Svar på fråga
2012/13:229 Lönesummeregeln i 3:12
Finansminister Anders Borg
Anders Karlsson har frågat
mig om jag har för avsikt att föreslå en lagändring avseende
löneunderlagsregeln i de så kallade 3:12-reglerna.
Löneunderlagsregeln infördes den 1 januari 2006 av
den dåvarande socialdemokratiska regeringen. I den utredning – Reformerad ägarbeskattning –
effektivitet, prevention, legitimitet (januari 2005) som låg till grund för
lagstiftningen uppgavs motivet till regeln bland annat vara att anställning av
personal innebar en rad långsiktiga förpliktelser som i sig medför risk och att
antalet anställda ger en ökad spridning i avkastningen i förhållande till
insatt kapital. För att balansera detta ansåg utredningen att det krävdes
skattelättnader i form av en större andel kapitalbeskattad inkomst. Som skäl
anfördes även att mycket höga faktiska vinster kan härröra från annat än
ägarens arbetsinsats. Därför föreslogs att löner i företaget skulle få ligga
till grund för det kapitalbeskattade utrymmet.
Det är rimligt att frågan om ägaren tar en
ekonomisk risk i form av satsat kapital och anställning av personal i företaget
ska beaktas vid en bedömning av om någon riskkompensation i form av en
skattelättnad ska utgå. Omfattningen av olika skattelättnader måste dock vägas
mot riskerna för att reglerna möjliggör kringgåenden eller att avvikelserna
från samhällsekonomisk effektivitet blir för stora.
Alla regelverk måste naturligtvis ses över
kontinuerligt. Regeringen
skärpte 3:12-reglerna senast den 1 januari 2012. Förenklingsregeln
begränsades till att bara få användas i ett företag per person, löneunderlagen
begränsades och de så kallade bankuppläggen stoppades.
Det är viktigt att löneunderlagsregel inte
möjliggör kringgåenden och att den uppfattas som rättvis och rimlig. För
närvarande har jag ingen avsikt att skärpa löneunderlagsregeln, men det pågår
som sagt löpande ett arbete med att se över 3:12-reglerna.