den 7 mars

Fråga

2012/13:361 Stockholmsbaserat sändebud

av Carina Hägg (S)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Regeringen har utsett ett Stockholmsbaserat sändebud för den syriska oppositionen, ett initiativ jag välkomnat. Men många frågetecken uppenbarar sig. Hur definierar regeringen den opposition man samverkar med, och vilka direktiv är formulerade? Vilken är målsättningen för detta arbete? Jag utgår från att sändebudet samverkar med opposition såväl inne i som utanför Syrien. En miljon flyktingar är registrerade i grannländerna. Men det finns även icke registrerade flyktingar som inte är gränsgrannar. Människor fortsätter att fly inom Syrien självt men också ut ur landet. Vi nås av rapporter om svåra umbäranden och öden för män, kvinnor och barn, framför allt inne i Syrien. Detta kan och måste få ökad uppmärksamhet och måste följas av åtgärder. Jag menar att regeringen bör förmedla till riksdagen hur sändebudets arbete, och därmed stödet till den demokratiska oppositionen, utvecklas. Vilka slutsatser dras så här långt utifrån arbetet? Behöver sändebudet förstärkning, eller kan arbetet ske inom nuvarande ramar? Utvecklingen är dramatisk på marken, och samtidigt sker ansträngningar att geografiskt, om än begränsat, bygga upp lokala samhällen i Syrien och organisera sig i flyktingläger.

Min fråga är:

Har utrikesministerns och regeringens direktiv för det Stockholmsbaserade sändebudet för syrisk opposition förändrats utifrån den dramatiska utvecklingen?