den
20 maj
Fråga
2012/13:528
Färöarnas fartygsregister och nordiskt samarbete
av Christina
Oskarsson (S)
till statsrådet Ewa Björling (M)
Regeringens underlåtenhet att införa tonnageskatt i
Sverige har fått allvarliga följder i form av utflaggning och förlorade jobb
till sjöss. Tidningen Sjömannen har nu också uppmärksammat den skatteflykt som
är förenad med utflaggningen.
Färöarna fungerar i dag som brevlåda och
”skatteparadis” inom sjöfartsnäringen. Fartyg registreras på
Färöarna samtidigt som verksamheten huvudsakligen fortfarande bedrivs från
Sverige. Färöarna marknadsför nu sitt internationella fartygsregister på ett
sådant sätt att det handlar om bekvämlighetsflaggning av samma slag som Panama
och Liberia. De svenska företagen på Färöarna kan mycket väl på sikt komma att
ersätta det svenska sjöfolket med utländskt manskap. Det kommer att innebära
sämre utbildat sjöfolk, låga löner och bristande försäkringsskydd för de
anställda. Det är samma utveckling som vi ser i en rad branscher på land: inom
transportsektorn, i byggbranschen, i bärplockningsverksamheten etcetera.
Skatteverket brottas med frågan om rederierna har fast driftsställe i Sverige
eller inte, det vill säga om de ska beskattas i Sverige eller inte. Sjöfartsbranschen
anses svårgranskad. Det är inte bra för det nordiska samarbetet att Färöarna
agerar på det sätt man gör. Färöarna är inte heller en självständig stat utan
har självstyre inom konungariket Danmark. Vad som utmärker många så kallade
skatteparadis, till exempel i Västindien, brukar vara en lite oklar
statsrättslig status där öarna delvis fungerar som egna stater men ändå har en
stark anknytning till en tidigare kolonialmakt. Det känns tråkigt att de
nordiska Färöarna nu tycks glida in ibland dem som utnyttjar och utnyttjas i
detta.
Hur avser statsrådet att i det nordiska samarbetet
ta upp att Färöarna glider mot att bli ett skatteparadis åt svenska rederier?