Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter

Betänkande av Utredningen om Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter

Stockholm 2012

SOU 2012:20

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Tryckt av Elanders Sverige AB.

Stockholm 2012

ISBN 978-91-38-23709-0

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 15 september 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga den forskning och utveckling som bedrivs vid statliga myndigheter, med vissa i direktiven angivna undantag. Till utredaren uppdrogs att bl.a. jämföra myndigheternas metoder för kvalitetssäkring med de metoder som används av forskningsråden och andra berörda myndigheter.

Vid behov skulle utredaren föreslå förbättrade metoder.

Till särskild utredare förordnades från och med den 1 oktober 2011 förre generaldirektören Per Tegnér.

Som sekreterare anställdes departementssekreteraren i Utbildningsdepartementet från och med den 1 november 2011.

Utredningsmannen svarar ensam för innehållet i betänkandet. Utredningen överlämnar härmed sitt betänkande Kvalitetssäkring

av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20).

Stockholm i mars 2012

Per Tegnér

/Rolf Carman

Inneh åll

Förkortnin gar....................................................................... 9
Sammanfattning ................................................................ 11
1 Kom mitténs uppdrag och arbete .................................. 13
1.1 Uppd raget och genomförand e ................................................ 13
  1.1.1 Uppdrage t ..................................................................... 13
  1.1.2 Genomförande.............................................................. 13
2 Kom mitténs utg ångspunkter........................................ 15
2.1 Urval av myndig heter. ............................................................. 15
2.2 Hur definieras forskning, utv eckling och kvalitet ................. 16
  2.2.1 Definition av FoU ........................................................ 16
  2.2.2 Kvalitetssä kring ............................................................ 17
3 Frågor till myndigheterna ............................................ 19
4 Frågesvaren från myndigheterna .................................. 21

4.1Hur s tort anslag har myndig heten och hur mycket

medel avsätts till forskning?.................................................... 21
4.1.1 Egen forsk ning.............................................................. 21
4.1.2 Egen forsk ning och u ppdragsfors kning...................... 23
4.1.3 Uppdragsf orskning....................................................... 23

4.2Finns FoU nämnt som uppdrag i er

instru ktion/regleringsbrev eller på anna t sätt i uppdrag

från regeringen? ....................................................................... 24

5

Innehåll   SOU 2012:20
4.2.1 Egen forskning .............................................. ................24
4.2.2 Egen forskning och uppdragsforskning ...................... 24
4.2.3 Uppdrag sforskning ....................................................... 25

4.3Hur definierar myndigheten begreppet FoU? Hur ser beslutsgången ut i er myndighet när det gäller att besluta om vilka FoU-projekt som ska utföras eller

finansieras? Fin ns det någon utarbetad FoU-plan f ör  
my ndigheten? ........................................................................... 25
4.3.1 Egen forskning .............................................................. 25
4.3.2 Egen oc h uppdragsforskning........................................ 27
4.3.3 Uppdrag sforskning....................................................... 28

4.4Beh andlas fors kningsplan o ch/eller FoU-frågor i

my ndighetens styrelse/insy nsråd? .......................................... 28

4.5Har myndigheten något vetenskapligt råd eller

mo tsvarande?............................................................................ 29

4.6Ve m utför den forskning som beslutas och hur sto r del av d e externa fo rskningsuppdragen utförs vid universitet

och högskolor? ......................................................................... 30
4.6.1 Egen forskning .............................................................. 30
4.6.2 Egen forskning och uppdragsforskning ...................... 30
4.6.3 Uppdrag sforskning ....................................................... 30

4.7Hur kvalitetssäkrar myndi heterna pro jekt som

initieras/finansieras?................................................................. 31
4.7.1 Egen forskning .............................................................. 31
4.7.2 Egen forskning och uppdragsforskning ...................... 32
4.7.3 Uppdrag sforskning ....................................................... 32

4.8Hur balanseras behovet av FoU för myndigheten och

  fors kningens v etenskapliga kvalitet?....................................... 33
4.9 Hur försäkrar sig myndigheten om att inte de FoU -  
  projekt man initierar sker p å annat håll? Deltar  
  my ndigheten i några EU-projekt eller andra  
  inte rnationella nätverk? ........................................................... 34
4.10 Har myndigheten disputerade forskare , som utför FoU-  
  arb ete och i så fall hur många?................................................. 35

6

SOU 2012:20 Innehåll

4.11 Hur a nvänder my ndigheten r esultaten o ch hur sprids  
  dessa? ........................................................................................ 35
5 Analys och försla g ...................................................... 37
5.1 Inledning................................................................................... 37
5.2 Urval av myndig heter .............................................................. 37
5.3 Förhållandet till Regeringskansliet ......................................... 38
5.4 Defin ition av begreppet FoU .................................................. 40
5.5 Kvali tet och kvalitetssäkring av forskning ............................. 40
5.6 Analy s av myndi gheternas kv alitetssäkri ng............................ 41
  5.6.1 Inledning ....................................................................... 41
  5.6.2 Egen forsk ning.............................................................. 42
  5.6.3 Egen forsk ning och u ppdragsfors kning...................... 44
  5.6.4 Uppdragsf orskning....................................................... 45
  5.6.5 Utvärderi ng av myndigheternas  
      forskningsverksamhet .................................................. 46
5.7 Mynd igheternas kompetensförsörjning ................................. 47
5.8 Spridning av forskningsresultaten........................................... 48
5.9 Samm anfattning av mina för lag ............................................. 49
Bilagor      
Bilaga 1 Kommittédirektiv (Dir. 2 011:83) ..................................... 53
Bilaga 2 Enkät till vissa statliga myndigheter som bedriver  
    o ch/eller finansierar fors kning och utveckling ................ 57
Bilaga 3 M yndigheter som tillfrågats av myndigheten  
    ( U .2011:06) ....................................................................... 61

7

Förkortningar

BRÅ Brottsförebyggande rådet
HAVS Havs-och vattenmyndigheten
IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
IRF Institutet för rymdfysik
KB Kungliga biblioteket
KI Konjunkturinstitutet
NMW Nationalmuseum med Prins Eugens
  Waldermarsudde
NRM Naturhistoriska riksmuseet
NV Naturvårdsverket
PTS Post-och telestyrelsen
SGI Sveriges geotekniska institut
SGU Sveriges geologiska undersökning
Sieps Svenska institutet för europapolitiska studier
SiS Statens institutionsstyrelse
SHM Statens historiska museer
SKL Statens kriminaltekniska laboratorium
SLU Sveriges lantbruksuniversitet
SMHI Statens metereologiska och hydrologiska institut
SMI Smittskyddsinstitutet
SVA Statens veterinärmedicinska anstalt
UH Universitet och högskolor
VR Vetenskapsrådet
VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut

9

Sammanfattning

Utredningens huvuduppgift har varit att kartlägga kvalitetssäkringen av forskningsverksamheten vid statliga myndigheter och föreslå de förbättringar som kan behövas. Enligt den avgränsning som gjorts i utredningen är det 42 myndigheter som bedriver egen forskning, finansierar extern forskning eller både och. Uppgifterna har samlats in genom en enkät till dessa myndigheter och uppföljande intervjuer till ett urval av dem.

Slutsatsen är att kvalitetssäkringen håller en hög eller åtminstone tillfredsställande nivå vid så gott som alla myndigheter. Mot den bakgrunden saknas det skäl att lägga fram förslag av mer genomgripande slag. De brister i kvalitetssäkringssystemen som konstaterats hos några av myndigheterna bör emellertid åtgärdas.

För att kvalitetssäkringssystemen vid myndigheterna ska kunna utvecklas ytterligare föreslås ett antal åtgärder som är av mer övergripande karaktär.

Ett förslag innebär att Utbildningsdepartementet anordnar återkommande seminarier för Regeringskansliets handläggare med ansvar för myndigheternas forskningsverksamhet. Vidare föreslås ett nätverk för myndigheter med forskningsverksamhet och att en myndighet, t.ex. Vetenskapsrådet, utses att bygga upp och löpande administrera ett sådant. Avsikten är att på ett strukturerat sätt möjliggöra diskussioner och erfarenhetsutbyte i forskningsfrågor av gemensamt intresse, såsom utveckling av kvalitetssäkringsmetoder och frågor om kompetensförsörjning.

Vidare föreslås bl.a. att det ska finnas ett vetenskapligt råd vid alla berörda myndigheter och att myndigheterna regelbundet ska låta externa experter genomföra utvärderingar av myndighetens forskningsverksamhet från såväl ett vetenskapligt perspektiv som ett relevansperspektiv.

11

1 Kommitténs uppdrag och arbete

1.1Uppdraget och genomförande

1.1.1Uppdraget

Utredningens uppdrag och bakgrund framgår av kommitté- direktiven (dir.2011:83), se bilaga 1. Uppdraget innebär att kartlägga omfattning och inriktning av den forskning och utveckling som bedrivs av statliga myndigheter, undantaget forskningsråd och motsvarande myndigheter samt myndigheter under försvarsdepartementet samt vid industriforskningsinstitut. Uppdraget är inriktat på två speciella områden, dels hur forskningen som bedrivs eller finansieras av dessa myndigheter kvalitetssäkras dels om det sker något dubbelarbete mellan myndigheterna och universitet och högskolor.

1.1.2Genomförande

Utredningsarbetet har bedrivits som en enmansutredning och påbörjades i början av oktober 2011. Från och med november månad har jag som utredningsman haft stöd av en sekreterare. Några konsulter har inte anlitats utan arbetet har helt utförts av oss två.

Uppdraget inleddes med att kartlägga vilka myndigheter som bedriver eller finansierar forskning och utveckling (FoU). En enkät med 22 frågor sändes till de 48 utvalda myndigheterna (se bilaga 2). Frågesvaren har därefter lagts till grund för urvalet av myndigheter vid vilka en fördjupning med personliga intervjuer skulle genomföras. Vissa myndigheter har också kontaktats via telefon för uppföljande frågor. Några av frågorna är relaterade inbördes, och de redovisas gemensamt i kapitlet för frågesvaren (kap.4).

13

2 Kommitténs utgångspunkter

2.1Urval av myndigheter.

Utredningens direktiv ger klara besked om vilken typ av myndigheter som inte skall ingå i utredningens undersökning. Av alla återstående myndigheter måste göras ett urval.

För det första har jag uteslutit alla enheter som inte bedrivs i myndighetsform. Det innebär att stiftelser av olika slag inte finns med i undersökningen. För det andra så har jag begränsat mitt uppdrag till det som jag har bedömt vara forskning. FoU- begreppet är ett vitt begrepp och någon skarp gräns mellan ”F- benet” och, ”U-benet” finns inte. Jag resonerar mer i detalj FoU- begreppet i nästa avsnitt, men utgångspunkten för mig har varit att koncentrera mig på forskning och inte utveckling. Det innebär att myndigheter som analyserar eller inspekterar ett visst politikområde inte har medtagits. Inte heller har myndigheter som enligt min bedömning ägnar sig åt utvecklingsarbete, d.v.s. implementerar sådan forskning som bedrivs på annat håll eller som stöder kommuner eller andra organisationer för speciella projekt tagits med. Den urvalsprincip jag valt innebär att t.ex. inspektioner på utbildnings-, arbetsmarknads och socialförsäkringens område inte medtagits. Således inte heller analysmyndigheter såsom t.ex. Trafikanalys eller utvecklingsmyndigheter som Tillväxtverket.

I den officiella statistiken görs ingen skillnad mellan forskning och utveckling, utan begreppet FoU omfattar båda verksamheterna. Det innebär att myndigheter som uteslutande eller i hög grad bedriver utvecklingsarbete redovisar detta som FoU i statistiken. Jag har valt att utesluta sådana myndigheter, som främst ägnar sig åt ”U-benet”.

För att gå igenom vilka myndigheter som forskar i egen regi eller som finansierar forskning eller både och har utredningens sekreterare och jag gått igenom ett antal hemsidor och budget-

15

Kommitténs utgångspunkter SOU 2012:20

propositionen för år 2012. Det kan mycket väl vara så att genomgången inte varit heltäckande, vilket inneburit att vi kan ha förbisett någon eller några myndigheter, som borde varit med.

Vi fann i vår urvalsprocess 48 myndigheter, som vi bedömde svarade mot våra kriterier. De utvalda myndigheterna sorterade under alla departement utom Försvarsdepartementet, vilket var undantaget i utredningens direktiv. Statsrådsberedningen och tio departement var således huvudmän för dessa myndigheter.

2.2Hur definieras forskning, utveckling och kvalitet

2.2.1Definition av FoU

Beteckningen FoU står för forskning och utvecklingsarbete. Forskning söker ny kunskap, medan utvecklingsarbete använder kunskap för att utveckla nya eller förbättrade produkter, system, processer eller metoder. Skillnaden mellan dem kan beskrivas att man upptäcker inom forskningen, medan man uppfinner inom utvecklingsarbetet.

Gemensamt för forskning och utvecklingsarbete är att det handlar om kreativt arbete utförs systematiskt samt att forskaren eller en annan kvalificerad person, oavsett om det handlar om kvantitativa eller kvalitativa forskningsmetoder, utgår från olika grundläggande antaganden s.k. paradigm. Svårigheter att hitta ett paradigm där båda modellerna samtidigt passar in leder ibland till att meningsskiljaktigheter om vilket synsätt som är bäst.

Inom OECD enades man år 1970 om att termen forskningsverksamhet kan indelas i grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Grundforskningen har ingen bestämd tillämpning i sikte utan är helt baserad på ”nyfikenhet”, medan den tilllämpade forskningen har det. Utvecklingsarbete utnyttjar systematiskt och metodiskt tidigare forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar.

16

SOU 2012:20 Kommitténs utgångspunkter

2.2.2Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkring inom forskning och utveckling innebär att undersöka om en verksamhet eller produkt uppfyller en i förväg bestämd kvalitet. Vanligtvis indelas begreppet kvalitet i strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet.

Strukturkvalitet avser kvaliteten på de resurser man har till sitt förfogande. Det kan vara antal anställda och deras utbildningsnivå, lämpligheten i lokalerna samt är den tekniska utrustningen adekvat?

Processkvalitet avser hur man har lyckats att nå målgruppen samt det numeriska antalet av olika ingående parametrar i undersökningen.

Resultatkvalitet beskriver om man har lyckats påverka, förändra det man hade som sitt yttersta mål.

Resultatmålet är viktigast men samtidigt oftast svårast att mäta. I kvalitetssäkringsarbete nöjer man sig ibland med att enbart beskriva strukturkvalitet och processkvalitet.

Vanliga termer för kvalitetssäkring och kvalitetsmått i allmänhet för både utförare och uppdragsgivare av forskning och utveckling är s.k. refereegranskning, även kallat ”peer review” (engelska för ”granskning av likar”). Peer review är en kollegial sakkunniggranskning som innebär att bedömningen görs av forskare väl insatta i det forskningsfält som ansökan avser och i det meriteringssystem som gäller vid i bedömningen av den sökandes kvalitéer både i avseendet att utföra föreslagen forskningsuppgift samt den sökandes forskningsmeriter i ett vidare perspektiv.

Peer review förfarandet används allt oftare både av statliga myndigheter såväl som stiftelser och också andra forskningsfinansiärer. Det bedöms allmänt som det bästa sättet att granska forskningsansökningar eftersom metoden är mindre konserverande än de flesta andra metoder för att fördela forskningsmedel t.ex. bibliometri som enbart mäter tidigare forsknings verksamhet.

Den finns dock en risk för att jäv ska uppstå. En jävssituation kan exempelvis orsakas av att en granskare tillhör samma institution som eller har eller har haft nära samarbete med en sökande. I Sverige, som invånarmässigt, är ett litet land anlitas allt oftare utländsk expertis i beredningsförfarandet.

Det finns vidare en risk att säker forskning favoriseras på bekostnad av nyskapande och att tvärvetenskaplig forskning kan ha svårt att få gehör.

17

Kommitténs utgångspunkter SOU 2012:20

Det är svårt att alltid ha tillräcklig bredd i de beredningsgrupper som gör bedömningen. Det innebär en risk att all forskning inte kan bedömas riktigt med samma sakkunskap.

Det är slutligen en tidskrävande process. Bedömningen tar mycket arbetstid från framstående forskare. Det tar också lång tid från det att ansökan kommer in till dess att den sökande får svar.

18

3 Frågor till myndigheterna

Vid uppläggning av utredningens arbete bedömde jag att det var nödvändigt att insamla uppgifterna från de utvalda myndigheterna i första hand genom en enkät. Frågorna skulle riktas till såväl de myndigheter som forskar i egen regi som de som finansierar forskning hos en utförare. Alla myndigheter fick således samma frågor. Det innebar naturligtvis att några frågor inte var relevanta för vissa myndigheter. Det var emellertid inte på förhand möjligt att i detalj känna till i vilken utsträckning som de berörda myndigheterna ägnar sig åt egen forskning, finansierar extern forskning eller både och.

Enkäten (se bilaga 2) inleds med ett antal faktafrågor om myndigheten. Därefter kommer några frågor om i vilken utsträckning som FoU nämns i regleringsbrev eller motsvarande, i ett särskilt regeringsuppdrag till myndigheten eller i dialogen mellan myndighet och departement.

Därefter ställs frågan om hur myndigheten definierar FoU och syftet med myndighetens FoU-insats som utförare eller beställare samt hur mycket medel myndigheten använder för FoU per år under några angivna år.

De följande frågorna gäller hur beslutsgången ser ut inom myndigheten när det gäller vilka FoU-projekt som skall utföras internt eller finansieras, och om det finns någon FoU-plan eller motsvarande för myndigheten.

Vidare efterfrågas om myndigheten behandlar FOU- frågor och

– i så fall i vilka del av organisationen – samt om myndigheten har en styrelse eller ett insynsråd som behandlar FoU-frågor. Vi frågar myndigheterna även om vem eller vilka som utför den beslutade forskningen och vilka externa utförare som är de mest förekommande.

19

Frågor till myndigheterna SOU 2012:20

Härefter följer utredningens kärnfrågor, dvs. de som bl.a. berör hur myndigheterna kvalitetssäkrar egen utförd eller finansierad FoU och hur myndigheterna skyddar sig mot dubbelarbete.

Slutligen ställs frågan om hur många disputerade forskare hos myndigheten som deltar i FoU-arbetet liksom om – och i så fall hur – myndigheten använder de resultat som kommer ut av forskningen och hur resultaten sprids utanför myndigheten.

20

4 F rågesv aren från my ndigheterna

Totalt ingi ck 22 frågor till de utvalda myndig heterna i en käten som skickades u t i början a v november 2011. Några av frågorna är i varierande grad relaterade till varandra och red ovisas därfö r gemensamt. Vidare är ett fåtal frågor av rent admi nistrativ kar aktär och redovisas sålunda på annat sätt i betänkandet. I redovisningen i detta kapitel är svaren på vissa frågor uppdelade efter om myndigheterna har enbart ege n forsknin g, enbart ha r uppdragsforskning, dvs. finansierar forskning eller har både egen forskning och uppdragsforsk ning. I gruppen med egen forskning förekom mer i vissa av de redovisade frågesvaren en up pdelning på institut, museer inklusive Kungliga biblioteket (KB) och övriga myndigheter.

4.1H ur stort anslag har myndigheten och hu r m ycket medel avsätts till forskning?

(Frågorna 4 och 8).

4.1.1Egen forskning

Utredning en omfattade ursprungligen 48 my ndigheter; sex av dem visade sig inte bedriva forskning eller finansiera sådan. Nitton av de återstående myndigheterna utför endast egen forskning. Kategorin domineras av institut och museer. Det kan no teras att alla departement har m inst en my ndighet i de nna kategori.

Nio av myndigheterna i denna kategori ha r karaktär av institut. Dessa har en tydlig inriktning mo t forskning och avsätter ofta en stor andel av anslagsmedlen till detta. Föruto m medel frå n det egna ramanslaget utgör intäkter från olika forskni ngsfinansiärer ofta en stor del av de forskningsmedel som omsätts under ett budgetår. Intäkter fr ån externa forskningsfi nansiärer får således antas vara en

21

Frågesvaren från myndigheterna SOU 2012:20

förutsättning för en livaktig forskningsverksamhet vid instituten. Forskningsverksamheten vid instituten i utredningen liknar i hög grad hur den bedrivs vid landets universitet- och högskolor (UH). Den största skillnaden är att forskarna vid instituten oftast är tillsvidareanställda och därför inte behöver ansöka om extern finansiering för lönemedel samt att forskningen som utförs är i linje med respektive instituts regeringsuppdrag.

De två största instituten med avseende på ramanslaget skiljer sig i fråga om hur medlen används. Smittskyddsinstitutet (SMI), som har ett ramanslag på närmare 200 miljoner kronor, använder 35–65 procent av sin budget för forskningsinsatser av olika slag. Statens meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) däremot, som har ett bredare regeringsuppdrag har ett ramanslag på drygt 200 miljoner kronor. Myndigheten använder cirka 25 procent av anslaget till olika typer av forskningsinsatser. Till skillnad från SMI baseras SMHI:s forskningsbudget i stor omfattning av bidrag från externa forskningsfinansiärer, såsom Vetenskapsrådet (VR) och Formas.

Övriga institut har betydligt lägre ramanslag men i procent avsätter de lika mycket till sin forskning, dvs. 25–50 procent. Många av verksamhetsprofilerna hos instituten kan liknas vid hur man organiserar och utför sin forskning vid UH. Detta gäller t.ex. Statens Väg-och trafikforskningsinstitut (VTI), Institutet för Rymdfysik (IRF) och Statens veterinärmedicinska anstalt(SVA). Alla institut har också omfattande samarbete/utbyte med forskare vid olika UH.

Även museerna har i varierande omfattning forskning inom sin verksamhet. En skillnad jämfört med instituten är att andelen som avsätts till forskningsinsatser är betydligt mer blygsam, även om det i absoluta tal rör sig om stora belopp. För t.ex. Nationalmuseum (NMW) rör det sig om cirka tio miljoner kronor årligen. KB med ett ramanslag på 350 miljoner kronor, använder endast en liten del till forskningsverksamhet (2,5 miljoner kronor). Naturhistoriska riksmuseet (NRM), däremot, skiljer sig från de övriga museerna i den meningen att forskningsverksamheten utgör en central del av museets aktiviteter. Hela forskningsstrukturen är uppbyggd på samma sätt som vid vilket svenskt universitet som helst. Av en totalbudget om dryg 160 miljoner kronor avsätts 70 miljoner kronor till museets forskningsverksamhet. Till detta kommer cirka 30 miljoner kronor i externa medel som forskarna på museet erhåller från inhemska forskningsfinansiärer och från EU.

22

SOU 2012:20 Frågesvaren från myndigheterna

De övriga myndigheterna med enbart egen forskningsverksamhet är Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Livsmedelsverket, Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket. Av dessa har de tre sistnämna stora ramanslag men omsätter endast en liten del av sin budget på forskningsinsatser. BRÅ, däremot, avsätter cirka hälften av sin totala budget på cirka 70 miljoner till olika forskningsinsatser.

4.1.2Egen forskning och uppdragsforskning

I kategorin myndigheter som både bedriver egen forskning och finansierar forskning hos andra utförare är variationerna stora. Detta gäller såväl i fråga om storlek på egen forskning och hur mycket forskningsmedel som anvisas till andra utförare. I denna kategori ingår 13 myndigheter, vilka representerar sju departement. Trafikverket med en totalbudget på 45 miljarder kronor, avsätter cirka 500 miljoner kronor till forskningsinsatser; detta är således en liten andel av totalbudgeten men ett avsevärt belopp jämfört med många forskningsutförare. Övriga myndigheter avsätter mindre än 10 procent av sitt ramanslag på forskningsinsatser. Ett undantag är Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IAUF) som helt ägnar sig åt egen forskning men som också delar ut forskningsmedel till andra utförare.

4.1.3Uppdragsforskning

I denna kategori återfinns några myndigheter med mycket stora ramanslag. Även om det i flera fall är en mindre del av totalbudgeten som spenderas på forskningsverksamhet är totalsumman som avsätts till detta ändamål ofta betydande. I instruktionen och regleringsbreven för myndigheterna finns inte alltid specifikt angivet att de ska bedriva forskning inom ramen för sitt uppdrag. Såsom exempel kan nämnas Sjöfartsverket och i någon mån även Jordbruksverket.

Forskningen som finansieras av övriga myndigheter är ofta tillämpad; syftet med forskningen är här att söka specifika problemlösningar som ska bidra till att uppfylla myndighetsmålen. Naturvårdverket(NV), som ansvarar för att uppfylla regeringens miljökvalitetsmål, har ofta utlysningar som kopplade till dessa mål.

23

Frågesvaren från myndigheterna SOU 2012:20

Jordbruksverkets fo skningsinsatser finns istället så gott som uteslutande direkt angivna i myndighetens regleringsbrev.

4.2Finns Fo U nämnt som uppdr ag i er instruktion/regleringsbrev elle r på annat sätt i uppdrag från reg eringen?

(Frågorna 5 och 6).

4.2.1Egen forskning

För instituten anges såväl i instruktion so m i regleri gsbrev och instrukti on att de ska utföra forskningsverksamhet inom sina respektive specialområden.

Museer som ju har samlingar har genom sina instruktioner regeringens u ppdrag att bl.a. ”veten kapligt bearbeta de sa mlingar som anförtrotts myndigh eten”. Museerna har i stor utsträ ckning tillkommit genom nyfikenhet och en strävan att samla in och bygga upp kunskap inom sin respektive disciplin. Forskning har således redan frå n första b örjan varit ett viktigt incitament museernas verksamh et.

För övriga myndi gheter kan konstateras att det för B RÅ finns ett

tydligt regeringsuppdrag att fo rsknings- och utvecklingsarbeten
ska ingå i deras uppg ift. Livsmedelsverket, däremot, har inte något
specifikt uppdrag, v are sig i instruktionen eller i regle ringsbreven,

att ägna sig åt forskn ingsverksa mhet. Verket har dock t olkat skrivningen i instruktionen, och periodvis även i regleringsbreven, att det är n ödvändigt att bedriva en viss tillä mpad forsk ning för att kunna tillgodose de krav som ställs på myndigheten.

4.2.2Egen forskning och u pdragsfors kning

För instituten i denna kategori, liksom som övriga inst itut, finns i styrdokumenten väl definierat att forskning ska utföras.

Övriga myndigheter har – antingen i sina instruktioner eller regleringsbreven elle r både och – uppdrag att utföra såväl egen forskning som uppdragsforskni ng. Uppdra gen är dock olika, både när det g äller omfattning och frekvens. Oftast föreko mmer även

24

SOU 2012:20 Frågesvaren från myndigheterna

kontinuerliga diskussi oner med b rörda depa rtement i olika forskningsrelaterade frågor. Ett undantag utgörs av Försäkri ngskassan, som av regeringen istället har gett särskilda medel fö r externa forsknings uppdrag. Myndigheten avsätter även ordinarie budgetmedel för olika forskningsinsatser, detta tro ts att forsk ning inte explicit nä mns i myndighetens styrdokument.

4.2.3U ppdragsforskning

För de my ndigheter so m har att f ördela forskningsmedel vidare till andra utförare beslutar regeringen om hur denna förd lning ska göras med avseende på olika forskningsinsatse r; oftast anges detta i instruktionen. Vanligt är också en tydlig regle ring av resu rserna till olika utpek ade områd en i myndigheternas regleringsbrev , speciellt gäller detta Jordbruks verket och NV. Forskningsfrågorna diskuteras kontinuerligt med respektive departem ent, eller åtminstone årligen i samband med myndighetsdialogerna. Ett undant ag är Sjöfartsverket, som saknar uppdrag från regeringen om forskning, men som ändå lägger ut forskning suppdrag.

4.3H ur definie rar myndigheten begreppet F oU? Hur ser beslutsgången ut i er myndighet när det

gäller att besluta om vilka FoU-projekt s om ska utföras eller finansieras? Finns det någo n

utarbetad FoU-plan för myndigheten?

(Frågorna 7, 9, 10).

4.3.1Egen forskning

I de flesta av myndigheterna som bedriver egen forskning finns en preciserad process för den interna forskning som bedrivs med egna medel.

I museerna är dett a tydligt med en forskningsansvarig person som samordnar och granskar interna ansökni ngar för vidare beredning. Beslu t om forskningsprojek t tas i de f lesta fall av myndighetschefen. I de fall det finns en långsiktig FoU-plan som godkänts av myndig hetens chef eller dess styrelse tas beslut i stället i några

25

Frågesvaren från myndigheterna SOU 2012:20

fall av avdelningschefer. Detta sker t.ex. i SMI och SMHI. För BRÅ och Konjunkturinstitutet (KI) är det regeringen som genom uppdrag till myndigheterna beslutar om vilka projekt som ska genomföras. Dessa båda myndigheter har således – till skillnad från övriga myndigheter i denna kategori – en stark styrning av sin FoU från regeringen. I övrigt bestämmer myndigheterna i stort sett själva sina forskningsprojekt.

De nio instituten som enbart utför egen forskning definierar generellt sett begreppet FoU utifrån sitt uppdrag som anges i instruktion och regleringsbrev, det vill säga instituten utför tillämpad forskning och/eller utveckling, förutom IRF som definierar utförd forskning inom begreppet grundforskning.

Museerna i utredningen som bedriver egen forskning definierar sin forskningsverksamhet i stort sett utifrån det uppdrag de har från regeringen. KB skiljer sig från de övriga museerna genom att de poängterar att deras forskning vilar på starkt på F:et i FoU (grundforskning) medan övriga museer betonar att det mestadels handlar om behovsmotiverad tillämpad forskning och utveckling inom deras regeringsuppdrag.

De fyra övriga myndigheterna som praktiserar egen forskning anger BRÅ och Livsmedelsverket att de arbetar med tillämpad forskning och utveckling i enlighet med respektive regeringsuppdrag. Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket har ingen definition av begreppet FoU med anger att de arbetar utifrån välbeprövade vetenskapliga metoder i enlighet med akademisk tradition.

I många myndigheter med egen forskning finns en FoU-plan, som oftast är periodiserad över ett antal år. FoU-planen är ofta ambitiöst framtagen utifrån det uppdrag som myndigheten har (t.ex. NMW, NRM, Sveriges Geotekniska Institut (SGI), Statens historiska museum (SHM), SMHI och SVA). Rättsmedicinalverket utarbetar f.n. sin första FoU-plan. KB planerar att göra det. Hos andra myndigheter finns forskningsstrategier som mer övergripande visar inriktningen av forskningen, som t.ex. hos Institutet för Språk och folkminnen och IRF. I andra fall är forskningsverksamheten integrerad i en verksövergripande verksamhetsplaneringen, vilket gäller t.ex. i KI, Livsmedelsverket och Nordiska Afrikainstitutet.

26

SOU 2012:20 Frågesvaren från myndigheterna

4.3.2Egen och uppdragsforskning

Instituten i denna kategori definierar FoU utifrån begreppets alla ben relaterat till sitt uppdrag.

Övriga myndigheter definierar FoU enligt allmän praxis (t.ex. OECD) samt utifrån respektive myndighets uppdrag. Det är dock i många fall väldigt spartanskt beskrivet vad de menar.

I den övervägande delen av myndigheterna som finns i denna kategori tas beslut om forskningsprioriteringarna av myndighetsledningen. Beslut om forskningsverksamhetens inriktning och utförande ingår ofta som en del av den normala budget-, eller verksamhetsplaneringsprocessen. För många myndigheter utlyser myndigheten forskningsmedel som är öppna för både externa och interna sökanden, som t.ex. hos Riksantikvarieämbetet och Försäkringskassan. Ofta finns dock bestämmelsen om att forskning som kan bedrivas vid universitet och högskolor inte får bedrivas internt. Lantmäteriet uppger att det endast på begränsade områden finns kvalificerad kunskap utanför myndigheten och på grundval av detta sker en målstyrning varefter myndigheten sedan identifierar var kunskap som myndigheten behöver kan inhämtas för att uppfylla de mål som styr myndighetens arbete.

Kriminalvården har också en mycket strukturerad process, där myndighetschefen slutligen beslutar om kommande årets FoU- projekt. Liknande är förhållandet också hos många andra myndigheter som Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens institutionsstyrelse (SiS).

För några myndigheter har direkta regeringsuppdrag stor betydelse för vad som skall utföras och hur myndighetens FoU ska hanteras. Myndigheter har i dessa fall väldigt liten egen påverkan på vilken FoU som ska utföras. Exempel på sådana myndigheter är Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och Socialstyrelsen.

Trafikverket, som är en mycket stor forskningsfinansiär har sedan verket bildades infört en mycket strukturerad process, som involverar många internt i myndigheten. Beslut fattas av myndighetschefen.

Många myndigheter har inte någon explicit FoU plan utan tar forskningsfrågorna i samband med den interna budget- eller verksamhetsplaneringsprocessen. Exempel på detta är Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Andra myndigheter har strategier för forskning som t.ex. Riksantikvarieämbetet och SGU. Lantmäteriet

27

Frågesvaren från myndigheterna SOU 2012:20

och Krim inalvården har mycket utvecklade FoU plane . SiS har en plan för den externa forskningen.

4.3.3Uppdragsforskning.

Alla myndigheter i denna kategori hänvisar definitionen av FoU till att omfat ta forskning inom ramen för sina respektive u ppdrag och

att stärka myndighe ens behov som ett led i att uppfylla regering-
ens krav på myndig heten. Rent allmänt h änvisas till vedertagna
definitio ner av begreppet FoU ( .ex. OECD ).  
Mång a myndigheter i denna grupp får direkta och starkt regle-
rade uppdrag av re geringen om vilka spe cifika forskningsinrikt-
ningar som ska prioriteras. Exe pel på detta är Folkhälsoinstitutet
och Jordbruksverket. För SIDA har regeri ngen lagt fast en FoU-

policy. För NV har regeringen för vissa medel angivit inriktningen på forskningen äve n om projekten inte preciseras. Strålskyddsmyndigheten, Konk urrensverket och Post- och telestyrelsen (PTS) har inga uppdrag ut an har norm ala utlysningar där efter en intern process myndighetschefen beslutar om Fo U-projekten. Myndighetschefe n beslutar ckså i de myndigheter där uppdrag en kommer från regeringen eller i en fastställd plan.

4.4Behandlas forskningsplan oc h/eller Fo U-frågor i myndighe tens styrelse/insynsråd?

(Fråga 11 ).

För instituten och de myndigheter som har egen fors ning är det naturligt att forsknin gsfrågor diskuteras i styrelse och/eller insynsråd. Ett u ndantag är ett institut som SMI.

För m yndigheterna med egen forskning , men där forskningen endast u tgör en liten del av verksamheten, diskuteras oftast inte forskningsfrågor i styrelse/och ller insynsråd. Såsom e xempel kan nämnas Livsmedelsverket och R ättsmedicin alverket. I andra myndigheter med endas begränsad forskning, t.ex. Lantm äteriet och SMHI, diskuteras dock FoU frå gor i styrelsen

Vissa av de undersökta myndigheterna saknar styrelse/insynsråd; detta gäller Försäkringskassan, Konjunk turinstitute t, Institutet

28

SOU 2012:20 Frågesvaren från myndigheterna

för Språk o ch Folkmin nen, Sveriges kriminalt ekniska laboratorium (SKL) samt museerna.

4.5 H ar myndi gheten nå got vetenskapligt råd eller
  m otsvarand e?

(Fråga 12).

Så gott so m alla myndigheter me d egen for skning har ett vetenskapligt råd eller motsvarande m ed annan benämning. Bland de myndigheter som inte har något v etenskapligt råd kan nä mnas IRF, Lantmäteriet, NRM, SGI, SKL, SM HI och SM I.

Gemens amt för de myndigheter som har e tt vetenskap ligt råd är att ledamöterna utses av myndighetsledningen. Råden ha r normalt mellan fyra och sex le damöter so m företräde svis hämtas från UH, oftast med professorsk ompetens. När det gäller KI är det emellertid regeringen som utser ledamöterna i det vetenskaplig a rådet. I vissa myndigheter finns det flera råd, och de ansvarar för olika delar av forskningsverksamh eten vid my ndigheten.

Rådens uppgifter va rierar mellan myndigheterna. Vissa r åd beslutar endast om hur forskni ngsansöknin gar ska prioriteras And ra råd har bredare uppgifter, såsom att delt a i beslut om inriktningen och uppläggningen av forskningen liksom om utvärderingen av den. I några få fall har man angivit att den externa kompetensen används för att den explicit sk a uttala sig om relevansen av for skningen. Vanligtvis behandlas dock frågan om forskningens relevans genom ett internt arbete inom myndigh eten, dvs. utan diskussion med extern kom petens.

29

Frågesvaren från myndigheterna SOU 2012:20

4.6Vem utför den fors ning som beslutas och hur stor del av de externa forskningsuppdra gen utförs vid universit t och högskolor?

(Frågorna 13, 14, 15 och 17).

4.6.1Egen forskning

Forskningen vid my ndigheterna i denna k ategori utförs av egna anställda på grundval av interna beslut och i enlighet med respektive myndighetsmål. Merparten av de externt finansie rade forskningsuppdragen, so m ofta är betydande, u tförs i sam arbete med företrädare för likna nde disciplin er vid UH.

4.6.2Egen forskning och u pdragsfors kning

Hur my cket forskning som u förs inom myndigheten och hur mycket medel som avsätts till externa utförare variera r i hög grad mellan myndigheter na. Det som däremot är gemensamt för dem är att merp arten av de externt fin nsierade projekten utförs av forskare vid UH. I Trafikverkets forskningsprojekt deltar dock ofta även and ra aktörer ä n forskare från UH, sås om industrin.

Andelen forskningsmedel so m används internt uppv isar en stor variation. Försäkring skassan har den högsta andelen med omkring 80 proce nt följt av Kriminalvården med o mkring 40 procent och SGU. Vid SKL geno mförs även interna projekt oftast i samarbete med UH.

4.6.3Uppdragsforskning

Flertalet av myndigh eterna med enbart uppdragsforsk ning uppger

att så go tt som alla forskningsmedel går till forskare vid UH.
Undanta gen är SID , Kulturråd et, Strålsäkerhetsmyndigheten och

PTS. För SIDA redovisas att cirka 35 procent av forskn ingsmedlen tillfaller UH i Sverige medan å terstående medel avser mottagare utomland s. Av de fo rskningsmedel som Ku lturrådet fö rfogar över är det ing a medel so m går till U H. Strålsäkerhetsmyndigheten uppger att cirka 35 pro cent tillfaller UH och resterande del till olika

30

SOU 2012:20 Frågesvaren från myndigheterna

konsultför etag och till andra statliga myndig heter. PTS redovisar att mindre än 10 procent av forskningsmedlen kommer UH till del.

4.7 H ur kvalitetssäkrar m yndighete rna projek t som
  i nitieras/fin ansieras?

(Fråga 16).

4.7.1Egen forskning

Institutens forskare ar betar i stor utsträckning på samma sätt som forskarna på UH såvitt gäller m eriterings- och kvalitetssäkringsnormer. Sålunda utöva s kvalitetssäkringen genom ett peer reviewförfarande av forskningsansökningarna till såväl inhems ka externa forsknings finansiärer som till EU. Publicering i internationella vetenskapligt granskad e tidskrifter liksom deltagande, efter inbjudan, i internationella k onferenser uppges vara andra mått på kvalitet. För S VA och SM I med stränga krav på laboratorieverksamheten fordr as ackredite ring enligt internationell standard.

Museern a har sam ma förhållningssätt till kvalitetssäk ringen av utförd forskning som instituten. Undantaget från detta är KB som endast i mindre omfattning arbet ar enligt U H:s principe r; en stor del av mate rialet publi ceras sålunda enbart i in ternt granskade publikationer.

Bland de övriga m yndigheterna innebär BRÅ:s kvalitetssäkring att man endast har en intern granskning av p rojekten, dock kompletterad m ed minst en extern ut värderare. A v svaret fra mstår det dock som mindre tydligt vem som beslutar om vem som ska anses lämplig att utvärdera de projekt som utförs av BRÅ.

Rikspolisstyrelsen har ett förf arande som liknar BR Å:s, men myndigheten konsulte rar också sitt vetensk apliga råd. Rådet har också att bedöma om extern ex ertis från UH ska til kallas för ytterligare verifiering av projektets kvalitet.

Rättsme dicinalverkets forsknin gsverksamhet granskas av såväl verkets eti kprövningsn ämnd som dess forska rråd. Vidare eftersträvar verket en internationell publicering efter avslutad fo rskningsaktivitet.

31

Frågesvaren från myndigheterna SOU 2012:20

Även Livsmedelsverket har ambitionen att utförd forskning ska publiceras internationellt. Av frågesvaret framgår dock inte helt hur de genomförda projekten kvalitetssäkras innan de sätts igång.

4.7.2Egen forskning och uppdragsforskning

I denna kategori är skillnaderna avsevärda mellan myndigheterna när det gäller kvalitetssäkringen.

SGU har regelbundna externa utvärderingar av sin forskningsverksamhet, såväl den interna som den externa. De forskningsmedel som fördelas till UH granskas av myndighetens forskningsråd på samma sätt som inom VR. Samtliga forskningsprojekt granskas även i fråga om relevans för myndighetens uppdrag.

Forskningsprojekten inom SiS, IFAU och Kriminalvården granskas före igångsättandet av respektive myndighets vetenskapliga råd. Myndighetschefen fattar därefter det slutgiltiga beslutet.

Sieps’ granskning genomförs före publiceringen, och den omfattar såväl den interna som den externa forskningen. Riksantikvarieämbetet har både intern och extern utvärdering av den egna forskningen. Ämbetet tillägger att utvärderingen görs i enlighet med standardiserade vetenskapliga kriterier. Riksarkivet uppger att innan externa projekt sätts igång görs peer review-förfarande, antingen av svenska forskare eller – för EU-projekt – av forskare i andra EU-länder.

Övriga myndigheter tillämpar i huvudsak intern kvalitetssäkring av varierande slag. Vissa av dessa myndigheter uppger att man eftersträvar internationell publicering och/eller deltagande i nationella och internationella konferenser t.ex. Läkemedelsverket och Lantmäteriet.

4.7.3Uppdragsforskning

NV arbetar på ett sätt som motsvarar t.ex. VR och Formas med peer review-förfarande av inkomna ansökningar. SIDA tillämpar ett liknande tillvägagångssätt, dock kompletterat med uppföljning i ekonomiskt och vetenskapligt hänseende.

Folkhälsoinstitutet, Konkurrensverket, och Strålsäkerhetsmyndigheten låter respektive myndighets vetenskapliga råd/nämnder

32

SOU 2012:20 Frågesvaren från myndigheterna

yttra sig över inkom na ansökningarna inn an myndigheten tar beslut.

PTS låte r utföra en extern granskning av inkomna forskningsansökningar. Jordbruksverket genom för en noggrann urvalsprocedur innan beslu t fattas, men verket läm nar ingen uppgift om det rör sig om interna eller exte rna bedömare. Sjöfartsverket arb etar med utgångspun kt i de kv alitetssäkri ngskriterier som tillämpas inom UH.

Kulturr ådet har i e nkäten inte redovisat o m myndighe ten kvalitetssäkrar sin forskningsverksamhet eller inte.

Havs-oc h vattenmy ndigheten (HAVS) sa mverkar med NV om forsknings delar som b erör HAV S ansvarsom råde och förlitar sig således på NV:s rutiner för kvalitetssäkring.

4.8H ur balanseras behovet av FoU för myndigheten och forskningens vetenskapliga kvalitet?

(Fråga 18).

I stort sett alla myndigheter i undersökningen framhåller att den vetenskapliga kvaliteten är avgörande för my ndighetens forskning, såväl när de t gäller den egna som den externt u tförda.

NV modifierar dock sitt svar enom att ange att relevanskriteriet i stället kan vara a vgörande vi d sådana projektansökningar som bedöms likvärdiga från rent vetenskaplig utgångspunkt. BRÅ har å sin sida att anpassa vissa projekt t ill beställarens behov. Rikspolisstyrelsen prioriterar mellan forskningsprojekten med utg ångspunkt i myndigh etens planeringsoc h styrdokument samt relevant nationell o ch internati onell forskning.

SIDA månar om högsta vetenskapliga kvalitet på beviljade forskningsinitiativ. Samtidigt syftar vissa f orskningssatsningar i myndighetens biståndsverksamhet initialt till kunskaps uppbyggnad, och de kan därmed inte alltid – åtminsto ne i en inledande fas –

nå högsta vetenskapliga kvalitet.  
Stålsäkerhetsmyndigheten ska i enlighet sitt regerin gsuppdrag
bevilja forskningsansökningar som är avsedd a att stärka ett forsk-

ningsområ de som är s vagt företrätt i Sverige. Projekten kan därför inte alltid hålla högsta vetenskapliga kvalitet, åtminstone inte inledningsv is.

Kulturr ådet har inte besvarat de nna fråga.

33

Frågesvaren från myndigheterna SOU 2012:20

4.9Hur försäkrar sig myndigheten om att inte de FoU-proj kt man initierar ske r på annat håll? Deltar my ndigheten i några EU-projekt eller andra internationella nätverk ?

(Fråga 19 ).

Så gott som samtliga myndigheter har svarat att man i sin forskningsorg anisation ha r disputerade forskare. En av de fortlöpande huvuduppgifterna för dessa är tt hålla sig uppdaterad om forskningsläget inom myndighetens ansvarsomr åde. Vidare utgår myndighetern a från att det är varje forskares självbevarelse drift att inte delta i projekt som utförs på annan plats, inom eller utom landet. Risken fö r dubbelarb ete anses dä rmed bli effektivt minimerat.

Alla myndigheter deltar i internationell a nätverk a v olika slag, både me d avseende på inriktning och på s torlek. Det framgår att myndigheterna har o lika förutsättningar att delta i sådana nätverk, samtidigt som drivkraften att m edverka är stor. I vissa fall representerar forskarna p å myndigheterna en ko mpetens so m inte finns på andra håll i landet, medan det i andra fall finns motsvarande kompete ns inom UH .

När det gäller mu seerna utförs forsknin gen till största delen på föremål i samlingarna; för vissa av forskarna utgör handledning av gästforskare en del av arbetsinsatsen, vilket anses bidra positivt till nätverksbyggande.

För ö vriga myndig heter finns ingen begränsning att o m att endast svenska forskarinsatser får finan sieras med offentliga medel. Strålsäkerhetsmyndighete n är den enda myndigh et som utnyttjat rätten att finansiera utländska utförare. Skälet är att den berörda industrin lägger ut uppdrag p å inhemsk forskarkompetens inom ett visst område, och myndi gheten är därför förhi ndrad att a nlita samma utförare. Vidare h ar Strålsäke rhetsmyndigheten ett regeringsuppdrag att inom vissa områ den säkra att det finns inhemsk kompete ns. Ett motsvarande up pdrag finns inte uttalat för någon annan myndighet, m en frågan är aktuell även för and ra myndigheter. Ett exempel är Trafikver ket, som är en av de få aktörerna i landet som är intresserade av att bevara fors kningskom petensen för brobyggn ad.

Vissa institut har ett intensivt samarb ete med motsvarande institut i andra länder som t.ex. IRF, SGI, SM HI, SMI, SVA och VTI.

34

SOU 2012:20 Frågesvaren från myndigheterna

SIDA i ntar här en speciell ställning eftersom man förutom att finansiera forskning i Sverige ock så ska bidra med fina nsieringen för och up pbyggnad av högkvalitativ forskningsverksa mhet i de länder som är mottaga re av svenskt bistånd.

Flera myndigheter deltar i pro jekt inom EU eller andra internationella organisation er. Exempel på detta är Institutet för språk och folkminnen, IRF, NRM, Rik sarkivet, N V, Strålsäke rhetsmyndigheten o ch Trafikverket.

4.10H ar myndi gheten disputerade forskare, som utför FoU-a rbete och i så fall hur många?

(Fråga 21).

Så gott som samtliga myndigheter som for skar i egen regi eller finansierar forskning har disputerade forskare som antingen forskar eller admin istrerar forskning elle r på annat sätt arbetar med den forskning som myndigheten bedriver. Antalet disputerad e personer som åtminstone på deltid ägnar sig åt FoU i de myndigheter som lämnat svar på enkäten uppgår till nästan 800. Flera av de intervjuade myndighetsföreträdarna har framhållit att det ä r mycket viktigt för respektive myndighets förmåga att utföra det uppdrag som givits dem att myndigheten ar högutbildad personal (doktorer) på så många positioner som m öjligt i org anisationen. En viktig

– men inte helt lätt – uppgift för myndig heterna är att kunna behålla, utveckla och rekrytera personal me d rätt kom petens för forsknings arbetet.

4.11H ur använ der myndi gheten resultaten och hur sprids dessa?

(Fråga 22).

För myndigheter med stor FoU-verksamhe t är det naturligt att sträva efter publicerin g av forskningsresult aten i internationella vetenskapliga tidskrift er. Detta gäller t.ex. IRF, KI, Livs medelsverket, NMW , NV NRM , SMHI, SMI, SHM, SVA, Strålsäkerhetsmyndigheten och VTI.

35

Frågesvaren från myndigheterna SOU 2012:20

Deltagande som föredragshållare i internationella konferenser är också ett sätt att föra ut resultat till en vidare vetenskaplig krets. Flertalet av de myndigheter som nämnts i det föregående ligger långt fram i sina forskningsfält, och de är internationellt välkända och meriterade.

Inom några myndigheter upprättas en kommunikationsplan för varje forskningsprojekt, vilket innebär att myndigheten internt bestämmer hur resultaten ska spridas och till vem. Forskningsresultat kan spridas genom artiklar på hemsidan, konferenser eller direktkontakter med samarbetspartner och andra intressenter. Det är heller inte ovanligt att myndigheterna anordnar konferenser, av olika dignitet; exempel på detta är BRÅ, Riksarkivet, Sieps, SMHI, NV och VTI.

Ett annat allt oftare använt sätt för myndigheterna att förmedla forskningsresultat är att ha egna publikationsserier, såsom KI och Nordiska Afrikainstitutet.

För många myndigheter används resultaten från forskningsprojekten i myndighetens förvaltningsarbete och de kommer också till användning som underlag för nya föreskrifter eller rekommendationer. Exempel på detta är Försäkringskassan, Jordbruksverket, Rättsmedicinalverket, SKL, Statens folkhälsoinstitut och SiS. Vissa myndigheter rapporterar återkommande direkt till Regeringskansliet, detta gäller även de egeninitierade FoU-insatserna.

Inom museerna finns ofta ett starkt samband mellan utförd forskning och den publika verksamheten, och det är naturligt att forskningsresultaten förs vidare till bl.a. utställningsverksamheten.

36

5 Analys och förslag

5.1Inledning

Genomgången av svaren från enkäten kompletterat med intervjuerna med ett antal my ndighetsföre trädare ger underlag för ett antal reflexioner och några förslag. Som nämnts är det första gången som en översikt över detta ämnesområde görs. De flesta myn digheterna har uttryck t sig i positiva ordala g om att de ras respektive forskningsverksamhet upp märksammas ur ett kv alitetsperspektiv. De har också i stor utsträckning varit tillmötesgåe nde i sin am bition att besvara frågorna och utveckla sina resonemang för att öka min förståelse för deras verkli ghet.

5.2U rval av myndighete

Som jag sagt i det föregående var det inte helt lätt att sk affa sig en överblick av vilka myndigheter so m bedriver e ller finansie rar forskning, trots omfattand e inledande sonderingarna från olika källor. Frågeenkäten skickades ut till 48 myndigheter, av vilka sex svarade att de inte befattar sig med någ n forskning av det efterfrågade slaget. Dessa var Kemikalieinspektionen, Skatteverket, Skogsstyrelsen, Statist iska Centralbyrån, Transportstyr elsen och T ullverket. Jag fann detta något förvånande. Tre svar förtjänar att sär skilt kommenteras.

Skatteve rket anvisar fem miljo ner kronor till Riksban kens Jubi-

leumsfond, och då utan att ange ågot speciellt syfte. Jag kan inte
bedöma o m det är rätt eller fel lämna forsk ningsbidrag på detta

sätt, men j ag vill i sammanhanget ändå uttrycka en viss tv eksamhet till att myndigheter finansierar f orskning inom sitt område utan närmare preciseringar av ändamålet.

Skogsstyrelsen svarade att man inte va re sig bedriver egen forskning e ller finansie rar forskni ng men att man däremo t initierar

37

Analys och förslag SOU 2012:20

forskning, främst in om SLU. Jag noterar att Skogsstyrelsen är den enda my ndighet som redovisat att man anv änder sig av denna väg för att få den kunsk p man beh över för att utföra myndighetsuppdraget. Hur den forskning som initieras finansieras har jag inte utrett, men enligt m in mening är det väsentligt att m yndigheten aktualise rar behovet av ny kunskap för att kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt.

Statistiska Centra lbyrån bedr iver inte forskning i den mer specifika mening som jag valt för utredningen, men myndigheten uppger att den har ett in tensivt utve cklingsarbete inom sit fält. Enligt min mening faller därmed verksamheten utanför mitt u ppdrag, som jag definierat det.

5.3Förhållandet till Regeringska nsliet

Som fram går av redovisningen i föregående kapitel skiljer sig frågesvaren i hög grad mellan myndigheterna. En del myndigheter bedriver eller finansierar forskning utan att något krävs eller ens nämns i instruktion eller regle ingsbrev. Andra myn igheter har forskning som ett tydligt uppdrag i dess a styrdokument. Åter andra har inte bara et t mer allmänt uppdrag om forsknin g utan även tydliga beställningar från regerin gen om va d forskning en ska innehålla elle r vilka forskningsutförare som ska finansieras. Exempel på det senare finns från flera de partement. Statsrådsberedningens uppdrag till Sieps är tydligt lik som uppdragen från M iljödeparte-

mentet till NV och från Social epartementet till Statens Folkhäl-
soinstitu t. Mest långtgående ä Landsbygdsdepartementets upp-

drag till Jordbruksverket, med en detaljer ad uppräkning av vilka som ska ges finansiering och till vilket ändamål. Jag har fått intrycket att Jordbruksverket i nte har något större in flytande på dessa frågor. Ett spe cialfall är SIDA, för vilken myndighet regeringen fastlagt myndighetens FoU-policy. S IDA är det enda exempel jag funnit på detta tillvägagå gssätt. Regeringen pekar dock inte ut utförare utan en dast vilka områden so m ska vara föremål för forskning.

Den gjorda kartläggningen visar att departementen har helt olika pri nciper i frå gor om forskning. Jag ifrågasätter naturligtvis inte rege ringens rätt att lägga uppdrag på myndighetern a. Det är ju

ett av fle ra sätt att styra myndigheterna. Det är enligt min uppfatt-
ning tillfredsställand e att regeringen har tilltro till forskningens
38  
SOU 2012:20 Analys och förslag

möjligheter att bidra till att lösa aktuella samhällsproblem. Den fråga jag emellertid ställer mig är i vilken grad som denna styrning riskerar bli alltför detaljerad, och om myndigheternas kompetens och närmare koppling till forskningen inte tas till vara i tillräcklig utsträckning. Under senare år har regeringen verkat för en lägre detaljeringsnivå – med undantag för rent ekonomiska frågor framförallt i regleringsbreven och men också i andra styrdokument. Detta torde innebära att detaljstyrning inte ska uteslutas när en sådan styrning anses särskilt befogad.

Jag kan för egen del inte utesluta att det enbart är historiska förklaringar till den detaljstyrning från departementen som nu har redovisats. Oavsett om jag har rätt eller fel är det min uppfattning att departementen, främst Finans-och Utbildningsdepartementen, närmare bör överväga behovet av en fortsatt detaljerad styrning av de berörda myndigheternas befattning med egen forskning eller uppdragsforskning. Mellan departement och myndighet pågår även informella kontakter. För forskande och/eller forskningsfinansierande myndigheter är det naturligt att i dessa kontakter beröra även forskningsfrågor. Vid mina intervjuer har det framkommit att det emellertid är sällsynt att ta upp frågor om kvalitetssäkring av forskningen. För de myndigheter som endast i mindre omfattning utför eller finansierar forskning berörs forskningsfrågor knappast alls ens i de informella kontakterna.

För att man ska kunna föra en meningsfull diskussion mellan departement och myndighet är, anser jag, det angeläget att departementens myndighetshandläggare inte bara har grundläggande kunskap i forskningsadministrativa frågor utan att de också är löpande uppdaterade i ämnet. Utbildningsdepartementet, vars forskningsenhet har ett övergripande ansvar för forskningsfrågorna inom Regeringskansliet, bör enligt min mening, ta ansvar för en sådan uppgift. I denna uppgift bör ingå att med viss regelbundenhet informera berörda myndighetshandläggare på övriga departement i aktuella forskningsrelaterade frågor, däribland kvalitetssäkringsfrågor. Det skall också främja ett koordinerat synsätt mellan departementen i t.ex. styrningsfrågor. Detta kan genomföras i form av seminarier med utrymme för såväl föreläsningar som diskussioner. Detta gäller också handläggare med ansvar för andra myndigheter än de som ingår i föreliggande undersökning.

39

Analys och förslag SOU 2012:20

5.4Definition av begreppet FoU

Som jag redovisat i det föregående har flerta let myndig heter definierat forskning enligt OECD:s eller motsv arande organisationers definitio ner. Flera myndigheter uppgett att de saknar en egen definition. N ågra av de har klart deklarerat a tt det är svå rt att ha en tydlig skiljelinje mellan och forskning och utveckling . Jag håller med dem i detta avseende. Varken uppby ggnad och vidmakthållande for skningsinfrastruktur eller insamling av primärdata utgör forskning i sig, men båda är nödvändiga in strument för att skapa forskning av hög internationell klass. Så är exempelvi s museernas föremålsinsamlingar och SMHI:s väderobse rvationsdata avgörande för den forskning som dessa myndigheter b edriver. Fra mför allt är det vikti gt att kvaliteten på in amlade pri märdata är hög för att möjliggöra högkvalitativ forsk ing på det insamlade materialet. Mot den na bakgrun d anges metodutveckling vara ett viktigt inslag hos flerta let av de myndigheter om bedriver egen fors ning såsom Livsmede lsverket, Rättsmedicinalverket, SK L, SVA och VTI. Inte heller är det helt lätt att dra en gräns mellan forskning och metodutveckling.

Jag har noterat att det är svårt att erhålla extern finansiering för metodutvecklingspro jekt. Mot den bakgrunden ans er jag det väsentlig t att myndig heterna har tillräckliga interna medel för möjliggöra nödvändiga u tvecklingsprojekt i anslutning till myndigheternas upp drag – eller arbete i övrigt – med forskning.

5.5Kvalitet och kvalitetssäkring av forskni ng

Kvaliteten hos och k valitetssäkringen av den forskning som utförs eller finansieras av m yndigheter är en centr al – men inte helt enkel

– fråga. Forskningsråden anv änder företrädesvis ett s.k. peer review-fö rfarande (u ngefär kollegial fackgranskning) vid bedömning av forskningsan sökningar. Av ansökningarna ska framför allt utfallet a v sökanden s tidigare forskning, inklusive in ternationell publiceri ng, framgå. Dessa faktorer är således av stor vikt vid bedömningen av kvalitet hos så väl den eller de sökande som själva ansökan. Det kan konstateras tt det pågå r en ständig metodutveckling av såväl kvalitetsbegreppet som kvalitetssäkring. För egen del anser jag att man – vid bedö mningen a v en myndi ghets forskningskvalitet – mås te beakta ett flertal faktorer, inte minst hur

40

SOU 2012:20 Anal s och förslag

internationellt verksa m myndigheten är. Ett kvalitetsm ått har i enkätsvare n angetts va ra hur frekvent forskarna vid myndigheten blir inbjud na att vara talare på int ernationella konferenser eller hur ofta myn dighetens forskare d eltar i internationella projekt, antingen s om huvudsö kande eller som koordinator. Det kan alltså handla om EU-proje kt eller projekt inom andra internationella organisationer. För att kunna delta i sådana projekt måste myndigheterna ha tillräckligt med egna medel för att kunna sva ra för sin del av projektkostnaden. För vissa myndigh eter kan detta utgöra ett hinder för deltagande, även om forskarlönerna ofta täcks genom myndighetens förvaltn ingsanslag. För de myndigheter som i hög grad är inte rnationellt efterfrågade är det särsk ilt angeläget att deras kontakter med resp. departement fungerar så att en för ståelse för vikten av långsiktighet i det intern ationella en gagemanget och dess finansierin g utvecklas.

Givetvis är även publicering i internationellt välren ommerade vetenskapliga tidskrifter ett viktigt kvalitetsmått. För en del forskningsgrenar finns det dock inte alltid sådana tidskrifter att tillgå i tillräcklig u tsträckning. I några fall har myndigheter, där detta har varit fallet, själva tagit initiativ till sådana tidsk rifter för att råda bot på detta.

Vissa m yndigheter har satt u pp specifika mål för hur många artiklar so m ska publiceras varje år, antingen totalt för myndigheten eller för varje e nskild forskare. Ett sådant mål har uppgetts fungera som en intern sporre för forskarna inom myn digheterna och det visar även på nivån på ve enskaplig ambition hos myndigheterna i fråga.

5.6 A nalys av myndigheternas kvalitetssäkrin g

5.6.1I nledning

Kärnfrågan i mitt utredningsuppdrag är om – och i så fall på vilket sätt – statliga myndig heter kvalite tssäkrar sin egen forsk ning eller den som utförs på myn dighetens uppdrag.

Jag anser mig nu k unna konstatera att den kvalitetssäkring som utförs av m yndigheterna i stort ä r tillfredställande. I många fall är den till oc h med helt jämförbar m ed den allm änt accept rade normen för hur myndigheter, stiftelser och and ra forsknin gsutövare ska kvalite tssäkra sina forsknin gsinsatser, nämligen genom ett

41

Analys och förslag SOU 2012:20

väletablerat och omfattande peer review-förfarande. Det finns dock ett fåtal undantag som jag kommer att nämna i detta kapitel.

5.6.2Egen forskning

I undersökningen ingick tio myndigheter som är att betrakta som institut, varav det är tre som både utför egen forskning och finansierar forskning hos andra utförare (IFAU, Sieps och Hjälpmedelsinstitutet). För de övriga sju (KI, NV, SGI, SMI, SMHI, SVA och VTI) ingår – i varierande grad – forskning i myndighetsuppdraget samtidigt som den regleras på olika sätt. Alla institut har anställda forskare som i olika hög grad ansöker om forskningsmedel från externa finansiärer, såsom VR, Vinnova, Formas, Riksbankens jubileumsfond, Wallenbergstiftelsen samt från EU, antingen som koordinatorer eller som medsökande. De forskare vid instituten som är huvudsökande i dylika ansökningar blir automatiskt kvalitetsgranskade i det ofta omfattande peer review-förfarande som ovan nämnda instanser använder sig av. Meritering sker vidare genom bl.a. publicering och inbjudningar att presentera sin forskning på olika konferenser.

Uppdragets inriktning gör att jag inte vare sig kan eller bör bedöma hur framgången för varje enskild forskare framstår inom respektive institut. Det förefaller dock som om alla institut – vart och ett betraktat som en enhet – är framgångsrika i konkurrensen om forskningsmedel, jämfört exempelvis med forskare vid UH. Anledningen till detta kan vara flerfaldig, men en viktig faktor är att alla forskare vid instituten har sin lön därifrån, medan flertalet forskare vid UH måste inkludera lönemedel i sin ansökan till externa finansiärer. Vidare har varje institut ett tydligt uppdrag från regeringen, vilket innebär att forskare och övrig personal vid instituten tillsammans strävar efter att göra bästa möjliga insats inom sitt specifika fält för att följa institutets uppdrag och mål enligt styrdokumenten. Det är min bedömning att dessa strävanden också är framgångsrika och i hög grad leder till att instituten hävdar sig väl eller till och med mycket väl i konkurrensen.

Några av instituten saknar ett vetenskapligt råd eller motsvarande (IRF, SGI, SMHI och SMI). Inom dessa institut avgör man således helt internt vilka forskningsinriktningar och projekt som myndigheten ska arbeta med, givetvis under hänsynstagande till de krav som regeringen kan ha ställt upp.

42

SOU 2012:20 Analys och förslag

För egen del anser jag det vara en svaghet att inte samtliga institut att anlitar experter som kan anlägga alternativa perspektiv på myndighetens forskningsverksamhet, vilket skulle medföra en kvalitetshöjning.

Flertalet av museerna använder sina medel endast i begränsad utsträckning till forskning. NRM avviker från detta mönster genom sin forskningsverksamhet, som genom uppbyggnaden och omfattningen i hög grad liknar den vid UH. Forskare vid NRM är dessutom ofta framgångsrika när det gäller att erhålla finansiering från externa forskningsfinansiärer. De har också ett väl utvecklat samarbete med UH, bl.a. genom att bedriva undervisning. NRM saknar såväl styrelse som forskningsråd. Jag ser detta som mindre tillfredställande och ser det som en svaghet i kvalitetssäkringen.

Jag har uppfattat att övriga museer (med undantag för KB, se i det följande) är framgångsrika när det gäller att kunna konkurrera om forskningsmedel från externa finansiärer. Meritering och kvalitetssäkring synes alltså i stor utsträckning motsvara den som tillämpas i den traditionella akademiska miljön. KB skiljer sig från övriga museer genom att man förfogar över nästan enbart interna medel för sin forskningsverksamhet. Meriteringen åstadkoms främst genom publicering i tidskrifter som ges ut av KB och för vilka granskningen av KB:s forskningsresultat granskas internt inom KB. Jag anser att kvalitetssäkringen av forskningen vid KB behöver stärkas, detta trots att myndigheten avsätter endast en liten del av sin totala budget till forskning.

De övriga fyra myndigheterna som enbart utför egen forskning avsätter tre en mycket begränsad del av sina ramanslag till forskningsinsatser. De framhåller att utförd forskning bör vara av högsta vetenskapliga kvalitet. Jag har funnit att två av dessa myndigheters kvalitetssäkring är god, nämligen Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket, eftersom de har forskningsråd eller liknande organ kopplade till myndigheterna, ofta i kombination med externa bedömare från UH. Däremot är Livsmedelsverkets kvalitetssäkring mer svårbedömd även om viss extern expertis är kopplad till myndigheten och myndigheten strävar efter att kunna få sina resultat publicerade i vetenskapliga tidskrifter. BRÅ avsätter en större del av sina medel till forskning och har en god kvalitetssäkring.

43

Analys och förslag SOU 2012:20

5.6.3Egen forskning och uppdragsforskning

De myndigheter som både utför egen och finansierar extern forskning har olika former för kvalitetssäkringen.

Jag anser att de två instituten (IFAU och Sieps) har en fullgod kvalitetssäkring både när det gäller interna och externa forskningsprojekt. IFAU har ett forskningsråd som stöd innan myndighetschefen fattar det slutliga beslutet om forskningsprojekten. Sieps arbetar med många olika kvalitetssäkringsprocesser, vilket bl.a. innefattar extern granskning av projekten innan beslut fattas.

Även till SGU, SiS, Riksantikvarieämbetet och Kriminalvården finns råd knutna. De har visserligen skilda benämningar (forskningsråd, strategiråd respektive vetenskapligt råd), men uppgiften är densamma nämligen att granska de externa projekt som finansieras av myndigheterna. Enligt min mening har dessa myndigheter fullgod kvalitetssäkring av dessa forskningsprojekt. För den egenproducerade forskningen har SGU och SiS endast en intern granskning. Däremot har SGU återkommande externa utvärderingar av hela myndighetens verksamhet, vilket i sig är utmärkt, men SGU och SiS borde ha extern granskning även av de externa projekten.

Riksarkivets kvalitetssäkring utförs på ett sätt, som enligt min mening förefaller vara fullgott, både när det gäller externa och interna projekt.

Försäkringskassan har visserligen ett vetenskapligt råd, men de interna forskningsprojekten granskas enbart i enlighet med vad som anges vara accepterad praxis inom myndigheten. Jag anser att kvalitetssäkringen i detta sistnämna avseende inte når upp till godtagbar nivå.

Läkemedelsverket får anses ha tillfredsställande mekanismer för kvalitetssäkring; detta gäller för såväl forskningsprojekten som för laboratorierna. I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka vikten av att alla granskande grupper ska innehålla externa ledamöter.

Lantmäteriet tillämpar en något omvänd kvalitetssäkring. Publicering av uppnådda resultat kan anses vara kvalitetssäkrande, dock under förutsättning att resultatet har publicerats i internationella tidskrifter med vetenskaplig granskning. Alla projekt resulterar inte heller om i publicering. Det är väsentligt att kvalitetssäkring görs också när projekten initieras. Det framgår således inte helt transparent på vilka vetenskapliga grunder som Lantmäteriet väljer ut de

44

SOU 2012:20 Analys och förslag

projekt myndigheten initierar, men det är tydligt att relevanskriteriet väger tungt.

Socialstyrelsen och Trafikverket är båda myndigheter som har en intern beredning för prioritering av forskningsprojekt med utgångspunkt i myndigheternas respektive behov och som man finansierar Även om ambitionen, kunskapsnivån och kvaliteten är hög inom myndigheterna anser jag att det bör finnas externa bedömare kopplade till respektive myndighet för en regelbunden kvalitetssäkring av projekt som ska finansieras. Jag är medveten om att kraven på att myndigheterna ska anlita fler experter från UH kan vara en påfrestning såväl på UH som på enskilda forskare. Denna fråga ligger dock utanför mitt uppdrag.

5.6.4Uppdragsforskning

I den grupp av myndigheter som enbart finansierar andra utförares forskning varierar kvalitetssäkringen från mycket tillfredställande nivå till otillfredsställande.

NV har ett kvalitetssäkringssystem som är omfattande och i stor utsträckning motsvarar det som praktiseras vid t.ex. VR och Formas, d.v.s. ett omfattande peer review-förfarande med externt tillsatta expertgrupper för bedömning av inkomna projektansökningar.

När det gäller Sida kan konstateras att myndighetens årligen hanterar avsevärda summor för sin uppdragsforskning. Myndighetens forskningsverksamhet har samtidigt en komplex struktur, vilket delvis försvårar möjligheten till insyn. Jag anser alltså att myndigheten saknar den nödvändiga transparensen när det gäller kvalitetssäkringen av en stor del av den utförda forskningen. Detta är otillfredsställande, och jag vill därför rekommendera det berörda departementet att ta upp en diskussion med Sida i syfte åstadkomma en godtagbar nivå på kvalitetssäkringsarbetet inom myndighetens forskningsadministration.

Även Kulturrådet är en stor finansiär av FoU inom sitt ansvarsområde. Hur myndigheten hanterar kvalitetssäkringen har varit svårt att bedöma. Jag har fått intrycket att en sådan verksamhet inte förekommer i någon större utsträckning. Mot den bakgrunden rekommenderar jag berört departement att gå igenom hithörande frågor med myndigheten så att kvalitetssäkringen ges den stadga och nivå som är nödvändig i sammanhanget.

45

Analys och förslag SOU 2012:20

Folkhälsoinstitutet, Konkurrensverket, PTS och Strålsäkerhetsmyndigheten har alla forskningsråd/nämnd alternativt externa utvärderare knutna till sin organisation för att bedöma kvaliteten på inkomna ansökningar. Detta anser jag vara ett fullgott kvalitetssäkringsförfarande.

Jordbruksverket har en stor budget för FoU. Regleringen är långtgående när det gäller myndighetens inriktning av forskningen och fördelningen av medlen. Myndigheten saknar vetenskapligt råd för andra områden är för landsbygdsutveckling. Jag bedömer att kvalitetssäkringen är bristfällig för andra delar av Jordbruksverkets FoU än landsbygdsutveckling. Därtill kommer att departementets styrning av verkets forskningsverksamhet riskerar leda till att verket kompetens i forskningsfrågor inte tas till vara fullt ut. Enligt min mening bör den nuvarande situationen ändras genom dels en minskad styrning, dels förbättrad kvalitetssäkring genom anlitande av extern expertis vid bedömning av inkomna forskningsansökningar.

Vid inrättandet av HAVS under 2011 överfördes den laboratorieverksamhet som dittills bedrivits vid det samtidigt nedlagda Fiskeriverket till SLU. Den nyinrättade myndigheten har inte någon forskningsverksamhet. Bl.a. mot denna bakgrund synes det mindre meningsfullt att låta Fiskeriverkets kvalitetssäkringsfrågor ingå i undersökningen. Däremot torde det kunna vara lämpligt att vid senare tillfälle studera kvalitetssäkringen av forskningen vid laboratorierna.

Under en följd av år har forskningsverksamheter överförts från myndigheter till UH i likhet med vad som nu skett med Fiskeriverkets laboratorier. Såvitt jag har kunnat få fram har varken principen om överföringen i sig eller de faktiska effekterna av sådana överföringar utvärderats tidigare. I den mån min iakttagelse är riktig anser jag att en sådan utvärdering kan vara lämplig inför ett eventuellt kommande förslag om liknande överföringar.

5.6.5Utvärdering av myndigheternas forskningsverksamhet

Större svenska forskningsfinansiärer låter normalt utvärdera det vetenskapliga resultatet inom ett visst forskningsområde. Detta görs med hjälp av en panel bestående av externa experter. Sådana utvärderingar utförs vanligtvis med en periodicitet på mellan fem och tio år. Utvärderingar av detta slag är ett utmärkt styrinstru-

46

SOU 2012:20 Anal s och förslag

ment för m yndighetsle dningen, Jag har noterat att sådan a görs hos bl.a. SGU och VTI; i övrigt har undersökningen visat att utvärderingar av d etta slag är sällsynta inom myndigheterna.

Mot de nna bakgrun d föreslår jag att alla m yndigheter med egen forskning e ller som finansierar forskning ocks å ska låta g öra sådana regelbundna utvärderi ngar. I mitt förslag ing år att det inte bara är det vetenskapliga res ultatet som ska utvär deras utan även den genomförda forskning ens relevans för myndighetens m ål. Jag är medveten om svårigheten i sådan a externa utvärderingar, som kan bli omfattande. Det kan vara svå rt att rekrytera de högkvalitativa experter, som också k an bedöma relevansen i den utförda forskningen.

Myndigheterna bör själva ta initiativet till att genomföra sådana. Regeringskansliet bör dock övervaka att så sker. Erfarenheterna från sådan a utvärderingar bör ku nna diskuteras inom d et nätverk som jag föreslår byggs upp.

5.7M yndighet ernas kompetensförs örjning

Myndighetsforskningen utförs företrädesvis av disputerad personal. Samma sak gäller för forskningsadministration och för externa utförare. D et är perso nalen i dess a befattningar, med sin bakgrund inom den akademiska världen, so m kan svara för att den vetenskapliga ko mpetensen och kvaliteten hos den utförda forskningen upprätthålls. Uppskat tningsvis är det cirka 800 disputerade forskare som a rbetar, åtminstone på deltid, med forskningsrelaterade frågor hos de myndigheter, som innefattas i fö religgande undersökning.

I det föregående har jag beton at vikten av att myndigheternas forsknings - och utvecklingsprojekt är relevant och håller högsta internationella klass. En förutsättning för de tta är givetvis att de berörda m yndigheterna kan rekrytera, behåll a och utveckla personal med ändamålsenlig kompeten . Vid mina kontakter med myndigheterna har det emellertid oro väckande ofta framförts farhågor för att det i framtiden blir allt svårare att hitta kompentent personal för befattn ingar kopplade till de forskningsrelaterade t jänsterna. Jag har intr ycket att pr oblemen diskuteras ino m varje enskild myndighet. Sam tidigt har jag inte kun nat finna någon myndig hetsövergripande sa mverkan i frågan eller i andra frå gor knutna till forskningsverksamheten. Visserligen har chefer liksom forskare i

47

Analys och förslag SOU 2012:20

myndigheterna stora nätverk, men de är ofta begrän ade till det egna verk samhetsområdet respe ktive den egna disciplinen. Mot den bakgrund en anser j ag att det borde vara naturligt m ed nätverk mellan m yndigheter som har egen forsknin g eller som finansierar forskning. Jag föreslår alltså att regeringen uppdrar åt VR eller någon annan lämplig myndighet att bygga upp och löpande administrera ett myndighetsövergripande nätverk. Nätverket bör vara ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte när det gäller myndigheternas kompetensförsörjning, utvecklin g av kvalitetssäkringsmetoder och andra gemensamma FoU frågor.

En an nan fråga som jag up pmärksam mat under intervjuerna med myndigheterna gäller möjl gheten att inrätta professorstjänster vid myndigheten. Bakgrunden är ofta myndigheternas frekventa kontakter med UH. Sedan någ a år har V TI regering ens tillstånd att inrätta professorstjänster. På SMI däre mot har ma n avvecklat sina professorstjänster med motiveringen att det var omöjligt att förena den fria fors kning som förväntas av en professor med den forskning som ska b edrivas för att uppnå må len för myn digheten.

Mella n flertalet a v de berörda myndigheterna och UH finns det täta kontaktytor. Så unda ingår t.ex. VTI i en centrum bildning på Kungliga Tekniska Högskolan ( KTH) och NRM ställer sin kompetens till förfogande för undervisning vid UH. Vidar e delar SVA professor stjänster med SLU, och myndighe ten deltar ä ven aktivt i utbildningen vid SLU .

Flera myndighete r anslår me del till dok torander och industridoktorander för forskning ino den egna myndigheten. Anställning av doktorander vid myndigheten är, enligt min mening, ett bra sätt att underlätta re krytering på sikt samtidigt som m yndigheten får olika forskningsuppdrag utförda. Anställningar skapar dessutom goda samarbetsformer och kontaktyt or mellan m yndigheten och UH även på andra plan.

Enligt min menin g vore också de nu re dovisade frågeställningarna ett område att behandla inom ramen för det nätverk som jag förordar.

5.8Spridning av forskningsresultaten

En angelägen fråga är hur forsk ningsresultaten sprids och hur de därmed k an tillgodo göras, såväl internt som i en vidare krets. I sina enkätsvar uppger m yndigheterna att de ofta använder forsknings-

48

SOU 2012:20 Anal s och förslag

resultaten i sin egen verksamhet fö r att på bäs ta sätt verka för att nå målen för myndighete n.

I mitt uppdrag har inte ingått att göra en uppföljning av denna fråga, men i sammanhanget kan det finnas skäl att ge några exempel på olika s ätt att spri da resultaten. Museernas forsknin gsresultat överförs i huvudsak till den publi ka verksamheten, t.ex. i samband med utställningar eller genom populärvetens kapliga publikationer. Likaså har SMHI ett uppdrag som innefattar publika intressen och som innebär att myndighetens forskningsresultat delges en större allmänhet. Ett annat e xempel är S VA, som sprider sina fo rskningsresultat till det berörda näringsliv t. Både t.ex . SMI och VTI pekar på att de arbetar med långsiktiga kommunik ationsstrate gier. SMI gör en kom munikation splan för v rje forskningsprojekt som en del av planeringsunderlaget.

Mitt intryck är att d e myndighe ter som en bart finansierar extern forskning inte har sa mma drivkr aft att kommunicera fo rskningsresultaten i en vidare krets jämfö rt med de m som bedriver egen forskning.

Enligt min uppfatt ning är spridning av forskningsresultaten en fråga som i högre grad bör uppmä rksammas. Mot den ba kgrunden föreslår jag att även d etta område tas upp i den informella diskussionen mellan berörd a departem ent och d e myndigh eter som bedriver eller enbart finansierar forskning. Ä ven inom ramen för det nätverk som jag föreslår bö r myndigheternas spridning av forsknings resultat vara ett angeläget inslag. Jag är av den meningen att hithöra nde frågor är av stor vi kt för att befästa och ö ka allmänhetens för troende för forskning, och myndigheterna har här ett stort ansvar.

5.9S ammanfattning av mina försl ag

Enligt kom mittéföror dningen ska konsekven sbeskrivnin gar redovisas vid u tredningsfö rslag som förväntas p åverka vissa angivna faktorer. De förslag som lämnas i betänkandet föranleder inte någon sådan beskrivni ng.

49

Analys och förslag SOU 2012:20

1.Seminarier för handläggare i Regeringskansliet

Utbildningsdepartementet ska regelmässigt anordna seminarier för handläggare i Regeringskansliet som bereder frågorna om myndigheternas forskningsverksamhet. Syftet är att vidmakthålla och utveckla kompetensen hos berörda liksom att främja ett koordinerat synsätt mellan departementen i t.ex. styrningsfrågor.

2.Nätverk för FoU-myndigheter

En myndighet, förslagsvis VR, ska bygga upp och löpande administrera ett nätverk mellan FoU- myndigheterna. Nätverket bör vara ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte när det gäller utveckling av kvalitetssäkringsmetoder och andra gemensamma FoU-frågor.

3.Övervägande av styrningsformerna för forskningsverksamheten hos vissa FoU-myndigheter

De departement som genom regleringsbreven till berörda FoU- myndigheter har en långtgående styrning av deras forskningsverksamhet, bl.a. genom en hög detaljeringsgrad, bör överväga sina styrningsformer.

4.Ett vetenskapligt råd vid varje FoU-myndighet

Vid varje myndighet som bedriver egen forskning eller finansierar extern forskning bör det finnas ett vetenskapligt råd eller motsvarande med företrädesvis externa experter.

5.Snara åtgärder för höjd nivå på vissa myndigheters kvalitetssäkring

Dessa myndigheter bör åläggas att snarast avhjälpa de brister som utredningen pekat på.

50

SOU 2012:20 Analys och förslag

6.Regelbunden utvärdering av myndigheternas forskningsverksamhet

Utvärdering av myndigheternas FoU-verksamhet bör utföras av externa experter. Utvärderingarna ska göras med utgångspunkt i såväl vetenskaplig kvalitet som relevans.

7.Utvärdering av överföringarna av FoU från myndighet till UH

De överföringar av FoU-verksamhet från myndigheter till universitet och högskolor som genomförts under en längre tid bör utvärderas med avseende på de långsiktiga effekterna.

51

Bilaga 1

Kommittédire ktiv

Kvalitetssäkring av forskning och utveckling Dir.
vid statliga myndigheter   20 11:83
 
Beslut vid r egeringssam manträde d en 15 september 2011
Sammanfattning    
En särskild utredare ska kartlägg a omfattning och inriktning av
forskning och utveckling (FoU) som bedrivs vid statlig a myndig-
heter. Upp draget omfattar dock inte FoU som bedriv s vid uni-

versitet och högskolor, myndigheter under ut giftsområde 6 Försvar och samhällets krisbe redskap och industriforskningsinstitut samt FoU som finansieras av forskningsråden och vissa andra berörda myndigheter. Utredare n ska bl.a. ämföra my ndigheternas metoder för kvalitet ssäkring av FoU med den kvalitetssäkring som görs av

forsknings råden och vissa andra berörda myndigheter och vid
behov föreslå förbättrade metoder.    
Uppdrag et ska redo visas senast den 29 febr uari 2012.  
Bakgrund    
Staten investerar 201 1 närmare 29 miljarder kronor i FoU.

Huvuddelen av dessa medel används för fin ansiering av FoU vid universitet och högsko lor. Fördelningen av de direkta anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor kvalitetssäk ras när de t gäller ve tenskaplig kvalitet. D etta görs genom omfördelning av delar av a nslagen bas erat på kvalitetsmått, såsom ande len externa bidrag och antal publikationer och citeringar i internati onella tidskrifter. Övriga statliga medel för FoU vid universitet och högskolor fördela s huvudsak ligen via fo rskningsråden Vete nskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för miljö, areell a näringar och samhällsbyggande (Formas) samt finansi ärerna Statens energi-

53

Bilaga 1 SOU 2012:20

myndighet, Rymdstyrelsen och Verket för innovationssystem (Vinnova). Vetenskapsrådet och Rymdstyrelsen fördelar bidrag för forskningsprojekt efter kvalitetsbedömningar utförda av aktiva forskare. Statens energimyndighet, Vinnova, FAS och Formas använder både vetenskapliga kvalitetsbedömningar och bedömningar av forskningens relevans för de områden som finansiärerna verkar för.

Övriga statliga investeringar i FoU finansieras via anslag till myndigheter som i huvudsak har andra uppdrag än att finansiera eller bedriva FoU och högre utbildning. Den FoU som bedrivs vid dessa myndigheter, eller på uppdrag av dessa, innehåller en stor spännvidd i fråga om ämnesinriktning och vetenskaplig kvalitet. Vid de aktuella bedömningarna är relevans för myndighetens samhällsuppgift en viktig faktor och en kvalitetsindikator i sig själv. Men även forskningens vetenskapliga kvalitet behöver bedömas. Det är i dag oklart hur bedömningarna av vetenskaplig kvalitet görs när det gäller FoU som bedrivs vid olika myndigheter.

Det finns i många av de aktuella fallen inte heller något samarbete mellan olika aktörer. Ett förbättrat samarbete kan vara ett sätt att bidra till att säkra även den vetenskapliga kvaliteten när det gäller den FoU som bedrivs av olika myndigheter. Det skulle också kunna ge forskarna vid exempelvis universitet och högskolor en ökad förståelse av och kunskap om de samhälleliga problemställningar och den behovsmotiverade forskning som efterfrågas av andra myndigheter som bedriver FoU. FoU är ofta viktig för en myndighets kvalitetsdrivande arbete. Eftersom många myndigheter bedriver FoU men ofta i kostnadsmässig liten omfattning, är det dock svårt att överblicka den FoU som bedrivs. Därmed är möjligheterna små att följa upp resultaten så att dessa kan användas av andra myndigheter än de som producerat dem. Det kan därför vara önskvärt med ett nära samarbete dels mellan forskare vid vissa myndigheter som bedriver FoU, dels mellan forskare vid dessa myndigheter och de som är aktiva vid universitet och högskolor. Detta kan ge forskarna större kunskapsunderlag för forskarna, motverka dubblering av verksamheter och bidra till forskningens ökade vetenskapliga kvalitet och relevans vid såväl universitet och högskolor som andra myndigheter.

54

SOU 2012:20 Bilaga 1

Uppdraget

En särskild utredare ska kartlägga omfattning och inriktning av FoU som bedrivs vid eller på uppdrag av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor och myndigheter under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Kartläggningen ska inte heller omfatta den FoU som bedrivs av industriforskningsinstitut eller som finansieras av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Rymdstyrelsen, Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem. Utifrån denna kartläggning ska utredaren översiktligt jämföra metoderna för kvalitetssäkring med den kvalitetssäkring som görs av forskningsråden och andra relevanta myndigheter. Inom rättsväsendets område har en kartläggning av FoU-verksamheten nyligen genomförts. I den del som avser rättsväsendet ska kartläggningen därför så långt som möjligt bygga på befintligt material.

Utredaren ska särskilt

•kartlägga omfattning och inriktning av FoU som bedrivs inom eller finansieras av aktuella myndigheter samt utifrån en sådan kartläggning översiktligt jämföra metoder för kvalitetssäkring med den som görs av forskningsråden och andra relevanta myndigheter,

•vid behov föreslå förbättrade metoder för kvalitetssäkring,

•undersöka i vilken utsträckning frågeställningar som behandlas i FoU vid aktuella myndigheter också behandlas vid universitet och högskolor och industriforskningsinstitut, och

•bedöma om närmare forskningssamarbeten är möjliga mellan aktuella myndigheter samt mellan dessa och universitet och högskolor, andra statliga myndigheter och industriforskningsinstitut.

Samråd och redovisning av uppdraget

Utredaren ska samråda med andra pågående utredningar som berör statligt finansierad FoU. Samråd ska även ske med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande,

55

Bilaga 1 SOU 2012:20

Rymdstyrelsen, Statens energimyndighet, Verket för innovationssystem och universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2012.

(Utbildningsdepartementet)

56

Bilaga 2

Enkät till vissa statliga myndigheter som bedriver och/eller finansierar forskning och utveckling

Svaret skall skickas till:

per post

Regeringskansliet

Utredningen Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (U 2011:06)

Kvarteret Garnisonen 103 33 Stockholm

eller digitalt till: per.tegner@education.ministry.se

så fort som möjligt, dock senast den 29 november.

Frågor kan ställas till den särskilde utredaren Per Tegnér (08/ 4054311) eller sekreteraren Rolf Carman (08/4051856)

1.Myndighetens namn

2.Namn på kontaktperson med vilken vi kan ha fortsatt dialog i frågorna.

3.Bedriver myndigheten egen forskning och utveckling (FoU) eller finansierar sådan hos annan utförare?

Om svaret är nej på denna fråga så kan enkäten avslutas här, men berätta gärna då om ni tar del av forskningsresultat eller planerar att initierar forskning.

57

Bilaga 2 SOU 2012:20

4.Hur stort anslag har myndigheten? Om ni har flera anslag välj då de eller de anslag från viket FoU finansieras.

5.Finns FoU nämnt som ett uppdrag i ert regleringsbrev?

6.Finns FoU nämnt på annat sätt i de olika uppdrag ni fått av regeringen? Diskuteras FoU frågor vid kontakterna mellan myndigheten och det departement ni tillhör?

7.Hur definierar myndigheten FoU? Vad ingår i det begreppet i er myndighet? Beskriv syftet med myndighetens FoU insats som beställare eller utförare.

8.Hur mycket medel lägger myndigheten på FoU under åren 2009, 2010, 2011 och beräknas och beräknas göra under 2012?

9.Hur ser beslutsgången ut i er myndighet när det gäller att besluta om vilka FoU projekt som skall utföras eller finansieras?

10.Finns det någon FoU plan för myndigheten? I så fall beskriv den i korta drag. Om myndigheten forskar i egen regi hur bestäms fördelningen mellan interna och externa FoU projekt?

11.Behandlas forskningsplan eller FoU frågor för myndigheten i styrelse/insynsråd?

Beskriv i så fall hur.

12.Har myndigheten något vetenskapligt råd eller motsvarande? Hur är det sammansatt?

13.Beskriv i korta drag vem som utför den FoU som beslutas, Gärna i form av en uppräkning av åtminstone de större utförarna.

14.Hur stor del av forskningen sker i egen regi under åren 2009, 2010, 2011 och 2012?

15.Hur stor del av de externa forskningsuppdragen utförs vid universitet och högskolor?

16.Hur kvalitetssäkras de FoU projekt myndigheten initierar?

17.Hur sker samarbetet mellan myndigheten och de externa utförarna?

18.Hur balanseras behovet av FoU för myndigheten mot forskningens vetenskapliga kvalitet?

58

SOU 2012:20 Bilaga 2

19.Hur försäkrar sig myndigheten om att inte de FoU projekt man initierar sker på annat håll? Deltar myndigheten i några EU-projekt eller andra internationella nätverk?

20.Genomför myndigheten FoU projekt som finansieras av andra departement (eller myndigheter under dessa) än det ni tillhör? Till vilka belopp?

21.Har myndigheten disputerade forskare, som utför FoU arbete och i så fall hur många?

22.Hur använder myndigheten de resultat som kommer fram genom FoU projekten? Hur sprids resultaten utanför myndigheten?

Stort tack för er medverkan.

59

Bilaga 3

Myndigheter som tillfrågats av utredningen (U 2011:06)

Arkitekturmuseum

Brottsförebyggande rådet

Folkhälsoinstitutet

Försäkringskassan

Havs- och vattenmyndigheten

Hjälpmedelsinstitutet

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Institutet för rymdfysik

Institutet får språk- och folkminnen

Jordbruksverket

Kemikalieinspektionen

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Kriminalvården

Kulturrådet

Kungliga biblioteket

Lantmäteriet

Livsmedelsverket

Läkemedelsverket

Nationalmuseum

Naturhistoriska riksmuseet

Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet

61

Bilaga 3 SOU 2012:20

Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Rikspolisstyrelsen Rättsmedicinalverket SIDA

Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier Sjöfartsverket

Skatteverket

Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet SMHI Socialstyrelsen

Statens geotekniska institut Statens historiska museum Statens institutionsstyrelse

Statens kriminaltekniska laboratorium Statens veterinärmedicinska anstalt Statistiska centralbyrån Strålsäkerhetsmyndigheten

Sveriges geologiska undersökning Trafikverket

Transportstyrelsen Tullverket

Väg- och trafikforskningsinstitutet

62

Statens offentliga utredningar 2012

Kronologisk förteckning

1.Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. U.

2.Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.

3.Skatteincitament för riskkapital. Fi.

4.Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området. A.

5.Högskolornas föreskrifter. U.

6.Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. S.

7.Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012

– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. M.

8.Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.

9.Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. A.

10.Läsarnas marknad, marknadens läsare

–en forskningsantologi. Ku.

11.Snabbare betalningar. Ju.

12.Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. Ju.

13.En sammanhållen svensk polis. Ju.

14.Ekonomisk värde och samhällsnytta

–förslag till en ny statlig ägarförvaltning. Fi.

15.Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. M.

16.Att angöra en kulturbrygga – för stöd till nyskapande kultur. Ku.

17.Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. S.

18.Så enkel som möjligt för så många som möjligt.

–den mjuka infrastrukturen på väg. N.

19.Nationella patent på engelska? N.

20.Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. U.

Statens offentliga utredningar 2012

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Skadeståndsansvar och försäkringsplikt

vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]

Snabbare betalningar. [11]

Penningtvätt – kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud. [12]

En sammanhållen svensk polis. [13]

Socialdepartementet

Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning. [6]

Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd. [17]

Finansdepartementet

Skatteincitament för riskkapital. [3]

Ekonomisk värde och samhällsnytta

– förslag till en ny statlig ägarförvaltning. [14]

Utbildningsdepartementet

Tre blir två! Två nya myndigheter inom utbildningsområdet. [1]

Högskolornas föreskrifter. [5]

Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter. [20]

Miljödepartementet

Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012

– långsiktig säkerhet, haverier och global utblick. [7]

Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning. [15]

Näringsdepartementet

Så enkel som möjligt för så många som möjligt

– den mjuka infrastrukturen på väg. [18] Nationella patent på engelska? [19]

Kulturdepartementet

Läsarnas marknad, marknadens läsare

–en forskningsantologi. [10] Att angöra en kulturbrygga

–för stöd till nyskapande kultur. [16]

Arbetsmarknadsdepartementet

Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling på det arbetsmarknadspolitiska området [4]

Förmån och fälla – nyanländas uttag av föräldrapenning. [9]