SOU 2012:19
Betänkande av Patentspråksutredningen
Stockholm 2012
Nationella patent på engelska?
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av
Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress:
Fritzes kundtjänst
106 47 Stockholm
Orderfax: 08-598 191 91
Ordertel: 08-598 191 90
E-post: order.fritzes@nj.se
Internet: www.fritzes.se
Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.
Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på
http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.
Tryckt av Elanders Sverige AB.
Stockholm 2012
ISBN 978-91-38-23708-3
ISSN 0375-250X
Till statsrådet Annie Lööf
Genom beslut den 30 juni 2011 uppdrog regeringen åt en särskild
utredare att utreda och ta ställning till om det bör införas en
möjlighet att ge in, behandla och sedermera bevilja nationella
patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och
endast patentkraven översatta till svenska. Utredaren skulle särskilt
bedöma om fördelarna överväger nackdelarna med en sådan
möjlighet utifrån näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga
aspekter. I den mån en sådan möjlighet förordas skulle
utredaren också föreslå författningsförslag till erforderliga
ändringar i patentlagstiftningen och eventuell annan lagstiftning.
Till särskild utredare förordnades hovrättslagmannen Cecilia
Renfors.
I arbetet har beredningsjuristen Louise Merz tjänstgjort som
sekreterare.
Utredningen, som antagit namnet Patentspråksutredningen, får
härmed överlämna betänkandet Nationella patent på engelska?
Uppdraget är med detta slutfört.
Stockholm i mars 2012.
Cecilia Renfors
Louise Merz
5
Innehåll
Sammanfattning ................................................................ 11
Summary .......................................................................... 17
Förkortningar ..................................................................... 23
Författningsförslag ............................................................. 25
1 Utredningsuppdraget och dess genomförande ............... 39
1.1 Utredningsuppdraget ............................................................... 39
1.2 Arbetets genomförande ........................................................... 39
1.3 Läsanvisningar .......................................................................... 40
2 Patentsystemet – en introduktion ................................. 43
2.1 Vad är ett patent ....................................................................... 43
2.2 Patenträttens syfte ................................................................... 44
2.3 Förutsättningar för patent ....................................................... 44
2.4 Patenträtten i internationellt perspektiv ................................ 45
2.4.1 Samarbetskonventionen ............................................... 46
2.4.2 Europeiska patentkonventionen .................................. 47
2.5 Olika vägar till ett patent ......................................................... 47
2.6 Rättsverkningar av ett patent .................................................. 48
2.7 Kostnader för patent ................................................................ 48
2.8 Patent- och registreringsverket ............................................... 49
Innehåll SOU 2012:19
6
2.9 Statistik ..................................................................................... 50
3 Handläggningen av patentansökningar .......................... 53
3.1 Nationell svensk patentansökan .............................................. 53
3.1.1 Ansökningsförfarandet ................................................. 53
3.1.2 Närmare om ansökningens innehåll ............................ 54
3.1.3 PRV:s handläggning ...................................................... 56
3.1.4 Språket i ansökningsförfarandet .................................. 58
3.1.5 Avskrivna ärenden ......................................................... 60
3.2 Internationell patentansökan ................................................... 60
3.2.1 Internationell granskning ............................................. 61
3.2.2 Nationell fullföljd ......................................................... 62
3.3 Ansökningars allmänna tillgänglighet ..................................... 62
3.3.1 Nationella ansökningar ................................................. 62
3.3.2 Internationella ansökningar .......................................... 63
3.4 Det provisoriska skyddet ......................................................... 63
3.4.1 Nationella ansökningar ................................................. 64
3.4.2 Internationella ansökningar .......................................... 64
4 Patent i Europa .......................................................... 67
4.1 Europeiskt patent ..................................................................... 67
4.1.1 Handläggningen vid EPO............................................. 67
4.1.2 Nationell validering....................................................... 68
4.1.3 Londonöverenskommelsen .......................................... 69
4.1.4 Särskilda bestämmelser för europeiska patent i
patentlagen .................................................................... 71
4.1.5 Det provisoriska skyddet för europeiska
patentansökningar ......................................................... 72
4.2 Enhetligt patentskydd .............................................................. 73
4.2.1 Erhållande av ett patentskydd med enhetlig
verkan ............................................................................. 74
4.2.2 Översättningsarrangemanget för det enhetliga
patentskyddet ................................................................ 75
5 Förfaranden efter beviljandet ....................................... 77
5.1 Administrativa förfaranden ..................................................... 77
SOU 2012:19 Innehåll
7
5.1.1 Invändning .................................................................... 77
5.1.2 Patentbegränsning ........................................................ 79
5.1.3 Överklagande av patentbeslut ...................................... 79
5.2 Förfaranden i allmän domstol ................................................. 80
5.2.1 Särskilt om europeiska patent ...................................... 81
5.2.2 Närmare om språket i patentskriften och det
subjektiva rekvisitet ...................................................... 82
5.3 Språket i domstolar .................................................................. 84
6 Offentlighet i patentärenden ........................................ 85
6.1 Offentlighetsprincipen ............................................................ 85
6.2 Sekretess ................................................................................... 86
6.3 Offentlighet i ärende om ansökan om patent ........................ 86
6.3.1 Offentliggörande enligt 22 § PL .................................. 87
6.3.2 Offentliggörande av internationella ansökningar ....... 87
6.3.3 Rättsverkningar knutna till offentliggörandet ............ 88
6.3.4 Särskilt om det provisoriska skyddet för
internationella respektive europeiska
patentansökningar ........................................................ 89
6.3.5 Övriga bestämmelser om rätt att ta del av
handlingar i ett ansökningsärende ............................... 90
6.4 Offentlighet i efterföljande förfaranden................................. 91
7 Språkpolitiken och språklagen ..................................... 93
7.1 Den svenska språkpolitiken..................................................... 93
7.2 Språklagen ................................................................................. 95
7.2.1 Språklagens innehåll ..................................................... 96
7.3 Språket och offentlighetsprincipen ......................................... 99
7.4 Överväganden i samband med Sveriges tillträde till
Londonöverenskommelsen ................................................... 100
8 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten ................ 103
8.1 Näringspolitiska aspekter ...................................................... 103
Innehåll SOU 2012:19
8
8.2 Språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter ...................... 108
8.3 Närmare om en eventuell utformning .................................. 112
9 Andra länder ............................................................ 117
9.1 Finland .................................................................................... 117
9.2 Danmark ................................................................................. 120
9.3 Island ....................................................................................... 121
9.4 Nederländerna ........................................................................ 122
9.5 Norge och de baltiska staterna .............................................. 123
10 Överväganden och förslag .......................................... 125
10.1 Uppdragets omfattning .......................................................... 125
10.2 Överväganden ......................................................................... 125
10.2.1 Näringspolitiska aspekter ........................................... 126
10.2.2 Påverkan på svensk terminologi ................................. 129
10.2.3 Offentlighetsaspekter ................................................. 132
10.2.4 Rättssäkerhet för tredje man ...................................... 134
10.2.5 Min bedömning ........................................................... 134
10.3 Den närmare regleringen ....................................................... 136
10.3.1 Vad ska översättas till svenska? .................................. 136
10.3.2 Vilken rättslig verkan ska den svenska
översättningen ha? ...................................................... 138
10.3.3 När ska en svensk översättning ges in? ..................... 140
10.3.4 Vad ska patentskriften innehålla? .............................. 141
10.3.5 Det provisoriska skyddet ............................................ 142
10.3.6 Närmare om sanktioner vid patentintrång ................ 144
10.3.7 PRV:s handläggnings- och beslutsspråk .................... 146
10.3.8 Översättning vid tvist i allmän domstol .................... 147
10.3.9 Översättning vid invändningsförfarande ................... 148
10.3.10 Internationella patentansökningar ....................... 149
10.3.11 Omvandlade europeiska patentansökningar ....... 150
10.3.12 Tilläggsskydd ......................................................... 150
10.3.13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ........ 151
SOU 2012:19 Innehåll
9
11 Ekonomiska och andra konsekvenser .......................... 153
11.1 Bakgrund ................................................................................ 153
11.2 Problemet ............................................................................... 155
11.3 Mitt förslag till lösning .......................................................... 156
11.3.1 Förslag ......................................................................... 156
11.3.2 Den närmare utformningen av förslaget ................... 157
11.4 Alternativa lösningar .............................................................. 159
11.4.1 Ingen ändring .............................................................. 159
11.4.2 Alternativa lösningar av krav på översättning och
tidpunkt för inlämning ............................................... 160
11.5 Berörda aktörer ...................................................................... 161
11.5.1 Användare av det nationella
ansökningsförfarandet ................................................ 161
11.5.2 Konkurrenter och påstådda intrångsgörare .............. 162
11.5.3 PRV ............................................................................. 162
11.5.4 Samhället i övrigt ........................................................ 162
11.6 Konsekvenser för PRV .......................................................... 163
11.7 Konsekvenser för företag och enskilda ................................ 163
11.7.1 Kostnadsbesparingar för användarna i
ansökningsskedet ........................................................ 164
11.7.2 Särskilt om konsekvenserna för mindre företag
och enskilda användare ............................................... 165
11.7.3 Kostnader för att erhålla provisoriskt skydd ............ 165
11.7.4 Möjliga kostnader för patenthavaren i ett
efterföljande skede ...................................................... 166
11.7.5 Konsekvenser för andra än patenthavaren ................ 166
11.8 Övriga konsekvenser ............................................................. 167
11.9 Förslagets förhållande till EU-rättslig reglering .................. 168
11.10 Ikraftträdande ........................................................................ 168
Innehåll SOU 2012:19
10
12 Författningskommentar ............................................. 169
Bilagor ............................................................................ 179
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:56 ............................................... 179
11
Sammanfattning
Mitt uppdrag
Mitt uppdrag har varit att utreda och ta ställning till om det bör
införas en möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella
patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och
endast patentkraven översatta till svenska.
I uppdraget har ingått att särskilt bedöma om fördelarna med en
sådan möjlighet överväger nackdelarna utifrån näringspolitiska,
språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter. I enlighet med
uppdraget har jag samrått med berörda myndigheter och organisationer.
Jag har vidare studerat hur frågan behandlats i andra länder
som är anslutna till den s.k. Londonöverenskommelsen, och då
särskilt andra anslutna nordiska länder. Slutligen har i uppdraget
även ingått att lämna författningsförslag till ändringar i patentlagstiftningen
och i eventuell annan lagstiftning i den mån jag
finner att möjligheten bör införas.
Mitt förslag
Mitt förslag är att nationella patentansökningar ska kunna
behandlas helt på engelska och också kunna beviljas i engelsk
språkdräkt. Detsamma föreslås för internationella patentansökningar
som fullföljts i Sverige. Den del av patentet som
definierar skyddsomfånget, dvs. patentkraven, ska dock alltjämt
översättas till svenska. Såväl den engelska uppsättningen av
patentkraven som dess svenska översättning ska ingå i
patentskriften. Det är den engelska versionen av patentkraven som
har rättslig verkan. Den svenska översättningen av kraven har alltså
enbart en informativ funktion.
Om en ansökning gjorts på engelska ska den svenska översättningen
av patentkraven lämnas in till Patent- och registrerings
Sammanfattning SOU 2012:19
12
verket (PRV) senast när verket bedömt att ansökningen kan
beviljas, dvs. strax före meddelandet av patentet. Detta innebär att
den publicering av ansökningen som sker 18 månader efter att
ansökan lämnats in kommer att göras helt på engelska. En sökande
kan dock välja att ge in en översättning av patentkraven under
ansökningstiden för att erhålla det s.k. provisoriska skadeståndsrättsliga
skyddet.
Om en ansökan ges in på engelska ges PRV rätt att skriva
förelägganden och beslut på engelska. Sedan patentet beviljats ska
handläggningen i tvåpartsförfaranden dock ske på svenska. PRV
ges en fakultativ möjlighet att i invändningsärenden förelägga
patenthavaren att ge in en fullständig översättning till svenska av
patentskriften.
Den befintliga bestämmelsen om möjlighet för domstol att vid
tvist förelägga patenthavaren att ge in en fullständig översättning
till svenska av en europeisk patentskrift utvidgas till att omfatta
även nationella patent. Någon särreglering i fråga om sanktioner
vid patentintrång föreslås inte. Om översättningen till svenska av
patentkraven är felaktig eller missvisande kan detta emellertid få
betydelse vid bedömningen om intrångsgöraren varit i god tro.
Förslaget innebär vidare att en översättning till svenska inte
behövs vid omvandling av en europeisk patentansökan som har
skrivits på engelska. Slutligen föreslås även att ansökningar om
tilläggsskydd ska kunna lämnas in på engelska.
Bakgrund
Patent är en nationell rättighet. Ensamrätten till ett patent gäller
alltså endast i det land för vilket patentet beviljats. Innehavaren av
patentet har dock ofta ett behov av att kommersialisera föremålet
för patentet, dvs. uppfinningen, i mer än ett land. Patent behöver
därför i de flesta fall sökas i flera länder.
Patent med verkan i Sverige kan i dag meddelas dels i form av ett
nationellt patent, dels i form av ett europeiskt patent som valideras
i Sverige. Det nationella patentet kan erhållas genom att en
nationell patentansökan lämnas in till PRV, som granskar ansökningen
och – om ansökningen uppfyller villkoren – beviljar ett
nationellt patent. En sökande kan också välja att lämna in en
internationell ansökan som granskas vid en myndighet som getts
sådan behörighet. Ansökningen kan sedan fullföljas i Sverige,
SOU 2012:19 Sammanfattning
13
vartefter ansökningen behandlas som en nationell ansökan. Godtas
ansökningen meddelar PRV ett nationellt patent. Genom den
europeiska patentkonventionen (the Convention on the Grant of
European Patents, EPC) är det möjligt att lämna in en ansökan om
ett europeiskt patent till det europeiska patentverket (EPO), som
också beviljar patent. Sedan ett sådant europeiskt patent har
validerats i Sverige har det samma rättsverkan i Sverige som ett
nationellt svenskt patent. Av de patent som i dag är i kraft i Sverige
utgör den största andelen europeiska patent. Mellan 80 och
90 procent av de patent som i dag får giltighet i Sverige är
europeiska patent.
En patentansökan – och ett beviljat patent – består av olika
delar. Beskrivningen utgör den mest omfångsrika delen av
ansökningen. Denna del innehåller en detaljerad beskrivning av den
bakomliggande tekniken samt uppgifter om hur uppfinningen löst
ett definierat problem. Beskrivningen kan även innefatta ritningar
om dessa behövs för att förklara uppfinningen. Textmassan av
beskrivningen består vanligen av 10-20 sidor. De s.k. patentkraven
är en volymmässigt liten men innehållsmässigt viktig del av
patentet. Patentkraven innehåller en uppräkning av vad som
skyddas av patentet och definierar alltså omfattningen av ensamrätten.
Kraven består vanligen av 1-3 sidor. En nationell svensk
patentskrift innehåller vidare ett sammandrag, som kortfattat
sammanfattar vad uppfinningen avser. Sammandraget är ca en halv
sida långt.
De europeiska patenten som validerats i Sverige och de
nationella patenten är alltså båda gällande här i landet. Språkkraven
avseende dessa skiljer sig emellertid åt. Ett nationellt patent som
beviljats av PRV måste meddelas i sin helhet på svenska. Ett
europeiskt patent meddelas på något av EPO:s officiella språk
engelska, tyska eller franska. Vid valideringen har EPC:s
medlemsländer rätt att kräva att den europeiska patentskriften ska
översättas till det nationella språket för att bli gällande i landet.
Flertalet länder krävde tidigare sådana översättningar, vilket ledde
till att användarna av det europeiska patentsystemet drabbades av
betydande översättningskostnader. För att lätta på kraven på
översättningar, och därigenom minska kostnaderna härför, utarbetades
under början av 2000-talet Londonöverenskommelsen.
Överenskommelsen, som trädde i kraft den 1 maj 2008, innebär att
anslutna länder under vissa förutsättningar avstår från att kräva
översättning av ett europeiskt patent till det nationella språket vid
Sammanfattning SOU 2012:19
14
valideringen. För Sveriges del innebär Londonöverenskommelsen
att ett europeiskt patent som meddelats på engelska inte längre
behöver översättas i sin helhet till svenska. Vid valideringen räcker
det i sådant fall att den del av patentet som definierar skyddsomfånget,
dvs. patentkraven, översätts till svenska. Ett sådant
patent blir alltså gällande här i Sverige med patentbeskrivningen på
engelska och patentkraven på svenska.
Danmark, Finland, Island och Nederländerna har valt att
anpassa språkkraven för nationella patent efter Londonöverenskommelsen.
Dessa länder tillåter numera att nationella ansökningar
handläggs och beviljas med beskrivningen på engelska.
Överväganden
Svenska innovativa företag arbetar idag ofta internationellt och har
därmed behov av patentskydd inte enbart i Sverige utan även på
andra marknader. Det finns dock vissa fördelar med att göra den
första patentansökan för en viss uppfinning nationellt och därefter
successivt utöka sitt patentskydd genom patentansökningar även
på andra marknader. Om sökanden önskar göra en sådan följdansökan
vid t.ex. EPO eller i USA måste ansökningen översättas
till engelska om den nationella ansökningen har skrivits på svenska.
En nationell svensk patentansökan kan dock redan idag lämnas in
och granskas vid PRV på engelska. En sökande som önskar ge in en
på engelska skriven ansökan även i det nationella förfarandet kan
därför göra det. Senast i samband med publiceringen måste
ansökningen dock ha översatts i sin helhet till svenska. Båda dessa
alternativ leder alltså till att sökanden drabbas av översättningskostnader.
Till följd av en patentansökans komplexa tekniska natur är
översättningar av dessa en kostsam process. Dagens utformning av
språkkraven för de nationella patentansökningarna är därför inte
tillfredställande. Svenska näringslivsorganisationer har framfört
önskemål om att det ska bli möjligt att få svenska patent beviljade
på engelska. En sådan möjlighet skulle medföra förenklingar och
vara kostnadsbesparande. Vidare skulle språkkraven för de
nationella patenten harmoniseras med vad som gäller för de
europeiska patenten som validerats i Sverige. Även PRV har
framfört önskemål i linje med detta. Enligt myndigheten skulle en
SOU 2012:19 Sammanfattning
15
sådan möjlighet öka det nationella patentansökningssystemets
attraktivitet.
Utifrån ett näringspolitiskt perspektiv får det därför ses som
motiverat att godta engelska i större utsträckning också i det
nationella patentansökningsförfarandet. Samtidigt väcks vissa
frågor med anknytning till offentlighetsprincipen och språkanvändningen
vid svenska myndigheter.
Av 10 § språklagen (2009:600) framgår att språket i domstolar,
förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i
offentlig verksamhet är svenska. Bestämmelsen är ett utlopp för
språkpolitiska överväganden, dvs. att det svenska språket ska värnas
och användas och att det allmänna har ett särskilt ansvar för detta.
Bestämmelsen har emellertid även sin bakgrund i offentlighetsprincipen.
För att denna princip ska fylla sin funktion har det
ansetts väsentligt att de handlingar som blir allmänna hos en svensk
myndighet ska vara skrivna på det svenska språket.
I praktiken är det emellertid för förståelsen av det närmare
innehållet i ett patentdokument inte i första hand av betydelse att
det är skrivet på svenska. En majoritet av läsarna har möjlighet att
få en generell uppfattning om en ansöknings innehåll även utifrån
en engelsk lydelse. För att förstå den närmare innebörden av
ansökningen och omfattningen av det skydd denna kan föranleda
behöver i stor utsträckning hjälp från en patentexpert inhämtas.
Mot bakgrund av att patentskriften ska innehålla en översättning av
patentkraven till svenska återfinns dessutom den centrala delen,
och den som har rättsverkan, på svenska.
I språklagen anges vidare att svenska är huvudspråk i Sverige. En
förutsättning för detta är att svenskan är ett komplett språk, som
kan användas inom alla samhällsområden. Detta kräver att det
fortlöpande skapas svenska termer för den tekniska utveckling som
äger rum. Att använda engelska istället för svenska kan leda till att
s.k. domänförluster uppstår för det svenska tekniska språket. Det
finns dock skäl att tro att det tekniska språket i första hand
utvecklas utanför patentsystemet, nämligen genom forskningsrapporter,
tekniska artiklar i vetenskapliga tidskrifter och det
allmänna språkbruk som allmänt används i tekniska sammanhang. I
förarbetena till språklagen framhålls också att behovet av att skapa
ny terminologi inom vissa verksamhetsområden behöver vägas mot
den egentliga nyttan och kostnaden som sådan terminologiutveckling
kan medföra. Att hålla kvar vid ett krav på att
patentansökningar ska författas på eller översättas till svenska
Sammanfattning SOU 2012:19
16
skulle inte heller säkerställa att svensk terminologi faktiskt skapas i
denna process. Sammantaget finns det skäl att anta att kravet på
svenska i det nationella patentansökningsförfarandet inte har mer
än marginell betydelse för den svenska språkutvecklingen och
bildandet av ny svensk terminologi.
Vid en avvägning mellan de redovisade aspekterna har jag funnit
att det näringspolitiska intresset i sammanhanget väger tyngst.
Patentsystemet bör i första hand utformas för att tillgodose de
behov som finns hos användarna. Språkkraven i patentlagstiftningen
behöver därför anpassas till näringslivets och forskningens
arbetssätt och förutsättningar. Det är också av vikt att tillförsäkra
tillgängligheten till systemet för samtliga aktörer. Min bedömning
är därför att de språkpolitiska, rättspolitiska och offentligrättsliga
vinster som erhålls vid ett fortsatt krav på svenska i nationella
patent inte överväger de negativa effekter detta har för svenska
företag och PRV som myndighet.
17
Summary
My assignment
My assignment has been to investigate and consider whether a
possibility to file, process and grant national patent applications
with the patent description in English and only the patent claims
translated into Swedish shall be introduced.
The assignment has included assessing in particular whether the
advantages of such a possibility outweigh the disadvantages from
an economic policy, language policy and public law perspective. In
accordance with my terms of reference, I have consulted the
relevant agencies and organisations. I have also studied how the
issue has been dealt with in other countries that are party to the
London Agreement, and especially in other acceding Nordic
countries. Finally, the assignment has also included to draft
legislative amendments if I consider that the possibility should be
introduced.
My proposal
My proposal is that it should be possible to process national patent
applications entirely in English and to grant patents in English. I
also propose the same for international patent applications pursued
in Sweden. The part of the patent that defines the scope of
protection, i.e. the patent claims, should however still be translated
into Swedish. Both the English version of the patent claims and the
Swedish translation of them are to be included in the patent
specification. It is however the English version of the patent claims
that has legal effect and the Swedish translation has information
purposes only.
If an application has been filed in English, the Swedish
translation of the patent claims shall be submitted to the Swedish
Summary SOU 2012:19
18
Patent and Registration Office (PRV) when the Office deems that
the patent may be granted. This means that publication of the
application, which occurs 18 months after the filing date, will be
done entirely in English. An applicant may however choose to
submit a translation of the patent claims during the application
period in order to obtain the so-called provisional protection.
If an application is filed in English, PRV has the right to write
its opinions and decisions in English. Once the patent has been
granted, however, the administration of inter partes proceedings
shall be conducted in Swedish. PRV is to be given a discretionary
option in opposition proceedings to require the patent proprietor
to submit a complete translation into Swedish of the patent
specification.
The existing provision giving the courts the option, in the event
of a dispute, to require the patent proprietor to provide a complete
translation into Swedish of a European patent specification is to be
extended to cover national patents as well. I do not propose any
special regulation regarding sanctions for patent infringement. An
incorrect or misleading translation into Swedish may however be of
significance when assessing whether the infringer has acted in good
faith.
The proposal also means that a translation into Swedish is not
needed when converting a European patent application that has
been written in English. Finally, it is also proposed that it shall be
possible to file an application for supplementary protection
certificate in English.
Background
A patent is territorial. Consequently, the exclusive right conferred
by a patent is limited to the country in which the patent has been
granted. But the patent proprietor often has a need to
commercialise the subject of the patent, i.e. the invention, in more
than one country. A patent application therefore needs to be filed
in several countries.
Patents with legal effect in Sweden can currently be granted in
the form of both a national patent and a European patent validated
in Sweden. The national patent can be obtained by filing a patent
application with PRV, which examines the application and – if it
fulfils the conditions – grants a national patent. An applicant can
SOU 2012:19 Summary
19
also choose to file an international application that will be
examined by an agency that has been authorised to do so. The
application can then be pursued in Sweden, after which it is treated
as a national application. If the application is approved, PRV grants
a national patent. Under the Convention on the Grant of European
Patents (EPC), it is possible to file an application for a European
patent with the European Patent Office (EPO), which also grants
patents. Once such a European patent has been validated in
Sweden, it has the same legal effect in Sweden as a national Swedish
patent. The majority of patents currently in force in Sweden are
European patents. Between 80 and 90 percent of patents that
nowadays come into force in Sweden are European patents.
A patent application – and a granted patent – consists of
different parts. The description constitutes the most extensive part
of the application. This part comprises a detailed description of the
underlying technology as well as information on how the invention
has solved a defined problem. The description may also contain
drawings if these are needed to explain the invention. The
description usually consists of 10-20 pages of text. In terms of
volume, the patent claims make up a small but content-wise
important part of the patent application. The patent claims contain
a detailed list of what is to be protected by the patent. i.e. they
define the extent of the exclusive rights. The claims normally
consist of 1-3 pages of text. A Swedish patent specification also
contains a brief summary of what the invention relates to. This
summary is about half a page long.
European patents that have been validated here and national
patents consequently both have legal effect in Sweden. The
language requirements for these differ, however. A national patent
granted by PRV must be granted in Swedish in its entirety. A
European patent is granted in one of the EPO’s official languages:
English, German and French. The member states to the EPC have
the right to require that the European patent shall be translated
into their national language in order for it to apply in their country.
The majority of countries used to require such translations, which
imposed significant translation costs on the users of the European
patent system. In order to relax the translation requirements, and
hence reduce user costs, the London Agreement was drawn up at
the beginning of the 2000s. Under this agreement, which came into
force on 1 May 2008, acceding countries waive entirely or largely
the requirement for the translation of a European patent into their
Summary SOU 2012:19
20
national language. For Sweden, the London Agreement means that
a European patent granted in English no longer needs to be fully
translated into Swedish. A translation of the patent claims is
therefore sufficient in this case. Such a patent is therefore valid
here in Sweden with the patent description in English and the
patent claims in Swedish.
Denmark, Finland, Iceland and The Netherlands have adapted
their language requirements for national patents to the London
Agreement. These countries now permit national applications to be
processed and approved with their description sections in English.
Considerations
Innovative Swedish companies nowadays operate internationally
and therefore need patent protection not only in Sweden but also
on other markets. There are however certain advantages of filing
the first patent application for an invention nationally and then
gradually expanding one’s patent protection by filing applications
on other markets. If the applicant wishes to file such a subsequent
application with e.g. EPO or in the United States, the application
must be translated into English if the national application was
written in Swedish. A national Swedish patent application may
already be submitted and processed at PRV in English. An
applicant wishing to submit an application in English for a national
patent can therefore do so. Before the application is published it
must however be translated into Swedish. Both these options
therefore impose translation costs on the applicant.
The complex technical nature of a patent application makes
translating them a costly process. The current language
requirement for national patent applications is therefore
unsatisfactory. Swedish business organisations have requested that
it be made possible to have Swedish patents granted in English.
Such a possibility would simplify the process and save on costs.
Furthermore, the language requirements for national patents would
then be harmonised with those that apply to European patents
validated in Sweden. PRV has also expressed a similar desire. It
believes that such a possibility would make the national patent
application system more attractive.
From an economic policy perspective, it must therefore be
considered justified to also accept English to a greater degree in the
SOU 2012:19 Summary
21
national patent application procedure. The proposal does however
raise certain issues relating to the principle of public access and
language use at Swedish public-sector agencies.
Section 10 of the Swedish Language Act (2009:600) states that
the language of the courts, administrative authorities and other
bodies that perform tasks in the public sector is Swedish. This
provision is an outlet for language policy considerations, i.e. that
the Swedish language is to be safeguarded and used and that the
public sector has a particular responsibility for this. The provision
is also however founded on the principle of public access to official
documents. In order for this principle to fulfil its function, it has
been considered essential that documents that are to be made
public at a Swedish agency shall be written in the Swedish language.
In practice, however, in order to understand a patent document
in detail it is not primarily dependent on it being written in
Swedish. The majority of readers will be able to obtain a general
idea of the content of a patent application based on its English
wording. The help of a patent expert will probably be needed to
understand the more precise meaning of the application and the
extent of protection it may imply. In light of the fact that the
patent claims are to be translated into Swedish, the central part of
the patent – and the part that will have legal effect – will be
available in Swedish.
The Language Act also states that Swedish is the main language
in Sweden. A prerequisite for this is that Swedish is a complete
language that can be used in all areas of society. This requires
Swedish terms to be continuously created in the area of
technological development. Using English instead of Swedish may
lead to what are known as “domain losses” occurring in the
Swedish technical language. There is reason to believe, however,
that the technical language will primarily develop outside the
patent system, as the result of research reports and technical
articles being published in scientific journals and through the
general use of language in technical contexts. In the preparatory
work leading up to the Language Act, it is emphasised that the
need for creating new terminology in certain spheres has to be
weighed against the actual benefit and cost that such a development
in terminology may lead to. Neither would maintaining a
requirement to translate patent applications into Swedish guarantee
that Swedish terminology would actually be created in this process.
All things considered, there is reason to assume that the language
Summary SOU 2012:19
22
requirement in the national patent application procedure is of only
marginal significance for the development of the Swedish language
and the creation of new Swedish terminology.
When considering the aspects presented here, I have concluded
that the economic interest carries the greatest weight. The patent
system should primarily be designed to satisfy the needs of its
users. The language requirements in the patent legislation therefore
need to be adapted to the working methods and prerequisites of
the business sector and research community. It is also important to
guarantee all parties the same level of access to the system. My
assessment is therefore that the language policy, legal policy and
public law benefits of continuing with the current language
requirement do not outweigh the negative effects this has on
Swedish companies and on PRV as an agency.
23
Förkortningar
a. anförd
EPC European Patent Convention (Europeiska patentkonventionen)
EPO European Patent Office (Europeiska patentverket)
EU Europeiska Unionen
f., ff. följande sida, följande sidor
HD Högsta domstolen
JO Riksdagens ombudsmän - Justitieombudsmännen
NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning I
NU Nordiska utredningar
OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
PB Patent- och registreringsverkets (PRV) föreskrifter
(PRVFS 1997:1, P:32) med patentbestämmelser
PBR Patentbesvärsrätten
PCT Patent Cooperation Treaty (Patentsamarbetskonventionen)
PK Patentkungörelsen (1967:838)
PL Patentlagen (1967:837)
prop. proposition
PRV Patent- och registreringsverket
RB Rättegångsbalken
SOU Statens offentliga utredningar
TF Tryckfrihetsförordningen
TNC AB Terminologicentrum TNC
USPTO The United States Patent and Trademark Office
(USA:s patentverk)
WIPO World Intellectual Property Organization (Världsorganisationen
för den intellektuella äganderätten)
25
Författningsförslag
1 Förslag till
lag om ändring i patentlagen (1967:837)
Härigenom föreskrivs i fråga om patentlagen (1967:837)
att 20, 21, 24, 27, 31, 33, 60, 68 a och 93 §§ ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 §1
Om sökanden har fullgjort
vad som krävs enligt 19 § och
det fortfarande inte finns hinder
mot patent, skall patentmyndigheten
bifalla ansökningen.
Beslutet skall kungöras.
När beslutet att bifalla
patentansökningen har kungjorts
, är ett patent meddelat.
Ett meddelat patent skall antecknas
i patentregistret som
förs av patentmyndigheten. Ett
patentbrev skall också utfärdas.
Sedan patentet har meddelats
får patentkraven inte ändras så
att patentskyddets omfattning
utvidgas.
Om sökanden har fullgjort
vad som krävs enligt 19 § och
det fortfarande inte finns hinder
mot patent, ska patentmyndigheten
bifalla ansökningen.
Beslutet ska kungöras.
När beslutet att bifalla
patentansökningen har kungjorts
, är ett patent meddelat.
Ett meddelat patent ska antecknas
i patentregistret som
förs av patentmyndigheten. Ett
patentbrev ska också utfärdas.
Patent kan meddelas på
svenska eller på engelska.
Sedan patentet har meddelats
får patentkraven inte ändras så
att patentskyddets omfattning
utvidgas.
1 Senaste lydelse 1993:1406.
Författningsförslag SOU 2012:19
26
21 §2
Från och med den dag då
patentet meddelas skall en
patentskrift finnas att tillgå hos
patentmyndigheten. Patentskriften
skall innehålla beskrivning,
patentkrav och sammandrag
samt uppgift om patenthavaren
och uppfinnaren.
Från och med den dag då
patentet meddelas ska en
patentskrift finnas att tillgå hos
patentmyndigheten. Patentskriften
ska innehålla beskrivning,
patentkrav och sammandrag
samt uppgift om patenthavaren
och uppfinnaren.
När patent meddelas på
engelska ska patentskriften innehålla
en översättning av patentkraven
till svenska. Endast
patentkraven på engelska har
rättslig verkan.
24 §3
Andra än patenthavaren får
göra invändning mot ett meddelat
patent. En invändning skall
göras skriftligen hos patentmyndigheten
inom nio månader
från den dag då patentet meddelades.
Patentmyndigheten skall
underrätta patenthavaren om invändningen
och ge denne tillfälle
att yttra sig.
Andra än patenthavaren får
göra invändning mot ett meddelat
patent. En invändning ska
göras skriftligen hos patentmyndigheten
inom nio månader
från den dag då patentet meddelades.
Patentmyndigheten ska
underrätta patenthavaren om invändningen
och ge denne tillfälle
att yttra sig.
Om patentet har meddelats på
engelska får patentmyndigheten
förelägga patenthavaren att ge in
en översättning av patentskriften
till svenska. Föreläggandet ska ges
vid påföljd att patentmyndigheten
annars kan låta översätta patentskriften
på patenthavarens bekostnad.
2 Senaste lydelse 1993:1406.
3 Senaste lydelse 2007:516.
SOU 2012:19 Författningsförslag
27
Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå
fullföljas om det finns särskilda skäl.
27 §4
Överklagande enligt 26 § görs hos Patentbesvärsrätten inom två
månader från beslutets dag.
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till
Högsta förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets
dag. Överklagandet får inte avse andra patentkrav än sådana som
har prövats genom det överklagade beslutet. I övrigt tillämpas
bestämmelserna i 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om
överklagande av kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut
ska innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning
i Högsta förvaltningsdomstolen och om de grunder på vilka ett
sådant tillstånd meddelas.
Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som
kommer in till Patentbesvärsrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen.
Bestämmelsen i 24 § tredje
stycket är tillämplig vid Patentbesvärsrätten
och Högsta förvaltningsdomstolen.
31 §5
Om sökanden vill fullfölja en
internationell patentansökan i
Sverige, skall sökanden inom
31 månader från den internationella
ingivningsdagen eller,
om prioritet begärs, den dag
från vilken prioriteten begärs till
patentmyndigheten ge in en
översättning till svenska av den
internationella patentansökan i
den omfattning regeringen
förordnar eller, om ansökan är
avfattad på svenska, en avskrift
av ansökan. Sökanden skall
inom samma tid betala en avgift
Om sökanden vill fullfölja en
internationell patentansökan i
Sverige, ska sökanden inom
31 månader från den internationella
ingivningsdagen eller,
om prioritet begärs, den dag
från vilken prioriteten begärs till
patentmyndigheten ge in en
översättning till svenska eller
engelska av den internationella
patentansökan i den omfattning
regeringen förordnar eller, om
ansökan är skriven på svenska
eller engelska, en kopia av
ansökan. Sökanden ska inom
4 Senaste lydelse 2010:1395.
5 Senaste lydelse 2007:516.
Författningsförslag SOU 2012:19
28
till patentmyndigheten.
Om sökanden har betalat
avgift inom den frist som
föreskrivs i första stycket, får
den översättning eller avskrift
som krävs ges in inom en
ytterligare frist om två månader,
förutsatt att en tilläggsavgift
betalas inom den senare fristen.
Följer inte sökanden föreskrifterna
i denna paragraf, skall
ansökan anses återkallad såvitt
avser Sverige.
samma tid betala en avgift till
patentmyndigheten.
Om sökanden har betalat
avgift inom den frist som
föreskrivs i första stycket, får
den översättning eller kopia som
krävs ges in inom en ytterligare
frist om två månader, förutsatt
att en tilläggsavgift betalas inom
den senare fristen.
Följer inte sökanden föreskrifterna
i denna paragraf, ska
ansökan anses återkallad såvitt
avser Sverige.
33 §6
Om en internationell patentansökan har fullföljts enligt 31 §,
gäller 2 kap. i fråga om ansökan och dess handläggning, om inte
annat sägs i denna paragraf eller i 34–37 §§. Ansökan får endast på
framställning av sökanden tas upp till prövning före utgången av
den frist som gäller enligt 31 § första stycket.
Ett föreläggande enligt 12 § får inte meddelas före den tidpunkt
då patentmyndigheten har rätt att ta upp ansökan till prövning.
Bestämmelserna i 22 § andra
och tredje styckena blir tillämpliga
redan innan ansökan har
fullföljts så snart sökanden har
fullgjort sin skyldighet enligt
31 § att inge en översättning av
ansökan eller, om ansökan är
skriven på svenska, så snart
sökanden har ingivit en avskrift
av den till patentmyndigheten.
I fråga om en internationell
patentansökan skall vid tillämpning
av 48, 56 och 60 §§ vad
som där sägs om att handlingarna
i ansökningsärendet har
Bestämmelserna i 22 § andra
och tredje styckena blir tillämpliga
redan innan ansökan har
fullföljts så snart sökanden har
fullgjort sin skyldighet enligt
31 § att inge en översättning av
ansökan eller, om ansökan är
skriven på svenska eller engelska,
så snart sökanden har ingivit en
kopia av den till patentmyndigheten.
I fråga om en internationell
patentansökan ska vid tillämpning
av 48, 56 och 60 §§ vad
som där sägs om att handlingarna
i ansökningsärendet har
6 Senaste lydelse 2007:516.
SOU 2012:19 Författningsförslag
29
blivit tillgängliga enligt 22 § i
stället avse att handlingarna har
blivit tillgängliga enligt 22 § med
iakttagande av tredje stycket.
blivit tillgängliga enligt 22 § i
stället avse att handlingarna har
blivit tillgängliga enligt 22 § med
iakttagande av tredje stycket.
60 §7
Om någon yrkesmässigt
utnyttjar en patentsökt uppfinning
efter det att handlingarna
i ansökningsärendet har
blivit tillgängliga enligt 22 §,
skall vad som sägs om patentintrång
tillämpas i den mån
ansökningen leder till patent.
För tiden innan patentet har
meddelats enligt 20 § omfattar
patentskyddet dock endast vad
som framgår såväl av patentkraven
i deras lydelse när ansökningen
blev allmänt tillgänglig
som av patentkraven enligt
patentet. Straff får inte dömas
ut, förverkande får inte ske och
ersättning för skada på grund av
utnyttjande som sker innan
patentet har meddelats får
bestämmas endast enligt 58 §
andra stycket.
Om någon yrkesmässigt
utnyttjar en patentsökt uppfinning
efter det att handlingarna
i ansökningsärendet har
blivit tillgängliga enligt 22 §, ska
vad som sägs om patentintrång
tillämpas i den mån ansökningen
leder till patent. För
tiden innan patentet har
meddelats enligt 20 § omfattar
patentskyddet dock endast vad
som framgår såväl av patentkraven
i deras lydelse när ansökningen
blev allmänt tillgänglig
som av patentkraven enligt
patentet. Straff får inte dömas
ut, förverkande får inte ske och
ersättning för skada på grund av
utnyttjande som sker innan
patentet har meddelats får
bestämmas endast enligt 58 §
andra stycket.
Om ansökningen är skriven
på engelska och sökanden till
patentmyndigheten gett in en
översättning av patentkraven till
svenska samt betalat en avgift för
offentliggörandet, ska myndigheten
utfärda kungörelse om
översättningen och hålla denna
tillgänglig för var och en. Sedan
kungörelse utfärdats är första
stycket tillämplig.
7 Senaste lydelse 2005:289.
Författningsförslag SOU 2012:19
30
Vad som sägs i 58 § tredje
stycket skall inte tillämpas, om
ersättningstalan väcks senast ett
år efter det att tiden för
invändning har gått ut eller, om
invändning har gjorts, senast ett
år efter det att patentmyndigheten
har beslutat att patentet
skall upprätthållas.
Vad som sägs i 58 § tredje
stycket ska inte tillämpas, om
ersättningstalan väcks senast ett
år efter det att tiden för
invändning har gått ut eller, om
invändning har gjorts, senast ett
år efter det att patentmyndigheten
har beslutat att patentet
ska upprätthållas.
68 a §8
I tvistemål enligt 65 § om ett
europeiskt patent får rätten, om
en fullständig översättning till
svenska av patentskriften inte
finns tillgänglig hos patentmyndigheten
, förelägga patenthavaren
eller annan som för
talan på grund av en rätt som
härleds från patenthavaren att ge
in en sådan översättning. Om
den förelagda parten är kärande
i målet, skall föreläggandet ges
vid påföljd att talan annars kan
komma att avvisas. Är den förelagda
parten svarande i målet,
skall föreläggandet i stället ges
vid påföljd att rätten annars kan
låta översätta patentskriften på
dennes bekostnad.
I tvistemål enligt 65 § får
rätten, om patentskriften i sin
helhet inte finns på svenska hos
patentmyndigheten, förelägga
patenthavaren eller annan som
för talan på grund av en rätt som
härleds från patenthavaren att ge
in en översättning till svenska av
patentskriften. Om den förelagda
parten är kärande i målet, ska
föreläggandet ges vid påföljd att
talan annars kan komma att
avvisas. Är den förelagda parten
svarande i målet, ska föreläggandet
i stället ges vid påföljd
att rätten annars kan låta
översätta patentskriften på
dennes bekostnad.
93 §9
Är europeisk patentansökan,
som ingivits till nationell
patentmyndighet, att anse som
återkallad därför att den icke
inkommit till det europeiska
patentverket inom föreskriven
tid, skall patentmyndigheten på
Är europeisk patentansökan,
som ingivits till nationell
patentmyndighet, att anse som
återkallad därför att den inte
inkommit till det europeiska
patentverket inom föreskriven
tid, ska patentmyndigheten på
8 Senaste lydelse 2006:625.
9 Senaste lydelse 1978:149.
SOU 2012:19 Författningsförslag
31
framställning av sökanden upptaga
den som omvandlad till
ansökan om svenskt patent
under förutsättning
1) att framställningen inges
till den nationella myndighet
som mottog patentansökningen
inom tre månader från det
sökanden underrättades om att
ansökningen ansågs återkallad
och dessutom inkommer till
patentmyndigheten inom tjugo
månader från den dag då
ansökningen ingavs eller, om
prioritet yrkas, den dag från
vilken prioritet begäres, samt
2) att sökanden inom tid
som regeringen bestämmer
erlägger fastställd ansökningsavgift
och inger översättning till
svenska av patentansökningen.
Uppfyller patentansökningen
de krav rörande ansökans form
som föreskrivas i den europeiska
patentkonventionen och
tillämpningsföreskrifterna till
denna, skall den godtagas i detta
avseende.
framställning av sökanden ta
upp den som omvandlad till
ansökan om svenskt patent
under förutsättning
1) att framställningen inges
till den nationella myndighet
som mottog patentansökningen
inom tre månader från det
sökanden underrättades om att
ansökningen ansågs återkallad
och dessutom inkommer till
patentmyndigheten inom tjugo
månader från den dag då
ansökningen ingavs eller, om
prioritet yrkas, den dag från
vilken prioritet begärs, samt
2) att sökanden inom tid
som regeringen bestämmer
betalar fastställd ansökningsavgift
och inger översättning till
svenska eller engelska av patentansökningen
eller, om ansökningen
är skriven på engelska, en
kopia av ansökningen.
Uppfyller patentansökningen
de krav rörande ansökans form
som föreskrivas i den europeiska
patentkonventionen och
tillämpningsföreskrifterna till
denna, ska den godtas i detta
avseende.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
2. I fråga om patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet
gäller äldre bestämmelser.
3. Äldre bestämmelser gäller även för internationella patentansökningar
som har fullföljts samt för europeiska patentansökningar
som begärts omvandlade före ikraftträdandet.
Författningsförslag SOU 2012:19
32
Detsamma gäller för patentansökningar som före ikraftträdandet
getts in i samband med prövning enligt 38 § andra stycket.
SOU 2012:19 Författningsförslag
33
2 Förslag till
förordning om ändring i patentkungörelsen
(1967:838)
Härigenom föreskrivs i fråga om patentkungörelsen (1967:838)
dels att 3, 21, 29 a, 57 och 67 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 26 a §, av
följande lydelse.
3 §10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Beskrivning, patentkrav och
sammandrag skall, om annat inte
följer av andra stycket, vara
skrivna på svenska. Andra
handlingar får vara skrivna på
svenska, danska eller norska.
Om en ingiven handling är
skriven på annat språk än som
följer av första stycket, skall
översättning lämnas in. Patentverket
kan dock avstå från att
kräva översättning eller godta
översättning till annat språk än
svenska, danska eller norska i
fråga om andra handlingar än
beskrivning, patentkrav och
sammandrag samt i fråga om
sådan text i beskrivning eller
patentkrav i en svensk patentansökan
som inte ingår i vad
som enligt 21 § första stycket
utgör grundhandling.
Patentverket får ta upp en
ansökan till prövning innan
översättningen kommit in.
Sökanden skall dock föreläggas
Beskrivning, patentkrav och
sammandrag ska, om annat inte
följer av andra stycket, vara
skrivna på svenska eller engelska.
Andra handlingar får vara
skrivna på svenska, danska,
norska eller engelska.
Om en ingiven handling är
skriven på annat språk än som
följer av första stycket, ska
översättning lämnas in. Patentverket
kan dock avstå från att
kräva översättning eller godta
översättning till annat språk än
svenska, danska, norska eller
engelska i fråga om andra handlingar
än beskrivning, patentkrav
och sammandrag samt i
fråga om sådan text i beskrivning
eller patentkrav i en svensk
patentansökan som inte ingår i
vad som enligt 21 § första
stycket utgör grundhandling.
Patentverket får ta upp en
ansökan till prövning innan
översättningen kommit in.
Sökanden ska dock föreläggas
10 Senaste lydelse 1993:1312
Författningsförslag SOU 2012:19
34
att lämna in översättningen
innan ansökningen blir allmänt
tillgänglig enligt 22 § patentlagen.
att lämna in översättningen
innan ansökningen blir allmänt
tillgänglig enligt 22 § patentlagen.
21 §11
Med grundhandling förstås i
denna kungörelse, när det gäller
en svensk patentansökan, en
patentansökan som tas upp till
handläggning enligt 38 § patentlagen
(1967:837) och en
europeisk patentansökan som
begärs omvandlad, beskrivningen
med tillhörande ritningar
och patentkraven på svenska,
danska eller norska, som förelåg
på ansökans ingivningsdag
enligt 8 b eller 8 c § patentlagen.
Om det inte fanns någon sådan
handling vid denna tidpunkt,
skall första därefter inkomna
beskrivning med tillhörande
ritning och patentkrav på
svenska anses som grundhandling,
i den mån innehållet
har tydlig motsvarighet i handlingar
som förelåg vid nämnda
tidpunkt.
I fråga om en internationell
patentansökan som fullföljs
enligt 31 § patentlagen skall som
grundhandling anses följande.
1. Om översättning krävs för
att fullfölja ansökan, den översättning
av beskrivningen, ritningarna
och patentkraven som
har getts in enligt 31 § patentMed
grundhandling förstås i
denna kungörelse, när det gäller
en svensk patentansökan, en
patentansökan som tas upp till
handläggning enligt 38 § patentlagen
(1967:837) och en
europeisk patentansökan som
begärs omvandlad, beskrivningen
med tillhörande ritningar
och patentkraven på svenska,
danska, norska eller engelska,
som förelåg på ansökans
ingivningsdag enligt 8 b eller
8 c § patentlagen. Om det inte
fanns någon sådan handling vid
denna tidpunkt, ska första
därefter inkomna beskrivning
med tillhörande ritning och
patentkrav på svenska eller
engelska anses som grundhandling,
i den mån innehållet
har tydlig motsvarighet i handlingar
som förelåg vid nämnda
tidpunkt.
I fråga om en internationell
patentansökan som fullföljs
enligt 31 § patentlagen ska som
grundhandling anses följande.
1. Om översättning krävs för
att fullfölja ansökan, den översättning
av beskrivningen, ritningarna
och patentkraven som
har getts in enligt 31 § patent11
Senaste lydelse 2007:519.
SOU 2012:19 Författningsförslag
35
lagen med de ändringar i översättningen
som kan ha gjorts
inom den frist som gäller enligt
58 §.
2. Om ansökan är skriven på
svenska, den avskrift av beskrivningen,
ritningarna och patentkraven
på svenska som har getts
in enligt 31 § patentlagen.
Om sökanden har samtyckt
till att ansökan tas upp till
avgörande innan den i 58 §
angivna fristen löpt ut och
beslut har fattats om avslag eller
underrättelse enligt 19 § första
stycket patentlagen, skall med
grundhandling förstås beskrivningen,
ritningarna och patentkraven
såsom de förelåg vid den
tidpunkt något av dessa beslut
fattades.
lagen med de ändringar i översättningen
som kan ha gjorts
inom den frist som gäller enligt
58 §.
2. Om ansökan är skriven på
svenska eller engelska, den avskrift
av beskrivningen, ritningarna
och patentkraven på
svenska eller engelska som har
getts in enligt 31 § patentlagen.
Om sökanden har samtyckt
till att ansökan tas upp till
avgörande innan den i 58 §
angivna fristen löpt ut och
beslut har fattats om avslag eller
underrättelse enligt 19 § första
stycket patentlagen, ska med
grundhandling förstås beskrivningen,
ritningarna och patentkraven
såsom de förelåg vid den
tidpunkt något av dessa beslut
fattades.
26 a §
Om ansökan är skriven på
engelska har Patentverket rätt att
skriva förelägganden och beslut
på engelska.
29 a §12
När Patentverket bedömer
att patent kan meddelas, skall
verket, innan underrättelse
enligt 19 § första stycket patentlagen
utfärdas, till sökanden
översända handlingar som visar i
vilken lydelse verket avser att
meddela patentet. Patentverket
kan i sådant fall med stöd av
När Patentverket bedömer
att patent kan meddelas, ska
verket, innan underrättelse
enligt 19 § första stycket patentlagen
utfärdas, till sökanden
översända handlingar som visar i
vilken lydelse verket avser att
meddela patentet. Patentverket
kan i sådant fall med stöd av
12 Senaste lydelse 1993:1312.
Författningsförslag SOU 2012:19
36
15 § patentlagen förelägga
sökanden att dels yttra sig i
frågan, dels återsända handlingarna
till verket inom viss tid.
15 § patentlagen förelägga
sökanden att dels yttra sig i
frågan, dels återsända handlingarna
till verket inom viss tid.
Om ansökan är skriven på
engelska ska sökanden föreläggas
att inom samma tid ge in en
översättning till svenska av
patentkraven.
57 §13
Om en internationell patentansökan
har gjorts på annat
språk än svenska, fordras översättning
av ansökningen vid
fullföjd enligt 31 § patentlagen
och vid sådan begäran om
prövning som avses i 38 § första
stycket samma lag. I sådant fall
gäller 3 § andra stycket i
tillämpliga delar. Patentverket
får meddela bestämmelser om
lättnad för sökanden i fråga om
översättning i de fall en internationell
patentansökan endast
till viss del fullföljs såvitt avser
Sverige.
Om en internationell patentansökan
har gjorts på annat
språk än svenska eller engelska,
fordras översättning av ansökningen
vid fullföljd enligt 31 §
patentlagen och vid sådan
begäran om prövning som avses
i 38 § första stycket samma lag.
I sådant fall gäller 3 § andra
stycket i tillämpliga delar.
Patentverket får meddela
bestämmelser om lättnad för
sökanden i fråga om översättning
i de fall en internationell
patentansökan endast
till viss del fullföljs såvitt avser
Sverige.
67 §14
En ansökan om tilläggsskydd
eller förlängd giltighetstid för
ett tillläggsskydd som avses i
105 § patentlagen (1967:837)
skall vara skriven på svenska.
En ansökan om tilläggsskydd
eller förlängd giltighetstid för
ett tilläggsskydd som avses i
105 § patentlagen (1967:837)
skall vara skriven på svenska
eller engelska.
13 Senaste lydelse 1978:151.
14 Senaste lydelse 2007:519.
SOU 2012:19 Författningsförslag
37
Patentverket får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i
och handläggningen av en ansökan i ärenden om tilläggsskydd
enligt 105 § patentlagen.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. I fråga om patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet
gäller äldre bestämmelser.
3. Äldre bestämmelser gäller även för internationella patentansökningar
som har fullföljts samt för europeiska patentansökningar
som begärts omvandlade före ikraftträdandet.
Detsamma gäller för patentansökningar som före ikraftträdandet
getts in i samband med prövning enligt 38 § andra stycket..
39
1 Utredningsuppdraget och dess
genomförande
1.1 Utredningsuppdraget
Utredningens uppdrag anges i direktiv 2011:56. Av direktivet
framgår att jag ska utreda och ta ställning till om det bör införas en
möjlighet att ge in, behandla och sedermera bevilja nationella
patentansökningar med beskrivningen på engelska och endast
patentkraven översatta till svenska.
I uppdraget ingår att särskilt bedöma om fördelarna överväger
nackdelarna med en sådan möjlighet utifrån näringspolitiska,
språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter. I arbetet ska jag
samråda med berörda myndigheter och organisationer. Vidare bör
jag studera hur frågan behandlats i andra till Londonöverenskommelsen
anslutna länder, och då särskilt andra anslutna nordiska
länder. Om jag finner att en sådan möjlighet bör införas ska jag
också föreslå författningsförslag till erforderliga ändringar i
patentlagstiftningen och i eventuell annan lagstiftning.
1.2 Arbetets genomförande
Under utredningens gång har jag i november 2011 haft samrådsmöten
med företrädare för svensk industri och intresseorganisationer
för industriella rättigheter samt med företrädare för
språkvårdande myndigheter och organisationer. Jag har vidare i
december 2011 och januari 2012 haft enskilda möten med Patent och
registreringsverket och Patentbesvärsrätten samt med
Stockholms tingsrätt avdelning 5 och Svea hovrätt avdelning 2.
Samrådsmötena och de enskilda mötena har syftat till att ge
företrädare för samtliga intressen en möjlighet att redovisa sin syn
på den nuvarande lagstiftningen, på en eventuell ny reglering inom
Utredningsuppdraget och dess genomförande SOU 2012:19
40
området och på vilka för- och nackdelar en sådan reglering kan ha.
Vid mötena har även olika alternativ för en eventuell reglering
diskuterats och vilka effekter detta kan komma att ha utifrån
näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter.
Vidare har information om den språkliga regleringen för
nationella patent inhämtats från de nordiska länderna, de baltiska
länderna och Nederländerna. Jag har även deltagit i ett seminarium
den 8 december 2011 benämnt Nationella patent på engelska – ska
vi följa Finlands exempel? Seminariet anordnades av Svenska
Patentombudsföreningen. Dessutom närvarade jag vid ett
nordiskt-baltiskt möte den 28 februari 2012 anordnat av Patent och
registreringsverket. Vid mötet avhandlades frågan om och hur
en möjlighet att behandla och bevilja nationella patent på engelska
har införts i de nordiska och baltiska länderna.
1.3 Läsanvisningar
Utredningen och de föreslagna författningsändringarna berör
svenska patentansökningar, varför jag i kapitel 3 redogör för de
bestämmelser som reglerar utformningen och handläggningen av
sådana ansökningar. Mot bakgrund av att en i Sverige fullföljd
internationell ansökan jämställs med en nationell ansökan redogörs
där även för handläggningen av dessa och de särskilda regler som
finns avseende dessa ansökningar. En ändring av språkkraven för
ett nationellt patent påverkar också hur språkfrågan ska hanteras
sedan patentet har meddelats, varför jag i kapitel 5 beskriver sådana
förfarande som kan följa på patentmeddelandet.
Översynen är vidare påkallad utifrån önskemål om att harmonisera
språkbestämmelserna för de nationella patenten med de som
gäller för de europeiska patenten. Utredningen innehåller därför
också i kapitel 4 en redogörelse för det europeiska patentsystemet
och de särskilda regler som finns i svensk lagstiftning avseende
europeiska patentansökningar och europeiska patent. Redogörelsen
innefattar även en översikt av vilka bestämmelser som föreslås för
det enhetliga patentskyddet.
Språkanvändningen i patentansökningar och patent har även
betydelse för offentlighetsprincipen och möjligheten att tillägna sig
offentliga handlingar. Även språkpolitiska frågor och förutsättningarna
för utvecklingen av det svenska språket påverkas.
Dessa aspekter behandlas i kapitel 6 och 7.
SOU 2012:19 Utredningsuppdraget och dess genomförande
41
De huvudsakliga intryck och synpunkter som framkommit vid
samrådsmötena redovisas i kapitel 8. Den information som
inhämtats beträffande lagstiftningen i andra länder redogörs för i
kapitel 9.
I kapitel 10 redovisar jag mina överväganden och de förslag som
dessa har resulterat i. De avslutande kapitlen 11 och 12 innehåller
konsekvensanalys och författningskommentarer.
43
2 Patentsystemet – en introduktion
I detta kapitel presenteras patentsystemet, dess syften och
huvudsakliga uppbyggnad samt Patent- och registreringsverket.
Vidare berörs de ungefärliga kostnaderna för att erhålla ett patent
och vissa statistiska uppgifter redovisas.
2.1 Vad är ett patent
De immateriella rättigheterna indelas vanligtvis i två huvudområden:
industriella rättigheter och upphovsrättigheter. Till de
industriella rättigheterna hör bl.a. patent, varumärken och mönster.
Dessa rättigheter är ensamrätter, som tillkommer enskilda.
Patenträtten reglerar den ensamrätt som en uppfinnare kan få till
en uppfinning. Denna rätt är tidsbegränsad, i Sverige till 20 år efter
det ansökningen gjordes. Patenthavaren ges under denna tid en
exklusiv rätt att själv använda uppfinningen kommersiellt och
därmed möjlighet att tjäna pengar på den. Ett patent är vidare
territoriellt begränsat – ett svenskt patent gäller bara i Sverige. I
länder där uppfinningen inte är patentskyddad kan andra fritt
utnyttja uppfinningen.
Ett patent ger emellertid inte innehavaren en garanti att faktiskt
kunna utöva uppfinningen yrkesmässigt, eftersom det kan
förekomma hinder för detta. Någon annan kan ha ett tidigare
erhållet, gällande patent som utgör hinder för nyttjandet av det
senare patentet. Dessutom kan tillstånd i vissa fall behövas från
myndighet för utnyttjande av en patenterad uppfinning, t.ex. vad
gäller läkemedel. I detta senare fallet finns möjlighet att erhålla ett
s.k. tilläggsskydd för att kompensera för den tid som förflutit
mellan patentets ansökningsdag och den dag produkten fick ett
marknadsgodkännande.
Patentsystemet – en introduktion SOU 2012:19
44
2.2 Patenträttens syfte
Patenträtten, liksom övriga immateriella rättigheter, bygger på att
det finns en balans mellan det enskilda och det allmänna intresset.
Denna balans motiverar och upprätthåller systemet till ömsesidig
nytta. Ett patent kan beskrivas som en överenskommelse mellan
staten och uppfinnaren. I utbyte mot att staten offentliggör den
tekniska lösningen bakom uppfinningen får innehavaren av
patentet en tidsbegränsad rätt att hindra andra från att kommersiellt
utnyttja uppfinningen.
Genom offentliggörandet av uppfinningen når ny kunskap
allmänheten, vilken kunskap kan användas till att stimulera den
tekniska utvecklingen i samhället. Den ensamrätt som ett patent
ger innebär ett ekonomiskt incitament att söka efter nya innovationer.
Från samhällets synvinkel har patenträtten det allmännyttiga
syftet att främja uppfinnarverksamheten och näringslivets
utveckling. På företagsnivå är patenten både ett konkurrensmedel
och en metod att trygga att produktutvecklingen fortgår. Patenträtten
har alltså betydande konsekvenser på många områden inom
näringslivet och forskningen.
Patentskrifter beskriver i detalj nya tekniska lösningar, deras
användningsändamål och problem som har upptäckts på området.
Dessa uppgifter kan t.ex. användas vid arbetet med att utveckla nya
uppfinningar, för att bevaka konkurrenterna och tekniken inom det
egna området och för att undvika patentintrång. Stora delar av den
information som finns i olika patentansökningar och patentskrifter
kan utnyttjas fritt.
2.3 Förutsättningar för patent
Patent beviljas efter ansökan hos en patentmyndighet. Den svenska
myndighet som handlägger patentansökningar och beviljar
nationella patent är Patent- och registreringsverket (PRV). En
patentansökan ska uppfylla en rad formella och materiella krav som
specificeras i patentlagstiftningen. En förutsättning för att få patent
på en uppfinning är att de grundläggande patenterbarhetsvillkoren
är uppfyllda. Detta innebär att uppfinningen ska vara ny, ha
uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt.
Kravet på nyhet innebär att patent endast meddelas på en
uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före
SOU 2012:19 Patentsystemet – en introduktion
45
dagen för patentansökningen. Som känt anses allt som blivit
allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag,
utnyttjande eller på annat sätt och oavsett var i världen tillgängliggörandet
ägt rum. Även om den ensamrätt som ett patent ger är
territoriellt begränsad är verkningarna av ett publicerat patentdokument
global, dvs. vad som offentliggjorts i en patentansökan
eller meddelat patent någonstans i världen kan utgöra hinder mot
patent i Sverige.
Uppfinningen ska vidare väsentligen skilja sig från vad som
tidigare varit känt. Kravet på väsentlig skillnad kallas uppfinningshöjd.
Det innebär att det ska vara ett tillräckligt avstånd mellan den
patentsökta uppfinningen och den kända tekniken. Det ska alltså
inte ligga nära tillhands för en fackman som har kännedom om
känd teknik att göra samma uppfinning.
Kravet att uppfinningen ska kunna tillgodogöras industriellt
betyder att den ska ha teknisk karaktär, teknisk effekt och att den
ska vara reproducerbar. Med teknisk karaktär menas att
uppfinningen ska utgöras av något konkret, t.ex. ett föremål eller
ett sätt att tillverka något. Att uppfinningen ska ha teknisk effekt
innebär att den ska lösa ett problem på ett tekniskt sätt. Med
reproducerbar menas att den avsedda effekten ska kunna uppnås
varje gång man använder uppfinningen.
2.4 Patenträtten i internationellt perspektiv
Patenträtten är i dag en nationell rättighet, dvs. den ensamrätt som
den svenska patentlagstiftningen ger till innehavaren av patentet är
territoriellt begränsad till Sverige. För att skydda uppfinningen på
andra marknader krävs att patentskydd söks även i andra länder.
Eftersom viktigare uppfinningar som regel blir föremål för
patentering i ett antal länder är det internationella samarbetet
välutvecklat på patentområdet. Patenträtten har därmed genom
åren blivit alltmer internationell och de nationella särdragen har
härigenom blivit färre. Särskilt inom det nordiska samarbetet
diskuterades tidigt möjligheten att få till stånd ett överensstämmande
patenträttsligt system. Diskussionerna resulterade i ett
samnordiskt betänkande Nordisk patentlovgivning från 1964
(Nordisk Utredningsserie 1963:6), som slutligen ledde fram till att
nya patentlagar trädde i kraft i samtliga fyra länder den 1 januari
1968. Genom lagstiftningen uppnåddes en långtgående rättslikhet i
Patentsystemet – en introduktion SOU 2012:19
46
Norden på patentområdet. Lagstiftningen i de olika länderna har
sedan dess förändrats, men likheterna finns i stor utsträckning kvar
i dagens patentlagstiftning.
För att underlätta ansökningar om patent på ett internationellt
plan har det utformats ett flertal överenskommelser på såväl
regional som global nivå. De överenskommelser som främst är av
relevans i sammanhanget är inrättandet av det europeiska patentsystemet
genom den europeiska patentkonventionen (the
Convention on the Grant of European Patents, EPC) och av det
internationella ansökningsförfarandet genom konventionen om
patentsamarbete (Patent Cooperation Treaty, PCT). Sverige har
tillträtt dessa konventioner som trädde i kraft 1977 respektive
1978.
2.4.1 Samarbetskonventionen
Genom samarbetskonventionen (PCT) infördes möjligheten att
samtidigt ansöka om patent i flera länder genom att lämna in en
internationell patentansökan. I dagsläget har 144 länder tillträtt
konventionen, som förvaltas av den internationella byrån vid
Världsorganisationen för den internationella äganderätten (World
Intellectual Property Organization, WIPO).
Konventionen erbjuder ett förenklat förfarande för den som vill
ansöka om patent i flera länder. Huvudidén med PCT-systemet är
att sökanden kan lämna in en enda patentansökan som kan
fullföljas i alla länder som har tillträtt konventionen. Efter att
ansökningen lämnats in genomgår den en internationell granskning.
Vissa patentmyndigheter gavs under konventionen befogenhet
att utföra en sådan internationell nyhetsgranskning och
patenterbarhetsbedömning av en PCT-ansökan. Efter denna
centraliserade preliminära bedömning av uppfinningen, kan ansökningen
fullföljas i de länder som sökanden väljer. Det är respektive
lands nationella patentmyndighet som beslutar om patent ska
beviljas. Om patentansökningen beviljas meddelas ett nationellt
patent.
SOU 2012:19 Patentsystemet – en introduktion
47
2.4.2 Europeiska patentkonventionen
Den europeiska patentkonventionen (EPC) är öppen för alla
europeiska länder och har i dag tillträtts av 38 länder1, bl.a. av
samtliga medlemsstater i EU. Syftet med EPC är att patentskydd
ska kunna uppnås i samtliga till konventionen anslutna länder
genom att ge in en enda patentansökan som prövas och beviljas på
central nivå. Därigenom kan patentskydd uppnås i ett flertal länder
på ett enklare och billigare sätt än om skydd hade sökts separat i
varje land. Ett europeiskt patent är dock inte ett regionalt gällande
odelbart patent utan ett antal nationella patent, vars omfattning
beror på hur många länder patentet validerats i.
För den operativa verksamheten inrättades European Patent
Office (EPO) med säte i München. Patentansökningen handläggs
av EPO, som prövar ansökningarna enligt de förutsättningar som
anges i konventionen. Om förutsättningarna är uppfyllda beviljar
EPO patentet. Europeiska patent beviljas på något av EPO:s tre
officiella språk, engelska, tyska eller franska. Efter beviljandet väljer
sökanden i vilka av EPC:s konventionsländer som patentet ska vara
giltigt. Detta sker i respektive land genom en formell valideringsprocess.
2.5 Olika vägar till ett patent
Patent som kan få verkan i Sverige kan i dag meddelas antingen av
PRV eller av EPO i München. Ett nationellt patent kan meddelas
av PRV på grund såväl av en nationell patentansökan som en internationell
patentansökan som fullföljs i Sverige. Ett europeiskt
patent kan meddelas av EPO till följd av en europeisk ansökan eller
en internationell ansökan som fullföljs vid EPO. Om patent
beviljas av EPO kan det valideras i Sverige och blir då gällande här
på samma sätt som ett svenskt patent.
Om förutsättningarna för patent är uppfyllda leder alltså dessa
vägar till samma materiella resultat, dvs. ett patent med nationell
giltighet. System är konkurrerande men kan också kombineras på
olika sätt.
1 Albanien, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland,
Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Makedonien,
Malta, Monaco, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, San Marino, Schweiz,
Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland,
Ungern och Österrike (medlemsländer per den 1 november 2011).
Patentsystemet – en introduktion SOU 2012:19
48
2.6 Rättsverkningar av ett patent
Innehavaren av ett patent ges en ensamrätt att kommersiellt
utnyttja uppfinningen. Innehavaren kan alltså hindra andra från att
kommersiellt tillverka, sälja, använda och importera den patentskyddade
produkten eller att använda ett patentskyddat förfarande.
Eftersom utvecklingskostnaderna för en ny produkt kan vara
väsentliga är det av vikt att uppfinningen skyddas så att inte
konkurrenter kan utnyttja den nya tekniken utan att ha haft
utvecklingskostnaderna för den. Den som trots allt utnyttjar en
patentskyddad uppfinning utan tillstånd begår patentintrång.
Innehavaren av ett patent har då bl.a. möjlighet att vid domstol
förbjuda intrångsgöraren från att fortsätta intrånget. Den som
begår patentintrång kan också bli skyldig att betala skadestånd till
patenthavaren.
Från ensamrätten finns ett antal inskränkningar. En sådan
inskränkning är den s.k. föranvändarrätten. Den som kan visa att
han eller hon använt uppfinningen eller vidtagit väsentliga åtgärder
för att använda uppfinningen yrkesmässigt när patentansökan
lämnas in får fortsätta att göra det i oförändrad omfattning även
efter att ett patent har meddelats. Anledningen är att de investeringar
i form av resurser och utrustning som ofta krävs för att till
exempel starta upp en produktion, inte ska gå till spillo.
2.7 Kostnader för patent
Att ansöka om och upprätthålla patentskydd är kostsamt.
Ansökningsförfarandet är förenat med avgifter som ska betalas till
patentmyndigheten. Att utforma en patentansökan på ett sätt som
medför ett effektivt patentskydd är dessutom i regel komplicerat.
Vidare kan komplexa frågeställningar dyka upp under ansökningens
handläggning. Den som vill ansöka om ett patent är därför
i allmänhet hänvisad till att anlita ett professionellt patentombud,
som tar betalt för sina tjänster. Om patent ska sökas i flera länder
tillkommer dessutom översättningskostnader. Förutom kostnader
för ansökningsförfarandet tillkommer sedan kostnader för att
upprätthålla patentet.
PRV har tagit fram olika exempel på företags kostnader för
patent2. De exempel som lämnas är endast ungefärliga och
2 Se www.prv.se
SOU 2012:19 Patentsystemet – en introduktion
49
kostnaden kan självfallet variera betydligt beroende bl.a. på
patentansökningens omfattning och komplexitet, hur mycket
skriftväxling som förekommer i ärendet och behovet av översättningar.
Enligt ett av de exempel som PRV tagit fram kan
kostnaden för att ansöka om patentskydd för en uppfinning
nationellt i tre länder uppgå till ca 100 000–250 000 kronor, varav
översättningskostnaderna uppgår till ca 50 000 kronor. Enligt ett
annat exempel ges en patentansökan först in i Sverige och sedan via
PCT i ytterligare nio länder. Kostnaderna för detta uppskattas till
ca 600 000–1 000 000 kronor, varav översättningskostnaderna utgör
ca 200 000 kronor.
Översättningskostnaderna utgör alltså en stor del av kostnaderna
för att få en uppfinning skyddad av patent i flera länder.
Höga patenteringskostnader har ansetts utgöra hinder för
innovationer och tillväxt och försämra europeiska företags
konkurrensvillkor. Åtgärder har därför tagits på europeisk nivå för
att få ner de höga patenteringskostnaderna, bl.a. genom att minska
just översättningskostnaderna.
2.8 Patent- och registreringsverket
PRV är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande patent i
Sverige. Patentärenden handläggs vid PRV:s patentavdelning.
Enligt regleringsbrevet är PRV:s uppdrag att tillhandahålla effektiva
och ändamålsenliga system för registrering av industriella rättigheter
samt arbeta för att förbättra förutsättningarna för företagande
och entreprenörskap genom ändamålsenlig och kvalitativ
information och service i immaterialrättsliga frågor. PRV ska vidare
verka för en bättre service för medborgare och företag. PRV:s
verksamhet regleras dels i myndighetsförordningen (2007:515),
dels i förordning (2007:1111) med instruktion för Patent- och
Registreringsverket.
PRV har också ett serviceåtagande, vari anges tider för
leveranser och andra åtaganden gentemot kunderna. I serviceåtagandet
anges alltså t.ex. inom vilken tid från ingivningsdagen
förelägganden ska skickas och slutligt beslut ska fattas i ett
patentansökningsärende. Vid en internationell jämförelse är PRV:s
handläggningstider i patentärenden korta. Den som väljer att ge in
sin patentansökan till PRV kan alltså få ansökningen granskad och i
Patentsystemet – en introduktion SOU 2012:19
50
förekommande fall få patentet beviljat inom en förhållandevis kort
tid.
PRV har alltsedan 1978 vidare varit en internationell myndighet
enligt PCT. Genom avtal med WIPO har PRV status som PCTmyndighet
för handläggning av PCT-ansökningar, såväl vad gäller
nyhetsgranskning som förberedande patenterbarhetsprövning3. Av
de nationella patentverken i Europa innehar också det finländska,
spanska och österrikiska patentverken status som granskande
myndigheter enligt PCT. För att en myndighet eller organisation
enligt konventionen ska kunna utses som PCT-myndighet, krävs
det i princip att den har minst 100 årsanställda patentingenjörer
som granskare.
PRV är en avgiftsfinansierad myndighet som inte finansieras
över statsbudgeten. PRV är därför beroende av intäkter från
avgifter och uppdrag. Till följd av minskade intäkter de senaste åren
har PRV nödgats minska kostnaderna, framför allt genom att
minska personalresurserna. PRV har i dag omkring 380 anställda,
varav ca 180 patentingenjörer.
PRV får också bedriva uppdragsverksamhet, såsom att
tillhandahålla konsulttjänster för granskning och annan rådgivning.
Detta görs genom PRV InterPat, som dock inte är en del av PRV:s
myndighetsverksamhet.
2.9 Statistik
Patentansökningar
År 2010 uppgick antalet nationella patentansökningar hos PRV till
ca 2 500. Sedan Sverige tillträdde EPC och PCT i slutet av 1970talet
har antalet svenska patentansökningar minskat drastiskt. I
mitten av 1970-talet inkom ca 15 000 patentansökningar om året
till PRV. År 2000 inkom knappt 5 000 nationella patentansökningar
och i dag inkommer alltså ungefär hälften så många.
Av de ca 2 500 nationella patentansökningar som gavs in under
2010 utgjordes merparten av sådana ansökningar som gavs in till
PRV som första nationella myndighet (förstagångsansökningar). I
denna siffra ingår emellertid också ansökningar som initialt lämnats
in vid nationell myndighet i annat land och först därefter ges in till
3 Förordning (1978:218) om patent- och registreringsverkets verksamhet som internationell
myndighet enligt konventionen om patentsamarbete.
SOU 2012:19 Patentsystemet – en introduktion
51
PRV (följdansökningar). Vidare ingår även sådana internationella
patentansökningar som fullföljts i Sverige.
Den absoluta majoriteten av de nationella patentansökningarna
vid PRV ges in av svenska sökande. Av de ca 2 500 ansökningar
som inkom 2010 utgjordes ca 2 200 av ansökningar från svenska
sökande. Andelen sökanden med enstaka ansökningar har under
senare år ökat, medan de som söker många patent allt oftare
använder sig av andra vägar för att få patentskydd.
Vad gäller europeiska patentansökningar mottog EPO under
2010 ca 150 000 ansökningar (europeiska patentansökningar och
internationella patentansökningar som designerats EPO). Av dessa
kom ca 3 500 ansökningar från svenska sökande.
Allt fler svenska sökande väljer också att lämna in ansökan om
patent till det amerikanska patentverket (USPTO), Under 2010
inkom 3 840 patentansökningar som härrörde från svenska sökande
till USPTO. Det är en ökning med drygt 1 000 ansökningar sedan
år 2 000.
Beviljade patent
År 2010 beviljade PRV ca 1 400 nationella patent, vilket utgjorde
knappt 50 procent av de nationella ansökningar som inkom två år
tidigare. Samma år beviljade EPO drygt 58 000 patent, varav
ca 1 500 från svenska sökande. Det året validerades också ca 8 800
europeiska patent i Sverige. Sammantaget blev alltså drygt 10 000
patent gällande i Sverige år 2010. Av dessa utgjordes sålunda
ca 87 procent av europeiska patent. Tendensen är också att andelen
europeiska patent ökar.
Vid utgången av 2010 uppgick det totala antalet patent i kraft i
Sverige till omkring 97 000. Av dessa var knappt 83 procent
europeiska patent och drygt 17 procent nationella svenska patent.
53
3 Handläggningen av
patentansökningar
Som omnämnts i kapitel 2 finns i dag tre vägar för att få ett patent
med giltighet i Sverige: en nationell, svensk patentansökan, en
internationell patentansökan som fullföljs i Sverige och ett
europeiskt patent som valideras i Sverige. I detta kapitel beskrivs
den närmare handläggningen av nationella patentansökningar och
internationella ansökningar som fullföljs i Sverige.
De grundläggande patenträttsliga bestämmelserna såvitt gäller
Sverige finns i patentlagen (1967:837), PL. Verkställighetsföreskrifter
till lagen är intagna i patentkungörelsen (1967:838),
PK. Lagen och kungörelsen kompletteras av Patent- och
registreringsverkets föreskrifter (PRVFS 1997:1, P:32 senast
omtryckt i PRVFS 2007:2, P:63) med patentbestämmelser
(Patentbestämmelserna, PB), som bl.a. innehåller detaljerade regler
om innehållet i och utformningen av en patentansökan. PRV:s
patentavdelning utfärdar vidare riktlinjer, som utgör interna policy och
gränsdragningsbestämmelser avseende handläggningen av
patentärenden.
3.1 Nationell svensk patentansökan
3.1.1 Ansökningsförfarandet
Handläggningen av svenska patentansökningar regleras i 2 kap.
patentlagen. Den närmare regleringen av innehållet i en svensk
patentansökan finns i 8 § PL och 2 § PK. En nationell svensk
ansökan ges in till PRV. Ansökningen ska bl.a. innehålla en uppgift
om vem som är sökande, vem som är uppfinnare och en kort och
saklig benämning på den patentsökta uppfinningen. Ansökningen
ska även innehålla en beskrivning av uppfinningen, inklusive
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19
54
ritningar om sådana behövs, patentkrav och ett sammandrag.
Eftersom det kan vara svårt att skriva en korrekt patentansökan
som är avfattad för att ge ett effektivt patentskydd tar sökanden
ofta hjälp av ett specialiserat patentombud i ansökningsprocessen.
PRV:s statistik visar att ansökningar som lämnats in av professionella
patentombud leder till långt fler patent än ansökningar
som hanterats av sökandena själva.
I samband med ansökan ska anmälningsavgift (500 kronor) och
granskningsavgift (2 500 kronor) betalas. Innan patentet kan
meddelas ska sökanden också betala en meddelandeavgift
(1 400 kronor). Under ansökningsstadiet och under hela patentets
giltighet ska vidare årsavgifter betalas. Årsavgifterna är låga i början
(300 kronor) men stiger för varje år till det sista och tjugonde året
(5 600 kronor). Avgiftssystemet inom patentområdet bygger alltså
på relativt låga ansökningsavgifter och progressiva årsavgifter.
Tanken är att sådana patent som det inte finns ekonomiska
intressen av att upprätthålla ska avföras och att de patent som
upprätthålls är framgångsrika och på så sätt kan bära de stigande
årsavgifterna. Avgiftssystemet motiveras vidare av att patentsystemet
ska vara ekonomiskt självbärande. I patentlagen och
patentkungörelsen finns reglerat när avgifter ska tas ut. Storleken
på avgifterna återfinns i bilagan till patentkungörelsen.
3.1.2 Närmare om ansökningens innehåll
En svensk patentansökan ska innehålla en beskrivning av uppfinningen
och eventuella ritningar samt bestämda uppgifter om vad
som söks skyddat genom patentet (patentkrav) (8 § andra stycket
PL). Ansökan ska dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen
och patentkraven (8 § tredje stycket PL). I patentbestämmelserna
utvecklas närmare hur de olika delarna av en
patentansökan ska utformas.
Beskrivningen
Beskrivningen är den del av patentansökan som förklarar uppfinningen.
Beskrivningen ska inledas med en kortfattad benämning
på uppfinningen (5 § PB). Beskrivningen består vidare av en allmän
och en speciell del. I den allmänna delen anges uppfinningens
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar
55
användningsområde, bakgrunden till uppfinningen och teknikens
ståndpunkt. I samband härmed ska även det tekniska problem som
uppfinningen avser lösa anges. Dessa uppgifter ska överensstämma
med vad som anges i patentkraven. Av den allmänna delen ska det
också framgå hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. I den
speciella delen ska uppfinningen beskrivas i detalj, med konkreta
exempel på utföringsformer. Beskrivningen ska även innefatta
ritningar om sådana behövs. Beskrivningen ska vara så tydlig att en
fackman med ledning av den kan tillämpa uppfinningen (8 § andra
stycket PL). Beskrivningen består vanligtvis av 10-20 sidor.
Kravet på en utförlig beskrivning får ses mot bakgrund av den
principiella utgångspunkten att patenthavaren får den ensamrätt
som ett patent skänker i utbyte mot att ny teknisk kunskap ställs
till samhällets förfogande. Kravet på tydlighet har dessutom till
syfte att säkerställa att allmänheten efter patentskyddets utgång
kan utnyttja den uppfinning som beskrivs. Av 17 § första stycket
PK framgår vidare att beskrivningen endast får innehålla sådant
som bidrar till att klargöra uppfinningen. Om en nyskapad eller
annan term som inte är allmänt godtagen måste användas, ska
termen förklaras.
Beskrivningen får användas för att tolka kraven vid bestämmandet
av patentets skyddsomfång. Även vid bedömning av ett
patents eventuella ogiltighet kan beskrivningen beaktas vid
tolkningen av kraven
Patentkraven
Patentkraven definierar uppfinningen och innehåller en uppräkning
av vad som ska skyddas genom patentet. Kraven bestämmer
patentets skyddsomfång (39 § PL). Av patentkraven framgår alltså
vad patenthavaren kan hindra andra från att göra. Formuleringen
”bestämd uppgift om vad som sökes skyddat genom patent” (8 §
andra stycket PL) innebär också att det ställs krav på att
patentkravet ska vara tydligt, i syfte att göra osäkerheten om vad
som skyddas av patentet så liten som möjligt. Kraven består som
regel dels av en inledande del som motsvarar teknikens ståndpunkt
dels en kännetecknande del som innehåller det nya och säregna
med uppfinningen (11 § PB). Varje patentkrav ska beskriva
uppfinningen utan att stödja sig på beskrivningen eller ritningar.
Däremot går det bra att hänvisa till dessa. Av 6 § PB framgår att
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19
56
uppfinningen i beskrivningen ska vara så exemplifierad att
patentkraven är tillräckligt underbyggda. Vad som söks skyddat
genom kraven ska alltså anges i beskrivningen i den omfattning,
som är nödvändig för bedömningen av kravet. För att bestämma ett
patents skyddsomfång får kraven tolkas med ledning av beskrivningen
(39 § PL). Patentkraven består vanligtvis av 1-3 sidor.
Sammandrag
Ansökan ska vidare innehålla ett sammandrag. Sammandraget ska
ange till vilket tekniskt område uppfinningen hör och ska innehålla
en kortfattad sammanfattning av vad som framgår av beskrivningen,
patentkraven och ritningarna (21 § PB). Sammandraget ska
avspegla beskrivning och patentkrav så som de utformats i
ansökningen när den ingavs. Sammandragets slutliga lydelse ska
fastställas innan ansökningen hålls allmänt tillgänglig enligt 22 §
andra stycket PL. Ändringar i ansökningen därefter medför inte att
sammandraget ska ändras.
Enligt 8 § tredje stycket PL är sammandraget endast avsett att
ge teknisk information om innehållet i ansökningen och får inte
tillmätas betydelse i något annat avseende. Detta innebär att
sammandraget inte har någon rättsverkan och får t.ex. alltså inte
användas vid tolkningen av ett patents skyddsomfång. Sammandraget
har främst betydelse som nyhetsgranskningsmaterial hos
patentmyndigheter och underlättar vid datorsökningar. Sammandraget
omfattar vanligen ca en halv sida.
3.1.3 PRV:s handläggning
När ansökningen kommit in till PRV kontrolleras ansökningen i
formellt hänseende av en formaliaenhet och en ingivningsdag
fastställs. Om patentansökningen har formella brister utfärdar PRV
ett föreläggande där sökanden uppmanas att avhjälpa bristerna.
Ansökningen skickas sedan vidare till en teknisk enhet för materiell
prövning, där den granskas utifrån patenterbarhetskriterierna, dvs.
om uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och kan tillgodogöras
industriellt. Ansökningen genomgår där en nyhetsundersökning.
Genom denna undersökning klarläggs teknikens ståndpunkt, dvs.
vad som var känt vid dagen för ansökan inom det tekniska området
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar
57
för uppfinningen. Ansökningar utan prioritet1 granskas normalt
inom 6-7 månader från ingivningsdagen.
Större delen av nyhetsgranskningen sker genom sökningar i
datoriserade system som bl.a. innehåller patentskrifter och artiklar i
vetenskapliga tidskrifter. Eftersom det saknar betydelse var i
världen tekniken offentliggjorts är den absoluta merparten av de
dokument som undersöks vid nyhetsgranskningen på annat språk
än svenska. De patentingenjörer vid PRV som granskar ansökningarna
har därför stor vana av att läsa och bedöma patentdokument
och annan teknisk litteratur på t.ex. engelska.
Om ansökningen har brister som medför att patent inte kan
meddelas utfärdas ett tekniskt föreläggande. Förelägganden – såväl
formella som materiella – utfärdas enligt 15 § PL. I föreläggandet
redovisas vad som utgör hinder mot patent. Hindret kan t.ex. bestå
i att uppfinningen inte är ny eller saknar uppfinningshöjd mot
bakgrund av vad som framkommit vid utredningen. Det kan t.ex.
också finnas problem i utformningen av patentkraven. Sökanden
ges tillfälle att komma in med svaromål för att bemöta de påstådda
bristerna i ansökningen. I samband härmed förekommer det ofta
att sökanden justerar patentkraven. En sökande kan också begära
en muntlig förhandling för att framföra sina synpunkter. Sedan
sökanden gett in svaromål och eventuell förhandling har hållits
görs en ny bedömning.
Om sökanden inte skulle efterkomma ett föreläggande, skrivs
ansökningen av (15 § andra stycket PL). Om det även efter att
svaranden kommit in med yttrande över föreläggandet finns hinder
för bifall till ansökningen – t.ex. om vad sökanden anfört inte
medför att PRV:s bedömning ändras eller om föreläggandet endast
efterkommits i viss del – ska ansökningen avslås, om det inte finns
anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande (16 § PL).
Om PRV anser att ansökningen inte kan beviljas avslår PRV
alltså ansökningen. Om ansökningen däremot uppfyller alla krav
utfärdas ett slutföreläggande (29 a § PK). I slutföreläggandet
informeras sökanden om att PRV avser att meddela patent. Med
slutföreläggandet bifogas de handlingar som PRV avser att
godkänna (kontrollhandlingar). PRV har i samband med slutföreläggandet
också möjlighet att enligt 15 § PL förelägga att sökanden
1 Den som har lämnat in en patentansökning i ett land som är anslutet till den s.k.
Pariskonventionen har rätt att inom 12 månader lämna in en likalydande ansökning i ett
annat land och begära prioritet från den tidigare ansökningen. Prioritet innebär att den
senare ansökningen i nyhetshänseende anses vara gjord samtidigt med den första.
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19
58
yttrar sig i frågan eller vidtar vissa åtgärder. När eventuella
kvarstående brister åtgärdats och kontrollhandlingarna bekräftats
skickar PRV meddelande om att patent kan meddelas (19 § PL).
När sökanden betalat en meddelandeavgift bifalls patentansökningen
och beslutet kungörs i Svensk Patenttidning. Något
motiverat beslut att bevilja patentet upprättas alltså inte av PRV.
När kungörelse har skett är patentet meddelat. En patentskrift ska
samtidigt framställas. Patentskriften består av beskrivning,
patentkrav och sammandrag jämte vissa uppgifter. Patentskriften
publiceras i Svensk Patentdatabas, som finns tillgänglig på Internet.
3.1.4 Språket i ansökningsförfarandet
Språket i ansökningen
Ett nationellt svenskt patent måste beviljas på svenska. En ansökan
om patent kan dock ges in på annat språk än svenska. Den närmare
regleringen av språket i en patentansökan finns i 3 § PK. Enligt
första stycket i denna bestämmelse ska beskrivning, patentkrav och
sammandrag vara skrivna på svenska. Av andra stycket kan utläsas
att ansökningshandlingar kan ges in på annat språk än vad som
följer av första stycket men att en översättning av ansökningen då
ska ges in. Om ansökningen är skriven på norska, danska eller
engelska kan ansökningen också tas upp till prövning av PRV innan
översättningen har inkommit (47 § 6 p. PB). Enligt 3 § tredje
stycket PK ska sökanden föreläggas att lämna in översättningen
innan ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL, vilket
inträffar arton månader efter det att ansökan gjordes. Vanligtvis
kombineras uppmaningen att ge in en översättning av ansökningen
till svenska med det tekniska föreläggande som utfärdas efter
nyhetsgranskningen.
En översättning ska vara bestyrkt av den person som har gjort
översättningen. Om den handling som har översatts är skriven på
danska, norska, engelska, franska eller tyska är det dock tillräckligt
att sökanden eller hans ombud intygar att översättningen
överensstämmer med den utländska handlingen (39 § PB). Om
PRV vid en genomgång av handlingarna finner att översättningen
inte skulle överensstämma med den ursprungliga handlingen har
myndigheten möjlighet att förelägga sökanden enligt 15 § PL att
komma in med en korrigerad översättning.
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar
59
Det är alltså möjligt redan i dag att lämna in en nationell svensk
patentansökan på engelska. PRV har ingen exakt uppgift på hur
stor andel av de nationella patentansökningarna som ges in på annat
språk än svenska. Man kan emellertid få en uppfattning om antalet
ansökningar som lämnas in på något annat språk utifrån antalet
tekniska förelägganden med begäran att inge översättning som
skickats från PRV i patentansökningsärenden. Enligt uppgift från
PRV utgick föreläggande med översättningsbegäran i 17 procent av
de patentansökningar som gjordes under 2009. Av de
patentansökningar som getts in på annat språk än svenska utgör
ansökningar avfattade på engelska den stora merparten.
Grundhandlingar
En patentansökan får inte ändras så att patent söks på något som
inte framgick av ansökan på ingivningsdagen (13 § PL).
Bestämmelsen anger den yttersta ram inom vilket ändringar i
patentansökningen får göras. I patentkungörelsen anges närmare
vilken lydelse som är avgörande när det gäller att fastställa den ram
inom vilken patentansökan får ändras. Utgångspunkten för denna
bedömning är de s.k. grundhandlingarna. Enligt 21 § PK förstås
med grundhandling beskrivningen med tillhörande ritningar och
patentkraven på svenska, danska eller norska, som förelåg på
ansökans ingivningsdag. Fanns inte sådan handling vid nämnda
tidpunkt, ska första därefter inkomna beskrivning med tillhörande
ritning och patentkrav på svenska anses som grundhandling, i den
mån innehållet har tydlig motsvarighet i handlingar som förelåg när
ansökningen gjordes. Om en patentansökan getts in på engelska,
utgörs ansökningens grundhandlingar alltså av den svenska
översättningen som sedan inges. En sådan översättning kan inte
senare justeras med hänvisning till att ansökningen i dess
engelskspråkiga lydelse innehöll något som inte medtagits i
översättningen.
PRV:s handläggningsspråk
Handläggningsspråket hos PRV i ett nationellt ansökningsärende
är svenska, dvs. förelägganden och beslut skrivs på svenska. En
sökande kan dock på begäran få det tekniska föreläggandet i ett
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19
60
ansökningsärende översatt till engelska. Översättningen görs av
den handläggare som har skrivit föreläggandet och tillhandahålls av
PRV som en tjänst mot en avgift om 2 800 kronor exklusive moms.
3.1.5 Avskrivna ärenden
Om en sökande inte svarar på ett föreläggande från PRV skrivs
ärendet av. Avskrivningar sker i omkring 46 % av de nationella
patentansökningar som varje år ges in till och granskas av PRV. Det
kan finnas flera skäl till att en sökande väljer att överge sin ansökan.
Det kan t.ex. bero på att sökanden efter att ha fått det tekniska
föreläggandet bedömer chansen till patent som liten. Om
ansökningen är skriven på engelska kan det också bero på att
sökanden inte vill lägga ner den kostnad som en översättning till
svenska är förknippad med.
I ett sådant fall har sökanden ändå – i ett internationellt
perspektiv – erhållit en snabb och billig granskning av ansökningen.
Med det underlag som finns från den nationella ansökningen och
den granskning som gjorts av PRV kan sökanden göra en
följdansökan vid t.ex. EPO. Den svenska ansökningen kan då
överges innan någon översättning behöver ges in. I stället kan
patent erhållas i Sverige via EPO, varvid endast patentkraven
behöver översättas till svenska.
3.2 Internationell patentansökan
En internationell patentansökans form och innehåll regleras av
PCT och dess tillämpningsföreskrifter. Häri regleras också förfarandet
vad gäller den internationella förprövningen. De särskilda
bestämmelser i patentlagen som rör internationella patentansökningar
har förts samman i kapitel 3 i lagen. I kapitlet regleras
bl.a. hur en internationell patentansökan fullföljs i Sverige. När den
internationella ansökningen har fullföljts gäller huvudsakligen
bestämmelserna i kapitel 2 patentlagen.
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar
61
3.2.1 Internationell granskning
En internationell patentansökan ges in till mottagande myndighet,
som kan vara en nationell patentmyndighet, EPO eller WIPO. När
ansökningen har getts in anses den ingiven samtliga PCT:s
medlemsländer den dagen. Ansökningen kontrolleras i formellt
hänseende och vidarebefordras därefter till en internationell
granskningsmyndighet, som genomför en nyhetsgranskning av
ansökningen. När granskningen är avslutad får sökanden en
nyhetsgranskningsrapport och ett första utlåtande om uppfinningens
patenterbarhet. Sökanden kan med utgångspunkt i
rapporten och utlåtandet ta ställning till om han eller hon vill
återkalla ansökan eller få den prövad i sak. Sökanden kan därvid
välja att fullfölja ansökningen i valda länder.
Vilket språk som ansökningen kan lämnas in och granskas på
regleras genom avtal mellan WIPO och den mottagande respektive
granskande myndigheten. En internationell patentansökan som ges
in till PRV i egenskap av mottagande myndighet ska vara skriven på
svenska, danska, finska, norska eller engelska. I sin egenskap av
internationell granskningsmyndighet granskar PRV också patentansökningar
på dessa språk, samt i vissa fall även på franska2. Det är
samma patentingenjörer vid PRV som tas i anspråk för den
internationella granskningen som för granskningen av svenska
patentansökningar. I detta förfarande skriver PRV sin nyhetsgranskningsrapport
och utlåtandet på engelska. Antalet internationella
nyhetsgranskningar som PRV genomför i sin egenskap
av PCT-myndighet ligger i dagsläget på drygt 2 000 årligen. En
majoritet av ansökningarna är skrivna på engelska.
Om patentansökningen är skriven på något annat språk än
engelska ska sökanden till PRV inom fjorton månader från
ingivnings- eller prioritetsdagen ge in en översättning av ansökan
till engelska (53 § PK). En internationell ansökan som lämnats in
till PRV vidarebefordras till WIPO för arkivering och publicering.
2 I praktiken har det dock inte förekommit att PRV granskat en internationell ansökning på
franska.
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19
62
3.2.2 Nationell fullföljd
PCT-förfarandet innebär att sökanden kan skjuta upp handläggningen
av patentansökningen vid de respektive nationella
patentmyndigheterna. Först när 30 eller 31 månader förflutit från
den internationella ingivnings- eller prioritetsdagen måste ansökningen
fullföljas i de länder där sökanden önskar få patentskydd.
Under tiden har sökanden haft möjlighet att bedöma patenterbarheten
och få en uppfattning om det kommersiella värdet i
uppfinningen. Sökanden har då ett bättre underlag för att besluta
om och i vilka länder skydd ska sökas. Kostnaderna för den
nationella fullföljden kan därmed också senareläggas. Den slutliga
prövningen av om patent kan meddelas för en viss stat görs alltid av
den myndighet som är behörig att fatta beslut med verkan för
staten i fråga, i allmänhet respektive nationell patentmyndighet
eller EPO. Vid denna prövning är PCT-myndigheternas rapporter
vägledande men inte bindande. För de beslutande patentmyndigheternas
del syftar det internationella förfarandet till att underlätta
den fortsatta handläggningen av patentansökningen.
Bestämmelser om fullföljd i Sverige av en internationell patentansökan
enligt PCT finns i 31 § PL. Fullföljd sker genom att
sökanden inom 31 månader från ingivnings- eller prioritetsdagen
ger in en översättning till svenska av ansökningen eller, om ansökan
är skriven på svenska, en kopia av denna. Sökanden ska också betala
en avgift till PRV. I enlighet med vad som anges i 39 § PB ska
riktigheten av översättningen intygas.
Sedan den internationella patentansökningen har fullföljts,
behandlas ansökningen i stort sett som en nationell ansökan och
handläggs alltså enligt 2 kap. PL (se 33 § PL). I regel har PRV fattat
beslut inom 36 månader från ingivnings- eller prioritetsdagen, dvs.
fyra månader efter att tidsfristen för fullföljd löpt ut. I den mån ett
patent beviljas sker detta med tillämpning av nationell lagstiftning,
dvs. ett nationellt svenskt patent meddelas.
3.3 Ansökningars allmänna tillgänglighet
3.3.1 Nationella ansökningar
Enligt 22 § första stycket PL ska handlingarna i ett patentärende
hållas tillgängliga för allmänheten från och med den dag då patentet
meddelades. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar
63
svenskt nationellt patent är två år. I praktiken är ansökningen
många gånger dock offentlig redan innan dess. Av 22 § andra
stycket PL framgår att handlingarna i ett ansökningsärende ska
hållas tillgängliga för allmänheten när 18 månader förflutit från
ingivnings- eller prioritetsdagen. Själva ansökningen, dvs. beskrivning,
patentkrav och sammandrag, publiceras också i Svensk
Patentdatabas. Inga avgifter utgår för denna publicering. Om
ansökningen är skriven på ett annat språk än svenska har sökanden
också förelagts att komma in med en översättning till svenska
innan ansökningen hålls allmänt tillgänglig. När ansökningen
publiceras ska detta alltså ske på svenska.
3.3.2 Internationella ansökningar
En internationell ansökan jämte den granskande myndighetens
nyhetsgranskningsrapport publiceras av WIPO 18 månader efter
ingivnings- eller prioritetsdagen. Publiceringen sker på något av
PCT:s publiceringsspråk: engelska, franska, japanska, ryska, tyska,
spanska, kinesiska, arabiska, koreanska och portugisiska. En
majoritet av ansökningarna publiceras på engelska. Därefter följer i
ordning japanska, tyska, kinesiska och koreanska3. Vid
publiceringstillfället omfattar ansökningen samtliga PCT:s
medlemsstater; först vid fullföljden bestämmer sökanden i vilka
länder han eller hon önskar få patentskydd. Även en ansökan som
kan komma att leda till ett patent i Sverige publiceras alltså vid
artonmånadersdagen på något av PCT:s tio publiceringsspråk;
någon publicering på svenska äger inte rum vid detta tillfälle.
Först när ansökningen fullföljs i Sverige ska en översättning till
svenska ges in. När översättningen inkommit till PRV blir ansökningen
allmänt tillgänglig i patentlagens mening. Samtidigt
publiceras ansökningen i svensk översättning i Svensk Patentdatabas.
3.4 Det provisoriska skyddet
Redan under ansökningsstadiet uppkommer ett visst skydd för
uppfinningen. I patentlagstiftningen finns intaget bestämmelser om
s.k. provisoriskt skydd. Det provisoriska skyddet innebär att
3 PCT Yearly Review: The International Patent System in 2010 (WIPO).
Handläggning av patentansökningar SOU 2012:19
64
sökanden under vissa förhållanden kan ha rätt till skadestånd även
för tiden innan patentet har meddelats.
3.4.1 Nationella ansökningar
Det provisoriska skyddet för en nationell patentansökan regleras i
60 § PL. Enligt denna bestämmelse uppkommer skyddet när ansökningen
blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL. Det provisoriska
skyddet innebär att sökanden kan ha rätt till skadestånd av den som
efter det att ansökningen har blivit offentlig yrkesmässigt utnyttjar
den uppfinning för vilken skydd söks. En förutsättning är dock att
ansökningen också leder till ett patent. Talan om patentintrång vid
domstol kan alltså väckas först när patentet har meddelats.
Det provisoriska skyddet innebär alltså att patenthavaren kan ha
rätt till skadestånd från en intrångsgörare inte bara i tiden efter att
patentet har meddelats utan även under en del av ansökningstiden.
Lydelsen av patentkraven kan dock ha justerats i tiden mellan att
ansökningen offentliggjordes och patentet meddelades. För tiden
innan patentet har meddelats omfattar patentskyddet därför bara
det som framgår såväl av patentkraven i deras lydelse när
ansökningen blev allmänt tillgänglig som av patentkraven enligt det
meddelade patentet, dvs. endast vad som täcks av båda lydelserna.
Rätten till skadestånd är begränsad till att avse ersättning för
utnyttjande enligt 58 § andra stycket PL. Skadeståndsskyldighet
finns inte bara vid uppsåt eller oaktsamhet utan också om
intrångsgöraren var i god tro. Enligt förarbetena bör skadestånd vid
god tro emellertid utdömas endast i undantagsfall (NU 1936:6
s. 438). I sammanhanget kan dock påpekas att åberopande av det
provisoriska skyddet i praktiken inte har förekommit i tvister inför
domstol i Sverige.
3.4.2 Internationella ansökningar
Som ovan angivits publiceras en internationell ansökan genom
WIPO:s försorg 18 månader från ingivnings- eller prioritetsdagen.
Denna internationella publicering äger inte rum på svenska. Något
provisoriskt skydd inträder inte heller i Sverige i samband med
WIPO:s publicering. Först när en översättning till svenska getts in
till PRV och myndigheten därefter håller ansökningen allmänt
SOU 2012:19 Handläggning av patentansökningar
65
tillgänglig enligt 22 § andra stycket PL uppkommer det
provisoriska skyddet enligt 60 § PL (se 33 § tredje och fjärde
stycket PL).
67
4 Patent i Europa
Parallellt med de nationella patenten finns även det europeiska
patentsystemet. Som nämnts är inte ett patent beviljat av EPO ett
regionalt gällande odelbart patent utan ett antal nationella patent,
vars omfattning beror på hur många länder patentet validerats i.
Det finns alltså inte i dag något regionalt europeiskt patent med
enhetlig verkan i hela territoriet. Frågan har emellertid diskuterats
länge. Diskussionerna har kantats av många meningsskiljaktigheter
men intensiva förhandlingar förs nu för att leda projekten i hamn.
4.1 Europeiskt patent
Regler om en europeisk patentansökans form och innehåll finns i
EPC. Konventionen och dess tillämpningsföreskrifter innehåller
också bestämmelser om ansökningens handläggning och de
materiella villkoren för patentbeviljande. Vid Sverige tillträdde till
EPC 1978 infördes ett nytt kapitel 11 i patentlagen, som innehåller
bestämmelser om europeiska patentansökningar och europeiska
patent i Sverige.
4.1.1 Handläggningen vid EPO
En europeisk patentansökan handläggs och bedöms av EPO, som
också beviljar patent om de materiella och formella förutsättningarna
enligt EPC är uppfyllda. Kraven på ansökans innehåll
motsvarar i princip kraven på en svensk ansökan. Språket i
ansökningsförfarandet är i huvudsak reglerat i artikel 14 i EPC. En
ansökan om europeiskt patent kan ges in till EPO på valfritt
officiellt språk i någon av medlemsstaterna till EPC. En ansökan
kan alltså inges på svenska. Inom två månader måste emellertid en
översättning till något av verkets officiella språk lämnas in. EPO
Patent i Europa SOU 2012:19
68
har tre officiella handläggningsspråk; engelska, franska och tyska.
Sökanden kan välja vilket av de tre handläggningsspråken som han
eller hon vill använda sig av. Det språk som sökanden har valt ska i
princip användas vid all handläggning och kommunikation som rör
ansökningen eller det patent som har meddelats i anledning av
denna. En europeisk ansökan offentliggörs av EPO efter
18 månader. Publiceringen av ansökningen sker på handläggningsspråket.
Detta offentliggörande ersätter sådana krav som finns i
respektive medlemslands lagstiftning på att patentansökningar ska
hållas allmänt tillgängliga. Någon publicering sker alltså inte i
konventionsländerna vid denna tidpunkt.
När EPO har granskat ansökningen och bedömer att patent kan
meddelas informerar verket sökanden om i vilken lydelse det avser
att meddela patent. Sökanden föreläggs då att ge in en översättning
av patentkraven till de två officiella språk som inte har varit
handläggningsspråk. När patentet har beviljats kungörs det och en
patentskrift publiceras. Patentskriften, som består av beskrivning
och eventuella ritningar samt patentkrav, publiceras på handläggningsspråket
och inkluderar även översättningen av patentkraven
till de två andra officiella språken.
4.1.2 Nationell validering
När patentet har meddelats vid EPO väljer sökanden i vilka länder
han eller hon önskar validera patentet. Innebörden av en sådan
validering är att det europeiska patentet då får samma rättsställning
som om det vore beviljat av den nationella patentmyndigheten och
har också rättsverkningar enligt den nationella lagstiftningen.
I Sverige valideras ett europeiskt patent genom att patenthavaren
inom tre månader från EPO:s kungörelse ger in en översättning
av patentkraven till svenska. Om patentet har meddelats
på engelska behöver någon ytterligare översättning inte göras. Om
patentet har meddelats på franska eller tyska ska en översättning till
engelska eller svenska av beskrivningen ges in. Sökanden ska vidare
betala en avgift till PRV (82 § PL). Kungörelse om vilka europeiska
patent som fått giltighet i Sverige sker i Svensk Patenttidning.
Publicering av patentskriften sker i Svensk Patentdatabas.
Av de europeiska patent som validerades i Sverige under 2011
hade 67 % meddelats på engelska av EPO. I dessa fall behövde
patenthavaren endast översätta kraven till svenska vid valideringen.
SOU 2012:19 Patent i Europa
69
Övriga 33 % meddelades alltså på tyska eller franska, varvid
patenthavaren – utöver att översätta patentkraven till svenska –
kunde välja att översätta beskrivningen till svenska eller engelska.
Den av PRV publicerade patentskriften innehåller patentkraven i
svensk översättning. Om patentet har meddelats på engelska,
hämtar PRV beskrivningen från patentskriften såsom den
publicerats av EPO. I sådant fall kommer även kraven på engelska
att ingå i den patentskrift som publiceras av PRV. I annat fall
publiceras den översättning av beskrivningen – till svenska eller
engelska – som lämnats in till PRV av patenthavaren.
PRV:s hantering av de europeiska patenten vid den nationella
valideringen är inskränkt till att kontrollera att de formella
förutsättningarna är uppfyllda. Någon materiell prövning äger alltså
inte rum och PRV har ingen skyldighet att kontrollera att de
översättningar som inkommer överensstämmer med lydelsen enligt
handläggningsspråket vid EPO. Bestämmelsen i 39 § PB att översättningens
riktighet ska intygas är inte tillämplig på översättningar
av europeiska patent eller europeiska patentansökningar.
4.1.3 Londonöverenskommelsen
Vid tillkomsten av EPC togs det i konventionen in bestämmelser
som ger möjlighet för ett land att kräva att patenthavaren ger in en
översättning av patentet till det landets officiella språk som villkor
för att patentet ska få rättsverkan i det landet (artikel 65 EPC). I
samband med Sveriges tillträde till konventionen påpekades i
propositionen att större delen av patenten för Sverige i framtiden
troligen skulle komma att meddelas i form av ett europeiskt patent.
Om en översättning då inte krävdes, skulle i framtiden endast en
mindre del av de patentskrifter som blev gällande här i landet
komma att finnas på svenska. Det uttalades vidare att det var ett
väsentligt intresse för svenskt näringsliv och svenska uppfinnare att
i fråga om varje patent som gäller för Sverige den text som ligger
till grund för patentet finns tillgänglig på svenska (prop. 1977/78:1
Del A s. 299 ff. och 302 f.). Det ansågs därför uppenbart att Sverige
borde utnyttja möjligheten att kräva översättning till svenska. För
att ett europeiskt patent skulle få giltighet i Sverige krävdes alltså
vid tillträdet att sökanden gav in en svensk översättning till PRV av
hela patentskriften.
Patent i Europa SOU 2012:19
70
Inte bara Sverige utan flertalet länder utnyttjade denna
möjlighet att kräva översättning som villkor för en nationell
validering. Dessa nationella översättningskrav ledde emellertid till
att kostnaderna för validering av europeiska patent blev betydande.
Enligt beräkningar, sammanställda av EPO i juli 19991, kunde den
totala kostnaden för ett genomsnittligt europeiskt patent som
validerats i åtta länder och där förblir giltigt i genomsnitt 10 år
uppskattas till sammanlagt 29 800 euro. Av denna kostnad utgjorde
39 procent eller 11 500 euro översättningskostnader. Konventionsstaternas
krav på översättning var alltså en väsentligt fördyrande
faktor för erhållande av ett europeiskt patent. Kostnaderna för ett
europeiskt patent beräknades också vara väsentligt högre än
kostnaderna för att erhålla patent i USA eller Japan. En reducering
av patenteringskostnaderna, inklusive översättningskostnaderna,
ansågs vara väsentlig för att skapa bättre förutsättningar för företag
att skydda sina innovationer och därmed stimulera forskning,
teknikutveckling och tillväxt.
I syfte att sänka översättningskostnaderna för patenthavarna
antog EPC-länderna under hösten 2000 en överenskommelse om
tillämpning av artikel 65 i EPC (den s.k. Londonöverenskommelsen).
Överenskommelsen innebär att de EPC-länder som
har något av EPO:s handläggningsspråk som ett av sina officiella
språk avstår från att kräva översättning av patentskriften för att
patentet ska bli giltigt i landet. EPC-stater som inte har ett
officiellt språk som också är handläggningsspråk i EPO ska peka ut
ett av de tre handläggningsspråken och avstå från översättning, om
patentskriften finns på det utpekade språket. Även i fall när
patentskriften finns på detta språk har dessa länder dock alltjämt
rätt att kräva översättning av patentkraven till ett av sina officiella
språk. I överenskommelsen anges att det inte finns något hinder
för anslutna stater att föreskriva att en översättning av patentakskriften
i sin helhet krävs i de fall en tvist uppstår.
För närvarande är 18 länder anslutna till Londonöverenskommelsen2
. De länder som helt har tagit bort kravet på översättning
är Frankrike, Lichtenstein, Luxemburg, Monaco, Schweiz,
Storbritannien och Tyskland. I dessa länder blir alltså patentet
1 Uppgifterna har redovisats i bilaga 7 till betänkandet Harmoniserad patenträtt
(SOU 2003:66).
2 Danmark, Finland, Frankrike, Island, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen,
Luxemburg, Makedonien, Monaco, Nederländerna, Schweiz, Slovenien, Storbritannien,
Sverige, Tyskland och Ungern. Anslutning övervägs för närvarande i Belgien, Irland och
Österrike.
SOU 2012:19 Patent i Europa
71
gällande såsom det meddelats vid EPO. Lettland, Litauen och
Slovenien kräver endast att patentkraven översätts till det nationella
språket; någon översättning av beskrivningen krävs inte oavsett på
vilket språk patentet har meddelats. Om patentet meddelats på
engelska behövs för validering i Danmark, Finland, Kroatien,
Nederländerna, Sverige och Ungern endast kraven översättas till
det nationella språket. Om patentet har meddelats på tyska eller
franska, ska beskrivningen i dessa länder översättas till engelska
eller till det nationella språket3.
Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen medförde
ändringar i 82, 83 och 91 §§ patentlagen och att en ny 68 a § infördes.
Ändringarna trädde i kraft den 1 maj 2008.
4.1.4 Särskilda bestämmelser för europeiska patent i
patentlagen
Enligt EPC är det den lydelse som ett europeiskt patent eller en
europeisk patentansökan har på handläggningsspråket som äger
vitsord såväl vid EPO som i konventionsländerna (artikel 70 (1)
EPC). Om landet har uppställt krav på att patentet översätts vid
valideringen kan denna översättning emellertid också ges vitsord i
det landet. I anledning av att Sverige vid tillträdet till EPC valde att
kräva att det europeiska patentet skulle översättas till svenska och
att översättningen skulle ha vitsord här i landet togs det i 11 kap.
patentlagen in bestämmelser som reglerar förhållandet mellan
lydelsen enligt handläggningsspråket och den svenska översättningen.
Dessa bestämmelser är styrda av EPC (artikel 70 (3)
och (4) EPC).
Av 90 § PL framgår att om den översättning som har lämnats in
till PRV inte överensstämmer med handlingens lydelse på
handläggningsspråket vid EPO, omfattar patentskyddet endast vad
som framgår av båda lydelserna. Skydd finns alltså bara för det som
har täckning i båda språkversionerna av kraven. Innebörden är
alltså att patentskyddet inte kan utvidgas genom att den svenska
översättningen av patentkraven får en vidare formulering än kraven
enligt handläggningsspråket vid EPO. Innehåller lydelsen på
handläggningsspråket något som inte återfinns i översättningen,
finns inte heller något skydd i den delen. I mål om ogiltighet har
3 Kroatien godtar dock bara en översättning till engelska av beskrivningen.
Patent i Europa SOU 2012:19
72
dock lydelsen på handläggningsspråket ensam vitsord (90 § andra
stycket PL). I sådant fall saknar översättningen alltså relevans.
Till följd av att översättningen har vitsord vid tolkningen av
skyddsomfånget av patentet har patenthavaren också getts möjlighet
att ge in en rättelse av översättningen till PRV (91 § PL). När
rättelsen har getts in och en avgift betalats gäller den rättade
översättningen istället för den tidigare. Om någon, innan en rättad
översättning blev gällande, i god tro börjat utnyttja uppfinningen
yrkesmässigt i Sverige – eller vidtagit väsentliga åtgärder för att
utnyttja uppfinningen – på ett sätt som enligt den tidigare översättningen
inte utgjorde intrång i patenthavarens rätt uppkommer
en typ av föranvändarrätt (91 § tredje stycket PL).
4.1.5 Det provisoriska skyddet för europeiska
patentansökningar
Enligt EPC ska en europeisk patentansökan ha samma rättsverkan i
konventionsländerna som en nationell patentansökan. Ett
konventionsland får dock föreskriva att det provisoriska skyddet
för en europeisk patentansökan inte inträder förrän sökanden har
tillhandahållit en översättning av patentkraven till landets officiella
språk. I enlighet med de resonemang som redovisats ovan under
avsnitt 4.1.3 ansågs det vid Sveriges tillträde till EPC att det skulle
vara en förutsättning för att provisoriskt skydd skulle uppkomma i
Sverige att patentkraven översattes till svenska.
Det provisoriska skyddet för europeiska ansökningar regleras i
Sverige i 88 § PL. I paragrafens första stycke regleras förutsättningarna
för att det provisoriska skyddet ska inträda och i andra
stycket regleras omfattningen av detta skydd. Av första stycket
framgår att det provisoriska skyddet uppkommer genom att
sökanden till PRV ger in en översättning till svenska av patentkraven
enligt den lydelse av patentansökningen som har publicerats
av EPO. När översättningen inkommit och en avgift betalats ska
PRV kungöra detta och hålla översättningen allmänt tillgänglig.
Enligt 88 § andra stycket PL gäller samma förutsättning som för
nationella patentansökningar, dvs. för att det provisoriska skyddet
ska kunna åberopas krävs ansökningen leder till patent i Sverige.
Vidare omfattar patentskyddet endast vad som framgår såväl av
patentkraven i dess lydelse i ansökningen som av patentkraven
enligt det meddelade patentet. För europeiska patentansökningar
SOU 2012:19 Patent i Europa
73
gäller dock också att patentskyddet endast omfattar vad som
framgår såväl av patentkravens lydelse enligt de översättningar som
getts in till PRV som lydelsen enligt handläggningsspråket vid EPO
(90 § PL). Detta innebär att den som ska bedöma omfattningen av
det provisoriska skyddet för en europeisk patentansökan kan
komma att behöva ta hänsyn till fyra uppsättningar av patentkraven.
Eftersom den svenska översättningen getts vitsord har
sökanden också möjlighet att rätta sådan översättning som getts in
enligt 88 § PL (91 § andra stycket PL). Till följd härav kan det
också uppstå en typ av föranvändarrätt i enlighet med 91 § tredje
stycket PL.
I dagsläget publicerar PRV inte de översättningar av patentkraven
i en europeisk patentansökan som ges in till PRV. Den som
önskar ta del av översättningen får därför vända sig direkt till PRV
och begära att få del av handlingarna. Under 2011 inkom översättningar
till svenska av patentkraven avseende 27 europeiska
patentansökningar till PRV. Detta ska jämföras med de ca 8 800
europeiska patent som årligen valideras i Sverige. I praktiken
utnyttjas alltså mycket sällan möjligheten att ansöka om
provisoriskt skydd i Sverige för europeiska patentansökningar.
4.2 Enhetligt patentskydd
Mot bakgrund av att det alltjämt är förknippat med höga kostnader
att erhålla patentskydd i Europa pågår arbete med att ta fram ett
patent med enhetlig verkan i hela regionen. Ett sådant system
förväntas minska kostnaderna för att erhålla patentskydd i Europa,
främja innovationsklimatet och gynna europeiska företags
konkurrenskraft.
Dessa diskussioner har kantats av många meningsskiljaktigheter
och förhandlingarna har tidvis legat nere. Särskilt språkfrågorna har
vållat stora problem. Under senare år har förhandlingarna dock åter
tagit fart. I december 2009 fattade rådet en principöverenskommelse
innehållande en allmän inriktning om förslaget till
förordning om EU-patent4. Rådet slog däri fast att ett patent ska
införas med giltighet för hela EU genom en enda ansökan. Själva
översättningsarrangemanget för ett sådant patent ska regleras i en
särskild förordning. Ett förslag till sådan förordning presenterades
4 Rådsdok. 16113/09 ADD 1.
Patent i Europa SOU 2012:19
74
av kommissionen i juni 20105. Det visade sig emellertid att Spanien
och Italien inte kunde acceptera förslaget. I mars 2011 beslutade
rådet därför att bemyndiga de medlemsstater som så önskar att
inleda ett fördjupat samarbete om ett patentskydd inom EU. Det
fördjupade samarbetet är öppet för alla medlemsländer som vill
ansluta sig. Samtliga medlemsstater utom Spanien och Italien deltar
i dag i detta fördjupade samarbete. Numera används därför
begreppet enhetligt patentskydd istället för EU-patent. I april 2011
lade Kommissionen fram förslag till förordning angående genomförandet
av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt
patentskydd6 och dess översättningsarrangemang7. Den 27 juni
2011 kom rådet överens om allmänna riktlinjer för utkast till två
förordningar8 om det enhetliga patentskyddet och dess översättningsarrangemang.
Förordningarna kommer att vara direkt tillämpliga i Sverige och
det enhetliga patentskyddet kommer att vara en helt självständig
rättighet som inte påverkar de befintliga patentsystemen. Parallellt
med förslagen till det enhetliga patentskyddet och dess översättningsarrangemang
pågår också förhandlingar beträffande
inrättandet av en gemensam patentdomstol.
4.2.1 Erhållande av ett patentskydd med enhetlig verkan
Det nuvarande förslaget innebär att de 25 medlemsstaterna som
ingår i det fördjupade samarbetet ingår ett särskilt avtal enligt EPC.
Enligt avtalet kan ett beviljat europeiskt patent ges en enhetlig
karaktär och därmed ett enhetligt skydd i de deltagande staterna. I
ansökningsfasen och vid beviljandet är det alltså en vanlig
europeisk patentansökan respektive patent enligt EPC. Patenthavaren
kan därefter till EPO ge in en ansökan om att patentet ska
ges enhetlig effekt i de 25 medlemsländerna. När den enhetliga
verkan har registrerats ska patentet ha samma rättsverkan på alla
deltagande medlemsstaters territorium.
5 KOM (2010)350.
6 KOM(2011) 215 slutlig.
7 KOM(2011) 216 slutlig.
8 Rådsdok. 11328/11 PI67.
SOU 2012:19 Patent i Europa
75
4.2.2 Översättningsarrangemanget för det enhetliga
patentskyddet
Det enhetliga patentskyddet är alltså i grunden ett europeiskt
patent. Detta innebär att ansökan behandlas och patent beviljas på
något av EPO:s tre officiella språk. Inför beviljandet översätts
patentkraven på sedvanligt sätt till de två andra officiella språken
som inte varit handläggningsspråk. Det är fortfarande lydelsen på
handläggningsspråket som har vitsord; översättningarna av patentkraven
saknar alltså rättslig effekt, vilket framgår av de befintliga
bestämmelserna i EPC.
Några ytterligare översättningar ska som huvudregel inte krävas.
I händelse av tvist om ett europeiskt patent med enhetlig verkan
ska dock patenthavaren på den påstådda intrångsgörarens begäran
tillhandahålla en fullständig översättning av patentet till språket i
den medlemsstat som intrånget skedde eller där den påstådda
intrångsgöraren är bosatt. Även en domstol kan begära att patenthavaren
ska ge in en översättning i samband med det rättsliga
förfarandet.
I förslaget till förordning finns även intaget en bestämmelse
som tar hänsyn till att en påstådd intrångsgörare kan ha varit i god
tro till följd av att patentet inte funnits att tillgå på ett språk som
han eller hon förstår. I den mån tvisten rör skadeståndskrav ska
domstolen alltså beakta att den påstådda intrångsgöraren, innan
denne erhållit en fullständig översättning av patentet till sitt eget
språk, kanske inte känt till eller rimligen borde ha känt till att den
företagna åtgärden gjorde intrång i patentet. Detta gäller särskilt
om den påstådde intrångsgöraren är ett litet eller medelstort
företag, en fysisk person, en ideell organisation, ett universitet eller
ett offentligt forskningsinstitut.
Under en övergångsperiod om maximalt tolv år kommer
dessutom beskrivningen i ett europeiskt patent med enhetlig
verkan som meddelats på franska eller tyska att behöva översättas
till engelska. Sådana patent som har meddelats på engelska ska
översättas till valfritt officiellt språk i något deltagande medlemsland.
Dessa översättningar ska inte ha någon rättslig effekt och ska
alltså endast tillhandahållas i informationssyfte. Någon granskning
för att säkerställa att översättningarna överensstämmer med
lydelsen på handläggningsspråket finns inte. Det anses dock ligga i
patenthavarens intresse att se till att översättningarna överensstämmer
med det meddelade patentet eftersom det annars kan vara
Patent i Europa SOU 2012:19
76
en större risk att en domstol bedömer att en intrångsgörare varit i
god tro, vilket alltså kan få konsekvenser för patenthavarens
möjlighet att erhålla skadestånd.
Översättningarna av beskrivningarna kommer att krävas till dess
att maskinöversättning av hög kvalitet blir tillgänglig för att
säkerställa tillgången till patentinformation. Syftet med detta
arrangemang är att se till att alla europeiska patent med enhetlig
verkan under en övergångsperiod finns tillgängliga på engelska,
som är ett sedvanligt språk inom internationell teknisk forskning
och internationella tekniska publikationer.
77
5 Förfaranden efter beviljandet
Sedan ett nationellt patent har beviljats kan det bli föremål för såväl
administrativa förfaranden som förfaranden i allmän domstol.
Förfaranden inför PRV och förvaltningsdomstolarna syftar i
huvudsak till att pröva förutsättningarna för patent medan allmän
domstol dömer i mål om bl.a. intrång och ogiltighet.
Ett meddelat europeiskt patent faller i princip under nationell
jurisdiktion, när det har validerats i respektive land. Det är emellertid
i första hand EPO som har behörighet att pröva förutsättningarna
för patent. En invändning mot ett europeiskt patent
kan därför inte göras vid PRV. Något administrativt tvåpartsförfarande
avseende ett europeiskt patent förekommer alltså inte i
Sverige. Däremot kan ett europeiskt patent bli föremål för tvist i
allmän domstol.
5.1 Administrativa förfaranden
5.1.1 Invändning
Sedan ett patent har meddelats kan andra än patenthavaren invända
mot patentet. Ett invändningsärende är alltså ett tvåpartsförfarande,
som involverar såväl patenthavaren som invändaren. En
invändning kan t.ex. handla om att patent har meddelats trots att
det inte uppfyller de grundläggande patenterbarhetsvillkoren, att
uppfinningen inte är så tydligt beskriven att en fackman inom
området kan utöva den eller att patentet omfattar något som inte
framgick av den ursprungliga ansökan (grundhandlingarna).
Regler om invändning för nationella patent finns i 24 och 25 §§
PL och 33–35 §§ PK. Ett invändningsförfarande äger rum inför
PRV som första instans. En invändning ska göras skriftligen inom
nio månader från den dag då patentet meddelades. När invändningstiden
löpt ut får patenthavaren tillfälle att yttra sig över
Förfaranden efter beviljandet SOU 2012:19
78
invändningen. Skriftväxling pågår därefter till dess invändningsfrågan
är utredd. Båda parter har vidare möjlighet att begära en
muntlig förhandling vid PRV1. För invändningsförfarandet i övrigt
gäller förvaltningslagen (1986:223). Beslut i invändningsärenden
fattas i regel av en patentexpert som getts särskilt bemyndigande
att besluta i invändningsärenden. När ärendet är utrett fattar PRV
beslut i invändningsfrågan. Förfarandet kan antingen leda till att
invändningen avslås eller att patentet upphävs eller att det upprätthålls
i ändrad (begränsad) lydelse. Om patentet begränsas ska PRV
enligt 25 § fjärde stycket framställa en ny patentskrift.
Invändningsärenden är relativt ovanliga sett till antalet beviljade
patent. De senaste åren har antalet invändningar legat omkring 30–
40 ärenden om året. År 2011 inkom emellertid endast 20 invändningar.
Det är ett begränsat antal större aktörer som står för
merparten av de invändningar som görs. Det är inte särskilt vanligt
förekommande att små aktörer eller privatpersoner är part i ett
invändningsförfarande. När detta väl förekommer är det i regel
tidigare partners som nu gått varsin väg.
Språket i invändningsförfarandet
Det är i patentlagstiftningen inte särskilt reglerat vilka språk som
godtas i de handlingar som ges in i ett invändningsärende. I det
samnordiska betänkandet uttalas att patentmyndigheternas
skyldighet att ta del av innehållet i en invändning på främmande
språk måste vara begränsad (NU 1963:6 s. 241). I betänkandet
anges vidare att invändaren borde föreläggas att inge en översättning
av invändningen till svenska av hänsyn till patenthavaren.
Av PRV:s riktlinjer framgår att en invändning på danska eller
norska ska godtas. Invändning på annat språk än svenska, norska
eller danska ska översättas till svenska. Handling som åberopas till
stöd för invändning, t.ex. bevis om nyhetshinder, godtas dessutom
på engelska, franska och tyska, liksom översättning av handlingen
till något av dessa språk. I praktiken är det mycket vanligt
förekommande att invändaren åberopar sådant material på annat
språk än svenska.
1 Jfr 10 § Förordningen (2007:1111) med instruktion för Patent- och registreringsverket.
SOU 2012:19 Förfaranden efter beviljandet
79
5.1.2 Patentbegränsning
Med 4 a kap. PL infördes år 2007 ett nytt kapitel om patentbegränsning.
Bestämmelserna innebär att ett patent kan begränsas
eller upphävas helt i administrativ ordning inför PRV. En patentbegränsning
kan t.ex. göras för att undvika en tvist i domstol, t.ex.
en befarad ogiltighetsprocess. Bestämmelserna om patentbegränsning
är tillämpliga både på nationella och europeiska patent.
Vad gäller europeiska patent kan begränsningsförfaranden dock
även inledas vid EPO. Begränsningsinstitutet används dock sällan.
Totalt sett har endast tio patentbegränsningar begärts hos PRV
sedan möjligheten infördes år 2007. Begränsning av europeiskt
patent vid PRV har förekommit endast vid ett tillfälle.
Enligt 40 a § PL kan en patenthavare hos PRV begära att ett
eller flera patentkrav ändras så att patentskyddets omfattning
begränsas. Till skillnad från en invändning är alltså patentbegränsning
ett enpartsförfarande. Tillsammans med begäran inges
de nya patentkrav som ska gälla. Det ska i begäran tydligt anges hur
de omformulerade patentkraven skiljer sig från de tidigare
patentkraven. Om patentet begränsas ska PRV enligt 40 c § PL
framställa en ny patentskrift. De begränsade patentkraven anses
dock ha gällt under hela patenttiden.
5.1.3 Överklagande av patentbeslut
Ett beslut av PRV i ett ansökningsärende eller ett beslut att avslå en
ansökan om patent eller en begäran om patentbegränsning kan
överklagas av sökanden till Patentbesvärsrätten (PBR). Ett beslut
av PRV i ett invändningsärende kan överklagas till PBR av parterna
i invändningsärendet (26 och 27 §§ PL). I PBR förekommer alltså
patentmål avseende nationella patent med såväl en som två parter.
Under 2011 inkom 18 överklaganden av invändningsbeslut till
PBR. Under 2010 inkom 15 sådana mål.
För mål i PBR gäller lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten,
som i fråga om handläggningen hänvisar till förvaltningsprocesslagen
(1971:291) och rättegångsbalken. Förfarandet är normalt
skriftligt. På begäran, eller när det kan vara till gagn för utredningen,
kan muntlig förhandling hållas (9 § lag om patentbesvärsrätten).
I de flesta patentmål är PBR domför med två
tekniskt kunniga domare och en juristdomare.
Förfaranden efter beviljandet SOU 2012:19
80
PBR:s avgörande kan under vissa förhållanden överklagas till
Högsta förvaltningsdomstolen. För att överklagandet ska tas upp
till behandling i Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd.
5.2 Förfaranden i allmän domstol
Ett patent kan också bli föremål för tvist i allmän domstol.
Stockholms tingsrätt är enligt 65 § PL exklusivt forum i första
instans för prövning av patentmål av sex olika slag, bl.a. talan om
intrång eller ogiltighet. I patentmål enligt 65 § PL är tingsrätten
domför med fyra ledamöter, varav två juristdomare och två
tekniskt kunniga domare.
Förfarandet vid allmän domstol regleras i rättegångsbalken och
inleds genom en stämningsansökan. Parterna skriftväxlar därefter
och en muntlig förberedelse hålls. I patentmål är det inte heller
ovanligt med flera typer av beslut under rättegång. I vissa fall kan
också mer än en muntlig förberedelse behövas. Förfarandet avslutas
vanligen med en huvudförhandling, efter vilken en dom meddelas.
Tingsrättens beslut eller dom kan överklagas till Svea hovrätt vars
beslut eller dom i sin tur kan överprövas av Högsta domstolen
under förutsättning att prövningstillstånd ges.
Om någon yrkesmässigt utnyttjar en patentskyddad uppfinning
begår han eller hon patentintrång. I 9 kap. patentlagen finns
bestämmelser om ansvar och ersättningsskyldighet vid intrång.
Patentintrång som skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet är
straffsanktionerat i 57 § PL. Åtal enligt denna bestämmelse väcks
av åklagare. Betydligt vanligare är att patenthavaren själv väcker en
civilrättslig talan mot någon som han eller hon anser gör intrång i
patentet. Patenthavaren kan i en sådan talan t.ex. begära att tingsrätten
ska förbjuda den som begår intrånget att fortsätta med det
och att intrångsgöraren ska betala skadestånd.
En annan typ av talan är att den som driver eller avser att driva
verksamhet under vissa förutsättningar kan väcka talan mot en
patenthavaren enligt 63 § och därvid yrka att domstolen fastställer
att verksamheten inte gör intrång i ett visst patent. Ett patent kan
också på vissa grunder ogiltigförklaras av en domstol med stöd av
52 § PL.
Under de senaste åren har det till Stockholms tingsrätt kommit
in mellan 20 och 40 patentmål per år, varav ungefär hälften utgjort
SOU 2012:19 Förfaranden efter beviljandet
81
intrångsmål. Ogiltighetsmålen står för merparten av övriga
patentmål. I många fall är det samma patent som är föremål för
såväl en intrångstalan som en ogiltighetstalan. Av alla inkomna mål
avser ungefär hälften nationella patent. Patentmål är ofta
komplicerade och långdragna. Parterna företräds därför i stor
utsträckning av ombud, vanligtvis en jurist som i sin tur ofta är
biträdd av någon tekniskt kunnig person, t.ex. ett patentombud.
5.2.1 Särskilt om europeiska patent
Europeiska patent med giltighet i Sverige kan bli föremål för tvister
inför allmän domstol på samma sätt som ett svenskt patent. En
talan angående ett europeiskt patent med giltighet i Sverige förs
alltså vid Stockholms tingsrätt. Av de 34 patentmål som inkom
under 2010 rörde 18 mål europeiska patent. Under 2011 inkom 20
patentmål, varav 8 gällde europeiska patent.
Tvister rörande europeiska patent handläggs av de nationella
domstolarna på i princip samma sätt som tvister rörande rent
nationella patent. Som nämnts i avsnitt 4.1.4 finns dock vissa
särregleringar som enbart rör de europeiska patenten. Av 90 §
patentlagen framgår att i den mån en översatt handling inte
överensstämmer med handlingens lydelse på det språk som varit
handläggningsspråk vid EPO, omfattar patentskyddet endast vad
som framgår av båda lydelserna. Vid en intrångstalan kan domstolen
alltså komma att behöva beakta det europeiska patentet i
såväl dess lydelse enligt handläggningsspråket vid EPO som den
svenska översättningen som lämnats in till PRV vid valideringen. I
mål om ogiltighet enligt 52 § patentlagen har emellertid lydelsen
enligt handläggningsspråket ensamt vitsord (90 § andra stycket
patentlagen). Den översättning som lämnats in till PRV vid
valideringen är därmed utan betydelse i ett ogiltighetsmål.
Sedan 2008 finns också i patentlagen en särskild bestämmelse
som reglerar översättningar av europeiska patent som är föremål
för tvist i allmän domstol. Bestämmelsen är intagen i 68 a §
patentlagen och infördes som en följd av de inskränkningar i översättningskraven
beträffande europeiska patent som föranleddes av
Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen. I förarbetena
konstaterades att inskränkningarna i översättningskraven skulle
leda till att en betydande del av de europeiska patenten skulle finnas
tillgängliga med beskrivningen enbart på engelska. Detta antogs i
Förfaranden efter beviljandet SOU 2012:19
82
sin tur kunna leda till att rättsinnehavaren i en patenttvist skulle ge
in patentskriften till domstolen utan att den åtföljdes av en svensk
översättning av beskrivningen. Lagstiftaren uttalade vid detta
tillfälle också att man knappast kan tänka sig att en domstol kan
pröva ett patent i sak utan att ha tillgång till en fullständig
översättning av patentskriften (prop. 2005/06:189 s. 39). Därför
infördes en ny bestämmelse i patentlagen med innebörd att rätten i
händelse av tvist får förelägga patenthavaren att inge en fullständig
översättning till svenska av patentskriften i den mån en sådan inte
finns tillgänglig hos PRV. Om den förelagda parten är kärande i
målet ska föreläggandet ges vid påföljd att talan annars kan komma
att avvisas. Är den förelagda parten svarande i målet, ska
föreläggandet istället ges vid påföljd att rätten annars kan låta
översätta patentskriften på dennes bekostnad. Enligt uppgift från
Stockholms tingsrätt har ett europeiskt patent med beskrivningen
på engelska inte varit föremål för någon tvist. Bestämmelsen i
68 a § PL har därför inte tillämpats i praktiken.
5.2.2 Närmare om språket i patentskriften och det subjektiva
rekvisitet
Som tidigare nämnts är en förutsättning för straffansvar vid patentintrång
att det kan visas att intrånget begåtts uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet (57 § PL). Åtal enligt denna bestämmelse är
emellertid mycket ovanliga; de senaste åren har ingen sådan talan
väckts i anledning av intrång i patent. Långt vanligare är att rätten
efter begäran av patenthavaren på civilrättslig grund prövar om
någon begått patentintrång.
Skadestånd som påföljd vid patentintrång regleras i 58 § PL.
Enligt första stycket i denna paragraf ska den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet begår patentintrång betala skälig ersättning för
utnyttjandet av uppfinningen. Intrångsgöraren ska vidare enligt
samma bestämmelse betala ersättning för den ytterligare skada som
intrånget har medfört. Ersättningen för utnyttjande är tänkt att
motsvara den skäliga licensavgift som skulle ha betalats om det
funnits ett licensförhållande mellan patenthavaren och intrångsgöraren.
Vad gäller ersättning för ytterligare skada kan t.ex. beaktas
utebliven vinst, den vinst som intrångsgöraren har gjort eller skada
på uppfinningens anseende.
SOU 2012:19 Förfaranden efter beviljandet
83
Den som utan uppsåt eller oaktsamhet begår patentintrång ska
enligt 58 § andra stycket PL betala ersättning för utnyttjande av
uppfinningen, om och i den mån det är skäligt. Sådan ersättning för
utnyttjandet kan alltså utgå även om intrångsgöraren varit i god
tro. Någon ersättning för ytterligare skada ska i detta fall inte utgå.
Bevisbördan för det subjektiva rekvisitet ligger på den som
påstår intrång. Kravet på oaktsamhet i 58 § PL är dock lågt ställt.
Det har ansetts att den som är yrkesverksam bör hålla sig underrättad
om vilka uppfinningar inom dennes verksamhetsområde som
är patentskyddade. Den som försummar att iaktta den uppmärksamhet
som normalt kan krävas av honom kan alltså anses oaktsam
oavsett att han eller hon har faktisk kännedom om patentskyddet.
Andra sanktioner i patentlagen, t.ex. att en domstol vid vite kan
förbjuda en intrångsgörare att fortsätta intrånget (57 b § PL),
kräver inte att intrånget begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.
En fråga som uppmärksammades i anslutning till tillträdet till
Londonöverenskommelsen var huruvida det krävdes särregler i
fråga om sanktionerna vid intrång i den mån det åberopade
patentets beskrivning inte fanns i svensk översättning (prop.
2005/06:189 s. 34 ff.). Det skäl som då framfördes var att
förekomsten av patent med beskrivningen på engelska kunde leda
till att en tredje man oavsiktligen kunde begå intrång till följd av att
han eller hon inte kunnat tillgodogöra sig innehållet i patentskriften.
Det övervägdes om en patenthavare skulle vara skyldig att
tillhandahålla en påstådd intrångsgörare en fullständig översättning
till svenska av patentskriften och att sanktioner för patentintrång
endast skulle kunna meddelas för tiden därefter. Det ansågs
emellertid att de befintliga bestämmelserna om straff och skadestånd
vid patentintrång erbjöd tillräckligt skydd för en godtroende
intrångsgörare. Om en tredje man inte kunnat tillgodogöra sig
innehållet i en patentskrift till följd av att patentbeskrivningen
endast funnits tillgänglig på engelska, ansågs detta kunna beaktas
inom ramen för bedömningen om det föreligger uppsåt eller oaktsamhet
eller, i fråga om ersättning för utnyttjande, vid skälighetsbedömningen.
En domstol ska alltså med andra ord överväga om
det är skäligt att en godtroende intrångsgörare ska betala ersättning
för utnyttjandet av uppfinningen. Någon särskild reglering ansågs
därför inte behövas.
Förfaranden efter beviljandet SOU 2012:19
84
5.3 Språket i domstolar
Av 10 § språklagen (2009:600) framgår att språket i domstolar,
förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i
offentlig verksamhet är svenska. Bestämmelsen reglerar det som
sedan länge gällt men som tidigare inte varit lagfäst. I rättegångsbalken
och förvaltningsprocesslagen finns nämligen inga
uttryckliga bestämmelser som reglerar vilka språk som ska godtas
vid tvister i domstol. Av vissa bestämmelser framgår dock indirekt
att lagstiftaren förutsatt att det är svenska som används. I rättegångsbalken
anges t.ex. i 12 kap. 2 § att ett ombud ska behärska
svenska språket och i 5 kap. 6 § att om part, vittne eller annan, som
ska höras inför rätten, inte kan svenska får en tolk anlitas2. Av
33 kap. 9 § rättegångsbalken framgår vidare att rätten vid behov får
låta översätta handlingar som kommer in till eller skickas ut från
rätten.
Huvudregeln i svensk rätt är alltså att handlingar som ges in till
domstolen ska vara skrivna på svenska och att förhandlingar och
muntliga sammanträden hålls på svenska. Även om rättegångsspråket
alltså är svenska tillåts emellertid i praktiken ofta handlingar
på andra språk. I många patentmål åberopar parterna
dokument, såsom t.ex. andra patentskrifter, utdrag ur tekniska
handböcker och expertutlåtanden, som är skrivna på engelska.
Domstolarna godtar också sådana handlingar i stor utsträckning
utan att dessa översätts.
I ett avgörande från 20113 har Högsta domstolen prövat i vilken
mån handlingar på andra språk kan godtas i domstol. I avgörandet
uttalades att huvudregeln enligt svensk rätt är att handlingar som
ges in till domstol ska vara skrivna på svenska Men även handlingar
på andra språk än svenska kan enligt HD i vissa fall godtas. Det är
domstolens uppgift att i det enskilda fallet bedöma om och i vilken
utsträckning som avsteg kan göras från den angivna huvudregeln
om att processen ska föras på svenska. HD menar att i allmänhet
bör handlingar – exempelvis avtal, brev, utlåtanden och annan
skriftlig bevisning – på danska eller norska kunna godtas. Också
handlingar av detta slag på engelska bör många gånger kunna
accepteras. Däremot bör enligt HD normalt inte handlingar på
andra språk än dessa godtas.
2 Motsvarande bestämmelser om tolk finns i 50 § förvaltningsprocesslagen.
3 NJA 2011 s. 345.
85
6 Offentlighet i patentärenden
En nationell patentansökan handläggs av PRV, som i sin egenskap
av svensk förvaltningsmyndighet är underställd offentlighetsprincipen.
Beslut som rör en nationell patentansökan kan också
överklagas till administrativ domstol. Beviljade patent kan också bli
föremål för förfaranden i såväl administrativ som allmän domstol. I
detta kapitel redovisas vilka bestämmelser som gäller avseende
offentlighet och sekretess vid svenska myndigheter och domstolar.
6.1 Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen är en i Sverige grundlagsfäst central princip
för rättsskipningen och den offentliga förvaltningen. Principen
innebär att allmänheten och massmedierna ska ha möjlighet till
insyn i statens – och myndigheternas – verksamhet. Offentlighetsprincipen
kommer till uttryck på olika sätt, exempelvis genom
principerna om handlingsoffentlighet och förhandlingsoffentlighet.
Den s.k. handlingsoffentligheten regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen
(TF) och innebär att var och en har rätt att ta del av
allmänna handlingar. En handling är allmän om den förvaras på en
myndighet och har inkommit till myndigheten eller upprättats där.
Av 2 kap. 1 § TF framgår att rätten att ta del av allmänna
handlingar syftar till att främja ett fritt meningsutbyte och en
allsidig upplysning. Handlingsoffentligheten utgör sålunda en del
av yttrande- och informationsfriheten och skapar därmed möjlighet
för en fri debatt i skilda samhällsfrågor. Handlingsoffentligheten
fungerar också som ett viktigt kontrollinstitut och garanterar
därmed rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen. Vid
sidan av dessa syften har handlingsoffentligheten också kommit att
fylla en funktion som informationsförsörjare i vid mening. Hos
myndigheter finns en riklig tillgång på uppgifter både om
Offentlighet i patentärenden SOU 2012:19
86
förhållanden inom offentlig verksamhet och på det privata
området. Genom handlingsoffentligheten kan exempelvis forskare
och privata företag få fram uppgifter som sedan kan användas för
den egna verksamheten. Principen har alltså stor betydelse också
för både forskningen och näringslivet (SOU 1997:39 s. 469).
6.2 Sekretess
Offentlighetsprincipen gäller inte utan undantag. Möjlighet finns
t.ex. att göra avsteg från handlingsoffentligheten. Rätten att ta del
av allmänna handlingar får dock endast begränsas om det är
motiverat med hänsyn till vissa av de i 2 kap. 2 § TF angivna
syftena. Ett av de syftena som räknas upp i bestämmelsen är
skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. En
begränsning av handlingsoffentligheten ska anges noga i bestämmelse
i en särskild lag, eller om det i visst fall är lämpligare, i annan
lag som den särskilda lagen hänvisar till. Med den särskilda lagen
avses offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). I denna
lag finns alltså uppräknat vilka typer handlingar som omfattas av
sekretess.
6.3 Offentlighet i ärende om ansökan om patent
Såväl en patentansökan med bilagor som andra handlingar som
finns i ett ansökningsärende – exempelvis förelägganden, svaromål
och annan skriftväxling som ges in till eller upprättas av PRV – är i
princip allmänna handlingar och skulle därför enligt huvudprincipen
vara offentliga. I offentlighets- och sekretesslagens femte
avdelning finns emellertid intaget bestämmelser till skydd för
uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Av 31 kap. 20 § OSL framgår att sekretess gäller i ärende om
ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet,
om inte annat följer av patentlagen.
En uppfinning är ofta ett resultat av stora investeringar och flera
års arbete. Uppfinningen kan därför ha ett stort ekonomiskt värde.
Att en uppfinning är föremål för en patentansökan innebär dock
inte alltid att den också är klar att kommersialiseras. Det kan också
visa sig att uppfinningen inte går att patentera i den form den har
beskrivits i patentansökningen. Sökanden kan därför ha ett behov
SOU 2012:19 Offentlighet i patentärenden
87
att hemlighålla uppfinningen ytterligare en tid efter att ansökningen
gjorts. Därigenom ges möjlighet att göra ytterligare
justeringar av uppfinningen eller att förbereda eventuell marknadsföring.
Tanken bakom patentsystemet är dock att ett utbyte ska ske
genom att det allmänna ger uppfinnaren en ensamrätt i utbyte mot
att denne tillhandahåller information om den tekniska lösningen
bakom uppfinningen. Detta kräver att innehållet i en patentansökan
vid något tillfälle offentliggörs.
6.3.1 Offentliggörande enligt 22 § PL
Bestämmelser om handlingsoffentlighet i patentärenden finns i 22 §
PL. Denna bestämmelse ingår i 2 kap. patentlagen, som reglerar
handläggningen av svenska patentärenden.
Ursprungligen offentliggjordes ett patent först vid beviljandet. I
22 § första stycket PL anges också att handlingarna i ett patentärende
blir allmänt tillgängliga när ett patent meddelas. Som
redovisats i avsnitt 3.3.1 hålls handlingarna dock vanligtvis
tillgängliga innan dess, nämligen efter arton månader från
ingivnings- eller prioritetsdagen (22 § andra stycket PL). Denna
bestämmelse infördes för att förhindra att ansökningar hölls
hemliga under lång tid om handläggningen drog ut på tiden.
Tanken bakom detta tidigarelagda offentliggörande av uppfinningen
är att uppmärksamma allmänheten på att en viss ny
teknik kan komma att omfattas av patentskydd och hur detta
skydd då kan gestaltas. Som tidigare påpekats kan en nationell
svensk patentansökan redan i dag kan lämnas in på engelska.
Sökanden ska då enligt 3 § tredje stycket PK föreläggas att lämna in
en översättning till svenska av ansökningen innan denna blir
allmänt tillgänglig enligt 22 § PL. När ansökningen publiceras vid
artonmånadersdagen sker alltså detta på svenska.
6.3.2 Offentliggörande av internationella ansökningar
Internationella patentansökningar som PRV tar emot i sin
egenskap av internationell PCT-myndighet är inte föremål för
handläggning enligt 2 kap. PL. Bestämmelsen i 22 § PL är alltså inte
tillämplig på en sådan ansökan.
Offentlighet i patentärenden SOU 2012:19
88
Ansökningens offentlighet i den internationella fasen regleras i
PCT. En internationell ansökan publiceras genom WIPO:s försorg
18 månader efter den internationella ingivningsdagen eller
prioritetsdagen. Publiceringen sker på något av PCT:s 10
publiceringsspråk. Detta innebär dock inte att ansökningen blir
allmänt tillgänglig i patentlagens mening. För att en internationell
patentansökan ska ses som allmänt tillgänglig enligt 22 § PL krävs
enligt 33 § tredje stycket PL att sökanden till PRV gett in en
översättning till svenska av ansökningen, dvs. av beskrivning,
patentkrav och sammandrag. PRV får alltså inte hålla ansökningen
tillgänglig förrän en översättning till svenska inkommit till myndigheten.
När översättning har lämnats in, följer offentliggörandet av
internationella ansökningar samma bestämmelser som gäller för
offentliggörande av svenska patentansökningar.
6.3.3 Rättsverkningar knutna till offentliggörandet
Till offentliggörandet är vissa rättsverkningar knutna. När
ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt 22 § PL erhålls det s.k.
provisoriska skyddet. För en redogörelse av innehållet i detta
skydd, se avsnitt 3.4. Vidare kan den komma att utgöra nyhetshinder
mot senare gjorda ansökningar. I och med att en ansökan
har blivit allmänt tillgänglig ska dess innehåll anses känt från den
dag ansökningen gjordes (2 § andra stycket PL).
Bestämmelsen i 3 § tredje stycket PK får ses mot bakgrund av
såväl uppkomsten av dessa rättsverkningar som av offentlighetsprincipen.
För att bestämmelserna om allmänna handlingars
offentlighet i realiteten ska fylla sin funktion ska de i princip vara
skrivna på ett språk som förstås av allmänheten. I den mån en
allmän handling är skriven på ett främmande språk begränsas
läsarens förmåga att tillgodogöra sig innehållet i handlingen. Det
har därför ansetts att det är väsentligt att de handlingar som blir
allmänna är skrivna på svenska.
Patentbesvärsrätten har också i ett antal avgöranden1 uttalat att
bestämmelsen i 3 § PK att sökanden ska föreläggas att lämna in en
översättning till svenska innan ansökningen blir allmänt tillgänglig
enligt 22 § PL bl.a. syftar till att ta till vara tredje mans intresse av
att kunna överblicka eventuellt nytillkommande rättigheter. Enligt
21 § PK är det också de först ingivna handlingarna på svenska som
1 Se t.ex. beslut den 6 maj 2009 i mål nr. 09-075.
SOU 2012:19 Offentlighet i patentärenden
89
utgör grundhandlingarna och som alltså anger den ram inom vilken
patentansökningen kan ändras. Enligt vad PBR uttalat i dessa
avgöranden blir förutsägbarheten och tredje mans möjlighet till
insyn avsevärt försämrade om några grundhandlingar inte finns till
hands när ansökningen blir allmänt tillgänglig. Enligt domstolen
innebär därför den uttryckliga bestämmelsen i 3 § tredje stycket PK
att en översättning ska ges in senast inför att ansökningen blir
allmänt tillgänglig att en ansökan inte kan prövas av PRV om en
översättning kommit in först efter denna tidpunkt.
6.3.4 Särskilt om det provisoriska skyddet för internationella
respektive europeiska patentansökningar
Olika bestämmelser gäller för erhållande av det provisoriska
skyddet för internationella patentansökningar och europeiska
patentansökningar. För uppkomsten av detta skydd krävs i fråga
om en internationell ansökan översättning till svenska av hela
ansökningen, dvs. beskrivning, patentkrav och sammandrag. Det
ansågs vara ett väsentligt intresse för svenska uppfinnare och
svenskt näringsliv att en svensk översättning fanns att tillgå innan
den internationella ansökningen gavs ett skadeståndsrättsligt skydd
(SOU 1974:63 s. 101 ff.) Vad avser en europeisk ansökan krävs
dock endast att patentkraven översätts. Denna skillnad i översättningskraven
fanns redan innan en inskränkning av översättningskraven
för en europeisk ansökan infördes i Sverige till
följd av Londonöverenskommelsen. För att en europeisk patentansökan
ska få rättsverkan i ett konventionsland får enligt EPC
översättning krävas endast av patentkraven. Det konstaterades i
förarbetena att det enligt EPC inte fanns något utrymme att ha ett
längre gående översättningskrav avseende de europeiska ansökningarna.
Av denna anledning övervägdes om kravet på översättning
för att erhålla det provisoriska skyddet skulle begränsas till
enbart patentkraven även för de internationella patentansökningarna.
Det påpekades därvid emellertid att det var viss skillnad
mellan europeiska och internationella ansökningar. De europeiska
ansökningarna publiceras nämligen på något av EPO:s handläggningsspråk,
dvs. engelska, franska eller tyska. Svenskt
näringsliv och svenska uppfinnare ansågs därmed, i vart fall om
patentkraven finns i svensk översättning, utan alltför stor svårighet
kunna tillgodogöra sig ansökningarnas innehåll, antingen själva
Offentlighet i patentärenden SOU 2012:19
90
eller genom att anlita biträde. Vad däremot gäller internationella
ansökningar publiceras dessa på engelska, franska, japanska, ryska,
tyska, spanska, kinesiska, arabiska, koreanska och portugisiska2.
Mot bakgrund av att en internationell ansökan därför kan vara på
sådant språk att svenska intressenter knappast utan stora svårigheter
kan tillgodogöra sig ansökningens innehåll bedömdes att det
fanns skäl för skillnaderna i översättningskraven mellan de
internationella och europeiska patentansökningarna. Ett alternativ
som övervägdes var att behålla det mer omfattande översättningskravet
endast för internationella ansökningar som är publicerade på
annat språk än engelska, franska eller tyska. Ett sådant alternativ
ansågs dock mindre lämpligt av bl.a. politiska skäl (SOU 1976:24
s. 272).
Internationella ansökningar hålls alltså inte allmänt tillgängliga
hos PRV förrän en översättning till svenska av ansökningen har
inkommit, oavsett om PRV redan innan dess har fått del av
ansökningen. Anledningen till detta var att man ville undvika att
ansökningen hölls tillgänglig vid en viss tidpunkt men att det
skadeståndsrättsliga skyddet uppkom först vid den senare tidpunkt
när översättningen inkom. Den valda lösningen innebär visserligen
att offentliggörandet enligt patentlagen av internationella ansökningar
kan fördröjas något men det ansågs vara att föredra att
offentliggörandet enligt 22 § PL fick samma rättsverkan i skadeståndsrättsligt
hänseende oavsett om det rör en nationell eller
internationell ansökan (prop. 1977/78:1 Del A s 294 f.).
6.3.5 Övriga bestämmelser om rätt att ta del av handlingar i
ett ansökningsärende
Under vissa förutsättningar har tredje man rätt att få tillgång till
handlingarna i ett ansökningsärende redan innan dessa blir allmänt
tillgängliga enligt 22 § PL. Av 56 § PL framgår nämligen att i den
mån en sökande gör sin rätt på grund av ansökningen gällande mot
annan är han eller hon på begäran skyldig att lämna sitt samtycke
till att denne får ta del av handlingarna. Bestämmelsen avser fall då
patentsökanden redan innan ansökningen blivit allmänt tillgänglig
varnar annan för patentintrång. Sökandens skyldighet att enligt
56 § första stycket PL låta tredje man ta del av handlingarna i ett
2 Vid Sveriges tillträde till PCT var publiceringsspråken dock begränsade till engelska,
franska, japanska, ryska eller tyska.
SOU 2012:19 Offentlighet i patentärenden
91
patentansökningsärende avser handlingarna på det språk på vilket
de föreligger. Har ansökan getts in på annat språk än svenska är
sökanden alltså inte skyldig att tillställa motparten någon översättning
till svenska av ansökningen (prop. 1977/78:1 del A s. 269
f.). Regleringen i 56 § PL gäller även för internationella patentansökningar
samt för europeiska patentansökningar och patent.
Bestämmelsen är tillämplig oavsett om ansökningen finns hos PRV,
hos annan nationell myndighet eller hos internationell organisation.
Någon skyldighet att översätta ansökningen till svenska finns
inte heller i dessa fall.
6.4 Offentlighet i efterföljande förfaranden
Bestämmelsen i 31 kap. 20 § OSL om sekretess i ärende om
ansökan om patent är tillämplig i första hand hos PRV men kan
också bli aktuell hos PBR eller Högsta förvaltningsdomstolen. I
den mån ett beslut av PRV i ett ansökningsärende överklagas innan
ansökningen blivit offentlig enligt 22 § PL omfattas uppgifterna
om uppfinningen alltså alltjämt av sekretess. I annat fall är
handlingarna som huvudregel offentliga. När patent har meddelats
är handlingarna under alla förhållanden offentliga. Även handlingarna
i efterföljande förfaranden, t.ex. i en invändning är
offentliga.
Som nämnts innebär offentlighetsprincipen också att domstolsförhandlingar
ska vara offentliga. Principen om förhandlingsoffentlighet
innebär alltså bl.a. att var och en ska ha rätt att närvara
vid domstolsförhandlingar samt ha möjlighet att ta del av det som
sägs och sker där. Att förhandling vid domstol ska vara offentlig
framgår av 2 kap 11 § regeringsformen samt av rättegångsbalken
och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Denna princip gäller i
såväl administrativ som allmän domstol.
93
7 Språkpolitiken och språklagen
Användningen och betydelsen av svenska språket och dess
förhållande till andra språk har avhandlats i olika sammanhang.
Detta kapitel behandlar den svenska språkpolitiken och språklagen
samt de överväganden som gjordes i språkligt hänseende i samband
med Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen.
7.1 Den svenska språkpolitiken
Språkpolitik är sådan språkplanering som bedrivs med politiska
medel. För att få ett samlat grepp om den svenska språkpolitiken
tillsatte regeringen i oktober 2000 en parlamentarisk kommitté
med uppdrag att lägga fram ett förslag till handlingsprogram för
det svenska språket. Utifrån detta föreslog regeringen i
propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (prop.
2005/06:2) fyra mål för svensk språkpolitik. Riksdagen antog
sedermera dessa mål i december 2005.
De fyra språkpolitiska målen
Av de fyra språkpolitiska mål som riksdagen antagit anger de två
första målen att svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige och
att svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Det
tredje målet är att den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel
och begriplig. Slutligen ska alla ha rätt till språk: att utveckla och
tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna
modersmålet och det nationella minoritetsspråket och att få
möjlighet att lära sig främmande språk.
För att ett språk ska leva och utvecklas krävs att det används.
Detta innebär i sin tur att svenskan måste användas inom samtliga
samhällsområden för att behålla sin position som ett komplett och
Språkpolitiken och språklagen SOU 2012:19
94
samhällsbärande språk. Det framhölls därför att alla måste
medverka till att svenska språket förblir ett språk som kan
användas i hela samhället, t.ex. inom administrationen, rättsväsendet,
det politiska systemet, inom undervisningsväsendet, i
arbetslivet och i kulturlivet (a. prop. s. 16).
Samtidigt konstaterades att engelskan används på alltfler
områden i samhället. Särskilt kunde denna utveckling noteras inom
näringsliv, utbildning och forskning. Ett minskat användningsområde
för svenskan ansågs missgynna utvecklingen av nya ord,
termer och begrepp. Att kvalificerat arbete sker på ett språk som
inte är den yrkesverksammas modersmål medför på sikt en risk för
återverkningar på det nationella språkets ställning genom s.k.
domänförluster. Domänförluster uppkommer när ett språk ersätter
ett annat inom ett samhällsområde (en domän). Förluster i
användningsområden för svenskan kan vidare minska möjligheterna
till insyn och demokratisk delaktighet och kontroll.
Utvecklingen av termer
Propositionen tar även upp betydelsen av att en svensk terminologi
skapas och används. Termer är ord och uttryck som används i en
specifik betydelse inom ett fackområde. En terminologi är en
uppsättning sådana termer. Att det finns termer på svenska är
viktigt både för medborgarna och för det svenska språkets
utveckling. Det poängterades därför att ett väl fungerande
fackspråk inom olika områden med entydiga termer och begrepp
ger tydligare texter och regelverk, vilket i sin tur bidrar till en
effektiv kommunikation (a. prop. s. 29). Precisa och överenskomna
termer ansågs också nödvändiga för att man ska kunna söka och
förlita sig på information, t.ex. i olika databaser.
Det är genom den konkreta användningen av språket som det
skapas termer för innovationer och andra nya företeelser och
begrepp. Inom många områden sker utveckling och innovation
genom internationellt utbyte, varvid engelska eller något annat
utländskt språk används. Bildandet av multinationella koncerner
har också lett till att flera företag har engelska som arbetsspråk. På
sikt innebär detta en risk för att det inom vissa områden inte skapas
nya svenska termer i tillräcklig utsträckning. Tillgång till lämpliga
ord och termer är en förutsättning för att specialister av olika slag
ska kunna arbeta på svenska inom sitt expertområde. Men svenska
SOU 2012:19 Språkpolitiken och språklagen
95
termer krävs också för att den specialiserade kunskapen ska kunna
föras vidare ut i samhället. Förutsättningarna för kommunikation
mellan olika grupper, t.ex. mellan experter och lekmän, kan alltså
försämras om inte ord och uttryck skapas och utvecklas. Om en
viss terminologi som används inte är tillgänglig på det svenska
språket, försämras vidare möjligheterna till insyn och kontroll av
allmän verksamhet.
7.2 Språklagen
Utifrån de språkpolitiska målen utarbetades språklagen (2009:600),
som trädde i kraft den 1 juli 2009. Det övergripande syftet med
lagen är att ange vilken ställning svenskan och andra språk har i
samhället och att värna om svenskan och den språkliga mångfalden.
Skälen till införandet av språklagen
Ett av skälen till att en språklag ansågs nödvändig var att svenska
språkets ställning i dag inte är lika självklar inom alla samhällsområden
som tidigare. Stora förändringar har skett i språksituationen
sedan slutet av 1900-talet och språket präglas i dag av
en internationalisering som går i allt snabbare takt. Denna
internationalisering består bl.a. i ökat samarbete och utbyte över
nationsgränserna, såväl för den enskilde som för näringsliv och
offentlig verksamhet. Många företag driver t.ex. verksamhet med
förgreningar världen över och samarbetet nationer emellan har
blivit mer omfattande (prop. 2008/09:153 s. 7 f.).
Denna utveckling har lett till krav på att människor från olika
språkområden ska kunna kommunicera över språkgränserna, vilket
har påverkat språkanvändningen särskilt inom näringslivet,
forskningen och politiken. En följd har blivit att engelskans
ställning har stärkts inom dessa områden. Från rent språklig
synpunkt ansågs en sådan utveckling inte oproblematisk. Eftersom
språkanvändningen är intimt sammankopplad med språkets
utveckling har det ökade bruket av engelska inom dessa områden
stor påverkan på svenska språkets utveckling. Om svenskan inte
används parallellt med engelskan kan det leda till att svenska ord,
termer och uttryck inte skapas i tillräcklig utsträckning för att det
svenska språket ska kunna användas inom alla samhällsområden. I
Språkpolitiken och språklagen SOU 2012:19
96
propositionen framhölls därför att det hade blivit allt tydligare att
det svenska språkets ställning och utveckling borde värnas. Internationaliseringen
ansågs emellertid också ha många positiva och
önskvärda konsekvenser. Det poängterades därför att det var
viktigt att språklagstiftningen utformades på ett sådant sätt att en
fortsatt internationalisering inte skulle hämmas (a. prop. s. 13).
Att införa en språklag ansågs vidare ha en stor symbolisk
betydelse. En lag ansågs ge en tydlig signal om svenskans betydelse
i vårt samhälle och garantera att svenskan även i framtiden ska vara
vårt huvudspråk. Förutom en statushöjande effekt för svenska
språket förmodades en lagstiftning också leda till en ökad medvetenhet
i frågor som rör språkanvändning.
7.2.1 Språklagens innehåll
Inledning
Språklagen innehåller bl.a. bestämmelser om svenska språkets
ställning och användning. Lagen slår fast att svenskan är huvudspråk
i Sverige (4 §). Det innebär att svenska är samhällets gemensamma
språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som
ska kunna användas inom alla samhällsområden (5 §). Det allmänna
åläggs ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas
(6 §). Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra
organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska
(10 §). För att så långt som möjligt säkerställa utvecklingen av
termer inom svenska språket har myndigheter ålagts ett särskilt
ansvar för att terminologi inom deras olika fackområden finns
tillgänglig, används och utvecklas (12 §).
Svenskan som huvudspråk
I förarbetena utvecklas innebörden av bestämmelsen att svenskan
är huvudspråk i Sverige. Bestämmelsen innebär konkret att all
offentlig verksamhet bygger på det svenska språket (a. prop. s. 17).
Lagar är skrivna på svenska, myndigheters och domstolars handläggningsspråk
är svenska och kommunikation med myndigheter
kan alltid ske på svenska. Beslut och andra viktigare dokument
upprättas som huvudregel på svenska och information till allmänheten
om offentlig verksamhet finns alltid på svenska. Svenska
SOU 2012:19 Språkpolitiken och språklagen
97
språket ska vidare följa samhällsutvecklingen i stort, t.ex. i fråga om
vokabulär och terminologi. Som samhällets gemensamma språk bör
svenskan vara ett komplett språk och ska kunna användas inom alla
sektorer i samhället.
Detta innebär i sin tur att det ska vara tillräckligt för den som
verkar och bor i Sverige att behärska svenska språket för att kunna
delta i samhällslivet och ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina
skyldigheter. Den enskilde ska alltså kunna utgå från att han eller
hon vid kontakter med myndigheter alltid har möjlighet att kommunicera
– muntligt och skriftligt – på svenska.
Språkanvändningen i offentlig verksamhet
Som en konsekvens av att det i språklagen anges att svenskan har
ställning som huvudspråk i Sverige togs också in en bestämmelse
som anger att språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och
andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska
(10 § första stycket).
Bestämmelsen i 10 § första stycket är avsedd att ge uttryck för
vad som sedan lång tid tillbaka gäller i Sverige, nämligen att de
offentliga organen arbetar på svenska. Innan språklagen infördes
framgick det endast indirekt av viss reglering att det förutsattes att
svenska språket skulle användas i den offentliga verksamheten,
exempelvis genom regler om tolkning och översättning av handlingar
och om den språkliga utformningen av myndigheters
skrivelser och beslut.
Innebörden av bestämmelsen i 10 § första stycket är att de
offentliga organen ska arbeta på svenska, skriftligt såväl som
muntligt. Svenska är alltså förvaltningsspråket och ska användas
inom den offentliga sektorns centrala verksamhetsområde, det s.k.
kärnområdet (a. prop. s. 29 f.). Kärnområdet omfattar sådana
förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor
betydelse inom den offentliga verksamheten, såsom den politiska
beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut,
föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av
liknande karaktär. De behov av framställningar på andra språk som
kan finnas här får tillgodoses genom översättning från de svenska
originalen. Utanför kärnområdet är regleringen avsedd att vara
flexibel.
Språkpolitiken och språklagen SOU 2012:19
98
Det allmännas ansvar
I språklagen har det allmänna getts ett särskilt ansvar för att
svenskan används och utvecklas (6 §). Det betonades därvid att det
allmänna genom att ge service, förmedla information och fatta
beslut ska tillgodose enskildas och allmänna behov inom olika
samhällsområden (a. prop. s. 19). I denna verksamhet har språket
och språkbruket stor betydelse. Det allmänna ansågs därför behöva
åläggas ett särskilt ansvar för att svenska språket används och
utvecklas. Konkret innebär det att svenska ska användas i stället för
andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten. I
ansvaret ligger också att åtgärder ska vidtas för att förhindra att
svenska språket tappar mark inom de områden som omfattas av
offentlig verksamhet.
Några detaljerade bestämmelser om vad ansvaret innebär togs
dock inte in i lagen. Det ansågs inte möjligt att i lagen närmare
precisera vad ansvaret innebär eftersom behovet av att värna
svenskan som huvudspråk skiftar mellan olika sektorer av
samhället. Däremot ansågs myndigheter behöva analysera den egna
verksamheten och komma fram till hur de i det löpande arbetet ska
leva upp till sitt ansvar att värna svenskan som huvudspråk (a. prop.
s. 20).
Möjlighet till undantag från kravet på svenska
Språklagens krav utgör huvudregler. Det konstaterades att det i
befintliga författningar kunde finnas andra bestämmelser som rör
språk och språkanvändning. Emellertid poängterades också att det
även i framtida författningar kunde finnas ett behov av att ta in
bestämmelser som avviker från språklagens krav. Det framhölls att
det exempelvis inom vissa områden av den offentliga verksamheten
kunde finnas ett behov av att mer regelmässigt kunna använda
andra språk än svenska. Det ansågs därför nödvändigt att ta in en
möjlighet till undantag i språklagen. I 3 § språklagen anges sålunda
att i den mån annan lag eller förordning innehåller någon
bestämmelse som avviker från språklagen, gäller den bestämmelsen.
Genom denna bestämmelse finns det alltså möjlighet att göra
undantag från huvudregeln i 10 § första stycket språklagen om
lagstiftaren inom ett visst område beslutar om andra principer.
SOU 2012:19 Språkpolitiken och språklagen
99
7.3 Språket och offentlighetsprincipen
Skälet bakom regleringen i 10 § första stycket språklagen står att
finna i offentlighetsprincipen. Möjligheten för var och en att hålla
sig informerad om omvärlden och delta i samhällsutvecklingen och
den allmänna debatten är ytterst en demokratifråga. För att
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i realiteten
ska fylla sin funktion krävs att de är skrivna på ett språk som
förstås av allmänheten. I den mån en allmän handling är skriven på
ett främmande språk begränsas läsarens förmåga att tillgodogöra
sig innehållet i handlingen. Det har därför ansetts att det är
väsentligt att de handlingar som blir allmänna är skrivna på svenska.
Beslut och domar men även – som huvudregel – andra handlingar
som blir allmänna ska därför upprättas på svenska. Om handlingar
som lämnas in till en myndighet är skrivna på annat språk än
svenska bör de översättas i rimlig utsträckning, om de inte bedöms
sakna betydelse. Även när en handling översätts till ett annat språk
för att en enskild mottagare ska kunna tillgodogöra sig innehållet
har handlingen ansetts behöva finns i original på svenska i ärendet
(a. prop. s. 29).
JO har vid en inspektion av PRV:s varumärkesavdelning uttalat
att offentlighetsprincipen och den rätt som allmänheten har att ta
del av alla allmänna handlingar hos en myndighet innebär att
myndigheten utan stöd i ett tydligt regelverk inte bör använda sig
av ett annat språk än svenska i sina offentliga texter. JO anförde
vidare att då det inte finns någon bestämmelse som reglerar
möjligheten för PRV att skriva beslut på engelska kunde någon
annan slutsats inte dras än att besluten måste skrivas på svenska
(Dnr 4282-2006).
Offentlighetsprincipen gäller som nämnts också för domstolsförhandlingar.
För att principen om förhandlingsoffentlighet ska
ha en reell innebörd förutsätts att förhandlingarna hålls på svenska
och att det tolkas till svenska i den mån personer som inte
behärskar svenska ska höras vid förhandlingen. Även om en
förhandling skulle kunna hållas på ett annat språk, t.ex. engelska,
därför att därför att såväl parter som rättens ledamöter behärskar
engelska, anses det ändå att förhandlingen, med hänsyn till
offentlighetsprincipen, ska hållas på svenska (SOU 2008:26 s. 81).
Huvudregeln är också att handlingar som ges in till domstol ska
vara skrivna på svenska. Grunden för detta är att det måste
säkerställas att både domstolens ledamöter och parterna fullt ut
Språkpolitiken och språklagen SOU 2012:19
100
förstår innebörden av processmaterialet. Men regeln om svenska
som domstolsspråk har betydelse även för möjligheterna för
allmänheten att få insyn i det rättsliga förfarandet. Parternas
argumentationsskrifter ska alltid vara skrivna på svenska. Som
nämnts i avsnitt 5.3 kan dock andra handlingar som bifogas
inlagorna många gånger kunna accepteras även om de ges in på t.ex.
engelska. Numera accepteras också i viss utsträckning att t.ex.
frågor till ett engelsktalande vittne ställs på engelska utan att frågan
går via en tolk. En förhandling får emellertid inte i någon mer
betydande omfattning hållas på något annat språk än det svenska
(JO 1995/96 s. 82, Dnr 3032-1993).
7.4 Överväganden i samband med Sveriges tillträde
till Londonöverenskommelsen
När Sverige tillträdde Londonöverenskommelsen hade någon
språklag ännu inte införts. Emellertid hade de språkpolitiska målen
nyligen antagits av riksdagen. I samband med tillträdet övervägdes
därför de olika effekter som en begränsning av översättningskravet
för de europeiska patenten kunde ha på det svenska språket.
Vid bedömningen om Sverige skulle tillträda Londonöverenskommelsen
var regeringens utgångspunkt att Sverige i patentsammanhang
skulle verka för att reducera översättningskraven och
därmed kostnaderna, om detta kunde ske utan att viktiga
skyddsintressen skadades. Sänkta kostnader för europeiska patent
genom minskade översättningskrav ansågs ha klart övervägande
positiva effekter för företagen i Sverige och i övriga Europa. Denna
principiella utgångspunkt talade initialt för ett tillträde till Londonöverenskommelsen.
Emellertid bedömdes att en mer ingående
analys behövde göras där fördelen av kostnadsbesparingarna vägdes
mot sådana eventuella nackdelar som begränsningar i översättningskraven
kunde medföra innan slutlig ställning kunde tas. I
propositionen som behandlar Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen
(prop. 2005/06:189) gjordes därför en inventering av
för- och nackdelarna med att avstå från översättningskravet.
Särskilt belystes frågan utifrån konsekvenserna för rättssäkerheten,
teknikspridningen och språkpolitiken.
Vad gällde språkpolitiken bedömdes att ett borttagande av
översättningskravet inte skulle ha sådan negativ inverkan på det
svenska språkets ställning och utveckling att det skulle förhindra
SOU 2012:19 Språkpolitiken och språklagen
101
ett tillträde till överenskommelsen. Vid bedömningen av om det
svenska fackspråkets utveckling skulle skadas av ett avstående från
översättningskravet redogjordes för uppgifter som utredningen
hade erhållit från AB Terminologicentrum TNC.
TNC:s uppfattning var att nya termer i första hand utvecklades
genom allmänt språkbruk, vetenskapliga artiklar och forskarrapporter,
inte genom patentöversättningar. Enligt TNC förutsatte
utvecklingen av teknisk terminologi att nya termer också fungerar
som ett underlag för definitioner av ett begrepp eller en uppfinning.
I de patentöversättningar som TNC hade kommit i
kontakt med fanns inte något underlag för definitioner av de
termer som användes där utan det förutsattes att läsaren redan hade
kunskaper på området. Därtill ansåg TNC att såväl översättningar
som i vissa fall originaltexterna kunde vara av varierande kvalitet. I
anledning härav använde sig inte TNC av patentöversättningar i sin
verksamhet. TNC påpekade även att de patenttermer som finns i
beskrivningen i de flesta fall även förekommer i patentkraven.
Enligt TNC:s uppfattning skulle ett slopande av översättningskraven
för patentbeskrivningar inte innebära att något går förlorat
ur terminologisynpunkt, förutsatt att ett krav på översättning av
patentkraven står kvar. Enligt uppgift efterfrågades de till PRV
ingivna översättningarna också i mycket ringa utsträckning.
Översatta patentskrifter bedömdes därför inte ha någon
betydelsefull påverkan på det svenska språket. Mot denna bakgrund
ansåg regeringen att det för svenska språkets ställning som
komplett och samhällsbärande språk inte i sig var befogat att
bibehålla kraven på översättning till svenska av patentbeskrivningarna.
En fullständig översättning av europeiska patent
bedömdes därför inte vara av sådan betydelse att det försvarade
kostnaderna härför. Däremot framstod det som mindre lämpligt ur
rättssäkerhetssynpunkt att helt avstå från översättning av ett
europeiskt patent. Då patentkraven bestämmer patentets skyddsomfång
ansågs dessa inta en särställning i rättssäkerhetshänseende.
Patentkraven bedömdes därför alltjämt böra översättas till svenska.
Vid införandet av språklagen konstaterades att det sålunda
inskränkta översättningskravet i 82 § patentlagen fick anses stå i
strid med bestämmelsen i 10 § första stycket språklagen. I
förarbetena till språklagen anges därför att 82 § patentlagen är ett
sådant undantag som omfattas av 3 § språklagen (prop.
2008/09:153 s. 15 f.).
103
8 Synpunkter som lämnats vid
samrådsmöten
Under utförandet av mitt utredningsuppdrag har jag haft samrådsmöten
med berörda branscher, myndigheter och organisationer. De
huvudsakliga intryck och synpunkter som framkommit vid dessa
samråd redovisas i det följande.
8.1 Näringspolitiska aspekter
Harmonisering och regelförenkling
Flera aktörer har framhållit att det inte finns något rationellt
argument för att det ska vara någon skillnad avseende språkkraven
för europeiska och nationella patent. Upp emot 80–90 procent av
de patent som i dag får giltighet i Sverige utgörs av europeiska
patent. Om ett europeiskt patent beviljats på engelska krävs sedan
den 1 maj 2008 endast att patentkraven översätts till svenska för att
patentet ska få giltighet i Sverige. Den stora merparten av de patent
som i dag får giltighet i Sverige är därför skrivna på engelska med
endast patentkraven översatta till svenska. Mot bakgrund av att det
rättsligt sett inte är någon skillnad mellan svenska patent och
europeiska patent har det anförts att det inte är motiverat att ha
några skillnader i språkkraven mellan de olika patenttyperna. Enligt
detta resonemang skapar skillnader i språkkraven mellan europeiska
patent med giltighet i Sverige och svenska nationella patent en
kraftig obalans mellan dessa två sätt att få patent i Sverige; en
obalans som är till nackdel för det nationella patentansökningsförfarandet.
Samma språkregler bör därför tillämpas på såväl
europeiska patent som blir gällande i Sverige som för nationella
patentansökningar och vid nationell fullföljd av PCT-ansökningar.
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19
104
Vidare har argumentet framförts att ett införande av möjligheten
att behandla och bevilja nationella patentansökningar på
engelska med endast patentkraven översatta till svenska skulle ligga
i linje med regeringens arbete med regelförenkling och arbetet med
att minska företagens administrativa bördor.
Kostnadsbesparingar och valfrihet
Representanter för industrin har pekat på att det – så som samhällsutvecklingen
i dag ser ut – krävs tillgång till en global marknad för
att kommersialisera en uppfinning. Svenska innovationsföretag,
stora som små, är i dag internationellt verksamma i mycket stor
utsträckning. Det finns därför ett stort behov av patentskydd även
utanför Sveriges gränser. Behovet av att skydda sina uppfinningar
på andra marknader finns inte bara hos större företag utan även hos
mindre och nystartade företag.
Det är sålunda ett begränsat antal uppfinningar som patentsöks
enbart i Sverige. När en sökande vill ansöka om patent i flera länder
måste ansökningen skrivas på eller översättas till det språk som
godtas av respektive patentmyndighet. Den som önskar använda
sin svenska ansökan som prioritetsgrundande dokument vid en
ansökan t.ex. vid EPO eller i USA måste översätta ansökningen till
engelska. Det nuvarande kravet på att en svensk patentansökan
måste finnas på svenska innan den publiceras innebär att företag
som vill ge in en nationell svensk ansökan antingen måste skriva
ansökningen på svenska och sedan översätta den till engelska när
man går vidare till andra länder eller skriva ansökningen på engelska
och sedan översätta den till svenska inför publiceringen i Sverige.
En möjlighet att behandla och bevilja patentansökningar på
engelska skulle alltså medföra att en patentansökan skulle kunna
användas i flera ansökningsprocedurer utan att behöva översättas i
sin helhet. Företrädare för industrin har därför anfört att detta
skulle medföra minskad administration och minskade översättningskostnader
för användarna av patentsystemet. Mot bakgrund
av att patentansökningar har en utpräglad teknisk natur och
vanligen uppgår till 20–30 sidor är översättningar av dessa
kostsamt. Många företag har också flera ansökningar, varför
översättningskostnaderna kan uppgå till stora belopp. Mindre och
nystartade företag är särskilt känsliga för kostnader än större och
mer etablerade företag. Det kan få förödande konsekvenser för ett
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten
105
expansivt företag om det av kostnadsskäl inte kunnat söka patent
utanför Sverige när företaget växer och letar sig in på andra
marknader. En minskning av kostnaderna för att söka patent får
därför i synnerhet anses gynna de mindre företagen.
Översättningskostnaderna utgör en inte ringa del av företagens
patentkostnader. Om översättningar av patentansökningar krävdes
i mindre utsträckning skulle detta förbilliga erhållandet av
patentskydd. Företrädare för näringslivet pekar på att minskade
kostnader för att erhålla patentskydd får anses allmänt gynna
innovation och tillväxt. Om patentskydd kan erhållas till en rimlig
kostnad skulle det inte bara gynna stora patentintensiva företag,
även mindre företag och enskilda gynnas. Minskade kostnader
skulle öka patentsystemets tillgänglighet för alla användare.
Dessutom får översättningskostnaderna ses som en förhållandevis
onyttig kostnad eftersom de undersökningar som gjordes i samband
med Londonöverenskommelsen utvisade att översättningar
efterfrågas i mycket liten utsträckning.
Det framhålls också att en stor del av svensk industri arbetar
internationellt och därmed ofta har engelska som koncernspråk.
Även forskare har ofta engelska som arbetsspråk. I många fall
skrivs därför patentansökningar direkt på engelska. Det är också en
fördel att kunna skriva en patentansökan direkt på det språk som
har använts vid framtagandet av uppfinningen. Framför allt
telekomföretag och biotech/läkemedelsföretag – vilka utgör viktiga
industrigrenar i Sverige – arbetar ofta på engelska och skriver
därför gärna patentansökningar direkt på engelska.
Av förespråkarna för en reform har det sålunda sammantaget
anförts att det enskilda företaget ska kunna välja mellan det
nationella svenska förfarandet och det europeiska, eller välja att
kombinera dessa, utifrån sina egna förutsättningar och behov i
stället för att styras av kostnader för översättningar. Det har
påpekats att det är viktigt att patentsystemet utformas på ett
ändamålsenligt sätt i den allt mer internationaliserade miljö som
råder och att den nuvarande ordningen är utformad endast för dem
som bara avser att söka patent i Sverige. En reformering av reglerna
skulle därför leda till att systemet anpassas till rådande faktiska
förhållanden för industrin. Det skulle leda till ökad valfrihet – en
möjlighet att använda engelska, inte ett tvång.
De språkvårdande organisationerna har å andra sidan anfört att
översättningskostnaderna inte uppgår till så stora belopp som
industrin har påstått. I den finska propositionen (RP 175/2010 rd
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19
106
s. 12) anges att EPO år 2005 uppskattade kostnaderna för att
ansöka om ett europeiskt patent och upprätthålla det i tio år i sex
länder till 32 000 euro, varvid översättningskostnaderna sammantaget
uppgick till 4 200 euro. Översättningskostnaderna uppgick
sålunda endast till 13 procent av den totala kostnaden.
Vidare har anförts att kostnaderna för översättning i realiteten
inte kommer att minska genom en reform. Kostnaderna kommer
de facto att finnas kvar, de kommer bara skjutas över till den som
ska läsa/tolka patentet.
Konsekvenser för PRV
PRV har anfört att skillnaderna i språkkraven mellan europeiska
patent med giltighet i Sverige och svenska nationella patent skapar
en obalans mellan dessa två sätt att få patent i Sverige; en obalans
som är till nackdel för det nationella patentansökningsförfarandet.
Den som önskar ge in sin ansökan på engelska kan få högre
översättningskostnader i det nationella förfarandet än vad som
skulle vara fallet om patent sökts via EPO. Detta, anser man,
skapar ekonomiska incitament att välja bort PRV och en svensk
nationell patentansökan till förmån för andra förfaranden.
Myndigheten har påpekat att den gällande ordningen kan leda
till ett minskat antal nationella patentansökningar. En möjlighet att
bevilja patent på engelska skulle göra det mindre ekonomiskt
ogynnsamt att som ett första steg utnyttja PRV för sökande som
senare siktar på en internationell patentering. Det skulle också
kunna leda till att fler sökanden fullföljer sina patentansökningar.
Allt färre fullföljer nämligen numera en nationell patentansökan.
Det är i dag inte ovanligt att en sökande som lämnat in en ansökan
avfattad på engelska lägger ner ansökningen innan man tvingas ge
in en översättning till PRV.
Ett minskat antal patentansökningar och ett minskat antal
ansökningar som fullföljs till beviljade patent leder till ett minskat
intäktsflöde för PRV. Detta kan enligt PRV få konsekvenser för
myndighetens möjlighet att upprätthålla kvaliteten i arbetet och
kompetensen inom skilda teknikområden. Det har vidare
framhållits att detta i förlängningen kan leda till att det förlorar sin
status som PCT-myndighet. För att få vara PCT-myndighet krävs
att myndigheten har ett visst minsta antal anställda patentingenjörer.
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten
107
PRV har vidare framhållit att dess kunder vid kundmöten och i
andra sammanhang har uttryckt önskemål om att regelverket
ändras. Det upplevs som ett problem att förklara för användarna av
patentsystemet vad som motiverar de skilda översättningskraven.
Det finns sålunda ett kundbehov att kunna lämna in patentansökningar
på engelska och få dessa behandlade utan att en
översättning krävs. Myndigheten pekar på sitt uppdrag att erbjuda
ett effektivt och ändamålsenligt system för patentansökningar och
att arbeta för att förbättra förutsättningarna för företagande och
entreprenörskap. PRV har också en serviceskyldighet och ska verka
för att förbättra servicen till sina kunder, dvs. för användarna av
patentsystemet.
PRV har pekat på att medan det stora flertalet patentmyndigheter
ser en nedgång i antalet nationella ansökningar så är
trenden i Nederländerna den motsatta. Där har antalet nationella
patentansökningar ökat sedan år 2008. Det antas att denna ökning
av de inhemska ansökningarna i vart fall delvis beror på den
möjlighet som då infördes att bevilja ansökningar på engelska.
Andelen ansökningar som ges in på engelska i Nederländerna har
gått från strax under 20 procent år 2008 till ungefär 45 procent
under 2011. Möjligheten att behandla och bevilja ansökningar på
engelska anses i Nederländerna därför ha tillgodosett ett behov hos
användarna av patentsystemet.
I sammanhanget har också framhållits att PRV redan i dag i stor
utsträckning arbetar med engelskspråkiga dokument. PRV är
därför fullt kapabelt att behandla patentansökningar på engelska. I
många fall är det t.o.m. enklare för handläggaren att avfatta ett
tekniskt föreläggande på engelska eftersom de dokument som
ansökningen granskas mot oftast också är på engelska.
Argumentet att en reform skulle leda till att PRV gynnas har
dock ifrågasatts av språkvårdande organisationer. Det har därvid
anförts att de som redan i dag använder sig av engelska i sina
patentansökningar är de som också använder sig av det europeiska
patentsystemet. Möjligheten att bevilja patent på engelska kommer
därför antagligen inte öka antalet patentansökningar hos PRV.
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19
108
8.2 Språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter
Från förespråkarna av en reform har anförts att de språk- och
rättspolitiska argument som anförts mot minskade krav på
översättningar av patentansökningar till svenska redan har genomlysts
av Patentfördragsutredningen i betänkandet Harmoniserad
patenträtt (SOU 2003:66) och att regeringen i den efterföljande
propositionen (prop. 2005/06:189) bedömde att det inte fanns
några vägande språkpolitiska intressen eller rättssäkerhetsskäl som
hindrade att Sverige accepterade engelskspråkiga patentskrifter i
samband med validering av europeiska patent.
Emellertid har de språkvårdande organisationerna alltjämt
betänkligheter, särskilt när det nu kommer till det nationella
förfarandet.
Svenska språkets ställning
De som är kritiska till en ökad acceptans av engelska har anfört att,
såsom utvecklingen ser ut i dag, engelskan i patentsammanhang är
ett A-språk, tyskan och franskan är B-språk och andra språk är Cspråk.
Detta leder enligt kritikerna till att svenska uppfinnare
hamnar i underläge jämfört med uppfinnare från engelskspråkiga
länder. En uppfinnare med engelska som modersmål kan söka
patent i nästan alla länder på sitt eget språk, vilket inte uppfinnare
som kommer från länder med andra språk kan göra.
Det har även anförts att faktumet att engelskan vinner mark
även inom det nationella patentsystemet inte tar hänsyn till
industrikulturella aspekter. Olika länder har utvecklat skilda
industrier, i Sverige är t.ex. pappersmassaindustrin väldigt
utvecklad. Normalt ska språket i patentskrifter vara en spegel av
vad som försiggår inom näringslivet och ingenjörsverksamheten.
Om språket i svenska patentskrifter företrädesvis är engelska blir
språket i patentskrifterna emellertid inte en spegel av det svenska
industrispråket.
Ur ett rent strategiskt perspektiv kan det också innebära ett
problem att införa möjligheten att bevilja nationella patentskrifter
på engelska. Det finns en oro inom språkvårdande organisationer
att de argument som används för att legitimera ett undantag från
kravet på svenska inom patentområdet används för att öppna upp
för engelskan även inom andra områden. Patentområdet är visser
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten
109
ligen relativt begränsat men en ökad acceptans av engelskan här kan
tas till intäkt för att sätta språklagens regler ur spel även inom
andra områden, t.ex. inom det betydligt större och vidsträcktare
forsknings- och utbildningsområdet.
Industrin har å sin sida framhållit att reformen inte innebär att
någon patentsökande hindras att använda det svenska språket i
kontakten med PRV. De som alltjämt önskar avfatta sina patentansökningar
på svenska är fria att göra så.
Utvecklingen av svensk terminologi
De språkvårdande organisationerna har anfört att en minskad
användning av svenska språket vid avfattande av patentansökningar
kommer att ha återverkningar på den svenska terminologin inom
tekniska fackområden. TNC har pekat på att det i Sverige finns en
stor aningslöshet vad gäller terminologiarbete och den negativa
inverkan på språket som ett uteblivet eller minskat svenskt
terminologiarbete skulle medföra. Om det införs möjlighet att
bevilja nationella patent på engelska anser TNC att det också bör
införas krav på att sökandena måste arbeta mer aktivt med
terminologin i den del av patentet som ska finnas på svenska. Det
idealiska vore om sökanden hade ett mer aktivt samråd med en
utbildad terminolog och/eller TNC för att säkerställa att korrekt
terminologi används. Det är dock riktigt vad som anges i prop.
2005/06:189 att TNC i sitt arbete med att bevaka terminologin inte
använder sig av patentskrifter. Det är också svårt att säga exakt var
terminologin egentligen skapas.
Förespråkarna för en reform pekar på att det redan i dag
används engelska uttryck vid avfattandet av svenska patentansökningar.
Om det inte finns någon vedertagen svensk term för
något som beskrivs i en ansökan används ofta den engelska termen
även om ansökan i övrigt är avfattad på svenska. På vissa håll är
uppfattningen också att det inte går att ”tvinga” fram ett skapande
av termer och att utvecklingen av svensk terminologi inom olika
teknikområden i vart fall inte sker i arbetet med författande av
patentansökningar. Det kan istället antas att det uppkommer en
svensk term när tiden är mogen, dvs. när teknologin börjar
användas och diskuteras i ett bredare sammanhang. Det har därför
anförts att det inte är troligt att en möjlighet att bevilja patent på
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19
110
engelska skulle leda till några nämnbara domänförluster för svenska
språket.
Offentlighets- och rättssäkerhetsaspekter
Från kritikerna till en ökad användning av engelska har anförts att
en reglering som accepterar engelskspråkiga beskrivningar i
nationella svenska patent skulle frångå principen om att dokument
med rättsverkan i Sverige ska vara avfattade på svenska. Såväl
allmänheten som andra uppfinnare ska kunna tillgodogöra sig
innehållet i en patentskrift. De språkvårdande organisationerna har
också pekat på att svenskar ofta har en övertro på sina
engelskkunskaper och sin förmåga att skriva och tolka engelska
texter. Vidare har anförts att en del av uppfinnarkretsen är relativt
outbildad, varför de saknar möjlighet att tillgodogöra sig en text på
engelska. En sådan person kan därför behöva anlita en översättare
om han eller hon önskar ta del av innehållet i ett patent. Kostnader
för översättningar kommer därför att flyttas från patenthavarna till
tredje man.
De språkvårdande organisationerna har vidare framhållit att en
ökad användning av engelska i patentskrifter också kan leda till
större osäkerhet om hur patentets skyddsomfång faktiskt ska
bedömas. Utöver det förhållandet att en tredje man har svårare att
förstå en patentskrift som inte är skriven på svenska är det
dessutom så att den engelska terminologin är inte så specifik som
man skulle önska. Betydelsen av ett engelskt ord kan variera, t.ex.
beroende på vilket land man befinner sig i. En term på engelska är
därför inte lika väl definierad som en term på t.ex. franska. Detta
kan leda till tolkningsproblem och större rättsosäkerhet, vilket i sin
tur riskerar att leda till ökat antal tvister.
Från vissa håll har det också anförts att en ökad användning av
engelska kan leda till att uppfinnaren har begränsade möjligheter
att kontrollera korrektheten i patentansökningen. Beskrivningen av
uppfinningen är det som uppfinnaren lämnar över till patentombudet.
Om svenska används vid avfattande av patentansökningen
kan uppfinnaren själv direkt kontrollera ansökningen
och bedöma om uppfinningen är korrekt beskriven och att den
terminologi som används är riktig. Om patentansökningen i stället
skulle skrivas på engelska begränsas uppfinnarens möjlighet att
kontrollera innehållet i ansökningen.
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten
111
Om möjligheten att behandla och bevilja patentansökningar på
engelska med endast kraven översatta till svenska införs har de
språkvårdande organisationerna framhållit att det är av yttersta vikt
att översättningen av patentkraven håller hög kvalitet. Maskinöversatta
patentkrav kan inte accepteras.
Förespråkarna för en reform har anfört att rättssäkerhetsfrågan
är överspelad i och med att Sverige redan accepterar europeiska
patent med beskrivningen avfattad på engelska och endast kraven
översatta till svenska. Det finns inget tekniskt område där tredje
man enbart har att ta hänsyn till nationella svenska patent. En
person som vill undersöka sitt handlingsutrymme måste redan i dag
ta i beaktande patent med beskrivningen på engelska.
Vidare har anförts att de som rent faktiskt kommer i kontakt
med en patentskrift inte har några problem med att hantera
engelskspråkiga patentskrifter. Även om hela patentet skulle vara
avfattat på svenska skulle en person som behöver bedöma patentet
vara hänvisad till en expert för att avgöra skyddsomfånget. Även
för en duktig lekman/uppfinnare är det i praktiken omöjligt att
närmare bedöma ett patent – och sitt eget handlingsutrymme – på
egen hand. Det är därför nödvändigt att anlita professionell hjälp,
t.ex. ett patentombud, för att tolka ett patentdokument. För dessa
sakkunniga är det under alla förhållanden naturligt att läsa en
patentskrift på engelska. Därför är det utan större praktisk
betydelse för rättssäkerheten om den här typen av handlingar finns
på svenska eller inte.
Särskilt om språket i domstolarna
Vad gäller förhandlingsoffentlighet har domstolarna anfört att det
redan i dag förekommer en stor andel dokument på engelska i
patentmålen. Även om inte det patent som är föremål för tvist är
skrivet på engelska så är ofta s.k. mothåll – t.ex. andra patentskrifter,
vetenskapliga artiklar, tekniska handböcker – engelskspråkiga.
Även sakkunnigutlåtanden och redovisningar av genomförda
tester som åberopas av parterna är ofta skrivna på engelska.
Dessa dokument översätts som regel inte utan accepteras i
processen i sin engelska form. I den mån det patent som är föremål
för tvisten är skrivet på engelska bör det finnas en fakultativ
möjlighet för domstolen att förelägga patenthavaren att ge in en
översättning till svenska.
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19
112
Domstolarna har ingen erinran mot att godta engelska i större
utsträckning i de nationella patenten. Visserligen kan det ibland
uppstå vissa språksvårigheter när det som ska tolkas är skrivet på
engelska medan domen ska skrivas på svenska men dessa svårigheter
finns som sagt redan i dag.
8.3 Närmare om en eventuell utformning
Omfattningen av ett översättningskrav
I den mån en översättning ska krävas synes det finnas bred samstämmighet
hos såväl industrin, PRV och de allmänna domstolarna
att översättningen bör vara begränsat till patentkraven. Att även
kräva översättning av t.ex. sammandraget har inte ansetts lämpligt.
Det har därvid pekats på att sammandragen saknar rättslig relevans.
Sammandraget ges in vid ansökningstillfället. Eftersom ansökningen
kan komma att ändras under handläggningens gång kan det
förekomma att sammandraget dessutom inte återspeglar vad som
faktiskt beviljas i slutändan. Innehållet i sammandraget, har det
anförts, kan därför vara missvisande. Ett översättningskrav
avseende sammandraget kan också ge ett felaktigt intryck att det
skulle ha någon rättslig verkan.
PRV, PBR, de allmänna domstolarna och vissa företrädare för
industrin har gett uttryck för ståndpunkten att patent skulle kunna
beviljas helt på engelska, dvs. att inte heller patentkraven ska
behöva översättas. Även en översättning av patentkraven är
kostsam, varför en regim där dessa alltjämt skulle översättas enligt
dessa aktörer skulle ta udden av de ekonomiska fördelarna med att
slopa översättningskravet. Användarna av patentsystemet använder
sig vidare endast av den språkliga ”grundversionen” av ett patent.
Den som behöver ta del av ett patent gör det därför i originalversion,
översättningar läses inte. De faktiska brukarna av patentsystemet
har därför ingen nytta av att kraven översätts.
För att kunna förstå patentkraven och bedöma patentets
skyddsomfång behöver kraven läsas i ljuset av beskrivningen. Det
är därför lämpligt att såväl beskrivning som patentkrav är avfattade
på samma språk. Om kraven är skrivna på engelska är det lättare att
läsa dessa mot en engelskspråkig beskrivning eftersom terminologin
då kommer att överensstämma. Av rättssäkerhetsskäl är
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten
113
det också att föredra att kraven föreligger i ”originalversion”
eftersom en översättning aldrig blir lika exakt.
Det som enligt förespråkarna för detta synsätt ändå kan tala för
att ha kvar ett översättningskrav för patentkraven är att detta
möjligen skulle göra det enklare för tredje man att göra en
förhandsbedömning i vilken mån han eller hon måste ta kontakt
med ett patentombud eller annan expert för att närmare bedöma
patentet.
Vilken rättsverkan ska en översättning ges?
I den mån kraven alltjämt ska översättas är frågan vilken rättslig
innebörd den svenska versionen av kraven ska ges. De allmänna
domstolarna har anfört att det ur ett domstolsperspektiv är lättare
att hantera en uppsättning patentkrav än att både de svenska och
engelska kraven ska ges rättslig giltighet. Sådan dubbel uppsättning
av krav finns i dag vad gäller de europeiska patenten. Det har
förekommit att dessa skillnader i språkversionerna har föranlett
tvist, även om sådana tvister inte är särskilt vanligt förekommande.
PRV har vidare påpekat att enligt det beslutade översättningsarrangemanget
för det enhetliga patentskyddet kommer endast
patentkraven på handläggningsspråket – dvs. engelska, tyska eller
franska – vara är rättsligt giltiga. De översättningar som under en
övergångsperiod ska ges in tillsammans med begäran om enhetligt
verkan har enbart informativ verkan. Ett patent beviljat i enlighet
med detta system kommer alltså att bli giltigt i Sverige med kraven
avfattade på engelska, tyska eller franska. En eventuell översättning
till svenska kommer inte ha någon rättslig giltighet. En översyn av
språkbestämmelserna för nationella patent bör därför blicka framåt
och harmonisera med den reglering som framöver kommer att gälla
i Europa. Även de allmänna domstolarna har anfört att det ter sig
mer framåtblickande att enbart ge en engelsk variant av kraven
rättslig giltighet.
Om en översättning till svenska skulle ske enbart i informativt
syfte minskar emellertid motivationen för sökanden att säkerställa
att översättningen är korrekt. Det har därvid anförts att PRV bör
kontrollera att översättningen är korrekt för att undvika att
sökanden lämnar in svårförståeliga eller felaktiga maskinöversättningar.
Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten SOU 2012:19
114
Tidpunkten när översättningen av kraven ska ges in
Företrädare för industrin har framhållit att det är en fördel att
kunna skjuta på kostnaderna. Man har då fått en överblick av om
produkten är lönsam och man kan eventuellt redan ha börjat tjäna
pengar på den. Översättningen av patentkraven bör därför krävas
först när PRV bedömer att patent ska beviljas. Då behöver en
översättning av kraven dessutom bara göras en gång. Om kraven
ska ges in på svenska i ett tidigare skede riskerar man att få
översätta kraven vid flera tillfällen om justeringar i kraven görs.
Vad gäller det provisoriska skyddet har anförts att det i dag inte
är så viktigt för industrin. En anledning till detta är att det ofta
dröjer innan en uppfinning kan nyttjas fullt ut. Industrin har därför
i dag inte lika stort behov av detta tidiga skydd. Även om
betydelsen av det provisoriska skyddet minskar är det bra att
möjligheten finns, särskilt för innehavare av uppfinningar som är
”nära marknaden”. Att möjligheten till provisoriskt skydd finns är
också ytterligare en anledning till att välja en nationell svensk
patentansökan, i alla fall i jämförelse med förslaget till enhetligt
patentskydd, där någon sådan möjlighet inte finns.
Om förslaget utmynnar i att den svenska uppsättningen av
kraven ska ges rättslig giltighet bör regleringen också utformas så
att den som önskar erhålla ett provisoriskt skydd får ge in kraven i
svensk översättning på frivillig basis i enlighet med vad som i dag
gäller för europeiska patentansökningar.
Ska patentskriften enbart ha krav på svenska eller också på engelska?
Samtliga aktörer har framhållit att det är ett problem att ha olika
språk i beskrivningen och kraven. Det blir svårt att läsa svenska
krav mot en engelsk beskrivning eftersom det blir svårare att
återfinna var kraven har sin motsvarighet i beskrivningen. Det kan
också bli bristande överensstämmelse mellan beskrivningen och
patentkraven. Industrin har därför framfört önskemål om att låta
såväl den engelska som svenska versionen av patentkraven ingå i
patentskriften.
SOU 2012:19 Synpunkter som lämnats vid samrådsmöten
115
PRV:s handläggningsspråk
PRV förordar att handläggningsspråket hos myndigheten ska vara
engelska i de fall sökaren väljer att lämna in patentansökningen på
engelska. Det är mer praktiskt och dessutom en fördel ur
rättssäkerhetssynpunkt att ha samma språk i kommunikationen
med sökanden som i ansökningshandlingarna. På det sättet riskerar
man inte att råka ut för språkförbistringar genom att terminologin
är olika i ansökningen och i förelägganden. Det är just av denna
anledning som EPC stipulerar att handläggningsspråket hos EPO
ska vara detsamma som språket i en europeisk patentansökan.
Översättning vid invändning
Vid ett invändningsförfarande gällande ett patent avfattat på
engelska har det påpekats att det många gånger inte finns något
reellt behov av att översätta hela patentskriften till svenska. I
förfarandet vid PRV är det en beslutande patentexpert som ska
bedöma invändningen. Patentexperterna har inga problem med att
läsa och tolka patentet i dess engelska version. Vad gäller parterna
företräds de i de flesta fall av ombud eller patentexperter hos
parterna; i de fallen finns ofta inte något behov av en översättning.
Det är emellertid inte uteslutet att en översättning kan komma att
behövas i vissa fall, t.ex. om en part inte företräds av ett ombud
eller av annan orsak inte fullt kan tillgodogöra sig innehållet i en
engelskspråkig patentskrift. En fakultativ översättningsregel har
därvid av flertalet aktörer ansetts vara det bästa valet. Även PBR är
i stor utsträckning skickad att hantera engelskspråkiga patent. Den
fakultativa översättningsbestämmelsen bör emellertid utsträckas att
omfatta även PBR.
Tilläggsskydd
Läkemedelsindustriföreningen har anfört att ansökningar om
tilläggsskydd bör kunna lämnas i på engelska. Enligt PRV synes
detta särskilt vara fallet i den mån grundpatentet har meddelats på
engelska.
117
9 Andra länder
Av direktivet framgår att utredningen ska studera hur frågan om
möjligheten att lämna in nationella patentansökningar på engelska
har behandlats i andra länder, och då särskilt andra anslutna
nordiska länder. Som tidigare nämnts är de nordiska patentlagstiftningarna
i relativt stor utsträckning harmoniserade.
Förutom Sverige är Danmark, Finland och Island också anslutna
till Londonöverenskommelsen. Dessa tre länder har även infört
möjligheter att ge in och behandla nationella patentansökningar på
engelska. Sådan möjlighet infördes även i Nederländerna i samband
med att landet tillträdde Londonöverenskommelsen.
9.1 Finland
Finland har nyligen anslutit sig till Londonöverenskommelsen. I
samband med denna anslutning har Finland även ändrat språkkraven
för nationella patentansökningar. Ändringarna i Finlands
patentlag (550/1967) trädde i kraft den 1 november 2011 genom lag
743/2011 om ändring i patentlagen. Även patentförordningen
(669/1980) ändrades.
I regeringens proposition (RP 175/2010 rd) anges att avsikten
med lagändringarna avseende språkbestämmelserna för nationella
patent var att harmonisera dessa med bestämmelserna för
europeiska patent. Till följd av ändringarna anges nu uttryckligen i
lagtexten att en patentansökan kan avfattas på finska, svenska eller
engelska. Om ansökan är skriven på engelska har sökanden rätt att
välja engelska som handläggningsspråk. Om sökanden väljer
engelska som handläggningsspråk kommer patentmyndigheten
meddela alla beslut – inklusive förelägganden – som gäller ansökan
på engelska.
Andra länder SOU 2012:19
118
Innan patentansökan blir offentlig ska en översättning till finska
eller svenska av patentkraven och sammandraget lämnas in till
patentmyndigheten. Att patentkraven getts in i finsk eller svensk
översättning är också ett villkor för att det provisoriska skyddet ska
inträda. Det ligger i sökandens intresse att översättningen av
kraven överensstämmer med de engelskspråkiga kraven. Om
patentmyndigheten emellertid upptäcker att det finns skillnader
mellan språkversionerna har myndigheten möjlighet att förelägga
patenthavaren att korrigera bristerna. Det beviljade patentet
resulterar i en patentskrift där beskrivningen är på engelska och
patentkraven och sammandraget är på såväl engelska som finska
eller svenska.
Att patentskriften innehåller krav på såväl engelska som svenska
eller finska har lett till att Finland också har infört bestämmelser
som reglerar situationen när det förekommer skillnader i språkversionerna.
Om beskrivningen och patentkraven har skrivits på
engelska och översättningen av dem inte överensstämmer med
lydelsen i de engelskspråkiga handlingarna, omfattar patentskyddet
endast vad som framgår av både översättningarna och de
engelskspråkiga handlingarna. I mål om ogiltighet är lydelsen enligt
beslutsspråket ensamt gällande. Om patentet har beviljats med
engelska patentkrav som översatts till finska eller svenska och
översättningen inte överensstämmer med den engelskspråkiga
lydelsen har patenthavaren en möjlighet att ge in en rättad
översättning av kraven. Har någon, innan en rättad översättning
kungjorts, i god tro börjat utnyttja uppfinningen på ett sådant sätt
som enligt den tidigare översättningen inte utgjorde ett intrång i
patentet får han eller hon en föranvändarrätt.
Rätten att få beslut på engelska gäller endast för ansökningsskedet.
De beslut som fattas efter att patentet har meddelats skrivs
på finska eller svenska. Ett beslut som patentmyndigheten
meddelar med anledning av en invändning eller begränsning ska
alltså vara på finska eller svenska. Under invändningstiden kan den
som överväger att göra en invändning begära att patenthavaren
översätter en engelskspråkig beskrivning till finska eller svenska.
Beskrivningen ska då ges in till patentmyndigheten i översättning
till det språk som patentkraven skrivits på. Det krävs alltså inte att
ett invändningsärende faktiskt har påbörjats för att en sådan
översättning kan avkrävas patenthavaren. Om patenthavaren inte
kommer in med begärd översättning kan patentmyndigheten
förelägga honom vid vite att komma in med en översättning,
SOU 2012:19 Andra länder
119
alternativt låta översätta beskrivningen på hans bekostnad. De
handlingar som har översatts ligger till grund för den fortsatta
behandlingen.
Om ett slutligt beslut av patentmyndigheten överklagas till
patentmyndighetens besvärsnämnd ska en översättning till finska
eller svenska av beskrivningen ges in till besvärsnämnden. Vidare
ska patentmyndigheten ge in en översättning av själva beslutet till
finska eller svenska.
Vidare har införts en möjlighet för domstol att förelägga att en
översättning ges in i samband med tvistemål eller brottmål rörande
ett nationellt patent. I den mån en fullständig översättning till
finska eller svenska av patentskriften inte finns tillgänglig hos
patentmyndigheten får domstolen förelägga patenthavaren – eller
annan som härleder sin rätt från denne – att ge in en översättning
till finska eller svenska.
Finland har även i samband med ändringarna i patentlagen såvitt
gäller de nationella patentansökningarnas språkregim även ändrat
bestämmelserna om kraven på översättning vid fullföljd av en
internationell ansökan. Om sökanden vill fullfölja en internationell
ansökan i Finland ska han eller hon ge in en översättning av
ansökningen till finska, svenska eller engelska – eller en kopia av
ansökningen i den mån den är skriven på något av dessa språk. När
så en internationell ansökan har fullföljts gäller i fråga om
ansökningen och dess handläggning samma bestämmelser som för
en nationell finsk patentansökan.
Språkliga överväganden
Propositionen tar upp frågan om konsekvenserna för utvecklingen
av terminologin när patentbeskrivningar i stor utsträckning endast
kommer att finnas tillgängliga på engelska. Inledningsvis
konstateras att översättningar av europeiska patent till finska eller
svenska främjar utvecklingen av terminologi i dessa språk eftersom
det i samband med översättningen är nödvändigt att hitta motsvarande
uttryck på finska eller svenska. Emellertid anges att den
skadliga inverkan som en begränsning av översättningskraven har
på finskans och svenskans terminologi minskas av att patentkraven
alltjämt ska översättas. Patentkraven presenterar de nya uppfinningarna
i koncis form och av kraven framgår också den
viktigaste nya terminologin i anslutning till patentet. Det framhålls
Andra länder SOU 2012:19
120
vidare att terminologin snarare utvecklas i de diskussioner som förs
i vetenskapliga publikationer än genom patenthandlingar. Slutligen
anförs att den största del av de patent som i dag blir gällande i
Finland är europeiska patent, vilka genom anslutningen till
Londonöverenskommelsen framöver främst kommer att finnas
med beskrivningen på engelska. Det ansågs därför att de föreslagna
ändringarna i språkregimen för nationella patent inte skulle orsaka
så betydande negativa konsekvenser för finskan och svenskan att
det skulle hindra genomförandet av ändringarna.
9.2 Danmark
Danmark har, såvitt gäller europeiska patent, tillträtt Londonöverenskommelsen.
Till följd av anslutningen till överenskommelsen
ändrades Danmarks patentlag och patentförordning
den 1 maj 2008. Ändringarna innebär att innehavaren av ett
europeiskt patent skrivet på engelska endast behöver ge in en
översättning av patentkraven till danska till den danska patentmyndigheten
för att patentet ska bli giltigt i Danmark.
Knappt ett år senare, den 1 januari 2009, trädde ytterligare
ändringar i den danska patentlagstiftningen i kraft i syfte att
harmonisera bestämmelserna för nationella patent med de som
gäller för europeiska patent (lag 1404/2008). Ändringarna tillkom
mot bakgrund av den alltmer omfattande globaliseringen, som har
lett till en ökad benägenhet att söka ensamrätter i flera länder. För
att reducera översättningskostnader och underlätta för såväl danska
som utländska sökanden infördes möjlighet att behandla nationella
danska patentansökningar på engelska under hela ansöknings- och
meddelandeprocessen.
Av patentförordningen framgår att en ansökan om patent kan
ges in på danska, engelska, norska eller svenska. En sökande har
möjlighet att begära att patentmyndighetens handläggningsspråk
ska vara engelska. Om en patentansökan är skriven på engelska sker
hela granskningen på engelska. Först när patentmyndigheten
bedömer att patent ska beviljas ska patentkraven ges in på danska.
Beskrivning, ritningar och sammandrag ska då finnas tillgängliga på
danska eller engelska. Någon kontroll av översättningens riktighet
görs inte av patentmyndigheten utan det är sökandens ansvar att
översättningen av patentkraven är korrekt. Om patentansökningen
görs på engelska inträder det provisoriska skyddet för patent
SOU 2012:19 Andra länder
121
havaren först när denne gett in en översättning av patentkraven till
danska till patentmyndigheten. Detta innebär att sökanden själv
väljer om och när det provisoriska skyddet ska inträda.
Ett nationellt danskt patent kan beviljas antingen på danska eller
på engelska med patentkraven översatta till danska. Patentskriften
innehåller alltså kraven avfattade endast på danska. Patentskyddets
omfång avgörs alltså av de danskspråkiga kraven.
Inkommer en begäran av administrativ omprövning eller en
invändning mot patentet, kan patentmyndigheten på begäran
förelägga patenthavaren att ge in en fullständig översättning av
patentskriften till danska. Patentmyndigheten kan vid ett tvåpartsförfarande
handlägga ärendet på engelska om parterna är överens
om detta. Patentmyndigheten kan emellertid närsomhelst besluta
att handläggningen ska övergå till danska.
I samband med lagändringen den 1 januari 2009 infördes vidare
en möjlighet att fullfölja en internationell ansökan i Danmark
genom att ge in en översättning av ansökningen till danska eller
engelska i samma omfattning som gäller för nationella patent, dvs.
om den internationella patentansökningen är skriven på engelska
krävs endast att patentkraven översätts till danska.
Patentkungörelsen anger slutligen att en ansökan om tilläggsskydd
för läkemedel och växtskyddsmedel kan ges in på danska
eller på engelska.
9.3 Island
Artikel 8 i Islands patentlag (17/1991) reglerar formen för och
innehållet i en patentansökan. Patentlagen innehåller emellertid
inga instruktioner såvitt gäller språkanvändning. Vilka språk som
kan användas i en patentansökan regleras istället i patentförordningen
(574/1991). Efter en ändring år 2006 föreskriver
artikel 3 första stycket i förordningen att ansökningshandlingar kan
ges in på isländska, danska, norska, svenska eller engelska. Om
ansökningen inte är skriven på isländska ska patentkraven,
sammanfattningen och ritningar finnas tillgängliga på isländska
innan ansökningen offentliggörs. Resultatet är alltså ett patent med
beskrivningen på engelska och patentkrav, sammandrag och
ritningstext på isländska.
Den isländska patentlagstiftningen innehåller ingen särskild
bestämmelse som anger att det provisoriska skyddet inträder först
Andra länder SOU 2012:19
122
när patentkraven finns i isländsk översättning. Att patentkraven
ska finnas i isländsk översättning vid offentliggörandet framgår
redan av artikel 3 i förordningen.
Det är i dag inte reglerat i vilken mån en patentskrift med
beskrivningen på engelska ska översättas vid en eventuell invändning
mot patentet. Den isländska patentförordningen är i dagsläget
under översyn och en bestämmelse som bemyndigar patentmyndigheten
att vid behov begära en översättning av beskrivningen
till isländska har föreslagits. Patentmyndighetens kommunikation
med sökanden sker på isländska, såväl under ansökningsförfarandet
som eventuella efterföljande förfaranden.
Såvitt gäller internationella patentansökningar kan en sådan
fullföljas i Island genom att en översättning till isländska av
patentkraven, sammandrag och ritningstext ges in till patentmyndigheten
. Beskrivningen ska finnas tillgänglig på isländska eller
engelska.
Island har även anslutit sig till Londonöverenskommelsen.
Sedan 2008 gäller alltså att ett europeiskt patent som beviljats på
engelska kan valideras i Island genom att en översättning av
patentkraven till isländska ges in till patentmyndigheten. Om
patentet beviljats på tyska eller franska ska beskrivningen översättas
till engelska eller isländska.
9.4 Nederländerna
Även Nederländerna har tillträtt Londonöverenskommelsen. I
samband med ändringarna i den Nederländska patentlagen från
1995 som följde av tillträdet ändrades också språkregimen avseende
nationella patentansökningar. Under lagstiftningsarbetet diskuterades
möjligheten att tillåta ansökningar på engelska utan att
kraven sedermera behövde översättas till nederländska. Bakgrunden
till förslaget var att detta skulle leda till ytterligare kostnadsbesparingar
för sökandena. Detta alternativ godtogs emellertid inte
av parlamentet. Parlamentet fann att tillgången till öppenheten i
patentsystemet, särskilt såvitt avser funktionen hos patentkrav att
definiera patentets skyddsomfång, vägde tyngre än ytterligare
kostnadsbesparingar. Efter justeringen av förslaget antogs lagändringen.
I patentlagen anges därför numera att patentansökningar
ska vara skrivna på nederländska eller engelska, dock
att patentkraven måste vara skrivna på nederländska. Det kan
SOU 2012:19 Andra länder
123
noteras att kraven alltså ska ges in på nederländska redan när
ansökningen görs. Granskningen sker också på grundval av de
nederländska kraven. Det beviljade patentet har sålunda beskrivningen
på engelska och kraven enbart på nederländska.
Nederländerna har inget administrativt invändningsförfarande
avseende patent. Ett patent kan endast förklaras ogiltigt av en
domstol. Såväl vid intrångstalan som vid ogiltighetstalan har
domstolen möjlighet att förelägga patenthavaren att ge in patentskriften
i nederländsk översättning.
En ansökan om tilläggsskydd kan göras på nederländska eller
engelska.
9.5 Norge och de baltiska staterna
Norge är sedan januari 2008 medlem i EPC men har inte tillträtt
Londonöverenskommelsen. Först sedan Norge har haft möjlighet
att utvärdera erfarenheterna från medlemskapet i EPC kommer
frågan om en anslutning till Londonöverenskommelsen att övervägas.
Inte heller Estland har tillträtt Londonöverenskommelsen,
då landet valt att avvakta med ändringar i patentlagstiftningen till
följd av de pågående diskussionerna om reformering av det
europeiska patentsystemet. Lettland och Litauen har däremot
tillträtt Londonöverenskommelsen, med resultat att endast kraven
behöver översättas till det nationella språket för att ett europeiskt
patent ska få giltighet i respektive land. Dessa länder har inte
uppställt något krav på eventuell översättning av beskrivningen.
Norge och de baltiska staterna har inte infört någon möjlighet
att behandla och bevilja patentansökningar på engelska. I den mån
engelska ansökningshandlingar godtas krävs att en översättning till
det nationella språket ges in inom viss tid. Det finns för närvarande
inga förestående planer i dessa länder på att införa en sådan
möjlighet. Från norskt håll anförs att sådana överväganden kan
komma att göras i samband med att frågan om Norges anslutning
till Londonöverenskommelsen tas upp.
125
10 Överväganden och förslag
10.1 Uppdragets omfattning
I direktiven anges att jag ska utreda och ta ställning till om det bör
införas en möjlighet att ge in, behandla och sedermera bevilja
nationella patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska
och endast patentkraven översatta till svenska. Syftet med
utredningen ska vara att göra en allsidig bedömning av frågan med
hänsyn till näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga
aspekter.
Om jag finner att en sådan möjlighet bör införas ska jag
redovisa nödvändiga författningsförslag till ändringar i patentlagstiftningen
och eventuell annan lagstiftning.
10.2 Överväganden
Förslag: Det bör införas en möjlighet att ge in, behandla och
bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen
på engelska och endast patentkraven översatta till svenska.
Efter en sammantagen avvägning mellan de näringspolitiska,
språkpolitiska och offentligrättsliga intressena bedömer jag att det
bör införas en möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella
patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och
endast patentkraven översatta till svenska. Detta omfattar även
sådana internationella patentansökningar som fullföljs i Sverige.
För att genomföra förslaget behövs ändringar i patentlagen och
patentförordningen. Andra delar av patentlagstiftningen eller annan
lagstiftning berörs inte.
Av de patent som i dag är i kraft i Sverige utgör den största
andelen europeiska patent. Mellan 80 och 90 procent av de patent
Överväganden och förslag SOU 2012:19
126
som i dag får giltighet i Sverige är europeiska patent, där
beskrivningarna sedan 2008 inte längre behöver översättas till
svenska om patentet är meddelat på engelska. Ett europeiskt patent
som har validerats i Sverige har samma rättsverkan som nationella
svenska patent, oavsett om beskrivningen finns på svenska eller på
engelska.
Inför Sveriges tillträde till Londonöverenskommelsen belystes
olika konsekvenser av ett inskränkt krav på översättning till
svenska av de europeiska patenten. Flera av de resonemang som där
fördes är aktuella även i detta sammanhang. I det följande gör jag
en genomgång av de näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga
aspekterna och presenterar mina närmare överväganden.
Jag kommer därvid även att ta upp frågor som aktualiserats sedan
ändringarna avseende de europeiska patenten gjordes samt beröra
vissa aspekter som främst gör sig gällande i förhållande till det
nationella patentansökningsförfarandet. Utifrån mitt ställningstagande
presenterar jag sedan den närmare reglering som föreslås
med utgångspunkt i de alternativ för genomförande som redovisas i
avsnitt 10.3.
10.2.1 Näringspolitiska aspekter
Utredningen har tillsatts till följd av önskemål från såväl industrin
och ombudskåren som från PRV. De motiv som ligger bakom detta
är dels möjligheten till kostnadsbesparingar för användarna av
patentsystemet, dels att nuvarande system leder till att användare
väljer bort det nationella patentansökningssystemet till förmån för
andra system.
För att patentsystemet ska fungera krävs att kostnaderna för att
erhålla ett patentskydd är rimliga. Mot bakgrund av att svenska
företag i dag i allt större utsträckning marknadsför och säljer sina
produkter utanför Sverige behöver patentskydd sökas på flera
marknader. Detta kräver i sin tur att en patentansökan avseende en
uppfinning behöver översättas till det språk som godtas av den
patentmyndighet som ska granska ansökningen för respektive
marknad. Detta kan medföra relativt stora kostnader.
Vid det arbete som resulterade i Londonöverenskommelsen
företogs undersökningar på europeisk nivå beträffande kostnader
förknippade med översättningar av europeiska patent. Liknande
beräkningar har också gjorts av Europeiska kommissionen i
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
127
samband med de diskussioner som förts beträffande ett patent med
enhetlig verkan, varvid en genomsnittlig översättningskostnad om
85 euro per sida presenterats1. Några motsvarande kostnadsberäkningar
avseende översättningar förknippade med de nationella
förfarandena har inte gjorts. Enligt uppskattningar från PRV kan
den genomsnittliga kostnaden för att översätta en patentansökan
uppgå till 25 000 kronor.
Översättningar av patentdokument är generellt sett relativt dyra
beroende på dess komplexa tekniska natur. Översättningar till eller
från svenska är dessutom dyrare än om översättningen avser ett
annat, större språk i sammanhanget, t.ex. tyska. Från svensk
industri har det anförts att kostnaderna för att översätta en
patentansökan inom ett visst teknikområde från engelska till
svenska – eller tvärtom – kan uppgå till omkring 40 000 kronor.
Siffran avser en översättning av hela ansökningen. I den mån endast
patentkraven behöver översättas kan uppskattas att en besparing i
sådant fall skulle uppgå till omkring 30 000 kr per ansökan. Den
närmare kostnadsbesparingen varierar naturligtvis beroende på
ansökningens omfattning, och i viss mån på vilket teknikområde
ansökningen avser. Dessa översättningskostnader utgör visserligen
inte den största posten i den totala kostnaden för ett patent. Varje
kostnadsminskning får dock generellt antas vara till fördel för den
som ska söka patent. Sänkta kostnader för att söka patent får antas
gynna det allmänna innovationsklimatet och skapa möjligheter till
större ekonomisk avkastning på uppfinningen.
Sedan länge har det på europeisk nivå diskuterats olika lösningar
för att minska kostnaderna för att få patentskydd i Europa. Ett
resultat av sådana diskussioner var Londonöverenskommelsen som
syftade till att minska översättningskostnaderna. Överenskommelsen
har i dag tillträtts av 18 av EPC:s 38 medlemsländer. I
den mån översättningskostnaderna kan reduceras utan att detta
leder till att andra viktiga aspekter åsidosätts bör åtgärder vidtas i
sådan riktning även i det nationella förfarandet. Flera aktörer har
framfört åsikten att kostnaderna för att översätta en patentansökan
utgör en onyttig kostnad, eller att kostnaderna i vart fall inte står i
proportion till nyttan av översättningen. Många har dessutom
framhållit att de nationella språken i stor utsträckning spelat ut sin
roll i patentsammanhang och att de faktiska användarna av patentsystemet
inte har någon större behållning av att patentdokument
1 SEC(2011) 482 final.
Överväganden och förslag SOU 2012:19
128
översätts till dessa språk. För många av användarna går det lika bra
att läsa patentskrifter på engelska. Detta argument grundar sig på
antagandet att det inte är språkliga barriärer som avgör om en läsare
förstår innebörden i ett patent eller inte. Jag kommer att redogöra
närmare för dessa framförda skäl – och de motargument som finns
– i kommande avsnitt.
Utifrån det förhållandet att engelska i dag används i allt större
utsträckning inom näringsliv och forskning, skulle det innebära en
förenkling om också patentansökningar kan skrivas på engelska.
När arbetet med utvecklingen av uppfinningen har skett på
engelska ter det sig mer naturligt att också direkt kunna skriva en
patentansökan på engelska och att patentet sedermera också
beviljas på engelska. I den mån ansökningen ursprungligen skrivits
på engelska leder det sannolikt till mindre oklarheter om patentet
också meddelas på engelska eftersom varje översättning tenderar
att fjärma texten något från innebörden på originalspråket.
En reform som innebär att nationella patentansökningar kan
behandlas och beviljas på engelska kan också tänkas inverka
gynnande på antalet ansökningar som görs, eller i vart fall antalet
ansökningar som fullföljs till beviljade patent. Genom att ta bort
kravet på översättningen av hela patentansökningen till svenska
inför ansökningens publicering skapas incitament att fullfölja en
ansökan som getts in och granskats på engelska. Detta skulle i sin
tur vara positivt för PRV:s förutsättningar att bibehålla sin
kompetens. Myndigheten har på senare år såväl ett sjunkande antal
ansökningar som beviljade patent. Genom att göra det nationella
förfarandet mer attraktivt kan intäkterna från ansökningsavgifter
och årsavgifter antas stiga. Myndigheten ges därmed större
möjlighet att behålla sin tekniska kompetens.
Å andra sidan har det också anförts att en ändring i språkregimen
i själva verket inte skulle leda till några reella kostnadsbesparingar.
I stället skulle kostnaderna för översättning bara föras
över till den som behöver läsa och tolka patentet. Att fler patent
meddelas på engelska skulle också leda till en ökad andel tvister
eftersom det skulle uppkomma större osäkerhet om patentets
skyddsomfång. Här kan dock framhållas att det antal patent som
leder till tvist är förhållandevis liten. Som jag redogjort för i kapitel
5 inkommer det mellan 20 och 40 patentmål årligen till Stockholms
tingsrätt, varav ungefär hälften avser nationella patent. Av dessa
utgör i sin tur endast omkring hälften intrångsmål; den andra
hälften utgörs till större delen av genstämda ogiltighetsmål.
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
129
Sammantaget kan alltså uppskattas att mellan fem och tio nationella
patent är föremål för domstolstvist årligen. Visserligen kan det
förekomma att en patenthavare anklagar en tredje man för intrång
utan att detta leder till något rättsligt förfarande men de redovisade
uppgifterna får ändå ses som en tydlig indikation på att patent
förhållandevis sällan i praktiken används för att gentemot någon
annan åberopa sin ensamrätt. Den som blir beskylld för att begå
intrång i ett patent har i vart fall i stor utsträckning anledning att
anlita en särskilt sakkunnig för att undersöka påståendet närmare.
Så är fallet alldeles oavsett om patentskriften finns på svenska eller
inte.
Vad gäller argumentet att ett större antal meddelade patent på
engelska skulle leda till fler tvister är detta också högst osäkert.
Sedan 2008 kan europeiska patent med beskrivningen på engelska
bli gällande i Sverige. Från och med maj 2008 till och med
december 2011 har nästan 35 000 europeiska patent validerats i
Sverige. Ungefär 65 % av dessa har meddelats på engelska av EPO.
Det kan därför uppskattas att det finns minst 22 750 patent med
beskrivningen på engelska som har rättsverkan i Sverige. Någon
tvist i anledning av ett sådant patent har emellertid ännu inte
förekommit i svensk domstol. Det saknas därför anledning att tro
att nationella patent som skulle kunna komma att meddelas på
engelska skulle föranleda något större antal tvister. Antalet
invändningar och patentbegränsningar är vidare väldigt få sett till
antalet beviljade patent.
Sammanfattningsvis leder patent i praktiken sällan till tvister
eller andra förfaranden där en tredje man kan behöva läsa och tolka
patentet. Det saknas vidare anledning att befara att en större andel
engelskspråkiga patent skulle leda till någon reell ökning av antalet
tvister. De besparingar som sammantaget kan göras vid
ansökningsförfarandet får därför antas vida överstiga de kostnader
för översättningar som kan komma i ett senare skede.
10.2.2 Påverkan på svensk terminologi
Utifrån ett språkligt perspektiv kan sägas att den stora
förändringen i patentsammanhang redan ägt rum genom tillträdet
till Londonöverenskommelsen och de ändringar i patentlagen som
detta föranledde. Sedan dess har Sverige emellertid infört en
språklag med vissa uttalade krav på att svenska språket ska
Överväganden och förslag SOU 2012:19
130
användas i offentliga sammanhang. I förarbetena till språklagen
hävdas visserligen att det inte finns någon motsättning mellan
internationalisering och ett värnande av svenskan (prop. 2008/09:
153 s. 30). Internationaliseringen för emellertid med sig ett ökat
behov av att använda andra språk än svenska. Den aktuella
översynen är påkallad till följd av det behov som i dag finns hos
innovativa företag att få tillgång till fler marknader för att kunna
kommersialisera sina produkter. Därigenom behöver även patent
sökas för dessa marknader, något som innebär att en patentansökan
måste skrivas på eller översättas till det språk som är gångbart vid
respektive patentmyndighet som ska granska ansökningen. Vidare
har internationaliseringen av näringslivet inneburit att arbetsspråket
inom många företag – särskilt inom områdena utveckling
och forskning – numera är engelska, varför det finns ett behov av
att även kunna skriva patentansökningar på engelska.
Att godta engelskan även i det nationella patentansökningsförfarandet
innebär att engelskan skulle få ett allt större inflytande i
patentsammanhang på bekostnad av det svenska språket. Även om
möjligheten att alltjämt skriva en patentansökan på svenska
naturligtvis kommer att finnas kvar kommer en ändrad språkregim
sannolikt att leda till att svenska språket används i allt färre
ansökningar. Detta i sin tur riskerar att få återverkningar på det
svenska tekniska språket. Frågan är dock hur stora dessa
återverkningar kommer att vara i realiteten. Nästa fråga är om
fördelarna med att hålla kvar ett krav på svenskspråkiga
patentskrifter väger tyngre än nackdelarna i form av högre
kostnader för översättningar när patent söks i flera länder och
minskad access till patentsystemet för mindre resursstarka aktörer.
I samband med de överväganden som gjordes inför Sveriges
tillträde till Londonöverenskommelsen befanns inte patentskrifter
ha så stor inverkan på termbildningen att en begränsning av
översättningskravet till att avse enbart patentkraven skulle leda till
någon domänförlust för svenska språket. Det bedömdes också att
det finns skäl att tro att det tekniska språket i första hand utvecklas
utanför patentsystemet, nämligen genom forskningsrapporter,
tekniska artiklar i vetenskapliga tidskrifter och det allmänna
språkbruk som allmänt används i tekniska sammanhang. Enligt min
uppfattning bidrar dock även den som skriver en patentansökan till
att det tekniska språket används, och därmed kanske också i viss
mån till uppkomsten av ny terminologi. Det kan i vart fall
konstateras att utvecklingen av språket och terminologin inom ett
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
131
visst område i regel påverkas gynnande ju mer ett språk används
inom det området.
Det kan därför inte uteslutas att sådana domänförluster som
beskrivs i förarbetena till språklagen i viss mån riskerar att uppkomma
om engelskspråkiga patentskrifter godtas i det nationella
förfarandet. Å andra sidan påpekas också i propositionen att det är
av vikt att språklagen inte hämmar en fortsatt internationalisering
(a. prop. s. 13). Detta var också ett av skälen till att det infördes en
möjlighet till undantag från språklagens bestämmelser. Det
framhålls också att behovet av att skapa ny terminologi behöver
vägas mot de förutsättningar som finns inom särskilda verksamhetsområden.
Inom vissa verksamheter är terminologin ofta så
specialiserad att särskilda facktermer endast förstås av en begränsad
krets specialister i världen. Inom sådana verksamhetsområden får
enligt propositionen ansvaret för att utveckla och använda
terminologi vägas mot den egentliga nyttan och kostnaden som
sådan terminologiutveckling kan medföra (a. prop. s. 33).
Att hålla kvar vid ett krav på att patentansökningar skulle
författas på eller översättas till svenska skulle inte heller säkerställa
att svensk terminologi faktiskt skapas i denna process. Även om
kravet på svenska fanns kvar finns det inte möjlighet att i praktiken
förbjuda enstaka termer på engelska. Det har från flera håll
påpekats att om det inte finns en etablerad term på svenska så är
det inte ovanligt att den engelska termen används även i en
svenskspråkig ansökan. Detta förekommer framför allt inom vissa
teknikområden, t.ex. i ansökningar på telekom-området. Allmänt
kan också sägas att i den mån det svenska tekniska språket influeras
av engelsk terminologi, får orsaken till detta sökas utanför patentsystemet.
Sammantaget finns det skäl att anta att kravet på svenskspråkiga
patentskrifter i det nationella förfarandet inte har mer än en
marginell betydelse för den svenska språkutvecklingen och
bildandet av ny svensk terminologi. Språkvårdande organisationer
har också i viss mån medgett att patentområdet inte intar någon
betydande roll i språksammanhang. I stället är deras farhågor av
mer övergripande karaktär. Det finns t.ex. betänkligheter om
engelskans allt större användning och inflytande allmänt i samhället.
Vidare befaras att en reglering av nu aktuellt slag skulle
kunna legitimera liknande åtgärder framöver inom andra områden.
Överväganden och förslag SOU 2012:19
132
10.2.3 Offentlighetsaspekter
Vid införandet av språklagen konstaterades att det inskränkta
översättningskravet för de europeiska patenten avvek från
språklagens krav. Möjligheten att enligt 3 § språklagen göra
undantag från språklagens bestämmelser är alltså redan utnyttjad i
patentsammanhang. Det avsteg från språklagens krav som översättningsbestämmelsen
i 82 § PL innebär får dock anses utgöra ett
undantag framför allt vad avser principen om att rättsligt bindande
dokument ska finnas på svenska. En möjlighet att behandla och
bevilja nationella patent på engelska har emellertid i viss mån
återverkningar även på andra områden.
Av 10 § språklagen framgår att språket i domstolar,
förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i
offentlig verksamhet är svenska. Bestämmelsen är i ett avseende ett
utlopp för språkpolitiska överväganden, dvs. att det svenska språket
ska värnas och användas och att det allmänna har ett särskilt ansvar
för detta. Bestämmelsen har emellertid även sin bakgrund i
offentlighetsprincipen. För att principen om handlingsoffentlighet
i praktiken ska fungera har det anförts att en allmän handling hos
en svensk myndighet ska vara skriven på svenska språket. PRV är –
till skillnad från EPO – en svensk förvaltningsmyndighet. Om
möjligheten att behandla och bevilja nationella patentansökningar
på engelska införs innebär det ett frångående av principen att
språket vid myndigheter ska vara svenska och att de allmänna
handlingar som ges in till eller upprättas av myndigheten ska vara
avfattade på svenska.
När en nationell svensk patentansökan blir allmänt tillgänglig
enligt 22 § andra stycket patentlagen ska den enligt dagens
bestämmelser finnas på svenska. Även om en patentansökan har
lämnats in på engelska ska den alltså vara översatt i sin helhet till
svenska när allmänheten får tillgång till den. Den skriftväxling som
äger rum i ärendet mellan sökanden och PRV är också på svenska; i
vart fall ska myndighetens förelägganden och andra skrivelser
författas på svenska.
För att bedöma vilken egentlig effekt en ökad användning av
engelska i det nationella patentansökningsförfarandet skulle ha på
offentlighetsprincipen måste utgångspunkten vara i vilken mån de
olika grupper som har ett intresse av att ta del av de i sammanhanget
aktuella handlingarna faktiskt kan tillgodogöra sig dessa på
engelska.
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
133
Den grupp som offentlighetsprincipen i generellt ska tjäna är
allmänheten och företrädare för media. De flesta med hemvist i
Sverige får anses ha förhållandevis goda kunskaper i det engelska
språket. Företrädare för språkvårdande organisationer har visserligen
varnat för en överdriven tilltro till svenskars förmåga att
förstå engelska. Det kan dock antas att allmänhet och media kan få
en generell uppfattning om innehållet i såväl själva patentansökningen
som i andra till ansökningsförfarandet knutna
handlingar och beslut även om dessa är skrivna på engelska. Det är
inte i första hand kunskaper i svenska eller engelska språket som är
avgörande för om en läsare ska förstå dessa dokument. Den som
läser en patentansökan måste vara insatt i det tekniska område som
uppfinningen avser. Ansökningens komplexitet innebär i regel att
den som vill få en närmare förståelse av dess innebörd i många fall
måste anlita en patentexpert, oavsett vilket språk den är skriven på.
Detsamma får anses gälla även vad avser förståelsen av de eventuella
hinder som anförs mot en patentansökan t.ex. i ett tekniskt
föreläggande eller de närmare överväganden som har gjorts i ett
beslut i ett patentärende.
En annan grupp som har intresse av offentliggjorda patentansökningar
är de som arbetar med patent, forskning eller teknisk
utveckling. Dessa kan tänkas utnyttja patentansökningar som en
källa till information för att främja teknikspridningen. Denna
grupp har i regel ingen svårighet att förstå tekniken bakom
uppfinningen även om denna offentliggjorts på engelska. En
närbesläktad grupp är näringsidkare som vill hålla sig informerad
om konkurrenters patentansökningar och som t.ex. bevakar
publicerade ansökningar inom ett visst teknikområde. En stor del
av denna grupp har också möjlighet att tillgodogöra sig det
relevanta innehållet i en patentansökan på engelska.
Min uppfattning är att enskilda uppfinnare, dvs. fysiska
personer eller så kallade garageuppfinnare som kanske inte
behärskar engelska, i regel inte använder sig av publicerade patentansökningar
som källa till information för att utveckla egna
uppfinningar. Dessa personer får snarare sina idéer från vardagslivet
eller från det arbetsliv som de normalt befinner sig i, än genom att
läsa patentdokument.
Överväganden och förslag SOU 2012:19
134
10.2.4 Rättssäkerhet för tredje man
En viktig kategori av läsare av patentdokument är den som planerar
att tillverka en produkt eller använda en viss teknik och därför
behöver undersöka vilka patentansökningar eller beviljade patent
som finns inom ett visst teknikområde. Denna kategori av läsare
behöver bedöma sitt handlingsutrymme och avgöra om en viss
verksamhet riskerar att begå intrång i annans patent. Det är alltså
fråga om tredje mans rättssäkerhet. Språkvårdande organisationer
menar att även enskilda uppfinnare som kanske inte behärskar
engelska ska ha möjlighet att kunna göra denna bedömning. Mot
detta kan dock anföras att det inte existerar något teknikområde
där det enbart finns nationella svenska patent att ta hänsyn till. Den
som vill undersöka sitt handlingsutrymme måste därför ta såväl
svenska som europeiska patent i beaktande. Ur detta perspektiv får
frågan om rättssäkerheten för tredje man anses överspelad redan till
följd av det inskränkta översättningskravet för europeiska patent.
Som tidigare påpekats behöver den som närmare ska tolka ett
patents skyddsomfång i vart fall i stor utsträckning anlita experthjälp.
En ytterligare kategori av läsare av patentdokument är den som
faktiskt blir anklagad för patentintrång. En påstådd intrångsgörare
är dock enligt det resonemang som förs ovan i de allra flesta fall
hänvisad till att anlita biträde för att bedöma riktigheten i ett
påstående om intrång, oavsett på vilket språk patentet är beviljat. I
den mån patenthavaren väljer att väcka talan för patentintrång får
en domstol bedöma om intrånget begåtts i god tro. Om en tredje
man inte kunnat tillgodogöra sig innehållet i ett patent meddelat på
engelska och det bedöms att ett intrång begåtts på grund av
språkliga missförstånd, uppstår frågan om han eller hon kan åläggas
skadeståndsskyldighet. Denna fråga kan emellertid inte i sig anses
utgöra något hinder mot reformen. I vilken mån en särskild
reglering behövs berörs närmare i avsnitt 10.3.6 nedan.
10.2.5 Min bedömning
Vid en avvägning mellan de redovisade aspekterna anser jag att de
näringspolitiska intressena väger tyngst. Patentsystemet bör i
första hand utformas för att tillgodose de behov som finns hos
användarna. Patentansökningsförfarandet behöver därför anpassas
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
135
till näringslivets och forskningens arbetssätt och språk. Det är
också av vikt att tillförsäkra tillgängligheten till systemet för
samtliga aktörer. Mot bakgrund av att patentsystemet ska kunna
utnyttjas också av små och medelstora företag är det av vikt att
kostnaderna inte är så stora att dessa aktörer i praktiken avstår från
att söka patent eller begränsar det geografiska omfånget av skyddet.
Med alltför höga kostnader riskerar patentsystemet att förfela sina
syften. Åtgärder behöver därför vidtas för att hålla kostnaderna för
att få patentskydd på en rimlig nivå. Att ha kvar kravet på att
patent i sin helhet ska beviljas på svenska är enligt min uppfattning
inte anpassat till de förhållanden som företag verkar under i dag.
Att ge möjligheten att lämna in, behandla och bevilja nationella
patentansökningar på engelska får också anses utgöra en förbättrad
service åt näringslivet och PRV:s kunder. Utifrån ett användarperspektiv
ger en sådan möjlighet också sökanden en ökad valfrihet
beträffande vilket ansökningsförfarande som bäst passar ändamålet
utan att detta ska styras alltför mycket av kostnadsaspekter. Vidare
får en sådan reform anses utgöra en sådan åtgärd för att förenkla
för företagen och reducera deras administrativa kostnader som
ligger i linje med ambitionen att underlätta för näringsliv och
företagande.
Ur näringspolitisk synvinkel finner jag därför att engelska bör
godtas i större utsträckning även i det nationella patentansökningsförfarandet.
Att en patentskrift ska finnas på det nationella språket är visserligen
lovvärt, men kanske främst i ett teoretiskt perspektiv. Mot
bakgrund av att den absoluta majoriteten av de patent som i dag
blir gällande i Sverige utgörs av europeiska patent som har
beskrivningen på engelska kan det vidare ifrågasättas om det finns
några rationella motiv till att motsätta sig att engelska används i
högre utsträckning också i det nationella förfarandet. I praktiken
behöver den som vill bedöma sitt handlingsutrymme – eller den
som är anklagad för patentintrång – anlita experthjälp, som inte är
förhindrad att bedöma patentskrifter på engelska. Vidare är det
bidrag som patentskrifter tillför det svenska tekniska språket
förhållandevis ringa. Inte heller finns några skäl att tro att patentansökningar
som offentliggörs i engelsk version skulle missgynna
teknikspridningen. I den mån patentansökningar används för att
erhålla kunskap om nya uppfinningar sker det till stor del av
forskare eller utvecklare som har möjlighet att tillgodogöra sig
innehållet även i engelskspråkiga ansökningar. Andelen uppfinnare
Överväganden och förslag SOU 2012:19
136
som inte har möjlighet att ta del av innehållet i en patentansökan
till följd av språkliga barriärer är sannolikt relativt liten. Min uppfattning
är därför att inte heller patentansökningen som källa till
information motiverar ett fortsatt krav på att dessa alltid ska
offentliggöras på svenska.
Jag bedömer alltså att de språkpolitiska, rättspolitiska och
offentligrättsliga vinster med ett fortsatt krav på svenska i
nationella patent inte överväger de negativa effekter detta har för
svenska företag och PRV som myndighet.
10.3 Den närmare regleringen
Mot bakgrund av att jag har funnit att det finns övervägande skäl
för att införa möjligheten att behandla och bevilja nationella
patentansökningar på engelska återstår att överväga den närmare
regleringen av ett sådant införande.
De andra till Londonöverenskommelsen anslutna länder som
har infört möjligheten att bevilja nationella patent utifrån engelskspråkiga
ansökningar har valt olika lösningar bl.a. beträffande vad
det är som ska översättas till det nationella språket, när en sådan
översättning ska ges in och vilken språkversion av patentkraven
som ska ha rättslig verkan.
10.3.1 Vad ska översättas till svenska?
Förslag: Om en patentansökning är skriven på engelska ska
patentkraven översättas till svenska.
I mina direktiv anges att jag ska ta ställning till om det bör införas
en möjlighet att bevilja nationella patentansökningar med patentbeskrivningen
på engelska och endast patentkraven översatta till
svenska. Mot bakgrund att det i Finland och på Island även finns
ett krav att översätta sammandraget har jag vid de samrådsmöten
som hållits tagit upp frågan om det också i Sverige bör införas ett
sådant krav. I princip samtliga aktörer har emellertid ställt sig
negativa till ett sådant alternativ. Det främsta skälet till detta är att
ett sammandrag saknar rättsverkan och att det dessutom kan vara
missvisande då det inte alltid återspeglar vad som omfattas av det
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
137
beviljade patentet. Ett krav på översättning skulle kunna ge det
felaktiga intryck att sammandraget har någon rättslig innebörd. Ett
sådant krav skulle också minska de kostnadsbesparingar som är
avsikten med en reform. Jag anser därför inte att något sådant krav
bör införas i Sverige.
Några aktörer har framfört önskemålet att inte heller
patentkraven ska behöva översättas. Skälen till detta är i huvudsak
de som anförts i avsnitt 10.2.1, dvs. att de som faktiskt använder
patentsystemet i stor utsträckning kan tillgodogöra sig innehållet i
en engelskspråkig patentskrift och att det i första hand inte är
språkliga barriärer som avgör om man förmår avgöra ett patents
faktiska innebörd. Det har vidare anförts att de kostnader som är
förknippade med kravet på översättning av patentkraven inte är
motiverade av rättssäkerhetsskäl. Jag anser dock, i enlighet med
den bedömning som gjordes av regeringen i samband med Sveriges
tillträde till Londonöverenskommelsen, att patentkraven bör
översättas till Svenska. Kravens funktion är att definiera patentskyddets
omfattning. De närmare rättsverkningarna av patentet
bestäms alltså genom kraven. Patentkraven är vidare en central del i
patentskriften, som i sig utgör en del av själva beslutet att bevilja
patent. En sådan väsentlig del av ett myndighetsbeslut bör av
principiella skäl också finnas i en svensk version. Utifrån dessa
förhållanden är det min uppfattning att patentkraven alltjämt bör
finnas på svenska. Om en patentansökan behandlas och beviljas på
engelska ska sökanden alltså lämna in en översättning av patentkraven
till svenska. Att patentkraven ska ges in på svenska innebär
också att de potentiellt negativa effekterna på den tekniska
terminologin minskar. Den till uppfinningen anknutna
terminologin återfinns i stor utsträckning i patentkraven, varför en
översättning av patentkraven leder till att den aktuella terminologin
återfinns på svenska.
I enlighet med vad som förutsätts i direktivet finner jag
sammanfattningsvis att patentkraven, men endast dessa, ska översättas
till svenska.
Överväganden och förslag SOU 2012:19
138
10.3.2 Vilken rättslig verkan ska den svenska översättningen
ha?
Förslag: Om en patentansökning är skriven på engelska får
endast den engelska lydelsen av patentkraven rättslig verkan.
Nästa fråga är vilken rättslig verkan den svenska översättningen av
kraven ska ha. Här kan man främst tänka sig tre alternativ,
nämligen att det enbart är den svenska uppsättningen av kraven
som ges rättslig verkan; att såväl den svenska som engelska
versionen av kraven ges rättslig verkan eller att enbart den engelska
versionen av kraven ges rättslig verkan.
Det första alternativet, dvs. att det enbart är den svenska
översättningen av kraven som ges rättslig verkan är enligt min
uppfattning det minst tilltalande alternativet. Detta alternativ
skulle innebära att de krav som har rättslig giltighet ska läsas mot
en beskrivning som är avfattad på ett annat språk, dvs. de svenska
kraven ska läsas mot en engelsk beskrivning. Utifrån såväl
läsförståelseperspektiv som rättssäkerhetsaspekter framstår detta
som mindre lämpligt. Läsningen och begripligheten underlättas om
kraven och beskrivningen finns på samma språk. Även PRV:s
granskning av ansökningen underlättas om hela ansökningen är
skriven på samma språk. Om de svenska kraven ska ges företräde i
rättsligt avseende bör de enligt min uppfattning lämpligen också ha
granskats i svensk språkversion av myndigheten. Detta skulle i så
fall förutsätta att kraven på svenska skulle ges in redan när
ansökningen lämnas in. Mot bakgrund av att det kan uppkomma
missförstånd och sammanblandning av terminologi om man
blandar språket i ansökningen anser jag att en sådan lösning är
mindre lämplig. En annan lösning skulle kunna vara att ansökningen,
inklusive kraven, granskas helt i engelskspråkig version
men att översättning till svenska av patentkraven sedan ges in och
att dessa vid beviljandet ges företräde. Detta riskerar emellertid att
leda till problem om det efter beviljandet skulle visa sig att
översättningen går utöver vad som skyddas enligt de engelskspråkiga
krav som granskats och bedömts kunna beviljas. Vid en
tolkning av patentets skyddsomfång skulle man i ett sådant
scenario ändå behöva ta hänsyn till de ”bakomliggande” engelska
patentkraven. En sådan lösning skulle riskera att leda till oklarheter
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
139
beträffande patentets faktiska skyddsomfång och kan därför inte
heller förordas.
Det andra alternativet, dvs. att såväl de svenska som engelska
kraven ges rättslig verkan är vad som i dag gäller för europeiska
patent som är validerade i Sverige. En sådan lösning skulle innebära
att man även såvitt gäller nationella patent behöver reglera
förhållandet mellan språkversionerna på det sätt som föreskrivs i
90 § PL. Om den svenska översättningen ges rättslig giltighet bör
man även, på sätt som gjorts i 91 § första stycket PL, ge
patenthavaren möjlighet att lämna in rättelser av översättningen.
Vidare finns anledning att överväga om en motsvarande bestämmelse
som den som finns i 91 § tredje stycket PL om föranvändarrätt
till tredje man också ska införas. Att ge båda språkversionerna
av kraven rättslig giltighet riskerar att leda till onödiga svårigheter
vid tolkningen av patentets skyddsomfång. Visserligen tycks inte
bestämmelserna i 11 kapitlet patentlagen i praktiken ha lett till
några betydande svårigheter. Enligt uppgifter från Stockholms
tingsrätt har det förekommit tvister som berör sådana oklarheter
beträffande patentets skyddsomfång som kan föranledas av att båda
språkversionerna ges rättslig effekt, men sådana tvister är inte
vanligt förekommande. Mot bakgrund av att regleringen i 90 § och
91 § första och andra styckena PL har sin bakgrund i tvingande
bestämmelser i EPC finns det emellertid inga avgörande skäl att
beträffande det nationella förfarandet låta sig styras av den
ordningen. Även om denna lösning skulle innebära att de nationella
bestämmelserna harmoniserades helt med vad som gäller för
validerade europeiska patent anser jag inte att en sådan lösning är
den bästa. En lösning som ger endast en språkversion av kraven
rättslig giltighet är nämligen enligt min mening att föredra.
Det sista alternativet, nämligen att ge endast den engelska
uppsättningen av kraven rättslig verkan är enligt min uppfattning
det bästa alternativet. Frågor om tolkning och skyddsomfång kan i
sådant fall inte uppstå av det skälet att textversionerna skiljer sig åt.
Det språk på vilken ansökningen lämnats in och granskats utgör
den autentiska versionen. I den mån ansökningen getts in och
granskats i engelsk språkversion bör de krav som ska ha rättslig
verkan alltså vara på engelska. En sådan lösning är att föredra såväl
ur rättssäkerhetssynpunkt som av förenklingsskäl och läsförståelseskäl.
Detta alternativ är också i överensstämmelse med vad som är
huvudregeln enligt EPC för de europeiska patenten så som de
beviljas vid EPO. Det språk på vilket ansökningen behandlas blir
Överväganden och förslag SOU 2012:19
140
den autentiska språkversionen och översättningarna av patentkraven
till EPO:s två andra officiella språk saknar vid beviljandet
rättslig verkan. I enlighet med vad som är överenskommet i det
förslag till översättningsarrangemang för det enhetliga patentskyddet
som nu finns är det också handläggningsspråket vid EPO
och det språk som patentet alltså meddelas på som utgör den enda
rättsligt gällande versionen. För sådana nationella patent som
granskats och beviljats utifrån en engelskspråkig ansökan bör alltså
enligt mitt förslag den engelska uppsättningen av patentkraven vara
den som ges rättslig giltighet.
10.3.3 När ska en svensk översättning ges in?
Förslag: Om en patentansökning är skriven på engelska ska en
översättning av patentkraven till svenska ges in, när patentmyndigheten
bedömer att patent kan meddelas.
Vad gäller frågan om när patentkraven ska ges in i svensk
översättning har det från flera håll påpekats vikten av att kunna
senarelägga de kostnader som är förknippade med en patentansökan.
I ett senare skede av ansökningsprocessen har sökanden
dels större möjlighet att förutse att patent faktiskt kan beviljas och
dels större möjlighet att bedöma om uppfinningen är kommersiellt
bärkraftig. Om patentkraven i svensk översättning lämnas in först
när PRV bedömer att ansökningen kan beviljas behöver översättning
av kraven bara göras en gång. I den mån det föreskrivs att
patentkraven ska lämnas in i ett tidigare skede kan sökanden
komma att behöva översätta kraven vid mer än ett tillfälle eftersom
det inte är ovanligt att kraven formuleras om allteftersom ansökningen
behandlas. En sådan ordning skulle medföra ökade
kostnader jämfört med om översättning av kraven endast behöver
lämnas in när dess lydelse slutligen har klarlagts.
Eftersom jag har bedömt att det är den engelska språkversionen
av kraven som ska ges rättslig verkan finns inte heller några skäl
utifrån ett granskningsperspektiv att lämna in översättningen i ett
tidigare skede. Mitt förslag innebär att översättningen till svenska
av kraven lämnas in när PRV bedömer att ansökningen kan beviljas,
dvs. inför meddelandet av patentet. Detta överensstämmer också
med vad som gäller enligt EPC:s tillämpningsföreskrifter beträf
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
141
fande de översättningar av patentkraven som ska lämnas in till
EPO.
Det kan visserligen utifrån intresset av offentlighet finnas skäl
att kräva att en översättning till svenska av patentkraven ges in
innan ansökningen blir offentlig enligt 22 § andra stycket PL.
Genom denna publicering offentliggörs tekniken bakom den nya
uppfinningen för första gången. Samtidigt uppmärksammas allmänheten
och tredje man på att en viss teknik i framtiden kan komma
att omfattas av patentskydd. Om ansökningen skulle publiceras
med kraven översatta till svenska skulle detta i viss mån underlätta
för en läsare att förstå innebörden av ansökningen. Jag har
emellertid under avsnitten 10.2.3 och 10.2.4 redogjort för mina
överväganden i dessa avseenden. Jag finner inte att dessa intressen
motiverar de ökade kostnader det kan medföra för sökanden att
tvingas ge in kraven i svensk översättning inför offentliggörandet
av ansökningen. Vad gäller det provisoriska skydd som i dag
uppkommer i samband med att en nationell ansökan publiceras
återkommer jag till den frågan i avsnitt 10.3.5.
Översättningen till svenska av patentkraven ska alltså ske när
PRV bedömer att patent kan beviljas. Lämpligen föreläggs
sökanden att ge in översättningen i samband med det s.k. slutföreläggandet
. PRV har redan idag möjlighet att i samband med
detta förelägga sökanden att vidta vissa åtgärder. För att tydliggöra
att en översättning av patentkraven senast ska ges in vid denna
tidpunkt, föreslår jag dock att en uttrycklig bestämmelse tas in i
patentkungörelsen med innebörd att PRV i samband med
slutföreläggandet begär att sökanden ger in en sådan översättning.
10.3.4 Vad ska patentskriften innehålla?
Förslag: Om patentet har meddelats på engelska ska
patentskriften innehålla en översättning av patentkraven till
svenska.
Enligt 21 § PL ska en svensk patentskrift innehålla beskrivning,
patentkrav och sammandrag. Om patentet har beviljats på engelska
med patentkraven översatta till svenska ska patentskriften alltså
innehålla beskrivning och sammandrag och krav på engelska. Som
angetts ovan föreslås att det enbart är de engelska kraven som ska
Överväganden och förslag SOU 2012:19
142
ha rättslig verkan. Eftersom jag funnit att det av principiella skäl
bör finnas en översättning till svenska av kraven bör patentskriften
även inkludera denna översättning. Patentkraven ska alltså finnas i
såväl engelsk som svensk språkversion i patentskriften. Den
svenska översättningen har dock endast informativ verkan.
Eftersom jag ansett att patentkraven alltjämt ska finnas på
svenska och att denna svenska version ska ingå i patentskriften bör
det säkerställas att översättningen är korrekt. Denna översättning
bör hålla hög kvalitet och inte vara maskinöversatt. Enligt 39 § PB
ska sökanden eller dennes ombud intyga att en översättning till
svenska överensstämmer med den utländska handlingen. PRV bör i
samband med att översättningen till svenska av patentkraven
inkommer granska översättningen i syfte att bedöma dess
överensstämmelse med de engelskspråkiga kraven. I den mån PRV
finner att översättningen är felaktig bör PRV förelägga sökanden
att ge in en korrigerad översättning. Det ligger också i sökandens
intresse att komma in med en riktig översättning eftersom en
felaktig översättning i en intrångssituation kan få betydelse för
frågan om en påstådd intrångsgörare handlat i god tro. Jag återkommer
i denna fråga under avsnitt 10.3.6.
Bestämmelsen att patentskriften ska innehålla även patentkraven
i svensk översättning innebär att då en ny patentskrift ska framställas,
nämligen då patentet har begränsats i ett invändningsförfarande
eller vid ett patentbegränsningsförfarande, ska denna
innehålla en översättning till svenska av kraven i dess nya lydelse.
10.3.5 Det provisoriska skyddet
Förslag: Det provisoriska skyddet inträder bara om sökanden
under ansökningstiden ger in en översättning av patentkraven
till svenska och denna översättning görs allmänt tillgänglig.
Från den dag då en ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §
patentlagen uppkommer i dag ett provisoriskt skydd i skadeståndsrättsligt
hänseende om ansökningen leder till patent. Om en
ansökan lämnats in på annat språk än svenska föreskriver 3 § PK i
dess nuvarande lydelse att sökanden ska föreläggas att lämna in en
översättning till svenska av ansökningen innan denna blir allmänt
tillgänglig enligt 22 § PL. Vid det offentliggörande som sker arton
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
143
månader efter ansökningen gavs in ska alltså ansökningen i dag
publiceras på svenska.
Enligt mitt förslag ska en nationell ansökan kunna ges in och
behandlas helt på engelska. I enlighet med vad jag anfört ovan har
jag dock bedömt att patentkraven alltjämt ska översättas till
svenska. Kraven i svensk översättning ska enligt vad som redovisas
i avsnitt 10.3.3 lämnas in först när PRV finner att ansökningen kan
beviljas, vilket i allmänhet är ligger senare i tiden än arton månader.
Offentliggörandet av ansökningen enligt 22 § andra stycket PL
kommer alltså enligt mitt förslag att äga rum på engelska utan att
kraven vid denna tidpunkt har översatts till svenska.
Frågan är då om ett provisoriskt skydd ska uppkomma genom
denna publicering på engelska eller ska det krävas att patentkraven i
svensk översättning lämnats in och gjorts allmänt tillgängliga för
att skyddet ska uppkomma? Enligt 88 § PL gäller det senare för de
europeiska patentansökningarna. Då svenskspråkiga krav kan
underlätta för tredje man att bedöma omfattningen av det skydd
som ansökningen ger och då principiella skäl talar för det anser jag
att en svensk översättning av patentkraven ska finnas tillgänglig för
att ansökan ska medföra ett provisoriskt skydd. Den patentsökande
som önskar göra anspråk på det provisoriska skyddet
under ansökningstiden måste enligt mitt förslag alltså till PRV ge
in en översättning av kraven till svenska under handläggningens
gång.
Nästa fråga är vid vilken närmare tidpunkt en sökande ska lämna
in en översättning av kraven för att erhålla detta skydd. Ett
alternativ är att översättningen ska lämnas in i tiden innan
ansökningen görs allmänt tillgänglig enligt 22 § PL. Fördelen med
detta är att de svenskspråkiga kraven då finns med vid den
publicering av ansökningen som görs i samband med detta
offentliggörande. Någon ytterligare kungörelse eller publicering
behöver då inte ske. Ett villkor för att det provisoriska skyddet ska
inträda är nämligen enligt min mening att det tydliggörs för tredje
man att en översättning av kraven har lämnats in till PRV.
Ett annat alternativ är att sökanden kan lämna in översättningen
och aktivera det provisoriska skyddet under valfri tidpunkt under
handläggningen. Fördelen med detta är att sökanden inte försitter
sin chans att erhålla skyddet om han eller hon inte lämnat in
översättningen i tiden innan det ursprungliga offentliggörandet.
Även om tiden mellan ett offentliggörande enligt 22 § andra
stycket PL och patentmeddelandet i regel är relativt kort då den
Överväganden och förslag SOU 2012:19
144
genomsnittliga handläggningstiden för ett nationellt patentärende
är ungefär två år kan handläggningen ändå av någon anledning ha
dragit ut på tiden. Sökanden kan då ha anledning att eventuellt
omvärdera ett tidigare ställningstagande att inte vidta åtgärder för
att erhålla skyddet. Enligt min bedömning är detta senare alternativ
att föredra.
Mot bakgrund av att översättningen bör offentliggöras anser jag
att ett villkor för att sökanden ska kunna ge in denna översättning
under ansökningstiden är att sökanden också betalar en avgift för
offentliggörandet, när översättningen ges in efter det att
ansökningen gjorts allmänt tillgänglig enligt bestämmelserna i 22 §
andra och tredje stycket PL.
Det ska dock noteras att det provisoriska skyddet är begränsat
till vad som framgår såväl av patentkraven i deras lydelse när
ansökningen blev allmänt tillgänglig, som av patentkraven enligt
patentet. Det som i enlighet med mitt förslag ovan faktiskt
definierar patentets skyddsomfång är kraven i dess engelska
lydelse. Den svenska översättningen av kraven i ansökningen är
alltså främst ägnade att upplysa tredje man om att sökanden önskar
erhålla skydd även under ansökningstiden. Även om den svenska
översättningen inte har någon rättslig verkan är avsikten att de
också kan tjäna som ledning för att bedöma skyddsomfånget.
Översättningen ska alltså hålla hög kvalitet och överensstämma
med kraven i dess engelska lydelse.
10.3.6 Närmare om sanktioner vid patentintrång
Förslag: Några särregler i fråga om sanktioner vid patentintrång
behövs inte.
En fråga som diskuterades i samband med Sveriges tillträde till
Londonöverenskommelsen var om inskränkningarna i översättningskraven
för de europeiska patenten borde leda till ändringar
sanktionsreglerna. Behövde möjligheten att döma ut skadestånd
begränsas om intrångsgöraren varit i god tro till följd av att denne
på grund av att en svensk översättning av beskrivningen inte
funnits att tillgå inte förstått att han eller hon begått intrång?
Regeringens bedömning då var att någon särskild bestämmelse inte
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
145
behövdes eftersom det enligt 58 § PL redan finns möjlighet att ta
hänsyn till det subjektiva rekvisitet hos intrångsgöraren.
Enligt de resonemang som då fördes ansågs de befintliga
reglerna om straff och skadestånd vid patentintrång erbjuda
tillräckligt skydd för en godtroende intrångsgörare. Det anfördes
därvid att om en intrångsgörare inte kunnat tillgodogöra sig
innehållet i en patentskrift till följd av att patentskriften endast
funnits tillgänglig på engelska kunde uppsåt många gånger anses
utesluten. Något straff kan i sådant fall inte utdömas. I den mån
feltolkningen av patentskriften även är ursäktlig, kan enligt samma
resonemang inte intrångsgöraren heller anses ha agerat oaktsamt.
En sådan ursäktlig felbedömning borde enligt regeringen även
kunna beaktas vid bedömningen av om det är skäligt att ersättning
för utnyttjande ska utgå. Frågan om en intrångsgörares bristande
språkförståelse bedömdes alltså kunna beaktas inom ramen för
prövningen om det föreligger uppsåt eller oaktsamhet eller, i fråga
om ersättning för utnyttjande, vid skälighetsbedömningen. Förbud
vid vite att fortsätta intrånget befanns dock kunna meddelas även i
fall då en intrångsgörare varit i god tro. Det påpekades dock att
detta var fallet för alla godtroende intrångsgörare, varför det inte
fanns anledning till särbehandling på grund av språksvårigheter.
För en mer utförlig redogörelse för de resonemang som då fördes
hänvisas till SOU 2003:66 s. 153 ff. och prop. 2005/06:189 s. 34 ff.
Det saknas anledning att i detta fall göra någon annan
bedömning än den som då gjordes. I händelse av tvist ska en
domstol enligt befintliga regler bedöma huruvida en intrångsgörare
varit i god tro. I den händelse så bedöms vara fallet ska domstolen
därefter avgöra om och i vilken utsträckning ersättning för
utnyttjande ska utgå. Någon särskild reglering för möjligheten att
döma ut skadestånd i det fall intrångsgöraren bedömts vara i god
tro behövs därför enligt min mening inte.
Det ska i sammanhanget emellertid påpekas att den översättning
av patentkraven till svenska som sökanden ska ge in till PRV och
som ska ingå i patentskriften kan ha betydelse för bedömningen
om intrångsgöraren varit i god tro. Om det skulle visa sig att
översättningen till svenska av kraven är felaktig eller missvisande
kan detta alltså leda till att domstolen finner att intrångsgöraren
missletts beträffande patentets skyddsomfång.
Detta kan i sin tur
få återverkningar för patenthavarens möjligheter att få skadestånd.
Detsamma gäller för den översättning av kraven som en sökande
kan ge in under ansökningstiden för att få ett provisoriskt skydd
Överväganden och förslag SOU 2012:19
146
för tiden innan patentmeddelandet. Det ligger alltså i sökandens
intresse att ge in en översättning som korrekt återspeglar kraven i
dess engelska lydelse.
10.3.7 PRV:s handläggnings- och beslutsspråk
Förslag: Om ansökan är skriven på engelska har PRV rätt att
skriva förelägganden och beslut på engelska.
Enligt 10 § språklagen är språket vid förvaltningsmyndigheter
svenska. Detta innebär att PRV utan stöd i något regelverk inte bör
använda sig av något annat språk än svenska i sådana texter som är
eller blir offentliga. Om en patentansökan har gjorts på engelska
kan det emellertid vara motiverat att använda engelska i de
kontakter som PRV har med sökanden i anledning av ansökningen.
Om ansökningen är skriven på engelska blir i praktiken PRV:s
arbetsspråk vid handläggningen av ansökningen engelska. Av
praktiska skäl kan det därför underlätta att kommunicera med
sökanden på detta språk. I många fall kan det också ses som mer
serviceinriktat. Ytterligare ett skäl – och kanske också det främsta –
är att detta också är motiverat utifrån rättssäkerhetsaspekter. För
att förhindra missförstånd och begreppsförvirring måste det vara
en fördel att använda sig av samma språk som ansökningen är
skriven på vid författandet av t.ex. ett föreläggande eller beslut. Jag
föreslår därför att PRV ska tillåtas att använda engelska när
ansökningen är skriven på engelska. Möjligheten för PRV att skriva
på engelska bör dessutom kunna användas även i andra enpartsförfaranden
där sådant behov finns. Så kan vara fallet vid
handläggning av begäran om patentbegränsning av ett patent som
meddelats på engelska eller av en ansökan om tilläggsskydd som
gjorts på engelska.
Frågan är om en sådan på engelska skriven handling även ska
översättas till svenska av myndigheten så att den finns i svensk
version i akten. En sådan bestämmelse kunde tänkas vara berättigad
i syfte att allmänhet och tredje man ska kunna tillgodogöra sig
innehållet i handlingen på svenska. Ett patentansökningsärende är
emellertid ett enpartsförfarande och beslut och förelägganden i
ärendet saknar därför i de flesta fall intresse för andra än sökanden.
Mot bakgrund av att en sådan bestämmelse skulle ha en begränsad
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
147
praktisk betydelse i förhållande till de extra kostnader som det
skulle innebära för PRV att vara ålagd att skriva handlingar på såväl
svenska som på engelska anser jag inte att en sådan reglering är
befogad.
En avvikelse från 10 § språklagen kräver att en uttrycklig
bestämmelse om detta tas in i lag eller annan författning. Jag
föreslår därför att en bestämmelse med innebörden att om en
patentansökan har gjorts på engelska får PRV kommunicera med
sökanden på engelska och även skriva förelägganden och beslut på
detta språk tas in i patentkungörelsen. Bestämmelsen medför alltså
en möjlighet för PRV att använda sig av engelska. Svenska språket
ska dock alltid kunna användas vid kontakter med svenska
myndigheter. Den som önskar kommunicera med PRV på svenska
ska naturligtvis fortsatt kunna göra det. I vissa fall kan det även
tänkas vara motiverat att skriva ett föreläggande eller ett beslut på
svenska även om ansökningen har gjorts på engelska.
Bestämmelsen utgör inget hinder mot att myndigheten skriver på
svenska i ett sådant fall.
10.3.8 Översättning vid tvist i allmän domstol
Förslag: Allmän domstol bör i ett tvistemål enligt 65 § PL
kunna förelägga patenthavaren att ge in en översättning till
svenska av patentskriften på samma sätt som i dag gäller för
europeiska patent.
En bestämmelse om översättningar av europeiska patent som är
föremål för tvist i allmän domstol finns i dag i 68 a § PL.
Bestämmelsen bör utvidgas till att gälla även nationella patent som
beviljats på engelska. Vid införandet av 68 a § bedömdes att ordet
”patentskriften” skulle användas för den text som enligt
bestämmelsen ska översättas. En europeisk patentskrift innehåller
patentkraven och beskrivningen, innefattande eventuella ritningar.
En nationell svensk patentskrift innehåller även ett sammandrag.
Någon översättning av sammandraget bör dock vanligen inte
behövas eftersom detta inte har någon rättslig verkan.
Bestämmelsen är fakultativ för domstolen. I förarbetena till
68 a § angavs att domstolen kunde avstå från att förelägga
patenthavaren att ge in en översättning, till exempel om domstolen
Överväganden och förslag SOU 2012:19
148
utifrån stämningsansökan gör bedömningen att talan är ogrundad
och att en fullständig översättning därför inte behövs (prop.
2005/06:189 s. 41). Domstolarna bör dock kunna ges ett något
större utrymme att bedöma att en översättning inte behövs. Mot
bakgrund av att Högsta domstolen numera uttalat att handlingar på
andra språk än svenska i vissa fall kan godtas i domstolsförfaranden
finns utrymme för att avvara en översättning av patentskriften även
i andra fall än då talan kan anses ogrundad redan av stämningsansökningen.
Ett sådant fall kan exempelvis vara när det med fog
kan antas att parterna har möjlighet att tillgodogöra sig innehållet i
den engelskspråkiga patentskriften Domstolen ska naturligtvis
beakta vad parterna anfört i frågan. Mot bakgrund av att den
aktuella handlingen, dvs. patentskriften, utgör föremålet för tvisten
bör domstolen även beakta offentlighetsintresset av vid denna
bedömning.
10.3.9 Översättning vid invändningsförfarande
Förslag: Om patentet har meddelats på engelska får patentmyndigheten
i ett invändningsärende förelägga patenthavaren
att ge in en översättning av patentskriften till svenska.
Föreläggandet ska ges vid påföljd att patentmyndigheten annars
kan låta översätta patentskriften på patenthavarens bekostnad.
Sedan ett patent meddelats får andra än patenthavaren göra
invändning mot patentet. En invändning är således ett tvåpartsförfarande,
som efter överklagande också kan leda till en rättslig
prövning i domstol. Invändaren får anses ha ett grundläggande
intresse av att kunna föra en sådan process på svenska. Även
insynsaspekter och offentlighetsprincipen gör sig i högre i högre
grad gällande här. Ett invändningsförfarande bör därför äga rum på
svenska. Detta innebär att såväl parternas argumentationsskrifter
som PRV:s beslut ska vara på svenska. Det kan därför i ett
invändningsförfarande finnas skäl att från patenthavaren inhämta
en översättning till svenska av patentskriften. Det bör emellertid
inte finnas ett krav på att patentskriften alltid ska översättas.
Många gånger har parterna möjlighet att tillgodogöra sig innehållet
i patentskriften på engelska. I den mån parterna är större,
patentintensiva aktörer eller företräds av ett erfaret ombud behöver
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
149
patentskriften i många fall inte översättas. Det kan dock
naturligtvis finnas invändare som har svårigheter att föra
invändningsprocessen på ett effektivt sätt om patentskriften enbart
finns på engelska.
För att upprätthålla balansen mellan å ena sidan patenthavarens
intresse av att inte åsamkas onödiga översättningskostnader och å
andra sidan invändarens intresse av att få tillgång till patentskriften
på svenska föreslår jag att PRV ges en fakultativ möjlighet att
förelägga patenthavaren att inkomma med en översättning till
svenska av patentskriften. Myndigheten får efter begäran av
invändaren avgöra vilket behov det finns av att patentskriften
översätts till svenska. På samma sätt som gäller vid översättningar i
patentmål vid allmän domstol ska ett sådant föreläggande ges vid
påföljd att patentmyndigheten annars kan låta översätta patentskriften
på patenthavarens bekostnad.
10.3.10 Internationella patentansökningar
Förslag: Om sökanden vill fullfölja en internationell patentansökan
i Sverige ska en översättning av ansökningen till
engelska – eller en kopia av ansökningen om den är skriven på
engelska – godtas.
En internationell patentansökan som fullföljs i Sverige måste i dag
översättas i sin helhet till svenska. Sedan ansökningen fullföljts
handläggs den i princip som en nationell ansökan enligt 2 kap.
patentlagen. Skäl saknas att ha olika språkkrav beträffande en
nationell ansökan och en fullföljd internationell ansökan. Jag
föreslår därför att kravet på att en fullföljd internationell ansökan
ska översättas till svenska tas bort om ansökningen är skriven på
engelska. Är ansökningen skriven på annat språk kan enligt
förslaget sökanden alltså välja om han eller hon vill låta översätta
ansökningen till svenska eller till engelska.
Offentliggörandet av internationella patentansökningar i Sverige
regleras i 33 § tredje stycket PL. För att handlingarna i ett ärende
rörande en internationell patentansökan ska hållas allmänt tillgängliga
enligt 22 § PL andra och tredje styckena krävs i dag att
ansökningen finns på svenska. Som en följd av de föreslagna
ändringarna i språkregimen får även 33 § tredje stycket PL ändras
Överväganden och förslag SOU 2012:19
150
så att ansökningen kan hållas allmänt tillgänglig enligt 22 § andra
och tredje styckena PL också om ansökningen är skriven på
engelska. I enlighet med vad jag anfört ovan under avsnitt 10.3.5
uppkommer inte något provisoriskt skydd för den internationella
ansökningen om den offentliggörs på engelska. För att provisoriskt
skydd ska uppkomma gäller – på samma sätt som för en nationell
svensk ansökan – att patentkraven ges in i svensk översättning.
10.3.11 Omvandlade europeiska patentansökningar
Förslag: Om sökanden vill omvandla en europeisk patentansökan
till en ansökan om svenskt patent ska en översättning
till engelska av ansökningen – eller en kopia av ansökningen om
den är skriven på engelska – godtas.
En europeisk patentansökan som getts in till en nationell
patentmyndighet ska enligt EPC vidarebefordras till EPO inom
viss tid. Om detta inte görs ska ansökningen anses som återkallad. I
sådant fall kan ansökningen på begäran av sökanden omvandlas till
nationella patentansökningar i de länder som omfattas av ansökningen.
Bestämmelser rörande omvandling av en europeisk patentansökan
till en nationell svensk patentansökan finns i 93 § PL. En
förutsättning för att omvandla en europeisk ansökan är bl.a. att den
ska översättas till svenska. Som en följd av vad jag föreslagit
angående nationella patentansökningar bör också bestämmelsen
om omvandling av en europeisk ansökan ändras så att en översättning
till engelska av ansökningen godtas.
10.3.12 Tilläggsskydd
Förslag: En ansökan om tilläggsskydd eller förlängd
giltighetstid för ett tilläggsskydd ska kunna skrivas på engelska.
Enligt 67 § PK ska en ansökan om tilläggsskydd eller förlängd
giltighetstid för ett tilläggsskydd vara skriven på svenska. Jag
föreslår att en sådan ansökan även ska kunna ges in på engelska i
SOU 2012:19 Överväganden och förslag
151
enlighet med de allmänna överväganden som gjorts under avsnitt
10.2.
10.3.13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 juli
2013.
Äldre bestämmelser ska tillämpas på patentansökningar som har
gjorts före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller även för
internationella patentansökningar som har fullföljts samt för
europeiska patentansökningar som begärts omvandlade före
ikraftträdandet. Detsamma gäller för patentansökningar som
före ikraftträdandet getts in i samband med prövning enligt 38 §
andra stycket
Inom immaterialrätten gäller som en allmän princip att ny
lagstiftning ska tillämpas också på rättigheter som uppkommit
innan den nya lagen trätt i kraft (se t.ex. prop. 1966:40 s. 259, prop.
1969:168 s. 265 f. och prop. 2006/07:56 s. 131 f.). På detta sätt
undviker man att två skyddssystem parallellt blir gällande för lång
tid framöver. I vissa situationer kan det dock finnas skäl att frångå
principen och utfärda särskilda övergångsbestämmelser.
I detta fall anser jag att de nuvarande språkbestämmelserna bör
tillämpas på patent som sökts före ikraftträdandet. En tillämpning
av nya språkbestämmelser på ansökningar som redan handläggs av
PRV vid ikraftträdandet riskerar att medföra en rad problem. Om
en ansökan har gjorts på engelska kan t.ex. PRV redan ha förelagt
en sökande att ge in översättning till svenska. Det kan även uppstå
problem med att bestämma vad som ska utgöra grundhandling av
en vid ikraftträdandet ingiven patentansökan om översättning
därefter inges.
Förslaget att äldre bestämmelser ska tillämpas på patent som har
sökts före ikraftträdandet innebär alltså att en nationell patentansökan
som har lämnats in till PRV på engelska innan ikraftträdandet
alltjämt ska översättas i sin helhet innan ansökningen blir
allmänt tillgänglig enligt 22 § PL. Sådana ansökningar kan alltså
endast leda till att patent meddelas på svenska.
Övergångsbestämmelsen omfattar även internationella ansökningar
som fullföljts samt europeiska patentansökningar som
Överväganden och förslag SOU 2012:19
152
begärts omvandlade före ikraftträdandet. Äldre bestämmelser ska
även tillämpas på patentansökningar som före ikraftträdandet getts
in till patentverket i samband med prövning enligt 38 § andra
stycket PL. Dessa ansökningar ska enligt dagens bestämmelser
översättas i sin helhet och kan därmed endast leda till patent på
svenska.
Några övergångsbestämmelser i övrigt behövs inte.
153
11 Ekonomiska och andra
konsekvenser
Bedömning: De föreslagna ändringarna bedöms medföra
minskade översättningskostnader för de användare av
patentsystemet som önskar använda en ansökan såväl i det
nationella förfarandet som i förfaranden som godtar engelska.
Förslaget påverkar inte kostnaderna för sådana användare som
alltjämt önskar lämna in ansökningar på svenska.
Förslaget bedöms vidare medföra endast marginellt negativa
konsekvenser för utvecklingen av svensk teknisk terminologi.
Förslaget begränsar möjligheten i vissa fall att ta del av allmänna
handlingar på svenska språket.
Denna konsekvensutredning avser att belysa de ekonomiska
kostnaderna och andra konsekvenser som följer av de föreslagna
ändringarna i patentlagen i enlighet med vad som anges i 14 till 16 §
§ kommittéförordningen (1998:1474).
Enligt utredningens bedömning får förslaget konsekvenser för
företag och enskilda som söker patent eller berörs av sådana rättigheter,
för Patent- och registreringsverket samt i viss utsträckning
även för allmänheten.
11.1 Bakgrund
Patent är en nationell rättighet. Ensamrätten till ett patent gäller
alltså endast i det land för vilket patentet beviljats. Ett svenskt
patent kan erhållas genom att en nationell patentansökan lämnas in
till Patent- och registreringsverket (PRV). Myndigheten granskar
ansökningen och – om den uppfyller villkoren – beviljar ett
nationellt patent med giltighet i Sverige. Det finns också möjlighet
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19
154
att erhålla ett nationellt svenskt patent genom en internationell
ansökningsprocedur. En sådan internationell patentansökan kan
fullföljas i Sverige, vartefter ansökningen behandlas som en
nationell ansökan av PRV. Godtas ansökningen meddelas ett
nationellt patent.
En patentansökan – och ett beviljat patent – består av olika
delar. Beskrivningen utgör den mest omfångsrika delen av
ansökningen. Denna del innehåller en detaljerad beskrivning av den
bakomliggande tekniken samt uppgifter om hur uppfinningen löst
ett definierat problem. Beskrivningen kan även innefatta ritningar
om dessa behövs för att förklara uppfinningen. Textmassan av
beskrivningen består vanligen av 10-20 sidor. De s.k. patentkraven
är en volymmässigt liten men innehållsmässigt viktig del av
patentet. Patentkraven innehåller en uppräkning av vad som
skyddas av patentet och definierar alltså omfattningen av ensamrätten.
Kraven består vanligen av 1-3 sidor. En nationell svensk
patentskrift innehåller vidare ett sammandrag, som kortfattat
sammanfattar vad uppfinningen avser. Sammandraget är ca en halv
sida långt.
Patent med verkan i Sverige kan idag meddelas i form av ett
nationellt patent, vilket beskrivits ovan. Ett patent som meddelats
av det europeiska patentverket (EPO) kan emellertid också ges
verkan i Sverige genom en formell valideringsprocess. Sedan ett
sådant europeiskt patent har validerats i Sverige har det samma
rättsverkan i Sverige som ett nationellt svenskt patent.
De europeiska patenten som validerats i Sverige och de
nationella patenten är alltså båda gällande i Sverige. Språkkraven
avseende dessa skiljer sig emellertid åt. Ett nationellt patent som
beviljats av PRV måste meddelas i sin helhet på svenska.
Europeiska patent meddelas av EPO på något av handläggningsspråken
engelska, tyska eller franska. Den s.k. Londonöverenskommelsen,
som trädde i kraft den 1 maj 2008, innebär att länder
som anslutit sig till överenskommelsen under vissa förutsättningar
avstår från att kräva översättning av ett europeiskt patent till det
nationella språket vid valideringen. För närvarande är 18 länder
anslutna till överenskommelsen. För Sveriges del innebär
Londonöverenskommelsen att ett europeiskt patent som meddelats
på engelska inte längre behöver översättas i sin helhet till svenska.
Vid valideringen krävs i sådant fall endast att den del av patentet
som definierar skyddsomfånget, dvs. patentkraven, översätts till
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser
155
svenska. Patentet blir därmed gällande här i Sverige med patentbeskrivningen
på engelska och patentkraven på svenska.
En nationell patentansökan kan redan idag lämnas in och
granskas av PRV på engelska. Nuvarande bestämmelser kräver
dock att en översättning till svenska av hela ansökningen lämnas in
innan ansökningen offentliggörs, vilket vanligtvis äger rum 18
månader efter ingivningsdagen. Skälet till att offentliggöra en
ansökning är att delge andra än sökanden den nya teknik som
ansökningen innehåller och uppmärksamma allmänhet och tredje
man på att detta kan komma att omfattas av patentskydd. Av
tillgänglighetsskäl och offentlighetsprincipiella skäl har denna
publicering ansetts behöva äga rum på svenska.
Andra typer av ansökningar som kan leda till patent i Sverige
publiceras emellertid inte på svenska på artonmånadersdagen.
Europeiska patentansökningar publiceras på engelska, tyska eller
franska. Först när det europeiska patentet beviljats och därefter
valideras i Sverige ska en översättning till svenska lämnas in. Detta
inträffar i regel närmare fyra år efter ansökningsdagen. Internationella
patentansökningar publiceras på något av WIPO:s tio
publiceringsspråk. Först när ansökningen fullföljs i Sverige ska en
översättning till svenska av ansökningen inges till PRV. En
internationell ansökan publiceras alltså på svenska först omkring 31
månader efter ansökningsdagen.
11.2 Problemet
Den som har gjort en uppfinning har ofta ett behov av att
kommersialisera den i mer än ett land. Patent behöver därför i de
flesta fall sökas i flera länder. Innan en patentansökan offentliggörs,
finns möjlighet att använda den som underlag för att göra
följdansökningar i andra länder. Många svenska sökande väljer att
vända sig till EPO för att erhålla patent i andra europeiska länder
och till det amerikanska patentverket (USPTO) för att erhålla
patent i USA. Den sökande som vill använda sin svenska
patentansökan i dessa förfaranden behöver översätta ansökningen
till engelska. Ett alternativ är att skriva ansökningen på engelska
och sedan översätta den till svenska för att kunna erhålla ett
svenskt patent genom PRV.
I denna process uppkommer således kostnader för översättning.
Mot bakgrund av en patentansökans komplexa tekniska natur är
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19
156
sådana översättningar relativt kostsamma. Dessa översättningskostnader
ökar de höga utlägg som en sökande redan har för att
erhålla patent. Alltför höga kostnader för att få patentskydd
minskar tillgången till patentsystemet, särskilt för mindre och
kostnadskänsliga aktörer. Vidare riskerar det att leda till att det
geografiska skyddet begränsas i onödig utsträckning. Höga
kostnader anses också inverka menligt på innovationsaktiviteten
och minska företagens konkurrenskraft i jämförelse med aktörer på
marknader där översättningar inte behöver göras och där
kostnaderna för patentskydd därmed inte är lika höga.
Att sökande som väljer att lämna in den första patentansökningen
till PRV kan drabbas av belastande översättningskostnader
anses ha lett till att det nationella ansökningsförfarandet
förlorat i attraktivitet. Antalet patentansökningar som lämnas in till
PRV har under många år sjunkit, främst till förmån för det
europeiska ansökningsförfarandet. Allt fler som vill erhålla
patentskydd i Sverige lämnar in en ansökan till EPO på engelska
och kan därefter få patentet att gälla i Sverige genom att endast
översätta patentkraven till svenska.
Dagens utformning av språkkraven för de nationella patentansökningarna
är därför inte tillfredställande. I den mån åtgärder
kan vidtas för att minska de kostnader för översättning som är
förknippade med det nationella patentansökningsförfarandet är
detta positivt ur ett näringspolitiskt perspektiv.
11.3 Mitt förslag till lösning
11.3.1 Förslag
Mitt förslag till lösning är att nationella svenska patentansökningar
ska kunna behandlas helt på engelska och också kunna beviljas i
engelsk språkdräkt av PRV. Förslaget omfattar även sådana internationella
patentansökningar som fullföljs i Sverige. Den del av
patentet som definierar skyddsomfånget, dvs. patentkraven,
föreslås dock alltjämt översättas till svenska.
Förslaget innebär att kostnaderna för att söka och erhålla patent
i flera länder minskar när sökanden använder en engelskspråkig
ansökan i flera ansökningsprocesser. Genom att PRV föreslås
kunna bevilja nationella patent på engelska kan en sökande använda
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser
157
en engelskspråkig ansökan och få patent beviljade såväl vid PRV
som vid t.ex. EPO och USPTO utan att behöva översätta
ansökningen.
Förslaget innebär också att språkbestämmelserna för nationella
patent harmoniseras med vad som gäller för europeiska patent som
valideras i Sverige, dvs. om ett patent meddelas på engelska behöver
endast patentkraven översättas till svenska. Förslaget avser också
att öka det nationella ansökningsförfarandets attraktivitet och
därigenom stimulera benägenheten att söka patent genom PRV.
Det ska poängteras att den föreslagna regleringen innebär just
en möjlighet att få en nationell patentansökan behandlad och
beviljad på engelska för den som så önskar. Nationella patent kan
naturligtvis alltjämt behandlas och beviljas helt på svenska.
Förslaget innebär alltså inte att möjligheten att använda svenska i
det nationella förfarandet minskar.
11.3.2 Den närmare utformningen av förslaget
Jag har övervägt olika utformningar av den föreslagna lösningen.
De främsta variablerna har härvid varit vad som ska översättas till
svenska om en ansökan har lämnats in på engelska och när en sådan
översättning i så fall ska lämnas in.
Patentkraven ska översättas
Som nämnts innebär den valda lösningen att endast patentkraven
ska översättas. Genom en sådan lösning återfinns den centrala
delen av PRV:s beslut på svenska, vilket får anses vara grundläggande
ur ett offentligrättsligt perspektiv. Allmänhet och tredje
man ges utifrån svenskspråkiga patentkrav möjlighet att skapa sig
en generell uppfattning om vad patentet omfattar. Patentkraven
innehåller dessutom i stor utsträckning den terminologi som är
kopplad till uppfinningen. De negativa effekter på den svenska
språkutvecklingen som en ökad användning av engelska annars kan
leda till kan därigenom i viss mån mildras. Utifrån offentligrättsliga
och språkpolitiska skäl samt av hänsyn till tredje mans rättssäkerhet
får alltså den extra kostnad för sökanden som översättningen
av patentkraven till svenska innebär ändå anses
motiverad.
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19
158
Översättningen av patentkraven till svenska ska lämnas in när PRV
bedömer att ansökningen kan beviljas
Mitt förslag är vidare att denna översättning av patentkraven ska
lämnas in först när PRV bedömer att ansökningen kan beviljas, dvs.
strax före meddelandet av patentet.
En viktig aspekt för den som söker patentskydd är att kunna
skjuta på kostnaderna och i möjligaste mån kunna lägga dessa så
sent som möjligt i processen. Sökanden har då en större möjlighet
att kunna bedöma det kommersiella värdet av uppfinningen och
kan då också avgöra om det är lönsamt att ta den extra kostnaden
som en översättning av patentkraven innebär. Den valda lösningen
innebär också att kostnaden hamnar närmare de potentiella intäkter
som uppfinningen kan leda till. Genom att senarelägga översättningskravet
behöver en sökande som efter anmärkningar från
PRV bedömer att det inte är meningsfullt att gå vidare med
ansökningen inte heller lägga ner någon kostnad för översättning
av kraven. En sökande som väljer att överge eller återkalla
ansökningen drabbas alltså inte av någon översättningskostnad.
Om sökanden önskar erhålla det skadeståndsrättsliga provisoriska
skyddet under ansökningstiden ska en översättning av
patentkraven dock lämnas in i ett tidigare skede i ansökningsprocessen.
Den sökande som finner att det provisoriska skyddet är
viktigt för honom kan alltså själv välja att ta översättningskostnaden
på ett tidigare stadium. Det ger också en upplysning till
tredje man att sökanden kan komma att ta det provisoriska skyddet
i anspråk om patentet sedan beviljas. Möjligheten för sökanden att
erhålla det provisoriska skyddet föreslås kopplat till en avgift när
översättningen av patentkraven lämnas in efter det att ansökningen
gjorts allmänt tillgänglig. Avgiften avser att täcka de extra
kostnader som kan uppstå hos PRV för administrering och
offentliggörande av kraven. En motsvarande avgift tas idag också ut
av PRV för att offentliggöra översättningen av patentkraven i en
europeisk patentansökan. Denna avgift uppgår för närvarande till
500 kronor.
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser
159
Sammanfattning
Den valda lösningen innebär att en på engelska skriven ansökan
som lämnats in till PRV inte behöver översätta i sin helhet till
svenska för att ett nationellt patent ska kunna meddelas. Genom
att endast ha kvar ett krav på att patentkraven ska finnas på svenska
minskar kostnaderna för översättningar väsentligt jämfört med vad
som är fallet idag. Den översättningskostnad som ändå uppkommer
genom förslaget är inte oskäligt betungande utan får anses befogad
med hänsyn till offentligrättsliga och språkpolitiska skäl samt av
hänsyn till tredje mans rättssäkerhet.
Den svenska översättningen av patentkraven ska ges in först när
PRV bedömer att ansökningen kan beviljas. Översättningskostnaden
kan därmed skjutas till en tidpunkt som ligger nära
meddelandet av patentet. En sökande kan själv välja att ta
översättningskostnaden tidigare för att kunna ge in patentkraven i
svensk översättning vid någon tidigare tidpunkt för att s.a.s.
aktivera det provisoriska skyddet.
11.4 Alternativa lösningar
11.4.1 Ingen ändring
Ett alternativ är att ingen ändring vad gäller språkregimen i det
nationella patentansökningsförfarandet vidtas. Detta innebär alltså
att svenska nationella patent endast kan meddelas helt på svenska
och att i den mån en ansökan lämnats in på engelska, denna måste
översättas i sin helhet till svenska. Detta alternativ innebär att de
kostnader för översättning som uppstår om en sökande önskar
använda sin ansökan såväl inför PRV som inför EPO eller USPTO
eller annat förfarande där engelska godtas kvarstår. Alternativet
minskar alltså inte kostnaderna för att erhålla patent. Detta
scenario bidrar inte heller till att öka det nationella patentansökningsförfarandets
attraktivitet, vilket kan leda till resultatet
att ansökningarna till PRV fortsätter att minska.
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19
160
11.4.2 Alternativa lösningar av krav på översättning och
tidpunkt för inlämning
En möjlighet att bevilja nationella patent på engelska kan ges andra
utformningar än den av mig föreslagna lösningen.
Ett alternativ är att inte kräva någon översättning alls om en
patentansökan har lämnats in på engelska. Resultatet av ett sådant
alternativ skulle alltså vara att ett nationellt patent kan meddelas
helt på engelska. Detta alternativ skulle för användarna av
patentsystemet vara det mest kostnadsbesparande alternativet.
Patentkraven utgör dock en central del i patentskriften, som i sig
utgör resultatet av PRV:s beslut, och är dessutom den del av
patentet som definierar dess skyddsomfång. En sådan lösning kan
därför inte förordas av principiella skäl.
Ytterligare ett alternativ är att kräva översättning av sammandraget
och den text som hör samman med eventuella ritningar. Mot
bakgrund av att sammandraget ges in vid ansökningen och ska ges
sin slutliga lydelse innan ansökningen publiceras kan innehållet i
sammandraget emellertid vara missvisande om ansökningen ändras
i tiden därefter. Sammandraget återspeglar alltså inte alltid vad som
faktiskt omfattas av det beviljade patentet. Vidare har sammandraget
inte någon rättsverkan och får inte användas vid tolkningen
av patentets skyddsomfång. Att översätta sammandraget i stället
för kraven är därför inte att rekommendera.
Att utöver patentkraven även kräva översättning av sammandraget
och ritningar tillför inte heller något värde vare sig ur
informationssynpunkt eller ur rättssäkerhetssynpunkt. Inte heller
skulle detta leda till några fördelar för skapandet av ny svensk
terminologi. En sådan lösning skulle dessutom minska de
potentiella kostnadsbesparingarna. Det saknas därför skäl att också
kräva översättning av dessa delar av patentet.
Vad gäller tidpunkten för när en översättning ska ges in kan
man som alternativ tänka sig att de delar av ansökningen som ska
översättas ska lämnas in redan när ansökningen görs. Detta skulle
emellertid leda till att nya översättningar skulle behöva lämnas in
under ansökningsprocessens gång om ansökningen justerades.
Detta riskerar att leda till väsentligt ökade kostnader för översättningar
jämfört med den lösning som valts. Innan ansökningen
offentliggjorts finns heller inga motiv för en sådan reglering utifrån
offentligrättsliga aspekter eller av rättssäkerhetsskäl.
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser
161
Ett annat alternativ är att kräva att översättning till svenska
lämnas in innan offentliggörandet av ansökningen. Emellertid
justeras en patentansökan ofta även efter det att den publicerats.
Problemet med att sökanden då kan tvingas lämna in mer än en
översättning kommer med detta alternativ att kvarstå. Mot
bakgrund av att översättningar till svenska av andra ansökningar
som kan leda till patent i Sverige krävs först vid en senare tidpunkt
saknas skäl att kräva att en nationell ansökan ovillkorligen ska
översättas innan denna offentliggörs. Sökandens behov av att dels
minimera översättningskostnaderna och dels skjuta dessa till en så
sen tidpunkt som möjligt väger tyngre än de skäl som finns för att
ansökningen i del ska publiceras på svenska. Som redogjorts för
under avsnitt 11.3.2 ska dock en översättning av patentkraven
lämnas in till PRV under ansökningstiden om sökanden vill erhålla
ett provisoriskt skadeståndsrättsligt skydd.
11.5 Berörda aktörer
11.5.1 Användare av det nationella ansökningsförfarandet
De som berörs av den föreslagna regleringen är främst användarna
av patentsystemet, dvs. företag och enskilda som söker patent. Det
är i första hand för dem som möjligheten att bevilja nationella
patentansökningar på engelska föreslås.
Under 2011 inkom ca 2 300 nationella patentansökningar till
PRV, varav 2000 från svenska sökande. De senaste fem åren har
andelen patentansökningar som härrör från svenska sökande legat
på omkring 85 % av de nationella ansökningarna. Den absoluta
merparten av de som väljer det nationella ansökningssystemet är
alltså svenska företag och uppfinnare. Det är också den svenska
industrin och företrädare och ombud för svenska uppfinnare som
har framfört önskemål om att språkkravet för de nationella
patenten ska ändras. Utredningen har idag inte tillgång till
uppgifter om hur många svenska sökande som också använder sin
ansökan i förfaranden där engelska godtas. Allmänt kan det dock
sägas att tendensen att ansöka om patent på marknader utanför
Sverige är ökande.
Det finns ingen uppgift om hur många patentansökningar som
ges in till PRV som idag är skrivna på engelska. Enligt myndigheten
kan det uppskattas att ca 17 % av de nationella patentansök
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19
162
ningarna idag ges in på annat språk än svenska. Merparten av dessa
förmodas vara skrivna på engelska. Hur stor andel av denna siffra
som härrör från svenska sökande är dock inte känt. Erfarenheter
från Finland och Nederländerna har visat att det skett en markant
ökning av nationella patentansökningar som lämnas in på engelska
sedan möjligheten infördes i respektive land. Det har i dessa länder
ansetts att ökningen av engelskspråkiga ansökningar har sin grund i
ett behov som funnits hos nationella företag och uppfinnare. En
stor del av dessa ansökningar förmodas alltså komma från inhemska
sökande.
11.5.2 Konkurrenter och påstådda intrångsgörare
Även sådana aktörer vars verksamhet har beröringspunkter med
teknik som omfattas av beviljade eller kommande ensamrätter på
patentområdet berörs. Tredje man som av innehavaren av ett patent
som meddelats på engelska blir anklagad för patentintrång behöver
ta ställning till innehållet i en sådan patentskrift. Vidare kan
konkurrenter som planerar att påbörja verksamhet inom ett visst
teknikområde behöva bedöma sitt handlingsutrymme genom att
analysera patent inom området. Dessa parter kan i viss mån ha ett
behov av att översätta engelskspråkiga patentskrifter till svenska
för att kunna förstå dess innehåll.
11.5.3 PRV
Den föreslagna regleringen kommer också att påverka PRV, i
egenskap av den myndighet som handlägger och prövar ansökningarna.
11.5.4 Samhället i övrigt
Slutligen kommer även allmänheten att beröras ur det mer
principiella perspektivet att vissa typer av allmänna handlingar
genom förslaget inte längre kommer att finnas på svenska.
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser
163
11.6 Konsekvenser för PRV
En av vinsterna med förslaget är att öka det nationella patentansökningsförfarandets
attraktivitet i förhållande till att erhålla
patent i Sverige via en europeisk patentansökan. Huruvida förslaget
faktiskt kommer att leda till ett ökat antal ansökningar är
emellertid svårt att sia om. Förslaget kan emellertid i viss mån antas
dämpa den negativa tendensen med minskade antal ansökningar
som PRV dragits med sedan många år.
PRV accepterar i dag att ansökningar lämnas in på engelska.
Handläggningen av dessa påbörjas också och ett tekniskt
föreläggande tillställs i regel sökanden innan ansökningen översätts
till svenska. Myndigheten har sålunda redan i dag stor vana av att
hantera engelskspråkiga ansökningar. I dessa avseenden påverkar
förslaget inte myndighetens arbetsförutsättningar. Eftersom
förslaget även innehåller en möjlighet för PRV att skriva förelägganden
och beslut i ansökningsärendet på engelska kan detta för
myndighetens del emellertid innebära ett visst arbete med att ta
fram mallar till förelägganden på engelska och utarbeta riktlinjer
kring hur besluten ska utformas.
11.7 Konsekvenser för företag och enskilda
Syftet med den föreslagna regleringen är att verka kostnadsbesparande
för de användare av patentsystemet som önskar söka
patent såväl via t.ex. EPO och USPTO – eller via andra förfaranden
som godtar engelska – som via det nationella förfarandet. Dessa
besparingar uppkommer alltså i själva ansökningsförfarandet.
Förslaget kan emellertid i viss mån leda till att kostnaderna för
översättning förskjuts till ett senare skede, om patentet skulle bli
föremål för invändning eller tvist i domstol. Kostnader kan också
komma att föras över från patenthavaren till tredje män, som finner
att de har ett behov av att översätta patentskriften till svenska.
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19
164
11.7.1 Kostnadsbesparingar för användarna i
ansökningsskedet
Någon exakt uppgift på hur stora kostnadsbesparingar förslaget
kan leda till finns inte. Kostnaden för översättning kan naturligtvis
variera stort beroende på såväl omfattningen av ansökningen som
dess komplexitet och till vilket teknikområde ansökningen hör. De
uppgifter som redovisas här är sådana generella uppskattningar som
utredningen har tagit del av från olika håll.
Enligt uppgifter från svensk industri ligger översättningskostnaderna
för en patentansökan inom ett visst teknikområde på
omkring 40 000 kronor. Översättningskostnaderna för enbart
kraven beräknas därvid uppgå till ca en fjärdedel, dvs.
10 000 kronor. Detta utgår ifrån antagandet att översättning av
patentkraven är något dyrare per sida i förhållande till beskrivningen.
Förslaget skulle med denna utgångspunkt innebära en
kostnadsbesparing på 30 000 kronor per patentansökan. På andra
håll finns andra uppgifter om vilka kostnader som är förknippade
med översättningar av patentdokument. PRV har tagit fram
kostnadsexempel, varvid det uppskattas att en översättning av en
patentansökan till ett annat språk uppgår till ca 25 000 kronor. Om
ansökningen omfattar 15 sidor patentbeskrivning och 2 sidor
patentkrav skulle besparingen enligt förslaget utifrån denna
kostnadsuppskattning kunna uppgå till ca 20 000 kronor per
ansökan. Även Europeiska kommissionen har gjort beräkningar av
kostnader som är förknippade med översättningar. Enligt den
konsekvensanalys som utgör följedokument till förslagen till
förordning om skapandet av det enhetliga patentskyddet och dess
översättningsarrangemang uppgår kostnaden för översättning av
patentdokument till i genomsnitt 85 euro per sida1. Med en
genomsnittlig växelkurs om 9,5 kronor per euro motsvarar detta
drygt 800 kronor per sida. För ett patent där beskrivningen består
av 15 sidor och patentkraven på 2 sidor skulle översättningskostnaden
enligt dessa beräkningar uppgå till 13 600 kronor. Den
uppskattade besparingen skulle då uppgå till ca 12 000 kronor per
patentansökan. Mot bakgrund av att svenska är ett i sammanhanget
litet språk finns det emellertid ett begränsat antal kompetenta
översättare av patentdokument, vilket påverkar priset på sådana
översättningar. Från svensk industris sida har därför anmärkts att
1 SEC(2011) 482 final.
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser
165
översättningar till eller från svenska generellt är dyrare än den av
kommissionen uppskattade genomsnittliga kostnaden.
11.7.2 Särskilt om konsekvenserna för mindre företag och
enskilda användare
Eftersom förslaget syftar till att minska kostnaderna för att erhålla
patent på flera marknader kan det ses som särskilt fördelaktigt för
mindre eller kostnadskänsliga aktörer. Under senare år har
tendensen varit att mindre aktörer står för en allt större andel av de
nationella ansökningar som görs. För dessa aktörer är det också i
många fall en fördel att kunna börja med det svenska förfarandet
för att i liten skala pröva om ansökningen är patenterbar. Sökanden
har under tiden också bättre möjligheter att bedöma uppfinningens
kommersiella värde för att avgöra om man även ska ta den kostnad
det innebär att söka patent på andra marknader. Många av de större
aktörerna vänder sig idag direkt till det europeiska ansökningssystemet
för att erhålla patent i Sverige den vägen.
Den föreslagna harmoniseringen av språkreglerna för nationella
patent med vad som gäller för europeiska patent i Sverige kan
därmed antas förbättra små företags och enskilda innovatörers
förutsättningar att marknadsföra sina produkter på fler marknader
och ge dem större möjligheter att konkurrera med mer etablerade
företag.
11.7.3 Kostnader för att erhålla provisoriskt skydd
Mitt förslag innebär att en sökande som har lämnat in en ansökan
på engelska kan ge in översättning av patentkraven till PRV under
ansökningsförfarandet för att erhålla det provisoriska skyddet.
Jämfört med dagens krav på översättning av hela ansökningen
innan publicering innebär detta mindre kostnader för översättning.
Om översättningen av kraven ges in i tiden efter att ansökningen
publiceras föreslår jag vidare att PRV ska ha rätt att ta ut en avgift
för att täcka de merkostnader som detta ytterligare offentliggörande
medför för myndigheten. En sökande som ger in översättningen
av kraven innan ansökningen offentliggörs behöver
dock inte betala någon sådan avgift.
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19
166
Förslaget innebär alltså att en sökande kan välja om han eller
hon vill utnyttja möjligheten att erhålla det provisoriska skyddet
och när en översättning av patentkraven i så fall ska ges in. Enligt
de uppgifter som jag har erhållit är det få sökande som faktiskt har
bruk för det provisoriska skyddet. Merparten av sökandena kommer
därför inte att ha några kostnader för detta.
11.7.4 Möjliga kostnader för patenthavaren i ett efterföljande
skede
Genom de föreslagna bestämmelserna att patenthavaren ska kunna
föreläggas att ge in en fullständig översättning till svenska av
patentskriften i händelse av invändning eller tvist i domstol kan
översättningskostnader alltså istället uppstå i detta skede. Antalet
invändningar och tvister berör emellertid väldigt få patent sett i
förhållande till antalet patent som beviljas. Ungefär 2 % av
patenten som beviljas leder till ett invändningsförfarande eller tvist
i allmän domstol. Sannolikheten för att patenthavaren ska drabbas
av översättningskostnader i ett efterföljande förfarande är alltså
liten. Mot bakgrund härav är också de totala kostnader för översättning
som kan uppstå för patenthavarkollektivet i ett sådant
förfarande försumbara jämfört med de kostnadsbesparingar som
förväntas infinna sig under ansökningsförfarandet. Eftersom en
översättningskostnad som uppstår vid en domstolstvist dessutom
är en del av rättegångskostnaderna kan en sådan kostnad komma
att ersättas av motparten om patenthavaren har framgång i tvisten.
11.7.5 Konsekvenser för andra än patenthavaren
Möjligheten att meddela nationella patent på engelska kan leda till
ett behov hos tredje man att själv översätta patentskriften för att
kunna tillgodogöra sig denna på svenska språket. Som nyss
konstaterats är det emellertid endast en liten del av de patent som
meddelas som leder till något efterföljande förfarande i form av en
invändning eller tvist. Det kan naturligtvis förekomma att en tredje
man blir anklagad för patentintrång eller överväger att lämna in en
invändning utan att detta återspeglas i statistiken. De redovisade
uppgifterna kan dock anses utgöra en indikation på storleksordningen
av behovet av översättningar som tredje man känner sig
SOU 2012:19 Ekonomiska och andra konsekvenser
167
föranledd att göra. Den som blir anklagad för patentintrång eller
önskar lämna in en invändning behöver emellertid i stor
utsträckning anlita experthjälp för att i detalj granska patentet i
fråga. En sådan expert har i regel möjlighet att bedöma patentet
utifrån den engelska texten, varför något behov av att översätta
patentskriften många gånger ändå inte uppkommer i dessa fall.
Tredje man kan också ha ett behov av att bedöma sitt handlingsutrymme
och alltså behöva analysera konkurrenters patent inom
det område han önskar bedriva verksamhet. Emellertid gör sig
samma resonemang gällande här. En korrekt bedömning av
skyddsomfången på patenterad teknik inom ett visst område kan
svårligen göras på egen hand. Hjälp behöver här ofta anlitas och
något faktiskt behov av att översätta patentskrifter för denna
bedömning uppstår sällan. Det ska i sammanhanget också påpekas
att den tredje man som ska påbörja en viss verksamhet inte bara
behöver ta hänsyn till nationella patent. Även europeiska patent,
som alltså redan idag kan finnas med beskrivningen på engelska,
behöver beaktas.
Sammantaget kan det bedömas att de kostnader som kan uppstå
för tredje man i anledning av att ett behov av inofficiella översättningar
är begränsade.
11.8 Övriga konsekvenser
De föreslagna åtgärderna har också återverkningar för offentlighetsprincipen.
Handläggningen av patentansökningar, även efter
det att ansökningen blivit allmänt tillgänglig, kan fortsättningsvis
komma att äga rum på engelska. PRV ges också genom förslaget
möjlighet att skriva förelägganden och beslut i ett ansökningsärende
på engelska. Detta innebär att dessa handlingar, som efter
att ansökningen hålls tillgänglig för envar utgör allmänna
handlingar, inte kommer att finnas på svenska. Detta kan påverka
möjligheterna till insyn i svenska myndigheters handläggning
negativt. Den mest centrala delen av PRV:s beslut att bevilja ett
patent, nämligen patentkraven, ska dock alltjämt översättas till
svenska. Härigenom underlättas möjligheten för en svensk allmänhet
att ta del av det väsentliga innehållet i beslutet.
Förslaget kan även ha viss menlig inverkan på utvecklingen av
svensk teknisk terminologi. Genom att patentkraven alltjämt ska
översättas till svenska minskas emellertid denna negativa effekt. I
Ekonomiska och andra konsekvenser SOU 2012:19
168
patentkraven återfinns nämligen i stor utsträckning de centrala
termerna som är hänförliga till uppfinningen. Mot bakgrund av att
svensk teknisk terminologi troligen i första hand utvecklas i andra
sammanhang än genom patentansökningar har förslaget endast
marginell negativ inverkan på den svenska terminologiutvecklingen.
11.9 Förslagets förhållande till EU-rättslig reglering
Förslaget innebär en reglering av språkkraven för nationella
patentansökningar och sådana internationella patentansökningar
som fullföljs i Sverige. Någon gemensam EU-reglering som tar
sikte på förutsättningar för att bevilja nationella patent finns idag
inte.
Sverige deltar i det fördjupade samarbete som syftar till att
skapa ett enhetligt patentskydd. Om och när ett sådant enhetligt
patentskydd inrättas kommer det att vara en till de befintliga
nationella och europeiska patentsystemen parallell och självständig
rättighet.
11.10 Ikraftträdande
Det finns inget särskilt behov av förberedelser inför införandet av
förslaget för användarna av patentsystemet. Inte heller PRV
behöver anpassa sin verksamhet i någon utsträckning av betydelse.
De nya bestämmelserna föreslås därför träda i kraft så snart som
möjligt. Den information till användarna som regleringen
föranleder kan i huvudsak ske genom upplysningar på PRV:s
hemsida.
169
12 Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i patentlagen (1967:837)
2 kap.
20 §
Om sökanden har fullgjort vad som krävs enligt 19 § och det fortfarande
inte finns hinder mot patent, ska patentmyndigheten bifalla ansökningen.
Beslutet ska kungöras.
När beslutet att bifalla patentansökningen har kungjorts, är ett patent
meddelat. Ett meddelat patent ska antecknas i patentregistret som förs av
patentmyndigheten. Ett patentbrev ska också utfärdas.
Patent kan meddelas på svenska eller på engelska.
Sedan patentet har meddelats får patentkraven inte ändras så att
patentskyddets omfattning utvidgas.
Till paragrafen har fogats ett nytt tredje stycke som klargör att
patent kan meddelas antingen på svenska eller på engelska.
Innebörden är alltså att en sökande kan ge in en patentansökan på
engelska och också få den behandlad och beviljad på detta språk.
Av ett nytt andra stycke i 21 § framgår att patentkraven alltjämt ska
översättas till svenska. Där anges att när patent meddelas på
engelska ska patentskriften även innehålla en översättning av
patentkraven till svenska. Det är emellertid enbart patentkraven i
dess engelska lydelse har rättslig verkan.
Om en patentansökan ges in på engelska kan denna behandlas i
sin helhet på engelska. Detta innebär att det är patentkraven i dess
engelska lydelse som granskas och godkänns av PRV. En
översättning av patentkraven till svenska ska ges in senast när PRV
bedömer att patent kan meddelas. PRV har i 29 a § PK getts rätt
att, med stöd av 15 § PL, förelägga sökanden att inkomma med
kraven i svensk översättning.
Författningskommentar SOU 2012:19
170
21 §
Från och med den dag då patentet meddelas ska en patentskrift finnas att
tillgå hos patentmyndigheten. Patentskriften ska innehålla beskrivning,
patentkrav och sammandrag samt uppgift om patenthavaren och uppfinnaren.
När patent meddelas på engelska ska patentskriften innehålla en översättning
av patentkraven till svenska. Endast patentkraven på engelska har
rättslig verkan.
Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke som klargör att om
ett patent har meddelats på engelska ska patentskriften innehålla
patentkraven såväl i dess engelska lydelse som i en svensk
översättning. Enbart patentkraven på engelska har rättslig verkan,
vilket innebär att den svenska översättningen endast har en
informativ funktion.
Översättningen till svenska ska ges in senast när PRV bedömer
att patent kan meddelas. Sökanden eller hans ombud ska intyga att
översättningen överensstämmer med kraven i dess engelska lydelse.
Denna översättning ska hålla hög kvalitet och bör inte vara
maskinöversatt. När översättningen av kraven inkommer till PRV
ska myndigheten kontrollera riktigheten av översättningen. I den
mån myndigheten finner att översättningen inte överensstämmer
med kraven i dess engelska lydelse bör sökanden anmodas att
inkomma med en korrigerad översättning. Möjlighet finns därvid
att med stöd av 15 § PL förelägga sökanden att inkomma med en
ny översättning.
Bestämmelsen innebär vidare att när en ny patentskrift ska
framställas enligt 25 § fjärde stycket PL och 40 c § PL ska även den
patentskriften innehålla de nya kraven i svensk översättning.
Det ligger i sökandens intresse att översättningen av patentkraven
till svenska överensstämmer med kraven i dess engelska
lydelse. Det är visserligen patentkraven i dess engelska lydelse som
bestämmer skyddets omfång. Även om den svenska översättningen
inte har någon rättslig verkan kan den få betydelse för om en
intrångsgörare varit i god tro. Om det skulle visa sig att översättningen
till svenska av kraven är felaktig eller missvisande kan
detta alltså leda till att en domstol kan finna att en intrångsgörare
missletts beträffande skyddsomfånget. Detta kan i sin tur få
återverkningar för patenthavarens möjligheter att få skadestånd.
SOU 2012:19 Författningskommentar
171
24 §
Andra än patenthavaren får göra invändning mot ett meddelat patent. En
invändning ska göras skriftligen hos patent-myndigheten inom nio
månader från den dag då patentet meddelades.
Patentmyndigheten ska underrätta patenthavaren om invändningen
och ge denne tillfälle att yttra sig.
Om patentet har meddelats på engelska får patentmyndigheten förelägga
patenthavaren att ge in en översättning av patentskriften till svenska.
Föreläggandet ska ges vid påföljd att patentmyndigheten annars kan låta
översätta patentskriften på patenthavarens bekostnad.
Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om
det finns särskilda skäl.
Till paragrafen har fogats ett nytt tredje stycke. Vid ett
invändningsförfarande har PRV en fakultativ möjlighet att förelägga
patenthavaren att inkomma med en översättning av patentskriften
till svenska om patentet har meddelats på engelska.
Bestämmelsen syftar till att tillgodose rättssäkerhetsintresset hos
tredje man. Behovet av översättning ska dock vägas mot intresset
att inte orsaka patenthavaren onödiga översättningskostnader. Det
ligger alltså i PRV:s hand att efter begäran av invändaren avgöra
vilket behov det finns av att patentskriften översätts till svenska.
Invändningsförfarandet som sådant ska dock alltjämt äga rum på
svenska, oavsett om patentskriften översätts till svenska eller inte.
Såväl parternas argumentationsskrifter som PRV:s beslut ska alltså
vara skrivna på svenska.
27 §
Överklagande enligt 26 § görs hos Patentbesvärsrätten inom två månader
från beslutets dag.
Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Högsta
förvaltningsdomstolen inom två månader från beslutets dag. Överklagandet
får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom
det överklagade beslutet. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 35–37 §§
förvaltningsprocesslagen (1971:291) om överklagande av kammarrättens
beslut. Patentbesvärsrättens beslut ska innehålla uppgift om att det krävs
särskilt tillstånd för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen och om de
grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.
Författningskommentar SOU 2012:19
172
Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som
kommer in till Patentbesvärsrätten eller Högsta förvaltnings-domstolen.
Bestämmelsen i 24 § tredje stycket är tillämplig vid Patentbesvärsrätten
och Högsta förvaltningsdomstolen.
Till paragrafen har fogats ett nytt fjärde stycke. I den mån ett
patent har meddelats på engelska och någon översättning av
patentskriften inte getts in vid ett invändningsförfarande inför
PRV har Patentbesvärsrätten och Högsta förvaltningsdomstolen
möjlighet att förelägga sökanden att ge in sådan översättning.
3 kap.
31 §
Om sökanden vill fullfölja en internationell patentansökan i Sverige, ska
sökanden inom 31 månader från den internationella ingivningsdagen eller,
om prioritet begärs, den dag från vilken prioriteten begärs till
patentmyndigheten ge in en översättning till svenska eller engelska av den
internationella patentansökan i den omfattning regeringen förordnar eller,
om ansökan är skriven på svenska eller engelska, en kopia av ansökan.
Sökanden ska inom samma tid betala en avgift till patentmyndigheten.
Om sökanden har betalat avgift inom den frist som föreskrivs i första
stycket, får den översättning eller kopia som krävs ges in inom en
ytterligare frist om två månader, förutsatt att en tilläggsavgift betalas
inom den senare fristen.
Följer inte sökanden föreskrifterna i denna paragraf, ska ansökan anses
återkallad såvitt avser Sverige.
Första stycket har ändrats så att en internationell patentansökan
som är skriven på engelska kan fullföljas i Sverige utan att den
översätts. Bestämmelsen harmoniserar regelverket för en fullföljd
internationell patentansökan med vad som gäller för en nationell
svensk patentansökan. I övrigt har endast språkliga ändringar
gjorts. Dessa innebär inte någon ändring i sak.
SOU 2012:19 Författningskommentar
173
33 §
Om en internationell patentansökan har fullföljts enligt 31 §, gäller 2 kap.
i fråga om ansökan och dess handläggning, om inte annat sägs i denna
paragraf eller i 34–37 §§. Ansökan får endast på framställning av sökanden
tas upp till prövning före utgången av den frist som gäller enligt 31 §
första stycket.
Ett föreläggande enligt 12 § får inte meddelas före den tidpunkt då
patentmyndigheten har rätt att ta upp ansökan till prövning.
Bestämmelserna i 22 § andra och tredje styckena blir tillämpliga redan
innan ansökan har fullföljts så snart sökanden har fullgjort sin skyldighet
enligt 31 § att inge en översättning av ansökan eller, om ansökan är
skriven på svenska eller engelska, så snart sökanden har ingivit en kopia av
den till patentmyndigheten.
I fråga om en internationell patentansökan ska vid tillämpning av 48,
56 och 60 §§ vad som där sägs om att handlingarna i ansökningsärendet
har blivit tillgängliga enligt 22 § i stället avse att handlingarna har blivit
tillgängliga enligt 22 § med iakttagande av tredje stycket
Tillägget i tredje stycket är föranlett av ändringarna i 31 §. I övrigt
har endast språkliga ändringar gjorts. Dessa innebär inte någon
ändring i sak.
9 kap.
60 §
Om någon yrkesmässigt utnyttjar en patentsökt uppfinning efter det att
handlingarna i ansökningsärendet har blivit tillgängliga enligt 22 §, ska vad
som sägs om patentintrång tillämpas i den mån ansökningen leder till
patent. För tiden innan patentet har meddelats enligt 20 § omfattar
patentskyddet dock endast vad som framgår såväl av patentkraven i deras
lydelse när ansökningen blev allmänt tillgänglig som av patentkraven
enligt patentet. Straff får inte dömas ut, förverkande får inte ske och
ersättning för skada på grund av utnyttjande som sker innan patentet har
meddelats får bestämmas endast enligt 58 § andra stycket.
Om ansökningen är skriven på engelska och sökanden till patentmyndigheten
gett in en översättning av patentkraven till svenska samt betalat
en avgift för offentliggörandet, ska myndigheten utfärda kungörelse om översättningen
och hålla denna tillgänglig för var och en. Sedan kungörelse
utfärdats är första stycket tillämplig.
Författningskommentar SOU 2012:19
174
Vad som sägs i 58 § tredje stycket ska inte tillämpas, om ersättningstalan
väcks senast ett år efter det att tiden för invändning har gått ut eller,
om invändning har gjorts, senast ett år efter det att patentmyndigheten
har beslutat att patentet ska upprätthållas.
Paragrafen reglerar det s.k. provisoriska skyddet. Genom ett nytt
andra stycke kan sökanden, om ansökningen getts in på engelska,
på frivillig basis lämna in en översättning av patentkraven till
svenska för att erhålla det provisoriska skyddet. Bestämmelsen
motsvarar i princip vad som gäller för europeiska patentansökningar
enligt 88 § PL. Som ett villkor för att erhålla det
provisoriska skyddet ska sökanden, utöver att ge in en översättning
av kraven också betala en avgift för offentliggörandet av dessa.
Skyddet uppkommer först när kungörelse skett. Om en översättning
har getts in innan ansökningen offentliggörs enligt 22 §
andra eller tredje stycket och översättningen av kraven hålls
tillgänglig enligt dessa bestämmelser ska någon avgift inte utgå.
Det provisoriska skyddet är begränsat till vad som framgår såväl
av patentkraven i deras lydelse när ansökningen blev allmänt
tillgänglig som av patentkraven enligt patentet. Det är patentkraven
i dess engelska lydelse som bestämmer skyddets omfång. Den
svenska översättningen av kraven i ansökningen är alltså främst
ägnade att upplysa tredje man om att sökanden önskar erhålla
skydd även under ansökningstiden. Även om den svenska översättningen
inte har någon rättslig verkan kan de dock få betydelse
för om intrångsgöraren varit i god tro. Om det skulle visa sig att
översättningen till svenska av kraven är felaktig eller missvisande
kan detta alltså leda till att en domstol kan finna att en intrångsgörare
missletts beträffande skyddsomfånget. Detta kan i sin tur få
återverkningar för patenthavarens möjligheter att få ersättning för
utnyttjande i enlighet med bestämmelsen.
68 a §
I tvistemål enligt 65 § får rätten, om patentskriften i sin helhet inte finns på
svenska hos patentmyndigheten, förelägga patenthavaren eller annan som
för talan på grund av en rätt som härleds från patenthavaren att ge in en
översättning till svenska av patentskriften. Om den förelagda parten är
kärande i målet, ska föreläggandet ges vid påföljd att talan annars kan
komma att avvisas. Är den förelagda parten svarande i målet, ska före
SOU 2012:19 Författningskommentar
175
läggandet i stället ges vid påföljd att rätten annars kan låta översätta
patentskriften på dennes bekostnad.
Paragrafen innehåller en fakultativ rätt för allmänna domstolar att i
patentmål begära in fullständig översättning till svenska av en
patentskrift. Bestämmelsen har hittills omfattat endast europeiska
patent. Paragrafen har ändrats på så sätt att den nu omfattar alla
patent där patentskriften inte finns tillgänglig i sin helhet på
svenska hos PRV. Någon översättning av det sammandrag som
ingår i en nationell patentskrift bör dock vanligen inte behövas
eftersom sammandraget inte har någon rättslig verkan.
Vid införandet av 68 a § angavs att domstolen kunde avstå från
att förelägga patenthavaren att ge in en översättning, till exempel
om domstolen utifrån stämningsansökan gör bedömningen att
talan är ogrundad och att en fullständig översättning därför inte
behövs (prop. 2005/06:189 s. 41). Domstolarna bör dock ges ett
något större utrymme att bedöma att en översättning inte behövs,
exempelvis när det med fog kan antas att parterna har möjlighet att
tillgodogöra sig innehållet i den engelskspråkiga patentskriften
Domstolen ska naturligtvis därvid beakta vad parterna anfört i
frågan. Mot bakgrund av att den aktuella handlingen, dvs. patentskriften,
utgör föremålet för tvisten bör domstolen även beakta
offentlighetsintressen vid denna bedömning.
93 §
Är europeisk patentansökan, som ingivits till nationell patentmyndighet,
att anse som återkallad därför att den inte inkommit till det europeiska
patentverket inom föreskriven tid, ska patentmyndigheten på framställning
av sökanden ta upp den som omvandlad till ansökan om svenskt
patent under förutsättning
1) att framställningen inges till den nationella myndighet som mottog
patentansökningen inom tre månader från det sökanden underrättades om
att ansökningen ansågs återkallad och dessutom inkommer till
patentmyndigheten inom tjugo månader från den dag då ansökningen
ingavs eller, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioritet begärs, samt
2) att sökanden inom tid som regeringen bestämmer betalar fastställd
ansökningsavgift och inger översättning till svenska eller engelska av
patentansökningen eller, om ansökningen är skriven på engelska, en kopia
av ansökningen.
Författningskommentar SOU 2012:19
176
Uppfyller patentansökningen de krav rörande ansökans form som
föreskrivas i den europeiska patentkonventionen och tillämpningsföreskrifterna
till denna, ska den godtas i detta avseende.
Paragrafen reglerar omvandling av en europeisk patentansökan.
Första stycket andra punkten har ändrats så att en europeisk
patentansökan som är skriven på engelska kan omvandlas till en
svensk patentansökan utan att den behöver översättas till svenska.
Om ansökningen är skriven på engelska räcker det med att ge in en
kopia av ansökningen till PRV. I det fall ansökningen är skriven på
annat språk kan sökanden välja att lämna in en översättning av
ansökningen till svenska eller engelska. I övrigt har endast språkliga
ändringar gjorts. Dessa innebär inte någon ändring i sak.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
2. I fråga om patentansökningar som har gjorts före ikraftträdandet gäller
äldre bestämmelser.
3. Äldre bestämmelser gäller även för internationella patentansökningar
som har fullföljts samt för europeiska patentansökningar som begärts
omvandlade före ikraftträdandet. Detsamma gäller för patentansökningar
som före ikraftträdandet getts in i samband med prövning
enligt 38 § andra stycket.
Enligt punkten 1 träder de nya bestämmelserna i kraft den 1 juli
2013.
Enligt punkten 2 ska äldre bestämmelser tillämpas på patentansökningar
som har gjorts före ikraftträdandet. Innebörden är att
om en nationell patentansökan getts in på engelska före ikraftträdandet
ska den i enlighet med nuvarande bestämmelser översättas
till svenska innan ansökningen blir allmänt tillgänglig enligt
22 § PL. Ansökningar som har gjorts före ikraftträdandet kan alltså
endast kan leda till patent som meddelas på svenska.
Enligt punkten 3 ska äldre bestämmelser tillämpas på internationella
patentansökningar som har fullföljts samt för europeiska
patentansökningar som begärts omvandlade före ikraftträdandet.
Enligt dagens bestämmelser ska dessa ansökningar lämnas in i
svensk översättning till PRV i samband med fullföljden respektive
begäran om omvandling. I enlighet härmed kan sådana ansökningar
SOU 2012:19 Författningskommentar
177
endast leda till patent som meddelas på svenska. Samma resonemang
gör sig gällande även beträffande patentansökningar som före
ikraftträdandet getts in i samband med prövning enligt 38 § andra
stycket.
Bilaga 1
179
Kommittédirektiv
Översyn av möjligheten att ge in nationella
patentansökningar på engelska
Dir.
2011:56
Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2011
Sammanfattning
En särskild utredare ska utreda och ta ställning till om det bör
införas en möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella
patentansökningar med patentbeskrivningen på engelska och
endast patentkraven översatta till svenska. Syftet med utredningen
ska vara att göra en allsidig bedömning av frågan med hänsyn till
näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter.
Om utredaren kommer fram till att en sådan möjlighet bör
införas ska denne redovisa de författningsförslag som behövs i
patentlagstiftningen och eventuell annan lagstiftning.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2012.
Bakgrund
Genom den europeiska patentkonventionen (the Convention on
the Grant of European Patents, EPC) är det möjligt att söka s.k.
europeiska patent. Ansökan sker vid det Europeiska patentverket
(European Patent Office, EPO) som också beviljar patentet.
Europeiska patent beviljas på något av EPO:s tre officiella språk,
engelska, tyska eller franska. Efter beviljandet väljer sökanden i
vilka av EPC:s 38 medlemsländer som patentet ska vara giltigt.
Detta sker i respektive land genom en formell och nationellt
reglerad valideringsprocess. I Sverige kontrollerar Patent- och
registreringsverket, PRV, att patenthavaren inom föreskriven tid
uppfyllt formkraven för validering i Sverige. Om så är fallet kungör
PRV patentet i Svensk Patenttidning. Efter beviljandet är det
europeiska patentet giltigt utifrån nationella regler. Man kan likna
Bilaga 1 SOU 2012:19
180
det europeiska patentsystemet vid ett knippe nationella patent med
ett gemensamt ansökningsförfarande.
Enligt EPC (artikel 65) kan varje medlemsland sätta upp krav på
att patentskriften ska översättas till landets språk för att det
europeiska patentet ska kunna valideras i landet. Detta har lett till
att användarna av det europeiska patentsystemet drabbats av
betydande översättningskostnader. Europeiskt näringsliv har därför
länge framfört önskemål om lättnader i översättningskraven. Detta
har resulterat i den s.k. Londonöverenskommelsen som trädde i
kraft den 1 maj 2008. Londonöverenskommelsen har tillträtts av 16
av EPC:s 38 medlemsstater, däribland Sverige, och innebär att de
anslutna länderna under vissa förutsättningar avstår från möjligheten
att ställa upp krav på översättningar. För svensk del innebär
Londonöverenskommelsen i korthet att om ett europeiskt patent
har beviljats på engelska så krävs endast att de s.k. patentkraven
översätts till svenska.1
Patentkraven är en volymmässigt liten men innehållsmässigt
viktig del av patentskriften. Patentkraven som vanligtvis består av
ca 1–3 sidor innehåller definitionen av den patenterade uppfinningen.
Denna ska förstås mot bakgrund av patentskriftens
andra del, den s.k. beskrivningen som vanligtvis består av 10–20
sidor, där uppfinningen och dess industriella tillämplighet beskrivs
relativt ingående.
Nationella svenska patent måste beviljas på svenska. En ansökan
som är formulerad på engelska handläggs dock av PRV fram till
publiceringen. Senast i samband med publiceringen, som normalt
sker 18 månader efter ingivningsdagen, måste patentansökan i sin
helhet ha givits in i en svensk översättning och det är i denna
språkdräkt som patentet beviljas. Ett svenskt patent beviljas genom
att det kungörs av PRV i Svensk Patenttidning. Patentskriften
biläggs kungörelsen. Svensk Patenttidning publiceras på internet.2
I PRV:s patentregister fanns vid utgången av 2010 ca 97 000
patent. Av dessa var knappt 83 procent europeiska patent och drygt
17 procent nationella svenska patent. Tendensen är att andelen
europeiska patent ökar. Enligt statistik från PRV var nästan
90 procent av de patent som blev gällande i Sverige under 2008
europeiska patent.
Island, Nederländerna och Danmark har valt att anpassa sina
nationella regler efter Londonöverenskommelsen och tillåter
1 Se vidare prop. 2005/06:189.
2 Se http://wwwm.prv.se/svp/default.jsp.
SOU 2012:19 Bilaga 1
181
numera att nationella ansökningar handläggs och patent beviljas
utan att beskrivningen översätts från engelska. I Finland godkände
riksdagen den 11 mars 2011 en proposition som innebär att en
sådan ordning införs även i Finland. Den finska riksdagen
godkände samtidigt Finlands anslutning till Londonöverenskommelsen.
Finland blir således det sjuttonde av EPC:s medlemsstater
som ansluter sig till Londonöverenskommelsen.
Behov av en översyn
PRV och olika branschorganisationer som t.ex. Svenskt Näringsliv,
Läkemedelsindustriföreningen och Företagarna har framfört
önskemål till regeringen att det ska bli möjligt att ge in ansökningar
och få svenska patent beviljade på engelska på motsvarande sätt
som idag är möjligt när det gäller europeiska patent validerade i
Sverige.3 Näringslivet ser detta som en åtgärd som skulle medföra
förenklingar och betydande kostnadsbesparingar. PRV har anfört
att en sådan möjlighet skulle göra det mer attraktivt att söka
nationella svenska patent. Samtidigt väcks vissa frågor med
anknytning till offentlighetsprincipen samt språkanvändningen vid
svenska myndigheter.
Näringspolitiska aspekter
Svenska innovativa företag arbetar i dag ofta internationellt och har
därmed behov av patentskydd inte enbart i Sverige utan även på
andra marknader. Det finns dock fördelar med att göra den första
patentansökan för en viss uppfinning nationellt och därefter
successivt utöka sitt patentskydd genom patentansökningar även i
andra länder. På detta sätt kan man i en liten skala pröva om
uppfinningen är patenterbar innan man tar de kostnader och det
arbete som det innebär att söka internationellt. Vidare kan man då
dra nytta av de kortare handläggningstider som ofta råder vid en
liten nationell myndighet som t.ex. PRV.
I dag måste en innehavare av ett svenskt patent översätta sitt
patent innan han eller hon med detta som grund kan ansöka t.ex.
vid EPO eller i USA. Om patenthavaren i stället har fått sitt första
3 Se t.ex. ärende Ju 2009/6867/L3 (Svenskt Näringsliv och Läkemedelsindustriföreningen),
Ju 2009/8136/L3 (Sveriges Patentbyråers Förening) och Ju 2009/10644/L3 (Företagarna).
Bilaga 1 SOU 2012:19
182
patent beviljat vid EPO eller vid någon av de nationella
myndigheter som accepterar engelska behöver han eller hon i
motsvarande situation inte göra någon översättning.
Patentskrifter har en utpräglad teknisk natur och översättningar
är en kostsam process. De näringslivsorganisationer som vänt sig
till regeringen anser att den nuvarande regleringen skapar
ekonomiska incitament att välja bort en svensk nationell patentansökan
till förmån för en ansökan vid EPO eller en nationell
ansökan i ett land som accepterar engelska i patentansökningar.
PRV har anfört att den gällande ordningen kan leda till ett
minskat antal nationella patentansökningar, vilket kommer att ge
minskade intäkter för PRV. Detta kan få konsekvenser för
myndighetens möjlighet att upprätthålla sin kompetens på viktiga
områden. PRV har anfört att det i förlängningen kan leda till att
PRV förlorar sin status som s.k. PCT-myndighet. En PCTmyndighet
har rätt att utföra granskningar enligt det internationella
granskningssamarbetet inom ramen för Patent
Cooperation Treaty (PCT). För att få vara PCT-myndighet krävs
att myndigheten har ca 100 granskare.
PRV har pekat på att medan det stora flertalet patentmyndigheter
ser en nedgång i antalet nationella ansökningar så är
trenden i Nederländerna den motsatta. Där har under 2009 (fram
till november) antalet inlämnade nationella ansökningar ökat med
5 procent. Ökningen har främst skett bland små och medelstora
företag och förklaras med den där införda möjligheten att ge in
nationella ansökningar och bevilja patent på engelska, vilken ca en
tredjedel av sökandena använder sig av. Motsvarande statistik från
PRV visar en nedgång i antalet nationella ansökningar om
8 procent. Mot bakgrund av att det sakligt och rättsligt sätt inte är
någon skillnad mellan svenska patent och europeiska patent som är
giltiga i Sverige, upplevs det som ett problem att förklara för
användare av patentsystemet vad som motiverar de skilda översättningskraven.
Språkpolitiska och offentligrättsliga aspekter
I språklagen (2009:600) anges att svenska är huvudspråk i Sverige
(4 §). För att svenska språket ska kunna fylla denna funktion och
därmed vara samhällets gemensamma språk har det allmänna ålagts
ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas (6 §). I
SOU 2012:19 Bilaga 1
183
detta ansvar ligger att åtgärder ska vidtas för att förhindra att
svenska språket tappar mark inom de områden som omfattas av
offentlig verksamhet.
Som en konsekvens av att det i språklagen uttryckligen anges att
svenskan har ställning som huvudspråk, finns också en reglering i
lagen av innebörd att språket inom den offentliga verksamheten är
svenska (10 §). Denna reglering har inte minst sin bakgrund i
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet i tryckfrihetsförordningen.
För att offentlighetsprincipen ska fylla sin
funktion är det väsentligt att de handlingar som blir allmänna är
skrivna på svenska.
En förutsättning för svenskans funktion som huvudspråk är att
det är ett komplett språk (se prop. 2008/09:153 s. 33). Det innebär
att svenskan ska kunna användas inom alla områden, vilket kräver
att det fortlöpande skapas svenska termer för innovation och andra
nya företeelser och begrepp. Myndigheterna har därför också ålagts
ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika
fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas (12 §
språklagen). I förarbetena till språklagen betonas samtidigt att
behovet av att skapa ny terminologi behöver vägas mot de förutsättningar
som finns inom särskilda verksamhetsområden.
För att förstå ett patent är det nödvändigt att ta del av patentkraven
men också den s.k. patentbeskrivningen. En konsekvens av
att införa en möjlighet att ge in nationella patentansökningar och
att få dessa beviljade delvis på engelska skulle därför bli att
innebörden av ett beslut om ett nationellt patent inte går att
tillgodogöra sig på svenska. Detta skulle kunna innebära minskade
möjligheter till insyn. Se dock prop. 2005/06:189 s. 31 f. angående
genomförandet av Londonöverenskommelsen.
Uppdraget
Utredaren ska utreda och ta ställning till om det bör införas en
möjlighet att ge in, behandla och bevilja nationella patentansökningar
med patentbeskrivningen på engelska och endast
patentkraven översatta till svenska. Utredaren ska särskilt bedöma
om fördelarna överväger nackdelarna med en sådan möjlighet
utifrån näringspolitiska, språkpolitiska och offentligrättsliga
aspekter. Utredaren bör studera hur frågan behandlats i andra till
Bilaga 1 SOU 2012:19
184
Londonöverenskommelsen anslutna länder, och då särskilt andra
anslutna nordiska länder.4
Om utredaren finner att en sådan möjlighet bör införas ska
denne också lämna förslag till de författningsändringar som behövs
i patentlagstiftningen och i eventuell annan lagstiftning. Utredaren
ska göra en konsekvensutredning i enlighet med vad som närmare
följer av 14–15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474). Utredaren
ska samråda med berörda myndigheter och organisationer.
Redovisning av uppdraget
Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2012.
(Näringsdepartementet)
4 Danmark och Island är anslutna till Londonöverenskommelsen, Finland har beslutat att
tillträda överenskommelsen.
Statens offentliga utredningar 2012
Kronologisk förteckning
1. Tre blir två! Två nya myndigheter inom
utbildningsområdet. U.
2. Framtidens högkostnadsskydd i vården. S.
3. Skatteincitament för riskkapital. Fi.
4. Kompletterande regler om person uppgiftsbehandling
på det
arbetsmarknadspolitiska området. A.
5. Högskolornas föreskrifter. U.
6. Åtgärder mot fusk och felaktigheter med
assistansersättning. S.
7. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012
– långsiktig säkerhet, haverier och global
utblick. M.
8. Skadeståndsansvar och försäkringsplikt
vid sjötransporter – Atenförordningen
och försäkringsdirektivet i svensk rätt. Ju.
9. Förmån och fälla – nyanländas uttag av
föräldrapenning. A.
10. Läsarnas marknad, marknadens läsare
– en forskningsantologi. Ku.
11. Snabbare betalningar. Ju.
12. Penningtvätt – kriminalisering,
förverkande och dispositionsförbud. Ju.
13. En sammanhållen svensk polis. Ju.
14. Ekonomisk värde och samhällsnytta
– förslag till en ny statlig ägarförvaltning.
Fi.
15. Plan för framtagandet av en strategi för
långsiktigt hållbar markanvändning. M.
16. Att angöra en kulturbrygga – för stöd till
nyskapande kultur. Ku.
17. Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straff ansvar
och samhällsskydd. S.
18. Så enkelt som möjligt för så många som
möjligt.
– den mjuka infrastrukturen på väg. N.
19. Nationella patent på engelska? N.
Statens offentliga utredningar 2012
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Skadeståndsansvar och försäkringsplikt
vid sjötransporter – Atenförordningen och
försäkringsdirektivet i svensk rätt. [8]
Snabbare betalningar. [11]
Penningtvätt – kriminalisering, förverkande
och dispositionsförbud. [12]
En sammanhållen svensk polis. [13]
Socialdepartementet
Framtidens högkostnadsskydd i vården. [2]
Åtgärder mot fusk och felaktigheter med
assistansersättning. [6]
Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar
och samhällsskydd. [17]
Finansdepartementet
Skatteincitament för riskkapital. [3]
Ekonomisk värde och samhällsnytta
– förslag till en ny statlig ägarförvaltning.
[14]
Utbildningsdepartementet
Tre blir två! Två nya myndigheter inom
utbildningsområdet. [1]
Högskolornas föreskrifter. [5]
Miljödepartementet
Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2012
– långsiktig säkerhet, haverier och global
utblick. [7]
Plan för framtagandet av en strategi för
långsiktigt hållbar markanvändning. [15]
Näringsdepartementet
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt
– den mjuka infrastrukturen på väg. [18]
Nationella patent på engelska? [19]
Kulturdepartementet
Läsarnas marknad, marknadens läsare
– en forskningsantologi. [10]
Att angöra en kulturbrygga
– för stöd till nyskapande kultur. [16]
Arbetsmarknadsdepartementet
Kompletterande regler om personuppgiftsbehandling
på det arbetsmarknadspolitiska
området [4]
Förmån och fälla – nyanländas uttag av
föräldrapenning. [9]