den 21 mars

Fråga

2012/13:418 Åldersdiskriminerande sjukvård

av Billy Gustafsson (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

I medierna har beskrivits att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat att ej subventionera ett prostatacancerläkemedel eftersom man menar att läkemedlet varken ger livskvalitet eller överlevnad nog i förhållande till vad en behandling kostar samhället. Detta var den offentligt givna förklaringen.

När Prostatacancerförbundet begärde ut hela beslutsunderlaget visade det sig att TLV anser att subventionen blir dyrare för staten eftersom den genomsnittlige patienten är 69 år och därmed inte arbetar efter behandlingen. ”Förlängd överlevnad för den här åldersgruppen ger därmed upphov till ökade samhällskostnader”, skriver myndigheten.

Inte nog med att det är uttryck för åldersdiskriminering – det slår också extra hårt mot den som saknar ekonomiska förutsättningar att själv stå för kostnaden.

I min värld är detta ovärdigt ett välfärdssamhälle och visar brist på etik och empati. Uppenbarligen saknas förmågan att förstå hur en människa upplever en dödsdom när man samtidigt vet att det finns en möjlighet att förlänga livet men att samhället förnekar en detta.

Mot denna bakgrund är min fråga till socialministern följande:

På vilket sätt är socialministern beredd att agera för att undanröja denna oacceptabla åldersdiskriminering?