den
1 november
Interpellation
2012/13:88
Syrien
av Carina
Hägg (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Sedan konflikten i Syrien började har mer än 2,5
miljoner människor befunnit sig i en situation där de lider brist på mat,
hygien och nödvändiga varor. Över 1,2 miljoner människor har fördrivits inom
landet, och 294 005 personer har tagit sin tillflykt utomlands för att
undvika skottlossning och bombningar samt för att rädda sig själva från
attacker och våldsdåd. Situationen i flyktinglägren i Turkiet, Libanon,
Jordanien och Irak är mycket ansträngd. Många flyktingar lever i tält, och
vintern kommer ytterligare att förvärra situationen. Det råder även akut brist
på mat, förnödenheter, hygienprodukter och boende. Systematiska och grova
kränkningar har dokumenterats från regimen, men även från den väpnade
motståndsrörelsen. Dokumentation bör ske som underlag för rättsliga processer.
Internationella brottmålsdomstolen bör ges förutsättningar att undersöka
misstankar om kränkningar och brott samt för att kunna samla in bevismateriel.
Krav på straffrihet för de som begått brott mot mänskligheten ska avvisas.
Europarådet har uppmanat sina medlemsstater att
inte skicka tillbaka asylsökanden från Syrien, utan ge dem skydd och en
fristad. Sverige är ett av de få länder som har hörsammat den uppmaningen.
Samtidigt vill jag uppmana regeringen att fortsätta stöta på sina europeiska
kolleger för att även dessa ska ta sitt ansvar. En handlingsplan för vidare
bosättning bör upprättas.
Den parlamentariska församlingen i Europarådet har
också fördömt våldsanvändningen och övergreppen mot mänskliga rättigheter i
Syrien. Församlingen anser att det internationella samfundets relativa tystnad
och passivitet i förhållande till flyktingströmmarna till grannländerna har
varat alldeles för länge och att det är dags att reagera och vidta nödvändiga
åtgärder. Församlingen rekommenderar också att medlemsstaterna i Europarådet
och länder som gränsar mot Syrien, däribland Israel, öppnar alla sina
gränsövergångar för flyktingar från Syrien. Omvärlden, däribland Sverige, har
ett ansvar att hjälpa till i den svåra situation som uppstått. Det gäller både
att ta sitt ansvar för det nationella flyktingmottagandet och för att ge hjälp
till de grannländer som har fått ta emot de största flyktingströmmarna. Det är
fullt rimligt att Sverige och EU bidrar till grannländernas mottagande. Fler
behöver ta ansvar för de miljontals människor som drabbats. De länder som
gränsar till Syrien, inklusive Israel, bör öppna sina gränser. De bör heller
inte stoppa människor från att passera gränsen eller skicka tillbaka
asylsökande. Tredjelandsflyktingarnas situation ska beaktas, och bland dem
finns många palestinier. Det är oacceptabelt att insyn i flyktingläger stoppas,
som sker i dag. I läger på den turkiska sidan har till exempel besök från
humanitära organisationer och MR-organisationer stoppats, men också från
landets egna parlamentariker.
De olika grupperna av inhemsk opposition behöver
enas för att betraktas som ett legitimt alternativ. En politisk plattform
behöver läggas fram. Alla syriska medborgare, oavsett etniskt ursprung, kultur
eller religion ska rymmas i ett fredligt, demokratiskt och pluralistiskt
Syrien. Det är bekymmersamt att det flyter in ekonomiskt stöd samt vapen till
sekteristiska grupper. Från Europa ansluter sig tillresande jihadister. Dessa aktiviteter
skapar även rädsla bland syrier om vad som kan komma efter en oundviklig
transession av makten. Deltagarna i Genèvemötet om Syriens framtid enades om
ett gemensamt dokument som även föreskriver en övergångsregering. Vi har att
tillse att FN:s resolutioner 1325 och 1820 inte åter kommer i bakgrunden.
Man måste ha respekt för att konflikten i Syrien är
komplicerad. Asad är en brutal diktator som genomför övergrepp mot den egna
befolkningen, men samtidigt vet vi att länder som Saudiarabien och Iran, Qatar
liksom terrorgrupper som al-Qaida har egna intressen i konflikten. Däremot är
det nödvändigt att det inrättas flygförbudszoner, så kallade humanitära
korridorer för de flyende som övervakas av FN. Vårdinrättningar attackeras
liksom humanitära hjälparbetare. En cynisk kriminalitet har följt i krigets
spår. Inbördeskriget i Syrien är en mänsklig katastrof. FN:s särskilda sändebud
Lakhdar Brahimi förtjänar allt stöd. Vapenvila är en förutsättning för den
fredliga övergången som låter vänta på sig. Vi beklagar veton i FN:s
säkerhetsråd.
Det finns en uppenbar risk att kriget mellan Bashar
al-Asads regim och rebellerna kan vara på väg in i ett ännu våldsammare skede, vilket
innebär ytterligare påfrestningar för Syriens grannländer som riskerar att mer
påtagligt dras in i konflikten. Inför den utvecklingen behöver fler ta ett
ansvar, då duger det inte med att omvärlden recenserar utvecklingen, det krävs
fler åtgärder.
Vilka initiativ är utrikesministern och regeringen
beredda att ta med anledning av den befarade utvecklingen av kriget i Syrien?
Vilka initiativ är utrikesministern och regeringen
beredda att ta för att förbereda en uppbyggnad av ett postkonflikt-Syrien?
Vilka initiativ är utrikesministern och regeringen
beredda att ta mot bakgrund av kriminalitet, som människohandel av flyende
kvinnor och barn?
Vilka initiativ är utrikesministern och regeringen
beredda att ta med anledning av flyktingsituationen?
Vilka initiativ är utrikesministern och regeringen
beredda att ta med anledning av FN:s resolutioner 1225 och 1820?