4.5.3 Förslag om rätt till boende för vissa elever ...............		171
4.6	Elevresor .................................................................................		172

7

Innehåll SOU 2012:24

5	Antagningsprocessen ................................................		173
5.1	Dagens antagningsprocess .....................................................		173
	5.1.1	Antagningen till RgRh................................................	173
	5.1.2	Antagningen till RGD/RGH .....................................	174
	5.1.3	Antagningen till Rgsär ................................................	175
5.2	Förslag till en enhetligare antagningsprocess .......................		176
	5.2.1	Gemensamt beslutsorgan ...........................................	177
	5.2.2 Prövning av ansökan om utbildning ..........................		179
	5.2.3 Prövning av rätt till boende ........................................		183

6	Ansvar för finansiering ..............................................		187
6.1	Dagens kostnader och finansiering .......................................		187
6.2	Förslag till en mer likvärdig finansiering ..............................		190
	6.2.1	Utbildningen ...............................................................	191
	6.2.2	Habiliteringen .............................................................	198
	6.2.3	Elevboende ..................................................................	201
	6.2.4	Resor ............................................................................	209
	6.2.5	Sammantaget ...............................................................	211
7	Styrning och avtal.....................................................		215

7.1 Övergripande om styrningen av den riksrekryterande

	gymnasiala verksamheten.......................................................	215
7.2	Dagens avtal och överenskommelser ....................................	218
7.3	Tidigare utredningar och förslag ...........................................	222
7.4	En tydligare och mer samordnad styrning med avtal..........	223
7.5	Avtalens utformning ..............................................................	228
7.6	Utökat ansvar för SPSM ........................................................	232
8	Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän..233
8.1	Kommunala och fristående alternativ ...................................	233
	8.1.1 Gymnasieutbildning för elever med svåra
	rörelsehinder................................................................	233

8

SOU 2012:24	Innehåll
8.1.2 Gymnasieutbildning för elever med dövhet,
hörselskada eller språkstörning..................................	237
8.1.3 Gymnasiesärskoleutbildning för elever med
utvecklingsstörning i kombination med
ytterligare funktionsnedsättning ...............................	240

8.2 Förslag om utvecklat statligt stöd till kommunala och

	fristående skolhuvudmän.......................................................			242
	8.2.1 Förstärkt och förlängd tidsbegränsad satsning.........			242
	8.2.2 Aktivare roll för Specialpedagogiska
			skolmyndigheten ........................................................	247
	8.2.3 SIS-anlaget bör ses över..............................................			250
9	Konsekvenser av förslagen.........................................			253
9.1	Ekonomiska konsekvenser ....................................................			253
	9.1.1		Kostnadskonsekvenser för den riksrekryterande
			utbildningen ................................................................	253
	9.1.2 Utvecklat statligt stöd till kommunala och
			fristående huvudmän ..................................................	257
	9.1.3		Sammantaget över tid .................................................	258
9.2	Konsekvenser för den unga ...................................................			259
9.3	Den kommunala självstyrelsen..............................................			260
9.4	Övriga konsekvenser .............................................................			260
10	Författningskommentar .............................................			261
Litteratur ........................................................................				275
Bilagor
Bilaga 1		Kommittédirektiv 2010:47..............................................		281
Bilaga 2		Tilläggsdirektiv 2010:48..................................................		291
Bilaga 3 Internationella deklarationer och överenskommelser ..				297
Bilaga 4 Kostnader och finansiering.............................................				299
Bilaga 5 Kostnadskonsekvenser för den riksrekryterande
	gymnasiala utbildningen ........................................................			317
				9

Förkortningar

ADHD	Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder
AKK	Alternativ och kompletterande kommunikation
ALL	Arbetsordning för Nämnden för mottagande i
	specialskolan och för Rh-anpassad utbildning
CI	Cochleaimplantat
CP	Cerebral pares
CSN	Centrala Studiestödsnämnden
DAISY	Digital Accessible Information System (Digitalt
	Anpassat InformationsSYstem)
dir.	direktiv
Dnr	diarienummer
EU	Europeiska unionen
FB	föräldrabalken
FN	Förenta nationerna
LSS	lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
	funktionshindrade
prop.	proposition
ref.	referat
RGD	Riksgymnasiet för döva
RGH	Riksgymnasiet för hörselskadade
RgRh	Riksrekryterande Rh-anpassad utbildning

11

Förkortningar

SOU 2012:24

Rgsär D/H	Riksrekryterande	gymnasiesärskoleutbildning	för
	ungdomar med utvecklingsstörning i kombination
	med dövhet eller hörselskada
RgsärT	Riksrekryterande	gymnasiesärskoleutbildning	för

	tvåspråkiga
RgT	Riksgymnasiet för tvåspråkiga
Rh	rörelsehinder
RÅ	Regeringsrättens årsbok
SCB	Statistiska centralbyrån
SKOLFS	Skolverkets författningssamling
SFB	socialförsäkringsbalken
SFS	Svensk författningssamling
SIS	Särskilda insatser på skolområdet
SOU	Statens offentliga utredningar
SPSM	Specialpedagogiska skolmyndigheten
SÖ	Sveriges internationella överenskommelser
UbU	Utbildningsutskottet
UNESCO	United Nations Educational, Scientific and
	Cultural Organization

12

Sammanfattning

Med anledning av utredningens ursprungliga uppdrag1 över- lämnades i mars 2011 delbetänkandet Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30). Enligt utredningens tilläggsdirektiv2 ska utredningen nu se över den riksrekryterande gymnasiala utbildningen för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar. De utbildningar som avses är den Rh-anpas- sade gymnasieutbildningen i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå för elever med svåra rörelsehinder (RgRh), gymnasie- utbildningen för elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet och språkstörning i Örebro (RGD/RGH) samt utbildningen för elever med dövhet och hörselskada i Örebro kommuns gymnasiesärskola (Rgsär D/H).

Utgångspunkter

Alla ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet i delaktighet och gemenskap med andra. Det gäller oberoende av om eleven får sin utbildning i hemkommunens skola, i en annan kom- muns eller i en fristående skola, eller om eleven går på en riks- rekryterande utbildning. Ungdomar med funktionsnedsättning ska i första hand ges möjlighet att få sin utbildning i eller i anslutning till sin hemkommun, med möjlighet att bo hemma med sin familj. För en liten grupp ungdomar med svåra funktionsnedsättningar låter sig detta inte alltid göras med en tillfredsställande kvalitet. Riksrekryterande gymnasie- eller gymnasiesärskola för elever med vissa funktionsnedsättningar blir då ett alternativ som dock endast bör användas när det finns särskilda skäl. En ungdom med funk- tionsnedsättning ska dessutom som andra ungdomar ha möjlighet att välja skola. Utgångspunkten ska vara den unga personens bästa.

1 Dir. 2010:47 (se bilaga 1).

2 Dir. 2010:137 (se bilaga 2).

13

Sammanfattning

SOU 2012:24

Regelverkets struktur skiljer sig mellan de olika riksrekryte- rande gymnasiala utbildningarna för elever med vissa funktionsned- sättningar. Det som för vissa målgrupper regleras i lag, regleras för andra i förordning och för ytterligare andra endast i avtal. Utred- ningens ambition är att rätt sak ska regleras på rätt ställe och att det ska ske på ett likartat sätt för de olika verksamheterna. Vidare ska ansvaret för att finansiera den riksrekryterande verksamheten inte innebära att det är mer förmånligt för en kommun att ha en ung- dom vid någon av de riksrekryterande gymnasiala utbildningarna än i den egna gymnasie- eller gymnasiesärskolan. Det ska inte finnas ekonomiska incitament för kommunen att avstå från att investera i en anpassad studiemiljö av hög kvalitet i hemkommunen.

Dagens riksrekryterande gymnasiala verksamhet har goda förutsättningar för hög kvalitet

Samtliga riksrekryterande gymnasiala utbildningar har goda för- utsättningar att erbjuda en hög kvalitet. Det gäller för utbildning, boende och omvårdnad i boendet samt, i förekommande fall, habilitering. I mycket beror detta på att det handlar om resurs- starka verksamheter med anpassad miljö, hög personaltäthet och personal som kompetensutvecklas.

Studieresultaten vid RgRh är sämre än i gymnasieskolan gene- rellt. Detta måste dock bedömas mot bakgrund av att eleverna i många fall har stora studiesvårigheter till följd av sina funk- tionsnedsättningar. Andelen elever som från början saknat behörig- het till gymnasieskolan är hög. Det är inte heller så vanligt att ursprungligt obehöriga elever uppnår behörighet till gymnasie- skolan under utbildningstiden, även om det förekommer. Få elever från RgRh studerar vidare. Att alltför få får arbete efter studierna kan i stor utsträckning förklaras av hur arbetsmarknaden fungerar.

Även om studieresultaten vid RGD/RGH är sämre än i gymnasie- skolan generellt bedöms utbildningen bidra positivt till elevernas kun- skapsutveckling. Andelen elever som från början saknat behörighet till gymnasieskolan är hög. Andelen som uppnår behörighet till nationellt program under studierna måste dock anses vara en fram- gång. Relativt många elever läser vidare i någon form. Uppgifter om tidigare elevers inkomster indikerar att deras etablering på arbets- marknaden inte skiljer sig särskilt från den för andra ungdomars. Det framgår inte av uppgifterna om eleven har lönebidrag eller annat stöd.

14

SOU 2012:24

Sammanfattning

Inom samtliga riksrekryterande verksamheter finns utvecklings- områden som bör tas upp i samband med att nya avtal sluts mellan stat och anordnande kommuner.

Rätt till utbildningen och tydligare målgrupper

Utredningen bedömer att det finns ett fortsatt behov av riks- rekryterande gymnasial utbildning för en liten grupp elever i de aktuella målgrupperna. Det ska framgå tydligt av skollagen att elever som tillhör utbildningarnas målgrupper har rätt till utbild- ningen. I dag gäller det endast för RgRh. Målgrupperna ska samti- digt förtydligas.

För utbildningen vid RgRh ska det sammansatta behovet av en Rh-anpassad gymnasieutbildning och av en omfattande habilitering på skoltid definiera målgruppen. Med nuvarande bestämmelser framgår inte att elevens behov av habilitering ska vara omfattande. Vissa elevers behov av boende i elevhem och omvårdnad i boendet ska inte som i dag ingå i definitionen av målgruppen utan rätten till boende och omvårdnad i boendet för vissa elever vid RgRh ska regleras i särskild ordning (se nedan).

Målgruppen för det tvåspråkiga riksgymnasiet (RgT) föreslås vara ungdomar med dövhet och hörselskada med behov av en tecken- språkig undervisningsmiljö, ungdomar med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation samt elever med döv- blindhet. Dagens uppdelning på antingen RGD eller RGH är enligt utredningen otidsenlig. Andelen elever som har både talad svenska och teckenspråk som undervisningsspråk ökar i dag vid de regionala specialskolorna, vilket bör återspeglas även vid RgT. Den lilla grupp elever med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation ska ha möjlighet att få sin utbildning vid RgT, på motsvarande sätt som dessa elever får det vid de regionala specialskolorna. För elever med hörselskada och elever med grav språkstörning som inte tillhör målgruppen behövs kraftfulla insatser för att stödja etableringen av anpassade utbild- ningsmiljöer lokalt och regionalt.

Målgruppen för den tvåspråkiga riksrekryterande gymnasiesär- skolan (RgsärT) ska vara ungdomar med utvecklingsstörning och dövhet eller hörselskada som har behov av en teckenspråkig under- visningsmiljö, ungdomar med utvecklingsstörning och grav språk- störning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation

15

Sammanfattning

SOU 2012:24

samt elever med utvecklingsstörning och dövblindhet. Dessutom föreslås att målgruppen ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med synskada och ytterligare funktionsnedsättning ska tas emot vid en riksrekryterande gymnasiesärskola (RgsärSyn). Det handlar här om en ytterst liten elevgrupp med mycket sam- mansatta och komplexa behov.

Särskilda bestämmelser för utbildningen bör undvikas

Det är en fråga om likvärdighet att de bestämmelser som behövs för att anpassa utbildningen för elever med funktionsnedsättning ska kunna tillämpas oberoende av vilken skola eleven går i. Sär- skilda bestämmelser för den riksrekryterande utbildningen bör därför undvikas så långt som möjligt.

För RgRh föreslås därför att bestämmelsen om långsammare studietakt och bestämmelsen om specialinriktad ämnesplan ska tas bort. För RgT föreslås att bestämmelsen som i dag gäller för RGD/RGH om förlängd utbildningstid och bestämmelsen om att Skolverket får meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för nationella program ska tas bort.

I stället ska liksom för andra elever i målgrupperna de generella bestämmelserna i gymnasieförordningen (2010:2039) om stöd- åtgärder tillämpas vid RgRh och RgT. Det gäller till exempel bestämmelserna om reducerat program och om förlängd under- visning samt bestämmelsen om individuellt anpassat program liksom den generella bestämmelsen i skollagen (2010:800) om att det vid betygssättningen får bortses från enstaka delar av kunskaps- kraven om det finns särskilda skäl för detta.

Särskilda gymnasiegemensamma ämnen tillgängliga för alla i målgrupperna för RgT och RgsärT

Utredningen föreslår att teckenspråk ska förekomma som gym- nasiegemensamt ämne på alla nationella program som anordnas vid RgT. Kurser i svenskt teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska kunna ersätta en eller flera kurser i studievägen, med undantag för kurser i svenska. I stället för svenska eller svenska som andra- språk och engelska ska elever vid RgT som gymnasiegemensamt

16

SOU 2012:24

Sammanfattning

ämne kunna läsa enligt de kursplaner som i dag benämns svenska för döva respektive engelska för döva. Bestämmelserna om gym- nasiegemensamma ämnen ska även få tillämpas för elever som till- hör målgruppen för RgT, men som går i en annan gymnasieskola. Skolverket föreslås få i uppdrag att anpassa ämnes- och kursplan- erna till målgruppen för RgT och ge dem i förhållande till mål- gruppen mer adekvata benämningar.

Vidare föreslås att Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram kurs- planer för gymnasiesärskolan i svenskt teckenspråk, svenska för tecken- språkiga och engelska för teckenspråkiga samt att dessa ämnen på mot- svarande sätt som för gymnasieskolan ska få ersätta gymnasiesärskole- gemensamma ämnen vid RgsärT samt för elever som tillhör mål- gruppen för RgsärT, men som går i en annan gymnasiesärskola.

Rätt till boende och omvårdnad i boendet

Det ska framgå av skollagen att elever som tagits emot vid RgRh respektive vid Rgsär, om de behöver det, ska ha rätt till boende och omvårdnad i boendet. I dag framgår det indirekt för elever vid RgRh.

Frågor om anordnandet av boende för elever vid RgRh, RgT och Rgsär ska regleras i avtal mellan staten och den anordnande kom- munen. Det innebär att det är genom avtal staten ser till att det finns ett boende för elever vid de riksrekryterande utbildningarna.

En enhetligare antagningprocess

Beslutsprocessen vid mottagande och antagning ska så långt möjligt vara enhetlig för RgRh, RgT och Rgsär. Dagens nämnd för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning föreslås svara för prövningen av målgruppstillhörighet för såväl RgRh, RgT som Rgsär. Mot bakgrund av att uppdraget utvidgas föreslås att nämnden ska heta Nämnden för mottagande i specialskolan och till gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsätt- ning.

Nämnden ska utöver att besluta om rätten till utbildning vid RgRh respektive RgT även pröva om eleven uppfyller de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan. Nämnden ska också besluta om rätten till utbildning vid Rgsär och därvid även pröva om eleven

17

Sammanfattning

SOU 2012:24

tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Nämnden ska vidare få fatta beslut om rätt till boende och omvårdnad i boendet för elever vid RgRh och vid Rgsär.

Anordnande kommun ska pröva behörigheten till och svara för mottagande och antagning till sökt program för RgRh och RgT samt svara för mottagande och antagning till Rgsär. Dagens sär- skilda urvalsregel vid RGD/RGH om att företräde ska ges till den som har störst behov ska tas bort. Bestämmelsen har enligt uppgift aldrig tillämpats.

Ett beslut i nämnden om rätt till utbildning vid RgRh, RgT eller Rgsär och ett beslut om rätt till boende och omvårdnad i boendet vid RgRh eller Rgsär ska kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Anordnande kommuns beslut ska kunna över- klagas till Skolväsendets överklagandenämnd på samma villkor som för annan utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

En mer likvärdig finansiering

Ansvaret för att finansiera kostnaderna för elever vid den riks- rekryterande gymnasiala utbildningen är i dag delat mellan elever- nas hemkommuner, landstingen, staten och, för elever vid Rgsär, i vissa fall eleven eller elevens vårdnadshavare. Staten står för en stor del av finansieringen. Skillnaderna i hur stor del staten svarar för varierar dock mellan dagens olika riksrekryterande verksamheter. Utredningen föreslår en mer likvärdig finansiering mellan de olika verksamheterna RgRh, RgT och Rgsär. Huvudprincipen föreslås vara att staten ska svara för merkostnader som uppstår till följd av att eleverna går på just en riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med vissa funktionsnedsättningar. Det innebär att huvud- principen är att

hemkommunerna ska stå för utbildningskostnaderna,

landstingen ska finansiera habiliteringen,

staten ska stå för elevboende och, i förekommande fall, omvård- nad i boendet,

staten ska stå för elevers resor till och från studieorten för de elever som är tillfälligt boende och

hemkommunerna ska stå för elevernas dagliga resor på studie- orten.

18

SOU 2012:24

Sammanfattning

Från huvudprincipen föreslås några undantag. Hemkommunerna föreslås exempelvis på motsvarande villkor som för gymnasieskolan i övrigt betala inackorderingsbidrag för boende elever vid RgT. För elever med boende och omvårdnad i boendet vid RgRh föreslås att hemkommunerna ska stå för ett verksamhetsbidrag motsvarande kostnaderna för 20 timmars personlig assistans i veckan under terminstid. Elever som tillhör målgruppen för RgRh bedöms ha behov av sådan assistans om de bott hemma. För Rgsär föreslås att hemkommunerna ska stå för ett belopp motsvarande högst 20 tim- mars personlig assistans i veckan för boende och omvårdnad i boendet. Elever som tillhör målgruppen för Rgsär bedöms i de flesta fall ha behov av personlig assistans om de bott hemma. Elever med lättare utvecklingsstörning bedöms dock inte alltid ha ett sådant omfattande behov. Eleven eller elevens vårdnadshavare föreslås stå för en kostavgift, som inte ersätts med bidrag. Detta är en kostnad eleven eller elevens vårdnadshavare skulle haft om eleven bott hemma. Det statliga Rg-bidraget föreslås i vissa fall även fortsatt kunna svara för kostnader för dagliga resor för elever vid RgRh och RgT.

Dessutom bör det vara möjligt att avtala om ersättningar till de anordnande kommunerna för vissa overheadkostnader för riksgym- nasieverksamheten, kompensation för påtagliga extra kostnader på grund av överrepresentation av elever i verksamheten folkbokförda i den anordnande kommunen samt särskilt bidrag för elever med dövblindhet.

Med ett undantag föreslås statens ersättningar samlas hos SPSM. Undantaget gäller Rg-bidraget som föreslås vara ett fortsatt ansvar för Centrala studiestödsnämnden (CSN).

En tydligare och mer samordnad styrning med avtal

SPSM ska för staten svara för avtalen med de anordnande kom- muner som regeringen bestämmer. I uppdraget ska även ingå att följa upp avtalen med avseende på såväl resursanvändning som verksamheternas kvalitet.

Avtalen med de kommuner som anordnar riksrekryterande gymnasial utbildning ska avse utbildning, boende samt, i före- kommande fall, habilitering och omvårdnad i boendet. Det ska också framgå att kommunen är fri att, om man anser det lämpligt, i sin tur sluta avtal med annan huvudman att svara för boende och

19

Sammanfattning

SOU 2012:24

omvårdnad i boendet samt habilitering och på vilka villkor detta kan ske.

Förslagen innebär ett utökat ansvar för SPSM.

Förstärkt statligt stöd till kommunala och fristående skolhuvudmän

Den tidsbegränsade nationella samordnare som föreslås i utred- ningens delbetänkande för åren 2012–2014 föreslås få ett utvidgat uppdrag att omfatta utbildning även i gymnasieskolan och gymnasie- särskolan för elever med svåra rörelsehinder, dövhet, hörselskada, döv- blindhet och grav språkstörning. Ytterligare medel föreslås med totalt 137 miljoner kronor för perioden 2014–2016. I satsningen ska ingå

ett statsbidrag på totalt 30 miljoner kronor med krav på med- finansiering för kvalitetshöjande åtgärder inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, t.ex. personalförstärkningar, kompetens- höjande åtgärder, utveckling av pedagogiska metoder, etc; kvalitets- höjande insatser som syftar till en ökad samverkan mellan skola och habilitering bör prioriteras,

ett statsbidrag på totalt 9 miljoner kronor för fortbildning i teckenspråk på akademisk nivå för lärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med grundläggande kunskaper i ämnet samt

ett statsbidrag på totalt 90 miljoner kronor för att stödja etabler- ingen av lokala eller regionala anpassade undervisningsmiljöer i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för elever med svåra rörelsehinder, dövhet, hörselskada, dövblindhet och grav språk- störning; i uppdraget ska ingå att identifiera lämpliga orter och lämpliga skolhuvudmän, att aktivt verka för att verksamhet etableras samt att fördela bidraget utifrån tydliga kriterier.

SPSM föreslås dessutom få medel för att möta de lokala och regionala insatserna med förstärkta nationella utvecklingsinsatser för den gymnasiala nivån, främst avseende undervisning i språk för elever som använder teckenspråk samt för utbildning av elever med svåra rörelsehinder i kombination med ytterligare funktionsned- sättningar och för elever med grav språkstörning. Statskontoret föreslås få i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att effektivisera verksamheten i syfte att frigöra resurser för utvecklingsinsatser.

Som del av utvecklingsarbetet bör möjligheterna undersökas att göra bland annat de riksrekryterande utbildningarnas kunskap om

20

SOU 2012:24

Sammanfattning

utbildning av elever i de berörda målgrupperna tillgänglig för andra skolhuvudmän och andra elever.

Ekonomiska konsekvenser

Sammantaget beräknas förslagen innebära ökade kostnader för kommuner och landsting med 116 miljoner kronor och minskade kostnader för staten med 128 miljoner kronor. Utredningen föreslår att den tidsbegränsade satsningen ska finansieras med delar av statens minskade kostnader. Därigenom återförs medlen till kommunsektorn och kommer under en period stanna kvar inom området utbildning för ungdomar med funktionsnedsättning. De permanent minskade kostnaderna med 12 miljoner kronor per år ska tillföras SPSM för främst ovan nämnda nationella utvecklings- insats.

Genom utredningens förslag till tidsbegränsad satsning omför- delas således under perioden 2014–2016 resurser från att stödja vissa kommuner genom bidrag till den riksrekryterande utbild- ningen till att stödja fler kommuner med insatser för elever i mål- grupperna. Vissa medel förs också till kommunsektorn via det generella statsbidraget. Från och med 2017 ska kommuner och landsting ersättas fullt ut via det generella statsbidraget.

21

Sammanfattning på lättläst svenska

Utredningen har undersökt

den riksrekryterande gymnasiala utbildningen för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar.

Utredningen har undersökt

den Rh-anpassade gymnasieutbildningen i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå

för elever med svåra rörelsehinder. Utbildningen förkortas med RgRh.

Utredningen har undersökt gymnasieutbildningen för elever med dövhet,

hörselskada, dövblindhet och språkstörning i Örebro. Utbildningen förkortas med RGD/RGH.

Utredningen har också undersökt utbildningen för elever med dövhet

eller hörselskada i Örebro kommuns gymnasiesärskola. Utbildningen förkortas med Rgsär D/H.

Det här har utredningen tänkt på

Alla ungdomar i Sverige

har rätt till lika bra utbildning antingen om eleven får sin utbildning i hemkommunens skola,

i en annan kommuns skola eller i en fristående skola,

eller om eleven går på en riksrekryterande skola.

23

Sammanfattning på lättläst svenska

SOU 2012:24

Ungdomar med funktionsnedsättning ska alltid om det går

kunna få sin utbildning i sin egen hemkommun

eller nära sin hemkommun,

så att de kan bo kvar hemma med sin familj. Men för en liten grupp ungdomar

med svåra funktionsnedsättningar kanske inte det går.

Då ska de ungdomarna gå

i Riksrekryterande gymnasieskola eller gymnasiesärskola

för elever med vissa funktionsnedsättningar. Men bara när det finns särskilda skäl.

En ungdom med funktionsnedsättning

ska som andra ungdomar kunna välja skola. Man ska alltid tänka på

vad som är bäst för den unga personen.

Reglerna är idag olika

hos de olika riksrekryterande gymnasiala skolorna. För några elever finns lagar,

för andra elever finns förordningar och för vissa elever bara avtal.

Utredningen vill att de olika verksamheterna ska ha likadana regler för alla elever.

Utredningen vill inte heller

att en kommun ska kunna spara pengar på att ha en ungdom

vid någon av de riksrekryterande gymnasiala skolorna

istället för i kommunens egna gymnasie- eller gymnasiesärskola.

24

SOU 2012:24

Sammanfattning på lättläst svenska

Dagens riksrekryterande gymnasiala verksamhet ska kunna ge bra undervisning

Alla riksrekryterande gymnasiala utbildningar ska kunna ge bra utbildning,

bra boende

och bra omvårdnad i boendet och om det behövs,

även bra habilitering.

Utbildningarna har mycket pengar, anpassad miljö,

mycket personal

och personal som hela tiden får lära sig mer.

Men eleverna lär sig inte lika mycket som elever från andra gymnasieskolor. Då ska man också tänka på

att eleverna ofta har svårt att studera eftersom de har stora funktionsnedsättningar.

Många av eleverna vid RgRh har inte haft behörighet

att söka till gymnasieskolans nationella program. De flesta av eleverna vid RgRh

kommer heller inte

att få behörighet till gymnasieskolans nationella program under utbildningstiden,

även om några klarar det.

Få elever från RgRh studerar vidare efter gymnasiet.

Få elever får arbete efter studierna.

Även om eleverna vid RGD/RGH lär sig mindre

än elever i gymnasieskolan

tycker utredningen att utbildningen vid RGD/RGH är bra för eleverna.

Många av eleverna

har från början saknat behörighet till gymnasieskolan

25

Sammanfattning på lättläst svenska

SOU 2012:24

men får behörighet till nationellt program medan de studerar.

Det tycker utredningen är bra.

Ganska många av eleverna läser vidare i någon form. De har inte svårare eller lättare att få arbete

om man jämför med andra ungdomar.

I alla gymnasieskolorna finns sådant som kan bli bättre och som man ska prata om

när skolorna skriver nya avtal mellan staten och kommunen som ordnar utbildningen.

Rätt till utbildning

och tydligare målgrupper

Utredningen tycker

att riksrekryterande gymnasial utbildning fortfarande behövs för en liten grupp elever. Skollagen ska ha tydliga regler

som säger att elever som tillhör utbildningarnas målgrupper har rätt till utbildningen.

Elever som behöver Rh-anpassad utbildning och mycket habilitering

ska få utbildning vid RgRh. Dagens regler säger inte tydligt

att eleven ska ha stora behov av habilitering.

Det ska finnas särskilda regler

för rätten till boende och omvårdnad i boendet för vissa elever vid RgRh.

Det tvåspråkiga riksgymnasiet, RgT,

ska vara för ungdomar med dövhet och hörselskada som har behov av en teckenspråkig skola.

RgT ska också vara för ungdomar med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk

för att kunna tala med andra

och för ungdomar med dövblindhet. Utredningen tycker att dagens uppdelning

26

SOU 2012:24

Sammanfattning på lättläst svenska

på antingen RGD eller RGH är gammaldags. Allt fler elever använder idag både talad svenska och teckenspråk i undervisningen

vid de regionala specialskolorna.

Det ska de kunna få även vid RgT, tycker utredningen.

Den lilla grupp elever med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk

ska kunna få sin utbildning vid RgT, på samma sätt

som de ska kunna få det

vid den regionala specialskolan.

För elever med hörselskada

och elever med grav språkstörning behöver man göra mycket

för att det ska finnas anpassade utbildningar i kommunerna.

De elever som ska få gå

den tvåspråkiga riksrekryterande gymnasiesärskolan, RgsärT, ska vara ungdomar med utvecklingsstörning

som också har dövhet eller hörselskada

och som har behov av en teckenspråkig skola och ungdomar med grav språkstörning

som är beroende av teckenspråk för att kunna tala med andra. RgsärT ska också vara

för elever med dövblindhet.

Utredningen föreslår också

att ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med synskada

och ytterligare funktionsnedsättning

ska gå i en riksrekryterande gymnasiesärskola, RgsärSyn. De är en mycket liten elevgrupp

med mycket olika och svåra behov.

27

Sammanfattning på lättläst svenska

SOU 2012:24

Ta bort särskilda bestämmelser för utbildningen

Reglerna för att anpassa utbildningen ska vara lika

för alla elever med funktionsnedsättning vilken skola eleverna än går i.

Därför ska det inte finnas så många särskilda bestämmelser för de riksrekryterande skolorna.

Utredningen föreslår att ta bort bestämmelsen om långsammare studietakt

och bestämmelsen om specialinriktad ämnesplan för RgRh.

Utredningen föreslår att man ska ta bort bestämmelsen om förlängd utbildningstid för RgT.

Utredningen förslår också att ta bort bestämmelsen

om att Skolverket får meddela avvikelser från läroplanen, examensmålen,

ämnesplanerna och poängplanen för nationella program.

I stället ska RgRh och RgT

följa bestämmelserna i gymnasieförordningen om stödåtgärder. Det gäller till exempel bestämmelserna

om reducerat program

och om förlängd undervisning. Det gäller också bestämmelsen om individuellt anpassat program.

Det finns också en bestämmelse i skollagen om att läraren i särskilda fall

inte behöver sätta betyg på en del av kursen

som eleven på grund av sin funktionsnedsättning inte kan genomföra.

28

SOU 2012:24

Sammanfattning på lättläst svenska

Särskilda gymnasiegemensamma ämnen för alla i målgrupperna för RgT och RgsärT

Utredningen föreslår

att teckenspråk ska finnas som gemensamt ämne

på alla nationella program som RgT ordnar. Kurser i svenskt teckenspråk

som gemensamt ämne ska kunna ersätta

en eller flera kurser utom kurser i svenska.

I stället för svenska

eller svenska som andraspråk och engelska

ska elever vid RgT som gemensamt ämne kunna läsa det

som i dag kallas svenska för döva eller engelska för döva.

Bestämmelserna om gemensamma ämnen i gymnasiet ska även gälla för elever

som tillhör målgruppen för RgT,

men som går i en annan gymnasieskola.

Utredningen föreslår att myndigheten Skolverket ska anpassa kursplanerna till målgruppen för RgT och även ge kursplanerna nya namn.

Utredningen föreslår också att myndigheten Skolverket ska ta fram kursplaner

för gymnasiesärskolan i svenskt teckenspråk, svenska för teckenspråkiga

och engelska för teckenspråkiga. Dessa ämnen ska ersätta gemensamma ämnen vid RgsärT

samt för elever som tillhör målgruppen för RgsärT, men som går i en annan gymnasiesärskola.

29

Sammanfattning på lättläst svenska

Boende och omvårdnad i boendet

rätt för vissa elever vid RgRh och Rgsär

Skollagen ska tydligt säga

att elever som tagits emot vid RgRh och vid Rgsär ska ha rätt till boende

och omvårdnad i boendet om de behöver det.

Regeringen ska få besluta om regler för vilka elever som har rätt till

ett sådant boende.

Regler för boende för elever vid RgRh, RgT och Rgsär ska skrivas i avtal

mellan staten och de den anordnande kommunen. Staten kan då genom avtalet

se till att det finns ett boende

för elever vid de riksrekryterande utbildningarna.

Mer lika regler för eleverna

När man beslutar

om vilka elever som ska få gå i skolan

ska reglerna vara lika för RgRh, RgT och Rgsär. Den nämnd som idag beslutar om

att emot elever i specialskolan och till RgRh ska också besluta om

att ta emot elever till RgRh, RgT som Rgsär.

Eftersom nämnden får nya arbetsuppgifter ska nämnden byta namn

till Nämnden för mottagande i specialskolan och till gymnasial utbildning

för vissa ungdomar med funktionsnedsättning.

Nämnden ska besluta

om rätten till utbildning vid RgRh och vid RgT. Nämnden ska då se

om eleven har behörighet för gymnasieskolan.

30

SOU 2012:24

SOU 2012:24

Sammanfattning på lättläst svenska

Nämnden ska också besluta

om rätten till utbildning vid Rgsär och då också

om eleven tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Nämnden ska få besluta

om rätt till boende och omvårdnad i boendet för elever vid RgRh och vid Rgsär.

Kommunen ska sköta antagningen till programmen för RgRh och RgT.

Kommunen ska också sköta antagningen till Rgsär.

Man ska ta bort dagens regel vid RGD/RGH som säger att den elev som har störst behov får komma in först.

Man har aldrig använt regeln.

Eleven ska kunna överklaga nämndens beslut

om rätt till utbildning vid RgRh, RgT eller Rgsär. Eleven ska också kunna överklaga beslut

om rätt till boende och omvårdnad i boendet vid RgRh eller Rgsär. Eleven överklagar till Skolväsendets överklagandenämnd.

Man ska kunna överklaga anordnande kommuns beslut till Skolväsendets överklagandenämnd

på samma sätt som för annan utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Vem ska betala för vad?

Idag delar hemkommunen, landstinget och staten på kostnaden

för elever vid den riksrekryterande gymnasiala utbildningen. För elever vid Rgsär

är det också ibland eleven eller elevens vårdnadshavare som är med och betalar

för boende och mat.

31

Sammanfattning på lättläst svenska

SOU 2012:24

Staten betalar en stor del av kostnaden. Men staten betalar olika stor del

för dagens olika riksrekryterande verksamheter. Utredningen föreslår

att betalningen ska bli mer lika

för de olika verksamheterna RgRh, RgT och Rgsär. Utredningen föreslår

att staten ska betala för merkostnader när eleverna går

på en riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med vissa funktionsnedsättningar.

Det betyder

att hemkommunerna ska betala utbildningskostnaderna, landstingen ska betala habiliteringen,

och att staten ska betala för elevboende och omvårdnad i boendet.

Staten ska betala elevers resor till och från studieorten. Hemkommunerna ska betala

för elevernas dagliga resor på studieorten.

Utredningen föreslår ett par undantag. Utredningen föreslår att hemkommunerna ska betala inackorderingsbidrag

för boende elever vid RgT.

Utredningen föreslår att hemkommunen ska betala ett verksamhetsbidrag

för elever med boende och omvårdnad i boendet vid RgRh. Verksamhetsbidraget ska vara samma

som kostnaden för 20 timmars personlig assistans i veckan under terminstid.

Utredningen tror

att elever som tillhör målgruppen för RgRh behöver sådan assistans om de bott hemma.

Utredningen föreslår att hemkommunerna ska betala ett belopp

på högst 20 timmars personlig assistans

för boende och omvårdnad i boendet för elever vid Rgsär.

32

SOU 2012:24

Sammanfattning på lättläst svenska

Utredningen tror

att de flesta elever som tillhör målgruppen för Rgsär behöver personlig assistans om de bott hemma. Men utredningen tycker inte

att de elever som har en lättare utvecklingsstörning har ett sådant behov.

Utredningen föreslår att eleven

eller elevens vårdnadshavare får betala en kostavgift, som de inte kan få bidrag för.

Detta är en kostnad som eleven

eller elevens vårdnadshavare skulle haft om eleven bott hemma.

Utredningen föreslår att det statliga Rg-bidraget i vissa fall även i fortsättningen

ska kunna betala för kostnader för dagliga resor för elever vid RgRh och RgT.

Staten ska avtala om vissa ersättningar till de anordnande kommunerna. Kommunerna kan då få ersättning

för vissa extra kostnader för riksgymnasieverksamheten, om till exempel väldigt många elever är folkbokförda

i den anordnande kommunen. Kommunerna kan också få extra bidrag för elever med dövblindhet.

Utredningen föreslår

att myndigheten SPSM ska betala alla ersättningar

utom Rg-bidraget som Centrala studiestödsnämnden, CSN, ska fortsätta att betala ut.

En tydligare styrning med avtal

Myndigheten SPSM ska svara för staten i avtal med de anordnande kommunerna så som regeringen bestämmer.

SPSM ska följa upp avtalen

för att se hur kommunerna använder statsbidraget och hur bra verksamheterna är.

33

Sammanfattning på lättläst svenska

SOU 2012:24

Avtalen med kommuner

som anordnar riksrekryterande gymnasial utbildning ska handla om utbildning, boende,

och ibland om omvårdnad i boendet och habilitering.

Kommunen ska vara fri

att skriva avtal med någon annan

som sköter boende, omvårdnad i boendet och habilitering.

Mer statligt stöd

Utredningen tycker att en nationell samordnare ska arbeta med utbildning

även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för elever med svåra rörelsehinder,

dövhet, hörselskada,

dövblindhet och grav språkstörning. Utredningen föreslår

att samordnaren ska göra det under åren 2014 till 2016.

Staten ska ge ett statsbidrag på 30 miljoner kronor. För att få statsbidraget

ska gymnasieskolan och gymnasiesärskolan själva arbeta för

och betala för

att skolorna ska bli bättre med mer personal,

och mer utbildning av personalen bland annat.

Ett statsbidrag på 9 miljoner kronor ska gå till utbildning i teckenspråk på högskola eller universitet

för lärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Ett statsbidrag på 90 miljoner kronor

ska betala för att bygga upp anpassade undervisningsmiljöer i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

34

SOU 2012:24

Sammanfattning på lättläst svenska

för elever med svåra rörelsehinder,

dövhet, hörselskada, dövblindhet och grav språkstörning.

Utredningen föreslår också

att myndigheten SPSM ska få pengar

för att ge stöd med metoder för att undervisa i språk för elever som använder teckenspråk.

SPSM ska ge stöd för utbildning av elever med svåra rörelsehinder

i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar och för elever med grav språkstörning.

Vad kommer förändringarna att kosta?

Förslagen om Riksgymnasierna kommer att kosta kommuner

och landsting 116 miljoner kronor och minska kostnaderna för staten med 128 miljoner kronor.

Utredningen föreslår

att de förändringar som tar en bestämd tid ska betalas med delar

av statens minskade kostnader.

Då kommer de pengarna tillbaka till kommunerna. Pengarna kan då också under en tid

stanna kvar i kommunerna för att ordna utbildning

för ungdomar med funktionsnedsättning.

De pengar som staten kommer att spara för all framtid ska staten ge till SPSM

så att SPSM kan ge det stöd som utredningen föreslår.

35

Författningsförslag

1 Förslag till

lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att rubriken före 15 kap. 34 a § ska lyda ”Riksrekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar”,

dels att 7 kap. 15 §, 15 kap. 1, 9, 12, 32, 35, 36, 37 och 38–40 §§, 18 kap. 1, 4, 12, 31 och 32 §§ och 28 kap. 17 § samt rubrikerna närmast före 15 kap 35 och 38 §§ respektive 28 kap. 17 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny rubrik närmast före 18 kap. 38 § som ska lyda ”Riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar”,

dels att det i lagen ska införas 18 nya paragrafer, 15 kap. 34 a, 35 a, 37 a–37 c och 41 §§, 18 kap. 9 a och 38–48 §§ samt nya rubriker närmast före 15 kap. 34 a, 37 a–37 c och 41 §§ och 18 kap. 38–48 §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

15 §

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.

En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har nått upp till de kun- skapskrav som minst ska uppnås för respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade

37

Författningsförslag SOU 2012:24

undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhål- landen i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbild- ning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.

15 kap.

1 §

I detta kapitel finns

– allmänna bestämmelser (2–20 §§),

– bestämmelser om betyg (21–29 §§),

– bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (30–32 §§),

– bestämmelser om fristående gymnasieskola (33 och 34 §§), och

– bestämmelser om Rh-anpassad – bestämmelser om riksrekry-

utbildning (35–40 §§).					terande gymnasieskola för ung-
					domar med vissa funktionsned-
					sättningar (35–41 §§).
					9 §
För ungdomar med ett svårt					För ungdomar med vissa funk-
rörelsehinder		får de kommuner			tionsnedsättningar får de kom-
som regeringen beslutar anordna					muner som regeringen bestäm-
speciellt	anpassad		utbildning		mer anordna	särskilt		anpassad
(gymnasieskola med Rh-anpassad					utbildning i	sin	gymnasieskola
utbildning) i sin gymnasieskola.					(riksrekryterande		gymnasieskola
För dessa		utbildningar		gäller	för ungdomar med vissa funk-
särskilda	bestämmelser			i 35–	tionsnedsättningar). För dessa
40 §§. Regeringen			får meddela		utbildningar	gäller		särskilda
ytterligare föreskrifter om sådan					bestämmelser		i	35–41 §§.
38

SOU 2012:24				Författningsförslag
utbildning.		Regeringen får meddela ytter-
		ligare	föreskrifter om	sådana
		utbildningar.
Regeringen får meddela före-
skrifter om utbildning i gymna-
sieskolan för elever som är döva,
hörselskadade eller	dövblinda
eller har en språkstörning.
Föreskrifter enligt första och		Föreskrifter enligt		första
andra styckena får	innebära	stycket	får innebära undantag
undantag från vad som annars		från vad som annars gäller för
gäller för utbildning i gymna-		utbildning i gymnasieskolan.
sieskolan.

12 §

Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbild- ningar som anordnas av huvudmannen.

I 38 § finns särskilda bestäm-	I 38 § finns särskilda bestäm-
melser om antagning till Rh-	melser om prövningen av mål-
anpassad utbildning.	gruppstillhörighet till riksrekry-
	terande gymnasieskola för ung-
	domar med vissa funktionsned-
	sättningar.

32 §1

Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inack- ordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte

1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 §,

2. elever som har tagits emot enligt 17 kap. 19 § andra stycket,

3. elever på Rh-anpassad	3. elever på riksrekryterande
utbildning, eller	Rh-anpassad utbildning, eller
4. utlandssvenska elever som	får studiehjälp i form av

inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år

eleven fyller 20 år.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas

1 Senaste lydelse 2011:876.

39

Författningsförslag

SOU 2012:24

med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ social- försäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

		Definition
		34 a §
		För ungdomar med funktions-
		nedsättningar				enligt	35	och
		35 a §§	anordnas särskilt					an-
		passade	utbildningar				(riksrekry-
		terande gymnasieskola för ung-
		domar med vissa funktions-
		nedsättningar).
		Målgrupper
		35 §
I detta kapitel avses med ett		Riksrekryterande					gymnasie-
svårt rörelsehinder ett rörelse-		skola med Rh-anpassad utbild-
hinder som ensamt eller i kom-		ning anordnas för ungdomar som
bination med en annan funk-		har ett svårt rörelsehinder som
tionsnedsättning medför att en		ensamt eller i kombination med
ungdom		en annan			funktionsnedsättning
		medför att en ungdom
1. för	att kunna följa ett	1. för		att		kunna	följa	en
program i gymnasieskolan behö-		utbildning			i	gymnasieskolan
ver tillgång till en skola med Rh-		behöver tillgång till en gymnasie-
anpassad utbildning, och		skola med			anpassad		utbildning,
2. har	behov av habilitering	och
och i vissa fall av boende i elev-		2. har		omfattande			behov	av
hem och omvårdnad i boendet.		habilitering				i anslutning		till
		utbildningen.
		35 a §
		Riksrekryterande					gymnasie-
		skola	med			undervisning		på
		teckenspråk			anordnas		för ung-

domar med

1. dövhet och hörselskada som

40

SOU 2012:24

Författningsförslag

har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö,

2. grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation, och

3. dövblindhet.

36 §

Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om

de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,

2. kan påbörja utbildningen senast under det första kalender- halvåret det år de fyller 21 år, och

3. uppfyller de övriga grund- läggande behörighetsvillkor som följer av 16 kap. 29–34 §§, när det gäller nationella program.

Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett intro- duktionsprogram. För att ha rätt till sådan utbildning krävs att grundskoleutbildning eller mot- svarande har avslutats.

En gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning ska ta emot sökande från hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.

Ungdomar som tillhör mål- grupperna enligt 35 och 35 a §§ har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med särskilt anpas- sad utbildning om de uppfyller gymnasieskolans gemensamma behörighetsvillkor som följer av 15 kap. 5 och 6 §§.

37 §

Utbildningar vid riksrekry- terande gymnasieskola för ung- domar med vissa funktionsned- sättningar ska vara öppna för sökande från hela landet.

41

Författningsförslag

SOU 2012:24

Boende och omvårdnad vid riks- rekryterande gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning

37 a §

Elever vid riksrekryterande gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning har rätt till boende och omvårdnad i boendet om sådant behövs med hänsyn till avståndet till elevens ordinarie bostad, funk- tionsnedsättningen eller någon annan särskild omständighet.

Ansökan

37 b §

Ansökan till riksrekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar görs hos en särskild nämnd.

Avtal

37 c §

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får sluta avtal med en sådan kommun som avses i 9 § om att, i enlighet med detta kapitel, an- ordna riksrekryterande gymnasie- skola för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar i sin gymnasieskola.

42

SOU 2012:24

Författningsförslag

Beslut om rätt till utbildning

Frågor om antagning till Rh- anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild nämnd.

38 §

Frågor om prövning av målgruppstillhörighet till riks- rekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktions- nedsättningar, om grundläggande behörighet till sådana utbild- ningar samt, avseende Rh- anpassad gymnasieskola, om boende och omvårdnad i boendet prövas av en särskild nämnd.

				39 §
Avgifter får inte tas ut för				Avgifter får inte tas ut för
insatser	för	omvårdnad	i	insatser	för	omvårdnad i
boendet	eller	habilitering som		boendet	eller	habilitering som
tillhandahålls		av staten,	en	tillhandahålls enligt denna lag i
kommun eller ett landsting i				anslutning till en riksrekry-
anslutning till en gymnasieskola				terande gymnasieskola för ung-
med Rh-anpassad utbildning.				domar med vissa funktions-
				nedsättningar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.

Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbild- ning. Hemlandstinget eller, i före- kommande fall hemkommunen, ska betala ersättning för kostna- der för habilitering. Ersättning- arna ska betalas till den huvud- man som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

40 §

Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för utbild- ning för de elever som avses i 35 och 35 a §§. Hemlandstinget eller, i förekommande fall hemkom- munen, ska betala ersättning för kostnader för habilitering för elever enligt 35 §. Hemkom- munen ska betala ersättning för kostnader för boende och om- vårdnad i boendet enligt 37 a §.

Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

43

Författningsförslag

SOU 2012:24

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.

			Övriga regler om gymnasieskolan
			41 §
			De bestämmelser i denna lag
			som gäller för gymnasieskolan i
			övrigt ska tillämpas även i fråga
			om riksrekryterande		gymnasie-
			skola för ungdomar med vissa
			funktionsnedsättningar, om inte
			något annat särskilt anges.
		18 kap.2
			1 §
I detta kapitel finns			I detta kapitel finns
– allmänna bestämmelser (2–			– allmänna bestämmelser (2–
20 §§),			20 §§),
– bestämmelser	om	betyg	– bestämmelser		om	betyg
(21–26 §§),			(21–26 §§),
– bestämmelser	om	gym-	– bestämmelser		om	gym-
nasiesärskola med	offentlig		nasiesärskola	med	offentlig
huvudman (27–33 §§), och			huvudman (27–33 §§)
– bestämmelser	om	fri-	– bestämmelser		om	fri-
stående gymnasiesärskola		(34–	stående gymnasiesärskola			(34–
37 §§).			37 §§), och
			– bestämmelser		om	riks-
			rekryterande gymnasiesärskola för
			ungdomar	med	utvecklings-
			störning i kombination med vissa

ytterligare funktionsnedsättningar (38–48 §§).

2 Senaste lydelse 2012:109.

44

4 §

Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning.

De ungdomar som tillhör De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesär- målgruppen för gymnasiesär- skolan har rätt att bli mottagna i skolan har rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola om utbild- gymnasiesärskola om utbild- ningen påbörjas före utgången ningen påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret av det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år. det år de fyller 20 år eller, i fall

som avses i 40 §, 21 år.

Utbildning anpassad för ung- domar med vissa funktionsned- sättningar

9 a §

För ungdomar med utveck- lingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsned- sättningar får den kommun som regeringen bestämmer anordna särskilt anpassad utbildning i sin gymnasiesärskola (riksrekryter- ande gymnasiesärskola för ung- domar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytter- ligare funktionsnedsättningar). För denna utbildning gäller sär- skilda bestämmelser i 38–48 §§. Regeringen får meddela ytterlig- are föreskrifter om sådan utbild- ning.

Föreskrifter enligt första stycket får innebära undantag från vad som annars gäller för utbildning i gymnasiesärskolan.

45

Författningsförslag

SOU 2012:24

Författningsförslag

SOU 2012:24

			12 §
Huvudmannen ansvarar för			Huvudmannen		ansvarar för
antagningen till de olika utbild-			antagningen till de olika utbild-
ningar som anordnas av huvud-			ningar som anordnas av huvud-
mannen.			mannen.
			I 45 § finns särskilda bestäm-
			melser om prövningen av mål-
			gruppstillhörighet till riksrekryte-
			rande gymnasiesärskola för ung-
			domar med utvecklingsstörning i
			kombination med vissa ytter-
			ligare funktionsnedsättningar.
			31 §
En elev som med stöd av			En elev som med stöd av 39 §
19 kap.	35–37 §§ går i gymna-		eller 19 kap.	35–37 §§			går i
siesärskola i en annan kommun			gymnasiesärskola		i	en	annan
än sin hemkommun och som på			kommun än	sin	hemkommun
grund	av skolgången	måste	och som på grund av skolgången
övernatta i den kommunen, har			måste övernatta i den kom-
rätt till skolskjuts mellan den			munen, har rätt till skolskjuts
tillfälliga bostaden och den plats			mellan den tillfälliga			bostaden
där utbildningen bedrivs		under	och den plats där utbildningen
samma förutsättningar som gäller			bedrivs under samma förut-
för elever som är hemma-			sättningar som gäller för elever
hörande i kommunen.			som är hemmahörande i kom-
			munen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.

	32 §
Hemkommunen ska lämna	Hemkommunen ska lämna
ekonomiskt stöd till elever i en	ekonomiskt stöd till elever i en
gymnasiesärskola med offentlig	gymnasiesärskola med offentlig
huvudman som behöver in-	huvudman som behöver in-
ackordering på grund av skol-	ackordering på grund av skol-
gången.	gången. Denna skyldighet gäller
	dock inte
	1. elever som har tagits emot
	i andra hand till ett nationellt
	program enligt 19 kap. 39 §, eller
46

SOU 2012:24

Författningsförslag

2. elever på riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombi- nation med vissa ytterligare funktionsnedsättningar.

Denna skyldighet gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 19 kap. 39 §.

Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor.

Definition

38 §

För ungdomar med utveck-

lingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsned- sättningar enligt 39 § anordnas särskilt anpassad utbildning (riks- rekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstör- ning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar).

Målgrupper

39 § Riksrekryterande

gymnasiesärskola anordnas för ungdomar med utvecklings- störning och

1. dövhet eller hörselskada som har behov av en tecken- språkig undervisningsmiljö,

47

Författningsförslag

SOU 2012:24

2. grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation,

3. dövblindhet, och

4. synskada i kombination med ytterligare funktionsned- sättning.

Rätt till utbildning

40 §

Ungdomar som tillhör mål- grupperna enligt 39 § har rätt att få utbildning vid en riksrekry- terande gymnasiesärskola med särskilt anpassad utbildning om de uppfyller de villkor som följer av 4 §.

Riksrekrytering

41 §

Riksrekryterande gymnasie- särskola för ungdomar enligt 39 § ska vara öppen för sökande från hela landet.

Boende och omvårdnad i boendet

42 §

Elever enligt 39 § har rätt till boende och omvårdnad i boendet om sådant behövs med hänsyn till avståndet till elevens ordinarie bostad, funktionsnedsättningen eller någon annan särskild omständighet.

48

SOU 2012:24

Författningsförslag

Ansökan

43 §

Ansökan till riksrekryterande

gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombi- nation med vissa ytterligare funktionsnedsättningar görs hos en särskild nämnd.

Avtal

44 §

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får sluta avtal med en sådan kom- mun som avses i 9 a § om att, i enlighet med detta kapitel, an- ordna riksrekryterande gymnasie- särskola för ungdomar med utveck- lingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsned- sättningar i sin gymnasiesärskola.

Beslut om rätt till utbildning

45 §

Frågor om målgruppstillhörig- het till riksrekryterande gym- nasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombina- tion med vissa ytterligare funk- tionsnedsättningar, frågor om boende på elevhem och omvård- nad i boendet prövas av en särskild nämnd.

49

Författningsförslag

SOU 2012:24

Avgifter

46 §

Avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i boendet som tillhandahålls enligt denna lag i anslutning till en riks- rekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstör- ning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar.

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.

Interkommunal ersättning

47 §

Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för utbildning vid en gymnasie- särskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombina- tion med vissa ytterligare funk- tionsnedsättningar. Hemkom- munen ska betala ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet enligt 42 §. Ersättningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksam- heten.

Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersätt- ningar enligt första stycket.

50

SOU 2012:24

Författningsförslag

Övriga regler om gymnasie- särskolan

48 §

De bestämmelser i denna lag

				som gäller för gymnasiesärskolan
				i övrigt ska tillämpas även i fråga
				om riksrekryterande				gymnasie-
				särskola	för	ungdomar			med
				utvecklingsstörning			i	kombina-
				tion med vissa ytterligare funk-
				tionsnedsättningar, om inte något
				annat särskilt anges.
			28 kap.
				Beslut av den nämnd som avses i
				15 kap. 38 § och 18 kap. 45 §
				17 §
Beslut av den nämnd som				Beslut av den nämnd som
avses i 15 kap. 38 § i fråga som				avses i 15 kap. 38 § och 18 kap.
avses i samma paragraf får				45 § i frågor som avses i samma
överklagas	hos	Skolväsendets		paragrafer	får	överklagas			hos
överklagandenämnd.			Beslutet	Skolväsendets		överklagande-
får överklagas endast av den				nämnd. Beslutet får				överklagas
som har	begärt	utbildningen.		endast av den som har begärt
Ett beslut om placering vid en				utbildningen.		Ett	beslut		om
viss skolenhet får dock inte				placering vid en viss skolenhet
överklagas.				får dock inte överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2013 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2014.

2. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2014.

51

Författningsförslag

SOU 2012:24

2 Förslag till

förordning om ändring i gymnasieförordningen (2010:2039)

Härigenom föreskrivs i fråga om gymnasieförordningen (2010:2039)

dels att 10 kap. 4, 6–10 §§, 11 kap. 3, 4 och 8 §§ samt rubriken närmast före 10 kap. 10 § ska upphöra att gälla,

dels att 11 kap. 1 och 2 §§ ska betecknas 11 kap. 2 och 3 §§,

dels att 1 kap. 1 §, 10 kap.1–3, 5, 11 och 12 §§ och 11 kap. 5–7 §§ samt rubrikerna närmast före 10 och 11 kap. och 10 kap. 11 § ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas fyra nya paragrafer, 9 kap. 10 §, 10 kap. 11 a §, 11 kap. 1 § och 13 kap. 28 a § av följande lydelse samt nya rubriker närmast före 9 kap. 10 § och 13 kap. 28 a § av följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas ett nytt kapitel, 13 a kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
			1 kap.
				1 §
Förordningen innehåller följ-				Förordningen innehåller följ-
ande kapitel:				ande kapitel:
(---)				(---)
– utbildning		för döva	och	– gymnasieskola		med under-
hörselskadade (10 kap.),				visning på teckenspråk (10 kap.),
– utbildning för svårt rörelse-				– Rh-anpassad		gymnasieskola
hindrade ungdomar (Rh-anpas-				(11 kap.),
sad utbildning) (11 kap.),				– elever (12 kap.),
– elever (12 kap.),				– gymnasiesärskolan
– gymnasiesärskolan				(13 kap.),
(13 kap.),				– gymnasiesärskola för			vissa
				ungdomar	med	utvecklings-
				störning i	kombination		med
				ytterligare	funktionsnedsättning
				(13 a kap.),
– bidrag	till	huvudmän	för	– bidrag	till huvudmän		för
fristående	gymnasieskolor		och	fristående	gymnasieskolor		och
gymnasiesärskolor (14 kap.), och				gymnasiesärskolor (14 kap.), och
52

SOU 2012:24			Författningsförslag
– övriga	bestämmelser	– övriga	bestämmelser
(15 kap.).		(15 kap.).

9 kap.

Elever med dövhet eller hörselskada

10 §

Teckenspråk som gymnasie-

gemensamt ämne får förekomma på alla nationella program som anordnas för elever med en funk- tionsnedsättning enligt 15 kap.

35 a § skollagen (2010:800). Kurser i teckenspråk som

gymnasiegemensamt ämne får för elever med en funktionsned- sättning enligt första stycket ersätta en eller flera kurser i studievägen med undantag för kurser i svenska.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk respek- tive engelska får elever enligt första stycket läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.

Beslut enligt andra och tredje stycket fattas av rektorn.

53

Författningsförslag

SOU 2012:24

10 kap. Riksrekryterande gymnasieskola med undervisning på teckenspråk

1 §

Örebro kommun får i sin

Örebro kommun får i sin

gymnasieskola

anordna

utbild-

gymnasieskola

anordna

utbild-

ning för elever som

ning för elever enligt 15

kap.

1. är döva och hörselskadade

35 a § skollagen (2010:800).

och är beroende av en tecken-

språkig miljö,

2. är

hörselskadade

och

trots

användningen

av

tekniska

hjälpmedel och andra stödinsatser

inte kan följa reguljär under-

visning i gymnasieskolan,

3. har

en

språkstörning

och

behöver insatser av samma slag

som döva, eller

4. är dövblinda.

Utbildningarna kallas

riks-

Utbildningen

enligt

första

gymnasiet för döva (RGD) eller

stycket kallas

riksgymnasiet för

riksgymnasiet

för

hörselskadade

teckenspråkiga (RgT).

(RGH). När det i denna för-

ordning talas om döva elever

avses även elever enligt första

stycket 3 och 4.

2 §

Utbildningen

för

döva

och

Den

riksrekryterande

gym-

hörselskadade ska så långt det är

nasieskolan med undervisning på

möjligt integreras med mot-

teckenspråk ska så långt det är

svarande utbildning i gymnasie-

möjligt integreras med mot-

skolan.

svarande utbildning i gym-

nasieskolan.

3 §

Nationella

program,

natio-

Nationella

program,

natio-

nella inriktningar

och särskilda

nella inriktningar

och

särskilda

varianter

samt

introduktions-

varianter

samt introduktions-

program i form av program-

program i form av program-

inriktat

individuellt

val

och

inriktat

individuellt

val

och

yrkesintroduktion

som

är

yrkesintroduktion

som

är

54

SOU 2012:24

Författningsförslag

utformade för en grupp elever får anordnas särskilt som utbild- ning för döva och hörselskadade, om antalet elever är minst fyra.

utformade för en grupp elever får anordnas särskilt som riks- rekryterande gymnasieskola med undervisning på teckenspråk, om antalet elever är minst fyra.

Teckenspråk som gymnasie- gemensamt ämne ska före- komma på alla nationella pro- gram som anordnas för döva elever.

Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för döva elever med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk respek- tive engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasie- gemensamma ämnen.

5 §3

Teckenspråk som gymnasie- gemensamt ämne ska före- komma på alla nationella pro- gram som anordnas för elever vid riksrekryterande gymnasie- skola med undervisning på teckenspråk.

Boende och omvårdnad

	11 §
För elever som vill och har	Frågor om boende i anslut-
behov av det ska Örebro kom-	ning till utbildning enligt detta
mun anvisa kost och logi. Kom-	kapitel regleras i avtal mellan
munen ska även ansvara för att	staten och den kommun som
eleverna har tillgång till den hjälp	svarar för utbildningen.
i övrigt som föranleds av deras
funktionsnedsättning.

3 Senaste lydelse 2011:521.

55

Författningsförslag

SOU 2012:24

11 a §

Specialpedagogiska skolmyndig- heten får meddela föreskrifter om avgifter för kost för elever som bor i elevhem i anslutning till en riks- rekryterande gymnasieskola med undervisning på teckenspråk.

De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörsel- skadade, om inte något annat särskilt anges.

12 §

De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om riks- rekryterande gymnasieskola med undervisning på teckenspråk, om inte något annat särskilt anges.

11 kap. Riksrekryterande gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning

1 §

Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner får i sin gymnasieskola anordna utbildning för ungdomar enligt 15 kap. 35 a § skollagen (2010:800).

Utbildningen enligt första stycket kallas riksgymnasiet med Rh-anpassad utbildning (RgRh).

Organisation, avgifter och inter- kommunal ersättning för boende, omvårdnad och habilitering

56

SOU 2012:24

Författningsförslag

Sådana särskilda omvård- nadsinsatser som avses i

15 kap. 35 § skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.

Specialpedagogiska skol- myndigheten får meddela före- skrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elev- hem i anslutning till en gymna- sieskola med Rh-anpassad utbildning.

Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för kostna- der för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev.

Specialpedagogiska skol- myndigheten får meddela ytter- ligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.

5 §

Boende, omvårdnad i boendet och habilitering enligt 15 kap.

37 a § skollagen (2010:800) reg- leras i avtal mellan staten och den kommun som svarar för utbildningen.

6 §

Specialpedagogiska skol- myndigheten får meddela före- skrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elev- hem i anslutning till en riksrekryterande gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

7 §

Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för kostna- der för boende och omvårdnad i boendet ska motsvara kostnaden för personlig assistans enligt 51 kap. 11 § socialförsäkrings- balken motsvarande 20 timmar per vecka under terminstid.

Specialpedagogiska skol- myndigheten får meddela ytter- ligare föreskrifter om ersättning för kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habili- tering enligt 15 kap. 40 § skol- lagen.

57

Författningsförslag

SOU 2012:24

13 kap.

Elever med dövhet eller hörselskada

28 a §

Teckenspråk som gymnasie- särskolegemensamt ämne får före- komma på alla nationella pro- gram som anordnas för elever med en funktionsnedsättning enligt 18 kap. 39 § 1–4 skollagen (2010:800).

Kurser i teckenspråk som gym- nasiesärskolegemensamt ämne får för elever med en funktions- nedsättning enligt första stycket ersätta en eller flera kurser i studievägen med undantag för kurser i svenska.

I stället för svenska eller svenska som andraspråk respek- tive engelska får elever enligt första stycket läsa svenska för teckenspråkiga respektive engelska för teckenspråkiga som gymnasie- gemensamma ämnen.

Beslut enligt andra och tredje stycket fattas av rektorn.

13 a kap. Riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med vissa ytterligare funktionsnedsättningar

Utbildningens innehåll och organisation

1 § Örebro kommun får i sin gymnasiesärskola anordna utbildning enligt 18 kap. 39 § skollagen (2010:800). Utbildningen kallas riksgymnasiesärskolan (Rgsär).

2 § Den riksrekryterande utbildningen för ungdomar med utveck- lingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktions-

58

SOU 2012:24 Författningsförslag

nedsättningar ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasiesärskolan.

3 § Teckenspråk som gymnasiesärskolegemensamt ämne ska före- komma på alla nationella program som anordnas för elever vid riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklings- störning i kombination med vissa ytterligare funktionsned- sättningar.

Organisation, avgifter och interkommunal ersättning för boende och omvårdnad

4 § Boende och omvårdnad enligt 18 kap. 42 § skollagen (2010:800) samt hemresor för elever med sådant boende regleras i avtal mellan staten och den kommun som svarar för utbildningen.

5 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med riksrekryterande utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar.

6 § Ersättning enligt 18 kap. 47 § skollagen (2010:800) för kost- nader för boende och omvårdnad i boendet ska motsvara kost- naden för personlig assistans enligt 51 kap. 11 § socialför- säkringsbalken motsvarande högst 20 timmar per vecka under terminstid.

Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.

Övriga regler om gymnasieskolan

7 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymna- siesärskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kom- bination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar, om inte något annat särskilt anges.

59

Författningsförslag

SOU 2012:24

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2014.

60

SOU 2012:24

Författningsförslag

3 Förslag till

förordning om ändring av förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan

Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan

att 1 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		1 §
Bidrag enligt denna för-		Bidrag enligt denna för-
ordning lämnas till dels elever i		ordning lämnas till dels elever i
utbildning för döva eller hörsel-		riksrekryterande			gymnasieskola
skadade enligt 9 kap. gymnasie-		med undervisning på teckenspråk
förordningen (1992:394), dels		enligt	10 kap. gymnasieförord-
elever i utbildning som är spe-		ningen (2010:2039), dels elever i
ciellt anpassad för svårt rörelse-		riksrekryterande			gymnasieskola
hindrade ungdomar (Rh-anpas-		med Rh-anpassad utbildning
sad utbildning) enligt	10 kap.	enligt	11 kap. gymnasieförord-
gymnasieförordningen.		ningen.
		5 §
Bidrag lämnas för	elevens	För elever vid riksgymnasiet i
kostnad för kost och logi på		Örebro lämnas			bidrag	för
utbildningsorten.		kostnad för
För elever vid riksgymna-		1. boende		och	fördyrat	uppe-
sierna i Örebro lämnas också		hälle, och
ersättning för kostnad för annan		2. annan		service i samband
service i samband med boendet.		med boendet.

Ersättning lämnas endast för skäliga kostnader.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

61

Författningsförslag

SOU 2012:24

4 Förslag till

förordning om upphävande av förordning om extra ersättning för vissa handikappade elever vid studier i gymnasieskola, SKOLFS 1992:44

Regeringen föreskriver att förordningen om extra ersättning för vissa handikappade elever vid studier i gymnasieskola, SKOLFS 1992:44, ska upphöra att gälla vid utgången av juni månad 2014.

1. Denna förordning ska kungöras i Statens skolverks författ- ningssamling (SKOLFS).

2. För utbildning som har påbörjats tidigare än 1 juli 2014 gäller äldre föreskrifter.

62

SOU 2012:24

Författningsförslag

5 Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten

dels att 4 och 20 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 12 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Myndigheten ska bistå de huvudmän som svarar för verk- samheten med särskilda om- vårdnadsinsatser för elever som går en sådan Rh-anpassad utbildning som avses i 15 kap. skollagen (2010:800) med admi- nistrativa tjänster i samband med att hemkommuner och hemlandsting betalar ersättning för vissa kostnader för eleverna till dessa huvudmän enligt 15 kap. 40 § skollagen.

4 §

Myndigheten ska bistå de huvudmän som svarar för verk- samheten med särskilda om- vårdnadsinsatser för elever som går en sådan Rh-anpassad utbild- ning som avses i 15 kap. skol- lagen (2010:800) och en sådan gymnasiesärskoleutbildning för ungdomar med utvecklingsstör- ning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar som avses i 18 kap. skollagen med administrativa tjänster i sam- band med att hemkommuner och hemlandsting betalar ersätt- ning för vissa kostnader för eleverna till dessa huvudmän enligt 15 kap. 40 § skollagen.

12 a §

Myndigheten ska för statens räkning sluta sådana avtal som avses i 15 kap. 37 c och 18 kap. 44 §§ skollagen (2010:800).

63

Författningsförslag

SOU 2012:24

Inom myndigheten finns det ett särskilt beslutsorgan som be- nämns Nämnden för motta- gande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning. Nämn- den ska pröva frågor om

1. mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 § skollagen

(2010:800), och

2. antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasie- skolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 15 kap. 36 § skollagen.

20 §

Inom myndigheten finns det ett särskilt beslutsorgan som be- nämns Nämnden för motta- gande i specialskolan och till gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsned- sättning. Nämnden ska pröva frågor om

1. mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 § skollagen

(2010:800),
2. målgruppstillhörighet	och

grundläggande behörighet till riks- rekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktions- nedsättningar enligt 15 kap. 36 §

skollagen	samt	boende	och
omvårdnad	i	boendet	enligt
15 kap. 37 a § skollagen, och
3. målgruppstillhörighet			till
riksrekryterande		gymnasiesär-

skola för ungdomar med utveck- lingsstörning i kombination med

vissa ytterligare		funktionsned-
sättningar	enligt	18 kap.	39 §
skollagen	samt	boende	och
omvårdnad	i	boendet	enligt

18 kap. 42 § skollagen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.

64

1 Inledning

1.1 Uppdrag

Utredningens ursprungliga uppdrag (dir. 2010:47) var att föreslå hur en flexibel utbildning för elever i specialskolans målgrupp ska kunna införas (se bilaga 1). Utredningen redovisade i mars 2011 sina för- slag i denna del i delbetänkandet Med rätt att välja – flexibel utbild- ning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (SOU 2011:30).

Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2010:137) ska utredningen nu se över den gymnasiala utbildningen för ungdomar med vissa funktions- nedsättningar (se bilaga 2). Uppdraget gäller utbildning för elever som tillhör målgrupperna för dagens riksrekryterande gymnasie- utbildning för dels elever med svåra rörelsehinder, dels elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet eller med språkstörning och behov av insatser av samma slag som elever med dövhet. Dessutom omfattas utbildning för elever som tillhör målgruppen för dagens riksrekryterande gymnasiesärskola för elever med utvecklings- störning i kombination med dövhet eller hörselskada.

Utredningen ska beskriva utvecklingen av elevgruppernas sam- mansättning vid de aktuella riksrekryterande gymnasiala utbild- ningarna och bedöma om utbildningen är ändamålsenlig samt beskriva det framtida behovet av riksrekryterande utbildning och eventuellt andra typer av särskilda insatser inom utbildningsområdet för de aktuella målgrupperna. Såväl utbildnings- som omvårdnadsinsats- erna ska omfattas och utredningen ska fokusera på kvalitet, utbild- ningsresultat, etablering på arbetsmarknaden och fortsatta studier.

Utredningen ska föreslå hur ansvaret för boende, habilitering och resor i anslutning till utbildningarna ska fördelas mellan staten och skolhuvudmännen samt föreslå hur verksamheten ska finansie- ras. Utredningen ska därutöver göra en översyn av regelverket för de riksrekryterande utbildningarna och lämna författningsförslag samt lämna förslag till hur antagningen av elever ska regleras, bedöma

65

Inledning

SOU 2012:24

om enbart kommuner ska kunna vara huvudmän för riksgymnasie- verksamhet samt ta fram underlag för att staten ska kunna revidera och upprätta avtal med anordnande kommuner om riksgymnasie- verksamhet. Utredningen ska särskilt belysa utbildningssituationen för elever med språkstörning och bedöma vilka konsekvenser utvidgningen av specialskolans målgrupp till att omfatta även elever med grav språkstörning har för gymnasie- och gymnasiesärskolan.

1.2 Utredningens arbete

I arbetet med tilläggsdirektiven har utredningen utgått från befint- lig kunskap om de berörda målgrupperna och utbildningen för dem. Det innebär att vi har studerat rapporter från myndigheter och andra organisationer samt relevant forskning. Vidare har vi tagit fram nytt underlag för att kunna beskriva och bedöma de aktuella riksrekryterande gymnasiala verksamheterna. I detta har vi främst samarbetat med anordnande kommuner och skolor samt Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). För att kunna ge en bild av vad eleverna gör efter utbildningen har uppgifter beställts av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Skatteverket.

Utredningen har också besökt samtliga riksrekryterande gym- nasieutbildningar, dvs. de Rh-anpassade gymnasieutbildningarna i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå samt den riksrekry- terande gymnasieutbildningen i Örebro för elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet eller med språkstörning och behov av insatser av samma slag som elever med dövhet (RGD/RGH). När det gäller den riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildningen i Örebro för elever med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada (Rgsär D/H) har vi haft kontakt med rektor och förvaltningen i Örebro kommun. Vi har även besökt en regional Rh-anpassad gymnasieutbildning i Linköpings kommun och informerat oss om den regionala gymnasieutbildningen för elever med hörselskada i Göteborgs stad.

Flera möten har anordnats med företrädare för berörda intresse- organisationer. Representanter har deltagit från Barnplantorna (Riksförbundet för barn med cochleaimplantat och barn med hör- apparat), Förbundet Sveriges dövblinda (FSDB), Hjärnskade- förbundet Hjärnkraft, Hörselskadades riksförbund (HRF), Riks- förbundet Attention, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB), Talknuten (Afasiförbundet i Sverige),

66

SOU 2012:24

Inledning

Sveriges dövas riksförbund (SDR), Sveriges dövas ungdomsför- bund (SDU), Unga hörselskadade och Unga rörelsehindrade. Utredningen har dessutom träffat företrädare för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU).

Utredningen har deltagit i ett seminarium anordnat av SDR och SDU i Örebro i samverkan med RGD/RGH.

Utredningen har också besökt norska Statped, dvs. den statliga organisationen för specialpedagogiskt stöd i Norge.

Utredningen har vidare samrått med berörda myndigheter och med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Utredningens expertgrupp har haft fyra möten under arbetet med tilläggsdirektiven. Expertgruppen har bestått av representanter för Finansdepartementet, Socialdepartementet och Utbildnings- departementet.

1.3 Gammal fråga i ny tid

Frågan om den riksrekryterande gymnasiala utbildningen för ung- domar med vissa funktionsnedsättningar är långt ifrån ny. Under senare år har utredningen om statliga specialskolor i slutbetänkandet

Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder (SOU 2007:87) lämnat förslag om avtalsstyrningen av de riksrekryterande gymna- siala utbildningarna.

SPSM har senare på regeringens uppdrag1 i en rapport2 lämnat förslag till förändringar av bland annat styrningen av den riks- rekryterande utbildningen för elever med vissa funktionsnedsätt- ningar. Dessutom har även Statskontoret utrett frågan3 på reger- ingens uppdrag4.

Samtliga dessa utredningar har utgjort underlag för utredningen i dess arbete. Sedan utredningarna genomförts har dock en del förutsättningar förändrats. En ny skollag (2010:800) har ersatt 1985 års skollag. Den reformerade gymnasieskolan innebär från och med läsåret 2011/12 delvis nya villkor för eleverna. Riksdagen har dessutom nyligen beslutat om en reformerad gymnasiesärskola från och med läsåret 2013/14.

1 U209/7489/G.

2 ALL 2009/402, Redovisning av regeringsuppdrag angående gymnasieutbildning för elever med funktionshinder.

3 Statskontoret (dnr. 2009/113-5) Kostnadsfördelningen för elever vid riksgymnasierna och principer för statens ersättning till de anordnande kommunerna.

4 U2010/1231/G.

67

Inledning

SOU 2012:24

1.4 Utgångspunkter för utredningens arbete

Direktiven väcker frågor både om behovet av riksrekryterande utbild- ning, befintliga utbildningars kvalitet och ändamålsenlighet samt styrningen och finansieringen av den riksrekryterande utbild- ningen. För att närma sig dessa frågor behövs några utgångspunk- ter för utredningens arbete.

Ur elevens perspektiv

Utbildningen ska vara likvärdig och ha hög kvalitet

Alla ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. För ungdomar med funktionsnedsättning ställer detta i de allra flesta fall krav på både extra resurser och särskild kompetens. Det gäller oberoende av om eleven får sin utbildning i hemkommunens skola, i en annan kommuns eller i en fristående skola, eller om eleven går på en riksrekryterande utbildning. För att utbildningen ska kunna sägas vara likvärdig bör bestämmelser om anpassning för elever med funktionsnedsättning kunna tillämpas oberoende av i vilken skola eleven går. Särskilda bestämmelser om utbildningen vid de riksrekryterande skolorna bör därför så långt möjligt und- vikas.

Ungdomar ska kunna gå i skola nära hemmet

Ungdomar ska erbjudas utbildning i den egna kommunen eller inom kommunens samverkansområde. Utgångspunkten är att elever i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan ska ha möjlighet att bo med sin familj. I vissa fall kan det dock vara svårt att upprätthålla denna princip och samtidigt erbjuda eleven en tillräckligt anpassad undervisningsmiljö.

Särlösningar ska vara starkt motiverade

Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Det bästa vore om alla ung- domar kunde få sin utbildning i den vanliga gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan på samma sätt som andra. Det finns emellertid

68

SOU 2012:24

Inledning

en liten grupp ungdomar med svåra funktionsnedsättningar för vilka detta inte alltid låter sig göras med en tillfredsställande kvalitet. Den typ av särlösningar som riksrekryterande gymnasie- eller gymnasiesärskola för elever med vissa funktionsnedsättningar representerar blir då ett alternativ, som dock endast bör anordnas när det finns starka motiv. Stöd för vissa särlösningar finns i internationella deklarationer och konventioner (se bilaga 3) och gäller då i första hand för elever som behöver teckenspråk för sin kommunikation. Utgångspunkten ska vara den unga personens bästa.

Inkludering är målsättningen

Målsättningen för utbildningen av elever med funktionsnedsättning är en inkluderande utbildning. Eleverna ska erbjudas en utbildning anpassad till deras individuella förutsättningar inom den ordinarie skolan och i full delaktighet och gemenskap med andra. I betänkan- det används i huvudsak begreppet integrering. De förslag utred- ningen lämnar om exempelvis integrering av elever vid de riks- rekryterande gymnasiala utbildningarna syftar dock till inkludering.

Ungdomar ska också ha möjlighet att välja skola

Ungdomar har generellt en relativt stor möjlighet att välja skola. En ung person med funktionsnedsättning ska också ha rätt att göra val mellan program och olika inriktningar samt mellan skolor. Hemkommunerna bör ges större möjlighet att tillgodose dessa ungdomars behov så att de får en reell möjlighet att välja en lik- värdig utbildning i anslutning till sin hemmiljö. Riksrekryterande utbildningsalternativ kan i vissa fall behövas för att det ska finnas en reell valmöjlighet för en elev med svåra funktionsnedsättningar.

Ur ett styrningsperspektiv

Styrningen och ansvarsfördelningen mellan huvudmännen vara tydlig och transparent

En orsak till att utredningen tillsatts är att regelverkets struktur skiljer sig mellan de olika riksrekryterande gymnasiala utbildning- arna för elever med vissa funktionsnedsättningar. Det som för vissa

69

Inledning

SOU 2012:24

målgrupper regleras i lag, regleras för andra i förordning och för ytterligare andra endast i avtal. Utredningens ambition är att rätt sak ska regleras på rätt ställe och att det ska ske på ett likartat sätt för de olika verksamheterna.

Elevens olika utbildningsalternativ ska vara kostnadsneutrala för hemkommunen

Kostnaden för ett utbildningsalternativ ska inte vara avgörande för hemkommunens agerande. Det ska inte vara mer förmånligt för en kommun att ha en ungdom vid någon av de riksrekryterande gymnasiala utbildningarna än i den egna gymnasie- eller gymnasie- särskolan. Framför allt ska det inte finnas ekonomiska incitament för kommunen att avstå från att investera i en anpassad studiemiljö av hög kvalitet i hemkommunen. En sådan studiemiljö innebär att både den fysiska och pedagogiska miljön anpassas till elevens behov.

1.5 Begreppen har betydelse

Över tid har begrepp med anknytning till funktionsnedsättning ändrats. Begrepp som tidigare använts, t.ex. funktionshindrade barn, unga och vuxna, benämns i dag barn, unga och vuxna med funktions- nedsättning. Utvecklingen innebär två förändringar.

Den första gäller användningen av begreppet funktionsnedsättning. I sin termbank5 rekommenderar Socialstyrelsen sedan 2007 att begrep- pet funktionsnedsättning ska användas för att beskriva en nedsätt- ning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Begrep- pet funktionshinder rekommenderas för att beskriva den begräns- ning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att nor- mera och rekommendera termer inom områdena hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Den andra förändringen gäller att fokus förskjutits från att perso- nen är funktionsnedsatt till att personen har en funktionsnedsättning. I skollagen (2010:800) har detta följts upp genom att bland annat begreppet utvecklingsstörda eller är utvecklingsstörd har ersatts med elever eller vuxna med utvecklingsstörning. Fortfarande används dock den äldre formen för personer med dövhet, hörselskada, dövblindhet

5 Socialstyrelsens webbplats.

70

SOU 2012:24

Inledning

och synskada, däremot inte för elever med grav språkstörning eller med svårt rörelsehinder. I bestämmelserna om specialskolan används till exempel begrepp som att barn är dövblinda, är synskadade respektive är döva eller hörselskadade.

Utredningen har konstaterat att exempelvis begreppen dövhet respektive dövblindhet används allt mer frekvent av myndigheter som SPSM, Socialstyrelsen och Hjälpmedelsinstitutet. Vi har valt att genomgående använda begreppen ungdomar eller elever med dövhet, med dövblindhet, med hörselskada respektive med synskada i texterna och i författningsförslaget. Undantag från detta görs vid hänvisningar till äldre texter.

71

2 Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

Kommunen är skyldig att erbjuda alla ungdomar gymnasie- utbildning av god kvalitet, genom att anordna den själv eller genom samverkan med annan kommun eller landsting.1 För ungdomar med svåra rörelsehinder anordnas dessutom riksrekryterande så kallad Rh- anpassad utbildning i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå2.

I sin nuvarande form har den Rh-anpassade utbildningen funnits sedan början av 1990-talet3. I anslutning till utbildningen erbjuds habilitering samt, för de ungdomar som har behov av det, anpassat boende. Utbildningen ska ta emot sökande från hela landet4. Det finns också särskilda bestämmelser om elevresor. Dessa tas dock upp först i kapitel 6 om ansvar och finansiering.

2.1 Målgruppen

För att tillhöra målgruppen för den riksrekryterande Rh-anpassade utbildningen (RgRh) ska eleven ha ett svårt rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att eleven för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning. Eleven ska också ha behov av habilitering och i vissa fall boende i elevhem och omvårdnad i boendet5.

Innevarande läsår har nästan en tredjedel av eleverna vid RgRh Cerebral pares (CP-skada), en fjärdedel ryggmärgsbråck och en

1 15 kap. 30 § första och andra stycket skollagen (2010:800).

2 15 kap. 35–40 §§ skollagen (2010:800) och 11 kap. gymnasieförordningen (2010:2039).

3 Detta som en följd av de beslut som fattades med anledning av 1989 års handikapp- utredning (SOU 1989:54).

4 15 kap. 37 § skollagen (2010:800).

515 kap. 35 § skollagen (2010:800).

73

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

fjärdedel någon form av muskelsjukdom. Ett mindre antal har förvärvade hjärnskador till följd av sjukdom eller yttre våld. Där- utöver finns enstaka elever med mer ovanliga diagnoser. Ett stort antal av eleverna har utöver sin primära diagnos även komplet- terande diagnoser.

Ofta är det inte rörelsehindret i sig som ensamt gör att eleven väljer en Rh-anpassad riksgymnasieutbildning. Konsekvenserna av en motorisk funktionsnedsättning kan till stor del kompenseras med tekniska hjälpmedel och, vid behov, med förlängd studiegång. Behovet av anpassad utbildning är i stället i många fall en konse- kvens av de ytterligare funktionsnedsättningar som kan följa med den primära diagnos som är orsaken till rörelsehindret. Det är snarast dessa som direkt påverkar elevens pedagogiska situation. Exempelvis har många elever vid RgRh kognitiva svårigheter, som kan visa sig genom att eleven har bristande arbetsminne, uppmärk- samhetsproblem, svårt att ta initiativ och bristande tidsuppfattning. Till detta kommer i vissa fall perceptionsproblem, dvs. svårigheter att registrera, organisera och tolka olika slags sinnesintryck. Läs- och skrivsvårigheter samt kommunikativa svårigheter är vanliga. Det finns även elever som inte har något tal alls.

Elever vid riksgymnasierna har i kontakter med utredningen i några fall ändå pekat på att bristande tillgänglighet i hemkommu- nens skola är en anledning till att de valt riksgymnasiet. Behovet av habilitering på skoltid har också nämnts. Vanligt är att eleverna uppger att de valt riksgymnasiet för att det ger dem en möjlighet att träffa andra ungdomar i samma situation som de själva. Eleverna har ofta känt sig isolerade under grundskoletiden. Personalen uppger att det också finns exempel på elever som varit utsatta för mobbning.

Målgruppen i behov av Rh-anpassad gymnasieutbildning har inte förändrats nämnvärt sedan början av 1990-talet då verksam- heten etablerades i sin nuvarande form. Vissa smärre förändringar kan dock iakttas. Samtidigt som antalet barn med ryggmärgsbråck minskar till följd av förbättrad fosterdiagnostik ökar antalet barn med förvärvade hjärnskador. Det senare beror bland annat på att läkarvetenskapen i dag räddar fler barn och ungdomar som utsätts för allvarliga trauman. Förekomsten av CP-skada är relativt konstant.

Enligt personalen vid riksgymnasierna är den mest påtagliga förändringen över tid att det tillkommit ytterligare diagnoser hos eleverna. Elevernas kognitiva och perceptuella svårigheter samt andra

74

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

neuropsykiatriska problem uppmärksammas nu på ett annat sätt än tidigare.6

Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra om en elev tillhör mål- gruppen för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen eller gymna- siesärskolans målgrupp. Det gäller bland annat för elever med bristande arbetsminne, koncentrationssvårigheter, perceptuella och kommunikativa svårigheter. Ungdomar med CP-skada kan till exempel ha svårigheter med planering, att få till det och att hålla tråden. Cirka en tredjedel av ungdomar med CP-skada uppskattas ha en så låg begåvning att det motsvarar utvecklingsstörning, vilket gör att de tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Den Rh-anpassade utbildningen har inte uppdraget att erbjuda utbildning anpassad för utvecklingsstörning.

2.2 Elevutvecklingen vid RgRh

Det saknas offentlig statistik på hur stor målgruppen för den riks- rekryterande Rh-anpassade gymnasieutbildningen är. Enligt bedöm- ningar av landstingens habiliteringar7 tillhör i snitt cirka 100 elever per årskull målgruppen, vilket motsvarar 0,8 promille.

I genomsnitt börjar knappt 40 procent av de ungdomar som habili- teringen bedömt tillhör den presumtiva målgruppen vid RgRh. Det motsvarar i snitt drygt 0,3 promille av en årskull. Andelen har vari- erat något över tid.

2.2.1 Stora regionala skillnader

Underlaget från habiliteringarna visar också att rekryteringen till riksgymnasierna skiljer sig mycket mellan olika kommuner och olika regioner. Lägst är andelen i den region som ligger till grund för rekryteringen till RgRh i Stockholm och högst i den som ligger till grund för rekryteringen till RgRh i Kristianstad.8

6 Huvudmannamöte för RgRh anordnat av SPSM 2011-04-14.

7 Sedan 2004 har Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) och senare Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) samlat in bedömningar från landstingets habili- teringar om hur många ungdomar födda vissa år som tillhör målgruppen. Uppgifterna bör tolkas med försiktighet med tanke på att det rör sig om få individer och att enskilda uppgiftslämnares bedömningar får stort genomslag.

8 Varken kommungrupp eller kommunstorlek ger några entydiga utslag. Tydligast är i stället de geografiska sambanden, i viss mån i kombination med kommungruppstillhörighet. I exempelvis Stockholm och många av Stockholms förorts- och pendlingskommuner är ande- len elever vid riksgymnasiet lågt. Andelen elever vid RgRh av de som bedömts tillhöra mål- gruppen är 13 procent i Stockholm, 43 procent i Umeå, 57 procent i Göteborg och 65 procent i Kristianstad.

75

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

Av figur 2.1 framgår att de elever som faktiskt går på RgRh med några undantag kommer från län i relativt nära anslutning till de riksrekryterande Rh-anpassade gymnasieskolorna i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Uppgifterna avser läsåret 2011/12. Det bör observeras att markerade kommuner i figuren kan ha en eller flera elever vid den riksrekryterande utbildningen och att de kommuner från vilka elever rekryteras i många fall ligger i tät- befolkade områden.

Ett större antal ungdomar som bedömts tillhöra målgruppen men som ändå valt att inte söka sig till RgRh återfinns i Stockholms län, Sörmlands län, Uppsala län, Östergötlands län, i den nordöstra delen av Västra Götalands län samt i vissa enstaka kommuner.

Förklaringen till att ett större antal ungdomar från Öster- götlands län valt att inte söka sig till RgRh är att Linköpings kommun har en verksamhet med Rh-anpassad gymnasieutbildning som tar emot ungdomar från hela länet (se vidare avsnitt 8.1.1).

76

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

Umeå

Stockholm

Göteborg

Kristianstad

77

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

2.2.2 Elevantalet minskar vid RgRh

1990-talets början innebar en uppbyggnadsfas för den Rh-anpas- sade riksgymnasieutbildningen (RgRh). Verksamheten växte på tio år från 67 elever läsåret 1991/92 till 174 elever läsåret 2001/02. Utvecklingen de senaste tio åren framgår av tabell 2.1. Minsk- ningen i antalet elever innebär även en relativ minskning, mätt som andel av det totala antalet elever i gymnasieskolan.

Källa: SPSM och RgRh.

Särskilt stor har nedgången varit i Stockholm. Det kan förklaras av att den ursprungliga värdskolan Skärholmens gymnasium lagts ned, vilket bland annat har lett till svårigheter att integrera elever i stor klass. Det finns nu planer på att flytta verksamheten från och med hösten 2012.

2.3 Utbildningen – verksamhet och kvalitet

Utredningens bedömning: Utbildningen vid den riksrekryte- rande Rh-anpassade gymnasieutbildningen (RgRh) har goda förutsättningar att erbjuda en hög kvalitet, bl.a. till följd av att det är en resursstark verksamhet med hög personaltäthet och god Rh-kompetens hos såväl lärare som elevassistenter.

78

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

Merparten av eleverna lämnar trots detta utbildningen utan slut- betyg och grundläggande högskolebehörighet. Det tillhör också undantagen att ursprungligen obehöriga elever uppnår gymna- siebehörighet och genomför studier på nationellt program. Detta är en utmaning för verksamheten som tydliggör behovet av utvecklingsinsatser. Studieresultaten bör samtidigt bedömas mot bakgrund av att många av eleverna har stora studie- svårigheter till följd av sina funktionsnedsättningar. Resultaten för elever med slutbetyg måste mot denna bakgrund betraktas som godtagbara, trots att de är sämre än för genomsnittet i riket. Att få elever studerar vidare är bland annat en konsekvens av studieresultaten. Att alltför få går vidare till ett arbete efter studierna är ett problem som har mer att göra med arbets- marknadens funktionssätt än med gymnasieutbildningen.

Det finns omotiverat stora kvalitetsskillnader mellan orterna vad beträffar utbildningens organisering. Eleverna har exempel- vis inte samma möjligheter att välja bland ett brett utbud av program eller få tillgång till en integrerad utbildning på alla utbildningsorterna. Mål för programutbud och tillgång till inte- grerad utbildning bör ingå i den styrning med avtal som föreslås för utbildningen vid RgRh i kapitel 7.

Utredningen ska bedöma om det är en ändamålsenlig utbildning som bedrivs vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen (RgRh) utifrån elevgruppens behov. Enligt utredningens tolkning är god kvalitet i verksamheten en nödvändig, men inte tillräcklig, förut- sättning för att verksamheten ska vara ändamålsenlig. För att bedöma utbildningens kvalitet har vi sökt belysa studieresultat, förekomst av fortsatta studier, etablering på arbetsmarknaden samt utbildningens organisering med avseende på valmöjlighet och till- gång till integrerad undervisning, personaltäthet och personalens kompetens.

2.3.1 Studieresultat

Det finns elever vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen som med de anpassningar som ges har goda eller mycket goda förut- sättningar att nå goda studieresultat på merparten av kurserna på ett nationellt program. Andra kan med stora svårigheter och med långsam studietakt nå godkända betyg; ytterligare andra når trots

79

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

omfattande stöd inte godkända betyg annat än i enstaka ämnen. Det förekommer att elever till följd av sina funktionsnedsättningar har vad man brukar kalla för en ojämn begåvningsprofil. En elev kan i början av utbildningen ligga på gymnasienivå i vissa ämnen, men på tidig grundskolenivå i andra. Endast hälften av de elever som gick på RgRh läsåret 2011/12 var behöriga till gymnasie- skolans nationella eller specialutformade program när de började vid utbildningen9. Andelen ursprungligen behöriga var högre i Kristianstad och Umeå och lägre i Göteborg och Stockholm. Sam- mantaget påverkar detta studieresultaten och gör det särskilt viktigt att bedöma vad utbildningen bidrar med under tiden elever studerar vid RgRh.

Studieresultaten för de senaste tre åren framgår av tabell 2.2. Eftersom elevgruppen är liten och variationen stor mellan olika år baseras uppgifterna på resultat för samtliga 121 elever som slutfört sina studier läsåren 2008/09–2010/11.

Källa: RgRh.

1) I de flesta fall slutför eleverna RgRh efter 4 år. Det förekommer dock att de gör det även efter 3, 3,5 eller 5 år. Här ingår samtliga 121 elever som slutfört sina studier de aktuella åren. Redovisningen skiljer sig från den offentliga statistiken för gymnasieskolan.

En gymnasieutbildning består av 2 500 poäng. Av tabellen framgår att eleverna i genomsnitt för de tre åren slutförde kurser mot- svarande knappt 1 850 gymnasiepoäng. Att vissa elever inte genom- fört några gymnasiekurser alls, dvs. inte uppnått några gymnasie- poäng alls, vägs upp av att cirka en tredjedel av eleverna slutfört kurser om mer än 2 500 gymnasiepoäng. Det bör observeras att

9 Det bör observeras att behörighetskraven har ändrats fr.o.m. antagningen till hösten 2011. Kraven var därför högre för elever som nu går i årskurs 1 än för de äldre eleverna.

80

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

antalet gymnasiepoäng som en elev fått inte säger något om resul- tatet. Eleven kan ha många kurser med betyget Icke godkänt (IG). Vad som inte framgår av tabellen är den stora variationen år från år för samma ort.

Andelen elever med högskolebehörighet var 44 procent i genom- snitt för läsåren 2008/09–2010/11. Andelen med slutbetyg var 47 procent (framgår inte av tabellen). För riket som helhet var andelen som vid utgången läsåret 2010/11 slutfört gymnasieskolan inom tre år och erhållit slutbetyg 65 procent. Andelen elever med slutbetyg efter avslutad utbildning vid RgRh är således väsentligt lägre än vid gymnasieskolan generellt, trots möjlighet till förlängd studiegång. Samtidigt är målgruppen en helt annan än för gymnasieskolan generellt, vilket måste vägas in vid en bedömning av resultatet.

Av tabellen framgår vidare att Göteborg, Kristianstad och Umeå hade en högre andel elever med högskolebehörighet än genom- snittet, medan den var väsentligt lägre i Stockholm. Variationen kan vara stor mellan olika år för samma ort. I Göteborg var exem- pelvis andelen högskolebehöriga 82 procent läsåret 2008/09 men bara 38 procent läsåret 2010/11. Den låga andelen läsåret 2010/11 förklaras bland annat med att det gick ut en grupp elever med sär- skolebakgrund och att behörighetskraven till högre utbildning skärpts. I Kristianstad var å andra sidan andelen i stället så låg som 29 procent läsåret 2008/09 och 73 procent läsåret 2010/11.

Den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg läsåren 2008/09–2010/11 på 13,3 kan jämföras med genomsnittet för riket som dessa läsår varierat mellan 14,0 och 14,1. Det är såle- des inte resultaten för de elever som får slutbetyg som är problemet vid riksgymnasierna, utan snarare att en så stor andel, trots lång- sammare studietakt och anpassningar, inte når målen för utbild- ningen. Av de 121 elever som har gått ut läsåren 2008/09–2010/11 har 31 elever lämnat utbildningen med högst 1 000 gymnasiepoäng, varav 14 med högst 250 gymnasiepoäng. Elever som endast har klarat en eller ett par kurser har i några fall fått höga betyg på just dessa. Det finns också flera exempel på elever som lämnat ut- bildningen utan några gymnasiepoäng eller betygspoäng alls.

Vid tolkningen av resultaten för RgRh måste dessutom hänsyn tas till att en elev vid RgRh på grund av sin funktionsnedsättning kan befrias från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan), och ändå an- ses ha genomgått den undervisning som ingår i ett fullständigt pro-

81

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

gram.10 Möjligheten till specialinriktad ämnesplan påverkar dock knappast uppgifterna om betygsgenomsnitt för elever med slut- betyg eller andelen med högskolebehörighet. Detta eftersom spe- cialinriktad ämnesplan främst utnyttjas för elever som inte får ut slutbetyg eller uppnår grundläggande högskolebehörighet.

Med några få undantag har eleverna vid RgRh deltagit i natio- nella prov på kurser där sådana genomförs. I genomsnitt motsva- rade resultaten knappt betyget G. Genomsnittet för provbetygen är därmed lägre än den genomsnittliga betygspoängen som redovisas i tabell 2.2. Det är dock inte konstigt med tanke på att den senare är beräknad endast för elever som fått ut slutbetyg. Dessutom genom- förs nationella prov endast för vissa av de ämnen som ingår i de genomsnittliga betygspoängen. Resultaten på de nationella proven visar att matematik är ett ämne som vållar många elever vid RgRh stora svårigheter.

Som för andra elever påverkas elevernas studieresultat av deras tidigare studiebakgrund. Exempelvis var 18 av de 20 elever som nådde högskolebehörighet vid utgången av läsåret 2010/11 behö- riga till gymnasieskolan när de började sin utbildning. Några elever som från början inte var behöriga till gymnasieskolan har dock uppnått behörighet under den Rh-anpassade utbildningen. Av dessa har ett par också nått högskolebehörighet.

2.3.2 Vad händer efter RgRh?

Det är inte helt lätt belysa vad som händer med eleverna efter att de lämnat gymnasieutbildningen vid RgRh. Utredningen har sökt få en uppfattning om detta bland annat genom att analysera underlag från Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Skatteverket.

Få elever från RgRh läser vidare

Andelen elever från RgRh som läser vidare med studiemedel efter gymnasieskolan är låg. Endast 25 av de 188 elever som slutade RgRh åren 2005–2009 har senare fått studiemedel från CSN (se tabell 2.3). Av de 51 elever som under samma period fick ut slut- betyg har endast sju fått studiemedel sedan dess.

10 11 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039).

82

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

Antalet elever som gick ut RgRh under perioden och har fått studiemedel för eftergymnasiala studier11 är ännu lägre, 12 elever av 188. Av de 51 elever som gick ut med slutbetyg har endast fem elever fått studiemedel för eftergymnasiala studier. Några elever har således kompletterat sina betyg och tagit ut slutbetyg senare. Uppgifterna avser så få elever att det knappast är meningsfullt att jämföra med det totala elevkollektivet.

Källa: CSN.

1) 188 elever.

2) 51 elever.

Elever som fått studiemedel för studier som inte är på efter- gymnasial nivå har med något undantag fått det för kortare perioder, som mest 40 veckor. De som fått det för eftergymnasiala studier har generellt fått det för längre perioder, ett par elever för över 100 veckor.

Etablering på arbetsmarknaden

För att få en uppfattning av elevernas etablering på arbetsmark- naden har utredningen begärt uppgifter från Skatteverket om inkomst av tjänst för inkomståret 2010 för elever från RgRh. Upp- gifterna avser personer som genomgått gymnasieutbildning vid RgRh med avgångsår 2005–2009 (se tabell 2.4). År 2010 låg garantinivån i aktivitetsersättningen i relevanta åldersgrupper på mellan 89 000 och 95 400 kronor. Man kan utgå från att en stor

11 Med eftergymnasiala studier avses utbildningar som tillhör avdelning B i bilaga till studie- stödsförordningen (2000:655).

83

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

andel av noteringarna i det spannet handlar om att den tidigare eleven vid RgRh uppbär aktivitetsersättning.

<	<
>	=

Källa: Skatteverket för ungdomar från RgRh samt SCB i övrigt, utredningens bearbetning.

Kommentar: Andelen är beräknad utifrån de elever för vilka det varit möjligt att få uppgifter om årsinkomst 2010.

Vad gäller de 174 elever som lämnade RgRh mellan 2005 och 2009 indikerar uppgifterna att mer än hälften får hel aktivitetsersättning. Drygt en fjärdedel av de tidigare eleverna bedöms ha arbete mot- svarande minst deltid. Endast sex elever av hundra har en inkomst som indikerar att de har ett heltidsarbete med en månadslön på minst 16 500 kronor. I den gruppen finns ungdomar med upp till 275 000 kronor i årsinkomst inkomståret 2010. Drygt 40 procent av de tidigare elever som har en lägre årsinkomst än garantinivån i aktivitetsersättningen har eller har haft studiemedel från CSN åren efter att de lämnade gymnasieskolan och har således studerat eller studerar.

Utan möjlighet till direkta jämförelser är det ändå intressant att ställa uppgifterna för eleverna från RgRh mot uppgifter för samt- liga ungdomar för inkomståret 2009. Av tabellen framgår att ande- len ungdomar i åldersgruppen 20–24 år med riktigt låga inkomster i hela ungdomskollektivet är väsentligt högre än för elever från RgRh, troligen för att många ungdomar studerar (37 procent av samtliga i åldersgruppen) samtidigt som många från RgRh får akti- vitetsersättning, dvs. har en inkomst. Även andelen med jäm- förelsevis höga inkomster är högre för hela gruppen ungdomar än för ungdomar från RgRh. Den registrerade arbetslösheten för samtliga ungdomar i åldersgruppen var 20 procent år 2010. Det bör observeras att en person samtidigt kan vara arbetssökande och studerande.

84

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

Några resultat från vad-händer-sen studier

Att det är få tidigare elever som läser vidare bekräftas av de upp- följningar som några RgRh har gjort av vad som händer sen. Exempelvis visar en kartläggning12 av sysselsättningen hos ett antal personer som gått ut RgRh i Göteborg att endast fyra procent av elever med avgångsåren 2004–2006 studerade när undersökningen genomfördes. Av studien framgår också att över hälften (53 procent) av de forna eleverna i studien med avgångsår 2004–2006 uppgav att de saknade sysselsättning, 17 procent att de var i daglig verksamhet, 13 procent att de hade arbete och fyra procent att de var på praktik. Nio procent svarade ”annat”.

Författarna konstaterar att elever från RgRh i Göteborg senare år har haft det väldigt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det framgår om man jämför andelen i olika åldersgrupper. Andelen 13 procent med arbete bland de elever som slutat 2004–2006 framstår då som låg, jämfört med 36 procent för eleverna med avgångsår 2001–2003 och hela 76 procent för eleverna med avgångsår 1997– 2000. Mätningen är gjord vid samma tillfälle. Resultaten kan därför spegla en allt svårare arbetsmarknad för ungdomar med funktions- nedsättning, men också att ungdomarna med stigande ålder kan ha fått lättare att hitta ett arbete eller bättre stöd för att göra det. Mål- gruppen vid RgRh kan också variera över tid.

Av en studie13 med 25 tidigare elever från RgRh i Kristianstad som valt att bo kvar i kommunen framgår att tre tidigare elever hade arbete när studien genomfördes, lika många studerade och sju var arbetssökande. Resterande svarade ”annat”, vilket oftast innebar att den tidigare eleven var verksam inom kommunens dagliga verk- samhet. Studien konstaterar att frågan om sysselsättning, eller sna- rast avsaknaden av sysselsättning engagerar de tidigare eleverna. Flertalet av dessa unga vuxna saknar arbete.

12 Vad hände efter Riksgymnasiet? En kartläggning av sysselsättningen hos ett antal personer som gått ut Riksgymnasiet i Göteborg åren 1990–2006. Delprojekt i det treåriga projektet

”Praktikplatser – ett steg till arbete/sysselsättning”. Bräcke Diakoni (2010-04-27).

13 Vad hände sen? En uppföljningsrapport av levnadsförhållande kring personer med funk- tionsnedsättningar som efter studenten vi Riksgymnasiet har valt Kristianstad som bostads- ort. Kristianstads kommun i samarbete med Kristianstads högskola (Januari 2008).

85

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

2.3.3 Utbildningens organisering

Utbildningens organisering har betydelse vid bedömningen av verksamhetens kvalitet. Det handlar bland annat om huruvida ele- verna får tillgång till den utbildning de önskar och har behörighet till, hur eleverna organiseras i grupper och i vilken utsträckning utbild- ningen samordnas med värdkommunernas övriga gymnasieskola.

Olika program på olika orter

En stor andel av de elever som tas emot vid riksgymnasieutbild- ningen saknar behörighet när de börjar sin utbildning. Därför går läsåret 2011/12 endast sex av tio elever på nationellt eller spe- cialutformat program (se tabell 2.5), vilket kan jämföras med nio av tio för den kommunala gymnasieskolan generellt14. Från och med hösten tas inte några nya elever in på specialutformade program. Den reformerade gymnasieskolan innebär mindre frihet att lokalt utforma och anpassa utbildningen för behöriga elever jämfört med tidigare. Möjlighet till individuellt anpassat program15 finns dock (se vidare avsnitt 2.6.4).

Källa: RgRh.

Variationen mellan orterna är stor. Eftersom uppgifterna baseras på få individer kan det inte uteslutas att fördelningen skulle se annor-

14 I tabellen och i jämförelsen har elever som går i gymnasieskolan enligt Lpf94 och elever som går första året i den reformerade gymnasieskolan slagits samman. Det är inte helt korrekt att på detta sätt likställa programstrukturen i gymnasieskolan från 94 med den refor- merade gymnasieskolan. Med tanke på att resultatet för RgRh skiljer sig så väsentligt från gymnasieskolan generellt bedömer utredningen att en uppdelning på elever i år 1 och elever i övriga årskurser inte är nödvändig.

15 9 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039).

86

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

lunda ut ett annat år. Att andelen elever på nationell nivå just nu är låg i Stockholm kan till exempel delvis förklaras med att nästan nio av tio elever i målgruppen i denna region inte går på RgRh. De elever som ändå sökt sig till skolan är i stor utsträckning elever som saknar behörighet till nationellt program. En stor andel av dessa har ett förflutet i Rh-grupp i grundskolan.

Medieprogrammet har länge varit det vanligaste valet bland de elever som läser på nationellt eller specialutformat program. I och med gymnasiereformen 2011 finns det inte längre kvar för ny- antagna elever. Trots detta går läsåret 2011/12 fortfarande knappt 16 procent av eleverna på nationellt eller specialutformat mediepro- gram, följt av 12 procent på samhällsvetenskapsprogrammet, 10 procent på barn- och fritidsprogrammet och 9 procent på det este- tiska programmet. Umeå skiljer ut sig genom en stark tyngdpunkt på barn- och fritidsprogrammet, medan övriga orter har prioriterat media, samhällsvetenskap och program med estetisk inriktning. Kristianstad är den ort där eleverna återfinns på flest program.

Även många av de individuella program eller introduktions- program som erbjuds har inriktning mot media eller samhällsveten- skap. De elever som har antagits till utbildningen trots att de tillhör gymnasiesärskolans målgrupp ingår i ovanstående uppgifter bland dem som följer individuellt program eller introduktionsprogram.

Graden av integrering varierar

Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt som möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan16. Integrationen kan ges olika uttryck. Vissa elever har förutsättningar att studera helt integrerade i stor klass. För andra är ambitionen att eleverna, trots att undervisningen ges i en liten anpassad undervisningsgrupp, ska utgöra en naturlig del av skolan, i gemensamma lokaler och i gemen- samma aktiviteter. Utredningen har här anslutit till bestämmel- sernas begrepp integrering trots att det yttersta målet är en inkluderad utbildning. En integrerad utbildning måste ses som en förutsättning för inkludering.

Få elever vid RgRh går innevarande läsår integrerade i stor klass (se tabell 2.6). Även här är skillnaden stor mellan orterna. I Kristianstad och Umeå är integrering vanligare än i Göteborg och Stockholm där endast enstaka elever är integrerade. Det bör obser-

16 11 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039).

87

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

veras att det förekommer att integrerade elever läser vissa ämnen i liten grupp och att elever i Rh-grupp läser vissa ämnen i stor klass, vilket inte belyses i tabellen. Det bör också påpekas att vissa elever på nationellt eller specialutformat program i Rh-grupp kan ha varit integrerade under år 1–3, för att sedan läsa återstående kurser i huvudsakligen liten grupp under ett fjärde år.

Källa: RgRh.

1) Två elever får sin utbildning vid en gymnasiesärskola.

En förklaring till att det är vanligare med integrerade elever i Kristianstad och Umeå är att det är vanligare att elever läser på nationell nivå på dessa orter. Det är dock inte hela sanningen. Det handlar även om hur kommunerna valt att organisera utbildningen. I Kristianstad används exempelvis i princip samtliga kommunens gymnasieskolor, vilket gör det möjligt att erbjuda eleverna vid riks- gymnasiet integrerad utbildning på samtliga program. I Umeå är utbildningen förlagd till en stor värdskola, vilket innebär relativt goda möjligheter till integrering.

I Göteborg där i stort sett samtliga elever undervisades i liten Rh-grupp, oberoende av program, uppger skolan att detta är något eleverna själva valt. En orsak uppges vara att Angereds gymnasium sedan en tid arbetar med problembaserat lärande (PBL), vilket för- svårar för eleverna vid riksgymnasiet. Innan PBL infördes förekom integrering i en helt annan omfattning.

Även i Stockholm går i stort sett samtliga elever i liten Rh- grupp, oberoende av program, vilket kan antas vara en konsekvens av att den tidigare värdskolan Skärholmens gymnasium har lagts ned. Kommunen har nu beslutat att flytta verksamheten till en större gymnasieskola från och med hösten 2012 med ambitionen

88

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

att återigen kunna erbjuda elever vid riksgymnasiet en helt eller delvis integrerad utbildning i gymnasieskolan.

Undervisningsgrupperna är små

Rh-gruppernas storlek varierar beroende på ort från som lägst fyra elever till som högst mellan åtta och elva elever. I enstaka fall före- kommer ännu mindre grupper och även enskild undervisning.

Utredningen har vid sina skolbesök noterat att de små undervis- ningsgrupperna gör utbildningen sårbar och utgör ett pedagogiskt problem.

2.3.4 Lärartätheten är hög

Lärartätheten är hög inom den riksrekryterande gymnasieutbild- ningen för elever med svåra rörelsehinder (se tabell 2.7). I genom- snitt går det drygt 40 lärare (heltidstjänster) på 100 elever. Det kan jämföras med att det samma år gick drygt 8 lärare (heltidstjänster) på 100 elever i gymnasieskolan som helhet. Jämförelsen har dock begränsat värde. Den belyser snarast den Rh-anpassade utbildning- ens särart.

Källa: RgRh.

1) Beräknat endast för elever som undervisas i Rh-grupp.

2) Beräknat för samtliga elever.

Med ett undantag avser uppgifterna endast elever i Rh-grupp. Det gör att uppgifterna bör tolkas försiktigt för Kristianstad och Umeå som har många integrerade elever. Vid undervisning i stor klass är lärartätheten för en integrerad elev i normalfallet densamma som

89

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

för övriga elever i klassen. Rh-eleverna kan dock därtill få stöd av de lärare som arbetar inom RgRh, vilket inte uppgifterna i tabellen tar hänsyn till. Det gör att lärartätheten generellt och för special- pedagoger i Rh-grupp är överskattad för Kristianstad och Umeå. För att belysa detta har uppgifterna för specialpedagog/-lärare beräknats både för elever i Rh-grupp och för samtliga elever vid RgRh. I Göteborg och Stockholm där i stort sett alla elever går i Rh-grupp är uppgifterna mer korrekta.

Av de lärare som läsåret 2010/11 arbetade inom den Rh-anpas- sade gymnasieutbildningen hade närmare 90 procent någon form av pedagogisk utbildning, att jämföra med drygt 80 procent för gym- nasieskolan som helhet. Alla lärare med pedagogisk utbildning vid RgRh är dock inte utbildade för att undervisa i gymnasieskolan. Många har i stället utbildning för grundskolan. Även specialpeda- gogernas/-lärarnas bakgrund varierar. Enligt uppgifter från sko- lorna är de ursprungligen grundskolelärare, lågstadielärare, mellan- stadielärare, ämneslärare, etc. Endast några få specialpedagoger/- lärare har ämnesbehörighet för gymnasieskolan.

Att så pass många av lärarna och specialpedagogerna/-lärarna vid RgRh saknar ämnesbehörighet för gymnasieskolan framstår som ett problem med tanke på de skärpta behörighetsvillkor17 som numera gäller för lärare. Elever vid RgRh som går integrerade får dock sin undervisning inom anordnande kommuns gymnasieskola, vars lärare bör uppfylla behörighetsvillkoren. Det finns dessutom en lättnad i behörighetskraven för gymnasieskolans introduktions- program, genom att det krävs färre högskolepoäng i de ämnen behörigheten gäller än för andra lärare som undervisar i gymnasie- skolan. Många av lärarna vid RgRh undervisar elever på introduk- tionsprogram/individuellt program. Att erbjuda elever som läser på nationellt program i liten undervisningsgrupp lärare som svarar mot behörighetskraven framstår dock som en utmaning.

2.3.5 Nästan alla elever har elevassistans

En väl utbyggd elevassistans är en förutsättning för att många av eleverna ska klara att studera i gymnasieskolan. De behöver ofta hjälp både i och utanför klassrummet. I klassrummet kan det t.ex.

17 2 kap. 13 § skollagen (2010:800), 2 kap. 21–24 §§ förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till rektor samt Skolverkets föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för vissa ämnen i gymnasieskolan (SKOLFS 2011:159).

90

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

handla om att föra anteckningar under lektioner, så att eleven ska kunna koncentrera sig på det som sägs, eller att hjälpa eleven att kommunicera. Utanför klassrummet kan det handla om att hjälpa eleven med förflyttningar, i matsalen, vid toalettbesök etc.

Personaltätheten är hög även för elevassistenterna med i genomsnitt 1,7 elev på en elevassistent läsåret 2010/11 (se tabell 2.8). Omfattningen av elevassistansen varierar mycket mellan olika elever.

Källa: RgRh.

1) Beräknat för samtliga elever, oberoende av assistansens omfattning.

Förklaringen till att Kristianstad har en högre personaltäthet för elevassistenter än övriga orter är att en så hög andel av eleverna där läser integrerat i stor klass. De integrerade eleverna är då nästan undantagslöst ensamma som Rh-elever i sina klasser och behöver då en hel assistentresurs, trots att de i ett annat sammanhang kunnat dela. I Kristianstad hjälper assistenterna också till att skjutsa ele- verna mellan skola och habilitering eller mellan skola och boende. Sammantaget gör detta att det ofta behövs en assistent per integr- erad elev.

Elevassistenternas utbildningsbakgrund varierar. Vid tre av fyra orter ställs i dag krav på gymnasieutbildning med inriktning mot barn- och fritid, omvårdnad eller motsvarande utbildning vid nyan- ställning. Vid samtliga orter får elevassistenterna del av olika kom- petensutvecklingsinsatser. Man deltar i fortbildningar gemensamt med övrig personal inom riksgymnasieverksamheten. Det kan handla om olika funktionsnedsättningar/diagnoser, värdegrunds- frågor, etc. Elevassistenterna kan också få mer riktad kompetens- utveckling utifrån uppkomna behov, t.ex. sondmatning eller Bliss18.

18 Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder i stället för av bokstäver. En del symboler är bildlika, andra är ideografiska (står för en idé) eller så är de internationellt kända, till exempel siffror. Symbolerna är svarta linjebilder och presenteras på olikfärgad eller vit bakgrund som visar vilken ordklass ordet tillhör. Blissystemet innehåller många symboler och grammatiska tecken, som bidrar till att det går att bilda fullständiga meningar. Detta gör det möjligt både att uttrycka många ord och att säga i princip det man vill, genom att kombinera ord till meningar. Charles Bliss (1897-1985) skapade Blissystemet.

Källa: SPSM.

91

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

På samtliga orter finns elever som på skoltid har personlig assi- stans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funk- tionshindrade (LSS). Förekomsten av personliga assistenter på skoltid är inte okomplicerad för skolan, eftersom dessa inte står under skolans ledning. Skolan har emellertid inget formellt infly- tande över om en elev som är berättigad till personlig assistent enligt LSS önskar ha en sådan. När en elev har personlig assistent i klassrummet påverkar det behovet av elevassistenter. Hur mycket varierar och beror på vilken roll den personliga assistenten har i det enskilda fallet. Tar man hänsyn till att vissa elever har personlig assistent är skillnaden i personaltäthet mellan orterna i tabellen ovan något överskattad. Den inbördes ordningen påverkas dock inte.

2.4 Habiliteringen – verksamhet och kvalitet

Utredningens bedömning: Habiliteringen har goda förutsätt- ningar att erbjuda en hög kvalitet då verksamheten är mycket väl utbyggd med hög tillgänglighet, många olika yrkesgrupper och personal som ges relevant kompetensutveckling.

Det finns emellertid skillnader i habiliteringens omfattning mellan de olika orterna, och i förhållande till elever som studerar hemma, som är svåra att förklara utifrån elevernas behov och som kan innebära en bristande likvärdighet. Det finns också skillnader i synen på vad som ingår i uppdraget som kan leda till bristande likvärdighet. Framför allt behöver habiliteringens ansvar för elevernas fritidsaktiviteter tydliggöras. Sammantaget behö- ver styrningen och uppföljningen av verksamheten utvecklas, vilket tas upp i kapitel 7.

För att tillhöra målgruppen för den riksrekryterande Rh-anpassade gymnasieutbildningen (RgRh) ska eleven ha behov av habilitering19. Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som habilitering avser regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för habiliteringen20. Av det senaste avtal21 som slutits fram- går att habiliteringsinsatserna ska syfta till att eleven ska kunna fullfölja sin utbildning samt förbereda eleven för livet efter gym-

19 15 kap. 35 § skollagen (2010:800).

20 11 kap. 5 § gymnasieförordningen (2010:2039).

21 SPSM:s dnr: ALL 2010/303 (avser avtal med Stockholms kommun). Tidigare avtal mellan staten och huvudmännen härrör från 1990 (Göteborg och Umeå) samt 1993 (Kristianstad).

92

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

nasieutbildningen genom behandling, information om den egna funktionsnedsättningen och samtalsstöd.

Av en bilaga till de årliga överenskommelser22 som sluts mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och huvudmännen framgår att eleverna utöver den skolhälsovård och elevvård som alla elever i skolan ska ha tillgång till också har behov av särskilda insatser av social, medicinsk och psykologisk karaktär som i möj- ligaste mån ska tillgodoses. Personaldimensionering, arbetssätt och metoder ska anpassas för att tillgodose elevernas individuella behov i högre grad än vad som normalt är möjligt på hemorten. Insatserna ska ha en flexibel utformning för att underlätta för eleverna att ta del av samhällets tjänster, t.ex. avseende fritid, arbete och fram- tidsplanering. Elevernas möjlighet att påverka innehåll och utform- ning av omvårdnadsverksamheten betonas.

2.4.1 Vad är habilitering vid RgRh?

Enligt Socialstyrelsen23 avses med habilitering insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funk- tionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utveck- lar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhälls- livet. Habiliteringen vid RgRh består av en mängd olika insatser som genomförs av ett team av olika yrkesgrupper som samverkar kring varje elev. Innehållet i verksamheten skiljer sig en del mellan orterna. Huvuddragen är dock gemensamma.

Arbetsterapeuterna arbetar bl.a. med utprovningar och anpass- ningar av hjälpmedel, förflyttningsträning samt utprovning och inträ- ning av kognitiva hjälpmedel. Självständighetsträning ingår liksom att hitta strategier för att fatta beslut etc. Arbetsterapin kan också ge eleverna stöd att planera och strukturera sin vardag. Arbets- terapeuterna vid RgRh gör insatser både i skolan och i boendet.

Sjukgymnasterna arbetar bl.a. med utredning och bedömning samt träning av förflyttning, ledrörlighet, koordination, balans, styrka och kondition. Smärtlindring genom t.ex. akupunktur, massage eller avslappning förekommer, liksom bad i varmbassäng och stöd till lämpliga fysiska fritidsaktiviteter. Sjukgymnasterna arbetar även

22 SPSM:s dnr: ALL 2011/434, ALL 2011/435, ALL 2011/436 och ALL 2011/438.

23 Socialstyrelsens termbank på myndighetens webbsida.

93

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

med utprovning, inträning och uppföljning av ortoser24, korsetter och tekniska hjälpmedel.

Kuratorerna svarar för individuella stödsamtal, ger råd och stöd vid myndighetskontakter, t.ex. med försäkringskassan, arbetsför- medlingen, hemhabiliteringen och hemkommunen samt råd och stöd inför framtiden, t.ex. vad gäller arbete eller annan sysselsätt- ning, assistans, bostad, ekonomi, studier och fritid. De arbetar även med olika former av gruppaktiviteter och familje- och föräldrasamtal.

Även psykologerna arbetar med individuella samtal. Det kan handla om att öka insikten om hur man fungerar, hur de egna funk- tionsnedsättningarna påverkar och om att bearbeta tidigare upplevelser av förluster, mobbning och utanförskap samt om stöd i att hantera relationer. Psykologerna genomför också utredningar för att fastställa begåvningsnivå samt genomför neuropsykologiska utredningar. Psykologerna kan vidare samarbeta med skola och elev- hem i psykosociala frågor, arbeta med stresshantering, skriva intyg, delta i föräldra-/familjesamtal samt hålla i gruppaktiviteter. De hanterar också svårare psykiska tillstånd i samarbete med vuxen- psykiatrin eller barn- och ungdomspsykiatrin.

Logopederna arbetar med bedömning och behandling av röst och tal, språk och kommunikation, läs- och skrivförmåga, samt ät- och dricksvårigheter. De arbetar också med att hjälpa eleverna att utveckla alternativa kommunikationssätt, t.ex. med stöd av Bliss25 samt med utprovning och anpassning av talande kommunikations- hjälpmedel.

Sjuksköterskorna (finns inte särskilt för RgRh på samtliga orter) svarar för medicinska frågor och behov hos eleverna. Det kan handla om medicinering, omläggning av sår, provtagning, akuta behov för vidare remittering, smärta samt frågor om sex och samlevnad.

Läkarnas (inhyrd resurs) uppgifter kan handla om att skriva läkar- intyg, förnya recept, skriva remisser samt ha kontakt med hem- habiliteringens läkare eller specialister, som t.ex. ortoped, urolog, neurolog etc. Läkarna kan också fungera konsultativt i förhållande till habiliteringsteamet på skolan och i förhållande till elever och föräldrar.

24 Kroppsburet hjälpmedel.

25 Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder i stället för av bokstäver (se vidare not 18).

94

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

2.4.2 Habiliteringens omfattning varierar

Inriktning och omfattning av habiliteringens insatser utgår från den enskilde elevens behov och önskningar. Att behov av habilitering är ett kriterium för att tillhöra målgruppen för RgRh innebär inte att alla elever alltid är motiverade att ta del av habiliteringen. Det kan vara en del av frigörelsen i tonåren att inte vilja delta. Eleverna vid RgRh tar dock del av den omfattande habilitering som erbjuds.

I stort sett alla elever har relativt regelbunden kontakt med sjukgymnast och arbetsterapeut, i många fall en eller ett par gånger i veckan. Kontakten med logoped, kurator och psykolog kan vara lika regelbunden, ske sporadiskt eller inte förekomma alls, bero- ende på elevens behov. Den absoluta merparten av habiliteringens insatser genomförs i habiliteringens egna lokaler, i eller i anslutning till skolorna.

I Kristianstad fick eleverna i genomsnitt fyra timmar habilite- ring per vecka läsåret 2010/11, medan eleverna i Umeå fick i genomsnitt två timmar per vecka samma läsår. På individnivå varierade samma år antalet timmar per vecka mellan 0,6 och 8,3 i Kristianstad och 1,5 och 4,5 timmar i Umeå. Motsvarande statistik saknas från Göteborg och Stockholm. Generellt är uppfattningen att habiliteringen vid RgRh är väsentligt mer omfattande än för elever med svåra rörelsehinder som studerar hemma. Det finns dock enligt uppgifter till utredningen ungdomar som studerar hemma som även de får en mer omfattande habilitering (se vidare avsnitt 8.1.1).

Utredningen konstaterar att det finns skillnader i omfattningen av habiliteringarna mellan de olika RgRh-verksamheterna som är svåra att förklara utifrån elevernas behov och som kan innebära en bristande likvärdighet för eleverna. Inte minst väcker skillnaden mellan habiliteringen vid RgRh och den habilitering motsvarande elever får om de studerar hemma frågor om både likvärdighet och om hur stort behovet av habilitering är.

En skillnad mellan orterna som är svårt att belägga i statistik, men som framgått vid våra besök, är synen på habiliteringens ansvar för elevernas fritidsaktiviteter. Habiliteringen kan t.ex. av både medicinska och andra anledningar stimulera elever att träna i gym eller liknande. I ett annat exempel anordnar man med stöd av externa bidragsgivare både fjällresor och utlandsresor på loven.

95

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

2.4.3 Hög personaltäthet inom habiliteringen

Personaltätheten vid RgRh:s habiliteringar måste anses vara mycket hög (se tabell 2.9). Göteborg och Stockholm har något högre per- sonaltäthet än snittet och Umeå en lägre. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster svarar tillsammans för drygt hälften av personalen. Utöver den anställda personal som framgår av tabellen upphandlas på timbasis läkare, handledning, föreläsare och i vissa fall sjuk- sköterska, m.m. På vissa orter tillhandahålls även ytterligare tjäns- ter via landstingets ordinarie habiliteringsorganisation.

Källa: RgRh.

Kommentar: På grund av att uppgifterna i tabellen avrundats stämmer inte alltid summan av del - uppgifterna med summan som anges i tabellen.

Habiliteringspersonalen deltar i många olika kompetensutveck- lingsinsatser, t.ex. aktiviteter tillsammans med skolans och boen- dets personal, aktiviteter med samtlig habiliteringspersonal och mer yrkesanknutna aktiviteter. Det kan handla om utbildningar inrik- tade mot specifika diagnoser, arbetssätt och metoder eller om yrkesträffar som genomförs för de olika yrkesgrupperna.

96

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

2.5 Elevhemsboendet – verksamhet och kvalitet

Utredningens bedömning: Elevhemsboendet vid RgRh har goda förutsättningar för att erbjuda en hög kvalitet i boendet då verksamheten är resursstark, har hög personaltäthet och har personal som ges en relevant kompetensutveckling.

Synen på boendets ansvar för elevernas fritid skiljer sig varför uppdraget i denna del behöver tydliggöras. Detta är en fråga om styrning viket utredningen återkommer till i kapitel 7.

Avtalen och överenskommelserna som staten genom SPSM slutit med huvudmännen om omvårdnadsinsatser, och som redan nämnts under avsnitt 2.4 om habilitering, avser även boende i elevhem och omvårdnad i boendet för elever som har behov av sådant boende. Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning avgör om eleven ska tilldelas en plats på elevhem.

2.5.1 Allt färre elever i boendet

Liksom antalet elever i utbildningen har antalet boende vid elev- hemmen minskat från början av 2000-talet, från 118 boende elever läsåret 2001/02 till 82 elever läsåret 2011/12. Störst har minskning- en varit i Stockholm, där även antalet elever vid utbildningen har minskat drastiskt, följt av Umeå. Även andelen elever som bor på elevhem har minskat, från 68 procent läsåret 2001/02 till 60 procent läsåret 2011/12. Som lägst var andelen läsåret 2009/10 med 53 procent.

2.5.2 Mångfacetterad verksamhet

Elevhemmens huvudsakliga arbetsuppgifter består bl.a. av

omvårdnadsinsatser, t.ex. hjälp i samband med personlig hygien, på- och avklädning, vändning, förflyttning och hjälp med att äta,

hälso- och sjukvårdsinsatser, t.ex. sårvård, kateterisering/tapp- ning, sondmatning, injektioner och stöd vid medicinering,

service, t.ex. städning, tvätt, disk, matlagning och inköp,

att dygnet runt svara på trygghetslarm från ungdomarna,

97

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

ledsagning av elever till olika fritidsaktiviteter som utevistelser, kulturaktiviteter, idrottsaktiviteter samt diskotek, restaurang- besök, bio, konserter, kortare resor m.m.,

transporter, t.ex. följa med till skolan,

habiliteringsinsatser, t.ex. gångträning, ståträning, sträck- och töjövningar enligt program från habiliteringen,

föräldrakontakter samt

gemensamma möten kring eleverna med skola och habilitering.

Enligt boendenas bedömningar hade läsåret 2010/11 mer än hälften av eleverna behov av omfattande omvårdnadsinsatser samt hälso- och sjukvårdsinsatser i boendet. Bedömningarna varierar dock mycket mellan de olika orterna. Övriga elever hade behov av punktinsatser, stöttning, påminnelser, motivering och viss praktisk hjälp. Några elever hade personlig assistent i boendet och skulle annars haft behov av omfattande stöd. 26

Det förekommer även att personalen hjälper eleverna i samband med läxläsning.

Fritidsaktiviteter ingår inte explicit i uppdraget som det är formulerat i skollagen och gymnasieförordningen. Elevernas fritid nämns dock i avtal och överenskommelser. Vid samtliga orter ser personalen som sin uppgift att coacha eleverna till att prova på olika fritidsaktiviteter, som en grund för ett rikt fritidsliv efter skolan. Synen på i vilken utsträckning boendena dessutom ska arrangera egna fritidsaktiviteter som komplement till kommuner- nas och andra aktörers utbud skiljer sig mellan orterna. Någon menar att uppgiften i så fall ska begränsas till att stötta eleverna att ta del av det de själva tar initiativ till. Andra menar att boendet har ett stort ansvar för att både erbjuda och följa med på olika fritids- aktiviteter. På flera orter svarar boendena för t.ex. idrottsaktivi- teter, filmkvällar, spelturneringar, tjej- och killkvällar etc.

Vid samtliga orter erbjuds någon form av introduktion för ele- verna i boendet. Det kan handla om besök inför ansökan till riks- gymnasiet och boendet, möjlighet att provbo och slutligen pro- gram i samband med att eleven flyttat in på boendet. I vissa fall upprättas skriftliga avtal mellan elev, föräldrar och elevhem med exempelvis gemensamma regler och överenskommelser om kontak- terna mellan elevhem och föräldrar. Eleverna blir myndiga under

26 Enligt uppgift från tre av fyra huvudmän.

98

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

tiden de bor på boendet, vilket gör att eleven måste godkänna om elevhemmet ska ta kontakt med elevens familj. Andra boenden har inte skriftliga avtal utan informerar om vad som gäller. Vid samtliga elevhem får eleverna minst en kontaktperson.

Elevhemsboendena är öppna och bemannade 24 timmar om dygnet veckans samtliga dagar. Det gäller även på kortare lov. Boendena stänger dock över julhelgen och på sommaren. Första året utnyttjar eleverna ganska ofta det s.k. Rg-bidraget (se vidare bilaga 4) för att åka hem. Successivt stannar eleverna kvar allt mer, för att mot slutet av sin utbildning endast åka hem någon enstaka gång, förutom på loven. Det förekommer att eleverna stannar kvar i boendet även under lov. Den huvudsakliga anledningen till att eleverna väljer att stanna på elevboendena i så hög utsträckning uppges vara att de har sina kamrater och fritidsaktiviteter där. Det kan i vissa fall också vara svårt att lösa frågan med personlig assistans hemma för kortare besök. Det förekommer även att elevens familje- medlemmar utnyttjar Rg-bidraget för att besöka eleven i stället för tvärtom.

2.5.3 Personaltätheten är hög

Elevhemsboendet är en mycket personalkrävande verksamhet (se tabell 2.10). Umeå har en väsentligt högre personaltäthet än genom- snittet till följd av att man under 2011/12 har två elevhem trots att elevunderlagen egentligen motiverar endast ett. Det ena ska enligt uppgift avvecklas från och med läsåret 2012/13.

Boendeassistenterna27 har varierande studiebakgrund. Det stora flertalet har gymnasieutbildning. Krav för att kunna anställas som boendeassistent är i dag minst gymnasieutbildning. Flera av orterna preciserar att den ska vara inriktad mot barn- och fritid, omvårdnad eller motsvarande. Personalomsättningen är låg.

Elevhemspersonalen deltar i kompetensutveckling tillsammans med skolans och habiliteringens personal, men också i kompetens- utveckling riktad till just boendepersonalen.

27 Utredningen har valt att använda benämningen boendeassistenter. Benämningarna varierar dock mellan orterna.

99

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

Källa: RgRh.

2.6 Förslag till framtida RgRh

Den riksrekryterande Rh-anpassade gymnasieutbildningen syftar till att elever med svåra rörelsehinder, i många fall med komplette- rande funktionsnedsättningar, ska ges möjlighet att genomföra gymnasiestudier på så likvärdiga villkor som möjligt jämfört med andra gymnasieelever.

Utbildningsuppdraget är huvuduppgiften för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen (RgRh). Det som särskiljer verksamheten från utbildning i elevernas hemkommuner är dock det sätt på vilket den Rh-anpassade utbildningen samverkar med kraftfulla habili- teringsinsatser. För elever som bor vid elevhemmen kompletteras detta med omfattande omvårdnadsinsatser i boendet. Mycket kraft läggs på att stödja ungdomarna i deras vuxenblivande, i att förstå och leva med sina funktionsnedsättningar och att förbereda ungdo- marna för livet efter skolan.

2.6.1 Behovet av RgRh bedöms minska

Utredningens bedömning: Ambitionen bör vara att allt fler ungdomar med svåra rörelsehinder ska kunna erbjudas en sam- ordnad utbildning och habilitering av hög kvalitet i elevens

100

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

hemkommun eller inom kommunens samverkansområde. Den riksrekryterande Rh-anpassade gymnasieutbildningen bör finnas som ett alternativ för de ungdomar med svåra rörelsehinder som trots detta upplever att utbildningen hemma inte svarar mot deras behov. Ungdomar med svåra rörelsehinder har annars beg- ränsade möjligheter att välja utbildning.

Ungdomar med svåra funktionsnedsättningar ska inte behöva söka sig till olika former av särlösningar för att få en utbildning av god kvalitet. Det är ett ansvar för hemkommunen att erbjuda alla ung- domar en utbildning av hög kvalitet. Det är en utgångspunkt som har stöd i nationell lagstiftning och i de olika internationella överens- kommelser och deklarationer Sverige ställt sig bakom eller ratifi- cerat. De högt satta målen är emellertid långt ifrån uppfyllda. Det finns fortfarande brister i kommunerna vad gäller såväl anpass- ningen av utbildningen som tillgängligheten till den, brister som bland annat har belysts av Skolverket och Skolinspektionen. Alla kommuner har inte heller samma förutsättningar.

Utredningen anser därför att den riksrekryterande Rh-anpas- sade gymnasieutbildningen behövs för vissa ungdomar med svåra rörelsehinder. Den begränsade grupp ungdomar som tillhör mål- gruppen behöver ett alternativ till den utbildning hemkommunen erbjuder i de fall de upplever att utbildningen hemma inte svarar mot deras behov. Inte minst är det viktigt att ungdomar som tillhör målgruppen har möjlighet att välja utbildning. För en elev som inte kan erbjudas önskat program i en gymnasieskola i anslutning till hemmet kan alternativet att söka sig till en annan gymnasieskola och bo på annan ort vara oöverstigligt, om inte både utbildning och boende är anpassat till elevens behov. Även att göra dagliga resor till en kommun inom hemkommunens samverkansområde kan utgöra en för stor påfrestning för eleven.

Att såväl antalet ungdomar som andelen av en årskull som väljer RgRh minskar innebär dock att allt fler elever med svåra rörelse- hinder får sin utbildning i hemkommunen. Kommunerna har i dag en större beredskap att möta behoven hos individer med svåra funk- tionsnedsättningar än när den Rh-anpassade utbildningen etable- rades i sin nuvarande form. Bland annat bidrar lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade till att situationen är en annan än när Handikapputredningen lämnade sina förslag28.

28 SOU 1989:54.

101

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

Arbetet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken 2000–2010 har dessutom satt frågor om tillgänglighet i fokus. Utredningen återkommer i avsnitt 8.2. till åtgärder för att stimulera utvecklingen på lokal och regional nivå.

2.6.2 Målgruppen förtydligas

Utredningens förslag: Riksrekryterande Rh-anpassad gymnasie- utbildning ska anordnas för ungdomar som har ett svårt rörelse- hinder som ensamt eller i kombination med en annan funktions- nedsättning medför att en ungdom

1. för att kunna följa en utbildning i gymnasieskolan behöver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning, och

2. har omfattande behov av habilitering i anslutning till utbild- ningen.

Vissa ungdomars rätt till boende i elevhem och omvårdnad i boendet ska inte som i dag ingå i definitionen av målgruppen utan ska regleras med en egen bestämmelse i skollagen.

Ungdomarnas sammansatta behov definierar målgruppen

Med nuvarande bestämmelser gäller att med svårt rörelsehinder avses ett rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom

1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver till- gång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och

2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet29.

Personalen vid riksgymnasierna (RgRh) har återkommande fram- fört att bestämmelsen lägger för stor vikt vid att eleverna ska ha ett svårt rörelsehinder. Man menar att det främst är elevernas kognitiva och perceptuella svårigheter som motiverar att ungdomarna ska tas emot på den Rh-anpassade utbildningen. Konsekvenserna av en motorisk funktionsnedsättning kan enligt personalen till stor del

29 15 kap. 35 § skollagen (2010:800).

102

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

kompenseras med tekniska hjälpmedel och vid behov med förlängd studiegång och utgör därför inte det egentliga problemet.

Utredningen konstaterar att det visserligen är riktigt att många av eleverna vid RgRh har omfattande ytterligare svårigheter utöver sitt rörelsehinder, men menar att målgruppen även i framtiden måste utgå från att den unga har ett svårt rörelsehinder, ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning. Att låta ungdomarnas kognitiva och perceptuella svårigheter definiera mål- gruppen skulle öppna för helt nya grupper och motverka den strä- van som finns att alla ungdomar ska få en utbildning som möter deras behov i hemkommunen. De kognitiva och perceptuella svårig- heterna innebär en pedagogisk utmaning. Alla skolhuvudmän ska dock kunna erbjuda dem en anpassad, t.ex. genom specialpeda- gogiska insatser och eventuellt förlängd studiegång.

Dessutom har vi erfarit att den fysiska miljön fortfarande utgör ett hinder för vissa ungdomar med svåra rörelsehinder att studera i hemkommunens gymnasieskola, trots de handikappolitiska mål- sättningarna om ökad tillgänglighet. Vissa ungdomar med svåra rörelsehinder har också omfattande behov av habilitering under skoltid, vilket kan ställa krav på både långsammare studietakt och en flexibel planering av utbildningen. Även om detta också är något som hemkommunens skola ska kunna klara menar vi att det är just detta sammansatta behov av en Rh-anpassad utbildning, av habili- tering på skoltid och en tillgänglig miljö som ska definiera mål- gruppen för den riksrekryterande Rh-anpassade gymnasieutbild- ningen.

Behovet av habilitering bör därför tydliggöras ytterligare i bestäm- melsen om utbildningens målgrupp. I stället för att ha behov av habilitering föreslås därför att eleven ska ha ett omfattande behov av habilitering i anslutning till utbildningen. En elev som har behov av enstaka insatser av habilitering bör utan problem kunna få sådana insatser av sitt hemlandsting. Det är när behoven blir omfat- tande som de i reell mening påverkar ungdomarnas studiesituation och behovet av samverkan mellan skolan och habiliteringen blir påtaglig. En elev måste anses ha omfattande behov av habilitering om eleven har behov av insatser av särskilt utbildad habiliterings- personal, främst sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog eller kura- tor, flera gånger i veckan under skoltid. Generella insatser av perso- nal som ingår i ordinarie elevhälsan, kan inte utgöra grund för bedömningen. Begreppet Rh-anpassad utbildning måste anses omfatta såväl pedagogisk som fysisk anpassning.

103

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

Utredningen anser slutligen att målgruppen för den riksrekry- terande Rh-anpassade gymnasieutbildningen inte ska definieras av att vissa ungdomar har behov av boende och omvårdnad i boendet. Ungdomarnas behov av boende uppstår inte till följd av deras svåra rörelsehinder utan, som för andra ungdomar, av att de studerar på annan ort än på hemorten. Att de sedan har behov av omvårdnad i boendet är en annan sak. Vi föreslår därför att frågan om rätt till boende och omvårdnad i boendet för vissa elever ska regleras i en egen bestämmelse i skollagen.

Ungdomar med utvecklingsstörning ingår inte i målgruppen

Målgruppen för den riksrekryterande Rh-anpassade gymnasie- utbildningen definieras ytterligare av hur rätten till utbildningen preciseras i regelverket. Enligt skollagen (2010:800) har ungdomar med ett svårt rörelsehinder rätt att få utbildning vid en gymnasie- skola med Rh-anpassad utbildning om de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande,

2. kan påbörja utbildningen senast under första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och

3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som gäller för nationella program i gymnasieskolan.30

För att tas emot på ett introduktionsprogram krävs dock inte att eleven har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, som föreskrivs i punkt 1, utan endast att grundskoleutbildning eller motsvarande har avslutats31. En jämfört med gymnasieskolan stor andel av eleverna vid riksgymnasierna tas emot med stöd av denna senare bestämmelse, på grund av att de saknar behörighet till natio- nellt program.

Ungdomar med utvecklingsstörning ingår inte i målgruppen för den riksrekryterande Rh-anpassade gymnasieutbildningen. Bland de ungdomar som saknar behörighet till nationellt program finns trots detta enstaka ungdomar som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Ungdomarna har då tidigare gått i grundskolan med stöd av bestämmelserna om att ett barn ska tas emot i grundskolan även om det har en utvecklingsstörning i de fall vårdnadshavarna inte ger

30 15 kap. 36 § första stycket och 16 kap. 29–34 §§ skollagen (2010:800).

31 15 kap 36 § andra stycket skollagen (2010:800).

104

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan32. En del av dessa ungdomar kan ha fått en stor del av sin utbildning i grund- skolan, andra har skrivits över till grundskolan så sent som inför sista året eller sista terminen, i syfte att kunna söka till den Rh- anpassade gymnasieutbildningen.

För ungdomar med utvecklingsstörning finns gymnasiesärsko- lan. Det är inte ovanligt att elever i gymnasiesärskolan har ytterliga- re funktionsnedsättningar utöver sin utvecklingsstörning. Man ska därför kunna utgå från att gymnasiesärskolan har kompetens och förutsättningar att erbjuda en elev med utvecklingsstörning i kom- bination med ett svårt rörelsehinder en anpassad utbildning av god kvalitet. Den Rh-anpassade gymnasieutbildningen är däremot inte inriktad på att möta behoven hos elever med utvecklingsstörning.

Utredningen bedömer trots detta att det inte nu är motiverat att föreslå någon ändring i lagen med anledning av att ungdomar som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp i vissa fall tas emot vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen. Även om det i viss mån är ett problem för skolorna att ta emot ungdomar med andra behov än den primära målgruppens handlar det om enstaka ungdomar. Det är inte heller alltid enkelt att avgöra om en elev tillhör den Rh- anpassade gymnasieutbildningens målgrupp eller den för gymnasie- särskolan.

Det är enligt vår uppfattning ett större problem när ungdomar som tillhör målgruppen för RgRh i vissa fall felaktigt placeras i grundsärskolan och gymnasiesärskolan på grund av sina kognitiva och perceptuella svårigheter. Det finns exempel där elev som tidigare gått i grundsärskolan, efter att ha tagits emot vid RgRh först har klarat behörighet till gymnasieskolan och därefter läst in en gymnasieutbildning.

Det är emellertid viktigt att nämnden för mottagande33 och de anordnande kommunerna inför rekryteringen till utbildningen tyd- ligt informerar elev och vårdnadshavare om att riksgymnasieutbild- ningen är en gymnasieutbildning som har en annan målgrupp och arbetar mot andra mål än gymnasiesärskolan.

I den reformerade gymnasiesärskola som riksdagen nyligen beslutat34 om kommer ett utökat elevinflytande införas även vid val av skolform på gymnasienivå. Förslaget innebär att hemkommunen

32 7 kap. 5 § tredje stycket skollagen (2010:800). Tidigare gällde lagen (1995:1249) om för- söksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång.

33 Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning.

34 Prop. 2011/12:50, 2011/12:UbU9 och rskr. 2011/12:141.

105

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

ska ansvara för att ungdomar från grundsärskolan ska erbjudas yrkesintroduktion eller individuellt alternativ i gymnasieskolan, om de önskar sådan utbildning och om det inte finns synnerliga skäl för att inte erbjuda sådan utbildning. Denna frihet att välja skol- form kommer inte att omfatta mottagandet till RgRh, då bestäm- melsen endast avser hemkommunens mottagande.

2.6.3 Den särskilda bestämmelsen om långsammare studietakt tas bort

Utredningens förslag: Den särskilda bestämmelsen om lång- sammare studietakt vid den Rh-anpassade utbildningen tas bort. I stället ska de generella bestämmelserna i gymnasieförordningen (2010:2039) om stödåtgärder tillämpas, t.ex. avseende reducerat program och förlängd undervisning.

Fyra år norm snarare än möjlighet

Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana indivi- duella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven35.

Möjligheten att planera för en långsammare studietakt för elever vid RgRh har lett till att utbildningen i de flesta fall planeras för fyra år, vilket är motiverat för många elever. Det finns dock mycket som tyder på att planering för fyra år har blivit en norm snarare än en möjlighet. Det framgår när man studerar citaten nedan från de olika utbildningarnas webbsidor:

Vi kan erbjuda våra elever en förlängd studietid och de flesta väljer att läsa gymnasiet på fyra år. (Umeå)

Efter egna önskemål

Nästan alla Riksgymnasieelever väljer att förlänga sina gymnasiestudier och vanligast är att man går 4 år. (Stockholm)

Under de fyra åren på Riksgymnasiet händer det mycket. För att på ett överskådligt sätt beskriva detta har vi gjort en tidslinje från år 0 till år 4. (Göteborg)

35 11 kap. 3 § gymnasieförordningen (2010:2039).

106

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

Nästan alla våra elever väljer att förlänga sina gymnasiestudier. Van- ligast är att man går hos oss i fyra år. (Kristianstad)

Citaten ger intrycket att det helt är elevens eget val att förlänga utbildningen, och inte ett beslut som fattas utifrån en prövning av vad som är nödvändigt för eleven. I Göteborg finns till och med en i förväg bestämd planering av vad som ska ske under de respektive fyra åren.

Under elevens sista år vid utbildningen läggs mycket arbete på att förbereda eleven för livet efter skolan. Kontakter tas med ar- betsförmedling, försäkringskassa och sociala myndigheter i elevens hemkommun. För flertalet elever sker detta under det fjärde året.

De särskilda reglerna om långsam studietakt tas bort

Utredningen har redan slagit fast att de riksrekryterande gymnasie- skolorna i så hög grad som möjligt bör styras av de bestämmelser som gäller för gymnasieskolan generellt och att de anpassningar som behövs för elever med svåra funktionsnedsättningar ska gälla oberoende av om eleven studerar hemma eller vid en riksrekry- terande gymnasieutbildning. Om det generella regelverket inte till- åter nödvändiga anpassningar är det i stället detta som bör ändras. Detta är en fråga om likvärdighet.

I det här fallet finns generella bestämmelser. Vi föreslår därför att den särskilda bestämmelsen tas bort om att rektorn för den Rh- anpassade utbildningen, efter det att berörd lärare och elev har fått yttra sig, får besluta om sådana individuella eller gruppvisa avvikel- ser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven.

Genom att tillämpa de generella bestämmelserna om stöd- åtgärder i gymnasieförordningen (2010:2039) kan riksgymnasierna liksom andra gymnasieskolor anpassa utbildningen efter elevernas behov. För gymnasieskolan gäller att huvudmannen får besluta att undervisningen på ett nationellt program för en elev får fördelas på längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program36 eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns

36 Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram och innebär att eleven befrias från undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt (9 kap. 6 § gymnasieförordningen 2010:2039).

107

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

särskilda skäl för det37. Utbildning på introduktionsprogram ska följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen38. Enligt vår uppfattning behövs inga ytterligare bestämmelser för att det ska vara möjligt att anpassa utbildningstakten vid riksgymnasierna.

Beslut om förlängd studietid bör alltid grundas på en individuell bedömning. I många fall är det befogat att tidigt planera studierna för fyra år. Det är dock viktigt att beslutet inte grundar sig på slentrian. Det finns elever som kan följa undervisningen i stor grupp och vara klara med en gymnasieexamen efter tre års studier. Då ska de inte gå längre. För andra elever kan finnas ett behov av begränsade kompletteringar efter tre år. Det innebär inte att de behöver studera ytterligare ett helt år. För ytterligare andra elever tillför inte ytterligare ett års utbildning något trots att eleven inte har nått målen för utbildningen. Det finns också enstaka elever som behöver gå mer än fyra år för att slutföra sina gymnasiestudier. Det gäller bland annat elever som från början saknar behörighet till gymnasieskolan, men har förutsättningar att få studiebevis från gymnasieskolan.

För många elever vid RgRh bör dock den förlängda utbildning- en planeras redan från början eller tidigt under studierna. Det gäller då det är uppenbart att eleverna inte kan genomföra studierna utan långsammare studietakt, särskilt inte i kombination med en om- fattande habilitering på skoltid.

2.6.4 Reglerna om specialinriktad ämnesplan tas bort

Utredningens förslag: Den särskilda bestämmelsen för RgRh om specialinriktad ämnesplan tas bort.

För gymnasieskolan gäller generellt att det vid betygssättningen får bortses från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl för detta. Med sådana särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska alltid uppfyllas.39 Regeringen understryker i författningskom-

37 9 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039).

38 17 kap. 7 § första stycket skollagen (2010:800).

39 15 kap. 26 § skollagen (2010:800).

108

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

mentarerna till propositionen (prop. 2009/10:165) med förslag till ny skollag att formuleringen direkt hinder innebär att det ska vara omöjligt för eleven att nå kraven oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Bestämmelsen ger inte möjlighet att vid betygssättning bortse från större delar av kunskapskraven.

För den riksrekryterande Rh-anpassade gymnasieutbildningen gäller dessutom särskilda bestämmelser om specialinriktad ämnes- plan och om hur en sådan påverkar betygssättningen. Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan). En elev som följt en sådan ämnes- plan i en kurs ska i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program. Av betyget ska det framgå att undervisningen i kursen avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll undervis- ningen har omfattat.40

Enligt skolornas uppgifter utnyttjas möjligheten till specialin- riktad ämnesplan i varierande omfattning. För elever som uppnått högskolebehörighet är beslut om specialinriktad kursplan41 mer ovanliga. De exempel vi har fått uppgift om gäller i så fall endast ett ämne. Specialinriktade kursplaner är mer vanliga för elever som inte har uppnått högskolebehörighet eller fått ut slutbetyg. Några av uppgiftslämnarna menar att besluten avser begränsade anpass- ningar, t.ex. uteblivet simmoment, borttagen bedömning av munt- lig framställning för elev som kommunicerar med Bliss42 etc. Det handlar i dessa fall om upp till 20 procent av innehållet i en ämnes- plan, långt ifrån den hälft av innehållet som bestämmelsen tillåter.

Även frågan om specialinriktad ämnesplan framstår som proble- matisk ur likvärdighetssynpunkt. Elever med svåra funktionsned- sättningar ska inte behöva söka sig till en riksrekryterande utbild- ning för att få del av nödvändiga anpassningar av sin utbildning. Det framgår dessutom att behovet av att kunna befria en elev från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen är begränsat. En del beslut som fattats med stöd av

40 11 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039).

41 Beslut fattade före 1 juli 2011 avser specialinriktad kursplan enligt 10 kap. 6 § gym- nasieförordningen (1992:394).

42 Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder i stället för av bokstäver (Se vidare not 18).

109

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med svåra rörelsehinder

SOU 2012:24

bestämmelsen skulle sannolikt ha varit möjliga att fatta med stöd av den generella bestämmelsen43 om att det vid betygssättningen är möjligt att bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl för detta. Det gäller dock inte alla.

För elever som söker sig vidare till högre utbildning är det ett orosmoment att sakna vissa delar av utbildningens innehåll. Ele- verna inser att de kan få problem vid sina fortsatta studier om de saknar väsentliga kunskaper. För elever som inte avslutar studierna med ett slutbetyg eller en gymnasieexamen från gymnasieskolan framstår det som viktigare att det av elevens betyg och övrig dokumentation framgår tydligt vilka kunskaper eleven har med sig från sina studier än att eleven får tomma gymnasiepoäng.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund att bestämmelsen om specialinriktad ämnesplan tas bort. Vi anser att den generella bestäm- melsen44 om att det vid betygssättningen får bortses från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl för detta ska till- lämpas. Bestämmelsen avser bland annat just sådana särskilda skäl som har med funktionsnedsättning att göra, som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Vi vill samtidigt peka på de möjligheter som ges av gymnasieför- ordningens bestämmelse om individuellt anpassat program45. Enligt denna får en elevs utbildning avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om

utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,

kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och

beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.

Ett undantag från den andra strecksatsen gäller matematik, där den inledande kursen i matematik får bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven har påbörjat kursen. Bestämmelserna om indivi- duellt anpassat program bör möjliggöra för RgRh att individuellt anpassa utbildningen för elever som på grund av ett svårt rörelse- hinder har svårt att genomföra en viss kurs.

43 15 kap. 26 § skollagen (2010:800).

44 15 kap. 26 § skollagen (2010:800).

45 9 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039).

110

3 Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, hörselskada, dövblindhet eller språkstörning

För ungdomar med dövhet eller dövblindhet samt för vissa ung- domar med hörselskada eller språkstörning får Örebro kommun anordna riksrekryterande gymnasieutbildning. Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörsel- skadade (RGH). Utbildningen vid RGD/RGH är förlagd till fyra av Örebro kommuns gymnasieskolor. För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Det finns också särskilda bestämmelser om elevresor. Detta tas dock upp först i kapitel 6 om ansvar för finansiering.

3.1 RGD/RGH:s målgrupper

RGD/RGH har fyra olika målgrupper, ungdomar

med dövhet och hörselskada som är beroende av en tecken- språkig miljö,

med hörselskada som trots användningen av tekniska hjälp- medel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,

med dövblindhet samt

som har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva. 1

1 10 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039).

111

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

3.1.1 Ungdomar med dövhet och hörselskada

Merparten av eleverna vid RGD/RGH har en dövhet eller hörsel- skada. En elev med hörselskada har ofta behov av en anpassad skolmiljö. Det kan exempelvis handla om en god akustisk skol- miljö, anpassad gruppstorlek, medveten och kunnig skolpersonal, anpassad metodik samt tekniska hjälpmedel2. Behovet av under- visning på teckenspråk varierar beroende på grad av hörselnedsätt- ning och tidigare skolgång.

Det saknas tillförlitlig statistik över antalet barn och ungdomar med dövhet och hörselskada. Utredningen har tidigare beräknat att cirka 5 000 barn med dövhet eller hörselskada är i behov av habiliterande insatser i åldern 7–16 år3. Med detta som utgångs- punkt är ett rimligt antagande att det finns minst 500 ungdomar per årskull med dövhet eller hörselskada i gymnasieåldern.

Den ökade förekomsten av cochleaimplantat (CI)4 innebär att målgruppen för RGD/RGH kommer att förändras successivt. De första CI-operationerna på barn i Sverige skedde på 1990-talet. I dag opereras i stort sett alla barn som är aktuella för implantat5. Det handlar om 50 till 60 barn per år. Operationerna genomförs på yngre barn än tidigare, vid 8 till 18 månaders ålder, vilket anses gynna hörsel- och talspråksutvecklingen6. Utvecklingen innebär att det i framtiden kommer att finnas allt färre elever vid RGD/RGH med dövhet eller grav hörselskada som inte har någon form av hjälpmedel för att höra.

3.1.2 Ungdomar med dövblindhet

Dövblindhet är en särskild funktionsnedsättning. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningar inom områdena syn och hörsel. Dövblindhet begränsar en persons aktiviteter och inskränker full delaktighet i sådan grad att samhället behöver underlätta med specifika

2 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2010), Hörselboken. Hörselnedsättning – vad innebär det, www.horselboken.se, sida Behov för elever med hörselnedsättning.

3 SOU 2011:30 Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp, s. 62.

4 CI är ett hjälpmedel som genom elektrisk stimulering av hörselnerven ger personer med dövhet eller grav hörselskada möjligheter att uppfatta ljud och tal.

5 Socialstyrelsen (2009), Behandling av barn med cochleaimplantat som rikssjukvård.

6 Karolinska Universitetssjukhuset (2011), Hur fungerar ett Cochleaimplantat, www.karo- linska.se/ci.

112

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

serviceinsatser, miljömässiga förändringar och/eller tekniska lös- ningar.7

Det saknas säkra uppgifter på hur många personer som finns med dövblindhet i Sverige. Det föds väldigt få barn med medfödd dövblindhet, dvs. barn som har förvärvat funktionsnedsättningen innan de utvecklat ett språk. Barn med medfödd dövblindhet har ofta ytterligare funktionsnedsättningar. Vanligare är att barn och ungdomar utvecklar dövblindhet senare. Det gäller exempelvis de barn som från början har en dövhet eller hörselskada och som under skolåldern utvecklar en dövblindhet till följd av att även synen försämras, t.ex. på grund av Ushers syndrom. Synnedsätt- ningen introduceras ofta vid 4–5 års ålder och är långsamt fort- skridande vid Ushers syndrom. Synfältet begränsas successivt.

Behovet av anpassning för en elev med dövblindhet måste bedömas mot bakgrund av om dövblindheten är medfödd eller uppstått efter att barnet har utvecklat en kommunikation och ett språk. Anpassningen måste också utformas med hänsyn till graden av syn- och hörselnedsättning, om dövblindheten är kombinerad med andra funktionsnedsättningar samt om tillstånden är stabila eller fortskridande. Konsekvenserna för skolgången måste bedömas individuellt. En elev med dövblindhet kan gå i grundskola och gymnasieskola med stödåtgärder, i någon av de statliga special- skolorna eller vid någon av de riksrekryterande gymnasie- eller gymnasiesärskoleutbildningarna i Örebro.

3.1.3 Ungdomar med språkstörning8

Språkstörning innebär att ett barn inte utvecklar sitt språk som förväntat i jämförelse med jämnåriga barn. Diagnosen ges oftast från tre-fyra års ålder. Diagnosen grav eller mycket grav språk- störning ställs av en logoped.

Språkförmågan brukar indelas i olika domäner. Den fonologiska domänen handlar om förmågan att tolka och uttala språkljud och regler för hur språkljud kan sättas ihop samt talets rytm och melodi. Den grammatiska domänen handlar om språkets gram-

7 Nordisk definition av dövblindhet antagen av Nordiskt Ledarforum i Reykjavik, maj 2007.

8 Texten i avsnittet utgår bland annat från Möjligheter och hinder Rapportsamling om grav språkstörning del I-V, SPSM (2010). Denna hänvisar sin tur till både nationell och nationell forskning på området, t.ex. Bishop (1997), Nettelbladt & Salameh (red) (2007), Teveborg (2001).

113

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

matiska uppbyggnad, hur ord böjs, ordklasser och hur ord sätts ihop till meningar. Den semantiska domänen handlar om förståelse av ords betydelse. Den pragmatiska domänen slutligen handlar om hur vi använder språket i olika situationer och innefattar även hur vi med gester och mimik förstärker kommunikationen samt omfat- tar samtalsregler som turtagning, att vi lyssnar på varandra samt hur vi säger saker. Ju gravare språkstörning, desto fler domäner är påverkade. Vid mycket grav språkstörning har barnet stora impres- siva och expressiva svårigheter inom alla domäner.

Det är ovanligt att barn och ungdomar har en renodlad språk- störning. De har ofta även problem med sin motorik, inlärning, koncentration, balans, perception, uthållighet, sitt humör och sitt korttidsminne. Språkstörningen ska vara den mest framträdande funktionsnedsättningen för att räknas som språkstörning.

Språkstörning är en relativt vanlig funktionsnedsättning. Det finns olika uppgifter om hur stor gruppen är. Grav språkstörning uppges förekomma hos en halv till två procent av barn i förskole- åldern och anses vara vanligare bland pojkar än bland flickor. Vid grav språkstörning kvarstår ofta problemen i vuxen ålder. Enligt en källa9 har cirka 3 till 4 procent av eleverna i skolan behov av stöd och anpassning av undervisningen på grund av språkstörning medan ungefär en halv procent har grav språkstörning. Om man räknar med att en årskull består av cirka 100 000 elever skulle således minst 500 elever per årskull ha en grav språkstörning.

I skolan påverkar en grav språkstörning allt där språkanvändning och språkförståelse är involverat, dvs. alla skolämnen och all social samvaro. Svagheter inom grammatik, förståelse och ordförråd har betydelse för ämnen som svenska, dvs. att läsa, skriva och förstå, men också för matematik, naturorienterande och samhällsorienter- ande ämnen samt för slöjd, idrott och musik.

Det är svårt att bedöma språkstörning när det gäller ungdomar i gymnasieåldern. De har mer diffusa och förtäckta symtom än yngre barn. Ungdomarna har ofta tillägnat sig ett bättre talat språk än de hade när de var yngre, men har kvarstående problem när det gäller att förstå och bearbeta abstrakt, distanserat och komplext språk (vilket ofta skriftspråket är exempel på), särskilt när det handlar om stora textmassor, nya sammanhang och under tidspress. Undervis-

9 Teveborg, Lennart (2001) Elever i behov av särskilt stöd; Värnamo, Fälth Hässler.

114

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

ningen får därför inte vara abstrakt och inte ta för givet att eleven förstått.

Barn och ungdomar med grav språkstörning kan ha behov av någon form av teckenspråk som stöd för sin kommunikation. Det handlar oftast om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Användning av dövas teckenspråk förekommer men är ovanlig. Det handlar i så fall främst om ungdomar som helt saknar förmåga till tal eller har en fysisk talskada. Hjälpmedel kan utgöras av dator, talsyntes, mobiltelefon, klocka och miniräknare.

3.2 Elevutveckling

Antalet elever vid RGD/RGH har varit förhållandevis konstant sedan början av 2000-talet för att sedan sjunka kraftigt inför läsåret 2011/12 (se tabell 3.1). I början av perioden var antalet män högre än antalet kvinnor. Skillnaden mellan könen har dock minskat och läsåret 2011/12 är kvinnorna något fler än männen. Eleverna vid RGD/RGH utgör litet drygt en promille av samtliga gymnasieelever.

Källa: Örebro kommun

Kommentar: Före läsåret 2007/08 särredovisades inte elever med språkstörning. Dessa ingick då i uppgifterna för RGH.

Gruppen elever med dövhet och hörselskada vid RGD och RGH har tillsammans minskat med ungefär 50 elever på tre år, en utveck-

115

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

ling som påminner om den som beskrivs i delbetänkandet för specialskolan10. Från och med 2007/08 särredovisar Örebro kom- mun elever med språkstörning. För tidigare år ingår de i uppgift- erna för RGH.

Minskat behov av utbildning vid RGD

Utbildningen vid RGD sker på teckenspråk. Målgruppen för RGD är i första hand elever med dövhet och hörselskada som är bero- ende av en teckenspråkig miljö. I målgruppen ingår även de elever med dövblindhet som får sin utbildning på teckenspråk. Även elever med språkstörning ingår i formell mening i målgruppen för RGD, i och med att de enligt bestämmelserna ska behöva insatser av samma slag som döva.11 I praktiken tillhör flertalet elever med språkstörning inte RGD, varför de inte tas upp här.

Hela 85 procent av eleverna vid RGD kommer från någon av de regionala specialskolorna för elever med dövhet eller hörselskada. Av utredningens delbetänkande12 framgår att antalet elever vid de regionala specialskolorna har minskat sedan början av 2000-talet. Som mest hade de drygt 600 elever läsåret 1999/00 för att läsåret 2010/11 vara nere på 415 elever. Enligt den prognos som görs i del- betänkandet kommer antalet elever vid de regionala specialskolorna vara cirka 400 elever de kommande åren, trots att antalet elever i grundskoleåldern kommer att öka. Utvecklingen förväntas bland annat på grund av att allt fler barn med CI kommer upp i grund- skoleåldern. Om delbetänkandets förslag om ökad tillgång till tecken- språksutbildning i grundskolan och i grundsärskolan genomförs kan elevantalet i regionskolorna komma att minska i en än snabbare takt.

Av delbetänkandet framgår även att andelen elever vid de regionala specialskolorna som har teckenspråk som huvudsakligt undervisningsspråk minskar successivt. År 2010 var andelen knappt hälften av eleverna. Några år tidigare var andelen 55 procent.

10 SOU 2011:30 Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans mål- grupp, s. 70 ff.

11 10 kap. 1 § första stycket punkten 1, 3 och 4 samt andra stycket gymnasieförordningen (2010:2039).

12 SOU 2011:30 Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans mål- grupp.

116

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

Utvecklingen vid de regionala specialskolorna innebär således att allt färre elever går i specialskolan och att allt färre av de som gör det får sin utbildning helt på teckenspråk. Detta får kon- sekvenser för gymnasieutbildningen med undervisning på tecken- språk i Örebro. Redan i dag har antalet elever vid RGD minskat, från 230 elever läsåret 2007/08 till 184 elever läsåret 2011/12. Till följd av att en successivt allt större andel sökande till RGD/RGH kommer att ha CI, och kommer att ha fått CI tidigt, förväntas behovet av undervisning på enbart teckenspråk minska betydligt över tid. Få elever kommer att behöva undervisning enbart på teckenspråk medan en ökande andel kommer att efterfråga under- visning på både talad svenska och teckenspråk. I den regionala specialskolan fick enligt delbetänkandet 23 procent av eleverna undervisning på både talad svenska och teckenspråk 2010.

Svårt att förutse utvecklingen för RGH

Målgruppen för RGH är elever med hörselskada som trots använd- ningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan13. Det är svårt att förutsäga hur målgruppen för RGH kommer att utvecklas. Även denna grupp har dock enligt tabell 3.1 minskat vid RGD/RGH under senare tid, från 177 elever läsåret 2007/08 till 136 elever läsåret 2010/11.

Fyra av fem elever med hörselskada på RGH har inte tidigare gått i specialskola. Det finns flera möjliga anledningar till att elever med hörselskada som inte gått i specialskola söker sig till riks- gymnasieutbildningen. Gymnasieutbildningen är mer komplicerad till sin struktur än grundskolan, genom att omfatta många program och inriktningar. Eleverna i gymnasieskolan hålls därför inte i lika hög utsträckning samman i stabila grupper som i grundskolan och antalet utbildningslokaler blir fler. Sammantaget innebär detta en större utmaning för utbildningsanordnaren att erbjuda en anpassad utbildningsmiljö. Dessutom kan eleven i många fall bli mottagen på ett program vid RGH som eleven inte kommer in på i hem- kommunens gymnasieskola till följd av sina studieresultat. Vidare är sannolikt motståndet mot att bo i elevhem mindre när eleven är äldre; eleverna kan till och med tycka att det är spännande. Det kan

13 10 kap. 1 § första stycket punkten 2 samt andra stycket gymnasieförordningen (2010:2039).

117

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

också vara så att en elev som inte skulle ha tagits emot i special- skolan på grund av att hörselskadan bedöms för lindrig ändå tas emot vid RGD/RGH.

Efterfrågan på utbildning vid RGH beror även på kvaliteten i den utbildning som erbjuds av elevernas hemkommuner inom den reguljära utbildningen. Här spelar både den tekniska utvecklingen in – såväl vad gäller hörapparater och CI som vad gäller tekniken i klassrummen – liksom förmågan att anpassa utbildningen till elevernas behov. I Stockholms stad pågår för närvarande en utred- ning med uppgift att lämna förslag till en förändrad organisation för gymnasial utbildning för elever med hörselnedsättning/dövhet14 (se vidare avsnitt 8.1.2). Om Stockholms stad i framtiden kommer att erbjuda elever i målgruppen utbildningsalternativ som bättre svarar mot elevernas behov kommer troligen efterfrågan på platser att minska vid riksgymnasiet i Örebro. Innevarande läsår går ett tjugotal elever från Stockholmsregionen vid RGH.

Stor ökning av antalet elever med språkstörning

Örebro kommun får som nämnts ovan i sin gymnasieskola anordna riksgymnasieutbildning för elever som har språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva. Av bestämmelserna framgår vidare att elever med språkstörning jämställs med döva och i formell mening därför tillhör RGD.15 Trots detta har flertalet elever med språkstörning sedan länge fått sin utbildning i anslut- ning till RGH. Enligt avtalet mellan staten och Örebro kommun ska ungdomar med språkstörning tas emot vid riksgymnasiet om de genomgått specialskolan16. Örebro kommun särredovisar sedan några år elever med språkstörning. Eleverna får sin utbildning i sär- skilda språkgrupper eller i vissa fall tillsammans med elever med hörselskada.

Antalet elever med språkstörning vid RGD/RGH har ökat kraftigt under senare år, från 29 elever läsåret 2007/08 till 82 elever läsåret 2011/1217. Endast nio av de senare kommer från specialskolan.

14 Projekt Hugis (Hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm), Blogg: hugis- stockholm.blogspot.com.

15 10 kap. 1 § första stycket punkten 3 och andra stycket gymnasieförordningen (2010:2039).

16 U 2001/277/G Godkännande av avtal mellan staten och Örebro kommun om den gymnasi- ala utbildningen i Örebro för döva och hörselskadade samt dövblinda elever.

17 Enligt uppgifter från Örebro kommun.

118

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

Elever som har språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva är en mycket begränsad grupp, om man med detta avser att eleverna har behov av teckenspråk. En utredning har upp- skattat att gruppen omfattar cirka 20 barn per årskull18. De upp- gifter som redovisas i betänkandet indikerar dock snarast att gruppen är väsentligt mindre, cirka 5 till 10 barn. För närvarande får några få elever med grav språkstörning sin utbildning vid de regionala specialskolorna, dvs. i en teckenspråkig miljö. Utbild- ningen vid den statliga specialskolan för elever med grav språkstör- ning, Hällsboskolan, sker på talad svenska, i vissa fall med stöd av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Enligt uppgift från Örebro kommun går för närvarande två elever som inte kan tala på RGD och får där sin undervisning på teckenspråk.

Örebro kommun har tagit emot ett ökande antal elever med språkstörning utan behov av teckenspråk och utan att dessa har gått i specialskolan. Gymnasieförordningens formulering ”insatser av samma slag som döva” har tolkats vidare än enbart behov av teckenspråk. Kommunen har även tolkat in behov av undervisning i liten undervisningsgrupp och av specialpedagogiskt stöd. Kom- munen har i kontakt med Utbildningsdepartementet pekat på att kommunen uppfattar bestämmelserna om målgruppen elever med språkstörning som otydliga, och därför efterfrågat ökad tydlighet.

Att antalet elever med språkstörning har ökat så kraftigt vid RGD/RGH kan troligen förklaras med bland annat att kun- skaperna om funktionsnedsättningen har ökat och att fler barn och ungdomar får diagnosen språkstörning i dag än tidigare. De svårigheter äldre elever med grav språkstörning har gör det svårt för dem att hänga med i den allt mer abstrakta undervisningen i grundskolans högre årskurser och i gymnasieskolan. Detta i kombination med att mål- och betygssystemet numera gör det tydligt när en elev får svårt att hänga med i undervisningen gör att elever söker sig en anpassad utbildning. Det finns också tydliga indikationer på att elever med språkstörning vid RGD/RGH i många fall kommer från särskilda undervisningsgrupper i grund- skolan. Det sätt på vilket regelverket tillämpas för närvarande innebär att antalet elever med språkstörning kan komma att öka drastiskt vid RGD/RGH.

18 SOU 2006:54 Teckenspråk och teckenspråkig – översyn av teckenspråkets ställning, s. 151 ff.

119

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Elever med dövblindhet på både RGD och RGH

Läsåret 2011/12 går det 15 elever med dövblindhet vid RGD/RGH, varav åtta på RGD och sju på RGH. Gruppen kan variera något mellan åren.

Behoven hos elever med dövblindhet varierar mycket. Alla får en bärbar dator när de börjar vid RGD/RGH, med de program som de kan behöva. Det kan handla om t.ex. talsyntes eller förstorings- program. Belysning förstärks för de elever som behöver det. Andra tekniska hjälpmedel kan utgöras av smartboards, läskamera eller daisyspelare19. Vidare blir böcker inlästa och stenciler förstorade. Elever med dövblindhet kan även behöva viss anpassning i andra utrymmen, exempelvis i matsal och i sina lägenheter på boendet.

3.3 Elever från hela landet

Eleverna vid RGD/RGH i Örebro kommer från hela landet. Figur 3.1. visar elevernas hemkommuner läsåret 2011/12. Av bilden framgår att det, trots att utbildningen är riksrekryterande, är vanligare att kommuner har elever vid RGD/RGH om de ligger nära Örebro kommun än om de ligger på större avstånd. Det bör observeras att markeringen av en kommun kan avse en eller flera elever.

Studerar man målgrupperna var för sig får man dock en delvis annorlunda bild. En tydlig tendens är exempelvis att många elever på RGD kommer från kommuner i relativ närhet till de regionala specialskolorna20. Detta kan bero på att föräldrar med barn som behöver undervisning på teckenspråk tenderar att bosätta sig i de regionala specialskolornas närhet.

För elever med hörselskada på RGH är spridningen större än för eleverna på RGD. Ett undantag gäller dock Västra Götalands län där många i stället väljer den gymnasieskola med regionala undervisningsgrupper för elever med hörselskada som finns i Göteborg (se vidare avsnitt 8.1.2).

19 I dag görs alla nya talböcker i DAISY-format. En DAISY-spelare är en fristående cd- romspelare med funktioner för att läsa och navigera i DAISY-talboken.

20 De regionala specialskolorna ligger i Lund, Vänersborg, Örebro, Stockholm och Härnösand.

120

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

Örebro

121

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

För elever med språkstörning kommer eleverna i stor utsträckning från Stockholms län, Södermanlands län, Örebro län, Östergöt- lands län, Dalarnas län och Gotlands län. Att dessa områden är överrepresenterade har sannolikt i flera fall sin förklaring i att det där finns särskilda undervisningsgrupper för elever med språk- störning. Det gäller exempelvis för Linköping, Mora och Gotland. I Sigtuna finns dessutom den statliga specialskolan Hällsboskolan. Det går således knappast att påstå att det handlar om en riks- rekrytering i genuin mening. Det framstår i stället som slumpartat om en elev med grav språkstörning får del av särskilt anpassad utbildning eller inte. Utredningen återkommer i kapitel 8 till hur kommuner och fristående skolhuvudmän ska kunna stimuleras att etablera sådana anpassade studiemiljöer på flera platser i landet.

3.4 Utbildningen – verksamhet och kvalitet

Utredningens bedömning: Utbildningen vid RGD/RGH har goda förutsättningar att erbjuda en hög kvalitet, bl.a. till följd av goda resurser och en hög personaltäthet samt att undervis- ningen vid behov sker i anpassade lokaler med ett väl utvecklat tekniskt stöd.

Även om betygsresultaten är väsentligt sämre än för gym- nasieskolan generellt bidrar utbildningen vid RGD/RGH posi- tivt till elevernas kunskapsutveckling. Andelen elever som under studierna uppnår behörighet till nationellt program måste anses vara en framgång. Det är positivt att relativt många elever från RGD/RGH läser vidare i någon form och att elevernas etablering på arbetsmarknaden inte ser ut att skilja sig nämnvärt från andra ungdomars. Det framgår dock inte av uppgifterna om den tidigare eleven uppbär lönebidrag eller annat stöd.

Utbildningen vid RGD/RGH står dock inför stora utma- ningar och har utvecklingsbehov för att kunna nå längre. Det finns både behov av en förbättrad styrning, vilket tas upp i kapitel 7, och av utvecklingsinsatser vad gäller utbildningen av elever som är teckenspråkiga, vilket tas upp i kapitel 8.

Utredningen ska bedöma om det är en ändamålsenlig utbildning som bedrivs vid RGD/RGH utifrån elevgruppernas behov. Enligt utredningens tolkning är god kvalitet i verksamheten en nödvändig,

122

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

men inte tillräcklig, förutsättning för att verksamheten ska vara ändamålsenlig. För att bedöma utbildningens kvalitet har vi sökt belysa studieresultat, förekomst av fortsatta studier, etablering på arbetsmarknaden samt utbildningens organisering med avseende på valmöjlighet och tillgång till integrerad undervisning, personal- täthet och personalens kompetens.

3.4.1 Studieresultat

Elevernas studieresultat är ett centralt mått vid bedömningen av hur framgångsrik en skola är. När det gäller RGD/RGH är det emellertid särskilt tydligt att det inte endast går att bedöma skolans framgång genom att studera elevernas betyg när de lämnar sin gymnasieutbildning efter tre eller fyra år. Detta då en stor andel av eleverna har svaga resultat från grundskolan eller specialskolan. Man behöver således söka värdera vad skolan har tillfört eleverna.

Av tabell 3.2 framgår att bara drygt en tredjedel av samtliga elever vid RGD/RGH läsåret 2011/12 var behöriga till nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan när de ansökte till utbildningen.

Källa: Örebro kommun

1) Tabellen redovisar behörigheten för samtliga elever vid skolan. Med behöriga avses elever behöriga till nationellt eller specialutformat program vid ansökan till utbildningen. Från och med läsåret 2011/12 finns inte specialutformat program. För elever antagna inför läsåret 2011/12 gällde dessutom nya behörighetsregler med krav på godkända betyg i fler ämnen än tidigare, dessutom differentierade beroende på om eleven sökt högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Det gör att vissa elever som antagits inför läsåret 2011/12 och som här räknas som behöriga kan vara behöriga till yrkesprogram, men inte till högskoleförberedande program.

123

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Skillnaden mellan de olika elevgrupperna är mycket stor och belyser att de elever med språkstörning som sökt och tagits emot vid RGD/RGH har haft stora svårigheter i sina tidigare studier, medan situationen ser väsentligt bättre ut för elever med hörsel- skada. För elever från specialskolan var andelen med behörighet genomgående lägre än för samtliga elever. Ingen elev med språk- störning med bakgrund i specialskolan var behörig vid ansökan till utbildningen.

Andelen elever med behörighet till nationellt eller special- utformat program har minskat jämfört med föregående år för samtliga elevgrupper vid RGD/RGH, vilket troligen är en konse- kvens av de nya behörighetsregler som gäller från och med hösten 2011. Liknande utveckling kan iakttas för gymnasieskolan gene- rellt. Reglerna slår dock igenom med större kraft för elever som sökt till RGD/RGH. Med oförändrad målgrupp för RGD/RGH riskerar andelen elever med behörighet till nationellt program vid utbildningen att minska ytterligare under de närmaste åren till följd av de skärpta behörighetsreglerna. Fullt genomslag uppnås först läsåret 2014/15, då i princip samtliga elever kommer att ha antagits enligt de nya behörighetsreglerna.

Att en så stor andel elever saknar behörighet när de börjar sin utbildning vid RGD/RGH är en utmaning för utbildningen.

Hög andel med slutbetyg, men låga betygspoäng

Andelen elever på nationellt eller specialutformat program vid RGD/RGH som läsåret 2010/11 lämnade utbildningen med ett slutbetyg var över 80 procent, viket är en hög nivå (se tabell 3.3). Andelen med högskolebehörighet av elever med slutbetyg var 77 procent (framgår inte av tabellen), vilket kan jämföras med 87 pro- cent för gymnasieskolan generellt. Den genomsnittliga betygs- poängen på 12,7 för elever från nationellt eller specialutformat program som läsåret 2010/11 gick ut RGD/RGH med slutbetyg kan jämföras med 14,0 för riket. Betygsresultaten vid RGD/RGH var således sämre än för gymnasieskolan generellt.

124

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

Källa: Örebro kommun.

Dessutom lämnade en så stor andel som 45 procent av eleverna utbildningen från individuella program. Den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg från individuellt program låg klart under betyget godkänt (G). Hela två tredjedelar av ele- verna på individuellt program lämnade RGD/RGH med slutbetyg. Betygspoängen visar dock att det handlar om slutbetyg med en del icke godkända betyg.

Skillnaden mellan könen stor

Av tabellen framgår också att skillnaderna mellan könen är stor. Med något undantag är resultaten bättre eller väsentligt bättre för kvinnorna än för männen. Det gäller såväl för andelen med slut- betyg, andelen med slutbetyg och grundläggande behörighet till högskolan som för genomsnittlig betygspoäng för elever från nationellt eller specialutformat program. Det genomsnittliga betygsvärdet från individuellt program utgör undantaget, där männen har bättre resultat än kvinnorna. Skillnaderna mellan könen uppvisar i stort sett identiskt mönster oberoende av om de gäller elever på RGD, elever med hörselskada på RGH eller elever med språkstörning på RGH.

125

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Skillnaderna mellan könen avviker inte heller från vad som gäller generellt för gymnasieskolan.

Resultaten skiljer sig mellan de olika målgrupperna

Resultaten för läsåret 2010/11 i tabell 3.3 måste tolkas med viss för- siktighet eftersom uppgifterna baseras på få elever. Det gäller särskilt uppgifterna uppdelade på utbildningens olika målgrupper.

Resultaten för den teckenspråkiga utbildningen vid RGD är delvis motsägelsefulla. Andelen elever på nationellt eller special- utformat program med slutbetyg vid RGD var högre än genom- snittet för RGD/RGH sammantaget samtidigt som samma elevers genomsnittliga betygspoäng var lägre än genomsnittet och väsent- ligt lägre än genomsnittet för gymnasieskolan generellt. Den genom- snittliga betygspoängen hade dessutom på två år försämrats med en hel betygspoäng. Andelen med grundläggande behörighet till hög- skolan var samtidigt hög.

Andelen elever med hörselskada med slutbetyg från nationellt eller specialutformat program vid RGH var samma år jämförbar med genomsnittet för RGD/RGH medan andelen med slutbetyg och grundläggande behörighet till högskolan var betydligt sämre än för genomsnittet. Andelen med slutbetyg hade dessutom på två år minskat med mer än tjugo procentenheter, sannolikt delvis en konsekvens av ändrade behörighetsregler till högskolan. Den genomsnittliga betygspoängen för de elever med slutbetyg från nationellt eller specialutformat program vid RGH var däremot bättre än för genomsnittet för RGD/RGH, trots att den försämrats med mer än en hel betygspoäng på två år.

Resultaten för elever med språkstörning på nationellt eller specialutformat program var samma år genomgående svaga. Det är överhuvudtaget få elever med språkstörning som är behöriga till och läser på nationellt eller specialutformat program. Variationen mellan olika år är bland annat därför betydande.

Andelen elever med slutbetyg från individuellt program vid RGD/RGH är hög för samtliga målgrupper jämfört med gymnasie- skolan generellt.

126

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

Det stora flertalet elever läser många kurser

För att förstå uppgifterna i tabell 3.3 bättre har utredningen bland annat studerat hur många betygsatta gymnasiepoäng eleverna hade i sina slutbetyg eller samlade betygsdokument när de lämnade RGD/ RGH våren 2011 och hur stor andel av dessa som var minst god- kända. Indirekt är det ett mått på mängden kurser eleverna stu- derat. Resultatet framgår av tabell 3.4.

Källa: Örebro kommun.

Av tabellen framgår att behöriga elever vid RGD/RGH lämnar utbildningen med vad som ser ut som en fullständig gymnasie- utbildning. Med något undantag har dessa elever gått på nationellt eller specialutformat program. Vad som inte framgår av tabellen är att spridningen inte är särskilt stor. Endast enstaka av de behöriga eleverna har under 2 000 gymnasiepoäng, någon har så många som 3 000. Det finns enstaka behöriga elever med många kurser med betyget icke godkänt (IG). I genomsnitt har dock de behöriga elev- erna få kurser med betyget IG.

Även flertalet av de elever som inte var behöriga till gymnasie- skolans nationella eller specialutformade program har i många fall läst mellan 2 000 och 2 500 gymnasiepoäng när de lämnar utbild- ningen. Några har dock få poäng, vilket förklarar snitten.

127

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Många elever uppnår behörighet och går över till nationellt program

Av de 126 elever som gick ut från RGD/RGH våren 2011 hade 42 startat sina studier på individuellt program för att senare under studierna, efter att ha blivit behöriga, ha gått över till nationellt eller specialutformat program. Det gäller elever från samtliga mål- grupper för RGD/RGH och måste anses vara ett gott resultat.

Det finns också elever som har läst i stort sett en fullständig utbildning på nationellt eller specialutformat program, men ändå är kvar på individuellt program. Förklaringen är att de, trots att de läst in kurser från grundskolan, inte blivit godkända i någon eller några av de ämnen som behövs för att vara behörig till gymnasieskolans nationella program. Det är exempelvis vanligt att eleverna inte har nått målen i ämnet engelska från grundskolan.

Låga resultat på nationella prov

Resultaten på de nationella proven bekräftar bilden av att engelska är det ämne eleverna vid RGD/RGH har störst problem med. Nästan två tredjedelar av eleverna som genomfört de nationella proven i Engelska A under läsåret 2010/11 hade resultatet IG. Cirka en tredjedel hade G. Bara några enstaka elever hade VG eller MVG. För Engelska B ser resultaten bättre ut. Knappt en tredjedel hade IG, drygt en tredjedel hade G och knappt en tredjedel VG eller MVG. Att resultaten är bättre för Engelska B än för Engelska A beror troligen på att de elever som väljer att läsa Engelska B har lättare för ämnet. Som jämförelse kan nämnas att gymnasieskolan generellt har mycket goda resultat på de nationella proven i Engelska A och Engelska B. Våren 2011 nådde en stor del av elev- erna betygen VG eller MVG, medan endast några få procent fick IG.

Även resultaten på Matematik A indikerar att matematik är ett ämne som är problematiskt för många elever på RGD/RGH. 45 procent av eleverna hade IG på provet, knappt 40 procent G och drygt 15 procent VG eller MVG. På provet i matematik B är resultaten bättre. Elevernas resultat fördelas lika mellan IG, G och VG. De elever som genomfört prov i Matematik C och Matematik D har samtliga fått minst G som resultat. I gymnasieskolan generellt hade våren 2011 en stor grupp, mellan 40 och 50 procent av eleverna beroende på prov, G på de nationella proven i mate-

128

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

matik. Andelen med IG varierade från cirka 20 procent till drygt 30 procent.

Mindre än en fjärdedel av eleverna på RGD/RGH har fått IG på provet i Svenska B, drygt 55 procent G och cirka 20 procent VG eller MVG. I gymnasieskolan generellt fick våren 2011 den absoluta merparten (70–80 procent) av eleverna betyget G eller VG på provet i Svenska B eller Svenska som andraspråk B. Mindre än tio procent fick betyget IG.

I genomsnitt ligger resultaten på de nationella proven vid RGD/RGH väsentligt lägre än nivån för betyget G. Många elever får också IG eller låga betyg i sitt slutbetyg eller betygsdokument för just de ämnen för vilka det ges nationella prov. Det kan bero på att de har svårigheter med just dessa ämnen. Det är naturligtvis också svårare att stämma av betygssättningen för ämnen för vilka nationella prov inte ges. Att eleverna har bättre betyg i andra ämnen förklarar nivån på den genomsnittliga betygspoängen som redovisats i tabell 3.3. Att betygsgenomsnittet gäller för elever som fått ut slutbetyg kan också ha betydelse.

3.4.2 Antalet studieår varierar mellan de olika elevgrupperna

Utbildningen vid RGD/RGH är som annan gymnasieutbildning tre år. För elever som behöver det bör enligt gymnasieförordningen utbildningstiden förlängas med ett år, ett beslut som ska fattas av Örebro kommun21.

Den absoluta merparten av eleverna vid RGD/RGH avslutar sin utbildning efter fyra år (se tabell 3.5). Andelen som går fyra år eller längre är högre för elever från individuellt program än för elever från nationellt eller specialutformat program.

Skillnaderna mellan de olika målgrupperna är påtagliga. Hälften av eleverna med hörselskada på nationellt eller specialutformat program vid RGH slutade efter tre år medan närmare 90 procent av eleverna vid nationellt eller specialutformat program vid RGD respektive RGH för elever med språkstörning slutade efter fyra eller fem år. Trots detta hade elever med hörselskada vid RGH de bästa betygsresultaten. Den långa studietiden vid RGD kan bidra till den höga andelen från nationellt eller specialutformat program som är behöriga till högskolan.

21 10 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039).

129

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Källa: Örebro kommun.

Närmare 90 procent av de elever som avslutade sina studier från individuellt program vid RGD/RGH läsåret 2010/11 gjorde det efter fyra års studier eller mer. Endast några få elever slutade efter tre år. Att så många elever studerar länge vid individuellt program vid RGD/RGH kan vara en förklaring till den höga andelen som lämnar skolan med många gymnasiepoäng. Trots den långa studie- tiden är dock betygsgenomsnittet under godkänd nivå.

3.4.3 Hög frånvaro påverkar möjligheterna att nå målen

Den höga frånvaron vid RGD/RGH är ett problem som upp- märksammats i olika sammanhang, särskilt gäller det den höga ogiltiga frånvaron för vissa elevgrupper.

Örebro kommun har genomfört en kartläggning av frånvaron vid RGD/RGH läsåret 2010/11 och av vilken betydelse elevernas boendeform har för frånvaron (se tabell 3.6). Trots viss osäkerhet är resultaten intressanta22. De visar att den samlade frånvaron var hög för samtliga elevgrupper vid RGD/RGH, högst för elever vid RGD och lägst för elever med språkstörning vid RGH. Upp- gifterna kan jämföras med att den samlade frånvaron varierade mellan 10 och 15 procent mellan kommunens olika gymnasieskolor

22 Det finns osäkerhetsfaktorer i mätningen bl.a. på grund av att den ogiltiga frånvaron rapporteras som ett genomsnitt (vilket gör att de enskilda individernas frånvaro kan skifta stort), att de skilda skolorna inte rapporterar på samma sätt (t.ex. kan APU ingå i viss mån i den samlade frånvaron) samt att elever vid de olika boendeformerna går i olika skolor.

130

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

vecka 38 år 201023. Uppgifterna för RGD/RGH är således två till tre gånger så höga.

Källa: Örebro kommun.

1) Eleven bor hos föräldrar eller annan vårdnadshavare.

Problemet med ogiltig frånvaro vid RGD/RGH är även det störst för elever vid RGD medan elever med språkstörning har låg ogiltig frånvaro. Nivån för den ogiltiga frånvaron vid RGD/RGH kan jämföras med resultaten från Örebro kommuns mätning för gymnasieskolorna generellt som visade på en ogiltig frånvaro på mellan 5 och 6 procent.

Hög ogiltig frånvaro vid RGD/RGH är vanligast för elever i eget boende, särskilt för elever med hörselskada vid RGH och elever vid RGD. Flertalet elever i eget boende är äldre elever. Eftersom dessa elever ofta uppbär aktivitetsersättning är de obero- ende av CSN:s beslut om bidrag.

Vad som inte framgår av tabellen är den stora spridningen mellan eleverna på RGD/RGH. På individuell nivå varierar den ogiltiga frånvaron från ingen frånvaro till nästan ingen närvaro alls. Vid mättillfället hade en så stor andel som 28 procent av eleverna vid RGD 20 procents ogiltig frånvaro eller mer. Detta är intressant med tanke på att det var gränsen för inrapportering av ogiltig från- varo till CSN. Vid RGH översteg 16 procent av eleverna med hörselskada och 9 procent av eleverna med språkstörning denna gräns. Antalet elever från RGD/RGH anmälda till CSN var enligt

23 Elever vid RGD/RGH ingick i undersökningen.

131

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

uppgift väsentligt lägre, dock något högre än för gymnasieskolan generellt. Under läsåret 2009/10 fick knappt fyra procent av samtliga gymnasieelever i riket med studiebidrag detta indraget av CSN på grund av ogiltig frånvaro.

Av en undersökning24 med elevintervjuer framkommer att skolk är socialt accepterat och snarast ett förväntat beteende bland elever vid RGD/RGH. Författarna konstaterar att det inte tycks vara normbrytande att skolka. Samtidigt finns elever som uttrycker en önskan om förändring, inte minst då skolket påverkar under- visningen. Skälen som eleverna uppger för att skolka är flera – man hakar på kompisarna (förväntat beteende), prioriterar fritiden, ny familj, nya vänner, det ställs för låga krav i skolan, man är van att ”få allt serverat”, skoltrötthet, bristande teckenspråkskompetens hos lärarna, långa håltimmar, tråkigt kärnämne sent på dagen, brist på utmaningar etc. Eleverna uppger också att det är för lätt att skolka. Vuxna – i skolan, på boendet och föräldrar – reagerar inte tillräckligt tydligt. Samarbetet mellan skola och boende/hem är svagt enligt författarna. Att utbildningen för många elever är plane- rad för fyra år ger också möjlighet att skjuta skolarbetet på fram- tiden.

Skolorna uppger att de arbetar för att komma till rätta med pro- blemet med ogiltig frånvaro bl.a. genom motivationssamtal mellan undervisande lärare och elev, mentorssamtal, kontakt med hemmen och upprättande av åtgärdsprogram.

Även om andelen elever som får sitt studiebidrag indraget av CSN inte är så hög måste frånvaron, och särskilt den ogiltiga från- varon, vid RGD/RGH anses vara ett problem som påverkar elevernas möjlighet att nå målen för utbildningen. Det är också orimligt om konsekvensen av att elever ges möjlighet att studera ett fjärde år för att nå målen för utbildningen i stället blir en hög andel ogiltig frånvaro.

24 Norberg, Yström, Brunnberg (2008), Vi är en grupp fast två ändå. Om döva och hörsel- skadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet.

132

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

3.4.4 Avbrott sker av olika anledningar

Även om avbrott alltid måste betraktas som misslyckanden är före- komsten av avbrott vid RGD/RGH inte anmärkningsvärt stor om man jämför med gymnasieskolan generellt. Av de uppgifter utredningen fått från två av de skolor som bedriver utbildning för RGD/RGH i Örebro har i genomsnitt 5,5 procent av eleverna vid dessa skolor avbrutit sina studier de senaste åren. Enligt Skol- verket25 hoppar drygt tio procent av eleverna av gymnasieskolan under första och andra läsåret. Uppgifterna för RGD/RGH indi- kerar en nivå som är mindre än hälften så hög.

Av de dryga 50 elever som avbrutit sina studier vid de båda skolorna under senare år har fyra femtedelar gjort det utan betyg i annat än ett begränsat antal ämnen, med godkända betyg i ännu färre ämnen. Övriga elever har avbrutit studierna efter ganska långt gångna gymnasiestudier, i vissa fall med dittills uppnådda goda resultat. Det är svårt att veta hur eleverna gått vidare. Eleverna kan ha valt att slutföra studierna på en annan skola eller inom den kom- munala vuxenutbildningen. För den stora gruppen med mycket svaga resultat är dock risken stor att det handlar om verkliga avhopp från gymnasiestudierna.

3.4.5 Vad händer efter RGD/RGH?

Liksom för andra finns olika alternativ för eleverna när de lämnat gymnasieskolan. De kan läsa vidare, arbeta eller inte göra något alls. Trots svårigheter att hitta relevanta underlag har utredningen, liksom för eleverna från den Rh-anpassade utbildningen, sökt få en bild av vad som händer efter att eleverna lämnat RGD/RGH.

Många elever från RGD/RGH läser vidare i någon form

Andelen elever från RGD/RGH som läser vidare efter gymnasie- skolan är förhållandevis hög. Det framgår av att 43 procent av samtliga elever som slutade RGD/RGH åren 2007–2009 senare har fått studiemedel från CSN (se tabell 3.6). Av elever som hade slutbetyg har nästan hälften fått studiemedel.

25 Studieresultat i gymnasieskolan – en statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier

(Skolverkets aktuella analyser 2008).

133

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Källa: CSN.

1) 293 elever

2) 235 elever

Knappt en tredjedel av samtliga elever som gick ut RGD/RGH under perioden har fått studiemedel för eftergymnasiala studier26, medan drygt en tredjedel fått det av de som hade slutbetyg när de slutade RGD/RGH. Några elever har således kompletterat sina betyg och tagit ut slutbetyg senare. Någon exakt jämförelse med det totala elevkollektivet kan inte göras för dessa uppgifter. Det kan ändå nämnas att 25 procent av eleverna som gick ut gymnasie- skolan med slutbetyg läsåret 2008/09 gick över till högskolan första läsåret efter att de lämnat gymnasieskolan. 35 procent av de som gick ut läsåret 2007/08 hade börjat högskolestudier senast andra året och 42 procent av de som gick ut läsåret 2006/07 hade gjort det senast tredje året efter de lämnat gymnasieskolan.

Uppgifterna indikerar att övergången till högre utbildning från RGD/RGH är relativt jämförbar med gymnasieskolan som helhet. Studerar man uppgifterna noggrannare visar det sig emellertid att andelen elever i underlaget från RGD/RGH som hittills läst en mer omfattande utbildning är begränsad. Exempelvis har 37 procent av de 111 elever som gick ut RGD/RGH år 2007 fått studiemedel för eftergymnasiala studier. Endast 16 procent har dock fått studie- medel för två års studier eller mer. Uppgifter saknas om vilken studieframgång eleverna från RGD/RGH har som läser vidare på eftergymnasial utbildning.

26 Med eftergymnasiala studier avses utbildningar som tillhör avdelning B i bilaga till studie- stödsförordningen (2000:655).

134

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

De elever som fått studiemedel för studier som inte är på efter- gymnasial nivå har sannolikt läst vidare inom den kommunala vuxenutbildningen eller vid folkhögskola. Det handlar ofta om kortare utbildningar på 20 eller 40 veckor. Utbildningslängden för denna grupp varierar mellan 1 och 75 veckor.

Etablering på arbetsmarknaden

För att få en uppfattning om elevernas etablering på arbets- marknaden har vi begärt uppgifter från Skatteverket om inkomst av tjänst för elever från RGD/RGH för inkomståret 2010. Upp- gifterna avser personer som genomgått gymnasieutbildning vid RGD/RGH med avgångsår 2007–2009 (se tabell 3.8). År 2010 låg garantiersättningen i aktivitetsersättningen för ungdomar i rele- vanta åldersgrupper mellan 89 040 kronor och 95 400 kronor. Man bör följaktligen kunna utgå från att en stor andel av noteringarna i det spannet handlar om att den tidigare eleven vid RGD/RGH uppbär aktivitetsersättning.

<	<
>	=

Källa: Skatteverket för ungdomar från RGD/RGH samt SCB i övrigt, utredningens bearbetning.

Kommentar: Andelen är beräknad utifrån de elever för vilka det varit möjligt att få uppgifter om års - inkomst 2010.

Vad gäller de 285 elever som lämnade gymnasieskolan mellan 2007 och 2009 efter utbildning vid RGD/RGH indikerar uppgifterna således att högst nio procent får hel aktivitetsersättning. Drygt hälften av de tidigare eleverna bedöms ha arbete motsvarande minst deltid. Om detta sker med exempelvis lönebidrag eller inte går inte att utläsa av uppgifterna. En av fem har en inkomst som närmast indikerar att de har ett heltidsarbete, men en månadsinkomst på

135

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

minst 16 500 kronor. I den gruppen finns ungdomar med drygt 300 000 kronor i årsinkomst 2010. Två tredjedelar av de tidigare eleverna som har en lägre årsinkomst än garantiersättningen i aktivitets- ersättningen har eller har haft studiemedel från CSN åren efter att de lämnade gymnasieskolan och har således studerat eller studerar.

Utan möjlighet till direkta jämförelser kan ändå konstateras att inkomstfördelningen för ungdomar från RGD/RGH påminner mycket om den för ungdomar generellt. Den största skillnaden är att en lägre andel av ungdomarna från RGD/RGH har inkomster över 200 000 än för samtliga ungdomar i åldersgruppen 20–24 år. Den registrerade arbetslösheten för samtliga ungdomar i samma åldersgrupp var 20 procent 2010.

3.4.6 Utbildningens organisering

Utbildningens organisering har betydelse för kvaliteten i verk- samheten. Det handlar bland annat om eleverna får tillgång till den utbildning de önskar och har behörighet till, hur eleverna orga- niseras i grupper och i vilken utsträckning utbildningen vid RGD/ RGH samordnas med Örebro kommuns gymnasieskola i övrigt.

Brett utbud av program

Verksamheten vid RGD/RGH är lokalintegrerad vid fyra av Örebro kommuns gymnasieskolor. De olika gymnasieskolorna erbjuder olika program och inriktningar. Alla skolor erbjuder introduktionsprogram (för elever mottagna före höstterminen 2011 individuella program).

Att en så låg andel som 37 procent av eleverna som går på RGD/ RGH innevarande läsår var behöriga till nationellt program när de ansökte om utbildningen27 påverkar fördelningen av elever på pro- gram. Läsåret 2011/12 går mindre än hälften av eleverna på natio- nellt eller specialutformat program (se tabell 3.9), vilket kan jäm- föras med nästan 90 procent för den kommunala gymnasieskolan i riket som helhet28. Av tabellen framgår också att variationen är stor

27 Se tabell 3.2.

28 I tabellen och i jämförelsen har elever som går i gymnasieskolan enligt Lpf94 och elever som går första året i den reformerade gymnasieskolan slagits samman. Det är inte helt korrekt att på detta sätt likställa programstrukturen i gymnasieskolan från 94 med den reformerade gymnasieskolan. Med tanke på att resultatet för RGD/RGH skiljer sig så väsentligt från gymnasieskolan generellt bedömer utredningen att en uppdelning på elever i år 1 och elever i övriga årskurser inte är nödvändig.

136

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

mellan de olika elevgrupperna. Andelen på nationellt program är högst för elever med hörselskada vid RGH och lägst för elever med språkstörning vid RGH.

Källa: Örebro kommun.

Enligt skolledningen kommer nästan alla elever in på det program som de söker vid RGD/RGH, under förutsättning att de är behöriga till utbildningen. De elever som började hösten 2011 återfinns på elva av den reformerade gymnasieskolans 18 nationella program. Samhällsvetenskapsprogrammet är det absolut vanligaste nationella programmet läsåret 2011/12.

Enligt gymnasieförordningen får utbildning vid RGD/RGH som är utformad för en grupp elever anordnas särskilt som utbild- ning för elever med dövhet eller hörselskada om antalet elever är minst fyra29. Detta innebär att program till vilka endast någon eller några elever söker inte kommer till stånd. Det finns dock exempel på att elever som är ensamma om att vilja läsa en speciell inriktning på ett program kan göra detta genom att eleven får läsa de gymna- siegemensamma ämnena i liten undervisningsgrupp tillsammans med elever från RGD/RGH och yrkesämnen tillsammans med normalhörande elever, eventuellt med teckenspråkstolk.

De elever som saknar behörighet tas från och med hösten 2011 emot på introduktionsprogram, vid RGD/RGH främst på yrkes- introduktion. Elever som går på yrkesintroduktion fördelas enligt uppgift från kommunen på de olika gymnasieskolorna efter vilket

29 10 kap. 3 § gymnasieförordningen (2010:2039). Bestämmelsen avser utbildning på natio- nella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion.

137

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

nationellt program de önskar komma in på om de senare uppnår behörighet.

Små undervisningsgrupper

Enligt skolorna varierar gruppstorlekarna vid RGD/RGH i de flesta fall mellan 4 och 8 elever. Det finns också grupper med upp till 10 elever. Enligt en skola är genomsnittet sex elever per under- visningsgrupp.

Elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet eller språkstörning har ofta behov av undervisning i små grupper. För elever med hörselskada är det till exempel viktigt att kunna se sina kamrater. Det tekniska stödet i klassrummet för elever med hörselskada begränsar också gruppstorleken. Samtidigt kan alltför små grupper skapa kvalitetsproblem. Det behövs en tillräckligt stor grupp för att det ska vara möjligt att få till en tillräcklig interaktion mellan eleverna i klassrummet. Eleverna har påpekat att de upplever grup- perna som för små30. Även i Skolinspektionens riktade tillsyn av specialskolorna31 uppmärksammas att små undervisningsgrupper ofta leder till för lite interaktion i klassrummet mellan elever. De behöver samtala, diskutera, berätta, förklara, presentera och ”före- läsa”. Eleverna vid RGD/RGH pekar också på att undervisningen blir väldigt sårbar när grupperna är så små. Är man bara fyra elever räcker det att några är sjuka eller frånvarande av annan anledning för att ”gruppen” ska bestå av en eller två elever.

3.4.7 Personal och personaltäthet

Lärare utgör majoriteten av personalen vid RGD/RGH. Därutöver finns bland annat elevassistenter och teckenspråkstolkar.

30 Seminarium Framtidens gymnasieskola (2011-08-08), anordnat av Sveriges Dövas Ung- domsförbund i samverkan med RGD/RGH.

31 Skolinspektionen (2010), Rapport riktad tillsyn (dnr. 40-2010:406).

138

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

Lärartätheten är hög

Hösten 2011 var lärartätheten i genomsnitt 23,4 lärare per 100 elever vid RGD/RGH. Detta kan jämföras med gymnasieskolan i Örebro kommun som hade 8,8 lärare eller riksgenomsnittet för gymnasieskolan på 8,1 lärare per 100 elever läsåret 2010/11. Lärartätheten vid RGD/RGH varierade samma år mellan de olika gymnasieskolorna, från knappt 20 lärare till knappt 27 lärare per 100 elever. Lärartätheten var lägst vid den skola som främst har högskoleförberedande program.

Lärarna som är anställda vid RGD/RGH undervisar på flera av skolorna i stort sett endast elever inom riksgymnasiet. På främst en av skolorna förekommer dock blandtjänster. I dag finns en ambition om att fler lärare ska undervisa både på RGD/RGH och i övriga gymnasieskolan, bland annat därför att det ökar förutsätt- ningarna för att integrera verksamheten och ger lärarna referens- ramar vid bedömning av nivån på undervisning och studieresultat.

I vissa kärnämnen saknas behöriga lärare vid RGD/RGH. I dessa fall undervisas eleverna av lärare från den reguljära gymnasie- skolan. Undervisningen sker då via tolk om det behövs. Under- visning av behöriga lärare med god kompetens i teckenspråk är den bästa lösningen för de elever som har teckenspråk som under- visningsspråk.

Lärarna uppges ha goda möjligheter till fortbildning i special- pedagogik. Man har nu haft en satsning där 10-12 lärare har getts möjlighet att studera specialpedagogik. Enligt skolledningen har uppskattningsvis 80–85 procent av lärarna som undervisar på RGD teckenspråkskompetens, återigen med undantag för en av skolorna med många ämnen där undervisning i vissa fall måste ske med tolk.

Endast vissa elever har elevassistent

Behovet av elevassistenter är inte stort vid RGD/RGH. Mindre än tio procent av samtliga elever vid RGD/RGH bedöms ha behov av elevassistent i skolan, vissa på heltid och andra på deltid. Elev- assistenterna arbetar i normalfallet mot flera elever eller som stöd i gruppen.

139

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Teckenspråkstolkar

Vid undervisning med tolk finns en risk att information går förlorad eller misstolkas. Att tolka undervisning ställer stora krav på kunskaper i de ämnen man tolkar. Att riksgymnasiet har sex egna tolkar, två per skola, som känner eleverna och lär sig ämnena ger därför enligt skolledningen ett bättre resultat än om inhyrda tolkar skulle använts.

3.4.8 Anpassning, teknik och hjälpmedel

En viktig skillnad mellan verksamheten vid RGH och vad som ofta gäller för elever med hörselskada i den reguljära gymnasieskolan är den höga nivån på anpassning, bland annat i form av tekniska lösningar. Vid RGD/RGH finns en enhet för teknik och hjälp- medel med sex anställda, tre hörselingenjörer, två audionomer och en hörselpedagog.

Utgångspunkten för verksamheten är att det ska vara enkelt för elever med hörselskada att höra. Man arbetar därför för en bra akustisk miljö. En bra visuell miljö är också viktig för elever med hörselskada. Tekniskt används i huvudsak teleslingor. Eleverna kan med sina egna hörapparater höra kamrater och lärare. Lärarna använder trådlösa mikrofoner och eleverna har någon form av medhörningsmikrofon. Video och möjlighet att spela in ljud är också kopplade till slingorna. Den mesta tekniken är ny och inte äldre än fem år. En utfasning av den analoga hörseltekniken sker successivt till förmån för digital.

Skolan erbjuder hjälp med service om elevernas hörapparater går sönder. Eleverna kan få låna en likvärdig apparat under tiden den egna är på reparation. Skolans support samarbetar med Audio- logiska kliniken i Örebro som bland annat hjälper till med läkar- tider, tillverkning av insatser, hjälpmedel i boendet m.m.

140

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

3.4.9 Elever om utbildningen vid RGD/RGH

Av en rapport32 med elevintervjuer framgår att elever vid RGD/ RGH är nöjda med utbildningens kvalitet och de valmöjligheter som står till buds. De menar dock att lärarna har för låga för- väntningar på eleverna och att studietakten är för låg. Under- visningsgrupper som är blandade med elever som går ett nationellt program och elever som går individuellt program påverkar också nivån på undervisningen, menar man. Liknande synpunkter fram- fördes vid ett seminarium33 med ungdomar från RGD/RGH hösten 2011. Eleverna menade bland annat att elever med bättre studie- förutsättningar får vänta på dem för vilka det tar längre tid, trots att små undervisningsgrupper egentligen borde möjliggöra en indivi- duellt anpassad utbildning.

Vid seminariet framfördes också synpunkter på bristande integrering mellan elever, såväl mellan elever på RGD och RGH som mellan elever vid RGD/RGH och övriga elever vid Örebro kommuns gymnasieskolor.

3.5 Förslag om en tvåspråkig riksgymnasieutbildning

De trender som kan iakttas i specialskolans elevutveckling och elevutvecklingen vid RGD/RGH gör det tydligt att RGD/RGH står inför stora förändringar. Utvecklingen av elevgrupperna måste som utredningen ser det få konsekvenser både för hur målgruppen för RGD/RGH definieras och för hur verksamheten organiseras i framtiden.

3.5.1 Rätt till den riksrekryterande utbildningen regleras i skollagen

Utredningens förslag: Det ska framgå av skollagen att ungdomar som tillhör målgruppen för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för vissa elever med dövhet, hörselskada,

32 Norberg, Yström, Brunnberg (2008), Vi är en grupp fast två ändå. Om döva och hörsel- skadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet.

33 Seminarium Framtidens gymnasieskola (2011-08-08), anordnat av Sveriges Dövas Ung- domsförbund i samverkan med RGD/RGH.

141

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

dövblindhet och språkstörning har rätt till utbildningen. Även målgrupp och antagning m.m. ska regleras i skollagen och inte som nu i gymnasieförordningen.

Till skillnad från vad som gäller för den Rh-anpassade gymnasie- utbildningen framgår inte rätten till gymnasieutbildning vid RGD/ RGH explicit av lagstiftningen. För den Rh-anpassade utbildningen är bland annat rätten till utbildningen, målgruppen och antagning reglerat i skollagen34. Vidare finns för den Rh-anpassade utbild- ningen en bestämmelse om att beslut i frågor om antagning och andra frågor om rätt till Rh-anpassad utbildning kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd35.

För RGD/RGH har villkoren för utbildningen fram till den 1 juli 2011 överhuvudtaget inte reglerats i skollagen. Frågor om målgrupp, mottagande och urval m.m. har i stället reglerats och regleras fortfarande i gymnasieförordningen36. Från och med 1 juli 2011 finns i skollagen (2010:800) en ny bestämmelse om att reger- ingen får meddela föreskrifter om utbildning i gymnasieskolan för elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet eller språkstörning37, dvs. om utbildning vid RGD/RGH.

Utredningen kan inte se att det finns något skäl för varför regelverket skiljer sig på detta sätt mellan den Rh-anpassade utbild- ningen och RGD/RGH. Det gör reglerna svårtolkade och otydliga. Att målgruppen och bestämmelser om antagning i det ena fallet definieras i lag, i det andra i förordning skapar en upplevelse av att bestämmelserna har olika dignitet.

Rätten till utbildningen bör enligt utredningen framgå lika tydligt av regelverket för ungdomar som tillhör målgruppen för den riks- rekryterande gymnasieutbildningen för vissa elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet och språkstörning som för ungdomar som tillhör målgruppen för den Rh-anpassade gymnasieutbild- ningen. Att i skollagen tydliggöra att vissa ungdomar som i dag tillhör målgruppen för RGD/RGH ska ha rätt till sådan utbildning ligger dessutom i linje med vad Sverige ställt sig bakom i olika internationella överenskommelser och konventioner38. Bland annat

34 15 kap. 35–40 §§ skollagen (2010:800).

35 15 kap. 38 § och 28 kap. 17 § skollagen (2010:800).

36 9 kap. gymnasieförordningen (1992:394) och fr.o.m. 1 juli 2011 10 kap. gymnasieför- ordningen (2010:800).

37 15 kap. 9 § andra stycket skollagen (2010:800).

38 Se bilaga 3.

142

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

FN:s standardregler för personer med funktionsnedsättning slår fast att elever med dövhet och dövblindhet har speciella behov av kommunikation och att deras utbildning därför kan tillgodoses bättre i specialskolor, specialklasser eller i speciella enheter i vanliga skolor39.

Mot denna bakgrund föreslår vi att det ska framgå av skollagen att ungdomar som tillhör målgruppen för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för vissa elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet och språkstörning har rätt till utbildningen. Förslaget innebär även att målgrupp och rätt till utbildning m.m. ska regleras i skollagen på motsvarande sätt som för den Rh-anpassade gymna- sieutbildningen, och inte som nu i gymnasieförordningen.

Utredningen bedömer inte att detta förslag i sig får några konsekvenser för antagningen till utbildningen. Skälet till detta är att den bestämmelse som ger regeringen bemyndigande att utfärda bestämmelser om utbildningen redan har lett till att Skolväsendets överklagandenämnd har prövat beslut om mottagande mot bak- grund av målgruppstillhörighet40. Detta har inte skett tidigare. Möjligheten att få målgruppstillhörigheten prövad ställer dock krav på en tydligare definition av målgruppen för den riksrekryterande gymnasieutbildningen i Örebro.

3.5.2 Tydligare målgrupp och ett mer samlat uppdrag

Utredningens förslag: Ungdomar med dövhet och hörselskada som har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö, ung- domar med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation samt ungdomar med dövblindhet ska tas emot vid riksgymnasiet. Mottagandet ska ske till det tvåspråkiga riksgymnasiet (RgT) och inte som i dag till antingen RGD eller RGH.

En rätt för ungdomar som tillhör en viss målgrupp att tas emot vid en utbildning ställer krav på att målgruppen är tydligt definierad i bestämmelserna. Detta är inte fallet med nuvarande bestämmelser för RGD/RGH.

39 Socialdepartementet, Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.

40 Skolväsendets överklagandenämnds beslut (2011-10-03), dnr. 2011:175.

143

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Utredningen föreslår att ungdomar med dövhet eller hörsel- skada ska tillhöra målgruppen för den riksrekryterande gymnasie- utbildningen om de har behov av en teckenspråkig undervisnings- miljö, dvs. en miljö med både teckenspråk41 och talad svenska. Behovet av teckenspråk kan som för elever vid specialskolan vara mer eller mindre uttalat för elever med hörselskada. Utbildning ska som i dag ges på både teckenspråk och på talad svenska med tekniskt stöd. Ungdomar med grav språkstörning ska tas emot om de är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. Ungdomar med dövblindhet är en liten grupp med särskilda behov av anpass- ning. Här har riksgymnasiet särskild kompetens och ungdomarna ska därför tillhöra målgruppen för den riksrekryterande utbild- ningen oavsett om de använder teckenspråk i undervisningen eller inte.

Förslaget innebär ett förtydligande av målgruppen med avse- ende på ungdomar med hörselskada respektive ungdomar med grav språkstörning. Ett motiv för detta är att den rätt som föreslås för målgruppen bör gälla utbildning som eleverna inte alltid kan få del av i hemkommunen, i det här fallet utbildning i en tvåspråkig miljö med teckenspråk och talad svenska. Förslaget innebär samtidigt en möjlighet att samla och utveckla verksamheten kring den två- språkiga miljön.

Dagens uppdelning av elever på antingen RGD eller RGH blir successivt mer och mer otidsenlig. Andelen elever som har både talad svenska och teckenspråk som undervisningsspråk ökar vid de statliga specialskolorna. Vi föreslår mot denna bakgrund att bestäm- melserna för den riksrekryterande gymnasieutbildningen inte ska styra mottagandet av eleverna till antingen RGD eller RGH på det sätt som sker i dag, utan att eleverna ska tas emot vid den tvåspråkiga gymnasieutbildningen (RgT). Vid ovan nämnda semi- narium42 efterfrågade eleverna en ökad samverkan mellan RGD och RGH. Eleverna menade att det ska vara möjligt att få viss under- visning på svenska och teckenspråk samtidigt, dock inte av samma lärare, och att det i övrigt ska vara möjligt för eleven att välja att läsa vissa kurser på teckenspråk och andra på talad svenska.

41 Med teckenspråk avses svenskt teckenspråk, inte alternativ och kompletterande kommuni- kation (AKK).

42 Seminarium Framtidens gymnasieskola (2011-08-08), anordnat av Sveriges Dövas Ung- domsförbund i samverkan med RGD/RGH.

144

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

Elever med hörselskada

Formuleringen av målgruppen vad gäller ungdomar med dövhet och hörselskada skiljer sig från delbetänkandets förslag till mål- grupp för specialskolan. Där föreslås att barn eller elever som är döva eller hörselskadade ska tas emot i specialskolan om de har behov av en anpassad undervisningsmiljö43. Av författningskom- mentaren framgår att för barn som är döva eller hörselskadade inryms i uttrycket ”anpassad undervisningsmiljö” tvåspråkighet i den teckenspråkiga miljö som specialskolan ska erbjuda. Utred- ningen har valt att i detta förslag tydliggöra redan i lagen att mål- gruppen ska ha behov av en tvåspråkig miljö, dvs. en miljö med både teckenspråk och talad svenska. Skälet till detta förtydligande är att det måste betraktas som angeläget att den resurs som den riksrekryterande utbildningen representerar riktas till de elever som verkligen har behov av den. Utredningen har identifierat att det på gymnasienivå kan finnas risk för att grupper som utbildningen inte är avsedd för söker sig till riksgymnasierna. Det kan handla om att ungdomar i den åldern gärna flyttar hemifrån och då väljer utifrån andra motiv än tillgången till den teckenspråkiga miljön. Vidare kan också tillgången till plats i ett riksgymnasium göra att eleven kommer in på ett program den inte haft möjlighet att komma in på i hemkommunen. Det finns alltså risk för att andra faktorer än den tvåspråkiga miljön kommer att påverka söktrycket och att mål- gruppen då i praktiken blir större än den som utbildningen är tänkt för.

Genom utredningens förslag kommer vissa ungdomar med lättare hörselskada som i dag tas emot vid RGD/RGH inte tas emot vid RgT. Det är vår uppfattning att hemkommunen ska kunna erbjuda ungdomar med hörselskada gymnasieutbildning på talad svenska med tekniskt stöd och andra nödvändiga anpassningar. Ungdomar med hörselskada är en stor målgrupp, där det absoluta flertalet inte får sin utbildning vid RGD/RGH.

Att erbjuda en anpassad skolmiljö som gör det möjligt för en elev med hörselskada att vara delaktig i undervisningen är dock inte en okomplicerad uppgift. I rapporten Att höra i skolan – om hör- teknik i undervisningen Förutsättningar och möjligheter44 konstateras

43 7 kap. 6 § andra stycket i författningsförslaget SOU 2011:30.

44 Arne Gustafsson (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2009), Att höra i skolan – om hör- teknik i undervisningen. Förutsättningar och möjligheter.

145

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

att pedagogik, akustik och teknik måste samspela för att ge opti- mala förhållanden för inlärning. Av olika studier som refereras i rapporten framgår att kommunerna och skolorna ofta brister i att åtgärda den akustiska miljön för integrerade elever (avser i de flesta fall grundskolan, men slutsatserna är sannolikt minst lika relevanta för gymnasieskolan). Även med god akustik och en väl fungerande teknik behövs särskilda kunskaper hos lärare och övrig personal för att elevens studiesituation ska bli bra. Till exempel behövs rutiner för att eleven ska få det stöd den behöver och för att läraren ska tillförsäkra sig om att budskapet har gått fram.

Trots de brister som finns, eller kanske just på grund av att de är så uppenbara, bedömer utredningen att det finns förutsättningar att erbjuda en elev med hörselskada utbildning i gymnasieskolan i hemkommunen eller dess samverkansområde. Kunskapen om vad som behöver anpassas finns om såväl pedagogik, akustik som teknik. Det är dock en viktig roll för staten att stödja skol- huvudmännen så att de får tillgång till denna kunskap. Behovet av samordning mellan olika aktörer är påtagligt. Utredningen åter- kommer till detta i kapitel 8 om statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän.

Utredningen ser slutligen inget hinder för att Örebro kommun i framtiden tar emot ungdomar med hörselnedsättning som inte tillhör målgruppen för RgT till hörselklasser i sin gymnasieskola, i första hand med regional upptagning. Det måste dock i så fall ske efter överenskommelser med ungdomarnas hemkommuner och inte som del av riksgymnasieverksamheten. Vad gäller regional verksamhet hänvisas även här till kapitel 8.

Elever med grav språkstörning

Utredningen bedömer att de behov den ganska stora grupp ung- domar med grav språkstörning har ska vara möjliga för en huvud- man att möta i elevens hemkommuns skola, i samarbete med annan huvudman eller genom en regional lösning. Det handlar om ambi- tion och kunskap. Staten har genom Specialpedagogiska skol- myndigheten (SPSM) en viktig uppgift i att stödja skolhuvud- männen med sådan kunskap. För att stimulera utvecklingen av anpassade utbildningsmiljöer för elever med grav språkstörning lokalt och regionalt föreslås i det fortsatta en kraftfull satsning (se vidare kapitel 8).

146

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

För ungdomar med språkstörning innebär utredningens ställ- ningstagande en förändring i förhållande till dagens situation. Tillämpningen av bestämmelserna om elever med språkstörning innebär som nämnts ovan en mycket stor målgrupp. De ungdomar med språkstörning som i dag tas emot vid RGD/RGH behöver inte insatser av samma slag som döva, som förordningen föreskriver, utan har behov av en utbildning anpassad till just deras språkstör- ning. Vi tolkar samma behov som döva som att ungdomarna ska ha behov av teckenspråk45. Att de behöver anpassad undervisning i liten grupp kan enligt utredningens uppfattning inte tolkas in i formuleringen att ha behov av insatser av samma slag som döva. Anpassad undervisning i liten grupp ska varje skolhuvudman kunna erbjuda ungdomar med funktionsnedsättning om eleven har behov av det. Det är också tveksamt om just anknytningen till RGD/RGH är den bästa lösningen för dessa elever.

Det är enligt utredningens uppfattning otillfredsställande att bestämmelserna och tillämpningen avviker på detta sätt. Utred- ningens förslag innebär i princip att de ursprungliga bestäm- melserna ska tillämpas, dvs. att ungdomar med grav språkstörning ska tas emot vid RgT om de behöver teckenspråk för sin kom- munikation. Det är viktigt att denna lilla grupp ungdomar får del av utbildning på teckenspråk. Vi delar i detta avseende bedömningen av utredningen om teckenspråkets ställning46 att personer med språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunika- tion behöver insatser av samma slag som andra teckenspråkiga och föreslår därför denna målgrupp för RgT. För närvarande handlar det enligt Örebro kommun om ett par elever vid RGD.

Ett av motiven för utredningens förslag är som nämnts ovan att möjligheterna att kunna koncentrera nödvändiga utvecklings- insatser vid RgT till en sammanhållen tvåspråkig miljö förbättras. Vi anser att det finns ett behov av att utveckla och fokusera riks- gymnasieverksamheten för elever i behov av en tvåspråkig miljö med tillgång till teckenspråk. Bortsett från den lilla grupp ung- domar med språkstörning som har behov av teckenspråk i under- visningen har ungdomar med språkstörning andra behov än mål- gruppen för RgT.

45 Med teckenspråk avses svenskt teckenspråk, inte alternativ och kompletterande kommuni- kation (AKK).

46 SOU 2006:54, Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning.

147

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Att så få av eleverna vid Hällsboskolan söker sig vidare till RGD/RGH beror sannolikt bland annat på att skolan arbetar med målsättningen att eleverna ska tillbaka till en skola i hemkom- munen. Att en stor andel av eleverna vid Hällsboskolan kommer från Mälarregionen pekar dessutom på att behovet av regionala lösningar kan vara större än behovet av riksrekrytering.

Utredningen utgår slutligen från att anmärkningen i avtalet om att en elev med språkstörning ska ha genomgått specialskolan för att tas emot vid utbildningen utgår för den målgrupp som återstår vid en översyn av avtalet. Det är länge sedan den följdes och det innebär en bristande likvärdighet att låta den tidigare studiegången och inte behovet av utbildningen styra.

3.5.3 Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne för elever som tillhör målgruppen för RgT

Utredningens förslag: Bestämmelserna om teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne som i dag avser utbildning för elever på RGD ska avse den framtida utbildningen vid hela RgT. Teckenspråk ska således förekomma som gymnasiegemensamt ämne på alla nationella program som anordnas vid RgT. Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska få ersätta en eller flera kurser i studievägen, med undantag för kurser i svenska. I stället för svenska eller svenska som andraspråk och engelska ska elever vid RgT som gymnasiegemensamt ämne kunna läsa enligt de kursplaner som i dag benämns svenska för döva respek- tive engelska för döva. Besluten om detta ska fattas av rektorn.

Bestämmelserna om gymnasiegemensamma ämnen ska även få tillämpas för elever som tillhör målgruppen för RgT, men som går i en annan gymnasieskola.

Skolverket föreslås få i uppdrag att anpassa ämnes- och kurs- planerna till RgT:s målgrupp och samtidigt ge dem i förhållande till målgruppen mer adekvata benämningar, t.ex. svenska för teckenspråkiga och engelska för teckenspråkiga.

Enligt nuvarande bestämmelser ska teckenspråk förekomma som gymnasiegemensamt ämne på alla nationella program som anordnas för elever med dövhet. Kurser i teckenspråk som gymnasie- gemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för

148

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

elever med dövhet, dock med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn. I stället för svenska eller svenska som andraspråk får elever med dövhet som gymnasiegemensamt ämne läsa svenska för döva respektive engelska för döva.47 Bestämmelserna avser utbildning på RGD.

För elever med hörselskada får teckenspråk anordnas som annat ämne än gymnasiegemensamt ämne, om eleven har behov av det och vill delta i kurserna. Kurser i teckenspråk som gymnasie- gemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för hörselskadade elever, dock med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.48 Bestämmelserna avser utbildning på RGH.

Bestämmelserna om teckenspråk utgår från dagens målgrupp för den riksrekryterande utbildningen vid Örebro kommuns gymnasie- skola. Med de förslag till en mer flexibel tvåspråkig gymnasieskola som utredningen lämnat blir det inte nödvändigt med olika bestämmelser för olika målgrupper. Vi föreslår därför att bestäm- melserna som i dag avser utbildning för elever på RGD ska gälla för den framtida utbildningen RgT. Det innebär att teckenspråk ska förekomma som gymnasiegemensamt ämne på alla nationella pro- gram som anordnas vid RgT samt att kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska få ersätta en eller flera kurser i studievägen, dock med undantag för kurser i svenska. I stället för svenska eller svenska som andraspråk och engelska ska elever vid RgT som gymnasiegemensamt ämne kunna läsa enligt kursplanerna svenska för döva respektive engelska för döva. Besluten om detta ska fattas av rektorn.

Utredningen konstaterar att de kursplaner som finns i tecken- språk och kursplanerna svenska för döva och engelska för döva är tillgängliga för hela gymnasieskolan. Vi föreslår att det dessutom ska vara möjligt för en annan skolhuvudman än den för RgT att låta en elev som har behov av teckenspråk i undervisningen läsa teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne samt att få ersätta svenska eller svenska som andraspråk och engelska som gymnasie- gemensamt ämne med kursplanerna svenska för döva respektive engelska för döva. Det är en fråga om likvärdighet att kommunala gymnasieskolor, regionala undervisningsgrupper eller en fristående gymnasieskolor inte är förhindrade att erbjuda en elev som har behov av teckenspråk denna möjlighet.

47 10 kap. 5 § gymnasieförordningen (2010:2039).

48 10 kap. 6 § gymnasieförordningen (2010:2039).

149

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Utredningen konstaterar slutligen att benämningarna svenska för döva respektive engelska för döva inte längre är relevanta. Att en allt större andel barn får CI innebär att gruppen elever som i verklig mening kan anses ha en dövhet kommer att minska. Målgruppen för kursplanerna kommer därför att vara elever som använder teckenspråk i undervisningen på grund av dövhet, hörselskada, dövblindhet eller grav språkstörning. Vi föreslår att Skolverket ska få i uppdrag att anpassa ämnes- och kursplanerna till RgT:s mål- grupp och samtidigt ge dem mer adekvata benämningar, exempelvis svenska för teckenspråkiga och engelska för teckenspråkiga.

3.5.4 Bestämmelsen om nödvändiga avvikelser från styrdokumenten tas bort

Utredningens förslag: Den särskilda bestämmelsen om att Skol- verket får meddela föreskrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för nationella program tas bort.

Statens skolverk får enligt en särskild bestämmelse meddela före- skrifter om nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och poängplanen för nationella program i bilaga 3 till skollagen (2010:800) för utbildning vid RGD/RGH49.

Enligt de uppgifter utredningen har fått från Skolverket finns inga sådana beslut utöver de ämnes- och kursplaner som är beslu- tade för teckenspråk för döva, svenska för döva och engelska för döva. Dessa kan dock användas av även andra gymnasieskolor än RGD/RGH. Dessutom finns ämnes- och kursplaner i teckenspråk för hörande.

Vi kan inte se att det finns behov av andra anpassningar av gymnasieutbildningen vid RgT än de ämnes- och kursplaner som redan beslutats, och som inte ska vara exklusiva för RgT, och före- slår därför att bestämmelsen tas bort. RgT bör vid behov av anpas- sning i stället använda de generella bestämmelserna för gymnasie- skolan. Liksom för RgRh finns anledning att peka på de möjlig- heter som ges av gymnasieförordningens bestämmelse om individu-

49 10 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039).

150

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

ellt anpassat program50. Enligt denna får en elevs utbildning avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om

utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,

kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och

beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.

Ett undantag från den andra strecksatsen gäller matematik, där den inledande kursen i matematik får bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik. Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven påbörjat kursen.

3.5.5 Den särskilda bestämmelsen om förlängning av utbildningstiden tas bort

Utredningens förslag: Den särskilda bestämmelsen om att Örebro kommun får besluta om att förlänga utbildningstiden för elever på RGD/RGH för elever som behöver det tas bort. I stället ska de generella bestämmelserna i gymnasieförordningen (2010:2039) om förlängd undervisning tillämpas.

Enligt gymnasieförordningen bör utbildningstiden förlängas med ett år för elever som behöver det. Örebro kommun beslutar om sådan förlängning.51

Av redovisningen ovan framgår att en absolut majoritet av eleverna vid RGD/RGH läser utbildningen på fyra år. Vid utgången av läsåret 2010/11 gällde det nästan 60 procent av eleverna på nationella eller specialutformade program och närmare 80 procent av eleverna på individuellt program. Andelen var högre för elever på RGD och för elever med språkstörning på RGH än för elever med hörselskada på RGH.

Utredningen anser att det framtida RgT i så hög utsträckning som möjligt ska följa de bestämmelser som gäller för gymnasie- skolan generellt. Elever som tillhör RgT:s målgrupp ska, om de

50 9 kap. 4 § gymnasieförordningen (2010:2039).

51 10 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039).

151

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

behöver det, ha samma möjligheter till förlängd utbildning obero- ende av om de studerar vid den riksrekryterande utbildningen eller om de studerar vid en annan gymnasieskola.

Skolhuvudmannen har möjlighet att besluta om längre utbild- ningstid än tre år genom att tillämpa de generella bestämmelserna om att huvudmannen får besluta att undervisningen på ett natio- nellt program för en elev får fördelas på längre tid än tre år, om eleven har läst ett reducerat program eller om det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns särskilda skäl för det52. Utbildning på introduktionsprogram ska generellt följa en plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen53. Enligt vår uppfatt- ning behövs inga ytterligare bestämmelser för att det ska vara möjligt att anpassa utbildningens längd vid RgT.

Liksom för den Rh-anpassade utbildningen bör beslut om för- längd studietid alltid grundas på en individuell bedömning. Inte alla elever har behov av fyra års studier för att nå målen för utbild- ningen. Att Örebro kommun och eleverna redan i dag gör en sådan bedömning framgår inte minst av att en relativt stor grupp på främst RGH slutar efter tre år. Det gäller främst elever som når målen för utbildningen. Det finns emellertid anledning att överväga studietiden mer flexibelt även för övriga elever. Elever som från början saknat behörighet till gymnasieskolan, men har förutsätt- ningar att få ett slutbetyg eller en examen från gymnasieskolan, kan t.ex. behöva längre tid än fyra år för att slutföra sina gymnasie- studier. Förlängd studietid utöver tre år bör medges om förläng- ningen kan bidra till att eleven fullföljer eller i väsentlig utsträck- ning kommer längre i sin gymnasieutbildning.

3.6 Elevboende

Utredningens förslag: Det ska framgå av gymnasie- förordningen att frågor om boende för elever vid RgT ska regleras i avtal mellan staten och den kommun som svarar för utbildningen.

52 9 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039).

53 17 kap. 7 § första stycket skollagen (2010:800).

152

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

För elever vid RGD/RGH som vill och har behov av det ska enligt dagens bestämmelser Örebro kommun anvisa kost och logi. Kom- munen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.54 Vad gäller finansiering av elevernas boende hänvisas till avsnitt 6.2.3.

Dagens elevboende i Örebro kommun

Örebro kommun erbjuder olika former av elevboenden för elever som inte kan bo hemma på grund av för långa avstånd. Den vanligaste formen är elevhem (kollektivboende). För elever som har behov av mer individuellt stöd finns möjlighet att bo i vecko- hemsfamilj. Som framgår av tabell 3.10 är antalet boende elever vid RGD/RGH högt. Totalt bor knappt 70 procent av eleverna vid RGD/RGH i antingen kollektivboende eller veckohem, dvs. i boende som kommunen anvisar. Därutöver finns elever som väljer att bo i eget boende. Det gäller främst de litet äldre eleverna.

Källa: Örebro kommun.

1) Med boende elever avses här elever som bor på något av kommunen anordnat boende.

Kollektivboendet

Det finns flera elevhem eller kollektivhus där eleven bor i en egen lägenhet med kokmöjligheter, dusch och toalett. I husen finns även gemensamma utrymmen. Kollektivboendena är stora, med upp till 50 boende, vilket har fördelar enligt personalen. Kollektivboendena stänger endast på sommarlov, jullov, sportlov och påsklov. I övrigt är de öppna och bemannade dygnet runt med ungdomsassistenter.

54 10 kap. 11 § gymnasieförordningen (2010:2039).

153

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Eleverna åker hem ganska ofta det första året för att sedan göra det alltmer sällan.

Våren 2011 fanns utöver enhetschef och administrativ personal tre områdeschefer, tre kockar och 41 ungdomsassistenter. Det gör att det gick knappt sex elever per ungdomsassistent. Personalen delar enligt kommunen ungdomarnas vardag och elevens kontakt- person fungerar som en länk till föräldrar och skola. I huvudsak har assistenterna följande uppgifter:

1. Praktiskt, pedagogiskt och socialt stöd utifrån elevernas och boendets behov (ekonomi, läxhjälp m.m.).

2. Professionella samtal med elever (kontaktmannaskap).

3. Uppföljning och nätverksbyggande med viktiga personer kring eleven (hem, skola och fritid).

Våren 2011 genomförde Örebro kommun en enkätundersökning bland de elever som bor på elevhemmen, som visade att en absolut majoritet av eleverna är nöjda eller mycket nöjda med sitt boende. Maten var den fråga där ungdomarnas åsikter gick mest i sär.

Även en tidigare genomförd undersökning55 med elevintervjuer pekar på att eleverna i huvudsak är nöjda med boendet och perso- nalen i boendet. Man får lära känna nya kompisar och kan göra skolarbete med klasskamrater på kvällen. Huruvida det är stökigt finns det litet olika åsikter om. Någon elev menar att det kan bli för mycket alkohol ibland, att det finns ett starkt grupptryck att festa. I diskussionsavsnittet menar författarna att elever på RGD generellt konsumerar mer alkohol än elever på RGH och att detta beror på att elever på RGD har mer pengar än elever på RGH.

Ansvariga för boendena upplever att eleverna trivs, mår relativt bra och bor kvar i hög utsträckning. Man menar att boendena inte längre är särskilt stökiga, men konstaterar att det kan förekomma hög musik och någon fest i bland. Detta ser man som naturliga inslag i tonåringars liv, något som kräver tidiga och tydliga insatser av personalen. Över tid har boendet utvecklats positivt, enligt personalen. Delvis är detta en konsekvens av att bidragssystemet har förändrats sedan 1990-talet då eleverna förfogade över väsent- ligt mer pengar än i dag. Fortfarande innebär det ett problem när

55 Norberg, Yström, Brunnberg (2008), Vi är en grupp fast två ändå. Om döva och hörsel- skadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet.

154

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

eleverna uppnår en ålder som innebär att de kan få aktivitets- ersättning. När elever som fortfarande går i skolan har väsentligt mer pengar än andra ungdomar i skolan leder det lätt till sociala problem.

Veckohem

Veckohemmen är familjeboenden med en eller två elever. Vissa elever bor i veckohem första läsåret för att det känns tryggare och att det är lättare att bli hemmastadd i Örebro om man bor i famlij. Andra elever bor i veckohem för att de har fritidsintressen som går bättre att förena med att bo i familj. En elev som bor i veckohem måste åka hem varannan helg, då värdfamiljen inte har något ansvar.

Förslag till ändrad reglering

Utredningen ser inte något behov av att ändra villkoren för elevernas boende vid RgT i förhållande till dagens situation. Den anordnande kommunen ska som i dag ha ansvar att anordna boende för elever vid riksgymnasieutbildningen. Vi anser dock att detta är en fråga mellan staten och den anordnande kommunen som liksom för den Rh-anpassade utbildningen ska regleras i avtal. Vi föreslår därför att dagens bestämmelse i gymnasieförordningen ska ersättas med en bestämmelse om att frågor om boende för elever vid RgT ska regleras i avtal mellan staten och den kommun som svarar för utbildningen.

För eleverna innebär detta inte någon ändring eftersom det redan i dag är av bestämmelserna om Rg-bidrag som villkoren för elevboendet i anslutning till RGD/RGH framgår. Det kommer det att göra även för elever vid RgT (se vidare avsnitt 6.2.3).

155

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Socialstyrelsen tillsynsansvar bör inte utökas till att omfatta boendet vid RGD/RGH

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) konstaterar i en redovisning till regeringen56 att lagstiftningen inte är enhetlig och logisk mellan den riksrekryterande Rh-anpassade gymnasieutbild- ningen och den riksrekryterande gymnasieutbildningen vid RGD/ RGH. Som ett exempel nämns att Socialstyrelsen har tillsyn över bl.a. boendet vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen57 men inte över boende i Örebro i anslutning till RGD/RGH. SPSM konstaterar att Socialstyrelsens tillsynsansvar också skulle kunna omfatta boendet som anordnas av Örebro kommun.

Utredningen har övervägt denna fråga men kommit fram till att det inte finns anledning att ge Socialstyrelsen tillsynsansvar även över boendet som anordnas i anslutning till RgT. Detta är främst på grund av att det handlar om olika typer av boenden. Elevhems- boendena vid den Rh-anpassade utbildningen har omfattande omvårdnadsuppgifter och är i hög grad jämförbara med så kallade LSS-boenden, dvs. boenden med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Boendet vid RGD/ RGH, liksom det föreslagna RgT, är mer jämförbart med elev- hemsboende vid andra gymnasieskolor, som t.ex. lantbruks- gymnasier eller idrottsgymnasier. För dessa har inte Socialstyrelsen något tillsynsansvar.

Socialstyrelsen har inte genomfört någon tillsyn av elevhems- boendena utifrån skollagen, dvs. elevhemsboenden vid special- skolorna, vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen och viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten, sedan myndigheten 2010 tog över ansvaret för den direkta tillsynen från Länsstyrelsen. Däremot genomför styrelsen regelbunden tillsyn vid elevhemsboenden/särskilt boende där unga bor efter beslut om insats enligt LSS58.

Att utredningen inte ser någon anledning att införa ett tillsyns- ansvar för Socialstyrelsen över boendet vid RgT innebär inte att det inte finns anledning att stärka statens översikt över verksamheten. Statens roll som avtalspart motiverar ett sådant utökat ansvar, om man jämför med för elevboenden generellt. Vi anser således att en

56 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), Redovisning av regeringsuppdrag angående gymnasieutbildning för elever med funktionshinder, dnr. ALL 2009/403.

57 26 kap. 5 § skollagen (2010:800).

58 9 kap § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

156

SOU 2012:24

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

förbättrad styrning och uppföljning av verksamheten är att föredra framför en utökad tillsyn, och återkommer till detta i kapitel 7.

3.7 Fritidsverksamhet

Utredningens bedömning: Anordnandet av fritidsverksamhet ingår inte primärt i uppgiften att bedriva riksgymnasie- verksamhet och bör därför inte regleras i lag eller förordning. Anordnande kommuns ansvar för viss fritidsverksamhet bör dock kunna regleras i avtal mellan staten och anordnande kommun och generera ett visst statligt stöd. Utredningen återkommer till detta i kapitel 7.

Utöver utbildning och boende erbjuds eleverna vid RGD/RGH fritidsverksamhet. Denna ingår inte explicit i uppdraget till Örebro kommun. Enligt gymnasieförordningen och avtalet med staten ska kommunen ”anvisa kost och logi”. Kommunen ska dessutom även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning. Fritidsverksamheten finansieras i dag genom statsbidraget för RGD/RGH. I Örebro kommuns budget för 2011 är 2,1 miljoner kronor avsatta till verk- samheten. Huruvida statsbidraget är tänkt att finansiera även denna verksamhet är oklart enligt Örebro kommun.

Kommunen anser att det är viktigt att eleverna har en kvalitativ fritidsverksamhet och att det främjar studierna. Genom att sam- verka med fältassistenter och att även ha teckenspråkiga sådana kan de fånga upp eventuella sociala behov i grupperna.

Bland annat driver kommunen en fritidsgård för elever på RGD/RGH, Café 019, som ligger centralt i Örebro och är en mötesplats för eleverna. Ungdomarna kan träffas för exempelvis temakvällar, för att fika eller se på film. Café 019 organiserar även utflykter och resor. Besöksfrekvensen är i genomsnitt 50 elever per kväll. Av en elevenkät framgår att drygt hälften av eleverna är nöjda med sin fritid och en fjärdedel är mycket nöjda. Det framgår också att drygt 60 procent av eleverna besöker Café 019 ”mer sällan eller aldrig”. Alternativ till verksamheten är vad Örebro i övrigt har att erbjuda i form av caféer, restauranger, kultur- och idrotts- aktiviteter. Det finns också tillgång till teckenspråkig fältassistent och kurator.

157

Riksgymnasieutbildning för ungdomar med dövhet, …

SOU 2012:24

Kommunen har efterfrågat ett (tydligare) uppdrag vad gäller elevernas fritid. Utredningen anser inte att det finns anledning att tydliggöra ett ansvar för elevernas fritid i skollagen eller i gymnasieförordningen. Anordnandet av fritidsverksamhet ingår inte primärt i uppgiften att bedriva riksgymnasieverksamhet. Fram- för allt för elever som bor tillfälligt vid utbildningsorten följer dock ett ansvar för den anordnande kommunen. Exempelvis bör perso- nalen vid elevhemsboendena ha som uppgift att stimulera eleverna till aktiviteter och stödja dem att ta del av det kommunen eller andra organisationer generellt erbjuder. För elever som bor hemma eller i eget boende har riksgymnasiet knappast ansvar för fritids- aktiviteter. Däremot har naturligtvis elevens hemkommun ansvar för dessa ungdomar på motsvarande sätt som för andra ungdomar.

Eftersom tillfälligt boende elevers behov av insatser för en aktiv fritid har en direkt koppling till att eleven tagits emot på en riksgymnasieverksamhet bör visst ansvar för fritidsverksamheten kunna regleras i avtalet mellan staten och anordnande kommun och generera ett visst statligt stöd. Utredningen tar inte ställning till den direkta utformningen av sådana fritidsaktiviteter, men förordar att de i första hand bör stimulera eleverna att ta del av det fritids- och kulturutbud som finns generellt i kommunen.

158

4 Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan för vissa ungdomar med ytterligare funktionsnedsättning

Örebro kommun anordnar riksrekryterande gymnasiesärskole- utbildning för elever med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada från hela landet. Åtagandet omfattar även boende med omsorg i boendet.

4.1 Målgrupp

Den riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildningen för elever med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada (Rgsär D/H) är med ett undantag reglerad i varken skollagen (2010:800) eller gymnasieförordningen (2010:2039). Verksamheten styrs i stället av ett avtal mellan staten och Örebro kommun. Enligt avtalet anordnar kommunen särskild utbildning inom sin gym- nasiesärskola för döva/hörselskadade elever från hela landet som på grund av sitt funktionshinder inte kan undervisas tillsammans med andra elever i gymnasiesärskolan1. Av avtalet framgår också att staten bidrar med verksamhetsbidrag. Det enda undantaget där Rgsär D/H är reglerad i skollagen gäller att Socialstyrelsen har till- syn över elevhemsboendet vid utbildningen2.

Elever rekryteras till Rgsär D/H från främst de regionala special- skolorna och Åsbackaskolan, som är riksrekryterande. Rgsär D/H erbjuder dock endast gymnasiesärskoleutbildning på individuellt

1 U1998/4354/G.

2 26 kap. 5 § skollagen (2010:800).

159

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan …

SOU 2012:24

program. Det gör att ett riksrekryterande alternativ för elever som bör gå på ett nationellt program i gymnasiesärskolan saknas, bland annat för elever som följt särskolans kursplaner på de regionala specialskolorna. Detta gör att vissa elever från den regionala specialskolan trots att de läst enligt särskolans kursplaner söker sig till RGD/RGH. Utredningen återkommer till detta i avsnitt 4.3. Rgsär D/H anser sig inte kunna ta emot vissa elever som har så grava och komplexa funktionsnedsättningar att det ställer krav på helt andra helhetslösningar för eleverna, med särskilt stora anpass- ningar i miljö och omvårdnad. Vissa av dessa elever tas i stället emot vid Mo Gård, en stiftelseägd verksamhet för målgruppen. Mo Gård har tillstånd att driva fristående gymnasiesärskola.

Eleverna vid Rgsär D/H har behov av anpassad undervisning i små undervisningsgrupper för att främja kommunikation. På skolan används teckenspråk, men också andra sätt att kommunicera. Skolan betraktar sig som tvåspråkig, dvs. utbildningen sker på teckenspråk och svenska. Ungefär två tredjedelar av eleverna använder tecken- språk, medan resten använder sig av tal och tecken i sin kommu- nikation. Elever som av fysiska skäl inte kan teckna själva men förstår teckenspråk, använder sig av bilder.

Förslag om utvidgad målgrupp

Gymnasiesärskoleutredningen lämnade i januari 2011 ett förslag3 om inrättandet av en riksrekryterande gymnasieutbildning i Örebro kommuns gymnasiesärskola för elever med utvecklingsstörning i kombination med synskada och ytterligare funktionsnedsättning (RgsärSyn). Fullt utbyggd bedömdes verksamheten inte bli större än cirka 20 elever. Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utredningen konstaterar liksom Gymnasiesärskoleutredningen att ett eventuellt framtida avtal om RgsärSyn måste utformas i ett sammanhang med ett avtal för Rgsär D/H.

3 SOU 2011:8 Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning, s. 312 ff.

160

SOU 2012:24

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan ….

4.2 Elevutveckling

Enligt avtalet med staten omfattar Örebro kommuns åtagande en dimensionering på upp till 30 elever, inklusive elever folkbokförda i kommunen. Kommunen är dock oförhindrad att organisera utbildning för ett visst högre elevantal om det finns behov av det. I praktiken har elevantalet överstigit 30 elever sedanläsåret 2007/08, vilket framgår av tabell 4.1. Av de 40 elever som nu får sin utbild- ning i Örebro är 14 unga kvinnor och 26 unga män. En elev får sin utbildning vid Mo Gård. Utöver utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada har åtta av tio elever ytterligare diagnoser, exempelvis autism, ADHD, CP-skada, epilepsi, språk- störning etc.

Källa: Örebro kommun

1) Avser 15 oktober. Det faktiska elevantalet över hela läsåret har flera läsår varit lägre.

Elevutvecklingen speglar den vid specialskolan

Av de totalt 41 eleverna vid Rgsär D/H läsåret 2011/12 kommer 31 från specialskolan – 13 från den riksrekryterande Åsbackaskolan och 18 från någon av de regionala specialskolorna. Övriga elever kommer från kommunal grundskola eller grundsärskola samt i några fall från verksamhet i anslutning till Mo Gård.

Elevernas geografiska spridning präglas av att många tidigare har gått i specialskolan. Ungefär 30 till 40 procent av eleverna bor i kommuner i relativ närhet till någon av de regionala specialskolorna eller till Kannebäcksskolan i Göteborg. Mer än hälften av eleverna vid Rgsär D/H kommer från Stockholms, Södermanlands, Öster- götlands, Uppsala och Örebro län. Endast två elever kommer från en kommun norr om Gävle.

Storleken på målgruppen för Rgsär D/H kommer sannolikt inte förändras i någon större utsträckning över tid, med oförändrad verksamhet. Skolan förväntar sig en nivå på cirka 40 elever tre år framöver. Det finns emellertid anledning att överväga målgruppen för Rgsär D/H, vilket utredningen återkommer till i det följande.

161

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan …

SOU 2012:24

4.3 Utbildningen – verksamhet och kvalitet

Utredningens bedömning: Utbildningen vid Rgsär D/H har förutsättningar att erbjuda en anpassad verksamhet av hög kvali- tet då verksamheten är resursstark och personalen har god kompetens, inte minst i teckenspråk.

Det är dock ett problem att det inom Rgsär D/H saknas utbildningsalternativ för elever i målgruppen som har förut- sättningar att gå på ett nationellt program inom gymnasiesär- skolan. Dessa hänvisas antingen till individuellt program vid Rgsär D/H eller till RGD/RGH. Utredningen ser detta som en styrningsfråga och återkommer därför till detta i kapitel 7 om styrning och avtal.

Utredningen ska utifrån elevgruppens behov bedöma utbildningens kvalitet och ändamålsenlighet.

4.3.1 Utbildning huvudsakligen på individuella program

Som redan nämnts erbjuder Rgsär D/H utbildning endast på gym- nasiesärskolans individuella program, på såväl yrkesträning som verksamhetsträning. Skolan försöker dock att erbjuda elever som har förutsättningar för det yrkesinriktade kurser. För närvarande finns några elever som följer vissa kurser integrerat på RGD/RGH. Dessa elever går dock inte på ett nationellt program i gymnasie- särskolan.

Det är enligt vår uppfattning ett problem att det finns elever som tillhör målgruppen och har förutsättningar att studera på ett nationellt program i gymnasiesärskolan men inte i verklig mening kan erbjudas någon sådan möjlighet vid den riksrekryterande gym- nasiesärskoleutbildningen i Örebro. Detta uppmärksammades även av Gymnasiesärskoleutredningen4.

Situationen leder till att det saknas utbildningsalternativ för elever med lättare utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada som använder teckenspråk i undervisningen och som antigen gått på någon av de regionala specialskolorna och där

4 SOU 2011:8 Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning, s. 328 ff.

162

SOU 2012:24

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan ….

följt särskolans kursplaner eller gått i kommunal skola. De kan välja individuellt program på Rgsär D/H. Det innebär dock att de inte får de utmaningar de har förutsättningar för eller kommer kunna lämna gymnasiesärskolan med ett betyg på rätt nivå i förhållande till sina förutsättningar. Det förekommer också att elever med lättare utvecklingsstörning går på introduktionsprogram/individu- ellt program vid RGD/RGH. Konsekvensen av detta är att de inte får tillgång till en utbildning anpassad till deras funktionsnedsätt- ning.

Det är naturligtvis inte enkelt att åstadkomma ett utbildnings- utbud med både nationella och individuella program i gymnasie- särskolan för den begränsade målgrupp det här är fråga om. Elev- erna på nationella program bör kunna läsa gymnasiesärskole- gemensamma ämnen vid Rgsär. Det bör sedan vara möjligt att åstad- komma lösningar antingen i samarbete med Örebro kommuns övriga gymnasiesärskola eller genom att integrera gymnasiesärskoleelever inom RGD/RGH. Frågan om vilken utbildning som ska erbjudas vid Rgsär bör enligt utredningen klargöras genom avtal (se kapitel 7 om styrning och avtal).

Den absoluta merparten av eleverna vid Rgsär D/H får, liksom i övriga gymnasiesärskolan, sin utbildning på fyra år. Över tid har någon enstaka elev gått ett femte år, men då har det berott på att eleven inte fått sin utbildningstid tillgodosedd på grund av sjuk- dom.

Undervisningen sker i små grupper på 4 till 6 elever.

Elever från Rgsär D/H går i normalfallet vidare till daglig verk- samhet i sin hemkommun.

4.3.2 Hög personaltäthet

Personaltätheten är hög. För närvarande finns 12 lärare på heltid i verksamheten. Dessutom finns en idrottslärare på deltid. Samman- taget innebär detta en lärartäthet som motsvarar 31,6 lärare (hel- tidstjänster) på 100 elever, vilket kan jämföras med 23,0 lärare (heltidstjänster) på 100 elever i gymnasiesärskolan generellt. Att lärartätheten är högre vid Rgsär D/H beror sannolikt både på att det är en verksamhet på individuellt program och på den särskilda målgruppen. Samtliga lärare har någon form av pedagogisk utbild- ning, t.ex. förskollärare, fritidspedagog, grundskollärare högstadie- lärare, yrkeslärare och gymnasielärare. Flera har specialpedagogisk

163

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan …

SOU 2012:24

utbildning och några har utbildning i teckenspråk. Alla lärare använder teckenspråk. Kompetensen i teckenspråk varierar dock. Alla har möjlighet att gå en tvåveckors sommarkurs i teckenspråk. Dessutom har man teckenspråksutbildning en gång i veckan under terminerna.

Det finns 23 elevassistenter vid Rgsär D/H. Femton av dessa, fördelade på knappt 14 årsarbetskrafter, är en gemensam resurs i verksamheten. Det innebär att det går cirka tre elever per årsarbets- kraft i den gemensamma resursen. Därutöver finns åtta assistenter som arbetar som extra resurs med nio elever som har särskilt stora behov.

För att anställas som elevassistent ställs krav på gymnasie- skolans barn- och fritidsprogram, teckenspråk, körkort, kunskap om funktionsnedsättningar samt att man har arbetat med ung- domar med funktionsnedsättning.

4.4 Förslag till riksrekryterande gymnasiesärskola

Enligt utredningens uppfattning är dagens situation, där den verk- samhet som bedrivs endast har stöd i ett avtal mellan staten och anordnande kommun inte en tillfredsställande lösning. Att avtalet i sig behöver ses över aktualiserar behovet av en stabilare grund för verksamheten och en ökad tydlighet om uppdraget.

4.4.1 Rätt till riksrekryterande utbildning regleras i skollagen

Utredningens förslag: Det ska regleras i skollagen att elever som tillhör målgrupperna för utbildningen har rätt till riks- rekryterande gymnasiesärskoleutbildning. Det innebär också att det i skollagen ska finnas bestämmelser om målgrupp, ansökan, mottagande, etc. på motsvarande sätt som för RgT.

Det saknas i dag särskilda bestämmelser om den riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildningen i Örebro kommun på motsvarande sätt som finns för den Rh-anpassade utbildningen och för utbild- ningen vid RGD/RGH. Verksamheten styrs i stället helt genom

164

SOU 2012:24

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan ….

det avtal5 mellan staten och Örebro kommun av vilket det framgår att kommunen inom sin gymnasiesärskola ska anordna särskild utbildning för elever från hela landet med utvecklingsstörning i kombination med dövhet och hörselskada (Rgsär D/H).

En elev som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har en generell rätt att bli mottagen i gymnasiesärskolan6. Det föreligger däremot ingen särskild rätt att bli mottagen till Rgsär D/H på grund av att en elev har en utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada. Avtalet anger i stället ett tak för antalet elever, som får överskridas med ett visst högre elevantal om behov finns. Vidare saknas särskilda bestämmelser om mottagande och antagning till Rgsär D/H. Någon möjlighet att överklaga beslut om behörighet till Rgsär D/H finns inte heller, annat än vad som gäller tillhörigheten till målgruppen för gymnasiesärskolan, som går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd7.

Utredningen anser att det är av lika stor vikt för ungdomar som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp och har behov av en två- språkig miljö med både teckenspråk och svenska att få del av en sådan miljö som för elever vid RgT. Utredningen föreslår därför att ungdomarnas rätt till riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildning ska regleras i skollagen, på motsvarande sätt som för RgT. Det innebär också att det som för RgT ska finnas bestämmelser i skol- lagen om målgrupp, ansökan, mottagande, etc.

4.4.2 Målgrupperna definieras i skollagen

Utredningens förslag: Ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada som har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö, ungdomar med utvecklings- störning i kombination med grav språkstörning som är bero- ende av teckenspråk för sin kommunikation samt ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med dövblindhet ska tas emot vid den riksrekryterande gymnasiesärskolan RgsärT.

5 Godkännande av avtal mellan staten och Örebro kommun om utbildning inom Örebro gymnasiesärskola för döva/hörselskadade utvecklingsstörda elever från hela landet; regeringsbeslut (2001-01-18), U 1998/4354/G.

6 18 kap. 8 § skollagen (2010:800), 18 kap. 4 § skollagen, senaste lydelse SFS 2012:109.

7 28 kap. 12 § punkten 8 skollagen (2010:800), 28 kap. 12 § punkterna 7 och 8 skollagen, senaste lydelse SFS 2012:109.

165

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan …

SOU 2012:24

Ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med syn- skada och ytterligare funktionsnedsättning ska tas emot i den riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildningen RgsärSyn. Som en konsekvens föreslås att bestämmelserna om förlängd utbildning vid Ekeskolan tas bort.

Målgruppen för RgsärT

Avtalet8 mellan staten och Örebro kommun om utbildningen vid Rgsär D/H är oprecist när det gäller målgruppen för den riks- rekryterande gymnasiesärskoleutbildningen. Ordagrant framgår att

1 § Örebro kommun anordnar särskild utbildning inom sin gymnasie- särskola för döva/hörselskadade utvecklingsstörda elever från hela landet som på grund av sitt funktionshinder inte kan undervisas till- sammans med andra elever i gymnasiesärskolan.

Utöver att de begrepp som används är otidsenliga präglas formuler- ingen av ett synsätt som inte har stöd i dagens syn på funktions- nedsättning i skolan. Som skolform ska gymnasiesärskolan kunna ta emot alla elever i gymnasieåldern som har en utvecklings- störning, och gör det också. Det gäller även elever med flera ytter- ligare funktionsnedsättningar utöver sin utvecklingsstörning. Inom verksamhetsträningen finns exempelvis elever som har mycket svåra och komplexa funktionsnedsättningar, ofta kombinerat med svårigheter att kommunicera. Det är således inte relevant att uttrycka att en elev i målgruppen inte kan undervisas tillsammans med andra elever i gymnasiesärskolan.

Att det enligt utredningens uppfattning ändå finns behov av en riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildning för elever med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada har precis som för RgT att göra med att eleverna ska ha möjlighet att söka sig till en tvåspråkig utbildningsmiljö med teckenspråk och talad svenska. Det finns en liten grupp ungdomar som på grund av sin utvecklingsstörning inte själva klarar att kommunicera på svenskt teckenspråk, utan använder tecken som stöd. Enligt utred-

8 Godkännande av avtal mellan staten och Örebro kommun om utbildning inom Örebro gymnasiesärskola för döva/hörselskadade utvecklingsstörda elever från hela landet; regeringsbeslut (2001-01-18), U 1998/4354/G.

166

SOU 2012:24

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan ….

ningens uppfattning ingår även dessa i målgruppen för RgsärT då de bör ges möjlighet att utvecklas i en teckenspråkig miljö.

Utredningen har noga övervägt om elever med utveck- lingsstörning i kombination med språkstörning ska vara en mål- grupp för Rgsär. Med en snäv definition av språkstörning (forsk- ningsdiagnos) ska bland annat utvecklingsstörning uteslutas för att diagnosen grav språkstörning (Specific language impairment, SLI) ska kunna ställas. Vi har emellertid konstaterat att det finns enstaka elever med utvecklingsstörning som på grund av svårigheter att tolka och använda talat språk har behov av den teckenspråkiga miljön. Dessutom tar den statliga specialskolan för elever med språkstörning, Hällsboskolan, emot elever som följer särskolans kursplaner. Utredningen anser därför att elever med utvecklings- störning i kombination med grav språkstörning ska ingå i mål- gruppen. Liksom för RgT handlar detta dock endast om den lilla grupp som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation.

Elever med dövblindhet föreslås ingå i målgruppen på mot- svarande sätt som för RgT, dvs. som en egen grupp. De elever det här handlar om är ofta elever som är födda med dövblindhet och som kommer från den statliga riksrekryterande specialskolan Åsbackaskolan. Det kan dock även som för RgT handla om elever med dövblindhet som förvärvats senare.

Utredningen föreslår således att elever med utvecklingsstörning i kombination med dövhet eller hörselskada som har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö, ungdomar med utvecklingsstör- ning i kombination med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk får sin kommunikation samt ungdomar med utveck- lingsstörning i kombination med dövblindhet ska tas emot vid den riksrekryterande gymnasiesärskolan RgsärT. Behovet av tecken- språk kan vara helt eller delvis.

Målgruppen för RgsärSyn

Gymnasiesärskoleutredningen föreslår9 att det ska inrättas en riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildning för elever med utvecklingsstörning i kombination med synskada och ytterligare funktionsnedsättningar i Örebro kommun. Utredningen lämnar

9 SOU 2011:8 Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning, s. 132 ff.

167

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan …

SOU 2012:24

förslag till bestämmelser i gymnasieförordningen samt föreslår att villkoren också ska regleras i avtal mellan staten och Örebro kom- mun. Utredningen föreslår att möjligheten att förlänga studietiden vid den statliga specialskolan Ekeskolan samtidigt ska begränsas till högst två år, dvs. motsvarande vad som gäller i övrigt för den obligatoriska skolan. Detta bland annat i syfte att det ska vara möjligt för samtliga elever att efter avslutad utbildning vid Eke- skolan kunna söka en utbildning i gymnasiesärskolan.

Utredningen delar gymnasiesärskoleutredningens uppfattning att det finns behov av en riksrekryterande gymnasiesärskola för ett begränsat antal elever med synskada och ytterligare funktions- nedsättningar och föreslår därför att dessa ska ingå i målgruppen för Rgsär. Även om gymnasiesärskolan i många fall har kompetens att ta emot elever med flerfunktionsnedsättning behövs ett alternativ för att denna begränsade grupp elever ska ha möjlighet att välja utbild- ning. De äldre elever som i dag går den förlängda utbildningen vid Ekeskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år bör i stället ges möjlighet att gå i gymnasiesärskola, dvs. i en utbildning som är anpassad till deras åldersgrupp.

Utredningen föreslår därför att elever med utvecklingsstörning med synskada och ytterligare funktionsnedsättning ska ingå i mål- gruppen för Rgsär och att de förslag som i övrigt lämnas för Rgsär i tillämpliga delar ska gälla även för RgsärSyn. Liksom Gymnasie- särskoleutredningen föreslår vi som en konsekvens att de särskilda bestämmelserna om förlängd utbildning vid Ekeskolan tas bort. På detta sätt undviks risken att elever som går den förlängda utbild- ningen hinner bli för gamla för att kunna tas emot i gymnasie- särskolan. Eleverna får tillgång till anpassad utbildning under sam- mantaget fler år än med enbart förlängd utbildning vid Ekeskolan. En utökad samverkan bör utvecklas mellan RgsärSyn, Ekeskolan och Resurscenter Syn i Örebro i syfte att erbjuda ungdomarna en anpassad utbildning av hög kvalitet.

4.4.3 Behov av anpassade ämnes- och kursplaner

Utredningen föreslår: Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram ämnes- och kursplaner för gymnasiesärskolan i teckenspråk, svenska för teckenspråkiga och engelska för teckenspråkiga.

168

SOU 2012:24

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan ….

Teckenspråk ska förekomma som gymnasiesärskolegemen- samt ämne på alla nationella program som anordnas vid RgsärT. Kurser i teckenspråk som gymnasiesärskolegemensamt ämne ska få ersätta en eller flera kurser, med undantag för kurser i svenska. I stället för svenska eller svenska som andraspråk och engelska ska en elev vid RgsärT som gymnasiesärskolegemen- samt ämne kunna läsa svenska för teckenspråkiga respektive engelska för teckenspråkiga. Besluten ska fattas av rektorn. Bestämmelserna ska även få tillämpas för elever som tillhör målgruppen för RgsärT, men som går i annan gymnasiesärkola.

Det saknas i dag anpassade kursplaner för elever i gymnasie- särskolan som får sin utbildning på teckenspråk. För elever på det individuella programmet där undervisningen är organiserad i ämnes- områden10 är detta inte något problem. Både dagens ämnes- område Kommunikation och socialt samspel och den reformerade gymnasiesärskolans ämnesområde Språk och kommunikation möjlig- gör undervisning i och på teckenspråk.

När det gäller utbildningen av elever som läser ämnen i gym- nasiesärskolan behövs däremot anpassade kursplaner på mot- svarande sätt som för elever som har behov av teckenspråk i under- visningen i gymnasieskolan. Det gäller oberoende av om eleverna läser ämnen på nationellt eller individuellt program. De ämnen som är berörda är som i gymnasieskolan ämnena teckenspråk, svenska och engelska. Utredningen föreslår därför att Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram sådana ämnes- och kursplaner.

Utredningen föreslår dessutom att teckenspråk på motsvarande sätt som för gymnasieskolan ska få förekomma som gymnasiesär- skolegemensamt ämne på alla nationella program som anordnas vid RgsärT. Kurser i teckenspråk som gymnasiesärskolegemensamt ämne ska få ersätta en eller flera kurser, med undantag för kurser i svenska. I stället för svenska eller svenska som andraspråk och engelska ska elever vid RgsärT som gymnasiesärskolegemensamt ämne kunna läsa svenska för teckenspråkiga respektive engelska för teckenspråkiga. Besluten om detta ska fattas av rektorn. Bestäm- melserna ska även få tillämpas för elever som tillhör målgruppen

10 I dagens gymnasiesärskola gäller det elever inom verksamhetsträningen; i den reformerade gymnasiesärskolan som ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013 gäller det elever på individuella programmet för vilka inte rektorn beslutat att eleven ska läsa ämnen.

169

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan …

SOU 2012:24

för RgsärT, men som går i annan gymnasiesärkola. Kurser i teckenspråk som annat ämne än gymnasiesärskolegemensamt får anordnas för elever som vill läsa ämnet i gymnasiesärskolan.

4.5 Boende i elevhem och omvårdnad i boendet

Utredningens förslag: Det ska framgå av skollagen att elever som tagits emot vid Rgsär har rätt till boende och omvårdnad i boendet om detta behövs med hänsyn till avståendet till elevens ordinarie bostad, funktionsnedsättningen eller någon annan sär- skild omständighet.

Det ska framgå av gymnasieförordningen att frågor om boende och omvårdnad i boendet för elever vid Rgsär får regleras i avtal mellan staten och den kommun som svarar för utbildningen.

Utredningens bedömning: Den anordnande kommunen bör erbjuda elever vid Rgsär ett boende anpassat till elevernas behov. Vissa elever med lättare utvecklingsstörning som inte har omfat- tande omvårdnadsbehov kan vilja bo i ett elevboende i anslut- ning till gymnasieutbildningen och bör då kunna erbjudas det.

4.5.1 Merparten av eleverna bor på elevhem

För närvarande bor tre fjärdedelar av eleverna vid Rgsär D/H vid något av de sju elevhemmen, vilket är en ovanligt låg andel.

Elevhemmen är lägenheter eller villor belägna i olika bostads- områden i Örebro. Enligt verksamhetens målsättning11 ska varje elev utifrån sina egna förutsättningar och intressen ges möjlighet att leva ett ungdoms- och vuxenliv så självständigt och innehållsrikt som möjligt. Varje elev har en individuell planering där målen ska vara realistiska utifrån elevens förutsättningar.

Det är enligt företrädare för elevhemmen viktigt att eleven har en stimulerande och utvecklande fritid. Alla ska få stöttning i att hitta fritidsaktiviteter som passar, både enskilt och i grupp. Det kan till exempel handla om bowling, bad och utflykter. På fritiden ingår också att lära sig ta ansvar för matlagning, städning, tvätt och allt

11 Tullängsskolans webbsida, Riksgymnasiesärskolan för döva och hörselskadade, Elevhem.

170

SOU 2012:24

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan ….

annat som hör till ett självständigt vuxenliv. Vartannat veckoslut och alla skollov åker eleverna hem.

En god samverkan med elevens föräldrar uppges vara av stor betydelse för att uppnå ett helhetsperspektiv kring elevens lärande och utveckling. Personalen på elevhemmet har ett gemensamt ansvar för eleven. Eleven har dock en särskild kontaktperson med extra ansvar för kontakten med elev och föräldrar.

4.5.2 Personaltätheten är hög

Varje elevhem utgör en egen enhet och har en arbetsledare som samordnar och planerar det dagliga arbetet. Sammantaget arbetar för närvarande 37 personer vid boendena, motsvarande 34 heltids- tjänster. Det innebär att det går drygt en heltidstjänst per boende.

För att anställas i elevhemsboendet bör personalen ha läst gymnasieskolans omvårdnadsprogram eller barn- och fritids- program, kunna teckenspråk och ha körkort. Vidare förväntas den ha kunskap om funktionsnedsättningar samt ha arbetat med ung- domar med funktionsnedsättning.

4.5.3 Förslag om rätt till boende för vissa elever

Den rätt till utbildning vid Rgsär som föreslås ovan bör enligt utredningens uppfattning motsvaras av en rätt till boende i elevhem och omvårdnad i boendet för de elever som inte kan bo hemma på grund av att resvägen är för lång. Det gäller i dag merparten av eleverna vid Rgsär. Utredningen föreslår därför att det ska framgå av skollagen att elever vid Rgsär har rätt till boende i elevhem och omvårdnad i boendet om de har behov av sådant boende. Elevens behov av boende med omvårdnad ska bedömas med hänsyn till avståendet till elevens ordinarie bostad, funktionsnedsättningen eller någon annan särskild omständighet.

Det är viktigt att den anordnande kommunen erbjuder elever ett boende anpassat till elevernas behov av omvårdnad. Vissa elever kan vilja bo i ett elevboende i anslutning till en gymnasieutbildning, t.ex. RgT, och bör då kunna erbjudas det. Det handlar främst om elever med lättare utvecklingsstörning som integreras på nationellt program i kommunens gymnasiesärskola eller integreras i under- visningen vid RgT.

171

Riksrekryterande utbildning i gymnasiesärskolan …

SOU 2012:24

Det ska framgå av gymnasieförordningen att frågor om boende för elever vid Rgsär ska regleras i avtal mellan staten och den kom- mun som svarar för utbildningen.

4.6 Elevresor

Avtalet mellan staten och Örebro kommun säger inget om boende elevers resor till och från hemorten eller om resor på studieorten. Rgsär D/H har dock tagit på sig ett ansvar för sådana resor.

Att körkort är ett krav för anställning vid boendena, och även som elevassistent i skolan, beror på att Rgsär D/H har egna bussar. Rgsär D/H svarar både för resor i samband med elevernas hem- resor på helgerna, t.ex. till och från Arlanda, och för dagliga resor på studieorten. Bussarna används även på helgerna av elevhemmen. Elever som kan göra det åker dock kommunalt. Det finns även de som går eller cyklar till skolan. Bussarna används både för elever som bor på elevhemmen och elever som inte bor på elevhem.

Man uppger från boendets sida att stor vikt läggs vid att resorna är organiserade så att eleverna och även deras föräldrar känner sig trygga. Säkerhet, trygghet och tidsvinster är det som avgör hur resan arrangeras. De elever som inte klarar av att resa på egen hand har färdledare. Boendet använder därvid egna bilar med egen per- sonal för vissa hemresor och för resor till och från Arlanda.

Utredningen ser frågan om elevresor främst som en fråga om ansvar och finansiering och återkommer till frågan i avsnitt 6.2.4.

172

5 Antagningsprocessen

Utredningen ska lämna förslag till hur antagningen till de riks- rekryterande gymnasieutbildningarna för ungdomar i de aktuella elevgrupperna ska regleras. Vi lämnar förslag avseende hela proces- sen att bedöma behörighet, mottagande och antagning.

5.1 Dagens antagningsprocess

Bestämmelserna om behörighet, mottagande och antagning skiljer sig mellan den Rh-anpassade gymnasieutbildningen (RgRh), gym- nasieutbildningen vid RGD/RGH och gymnasiesärskoleutbildning- en vid Rgsär D/H.

5.1.1 Antagningen till RgRh

Enligt skollagen har en elev med ett svårt rörelsehinder rätt att tas emot till Rh-anpassad utbildning om eleven i övrigt uppfyller be- hörighetskraven1. Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbild- ning prövas av en särskild nämnd2, Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning. Nämnden är ett särskilt beslutsorgan inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)3. Nämndens prövning omfattar frågan om behörighet, mottagande och antagning i samma beslut. Härefter fördelar i prak- tiken de olika gymnasieskolorna ungdomarna på nationella pro- gram och introduktionsprogram.

I skollagen anges att nämndens beslut om antagning till Rh- anpassad utbildning och andra frågor om rätt till sådan utbildning

1 15 kap. 36 § skollagen (2010:800).

2 15 kap. 38 § skollagen (2010:800).

3 20 § Förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

173

Antagningsprocessen

SOU 2012:24

får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av den som begärt utbildningen4.

Möjligheten att överklaga beslut om antagning till Rh-anpassad utbildning innebär inte att det är möjligt att överklaga ett beslut om placering vid en viss gymnasieskola med sådan utbildning. Ett beslut om placering vid viss skolenhet får inte överklagas.5

Enligt nämndens interna arbetsordning fattar nämnden, i sam- band med antagning till utbildningen, även beslut om eventuell rätt till elevhemsboende på utbildningsorten6.

5.1.2 Antagningen till RGD/RGH

Utbildningen för ungdomar med dövhet, hörselskada, dövblindhet och språkstörning vid RGD/RGH ska med nuvarande bestäm- melser vara riksrekryterande och ska vara öppen för sökande från hela landet.7 Det är Örebro kommun, i egenskap av huvudman för utbildningen, som prövar om en sökande är behörig till utbild- ningen vid RGD/RGH, om den sökande ska tas emot samt svarar för antagningen till utbildningen8.

Ett beslut av en kommun kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd om det avser behörighet eller mottagande i första hand.9 Om platserna inte räcker till alla som tagits emot i första hand, ska föreskrivna urvalsregler tillämpas. Regeringen meddelar föreskrifter om urval av mottagna sökande10. För RGD/RGH har regeringen föreskrivit att om antalet platser är färre än antalet sökande ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.11 Ett beslut i fråga om antagning till utbildning får inte överklagas12.

En central fråga är vad som med nuvarande bestämmelser går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd när det gäller RGD/RGH. Så länge 1985 års skollag (1985:1100) tillämpades fanns inget bemyndigande för regeringen att utfärda föreskrifter

4 28 kap. 17 § skollagen (2010:800).

5 28 kap. 17 § skollagen (2010:800)

6 Arbetsordning för Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbild- ning, dnr ALL 2011/488.

7 10 kap. 8 § gymnasieförordningen (2010:2039).

8 15 kap. 12 § skollagen (2010:800) samt 16 kap. 36 § skollagen (2010:800).

9 28 kap. 12 § punkten 7 skollagen (2010:800).

10 15 kap. 13 § skollagen (2010:800).

11 10 kap. 9 § gymnasieförordningen (2010:2039).

12 28 kap. 18 § skollagen (2010:800).

174

SOU 2012:24

Antagningsprocessen

om utbildning vid RGD/RGH. Skolväsendets överklagandenämnd prövade då inte bestämmelserna i gymnasieförordningen om mål- grupp i samband med överklaganden till nämnden avseende RGD/RGH, utan endast den generella behörigheten till gym- nasieskolan. Konsekvensen blev att en elev kunde bli mottagen vid RGH om eleven var behörig till gymnasieutbildningen, utan att nämnden tog ställning till om elevens hörselskada motiverade detta eller inte13. Det som reglerade att elever som tillhörde målgruppen togs emot var urvalsregeln att företräde ska ges elever med störst behov av utbildningen om det finns fler sökande än platser. Något sådant urval har dock i praktiken aldrig varit aktuellt.

I den nya skollagen (2010:800) finns en bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om utbildning i gymnasieskolan för elever med dövhet, hörselskada, dövblindhet eller språkstör- ning14, dvs. om utbildning vid RGD/RGH. Skolväsendets över- klagandenämnd har nu med stöd av denna och gymnasieför- ordningen i ett ärende beslutat15 att upphäva Örebro kommuns beslut att neka en elev plats vid utbildningen. Detta efter en bedömning av om eleven tillhör målgruppen för utbildningen, dvs. efter en bedömning av elevens funktionsnedsättning. Att nämnden nu tolkat regelverket på detta sätt innebär att prövningen i praktiken blivit mer jämförbar med den för den Rh-anpassade gymnasieutbild- ningen.

5.1.3 Antagningen till Rgsär

Enligt avtal16 med staten anordnar Örebro kommun särskild ut- bildning inom sin gymnasiesärskola för elever från hela landet med utvecklingsstörning i kombination med dövhet och hörselskada (Rgsär D/H). Det saknas i dag särskilda bestämmelser om den riksrekryterande gymnasiesärskoleutbildningen i Örebro kommun.

En elev som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har en generell rätt att bli mottagen i gymnasiesärskolan17. Elevens hem-

13 Skolväsendets överklagandenämnds beslut (2008-04-17), dnr 08:68.

14 15 kap. 9 § andra stycket skollagen (2010:800).

15 Skolväsendets överklagandenämnds beslut (2011-10-03), dnr. 2011:175.

16 Godkännande av avtal mellan staten och Örebro kommun om utbildning inom Örebro gymnasiesärskola för döva/hörselskadade utvecklingsstörda elever från hela landet; rege- ringsbeslut (2001-01-18), U 1998/4354/G.

17 18 kap. 4 § skollagen (2010:800), senaste lydelse (2012:109). En nytt kapitel 18 om gymn- asiesärskolan trädde i kraft den 1 april 2012, SFS (2012:109). Enligt övergångsbestäm- melserna ska äldre bestämmelser tillämpas på utbildning som påbörjas innan den 1 juli 2013. Motsvarande äldre bestämmelse finns i 18 kap. 8 § tredje stycket skollagen (2010:800).

175

Antagningsprocessen

SOU 2012:24

kommun prövar om eleven tillhör målgruppen för gymnasiesär- skolan18. Huvudmannen, i detta fall Örebro kommun, prövar frågor om antagning av en elev som ska tas emot i gymnasiesärsko- lan19. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med- delar föreskrifter om urval av mottagna sökande20 (avser urval till program). Företräde ska ges till dem som har störst behov av utbild- ningen om antalet platser på en utbildning är färre än antalet sökande21. Gymnasiesärskoleutredningen har i betänkandet SOU 2011:8 pekat på en bristande rättssäkerhet för eleverna vid bedömningen av vilka elever som har störst behov av utbildningen och har föreslagit att företräde i stället ska ges den sökande som anses ha bäst förutsätt- ningar att tillgodogöra sig utbildningen samt att Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram kriterier för denna bedömning. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Det föreligger ingen särskild rätt att bli mottagen till Rgsär på grund av att ungdomar har en dövhet eller hörselskada. Avtalet anger i stället ett tak för antalet elever, som får överskridas med ett visst högre elevantal om behov finns. Vidare saknas särskilda bestämmelser om mottagande och antagning till Rgsär.

Någon möjlighet att överklaga beslut om behörighet till Rgsär finns inte, annat än vad som gäller tillhörigheten till målgruppen för gymnasiesärskolan22 som går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd.23

5.2 Förslag till en enhetligare antagningsprocess

Utredningens bedömning: Beslutsprocessen vid mottagande och antagning ska så långt möjligt vara enhetlig för den riks- rekryterande Rh-anpassade gymnasieutbildningen (RgRh), den riksrekryterande tvåspråkiga gymnasieutbildningen med under- visning på teckenspråk och svenska (RgT) samt den riksrekryt-

18 18 kap. 5 § skollagen, senaste lydelse (2012:109), äldre lydelse 18 kap. 8 § andra stycket, se vidare not 17.

19 18 kap. 12 § skollagen (2010:800), senaste lydelse (2012:109), äldre lydelse 18 kap. 9 § första stycket skollagen (2010:800), se vidare not 17.

20 18 kap. 33 § skollagen (2010:800), senaste lydelse (2012:109), äldre lydelse 19 kap. 5 § skollagen (2010:800), se vidare not 17.

21 13 kap. 18 § gymnasieförordningen (2010:2039).

22 18 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800).

23 28 kap. 12 § punkten 8 skollagen (2010:800).

176

SOU 2012:24

Antagningsprocessen

erande gymnasiesärskoleutbildningen för ungdomar med utveck- lingsstörning och ytterligare funktionsnedsättning (Rgsär).

En avgörande skillnad mellan de olika beslutsprocesserna är att bestämmelserna om den Rh-anpassade gymnasieutbildningen bygger på en tydlig rättighetslagstiftning – eleven har rätt att tas emot om vissa förutsättningar är uppfyllda – medan detta inte är fallet för övriga utbildningar. Det är svårt att motivera skillnader vad gäller rätten till anpassad utbildning för olika grupper av ung- domar med funktionsnedsättning. Utredningen har därför redan lämnat förslag om att samtliga ungdomar som tillhör målgrupperna för de riksrekryterande utbildningarna för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar ska ha rätt till utbildningen. I avsnitt 3.5 föreslås en tydligare reglering av rätten för ungdomar som tillhör de förslagna målgrupperna för RgT och i avsnitt 4.4 föreslår en rätt för ungdomar som tillhör målgrupperna för Rgsär.

Det är också svårt att motivera skillnader i hur beslutsfattandet går till och vad gäller möjligheten att överklaga fattade beslut. Vi lämnar därför i det följande förslag som syftar till en mer likvärdig reglering.

5.2.1 Gemensamt beslutsorgan

Utredningens förslag: Dagens nämnd för mottagande i special- skolan och för Rh-anpassad utbildning ska svara för mottagande till såväl RgRh, RgT som Rgsär. Mot bakgrund av det utvidgade uppdraget föreslås nämnden heta Nämnden för mottagande i specialskolan och till gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning.

En skillnad i beslutsprocessen gäller vilket beslutsorgan som prövar frågan om behörighet, mottagande och antagning.

I frågor om antagning till Rh-anpassad gymnasieutbildning är det Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning (nämnden) som fattar beslut24 medan beslut om behörighet, mottagande och antagning till RGD/RGH fattas av gymnasienämnden i Örebro kommun, i egenskap av huvudman för utbildningen.

24 Bestämmelser om nämnden finns i förordningen (2011:130) med instruktioner för Special- pedagogiska skolmyndigheten.

177

Antagningsprocessen

SOU 2012:24

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) konstaterar i en rapport25 att det inte finns något som tyder på att Örebro kommun missbrukar sin möjlighet att välja elever. Myndigheten menar trots detta att det kan övervägas om antagningen bör ske av en mer neutral nämnd, särskilt med tanke på att varje antagen elev innebär en kostnad för staten.

Utredningen föreslår att ett och samma beslutsorgan – nämn- den – ska pröva rätten till utbildning vid RgRh och RgT. Nämnden ska därvid också pröva att eleven uppfyller de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan26.

Att ansvaret för att bedöma om en elev har rätt till utbildning på RgT respektive Rgsär läggs på nämnden är enligt Örebro kommun en fördel eftersom den anordnande kommunen ska debitera elevens hemkommun avgifter för elevens utbildning. Det är då bättre att beslut i dessa ärenden fattas av ett beslutsorgan som saknar kopp- ling till anordnade huvudman.

Utredningen anser dock inte att detta är det viktigaste motivet för att samla beslutsfattanden till nämnden. Man måste kunna utgå från att varje huvudman fattar beslut enligt de bestämmelser som gäller. Att samla beslutsfattandet om målgruppstillhörigheten till en gemensam nämnd, med detta som sin huvudsakliga uppgift, stärker kompetensen ytterligare kring bedömningarna och därmed ökar förutsättningarna för likvärdiga bedömningar. Nämnden ska besitta sakkunskap om aktuella funktionsnedsättningar och om utbildning för dessa grupper. Den ska ha erfarenhet av utbildning inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och ha en överblick över hela den riksrekryterande gymnasiala utbildningen för de ung- domar som avses. Det handlar om elevernas rättssäkerhet.

Utredningen föreslår vidare att nämnden ska pröva rätten till utbildning och mottagande till Rgsär. Det kan te sig onödigt med tanke på att det rör sig om få och oftast i förväg kända elever. Lik- som för RgRh och RgT innebär det emellertid en rättssäkerhet för ungdomarna vid Rgsär att rätten till utbildningen prövas av en fri- stående nämnd. Dessutom menar vi att Rgsär bör ta emot även ungdomar i målgruppen som bör erbjudas studier på nationellt program i gymnasiesärskolan.

Eftersom nämnden föreslås få ett utvidgat uppdrag blir dagens benämning missvisande. Vi föreslår att nämnden ska heta Nämn-

25 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2009), Redovisning av regeringsuppdrag angående gymnasieutbildning för elever med funktionshinder, dnr ALL 2009/403.

26 Enligt 15 kap. 5 och 6 §§ skollagen (2010:800).

178

SOU 2012:24

Antagningsprocessen

den för mottagande i specialskolan och till gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning.

I nämnden ska det enligt nuvarande bestämmelser finnas före- trädare för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan samt för personer med rörelsehin- der27. Utredningen konstaterar att nämndens sammansättning är adekvat även i förhållande till det utvidgade uppdrag som föreslås.

5.2.2 Prövning av ansökan om utbildning

Utredningens förslag: Nämnden för mottagande i specialsko- lan och till gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funk- tionsnedsättning ska besluta om rätten till utbildning vid RgRh och RgT. Nämnden ska därvid också pröva att eleven uppfyller de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan28. Nämnden ska dessutom besluta om rätten till gymnasiesärskola och utbildning vid Rgsär.

Anordnande kommun ska pröva behörigheten till och svara för mottagande och antagning till program vid RgRh och RgT samt svara för mottagande och antagning till Rgsär. Utbudet av program och antalet platser ska så långt möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. Dagens särskilda urvalsregel för RGD/RGH ska tas bort.

Nämndens beslut om rätt till utbildning vid RgRh, RgT eller Rgsär ska kunna överklagas hos Skolväsendets överklagande- nämnd. Anordnande kommuns beslut ska få överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om behörighet eller mottagande på samma sätt som för annan gymnasieutbildning. Anordnande kommuns beslut om mottagande vid Rgsär ska kunna överklagas på motsvarande sätt som för annan gymnasie- särskoleutbildning.

I det följande lämnas förslag till en mer likvärdig ordning för att pröva ansökan till de olika riksrekryterande utbildningarna.

27 20 § förordningen (2011:130) om instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

28 Enligt 15 kap. 5 och 6 §§ skollagen (2010:800).

179

Antagningsprocessen

SOU 2012:24

Antagningen till RgRh och RgT

När det gäller den Rh-anpassade gymnasieutbildningen (RgRh) prövar nämnden i dag om eleven tillhör målgruppen, dvs. har ett svårt rörelsehinder29, och i övrigt uppfyller behörighetsvillkoren30. Om eleven uppfyller dessa villkor ska eleven antas till utbildningen. Nämnden beslutar även vid vilken ort eleven ska tas emot.

Med nuvarande bestämmelser prövar nämnden således inte bara elevens ansökan mot de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan31 utan även mot de ytterligare behörighetskrav som ställs för att tas emot på nationellt program32 eller för att tas emot på vissa introduktionsprogram33. Nämnden placerar dock inte en elev på program. I praktiken görs detta av huvudmannen för den Rh-anpassade gymnasieutbildning eleven mottagits till. Begreppet antagning får här en delvis annan betydelse än för gymnasieskolan generellt, där en elev först tas emot och först sedan antas till ett sökt program. Detta gör regelverket otydligt.

När det gäller RGD/RGH ingår i dag antagningen till utbild- ningen i den ordinarie antagningsprocessen för gymnasieskolan i Örebro kommun.

Utredningen föreslår en ordning för både RgRh och RgT där nämnden endast ska pröva om eleven tillhör målgruppen för utbild- ningen, dvs. har rätt till utbildningen utifrån sin funktionsnedsätt- ning, samt om eleven uppfyller de gemensamma behörighetsvill- koren för gymnasieskolan34. Dessa villkor skiljer sig inte för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen jämfört med för gymnasie- skolan generellt annat än i ett avseende – eleven ska kunna påbörja sin utbildning senast under det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 21 år, inte från 20 år som för gymnasieskolan i övrigt. Detta framgår dock av de gemensamma behörighetsvillkoren. Vi föreslår att 21 år ska gälla även för RgT. Enligt utredningens förslag ska i stället behörighet till högskoleförberedande program, yrkes- program eller till vissa introduktionsprogram prövas av den kom- mun som anordnar den Rh-anpassade gymnasieutbildningen. Skälet

29 15 kap. 35 § skollagen (2010:800).

30 15 kap. 36 § skollagen (2010:800)

31 15 kap. 36 § första stycket andra punkten och andra stycket skollagen (2010:800), jfr. 15 kap. 5 § skollagen (2010:800).

32 16 kap. 29 – 34 §§ skollagen (2010:800).

33 17 kap. 8 – 12 §§ skollagen (2010:800).

34 15 kap. 36 § första stycket andra punkten och andra stycket skollagen (2010:800), jfr. 15 kap. 5 § skollagen (2010:800).

180

SOU 2012:24

Antagningsprocessen

till detta är att det ändå är kommunen som slutligt antar eleven till ett program.

Denna ordning skulle förenkla för nämnden som inte behöver ta ställning till elevens behörighet till olika program, en bedömning som har blivit mer komplicerad i och med att behörigheten numera skiljer sig mellan de högskoleförberedande programmen och yrkes- programmen samt att det dessutom finns olika behörighetsvillkor för olika introduktionsprogram. Det är därför mer ändamålsenligt att denna behörighetsprövning görs av mottagande kommun i för- hållande till elevens önskemål. Det inträffar dessutom att kom- munen senare under elevens studier prövar elevens behörighet. Det gäller i de fall eleven uppnår behörighet under studietiden och vill byta till nationellt program.

Med den ordning vi föreslår ska således nämnden fatta beslut om mottagande till RgRh respektive RgT, efter att ha prövat om eleven har rätt till utbildningen utifrån sin funktionsnedsättning samt om eleven uppfyller de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan. Därefter ska kommunen fatta beslut om motta- gande och antagning till program, efter att ha prövat behörighet och eventuellt gjort ett urval till program.

För RGD/RGH finns i dag en bestämmelse som innebär att om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras varvid företräde ges till den som har störst behov av utbildningen, utan hänsyn till betyg35. Denna urvalsregel har aldrig tillämpats då alla behöriga sökande som tillhört målgruppen har tagits emot vid RGD/RGH. Utredningen föreslår att denna urvalsregel tas bort. Den behövs inte eftersom elever som enligt förslag i avsnitt 3.5 till- hör målgruppen för RgT ska ha rätt till utbildningen.

De begränsningsregler som finns i gymnasieförordningen i dag om anordnande av särskild utbildning vid RgRh respektive RgT ska finnas kvar36. Bestämmelserna innebär att viss utbildning som är anordnad för en grupp elever får anordnas som särskild anpassad utbildning om antalet elever är minst fyra.

Antagningen till Rgsär

Örebro kommun svarar i dag för antagningen till Rgsär D/H. Eftersom det saknas särskild reglering avseende Rgsär kan kom-

35 10 kap. 9 § gymnasieförordningen (2010:2039).

36 11 kap. 2 § och 10 kap. 3 § gymnasieförordningen (2010:2039).

181

Antagningsprocessen

SOU 2012:24

munen i formell mening endast kontrollera att eleven har rätt att tas emot i gymnasiesärskolan. Antagningen av elever från andra kommuner kan ske med stöd av de generella reglerna för gymnasie- särskolan. I den reformerade gymnasiesärskolan från läsåret 2013/14 kommer dessa i stor utsträckning vara jämförbara med dem för gymnasieskolan.37.

I praktiken är alla elever som i dag antas till Rgsär kända för skolan långt innan de antas till utbildningen. Eleverna rekryteras i många fall från den statliga specialskolan. Antagningen föregås av att eleverna får prova att gå på skolan under en kortare tid innan de söker utbildningen. Skolan har inte varit med om att elever som inte tillhör målgruppen har sökt till utbildningen.

I avsnitt 4.4 har utredningen trots detta föreslagit en rätt för ungdomar som tillhör målgruppen för Rgsär att tas emot vid utbild- ningen. Som en konsekvens av detta föreslår vi att antagningen till Rgsär ska hanteras på motsvarande sätt som för RgT, dvs. att nämnden för mottagande i specialskolan och till gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning ska besluta om rätten till utbildning vid Rgsär, ett beslut som även ska innefatta beslut om rätt till gymnasiesärskola. Inför beslutet bör nämnden begära yttrande och underlag från elevens hemkommun med uppgift om att eleven tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Efter nämndens beslut ska anordnande kommun besluta om mottagande på samma sätt som ska ske för andra elever i gymnasiesärskolan.

Möjligheten att överklaga beslut

Bestämmelserna om vad som är möjligt att överklaga skiljer sig i dag mellan de olika utbildningarna – för den Rh-anpassade utbild- ningen finns det explicita bestämmelser om att beslut om antagning till utbildningen får överklagas hos Skolväsendets överklagande- nämnd38, för RGD/RGH gäller detta numera indirekt av regelver- ket39 och för Rgsär går det endast att överklaga beslut om till- hörigheten till målgruppen för gymnasiesärskolan till Skolväsen- dets överklagandenämnd40.

37 19 kap. 36 och 39 §§ skollagen, ändring enligt SFS (2012:109).

38 28 kap. 17 § skollagen (2010:800).

39 28 kap. 12 § punkten 7 skollagen (2010:800), 15 kap. 9 § andra stycket skollagen (2010:800) och 10 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039).

40 28 kap. 12 § punkten 8 skollagen (2010:800) och 18 kap. 4 § skollagen, senaste lydelse (2012:109), äldre lydelse 18 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800).

182

SOU 2012:24

Antagningsprocessen

Eftersom förslagen ovan innebär att nämnden för mottagande ska pröva elevens rätt till utbildningen vid RgRh och RgT, dvs. om eleven tillhör målgruppen och om eleven uppfyller de gemensamma behörighetsvillkoren för gymnasieskolan föreslår vi att nämndens beslut i denna del ska vara möjligt att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnd. Anordnande kommuns beslut ska få över- klagas till Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om behörighet eller mottagande på samma sätt som för annan gymnasieutbildning.

Även nämndens beslut om elevs rätt till utbildning i gym- nasiesärskolan och till Rgsär ska vara möjligt att överklaga till Skol- väsendets överklagandenämnd. Det senare är en logisk konsekvens av att det införs en rätt till utbildningen för ungdomar som tillhör målgruppen. Anordnande kommuns beslut om mottagande ska kunna överklagas på motsvarande sätt som för annan gymnasie- särskoleutbildning.

5.2.3 Prövning av rätt till boende

Utredningen förslag: Nämnden för mottagande i specialskolan och till gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktions- nedsättning ska få fatta beslut om rätt till boende och omvård- nad i boendet för elever vid RgRh och Rgsär som har behov av sådant boende.

Ett beslut om rätt till boende och omvårdnad i boendet vid RgRh eller Rgsär ska kunna överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.

För den Rh-anpassade gymnasieutbildning fattar nämnden för mottagande även beslut om eventuell rätt till boende i elevhem och omvårdnad i boendet på utbildningsorten41. Som ett rekvisit för svårt rörelsehinder anges med nuvarande bestämmelser att en ung- dom har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och omvårdnad i boendet42. Ungdomar som har ett svårt rörelse- hinder har rätt att få utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de uppfyller vissa behörighetskriterier43. Enligt nämnden innebär det att det också är möjligt att överklaga ett beslut om elev-

41 Arbetsordning för Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbild- ning, dnr ALL 2011/488.

42 15 kap. 35 § p. 2 skollagen (2010:800).

43 15 kap. 36 § första stycket skollagen (2010:800).

183

Antagningsprocessen SOU 2012:24

hemsboende44. Det har dock inte förekommit att någon har överklagat ett beslut om elevhemsboende.

Utredningen föreslår att det i skollagen tydliggörs att nämnden ska fatta beslut om rätten till boende och omvårdnad i boendet vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen för vissa sökande samt att beslutet ska vara möjligt att överklaga. Den frågan bör inte enbart regleras i en intern arbetsordning för nämnden. Det ska endast vara den sökande eller dess företrädare som ska ha rätt att överklaga.

Nämndens kriterier för rätt till elevhemsboende vid den Rh-anpas- sade gymnasieutbildningen motsvarar CSN:s kriterier för det s.k. Rg- bidraget45, dvs. det bidrag som elever som bor tillfälligt på studieorten får för att täcka bl.a. kostnader för kost och logi samt resor till och från studieorten. Kriterierna innebär att eleven ska ha ett rimligt pendlingsavstånd, vilket innebär en restid under två timmar per dag med allmänna färdmedel. Om eleven har längre restid eller inte klarar av resorna på grund av sin funktionsnedsättning kan boende i elevhem beviljas.

För elever vid RgRh innebär ett beslut om elevhemsboende många gånger också ett beslut om omfattande omvårdinsatser, lik- värdiga med LSS-insatser. Det är främst detta som motiverar att eleverna ska ha en rätt till boende som prövas av nämnden för mot- tagande och som kan överklagas.

Mot denna bakgrund föreslår vi inte att nämnden för motta- gande ska fatta beslut om rätt till elevboende för RgT. Utredningen anser att det räcker att det framgår av bestämmelserna att frågor om boende för elever vid RgT ska regleras i avtal mellan staten och den kommun som svarar för utbildningen. Boendet vid RgT kan på ett annat sätt än det vid RgRh jämföras med andra elevboenden för elever som går på gymnasieskolan generellt och inte kan bo hemma, t.ex. på naturbruksgymnasier eller riksidrottsgymnasier. För elever vid RgT bör därför villkoren för boendet avtalas mellan staten och kommunen. Vidare prövar CSN om eleven har rätt till Rg-bidrag mot de kriterier som nämnts ovan.

Boendet för elever vid Rgsär omfattar liksom det vid RgRh mer omfattande omvårdnadsinsatser. Utredningen har därför redan i avsnitt 4.5 föreslagit att elever vid Rgsär ska ha rätt till boende och omvårdnad i boendet på motsvarande sätt som elever vid RgRh.

44 28 kap. 17 § skollagen (2010:800).

45 4 och 17 §§ Förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymn- asieskolan och 2 § Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 1995:26) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

184

SOU 2012:24

Antagningsprocessen

Mot denna bakgrund föreslår vi att Nämnden för mottagande i specialskolan och till gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning ska få fatta beslut om rätt till boende och omvårdnad i boendet även för elever vid Rgsär samt att ett sådant beslut ska kunna överklagas hos Skolväsendets överklagande- nämnd.

185

6 Ansvar för finansiering

Varje kommun ansvarar för att erbjuda ungdomarna i kommunen gymnasieutbildning eller gymnasiesärskoleutbildning1. Med detta ansvar följer ett finansiellt ansvar. För den riksrekryterande utbild- ningen vid RgRh, RGD/RGH och Rgsär D/H är dock det finan- siella ansvaret delat mellan staten och kommunerna. Sammantaget svarar staten i dag för merparten av kostnaden.

Utredningen ska föreslå hur det finansiella ansvaret ska fördelas mellan staten och skolhuvudmännen samt hur verksamheten ska finansieras. Utgångspunkten ska vara att statens ersättning bara ska täcka merkostnader till följd av att eleven går på en riksrekry- terande utbildning för elever med funktionsnedsättning.

6.1 Dagens kostnader och finansiering

Kostnaderna för de riksrekryterande gymnasiala utbildningarna är omfattande. Sammantaget handlar det om drygt 430 miljoner kronor för utbildning, boende, omvårdnad i boendet, habilitering och resor. Eftersom det gäller få elever är kostnaden per elev stor. Det sätt på vilket ansvaret för finansieringen är fördelat mellan olika huvudmän och olika myndigheter är komplicerat och varierar mellan olika målgrupper på ett sätt som är svårt att motivera. Här ges en översikt av dagens kostnader och finansiering. För en mer detaljerad redovisning verksamhet för verksamhet och över tid hänvisas till bilaga 4.

1 15 kap. 30 § och 18 kap. 27 § skollagen (2010:800).

187

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

Kostnader

Kostnaderna för den riksrekryterande gymnasiala verksamheten fördelas på kostnader för utbildning, för boende och i vissa fall omvårdnad i boendet samt för resor. Dessutom finns vid RgRh kostnader för habilitering. Av tabell 6.1 framgår att utbildnings- kostnaderna är höga vid samtliga utbildningar. Uppgifterna kan jämföras med att år 2010 var den genomsnittliga kostnaden cirka 96 000 kronor för en elev i gymnasieskolan och 293 000 kronor för en elev i gymnasiesärskolan. Hänsyn bör dock tas till att Rgsär D/H i dag endast erbjuder utbildning på det individuella pro- grammet. Kostnaderna på detta är högre än för gymnasiesärskolan i genomsnitt. Kostnaden per elev vid Rgsär D/H är därför inte dramatiskt högre än för motsvarande utbildning i annan gymnasie- särskola.

Källa: Värdkommuner och andra huvudmän, överenskommelser mellan staten och respektive huvudmän, CSN. Utredningens bearbetning.

1) Uppgifter för RGD/RGH utbildning och boende samt Rgsär D/H utbildning och boende avser läsåret 2009/10.

2) Här ingår inte dagliga resor på studieorten. För RgRh och RGD/RGH avser uppgifterna hemresor finansierade med de s.k. Rg-bidraget från CSN. För Rgsär D/H ingår kostnader för ledsagande personal.

De riktigt tunga kostnaderna uppstår för elever i elevboende med omvårdnad i boendet, dvs. för boende elever vid RgRh och Rgsär D/H. Till dessa elevers boendekostnader ska också läggas kost- naderna för deras eller deras anhörigas resor mellan hemorten och studieorten.

Dessutom förekommer kostnader för elevernas resor på studie- orten. Det gäller både för elever som bor hemma och för elever

188

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

som bor i elevboendena. För RgRh handlar det om i genomsnitt cirka 4 000 kronor per elev och år finansierat med det s.k. Rg- bidraget2 från CSN. Till det har orterna vissa ytterligare kostnader för dagliga resor, exempelvis resor som företas inom utbildningen. Kostnaden för dagliga resor för de tillfälligt boende eleverna vid RGD/RGH där hemkommunen står för resorna är 2 250 kronor per år, dvs. kostnaden för ett busskort. I genomsnitt motsvarar detta cirka 1 200 kronor per år för tillfälligt boende elever. Samtliga elever från Örebro kommun får för närvarande busskort. Kost- naden för de dagliga resorna för elever vid Rgsär D/H går inte att särredovisa. Den ingår i ett totalt belopp på cirka en halv miljon kronor för transporter som sker med verksamhetens egna bilar. Summan täcker både dagliga transporter för ett flertal av skolans fyrtiotal elever och exempelvis transporter till och från Arlanda i samband med hemresor för vissa av eleverna som bor i elevboendet.

Finansiering

Ansvaret för att finansiera kostnaderna för elever vid den riks- rekryterande gymnasiala utbildningen är delat mellan elevernas hemkommuner, landsting, staten och i vissa fall eleven eller elevens vårdnadshavare. Staten står för en stor andel av finansieringen. Dock finns stora skillnader i hur stor andel staten svarar för mellan de olika verksamheterna RgRh, RGD/RGH respektive Rgsär D/H (se tabell 6.2).

Tabell 6.2 Statens andel av finansieringen, läsåret 2010/11 (2009/10)1

Källa: Värdkommuner och andra huvudmän, överenskommelser mellan staten och respektive huvudmän, CSN. Utredningens bearbetning.

Kommentar: I de fall annan finansiering i de underliggande tabellerna delvis består av överskott från tidigare år har dessa räknats med som statlig finansiering.

1) Uppgifter för RGD/RGH utbildning och boende samt Rgsär D/H utbildning och boende avser läsåret 2009/10.

2) Här ingår inte dagliga resor på studieorten.

2 Förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

189

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

Med ett undantag svarar elevernas hemkommuner, eller hemlands- ting vad avser habilitering, för den absoluta merparten av den finan- siering staten inte står för3. Undantaget gäller de elevavgifter som tas ut för kost och logi vid Rgsär D/H. Om inte elevens hemkom- mun finansierar dessa kostnader är det ett ansvar för eleven eller elevens vårdnadshavare att göra detta (se vidare nedan).

Finansieringen av utbildningen vid RgRh, RGD/RGH och Rg- sär D/H avviker från principen om hemkommunens finansiella ansvar genom att merparten av kostnaderna i dag finansieras genom statsbidrag. Genom interkommunal ersättning svarar elevernas hem- kommuner för i princip elevens programkostnad, eventuell elev- assistent samt i vissa fall en extra ersättning4 på 4 000 kronor per termin. Detta resulterar i att staten svarar för 75 procent av kostna- derna för RGD/RGH och cirka 55 procent för RgRh respektive Rgsär D/H. Att staten svarar för en så stor andel av kostnaderna vid RGD/RGH beror åtminstone delvis på att Örebro kommun inte betalar för samtliga elever som studerar vid RGD/RGH och är skrivna i kommunen (se vidare nedan).

De statliga verksamhetsbidragen för utbildningskostnader beta- las av Skolverket för såväl RgRh, RGD/RGH som Rgsär D/H. Statsbidrag för boende och omvårdnad i boendet och habilitering betalas för elever vid RgRh av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). De av elevernas avgifter för kost och logi som inte ersätts av hemkommunen ersätts med det s.k. Rg-bidraget från CSN. För boendet vid RGD/RGH ersätter Rg-bidraget samtliga kostnader som inte elevens hemkommun står för. Boende och resor för elever vid Rgsär D/H finansieras med det statliga verksamhetsbidraget som betalas ut av Skolverket.

6.2 Förslag till en mer likvärdig finansiering

Utredningen kan inte se att det finns några motiv för de stora skillnaderna i hur kostnaderna vid RgRh, RGD/RGH och Rgsär D/H finansieras. Det finns anledning att eftersträva en mer likvär- dig fördelning av ansvaret mellan stat och kommun/landsting för såväl utbildning, boende som elevernas hemresor. Det finns också

3 Viss övrig finansiering förekommer, t.ex. från andra nordiska länder.

4 Enligt förordningen om extra ersättning för vissa handikappade elever vid studier i gymn- asieskolan (SKOLFS 1992:44) får extra interkommunal ersättning med 4 000 kronor per termin tas ut för elever vid RgRh och RGD/RGH.

190

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

anledning att minimera antalet statliga aktörer på området och tyd- liggöra deras roller.

Utredningen har analyserat kostnadernas fördelning utifrån di- rektivens utgångspunkt att statens ersättning bara ska täcka mer- kostnader till följd av att eleven går på en riksrekryterande utbild- ning för elever med funktionsnedsättning. För elevens hemkom- mun respektive hemlandsting ska således det finansiella ansvaret så långt möjligt vara oberoende av om eleven studerar hemma eller väljer en riksrekryterande utbildning. Utredningen har också efter- strävat ett mer schabloniserat system.

Generellt bör modellerna för finansiering av utbildning, habilite- ring, elevboende och resor vara så tydliga, enhetliga och enkla som möjligt. Eventuella skillnader i finansieringsmodell mellan RgRh, RgT och RgsärT ska kunna motiveras. Det är emellertid inte möj- ligt att schablonisera samtliga ersättningars storlek. För det skiljer sig olika elevers behov alltför mycket. Om elevernas hemkommu- ner ska ta ett större finansiellt ansvar än i dag, vilket direktiven utgår från, kommer dessa knappast vilja svara för andra kommuners eller landstings kostnader.

Att som i dag i bestämmelser eller avtal ta utgångspunkt i att staten ska svara för viss andel av kostnaderna är inte heller lämpligt. Sådana konstruktioner blir lätt kostnadsdrivande.

6.2.1 Utbildningen

Utredningens förslag: Modellen för och bestämmelserna om finansiering av utbildningen vid RgRh, RgT och RgsärT ska vara så enhetliga som möjligt. Huvudprincipen ska vara att elevernas hemkommuner ska finansiera utbildningen vid RgRh, RgT och Rgsär. Det ska framgå av skollagen att elevens hemkommun ska betala interkommunal ersättning för kostnader för utbildningen till den kommun som enligt avtal med staten svarar för verksam- heten. Där ska också framgå att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela förskrifter om sådana ersätt- ningar.

Som en konsekvens av utredningens förslag ska bestämmel- sen om extra ersättning på 4 000 kronor per termin för vissa elever med funktionsnedsättning vid studier i gymnasieskolan tas bort.

191

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

Utredningens bedömning: Staten och anordnande kommun bör kunna avtala om vissa begränsade undantag från huvud- principen om kommunernas ansvar. Anordnande kommun bör till exempel kunna kompenseras i de fall det uppstår påtagliga extra kostnader på grund av att antalet elever från kommunen överstiger vad som är statistiskt förväntat. Dessutom bör även fortsatt kunna utgå ett särskilt statligt bidrag för elever med dövblindhet vid RgT. Vissa overheadkostnader till följd av att det handlar om riksrekryterande utbildningar bör också kunna ersättas av staten.

Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet5. Varje kommun har också ansvar för att gymnasiesärskoleutbildning kommer till stånd för elever som har rätt till gymnasiesärskola6. Med detta ansvar följer också ett ansvar att finansiera utbildningen. För det fall en elev väljer utbildning i en annan kommun finns bestämmelser om inter- kommunal ersättning7. Bestämmelserna för gymnasieskolan skiljer sig bland annat beroende på om en elev tagits emot i första hand eller i andra hand i gymnasieskolan samt till vilken typ av program eleven tagits emot. Utgångspunkten är dock att det är elevens hem- kommun som ska svara för elevens utbildningskostnader. Det gäller även om en elev sökt sig till en fristående skola.

Hemkommunen bör stå för utbildningskostnaderna

Enligt utredningens uppfattning bör principen vara att hemkom- munen ska finansiera utbildningskostnaderna vid de riksrekryterande utbildningarna. Det är få av dessa utbildningskostnader som inte skulle ha uppstått om eleven valt att få sin utbildning i hemkom- munens skola, i en annan kommuns skola eller i en fristående skola. Kostnaderna för utbildningen består i huvudsak av kostnader för undervisande personal, läromedel m.m., elevassistans, lokaler, mål- tider och vissa övriga kostnader.

En elev med en svår funktionsnedsättning föranleder i de allra flesta fall högre kostnader för elevens hemkommun än vad som

5 15 kap. 30 § skollagen (2010:800).

6 18 kap. 27 § skollagen (2010:800).

7 16 kap. 50–51 §§, 17 kap. 22–27 §§, 19 kap. 43–44§ skollagen (2010:800).

192

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

gäller för övriga elever. För en elev med ett svårt rörelsehinder kan behövas fysiska anpassningar av lokaler, omfattande elevassistans och specialpedagogiskt stöd utöver den lärarresurs som generellt ingår i programvalet. En elev med en grav hörselskada kan behöva anpassade lokaler, mindre undervisningsgrupp, tekniskt stöd och specialpedagogiska anpassningar. Detta är inte något som särskiljer den riksrekryterande utbildningen från annan gymnasial utbildning. Tvärtom kan kostnaderna för utbildningen bli lägre vid en riks- rekryterande utbildning till följd av att investeringar i lokaler redan är gjorda och att extra personalresurser fördelas på fler elever.

De genomsnittliga kostnaderna för utbildningen vid de riksrek- ryterande utbildningarna – 574 000 kronor per elev vid RgRh läsåret 2010/11 samt 328 000 kronor per elev vid RGD/RGH och 469 000 kronor per elev vid Rgsär D/H läsåret 2009/10 – utgör inte heller nivåer som avviker från vad en elev med funktionsnedsätt- ning kan kosta i hemkommunens eller annan huvudmans skola. Som exempel kan nämnas att hemkommunerna för de externa eleverna vid den regionala Rh-anpassade utbildningen i Linköping betalar närmare en halv miljon kronor för utbildningen för sina elever samt till det ersättning för andel av lokalkostnaderna. (Det bör observeras att dessa belopp avser endast utbildningskostna- derna. Till detta betalar hemkommunerna elevernas dagliga resor till och från skolan.) Ett annat exempel gäller gymnasiesärskolan vars genomsnittliga kostnad i riket var närmare 300 000 kronor för 2010, finansierad av elevernas hemkommuner. För utbildning på individuellt program i gymnasiesärskolan (yrkesträning eller verk- samhetsträning) är kostnaden än högre och mer jämförbar med kostnaderna vid Rgsär D/H. De stora merkostnaderna för RgRh, RgT och Rgsär handlar således inte om kostnader för utbildningen utan i stället om kostnader för boende och hemresor, vilket utred- ningen återkommer till i det följande.

Utredningen föreslår mot denna bakgrund att huvudprincipen ska vara att elevernas hemkommuner ska ersätta anordnande kom- mun för en elevs utbildningskostnader vid RgRh, RgT respektive Rgsär. Det skulle kunna hävdas att staten åtminstone ska stå för ett bidrag motsvarande det bidrag som betalas ut från den så kallade SIS-anslaget8 till så kallade regionala undervisningsgrupper. Mot det talar dock att bidraget för regionala undervisningsgrupper sna-

8 Förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

193

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

rast är att se som ett stimulansbidrag, vilket knappast behövs för en riksrekryterande verksamhet som vilar på en rättighetslagstiftning.

Kompensation för elever folkbokförda i värdkommunen

Det kan dock finnas anledning att kompensera anordnande kom- muner om de får omotiverat höga kostnader på grund av att en oproportionerligt hög andel elever som tillhör utbildningens mål- grupp bor i kommunen, om detta bedöms vara en konsekvens av att den riksrekryterande utbildningen är förlagd till orten.

Tydligast är detta för Örebro kommun. Den 15 oktober 2011 var 80 elever inskrivna vid RGD/RGH folkbokförda i kommunen. I förhållande till Örebro kommuns storlek var enligt utredningens beräkningar ett statistiskt förväntat antal fem elever. Bakgrunden till att så många elever är folkbokförda i Örebro kommun är att många familjer som har barn med dövhet eller hörselskada flyttar till Örebro kommun redan tidigt, för att eleven ska kunna gå på den statliga specialskolan Birgittaskolan och sedan få sin gymnasie- utbildning vid RGD/RGH. Andra elever skriver sig i Örebro i slutat av tiden vid RGD/RGH.

Av det avtal9 som slöts mellan staten och Örebro kommun 2001 angående verksamheten vid RGD/RGH framgår att finansieringen av utbildningen ska ske genom förhöjd interkommunal ersättning samt statligt verksamhetsstöd10. Det finns inte några särskilda vill- kor för Örebro kommun vad gäller finansieringen av egna elever vid RGD/RGH. I anslutning till avtalets bestämmelse om dimen- sioneringen av utbildningen finns emellertid en anmärkning om hur stort antal elever vid RGD/RGH som ska räknas som folkbokförda i kommunen11.

Med stöd av denna anmärkning har kommunen över tid kom- penserats för det oproportionerligt höga antalet elever vid RGD/ RGH. Kommunen har i praktiken finansierat utbildningen för cirka tio elever av de cirka 85 elever som under 2007–2011 i

9 U2001/277/G, Godkännande av avtal mellan Örebro kommun om den gymnasiala utbildningen i Örebro för döva och hörselskadade samt dövblinda ungdomar (regerings- beslut).

10 Det statliga verksamhetsstödet ska enligt 4 och 5 §§ (U2001/277/G) utgå med ett visst belopp per elev för de första 380 eleverna vid utbildningen, och ett lägre belopp per elev (60 procent av det för de första 380 eleverna) för elever upp till 450 elever.

11 Som elev folkbokförd i Örebro kommun ska enligt 3 § (U2001/277/G) anses det antal som utgör 0,15 procent av antalet 16–19-åringar i kommunen den 31 december närmast före- gående läsår.

194

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

genomsnitt varit folkbokförda i Örebro kommun och gått på RGD/RGH. På grund av att antalet elever har sjunkit så mycket inför innevarande läsår är situationen nu en annan och kommunen svarar för programkostnaderna för i stort sett samtliga sina folk- bokförda elever.

Enligt utredningens uppfattning är avtalet mellan staten och Örebro kommun synnerligen otydligt när det gäller finansieringen av elever folkbokförda i Örebro kommun och lämnar många tolk- ningsmöjligheter. Vi anser dock att en rimlig tolkning är att kom- munen ska kompenseras för kostnader för elever som överstiger statistiskt förväntat, men anser inte att staten då ska stå för kost- naden fullt ut, inklusive programkostnaderna. Det kommunala utjämningssystemet kompenserar för barn- och ungdomar i skol- åldern. En riksgymnasieverksamhet innebär vidare inte bara kost- nader utan också arbetstillfällen för kommunen.

Om elevernas hemkommuner i framtiden i princip ska stå för hela utbildningskostnaden blir situationen en annan. Kostnaderna för en elev vid RgT kommer vara väsentligt högre än för andra ele- ver i kommunens gymnasieskola. Det innebär att det kommer att finnas ett större behov av att kompensera Örebro kommun för kostnader med anledning av den höga andelen elever skrivna i kom- munen vid RgT än i dag.

Avtalet12 för Rgsär D/H innehåller inga uppgifter om statistiskt förväntat antal elever för Örebro kommun. I likhet med för RGD/ RGH framgår att verksamheten ska finansieras med statligt verk- samhetsbidrag och interkommunal ersättning. Inga särskilda villkor för finansieringen framgår för Örebro kommun. Kostnaderna för utbildningen vid Rgsär D/H är med knappt 470 000 inte heller sär- skilt hög om man jämför med utbildning på individuellt program i gymnasiesärskolan generellt. Som jämförelse kan nämnas att den interkommunala ersättningen för en elev på gymnasiesärskolans individuella program vid Höghammarskolan i Bollnäs, som tar emot många elever från andra kommuner, är närmare 360 000 kro- nor, inklusive grundläggande elevassistans13.

12 U1998/4354/G, Godkännande av avtal mellan staten och Örebro kommun om utbildning inom Örebro kommuns gymnasiesärskola för döva/hörselskadade utvecklingsstörda elever från hela landet (regeringsbeslut).

13 För en elev med omfattande behov av assistans utgår liksom vid Rgsär D/H en extra individuell ersättning.

195

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

Läsåret 2009/10 var åtta elever folkbokförda i Örebro inskrivna vid Rgsär D/H, varav två fick sin utbildning vid Mo Gård14. Det förväntade antalet från Örebro kommun var enligt utredningens beräkningar samma år en elev. Om utredningens förslag att utbild- ningen vid Rgsär ska bli en rättighet kan det vara rimligt att Örebro kommun kompenseras för vissa kostnader på grund av att elever och deras familjer söker sig till kommunen. Det är emellertid inte lika självklart vad som ska vara utgångspunkten för kompensa- tionen. Det bör enligt utredningens uppfattning i första hand vara de extra kostnader som är en följd av att eleverna utöver utveck- lingsstörning också har en dövhet, hörselskada, språkstörning eller dövblindhet, dvs. skälet till att de tas emot vid den riksrekryterande utbildningen. Det kan dessutom finnas skäl att även ta hänsyn till om det uppstår en kraftig överrepresentation av elever i gymnasie- särskolan.

För den Rh-anpassade riksrekryterande gymnasieutbildningen (RgRh) finns i dag inga avtal avseende utbildningen och inte heller några särskilda ekonomiska villkor för anordnande kommuner. Det skulle slå olika för de olika orterna med RgRh om hemkommunen som i vårt förslag ska står för hela utbildningskostnaden. Kristianstad och framför allt Umeå hade läsåret 2010/11 ett högre antal elever vid den Rh-anpassade utbildningen än statistiskt förväntat. De skulle således drabbas av extra kostnader till följd av att de är värdkom- muner för den riksrekryterande utbildningen om kommunerna.

Sammantaget anser utredningen att det är rimligt att de anord- nande kommunerna kompenseras i de fall det uppstår påtagliga extra kostnader på grund av att antalet elever från den anordnande kommunen överstiger vad som är statistiskt förväntat15. Utred- ningen menar dock att samtliga anordnande kommuner bör svara för programkostnaden för samtliga sina elever. Exakt hur stor kompensationen ska vara är en fråga för SPSM och de anordnande kommunerna att avtala om.

14 Örebro kommun har tidigare placerat elever med särskilt omfattande behov av anpassning på Mo gård i Finspång, en verksamhet med anpassad utbildning och boende. Eleverna skrevs in vid och finansierades via Rgsär D/H. Numera har Mo Gård tillstånd att bedriva fristående gymnasiesärskola, varför behovet av att vara inskriven vid Rgsär D/H nu har upphört. Enligt uppgift ska den enda återstående eleven, som skrevs in innan Mo Gård fick sitt tillstånd, nu skrivas ut från Rgsär D/H.

15 En modell för att uppskatta vad som är statistiskt förväntat är att utgå från hur stor andel av samtliga ungdomar i riket i åldersgruppen 16–19 år som studerar och är folkbokförda i kommunen och multiplicera detta med det totala antalet elever vid RgRh, RgT respektive RgsärT. För närvarande är multiplikatorn 0,044 för Göteborg, 0,008 för Kristianstad, 0,069 för Stockholm, 0,012 för Umeå samt 0,014 för Örebro.

196

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

En gemensam finansieringsmodell

Regleringen av hur utbildningen vid RgRh, RGD/RGH respektive Rgsär D/H ska finansieras är otydlig med nuvarande bestämmelser och avtal. För den Rh-anpassade utbildningen och för utbildningen vid RGD/RGH framgår av gymnasieförordningen att den anord- nande kommunen har rätt till ersättning från elevens hemkom- mun16. För RGD/RGH framgår dessutom genom avtal att verk- samheten ska finansieras genom förhöjd interkommunal ersättning och statligt verksamhetsstöd17. Något sådant avtal finns inte för RgRh. Statens bidrag framgår dock av Skolverkets regleringsbrev. För Rgsär D/H saknas reglering, men finns ett avtal av vilket fram- går att finansiering sker genom statligt verksamhetsbidrag och inter- kommunal ersättning18. Storleken på statens bidrag framgår även här av Skolverkets regleringsbrev.

Generellt regleras frågor om interkommunal ersättning för ut- bildning i gymnasieskolan respektive för gymnasiesärskolan i skol- lagen. Utredningen föreslår därför att det liksom för RgRh även för RgT och Rgsär ska framgå av skollagen att hemkommunen ska betala interkommunal ersättning för utbildningen till den kommun som enligt avtal med staten svarar för verksamheten. Där ska också framgå att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela förskrifter om sådana ersättningar.

Den ersättning som hemkommunerna betalar i dag för utbild- ning vid de riksrekryterande utbildningarna omfattar programkost- naden för det program eleven valt samt utifrån elevens individuella behov eventuell kostnad för elevassistent. Utredningen ser ingen anled- ning att ändra principen bakom denna ordning, dvs. att finansieringen av utbildningskostnaderna utgår från programkostnaden och elevens individuella kostnader. Elevernas behov varierar för mycket för att det ska vara rimligt att schablonisera den interkommunala ersätt- ningen för utbildningskostnaderna. Det är inte heller lämpligt att en kommun ska utjämna kostnader mellan andra kommuner.

Med utredningens förslag kommer dock ersättningen i fram- tiden utöver av programkostnad och ersättning för elevassistans (för Rgsär ersättning för eventuell elevassistans utöver grund- bemanning) också bestå bland annat av ersättning för elevens behov av pedagogiskt stöd m.m. Även denna tillkommande ersätt-

16 11 kap. 8 § och 10 kap. 10 § gymnasieförordningen (2010:2039).

17 5 § (U2201/277/G).

18 5 § (U1998/4354/G).

197

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

ning kommer att variera, bland annat beroende på om eleven går i stor grupp, med eller utan extra stöd, eller om eleven går i liten grupp med hög personaltäthet.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får med- dela förskrifter om sådana ersättningar. SPSM bör kunna ge rikt- linjer till hur den interkommunala ersättningen ska fastställas.

Utredningen föreslår som en konsekvens av sina övriga förslag att bestämmelsen19 om extra ersättning för vissa elever med funk- tionsnedsättning vid studier i gymnasieskolan tas bort. Bestämmel- sen används i dag endast av vissa berörda huvudmän och gäller inte för Rgsär. Dessutom har beloppet, 4 000 kronor per termin, inte ändrats sedan början av 1990-talet. Det framstår vidare som oklart vilka kostnader beloppet ska ersätta. Dessutom fyller den ingen funktion i kombination med bestämmelser som slår fast att hem- kommunen ska svara för elevens kostnader.

Med dagens system är det den anordnande kommunen som debiterar elevernas hemkommuner den interkommunala ersättning- en. Utredningen föreslår att detta är en modell som ska tillämpas även i framtiden.

6.2.2 Habiliteringen

Utredningens förslag: Kostnaderna för habilitering vid RgRh ska finansieras av elevens hemlandsting eller, i förekommande fall, hemkommun. Det ska därför framgå av skollagen att hem- landstinget eller, i förkommande fall, hemkommunen ska betala interkommunal ersättning till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för habiliteringsverksamheten.

SPSM föreslås få meddela föreskrifter om ersättningar för habilitering.

Utredningens bedömning: Ersättningen från elevens hem- landsting ska anpassas till den faktiska kostnaden för elevens habilitering, men kunna fastställas utifrån schabloner i förslags- vis tre behovsnivåer.

19 Förordning om extra ersättning för vissa handikappade elever vid studier i gymnasieskola, SKOLFS 1992:44.

198

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

Finansieringen av habiliteringen berör endast den Rh-anpassade utbildningen (RgRh). Hemlandstinget eller, i förekommande fall, hemkommunen betalar i dag ersättning för kostnader för habilite- ring till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verk- samheten20. Ersättningen motsvarar en tredjedel av de genomsnitt- liga kostnaderna för insatserna per elev21. I det fortsatta används för enkelhets skull begreppet landsting även för det fall det handlar om en landstingsfri kommun.

Hemlandstingen bör stå för kostnaderna för habiliteringen

Statskontoret föreslår i en rapport22 från 2010 att hemlandstinget ska ta det fulla ansvaret för habiliteringskostnaderna. Myndigheten anser inte att det finns några egentliga merkostnader för habilite- ringen till följd av att eleverna går på ett riksgymnasium och anser därför att hemlandstinget skulle behövt finansiera elevernas habili- tering även om de bott kvar i hemkommunen.

Utredningen kan konstatera att habiliteringen vid RgRh i de flesta fall är mer omfattande än den habilitering eleverna skulle fått om de gått i hemkommunens skola, och därmed även kostnaderna. Det är till och med så att det av dagens avtal mellan staten och utbild- ningsanordnarna sedan början av 1990-talet framgått att den habilitering som ska ges vid RgRh ska vara mer omfattande än vad eleven får på sin hemort. Utredningen anser att denna formulering ska tas bort. Den habilitering som ska ges vid RgRh ska utgå från elevens behov och därför, som Statskontoret redan föreslagit, vara ett ansvar för landstingen att finansiera.

De elever som studerar vid RgRh ska enligt vårt förslag ha ett omfattande behov av habilitering. Ur ett likvärdighetsperspektiv är det viktigt att insatsen inte styrs av studieort utan av det faktiska behovet, oberoende av om eleven valt att gå på RgRh eller studera i hemkommunens skola. Det är dock utredningens erfarenhet att elever inte alltid efterfrågar habilitering i samma utsträckning när de studerar hemma som när de studerar vid RgRh. Det innebär inte att behovet inte finns eller att landstinget inte skulle ha tillgodosett det om eleven efterfrågat det. Eleverna har ofta en stark önskan att inte avvika från sina klasskamrater. Det kan ibland leda till att de

20 15 kap. 40 § skollagen (2010:800).

21 11 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039).

22 Statskontoret (dnr 2009/113-5) Kostnadsfördelning för elever vid riksgymnasierna och prin- ciper för statens ersättning till de anordnande kommunerna, s. 20 ff.

199

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

avstår från hela eller delar av den habilitering de faktiskt har behov av. När eleven studerar vid RgRh finns inte samma motstånd mot att efterfråga habilitering. Elevernas faktiska behov blir mer utslags- givande.

Elever med svåra funktionsnedsättningar har ofta behov av habilitering i grupp. Vid RgRh är det möjligt att tillgodose dessa behov på ett annat sätt än vad som är möjligt i elevens hemkommun. Det handlar bland annat om möjligheter till gruppträning, socialt sam- spel och gemensamma förberedelser för vuxenlivet. Detta är möj- ligheter som, när de uppstår, bör tas tillvara och som ger positiva effekter för ungdomarna. Utredningen anser att denna typ av grupp- aktiviteter har ett värde även för elever som studerar i hemkommunen och lämnar därför i kapitel 8 förslag till statliga stimulansåtgärder för att stödja att sådana kommer till stånd i ökad omfattning även för elever som inte går på RgRh.

Utredningen föreslår således att elevernas hemlandsting eller, i förekommande fall, hemkommun ska finansiera habiliteringen vid RgRh samt att omfattningen av habiliteringen ska utgå från elever- nas behov. Detta med undantag för vissa overheadkostnader som inte har att göra med själva verksamheten, dvs. ledning, admi- nistration och samordning som helt kan knytas till riksgymnasie- verksamheten (se vidare kapitel 7).

Finansieringsmodell

I och med att elevernas hemlandsting föreslås få ansvaret att finan- siera habiliteringen fullt ut är det inte lämpligt att landstinget som i dag ska betala en schabloniserad ersättning för kostnaderna för habilitering. Utredningen anser att ersättningen från elevens hem- landsting så långt möjligt ska utgå från den faktiska kostnaden för elevens habilitering. För att minska den administrativa insatsen kan dock kostnadsberäkningen ske utifrån schabloner i förslagsvis tre behovsnivåer. Utredningen föreslår att SPSM ska få utfärda före- skrifter om ersättningar för habilitering.

Trots att det framgår av skollagen att interkommunal ersättning för kostnader för habilitering ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten, dvs. anordnande huvudman, är det i dag till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) som ersättningen går. Denna betalar sedan ut både det statliga bidraget och den interkommunala ersättningen till anord-

200

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

nande huvudmän. Modellen är ändamålsenlig när, som i dag, den interkommunala ersättning elevernas hemlandsting ska betala är densamma för samtliga elever och när den kostnad staten respek- tive hemlandstinget ska betala utgörs av en fastställd andel. Utred- ningens förslag till finansieringsmodell förutsätter dock att hem- landstinget eller, i förekommande fall, hemkommunen betalar er- sättningen till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.

6.2.3 Elevboende

Utredningens förslag: Staten ska fortsatt svara för merparten av kostnaderna för boende och eventuell omvårdnad i boendet för elever som bor tillfälligt på studieorten.

Eleverna eller elevernas vårdnadshavare ska betala en avgift för kost, som inte ska ersättas med bidrag.

Kommunerna ska som i dag betala inackorderingsbidrag för elever som har behov av tillfälligt boende vid RgT. Staten ska även fortsatt bidra till övriga kostnader för boendet vid RgT genom det s.k. Rg-bidraget som betalas av CSN. Formuleringen att Rg-bidrag ska lämnas för kost och logi på utbildningsorten ska ändras till att stödet ska avse boende och fördyrat uppehälle.

För elever som har rätt till boende och omvårdnad i boendet vid RgRh och Rgsär ska kommunerna undantas från skyldig- heten att betala inackorderingsbidrag. I stället ska de betala in- terkommunal ersättning på en nivå som för RgRh motsvarar, och för Rgsär högst motsvarar, en kommuns maximala kostna- der för personlig assistans på fritid under terminstid, dvs. mot- svarande 20 timmar assistans i veckan (i nuläget cirka 208 000 kronor per år).

För boende elever med rätt till elevboende och omvårdnad i boendet vid RgRh respektive RgsärT ska statens bidrag i sin helhet betalas ut som verksamhetsbidrag av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

SPSM föreslås få meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever vid RgRh och Rgsär samt för kost vid RgT. SPSM föreslås också få meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för RgRh och Rgsär.

201

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

Finansieringen av boendet för berörda elever skiljer sig i dag mellan RgRh, RGD/RGH och Rgsär D/H, både som system och vad gäller kostnadernas fördelning mellan huvudmännen. Olikheterna gör att även villkoren för eleverna och deras vårdnadshavare skiljer sig åt. Liksom för finansieringen av elevernas utbildning är utred- ningens ambition att det sätt på vilket boendet finansieras ska vara så likvärdigt som möjligt för de olika verksamheterna.

Dagsläge

För RgRh gäller att hemkommunen ska betala ersättning för kost- nader för boende och omvårdnad i boendet till den huvudman som enligt avtal med staten svarar för verksamheten23. Ersättningen ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insat- serna per elev24. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) får dessutom meddela föreskrifter om elevavgifter för kost och logi25. För närvarande är avgiften 3 000 kronor i månaden per elev – 1 500 kronor för logi och 1 500 kronor för kost – dock högst 27 000 kronor per läsår26. Eleven blir ersatt för detta med genom det så kallade Rg-bidraget27 som betalas ut av Centrala studiestödsnämn- den (CSN). Avgiften för kost kan anpassas till om eleven väljer att stå för måltiderna själv. Staten står för två tredjedelar av boende- kostnaderna.

Elever som bor i kollektivboende eller veckohem i anslutning till RGD/RGH betalar en boendeavgift till Örebro kommun för nio månader per läsår. Inackorderingsbidraget28 från elevens hemkom- mun täcker vissa av dessa kostnader. För den del som inte täcks av inackorderingsbidraget (eller av eventuell aktivitetsersättning) ut- går Rg-bidrag från CSN. Det innebär att hemkommunen står för cirka 15 procent och staten för cirka 85 procent av kostnaderna.

För Rgsär D/H saknas särskild reglering. Av avtalet29 mellan staten och Örebro kommun framgår inte heller hur elevernas bo- ende och omvårdnad i boendet ska finansieras. Enligt praxis finan- sieras boendeomsorgen med statsbidrag, interkommunal ersättning

23 15 kap. 40 § skollagen (2010:800).

24 11 kap. 7 § gymnasieförordningen (2010:2039).

25 11 kap. 6 § gymnasieförordningen (2010:2039).

26 SKOLFS 2009:24 Specialpedagogiska skolmyndighetens föreskrifter om avgifter för kost och logi för vissa elever som bor i elevhem.

27 Förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

28 15 kap. 32 § skollagen (2020:800).

29 U 1998/4354/G.

202

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

och elevavgifter. De senare bestod läsåret 2010/11 av en boende- avgift på 2 400 kronor per månad och en avgift för mat på 400 kronor per vecka. Örebro kommun fakturerar elevens hemkom- mun för elevavgifterna, som i sin tur får ta ställning till om eleven ska faktureras dessa kostnader. Det är således svårt att avgöra exakt hur finansieringen fördelas. Staten står för knappt 60 procent av de genomsnittliga kostnaderna och hemkommunen för minst ungefär en tredjedel. Återstående andel betalas av antingen eleverna eller deras hemkommuner.

Staten bör ta ett fortsatt stort ansvar för boendekostnaderna

Elevboendet vid den riksrekryterande gymnasiala utbildningen inne- bär sådana merkostnader som enligt utredningens uppfattning staten även fortsatt ska stå för. Dock ska kommunerna svara för en viss andel av kostnaderna. Även elever och deras vårdnadshavare bör svara för vissa kostnader. Dessutom finns behov av att förenkla systemet.

Avgift för kost för alla

Utredningen anser att principerna för och nivåerna på elevavgifter bör vara mer likvärdiga för boendena vid de olika riksrekryterande utbildningarna än i dag. Framför allt bör boende elever vid RgsärT inte behöva stå för så stora avgifter som de kan få betala i dag.

Enligt utredningen ska en avgift utgå för kost för elever i samt- liga elevboenden, en avgift för vilken det inte ska utgå bidrag. Detta då eleverna eller elevernas vårdnadshavare hade haft kostnader för elevernas måltider om de bott kvar hemma. Dessa kostnader är inte att betrakta som fördyrat uppehälle. Avgiften för kost ska vara den- samma oberoende av på vilken riksrekryterande utbildning eleven går. Avgiften för mat är i dag 1 500 kronor per månad för elever vid RgRh och 400 kronor per vecka för boende elever vid Rg-sär D/H medan boende elever vid RGD/RGH debiteras 1 300 kronor per månad, mindre per månad om de handlar och lagar mat själva. Utredningen föreslår att ansvarig myndighet, i det här fallet SPSM, ska fastställa avgiften. En rimlig nivå motsvarar dagens lägsta nivå på 1 300 kronor. Konsumentverket beräknar matkostnaderna för en 18-åring som äter alla måltider i hemmet utom lunch till i snitt

203

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

1 500 kronor per månad. Utredningens skattning utgår från att eleven tillbringar vissa helger i hemmet. Anordnande huvudman bör minska elevavgiften eller helt avstå från att ta ut den för elev som helt eller delvis svarar för sin egen mathållning. Det bör observeras att elevavgiften inte har något omedelbart samband med kostnaderna för mat i verksamheterna. Matkostnaderna styrs av de kvalitetskrav som ställs på verksamheten.

För boende elever vid RgRh respektive vid RgT eller deras vård- nadshavare innebär förslaget en utgift för vilken de i dag erhåller ersättning. Om man jämför med villkoren för andra elever i gym- nasieskolan som bor tillfälligt på studieorten är förslaget rimligt. Inackorderingsbidraget från hemkommunen som bland annat läm- nas för boende och fördyrat uppehälle täcker knappast deras totala kostnader för elevboende. Det är i sammanhanget värt att notera att vårdnadshavarna har ansvar för barnets försörjning fram till dess barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap eller, om bar- net går i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig utbildning efter denna tidpunkt, under den tid som skolgången på- går, dock längst intill dess barnet fyller 21 år30.

Enligt utredningens uppfattning finns ingen anledning att debi- tera elever vid RgRh eller Rgsär elevavgifter för logi, annat än om eleven uppbär aktivitetsersättning. Elevavgifter för logi skapar bara en onödig rundgång i systemet eftersom utredningen föreslår att boende och omvårdnad i boendet ändå ska ersättas med verksam- hetsbidrag från kommunen och staten.

För elever vid RgT föreslås ingen ändring annat än att avgiften för kost inte ska ersättas av Rg-bidraget. För att åstadkomma detta föreslås att Rg-bidragets formulering att bidrag lämnas för kost och logi på utbildningsorten ska anpassas till inackorderingsbidragets formulering att stödet ska avse boende och fördyrat uppehälle. Den senare formuleringen är också enligt utredningen mer i linje med statens ansvar för merkostnader.

SPSM föreslås få meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever vid RgRh och Rgsär samt för kost vid RgT. Avgifter för logi blir endast aktuellt i det fall eleven uppbär aktivitets- ersättning.

30 6 kap. 2 § och 7 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken, FB.

204

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

Kommunen ska stå för viss ersättning för boendet

Att hemkommunens andel är större (cirka en tredjedel) för boende elever vid RgRh och Rgsär D/H än vid RGD/RGH (ca 15 procent) kan motiveras med att elever vid RgRh och Rgsär D/H har behov av mer omfattande omvårdande insatser. Sådana insatser hade hem- kommunen haft kostnader för även om eleven studerat hemma, exempelvis för personlig assistans på elevens fritid. Elever i elev- hemsboende i anslutning till RGD/RGH har i normalfallet inte så omfattande behov.

För elever i elevhemsboende vid RgRh finns i dag ett undantag i skollagens bestämmelse om stöd till inackordering som innebär att kommunen inte är skyldig att lämna inackorderingsbidrag. Anled- ningen är att kommunen i stället är skyldig att betala interkom- munal ersättning för boende och omvårdnad i boendet. Det vore onödigt komplicerat att låta kommunerna svara för både inackor- deringsbidrag och interkommunal ersättning. Utredningen finner ingen anledning att ändra denna ordning.

Den tredjedel av kostnaderna som elevens hemkommun betalar för boendet vid RgRh motsvarade läsåret 2010/11 knappt 320 000 kronor. Som jämförelse kan därför nämnas att en kommuns kost- nad för personlig assistans31 dagtid utanför skoltid maximalt kan uppgå till tjugo timmars assistans per vecka, vilket för närvarande motsvarar cirka 208 000 kronor per år32. Resterande del betalas av staten via försäkringskassan som assistansersättning (eller i före- kommandefall vårdbidrag och handikappersättning).

Det finns i dag inga särskilda bestämmelser vad gäller kommu- nernas ersättning för elevboendet vid Rgsär D/H, förutom avtalet mellan staten och Örebro. Inte heller utgår inackorderingsbidrag för elever som går i gymnasiesärskolan. I den reformerade gym- nasiesärskolan33 kommer dock inackorderingsbidrag utgå även för elever i gymnasiesärskolan. De nya bestämmelserna ska tillämpas från och med 1 juli 2013. Utredningen anser att förhållandena för Rgsär i mycket kommer att likna dem för RgRh och föreslår därför att även RgsärT ska undantas från bestämmelserna om inackorder- ingsbidrag. I stället ska liksom för RgRh hemkommunerna betala interkommunal ersättning för boende och omvårdnad vid Rgsär.

31 51 kap. 2–3 §§ socialförsäkringsbalken, SFB.

32 Enligt bestämmelserna om assistansersättning svarar staten för kostnader utöver 20 tim- mar per vecka. För en elev som får minst 20 timmar assistans i veckan utanför skoltid under

39 veckor, vilket utgör ett läsår, blir kommunens kostnad 208 269 kr.

33 18 kap. 32 § skollagen (2010:800), lydelse enligt SFS 2012:109.

205

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

Den tredjedel av kostnaderna som elevens hemkommun betalar för boendet vid Rgsär D/H motsvarade läsåret 2009/10 cirka 175 000 kronor. Till det kommer ersättning för kost och logi på maximalt drygt 37 000 kronor, i de fall kommunen väljer att helt eller delvis stå för dessa kostnader. Utredningen anser att det inte är rimligt att det saknas bestämmelser om hur dessa kostnader ska regleras för elever vid Rgsär D/H.

Utredningen föreslår att nivån på den ersättning som elevernas hemkommuner ska betala för elevernas boende och omvårdnad i boendet vid RgRh ska motsvara en kommuns maximala kostnader för personlig assistans, dvs. motsvarande 20 timmar assistans i veckan. I nuläget handlar det om ett belopp på cirka 208 000 kro- nor34. Detta innebär att storleken på kommunernas ersättning inte längre ska fastställas som andelen av den totala kostnaden. För Rgsär föreslås att avgiften ska motsvara högst en kommuns maxi- mala kostnader för personlig assistans, dvs. motsvarande 20 timmar assistans i veckan. Anledningen till att det ska vara möjligt att den interkommunala ersättningen ska kunna bli lägre än motsvarande 20 timmar är att utredningen anser att även elever med lätt utveck- lingsstörning ska kunna tas emot vid Rgsär och att dessa inte har lika stora behov av omvårdnad i boendet som boende elever vid dagens Rgsär D/H. Elever som tillhör denna målgrupp bor i vissa fall redan i dag i de kollektivboenden som hör till RGD/RGH därför att de går på individuellt program vid RGD/RGH. De kan då ha visst extra stöd.

Sammantaget innebär förslaget en sänkning av hemkommu- nernas utgifter för boende och omvårdnad i boendet vid RgRh och i stort sett oförändrade utgifter för hemkommunerna för boende och omvårdnad i boendet vid Rgsär. SPSM föreslås få meddela föreskrifter om tillämpningen av bestämmelsen för elever vid Rg- sär.

För boende elever vid RGD/RGH består kommunens ersätt- ning liksom för andra elever som tagits emot i första hand i en gymnasieskola på annan ort av inackorderingsbidraget35 som, om stödet lämnas kontant, ska lämnas med lägst 1/30 av prisbasbelop- pet för varje kalendermånad som eleven bor inackorderad. För 2011 motsvarade detta minst 1 420 kronor per månad. Inackorderingsbi- draget ska bland annat avse boende och fördyrat uppehälle. Utifrån den redovisning utredningen fått från Örebro kommun svarar elev-

34 5 § förordning (1993:1091) om assistansersättning.

35 15 kap. 32 § skollagen (2010:800).

206

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

ernas hemkommuner i genomsnitt för en högre ersättning än så. Denna kan dels bestå av högre inackorderingsbidrag, dels av ersätt- ningar för elever med behov av särskilda omvårdnadsinsatser. Utred- ningen finner ingen anledning att föreslå några förändringar av ordningen för kommunernas ersättning för elevernas boende vid RgT. Elevhemsboendet vid RgT har i normalfallet inte samma omfat- tande inslag av omvårdande insatser som vid de övriga boendena. Det är mer att jämföra med andra elevhemsboenden för elever i gymnasieskolan. I de fall en elev har särskilda behov av stöd, som inte täcks av inackorderingsbidraget och det statliga bidraget, bör detta som för andra elever i första hand leda till överenskommelser mellan anordnande kommun och elevens hemkommun.

Ökad samordning av de statens ersättningar

De kostnader som i förslaget inte ska finansieras av eleverna eller av elevernas hemkommuner ska finansieras av staten. Det handlar om merparten av kostnaderna. Principerna för hur stort det statliga åtagandet ska vara och hur det ska administreras bör skilja sig mellan verksamheterna, trots den generella principen om en så lik- värdig finansiering som möjligt. Det beror på att det är stora skill- nader mellan boendena för de olika målgrupperna, framför allt vad gäller behovet av omvårdnadsinsatser.

För elever vid RGD/RGH som inte kan bo hemma utgår i dag Rg-bidrag36 från CSN. Bidraget svarar för statens ersättning för den del av boendekostnaderna som inte finansieras av elevens hemkom- mun. Utöver ersättning för kost och logi lämnas även ersättning för kostnad för annan service i samband med boendet. För elever vid RgRh svarar Rg-bidraget endast för elevens avgifter för kost och logi, högst 27 000 kronor per år. Merparten av statens ersätt- ning för boende elever vid RgRh betalas i stället ut som statligt verksamhetsbidrag av SPSM. För Rgsär D/H ingår statens ersätt- ning i verksamhetsbidraget till Örebro kommun som betalas ut av Skolverket.

Utredningen anser att det är svårt att motivera att det statliga ansvaret på detta sätt är splittrat på CSN, SPSM och Skolverket, särskilt i de fall ansvaret är delat mellan olika myndigheter för ele- ver i samma boende. Uppdelningen av ansvar på olika statliga aktö- rer försvårar styrning och uppföljning av verksamheterna. Med ett

36 Förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

207

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

undantag föreslår vi därför att ansvaret för den statliga finansie- ringen ska samlas hos SPSM.

Statens bidrag till elevboende med omvårdnad i boendet ska ges som verksamhetsbidrag från SPSM

Den statliga finansieringen av elevboende med omvårdnad i bo- endet vid RgRh och RgsärT föreslås bli ett ansvar för SPSM. Det som talar för detta är att det handlar om en riksrekryterande verk- samhet där boendet är förknippat med omfattande omvårdnads- insatser. Att bedöma dessa är något som inte självklart ingår i CSN:s kompetensområde. Utredningen anser dessutom att det omfattande statliga bidraget för boende och omsorg inte bara ställer krav på avtal mellan staten och anordnande huvudmän, utan även på att dessa följs upp vad gäller såväl verksamhet som ekonomi (se vidare kapitel 7). Detta bör ske samordnat med övriga avtal för riksgymnasieverksam- heterna, varför SPSM just i dessa fall framstår som en lämplig aktör för staten.

Utredningen föreslår därför att statens ersättning ska utbetalas av SPSM som ett statligt verksamhetsbidrag för boende och omvårdnad i boendet vid RgRh och Rgsär. Det innebär att Rg-bidragets ersättning för kost och logi vid RgRh ska tas bort. Liksom det undantag som görs för RgRh och Rgsär för inackorderingsbidraget är även denna ordning att se som ett undantag. Storleken på statens bidrag bör för RgRh och Rgsär ta hänsyn till elevernas behov av insatser i boendet.

Boendet vid RgT ska fortsatt finansieras med Rg-bidrag

Undantaget från att samla den statliga finansieringen av boendet hos SPSM gäller boendet vid RgT. Tillfälligt boende elever vid RgT föreslås även fortsatt få Rg-bidrag från CSN för de kostnader som inte ersätts med elevens inackorderingsbidrag (eller av eventuell aktivitetsersättning). Anledningen är densamma som för att elev- erna fortsatt föreslås få inackorderingsbidrag från kommunerna, nämligen att det handlar om ett boende som i mycket är mer jäm- förbart med annat elevboende för gymnasieelever. Rg-bidraget fungerar här som en förstärkning av inackorderingsbidraget för kostnader som uppstår på grund av att elever vid RgT har funk-

208

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

tionsnedsättning. Att låta SPSM svara för denna typ av generellt boendestöd för elever med funktionsnedsättning vore att radikalt ändra myndighetens uppdrag.

Frågan om Rg-bidraget ingår i den av regeringen nyligen tillsatta utredningen37 med uppdrag att bland annat föreslå hur den grupp som i dag studerar med aktivitetsersättning eller förlängt barnbid- rag, t.ex. elever i gymnasiesärskolan, ska kunna få ersättning från studiestödssystemet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2013. De förslag vi lämnar här avseende Rg-bidraget förhindrar inte att Rg-bidraget i en framtid ges en mer generell roll i att förstärka inackorderingsbidraget eller inackorderingstillägget för elever med vissa funktionsnedsättningar.

6.2.4 Resor

Utredningens förslag: Staten ska fullt ut stå för kostnaderna för tillfälligt boende elevers hemresor. Skäliga kostnader för ele- vens hemresor ska även fortsättningsvis betalas av staten via Rg- bidraget för elever vid RgRh och RgT. För elever vid Rgsär ska finansieringen ske som ett verksamhetsbidrag från SPSM.

Det ska förtydligas i skollagen att bestämmelserna om dag- liga resor för elever i gymnasiesärskolan som bor tillfälligt på studieorten gäller även elever vid Rgsär.

Hemresor

Staten svarar för hemresor för de elever som bor tillfälligt på utbildningsorten vid RgRh och RGD/RGH, genom det så kallade Rg-bidraget som CSN svarar för38. Rg-bidrag lämnas för skäliga kostnader för resa mellan hemmet och studieorten vid läsårets början och slut samt för högst 18 fram- och återresor mellan utbildningsorten och den ordinarie bostadsorten för eleven, för en familjemedlem eller någon annan närstående till eleven. Därutöver kan Rg-bidraget finansiera dagliga resor mellan bostaden på utbild- ningsorten och utbildningsplatsen. Det sker främst för elever vid RgRh.

37 Dir. 2011:122, Modernisering av studiehjälpen och anpassning av studiestödet till nya studerandegrupper.

38 Förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

209

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

Elever som får sin utbildning vid Rg-sär D/H och är hemma- hörande på annan ort är också i behov av resor till och från utbild- ningsorten vid terminsstart och under terminen (hemresor). Elever mottagna vid Rgsär D/H inkluderas dock inte i målgruppen för Rg-bidraget. I dagsläget finns det inte heller någon annan reglering som ger dessa elever rätt till betalda hemresor, varken i anslutning till terminsstart eller under terminens gång. Enligt praxis debiteras i stället elevernas hemkommuner kostnader för resor enligt den pris- lista som redovisas i bilaga 3. Kostnader därutöver finansieras med statsbidraget till Örebro kommun.

Staten står således för två tredjedelar av kostnaderna för hem- resorna vid Rgsär D/H, att jämföra med hundra procent för RgRh respektive RGD/RGH. Enligt utredningen är kostnaderna för elevernas hemresor fullt ut en merkostnad på grund av att eleverna går på en riksrekryterande gymnasial utbildning. Utredningen före- slår därför att staten i framtiden ska svara för dessa kostnader fullt ut även för elever på Rgsär. Eftersom anordnandet av elevernas hemresor är så starkt integrerad med verksamheten vid Rgsär före- slår vi att bidraget för detta ska betalas ut av SPSM som ett verk- samhetsbidrag.

Dagliga resor

Vissa elever har dessutom behov av dagliga resor på studieorten. Det gäller för både elever som bor i kommunen eller i näraliggande kommun och elever som bor tillfälligt i kommunen. Utredningen anser att de dagliga resorna bör finansieras av elevernas hemkom- muner för såväl RgRh, RgT som Rgsär. Detta är en kostnad som kommunen med största sannolikhet skulle haft om eleven gått i skola i hemkommunen.

För elever i gymnasieskolan regleras inte kommunens skyldig- het att erbjuda skolskjuts för elever i skollagen. I stället finns lagen om elevresor39 som ger elever som är berättigade till studiemedel från CSN (vilket elever i gymnasieskolan är) och har längre än sex kilometer till skolan rätt till skolskjuts. För eleverna i målgrup- perna för de riksrekryterande gymnasiala utbildningarna behöver dock hänsyn tas till elevernas funktionsnedsättning. Exempelvis är även sträckor under sex kilometer i många fall en alltför lång sträcka. Normalt sett får elever med funktionsnedsättningar färd-

39 Lag (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.

210

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

tjänst till skolan när lagen om elevresor inte räcker till, till exempel om eleven har behov av anpassat fordon. För elever vid RgRh och RgT finns också som ett komplement till lagen om skolresor bestämmelsen om att bidrag kan lämnas för skäliga kostnader för dagliga resor mellan bostaden på utbildningsorten och utbildningsplatsen i förord- ningen om det statliga Rg-bidraget40.

Beslutet41 om en reformerad gymnasiesärskola innebär att det framgår av skollagen att en elev i gymnasiesärskolan har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktions- nedsättning eller någon annan särskild omständighet. Om en elev går i en annan kommuns gymnasiesärskola ska hemkommunen ordna skjuts i de fall det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

En elev som går i en annan kommuns gymnasiesärskola och är mottagen i första hand och bor tillfälligt på orten ska ha rätt till skolskjuts under samma förutsättningar som elever hemmahörande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja skolskjutsen medan elevens hemkommun ska ersätta kostnaderna för detta. Utredningen föreslår att det ska förtydligas att denna bestäm- melse gäller även elever vid Rgsär, vars mottagande måste anses jämförbart med mottagande i första hand.

6.2.5 Sammantaget

Sammantaget innebär utredningens förslag i detta kapitel en ren- odling av finansieringsansvaret (se tabell 6.3).

Huvudprincipen som föreslås innebär att elevernas hemkom- muner ska finansiera utbildningskostnaderna att landstingen ska finansiera habiliteringen, att staten ska stå för kostnaderna för elev- boende och omvårdnad i boendet, att staten ska stå för boende elevers resor till och från studieorten samt att hemkommunerna ska stå för elevernas dagliga resor på studieorten.

40 4 § punkten c) förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gym- nasieskolan.

41 18 kap. 30–31 §§ skollagen (2010:800), ändring enligt SFS 2012:109.

211

Ansvar för finansiering

SOU 2012:24

1) Observera att tabellen är schematisk. Vissa undantag från principen föreslås, t.ex. att en statlig grundersättning ska utgå till de anordnande kommunerna för bl.a. vissa kostnader för administration och samordning, m.m.

Från huvudprincipen föreslås några undantag. Hemkommunerna föreslås exempelvis på motsvarande villkor som för gymnasieskolan i övrigt betala inackorderingsbidrag för boende elever vid RgT. För elever med boende och omvårdnad i boendet vid RgRh föreslås att hemkommunerna ska stå för ett verksamhetsbidrag motsvarande kostnaderna för 20 timmars personlig assistans i veckan under terminstid. Elever som tillhör målgruppen för RgRh bedöms ha behov av sådan assistans om de bott hemma. För Rgsär föreslås att hemkommunerna ska stå för ett belopp motsvarande högst 20 tim- mars personlig assistans för boende och omvårdnad i boendet. Elever som tillhör målgruppen för Rgsär bedöms i de flesta fall ha behov av personlig assistans om de bott hemma. Elever med lättare utvecklingsstörning bedöms dock inte alltid ha ett sådant omfat- tande behov. Eleven eller elevens vårdnadshavare föreslås stå för en kostavgift, som inte ersätts med bidrag. Detta är en kostnad eleven eller elevens vårdnadshavare skulle haft om eleven bott hemma. Det statliga Rg-bidraget föreslås i vissa fall även fortsatt kunna svara för kost- nader för dagliga resor för elever vid RgRh och RgT.

Dessutom bör det vara möjligt att avtala om ersättningar till de anordnande kommunerna för vissa overheadkostnader för riksgym- nasieverksamheten, kompensation för påtagliga extra kostnader på grund av en överrepresentation av elever i verksamheten folkbok- förda i den anordnande kommunen samt särskilt bidrag för elever med dövblindhet.

Förslagen innebär också att statens ersättningar med ett undan- tag samlas hos SPSM. Undantaget gäller Rg-bidraget som föreslås vara ett fortsatt ansvar för CSN.

212

SOU 2012:24

Ansvar för finansiering

De ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag redo- visas i kapitel 9.

213

7 Styrning och avtal

Utredningen ska ta fram underlag för att staten ska kunna revidera och upprätta avtal med anordnande huvudmän om verksamheterna vid de riksrekryterande gymnasiala utbildningarna.

7.1 Övergripande om styrningen av den riksrekryterande gymnasiala verksamheten

Det har redan framgått av föregående kapitel att den särskilda styr- ningen av den riksrekryterande gymnasiala verksamheten, dvs. den styrning som går utöver eller avviker från vad som gäller generellt för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, skiljer sig väsentligt mellan RgRh, RGD/RGH och Rgsär D/H (se tabell 7.1).

1) Här avses bestämmelser eller andra villkor som gäller särskilt för RgRh, RGD/RGH och Rgsär D/H utöver vad som gäller generellt för gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan.

Verksamheten vid RgRh är reglerad både i skollagen (2010:800) och i gymnasieförordningen (2010:2039). Det gäller för såväl utbild- ning, habilitering som boende och omvårdnad i boendet. För habili- tering samt boende och omvårdnad i boendet vid RgRh finns också

215

Styrning och avtal

SOU 2012:24

avtal1 och överenskommelser2 mellan staten och anordnande kom- muner.

Verksamheten vid RGD/RGH är reglerad i gymnasieförord- ningen avseende både utbildning och boende. Dessutom finns ett avtal3 mellan staten och Örebro kommun avseende utbildningen.

Verksamheten vid Rgsär D/H är reglerad endast genom ett avtal4 mellan staten och Örebro kommun avseende utbildning samt boende och omvårdnad i boendet.

Vad gäller ersättning för kost och logi samt resor finns särskilda bestämmelser för elever vid RgRh och RGD/RGH i förordningen om det så kallade Rg-bidraget5 som kan utgå från Centrala studie- stödsnämnden (CSN).

Dessutom styrs verksamheterna och ersättningarna av de finan- siella ramar som ges i den årliga statsbudgeten och genom regle- ringsbrev till de berörda myndigheterna. Enligt Skolverkets regle- ringsbrev6 disponerar myndigheten en anslagspost7 från vilken bid- rag betalas ut för utbildningen vid RgRh och RGD/RGH samt för verksamheten vid Rgsär D/H. Enligt regleringsbrevet för Special- pedagogiska skolmyndigheten (SPSM)8 disponerar myndigheten en anslagspost9 från vilken bidrag betalas ut för omvårdnadsinsatser (habilitering samt boende och omvårdnad i boendet) vid den Rh- anpassade utbildningen (RgRh). Slutligen disponerar CSN enligt regleringsbrev10 en anslagspost11 för särskilda insatser för döva och hörselskadade elever och elever vid den Rh-anpassade utbildning, det så kallade Rg-bidraget.

1 SPSM:s dnr: ALL 2010/303 (avser avtal med Stockholms kommun). Tidigare avtal mellan staten och huvudmännen härrör från 1990 (Göteborg och Umeå) samt 1993 (Kristianstad).

2 SPSM:s dnr: ALL 2011/434, ALL 2011/435, ALL 2011/436 och ALL 2011/438.

3 U 2001/277/G, Godkännande av avtal mellan staten och Örebro kommun om den gymnasi- ala utbildningen i Örebro för döva och hörselskadade samt dövblinda elever; regeringsbeslut 2001-12-20.

4 U 1998/4354/G, Godkännande av avtal mellan staten och Örebro kommun om utbildning inom Örebro gymnasiesärskola för döva/hörselskadade utvecklingsstörda elever från hela landet; regeringsbeslut 2001-01-18.

5 Förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

6 U2011/7258/SAM (slutligt), U2011/7297/S, Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens skolverk.

7 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, anslag 1:6, ap 2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder (ram).

8 U2011/7258/SAM (delvis), U2011/7201/S, U2011/3984/GV Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Specialpedagogiska skolmyndigheten.

9 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, anslag 1:6, ap 1 Omvårdnads- insatser (ram).

10 U2011/7259/SAM, U2011/7304/SF, Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Cen- trala studiestödsnämnden.

11 Utgiftsområde 15 Studiestöd, anslag 1:4, ap. 1 Särskilda insatser för döva och hörsel- skadade elever och elever vid Rh-anpassad utbildning (ram).

216

SOU 2012:24

Styrning och avtal

Utredningens förslag innebär tydligare styrning

Utredningen har genom de förslag som lämnas i de föregående kapitlen sökt skapa en bättre och tydligare ordning vad gäller styr- ningen av de olika riksrekryterande gymnasiala utbildningarna. Reglering föreslås i skollagen och gymnasieförordningen för såväl RgRh, RgT som Rsär. Utgångspunkten är att rätt saker ska regleras på rätt nivå i styrsystemet och att regleringen ska vara så likvärdig som möjligt för RgRh, RgT och Rgsär, om det inte finns uppenbara skäl för motsatsen (se tabell 7.2). Anledningen att boende vid RgT inte regleras i lag beror på att det inte handlar om boende med den typ av omfattande omvårdnadsinsatser i boendet som gäller vid RgRh och Rgsär.

1

1) Här avses bestämmelser eller andra villkor som gäller särskilt för RgRh, RgT och Rgsär utöver vad som gäller generellt för gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan.

Utredningen har också i kapitel 6 sökt renodla den finansiella styr- ningen. Huvudprincipen föreslås vara att elevens hemkommun ska finansiera utbildningen, att elevens hemlandsting ska finansiera habiliteringen (gäller endast RgRh), att staten ska finansiera hem- resor för elever med tillfälligt boende samt att kommunerna ska finansiera eventuella dagliga resor. För tillfälligt boende på studie- orten föreslås ett delat ansvar mellan elevens hemkommun och staten som ska stå för merparten av kostnaderna samt en elevavgift för kost. Staten ska i vissa fall bidra även till dagliga resor genom det s.k. Rg-bidraget. Dessutom föreslår utredningen att staten ska kunna ersätta de anordnande kommunerna för vissa kostnader för- anledda av riksgymnasieverksamheten.

Utredningen har vidare sökt minska antalet statliga aktörer genom att föreslå att Skolverkets ansvar för att betala ut bidrag för utbildningen ska föras över till SPSM. På det sättet samlas i stort

217

Styrning och avtal

SOU 2012:24

sett samtliga bidrag som utgör verksamhetsstöd till SPSM. CSN föreslås ha fortsatt ansvar för att betala ut Rg-bidraget.

Vad som återstår för att styrsystemet ska bli komplett är de avtal som ska reglera relationen mellan staten och de kommuner som ansvarar för den riksrekryterande gymnasiala utbildningen.

7.2 Dagens avtal och överenskommelser

Som framgår ovan finns i dag avtal och överenskommelser mellan staten och anordnande huvudmän i varierande utsträckning.

RgRh

Vad gäller särskilda omvårdnadsinsatser i anslutning till de Rh- anpassade gymnasieutbildningarna (RgRh) finns både avtal och sluts årliga överenskommelser mellan staten och anordnande kom- muner. Det aktuellaste avtalet slöts den 15 juni 2011 mellan Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Stockholms stad med anledning av byte av huvudman för verksamheten. SPSM slöt avtalet på regeringens uppdrag12. Genom avtalet åtar sig Stock- holms stad att svara för habilitering åt de elever som tagits in på Rh-anpassad gymnasieutbildning i Stockholm samt för boende och omvårdnad i boendet för de elever som den nämnd som svarar för antagningen till utbildningen har beslutat har rätt till plats på elev- hem.

Av avtalet framgår grundläggande krav på hur verksamheten ska bedrivas. Stockholms stad åtar sig att

tillhandahålla särskilda omvårdnadsinsatser i enlighet med lagar och övriga författningar; staden får uppdra åt annan att utföra och ansvara för de särskilda omvårdnadsinsatserna, men svarar i så fall ändå för att villkoren i avtalet med staten följs,

bedriva en verksamhet som ger eleverna kunskaper och utveck- lar deras färdigheter,

erbjuda ett boende under hemlika förhållanden; samma krav på säkerhet i boendet ska gälla, oavsett boendeform,

12 U2011/1844/S.

218

SOU 2012:24

Styrning och avtal

ha det övergripande ansvaret för att eleverna erbjuds en me- ningsfull fritid,

ansvara för att personalen inom de särskilda omvårdnadsin- satserna har den kompetens elevernas behov kräver, god och aktuell kunskap om elevernas funktionsnedsättning och också är tillgänglig och har god aktuell kunskap om de hjälpmedel ele- verna använder, samt

ha ett tillfredsställande försäkringsskydd för verksamheten.

Av avtalet mellan SPSM och Stockholms kommun framgår dess- utom att ersättning för den verksamhet avtalet reglerar utgår enligt läsårsvisa överenskommelser samt att denna ska utgöra skillnaden mellan å ena sidan verksamhetens totala kostnader och å andra sidan intäkterna från hemkommuner och hemlandsting samt elev- avgifter. Vidare framgår uppgifter om avtalets ikraftträdande och villkor för uppsägning.

I de överenskommelser som sluts årligen mellan SPSM och de huvudmän som ansvarar för de särskilda omvårdnadsinsatserna vid RgRh beräknas kostnaderna för aktuellt läsår utifrån aktuellt elev- antal samt beräknas storleken på ersättningen från elevernas hem- kommuner och hemlandsting, från eleverna i form av avgift för kost och logi samt slutligen från staten i form av statsbidrag.

Det framgår av överenskommelserna för läsåret 2011/12 att den verksamhet som omfattas ska särredovisas i förhållande till kom- munernas övriga verksamhet. Det regleras också hur eventuella överskott eller underskott ska hanteras. Vidare framgår att kom- munen ska informera löpande om elevsituationen. Detta då det får ekonomiska konsekvenser för de olika huvudmännen om en elev börjar/slutar/flyttar under terminen. Statens ska enligt överens- kommelserna i övrigt ha rätt att ta del av de handlingar och doku- ment som behövs för granskning av verksamheten. Slutligen fram- går att planerade uppsägningar av lokaler, nyförhyrningar samt eventuell uppsägning av personal ska redovisas inför nästkom- mande läsårs överenskommelse.

Till överenskommelserna mellan SPSM och ansvariga huvudmän hör en bilaga av vilken bl.a. framgår att målet för riksgymnasie- verksamheten är att ge eleverna kunskaper, utveckla deras själv- ständighet och färdigheter samt förebereda för ett vuxenliv. Det framgår också att SPSM ansvarar för att kvaliteten i omvårdnads- verksamheten säkras och att resurserna utnyttjas effektivt samt att

219

Styrning och avtal

SOU 2012:24

SPSM ska stödja de lokala huvudmännen i syfte att utbildning och omvårdnad ska samverka utifrån elevernas behov.

Under bilagans rubrik Kvalitet och innehåll i omvårdnadsverk- samheten framgår att syftet med omvårdnadsinsatserna är att den enskilda eleven ska få så goda förutsättningar som möjligt att genomföra sina gymnasiestudier. Det framgår att eleverna har behov av särskilda insatser av social, medicinsk, och psykologisk karaktär som i möjligaste mån ska tillgodoses. Personaldimensio- nering, arbetssätt och metoder måste därför anpassas så att riks- gymnasieverksamheten kan tillgodose elevernas individuella behov i högre grad än vad som normalt är möjligt på hemorten. Insatserna ska enligt bilagan ha en flexibel utformning och underlätta för ele- verna att ta del av samhällets tjänster som exempelvis rör fritid, praktik, arbete och framtidsplanering på hemorten. Dessutom framgår att eleverna ska ha möjlighet och stärkas i att påverka innehåll och utformning av omvårdnadsverksamheten.

Vidare tar bilagan upp frågor om samverkan mellan huvud- männen och SPSM, ekonomi och effektivitet, uppföljning och utvärdering, samt sekretess inom omvårdnadsinsatserna.

RGD/RGH

Det senaste avtalet mellan staten och Örebro kommun avseende RGD/RGH skrevs under den 18 december 2001 av företrädare för staten och Örebro kommun. Avtalet godkändes sedan genom beslut av regeringen och Örebro kommun. Avtalet avser endast utbildningen vid RGD/RGH.

Enligt avtalet ska Örebro kommun anordna gymnasial utbild- ning för döva och hörselskadade samt dövblinda från hela landet. I avtalet konstaterar parterna att verksamheten vid tidpunkten an- sågs ha stabiliserats till både dimension och uppläggning samt var ense om att utbildningen nått en kvalitativt god nivå. Avtalet tar kort upp frågor om dimensionering, organisering och finansiering av verksamheten. Vad gäller finansiering framgår på vilket sätt det statliga bidraget ska påverkas av antalet elever i verksamheten (fullt bidrag per elev upp till ett bestämt antal, därutöver ett reducerat belopp). Det regleras hur elevantalet fastställs och hur stora av- vikelser som får förekomma utan att statsbidraget påverkas.

Det framgår också att medel för särskilda stödinsatser åt elever med tilläggshandikapp (dövblinda elever)ska anvisas i varje års

220

SOU 2012:24

Styrning och avtal

regleringsbrev13 på underlag som Örebro kommun lämnar till Utbild- ningsdepartementet. Dessutom framgår att det finns ett särskilt bidrag som lämnas årligen för basorganisation för dövblinda ung- domar. Ett särskilt bidrag för kompetensutveckling av personal samt lokalanpassningsåtgärder utgår som engångsbelopp och beslu- tas i särskild ordning.

Vidare framgår att avtalet inte påverkar Örebro kommuns rätt till interkommunal ersättning för eleverna på riksgymnasierna, att kommunen årligen ska lämna redogörelse över verksamheten och ekonomisk redovisning till Statens skolverk och till Utbildnings- departementet samt vad som gäller vid större och oväntade för- ändringar som Örebro kommun inte kan påverka och som leder till avvecklingskostnader för kommunen. Om avtalet inte sägs upp senast tio månader före kommande bidragsår förlängs det med ett år i sänder.

Rgsär D/H

Det senaste avtalet mellan staten och Örebro kommun avseende RGD/RGH skrevs under den 29 december 2000 av företrädare för staten och Örebro kommun. Avtalet godkändes sedan i början av påföljande år genom beslut av regeringen och Örebro kommun. Avtalet avser utbildning och boendeomsorg.

Av avtalet framgår att Örebro kommun anordnar särskild utbildning inom sin gymnasiesärskola för döva/hörselskadade ele- ver från hela landet, omfattningen av åtagandet, att åtagandet även avser boendeomsorg, att utbildningen ska förläggas till så få skol- enheter som möjligt och att antalet lärare ska vara så lågt som möjligt, att undervisningen så långt möjligt ska ske på teckenspråk samt att de bestämmelser som gäller för gymnasiesärskolan ska til- lämpas.

Av avtalet framgår också att verksamheten ska finansieras med statligt verksamhetsbidrag och med interkommunal ersättning samt storleken på det statliga verksamhetsbidraget för år 2001. Det framgår också att det årligen ska räknas upp med skolindex14 eller det index som regeringen bestämmer.

Vidare framgår att Örebro kommun ska lämna de statistiska uppgifter och den verksamhetsredovisning som Skolverket före-

13 Avser SPSM:s regleringsbrev.

14 Förordning (1993:167) om skolindex.

221

Styrning och avtal

SOU 2012:24

skriver samt på begäran de uppgifter som behövs för granskning till den statliga revisionen. Kommunen ska också årligen redovisa antalet elever per den 15 januari till Skolverket. Örebro kommun ska dessutom senast 1 oktober varje år till Utbildningsdepartementet redovisa det genomsnittliga antalet elever den 15 januari och den 15 september samt lämna en prognos över elevantalet kommande bidragsår. Kommunen ska också varje år lämna en redovisning till Skolverket avseende utbildningen, verksamheten i övrigt och verksamhetens ekonomi. Slutligen ska kommunen samverka med SPSM (dåvarande Specialskolemyndigheten) inom de områden och i den omfattning som kommunen och myndigheten kommer överens om.

Om avtalet inte sägs upp senast en månad före kommande bidragsår förlängs det med ett år i sänder.

7.3 Tidigare utredningar och förslag

Frågan om avtalsstyrningen av den riksrekryterande gymnasiala utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar har utretts tidigare. I betänkandet Ökad likvärdighet för elever med funk- tionshinder (SOU 2007:87) föreslogs att SPSM ska ges i uppdrag att ansvara för och se över avtalet mellan staten och Örebro kommun om utbildning vid RGD/RGH. Myndigheten föreslogs också få i uppdrag att omförhandla och ansvara för avtalet mellan staten och Örebro kommun om utbildning inom Örebro kommuns gymnasie- särskola.

I en senare utredning har SPSM på regeringens uppdrag i en rapport15 lämnat förslag till förändringar av bland annat styrningen av den riksrekryterande utbildningen RgRh, RGD/RGH och Rgsär D/H. Myndigheten pekar liksom föreliggande utredning på att lag- stiftningen inom området inte är enhetlig och logisk. SPSM anser att det är naturligt att en myndighet tar ett helhetsansvar för avta- len avseende riksgymnasieverksamheten för elever med funktions- nedsättning och konstaterar att ett sådant ansvar bör innebära ett ansvar för uppföljningen av hur statsbidraget används och även inkludera boendet. Som en konsekvens av denna slutsats föreslår myndigheten att SPSM ska ges ansvar att förhandla och för staten träffa avtal med huvudmännen för de olika verksamheterna vid de

15 ALL 2009/402, Redovisning av regeringsuppdrag angående gymnasieutbildning för elever med funktionshinder.

222

SOU 2012:24

Styrning och avtal

riksrekryterande utbildningarna samt få ansvaret för uppföljningen av riksgymnasieverksamheten.

Även Statskontoret har utrett frågan16. Myndigheten bedömer liksom SPSM att en ordning där SPSM tar ansvar för samtliga avtal med berörda huvudmän kan öka förutsättningarna för enhetlighet och styrning från statens sida. Statskontoret instämmer också i SPSM:s förslag att statens ersättning för riksgymnasieverksamhe- ten till de anordnande kommunerna i framtiden bör bygga på en fast del för utbildning, boende och omvårdnad i boendet som syftar till att finansiera en bas för organisation och verksamhet, komplet- terat med en rörlig del som utgår från elevantalet. Statskontoret föreslår liksom SPSM att både den fasta och den rörliga delen av statens bidrag ska schabloniseras utifrån genomsnittliga kostnader för riksgymnasieverksamheten.

7.4 En tydligare och mer samordnad styrning med avtal

Utredningens förslag: Det ska framgå av gymnasieförordningen vilka kommuner som får anordna riksrekryterande gymnasial utbildning. Det ska vidare framgå av SPSM:s instruktion att myndigheten för staten ska ansvara för avtal med de kommuner som regeringen bestämt. Ansvaret ska även omfatta att följa upp avtalen med avseende på såväl användningen av statsbidraget som verksamheternas kvalitet.

Avtalen med de kommuner som anordnar riksrekryterande gymnasial utbildning ska avse utbildning, boende och i före- kommande fall habilitering och omvårdnad i boendet. Det ska också framgå att kommunen är fri att, om man anser det lämp- ligt, i sin tur sluta avtal med annan huvudman att svara för boende, omvårdnad i boendet och habilitering samt på vilka vill- kor detta kan ske.

Genom de olika förslag som utredningen lämnat i de föregående kapitlen har förutsättningarna för de förslag som lämnats av SPSM och Statskontoret delvis förändrats. Förslag till en mer likvärdig reglering lämnas för de olika verksamheterna. Dessutom föreslås

16 Statskontoret (dnr. 2009/113-5) Kostnadsfördelningen för elever vid riksgymnasierna och principer för statens ersättning till de anordnande kommunerna.

223

Styrning och avtal

SOU 2012:24

att dagens bestämmelser om att elevens hemlandsting respektive hemkommun ska svara för en tredjedel av de totala genomsnittliga kostnaderna för habilitering samt för boende och omvårdnad i bo- endet vid RgRh tas bort. Finansieringen av utbildningen respektive habiliteringen föreslås i huvudsak bli ett ansvar för elevens hem- kommun respektive hemlandsting.

Ansvaret för avtal samlas hos SPSM

I dag finns avtal avseende den riksrekryterande gymnasiala verk- samheten för elever med funktionsnedsättning där staten företräds av regeringen och andra avtal där staten företräds av myndighet, numera Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Utred- ningen förordar en ökad enhetlighet.

Utredningen anser därför i likhet med SPSM och Statskontoret att en myndighet ska ha ansvar för att sluta avtal med de ansvariga huvudmännen för de riksrekryterande gymnasiala verksamheterna för elever med vissa funktionsnedsättningar och att denna myndig- het ska vara SPSM. Myndigheten har redan i dag ansvar för rela- tionen till huvudmännen för de särskilda omvårdnadsinsatserna för elever vid den Rh-anpassade gymnasieutbildningen (RgRh). Dess- utom utgör frågor om utbildning av elever med funktionsnedsätt- ning myndighetens kompetensområde. Utredningen anser att ansvaret för avtalen ska framgå av instruktionen för SPSM. Ansvaret ska också omfatta att följa upp avtalen med avseende på såväl använd- ningen av statsbidraget som verksamheternas kvalitet.

Avtal med anordnande kommuner om helheten

De riksrekryterande gymnasiala verksamheterna utgör helheter där utbildning, boende och i förekommande fall habilitering och om- vårdnad i boendet samverkar i syfte att ge elever en god utbildning med de omvårdande insatser eleven har behov av. Enligt utred- ningens uppfattning är det därför viktigt att det finns en huvudman som tar på sig ett samlat ansvar för helheten.

Utredningen föreslår därför att SPSM ska sluta avtal med de kommuner som regeringen bestämt ska anordna riksrekryterande gymnasial utbildning om såväl utbildning som boende samt i före- kommande fall habilitering och omvårdnad i boendet. Det ska

224

SOU 2012:24

Styrning och avtal

framgå av avtalen att kommunen är fri att, om man anser det lämp- ligt, sin tur sluta avtal med annan huvudman att svara för boende, omvårdnad i boendet och habilitering samt på vilka villkor detta kan ske. En sådan annan huvudman kan vara landsting eller annan huvudman. Exempelvis svarar i dag stiftelsen Bräcke Diakoni för habilitering samt boende och omsorg i boendet vid RgRh i Göte- borg. Utredningen anser däremot inte att en anordnande kommun ska kunna sluta avtal om att lägga ut ansvaret för själva utbild- ningen. Den utgör kärnan i verksamheten och är anledningen till att avtal slutits med just den aktuella kommunen.

Avtal för utbildningen ska endast kunna slutas med kommun

Det ingår i utredningens uppdrag att överväga om enbart kommu- ner ska kunna vara huvudmän för riksgymnasieverksamhet eller om även fristående huvudmän ska ges möjlighet att bedriva sådan verk- samhet. Utredningen tolkar att uppdraget här avser att ta ställning till om staten ska kunna sluta avtal med en fristående skolhuvud- man om hela uppdraget, dvs. att svara för samordningsansvaret för utbildning, boende och omvårdnad i boendet samt i förekommande fall habilitering.

Utredningen vill till att börja med understryka att fristående skolor är riksrekryterande. En elev kan således, oberoende av var i landet eleven bor, söka till en fristående skola och bli mottagen på utbildningen. Enligt en ny bestämmelse17 i skollagen får dessutom numera mottagandet till en viss utbildning i en fristående gymna- sieskola begränsas till att avse dels elever som är i behov av särskilt stöd, dels elever som utbildningen är speciellt anpassad för. Den fråga som behöver få sin lösning för elever med funktionsnedsätt- ning som väljer att studera i fristående skola är elevernas ekono- miska villkor, så att de ska kunna studera och bo tillfälligt på annan ort än hemorten. Det gäller även för elever som väljer att studera i annan kommuns skola. Inackorderingsbidrag från hemkommunen utgår på vissa villkor för studier i annan kommun om eleven måste bo tillfälligt på orten och inackorderingstillägg18 från CSN kan på vissa villkor utgå för elever som studerar vid fristående gymnasie- skola. Dessa bidrag räcker dock knappast för en elev med en svår funktionsnedsättning, vilket är en fråga som dock utreds i annan

17 15 kap. 33 § första stycket skollagen (2010:800).

18 2 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395) och 2 kap. 2 § studiestödsförordningen (2000:655).

225

Styrning och avtal

SOU 2012:24

ordning. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning19 med upp- drag att bland annat analysera de stöd elever med funktionsned- sättning (som studerar med aktivitetsersättning eller förlängt barn- bidrag) får till resor och inackordering och klargöra om det finns behov av ett kompletterande bidrag inom studiehjälpen. I uppdra- get ingår även frågan om Rg-bidraget.

Den skolhuvudman som i avtal med staten tar på sig uppdraget, dvs. det övergripande samordningsansvaret för utbildning, boende och omvårdnad i boendet samt habilitering, måste ha en tillräckligt omfattande skolorganisation på en och samma ort för att kunna integrera den riksrekryterande utbildningen i befintlig organisation och erbjuda valmöjligheter mellan olika program och inriktningar. Huvudmannen måste också ha förutsättningar för att samordna utbildning, boende och eventuell boendeomsorg samt i förekom- mande fall habilitering.

Även om det kan finnas fristående skolhuvudmän som har för- utsättningar att klara detta finns motiv för att inte öppna för en sådan möjlighet. Riksrekryterande utbildning för elever med svåra funktionsnedsättningar utgör undantag för en mycket liten grupp elever med särskilda behov för vilka staten har tagit på sig ett speci- ellt ansvar för en utbildning som är en rättighet för berörda elever. Verksamheternas kontinuitet är viktig för eleverna och på grund av att det krävs stora investeringar i lokaler, fysiska anpassningar och inte minst i kompetens. Det är därför inte önskvärt att byta skol- huvudmän i någon särskild omfattning. Det är inte heller avsikten att de riksrekryterande verksamheterna i denna form ska växa i antal eller omfattning. Utredningen ser därför ingen anledning att nu föreslå att staten ska ges möjlighet att sluta avtal med fristående skolhuvudman om denna typ av ansvar för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionsnedsättning som avses här (RgRh, RgT och RgsärT).

Slutligen kan det inte uteslutas att lagen om offentlig upphand- ling20 skulle gälla avtalsrelationen mellan staten och skolhuvudmän- nen om det var möjligt att sluta avtal med fristående huvudmän. Just i detta sammanhang skulle det motverka statens möjligheter att uppnå den önskade stabiliteten och kontinuiteten.

19 Dir. 2011:122, Modernisering av studiehjälpen och anpassning av studiestödet till nya stu- derandegrupper.

20 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling.

226

SOU 2012:24

Styrning och avtal

Regeringens styrning förenklas

För samtliga verksamheter som får statsbidrag framgår i dag av statsbudgeten och av berörda myndigheters regleringsbrev vilka kommuner som är ansvariga för riksgymnasieverksamheten och således med vilka SPSM ska sluta avtal. Dessutom framgår det för RGD/RGH av gymnasieförordningen (2010:2039). Vi föreslår nu att det ska framgå av gymnasieförordningen vilka kommuner som får anordna riksrekryterande gymnasial utbildning, dvs. vilka kom- muner SPSM ska få sluta avtal med. Genom att precisera kommu- nerna i förordning tydliggörs principen att det är regeringen som bestämmer vilka kommuner som anordnar verksamheten. Utpe- kandet av aktuella kommuner i förordning innebär också att lagen om offentlig upphandling inte blir tillämplig21.

Det är dock viktigt att SPSM som avtalsslutande part har möj- lighet att förhandla med ansvariga kommuner. Om en kommun inte är beredd att fortsatt ha ansvaret för en riksrekryterande verk- samhet, eller om SPSM och kommunen inte kommer överens om villkoren, måste myndigheten om det finns behov av det kunna avtala med en annan kommun om ansvaret för verksamheten. Det förutsätter dock ett beslut av regeringen. Utredningen föreslår således att det av myndighetens instruktion ska framgå att SPSM för staten ansvarar för avtal med de kommuner som regeringen bestämmer ska få bedriva riksrekryterande gymnasial utbildning. Eventuella förändringar av anordnande kommuner ska beslutas av regeringen på förslag av SPSM och resultera i ändring av gymnasie- förordningen.

Detaljnivån i regeringens finansiella styrning bör dessutom kun- na minska. Exempelvis framgår i dag av regleringsbrev hur bidraget för de särskilda omvårdnadsinsatserna vid den Rh-anpassade gym- nasieutbildningen ska fördelas till de olika huvudmännen. Det bör vara ett ansvar för ansvarig myndighet att fördela bidraget.

21 Se 1 kap. 7 § lag (2007:1091) om offentlig upphandling.

227

Styrning och avtal

SOU 2012:24

7.5 Avtalens utformning

Utredningens bedömning: Av avtalen bör framgå uppgifter om avtalsslutande parter, bakgrund (t.ex. bestämmelser), vilken verk- samhet avtalet avser, kommunens åtagande, giltighetstid samt uppgifter om beräkning och utbetalning av statsbidrag. Avtalen bör definiera ramarna för verksamheten och reglera förhållanden som kan förväntas vara stabila över tid. Avtalen bör exempelvis klargöra i vilken form t.ex. kvalitetsmått för uppföljningen av verksamheten tas fram och dokumenteras.

I redovisningen som följer av avtalet bör skiljas på uppfölj- ning av utbildning, boende och eventuell omvårdnad i boendet samt habilitering.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) lämnar i sin rapport22 till regeringen förslag till avtal med villkor för riksgymnasieskola och riksgymnasiesärskola för elever med hörselskada med mera avseende utbildning och boende. Vidare lämnas förslag till avtal med villkor för riksgymnasieskola med mera för elever med svåra rörelsehinder avseende utbildning och särskilda omvårdnadsinsat- ser (habilitering samt boende och omvårdnad i boendet). Förslagen till avtal är indelade i följande rubriker:

Parter

Bakgrund

Avtalets omfattning

Giltighetstid

Grundläggande krav

Särskilda krav på verksamheten

Krav på redovisning

Beräkning och utbetalning av statsbidrag

SPSM bedömer i rapporten att kvalitetskrav är viktiga och bör vara en central del av de avtal staten avser att träffa med huvudmännen. Man bedömer också att eftersom verksamheternas kvalitet hittills har följts upp i mindre omfattning bör kraven i avtalen inlednings- vis vara relativt detaljerade, bl.a. så att verksamheterna på de olika orterna kan jämföras. I de avtalsförslag som lämnats delas kvalitets- kraven upp i de tre punkterna om grundläggande krav, särskilda

22 ALL 2009/402, Redovisning av regeringsuppdrag angående gymnasieutbildning för elever med funktionshinder.

228

SOU 2012:24

Styrning och avtal

krav och krav på redovisning. De förslag som lämnas är omfattande och detaljerade.

Ett avtal för varje riksgymnasieverksamhet

Utredningen anser att SPSM bör ges i uppdrag att sluta separata avtal för de respektive verksamheterna RgRh, RgT och Rgsär. Att utredningen anser att man bör skilja på avtalen för RgT som är en gymnasieskola och Rgsär som är en gymnasiesärskola beror på att styrningen och uppföljningen av verksamheten annars riskerar att bli otydlig. Även om utredningen lämnar förslag i syfte att ensa regelverket kommer det även fortsatt finnas skillnader i de bakom- liggande bestämmelserna. Elevernas behov och behov av omvård- nad skiljer sig också väsentligt.

Ett avtal bör ge ramarna för verksamheten och hålla över tid

Enligt utredningens uppfattning bör innehållet i avtalen definiera ramarna för verksamheten och reglera förhållanden som kan för- väntas vara stabila över tid. Utredningen lämnar inga skarpa förslag till hur avtalen ska formuleras eftersom dessa bör vara ett resultat av en förhandling. Utredningen redovisar dock sin syn på vad som bör vara lämpligt att ha med i avtalen.

Efter inledande uppgifter om de avtalsslutande parterna bör, som SPSM föreslagit, som bakgrund redovisas med stöd av vilka bestäm- mer verksamheten bedrivs. Det bör också framgå vilken verksamhet som avtalet avser – för RgRh utbildning, habilitering samt boende och omvårdnad i boendet, för RgT utbildning och boende samt för Rgsär utbildning, boende och omvårdnad i boendet samt ansvaret för att anordna elevernas hemresor.

Den centrala delen av avtalet gäller kommunens åtagande enligt avtalet. Det är här viktigt att inte reglera det som redan är reglerat genom skollagen eller andra författningar. Mycket i enlighet med de förslag och det avtal SPSM redan har slutit (SPSM kallar detta för grundläggande krav) bör här ingå punkter som att den ansvariga huvudmannen åtar sig att

bedriva anpassad utbildning för [aktuell målgrupp] i sin gym- nasieskola/gymnasiesärskola i enlighet med lagar och övriga för- fattningar,

229

Styrning och avtal

SOU 2012:24

i sin gymnasieskola/gymnasiesärskola ta emot elever som enligt beslut av Nämnden för mottagande i specialskolan och till gym- nasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning (nämnden) har rätt till utbildningen,

erbjuda ett brett utbud av program för elever vid den riksrek- ryterande utbildningen; detta gäller även för elever vid Rgsär som har förutsättningar att gå på nationellt program,

verka för att elever så långt möjligt integreras i den ordinarie utbildningsverksamheten,

tillhandahålla habilitering i enlighet med lagar och övriga författ- ningar,(avser RgRh)

tillhandahålla boende och omvårdnad i boendet för elever som enligt beslut av nämnden har rätt att bo tillfälligt på studieorten; boendet ska erbjuda så hemlika förhållanden som möjligt; om- vårdnadsinsatserna i boendet ska tillhandahållas i enlighet med lagar och övriga författningar; samma krav på säkerhet ska gälla oavsett boendeform,(avser RgRh respektive Rgsär)

tillhandahålla boende under så hemlika förhållanden som möjligt för elever som har behov av tillfälligt boende på studieorten; samma krav på säkerhet ska gälla oavsett boendeform, (avser RgT)

ha det övergripande ansvaret för att tillfälligt boende elever som nämnden tagit emot vid utbildningen erbjuds en så meningsfull fritid som möjligt,

ansvara för att personalen inom respektive verksamhet har den kompetens som lagar och övriga bestämmelser samt som elever- nas behov kräver; personal som arbetar med elever som helt eller delvis har behov av teckenspråk ska så långt möjligt kunna teck- enspråk eller annars utbildas i teckenspråk,

ha tillfredsställande försäkringsskydd för verksamheten,

delta i regelbundna möten med SPSM, enskilt och tillsammans med övriga anordnande kommuner i syfte att utveckla verksam- heten och öka likvärdigheten mellan de olika riksrekryterande verksamheterna,

delta i arbetet med att identifiera behov av gemensam kompe- tensutveckling samt delta i kompetensutveckling med relevant personal,

230

SOU 2012:24

Styrning och avtal

lämna det underlag för ekonomisk uppföljning och verksam- hetsuppföljning som SPSM beslutar om efter samråd med de anordnande kommunerna,

delta i arbetet med att utveckla och samråda om nyckeltal för uppföljningen av verksamheten,

i samverkan med SPSM informera om verksamheten.

Det bör också framgå att kommunen får uppdra åt annan huvud- man att utföra och ansvara för habilitering (RgRh), boende och omvårdnad i boendet (RgRh och RgsärT) respektive för boende (RgT).

Utredningen anser inte att avtalen bör innehålla detaljer som är föremål för utveckling, kan revideras relativt ofta eller är omfat- tande, t.ex. kvalitetsmått för uppföljningen av verksamheten. Avta- len bör i stället klargöra hur SPSM i samråd med de anordnande kommunerna tar fram och dokumenterar sådana nyckeltal för upp- följning och verksamhetsuppföljning. Det bör för tydlighetens skull skiljas på nyckeltal för utbildning, boende och eventuell om- vårdnad i boendet samt habilitering.

Utredningen bedömer att behovet av att utveckla gemensamma nyckeltal för uppföljningen är stort. Vårt arbete med att belysa verksamheterna och att ta fram ekonomiska underlag har visat att många uppgifter har varit svåra att få fram, särskilt på ett enhetligt sätt. Att de riksrekryterande utbildningarna för elever med vissa funktionsnedsättningar så långt möjligt ska utgöra en integrerad del av de anordnande kommunernas gymnasieskola eller gymnasie- särskola innebär att uppgifter om elever, resultat och personal etc. redovisas till Skolverket som en del av kommunens övriga skol- verksamhet. Åtagandet att ta emot elever i en riksrekryterande verksamhet innebär enligt vår uppfattning att uppgifter för ekono- misk uppföljning och verksamhetsuppföljning dessutom måste lämnas så att det går att följa upp just dessa verksamheter.

Avtalet bör vidare innehålla uppgifter om giltighetstid, inkl. vill- kor för uppsägning av avtalet. Utredningen har noterat att dagens avtal med Örebro kommun om Rgsär D/H kan sägas upp så sent som en månad före kommande bidragsår. Detta är naturligtvis en alldeles för kort uppsägningstid. I övriga avtal varierar uppsäg- ningstiden mellan tio månader och ett år.

Slutligen bör avtalet innehålla uppgifter om beräkning och utbetalning av statsbidraget. Av den senare punkten bör framgå om bidraget består av en fast och rörlig del och i så fall vad den fasta delen avser att

231

Styrning och avtal

SOU 2012:24

täcka. Den fasta ersättningen (grundersättning) bör i första hand svara för den anordnande kommunens overheadkostnader för riks- gymnasieverksamheten, t.ex. för ledning, administration och sam- ordning av verksamheten (utbildning, ev. habilitering, boende och ev. omvårdnad i boendet). I detta ingår uppgiften att lämna upp- gifter för ekonomisk uppföljning och verksamhetsuppföljning av verksamheten samt samverkan med SPSM och övriga anordnande kommuner. För RgT kan här även ingå en ersättning för särskilda insatser för elever med dövblindhet. Den rörliga delen bör utgå från antalet elever i utbildning, eventuell habilitering respektive boende och eventuell omvårdnad i boendet. Utredningen har i kapitel 6 kommit till slutsatsen att vissa kommuner bör kunna kompenseras för de kostnader som uppstår på grund av att antalet elever vid den riksrekryterande utbildningen överstiger statistiskt förväntat i det fall det uppstår påtagliga extra kostnader för kommunen på grund av detta. Hur detta ska ske bör framgå här.

I denna del av avtalet bör också framgå om och hur statsbidraget ska indexuppräknas och hur eventuella överskott och underskott ska hanteras. I vissa delar kan säkert indexuppräkning tillämpas och vara till fördel. Samtidigt måste bidragen utgå från aktuella elevers behov. Det finns dessutom ett utrymme att effektivisera delar av verksamheten. I dessa fall bör bidraget prövas årligen tills en ny nivå på bidraget stabiliserats.

7.6 Utökat ansvar för SPSM

De förslag som lämnats ovan innebär ett väsentligt utökat ansvar för SPSM. Myndigheten får ansvar för merparten av statsbidragen till den riksrekryterande gymnasiala verksamheten. Dessutom får myndigheten ansvar för att sluta avtal med samtliga anordnande kommuner avseende såväl utbildning, eventuell habilitering som boende och eventuell omvårdnad i boendet.

Med detta utökade ansvar följer ansvar för att samordna verk- samheten, att i samråd med de anordnande kommunerna utveckla uppföljningsinstrument för uppföljningen av både ekonomi och verksamhet för såväl utbildning, eventuell habilitering som boende och eventuell omvårdnad i boendet.

232

8 Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

Utredningen ska beskriva det framtida behovet av andra typer av insatser inom utbildningsområdet och ta ställning till hur staten kan stödja gymnasieutbildning för aktuella målgrupper.

8.1 Kommunala och fristående alternativ

Det är angeläget att elever med funktionsnedsättning, liksom andra elever har möjlighet att välja skola. För flera av utredningens mål- grupper bör de riksrekryterande utbildningarna utgöra alternativ till en anpassad utbildning som erbjuds av hemkommunen. För ele- ver som är beroende av teckenspråk i undervisningen är den riks- rekryterande utbildningen i många fall det enda alternativet. För andra grupper är utbildning inom kommunal eller fristående gym- nasieskola den vanligaste lösningen. Generellt gäller att kunskapen om utbildningen för elever som tillhör utredningens målgrupper i kommunal eller fristående gymnasieskola eller gymnasiesärskola behöver förbättras.

8.1.1 Gymnasieutbildning för elever med svåra rörelsehinder

Som framgår av avsnitt 3.2 går mer än hälften av de elever som landstingens habiliteringar bedömt1 tillhör målgruppen för de riks- rekryterande gymnasieskolorna med Rh-anpassad utbildning inte på en sådan utbildning. Man borde kunna utgå från att det innebär att flertalet av dessa elever studerar i hemkommunens gymnasie-

1 Sedan 2004 har Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) och senare Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) samlat in bedömningar från landstingets habiliteringar om hur många ungdomar födda vissa år som tillhör målgruppen.

233

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

skola eller i en annan kommunal eller fristående gymnasieskola. Utredningen har försökt att ta reda på hur det förhåller sig med detta, men funnit att det är synnerligen svårt att följa upp2.

Kommunerna inte alltid medvetna om sina Rh-elever

Utredningen har kontaktat ett antal kommuner som enligt habilite- ringarnas uppgifter ska ha flera elever med svåra rörelsehinder som inte får sin utbildning vid RgRh, men tillhör målgruppen, och funnit att kommunerna ofta inte känner till att de har mer än någon enstaka sådan elev i sin gymnasieskola. Det kan finnas olika för- klaringar till detta.

Eleverna kan ha så begränsade behov att de inte föranleder spe- ciella insatser som är kända av kommunens skoladministration. Om skolan är modern och handikappanpassad innebär inte en elev som är rullstolsburen en så stor praktisk eller ekonomisk utmaning att det behöver föranleda centrala beslut. Många av de elever det här är frågan om har dock omfattande behov av stöd och anpassning och bör därför vara kända för kommunen.

Det finns indikationer på att elever på grund av bland annat sina kognitiva svårigheter i vissa fall har tagits emot i gymnasiesärskolan i stället för i gymnasieskolan. Det kan uppfattas som en praktisk lösning eftersom gymnasiesärskolan ofta har andra elever med svåra rörelsehinder. Det kan också vara svårt att bedöma om en elev med kognitiva svårigheter tillhör gymnasiesärskolans målgrupp eller inte. Om eleven inte har en utvecklingsstörning är emellertid gymnasie- särskolan en felaktig placering som strider mot bestämmelserna och kan få livslånga konsekvenser för eleven.

De uppgifter som habiliteringarna lämnat har avsett elever som enligt deras uppfattning tillhör gymnasieskolans målgrupp, varför det är oroväckande att de inte går att hitta i kommunernas gym- nasieskolor. Det går inte att utesluta att det finns enstaka elever i målgruppen som inte går i gymnasieskolan alls. Socialstyrelsen har i en rapport visat att i stort sett varannan ungdom i åldern 20–29 år som har insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL)3 har grundskola som högsta avslutade utbildning. För samtliga ungdomar i åldersgrup- pen gäller det drygt var tionde. Detta innebär dock inte att hälften av ungdomarna i åldersgruppen med insatser enligt SoL inte har

2 Uppgifterna från habiliteringarna går att hänföra till person.

3 Socialtjänstlag (1980:620).

234

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

gått i gymnasieskolan alls. Många har gått i gymnasieskolan utan att ha slutfört utbildningen.

Utredningen har även, med större framgång, följt upp ett be- gränsat antal elever via några av de tidigare uppgiftslämnarna vid landstingens habiliteringar. Av dessa uppgifter, som avser fyra kom- muner, framgår att av nio elever saknas uppgift för en. Av övriga åtta går sju på nationellt program i gymnasieskolan och en går fortfarande i årskurs 9 i grundskolan och planeras för gymnasiesärskolan.

Varierande omfattning på habiliteringen

Landstingens habilitering har för flertalet av de åtta eleverna som utredningen följt upp hjälpt till med anpassningen av elevernas skollokaler. I övrigt varierar av olika orsaker mängden habilitering mellan eleverna. Flera av ungdomarna har habiliteringsinsatser av sjukgymnast, ortoped, arbetsterapeut och läkare samt stödjande och rådgivande insatser av kurator och psykolog. Några elever har stora behov av samtalsstöd med psykolog på grund av sin livs- situation. I flera fall omfattar habiliteringen någon timme i veckan på skoltid och dessutom tid utanför skoltid.

Många elever vill emellertid inte gärna belasta skoltiden med habilitering eftersom det påverkar skolarbetet, och avstår därför från vissa insatser. En av eleverna tillgodoser visst behov av habili- tering genom regelbundet idrottsutövande, men ersätter annan önskvärd regelbunden habilitering med en veckas intensivhabili- tering om året. Habilitering i form av träning genomförs ofta av eleverna själva i vardagen och med hjälp av personlig assistent.

Personalen vid landstingens habiliteringar har uppfattningen att stödet till elevernas personliga utveckling och möjligheten att för- bereda eleverna inför vuxenlivet är bättre vid RgRh än för elever som studerar hemma. Det är svårare att få till habiliteringsinsatser i grupp för elever som studerar hemma. Personalen menar att elever vid RgRh ges andra möjligheter att växa och får ett annat socialt liv än elever som går i hemkommunens gymnasieskola.

235

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

Regionala undervisningsgrupper

Regionala lösningar är ytterligare en möjlig lösning för att kunna erbjuda anpassade utbildningsalternativ för elever med svåra funk- tionsnedsättningar. Det går dessutom att ansöka om statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för regionala undervisningsgrupper (se avsnitt 8.2.3).

För elever med svåra rörelsehinder finns en sådan regional gym- nasieverksamhet vid Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping. Innevarande läsår består verksamheten av tolv elever, varav hälften kommer från andra kommuner i Östergötlands län. Hälften av ele- verna är integrerade i stor klass, medan hälften går i liten under- visningsgrupp. Ibland börjar eleverna i liten grupp för att sedan slussas ut. Studiernas längd varierar. Det är vanligt att elever läser tre och ett halvt eller fyra år. Skolan erbjuder främst utbildning på yrkesprogram eller på introduktionsprogram.

Målgruppen sammanfaller i allt väsentligt med den för RgRh. Flera elever har CP-skada, ryggmärgsbråck eller någon form av muskelsjukdom. Det finns flera elever med kommunikationssvårig- heter, både bland de integrerade eleverna och bland dem i liten grupp. Exempelvis använder en integrerad elev Bliss4 för sin kom- munikation. Eftersom verksamheten inte är styrd av en särskild lagstiftning anser man sig inte behöva precisera målgruppen när- mare än att det handlar om en Rh-anpassad utbildning. Man har med något enstaka undantag inte heller haft behov av att tacka nej till någon elev. I det fallet hade eleven en annan funktionsned- sättning än verksamheten är avsedd för.

De elever som utredningen samtalat med i verksamheten upp- skattar att utbildningen är Rh-anpassad och att de kan planera sin utbildning över längre tid än tre år. Eleverna tycker att de får en bra undervisning och hjälp samt pekar på att det alltid finns elevassis- tenter. Flera har besökt något eller några av de riksrekryterande utbildningarna innan de tog ställning till var de ville gå, men inte tyckt att det var något för dem. Eleverna har prioriterat att kunna bo hemma och kunna upprätthålla kontakten med familj och kamrater. Dagliga resor på i något fall upp emot en och en halv timme per dag avskräcker inte.

Det är möjligt för eleverna att få habilitering på skoltid. Det är dock elevernas hemhabilitering som ska svara för denna. Det finns

4 Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder i stället för av bokstäver.

236

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

en ambition att hitta en lösning där landstingets habilitering i Lin- köping ska svara för habiliteringen för samtliga elever i verksam- heten. Det handlar ju om elever inom samma landsting. En sådan lösning skulle möjliggöra mer habilitering, vilket enligt personalen är önskvärt. Det skulle också möjliggöra habilitering i grupp, för att bättre kunna stödja eleverna att leva med sina funktionsned- sättningar och förbereda dem på vuxenlivet.

Hittills har 17 elever slutat vid den Rh-anpassade utbildningen i Linköping, sju med fullständiga betyg från gymnasieskolan. En elev har gått vidare till högskolan medan fyra har läst på folkhögskola, någon på komvux och någon på särvux. Som för elever från RgRh är det svårt för ungdomarna att etablera sig i arbetslivet. En elev har dock ett eget företag. Fem elever har fått någon form av praktik och två har fått någon annan form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Fyra elever är i daglig verksamhet.

Den Rh-anpassade verksamheten vid Anders Ljungstedts gym- nasium kom till som en konsekvens av att föräldrar till elever som gick Rh-anpassad utbildning på grundskolan för drygt tio år sedan efterfrågade en liknande utbildning för sina ungdomar när de när- made sig gymnasieåldern. Kommunen investerade då i att bygga nya anpassade lokaler i Anders Ljungstedts gymnasium. Kostna- derna för utbildningen är jämförbar med kostnaderna för utbild- ningen vid RgRh och betalas, med undantag för ett mindre stats- bidrag, av elevernas hemkommuner som också står för de dagliga resorna till och från skolan, en ofta stor utgift. Det statliga bidrag som verksamheten får, innevarande läsår 400 000 kronor (se avsnitt 8.2.3), bedöms av kommunen inte vara avgörande för att verksam- heten ska upprätthållas.

8.1.2 Gymnasieutbildning för elever med dövhet, hörselskada eller språkstörning

Merparten av de ungdomar som har teckenspråk som undervis- ningsspråk väljer i dag den riksrekryterande gymnasieutbildningen RGD i Örebro. Det finns dock undantag. I Stockholmsregionen finns exempelvis flera elever som går helt integrerade med tecken- språkstolk. Erfarenhet pekar på att det kan vara svårt att få till en gemenskap med övriga elever i klassen. När det gäller studierna är det främst språken som blir problematiska eftersom eleverna inte kan läsa teckenspråk samt kurser i svenska för döva och engelska

237

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

för döva som gymnasiegemensamma ämnen. Utredningen har i kapitel 3 föreslagit att detta ska bli möjligt. Kostnaderna blir höga för en integrerad elev med dövhet eftersom det behövs två tecken- språkstolkar och ofta ytterligare ett stöd, till exempel för att föra anteckningar.

Merparten av elever med hörselskada eller grav språkstörning går i hemkommunens skola

När det gäller elever med hörselskada eller språkstörning som inte är beroende av teckenspråk går den absoluta merparten i hem- kommunens gymnasieskola, inom dess samverkansområde eller i fristående gymnasieskola. Kunskapen om kvaliteten i utbildningen för dessa elever är begränsad. Utredningen kan dock konstatera att det många gånger finns brister i de både fysiska och pedagogiska anpassningar som görs för elever med hörselskada eller språk- störning. Ofta beror inte detta på bristande ambitioner, utan snarare på brister i kunskap och kompetens hos de ansvariga, och inte minst på bristande organisation.

Skolan känner ofta inte till att eleven har en hörselskada

Av en studie5 som nyligen genomförts av gymnasieutbildningen för elever med hörselskada i Stockholms stad framgår att det i dag saknas en överblick över målgruppen och att det inte görs någon uppföljning av varken elevernas skolresultat eller hälsa. Studien visar att flera omorganisationer inom det hörselpedagogiska stödet har fått konsekvenser. Kommunens hörselpedagogiska stöd ska sedan 2005 arbeta på uppdrag och finansieras av skolan. Hörsel- habiliteringen ändrade samtidigt sina rutiner för hur de informerar om elevers hörselnedsättning och om elevens behov, vilket gör att det långt ifrån alltid är känt för skolan att eleven har en hörselned- sättning. Studien visar exempelvis att endast 29 av de 86 gymnasie- elever som ingått i undersökningen har ett åtgärdsprogram och endast några få skolor har gjort akustikdämpande åtgärder. I en andra etapp ska nu projektet bakom studien ta fram ett förslag till

5 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad (dnr.11-007/6093), HUGIS Hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm, delrapport.

238

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

organisation av den gymnasiala utbildningen i Stockholms stad för elever med hörselskada/dövhet.

Det finns även exempel på hur kommuner genom att anpassa lokaler och genom att använda teknik kan erbjuda elever med hörselskada en anpassad undervisningsmiljö. Tysta klassrum där mikrofoner används och kombineras med högtalare skapar ofta en uppskattad miljö för samtliga elever i klassen, och även för lärarna.

Det saknas kunskap om gymnasieutbildningen för elever med grav språkstörning

Även när det gäller elever med grav språkstörning går merparten av eleverna i hemkommunens gymnasieskola. Vad utredningen har kunnat finna saknas det relevant kunskap om gymnasial utbildning för elevgruppen. Den forskning som finns är främst inriktad på språkstörningen som funktionsnedsättning samt på pedagogiska strategier för barn i förskolan och elever i grundskolans tidiga år6. Därutöver finns litteratur som beskriver situationen för enskilda elever7 och uppsatser om livssituationen för vuxna personer med språkstörning8. Sammantaget framgår att utbildningssituationen i mycket hög grad måste anpassas individuellt för elever med språk- störning. Det finns i litteraturen exempel på hur elever, föräldrar och skola har fått pröva sig fram till lösningar för just den enskilda eleven. Det kan handla om att en elev behövt mycket individuell undervisning som komplement till den i klassen, andra har behövt gå i liten undervisningsgrupp, etc. Utredningen bedömer att det finns ett stort behov av att utveckla goda pedagogiska miljöer i gymnasieskolan för elever med språkstörning.

Ett starkt intryck från de uppföljningar som gjorts av elevernas situation efter gymnasieskolan är att de ungdomar med språkstör- ning som har bott hemifrån på grund av sina studier många gånger har stärkts som individer, sannolikt som en följd både av att de fått en anpassad utbildning och av att ha gått i en grupp med andra ele- ver med språkstörning. Samtidigt verkar det som att dessa ung-

6 Möjligheter och hinder Rapportsamling om grav språkstörning del I-V, SPSM (2010); i rapportsamlingen hänvisas i sin tur till både nationell och nationell forskning på området, t.ex. Bishop (1997), Nettelbladt & Salameh (red) (2007), Teveborg (2001).

7 Malena Sjöberg (Stockholm 2007), Ibland låtsas jag att jag förstår En bok om elever med språkstörning.

8 Examensarbeten på D-nivå vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik: Maria Carlsson Törnqvist och Sofia Thulin vårterminen 2007; Emilia Hedvall vårterminen 2009 och Evelina Hägglund och Agnes Klareskog vårterminen 2009.

239

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

domar blir ensammare och mer utlämnade till sin familj när de är tillbaka i sin hemkommun än de elever som gått i gymnasieskola på hemorten. Den optimala lösningen bör således vara en anpassad utbildning i anslutning till hemmiljön.

Regionala undervisningsgrupper9

Även för elever med hörselnedsättning finns exempel på en regional verksamhet. Vid Katrinelundsgymnasiet i Göteborg erbjuds en anpas- sad lärmiljö i en av Göteborgs kommuns större gymnasieskolor. Skolan erbjuder enligt skolans webbsida utbildning på naturveten- skapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet, vård- och omsorgs- programmet och på introduktionsprogram/individuellt program. Den samverkar dessutom med grannskolor för att kunna ge eleverna fler valmöjligheter. Skolan har ljudsanerade klassrum med hörseltek- nisk utrustning, specialutbildade lärare och undervisning i små grupper på högst åtta elever. Eleverna kan få hjälp av specialpedagog, talpedagog och stödlärare.

Innevarande läsår går 23 elever på Katrinelunds hörselgymnasie- utbildning. Fem av dessa kommer från Kannebäcksskolan, en kom- munal skola för elever med hörselnedsättning, dövhet eller språk- störning. Resten av eleverna har gått integrerade under sin grund- skoletid. Måluppfyllelsen varierar mycket från år till år. Läsåret 2010/11 varierade den genomsnittliga betygspoängen från 10,5 till 18,3, men det fanns även elever som inte fick slutbetyg.

För elever med grav språkstörning finns inga kända regionala undervisningsgrupper på gymnasienivå.

8.1.3 Gymnasiesärskoleutbildning för elever med utvecklingsstörning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Gymnasiesärskolan ska generellt sett ha kompetens att ta emot ele- ver med utvecklingsstörning i kombination med ytterligare funk- tionsnedsättningar. Det är till exempel vanligt att elever i gymnasie- särskolan behöver olika former av alternativ kommunikation.

9 Uppgifterna är hämtade från skolans webbsida och från Utbildningsförvaltningen Stockholms stad (dnr.11-007/6093), HUGIS Hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm, delrapport.

240

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

Undervisning på svenskt teckenspråk är däremot mer ovanligt och förekommer främst vid Rgsär D/H i Örebro.

Läsåret 2010/11 fanns det 272 gymnasiesärskolor i 176 kom- muner. Långt ifrån alla dessa kan dock erbjuda en anpassad utbild- ning för elever med utvecklingsstörning i kombination med ytter- ligare funktionsnedsättningar. Många erbjuder utbildning på endast ett eller ett par program. Det är också vanligt att verksamheten omfattar endast ett fåtal elever. Samverkan mellan kommuner är därför en nödvändighet inom gymnasiesärskolan, särskilt för elever med komplexa behov till följd av ytterligare funktionsnedsätt- ningar.

Regionala undervisningsgrupper

Innevarande läsår finns två regionala undervisningsgrupper inom gymnasiesärskolan för elever med utvecklingsstörning som erhåller visst statligt verksamhetsbidrag (se avsnitt 8.2.3). Den ena är Parkskolan i Malmö kommun som tar emot elever som utöver sin utvecklingsstörning har olika ytterligare funktionsnedsättningar. En del av verksamheten består av elever med rörelsehinder och kommunikationssvårigheter. Tre elever använder Bliss10 och fyra använder tecken eller alternativ kommunikation. I ytterligare en grupp tar man emot elever med utvecklingsstörning och autism. Utöver elever från Malmö tas även emot elever från några omgi- vande kommuner.

Även i Stockholm finns regionala undervisningsgrupper för ele- ver med utvecklingsstörning i kombination med svåra rörelsehinder och/eller autism. Verksamheten ligger i anslutning den riksrekry- terande gymnasieutbildningen för elever med svåra rörelsehinder. Utöver elever från Stockholm tas även emot elever från några om- givande kommuner.

10 Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder i stället för av bokstäver.

241

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

8.2 Förslag om utvecklat statligt stöd till kommunala och fristående skolhuvudmän

Dagens statliga stöd för utbildningen av elever med funktions- nedsättningar är betydande och organisationen för detta omfattade. Det består bland annat av specialpedagogiskt stöd från Specialpeda- gogiska skolmyndigheten (SPSM) samt vissa verksamhetsbidrag från den så kallade SIS-anslaget, ett statsbidrag för särskilda insat- ser på skolområdet. Trots att stödet är omfattande finns utrymme för förbättringar vad gäller insatserna på gymnasial nivå för att elever som tillhör de aktuella målgrupperna ska kunna erbjudas en anpassad utbildning av hög kvalitet i den kommunala eller friståen- de gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.

En elev som tillhör någon av målgrupperna för de riksrekry- terande gymnasiala utbildningarna ska kunna välja att studera i eller i anslutning till hemkommunen om hon eller han önskar det. Det ska till exempel inte finnas ekonomiska incitament för hemkom- munen att verka för att eleven ska välja ett riksrekryterande alter- nativ. Det är ett av skälen bakom att utredningen i kapitel 6 har lämnat förslag till att hemkommunen i princip ska stå för elevernas utbildningskostnader, även då de går på en riksrekryterande utbild- ning.

Det behövs kunskap och kompetens hos den mottagande skolan och i många fall också fysiska anpassningar av skolmiljön för elever som tillhör någon av de föreslagna målgrupperna. Det gäller även om en elev har en hörselskada eller grav språkstörning som inte berättigar till riksgymnasieutbildning. Det är enligt utredningens uppfattning av stor vikt att skolhuvudmännen får stöd för att klara uppdraget erbjuda en anpassad utbildning i en anpassad utbild- ningsmiljö.

8.2.1 Förstärkt och förlängd tidsbegränsad satsning

Utredningens förslag: Den tidsbegränsade nationella samordnare som föreslås i utredningens delbetänkande för 2012 – 2014 ges ett utvidgat uppdrag att omfatta utbildning även i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för elever med svåra rörelsehinder, dövhet, hörselskada, dövblindhet och grav språkstörning. Ytterligare medel föreslås med 137 miljoner kronor för perioden 2014 – 2016. I satsningen ska ingå

242

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

ett statsbidrag på totalt 30 miljoner kronor med krav på med- finansiering för kvalitetshöjande åtgärder inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, t.ex. personalförstärkningar, kompe- tenshöjande åtgärder, utveckling av pedagogiska metoder, etc; kvalitetshöjande insatser som syftar till en ökad samverkan mellan skola och habilitering bör prioriteras,

ett statsbidrag på totalt 9 miljoner kronor för fortbildning i teckenspråk på akademisk nivå för lärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med grundläggande kunskaper i ämnet samt

ett statsbidrag på totalt 90 miljoner kronor för att stödja etableringen av lokala eller regionala anpassade undervisnings- miljöer i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för elever med svåra rörelsehinder, dövhet, hörselskada, dövblindhet och grav språkstörning; i uppdraget ska ingå att identifiera lämpliga orter och lämpliga skolhuvudmän, att aktivt verka för att verksamhet etableras samt att fastställa kvalitetskrav.

Delbetänkandets förslag

I utredningens delbetänkande11 föreslås att regeringen ska tillsätta en tidsbegränsad nationell samordnare som under 2012–2014 ska stödja kommunala enskilda och statliga skolhuvudmän som bedri- ver utbildning för elever med dövhet eller hörselskada och elever med språkstörning i behov av teckenspråk. Enligt utredningens förslag ska uppdraget omfatta

- statsbidrag till kvalitetshöjande åtgärder,

- fortbildning i teckenspråk på akademisk nivå för pedagoger med grundläggande kunskaper i teckenspråk, samt

- statsbidrag för att stimulera nya eller utvidga befintliga anpassa- de undervisningsmiljöer för elever med dövhet eller hörselskada.

Enligt utredningen tydliggör en tidsbegränsad satsning, i stället för en permanent lösning, att det är hemkommunerna som har det primära ansvaret. Satsningen bör genomföras i samarbete med SPSM och bland annat leda till en ökad kännedom om det statliga stöd som finns. Utredningen övervägde att föreslå att SPSM skulle ansvara för satsningen men förordade lösningen med en kommitté, huvudsakligen för att SPSM är huvudman för specialskolan. För-

11 SOU 2011:30 Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans mål- grupp, s. 231 ff.

243

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

slaget avsåg insatser inom den obligatoriska skolan om totalt 140 miljoner kronor fördelade på tre år, varav 100 miljoner för kvalitets- höjande åtgärder.

Med utgångspunkt i detta förslag aviserade regeringen i budget- propositionen för 2012 sin avsikt att genomföra en tidsbegränsad satsning för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av teckenspråk. Regeringen föreslår att anslaget för särskilda insatser på skolområdet ska ökas med 17 miljoner kronor under 2012 och med 37 miljoner kronor för 2013 och 2014, totalt 91 miljoner kronor över tre år, för en särskild satsning i syfte att stärka förut- sättningarna för samtliga skolhuvudmän att nå ökad måluppfyllelse för elever med vissa funktionsnedsättningar. Formuleringen ger således utrymme för en vidare målgrupp än elever med behov av teckenspråk.

Förslag till utvidgad satsning

Utredningen anser att det finns behov av kraftfulla tidsbegränsade satsningar även när det gäller utbildningen för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar på gymnasial nivå. Vi föreslår därför att upp- draget för den tidsbegränsade nationella samordnare som föreslås i utredningens delbetänkande för 2012 – 2014 ska ges ett utvidgat upp- drag. Förslaget innebär att uppdraget även ska omfatta utbildning i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan. Dessutom ska målgrup- pen vidgas och vara elever med svåra rörelsehinder, dövhet, hörsel- skada, dövblindhet eller grav språkstörning. Med tanke på det utvidgade uppdraget föreslås att ytterligare medel tillförs med 137 miljoner kronor under tre år samt att uppdraget för den gymnasiala utbild- ningen ska pågå under perioden 2014 – 2016, varav 8 miljoner till samordarens kansli. Samordnaren bör även i denna del genomföra uppdraget i nära samarbete med SPSM och detta bör bland annat leda till en ökad kännedom om det statliga stödet.

Kvalitetshöjande åtgärder

I delbetänkandet föreslås ett tidsbegränsat statsbidrag med krav på medfinansiering för kvalitetshöjande åtgärder, t.ex. personalför- stärkningar, kompetenshöjande åtgärder, utveckling av pedagogiska metoder, etc.

244

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

Utredningen föreslår att denna satsning vidgas till att omfatta utbildning i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för elever med svåra rörelsehinder, dövhet, hörselskada, dövblindhet och grav språkstörning. Liksom för den obligatoriska nivån är det viktigt att bidraget går till verksamhet som syftar till en långsiktig och stabil utveckling. Ansökan bör bedömas och fördelas av den nationella samordnaren utifrån särskilda kriterier, t.ex. antalet elever i mål- gruppen och en bedömning av att insatserna främjar måluppfyllel- sen för berörda elever. Det är dessutom viktigt att bidraget för- stärker pågående verksamhet och inte leder till ett kortsiktigt projekt. Därför föreslås krav på medfinansiering.

För flera av målgrupperna är det en stor fördel om skola och habilitering kan samverka så att eleverna kan få del av habilitering i anslutning till utbildningen, och till och med under skoldagen. Habilitering i grupp är många gånger eftersträvansvärt, särskilt vad gäller frågor som har att göra med ungdomarnas relation till sin funktionsnedsättning och deras vuxenblivande. Kvalitetshöjande insatser som syftar till en ökad samverkan mellan skola och habilitering bör därför prioriteras. Erfarenheterna av detta bör sedan kunna generaliseras. Eventuellt kan SPSM i ett senare skede, och mot bakgrund av dessa erfarenheter, ges ett mer permanent uppdrag att stimulera samverkan mellan skola och habilitering för elever med svåra funktionsnedsättningar.

Fortbildning i teckenspråk

För att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av teckenspråk i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan föreslår vi också att den satsning på fortbildning i teckenspråk som föreslogs i delbe- tänkandet ska omfatta även lärare i gymnasieskolan och gymnasie- särskolan och att den förlängs till och med 2016. Lärarnas tecken- språkskompetens är helt avgörande för att elever som behöver teckenspråk ska ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Det handlar inte endast om en generell teckenspråkskompetens utan också om kompetensen att undervisa i olika ämnen.

Satsningen ska innebära utbildning på akademisk nivå för lärare med grundläggande kunskaper i teckenspråk och rikta sig till lärare såväl vid de riksrekryterande utbildningarna som vid andra gym- nasieskolor och gymnasiesärskolor som bedriver undervisning på teckenspråk. Satsningen bör omfatta minst 15 högskolepoäng.

245

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

Statsbidrag för att stimulera etablering av anpassade undervisningsmiljöer

Så långt möjligt ska elever med funktionsnedsättning få sin utbild- ning inom ramen för den ordinarie skolan. Skolverket menar i en rapport12 till regeringen att i de fall det finns behov av särskilda lös- ningar och individuell anpassning ska dessa utformas med hög kva- litet och utifrån väl underbyggda underlag. Samtidigt konstateras att för vissa elever kan sådan organisering som särskild undervis- ningsgrupp och särskilt inriktad fristående skola medföra en bättre skolsituation, men att det innebär att förekomsten av sådana lös- ningar tyder på att skolan inte lyckats göra verksamheten tillgänglig för alla elever.

Det är mot denna bakgrund något av ett dilemma att föreslå en offensiv statlig satsning på vad som kan betraktas som särlösningar för elever som tillhör utredningens målgrupper. Utredningen före- slår trots detta ett tidsbegränsat statsbidrag för att stödja etableringen av lokala eller regionala anpassade undervisningsmiljöer för elever med svåra rörelsehinder, dövhet, hörselskada, dövblindhet och grav språkstörning. Att det för dessa grupper finns riksrekryterande gymnasial utbildning gör det tydligt att eleverna har behov som gymnasieskolan i många fall har svårt att möta. Att vi dessutom föreslår förtydliganden av målgrupperna elever med hörselskada och elever med språkstörning gör att det blir än viktigare att erbjuda alternativ till riksgymnasieutbildningen för dessa elever.

Utredningen är av uppfattningen att det finns förhållandevis stora grupper elever med hörselskada respektive grav språkstörning som i dag inte får sina behov av anpassad utbildning tillgodosedda. Vi menar att en kraftfull men tidsbegränsad satsning på att stödja etableringen av anpassade utbildningsmiljöer kan bidra till att elev- erna får tillgång en utbildning av hög kvalitet i sin hemkommun eller inom dess närområde och således kommer ha möjlighet att bo kvar i sin hemmiljö.

Bidrag föreslås i första hand utgå till etableringskostnader, t.ex. att bygga eller fysiskt anpassa lokaler, att rekrytera och kompe- tensutveckla personal, etc. Bidraget ska kunna utgå till lokal verk- samhet eller verksamhet med regional upptagning. I uppdraget ska ingå att med utgångspunkt i behoven identifiera orter där det är lämpligt att etablera sådana regionala verksamheter, identifiera

12 Skolverket (dnr. 2010:420) Förslag på delmål samt struktur för uppföljning inför en handi- kappolitisk strategi.

246

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

lämpliga skolhuvudmän och aktivt verka för att verksamhet etab- leras. Samordnaren bör utifrån tydliga kriterier kunna fördela det särskilda stimulansbidraget. Kriterierna bör omfatta krav på till- gänglighet, personalens kompetens samt där det är relevant tillgång till teckenspråkskompetens och stöd för talspråksutveckling.

Vidare bör verksamheten så långt möjligt integreras med ordi- narie gymnasieskola eller gymnasiesärskola. Det är således inte av- sikten att oreflekterat etablera särskilda undervisningsgrupper. Lik- som vid de riksrekryterande gymnasiala utbildningarna är det vik- tiga att erbjuda eleverna en flexibel, anpassad utbildningsmiljö med kunskap och kompetens om utbildningen av elever i aktuell mål- grupp. Etableringen av sådana utbildningsmiljöer kan också bidra till att sprida kunskap till andra skolor.

8.2.2 Aktivare roll för Specialpedagogiska skolmyndigheten

Utredningens förslag: SPSM tillförs medel för att förstärka de nationella utvecklingsinsatserna inom området, främst avseende undervisning i språk för elever som använder teckenspråk samt för utbildningen i gymnasieskolan av elever med svåra rörelse- hinder i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar och för elever med grav språkstörning. Statskontoret föreslås få i uppdrag att undersöka förutsättningarna att effektivisera verk- samheten i syfte att frigöra ytterligare resurser för utveck- lingsinsatser.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsätt- ningar för barnens utveckling och lärande samt till förbättrade kun- skapsresultat. SPSM ansvarar för specialpedagogiskt stöd samt för utbildning i specialskolan m.m.13

När det gäller specialpedagogiskt stöd ska SPSM enligt sin instruktion ge råd och stöd till skolhuvudmännen. Myndigheten ska därvid anordna och medverka i kompetensutveckling, bedriva och medverka i specialpedagogiskt utvecklingsarbete samt sam- manställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är rele-

13 1 § förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

247

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

vant för det specialpedagogiska området. För vissa målgrupper ska myndigheten dessutom erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter för barn och ungdomar. I verksamheten vid ett resurs- center ska det ingå att informera och utbilda lärare, annan personal samt vårdnadshavare. Myndigheten har även uppdraget att infor- mera om läromedel för funktionsnedsatta samt får vid behov utveckla, anpassa, framställa och distribuera sådana läromedel. Slut- ligen ska myndigheten sprida information till och aktivt arbeta för att göra sin verksamhet känd för berörda huvudmän, deras perso- nal, elever, andra studerande och vårdnadshavare.14

Det behövs ökad aktivitet på alla nivåer

Utredningen har kunnat konstatera att olika aktörer, på olika nivå- er i systemet, under senare år ser ut att ha fått en roll som i mycket handlar om att erbjuda stöd i de fall en huvudman eller skola efter- frågar sådant stöd. Problemet är dock att få skolor och huvudmän har den beställarkompetens som behövs för att veta vilket stöd man ska efterfråga. Det framgår till exempel av den rapport15 från Stock- holms kommun som refereras ovan. För de 86 elever som omfattas av studien har få i personalen haft någon form av stöd. Endast för sex elever har personalen haft kontakt med kommunens hörsel- pedagog, för sju har lärare deltagit i arrangemang av landstingets hörselhabilitering och för fem elever har hörselhabiliteringens hörselingenjör konsulterats. Totalt har en lärare och två andra ur personalen deltagit i kurser anordnade av SPSM. Myndigheten har enligt studiens resultat inte konsulterats eller svarat för rådgivning för någon av de 86 eleverna.

Utredningen finner det oroande att såväl kommunen, landsting- et som staten i detta exempel är så frånvarande. Vår bedömning är dock att den bild som studien ger är generell när det gäller ungdo- mar som har funktionsnedsättningar som inte är så uppenbara för mottagande skola. Bland utredningens målgrupper gäller det bland annat elever med hörselskada och elever med grav språkstörning. Det behövs ett mer aktivt förhållningssätt på samtliga nivåer, dvs. i kommunen, från landstingens habiliteringar samt från staten.

14 3, 5 och 6 §§ förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndig- heten.

15 Stockholms stad (dnr.11-007/6093), HUGIS Hörselskadade ungdomars gymnasiealternativ i Stockholm, delrapport.

248

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

Eftersom skolan är ett kommunalt ansvar ska staten inte ta över kommunens ansvar för specialpedagogiskt stöd i den egna organi- sationen. Utredningen bedömer att det trots detta finns ett ut- rymme för och ett behov av en mer aktiv roll för SPSM än i dag. Skolhuvudmännen bör stödjas att själva utveckla strategier för att identifiera specialpedagogiska behov och för att kunna möta dessa behov. Vi föreslår därför att myndigheten ska tillföras medel för att förstärka de nationella utvecklingsinsatserna inom området. Denna satsning bör vara långsiktig, men bör kortsiktigt kunna samverka med de lokala utvecklingsinsatser som kommer till stånd genom den tillfälliga satsning som redan föreslagits.

Angelägna utvecklingsområden för nationella utvecklingsinsat- ser är undervisningen i språk, särskilt engelska för elever som använder teckenspråk. Det finns dessutom behov att utveckla metoder för att nå elever utanför RgT med utbildning i svenskt teckenspråk, svenska för teckenspråkiga och engelska för teckenspråkiga. Det finns vidare behov av att utveckla utbildningen i gymnasieskolan av elever med svåra rörelsehinder i kombination med ytterligare funk- tionsnedsättningar samt för elever med grav språkstörning. Det gäller främst för elever med kognitiva svårigheter, elever med bristande arbetsminne etc.

Utredningen föreslår initialt att merparten av de 12 miljoner kronor som beräknas frigöras till följd av utredningens andra för- slag ska avsättas för detta ändamål. Utredningen bedömer dock att det är möjligt att omdisponera ytterligare medel inom SPSM och föreslår att Statskontoret ska ges i uppdrag att undersöka förut- sättningarna att effektivisera verksamheten i syfte att frigöra ytter- ligare resurser för utvecklingsinsatser. Förslaget knyter an till det förslag som redan lämnats i delbetänkandet om att Statskontoret ska ges i uppdrag att analysera kostnadseffektiviteten inom den statliga specialskolan, en verksamhet inom SPSM.

Som del av utvecklingsarbetet bör SPSM undersöka möjligheten att göra den kunskap som finns inom bland annat de riksrekry- terande verksamheterna tillgänglig för andra skolhuvudmän och andra elever. Vid RgRh finns både kunskap om målgruppen och deras behov i skolan och om hur utbildning och habilitering kan samverka för elevernas bästa. Vid RgT finns kompetens i att under- visa på gymnasienivå i svenskt teckenspråk, svenska för tecken- språkiga och engelska för teckenspråkiga, en kompetens som bör göras tillgänglig även för elever i målgruppen som inte går på RgT. Lärare från lokala och regionala verksamheter kan exempelvis ges

249

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

möjlighet att ta del av verksamheten som ett led i sin kompe- tensutveckling. Vad gäller undervisning för elever som tillhör RgT:s målgrupp kan även distansundervisning övervägas i språken.

8.2.3SIS-anlaget bör ses över

Utredningens bedömning: Den del av det så kallade SIS- anslaget som avser insatser av regional art bör ses över. Statliga bidrag ska utgå först efter en prövning av om verksamheten verkligen tillför en anpassad verksamhet av hög kvalitet som så långt möjligt är inkluderad i den ordinarie utbildningsmiljön. Huvudsyftet bör vara att bidra till anpassade utbildningsmiljöer där kunskap och kompetens kan utvecklas.

En huvudman inom skolväsendet kan få statsbidrag till kostnader för insatser av regional art som huvudmannen vidtar för

1. elever med funktionsnedsättning eller andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan,

2. elever med flera funktionsnedsättningar i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, och

3. elever i grundskolan för vilka särskild undervisning anordnas på ett sjukhus eller motsvarade institution.16

De båda första punkterna är tillämpliga för gymnasieutbildning och gymnasiesärskoleutbildning som är aktuell i detta betänkande. Med insatser av regional art avses samordnade utbildningsinsatser för elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda behov, som i stor utsträckning kommer även sådana elever till del vilka har en annan hemkommun än där utbildningen bedrivs17. Bidrag kan tilldelas för merkostnader för undervisningen och för kostnader för elevhälsa och andra elevstödjande åtgärder, om kostnaderna är sär- skilt stora18. Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om för- delningen av de medel regeringen anvisar19.

16 1 § förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

17 2 §, andra strecksatsen förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skol- området.

18 4 § förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

19 3 § förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

250

SOU 2012:24

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

Enligt SPSM:s regleringsbrev för 201120 får myndigheten utöver de syften som anges ovan även använda medel från anslagsposten för utvecklingsprojekt och analyser som syftar till att utveckla lärandemiljön för elever med funktionsnedsättning. Av knappt 122 miljoner kronor i förbrukat anslag 2010 gick enligt SPSM:s års- redovisning21 för 2010 45 miljoner till regionala undervisnings- grupper.

Av 72 beviljade ansökningar 2011 har nio koppling till gymnasial verksamhet för någon av de målgrupper som omfattas av utredningen. Fyra av dessa handlar om stöd till regionala undervisningsgrupper. Göteborgs stad har fått drygt en miljon kronor beviljade för verk- samheten för elever med hörselnedsättning vid Katrinelunds- gymnasiet och Linköpings kommun har beviljats 400 000 kronor för verksamheten vid Anders Ljungstedts gymnasium för elever med rörelsehinder. Vidare har Malmö stad beviljats knappt 245 000 kronor för verksamhet vid Parkskolan och Stockholms stad beviljats 760 000 kronor för verksamhet vid Stockholms Rh-gymn- asium, i båda fallen för elever med utvecklingsstörning i kombina- tion med ytterligare funktionsnedsättningar.

Enligt SPSM bestäms storleken på bidraget till regionala under- visningsgrupper med hänsyn till faktorer som elever från egen kommun, elever från annan kommun, skolform och om det finns särskilt kostnadskrävande behandlingsinsatser (gäller elever med rörelsehinder). År 2011 var schablonbeloppen för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 20 000 kronor för en elev från egen kom- mun och 45 000 kronor för en elev från annan kommun. För gymnasieskola eller gymnasiesärskola med särskilt kostnadskrä- vande behandlingsinsatser, dvs. Rh-anpassad utbildning, var schab- lonbeloppen 35 000 kronor för elev från egen kommun och 75 000 kronor för elev från annan kommun.

SPSM aviserar i årsredovisningen för 2010 att myndigheten avsåg att ta upp frågan om en översyn av förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. SPSM menar att formuleringarna i förordningen inte är ändamålsenliga med hänsyn till bland annat hanteringen av bidrag till regionala insatser och till utvecklingsprojekt. SPSM har i juni 2011 tillskrivit Utbild- ningsdepartementet bland annat med förslag till att förordningen ska gälla för utbildning från förskola till och med den kommunala

20 U2011/3825/S.

21 Specialpedagogiska skolmyndigheten, Årsredovisning 2010.

251

Statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

SOU 2012:24

vuxenutbildningen (komvux, sfi och särvux), inte som nu endast grundskola, särskola och gymnasieskola.

Utredningen bedömer att de bidrag som lämnas för regionala undervisningsgrupper i flera fall är så låga att de knappast avgör om de aktuella verksamheterna kommer till stånd eller inte. Det kan därför ifrågasättas om det är kostnadseffektivt att fördela så små belopp per elev. Utredningen anser användningen av åtminstone denna del av det så kallade SIS-anslaget bör ses över. Även om det ligger utanför utredningen mandat att föreslå en fullständig översyn av syftet med SIS-anslaget finns mycket som talar för att det vore befogat med en sådan mer genomgripande översyn.

Vid en översyn av bidragen till regionala insatser är enligt utred- ningen inte självklart om slutsatsen av detta bör vara att avveckla bidraget eller att i stället förstärka det. Om bidraget avvecklas i denna form skulle medlen på sikt i stället kunna användas för mer kraftfulla och tillfälliga insatser för att bidra till nyetablering av an- passade utbildningsmiljöer lokalt och regionalt, på motsvarande sätt som nu föreslås inom ramen för den tidsbegränsade satsningen. Oberoende av vilket anser utredningen att statliga bidrag ska utgå först efter en prövning av om verksamheten verkligen tillför en anpassad verksamhet av hög kvalitet som så långt möjligt är integrerad i den ordinarie utbildningsmiljön. Det bör inte vara ett huvudsyfte att bidra till särskilda undervisningsgrupper. Det bör snarare vara att bidra till anpassade utbildningsmiljöer där kunskap och kompetens kan utvecklas.

252

9 Konsekvenser av förslagen

9.1 Ekonomiska konsekvenser

Utredningens förslag innebär en ökad renodling av det finansiella ansvaret för den riksrekryterande gymnasiala utbildningen för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar. Hemkommunen föreslås få ansvar att finansiera utbildningen, landstinget att finansiera habiliteringen och staten att finansiera hemresor för tillfälligt boende elever. Staten föreslås också svara för merkost- naderna för boende och eventuell omvårdnad i boendet, dock med viss finansiering från hemkommunen. Huvudprincipen är att hem- kommunen ska svara för elevernas dagliga resor. Ett visst statligt åtagande kvarstår dock. Vidare föreslås att staten ska svara för vissa overheadkostnader för exempelvis för ledning, administration och sam- ordning, kompensation för påtagliga extra kostnader på grund av över- representation av elever i verksamheten från den anordnande kommunen samt ett särskilt bidrag för elever med dövblindhet.

Statens föreslås dessutom svara för tidsbegränsade och per- manenta satsningar för att stödja skolhuvudmännen att erbjuda en utbildning av hög kvalitet för elever med de aktuella funktionsned- sättningarna som inte deltar i en riksrekryterande gymnasial utbildning.

9.1.1 Kostnadskonsekvenser för

den riksrekryterande utbildningen

Utredningens förslag innebär	minskade totala kostnader med
11 miljoner kronor. Förslagen	innebär också en omfördelning
mellan olika huvudmän.

253

Konsekvenser av förslagen

SOU 2012:24

För kommuner och landsting

Fullt genomfört beräknas utredningens förslag och bedömningar leda till ökade kostnader för kommuner och landsting med 116 miljoner kronor (se tabell 9.1).

1) Avser uppskattad ersättning för extra kostnader till följd av att antalet elever överstiger statistiskt förväntat.

Effekterna av förtydligad målgrupp vid RgT uppstår successivt. För utbildningen utgår dock utredningen från att de ökade kostnaderna för kommunerna uppstår oberoende av om elevgruppen studerar vid RgT eller i hemkommunen. De minskade utgifterna för inackorder- ingsbidrag uppstår dock successivt över fyra år.

254

SOU 2012:24

Konsekvenser av förslagen

Staten

Fullt genomfört beräknas utredningens förslag och bedömningar leda till minskade kostnader för staten med 128 miljoner kronor (se tabell 9.2).

1) Avser uppskattad ersättning för extra kostnader till följd av att antalet elever överstiger statistiskt förväntat.

De minskade utgifterna för elevboende vid RgT bör uppstå succes- sivt över fyra år. Man måste dock räkna med vissa tröskeleffekter vid neddragningen av antalet boendeplatser.

För staten får förslagen om förändringar för den riksrekryter- ande gymnasiala utbildningen konsekvenser för de olika myndig- heternas anslag enligt följande:

255

Konsekvenser av förslagen

SOU 2012:24

Statens bidrag för utbildning vid RgRh och RGD/RGH samt statens bidrag för Rgsär D/H finansieras inom statsbudgetens utgiftsområde 16 anslag 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet ap. 2 Särskilda bidrag för riksrekryterande gymnasial utbildning för elever med funktionshinder. Utredningens förslag innebär att anslagsposten som i dag disponeras av Skolverket ska överföras till och disponeras av SPSM. Utöver de verksamheter som tagits upp i detta betänkande ska det gälla även den ersättning som utbetalas till Landstinget i Södermanlands län för utbildning för barn och ungdomar från hela landet med utvecklingsstörning. Till följd av utredningens förslag kommer anslagsposten att minska.

SPSM får med förslagen ansvar för hela anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet inom utgiftsområde 16. Under anslagspost 2 bör för RgRh, RgT och RgsärT medel finnas för främst overheadkostnader för exempelvis ledning, administration och samordning vid, kompensation för påtagliga extra kostnader på grund av en överrepresentation av elever i verksamheten från de anordnande kommunerna samt extra bidrag för elever med döv- blindhet. En justering av indelningen i anslagsposter bör göras, så att bidrag till RgsärT för boende och omvårdnad i boendet samt för elevresor förs till anslagsposten 1.

Statens bidrag för kost och logi samt för vissa resor enligt bestämmelserna1 för det så kallade Rg-bidraget från CSN för elever vid RgRh och RGD/RDH finansieras i dag inom stats- budgetens utgiftsområde 15 anslag 1:4 Bidrag till kostnader vid gymnasieutbildning och viss föräldrautbildning i teckenspråk ap 1 Särskilda insatser för döva och hörselskadade elever och elever vid Rh-anpassad utbildning. Utredningens förslag innebär att anslagsposten inte längre ska finansiera kostnader för kost och logi för elever vid RgRh med drygt 2 miljoner kronor samt inte heller ersätta elever vid RgT för avgift för kost för elever vid RgT med cirka 2,5 miljoner kronor. Drygt en miljon av det sammanlagda beloppet ska överföras till SPSM:s anslag. Resten är en besparing till följd av att elevavgifterna för kost ska betalas av den enskilde. Merparten av anslaget är opåverkat av utred- ningens förslag.

1 Förordning (1995:667) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

256

SOU 2012:24

Konsekvenser av förslagen

9.1.2 Utvecklat statligt stöd till kommunala och fristående huvudmän

Utredningen föreslår både tidsbegränsade och permanenta sats- ningar.

Förstärkd och förlängd tidsbegränsad satsning

Enligt utredningens förslag ska den i delbetänkandet föreslagna nationella samordnaren ges ett utökat ansvar för att stimulera etabler- andet av anpassade undervisningsmiljöer samt genomföra satsningar på kvalitetshöjande åtgärder och fortbildning i teckenspråk. Utökningen föreslås omfatta totalt 137 miljoner kronor under 2014–2016 (se tabell 9.3).

Utredningen föreslår att insatsen finansieras med delar av statens minskade utgifter enligt ovan. Eftersom kommunerna har ett ansvar att erbjuda samtliga elever utbildning kan den riksrekryter- ande utbildningen betraktas som en plusverksamhet. Genom utred- ningens förslag omfördelas resurser för elevgruppen från att stödja vissa kommuner genom bidrag till den riksrekryterande utbild- ningen till att stödja fler kommuner med insatser för elever i mål- grupperna.

Den nationella samordnaren behöver förstärkas med två heltids- anställda år 2014. Åren 2015–2016 när den ursprungliga satsningen avslutats bör samordnaren bestå av tre heltidstjänster.

Satsningen på kvalitetshöjande åtgärder har beräknats lägre som genomsnitt per elev än delbetänkandets 20 000 kronor eftersom satsningen på anpassade studiemiljöer är kraftfullare. Satsningen

257

Konsekvenser av förslagen

SOU 2012:24

har i stället beräknats med 10 000 kronor per elev för 3 000 elever i de olika målgrupperna. Medfinansiering ska vara ett villkor.

Fortbildningen i teckenspråk beräknades i delbetänkandet med totalt 21 miljoner kronor. Eftersom elevgruppen är mindre i gym- nasieskolan beräknas här en satsning på totalt 9 miljoner kronor. Med- finansiering ska vara ett villkor.

För att bidra till utvecklingen av anpassade studiemiljöer lokalt och regionalt behövs en kraftfull satsning. Det handlar om att bidra till initiala investeringar i lokaler, anpassningar och kompetens. Satsningen beräknas till 30 miljoner kronor per år.

Permanent satsning

Utredningens förslag innebär minskade årliga kostnader för staten som inte motsvaras av ökade årliga kostnader för kommuner och landsting. Dessa beräknas till 12 miljoner kronor när reformen är fullt genomförd. Utredningen föreslår i föregående kapitel att dessa medel ska användas för utvecklingsinsatser inom angelägna utvecklings- områden för elever som tillhör berörda målgrupper. Medlen bör tillföras SPSM för specialpedagogiskt utvecklingsarbete samt för tillkommande administrativa uppgifter till följd av utredningens förslag. Utredningen bedömer att det bör finnas förutsättningar att inom SPSM omfördela resurser för att ytterligare förstärka utveck- lingsinsatserna och har därför i det föregående föreslagit att Statskontoret ska ges i uppdrag att utreda detta.

Vi bedömer dessutom att det med stor sannolikhet finns möj- lighet att effektivisera främst boendet vid RgRh och menar att eventuella medel från en sådan effektivisering bör tillföras SPSM:s utvecklingsverksamhet eller på annat sätt för de berörda mål- grupperna inom den gymnasiala utbildningen.

9.1.3 Sammantaget över tid

Av tabell 9.3 framgår hur effekterna beräknas uppstå för läsåren 2014/15–2017/18. Tabellen utgår från antagandet att utredningens förslag avseende de riksrekryterande utbildningarna genomförs från och med höstterminen 2014 samt att den tillfälliga satsningen genomförs från och med budgetåret 2014.

258

SOU 2012:24

Konsekvenser av förslagen

Nettot i tabellen ovan är det netto som uppstår om de ökade kost- naderna för kommuner och landsting i sin helhet ersätts via det generella statsbidraget. Utredningen föreslår emellertid att kom- munerna under åren 2014–2016 i stället delvis ska ersättas genom en tidsbegränsad satsning. Från och med 2017 ska kommuner och landsting fullt ut ersättas via det generella statsbidraget.

9.2 Konsekvenser för den unga

Sverige har förbundet sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funk- tionsnedsättning. Av direktiven framgår att utredaren ska redogöra för konsekvenserna för de barn som berörs av förslagen utifrån de rättigheter som barn tillförsäkras utifrån ovanstående konventioner (se bilaga 3).

Utredningens samtliga förslag berör direkt eller indirekt barn eller unga vuxna. Att samtliga de riksrekryterande gymnasiala utbildningarna föreslås bli en rättighet för de ungdomar som tillhör målgruppen ger dem möjlighet att välja mellan olika utbildnings- alternativ. Förslagen innebär också satsningar som bör leda till bättre anpassade undervisningsmiljöer även för ungdomar med svåra rörelsehinder, dövhet, hörselskada, dövblindhet eller grav språkstörning som inte tas emot vid eller av andra skäl inte går på den riksrekryterande utbildningen.

259

Konsekvenser av förslagen

SOU 2012:24

9.3 Den kommunala självstyrelsen

En utökad grupp elever med vissa funktionsnedsättningar föreslås ha rätt till riksrekryterande utbildning. Samtidigt är kommunen skyldig att genom interkommunal ersättning finansiera utbild- ningen utan möjlighet att påverka dess utformning. Detta kan betraktas som en inskränkning av den kommunala självstyrelsen. Detta berör dock ett litet antal elever för vilka rätten till den riks- rekryterande utbildningen är nödvändig för att eleverna ska ges med andra elever likvärdiga förutsättningar att välja skola.

För de anordnande kommunerna är åtagandet att svara för den riksrekryterande utbildningen frivilligt.

9.4 Övriga konsekvenser

Utredningens förslag bedöms i allt väsentligt sakna betydelse för

brottslighet och det brottsförebyggande arbetet,

sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet,

små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga, eller villkor i övrigt i förhållande till större förtags,

jämställdhet mellan kvinnor och män och

möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

260

10 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

7 kap.

15 §

Paragrafens tredje stycke tas bort. För ungdomar med utvecklings- störning i kombination med dövblindhet eller synskada och ytterli- gare funktionsnedsättning anordnas särskilt anpassad riksrekryte- rande utbildning inom gymnasiesärskolan, se 18 kap. 39 §. För ungdomar med dövblindhet anordnas särskilt anpassad riksrekryte- rande utbildning inom gymnasieskolan, se 15 kap. 35 a §. Genom inrättandet av dessa utbildningar bedöms det inte längre finnas ele- ver som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få till- fredsställande förhållanden i gymnasieskolan eller gymnasie- särskolan.

15 kap.

1 §

Paragrafen innehåller en innehållsförteckning över kapitlets be- stämmelser. Den sista strecksatsen i paragrafen anpassas till att omfatta nya bestämmelser och ytterligare elevgrupper.

5 §

Paragrafen har oförändrad lydelse men första stycket får en utvidgad betydelse. Även särskilt anpassad gymnasieutbildning med under- visning på teckenspråk kommer att omfattas av bestämmelsens hänvisning till 36 §, som tidigare bara avsåg Rh-anpassad utbild-

261

Författningskommentar

SOU 2012:24

ning. Bestämmelsen ger behörighet för ungdomar enligt 35 och 35 a §§ att påbörja riksrekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar under tiden till och med det första kalenderhalvåret de fyller 21 år.

9 §

Paragrafen bemyndigar regeringen att bestämma vilka kommuner som får anordna särskilt anpassad gymnasieutbildning för ung- domar med vissa funktionsnedsättningar. Det handlar om gymna- sieskolor med särskilda resurser och kompetenser som behövs för att dessa ungdomar ska ha möjlighet att genomföra utbildning i gymnasieskolan. Enligt förslaget utökas de bestämmelser som finns för Rh-anpassad utbildning till att även gälla utbildning för vissa elever med dövhet, hörselskada, grav språkstörning eller dövblind- het. Av praktiska skäl kallas utbildningarna för riksrekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar. För närvarande finns gymnasieskolor med utbildning anpassad för vissa ungdomar med svåra rörelsehinder i Kristianstad, Göteborg, Stockholm och Umeå och för vissa elever med dövhet, hörselskada, språkstörning eller dövblindhet i Örebro. Huvudmän för utbild- ningarna är respektive kommun.

12 §

Paragrafen anger huvudprincipen att huvudmannen svarar för antagningen till sina utbildningar.

I andra stycket har en anpassning gjort till att prövningen avses omfatta fler elevgrupper. I paragrafen anges att det finns särskilda bestämmelser beträffande prövningen av målgruppstillhörighet till riksrekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktions- nedsättningar. En särskild nämnd ansvarar i dessa fall för pröv- ningen av målgruppstillhörighet och för frågor som sammanhänger med funktionshindret. Nämnden prövar även om ungdomarna har grundläggande behörighet till gymnasieskolan. Därefter gör huvud- mannen en prövning av behörighet till program och eventuellt urval och fattar beslut om mottagande och antagning till den riks- rekryterande gymnasieutbildningen.

262

SOU 2012:24

Författningskommentar

32 §

Ändringen i paragrafens första stycke 3 är redaktionell och anpassas till den förändrade terminologin.

34 a §

Paragrafen är ny och innehåller en definition av begreppet riks- rekryterande gymnasieskola för ungdomar med vissa funktionsned- sättningar, som av praktiska skäl används i 37–39 och 41 §§ som en gemensam benämning för de särskilt anpassade utbildningar som anordnas för de ungdomar som tillhör målgrupperna enligt 35 och 35 a §§.

35 §

Paragrafen innehåller en förändrad beskrivning av målgruppen för den Rh-anpassade gymnasieutbildningen. Definitionen av begrep- pet svårt rörelsehinder tas bort. Begreppet svårt rörelsehinder är vedertaget i andra sammanhang och bör därför inte definieras i skollagen. Målgruppen förtydligas till att omfatta ungdomar som har ett svårt rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsnedsättning medför att en ungdom för att kunna följa en utbildning i gymnasieskolan dels behöver tillgång till en gymnasieskola med anpassad utbildning, dels har omfattande behov av habilitering i anslutning till utbildningen.

Det sammansatta behovet av en Rh-anpassad gymnasieutbild- ning, av habilitering på skoltid och en tillgänglig miljö föreslås definiera målgruppen. Det väsentliga är att funktionsnedsättningen medför att ungdomen inte utan särskilda anpassningar har stora svårigheter att tillgodogöra sig gymnasieutbildning. Behovet av habilitering tydliggörs. Eleven ska ha behov av omfattande habilite- ring i anslutning till utbildningen. Eleven ska ha så omfattande behov av habilitering att det påverkar elevens studiesituation och att behovet av samverkan mellan skolan och habiliteringen blir påtagligt. En elev får anses ha omfattande behov av habilitering om eleven har behov av insatser av särskilt utbildad habiliteringsperso- nal, främst sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog eller kurator, ett flertal gånger per vecka under skoltid. Generella insatser av psyko- log eller kurator som ingår i ordinarie elevhälsa ska enligt förslaget

263

Författningskommentar

SOU 2012:24

inte utgöra grund för bedömningen av vad som avses med omfat- tande behov av habilitering.

Elever som är mottagna enligt nuvarande bestämmelser har rätt att fullfölja sina gymnasieutbildningar, se övergångsbestämmel- serna.

35 a §

Paragrafen är ny. Tidigare definierades målgruppen i 10 kap. 1 § gymnasieförordningen (2010:2039). Genom förslaget ändras och förtydligas målgruppen. Målgruppen för den anpassade gymnasie- utbildningen föreslås vara ungdomar med dövhet eller hörselskada som har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö, ungdomar med en grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation och ungdomar med dövblindhet.

Ungdomar med dövhet eller hörselskada ska tillhöra målgrup- pen om de har behov av en teckenspråkig undervisningsmiljö, dvs. en miljö med både teckenspråk och talad svenska. Behovet av teck- enspråk för elever med hörselskada kan liksom för elever vid spe- cialskolan vara mer eller mindre uttalat. Utbildningen ska som idag ges på både teckenspråk och talad svenska med tekniskt stöd. Med teckenspråk avses svenskt teckenspråk.

När det gäller ungdomar som har en grav språkstörning begrän- sas målgruppen till den ytterst lilla grupp ungdomar med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommuni- kation. Det handlar om ungdomar som inte kan tala alls eller som har så stora svårigheter att uttrycka sig att de i praktiken behöver teckenspråk för att kommunicera. Det stora flertalet elever med en grav språkstörning är inte beroende av teckenspråk i undervis- ningsmiljön och för den gruppen bedöms inte den miljö som erbjuds vid den tvåspråkiga anpassade gymnasieutbildningen som optimal. Elever med grav språkstörning har i allmänhet andra behov av anpassningar än elever med dövhet och hörselskada. Ungdomar med en grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation har däremot behov som kan tillgodoses i den två- språkiga miljön med teckenspråk och talad svenska.

Ungdomar med dövblindhet är en liten grupp med egna behov av anpassning av studiemiljö och undervisning. Ungdomar med dövblindhet ska därför tillhöra målgruppen oavsett om de har behov av teckenspråk i undervisningen eller inte.

264

SOU 2012:24

Författningskommentar

Elever som är mottagna enligt nuvarande bestämmelser ska ha rätt att fullfölja sina gymnasieutbildningar, se övergångsbestäm- melserna.

36 §

Paragrafen innebär att ungdomar som tillhör målgrupperna i 35 och 35 a §§ ges rätt till anpassad gymnasieutbildning om de uppfyller gymnasieskolans gemensamma behörighetsvillkor som följer av 15 kap. 5 och 6 §§. Det framgår av 15 kap. 5 § första stycket att ele- ver som omfattas av 36 § ska kunna påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år.

Den nämnd som avses i 38 § beslutar om rätten till utbildning, gemensamma behörighetsvillkor samt placering hos huvudman. Mottagande huvudman prövar därefter behörigheten till och svarar för antagningen till program vid gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning och gymnasieskola med undervisning på teckenspråk och talad svenska. Utbudet av program och antalet platser ska så långt möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

37 §

Bestämmelsen har ändrats redaktionellt från formuleringen att en gymnasieskola ska ta emot sökande från hela landet till att respek- tive utbildning ska vara öppen för sökande från hela landet. Ung- domar som söker till en riksrekryterande utbildning och tillhör målgruppen har rätt till en utbildningsplats. När det gäller placering hos en viss huvudman ska elevernas önskemål tillgodoses i möjlig- aste mån, så länge det inte innebär betydande merkostnader. Den nämnd som prövar behörighet till utbildningen beslutar om place- ring hos en viss huvudman. Huvudmannen för utbildningen beslu- tar om placering vid en viss skolenhet. Att beslut om placering vid viss skolenhet inte får överklagas framgår av 28 kap. 17 §. Någon saklig ändring i förhållande till vad som gäller idag är inte avsedd.

265

Författningskommentar

SOU 2012:24

37 a §

Paragrafen är ny. I paragrafen regleras boende och omvårdnad i boendet som en rättighet för de elever vid Rh-anpassad gymnasie- utbildning som har behov av sådant boende. Liksom tidigare görs prövning av rätt till boende och omvårdnad i boendet av den nämnd som avses i 38 §. Rekvisiten för rätt till elevhemsboende är att boende ska behövas med hänsyn till avståndet till elevens ordi- narie bostad, funktionsnedsättningen eller någon annan särskild omständighet. Eleven ska ha ett rimligt pendlingsavstånd, vilket innebär en restid under två timmar per dag med allmänna färdme- del. Om eleven har längre restid eller inte klarar av resorna på grund av sin funktionsnedsättning kan boende i elevhem beviljas.

37 b §

Paragrafen är ny och anger att ansökan till riksrekryterande gymna- sieutbildning för ungdomar med vissa funktionsnedsättningar görs hos en särskild nämnd, till skillnad från vad som annars gäller för gymnasieskolan. Huvudregeln för gymnasieskolan är att ansökan till utbildning ges in till den sökandes hemkommun, se 16 kap. 35 § första stycket.

37 c §

Den särskilt anpassade utbildningen är utformad som en rättighet för de elevgrupper som omfattas och motsvaras av en skyldighet för staten att erbjuda utbildningen. Statens skyldighet att erbjuda utbildningarna tillgodoses genom att regeringen får bestämma vilka kommuner som får anordna särskilt anpassad utbildning i sina gymnasieskolor och att regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer får träffa avtal med dessa kommuner om att anordna utbildningen.

266

SOU 2012:24

Författningskommentar

38 §

Paragrafen anger att rätten till utbildning prövas av en särskild nämnd. Den har anpassats till att omfatta även riksgymnasieutbild- ning med undervisning på teckenspråk och talad svenska. Omfatt- ningen av nämndens prövning framgår av 36 §.

Nämndens beslut kan överklagas, se 28 kap. 17 § samt kom- mentaren till den bestämmelsen.

39 §

Paragrafen anpassas till att omfatta den utökade målgruppen och till att anordnande kommun föreslås vara avtalsslutande motpart till staten avseende omvårdnad i boendet samt för habilitering.

Att avgifter inte får tas ut för utbildning i gymnasieskolan fram- går av 17 §.

40 §

I paragrafen, som anpassats till att avse den utökade målgruppen, görs ett tillägg i första stycket att hemkommunen ska betala ersätt- ning för kostnader för boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad utbildning. Staten kommer att stå för merparten av dessa kostnader, men kommunerna kommer att stå för en mindre del och därför behövs regleringen om interkommunal ersättning avseende utbildningskostnader.

I andra stycket framgår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om sådana ersätt- ningar.

41 §

I paragrafen, som är ny, upplyses om att skollagens bestämmelser är tillämpliga för riksrekryterande gymnasieutbildning för ung- domar med vissa funktionsnedsättningar, om inte något annat sär- skilt anges.

267

Författningskommentar

SOU 2012:24

18 kap.

1 §

Paragrafen innehåller en innehållsförteckning över kapitlets be- stämmelser. Den sista strecksatsen är ny och hänvisar till de nya bestämmelserna om riksrekryterande gymnasiesärskola för ung- domar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar.

4 §

Paragrafens andra stycke anpassas till att ungdomar vid riks- rekryterande gymnasiesärskola har rätt att påbörja utbildningen före utgången av det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, i stället för 20 år, som är det normala för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Motsvarande reglering för gymnasieskolan finns i 15 kap. 5 §.

9 a §

I paragrafens första stycke bemyndigas regeringen att bestämma vilka kommuner som får anordna särskilt anpassad gymnasie- särskoleutbildning för ungdomar med utvecklingsstörning och vissa ytterligare funktionsnedsättningar. Det handlar om gymnasie- skolor med särskilda resurser och kompetenser som behövs för att dessa ungdomar ska ha möjlighet att genomföra utbildning i gym- nasiesärskolan. Av praktiska skäl kallas utbildningen för riksrekry- terande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar. I paragra- fen bemyndigas regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om sådan utbildning. Motsvarande bestämmelse för riksrekryterande gymnasieskola för elever med vissa funktionsnedsättningar finns i 15 kap. 9 §. För närvarande finns gymnasiesärskola för vissa elever med utvecklingsstörning i kombination med dövhet, hörselskada eller dövblindhet i Örebro. Örebro kommun är huvudman för utbildningen.

I andra stycket anges att sådana föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet får avvika från vad som annars gäller för gymnasieskolan.

268

SOU 2012:24

Författningskommentar

12 §

I paragrafen anges huvudprincipen att huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvud- mannen. I andra stycket, som är nytt, anges att det finns särskilda bestämmelser om prövningen av rätten till riksrekryterande gym- nasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar. En särskild nämnd ansvarar i dessa fall för prövningen av målgruppstillhörighet och för frågor som sammanhänger med funktionshindret, det vill säga rätt till elevhemsboende och till omvårdnad i boendet, se 18 kap. 40 §.

31 §

Paragrafen handlar om vilken rätt till skolskjuts en elev har när ele- ven går i en gymnasiesärskola i en annan kommun än sin hem- kommun och på grund av skolgången måste övernatta i den kom- munen. Bestämmelsen ger elever som är mottagna i första hand enligt 19 kap. 35–37 §§ rätt till skolskjuts på samma premisser som elever som är hemmahörande i kommunen. Paragrafen anpassas till att jämställa elever vid riksrekryterande gymnasiesärskola för ung- domar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar med elever mottagna i första hand enligt 19 kap. 35–37 §§.

32 §

Paragrafen handlar om rätt till ekonomiskt stöd för inackordering. Elever vid riksrekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktions- nedsättningar undantas från reglerna om inackorderingsbidrag, på samma sätt som gäller för elever vid Rh-anpassad utbildning enligt 15 kap. 32 §. Elevernas boende med omvårdnadsinsatser ersätts via statligt verksamhetsbidrag och interkommunal ersättning.

Paragrafens första och andra stycke föreslås bli sammanförda till ett stycke för att ge stycket en självständig betydelse i enlighet med utformningen av motsvarande bestämmelse för gymnasieskolan i 15 kap. 32 §.

269

Författningskommentar

SOU 2012:24

38 §

Paragrafen är ny och innehåller en definition av begreppet riks- rekryterande gymnasiesärskola för ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med vissa ytterligare funktionsnedsättningar, som används i 43–48 §§ som en gemensam benämning för den särskilt anpassade utbildning som anordnas för de ungdomar som tillhör målgruppen enligt 39 §.

39 §

Enligt förslaget ska ungdomar med utvecklingsstörning i kombi- nation med vissa ytterligare funktionsnedsättningar ha rätt till sär- skilt anpassad gymnasiesärskoleutbildning. De ytterligare funk- tionsnedsättningar som avses i punkterna 1–3 är dövhet eller hör- selskada, grav språkstörning samt dövblindhet. Utgångspunkten är att utbildningen ska erbjudas ungdomar med utvecklingsstörning och dövhet eller hörselskada som har behov av en tvåspråkig undervisningsmiljö med teckenspråk och talad svenska med tek- niskt stöd. Ungdomar med dövhet eller hörselskada som befinner sig på en så låg utvecklingsnivå att de inte klarar av att lära sig teck- enspråk ska ändå kunna anses ha behov av en tvåspråkig undervis- ningsmiljö. Ungdomar med utvecklingsstörning i kombination med grav språkstörning som är beroende av teckenspråk för sin kommunikation ska också ingå i målgruppen för utbildningen. Flertalet ungdomar med grav språkstörning behöver inte tecken- språk för att kommunicera. Den begränsade grupp ungdomar som avses är elever som helt saknar talförmåga eller i övrigt har så stora svårigheter att kommunicera att de är beroende av teckenspråk för att kunna kommunicera.

Ungdomar med dövblindhet föreslås ingå i målgruppen som en egen grupp. De ungdomar det handlar om är ofta ungdomar som är födda med dövblindhet och som kommer från den statliga riksre- kryterande specialskolan Åsbackaskolan. Det kan dock även handla om ungdomar med dövblindhet som förvärvats senare.

Enligt fjärde punkten ska anpassad utbildning erbjudas ung- domar med utvecklingsstörning i kombination med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. Det handlar om ungdomar med komplexa funktionsnedsättningar och omfattande behov av individuella lösningar och anpassningar som har svårt att få tillgång

270

SOU 2012:24

Författningskommentar

till en tillfredsställande gymnasiesärskoleutbildning genom hem- kommunens försorg.

40 §

Paragrafen, som är ny, innebär att ungdomar som tillhör målgrup- pen ges rätt till anpassad gymnasiesärskoleutbildning om de upp- fyller de villkor som följer av 4 §, det vill säga att deras skolplikt har upphört och att de inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklings- störning. Det framgår vidare av 4 § andra stycket att ungdomar som omfattas av 40 § ska kunna påbörja utbildningen senast under det första kalenderhalvåret det år de fyller 21 år.

Den nämnd som avses i 45 § beslutar om den sökande tillhör särskolans målgrupp samt i övrigt uppfyller villkoren enligt 4 §, om rätten till anpassad utbildning, samt om placering hos huvudman. Mottagande huvudman svarar därefter för antagning till program. Utbudet av program och antalet platser ska så långt möjligt anpas- sas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

41 §

Paragrafen är ny och innebär att ungdomar som söker till en riks- rekryterande utbildning och tillhör målgruppen ska ha rätt till en utbildningsplats. Den nämnd som prövar rätten till utbildningen beslutar om placering hos en huvudman. I nuläget anordnas utbild- ningen av Örebro kommun.

42 §

Paragrafen är ny. I paragrafen regleras boende och omvårdnad i boendet som en rättighet för de ungdomar som bedöms ha ett sådant behov. Prövning av rätt till boende görs av den nämnd som avses i 45 §. Rekvisiten för rätt till elevhemsboende är att boende ska behövas med hänsyn till avståndet till elevens ordinarie bostad, funktionsnedsättningen eller någon annan särskild omständighet. Eleven ska ha ett rimligt pendlingsavstånd, vilket innebär en restid under två timmar per dag med allmänna färdmedel. Om eleven har

271

Författningskommentar

SOU 2012:24

längre restid eller inte klarar av resorna på grund av sin funktions- nedsättning kan boende i elevhem beviljas.

43 §

Paragrafen är ny och anger att ansökan till riksrekryterande gymna- siesärskola för elever med utvecklingsstörning och vissa ytterligare funktionsnedsättningar görs hos en särskild nämnd, till skillnad från vad som annars gäller för gymnasiesärskolan. Huvudregeln för gymnasiesärskolan är att ansökan till utbildning ges in till den sökandes hemkommun, se 19 kap. 28 §.

44 §

Paragrafen är ny. Den särskilt anpassade gymnasiesärskoleutbild- ningen med i förekommande fall boende och omvårdnad i boendet är utformad som en rättighet för de ungdomar som omfattas och motsvaras av en skyldighet för staten att erbjuda utbildningen. Statens skyldighet att erbjuda utbildningen tillgodoses genom att regeringen får bestämma vilken eller vilka kommuner som får anordna särskilt anpassad utbildning i sin gymnasiesärskola och att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får träffa avtal om utbildning, boende och omvårdnad med en sådan kommun.

45 §

Paragrafen som är ny anger att prövning av målgruppstillhörighet till den riksrekryterande gymnasieutbildningen görs av en särskild nämnd. Eftersom det är fråga om riksrekrytering har det bedömts lämpligt att en gemensam nämnd för hela landet prövar frågor om rätt till särskilt anpassad utbildning. Nämnden prövar frågor om målgruppstillhörighet till den riksrekryterande utbildningen och om rätt till boende med omvårdnadsinsatser. Omfattningen av nämndens prövning framgår av 39 §. Nämndens prövning omfattar frågan om generell behörighet till gymnasiesärskolans målgrupp, det vill säga om sökanden har en utvecklingsstörning. Här skiljer sig regleringen från vad som generellt gäller för gymnasiesärskolan där det är den sökandes hemkommun som prövar denna fråga, se

272

SOU 2012:24

Författningskommentar

18 kap. 4 och 5 §§. Inför beslutet ska hemkommunen göra en utred- ning motsvarande den som enligt 7 kap. 5 § andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller av andra skäl bedöms nödvändig. Nämnden ska vidare besluta om rätt till boende i elevhem och rätt till omvårdnadsinsatser.

Nämnden ska inhämta erforderliga underlag för att kunna göra en rättssäker bedömning.

Nämndens beslut om utbildning, boende och omvårdnad i boendet föreslås kunna överklagas hos Skolväsendets överklagande- nämnd.

46 §

I anslutning till en gymnasiesärskola med särskilt anpassad utbild- ning ska det erbjudas boende i elevhem och omvårdnad i boendet. Boendet och omvårdnadsinsatserna i boendet ska tillhandahållas kostnadsfritt för eleverna. För dessa kostnader utgår statsbidrag. Huvudmannen ska dock kunna ta ut en skälig avgift för kost. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om kost och logi.

47 §

I paragrafen, som är ny, anges principerna för interkommunal ersättning. Hemkommunen ska svara för kostnaderna för utbild- ning. Av bestämmelsen framgår vidare att hemkommunen ska svara för kostnader för boende och omvårdnad i boendet. Enligt utred- ningens förslag är det staten som genom statsbidrag kommer att svara för merparten av kostnaderna för boende och omvårdnad i boendet. Hemkommunen föreslås stå för en viss del.

48 §

I paragrafen, som är ny, upplyses om att skollagens bestämmelser är tillämpliga för riksrekryterande gymnasieutbildning för ung- domar med utvecklingsstörning och vissa ytterligare funktions- nedsättningar, om inte något annat särskilt anges.

273

Författningskommentar

SOU 2012:24

28 kap.

17 §

I paragrafen regleras överklagande av beslut som fattas av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § och 18 kap. 45 §. Paragrafen anpas- sas till att förutom beslut avseende riksrekryterande Rh-anpassad gymnasieskola även omfatta beslut avseende riksrekryterande gym- nasieutbildning med undervisning på teckenspråk och beslut avse- ende riksrekryterande gymnasiesärskola.

274

Litteratur

Bruce, Barbro (2007) Problems of language and communcation in children; Identification and intervention Akademisk avhandling, Lunds universitet.

Bräcke Diakoni Vad hände efter Riksgymnasiet? Projekt praktik- platser – ett steg till arbete/sysselsättning vid Riksgymnasiet i Göteborg.

Bräcke Diakoni m.fl. Att växa – ett projekt om transition En samman- ställning av intervjuer med föräldrarna till avgångseleverna 2010 vid riksgymnasiet i Göteborg för ungdomar med rörelsehinder.

Carlsson Törnqvist, Maria och Thulin, Sofia (2007) Livssituationen för vuxna personer med språkstörning Examensarbete D-nivå.

Coniavitis Gellerstedt, Lotta (2006) Om elever med hörselskada i skolan, rapport till Specialpedagogiska institutet .

Coniavitis Gellerstedt, Lotta (2007) Om elever och hörteknik, rap- port till Specialpedagogiska institutet.

Försäkringskassans vägledning Assistansersättning vägledning 2003:6 version 7.

Granberg, Otto (2012) Rapport: Uppdrag att kartlägga antal perso- ner i Stockholms län med medfödd eller tidigt förvärvad funk- tionsnedsättning och utvärdera om målgruppens behov av habili- tering i öppen vård tillgodoses.

Gunnarsson-Rouledge Zarah, Nilsson Jeanette och Lindqvist Rafael (2002) Hur gick det sen? Unga rörelsehindrade personers erfarenheter av sina livsvillkor efter avslutade gymnasiestudier vid Riksgymnasiet i Umeå.

Gustafsson, Arne Att höra i skolan – om hörteknik i undervisningen. Förutsättningar och möjligheter. Specialpedagogiska skolmyndig- heten 2009.

275

Litteratur

SOU 2012:24

Hedvall, Emilia (2009) Språkstörning i ett livsperspektiv Examens- arbete D-nivå, Karolinska institutet.

Hägglund, Evelina och Klareskog, Agnes (2009) Livssituationen hos vuxna män med språkstörning i tidig ålder Examensarbete D- nivå, Karolinska institutet.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sveriges internationella överenskommelser SÖ 2008:26 (Utri- kesdepartementet).

Kristianstads kommun i samarbete med Kristianstads högskola (2008) Vad hände sen?

Lang, Lena (2004) … OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR

… Några ungdomars bild av sin tid vid riksgymnasium

Doktorsavhandling i pedagogik, Lärarutbildningen Malmö hög- skola.

Malmqvist, Johan Gymnasieval för ungdomar med svåra rörelse- hinder – slutrapport.

Norberg, Yström, Brunnberg (2008) Vi är en grupp fast två ändå. Om döva och hörselskadade elevers erfarenheter av Riksgymnasiet.

Nysam Nyckeltal 2010 Rapport Habilitering.

Regeringens proposition 1989/90:92 om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar.

Regeringens proposition 1998/99:105 Elever med funktionshinder – ansvar för utbildning och stöd.

Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.

Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen – en ny lärar- utbildning.

Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kun- skap, valfrihet och trygghet.

Regeringens proposition 2011/12:49 Vissa frågor om fristående sko- lor.

Regeringens proposition 2011/12:50 En gymnasiesärskola med hög kvalitet.

SFS 1949:381 Föräldrabalk.

SFS 1991:931 Förordning om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

276

SOU 2012:24

Litteratur

SFS 1991:1110 Lag om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.

SFS 1993:167 Förordning om skolindex.

SFS 1993:387 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.

SFS 1995:667 Förordning om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan.

SFS 2001:453 Socialtjänstlag.

SFS 2010:110 Socialförsäkringsbalk.

SFS 2010:800 Skollag.

SFS 2010:2039 Gymnasieförordning.

SFS 2011:130 Förordning med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten.

SFS 2011:326 Förordning om behörighet