den 7 mars

Interpellation

2012/13:318 Sveriges Turkietstrategi

av Jacob Johnson (V)

till statsrådet Gunilla Carlsson (M)

Sverige har en strategi för bistånd till Turkiet vars övergripande mål är att stärka demokratin i Turkiet så att förutsättningarna för medlemskap i Europeiska unionen förbättras. Samarbetet är inriktat på området demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Strategin gäller för perioden 2010–2013 och löper alltså ut i år.

Det är uppenbart att det fortfarande råder stora brister i Turkiet när det gäller de krav på respekt för mänskliga rättigheter som måste ställas på Turkiet som ansökarland till EU. Köpenhamnskriterierna omfattar krav på stabila institutioner, som garanterar demokrati, mänskliga rättigheter, en fungerande rättsstat och skydd för nationella minoriteter. Den fungerande praktiken när det gäller dessa frågor i Turkiet som till exempel behandling av valda politiker, journalister med mera gör att man kan ifrågasätta om Turkiet lever upp till kravet enligt Köpenhamnskriterierna.

Ett av många exempel är de razzior som den turkiska polisen i mitten av februari riktade mot medlemmar och ledare i de offentliganställdas fackliga organisation Kesk med massarresteringar som följd. Vi vet också att ett rekordstort antal journalister är fängslade samt att tusentals folkvalda politiker fängslats i de så kallade KCK-rättegångarna. De flesta av dessa arresteringar görs utifrån den av omvärlden hårt kritiserade godtyckliga antiterrorlagstiftningen där kritik av den turkiska staten är tillräcklig grund för arresteringar.

När det gäller kurdfrågan är utvecklingen motsägelsefull och innehåller såväl fortsatta militära stridigheter mellan den turkiska militären och PKK-gerillan som kontakter och någon sorts förhandlingar mellan den turkiska säkerhetstjänsten och den fängslade PKK-ledaren Öcalan. I samtalen med Öcalan är även representanter för det prokurdiska partiet BDP i Turkiet involverade.

Man måste i det svåra läget för demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Turkiet fråga sig hur Sverige med sina goda kontakter med breda delar av det turkiska samhället kan stödja en utveckling mot fred, demokrati, yttrande- och organisationsfrihet, jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter.

Jag vill mot denna bakgrund fråga statsrådet:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder så att det svenska utvecklingsbiståndet till Turkiet när det gäller respekt för och efterlevnad av mänskliga rättigheter och jämställdhet samt ökad samhällsdebatt om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet kan fortsätta kommande år?