den 5 februari

Interpellation

2012/13:253 Införande av samtyckeskrav

av Gunvor G Ericson (MP)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

Regeringen beslutade i all hemlighet i torsdags om en lagrådsremiss om ändringar av våldtäktslagstiftningen och skyddet för barn i sexualbrottslagstiftningen. Remissen innebär att begreppet ”hjälplöst tillstånd” i våldtäktsbestämmelsen i 6 kap. brottsbalken ersätts med begreppet ”särskilt utsatt situation”. I huvudsak förblir således reglerna om våldtäkt desamma som i dag. Samtidigt är situationen alarmerande i dag.

Av den nationella trygghetsundersökningen 2011 framgår att sexualbrott är en av de brottstyper som polisanmäls i minst utsträckning – 23 procent av sexualbrotten anmäls. Av dem som misstänks för sexualbrott är majoriteten män, bara omkring 2 procent är kvinnor. En majoritet av offren är kvinnor. I en tredjedel av de anmälda våldtäkterna är offret under 15 år.

I de flesta fall när en kvinna anmäler en våldtäkt läggs fallet ned. Det finns två typer av våldtäkter, överfallsvåldtäkt och relationsvåldtäkt. Om anmälan läggs ned i det första fallet beror det på att man inte kan hitta gärningsmannen. Läggs anmälan ned i det andra fallet beror det oftast på att mannen försvarar sig med att kvinnan var med på det. Som lagen är utformad räcker det med att mannen hävdar att han trodde att kvinnan var med på det för att åtal inte ska väckas. Det kallas samtyckesinvändning, och då frias mannen hellre än fälls.

För att i viss mån råda bot på den otillfredsställande situationen som beskrivits ovan föreslogs i sexualbrottsutredningens betänkande (SOU 2010:71) bland annat införandet av ett helt nytt och samtyckesbaserat brott – sexuellt övergrepp. Såvitt framkommit tar regeringen nu avstånd från detta under påståendet att ett krav på samtycke för sex ska leda till en sämre situation för brottsoffret.

En samtyckesmodell innebär att sexuella gärningar som sker utan att de inblandade samtyckt till det blir olagliga. Det innebär att det aldrig är tillåtet att utnyttja någon person sexuellt mot den personens vilja. Genom regeringens förslag kommer det – såvitt jag förstår – fortfarande vara tillåtet för exempelvis en man att våldta en kvinna mot hennes vilja, så länge hon inte är i en ”särskilt utsatt situation”.

Genom regeringens förslag riskerar Sverige att bli ett av de länder i Europa som har sämst lagstiftningsmässigt skydd mot våldtäkt, när nu Bulgarien och Rumänien skärpt sina lagar.

1. Jag undrar därför varför justitieministern inte vill införa ett krav på samtycke för sexuella gärningar?

2. På vilka omständigheter och fakta har justitieministern baserat sitt ställningstagande om att inte, så som föreslogs i sexualbrottsutredningens betänkande (SOU 2010:71), införa en helt ny och samtyckesbaserad bestämmelse där brottet ska kallas sexuellt övergrepp?

3. Med anledning av det anförda vill jag fråga om justitieministern avser att ta några lagstiftningsinitiativ så att det aldrig kan vara tillåtet att utnyttja någon person sexuellt mot den personens vilja.