den
26 oktober
Interpellation
2012/13:74
Brister inom rehabiliteringsgarantin
av Wiwi-Anne
Johansson (V)
till statsrådet Ulf Kristersson (M)
Regeringens så kallade rehabiliteringsgaranti har
enligt en utvärdering från Karolinska Institutet inte haft den avsedda
effekten. Sjukskrivna som deltagit i rehabilitering inom ramarna för garantin
har inte återvänt till arbete i högre grad än andra.
En av de brister som uppmärksammats är att det
vetenskapliga underlag för val av behandlingsmodell för lättare psykisk ohälsa
som gjordes vid utformningen av garantin är otillräckligt. Att endast en modell för behandling är tillåten
innebär att det saknas valfrihet och inflytande för patienten.
Rehabiliteringsrådet, som regeringen tillsatte för
att granska garantin, lämnade ett antal förslag till förbättringar i sitt
slutbetänkande. Enligt rådet kan man bygga upp den kunskap som i dag saknas
genom att koppla ett rehabiliteringsregister till rehabiliteringsgarantin så
att resultaten rapporteras in.
De psykologiska behandlingarna utförs dessutom i
många fall av icke legitimerade terapeuter som inte har tillräcklig utbildning
och därför har låg eller ingen kompetens för psykoterapeutiskt arbete. Detta
har blivit följden av att personal inom vården erbjöds snabbutbildning för att
råda bot på bristen på terapeuter när rehabiliteringsgarantin infördes. Det
finns också indikationer på att en relativt stor andel avbryter den
psykologiska behandlingen på ett tidigt stadium. I Region Skåne, som har
genomfört en egen uppföljning, är det drygt 22 procent som avbryter
behandlingen i förtid. Dess värre saknas det närmare kunskap om varför
behandlingarna avslutats och vilka konsekvenser det får för den enskilde.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att
öka mångfalden av behandlingar inom rehabiliteringsgarantin?
Avser statsrådet att införa
ett kvalitetsregister i enlighet med Rehabiliteringsrådets förslag?
Kommer statsrådet att verka för att öka kvaliteten
på den psykologiska behandlingen genom att införa högre krav på terapeuternas
utbildning och kompetens?
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att
fler människor ska fullfölja sina behandlingar?