den
12 oktober
Fråga
2012/13:40
Översyn av samordningsnummer
av Hans Olsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Samordningsnummer är en enhetlig
identitetsbeteckning för fysiska personer som inte är eller har varit
folkbokförda i Sverige. Samordningsnummer infördes den 1 januari 2000. Syftet
med samordningsnummer är att myndigheter och andra verksamhetsområden ska ha en
gemensam identitetsbeteckning även för personer som inte är folkbokförda.
SVT:s Uppdrag
granskning har visat på brister kring användningen av samordningsnummer.
Trots att identitetskontroll ska göras visade det sig i reportaget att en
person med svenskt personnummer lyckats behålla ett gammalt samordningsnummer
och därför kunde utnyttja detta som en extra identitet. Numret föreföll också
användas av andra än vederbörande i affärsuppgörelser och registreringar hos
myndigheter. Att samordningsnumret kan finnas kvar trots att personen avlidit
är inte heller bra.
Reportaget väcker också frågor om samordningsnummer
använts även i andra branscher och verksamheter för illojal konkurrens och för skatteundandragande.
En översyn av lagstiftning och/eller föreskrifter tycks behövas. Åtminstone en
tidsbegränsning av numrets varaktighet förefaller nödvändig. Numret skulle sedan
kunna förnyas, med krav på att innehavaren därvid på nytt styrker sin identitet.
Att det helt saknas känd adress för innehavare av personnummer eller
samordningsnummer borde också medföra att någon myndighet närmare undersöker
saken, i synnerhet om vederbörande är aktiv i näringsverksamhet eller i olika
affärsuppgörelser eller har stora skulder.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta mot missbruk av samordningsnummer och oklarheter
kring folkbokföringsadresser?