den 12 oktober

Fråga

2012/13:40 Översyn av samordningsnummer

av Hans Olsson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för fysiska personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Samordningsnummer infördes den 1 januari 2000. Syftet med samordningsnummer är att myndigheter och andra verksamhetsområden ska ha en gemensam identitetsbeteckning även för personer som inte är folkbokförda.

SVT:s Uppdrag granskning har visat på brister kring användningen av samordningsnummer. Trots att identitetskontroll ska göras visade det sig i reportaget att en person med svenskt personnummer lyckats behålla ett gammalt samordningsnummer och därför kunde utnyttja detta som en extra identitet. Numret föreföll också användas av andra än vederbörande i affärsuppgörelser och registreringar hos myndigheter. Att samordningsnumret kan finnas kvar trots att personen avlidit är inte heller bra.

Reportaget väcker också frågor om samordningsnummer använts även i andra branscher och verksamheter för illojal konkurrens och för skatteundandragande. En översyn av lagstiftning och/eller föreskrifter tycks behövas. Åtminstone en tidsbegränsning av numrets varaktighet förefaller nödvändig. Numret skulle sedan kunna förnyas, med krav på att innehavaren därvid på nytt styrker sin identitet. Att det helt saknas känd adress för innehavare av personnummer eller samordningsnummer borde också medföra att någon myndighet närmare undersöker saken, i synnerhet om vederbörande är aktiv i näringsverksamhet eller i olika affärsuppgörelser eller har stora skulder.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta mot missbruk av samordningsnummer och oklarheter kring folkbokföringsadresser?