den 14 augusti

Fråga

2012/13:711 Krafttag mot barnsexhandel

av Fredrik Lundh Sammeli (S)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Endast ett fåtal svenskar har sedan 1995 dömts för barnsexhandel utomlands. En viktig orsak till att brottsligheten fortgår är att det saknas statliga åtgärder mot barnsexturism. Det gör att Sverige fått kritik från FN:s barnrättskommitté. Kommittén anser att regeringen systematiskt måste samla in kunskap om övergrepp mot barn som begås utomlands samt åtal och domar. Någon sådan information finns inte i dag. Regeringen uppmanas även att bedriva opinionsbildande verksamhet för att påverka attityder kring brottsområdet. Förövare som begått övergrepp mot barn utomlands måste åtalas och dömas i Sverige, om inte åtal sker på plats. Möjligheten att åtala i Sverige har funnits sedan 1960-talet men knappt utnyttjats. Under 2008 offentliggjordes en rapport av forskarna Christian och Eva Diesen vid Stockholms universitet. Rapporten togs fram på initiativ av Ecpat. Den visar att utredningar om sexualbrott mot barn utomlands slentrianmässigt läggs ned i Sverige – trots att förövaren kan dömas i svensk domstol. Det råder i princip straffrihet för sådana brott, konstaterar rapporten.

Så här kan det inte fortsätta. Arbetet mot barnsexturism måste få en högre prioritet hos Rikskriminalpolisen, det måste bli enklare att anmäla en misstanke om barnsexturism och kunskapen om kommersiell sexuell exploatering av barn måste förbättras hos dem som i sitt arbete möter utsatta barn. Vissa förbättringar har skett, men undervisning i detta ämne på grundutbildningarna för exempelvis jurister, socionomer, poliser, åklagare och läkare skulle behöva göras obligatorisk.

Vilka initiativ avser justitieministern att ta för att stärka det svenska arbetet mot barnsexturism och barnsexhandel?