Svar på fråga
2012/13:396 Behov av förlängt stöd för unga vuxna
Statsrådet Maria Larsson
Agneta Luttropp har frågat
mig om jag är beredd att låta se över riktlinjerna för försörjningsstöd och
annat stöd och skydd för unga som är under 20 år.
Agneta Luttropp nämner fall med exempelvis unga som
fått barn och på grund av konflikter i familjen flyttat hemifrån. I vissa fall
har den unge fått avslag på ansökan om försörjningsstöd med hänvisning till
föräldrarnas försörjningsskyldighet eller att det ställts krav på att avbryta
studierna och i stället stå till arbetsmarknadens förfogande.
I socialtjänstlagen slås fast att kommunen har det
yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp
som de behöver.
Socialtjänstlagens bestämmelser innebär också att
varje enskilt fall ska prövas individuellt och den hjälpsökande ska få stöd och
hjälp om hans eller hennes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Biståndet
ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett
självständigt liv.
Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när barnet
fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarnas
underhållsskyldighet under den tid som skolgången pågår, dock längst intill
dess barnet fyllt 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller
gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning (7 kap.
1 § FB). Detta gäller oavsett om den unge bor hemma eller i eget
boende och socialtjänsten bör normalt betrakta den unge som en del av föräldrarnas
hushåll. Om föräldrarna inte försörjer sitt barn bör socialnämnden, enligt
Socialstyrelsens allmänna råd, i första hand försöka få föräldrarna att
fullgöra sin underhållsskyldighet. Om det inte lyckas bör nämnden kunna ge
ekonomiskt bistånd direkt till barnet, utifrån barnets ålder och mognad.
När det gäller unga vuxna som studerar på gymnasiet
men som flyttat hemifrån på grund av konflikter med sina föräldrar har
regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen, funnit att bistånd ska
beviljas för unga vuxna i de fall ett fortsatt kvarboende i föräldrahemmet
bedömts medföra oskäliga sociala konsekvenser.
Det finns därför inte hinder för socialnämnden att,
efter en individuell prövning, hjälpa en ung vuxen som behöver bo utanför
föräldrahemmet att fortsätta studera på gymnasiet.
Avslutningsvis kan jag nämna 2012 års
studiehjälpsutredning (U 2012:02)som bland annat har i uppdrag att
kartlägga den ekonomiska situationen för studerande med barn och vid behov ta
ställning till om studiehjälpen bör omfatta ett tillägg för studerande med barn
eller om ersättning bör lämnas genom annat offentligrättsligt stöd.