Redogörelse till riksdagen 2012/13:NR1
Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2012
Sammanfattning
Nordiska rådets svenska delegation överlämnar härmed den bifogade berättelsen om sin verksamhet under 2012. Berättelsen innehåller en redogörelse för rådets extra session den 23 mars och rådets 64:e session den 29
Stockholm den 13 mars 2013
Karin Åström
Bengt Ohlsson
1
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Innehållsförteckning
| 1 | Huvuddragen för verksamheten 2012........................................................... | 3 |
| 2 | Sveriges delegation....................................................................................... | 9 |
| 3 | Nordiska rådets extra session i Reykjavik den 23 mars 2012 ..................... | 13 |
| 4 | Nordiska rådets 64:e session Helsingfors den 30 |
|
| november 2012 .............................................................................................. | 16 | |
| 5 | Presidiet...................................................................................................... | 40 |
| 6 | Utskotten och kontrollkommittén ............................................................... | 47 |
| 7 | Den parlamentariska Östersjökonferensen ................................................. | 74 |
| 8 | Den arktiska parlamentarikerkonferensen .................................................. | 77 |
| 9 | Det parlamentariska Barentssamarbetet ..................................................... | 80 |
| Bilaga 1 Nordiska rådets svenska delegation 2012 ....................................... | 82 | |
| Bilaga 2 Framställningar, rekommendationer och interna beslut 2012 ......... | 84 | |
| Bilaga 3 Resolution antagen vid det fjärde internationella forumet för | ||
| unga politiker från Ryssland och de nordiska länderna den |
||
| 2012............................................................................................................. | 105 | |
| Bilaga 4 Resolution antagen vid den 21:a parlamentariska | ||
| Östersjökonferensen, St. Petersburg den |
109 | |
| Bilaga 5 Resolution antagen vid den tionde arktiska | ||
| parlamentarikerkonferensen, Akureyri den |
114 | |
| Bilaga 6 Nordiska rådets ramprogram......................................................... | 119 | |
2
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
1 Huvuddragen för verksamheten 2012
I Nordiska rådet samarbetar de nordiska ländernas parlament och regeringar. Samarbetet grundas på Helsingforsavtalet som undertecknades 1962 och som har reviderats flera gånger sedan dess. Enligt det ska samarbetet omfatta sociala och rättsliga frågor, kultur, ekonomi och näringsliv, kommunikationer, miljö och säkerhet. Helsingforsavtalet utesluter inte samarbete även på andra områden. Nordiska rådet har under senare år varit aktivt även vad gäller utri-
Begreppet nordisk nytta är grundläggande. Det innebär att de nordiska länderna samarbetar om sådant de kan göra bättre tillsammans än om de agerar var för sig. Det handlar om att ge medborgarna möjlighet att studera, arbeta eller driva företag i hela Norden utan att nationsgränserna är till hinder, att lära av varandras erfarenheter inför reformer på olika samhällsområden och att få genomslag för gemensamma nordiska värderingar i internationella sammanhang, t.ex. i förhandlingar om klimatfrågor eller mänskliga rättigheter.
Nordiska rådets roll är att ta initiativ där man ser problem som kan lösas på nordisk nivå eller där nya möjligheter kan tas till vara genom nordiskt samarbete. Våra samhällen, och världen omkring oss, förändras. Det betyder att de frågor som står i centrum för arbetet varierar mellan olika år och att årsskiftena inte i sig innebär att nya frågor dyker upp eller andra hamnar i bakgrunden. Nordiska rådets slutsatser får, när en ny fråga tagits upp, oftast formen av en rekommendation som riktas till en eller flera nordiska regeringar, eller till deras samarbetsorgan Nordiska ministerrådet. Nordiska rådet följer därefter upp och kontrollerar att rekommendationerna genomförs på bästa möjliga sätt.
Den svenska delegationen bidrar till detta inom ramen för arbetet i Nordiska rådet, men också genom förankring i riksdagen, kontakter med Regeringskansliet och med organisationer och enskilda medborgare i olika delar av Sverige. I detta avsnitt redovisas några av de sakfrågor och initiativ som varit centrala för den svenska delegationen under 2012.
De nordiska välfärdssamhällena
Globaliseringen, med de krav den ställer på näringsliv och arbetsmarknad, men också andra faktorer som en ökande genomsnittlig livslängd, ökad in- och utflyttning och den tekniska utvecklingen, ger nya möjligheter, men ställer också de nordiska välfärdssamhällena inför nya utmaningar. Olika aspekter av detta har stått centralt i Nordiska rådets diskussioner under året. På vissa punkter finns ganska klara skillnader mellan de politiska partierna. Samtidigt har konstaterats att det råder bred enighet över partigränserna om
3
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 1 HU VU D D R A GE N F Ö R V E R K S A M H E T EN 2 012
att man vill bevara en rad element som tillsammans kan sägas vara kärnan i ”den nordiska modellen”. Dit hör ett högt deltagande i arbetslivet, också för kvinnor, väl organiserade parter på arbetsmarknaden, ett konkurrenskraftigt och flexibelt näringsliv, generella välfärdsordningar när det gäller t.ex. utbildning, hälsovård och socialförsäkringar, samt jämställdhet och förhållandevis stor ekonomisk jämlikhet.
Hur detta ska kunna bevaras och utvecklas var bl.a. temat för den debatt Nordiska rådet höll med statsministrarna vid årets session. Slutsatsen är att eftersom våra samhällen och de underliggande värderingarna är så lika har vi all anledning att lära av varandra och att samarbeta. En annan viktig slutsats är att vi tillsammans kan dra nytta av att vi inte bara har en högteknologisk industri utan också ligger långt framme på områden som vård, omsorg och miljöskydd. Detta möter stort intresse i vår omvärld. Omvänt har vi intresse av att även utanför Norden skapa förståelse för våra lösningar och utrymme för att utveckla dem.
Unga arbetslösa
Ett särskilt problem för välfärdssamhället är att så många unga har svårt att ta sig in och få fast fot på arbetsmarknaden. Flera utskott har uppmärksammat olika aspekter av detta. Problemen har ett nära samband med utbildningssystemen och att det kan finnas trösklar vid övergången från studier till arbete. Uppemot 20 procent av en nordisk ungdomsårgång, inte minst pojkar och unga med invandrarbakgrund, faller ut ur utbildningssystemen utan att uppnå grundläggande kunskaper. Nordiska rådet har rekommenderat regeringarna att kartlägga och utväxla goda exempel när det gäller åtgärder inom utbildningsväsendet och arbetsmarknadsåtgärder för unga, samt vidare att se på möjligheter till partnerskap där kommuner, skolor och företag kan samverka för att skapa skräddarsydda utbildningar, kanske i kombination med lärlings- eller praktikplatser. Detta kan diskuteras bl.a. vid det nordiska jobbtoppmöte som Sveriges statsminister ska vara värd för i maj 2013. Nordiska rådet vill bidra till det och har begärt att regeringarna inför sessionen senare samma år presenterar en nordisk strategi – eller ett krispaket – för att möta ungdomsarbetslösheten.
Nordiskt utbildningstoppmöte
I ljuset av senare års forskning och undersökningar på utbildningsområdet behöver de nordiska ländernas utbildningssystem ses över. Samhällen och näringsliv i världsklass behöver också utbildning i världsklass. Det behövs en skola som gör det möjligt för alla unga att skaffa sig grundläggande kunskaper, men också en bra yrkesutbildning. De nordiska utbildningssystemen ska främja kreativitet, entreprenörskap, samarbetsförmåga och ett livslångt lärande. Syftet med projektet Ny nordisk skola är att skapa förutsättningar för förändring och förnyelse. Vidare föreslår Nordiska rådet att ett nordiskt utbildningstoppmöte ska arrangeras som startskott för ett långsiktigt och politiskt förankrat utbildningssamarbete inom Norden. Här bör man också se på
4
1HU V U D D R A GE N F Ö R V E RK S A MH E T E N 20 12 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
möjligheterna till ökad rörlighet inom Norden för studenter och lärare. Toppmötet skulle samla alla relevanta aktörer på utbildningsområdet – regeringar, representanter för lärarnas och pedagogernas organisationer, elev- och föräldraorganisationer, forskare osv.
Gränshinder
Det formella nordiska samarbetet inleddes utifrån tanken att medborgarna ska kunna röra sig fritt mellan de nordiska länderna, välja var de vill bo och arbeta, driva företag eller annan verksamhet utan att hindras av nationsgränserna. Den nordiska passunionen, den gemensamma arbetsmarknaden och den nordiska socialkonventionen är tidiga uttryck för detta. I dag är inte gränserna som sådana hinder för rörligheten. Det är snarare skillnader i skatte- och avgiftssystem, sociala förmåner eller regler på arbetsmarknaden som skapar svårigheter. Samhällsutvecklingen gör att sådana regelverk tillkommer, försvinner eller reformeras. Varje ändring rymmer en risk för att nya gränshinder uppkommer, och därför står arbetet med att förebygga och avskaffa gränshinder ständigt högt på Nordiska rådets dagordning.
Nordiska rådet tog initiativ till att gränshinderfrågor debatterades i alla de nordiska parlamenten i april 2012. Därefter sammanställdes goda idéer och lösningsförslag. Resultatet blev en rekommendation i 16 konkreta punkter under rubrikerna Bosättning, Medborgerliga rättigheter, Arbete och Studier, där Nordiska rådet menar att regeringarna relativt enkelt borde kunna avskaffa hinder för rörligheten. Exempelvis att rörelsehindrade ska kunna ta med sig handikappfordon eller ledarhund om de flyttar över en gräns, att arbetslöshetsförsäkringarna samordnas så att man har kvar kvalifikationstiden eller att se till att unga kan anta praktikplatser även i andra nordiska länder. Ett annat viktigt förslag är att inrätta en nordisk ombudsmannainstans, som skulle stärka medborgarnas möjlighet att få de rättigheter de faktiskt har enligt de nordiska överenskommelser som finns. Det förekommer att myndigheter i olika länder tolkar samma bestämmelse på olika sätt, eller att det är svårt att få korrekt information om vad som gäller.
En särskild fråga som har med både gränshinder och arbetsmarknad att göra är ömsesidigt erkännande av yrkesutbildningar. Regeringarna bör ingå ett avtal om detta, anser Nordiska rådet. Det kan kräva att man utarbetar gemensamma kriterier för vad som ska krävas i olika yrken, men det är svårt att se att kraven skulle behöva vara olika inom Norden. Där så undantagsvis är fallet bör regeringarna se till att det finns kompletterande utbildning tillgänglig för dem som har behörighet i ett annat nordiskt land.
Alkohol- och tobakspolitik ur ett folkhälsoperspektiv
De nordiska länderna har en jämförelsevis restriktiv politik när det gäller både alkohol och tobak. Ändå avlider tiotusentals nordbor varje år till följd av alkoholmissbruk eller tobaksrökning. Många fler drabbas av skador eller sjukdomar som har samband med alkohol eller tobak. Det mänskliga lidandet är betydande, även för anhöriga och andra närstående. Under året har därför
5
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 1 HU VU D D R A GE N F Ö R V E R K S A M H E T EN 2 012
ett viktigt tema varit att se på användningen av alkohol och tobak ur ett folkhälsoperspektiv. Välfärdsutskottet har sökt vägar att minska skadeverkningarna, med tonvikt på attityder, marknadsföring och reklam, samt socialt ansvar.
En vision är ett tobaksfritt Norden före 2040. På kortare sikt – till 2020 – vill rådet utifrån dagens forskning samla de mest effektiva åtgärderna till en strategi för att reducera alkoholrelaterade problem. Vidare bör forskningen om samband mellan bruk av alkohol eller tobak och olika typer av sjukdomar stärkas. Ett förbud mot reklam som riktar sig till unga bör övervägas. För yrkeschaufförer och för personer som dömts för rattonykterhet bör alkolås vara obligatoriskt. En gräns på 0,2 promille för alla motordrivna fordon i Norden är en annan rekommendation.
Språkförståelse
Viktiga delar av det nordiska samarbetet bygger på att vi förstår varandras språk. En aspekt har med gränshinder att göra – om vi inte förstår varandra uppstår praktiska hinder för arbete eller studier i andra nordiska länder, för gemensamma affärs- eller kulturprojekt, för samarbete över gränserna om vård, sjuktransporter eller räddningstjänst. En annan aspekt är att språkförståelsen gör det möjligt för oss att ta del av ett betydligt större kulturutbud och att lära av varandras erfarenheter än om vi vore begränsade till det egna landet.
Nordiska rådet har länge arbetat med att göra det möjligt för alla att ta del av program som sänds i andra nordiska länders
Arktis
Kombinationen av klimatförändring och nya teknologier har gjort att det arktiska området väcker ett allt större intresse, inte enbart i de arktiska staterna, utan globalt. Det finns stora naturresurser i form av olja, gas och mineraler, både på land och under havsbotten i det arktiska området. De nya möjligheterna att utvinna dem även på stora havsdjup, och intresset från företag och stater i detta sammanhang, medför även risker. Vi står också inför en situation med ökande sjöfart i Arktis, med både fraktfartyg, fiske- och kryssningsfartyg. Det reser frågor om bl.a. militär och civil säkerhet i regionen, om den känsliga arktiska miljön och om hur urbefolkningarnas livsvillkor påverkas. Nordiska rådet tog ett helhetsgrepp över dessa frågor genom en temasession i mars 2012.
6
1HU V U D D R A GE N F Ö R V E RK S A MH E T E N 20 12 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Nordiska rådet välkomnade det avtal om räddning och eftersökning som träffades vid Arktiska rådets möte i Nuuk i maj 2011 och rekommenderar att ett liknande avtal sluts om oljeutsläpp och liknande. De arktiska staterna ska alltså åta sig att använda den bästa tillgängliga teknologin vid olje- och gasutvinning och att samarbeta om olyckor ändå sker. Det är viktigt att man på förhand avtalar om både arbetsfördelningen och finansieringen av sådana insatser. Inom ramen för det avtalet bör de nordiska länderna, enligt Nordiska rådets rekommendation, stärka det nordiska samarbetet om havsövervakning i Arktis och skapa en nordisk maritim insatsenhet i samarbete mellan de nordiska ländernas kustbevakningar och räddningstjänster. I sammanhanget rekommenderar Nordiska rådet de nordiska regeringarna att sörja för att urfolkens – inuiter, samer m.fl. – rättigheter inte kränks genom den ökande aktiviteten kring naturresurserna. Andra rekommendationer rör språk och utbildning samt infrastruktur för forskning och forskarnätverk i Arktis.
Klimat och energi
Även i andra områden än Arktis har klimatförändringen, och hur vi hanterar konsekvenserna av den, avgörande betydelse för hur vår framtid kommer att se ut. Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott har fokus på den frågan i dess många dimensioner. Utskottet vill att de nordiska länderna ska axla en ledande roll i det globala klimatarbetet och inte vänta på att alla länder ska komma överens inom ramen för
Nordiska rådet har under året antagit rekommendationer som syftar till att Norden ska visa vägen när det gäller t.ex. förnybar energi och klimatvänliga transporter. På initiativ av Nordiska rådet pågår en gemensam nordisk insats inom forskning och innovation för att öka energieffektiviteten och användningen av förnybar energi i form av t.ex. vindkraft, biogas, solenergi och vågkraft. Vidare rekommenderas regeringarna att utöka möjligheterna för de nordiska finansieringsinstitutionerna (Nordiska investeringsbanken, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget) att medverka i projekt som rör klimat och förnybar energi inom Norden, men också i närområdena.
Transporter
En bra infrastruktur för transporter är viktig för att minimera energiförbrukningen och andra miljöeffekter, men naturligtvis också ur ett regionalpolitiskt perspektiv för att förbättra förutsättningar för näringsliv och boende även utanför storstadsområdena. Under året har Nordiska rådet rekommenderat att Nordiska ministerrådet kartlägger förutsättningar och behov av gemensamma nordiska insatser för miljömässigt hållbara transportlösningar i samband med t.ex. olje- och gasutvinning i Barents hav och gruvdrift i norra Finland, Norge och Sverige – vart ska malmen fraktas, och hur? En annan rekommendation gäller en nordisk strategi – snarare än nationella – för att utveckla en infrastruktur för transporter på land och till sjöss. Den anknyter till gruvdriften på så sätt att den föreslår en förbättring av Malmbanan mellan Narvik och Luleå,
7
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 1 HU VU D D R A GE N F Ö R V E R K S A M H E T EN 2 012
och en förlängning genom Finland och österut av den. En annan del rör bättre
8
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
2 Sveriges delegation
Det nordiska samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Den grundläggande ramen för samarbetet är Helsingforsavtalet från 1962. I Nordiska rådet ingår 87 valda medlemmar samt representanter för de fem nordiska ländernas regeringar och för Färöarnas och Grönlands landsstyren och Ålands landskapsstyrelse. Samtliga har yttrande- och förslagsrätt. Rösträtt tillkommer endast de 87 medlemmar som väljs av respektive folkrepresentation.
I enlighet med Helsingforsavtalet består Nordiska rådets svenska delegation av 20 medlemmar och 20 suppleanter som riksdagen väljer bland sina ledamöter. Därutöver ingår de statsråd som regeringen utser. Vidare innebär Helsingforsavtalet att riksdagen årligen ska förrätta val av medlemmar och suppleanter. I valet den 12 oktober 2012 blev flertalet av dem som varit medlemmar respektive suppleanter tidigare under året omvalda.
Hans Wallmark (M) och Jessica Polfjärd (M) lämnade delegationen i samband med valet. Nya medlemmar blev då Annicka Engblom (M) och Stefan Caplan (M). I juni 2012 lämnade Erik Almqvist (SD) delegationen och ersattes då av Margareta Larsson (SD). Vidare har inalles fyra suppleanter lämnat delegationen under loppet av 2012 och därför ersatts av andra ledamöter. De valda medlemmarna och suppleanterna vid utgången av 2012 framgår av bilaga 1.
Delegationens ordförande har varit Karin Åström (S) och delegationens vice ordförande Cristina Husmark Pehrsson (M). I delegationens arbetsutskott har, utöver delegationens ordförande och vice ordförande, Hans Wallmark (M), Billy Gustafsson (S), Anita Brodén (FP) och
(V)och Erik Almqvist (SD). Den sistnämnde lämnade som nämnts delegationen i juni. Margareta Larsson (SD) valdes därför i oktober till suppleant i arbetsutskottet. Alla riksdagspartier har således varit representerade såväl i delegationen som i dess arbetsutskott.
Delegationen har under året hållit sex möten och arbetsutskottet likaså sex möten. Delegationens ordförande och vice ordförande har deltagit i möten mellan talmannen, utrikesutskottets presidium och delegationspresidierna.
Uppföljning och förankring av Nordiska rådets rekommendationer
Den svenska delegationens medlemmar har fortsatt att aktivt följa upp Nordiska rådets rekommendationer och att förankra dem och de nordiska frågorna allmänt i riksdagen. Delegationen har översänt de antagna rekommendation-
9
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 2 SV E RI GE S D E L E GA T I O N
erna till relevanta utskott, utsett särskilt ansvariga medlemmar för varje rekommendation och följt hur respektive rekommendation behandlats.
Delegationens medlemmar har under året bl.a. genom motioner, frågor och interpellationer aktualiserat såväl antagna rekommendationer som andra frågor av intresse för det nordiska samarbetet. Medlemmar av delegationen har också utnyttjat den möjlighet Helsingforsavtalet ger att ställa frågor till andra nordiska länders regeringar.
Dialog med den nordiska samarbetsministern
Delegationen har fortsatt den nära dialogen med den nordiska samarbetsministern Ewa Björling (M). Inte minst har den berört planering och prioriteringar för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013. Diskussionen inleddes vid ett särskilt lunchmöte den 1 februari på inbjudan av samarbetsministern. Inför det svenska ordförandeskapet har också den nya ordningen från 2013 för den samnordiska budgeten, med en särskild s.k. prioriteringsbudget, varit aktuell. Gränshinderarbetet i allmänhet, den påbörjade översynen av formerna för detta och olika konkreta gränshinder har fortlöpande uppmärksammats. Den översyn av den nordiska informationsverksamheten i de baltiska staterna och i nordvästra Ryssland som inleddes under 2012 har också varit ett samtalstema. Vidare har bl.a.
Seminarium med nordiska institutioner i Stockholm
I syfte att upprätthålla kontakterna med de nordiska institutioner som finns i Stockholm och att diskutera deras aktuella verksamhet arrangerade Nordiska rådets svenska delegation ett seminarium i riksdagen den 1 februari. Direktörerna för NORDREGIO och Nordens Välfärdscenter presenterade respektive institution och illustrerade verksamheten genom att redovisa några aktuella projekt – exempelvis om ”kvinnors företagande i glesbygd” och ”unga på kanten”. Inom ramen för seminariet diskuterades också aktuella frågor inom Föreningen Norden och för Hallå Nordens kontor i Stockholm.
Seminarium om nordiskt
Inom Nordiska rådet har i olika sammanhang förts diskussioner om hur rådets natur- och miljöpris, och framför allt de projekt som belönats med det priset, skulle kunna göras mer kända. Tanken på ett seminarium i riksdagen väcktes och utvecklades till ett seminarium om nordiskt
10
2SV E R I GE S D E L E GA T I O N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på do kumentegenskap.
Center och LO. Seminariet avslutades med en paneldebatt om olika aspekter av
Seminarium om människohandel den 13 december
Två medlemmar av Nordiska rådets svenska delegation deltog under 2009 och 2010 i en arbetsgrupp inom ramen för den parlamentariska Östersjökonferensen om internationell människohandel, s.k. trafficking. De, och andra medlemmar, har i olika sammanhang följt upp det arbetet, dels inom ramen för Riksdagens manliga nätverk, dels genom deltagande i konferenser och möten på temat.
Det är bakgrunden till att den svenska delegationen önskade gå igenom vad som hänt sedan fenomenet trafficking uppmärksammades i Sverige för omkring tio år sedan och redovisa den aktuella situationen. I samarbete med Riksdagens manliga nätverk anordnades ett seminarium på temat. Det ägde rum den 13 december och öppnades av vice talman Jan Ertsborn (FP). Representanter för Rikspolisstyrelsen, Östersjöstaternas råd och Internationella åklagarkammaren fanns bland inledningstalarna.
Delegationens informationsverksamhet
Nordiska rådets journaliststipendium utdelas årligen. Syftet är att ge journalister möjlighet att undersöka och rapportera om förhållanden i de nordiska länderna och om det nordiska samarbetet. Stipendiesumman 2012 var för Sveriges del 90 000 danska kronor. Inom den ramen beviljades fem svenska journalister stipendier. I takt med att deras projekt genomförs rapporterar de till delegationen.
Den svenska delegationen har under året fortsatt samarbetet med Norden i Fokus, det nordiska informationskontoret i Stockholm, bl.a. genom samarrangemang i form av möten och seminarier. Den starka folkliga förankringen av det nordiska samarbetet har avspeglats i att många frivilligorganisationer är engagerade på olika sätt. Delegationens medlemmar och suppleanter har medverkat vid ett flertal organisationers arrangemang under året.
Föreningen Norden intar en särställning vad gäller frivilligorganisationernas nordiska kontakter. Därför samverkar delegationen i sitt informationsarbete med Föreningen Norden genom ett särskilt samarbetsavtal. Delegationen har också nära kontakt med Föreningen Nordens Ungdomsförbund.
Hallå Norden är en av Nordiska ministerrådets informationstjänster och finns i alla de nordiska länderna. Syftet är att underlätta såväl privatpersoners som företags rörlighet inom Norden. Detta sker genom att man dels på internet, dels via direkta kontakter förser privatpersoner och företag med information om villkoren för bl.a. flytt, arbete, studier och etablering i andra nordiska länder, som underlag för deras beslut. Hallå Norden bidrar också till Nordiska rådets och ministerrådets fortsatta arbete med gränshinderfrågor genom att göra sammanställningar över de frågor och klagomål som inkommit.
11
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 2 SV E RI GE S D E L E GA T I O N
Övrigt
Nordiska rådets svenska delegation utser representanter i de permanenta kommittéerna för den Arktiska parlamentarikerkonferensen respektive den parlamentariska Östersjökonferensen. Vidare deltar medlemmar av delegationen, direkt eller via Nordiska rådet, i parlamentarikermöten om EU:s nordliga dimension och i parlamentariska kontakter inom Barentsregionen. Därmed uppnås en samordningseffekt i fråga om verksamheten i dessa delvis överlappande samarbetsstrukturer i norra Europa och riksdagens engagemang i dem. Även andra ledamöter av riksdagen än de som ingår i Nordiska rådets svenska delegation har möjlighet att delta i de större konferenser som hålls varje eller vartannat år. Samarbetsorganens verksamhet under 2012, och delegationens arbete i dem, redovisas under respektive avsnitt nedan.
Det regionala samarbetet medför också deltagande i, och ibland värdskap för, vissa arrangemang som inte formellt är en del av dessa samarbetsstrukturer. Ett sådant, som börjar etableras som en tradition, är Forum för unga parlamentariker i nordvästra Ryssland och Norden. Syftet är att öka kontakterna mellan en ny generation politiskt aktiva och att diskutera frågor av vikt för de berörda länderna och deras framtida samarbete. Ett första sådant forum arrangerades i Murmansk 2009. Erfarenheten därifrån ledde till att ett andra forum hölls i Kirkenes den
12
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
3 Nordiska rådets extra session i Reykjavik den 23 mars 2012
Med anledning av den översyn av Nordiska rådets arbetsformer som gjordes 2011 beslutade plenarförsamlingen bl.a. att Nordiska rådet ska hålla två sessioner per år. Utöver den ordinarie sessionen på hösten ska en ”minisession” arrangeras under våren.
Helsingforsavtalet anger att extra sessioner kan hållas. Sådana har förekommit tidigare, senast 2001, för att behandla viktiga ärenden som man inte ansett kunde vänta till nästa ordinarie session. Den extra sessionen 2012 var den sjunde i Nordiska rådets historia.
Ett principbeslut om att arrangera en sådan 2012 hade tagits redan före beslutet om två årliga sessioner. Nordiska rådet önskade därigenom uppmärksamma
Presidiet hade i december 2011 beslutat att ”Arktis” skulle vara tema för den extra sessionen, och uppmanat utskotten att utarbeta förslag i anslutning till detta tema på sina respektive ansvarsområden. Totalt tre timmar togs i anspråk för sessionen. Det var första gången en session hölls i det isländska parlamentet, Alltinget, vilket hänger samman med att lokalerna där inte räcker till för en ordinarie session, som samlar betydligt fler deltagare. Vid den extra sessionen deltog de valda medlemmarna samt inalles fyra regeringsrepresentanter – en vardera från Färöarna, Island och Grönland samt Nordiska ministerrådets ordförande Rigmor Aasrud, Norge. Arktiska rådets ordförande inbjöds men hade inte möjlighet att delta.
Nordisk välfärdspolitik
Ett annat ärende som behandlades var presidiets betänkande över ett medlemsförslag om Nordisk välfärdspolitik i en globaliserad värld. I det ursprungliga förslaget, som lagts fram av socialdemokratiska medlemmar av rådet, föreslogs att de nordiska regeringarna skulle genomföra ett omfattande program för att bidra till att ge svar på ett antal utmaningar för välfärden som beskrevs i förslaget. Vidare önskade förslagsställarna att de nordiska regeringarna skulle utarbeta en gemensam handlingsplan på området. Samtliga utskott hade behandlat förslaget, vilket resulterat i förslag till ytterligare några
Plenarförsamlingens behandling av betänkandet ledde mot den bakgrunden till en ideologiskt präglad debatt om utformningen av de nordiska välfärdsstaterna. Det rådde bred enighet om utmaningarna i form av demografisk ut-
13
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 3 NO RD I S K A R Å D E T S E X T R A S E S S I O N I R E Y KJ A V I K D E N 23 M A R S 2012
veckling och finansieringsbehov samt om att ansträngningar behövdes för att bevara välfärden i en globaliserad värld. Vad gällde lösningarna på dessa problem skilde sig emellertid ofta uppfattningarna. En av de frågor som debatterades rörde möjligheten till fria val mellan skolor och vårdinrättningar osv. samt vilka för- och nackdelar som kunde förknippas med sådana system. En annan fråga rörde användningen av ny teknologi i äldrevård och äldreomsorg samt balansen mellan sådan teknologi och personalbehov.
I samband med plenarförsamlingens beslut ägde omröstning rum på två punkter. Den ena gällde en
Temadebatt om Arktis
Presidiets uppmaning till utskotten att utarbeta förslag på temat Arktis hade resulterat i sammanlagt sju förslag. Ett var från presidiet och rörde en gemensam nordisk strategi för Arktis – för att samordna och komplettera de nationella strategier som några nordiska länder hade. Andra förslag rörde finansiering av räddningskapacitet i Arktis, skydd av miljön i samband med olje- och gasutvinning, välfärdspolitiskt arbete i Arktis, urfolkens situation, språk och utbildning samt infrastruktur för forskning och forskarnätverk i Arktis.
Vid sessionen presenterades de sju förslagen, varav flertalet färdigställts vid utskottsmöten dagen innan, av respektive utskotts talespersoner. Vidare gav de närvarande regeringsledamöterna muntliga presentationer av situationen i Arktis och aktuella samarbetsfrågor. Den följande debatten berörde många olika aspekter av arktisk politik, såsom livsmedelsproduktion, fiskeri, turism, hållbar miljö och urfolkens rättigheter. Inte minst diskuterades säkerheten till sjöss, bl.a. mot bakgrund av den ökande turismen med många nya destinationer och ökad trafik med kryssningsfartyg. Med tanke på de väldiga havsytor det rör sig om ansågs det viktigt att man på förhand avtalar om både arbetsfördelningen och finansieringen vad gäller förebyggande av olyckor och insatser om sådana ändå inträffar.
Samarbetet med övriga arktiska stater – Kanada, Ryssland och USA – liksom med EU framhölls. Det betonades att även om det finns många organisationer som ägnar sig åt frågor som rör Arktis, vilket i sig är positivt, bör Arktiska rådet spela den centrala rollen. Etablerandet av ett sekretariat sågs som ett viktigt steg för att säkra detta.
Samtliga sju förslag godkändes genom ett gemensamt beslut (rekommendation nr
14
| 3 NO R D I S K A R Å D E T S E X T R A S E SS I O N I R E YK J A V I K D E N 23 M A R S 2012 | Fel! Okänt namn på dokumentegen- |
skap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
beror på att några förslag innehöll flera
Nordiska rådets litteraturpris 2012
Under förberedelserna för den extra sessionen hade det beslutats att Nordiska rådets litteraturpris skulle delas ut vid den, i stället för som vanligt vid den ordinarie sessionen på hösten. Detta innebar inget ställningstagande för framtiden. Det blev nödvändigt för bedömningskommittén att för 2012 tidigarelägga sitt arbete och sitt beslut om vilket verk som skulle tilldelas priset. Presidiet hade också begärt att bedömningskommittén inte genast skulle offentliggöra sitt beslut, eftersom man ville att offentliggörandet skulle ske vid själva prisutdelningen. Det var första gången denna ordning provades.
Priset tilldelades romanen ”Dager i stillhetens historie” av den norska författarinnan Merete Lindstrøm. (”Dagar i tystnadens historia” var titeln på den svenska översättningen.) Bedömningskommitténs motivering löd (i översättning): ”I en stillsam, precis och eftertänksam prosa berättar Lindstrøm om hur ett dramatiskt förgånget långsamt bryter in i en äldre kvinnas liv och medvetande.” Priset överlämnades av Nordiska rådets president Kimmo Sasi vid en ceremoni i Islands universitets aula.
15
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
4 Nordiska rådets 64:e session Helsingfors den 30
Presidentskapet i Nordiska rådet roterar mellan de nordiska länderna i en bestämd ordningsföljd. Under den 64:e session valdes enligt denna ordning en president och en vicepresident från Norge för det följande kalenderåret. President blev Marit Nybakk, Arbeiderpartiet, och till vicepresident valdes Rigmor Anderssen Eide, Kristelig Folkeparti. Marit Nybakk efterträder Kimmo Sasi, Samlingspartiet, Finland, som varit Nordiska rådets president under 2012.
I sitt tacktal vid sessionen nämnde Marit Nybakk några sakområden som hon menade skulle stå i fokus under det kommande året. Generellt underströk hon att det är parlamentarikerna i Nordiska rådet som har ansvaret för samarbetet och för att ministerrådet följer upp och genomför rådets beslut.
Hon ansåg att det var viktigt att fortsätta ta upp arbetsmarknadsfrågor, inte minst ungdomsarbetslösheten. I sammanhanget nämnde hon att Nordiska rådet och ministerrådet borde hålla en större utbildningspolitisk konferens under 2013. Det norska ordförandeskapet i Nordiska rådet skulle vidare fokusera på ett effektivt Norden baserat på den nordiska modellen, inklusive en väl fungerande nordisk arbetsmarknad utan onödiga gränshinder. Även arbetet inom hälsosektorn ville ordförandeskapet driva på.
Barentssamarbetet, som etablerades 1993, skulle uppmärksammas särskilt 2013, bl.a. i samband med den parlamentariska Barentskonferens som Stortinget arrangerar i Harstad i april. Ökat samarbete mellan de nordiska länderna och Ryssland om ekonomi, infrastruktur, kultur och demokrati var viktigt i det sammanhanget. Samarbetet med ryska kollegor måste vara en prioritet också i det arktiska samarbetet och inom ramen för den Nordliga dimensionen. Slutligen nämnde Marit Nybakk att Nordiska rådet skulle arbeta för ett ytterligare förstärkt säkerhetspolitiskt samarbete inom Norden, där samhällssäkerhet och beredskap bör vara en integrerad del.
Vid den 64:e sessionen deltog gäster från bl.a. Baltiska parlamentariska församlingen, Parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC), Benelux Interparliamentary Consultative Council (BICC), Europarådet, Europaparlamentet, Ryska statsduman och federationsrådet, Nordvästra Rysslands parlamentariska församling (PANWR) samt Västnordiska rådet.
Nordiskt toppmöte – ”Utmaningarna för den nordiska välfärdsstaten”
Sessionen inleddes som brukligt med en debatt med de nordiska regeringscheferna. Som tema för toppmötet vid 2012 års session hade Nordiska rådets presidium valt ”Utmaningarna för den nordiska välfärdsstaten” – ett tema som hade särskild aktualitet mot bakgrund av både den ekonomiska krisen i Europa och den demografiska utvecklingen.
16
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Som ordförandeland för Nordiska ministerrådet inledde Norge, som representerades av sin utrikesminister Espen Barth Eide. Han framhöll att de nordiska arbetslivs- och välfärdsmodellerna gett goda resultat. I ett internationellt perspektiv är sysselsättningen och produktiviteten hög, och vi har därför en välfärd som är bland de högsta i världen. Vi har högt deltagande i arbetslivet, också bland kvinnor och äldre. Vi har ekonomier som kan anpassa sig, där företag vågar satsa och ställa om sig. Vi har väl organiserade arbetstagare och arbetsgivare, som samspelar med aktiva stater. Bärkraften i den nordiska modellen är avhängig av att det höga deltagandet i arbetslivet upprätthålls. Barth Eide noterade att det på senare år genomförts många ändringar i de nordiska länderna som syftar till att fler ska delta i arbetslivet utifrån sina möjligheter. Han menade att det var för tidigt att se de långsiktiga effekterna av det men att det var nödvändig att kritiskt gå igenom de åtgärder som vidtagits inom ramen för ”arbetslinjen”. I det sammanhanget nämnde han jobbtoppmötet 2013 och uppföljningen av det.
Danmarks statsminister Helle
Kaj Leo Johansen, Färöarnas lagman, talade om de ändringar som sker i Arktis, som skulle få avgörande betydelse för vår framtid. Det var fråga om enorma områden som nu blir föremål för aktiviteter i mycket större omfattning än hittills, och därmed en mycket konkret utmaning på gott och ont. Här kunde ett nordiskt samarbete få en nyckelroll, ansåg Johansen, men det var något underligt att tala om de nordatlantiska områden där bl.a. Färöarna ligger utan att Färöarna kunde delta i det nordiska utrikespolitiska samarbetet. Han sade vidare att utflyttning var en aktuell utmaning för Färöarna och andra utkantsområden. Det måste vara så att problem på ett ställe i Norden lika mycket är en utmaning för hela Norden, ansåg han.
Jens Frederiksen, som representerade regeringen i Grönland, pekade på att det finns en nordisk kulturgemenskap men också väsentliga skillnader. I Grönland handlade det om att arbeta sig fram till en egen, självbärande, ekonomi. En huvudsatsning var på området utbildning av unga samt omskolning och högre kvalifikationer för medborgarna – i dag var en alltför stor del av den potentiella arbetskraften beroende av bidrag från det offentliga. Det Grönländska näringslivets inriktning behövde ändras. Man var vid gränsen för vad Grönlands levande resurser – fisket etc. – kunde ge, och måste utveckla
17
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
turismen, men framför allt den stora potentialen vad gäller mineraler och energi. Grönland delade de grundläggande värderingarna för välfärdssamhället, men samtidigt satte Grönlands kultur och geografi upp spelregler som man måste respektera. En del av det ni andra i Norden gör är användbart, annat inte, avslutade Frederiksen.
Även Johanna Sigurðardottir, Islands statsminister, vände sig mot argumenten om att globaliseringen skulle tvinga oss att rusta ned den nordiska modellen. Våra samhällen hade lyckats säkra att stödordningar och offentlig verksamhet går hand i hand med innovation och investeringar. I den svåra tid som Island gått igenom hade man fokuserat på att värna om välfärdssystemet och skapa jämlikhet. Det hade ökat sammanhållningen i samhället och därmed gjort det möjligt att få statsfinanserna i balans genom en blandning av nedskärningar och skatteändringar, där den klara prioriteringen varit att slå vakt om välfärdssystemet, utbildningssystemet och rättsväsendet. Välfärdssystemets utmaningar består alltså inte minst i att säkra jämlikhet och samhällelig konsensus, avslutade Islands statsminister.
Statsminister Fredrik Reinfeldt nämnde att Sverige började med reformer på
Finlands statsminister Jyrki Katainen underströk att det inte finns förutsättningar för något nordiskt välfärdssamhälle om inte samhället är konkurrenskraftigt på global nivå, dvs. utgör en bas för en växande företagsamhet som klarar sig var som helst i världen. Å andra sidan skulle det inte finnas någon ekonomisk tillväxt om vi inte hade ett välfärdssamhälle.
Den sociala innovation som den nordiska modellen är utmanas av åtminstone två strukturella orsaker. En var den åldrande befolkningen. Den riktiga tolkningen av denna utmaning var att tillåta ökad kreativitet, innovation och produktivitet inom välfärdssektorn. En annan betydande utmaning för välfärdssamhället var strukturomvandlingen inom ekonomin. Frågan var vem som investerar, vilka som ville främja tillväxtföretag, och varför? Jyrki Katainen såg en stark tillväxtpotential och ett segertåg för ren teknologi, miljövänliga teknologiska lösningar och förnybar energi. På samma sätt kunde välfärdstjänsterna vara en källa till nya arbetsplatser på den globala marknaden, bara vi låter de nya tjänsterna utvecklas i våra egna länder.
18
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Efter regeringschefernas inledningar följde en debatt. Inläggen från såväl partigruppernas talespersoner som övriga debattdeltagare fick ofta formen av att man från den egna utgångspunkten – nationellt eller partipolitiskt – ställde mer eller mindre kritiska frågor till en eller flera statsministrar.
Helgi Hjørvar, som talade för den Socialdemokratiska gruppen, inledde med att säga att utmaningen var att främja den jämlikhet i Norden som skapat det starka samhället och det konkurrenskraftiga näringslivet. För socialdemokraterna var en stark offentlig närvaro på utbildnings- och hälsoområdet nyckeln till detta, inte lägre skatter eller färre rättigheter. Mot den bakgrunden frågade han den finländske statsministern om han inte var orolig över att multinationella företag spelar en allt större roll inom hälsovården och äldreomsorgen. Sveriges statsminister fick frågan varför Sverige, med den högsta ungdomsarbetslösheten i Norden, inte infört någon ungdomsgaranti.
För Mittengruppen talade Åsa Torstensson (C). Hon pekade på att den nordiska välfärdsmodellen var bland de mest framgångsrika när OECD jämför och utarbetar rangordningslistor för olika länders ekonomier. Den nordiska välfärdsmodellen är emellertid inte en självklarhet, fortsatte hon, utan kräver ett dagligt fotarbete där vi tar oss an de grundläggande behoven i samhället – ett rättssamhälle där vi känner trygghet, ett lokalsamhälle där vi känner gemenskap, och dagligen utvecklar vårt tillåtande demokratiska samhällsbygge, där vi ständigt vakar mot diskriminering och rasism och där vi anstränger oss ytterligare för att stärka jämställdheten. Var finns de gemensamma nordiska insatserna för t.ex. människors behov av ett flexibelt välfärdssystem som inte kräver nationsarrest? Var finns de samlade insatserna för att säkra kompetensen inom hälso- och sjukvården, en kompetens som lätt kan flytta över gränserna? Var finns de gemensamma anslagen för att kunna nyttja våra resurser på ett bättre sätt och för att nyttja vårt lands olika kompetenser? Detta var frågor som Åsa Torstensson ställde till alla regeringar – var det så att varje land utgår från sig självt, eller finns det gemensamma gränsöverskridande förslag?
Sinuhe Wallinheimo, som var Konservativa gruppens talesperson, sade att det fanns många hot mot vår välfärdsmodell, men det mest svårlösta problemet fanns inom oss själva: Vågar vi leva i tiden? Vågar vi omvandla de annalkande demografiska förändringarna i våra samhällen till resurser? Vill vi hitta kreativa lösningar, de bästa lösningarna till stöd för vår åldrande befolkning? Vi i Konservativa gruppen vågar, sade Wallinheimo. Bara genom en modig förnyelse kunde vi bevara vår nordiska modell också för kommande generationer. Avgörande var att skapa en anda av entusiasm, frihet och ansvarighet i våra samhällen.
Vänstersocialistiska gröna gruppens talesperson Høgni Hoydal sade att den nordiska modellen varit avgörande för att våra länder ligger så bra till i dag men såg en tendens till att man nu gick motsatt väg. Han gav två exempel: Det ena var privatisering av välfärdstjänster, vilket skapar olikhet både mellan regioner, lokala områden och olika grupper i samhället. Han frågade Sveriges statsminister om man åtminstone ville hindra att det kan göras profit på väl-
19
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
färdstjänsterna. Det andra exemplet var den gemensamma äganderätten till naturresurserna. Vi borde ha det som en gemensam nordisk modell att värna de gemensamma resurserna och inte lägga över dem på stora multinationella företag. Detta ledde till frågan om varför Norge samarbetar med EU när det gäller förvaltningen av de gemensamma fiskeresurserna som makrill och andra sorter i stället för att stå tillsammans med andra nordiska länder som Island, Färöarna och Grönland.
Sveriges ordförandeskapsprogram för Nordiska ministerrådet
Enligt den rotationsordning som tillämpas var det Sveriges tur att ta över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2013. Vid sessionen presenterade statsminister Fredrik Reinfeldt det program, med rubriken ”Den nordiska modellen i en ny tid”, som skulle vara ledstjärna för arbetet. Statsministern inledde sin presentation med att nämna fyra utmaningar för den nordiska modellen som man måste ta sig an för att trygga framtidens tillväxt, välfärd och sammanhållning. I alla dessa utmaningar kunde det nordiska samarbetet bidra med mycket för att hitta möjliga lösningar, framhöll Fredrik Reinfeldt.
Den första var att bryta utanförskapet, framför allt för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. De saknar den ekonomiska trygghet som ett jobb erbjuder, men också den sociala gemenskap, självkänsla och identitet som kommer av en meningsfull sysselsättning. En politik som gör att det lönar sig att arbeta var viktig också av fördelningspolitiska skäl. Ungdomsarbetslösheten skulle bli ett huvudtema under det svenska ordförandeskapet, sade statsministern, och nämnde det ”jobbtoppmöte” i maj 2013 som han skulle bjuda in sina nordiska kollegor till.
En andra utmaning låg i vår snabbt föränderliga omvärld, med ökande konkurrens från länder i Asien och Latinamerika även vad gäller varor och tjänster med hög kvalitet och hög kunskapsgrad. Våra länders förmåga till förändring och förnyelse kommer att sättas på avgörande prov, sade statsministern. En konferens med inriktning på innovations- och näringspolitiken planerades under första halvåret 2013. Ett särskilt fokusområde skulle bli den expanderande gruvnäringen, inte minst på Nordkalotten.
Den tredje utmaning som statsminister Reinfeldt nämnde var att skapa miljömässig hållbarhet. Om klimatmålen ska kunna nås måste energieffektiviseringen och förmågan att utvinna förnybar energi öka. Under Sveriges ordförandeskap skulle arbetet med den nya hållbarhetsstrategin intensifieras, en konferens om hållbar utveckling hållas, och ett nytt handlingsprogram för energisektorn utarbetas.
För det fjärde pekade statsministern på den demografiska utvecklingen i många regioner och kommuner i de nordiska länderna. Det svenska ordförandeskapet ville arbeta fram en plattform för hantering av regionala demografiska utmaningar och arrangera konferenser dels om kvaliteten i äldreomsorgen, dels om den nordiska socialförsäkringsmodellen.
Presidiets talesperson, den blivande rådspresidenten Marit Nybakk, Norge, konstaterade att det var ett ambitiöst program som skulle föra vidare det ar-
20
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
bete som redan bedrevs både inom Nordiska ministerrådet under det nuvarande – norska – ordförandeskapet och i Nordiska rådet. Programmets huvuddrag handlade om att vi skulle möta de utmaningar som de nordiska länderna står inför gemensamt och säkerställa att den nordiska modellen är bärkraftig också framöver. Det var viktigt att både regeringssidan och parlamentarikersidan jobbar mot samma mål.
Marit Nybakk framhöll, även mot bakgrund av den tidigare toppmötesdebatten, att den nordiska modellen består av fyra komponenter. Först och främst en blandekonomi – en marknadsekonomi där marknadskrafterna och den privata sektorn regleras av staten, med omfattande välfärdsstater och statlig infrastruktur. För det andra en arbetsmarknadsmodell med ett trepartssamarbete, där staten spelar en roll tillsammans med arbetsmarknadens parter. För det tredje en generell välfärdsmodell som täcker alla och finansieras huvudsakligen via skattsedeln. För det fjärde hög kvinnlig sysselsättning – det som verkligen skapar värde hos oss var den höga sysselsättningen som hänger samman med att även kvinnorna deltar i arbetslivet. Avslutningsvis sade Marit Nybakk att vi skulle arbeta tillsammans för att den nordiska modellen skulle vara robust och bärkraftig också i en ny tid.
Generaldebatt och debatt om budgeten för det nordiska samarbetet 2013
Debatten inleddes med att ministerrådets ordförande Rigmor Aasrud, Norge, redovisade huvuddragen i arbetet med budgeten för 2013. Hon nämnde att årets budgetprocess varit mer krävande än tidigare år, vilket berodde både på beslutet om en prioriteringsbudget och på den långvariga politiska diskussionen om besparingar i den nordiska budgeten.
Önskemålet från Danmark om neddragning av budgeten hade sin bakgrund i den ekonomiska krisen. Det förslag ministerrådet nu lade fram var resultatet av en lång process och ett uttryck för den kompromiss man nått, betonade Aasrud. I korthet gick den ut på att man inte gjorde några nedskärningar i budgeten för 2013 men att alla länderna förpliktat sig att genomföra besparingar på 5 procent i budgeten för 2014. Därutöver skulle man arbeta med att finna ytterligare besparingar på upp till 5 procent under 2015 och 2016. Detta skulle ge anledning att noga gå igenom dagens samarbete och att rikta fokus mot det vi vill ska vara viktiga prioriteringar framöver, menade Aasrud.
Den nya s.k. prioriteringsbudgeten innebar en omläggning av budgetstrukturen, som skulle bidra till att förnya och utveckla det nordiska samarbetet och tydligt visa på huvudprioriteringarna för samarbetet. Medlen skulle tas från Globaliseringsinitiativet, som var på väg att avslutas, och från den s.k. ordförandeskapspotten, sammanlagt 80 miljoner danska kronor. En del av dessa, 20 miljoner danska kronor, var förbehållet finansiering av större strategiska satsningar som det kommande ordförandeskapet önskar genomföra. Återstoden av prioriteringsbudgeten, dvs. 60 miljoner danska kronor, skulle användas på tre huvudområden: grön tillväxt, hållbar nordisk välfärd, inklusive statsministerinitiativet på hälsoområdet som lanserades i juni 2012 och
21
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
som skulle följas upp av hälsoministrarna, samt för det tredje att föra vidare vissa projekt från Globaliseringsinitiativet, såsom KreaNord och klimatvänligt byggande.
Avslutningsvis tackade samarbetsminister Aasrud Nordiska rådet och dess budgetkommitté för ett konstruktivt samarbete. Hon bjöd in alla parter, både i ministerrådet och i rådet, att delta i arbetet med att finna de lösningar som var nödvändiga genom det beslutade sparkravet för 2014. Förslagen måste säkerställa att det nordiska samarbetet fortsatt står starkt under de år som kommer.
Därnäst talade Per Kristian Foss, Norge, som varit ordförande för budgetgruppen inom Nordiska rådets presidium. Han sade att samarbetet varit gott med den norska samarbetsministern under budgetprocessen. Men processen hade denna gång varit väldigt besvärlig: På grund av det som uttryckts som ”vissa politiska svårigheter mellan samarbetsministrarna”, hade det inte nåtts klarhet om budgetramen förrän den 11 oktober, vilket var mycket sent om man skulle ha inflytande på prioriteringarna inom ramen.
Per Kristian Foss redogjorde sedan för huvudpunkterna i presidiets betänkande över budgetförslaget. Däri fanns ett beklagande av beslutet om minskad ram för samarbetet. Foss nämnde att prioriteringarna för 2013 i hög grad sammanfallit med ministerrådets, och särskilt satsningen på hälsofrågorna i prioriteringsbudgeten varit ett önskemål från rådet. Per Kristian Foss uttryckte sin tillfredsställelse över att den svenska samarbetsministern tycktes ha dragit lärdom av årets svårigheter med budgetprocessen och avsåg bjuda in budgetgruppen tidigt under 2013 för att diskutera vilka prioriteringar som är nödvändiga för den besparing på 5 procent som förutses för 2014. Det var viktigt att också partigrupperna – nu mer än tidigare – diskuterar sina prioriteringar för 2014. Budgetgruppens klara önskemål var att besparingarna i budgeten för 2014 inte fick ske med ”osthyvel”. Att hemfalla till nedskärningar med samma procent över hela linjen var en form av slapphet, att man inte klarade att göra politiska prioriteringar.
Under den efterföljande debatten instämde Åsa Torstensson (C) på Mittengruppens vägnar i stort sett i vad Per Kristian Foss sagt. Det var positivt att det nu fanns en prioriteringsbudget för ordförandeskapet, vilket gör att det kan bli en tydligare politisk diskussion och prioritering. Generellt sett var dock Mittengruppen kritisk till hur budgetarbetet genomförts. För 2014 skulle en tydlig reducering av budgeten genomföras samtidigt som man trots det sagt att vi ska ha fokus på framtiden och ytterligare stärka samverkansformerna för det nordiska samarbetet. Då måste budgetarbetet för 2014 börja tidigt, och det borde inte ske via någon osthyvelprincip utan genom en tydlig genomlysning av budgetposterna.
Silvia Modig, Finland, som talade för Vänstersocialistiska gröna gruppen, sade att hennes synpunkter i stort överensstämde med föregående talares. Särskilt måste budgetramen ges mycket tidigare, så att parlamentariker och partigrupper kunde påverka budgetens innehåll och prioriteringar. Inte heller hennes grupp ansåg det vara bra att genomföra nedskärningarna med osthyvelsmetoden – 5 procent av allt – utan de önskade en öppen och bra politisk
22
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
debatt om hur nedskärningarna riktas. De borde riktas förnuftigt och ändamålsenligt utan att äventyra kärnverksamheter i det nordiska samarbetet. Speciellt ansåg gruppen att det var viktigt att de kommande sparåtgärderna inte försvagar verksamhetsförutsättningarna för Nordens hus i de nordiska örikena, där de har särskilt stor betydelse.
Därefter fick samarbetsministrarnas ordförande Rigmor Aasrud, Norge, ordet på nytt för att presentera samarbetsministrarnas redogörelse för arbetet i Nordiska ministerrådet under det gångna året. Under 2012 hade Norge haft ordförandeskapet för det nordiska samarbetet, och då speciellt haft välfärdsstaten i ett nordiskt perspektiv, miljö och klimat och nordisk samhörighet i fokus. De nordiska länderna måste bl.a. anpassa sig till de demografiska ändringarna, med ökat tryck på hälso- och välfärdstjänsterna som följd. Vill
vibehålla den nordiska välfärden, sade Aasrud, måste vi tänka innovativt, lära av varandras erfarenheter och finna kloka gemensamma lösningar. Prioriterade områden 2012 hade särskilt varit grön tillväxt, hälsa och välfärd. En ny nordisk socialkonvention hade godkänts och undertecknats under 2012. Arbetet med att följa upp det åtta statsministerinitiativen från 2011 för grön tillväxt från hade nu kommit väl igång på de berörda ministrarnas områden. Till exempel hade ministerrådet för fiskeri, havsbruk, jordbruk, näringsliv och skogsbruk under sitt möte i Trondheim i juni antagit en deklaration om primärnäringarnas och matvarusektorernas ansvar för grön tillväxt. Vid miljöministrarnas möte på Svalbard i mars hade en förklaring om en gemensam insats för att reducera utsläpp av kortlivade klimatdrivare i de nordiska länderna undertecknats. Arbetet med gränshinder hade varit centralt även 2012. Arbetet med att utveckla en handlingsplan hade kommit väl igång, och i det sammanhanget ser man också på hur arbetet inom Gränshinderforum bäst ska föras vidare.
Avslutningsvis nämnde samarbetsminister Aasrud att Nordiska ministerrådet 2012 också profilerat sig på olika nordiska och internationella plattformar. Arrangemangen var ett gott exempel på hur de nordiska länderna kan bidra med sina erfarenheter internationellt och samtidigt stärka det gemensamma nordiska varumärket som en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar region. Vidare hade en utvärdering inletts av Nordiska ministerrådets samarbete med de baltiska staterna och med nordvästra Ryssland, eftersom riktlinjerna för samarbetet med dessa områden löper ut vid årsskiftet 2013/14.
Karin Åström (S) konstaterade att intresset för Norden hade ökat väsentligt de senaste åren, såväl inom de nordiska länderna som utanför, i ett globalt perspektiv. Norden beskrivs alltmer som en intressant, dynamisk region, och då är det Norden som samlat begrepp det handlar om. Därför stödde hon idén om att satsa mer på kunskap om Norden. Mer av utbytesprogram mellan lärare och elever i de nordiska länderna behövdes också – Nordiska ministerrådets tankar om ett eventuellt utbyggt samarbete rörande utbildning och skola i Norden kunde utvecklas. Kultur- och utbildningsutskottets förslag om ett nordiskt utbildningstoppmöte var en unik möjlighet att öka erfarenhetsut-
23
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
bytet och kompetensutvecklingen inom just pedagogik, utbildning och bästa praxis.
Under denna punkt hade även ordföranden för Ungdomens nordiska råd, Silja Borgarsdóttir Sandelin, Finland, möjlighet att ta till orda. Hon talade om ungdomars situation på de nordiska ländernas arbetsmarknader. Ökade krav på rätt utbildning, hård konkurrens om arbetsplatser, ständig omskolning och krav på att leva och tänka på ett visst sätt gjorde att många unga känner sig pressade, osäkra och otillräckliga. Den psykiska ohälsan ökade. Ungdomsarbetslösheten var på en oroväckande nivå i alla nordiska länder, och fick vi inte styr på den nu skulle problemen bli fler och större i framtiden. Möjligheter för ungdomar att testa olika branscher genom sommarjobb och praktikplatser var av största vikt, även över nationsgränserna. Ungdomens nordiska råd vädjade om åtgärder för bättre samordning när det gäller kompetenskrav inom yrkesutbildningen.
Mot slutet av generaldebatten tog några talare upp hur Nordiska rådet, men också Nordiska ministerrådet, bättre borde följa upp de många goda och viktiga beslut som fattas vid Nordiska rådets sessioner. Det vore på tiden att ta upp en debatt om förhållandet mellan samarbetsministrarnas arbete och arbetet i Nordiska rådets plenarförsamling.
Debatt om globalisering och gränshinder
Tidigare år har gränshinderfrågor debatterats tillsammans med ärenden inom övriga sakområden. Vid 2012 års session fick gränshinderfrågorna, tillsammans med temat globalisering, en egen dagordningspunkt för att markera den ökade uppmärksamheten på dessa frågor. Debatten inleddes med att den svenska samarbetsministern Ewa Björling presenterade ministerrådets rapport om arbetet under 2012 med Globaliseringsinitiativet.
Hon sade att efter fem års intensivt arbete hade initiativet resulterat i 22 konkreta globaliseringsprojekt. En stor del av dessa skulle avslutas 2012 och under 2013, och detta vara därför den sista globaliseringsredogörelse som samarbetsministrarna lämnar. Ewa Björling valde därför att se på effekterna av satsningen som helhet. Globaliseringsinitiativet hade inneburit ett gemensamt ansvarstagande för klimatfrågorna med satsningar på miljö- och energiområdet. Det hade också inneburit en mer offensiv marknadsföring vid en rad centrala evenemang runt om i världen av Norden som en kreativ och innovativ föregångsregion. Förutom de utåtriktade aktiviteterna hade Globaliseringsinitiativet medfört att ministerrådet utvecklat och anpassat både sin budget och sin organisatoriska struktur till ett ökat samarbete mellan olika sektorer. De lärdomarna skulle komma till nytta framöver, också i samband med att samarbetsministrarna beslutat att fr.o.m. 2013 inrätta en prioriteringsbudget.
Samarbetsminister Ewa Björling nämnde här de prioriteringar som också redovisats i presentationen av det svenska ordförandeprogrammet och av budgetförslaget för 2013 (se ovan). Vissa delar av prioriteringsbudgeten rörde återstående projekt inom Globaliseringsinitiativet, främst de åtta statsministeruppdragen om grön tillväxt och satsningen på kreativa näringar, Kre-
24
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
aNord. Ett nytt initiativ inom ramen för Hållbar nordisk välfärd skulle bidra till utvecklingen av långsiktiga och hållbara välfärdssystem i Norden.
Presidiets talesperson i fråga om globaliseringsredogörelsen var Per Kristian Foss, som varit presidiets rapportör på globaliseringsområdet de senaste tre åren. Han började med att påpeka att när nu initiativet stod inför sin avslutning var det på sin plats att dra sig till minnes att det hade en längre och annan förhistoria än redogörelsens hänvisning till statsministermötet i Finland 2007. Nordiska ministerrådets sekretariat publicerade 2005, tillsammans med förlaget Mandag Morgen, ett debattinlägg som hette Norden som global vinnarregion. Där uppmanade 27 ledande nordiska opinionsbildare de nordiska regeringarna att gå samman om en ”ambitiös gemensam vinnarstrategi” för att använda de nordiska styrkepositionerna till att utnyttja globaliseringens möjligheter. Nordiska rådet studerade rapporten noga både i näringsutskottet och i presidiet. Från ministerrådets sida var det då helt stilla. Nordiska rådets presidium enades om att temat för toppmötet vid sessionen 2006 skulle vara ”utveckling av Norden som global vinnarregion”. Den debatten hade lett till beslutet vid statsministermötet i Finland 2007.
Per Kristian Foss menade att det varit positivt att arbeta på det delvis nya sätt Globaliseringsinitiativet innebar. Det hade bidragit till att vässa, vitalisera och aktualisera nordiska initiativ. Det hade varit viktigt att identifiera de utmaningar och gemensamma lösningar som kunde ge bättre resultat än rent nationella. Det var också därför som Nordiska rådet i allmänhet hade stött de olika projekten inom initiativets ram.
Ytterligare några inlägg under denna dagordningspunkt berörde Globaliseringsinitiativet.
Flertalet talare i denna debatt tog snarare upp gränshinderfrågor. En del av bakgrunden till detta var, som Gränshinderforums ordförande, ambassadör Ole Norrback sade i sitt inlägg, att parlamenten i de nordiska länderna och de självstyrande områdena inom i stort sett samma vecka diskuterade gränshindren i Norden. En annan del var möjligen att man enligt Norrback inte uppnått så mycket som man förväntat sig när Gränshinderforum etablerades för fem år sedan. Några tiotal gränshinder hade försvunnit varje år, men samtidigt hade nya hinder uppstått. Förändringarna var störst och tydligast när det gäller informationen och synligheten, bl.a. genom verksamheten i Hallå Norden och de olika gränsregionala organen. Emellertid upplevde man i Gränshinderforum ibland svårigheter att nå fram med sin argumentering både till ämbets-
25
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
mannakommittéerna och till ministerråden. Vad som krävdes för att nå resultat var mer och tydligare politisk styrning.
Veronica Thörnroos, Ålands landskapsstyrelse, nämnde i sitt inlägg att samarbetsministrarna hade startat ett utredningsarbete som ska utmynna i en flerårig och tvärsektoriell handlingsplan för arbetet mot gränshinder från 2014 och de följande åren. Målet var att göra arbetet mer förpliktande, sätta tydliga mål och säkra en bättre koordinering och ett bättre utnyttjande av resurserna i arbetet. Redan i dag stod det klart att det förebyggande arbetet var viktigt: Man måste när man lägger fram nya lagförslag ta hänsyn till hur förslagen påverkar närregioner och hur de påverkar de övriga länderna inom Norden. Tyvärr gav det dock inga rubriker i tidningarna om man har förebyggt ett gränshinder genom att verkligen tänka till och noggrant analysera alternativen.
Även Finlands samarbetsminister Alexander Stubb tog upp detta. Då t.ex. Finland stiftar en lag som gäller Finland borde den granskas också i en nordisk kontext, liksom då vi gör en lag av ett förslag till
Presidiets rapportör för gränshinderfrågor, Cristina Husmark Pehrsson (M), tog upp en liknande frågeställning: Hon visste att samarbetsministrarna har stort intresse av gränshinderfrågorna men frågade hur stort intresset var i de andra departementen och hur villiga övriga ministrar vore att inom sina ansvarsområden verka för att gränshindren minskar. Detta riskerade att komma i andra hand. Hon höll med Alexander Stubb om att statsministrarna hade en viktig roll i att ge de här frågorna hög prioritet i hela regeringen.
Cristina Husmark Pehrsson nämnde vissa gränshinder som blivit lösta, t.ex. att den nordiska konventionen om social trygghet och den nordiska arvskonventionen reviderats samt att ”likpasset” för transport av avlidna mellan Bornholm och Sverige avskaffats.
Under de debatter som hållits på temat gränshinder i samtliga nordiska parlament hade åtskilliga konkreta förslag på existerande gränshinder att undanröja kommit fram och det förebyggande arbetet understrukits. Cristina Husmark Pehrsson presenterade presidiets förslag, där man tagit ett antal av dessa förslag och inordnat dem under rubriker om boende, arbete, studier och administration. Det var att betrakta bara som ett första steg, en första del i den process som kommer att fortsätta, och dessutom ett bra inspel till den handlingsplan som skulle utarbetas. Hon fortsatte med att nämna ett antal av de 17 punkter som fanns i presidiets förslag som förhoppningsvis skulle bli den rekommendation som Nordiska rådet överlämnar till ministerrådet.
26
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Rigmor Anderssen Eide, Norge, sade att arbetet mot gränshinder skulle bidra till att göra Norden till en mer dynamisk och framtidsinriktad region. Gränshinderforum hade visat sitt berättigande genom sitt arbete, men nu var det på tiden att ta ytterligare ett steg: Det borde etableras en nordisk ombudsman eller ombudsmannainstans som den enskilde medborgaren kan vända sig till.
Sveriges samarbetsminister Ewa Björling sade i sitt inlägg om gränshinderfrågorna att hon skulle fokusera mycket på gränshinder under det svenska ordförandeskapet. Det var dags att gå väldigt mycket mer från ord till handling men också tänka: Varför är det här så viktigt? Jo, svarade hon, just därför att vi faktiskt ska bli bättre på att stå oss ute i världen, just därför att Norden som ett område där det är fri rörlighet också i verkligheten skulle kunna vara mycket bättre. Det handlade om våra jobb, vår utrikeshandel och våra relationer till omvärlden över huvud taget.
Høgni Hoydal, Färöarna, sade för Vänstersocialistiska gröna gruppens räkning att man sett att man nyligen reviderat Socialförsäkringskonventionen. Han ansåg att man samtidigt borde ha fokus på att revidera alla de konventioner som ska ge de nordiska medborgarna samma rättigheter i varandras länder. Inte minst upplevde de som står utanför EU att bland det som skapade ett tryck för nya gränshinder fanns att de medborgerliga rättigheterna i EU blir bättre än de i Norden. Det fick aldrig ske, för då vore själva grundpelaren för det nordiska samarbetet borta. Efter att ha stött Alexander Stubbs tanke om en statsministerdeklaration på området, sade Høgni Hoydal att man borde ha finans- och skatteministrar närvarande, eftersom många av gränshindren fanns inom detta område. Till sist pekade han på det som Vänstersocialistiska gröna gruppen framhållit i debatten om de nordiska välfärdsstaternas framtid, nämligen att större och större delar av välfärdstjänsterna i de nordiska länderna privatiseras, vilket kunde leda till nya gränshinder.
Ytterligare talare deltog i denna debatt och tog upp enskilda gränshinder – både sådana som avskaffats och framför allt sådana som fanns kvar eller nyligen uppstått.
De nordiska samarbetsministrarnas frågetimme
Samarbetsministrarnas frågetimme, som blivit en traditionell del av sessionen, var som vanligt uppskattad. Dock fanns en tendens till att flera samarbetsministrar svarade på samma fråga, ibland på frågeställarens uppmaning, ibland på eget initiativ. Därigenom blev det utrymme för färre frågor, och dialogen mellan frågeställare och ministrar kunde ibland skymmas av en slags dialog mellan dem som svarade.
Karin Åström (S) inledde med en fråga till samarbetsminister Ewa Björling (M) om det kommande svenska ordförandeskapet skulle vara berett att verka för en nordisk skolportal. Samarbetsministern hänvisade till att utbildningsministrarna senare samma dag skulle diskutera fortsättningen av arbetet inom utbildningsområdet. När det gällde just en gemensam skolportal ansåg hon att det var för tidigt att säga exakt ja eller nej. Anders Andersson (KD)
27
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
tog upp frågan om ökande allergiproblem bland barn och ungdomar och undrade om gemensamma insatser kunde göras för att förebygga och lindra de besvär som barn och ungdomar har på grund av sin allergi. Han fick svar av fyra ministrar, som bl.a. sade att man skulle fortsätta att förebygga allergier, att nya behandlingsmetoder och läkemedel var viktiga, att ny teknologi och itbaserade lösningar kunde ge många fler möjlighet till behandling i hemmet, att man förberedde riktlinjer för skolor och liknande där barn och unga vistas samt att man bör titta på hela miljömedvetenheten vad gäller vilken miljö vi utsätter våra barn för att leva i – att tänka i preventivt syfte handlar om rätt omgivning från början.
Høgni Hoydal, Färöarna, frågade de danska och svenska ministrarna hur nordiska länder i EU kunde medverka till att man beslutar om sanktioner som används direkt mot andra nordiska länder i en legitim strid om fiskerättigheter. Stod det inte i strid med nordisk solidaritet och nordiskt samarbete? Från dansk sida blev svaret att det var beklagligt att vi i Norden inte kunnat enas om en hållbar förvaltning och en rimlig fördelning av makrillbestånden, som det handlar om. Från svensk sida tillades att alla parter i en förhandling måste visa flexibilitet. Annika Olsen, Färöarnas samarbetsminister, hoppades att de skulle få det nödvändiga stödet för det som man menade helt klart var deras rättigheter i fråga om makrillkvoterna i det färöiska havsområdet. Norges samarbetsminister sade att den norska utgångspunkten hela tiden varit att kvoterna skulle fördelas så att principen om hållbar förvaltning respekterades. Till sist fick Høgni Hoydal ordet på nytt för att precisera att han inte diskuterat vilken lösning konflikten borde få. Det han vände sig emot var att EU beslutat om sanktionsinstrument som EU kan använda mot andra länder när EU anser att dessa inte fiskar på ett hållbart sätt – det kunde inte vara rätt att EU skulle definiera vem som gör det.
Cristina Husmark Pehrsson (M) frågade om problemet med dvärgbandmask. Mårdhunden sprider sådan, men även hundar, rävar och tvättbjörnar kan vara värddjur. Blir man smittad innebär det ett livslångt sjukdomstillstånd, och finns smittan i skogarna kan man inte längre plocka bär och svamp. Hon frågade om samarbetsministrarna kände till det stora hot som det innebär att smittan med dvärgbandmask sprids över Norden och om samarbetsministrarna tänkte agera för att de nordiska regeringarna på ett ännu mer kraftfullt sätt samarbetar för att utrota denna smitta. Svaret, från Nordiska ministerrådets ordförande Rigmor Aasrud, Norge, var att ett samarbete satts igång mellan de nationella förvaltningsorganen i Skandinavien för att stoppa spridningen av mårdhund. Norge och övriga nordiska länder var förpliktigade av konventioner att hindra spridning av främmande arter i naturen.
Marianne Berg (V) frågade den danske samarbetsministern Manu Sareen om den danska regeringen fortfarande stod kvar vid sin tolkning av artikel sju i konventionen om sociala bistånd och sociala tjänster – en tolkning Danmark var ensam om och som innebar att Danmark ansåg att man kunde skicka tillbaka nordiska medborgare till sina hemländer om de hade behov av socialt bistånd. Manu Sareen svarade att Danmarks praxis var i full överensstäm-
28
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
melse med artikel sju i konventionen från 1994. Den konventionen förbjuder inte hemsändelse av nordiska medborgare på grund av att de mottar socialt bistånd, men det ställs vissa krav på när hemsändandet kan ske. Den danska regeringen var dock självklart öppen för att dryfta praxis med övriga nordiska länder, sade han.
Dessutom ställdes frågor bl.a. om samarbete i Norden för att stänga pornografiska sidor med grovt sexuellt våld på internet, om de kraftiga tullhöjningar för vissa jordbruksprodukter som Norge genomfört – där ministrarnas svar visade att de hade olika uppfattningar, om hinder för unga arbetssökandes rörlighet, om språkförståelse och om teckenspråkigas rättigheter i Norden. Det förekom också några frågor av rent inrikespolitisk karaktär.
Internationellt samarbete
Under denna dagordningspunkt lades utrikes- och försvarsministrarnas redogörelser fram muntligen, och vidare presenterades de skriftliga redogörelserna om det nordiska
Debatten inleddes med att Norges utrikesminister Espen Barth Eide redogjorde för det nordiska samarbetet på det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Han hänvisade till Stoltenbergrapporten med den följande solidaritetsförklaringen som ett av flera uttryck för dynamiken i det nordiska samarbetet på detta fält. Ett annat uttryck för detta var det gemensamma möte de nordiska utrikes- och försvarsministrarna haft i Bodø i september, där man klart slog fast att länderna har gemensamma intressen i norr. Utrikesministrarna hade ökat uppmärksamheten på det länderna gör tillsammans i sitt närområde, utöver deras globala engagemang. Att Finland och Sverige skulle delta i luftövervakningen av Island hade först föreslagits i Stoltenbergrapporten. Nu hade Sverige och Finland meddelat att de var beredda att bidra till övervakningen.
Barth Eide fortsatte med att säga att det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetets informella karaktär var en styrka. Utrikesministrarna föredrog informella mekanismer för god kommunikation med Nordiska rådet. Han fortsatte med att tala om det nordiska samarbetet på området samhällssäkerhet och beredskap, där ambitionsnivån höjts inom olika områden – som räddningstjänst, kriskommunikation, användande av frivilliga samt forskning och utveckling. Också det nordiska samarbetet om digital säkerhet var en prioritet. Ett nordiskt kommunikationsnätverk för att kunna varsla, analysera och förbereda nödvändiga åtgärder vid ett eventuellt digitalt angrepp mot ett eller flera nordiska länder skulle snart vara operativt. Likaså fortsatte arbetet med att samlokalisera utrikesrepresentationer. Sådana var på väg i Rangoon,
29
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
Islamabad, Hanoi och Dacca. Ett gemensamt ambassadkomplex i Reykjavik var också på väg och skulle bli en viktig politisk signal om nordisk samhörighet.
Alla de nordiska länderna var starkt engagerade i de fyra regionala råden i Nordeuropa och i den Nordliga dimensionen. Samarbetet där var framgångsrikt, bl.a. genom projekt inom de fyra partnerskapen miljö, hälsa, kultur och transport. I Arktiska rådet samarbetade Norden med sikte på att säkra en hållbar utveckling och bättre levnadsvillkor för befolkningen i de nordligaste områdena. Under de norska, danska och svenska ordförandeskapen hade avgörande reformer genomförts för att stärka Arktiska rådet institutionellt och för att bidra till att skydda sårbar arktisk natur. Även Nordiska ministerrådet fokuserar på utvecklingen i nordområdena, sade Barth Eide, och underströk att det var viktigt att ministerrådets projekt är i linje med utrikesministrarnas målsättningar och att de svarar mot reella behov.
Avslutningsvis pekade Barth Eide på att utrikesministrarna hade ett aktivt informellt samarbete med kollegorna i de tre baltiska staterna. Det ville man vidareutveckla parallellt med det som görs på nordisk nivå.
Försvarsministrarnas redogörelse gavs av den danske utrikesministern Villy Søvndal på Danmarks försvarsminister Nick Hækkerups vägnar eftersom han inte kunde vara närvarande. Politisk vilja och fokus på att skapa mervärde hade resulterat i ett brett försvarssamarbete vad gäller policy, operationer och kapacitet. De senaste åren hade samarbetet intensifierats och byggts ut. Konkret arbetade man med en bred palett av initiativ och projekt – från gemensam upphandling, via koordinerad kapacitetsuppbyggning i Östafrika, till ökat samarbete om taktiska lufttransporter.
Danmark övertog ordförandeskapet för NORDEFCO från Sverige den 1 januari 2012. På ett försvarsministermöte i maj hade vikten av och viljan till att utveckla ett tätare och starkare nordiskt samarbete på försvarsområdet bekräftats. Likaså hade försvarsministrarna bekräftat det nordiska försvarssamarbetet som ett exempel på ”smart defence”, där ett tätare samarbete om t.ex. materielanskaffning, drift, utbildning och övningar kan ge ett mer effektivt resursutnyttjande.
Det gemensamma utrikes- och försvarsministermötet i Bodø i september symboliserade det ständigt tätare nordiska samarbetet genom att det var första gången både utrikes- och försvarsministrarna möttes i den nordiska kretsen. Ett viktigt tema för diskussionerna hade varit möjligheten till ett framtida nordiskt bidrag till en
30
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Samarbetet om kapaciteter, som taktisk lufttransport, skulle försvarsministrarna fortsätta att studera. Ett annat fokusområde var materielsamarbetet, där man hade identifierat ett antal projekt med betydande vinstpotential. Det redan existerande nordiska industrisamarbetsavtalet var under översyn för att göra det mer anpassat till den nuvarande situationen. Avslutningsvis i försvarsministrarnas redogörelse framhölls att ramen för det nordiska försvarssamarbetet, som etablerades 2009, var förhållandevis ny. Man avsåg att fortlöpande och med ledning av erfarenheterna pröva möjligheterna att förbättra och fördjupa samarbetet ännu mer.
Kimmo Sasi, Finland, tackade som talesperson för presidiet utrikesministrarna för en god redogörelse. Den här gången redovisades flera viktiga åtgärder i programmet, sade Sasi, och framhöll att luftövervakningen av Is- land var ett långt steg framåt i den gemensamma utrikes- och försvarspolitiken. Den digitala säkerheten var prioriterad. Vidare nämnde han som framsteg att de nordiska ambassaderna i vissa huvudstäder ska samlokaliseras – vi har goda erfarenheter av Berlin, påpekade han. Nu kunde man verkligen se att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i Norden går framåt.
Anita Brodén (FP) sade på Mittengruppens vägnar att man uppskattade det arbete som lagts ned i Arktiska rådet, där inte minst bindande avtal kring sjösäkerhet varit en viktig milstolpe. Det var angeläget med en tät kontakt mellan Arktiska rådet, den parlamentariska arktiska kommittén och Nordiska rådet för att man tillsammans ska kunna medverka till fler bindande avtal i syfte att få en långsiktigt hållbar utveckling i Arktis och för att lyfta fram ursprungsbefolkningens behov och delaktighet och söka förbättra kvinnors situation i de arktiska områdena. Sist men inte minst var det angeläget för att finna gemensamma lösningar på de stora miljö- och klimatutmaningarna.
Utrikesminister Carl Bildt (M), ordförande för Arktiska rådet, svarade genast att man välkomnade Nordiska rådets engagemang i Arktisfrågorna. Det var viktigt att globalt få uppmärksamhet både på Arktisproblematiken och på den vidare globala klimatproblematiken. Carl Bildt underströk också betydelsen av olika typer av bindande avtal mellan Arktiska rådets medlemsstater. Avtalet om räddningsverksamhet höll man nu på att operationalisera, och man hade avslutat förhandlingarna om ett avtal för att förebygga miljöutsläpp i samband med framför allt oljeverksamhet, som förhoppningsvis skulle kunna undertecknas vid ministermötet i Kiruna i maj 2013.
Islands utrikesminister Steingrímur Sigfusson sade att Island lade enormt stor vikt på de arktiska frågorna nu, och var därför mycket nöjd med framgången med de båda avtalen inom Arktiska rådet. Som svar på en fråga från Høgni Hoydal, Färöarna, sade han att han tyckte att Grönland var en så stor och viktig del av det arktiska att Grönland och Färöarna gott kunde bjudas in i varje fall till informella diskussioner inför ministermötet.
För Vänstersocialistiska gröna gruppen talade Árni Þor Sigurðson, Island. Han sade att det fanns mycket som var bra i utrikesministrarnas redogörelse, som han tackade för. Han ville emellertid fokusera på det han inte var särskilt glad för. I redogörelsen nämndes många områden, bl.a. Mellanöstern och
31
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
Syrien. Därför var frånvaron av Palestinafrågan iögonenfallande. Norden måste alltid tala för fred, demokrati och mänskliga rättigheter, och då kunde man inte underlåta att beröra Palestina. Vidare vände han sig särskilt till de finska och svenska utrikesministrarna angående diskussionen om övervakning av det isländska luftrummet. Detta, menade han, var en kamouflering av Natos operationer. Han frågade om detta var en ändring av neutralitetspolitiken i Sverige och Finland och gjorde klart att för hans del var bidrag därifrån till övervakningen inte välkomna.
Utrikesminister Carl Bildt (M) svarade att det som nu var aktuellt var en naturlig fortsättning av det samarbete som Norge, Sverige och Finland med respektive flygvapen har etablerat i de nordliga delarna av våra länder. Natodebatten hade ingenting med detta att göra: Vi får inte, och kommer inte, från svensk och finsk sida överta några Natouppgifter. De utförs enbart av Norge. Finlands utrikesminister Erkki Toumioja sade att det inte gäller annat än övervakning, utbildning och övning. Detta har ingenting med Natouppgifterna att göra, utan det rör sig om att följa upp den utveckling vi haft sedan flera år vad gäller att utveckla det nordiska samarbetet också på försvarsområdet, i anskaffningar, övningar, utbildning, övervakning och krishantering.
Egil Olli gjorde ett inlägg på vägnar av Samisk parlamentarisk råd, som han var ordförande för. Samerna har gemensamma utmaningar över landgränserna, påpekade han, och som ett folk i fyra länder arbetar man för att främja samers och urfolks rättigheter och intressen enligt internationellt erkända normer – detta för att säkra att utvecklingen av det samiska samhället ska ske enligt samernas egna behov, värderingar och prioriteringar. Frågan om mineraler var viktig för samerna eftersom den berör väldigt många samiska områden och de samiska näringarna och förvaltningen generellt. Vidare nämnde Egil Olli samarbetsprojekt mellan sametingen när det gäller språk och språkutveckling – de samiska språken följer ju inte landgränserna. En annan viktig fråga var Arktiska rådet, där han önskade en plats även för de samiska parlamenten.
Sara Olsvig, Grönland, pekade på att man även detta år hade sett nya rekord: Mängden is är mindre, och antalet fartyg som har rest genom Nordostpassagen har aldrig varit större. Det fanns ett nära samband: Mindre is ger mer trafik, inte bara när det gäller transport av varor, utan också i fråga om fiskebåtar, kryssningsfartyg och andre typer av fartyg. Denna ökande trafik gör att vi måste tänka mer på säkerheten för människorna ombord på fartygen och för miljön om en olycka sker. Därför var avtalet mellan de arktiska länderna om övervaknings- och räddningssamarbete viktigt. Nu måste man gå vidare och se på vilka resurser man tillsammans har för att kunna utföra räddningsaktioner och hur man kan samarbeta för att förbättra den gemensamma insatsen. Sara Olsvig avslutade med att uttrycka glädje över signalerna om framsteg i förhandlingarna om ett avtal om samarbete vid oljeutsläpp i Arktis.
Marit Nybakk, Norge, tog upp den försvarspolitiska redogörelsen. Hon sade att det var viktigt att Nordiska rådet förstärker det säkerhetspolitiska
32
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
samarbetet, och att beredskap och samhällssäkerhet måste vara en integrerad del av säkerhetspolitiken. Det var positivt att de nordiska utrikesministrarna blivit eniga om att etablera ett nordiskt samarbete om digital säkerhet. Samhällssäkerhet kräver ökat fokus på
När Finlands samarbetsminister Alexander Stubb kort berörde Nordiska ministerrådets redogörelse om
Bertel Haarder, Danmark, presidiets rapportör för
viju den tionde största ekonomin i världen. Vi står alltid högt på listorna i internationella jämförelser. Vi är ledande på en rad områden – medicin, livsmedel, välfärdsteknologi, grön tillväxt osv. Man lyssnar till oss om vi använder vår gemensamma tyngd, och det är perspektivrikt att de nordiska utrikes- och försvarsministrarna numera talar och handlar mer gemensamt, fortsatte han. Vi kunde således få större inflytande om Norden samarbetar mer inom EU, och det gällde inte bara utrikesministrarna, utan också alla de andra ministerråden och på tjänstemannanivån.
Karin Åström (S), som talade för Socialdemokratiska gruppen, påpekade att de nordiska ländernas gemensamma styrka naturligtvis kommer fram först om vi lyckas använda den tillsammans, och på ett smart sätt. Det fanns några konkreta exempel där samarbetet hade varit väldigt framgångsrikt, t.ex. i konsumentpolitiken. Även om nordiskt samarbete i
33
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
(KD) att det var en viktig del i Nordiska rådets utvecklingsprocess att det på dagordningen fanns en punkt som heter Nordiska ministerrådets redogörelse om
En av gästerna vid sessionen var Raimonds Vejonis, Baltiska församlingen. Efter att ha gratulerat till framstegen inom det nordiska samarbetet sade han att man i de baltiska staterna noga följer utvecklingen av detta. De nordiska länderna föreföll vara alltmer beredda att agera som en grupp och driva sina egna intressen samt påverka internationella relationer i allmänhet. Det var en källa till inspiration för de baltiska staterna. På tal om utvecklingen av samarbetet mellan Nordiska rådet och Baltiska församlingen påminde Vejonis om
Pat the Cope Gallagher, ledamot av Europaparlamentet och gäst vid sessionen, tog också till orda i denna debatt. Han sade att den nordiska regionen fortsatt var av stort intresse för Europeiska unionen. Det var en mycket dynamisk del av Europa, och EU:s meddelande om Arktis och den pågående granskningen av Östersjöstrategin var uttryck för EU:s kontinuerliga och ökade intresse för den nordiska regionen. Han välkomnade Nordiska rådets avsikt att intensifiera samarbetet med
Nordiska ministerrådets redogörelse för arbetet med Vitryssland presenterades av samarbetsministrarnas ordförande Rigmor Aasrud, Norge. Hon inledde med att konstatera att det politiska klimatet i Vitryssland inte hade ändrat sig i positiv riktning sedan förra årets redogörelse. Valet i Vitryssland i september 2012 hade genomförts trots starka protester från oppositionen, som fortsatt hade flera av sina politiker i fängelse sedan valet 2010. Valprocessen hade kritiserats starkt av bl.a. OSSE, som hade 330 valobservatörer på plats. President Lukasjenkos presidentstyre hade kommit alltmer i konflikt med allmänt accepterade demokratiska spelregler, och myndigheterna visade inga
34
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
tecken på att tillmötesgå omvärldens krav om ett mer öppet och demokratiskt samhälle. Av dessa och andra skäl var det naturligt att Nordiska ministerrådets pågående aktiviteter i Vitryssland genomförs med begränsad närvaro i landet. Nordiska ministerrådet fortsatte emellertid sin insats. Alla de ministerrådsprojekt som beskrevs i redogörelsen utgjorde exempel på konkreta och nödvändiga åtgärder där Nordiska ministerrådet stöttar Vitrysslands civilsamhälle och försöker bidra till den demokratiska utvecklingen i landet.
Presidiets rapportör om Vitryssland, Per Kristian Foss, Norge, instämde i att situationen var minst sagt allvarlig. Myndigheterna förföljer och trakasserar oppositionella mer systematiskt än tidigare, sade han. Vi borde fortsatt kräva att alla politiska fångar släpps fria, och en garanti för att de sedan får tillbaka alla sina medborgerliga rättigheter. De vitryska myndigheterna måste godta att oppositionspartier och oppositionspolitiker är en naturlig del av det politiska livet. Per Kristian Foss tackade för redogörelsen och sade att han hade intrycket att den hade brett politiskt stöd i Nordiska rådet. Han nämnde att sedan presidentvalet 2010 hade Nordiska rådet fortsatt kontakt med oppositionspartier och andra grupper som arbetar för mänskliga rättigheter i Vitryssland, och att rådet nästa vecka skulle arrangera ett seminarium i Vilnius där deltagare från de nordiska länderna och vitryska oppositionsgrupper av olika slag skulle diskutera hur det igen kan bli möjligt att ha en dialog i Vitryssland och mellan det landet och Europa. Nordiska rådet önskade inte isolera detta land i Östersjöregionen, men landets styrelse gjorde det för närvarande omöjligt att ha förbindelser med det officiella Minsk.
Avslutningsvis under denna punkt debatterades Nordiska ministerrådets insatser för att bekämpa människohandel. ministerrådets ordförande Rigmor Aasrud, Norge, sade att detta fortsatt hade hög prioritet i det nordiska samarbetet. De sociala aspekterna stod i centrum, och därför var förebyggande och goda stödordningar för offren viktigt. Samarbete över gränserna var avgörande för att stoppa människohandel: Bara genom bättre samordning och kunskapsutbyte kunde man bekämpa detta cyniska utnyttjande av människor i nöd. Det nuvarande programmet hade antagits av samarbetsministrarna 2011 och gällde till slutet av 2013 med en årlig ram på 3,9 miljoner danska kronor. Arbetet har lett till ett tätt och förtroendefullt samarbete mellan de nordiska länderna, de tre baltiska staterna och nordvästra Ryssland. Programmet fokuserar särskilt på sårbara grupper som barn – särskilt de som hoppar av skolan tidigt – övergivna barn, ensamma minderåriga asylsökande, men ska bekämpa alla former for människohandel.
Michael Tetzschner, Norge, nämnde att rådets medborgar- och konsumentutskott arbetat mycket med denna fråga. Det intressanta med rapporten var att den entydigt slog fast sambandet mellan människohandel och utnyttjande av svaga grupper till tiggeri, butiksstölder, ficktjuveri och annan kriminalitet. För att få kontroll på utvecklingen behövdes ett samordnat arbete över landgränserna, och i det sammanhanget var det politiska samarbetet runt Östersjön mycket viktigt. Den parlamentariska Östersjökonferensens arbetsgrupp för samhällssäkerhet hade lagt fram en rapport om människohandel vid
35
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
konferensen 2012, med 15 förslag till regeringarna i Östersjöregionen. Två ansåg han särskilt viktiga: För det första att se till att det ekonomiska utbytet av detta illegala uppträdande blir minsta möjliga. För det andra att man följer penningströmmarna så långt möjligt för att få tag inte bara i fotfolk utan också dem som står bakom.
Anna Ljunggren, Norge, underströk att människohandel var en global utmaning. Barn, kvinnor och män över hela världen utnyttjas i vår tids slaveri. Det var en form för kriminalitet som drabbar offren hårt och sätter det internationella samfundet på prov. Eftersom orsakerna till människohandeln är komplexa måste medlen för att bekämpa den vara många och spänna över ett brett område. Betoningen måste ligga på förebyggande och utredning, och det behövds en stödorganisation som tar offren för människohandel på allvar. De nordiska länderna måste fortsatt driva på för att stärka, samordna och genomföra det internationella regelverket mot människohandel, särskilt inom FN, Europarådet och Östersjörådet.
Ytterligare ett antal politiska frågor togs upp av enskilda talare i debatten. Inte minst rörde det de frågor om fiskeripolitik som bl.a. representanter för Färöarna tagit upp tidigare, under ”toppmötet” med statsministrarna och under frågetimmen, och som nämnts under dessa avsnitt ovan.
Sakdebatterna
Under rubrikerna Kultur, forskning och utbildning, Hållbar utveckling och Välfärd och mångfald debatterades ett stort antal betänkanden över medlems- och ministerrådsförslag, liksom redogörelser för ministerrådets verksamhet på olika områden. Den tillgängliga tiden var emellertid relativt kort i förhållande till antalet ärenden. I kombination med att flertalet ärenden diskuterats grundligt i utskotten gjorde det att debatterna i plenum oftast blev kortfattade.
Kultur- och utbildningsutskottets talesperson för frågan om en nordisk filmportal var Göran Montan (M). Förslaget utgick från det arbete som bedrivits under ett antal år beträffande en gemensam nordisk
Cecilie
36
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
I diskussionen om transporter och miljö pekade Jan Lindholm (MP) på att ett snabbtåg mellan Oslo och Stockholm, och en arbetsmarknad utan gränshinder, erbjuder den bästa möjligheten att skapa tillväxt i hela Skandinavien. Det skulle ge en unik tillgänglighet till en boendemiljö med möjlighet till fritidsaktiviteter och hög livskvalitet. Med ett snabbtåg skulle man kunna bosätta sig på landsbygden och ändå ha kort restid till de båda huvudstäderna.
Som talesperson i fråga om ministerrådets förslag till nytt ramprogram för jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring och livsmedel sade
När det gällde ministerrådets förslag till nytt samarbetsprogram på området arbetsliv var näringsutskottet missnöjt med proceduren. Utskottets talesperson Billy Gustafsson (S) framhöll att det inte var tillfredsställande att få del av ett ministerrådsförslag först på så sent stadium. Det gav ett intryck av att man från ministerrådets sida inte bryr sig om vad Nordiska rådet anser och att framläggandet bara är en formsak. Tyvärr fanns fler exempel på detta. Det skadar relationen mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, påpekade Billy Gustafsson. Mot denna bakgrund hade utskottet beslutat att inte framföra synpunkter i sak, utan behandla sakfrågorna under 2013 och återkomma vid det årets session.
Det ärende som orsakade mest debatt var välfärdsutskottets omfattande förslag om nordisk alkohol- och tobakspolitik. Utskottets huvudtema under året hade varit att se på dessa frågor ur ett folkhälsoperspektiv. Utskottet vill sätta folkhälsa framför frihandelsintressena, sade utskottets ordförande Siv Friðleifsdóttir när hon presenterade förslaget. Utskottet hade kunnat enas om nio punkter, men inte om de återstående tre. Oavsett det var det en mycket bra strategi om den förverkligas, sade hon. Man hade kommit överens om mycket mer än hon först trott. Det man inte hade kunnat enas om i utskottet var att föreslå ett tobaksfritt Norden 2040, en procentsats på just 10 procents reduktion av alkoholkonsumtionen globalt före 2025 – detta var ett vägledande tal
37
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 4 NO RD I S K A R Å D E T S 64 : E S E S S I O N HEL S I N GF O R S D E N 30 O K T O BE R
WHO fastställt – och till sist en alkoholgräns på 0,2 promille för alla motordrivna fordon, både på land och vatten. Det fanns dock breda majoriteter i utskottet även på dessa punkter. Företrädare för de olika uppfattningarna på dess punkter tog därefter till orda. Från svensk sida gjorde Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Isabella Jernbeck (M), Anita Brodén (FP) och Anders An- dersson (KD) inlägg.
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) var talesperson för förslaget om adhddiagnostisering och medicinering av barn och unga. Välfärdsutskottets medlemmar hade sett med stor oro på den snabba ökningen av både diagnostisering och medicineringen i Norden. Bruket av läkemedel för att behandla adhd har ökat betydligt och skiljer sig mycket mellan de nordiska länderna. Den vanligaste behandlingen var i dag med centralstimulerande medel, men det fanns väldigt lite kunskap om effekterna av långvarig sådan behandling. Hon underströk betydelsen av att ge rätt diagnos till barn och vuxna, och att ta fram andra behandlingsmetoder.
Mot bakgrund av dagens situation med hög ungdomsarbetslöshet i Norden hade kultur- och utbildningsutskottet lagt fram ett förslag om ett nytt gemensamt nordiskt krispaket. Utskottets talesperson Peter Johnsson (S) sade att egentligen borde ungdomsarbetslösheten ha varit hela sessionens stora fråga. Ungefär 20 procent av dagens ungdomar klarar inte utbildningsmålen och kommer därför att få svårt att få ett arbete i framtiden. Det gäller inte minst pojkar men också unga med invandrarbakgrund. Utskottet var medvetet om att Nordiska ministerrådet skulle ha ett jobbtoppmöte i maj, och ville understryka att det måste finnas en tydlig koppling mellan flera olika politiska områden – utbildning, arbetsmarknadspolitik och socialpolitik. Slutligen var Anders Andersson (KD) utskottets talesperson vad gällde förslaget om kultur och hälsa. Han välkomnade det initiativ som fanns i medlemsförslaget från Siv Friðleifsdóttir och Cristina Husmark Pehrsson, som lyfte fram att man kan förebygga bristande hälsa genom ett aktivt kulturengagemang. Det fanns självklart ett ansvar hos den enskilde, men samhället borde se till att man har goda förutsättningar för att kunna göra goda val.
Respektive utskotts arbete med de viktigaste ärendena redovisas i avsnitt 6 nedan. Debatterna vid sessionen finns återgivna i sin helhet i det tryckta protokollet och på webbplatsen www.norden.org.
Nordiska rådets priser
Vid en ceremoni i Helsingfors i samband med sessionen delades tre av Nordiska rådets fyra priser för 2012 ut – musikpriset, filmpriset och natur- och miljöpriset. Som nämnts i avsnitt 3 ovan delades 2012 års litteraturpris ut redan i samband med den extra sessionen i Reykjavik i mars.
Bedömningskommittén hade beslutat att Nordiska rådets musikpris 2012 skulle ges utan begränsning till någon musikalisk genre, men att ”det förutsätts att verket uppfyller höga konstnärliga krav, och att verket inom sin genre kan betraktas som originellt”. Priset gavs till Anna Thorvaldsdóttir, Island, för orkesterverket Dreymi (Drömmar). I motiveringen skriver bedömningskom-
38
| 4 NO R D I S K A R Å D E T S 64: E SE S S IO N HE L S I N GF O R S D E N 3 0 O K T OB E R |
Fel! Okänt namn på |
dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
mittén bl.a. att ”Dreymi öppnar symfoniorkesterns rum på ett ovant och nyskapande sätt. Början och slutet av verket flyter fritt utan tidsangivelse och skapar en cyklisk uppfattning av tiden som kan påminna om den vi hittar i nordiska myter och naturmystik. Musiken strävar efter att få upplevelsen av den kronologiska tiden att upphöra – på samma sätt som i drömmarna. … Med Dreymi skriver Anna Thorvaldsdóttir in sig i en nordisk orkestertradition som hämtar sina klangfärger både från den elektroniska musiken och från naturljuden i den nordiska folkmusiken”.
Nordiska rådets filmpris 2012 gavs till producenten Erik Hemmendorff och regissören och manusförfattaren Ruben Östlund för den omdiskuterade svenska filmen Play, som bygger på verkliga fall av mobbning. Erik Hemmendorff fick idén efter att ha läst en tidningsnotis om en grupp pojkar i åldern
Nordiska rådets natur- och miljöpris inrättades 1995 för att öka medvetenheten om natur- och miljöarbetet i Norden. Priset ges till en nordisk organisation, företag eller person som på ett föredömligt sätt har lyckats integrera respekten för natur och miljö i sin verksamhet eller insats, eller som på annat sätt har gjort en extraordinär insats för naturen och miljön. Priskommittén valde 2012 att lyfta fram det värdefulla arbete som utförs av medborgarsamhället för att konkretisera miljöpolitiska mål. Årets pris gick till Olli Manninen från Finland. I motiveringen heter det bl.a.: ”Olli Manninen har genom sina egna insatser som karterare och nätverksbyggare varit en central person bakom fredning av tiotals tusen hektar skog med höga naturvärden i taigan i Finland, Sverige och Norge. Han har bidragit till att utveckla system för kartering av rödlistade arter. Han har därtill varit en drivkraft bakom kampanjer som har ökat allmänhetens och beslutsfattarnas kännedom om skogsnaturens biologiska mångfald.”
39
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
5 Presidiet
Nordiska rådets presidium består enligt arbetsordningen av en president, en vice president och högst elva andra valda medlemmar som utses av plenarförsamlingen. Enligt den nya ordning som trädde i kraft den 1 januari 2012 ska varje land och varje partigrupp vara representerade i presidiet. Denna ändring hade ingen praktisk betydelse då plenarförsamlingen 2011 valde presidium för kalenderåret 2012. Däremot fick den en viss betydelse då plenarförsamlingen på hösten 2012 skulle välja presidium för 2013. En ny, femte, partigrupp hade bildats under 2012. Gruppen består av rådets medlemmar från Dansk Folkeparti och Sannfinländarna och har valt namnet Nordisk frihet. En representant för den gruppen adjungerades till presidiet för återstoden av året. Den nya bestämmelsen innebar att den nya partigruppen måste beredas en ordinarie plats i presidiet fr.o.m. 2013, vilket i sin tur medförde att Mittengruppen förlorade en av de platser den hittills haft.
Under 2012 har Cristina Husmark Pehrsson (M), Åsa Torstensson (C) och Karin Åström (S) varit svenska medlemmar av presidiet. Vid sessionen 2012 omvaldes Cristina Husmark Pehrsson (M) och Karin Åström (S) som därmed även kommer att ingå i presidiet 2013.
Presidiet bereder övergripande politiska frågor, har ansvar för den allmänna inriktningen på och utvecklingen av rådets verksamhet samt för att verksamheten samordnas med verksamheten i de nationella parlamenten och inom andra internationella organisationer. Vidare behandlar presidiet budgeten för det nordiska samarbetet samt utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Presidiet är rådets högsta beslutande organ när plenarförsamlingen inte är samlad, och kan då fatta beslut i dess ställe.
Samarbetet under 2012
Nordiska rådet har antagit ett långsiktigt ramprogram för sin verksamhet, Norden i världen – Världen i Norden. Inom ramen för detta presenterade rådets tillträdande president Kimmo Sasi i januari 2012, som brukligt, ett program för Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet under det kommande året. I programmet nämns tre huvudområden. I programmet påpekas att arbetet mot gränshinder ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att behövas nya eller reviderade regler. Därför behöver parlamentarikerna, och särskilt Nordiska rådets medlemmar, ständigt följa utvecklingen och säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till grannländernas lagstiftning. Detta gäller inte minst vid införlivandet av
40
5PR E S I D I E T Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel!
Okänt namn på dokumentegenskap.
en av betingelserna för ekonomisk tillväxt. Under ekonomiskt oroliga tider måste de nordiska länderna tillsammans ta vara på välfärdsmodellen. Det tredje huvudområdet i Finlands ordförandeskapsprogram rörde transport och logistik, särskilt i Arktis. Detta mot bakgrund av den starka omvandling som präglar det området, bl.a. som följd av klimatförändringarna och de alltmer tillgängliga naturresurserna. Även omvärldens intressen för Arktis ökar. Denna utveckling innebär både möjligheter och utmaningar. Nordisk samverkan är viktig för att de nordiska länderna ska vara viktiga aktörer i det framtida samarbetet i Arktis.
Programmet fick ett positivt mottagande, både i Nordiska rådet och i andra sammanhang. De frågor och åtgärdsförslag det innehåller har till stor del präglat rådets, och inte minst presidiets, arbete under 2012. Ordförandeprogrammen är dock inte uttömmande, utan arbetet har självfallet fortsatt även på andra områden inom presidiets ansvarsområde.
Kontakter med EU
Arbetet med att stärka kontakterna med EU har förts vidare från 2011. Detta var en av de prioriteringar som särskilt togs upp i det dåvarande danska ordförandeskapets program. Som en uppföljning av den
4)efterkom ministerrådet denna begäran, och redogörelsen debatterades vid sessionen i Helsingfors.
Nordens närområden
Samarbetet med olika aktörer i Nordens närområden har länge varit högt prioriterat. Detta har vuxit på senare år, både vad gäller samarbetspartners och antalet politiska sakområden som har varit föremål för diskussioner, och har utvecklats ytterligare under 2012. Samarbetet bedrivs både bilateralt med parlament i Nordens grannländer och i form av aktivt deltagande i de regionala parlamentariska samarbetsstrukturer som finns. Östersjösamarbetet är som tidigare av stor vikt. Det har särskilt fokus på arbetet för att rädda Östersjöns miljö, men är på väg att breddas så att exempelvis transport- och energifrågor ges ökad uppmärksamhet. Detsamma gäller samarbetet i de nordligaste områdena i Arktis och Barentsregionen, där tyngdpunkten ligger på klimatfrågorna, men där också näringslivsutveckling, hållbart utnyttjande av naturresurser, hälsa, levnadsvillkor och kulturutbyte har kommit in i bilden på senare
41
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 5 PR E SI D I E T
år. Arbetet med EU:s Östersjöstrategi och samarbetet inom Nordliga dimensionen har följts. Bland annat gjorde presidiets rapportör för den Nordliga dimensionen och nordvästra Ryssland, Karin Åström (S), ett besök i Bryssel i oktober för att diskutera dessa frågor med såväl Europaparlamentariker som tjänstemän.
Gränshinder
Gränshinderfrågorna står alltid högt på dagordningen för det nordiska samarbetet. Att bevara öppenheten och rörligheten mellan de nordiska länderna, att avskaffa kvarstående gränshinder inom Norden och hindra att nya uppkommer tillhör samarbetets kärna. Det måste vara möjligt, och enkelt, för både människor och företag att röra sig, bosätta sig, arbeta och etablera sig inom Norden utan hinder av nationsgränserna. I september 2011 ställde sig presidiet bakom ett initiativ om att anordna samtidiga debatter i de nordiska parlamenten om gränshinderfrågorna. Talmännen ställde sig positiva till detta, och kom senare överens om att sådana skulle äga rum i april 2012. Så skedde, för den svenska riksdagens del den 11 april. Den samlade bilden är att debatterna var konstruktiva och idérika. Presidiet följde upp debatterna genom att sammanställa resultatet och välja ut ett antal gränshinder som borde kunna avskaffas relativt lätt. På presidiets förslag antogs en rekommendation med 16 konkreta punkter vid sessionen 2012 (rekommendation nr 15/2012). Dessutom antogs en rekommendation om att de nordiska regeringarna borde träffa en överenskommelse om att inrätta en ombudsmannainstans för gränshinder (rekommendation nr 16/2012).
Nordiskt utrikes- och säkerhetssamarbete
Även under 2012 uppmärksammade presidiet det arbete som görs för att genomföra olika förslag som har lagts fram i rapporten Nordisk samarbeid om utenriksog sikkerhedspolitikk som presenterades 2009 av den tidigare norske försvars- och utrikesministern Thorvald Stoltenberg. Rapporten innehåller 13 konkreta förslag till ett utökat nordiskt samarbete, dels för att stärka den nordiska säkerheten, dels för att Norden ska kunna bidra på ett effektivt sätt till internationell krishantering. Flera av förslagen ligger i linje med Nordiska rådets arbete inom området civil säkerhet och krishantering. Presidiet har med tillfredsställelse kunnat konstatera att utöver de förslag som genomfördes
42
5PR E S I D I E T Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel!
Okänt namn på dokumentegenskap.
Som nämnts ovan, i avsnitt 3, diskuterades frågor om säkerhet, i vid mening, i det arktiska området vid Nordiska rådets temasession om Arktis, som hölls i Island i mars 2012.
Presidiet har noterat att det nordiska samarbetet på
Samarbete med Ryssland
Presidiet har lagt vikt vid att fortsätta att utveckla Nordiska rådets samarbete med parlament i Ryssland, särskilt i de regioner i nordvästra Ryssland som ligger nära Norden. I december 2010 utsågs Karin Åström (S) till presidiets rapportör för Nordliga dimensionen och nordvästra Ryssland, ett uppdrag som i december 2011 förnyades till att gälla även 2012.
Vid sessionen i november 2011 antogs presidiets förslag till Riktlinjer för Nordiska rådets samarbete under perioden
För att stärka kontakter och nätverk anordnas numera årligen s.k. rundabordssamtal mellan Nordiska rådet och de regionala ryska parlament som ingår i Parliamentary Association of
I samma anda arrangeras årligen ett
43
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 5 PR E SI D I E T
byte och om främjande av hälsosam livsstil. Forumet i Stockholm var det fjärde i ordningen. Det femte kommer att arrangeras i Petrozavodsk i den ryska delrepubliken Karelen i slutet av april 2013.
Kontakter och samarbete med ryska parlamentariker försiggår även inom ramen för de regionala parlamentariska samarbetsstrukturerna i
Vitryssland
Under
Liksom under 2011 har presidiet vid flera tillfällen under 2012 diskuterat den politiska situationen i Vitryssland, men tvingats konstatera att den inte utvecklats till det bättre. Därför har presidiet inte ansett det möjligt för Nordiska rådet att återuppta kontakterna med medlemmar av det vitryska parlamentet.
Däremot har Nordiska rådet lagt vikt vid att fortsätta kontakterna med olika vitryska organisationer och oppositionspartier utanför parlamentet som står för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Såväl presidiets rapportör för Vitryssland som andra presidieledamöter har vid olika tillfällen under 2012 mött företrädare för den vitryska oppositionen. I november 2012 arrangerade Nordiska rådet, i samarbete med det nordiska informationskontoret i Vilnius, ett seminarium där, med deltagande av ett tiotal vitryska organisationer.
Planer och budget för det nordiska samarbetet 2013
Budgeten för det nordiska samarbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet uppgick till 961,472 miljoner danska kronor för 2012, dvs. samma nivå som 2011. Ministerrådet beslutar om budgetramen och ska enligt Helsingforsavtalet, om det inte finns synnerliga skäl, genomföra de förslag till ändringar inom budgetramen som Nordiska rådet rekommenderar.
Presidiet har som tidigare utsett en särskild arbetsgrupp inom sig, med uppgift att förbereda behandlingen av ministerrådets förslag om kommande års budget. I arbetsgruppen har en representant för var och en av rådets fyra partigrupper ingått. (En representant för den nya partigruppen Nordisk frihet adjungerades från september 2012.) Utgångspunkten är att dessa också ska
44
5PR E S I D I E T Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel!
Okänt namn på dokumentegenskap.
komma från olika länder, men den eller de nationella delegationer som inte blir representerade via någon partigrupp har möjlighet att utse en representant. Åsa Torstensson (C) har, som representant för Mittengruppen i Nordiska rådet, ingått i budgetgruppen under 2012.
I sitt betänkande till plenarförsamlingen över ministerrådets budgetförslag beklagade presidiet att behandlingen hade försvårats och försenats genom att samarbetsministrarna först mycket sent nådde enighet om ett förslag, inbegripet den totala nivån. Emellertid hade presidiets budgetgrupp haft möjlighet till diskussioner med företrädare för ministerrådet parallellt med de förhandlingar som fördes mellan ministrarna. Det gjorde att presidiet kunde föreslå plenarförsamlingen att med endast smärre preciseringar godkänna ministerrådets förslag, vilket också blev plenarförsamlingens beslut (rekommendation nr 14/2012).
Liksom 2012 är den totala ramen för 2013 års budget, efter pris- och valutaomräkning, oförändrad jämfört med föregående år. Den samlade budgetramen för 2013 uppgår till 986,726 miljoner danska kronor. Den främsta nyheten är att man har skapat en ”prioriteringsbudget” för att finansiera dels nya initiativ på förslag av ordförandelandet, dels vissa större strategiska satsningar. Presidiet välkomnade denna ordning, som avses ge möjlighet för nya politiska initiativ. Presidiet beklagade samtidigt den överenskommelse som ministrarna träffat i samband med att man enades om budgetförslaget för 2013, nämligen att budgetramen för 2014 ska minskas med 5 procent, och eventuellt minskas ytterligare 2015. I det av plenarförsamlingen godkända betänkandet anförde presidiet att man inte ser någon anledning att besluta om en sådan neddragning, och vidare att om besparingar skulle göras borde de föregås av konkreta och politiska överväganden, inte som en generell besparing på 5 procent på alla verksamheter.
Övrigt
Som framgått i avsnitt 3 ovan utarbetade presidiet inför den extra sessionen i mars 2012 betänkanden över dels den nordiska välfärdspolitiken i en globaliserad värld, dels vissa övergripande frågor rörande Arktis – en region som varit högt prioriterad på presidiets dagordning även senare under 2012.
Under året har presidiet återkommande diskuterat Nordiska rådets priser, inte minst tidtabellerna för att nominera och utse pristagare samt dela ut priserna. Detta har bl.a. resulterat i en rekommendation till Nordiska ministerrådet om att utarbeta gemensamma stadgar för priserna i syfte att harmonisera nomineringstidpunkterna (rekommendation nr 21/2012). (Vissas särbestämmelser för de olika priserna behövs givetvis, men skulle finnas inom ramen för dessa gemensamma stadgar.) Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet beslutar tillsammans om eventuella ändringar av prisernas stadgar.
Slutligen kan nämnas att presidiet, efter förslag av kontrollkommittén, beslutat om nya regler för stöd till partigrupper inom Nordiska rådet och till medlemmar utanför partigrupperna. De nya reglerna innebär framför allt att
45
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 5 PR E SI D I E T
tidigare praxis samlas i ett regelverk, att reglerna förtydligas och att kraven på revision m.m. görs obligatoriska.
Samarbetet 2013
Vid sessionen den 30
46
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Ok änt namn på dokumentegenskap.
6 Utskotten och kontrollkommittén
Kultur- och utbildningsutskottet
Kultur- och utbildningsutskottet ansvarar för frågor som rör kultur, undervisning, utbildning och forskning. Framför allt arbetar utskottet med frågor som rör allmän kultur och konst i Norden och internationellt, ett mångkulturellt och multietniskt Norden, film och medier, språk, idrott, föreningarna Norden och den frivilliga sektorn, barn- och ungdomskultur, grund- och sekundärskola, den nordiska utbildningsmarknaden, folkupplysning och vuxenundervisning, livslångt lärande och forskning. Svenska medlemmar i utskottet under året har varit Peter Johnsson (S) och Göran Montan (M).
Samarbetet 2012
Utskottet har under 2012 till stor del arbetat med språkområdet och barns och ungas mediekompetenser samt medieområdet som sådant. Flera av utskottets medlemmar har uttryckt intresse för att arbeta med initiativ rörande barn, unga, nabospråkförståelse och nya medier, då det anses viktigt för språkförståelsen att barn och unga ser på film och tv från de andra nordiska länderna på originalspråket.
Utskottet har arbetat vidare med frågor som även var aktuella under 2011, såsom kreativitet, innovation och entreprenörskap i skolorna, ungas arbetsliv och kompetenser, rörlighet inom utbildning och praktik i Norden, den nordiska språkgemenskapen, public service och upphovsrättsliga frågor.
Till utskottets möten under året har ett flertal gäster bjudits in för att informera om olika verksamheter inom utskottets arbetsområden. Det gäller bland annat representanter för Nordiska ministerrådet, Nordisk Kulturfond, Kulturkontakt Nord, Nordiska konstnärsorganisationer, NordForsk, PISA:s expertgrupp inom ministerrådet, Universitetet i Nordland och nätverket Nordiska konstnärsrådet.
I samband med sessionen i Helsingfors hade utskottet samrådsmöten med dels kulturministrarna, dels utbildningsministrarna. Mötet med utbildningsministrarna hade temat övergång mellan utbildning och arbetsmarknad, däribland ungdomsarbetslöshet och avhopp inom utbildningar. Samrådsmötet med kulturministrarna handlade om tillgång till nabolandskultur beträffande digitalisering, samarbetet inom Nordvision och tv, strategin för det nordiska kultursamarbetet
Utskottet har under året haft gemensamma möten med näringsutskottet, bland annat vid Nordiska rådets septembermöten i Göteborg, då det svenska
47
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
Kulturdepartementet bjudits in för att informera om ministerrådets projekt KreaNord.
Sommarmötet hölls i Berlin, med ”Nordisk kultur utanför Norden” som tema. Utskottet mötte då myndigheter och nordiska ambassader för att lära sig mer om de nordiska ländernas samarbete inom kulturområdet.
Ett nytt
Vid sessionen lade utskottet fram ett betänkande över ministerrådsförslaget Ett lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur (B 282/kultur), där instiftandet av ett nytt pris, för barn- och ungdomslitteratur, föreslogs. Utskottet ställde sig i sitt betänkande bakom förslaget, och menar de att prioriteringen av detta pris bör ses som ett uttryck för att barn och unga, läslust och litteratur, ska ges ett större fokus i det nordiska samarbetet, och att ett pris skulle synliggöra nordiska författare och barn- och ungdomsböcker i högre utsträckning. Utskottet föreslog vidare att en nordisk stipendieordning upprättas för nya och lovande barnlitteraturförfattare. De nordiska länderna har en lång tradition av att skriva och ge ut barnlitteratur och är kända internationellt för att skapa barnlitteratur av hög kvalitet. Utskottet ansåg att detta anseende bör användas på ett mer strategiskt vis. Utskotten diskuterade även formerna för prisutdelningarna och pekade i sitt betänkande på att man framöver bör arbeta mer målmedvetet med att synliggöra och offentliggöra priserna inom Nordiska rådet. Man bör t.ex. arbeta för att involvera public service stationerna i nomineringen och offentliggörandet av samtliga priser. En
I sitt betänkande, som godkändes av plenarförsamlingen, föreslog kultur- och utbildningsutskottet att man skulle avvakta till 2014 innan priset för barn- och ungdomslitteratur delades ut första gången (rekommendation nr 22/2012). Kort efter sessionen 2012 föreslog utskottet emellertid, mot bakgrund av ny information från kulturministrarna, att priset, som ett pilotprojekt, skulle delas ut för första gången 2013 vid sessionen i Oslo. Presidiet biföll, i plenarförsamlingens ställe, detta förslag i januari 2013.
Utskottets arbetsgrupper
Vid utskottets möte i Stockholm i mars 2011 beslutades att två interna arbetsgrupper skulle tillsättas inom utskottet: För forskning och utbildning (Göran Montan svensk medlem) och för kultur- och mediepolitik (Peter Johnsson svensk medlem). Dessa har fortsatt sitt arbete under 2012. Vid utskottets sommarmöte beslutades dock att, tillsammans med Nordiska rådets näringsutskott, etablera ett underutskott för den s.k. kunskapstriangeln – forskning, utbildning och innovation. I denna nya arbetsgrupp integrerades utskottets sedan tidigare existerande arbetsgrupp för forskning och utbildning. I oktober 2012 genomförde arbetsgruppen ett studiebesök i Oslo, där man besökte
48
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Nordforsk, NICE, och Nordisk energiforskning. Vidare fick arbetsgruppen en genomgång om NIFU. Arbetsgruppen har också arbetat med ett betänkande över meddelandet från Nordiska ministerrådet om framställning 4/2010 om vidareutveckling av det nordiska forsknings- och innovationsområdet (Noria, Nordic Research and Innovation Area).
En gemensam nordisk filmportal
Upphovsrätt på internet och gemensamma nordiska lösningar inom tv har varit ett tema inom utskottet under flera år. Det har dels handlat om förslag om en gemensam nordisk kanal, dels om att skapa tillgänglighet tvärs över landsgränserna för de existerande kanalerna. Under 2011 arbetade utskottet vidare med förslaget om upphovsrätt på internet och en nordisk kulturkanal, ArteNorden, med fokus på möjligheten att sprida nordisk kultur via internet till samtliga fem länder. Public
Mobilitet inom utbildning, forskning och arbetsliv
Vid sessionen i Helsingfors 2012 debatterades och godkändes utskottets förslag om ett Nordiskt utbildningstoppmöte (rekommendation nr 23/2012). Toppmötet ska markera startskottet för ett långvarigt, politiskt förankrat utbildningssamarbete inom Norden som bygger vidare på de redan existerande utbildningsinitiativen, däribland satsningen Education for Tomorrow. Toppmötets slutresultat och resolutioner ska användas i det fortsatta nordiska utbildningssamarbetet och säkerställa att nya principer, dialog- och samarbetsformer förs in i ministerrådets fortsatta arbete inom utbildningsområdet. Kultur- och utbildningsutskottet anförde i betänkandet att de nordiska länderna står inför stora utmaningar vad gäller att förhindra avhopp bland skolelever. Det finns behov av att säkerställa att samtliga barn och unga uppnår de nöd-
49
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
vändiga kvalifikationerna och kompetenserna för att aktivt kunna medverka och ingå i framtidens arbetsmarknad och välfärdssamhälle i Norden, och de nordiska länderna har behov av en välutbildad befolkning för att kunna konkurrera på en global marknad. Utskottet föreslår således att Nordiska ministerrådet planerar och genomför ett utbildningstoppmöte efter förebild av OECD:s International Summit on the Teaching Profession. Det innebär att alla nordiska utbildningsaktörer, innefattande regeringsrepresentanter, representanter för lärarnas organisationer och forskare, inbjuds att delta. Fokus för diskussionerna ska vara förskola, grundskola, ungdomsutbildning, vidareutbildning och livslångt lärande. Toppmötet ska bidra till att sätta fokus på de frågor som de enskilda länderna bör prioritera på den utbildningspolitiska arenan. Målet är att behålla de nationella kännetecknen för de enskilda ländernas utbildningssystem och samtidigt genom samarbetet utveckla utbildningssystemen genom erfarenhetsutbyte och identifiering av bästa praxis. På så sätt främjas en ny nordisk utbildningsvetenskaplig forskning på den högsta internationella nivån.
Sessionen behandlade även utskottets betänkande över ett medlemsförslag från den Socialdemokratiska partigruppen om gemensamt erkännande av yrkesutbildningar i Norden (rekommendation nr 17/2012). I betänkandet föreslås att Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att ingå ett nordiskt avtal om ett gemensamt erkännande av yrkesutbildningar eller – alternativt – att arbeta för ett smidigare nordiskt samarbete inom området, som ska basera sig på den existerande strukturen, och som ska ligga till grund för ett godkännande av relevanta yrken på de nordiska arbetsmarknaderna. Utskottet föreslår vidare att en rad kriterier utarbetas för olika kompetensnivåer, och att regeringarna ser till att relevanta nationella branschorganisationer involveras i utarbetandet av dessa kriterier. I en särskild rekommendation (rekommendation nr 18/2012) sägs att ministerrådet bör kartlägga vilka yrkesutbildningar som inte automatiskt erkänns i något annat nordiskt land. Vidare anser utskottet att det mellan länderna bör skapas enighet om på vilka områden det undantagsvis finns behov av specifika nationella kurser för att komplettera ett annat nordiskt lands yrkesutbildning. Sådana kurser ska vara lättillgängliga och tillhandahållas gratis inom en kort period från ansökningstidpunkten.
En ny nordisk skola
Utskottet har under året tagit del av information kring utbildningsforskning, däribland
50
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
och livslångt lärande, samtidigt som nya och bättre karriärvägar för lärare säkras. Detta är en bra utgångspunkt för utbyte av erfarenheter, anser utskottet. Syftet med projektet Ny nordisk skola är att skapa förändring och förnyelse i de nordiska utbildningssystemen, med respekt för väl fungerande traditioner, samt att utveckla den pedagogiska kulturen i Norden. Den relativt höga graden av avhopp i utbildningarna ska brytas genom åtgärder som gör det möjligt för barn och unga att klara sig igenom utbildningarna. Några åtgärder som föreslås är samarbeten mellan de nordiska länderna om bästa praxis, ett långsiktigt utbildningsforskningsprogram i regi av NordForsk, strategiskt samarbete mellan utbildningsaktörer i Norden i form av Centres of Excellence, samt det ovan nämnda toppmötet för utbildningsaktörer.
Ungdomsarbetslöshet
Utskottet arbetade under året vidare med frågor kring ungdomsarbetslöshet och lade i anslutning till sessionen fram förslag om ett nordiskt krispaket om ungdomsarbetslöshet, vilket godkändes av plenarförsamlingen (rekommendation nr 38/2012). Ungdomsarbetslöshet är ett aktuellt problem för de flesta nordiska länderna. Frågan har diskuterats och undersökts, och de nordiska länderna har kommit med olika förslag för att lösa den. I utskottsförslaget pekas på att uppemot 20 procent av en nordisk ungdomsårgång inte får någon utbildning och har därför många gånger svårt att få arbete. Många unga faller utanför utbildningssystemet och uppnår inte grundläggande kunskaper. Det gäller inte minst pojkar och unga med invandrarbakgrund. Många hamnar i arbetslöshet. Flera av de nordiska regeringarna har en målsättning om att 95 procent av en årgång ska genomföra en ungdomsutbildning och i slutändan också uppnå kvalifikationer som gör det möjligt att få ett arbete. Utskottet anser att frågan dessutom är aktuell med tanke på att Sverige som ordförandeskapsland i Nordiska ministerrådet 2013 har ungdomsarbetslöshet som ett huvudtema. Statsministrarna är värdar för ett ”jobbtoppmöte” i maj 2013 med rubriken Fler unga i arbete i Norden. Med detta som bakgrund föreslog kultur- och utbildningsutskottet att de nordiska ländernas olika erfarenheter och goda initiativ på området samlas i ett Nordiskt krispaket mot ungdomsarbetslöshet, dvs. en strategi och en gemensam nordisk handlingsplan för att minska antalet unga arbetslösa i de nordiska länderna. Kultur- och utbildningsutskottet önskar också att Nordiska ministerrådet initierar en systematisering av forskning kring temat ungdomsarbetslöshet och pekar på att Nordens Välfärdscenter (NVC) har fått i uppdrag att utveckla och lansera en nordisk resursbank över program och initiativ som har uppnått goda resultat med att stimulera
51
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
Reformering av det nordiska kultursamarbetet
Vid sessionen i Helsingfors behandlades utskottets betänkande över ministerrådets förslag om strategi för det nordiska kultursamarbetet
Samarbetet 2013
Utskottet kommer 2013 att arbeta vidare med språkområdet och barns och ungas mediekompetens samt medieområdet som sådant. Området innovation och strategisk policyutveckling är ett annat relevant ämne som kommer att prioriteras. Under 2013 planerar kultur- och utbildningsutskottet också att arbeta med frågor som rör språksamarbete, innovationspolitik och mediekunskap bland barn och unga. Det föreslås också att utskottet arbetar med innovationsstrategi, särskilt inom områden rörande utbildning och kultur, men också rörande exempelvis kulturnäringar. Fokus för sommarmötet 2013, som förläggs till Lillehammer i Norge, är att studera en gemensam nordisk politik för små hantverk, en gemensam nordisk offentlighet i medierna – samarbetsmöjligheter och en ökad nordisk medial integrering.
Medborgar- och konsumentutskottet
Medborgar- och konsumentutskottet behandlar frågor som rör mänskliga rättigheter, migration, demokrati, jämställdhet, konsumentfrågor och livsmedelssäkerhet. Utskottet arbetar också med frågor som rör organiserad brottslighet, urbefolkningsfrågor samt invandrings- och flyktingfrågor. Svenska medlemmar har under året varit Marianne Berg (V), Isabella Jernbeck (M), Maria Stenberg (S) och Hans Wallmark (M). Hans Wallmark ersattes den 30 oktober av Annicka Engblom (M).
52
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Samarbetet 2012
Medborgar- och konsumentutskottet har under 2012 fortsatt sitt arbete med fokus på konsumentfrågor, dubbelt medborgarskap i Norden, gränshinder, urfolk, självstyre och självständighet. Utskottet har också arbetat med att utveckla ett gemensamt nordiskt samarbete kring konsumentpolitisk forskning, vilket ska resultera i ett nordiskt nätverk med representanter från aktörer kopplade till konsumentfrågor. Angående gränshinder har utskottet diskuterat aktuella problem, och bjöd under septembermötet i Göteborg in två norska medborgare som hade hamnat i ekonomiska svårigheter på grund av dubbelbeskattning i Norge och Sverige. Utskottet besökte under sommaren Åland, där temat för resan var Självstyre och självständighet. Under resan diskuterades även pant- och retursystem, gränshinder, integration och Ålands utveckling.
Konsumentpolitik
Fram till 2005 fanns det ett formellt nordiskt samarbete på det konsumentpolitiska området i form av ministerrådet för konsumentfrågor samt Ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor. De två instansernas syfte var att främja grundläggande gemensamma principer och konsumenternas rätt till lagstadgat skydd och information samt att underlätta konsumenters agerande över gränserna. Efter nedläggningen 2005 ersattes det formella samarbetet av ett informellt, vilket genomfördes med hjälp av Nordiska konsumentgruppen (NordKONS). Utskottet har sedan dess alltmer aktivt arbetat för att främja nordisk konsumentpolitisk forskning och samverkan. I ljuset av detta har utskottet utarbetat ett förslag som syftar till att skapa ett nordiskt nätverk med representanter från olika instanser kopplade till konsumentpolitiken. Utskottet vill upprätta ett projekt för att stödja konsumentnätverket genom att möjliggöra regelbundna möten, konferenser och utredningar. Senast 2014 ska en toppmöteskonferens på temat En giftfri vardag organiseras och genomföras.
I anslutning till rådets septembermöte anordnades en nordisk konsumentkonferens med temat Hur säkras en effektiv nordisk konsumentpolitik som bidrar till att säkra nordiska konsumenters rättigheter? Utskottet diskuterade tillsammans med inbjudna gäster från olika organisationer och myndigheter diverse problem och lösningar på konsumentområdet.
Utskottet beslutade under sessionen att tillsätta en arbetsgrupp som ska hantera frågan. Ledare för arbetsgruppen blir den norska ledamoten Anna Ljunggren (A). Sveriges delegation representeras i arbetsgruppen av Marianne Berg (V).
Urfolkens rättigheter i Arktis
I Norden finns två urfolk: Inuiterna som är bosatta på Grönland och samerna som är spridda över Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Enligt folkrätten har urfolk en särskild relation till ett visst geografiskt område och är därför i större behov av rättigheter än andra minoriteter, vilket kräver ett utökat regel-
53
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
verk. De grönländska inuiterna åtnjuter ett stort självbestämmande under danska staten genom det grönländska selvstyret. Internationellt representeras inuiterna av Inuit Circumpolar Council. Norge, Sverige och Finland har inrättat sameting, med varierande befogenheter. Sametinget i Sverige fungerar som en rådgivande folkvald församling och statlig myndighet. Som samarbetsorgan för de nordiska sametingen finns Samiskt Parlamentariskt Råd, vars syfte är att stärka det gränsöverskridande samarbetet och samordna sametingens internationella talan. Under senare år har intresset för utvinning av naturresurser i Arktis ökat. Det har skapat oro för en negativ utveckling av ursprungsbefolkningarnas redan utsatta situation. Med anledning av en sådan situation vill medborgar- och konsumentutskottet värna om urfolkens rättigheter i Arktis, för att dessa inte ska kränkas när regionens naturresurser utvinns.
Utskottet lade därför fram två förslag till Nordiska rådets temasession i Reykjavik i vilka de nordiska regeringarna uppmanas att sörja för att urfolkens rättigheter inte kränks när regionens naturresurser utvinns, bl.a. genom att implementera FN:s principer för näringsliv och mänskliga rättigheter (rekommendation nr 9/2012) samt att aktivt arbeta för att den nordiska samekonventionen färdigförhandlas inom den angivna tidsramen (rekommendation nr10/2012). Konventionen är ett gemensamt nordiskt förslag som syftar till att stärka samernas rätt att själva styra sin kulturella, sociala och ekonomiska utveckling. Egil Olli, president i Samiskt Parlamentariskt Råd och president i det norska Sametinget bjöds in till utskottets möte i oktober för att vidare diskutera urfolksfrågor.
Gränshinder
Till medborgar- och konsumentutskottets septembermöte i Göteborg inbjöds två norska pensionärer som numera är bosatta i Sverige. De ville uppmärksamma utskottet på den problematik som flera personer från Norge har drabbats av när de flyttat till Sverige. De ska ha fått felaktig information från det svenska Skatteverket angående beskattning av pension enligt det nordiska skatteavtalet, vilket resulterat i kostsamma konsekvenser för dem. Trots flerfaldig kontakt med svenska och norska skattemyndigheter kunde man inte hitta en lösning. Medborgar- och konsumentutskottet noterade informationen och beslutade vid sitt möte i samband med sessionen i Helsingfors att ställa en skriftlig fråga i detta ärende till den svenska regeringen (E 15/2012). I regeringens svar till utskottet hänvisades till uppgifter från Skatteverket som visade att problemet efter ändringen av skatteavtalet var mycket begränsat, med endast ett fåtal anmälda ärenden.
Medborgar- och konsumentutskottet tog under året upp frågan om dubbelt medborgarskap i Norden. Utskottet konstaterade att medborgarna i Finland, Sverige och Island har möjlighet till dubbelt medborgarskap och att detta är en demokratifråga som bidrar till människors möjligheter att integreras och även påverka utvecklingen i det nya hemlandet. Norge ställer sig ännu avvaktande till en lagändring som möjliggör detta medan Danmark har öppnat för
54
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
en förändring i sin grundlag. I ett svar på en skriftlig fråga (E 11/2012) från utskottets ordförande, Satu Haapanen, meddelade Danmarks regering att dubbelt medborgarskap är en komplex fråga. Regeringen hade därför för avsikt att tillsätta en tvärministeriell ämbetsmannakommitté som skulle få i uppgift att närmare utreda hur regleringen av dubbelt medborgarskap skulle kunna utformas i framtiden.
Självstyre
I Norden finns det tre områden, Grönland, Färöarna och Åland, som genom omfattande självstyre har rätt att stifta egna lagar om interna angelägenheter och fastställa sin egen budget. Utskottets sommarresor har de senaste tre åren gått till Grönland (2010), Färöarna (2011) och Åland (2012) för att studera självstyret i praktiken. Utskottets intresse för självstyre har mottagits väl av representanter för områdena och utskottets arbete har präglats av en hög grad av samstämmighet. Utskottet anser att Grönlands, Färöarnas och Ålands självstyren är väl fungerande och goda exempel på hur självbestämmanderätt kan lösas på bästa sätt. Det är därför utskottets vilja att Nordens självstyrande områden ska vara ett föredöme för andra.
Under sommarmötet på Åland beslutade utskottet att en jämförande publikation kring självstyre i Norden bör tas fram. I publikationen ska erfarenheterna från Grönland, Färöarna och Åland samlas i en jämförelse kring självstyrelseformerna i Norden. Avsikten med publikationen är att synliggöra självstyret i Norden, som ett fredligt sätt att lösa regionala konflikter och se till minoriteters rättigheter. Utskottet ville även anordna en konferens på detta tema, där publikationen ska presenteras och formerna för självstyre i Norden kan diskuteras.
Jämställdhetsfrågor
Vid Nordiska rådets session 2011 antogs en rekommendation om en omstrukturering av Nordiska institutet för kunskap om kön (NIKK) till ett samarbetsorgan. Rekommendationen baserade sig på medborgar- och konsumentutskottets betänkande över ett ministerrådsförslag (B 275). Utskottet har tidigare betonat vikten av att de nordiska insatserna inom jämställdhetsområdet är av hög kvalitet och ger nordisk nytta, och ville därför nära följa processen med omstruktureringen till det nya samarbetsorganet Nordisk information för kunskap om kön (också förkortat NIKK). I ett brev till Nordiska Ämbetsmannakommittén för Jämställdhet
55
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
I programmet för Norges ordförandeskap för Nordiska ministerrådet 2012 lyftes mångfaldsperspektivet i den nordiska jämställdhetspolitiken fram. I programmet sades bl.a. att man vill förstärka det nordiska samarbetet om likabehandling oavsett kön, handikapp, ålder, religion, sexuell läggning och etnicitet. Medborgar- och konsumentutskottet välkomnade att det norska ordförandeskapet ville främja en mångfaldsstrategi på nordisk nivå och utvidga jämställdhetsbegreppet till ett jämlikhetsbegrepp, men poängterade samtidigt i sitt inspel till Nordiska rådets budgetgrupp vikten av att avsätta tillräcklig finansiering för detta ändamål.
Övrigt
Medborgar- och konsumentutskottet har under året diskuterat Mittengruppens förslag om en regional strategi för
Nordiska rådet antog vid sessionen 2010 två rekommendationer om ett gemensamt nordiskt pant- och retursystem. Medborgar- och konsumentutskottet har sedan dess, tillsammans med miljö- och naturresursutskottet och näringsutskottet, arbetat vidare med denna fråga. Det har dock hittills varit svårt att finna en ekonomiskt försvarbar samnordisk lösning. De nordiska regeringarna har hänvisat till att de nationella pantsystemen är för olika för att kunna samordnas och Nordiska ministerrådet har i sitt meddelande anfört att kostnaderna skulle vara för stora i relation till miljönyttan.
I en nyligen presenterad analys, utförd av konsultföretaget Copenhagen Economics, konstateras att en nordisk harmonisering av pant och återvinning av dryckesförpackningar endast skulle vara samhällsekonomiskt lönsam om även gränshandeln med Tyskland och Estland kunde innefattas. Av rapporten framgår att flödena av aluminiumburkar från denna gränshandel till Norden är ca tio gånger större än flödena mellan de nordiska länderna och att stora vinster, såväl ekonomiska som miljö- och energimässiga, skulle kunna göras på sikt om även denna gränshandel inkluderades i harmoniseringen. Medborgar- och konsumentutskottet beslutade att följa upp och diskutera rapportens slutsatser med det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet under 2013.
Samarbetet 2013
Bland medborgar- och konsumentutskottet prioriteringar för 2013 finns ett stärkt nordiskt konsumentsamarbete för förbättrat konsumentskydd i Norden, mångfald i den nordiska välfärdsmodellen och motverkande av alla former av diskriminering, samt stärkta medborgerliga rättigheter i Norden. Utskottet kommer även att arbeta vidare med självstyre i Norden, urfolkens rättigheter i
56
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Arktis, ett nordiskt/internationellt pantsystem, jämställdhetsfrågor, antibiotikaresistens (One Health), bankavgifter, dubbelt medborgarskap i Norden samt gränshinder på områden med relevans för utskottet.
Medborgar- och konsumentutskottets sommarmöte kommer att äga rum i Flensburg i
Miljö- och naturresursutskottet
Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott ansvarar för ärenden som rör miljö och natur, jord- och skogsbruk, fiske, hållbar utveckling samt energi. Utskottet arbetar särskilt med att verka för ett bestående och vidareutvecklat miljömedvetande i Norden. Den nordiska miljöskyddskonventionen anger att de nordiska länderna ska informera varandra om beslut som kan medföra gränsöverskridande miljöpåverkan.
Svenska medlemmar har under året varit Erik Almqvist (SD), som ersattes av Margareta Larsson (SD) den 19 juni, Anita Brodén (FP),
Samarbetet 2012
Utskottet har under året fokuserat på
Utskottet har i vanlig ordning mött de nordiska miljöministrarna i samband med sessionen för en dialog om aktuella frågor. De frågor som diskuterades vid mötet var de nordiska ländernas uppföljning av
Arktis
I enlighet med presidiets uppmaning till utskotten att komma med inspel till
Nordiska rådets temasession om Arktis i Reykjavik i mars utarbetade utskot-
57
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
tet två förslag med utgångspunkt i sitt tidigare arbete om sjösäkerheten i regionen och miljöriskerna vid utvinning av olja och gas i Arktis. Utskottet sambehandlade förslagen med näringsutskottet vid ett gemensamt möte i anslutning till temasessionen, varvid det framkom att det finns stora skiljaktigheter både nationellt och politiskt i synen på frågan.
Den kompromiss som nåddes var att rekommendera de nordiska ländernas regeringar att initiera ett närmare arktiskt samarbete om kapacitet och infrastruktur för oljesanering och verka för ett juridiskt bindande avtal på området, att samarbeta om utveckling av nya och säkrare teknologier för utvinning av olja och gas offshore samt att arbeta för ett juridiskt bindande avtal mellan staterna som säkrar att bästa tillgängliga teknologi används. För att öka kunskapen om frågan rekommenderas Nordiska ministerrådet att arrangera ett seminarium om de miljömässiga utmaningarna vid olje- och gasutvinning i den arktiska regionen med ett brett deltagande av intressenter (rekommendation nr 5/2012 och nr 6/2012). Seminariet planeras äga rum i anslutning till Nordiska rådets temasession i Stockholm i april 2013.
Transport och infrastruktur
Nordiska rådet antog 2008 en rekommendation till de nordiska regeringarna att utarbeta en gemensam nordisk handlingsplan för en klimatvänlig transportpolitik (rekommendation nr 17/2008). Av meddelandena med anledning av rekommendationen har det framgått att regeringarna inte anser att det är ändamålsenligt att följa rekommendationen från Nordiska rådet. Detta framkom även vid möte med de
Vid gemensamma möten mellan Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott och näringsutskott har stor enighet rått om att utskotten bör driva på för ett stärkt nordiskt samarbetet på transportområdet. Utskotten tillsatte i januari ett rapportörskap bestående av en ledamot från miljö- och naturresursutskottet, Torstein Rudihagen (A), Norge, och en ledamot från näringsutskottet, Torgeir Trældal (FrP), Norge, för att arbeta vidare med frågan. Rapportörernas ambition har varit att lägga fram förslag som främjar nordiskt transportsamarbete med fokus på utbyggnad av infrastruktur som också bidrar till att reducera transportsektorns negativa inverkan på miljön och reducera utsläpp av klimatdrivande gaser.
Utskottet ställde sig bakom rapportörernas arbete, som utmynnade i en rekommendation till de nordiska ländernas regeringar att utarbeta en gemensam nordisk strategi för arbetet med utveckling och investeringar i transportinfrastrukturen både till sjöss och till lands. Vidare att utarbeta en gemensam plan för att förbättra förbindelserna mellan de mest folkrika delarna av Norden:
58
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
jekten. Nordiska ministerrådet uppmanas uppdra åt relevanta nordiska institutioner att utarbeta en långsiktig samnordisk satsning på forskning och innovation inom transportområdet (rekommendation nr 27/2012 och nr 40/2012).
Under utskottens arbete med transportpolitiken har frågan om EU:s svaveldirektiv och konsekvenserna för de nordiska ländernas konkurrensförmåga och en möjlig risk för att transporterna flyttas till land diskuterats. Ut- skotten kommer att behandla frågan närmare under 2013.
Klimat och energi
Utskottet har under året haft fortsatt fokus på klimatfrågan och arrangerade i anslutning till sitt möte i Oslo i januari ett seminarium på temat Nordiskt ledarskap i det globala klimatarbetet. Målet med seminariet var att få en överblick över de förestående utmaningarna och att främja utvecklandet av nya förslag till gemensamma nordiska åtgärder på klimatområdet. Särskilt fokuserades på åtgärder som kan bidra till att mer medel kanaliseras till att finansiera en hållbar energiförsörjning i Norden och främja investeringar i hållbar energiförsörjning i utvecklingsländer.
Som uppföljning av seminariet beslutade utskottet att fortsätta arbeta med frågan om ekonomiska incitament och de samnordiska finansieringsinstitutionernas uppdrag. I samband med sitt sommarmöte mötte utskottet representanter för NIB (Nordiska investeringsbanken), Nefco (Nordiska miljöfinansieringsbolaget) och NDF (Nordiska utvecklingsfonden) för en diskussion om hur dessa kan bidra till ytterligare insatser på klimatområdet.
Utskottets bedömning var att de klimatrelaterade investeringar som NIB, Nefco och NDF har bidragit till har varit framgångsrika och att Norden har en förpliktelse att lära av de positiva erfarenheterna och bygga vidare på den kunskap som finns samlad i de tre institutionerna. Utskottet noterade den positiva utvecklingen av NIB:s utlåning till klimat- och energiprojekt och efterlyste en vidareutveckling av ordningen. Vid mötet framkom att Nefcos mandat enbart omfattar finansiering av projekt med beprövade teknologier. Utskottet önskade därför att Nefco i framtiden även skulle kunna finansiera utveckling av nya teknologier. Utvärderingen av NDF:s verksamhet på klimatområdet hade visat på positiva resultat och utskottet önskade därför stödja en fortsättning av insatserna och att NDF tillförs ytterligare medel för detta ändamål (rekommendation nr 28/2012 och nr 29/2012).
Som ett led i utskottets arbete med klimatfrågan deltog Anita Brodén (FP) och Cecilie
Nordiska ministerrådets program och strategier
Under året har utskottet behandlat tre omfattande ministerrådsförslag.
59
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
Ministerrådet för det nordiska samarbetet om fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk
Miljö- och naturresursutskottet uttalade vid sin behandling av ramprogrammet stöd för visionen om en hållbar och konkurrenskraftig produktion av varor och tjänster grundad på en hållbar utveckling av den nordiska välfärden. Utskottet ansåg att särskild vikt bör läggas vid hållbar användning av naturresurserna som en grundläggande princip samt att prioriteringarna bör preciseras och underströk att utgångspunkten bör vara ett nordiskt perspektiv. Ut- skottet pekade på ett antal områden som borde prioriteras: Primärnäringarnas anpassning till klimatförändringen och bidrag till livsmedelssäkerheten både i Norden och globalt, åtgärder för att reducera matspill, utveckling av stödordningarna i jordbruket som instrument för att främja hållbar produktion, kopplingen mellan djurs och människors hälsa, utvecklande av modeller som kan bidra till att lösa konflikter om fiske av de pelagiska fiskebestånden samt framtidssäkring av samarbetet om genetiska resurser i jord- och skogsbruk (NordGen) (rekommendation nr 32/2012).
Nordiska ministerrådet har sedan 1998 utarbetat fyraåriga strategier i syfte att främja arbetet med hållbar utveckling i Norden. Ministerrådet lade 2012 fram förslag till en strategi med ett betydligt längre tidsperspektiv, 2013– 2025, där även kultur är inkluderad som en viktig dimension. I förslaget till strategi identifieras fem huvudområden: välfärd, ekosystem, klimat, resursanvändning samt utbildning, forskning och innovation. För varje område beskrivs två eller fler målsättningar, totalt 16.
Miljö- och naturresursutskottet har varit huvudansvarigt för behandlingen av ministerrådsförslaget, men eftersom det täcker samtliga fackutskotts sakområden har utskottet hämtat in synpunkter från dessa. På grund av att förslaget överlämnades till Nordiska rådet så sent har näringsutskottet inte haft möjlighet att realbehandla förslaget och avser därför att lyfta fram relevanta substansfrågor vid ett senare tillfälle. Välfärdsutskottet framförde också att den korta tidsfristen inte gett möjlighet till en nödvändig politisk realbehandling. Miljö- och naturresursutskottet anmodar därför ministerrådet att lägga fram förslag till konkreta insatser i form av ministerrådsförslag som behandlas i rådets organ, inte i form av en redogörelse vid sessionen.
I betänkandet uttalas att man finner det intressant att kulturen involveras som ett redskap i strategin och att det är tillfredsställande att mångfald är en del av huvudområdet om de nordiska välfärdssystemen samt att arbetet med mänskliga rättigheter, och inte minst utmaningarna med människohandel, prioriteras. Utskottet pekar på att vikten av att relevanta sektorer vid planeringen tar direkt utgångspunkt i strategin och prioriterar i enlighet med den och förutsätter att en direkt hänvisning till strategin i fortsättningen görs i andra relevanta program. Utskottet noterar vidare att en så omfattande strategi ska revideras vid behov och att detta bör göras minst vart fjärde år. Miljö- och
60
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
naturresursutskottet hänvisar till relevanta rekommendationer på klimatområdet, pekar på behovet av att inkludera konsumentaspekten, utmaningen med livsmedelsförsörjning till en växande befolkning, livsmedelssäkerhet och djurhälsa. Utskottet uttrycker särskild tillfredsställelse med förslaget att Nordiska ministerrådets verksamhet ska miljöcertifieras (rekommendation nr 33/2012).
Utskottet har också behandlat ministerrådets förslag om miljöhandlingsprogram
Utskottet ser förslaget som en ambitiös fortsättning av det framgångsrika samarbetet på miljöområdet och påminner om rekommendationer som rådet antagit av relevans för miljöhandlingsprogrammet, såsom farliga kemikalier, rödlistor över hotade arter och utvinning av olja och gas till havs i Arktis. Utskottet pekar på att atomsäkerhet inte tas upp i punkten om havsmiljö och hänvisar till den aktiva dialog som utskottet har haft med det civila samhället, myndigheter och industri om verksamheten vid Sellafield samt dialogen med ryska parlamentariker om atomavfallet från Sovjettiden. Vidare pekar utskottet på behovet av att stödordningarna i jordbruket anpassas till att stödja arbetet med att uppnå en god ekologisk status i Östersjön. Slutligen emotser utskottet information om resultatet av utvärderingen och eventuella justeringar av programmet (rekommendation nr 34).
Möte med nordiska medlemmar av Europaparlamentet
I samband med den öppna processen vid översynen av EU:s fiskepolitik lämnade utskottet ett remissyttrande till
Samarbetet 2013
Under 2013 kommer utskottet att fokusera på frågor om atomsäkerhet, miljöutmaningarna i Östersjön, energi med särskilt fokus på förnyelsebar energi, avfallshantering och återvinning, uppföljning av
61
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
gisk mångfald, livsmedelsproduktion, gruvdriften i Arktis, turismens miljöeffekter, nya teknologier och försiktighetsprincipen samt fortsatt arbete med klimatfrågan.
Näringsutskottet
Nordiska rådets näringsutskott ansvarar för ärenden som rör transportpolitik, forskning och innovation, arbetsmarknad, näringsliv, regionalpolitik och energipolitik. Inom arbetsområdet forskning och innovation finns en egen arbetsgrupp, där medlemmar från både näringsutskottet och kultur- och utbildningsutskottet ingår. Svenska medlemmar i näringsutskottet har under året varit Billy Gustafsson (S) och Jessica Polfjärd (M). Jessica Polfjärd, som varit utskottets ordförande, efterträddes till oktober 2012 av Cecilie Tenfjord Toftby (M) som medlem av utskottet och som dess ordförande.
Samarbetet 2012
Utskottet har under året fokuserat på gränshinder för näringslivet, infrastruktur/transport/sjöfart/energi, grön tillväxt/teknologi och det kunskapsbaserade näringslivet. Dessa är till stora delar tvärsektoriella områden och har stora beröringspunkter med bl.a. miljö- och naturresursutskottet. Utskottet fortsatte därför under 2012 samarbetet med det utskottet och har under året sambehandlat ett antal frågor, bl.a. om Arktis. Det gäller t.ex. medlemsförslaget om ekonomiskt samarbete i Arktis (rekommendation nr 30/2012). Utskottet har även haft gemensamma möten med kultur- och utbildningsutskottet, t.ex. i september då en presentation av KreaNord gavs. Näringsutskottet har vidare följt frågor som kultur- och utbildningsutskottet behandlat, som också rör näringsutskottets arbetsområden, däribland det medlemsförslag om ömsesidigt erkännande av yrkesutbildningar i Norden som redovisats i avsnittet Kultur- och utbildningsutskottet ovan.
Djurhållning
Vid sessionen 2012 behandlades ett medlemsförslag om nordiskt utbyte av information om djuruppfödare som har belagts med djurförbud (väckt av Mittengruppen), samt ett medlemsförslag om bättre nordiskt samarbete kring djurvälfärd (rekommendation nr 26/2012). Näringsutskottet har behandlat frågan under en längre tid, genom bl.a. skriftliga frågor och nya förslag. I rekommendationen föreslås att Nordiska ministerrådet ska upprätta ett nordiskt system/nätverk, där man utbyter upplysningar om djurmissbruk. Ärendets behandling inleddes med att Roger Pettersson, generalsekreterare för World Society for the Protection of Animals (WSPA) fick företräde för utskottet för att belysa frågan ytterligare. Han uttryckte tillfredsställelse med utskottets förslag om att utöka informationsutbytet mellan länderna, för att minimera risken för att personer som belagts med djurförbud i ett land skaffar djur i ett annat nordiskt land. Det har även ställts en skriftlig fråga i ärendet
62
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
till Sveriges regering om säkrande av djurvälfärd (E 6/2012), samt en skriftlig fråga till Nordiska ministerrådet i frågan (E 1/2012).
Transport och infrastruktur
Som framgått ovan har näringsutskottet och miljö- och naturresursutskottet gemensamt utsett Torstein Rudihagen (miljö- och naturresursutskottet) och Torgeir Trældal (näringsutskottet) till rapportörer med avsikten att främja nordiskt transportsamarbete med fokus på utvecklad infrastruktur, vilket i sin tur ska bidra till att reducera transportsektorns negativa inverkan på miljön. Näringsutskottet önskade särskilt förtydliga sjöfartens betydelse. Man har även tagit upp frågan om finansiering av framtida infrastrukturinvesteringar. Vidare nämns
Rapportörerna utarbetade en lägesrapport inför utskottets sommarmöte, som ägde rum på Grönland. De föreslog att de båda berörda utskotten skulle fokusera på ett par konkreta transport/infrastrukturinsatser. Bland annat framhölls en politisk strategi för utveckling och investeringar i transport och infrastruktur av gemensamt nordiskt intresse. Stärkt transportkapacitet kan förbättra områdets konkurrenskraft och riktigt utformad reducera miljö- och klimatpåverkan. Det framhölls också att den nordligaste delen av Skandinavien har en stor potential som råvaruleverantör för både den europeiska och den globala marknaden. Nordiskt samarbete om transportrutter kan göra utvinning av naturtillgångar mer ekonomisk och säkra miljöriktiga lösningar. Gemensamma nordiska satsningar på forskning/innovation inom transportområdet i syfte att utveckla mer effektiva, säkra och klimatvänliga lösningar för
Rapportörernas arbete låg som grund för utskottsförslag som behandlades gemensamt av näringsutskottet och miljö- och naturresursutskottet. Ett förslag från Socialdemokratiska partigruppen om nordiskt samarbete om infrastruktur och trafikförbindelser mellan de nordiska länderna integrerades i utskottens förslag, som behandlades vid sessionen (rekommendation nr 27/2012).
Energi
Näringsutskottet har arbetat aktivt med energifrågor under året. Tillsammans med miljö- och naturresursutskottet utarbetade utskottet ett betänkande över meddelandet från Nordiska ministerrådet rörande rekommendation 22/2011 om utvecklingen av det nordiska elnätet och prisfluktuationer. I betänkandet skriver näringsutskottet och miljö- och naturresursutskottet att de finner meddelandet från de nordiska ländernas regeringar tillfredsställande på samtliga av de punkter som Nordiska rådet har rest i rekommendationen, och rekommendationen anses därför färdigbehandlad. De båda utskotten lade också fram ett betänkande om Nordiska ministerrådets meddelande rörande
63
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
rekommendation 23/2011 om energieffektivitet, förnybar energi och energiforskning. Utskotten pekar bl.a. på att EU:s nya direktiv inte är tillräckligt ambitiöst och att de nordiska länderna bör ha mer ambitiösa målsättningar och utveckla en handlingsplan. Utskotten instämmer i Nordiska ministerrådets plan att utreda hur nordiskt näringsliv i största möjliga grad kan utnyttja de möjligheter som skapas genom utbyggnaden av ett
Ny Nordisk Mode
Näringsutskottet har lagt fram förslag om Ny Nordisk Mode. Cecilie Ten-
Nya samarbetsprogram
Billy Gustafsson (S) var talesperson vid sessionen för utskottets betänkande över ministerrådsförslag om nytt samarbetsprogram för ministerrådet arbetsliv för perioden
I stället avser utskottet att ta upp vissa substansfrågor i ministerrådsförslaget som nya prioriteringsfrågor i sitt arbetsprogram för 2013. Ett sådant område rör gemensamma åtgärder för att proaktivt få ut fler arbetslösa på den gemensamma arbetsmarknaden, exempelvis genom att avskaffa vissa krav på legitimering av vissa yrkesgrupper, genom att möjliggöra arbetsmarknadspolitiska åtgärder över gränserna (t.ex. praktik) samt genom matchning av arbetskraft och efterfrågan inom hela Norden.
Utskottet behandlade även ministerrådsförslaget om nytt regionalpolitiskt samarbetsprogram för perioden
64
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Avgift på finansiella transaktioner
Rekommendation 30/2010 gäller ett nordiskt initiativ för införande av avgift på finansiella transaktioner. Näringsutskottet behandlade ministerrådets meddelande på sitt sommarmöte, och på nytt under septembermötet i Göteborg. Det framkom då önskemål om att länderna tydligare borde redovisa sina motiv för att inte vilja ha avgifter på finansiella transaktioner. Denna information kommer att samlas in och utskottet arbetar vidare med frågan under 2013, varför rekommendationen upprätthölls.
Forskning och innovation
Inom området forskning och innovation har näringsutskottet tillsatt en gemensam arbetsgrupp med kultur- och utbildningsutskottet. Från näringsutskottet ingår
Övriga frågor
Näringsutskottet har i vanlig ordning ombetts yttra sig över förslag som behandlas i andra utskott och har bl.a. lämnat synpunkter på ministerrådsförslaget om hållbar utveckling, som primärt behandlats i miljö- och naturresursutskottet (se detta avsnitt ovan). Näringsutskottet har också yttrat sig över ett förslag som behandlats i kontrollkommittén. Förslaget är ett resultat av en undersökning som kontrollkommittén genomförde under 2011 angående rekommendationers effektivitet. Näringsutskottet stödde förslaget och var enigt om att understryka vikten av att förbättra kvaliteten i rekommendationerna.
Medlemmar av Mittengruppen, däribland den svenske ledamoten Anders Andersson (KD), har ställt en fråga till Finlands, Islands, Norges och Sveriges, regeringar, om det finns planer på att skapa nordiska regler som tydliggör bärplockningsföretagens ansvar för utländska bärplockare. Bakgrunden är att bärproducenter i allt större grad anlitar bärplockare från andra länder som inte alltid får tillräcklig information om de lokala förhållandena. Därtill har det funnits direkta inskränkningar av de utländska bärplockarnas rättigheter (som arbetstagare) i de nordiska länderna. I den politiska debatten har det lyfts fram förslag om att begränsa organiserad bär- eller svampplockning genom att göra verksamheten tillståndsbelagd. Näringsutskottet fick ta del av denna skriftliga fråga, eftersom den ligger inom utskottets ansvarsområde.
Samarbetet 2013
Under 2013 kommer utskottet att behålla 2012 års prioriteringar: Gränshinder för näringslivet, infrastruktur/transport/sjöfart/energi, grön tillväxt/teknologi och det kunskapsbaserade näringslivet. Därutöver kommer utskottet bl.a. att arbeta med frågor kring genomförandet av EU:s svaveldirektiv som en del av
65
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
transport/sjöfartsfrågan. Utskottet planerar också att utarbeta ett förslag som rör arbetsmarknaden, däribland hur man kan säkra de nordiska samhällenas kompetensförsörjning i framtiden. Gemensamma åtgärder för att få ut fler arbetslösa på den gemensamma arbetsmarknaden kommer också att vara en prioriterad fråga. Utskottet har mottagit nya medlemsförlag som utskottet kommer att behandla under 2013, bl.a. förslag rörande smarta elnätverk som ska behandlas tillsammans med miljö- och naturresursutskottet. Näringsutskottets sommarmöte 2013 kommer att hållas på Åland.
Välfärdsutskottet
Välfärdsutskottet arbetar med frågor inom välfärdsområdet, såsom hälso- och sjukvård, socialpolitik, arbetsmarknadsfrågor, alkohol och narkotika samt bostäder och byggande. Andra områden som behandlas rör barn- och ungdomsfrågor, familj och handikappfrågor.
Svenska medlemmar har under året varit Christer Adelsbo (S), Anders Karlsson (S), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Anders Andersson (KD).
Samarbetet 2012
Välfärdsutskottet har sedan 2008 valt att varje år fokusera sitt arbete på ett särskilt huvudtema. Detta har visat sig vara en konstruktiv och effektiv metod som medger en grundlig och systematisk genomlysning av ett speciellt område. År 2012 koncentrerade utskottet sitt arbete på nordisk alkohol- och tobakspolitik med särskild inriktning på unga. De nordiska länderna har generellt sett en tämligen restriktiv politik när det gäller både alkohol och tobak, men trots detta ökar konsumtionen av dessa varor i vissa åldersgrupper. Ut- skottet ansåg att detta är en oroande utveckling och man ville därför närmare studera detta område med betoning på folkhälsa, socialt ansvar och förebyggande åtgärder.
Utskottet uppmärksammade även den ökande diagnostiseringen av adhd av barn och unga i Norden och vilka konsekvenser den allt generösare medicineringen eventuellt kan få på sikt. Gränshindersfrågor på hälso- och socialområdet, den nordiska välfärdsmodellen, patientsäkerhet, äldres hälsa och demografins utmaningar är exempel på andra områden som välfärdsutskottet arbetade med under året.
Huvudtema 2012
Varje år avlider omkring 2,5 miljoner människor i världen till följd av alkoholmissbruk. Antalet dödsfall som orsakas av rökning beräknas till ca 6 miljoner människor. Även i Norden är både det mänskliga lidandet och de ekonomiska skadeverkningarna till följd av alkohol och tobak betydande, detta trots att de nordiska länderna har bland de mest effektiva modellerna när det gäller att begränsa dessa. Enbart i Sverige är alkohol orsaken till omkring 4 500 dödsfall varje år samtidigt som rökning årligen skördar ca 4 000 liv.
66
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Dessutom lider över en halv miljon människor i Sverige av någon form av alkoholmissbruk (Missbruksutredningen, SOU 2011:35). I förhållande till folkmängd är situationen likartad i de övriga nordiska länderna.
Mot denna bakgrund beslutade välfärdsutskottet att huvudtemat för 2012 skulle vara Nordisk alkohol- och tobakspolitik i ett folkhälsoperspektiv med särskilt fokus på socialt ansvar, marknadsföring, påverkan och attityder. Med hänvisning till temats vidd och problematik beslutade välfärdsutskottet att liksom tidigare år utse en arbetsgrupp med mandat att presentera ett underlag till utskottsförslag som kunde godkännas och läggas fram inför Nordiska rådets 64:e session i Helsingfors. Från den svenska delegationen ingick An- ders Andersson (KD), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Christer Adelsbo
(S) i arbetsgruppen.
Under året träffade utskottet en rad experter, forskare och sakkunniga samt representanter för relevanta statliga myndigheter. När det gällde åtgärder för att försöka minska konsumtionen av alkohol och tobak fanns det en bred samsyn om att pris och tillgänglighet är de två huvudfaktorer som är de mest effektiva, medan upplysning och informationskampanjer i samma syfte har visat sig ha ingen eller en mycket liten påverkan på människors beteende. Ett stort problem, inte minst bland den yngre befolkningen, är marknadsföring och reklam på internet, där de flesta experter är överens om att det måste till betydligt mer restriktiva lagar och bestämmelser än de som existerar i dag. När det gällde attityden till alkohol framkom det att befolkningen i Norden är betydligt mer liberal i dag än tidigare. En jämförande studie visar att det alkoholintag som 1964 ansågs vara missbruk, numera ses som ett tämligen normalt bruk av alkohol. De förändrade normerna i våra nordiska samhällen beror bl.a. på att vi genom åren har anammat ett mer ”kontinentalt” drickande, med t.ex. vin i samband med måltid även under vardagar, något som tidigare inte var lika accepterat.
Utskottets sommarresa förlades till Bryssel och Genève i syfte att få information om EU:s alkohol- och tobakspolitik respektive WHO:s globala strategi för reducering av alkoholmissbruk. Utskottet träffade bland andra professor Thomas F. Babor som är medförfattare till boken Alkohol, ingen vanlig vara samt Mariann Skar, generalsekreterare på Eurocare (European Alcohol Policy Alliance) samt ett antal experter på WHO. Det fanns en enighet om att en ökad liberalisering av alkoholmarknaden är fel väg att gå om man vill få ned alkoholkonsumtionen. De framhöll tvärtom begränsad tillgänglighet, högre priser, reklamförbud och varningstexter på flaskor och förpackningar som exempel på åtgärder för att få ned förbrukningen av såväl alkohol som tobak. Ett statligt spritmonopol, enligt den nordiska modellen, ansågs vara den mest effektiva modellen för en kontrollerad försäljning av alkohol.
Välfärdsutskottets arbete med detta tema utmynnade i ett förslag med 12 punkter där man bl.a. rekommenderar Nordiska ministerrådet att överväga ett totalförbud mot reklam och marknadsföring för alkohol riktat mot unga i de nordiska länderna, att införa alkolås för yrkestrafik i de nordiska länderna, att
67
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
igångsätta ett arbete om ett tobaksfritt Norden 2040, att öka samarbetet med FN, WHO och EU för att stärka folkhälsan genom förebyggande av alkohol- och tobaksskador samt att arbeta för en alkoholgräns på 0,2 promille i blodet vid framförande av alla slags motordrivna fordon i Norden (rekommendation nr 36/2012).
Hälso- och socialfrågor
Allt fler barn och ungdomar i Norden får diagnosen adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), en form av neurologisk störning som yttrar sig i bland annat hyperaktivitet och koncentrationsstörningar. Medicineringen av dem som får denna diagnos ökar generellt i Norden, även om det finns stora skillnader både mellan länderna och regionalt inom länderna. Välfärdsutskottet beslutade sig för att titta närmare på orsakerna till denna utveckling, och man hade under året ett antal möten med läkare, forskare och andra sakkunniga på detta område. Det fanns enligt experterna ingen entydig förklaring till att antalet diagnoser stiger, men en orsak kunde vara att forskningen och därmed även kompetensen inom vården ökar, vilket medfört att fler unga kan fångas upp. Det framhölls att de nordiska länderna har väl fungerande hälsoregister som möjliggör diagnostisering och behandling av adhd, men att ett tätare samarbete mellan länderna skulle vara till stor nytta för den fortsatta forskningen på området.
Välfärdsutskottets arbete med dessa frågor resulterade i ett utskottsförslag där man bl.a. rekommenderar Nordiska ministerrådet att utveckla kunskapen i Norden om långtidsverkan av medicinering och psykosocial behandling av adhd, att utveckla nordiska riktlinjer för diagnostisering och behandling av adhd, att kartlägga orsakerna till de stora skillnaderna i
Välfärdsutskottet behandlade under året ett medlemsförslag väckt av Cristina Husmark Pehrsson (M) och Siv Fridleifsdóttir (F) om kultur och hälsa i nordiskt samarbete. Bakgrunden till förslaget var den nordiska konferensen Kultur för livet i Malmö 2011 där man pekade på kopplingen mellan kultur och hälsa som en viktig faktor i en framtidsinriktad politik för hälsa, välfärd och livskvalitet. Utskottet konstaterade att förslaget pekade på ett viktigt område att arbeta vidare med, och man betonade speciellt betydelsen i att använda sig av och vidareutveckla de strukturer som redan existerar inom det nordiska samarbetet. I förslaget, som antogs på sessionen i Helsingfors, rekommenderas ministerrådet bl.a. att avsätta nödvändiga medel för etablering av en nordisk koordinerings/nätverksfunktion för kultur- och hälsosatsningen för en försöksperiod på tre år mellan 2012 och 2015, med sikte på en framtida förankring och vidareutveckling av det nordiska samarbetet på området och att införa kultur och hälsa som ett programområde inom Nordiska ministerrådets satsning på hälsa och välfärd, med särskilt fokus på forskning, utbildning och erfarenhets- och kunskapsförmedling (rekommendation nr 39/2012).
68
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Nordiska Handikappolitiska Rådet (NHR) är ett rådgivande och policyskapande organ under Nordiska ministerrådet, som ska stärka det funktionshinderspolitiska arbetet genom nordisk samverkan och utbyte av erfarenheter. Välfärdsutskottet har tidigare haft synpunkter på hur NHR fungerat och särskilt betonat bristen på politisk genomslagskraft och avsaknaden av kopplingar till den politiska nivån och frivilliga organisationer. Ministerrådet genomförde 2009 en utvärdering av verksamheten på NHR i syfte att belysa rådets funktion och resultat och för att få inspel till nödvändiga förändringar rörande rådets arbete. Utvärderingen ledde fram till ett ministerrådsförslag (B 283/välfärd), där det föreslås att Nordens Välfärdscenter (NVC) får ett överordnat ansvar för arbetet med funktionshinder, att ett nytt råd bestående av oberoende experter bildas samt att en treårig handlingsplan utarbetas. Utskottet konstaterade att omorganiseringen innebär en klarare rollfördelning och en effektivisering av det nordiska samarbetet rörande funktionshinder. Eftersom ministerrådets arbete med omorganisationen inte var helt slutfört till Nordiska rådets session 2012 i Helsingfors, flyttades den slutliga behandlingen av förslaget fram till 2013.
Välfärdsutskottet diskuterade under året vilka områden man ville se prioriterade i Nordiska ministerrådets budget för 2013 inom hälso- och socialområdet. Utskottet ansåg att välfärdsfrågor borde betonas i budgeten, med större satsningar på bl.a. Nordens Välfärdscenter. I sitt yttrande till budgetgruppen lyfte utskottet fram ungas situation på arbetsmarknaden, social dumping, sällsynta diagnoser, högspecialiserad behandling samt en nordisk storsatsning inom välfärd och hälso- och socialområdet. Utskottet såg fram emot en konstruktiv dialog med det svenska ordförandeskapet i denna process och välkomnade ett uttalande från de nordiska statsministrarnas möte i juni om ett utvidgat samarbete inom hälsosektorn i Norden där man i högre grad än tidigare vill utnyttja kapaciteten över de nordiska gränserna.
Välfärdsområdet
Välfärdsutskottet anordnade i början av året seminariet Framtidens välfärd i Norden där ett antal experter och forskare analyserade de ekonomiska och sociala utmaningar som de nordiska länderna står inför. Under seminariet framkom bl.a. att det 2030 kommer att finnas 50 procent fler personer i Norden som är över 65 år och att hälften av alla flickor som föds i dag förväntas uppnå en ålder av 100 år. Detta kommer att ställa stora krav på våra samhällen, inte minst inom omsorgs- och sjukvårdssektorn som redan i dag är hårt belastad. Det betonades att de nordiska länderna har breda kunskaper när det gäller teknologi och innovationer inom välfärdssektorn. Ett mer utvecklat samarbete, både mellan länderna och mellan olika sektorer inom länderna, kommer dock att bli nödvändigt i framtiden.
Välfärdsutskottet har under ett antal år haft en god kontakt med Baltiska församlingen på hälso- och socialområdet och då särskilt genom samarbetsgruppen Task Force for Health som existerat sedan 2010. Utskottet hade därför bjudit in ordföranden i Baltiska församlingens välfärdsutskott, Gedi-
69
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
minas Navaitis, som informerade om samarbetet mellan de baltiska länderna på området. Han lyfte bl.a. fram gemensamma medicinska center med specialistkompetens, ett gemensamt system för statliga upphandlingar av mediciner och medicinsk utrustning samt en koordinering av akutsjukvård i de baltiska gränsstäderna.
Arktis
Nordiska rådet arrangerade i mars 2012 en temasession om Arktis i Reykjavik. Samtliga fackutskott i rådet ombads inför sessionen att lägga fram förslag med bäring på temat. Välfärdsutskottet diskuterade detta vid sitt möte i januari och beslutade att fokusera på frågor som rörde de sociala och hälsomässiga aspekterna och de framtida utmaningarna för befolkningen i Arktis. Vid välfärdsutskottets möte i mars godkändes det utkast till förslag som utarbetats av sekretariatet. Det fanns dock en generell uppfattning bland utskottets medlemmar att man inte hade haft tillräckligt med tid till att sätta sig in i det digra bakgrundsmaterial som låg till grund till förslaget och att en bättre förankring hade varit önskvärd.
Utskottets förslag ledde till två rekommendationer i vilka Nordiska ministerrådet uppmanas att bl.a. arbeta för att stödja arbetet i Arktiska rådet med utvecklingen av principer för Corporate Social Responsibility (CSR) i Arktis (rekommendation nr 7/2012) och att de nordiska ländernas regeringar, i enlighet med uppmaningarna i Nuukavtalet, utarbetar en åtgärdsplan i samarbete med relevanta aktörer i det arktiska arbetet om hur framtida utmaningar i förhållande till Arktis strategiska läge, klimatförändringar, hälsa och andra faktorer ska hanteras (rekommendation nr 8/2012).
Samarbetet 2013
Välfärdsutskottets huvudtema för 2013 kommer att inrikta sig på vilka åtgärder som hjälper unga arbetslösa in i arbetslivet, med en bred inriktning på
Utöver huvudtemat kommer utskottet att arbeta vidare med alkohol- och tobakspolitik, gränshinder på hälso- och socialområdet, den nordiska välfärdsmodellen samt problematiken kring de ökande
70
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Kontrollkommittén
Kontrollkommittén utövar parlamentarisk kontroll över verksamhet som finansieras med gemensamma medel, liksom annan granskning som plenarförsamlingen beslutar. I huvudsak rör det sig om verksamhet som helt eller delvis finansieras via Nordiska ministerrådets budget. Däri ingår också de nordiska institutionerna. Vidare kan kontrollkommittén avge utlåtande till Nordiska rådets presidium i frågor som rör tolkning av Helsingforsavtalet, andra avtal om nordiskt samarbete, rådets arbetsordning och andra interna bestämmelser.
Den nya arbetsordning som tillämpas fr.o.m. 2012 innebär en viss ändring såtillvida att det nu sägs att det är till presidiet sådana utlåtanden ska avges. Den tidigare formuleringen lämnade öppet för utlåtanden även till utskott eller till plenarförsamlingen.
Varje land ska ha minst en representant i kontrollkommittén. Plenarförsamlingen har därutöver lagt vikt vid att samtliga partigrupper ska vara representerade, vilket varit fallet under 2012. Kontrollkommittén består av en ordförande, en vice ordförande samt fem medlemmar. Till skillnad från vad som gäller för övriga rådsorgan ska, enligt den nya arbetsordningen, var och en av dessa ha en personlig ersättare. Svenska medlemmar under 2012 har varit Billy Gustafsson (S) och Anders Andersson (KD). Ersättare har varit Christer Adelsbo (S) respektive Jan Lindholm (MP).
Kontrollkommitténs ledamöter är även ledamöter av utskott i Nordiska rådet. (Den som är eller närmast föregående år varit ledamot av presidiet kan däremot inte ingå i kontrollkommittén.) Kommitténs möten hålls därför i regel strax före eller efter Nordiska rådets utskottsmöten, och på samma ort som dessa. Under 2012 har kontrollkommittén hållit fem möten, varav ett (i maj) utan samband med utskottsmöten.
Kontrollkommitténs verksamhet 2012
Kontrollkommittén har vissa fasta uppgifter, som att granska danska Rigsrevisionens berättelser om revisionen av Nordiska ministerrådets, Nordiska rådets och Nordiska kulturfondens räkenskaper och verksamhet. Därutöver kan kontrollkommittén på begäran av andra rådsorgan eller på eget initiativ genomföra särskilda granskningsuppgifter.
Under 2011 inledde kontrollkommittén ett granskningsprojekt som syftade till att utreda vilken effekt Nordiska rådets rekommendationer får och vilka faktorer som påverkar om och hur de genomförs. En oberoende konsult anlitades för att samla in och analysera uppgifter om genomförandet av 25 slumpvis utvalda rekommendationer som antagits under
71
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 6 UT S KO T T E N O C H K O N T R O L L K O M M I TTÉ N
åtgärder i utskottsarbetet och på sekretariatsnivå, liksom vissa rekommendationer till Nordiska ministerrådet (internt beslut 2/2012 respektive rekommendation nr 19/2012).
Den systematiska genomgång av de nordiska institutionerna som kontrollkommittén inledde 2011 har fortsatt. Avsikten har inte varit att genomföra egentliga utvärderingar av respektive institution, utan snarare att få en överblick över den nordiska verksamhet som bedrivs av institutionerna sammantagna. En nyckelfråga har också varit att se på de olika institutionernas arbete i förhållande till begreppet ”nordisk nytta”. I samband med institutionsbesöken görs observationer som sammanfattas i en kort rapport. Besöken kan leda till att kontrollkommittén ber om fördjupade svar på vissa frågor, eller föreslår en mer grundlig utvärdering. Under 2011 besöktes fem institutioner, och under 2012 sex sådana, nämligen Norden hus i Island och Nordisk vulkanologisk center, Kulturkontakt Nord, Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Nordiska hälsovårdshögskolan och Nordicom (Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning). Denna besöksverksamhet avses fortsätta under 2013.
Kontrollkommittén genomförde under 2012 en översyn av Nordiska rådets stöd till partigrupperna och till medlemmar som inte ingår i någon partigrupp. Utöver en allmän genomgång av reglerna har syftet varit att sammanföra olika bestämmelser och beslut till ett samlat regelverk som anger att partistödet ska användas för verksamhet som är relevant för Nordiska rådet och tydliggör att medlen ska förvaltas och redovisas på tillfredsställande sätt. Kontrollkommitténs förslag antogs av presidiet i december 2012 och trädde i kraft den 1 januari 2013.
Varje år, så också 2012, bereder kontrollkommittén plenarförsamlingens behandling av den danska Rigsrevisionens berättelser över revisionen av Nordiska ministerrådets, Nordiska rådets och Nordiska kulturfondens räkenskaper för föregående år. Kontrollkommittén kunde i sitt betänkande konstatera att Rigsrevisionen inte framfört några väsentliga anmärkningar i sin rapport om Nordiska ministerrådets räkenskaper för 2011. Detsamma gällde Nordiska rådets räkenskaper för 2011. Inte heller Rigsrevisionens rapport till Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet om revisionen av Nordiska kulturfondens verksamhet för 2011 innehöll några allvarliga anmärkningar. Emellertid noterade kontrollkommittén att det finns en viss överlappning mellan kulturfondens verksamhet, det stöd som lämnas av Kulturkontakt Nord och via Nordiska ministerrådets stödordningar på kulturområdet. Mot den bakgrunden menade kontrollkommittén att det borde övervägas om ett tätare samarbete dem emellan skulle kunna ge effektivitetsvinster.
Kontrollkommitténs verksamhet 2013
Kontrollkommittén har som nämnts ett antal årligen återkommande uppgifter. Därutöver avser kommittén att fortsätta sitt program för systematiska besök hos de nordiska institutionerna och följa upp de observationer som görs i det sammanhanget.
72
6UT S K O T T E N O C H K O NT R O L L KO M M I T T É N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Kommittén har vänt sig till presidiet, utskotten och delegationerna för att samla in eventuella kommentarer om möjliga granskningsuppgifter för 2013. Kontrollkommittén har valt ut några av de idéer som inkommit, bl.a. rörande roller och ansvarsfördelning mellan å ena sidan styrelserna för enskilda nordiska institutioner och å andra sidan tjänstemännen i Nordiska ministerrådets sekretariat och berörda nationella departement. Kommittén har givit sekretariatet i uppdrag att utarbeta utkast till planer för hur dessa granskningsuppgifter skulle kunna genomföras. Det slutliga urvalet av granskningsuppgifter väntas i april 2013.
73
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
7 Den parlamentariska Östersjökonferensen
Östersjösamarbetet på parlamentarisk nivå äger rum inom ramen för den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC). Samarbetet syftar till att främja den parlamentariska dialogen i Östersjöregionen, på såväl nationell som regional nivå, och till att påverka utvecklingen av det samarbete som bedrivs av regeringarna genom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Syftet med det parlamentariska samarbetet är vidare att uppmärksamma och driva frågor av betydelse för Östersjöregionen samt att stödja olika initiativ som främjar en miljömässigt och socialt hållbar utveckling i regionen.
Den parlamentariska Östersjökonferensen arrangerades för första gången 1991 och har därefter ägt rum en gång per år, vanligen i slutet av augusti. Till konferensen inbjuds elva nationella parlament, elva regionala parlament och fem internationella organisationer samt ett antal frivilligorganisationer. Konferensen behandlar frågor som från tid till annan bedöms särskilt viktiga för Östersjöområdet. På senare år har främst miljö, energi, arbetsmarknad, rättsligt samarbete, hälsa, välfärd och sjösäkerhet stått på dagordningen. Samarbetet tjänar också som ett viktigt forum för kontakter mellan Ryssland och EU:s medlemsstater i regionen, och det bidrar till ett ökat informationsutbyte och nätverksbyggande mellan parlamentariker från samtliga Östersjöländer.
I den parlamentariska Östersjökonferensen deltar riksdagen med en delegation som består av upp till fem ledamöter. Riksdagen beslutar för varje mandatperiod hur delegationen ska vara sammansatt. Innevarande mandatperiod, liksom föregående, är den partipolitiska fördelningen tre för alliansen och två för oppositionen. Inför varje konferens hämtas nomineringar från partigrupperna in, varefter talmannen fastställer delegationens sammansättning.
Permanenta kommittén
Den permanenta kommittén är konferensens fasta politiska organ. Kommittén har som främsta uppgift att i samarbete med värdlandet förbereda den årliga konferensen och att förbereda och följa upp den parlamentariska Östersjökonferensens resolutioner. Den permanenta kommittén samarbetar med Östersjöstaternas råd (CBSS), regeringarnas organ för samarbetet mellan Östersjöländerna, och har även kontakter med andra relevanta organisationer som är verksamma i regionen. Vidare svarar den permanenta kommittén för konferensens finansiering och administration.
Nordiska rådet har tidigare svarat för konferensens sekretariatsfunktion. Genom en överenskommelse 2011 finansieras dock fr.o.m. 2012 även sekretariatsfunktionen genom den s.k. gemensamma finansieringsmekanismen. Denna mekanism är en fördelningsnyckel enligt vilken de deltagande parlamenten täcker samtliga kostnader som ingår i budgeten för BSPC. Nordiska
74
7DE N P A R L A ME N T A R I S K A ÖS T ER S J Ö K O N F E R E N S E N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
rådet bidrar dock fortfarande med lokal och viss administrativt stöd till
Genom det beslut om ny arbetsordning som fattades av den parlamentariska Östersjökonferensen i augusti 2011 har den permanenta kommittén under 2012 bestått av representanter för samtliga de nationella och regionala parlament som deltar, samt därutöver en representant vardera för Nordiska rådet, Europaparlamentet och Baltiska församlingen. Kommittén har, i enlighet med tidigare praxis, mötts fyra gånger under 2012, varav en i samband med själva konferensen. Fram till oktober 2012 var Hans Wallmark (M) den svenska riksdagens representant i den permanenta kommittén, med Maria Stenberg (S) som suppleant. Han ersattes därefter av Cristina Husmark Pehrsson (M) som ordinarie ledamot, medan Maria Stenberg (S) fortsatte som suppleant.
Konferensen i S:t Petersburg 2012
Den 21:a parlamentariska Östersjökonferensen ägde rum i S:t Petersburg den
Från riksdagen deltog Åsa Coenraads (M),
Konferensen hölls i form av fyra sessioner som tog upp ett brett spektrum av aktuella samarbetsfrågor i Östersjöregionen: regionalt partnerskap och gränssamarbete, EU:s nordliga dimension och Östersjöstrategi, samarbete om miljö och energi, en säker och frisk Östersjö, samt hälsa, social välfärd och ekonomisk utveckling. Ett flertal av de svenska deltagarna höll inledningsanföranden eller inlägg under olika dagordningspunkter. Konferensen avslutades som brukligt med att deltagarna antog en resolution (bilaga 4).
I och med konferensen avslutades ordförandeperioden för Valentina Pivnenko, Ryska federationens duma. Hon prisades för ett skickligt och väl genomfört ordförandeår. Konferensen valde Laine Randjärv, Estland, till ny ordförande för BSPC fram till nästa konferens, som hålls i Pärnu den
Östersjökonferensens arbetsgrupper
Den permanenta kommittén är sammansatt av parlamentariker med varierande bakgrund och ämnesmässig inriktning. Mot den bakgrunden beslöt den parlamentariska Östersjökonferensen 2009 att bilda två särskilda arbetsgrup-
75
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 7 DE N P A R L A M E N T A R I S K A ÖST E R S J Ö KO N F E R E N S E N
per av parlamentariker som var inriktade på frågor om integrerad havspolitik respektive civil säkerhet och trafficking. Tanken var att dessa skulle föra en fördjupad diskussion på dessa sakområden och utarbeta rapporter med förslag till åtgärder.
Efter att de båda arbetsgrupperna lämnat delrapporter vid konferensen i Mariehamn i augusti 2010, behandlades deras slutrapporter vid den parlamentariska Östersjökonferensen i Helsingfors 2011. Därmed var arbetsgruppernas uppdrag avslutade. Den permanenta kommittén ansåg emellertid att Östersjökonferensen även fortsättningsvis borde följa utvecklingen på de sakområden arbetsgrupperna behandlat och utsåg därför i november 2011 två rapportörer för temat integrerad havspolitik och två för civil säkerhet. En av de båda sistnämnda rapportörerna är Johan Linander (C). Under 2012 har rapportörerna alltså följt utvecklingen inom Östersjöområdet i dessa frågor, representerat BSPC på vissa möten och konferenser om dem, samt rapporterat till den årliga Östersjökonferensen eller till den permanenta kommittén om utvecklingen.
Den permanenta kommittén ansåg att erfarenheterna av att tillsätta särskilda arbetsgrupper var goda. Arbetsgrupperna är öppna för samtliga parlament och parlamentariska organisationer som deltar i Östersjökonferensen, även om endast de som har intresse av det aktuella sakområdet utser medlemmar till dem. Mot denna bakgrund beslöt den 20:e parlamentariska Östersjökonferensen 2011 dels att tillsätta en ny arbetsgrupp på temat ”grön tillväxt inklusive energieffektivitet”, dels om mandat för den arbetsgruppen. Den permanenta kommittén utsåg i november 2011 riksdagsledamoten Cecilie
76
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
8 Den arktiska parlamentarikerkonferensen
Sedan starten har miljöfrågor och effekterna av klimatförändringarna varit i fokus för det arktiska parlamentarikersamarbetet. Under senare år har samarbetet även fokuserat på den civila säkerheten i regionen, befolkningens hälsotillstånd, ekonomisk utveckling och ett bärkraftigt utnyttjande av naturresurserna. Den nära samverkan mellan den politiska dimensionen och den vetenskapliga dimensionen innebär att forsknings- och utbildningsfrågor får stor uppmärksamhet. Ursprungsbefolkningarna i regionen deltar i samarbetet i egenskap av ”Permanent Participants”, vilket säkerställer ett brett deltagande i samarbetet. Det ökande intresset för den arktiska regionen i både de nationella parlamenten och Europaparlamentet har återspeglats i arbetet inom ramen för det arktiska parlamentarikersamarbetet.
Den första konferensen hölls 1993 i Reykjavik. Den arktiska parlamentarikerkonferensen (Conference of Parliamentarians of the Arctic Region [CPAR]), utgörs av delegationer utsedda av parlamenten i Danmark, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA samt Europaparlamentet och representanter för ursprungsbefolkningarna i regionen. Konferensen äger rum vartannat år. Den tionde arktiska parlamentarikerkonferensen arrangerades i Akureyri den
Den permanenta arktiska parlamentarikerkommittén (SCPAR)
Den permanenta arktiska parlamentarikerkommittén (Standing Committee of Parliamentarians of the Arctic Region [SCPAR]) bildades 1994 och är det organ som upprätthåller arbetet och verkställer besluten mellan konferenserna samt förbereder nästa konferens. I egenskap av observatör följer kommittén Arktiska rådets arbete på nära håll. I kommitténs möten deltar även representanter för ursprungsbefolkningarna samt observatörer. Svensk medlem i den arktiska parlamentarikerkommittén har varit
Den permanenta kommittén har hållit fem möten under året, varav två i samband med konferensen. Vid årets första möte, som ägde rum i Stockholm i februari, var huvudfrågan det svenska ordförandeskapet för Arktiska rådet
Kommittén har under året slutfört arbetet med frågan om det ökande internationella intresset för regionen och hur Arktiska rådets roll som huvudaktör i
77
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn p å dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. 8 DE N A R K T I S K A P A R L A M E NT A R I K E R KO N F E R E N S E N
frågor som rör regionen kan stärkas. Vidare har kommittén fortsatt att fokusera på frågor om hållbart utnyttjande av naturresurserna, utbildnings- och forskningsfrågor, klimatförändringens påverkan på bl.a. befolkningens hälsotillstånd och den ekonomiska utvecklingen i regionen. Att kommittén inom sig utsett särskilda rapportörer för olika frågor har medfört stort engagemang och fördjupning i frågorna.
Den permanenta kommittén har en nära dialog med forskningsmiljöer med inriktning på den arktiska regionen, särskilt verksamheten vid det virtuella arktiska universitetet University of the Arctic (UA). Kommittén arrangerade i anslutning till den stora konferensen inom ramen för det internationella polaråret (International Polar Year) i Montreal i april ett sidoarrangemang där kommitténs rapport Arctic Governance presenterades. I anslutning till mötet i Nuuk i juni mötte kommittén styrelsen för University of the Arctic för en dialog om frågor av gemensamt intresse. I anslutning till konferensen i Akureyri mötte kommittén representanter för observatörerna till kommitténs och Arktiska rådets arbete.
Den tionde arktiska parlamentarikerkonferensen
Den tionde arktiska parlamentarikerkonferensen ägde rum i Akureyri den
Konferensen hade tre huvudteman: Förvaltningen av Arktis och Arktiska rådets roll, ekonomisk utveckling och företagande i regionen samt den mänskliga dimensionen och samspelet mellan forskning, befolkning och samhällen i regionen. Konferensen öppnades av Alltingets talman Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir. Den isländske utrikesministern Össur Skarphéðinsson pekade på regionens växande betydelse. Ambassadör Gustaf Lind presenterade det svenska ordförandeskapet för Arktiska rådet
Under det första temat presenterade
Det andra temat om ekonomisk utveckling och företagande i regionen inleddes av senator Lisa Murkowski från Alaska, USA:s representant i SCPAR, och fokuserade till stor del på utvinningen av naturresurser i form av olja och gas men också på behovet av effektiva sjötransporter, möjligheterna och riskerna med den ökande turismen och vilka effekter utvecklingen får på
78
8DE N A R K TI S K A P A RL A M E N T AR I K E R K O N F E R E N S E N Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
urfolken. I den efterföljande debatten underströk Helena Leander riskerna med oljeutvinning i den känsliga miljön och menade att den därför inte borde tillåtas. Denna uppfattning delades inte av konferensen som helhet men däremot fanns enighet om att all utvinning måste ske enligt bästa tillgängliga standard.
Under det tredje temat om den mänskliga dimensionen och samspelet mellan forskning, befolkning och samhällen i regionen belystes de olika aspekterna både från ett parlamentariskt och från ett forskningsperspektiv. Vikten av att följa upp resultaten från Internationella polaråret (IPY) underströks. Vidare presenterades arbetet med uppföljningen av Arctic Human Development Report från 2004, en uppföljning som drivits på från parlamentarikersidan.
Konferensen antog en resolution som riktar sig till regeringarna i de arktiska länderna, Arktiska rådet samt EU:s institutioner (bilaga 5). En rapport från konferensen har utarbetats; rapporten och inledningsanföranden från konferensen finns publicerade på www.arcticparl.org.
Den elfte arktiska parlamentarikerkonferensen
Nästa arktiska parlamentarikerkonferens äger rum i Kanada 2014. SCPAR kommer under tiden fram till dess att arbeta fram teman för konferensen.
79
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
9 Det parlamentariska Barentssamarbetet
Sedan 1993 bedrivs ett multilateralt samarbete i Barentsregionen baserat på den deklaration som det året antogs vid en utrikesministerkonferens i Kirkenes. Denna s.k. Kirkenesdeklaration undertecknades av Danmark, Finland, Island, Norge, Ryska federationen, Sverige och
Det parlamentariska Barentssamarbetet bedrivs i form av ett nätverk, och har därför vare sig stadgar, styrelse eller kommittéer. Barentsnätverket består av aktiva politiker i regionen som möts informellt och ad hoc för att diskutera aktuella samarbetsfrågor i Barentsområdet.
De parlamentariska Barentskonferenserna
År 1999 arrangerade det norska Stortinget i samarbete med Nordiska rådet en första parlamentarikerkonferens i anslutning till Barentssamarbetet i Alta i Norge. Under
Mot denna bakgrund stod riksdagen värd för den senaste parlamentariska Barentskonferensen, den
80
9DE T P A R L A ME N T A R I S K A B A RE N T S S A M A R B E T E T Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
mande två åren. Konferensen leddes av ordföranden för den svenska delegationen till Nordiska rådet, Karin Åström (S). Hon fick tillfälle att presentera resolutionen vid det utrikesministermöte i Kiruna i oktober 2011 som avslutade det svenska ordförandeskapet.
Den femte parlamentariska Barentskonferensen i Luleå 2011 följde på den fjärde, som ägde rum i Syktyvkar, Ryssland, i maj 2009 under det dåvarande ryska ordförandeskapet. På motsvarande sätt arrangeras den sjätte parlamentariska Barentskonferensen under värdskap av det norska Stortinget i Harstad, Norge, i april 2013.
81
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
BILAGA 1
Nordiska rådets svenska delegation 2012
Medlemmar
Isabella Jernbeck (M) Karin Åström (S)
Cecilie
Cristina Husmark Pehrsson (M)
Anita Brodén (FP)
Peter Johnsson (S) Åsa Torstensson (C) Maria Stenberg (S) Göran Montan (M) Christer Adelsbo (S) Anders Andersson (KD) Margareta Larsson (SD) Jan Lindholm (MP) Annicka Engblom (M) Marianne Berg (V) Stefan Caplan (M)
82
| NO R D I S K A R Å D E T S S V E N S K A D EL E GA T I O N 201 2 BI L A GA 1 | Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! |
Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
Suppleanter
Anna Kinberg Batra (M)
Cecilia Widegren (M)
Kerstin Haglö (S)
Johan Forssell (M)
Peter Jeppsson (S)
Katarina Brännström (M)
Phia Andersson (S)
Christer Winbäck (FP)
Désirée Liljevall (S)
Johan Linander (C)
Katarina Köhler (S)
Lars Hjälmered (M)
Mikael Damberg (S)
Penilla Gunther (KD)
Mattias Karlsson (SD)
Agneta Börjesson (MP)
Staffan Anger (M)
Jonas Sjöstedt (V)
Ulf Berg (M)
83
Fel! Okänt namn på dokumentegensk ap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
BILAGA 2
-
84
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
85
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
86
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
87
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
88
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
89
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
90
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
91
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
92
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
93
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
94
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
95
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
96
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
97
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
98
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
99
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
100
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
101
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 2
102
B I L A GA 2 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
103
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
104
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
BILAGA 3
105
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 3
106
B I L A GA 3 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
107
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 3
108
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
BILAGA 4
109
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 4
110
B I L A GA 4 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
111
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 4
112
B I L A GA 4 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
113
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
BILAGA 5
114
B I L A GA 5 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
115
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 5
116
B I L A GA 5 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
117
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. B I L A GA 5
118
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Ok änt namn på dokumentegenskap.
BILAGA 6
Norden i Världen – Världen i Norden
Ramprogram för Nordiska rådets verksamhet
Det nordiska samarbetet
Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten.
Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och är en viktig partner i europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. Det nordiska samarbetet vill stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld.
Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
Nordiska rådet har tidigare utarbetat ettåriga arbetsprogram. Från och med nu presenteras ett ramprogram, som gäller tills vidare. Ramprogrammet kompletteras av ett årligt ordförandeprogram, som det land som fungerar som ordförande för Nordiska rådet utarbetar.
Utöver detta har de fem fackutskotten sina egna årliga arbetsprogram. Av- sikten är att ge större möjligheter för ordförandelandet att sätta sin prägel på den nordiska agendan under ordförandeåret.
Vår vision för det nordiska samarbetet
De nordiska länderna samarbetar för att driva frågor av gemensamt intresse för nordborna. Samarbetet bygger på den värdegemenskap som finns i de nordiska samhällena. Samarbetet skall stärka integrationen mellan länderna och främja regionens inflytande i EU och internationellt. Nordiska rådet lägger agendan för det nordiska samarbetet. Detta skall ske i nära samverkan med de nationella parlamenten och de självstyrande områdena, samt med Nordiska ministerrådet. Nordiska rådet skall hålla hög profil i de parlamentariska samarbetsorganen och utveckla sitt samarbete med
Kulturen har ett värde i sig. Kultursamarbetet är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet. Med konst och kultur kan man öka kännedomen om de nordiska länderna också utanför Norden och därmed skapa bättre förutsättningar för internationellt samarbete och globala satsningar. En gemensam satsning på konst och kreativa kompetenser har stor betydelse för Norden som global föregångsregion. Det nordiska samarbetet förutsätter som regel kon-
119
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. BI L A GA 6
sensusbeslut. Detta gäller utan undantag för Nordiska ministerrådet. En konsekvens av detta är att det nordiska land som vill minst, bestämmer mest. Nordiska rådet vill se mera dynamik i det nordiska samarbetet och rekommenderar därför att Nordiska ministerrådet går in för ”optingout”- principen, dvs., de länder som vill kan gå vidare trots att ett land motsätter sig.
Vi vill stärka den nordiska välfärden
Den nordiska välfärdsmodellen har gett många goda resultat. Den har skapat trygga och solidariska samhällen. Välfärdsmodellen är en väsentlig förklaring till att de nordiska länderna placerar sig i världstoppen både då man jämför internationell konkurrenskraft och hållbar utveckling. Nordiska rådet vill utveckla den nordiska välfärden och stärka medborgarsamhället. Vi måste klara av de utmaningar som globaliseringen medför och bidra till att dess frukter fördelas så rättvist som möjligt.
Den nordiska välfärdsmodellen skall fortsättningsvis värna om grundläggande värden såsom demokrati, frihet, rättvisa, jämlikhet, tolerans och pluralism.
De nordiska länderna skall utveckla stabila och flexibla arbetsmarknader som garanterar en hög sysselsättningsgrad och goda möjligheter till fortbildning och omskolning.
Vi vill arbeta för god utbildning på alla nivåer. Bildning och kunskap är viktiga både för individens självförverkligande och för att Norden skall klara sig i den globala konkurrensen.
Vi vill utveckla våra samfundsstrukturer så att de bidrar till att reducera sociala och ekonomiska olikheter. Vi skall utveckla våra samhällen så, att kvinnor och män har jämlika möjligheter att besätta ledande poster i sådana branscher och fack som nu är könsuppdelade. Detta förutsätter bl.a. bättre möjligheter för papporna att ta ut föräldraledighet.
En ökad immigration av arbetskraft är nödvändig för att vi skall kunna producera de varor och tjänster våra välfärdssamhällen behöver. Vi vill arbeta för en god integration av invandrarna i våra samhällen. Vi vill arbeta för att våra invånare får en god och människovärdig vård i livets alla skeden.
Vi vill påverka globaliseringen
Många av de utmaningar och möjligheter globaliseringen innebär kan inte lösas av ett enskilt nordiskt land. Ett ännu mera integrerat och fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna skall därför ges högsta prioritet.
I samarbete skall de nordiska länderna utnyttja den internationella konkurrensen till att stärka den nordiska välfärdspolitiken. Satsningar på utbildning, forskning och utveckling, innovation och förnyelse samt flexibilitet skall skapa en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt. De nordiska länderna skall aktivt påverka processen så att fördelarna fördelas globalt så rättvist som möjligt. De nordiska länderna skall fortsatt spela en aktiv roll för att minska utsläppen av växthusgaser. Ökade satsningar på klimat- och energiforskning, höjd energieffektivitet och ökad användning av förnyelsebara energikällor
120
B I L A GA 6 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. : Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.
skall vara prioriterade områden. Det globaliseringsprojekt som Nordiska rådet initierat och som Nordiska ministerrådet har satt igång skall förverkligas.
Vi vill öka mobiliteten i Norden
Vi vill värna om individens och näringslivets fria rörlighet i Norden. Vi vill ha ett gränslöst och dynamiskt Norden, som kan möta globaliseringens utmaningar och trygga de nordiska ländernas konkurrenskraft och välfärd.
Vi vill avskaffa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna och förhindra att nya uppstår. Vi förutsätter en bättre koordinering och harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna. Vi driver på Nordiska ministerrådets pågående arbete med avskaffandet av gränshinder och förväntar oss konkreta och snabba resultat.
Vi vill rädda havsmiljön
Vi vill arbeta för att de nordiska haven blir rena med en rik biologisk mångfald, anpassade till de enskilda havens särförhållanden. Vi vill att alla näringar – både land- och havsbaserade – skall ha goda möjligheter att utöva sin verksamhet så, att de respekterar den övergripande ekologiska målsättningen för havsområdena. Vi vill att såväl invånare som turister med hjälp av en välplanerad infrastruktur skall ha goda möjligheter till berikande upplevelser i de nordiska havsmiljöerna. Vi vill att utsläpp av farliga kemiska ämnen skall stoppas och att radioaktivt avfall inte leds ut i haven.
Vi vill aktivt bidra till att HELCOM’s handlingsplan för Östersjön genomförs. Detta förutsätter bl.a. stärkta möjligheter för projektutveckling och finansiering av miljöinvesteringar i samtliga Östersjöländer. Vi vill påverka EU:s Östersjöstrategi så att den fokuserar på hållbar utveckling i regionen för att garantera en gynnsam utveckling av Östersjöns miljö. EU:s marina och maritima planer skall implementeras så att de är skräddarsydda för förhållandena i Östersjön, Nordsjön m.m. Vi vill ha restriktiva regler för fartygstrafik och offshore verksamhet i de nordliga områdenas sårbara havsmiljöer.
De nordiska länderna skall arbeta för en bättre miljö i havsområdena och besluta om nödvändiga skyddsåtgärder, enskilt, tillsammans och i regionala och internationella fora.
Klimatförändringarnas inverkan på havsmiljöerna skall analyseras och inarbetas i skyddsprogram och i ramvillkoren för näringar såsom fiskeri, jord- och skogsbruk. Klimatförändringarna skall beaktas i den fysiska planläggningen och vid utbyggandet av infrastrukturen vid havsområdena. Mottagningsfaciliteter för fartygens toalettavfall bör etableras i Österjöns hamnar. Den ökande fartygstrafiken skall göras säker genom teknologisk utveckling av fartyg och navigationssystem. Havsområdenas miljötillstånd och biodiversitet skall kontinuerligt granskas och rapporteras, så att utvecklingen till ett rent hav med ett rikt växt- och djurliv kan följas.
121
Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på
dokumentegenskap. BI L A GA 6
Vi vill ge nordliga dimensionen innehåll
Den nordliga dimensionen är en gemensam politik för fyra jämbördiga parter: EU, Ryssland, Island och Norge. Den nordliga dimensionen skall fungera som en politisk plattform för att främja samarbete för hållbar utveckling, välstånd och säkerhet i Nordeuropa. Samarbetet med Ryssland, särskilt nordvästra Ryssland, skall ha en viktig roll i den nordliga dimensionen. Den nordliga dimensionen skall kunna fungera som ett både politiskt och praktiskt ramverk för en skärpt samordning och samverkan mellan olika slags aktörer i Nordeuropa. Vidare skall det ske en nära samordning mellan den nordliga dimensionen och EU:s strategi för Östersjöregionen.
Vi vill stärka vidareutvecklingen, konkretiseringen och den politiska förankringen av den nordliga dimensionen, t ex genom att stärka kontakter och samarbete med relevanta utskott i Europaparlamentet. Vi vill vidareutveckla det praktiska samarbetet med parlamentariska organ och andra politiska aktörer i Ryssland, särskilt nordvästra Ryssland, kring frågor inom den nordliga dimensionens långsiktiga prioriteringar. Vi vill att samarbetet inom den nordliga dimensionen ska medverka till ökad samordning och minskad överlappning mellan aktörer verksamma inom Nordeuropa. Vi vill att det sker en nära och konkret samordning mellan den nordliga dimensionen och EU:s strategi för Östersjöregionen.
Vi vill ha ett effektivare nordiskt språksamarbete
I skenet av den växande internationaliseringen vill vi ha en språkpolitik som stärker de nordiska språken. Vi vill att de nordiska språken skall vara starka och levande. Vi vill att alla nordbor skall kunna kommunicera på något av de tre skandinaviska språk som lärs ut i samtliga nordiska länder. Vi vill därför främja internordisk språkförståelse och språkkunskap. Bättre språkförståelse gör det nordiska samarbetet effektivare och mera intressant.
Deklarationen om nordisk språkpolitik, antagen den 1.9 2006, måste följas upp och implementeras. De nordiska undervisningsministrarna bör utarbeta en handlingsplan som skall garantera en samlad, långsiktig och effektiv insats gällande språkpolitiken. Regeringarna i Norden verkställer planen och arbetar för att förbättra den nordiska språkgemenskapen.
Det nya Nordplus Nordiska Språk- och Kulturprogrammet utformas så, att elevernas och lärarnas grannspråksförståelse stärks och att intresset och förståelsen för den nordiska kulturen och de nordiska språken stimuleras. Projektet ”Nordiska språkpiloter i skolan/lärarutbildning i Norden” skall fortsätta och byggas ut så, att språkpiloterna kan handleda lärarkolleger och vara pådrivare av utvecklingen mot en bättre och effektivare undervisning i grannspråken. Undervisningen i grannspråk i skolan förstärks och inleds tidigare. Tyngdpunkten i undervisningen läggs på att lära sig tala. De samhällsbärande nordiska språken skall vara synliga i det offentliga livet, såsom TV och film. Internordiska ordböcker, också i elektronisk form, skall utarbetas.
| 122 | Elanders, Stockholm 2013 |