den
22 januari
Interpellation
2012/13:212
Är idrottsrörelsen ett företag?
av Berit
Högman (S)
till kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn
Liljeroth (M)
Den 20 december 2012 meddelade Marknadsdomstolen
sitt beslut i ett ärende mellan Svenska Bilsportförbundet och Konkurrensverket.
Beslutet handlar i sak om några paragrafer i Bilsportförbundets tävlingsregler,
men det kan komma att få stora konsekvenser för hela den ideella sektorn.
Enligt Marknadsdomstolen är nämligen alla
organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet, det vill säga på något sätt
hanterar pengar, att jämställa med företag. Associationsformen, det vill säga
om det handlar om ideella föreningar, vinstdrivna företag eller något annat,
spelar ingen roll. Inte heller spelar det någon roll om intäkterna helt eller
delvis går till att täcka kostnaderna för verksamheten, lika lite som det
spelar någon roll om huvuddelen av intäkterna kommer från medlemsavgifter eller
allmänna bidrag.
I och med att de ideella föreningar som hanterar
pengar, vilket väl i stort sett alla gör, är att betrakta som företag faller
de, enligt Marknadsdomstolen, också under konkurrenslagstiftningen i den mån de
agerar på en marknad. I det aktuella fallet handlar det om ”marknaden för
arrangerandet av bilsporttävlingar”. Och eftersom det på alla marknader
ska råda fri konkurrens mellan företag blir domstolens slutsats att de två
aktuella paragraferna i Bilsportförbundets tävlingsregler hämmar den konkurrensen
och därför inte får tillämpas.
Att tävlingsreglerna har beslutats i en demokratisk
process inom en föreningsrättsligt skyddad ideell organisation hindrar inte
detta. Marknadsdomstolen menar att konkurrensrätten i det här fallet står över
föreningsrätten, trots att den senare finns inskriven i vår grundlag.
Man kan även undra om beslutet betyder att vi
kommer att få fler ärenden till Konkurrensverket där alltså en myndighet ska
granska och avgöra frågor som normalt sett avgörs av en förenings eller ett
förbunds medlemmar. Hur många fler marknader kan Konkurrensverket hitta inom
svenskt föreningsliv? Och hur många andra, av medlemmar demokratiskt fattade
beslut, antagna stadgar eller andra gemensamt beslutade regler inom den ideella
sektorn riskerar att ogiltigförklaras?
Det finns också anledning att fråga sig om
Marknadsdomstolens beslut kan föra med sig att andra områden där ideella
föreningar efter politiska beslut gynnas i förhållande till privata företag, till
exempel skatteregler, ekonomiskt stöd eller hyressubventioner ifrågasätts?
Den politik för den civila sektorn som riksdagen
beslutade om 2010, liksom den idrottspolitik vi ställde oss bakom året innan,
bygger på att det finns en skillnad mellan ideell verksamhet och privat
näringsverksamhet. Och att det av många olika anledningar finns särskilda skäl
att på olika sätt, till exempel skattemässigt, gynna människors
egenorganisering i det civila samhälle som idrottsrörelsen tillhör.
Avser kulturministern, mot den nu redovisade
bakgrunden, att vidta någon lagstiftningsåtgärd eller
annan åtgärd eller ta något initiativ för att förtydliga politikens innebörd?