den
27 maj
Interpellation
2012/13:448
Trängselskatt och kollektivtrafik i Stockholm
av Jens Holm (V)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Behovet av stora investeringar i kollektivtrafiken
i Stockholmsregionen är mycket stort. De flesta stockholmare kan vittna om den
underkapacitet som finns i tunnelbanan, pendeltågen, bussarna och tvärbanan.
Det var nästan 20 år sedan tunnelbanan senast byggdes ut, då med sträckan
Bagarmossen–Skarpnäck, 1994. Det är glädjande att till och med
Moderaterna inser vikten av att bygga ut tunnelbanan i Stockholm. I augusti
2012 deklarerade statsminister Fredrik Reinfeldt att han ville bygga ut
tunnelbanan och börja med en ny linje till Nacka (”M vill bygga t-bana
till Nacka” Dagens Nyheter, 18/8 -12). Men om dessa satsningar ska komma
till stånd behövs betydande finansiering. Precis som statsministern uttrycker
borde staten ta sin del av det ansvaret.
En av grundtankarna med trängselskatten i
Stockholm, som en majoritet av stockholmarna röstade för 2006, var att
intäkterna skulle kunna finansiera utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. På
valsedeln stod följande: ”Miljöavgifter/trängselskatt innebär att
avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön.
Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik
och vägar.” Men sedan de borgerliga partierna fick regeringsmakten 2006
har inte en krona av intäkterna från trängselskatten gått till
kollektivtrafiken.
I ett skriftligt svar till undertecknad den 22 maj
(svar på fråga: 2012/13:504) angående när kollektivtrafiken i Stockholm ska få
sin beskärda del av intäkterna från trängselskatten svarar ministern att hon
har att förhålla sig till ”inte en utan 15
folkomröstningar angående trängselskatten”. Men trängselskatten tas ut helt
och hållet inom Stockholm kommuns markområde, där Stockholm har planmonopol
över markanvändningen. Beslutet om skatt har fattats i riksdagen, som en direkt
konsekvens av det positiva resultatet i folkomröstningen i Stockholms kommun.
Andra kommuner kan alltså inte styra över hur Stockholms kommun vill nyttja
sitt markområde. Därför förvånar det mig att infrastrukturministern anser att
resultatet från folkomröstningar i andra kommuner än Stockholms kommun ska ha
relevans för användandet av intäkterna från trängselskatten.
Regeringen planerar för Sveriges dyraste
motorvägsprojekt någonsin, Förbifart Stockholm. Den officiella prislappen för
motorvägen är ungefär 29 miljarder kronor. Räknar man med räntekostnader
och allmänna prisökningar torde slutnotan landa på en bra bit över
40 miljarder. Detta gigantiska vägprojekt riskerar att tränga undan
viktiga resurser till kollektivtrafiken, inte minst den nya tunnelbanelinjen
som statsministern utlovat. Ett klart exempel på det är hur regeringen nu
använder intäkterna från trängselskatten till projektering och byggnad av
Förbifart Stockholm. Det är ett svek mot alla stockholmare som röstade för
trängselskatten med förhoppningen om en utbyggd kollektivtrafik. Man kan fråga
sig när kollektivtrafiken ska få sin beskärda del av intäkterna från
trängselskatten.
Jag vill med anledning av vad som anförts ovan
fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att
regeringen ska lägga fram en trovärdig finansiering för en kraftfull utbyggnad
av kollektivtrafiken, inklusive utbyggd tunnelbana, i Stockholms län?
Hur ser tidplanen ut för att få till stånd
ovanstående finansiering?
När kommer regeringen att leva upp till
folkomröstningens resultat om trängselskatt i Stockholms stad och låta
kollektivtrafiken få sin del av intäkterna från trängselskatten?