den
9 januari
Fråga
2012/13:235
Patenträttigheter och språkval
av Anders Karlsson
(S)
till näringsminister Annie Lööf (C)
Många förväxlar idén om en globaliserad värld med
idén om en anglosaxisk värld. Att omfamna globalisering och att vilja stärka
språkfärdigheterna i engelska bör kombineras med ett värnande om Sverige och
svenska språket. När de sociala eliterna i Sverige antar engelskan som sitt
”modersmål” och ser svenskan som ett andra klassens
”folkspråk” samt försöker anpassa samhället därefter är vi inne på
farliga vägar. Patentspråksutredningen har lagt fram ett betänkande, Nationella patent på engelska? Det finns
i dag tre sätt att inge patentansökningar: nationella, europeiska (via Epo) och
internationella (via Wipo). En patentskrift innehåller tre delar:
patentbeskrivning (10–20 sidor), patentkrav (1–3 sidor) och
sammandrag (½ sida). Den viktigaste delen är patentkraven, eftersom endast
dessa är juridiskt relevanta. Om betänkandets förslag förs fram av regeringen
och antas av riksdagen kommer det ofelbart att leda till att allt färre
patentansökningar kommer att avfattas på svenska. Jag ser med oro på detta.
Offentlighetsprincipen kräver att näringsverksamhet
i Sverige ska kunna bedrivas fullt ut utifrån rättsverkande dokument avfattade
på svenska. Att bibehålla svenskan som ett komplett språk i språklagens anda
kräver att svenskan används som rättsligt verkande språk, särskilt i en så
språkligt utvecklande verksamhet som rättsligt bärande beskrivningar av ny
teknik. Enligt Svenska Patentombudsföreningen (Spof) har inget nordiskt
grannland gått så långt att den engelska versionen av patentkraven uteslutande
har rättsverkan. Erfarenheterna från Holland, som har infört möjlighet till
beskrivning på engelska men rättsligt bindande patentkrav på holländska, har
lett till ett markant ökande antal nationella ansökningar.
Avser statsrådet att följa Patentspråksutredningens
förslag?