den 27 maj

Interpellation

2012/13:448 Trängselskatt och kollektivtrafik i Stockholm

av Jens Holm (V)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Behovet av stora investeringar i kollektivtrafiken i Stockholmsregionen är mycket stort. De flesta stockholmare kan vittna om den underkapacitet som finns i tunnelbanan, pendeltågen, bussarna och tvärbanan. Det var nästan 20 år sedan tunnelbanan senast byggdes ut, då med sträckan Bagarmossen–Skarpnäck, 1994. Det är glädjande att till och med Moderaterna inser vikten av att bygga ut tunnelbanan i Stockholm. I augusti 2012 deklarerade statsminister Fredrik Reinfeldt att han ville bygga ut tunnelbanan och börja med en ny linje till Nacka (”M vill bygga t-bana till Nacka” Dagens Nyheter, 18/8 -12). Men om dessa satsningar ska komma till stånd behövs betydande finansiering. Precis som statsministern uttrycker borde staten ta sin del av det ansvaret.

En av grundtankarna med trängselskatten i Stockholm, som en majoritet av stockholmarna röstade för 2006, var att intäkterna skulle kunna finansiera utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. På valsedeln stod följande: ”Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar.” Men sedan de borgerliga partierna fick regeringsmakten 2006 har inte en krona av intäkterna från trängselskatten gått till kollektivtrafiken.

I ett skriftligt svar till undertecknad den 22 maj (svar på fråga: 2012/13:504) angående när kollektivtrafiken i Stockholm ska få sin beskärda del av intäkterna från trängselskatten svarar ministern att hon har att förhålla sig till ”inte en utan 15 folkomröstningar angående trängselskatten”. Men trängselskatten tas ut helt och hållet inom Stockholm kommuns markområde, där Stockholm har planmonopol över markanvändningen. Beslutet om skatt har fattats i riksdagen, som en direkt konsekvens av det positiva resultatet i folkomröstningen i Stockholms kommun. Andra kommuner kan alltså inte styra över hur Stockholms kommun vill nyttja sitt markområde. Därför förvånar det mig att infrastrukturministern anser att resultatet från folkomröstningar i andra kommuner än Stockholms kommun ska ha relevans för användandet av intäkterna från trängselskatten.

Regeringen planerar för Sveriges dyraste motorvägsprojekt någonsin, Förbifart Stockholm. Den officiella prislappen för motorvägen är ungefär 29 miljarder kronor. Räknar man med räntekostnader och allmänna prisökningar torde slutnotan landa på en bra bit över 40 miljarder. Detta gigantiska vägprojekt riskerar att tränga undan viktiga resurser till kollektivtrafiken, inte minst den nya tunnelbanelinjen som statsministern utlovat. Ett klart exempel på det är hur regeringen nu använder intäkterna från trängselskatten till projektering och byggnad av Förbifart Stockholm. Det är ett svek mot alla stockholmare som röstade för trängselskatten med förhoppningen om en utbyggd kollektivtrafik. Man kan fråga sig när kollektivtrafiken ska få sin beskärda del av intäkterna från trängselskatten.

Jag vill med anledning av vad som anförts ovan fråga statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regeringen ska lägga fram en trovärdig finansiering för en kraftfull utbyggnad av kollektivtrafiken, inklusive utbyggd tunnelbana, i Stockholms län?

Hur ser tidplanen ut för att få till stånd ovanstående finansiering?

När kommer regeringen att leva upp till folkomröstningens resultat om trängselskatt i Stockholms stad och låta kollektivtrafiken få sin del av intäkterna från trängselskatten?