den 23 januari

Interpellation

2012/13:214 Trafikverkets fiberinfrastruktur och dess samhällsnytta

av Annika Lillemets (MP)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Trafikverkets fiberinfrastruktur är en av de största och mest heltäckande i landet och dessutom operatörsneutral. Den är viktig för landsbygden, då den på många platser är den enda fiberinfrastrukturen som finns. Den är byggd och betald med statliga anslag och bör självklart betraktas som en statlig tillgång som behövs för att uppfylla flera samhällsbehov både kritiska och samhällsnyttiga, utöver Trafikverkets egna.

Det har sedan oktober 2011 varit osäkert hur och till vilken grad Trafikverkets fiberinfrastruktur och kapaciteten i densamma ska vara tillgänglig för att nå de nationella strategierna och för att uppfylla marknadens behov.

De besked som nu kommer är oroväckande ur flera perspektiv. Trafikverket beslutade i augusti 2012 att lägga ned resultatenheten Trafikverket ICT. Från den 1 maj i år blir Trafikverket ICT i stället en del av Trafikverkets it-avdelning i en ny, nedskuren och centraliserad organisation. Denna organisation ska renodlas i en styr- och beställarorganisation och en intern leverantörsorganisation. Enligt Trafikverket görs detta för att

- tillhandahålla säkra, tillförlitliga och kostnadseffektiva leveranser till Trafikverket

- fokusera och bygga på det som är kritiskt för Trafikverket

- underlätta outsourcing till extern part

- tydliggöra ägande, roller och ansvar.

Externa tjänster ska vara baserade på kapacitet och kompetens för den interna leveransen och ska inte konkurrera med den interna leveransförmågan. Enligt nyhetsbrev från Telekom Online den 16 januari säger Trafikverkets it-direktör Mathias Persson att Trafikverket rent av kan komma att avsluta befintliga kundavtal i förtid.

Regeringens regleringsbrev till Trafikverket har för 2013 fått en ny skrivelse gällande tillhandahållande av kapacitet. ”Trafikverket ska i sitt fibernät erbjuda tjänster på grossistnivå på konkurrensneutrala villkor till aktörer som efterfrågar elektroniska kommunikationer, i den mån kapaciteten inte behövs för Trafikverkets egna behov.”

Att uppfylla det behov av kapacitet som andra myndigheter, telekomoperatörer och medborgare har kommer alltså i andra hand. Detta kan komma att påverka ett antal myndigheter såsom Transportstyrelsen. På transportmarknaden har vi Infranord och SJ. På telekommarknaden finns Comhems 1,7 miljoner hushåll, som får sin tv, telefoni och bredband via Trafikverkets fiberinfrastruktur, samt Tele 2:s 2,8 miljoner mobilkunder. Effekterna av denna fokusering på Trafikverkets behov kan alltså bli påtagliga, inte bara för företag, myndigheter och transportsektorn, utan även för den enskilda medborgaren.

I den statliga offentliga utredningen Trafikverket ICT, SOU 2010:82, som överlämnades till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd den 20 december 2010 skriver utredaren Åke Hedén om Trafikverkets kommunikationsinfrastruktur: ”Resultatenheten Trafikverket ICT förvaltar denna infrastruktur och säljer elektroniska kommunikationstjänster även på en konkurrensutsatt marknad. Det är viktigt att denna verksamhet bedrivs på sådant sätt att det skapas så lika förutsättningar som möjligt mellan aktörerna på marknaden. En effektivare användning av nätet kan bidra till bättre förutsättningar för konkurrens på marknaden för elektronisk kommunikation och till ökad tillgång till bredband i hela landet.”

I utredningen görs även bedömningen att Trafikverket ICT under vissa förutsättningar kan separeras från Trafikverket utan att driftsäkerheten i järnvägstransportsystemet försämras.

På Trafikverkets hemsida kan vi läsa: ”Vi bidrar till samhällsutvecklingen. Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Det är Trafikverkets vision – en vision som innebär att vi ska skapa förutsättningar för ett robust och effektivt transportsystem som är energieffektivt och säkert.” Men detta gäller tydligen inte för alla dem som färdas på den digitala infrastrukturen, trots att de är fler än dem som färdas på den spårbundna.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga infrastrukturministern:

Vad avser statsrådet att göra för att tillgodose de myndigheters, operatörers och medborgares behov som i dag tillgodoses av Trafikverkets fiberinfrastruktur om det visar sig att kapaciteten i Trafikverkets fiberinfrastruktur behövs för Trafikverkets egna behov?

Avser statsrådet att låta Trafikverket prioritera vilken eller vilka externa kunder som ska prioriteras om brist uppstår i Trafikverkets nät?

Vad avser statsrådet att göra för att se till att Trafikverket lever upp till att vara ”samhällsbyggare” även vad gäller det femte transportslaget, det digitala?