den
25 januari
Interpellation
2012/13:230
Ökade löneskillnader mellan kvinnor och män
av Gustav
Fridolin (MP)
till statsrådet Maria Arnholm (FP)
Riksdagen beslutade våren 2006 om mål för
jämställdhetspolitiken. Dessa mål säger att kvinnor och män ska ha samma makt
att forma samhället och sitt eget liv, samt att alla politikområden ska
genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Sverige är i dag längre från målet
än när det sattes.
Ekonomi är helt centralt i jämställdhetsarbetet.
Egen lön och egen försörjning är grunden till självständighet och frihet. De
osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män har varit i stort sett
oförändrade de senaste 30 åren. Men sedan regeringen tillträdde 2006 har
inkomstskillnaderna mellan könen vidgats. Skillnaden i nettoinkomst mellan
kvinnor och män har ökat med 40 procent sedan 2006. I reda pengar handlar det
om en ökning med närmare 18 000 kronor om året till männens fördel. Ny
statistik i TV4:s Nyheterna (den 22
januari 2013) visar att inkomstgapet mellan könen har ökat snabbt de senaste
åren.
Sett till hela arbetsmarknaden är kvinnors löner 86
procent av mäns löner. Störst löneskillnad finns inom landstingen, där
skillnaden mellan kvinnor och män överstiger 26 procent.
Kvinnor har i dag en högre utbildningsnivå än män.
Orsaken till de stora inkomstskillnaderna är alltså strukturell
lönediskriminering. Yrken som i huvudsak innehas av kvinnor värderas
systematiskt lägre än yrken där män dominerar. Per månad tjänar en
socialsekreterare i genomsnitt 12 000 kronor mindre än en it-konsult, en
undersköterska 2 600 kronor mindre än en verkstadsarbetare, och en
barnmorska 10 000 kronor mindre än en civilingenjör.
Flera viktiga åtgärder behöver genomföras för att
utjämna löneskillnaderna och uppnå en jämställd lönepolitik. Fackförbunden
Kommunal, Vårdförbundet, Akademikerförbundet SSR, Legitimerade Sjukgymnasters
Riksförbund LSR och Vision har i en rapport om jämställda och rättvisa löner
presenterat sju krav som Miljöpartiet stöder:
1. Att lönerna för kvinnodominerade yrken uppvärderas
utifrån den kunskap, de krav och det ansvar som arbetet kräver.
2. Att Medlingsinstitutet får i uppdrag att
kartlägga och analysera löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och
mansdominerade yrken på hela arbetsmarknaden samt att i samarbete med arbetsmarknadens
parter föreslå åtgärder.
3. Att ett långsiktigt partsgemensamt arbete
startas i syfte att utveckla fler karriärbefattningar och nya karriärvägar inom
kvinnodominerade yrken.
4. Att regeringen ser över Medlingsinstitutets
uppdrag så att industrins norm för lönebildningen blir förenlig med aktiva
insatser för att bryta den strukturella lönediskrimineringen mot
kvinnodominerade yrken.
5. Att Diskrimineringsombudsmannen inom ramen för
sitt tillsynsansvar omgående avdelar resurser för att genomföra systematiska
granskningar av arbetsgivarnas lönekartläggningar.
6. Att återinföra uppdraget till Försäkringskassan
att verka för jämställd fördelning av uttaget av föräldraförsäkringen.
7. Att införa ”rätt till heltid” i
kommuner och landsting för ökad sysselsättningsgrad bland kvinnor.
Utöver dessa sju krav vill Miljöpartiet även att
staten ska vara en föregångare i arbetet mot osakliga löneskillnader.
Miljöpartiet avsatte 450 miljoner på tre år i vårt senaste budgetförslag för
att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i statliga arbeten.
Frågor till jämställdhetsministern:
Avser statsrådet att verka för att öka anslagen i
kommande statsbudget för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män?
Avser statsrådet att
presentera förslag i linje med fackförbundens krav för jämställda och rättvisa
löner?