prop 2012/13 81

Regeringens proposition 2012/13:81

Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss	Prop.
	2012/13:81

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 mars 2013

Fredrik Reinfeldt

Tobias Billström

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna 2001 års internation- ella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja. Bunkerolja är olja som används för ett fartygs drift. Det läm- nas också förslag till de lagändringar som behövs till följd av tillträdet till konventionen. Förslagen kompletterar de nuvarande konventionsbasera- de reglerna i sjölagen (1994:1009) om ansvar för oljeskador orsakade av utsläpp från tankfartyg, och de ersätter den nuvarande helt nationella regleringen i sjölagen som tillämpas vid utsläpp av bunkerolja från andra fartyg än tankfartyg. Förslagen innebär att fartygets ägare ska vara ansvarig för en skada som orsakas av förorening genom bunkerolja. Ansvaret ska vara strikt, dvs. utan krav på vållande. En redare, en person som hyr fartyget utan besättning eller en annan person som i redarens ställe har hand om fartygets drift ska ha samma ansvar som ägaren. När det är fråga om fartyg av viss minsta storlek ska ägaren vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring, eller en annan betryggande säkerhet, för att täcka sitt ansvar.

I propositionen föreslås också att riksdagen ska godkänna Internation- ella sjöfartsorganisationens beslut att ändra begränsningsbeloppen i 1996 års protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar. Det lämnas också i den delen förslag till nödvändiga ändringar i sjölagen. Förslagen innebär att ansvarsgränserna för redares och vissa andra personers skadeståndsansvar höjs.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 2012/13:81	Innehållsförteckning
	Innehållsförteckning
	1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................	4
	2	Lagtext ..............................................................................................	5

	2.1	Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) ............	5
	2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om
		åtgärder mot förorening från fartyg ..................................	23
	2.3	Förslag till lag om ändring i miljöbalken .........................	24
	2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:968) om
		ändring i miljöbalken .......................................................	25
3 Ärendet och dess beredning ............................................................			26
4 Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss .....................................			28
	4.1	Gällande rätt .....................................................................	28
	4.2	Bunkerkonventionen ........................................................	28
	4.3	Sveriges tillträde till bunkerkonventionen........................	29
	4.4	De nya bestämmelsernas tillämpningsområde .................	31
	4.5	Ansvariga personer och ansvarsförutsättningar................	33
	4.6	Fartygsägarens försäkringsskyldighet ..............................	35
	4.7	Statsfartyg ........................................................................	39
	4.8	Ansvarsbestämmelser m.m...............................................	40
5	Ansvarsgränserna för redare m.fl. ...................................................		41
6	Ikraftträdande..................................................................................		45
7 Ekonomiska och andra konsekvenser .............................................			46
8	Författningskommentar...................................................................		49
	8.1	Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)........	49
	8.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om
		åtgärder mot förorening från fartyg ..................................	68
	8.3	Förslaget till lag om ändring i miljöbalken ......................	68
	8.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:968) om
		ändring i miljöbalken .......................................................	69
Bilaga 1 2001 års internationella konvention om ansvarighet för
		skada orsakad av förorening genom bunkerolja....................	70
Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian Skadestånd för
		miljöfarliga sjötransporter (Ds 2012:14)...............................	93
Bilaga 3 Lagförslagen i promemorian Skadestånd för
		miljöfarliga sjötransporter (Ds 2012:14)...............................	95
Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna (Ds 2012:14)..............			136
Bilaga 5 IMO:s resolution LEG.5(99) av den 19 april 2012 om
		antagande av ändringar av begränsningsbeloppen i
		1996 års protokoll till 1976 års konvention om
		begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar ....................	137
Bilaga 6 Lagförslaget i promemorian Höjda gränser för redares
		m.fl. skadeståndsansvar ......................................................	140

Bilaga 7	Förteckning över remissinstanserna (promemorian	Prop. 2012/13:81
	Höjda gränser för redares m.fl. skadeståndsansvar)...........	142
Bilaga 8	Lagrådsremissens lagförslag ..............................................	143
Bilaga 9	Lagrådets yttrande..............................................................	159
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 ........		160
Rättsdatablad........................................................................................		161

Prop. 2012/13:81	1	Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen dels godkänner

1.2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (avsnitt 4.3),

2.Internationella sjöfartsorganisationens resolution LEG.5(99) av den 19 april 2012 om antagande av ändringar av begränsningsbeloppen i 1996 års protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar (avsnitt 5),

dels antar regeringens förslag till

3.lag om ändring i sjölagen (1994:1009),

4.lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,

5.lag om ändring i miljöbalken,

6.lag om ändring i lagen (2010:968) om ändring i miljöbalken.

2	Lagtext	Prop. 2012/13:81

Regeringen har följande förslag till lagtext

2.1Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)

dels att 7 kap. 1 §, 9 kap. 5 §, 10 kap. 2, 12 och 19 §§, 19 kap. 1 §, 20 kap. 14 § samt 21 kap. 5 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 10 a kap., tre nya paragrafer, 7 kap. 2 a §, 10 kap. 2 a och 13 a §§, samt närmast före 10 kap. 13 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §1

Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst.

Skadestånd enligt första stycket	Skadestånd enligt första stycket
som redaren har betalat har han	som redaren har betalat har
rätt att kräva tillbaka av den som	redaren rätt att kräva tillbaka av
vållat skadan.	den som vållat skadan.
Särskilda bestämmelser om an-	Särskilda bestämmelser om an-
svar och om inskränkning av en	svar och om inskränkning av en
redares ansvar finns i 9, 10 och	redares ansvar finns i 9–10 a och
13–15 kap.	13–15 kap.
	2 a §
	Redarens skyldighet enligt 2 §
	att ha en försäkring eller ställa en
	annan säkerhet gäller inte sådana
	anspråk på ersättning som omfatt-
	as av fartygsägarens motsvarande
	skyldighet enligt 10 a kap. 11 eller
	12 §.

1 Senaste lydelse 1995:1081.

Prop. 2012/13:81	9 kap.
	5 §2
Om rätt	till ansvarsbegränsning föreligger, ska ansvarsbeloppen

bestämmas på följande sätt.

1. För fordringar med anledning av personskada som har tillfogats fartygets egna passagerare är ansvarsgränsen 175 000 särskilda dragningsrätter (SDR) multiplicerat med det antal passagerare som

fartyget enligt sitt certifikat har tillstånd att befordra.
2. För andra			fordringar	med	2. För andra fordringar			med
anledning av personskada är an-					anledning av personskada är an-
svarsgränsen 2 miljoner SDR, om					svarsgränsen		3,02 miljoner	SDR,
fartygets dräktighet inte överstiger					om fartygets dräktighet inte över-
2 000. Är dräktigheten högre, höjs					stiger 2 000. Är dräktigheten hög-
ansvarsgränsen					re, höjs ansvarsgränsen
för	varje	dräktighetstal		från	för	varje	dräktighetstal	från
2 001 till 30 000 med 800 SDR,					2 001 till 30 000 med 1 208 SDR,
för	varje	dräktighetstal		från	för	varje	dräktighetstal	från
30 001 till 70 000 med 600 SDR,					30 001 till 70 000 med 906 SDR,
och					och
för	varje	dräktighetstal		över	för	varje	dräktighetstal	över
70 000 med 400 SDR.					70 000 med 604 SDR.
3. För andra slag av fordringar					3. För andra slag av fordringar
samt fordringar som avses i 2, i					samt fordringar som avses i 2, i
den utsträckning de inte tillgodo-					den utsträckning de inte till-
ses med de belopp som anges där,					godoses med de belopp som anges
är ansvarsgränsen 1 miljon SDR,					där, är ansvarsgränsen 1,51 miljon-
om	fartygets		dräktighet	inte	er SDR, om fartygets dräktighet
överstiger 2 000. Är dräktigheten					inte överstiger 2 000. Är dräktig-
högre, höjs ansvarsgränsen					heten högre, höjs ansvarsgränsen
för	varje	dräktighetstal		från	för	varje	dräktighetstal	från
2 001 till 30 000 med 400 SDR,					2 001 till 30 000 med 604 SDR,
för	varje	dräktighetstal		från	för	varje	dräktighetstal	från
30 001 till 70 000 med 300 SDR,					30 001 till 70 000 med 453 SDR,
och					och
för	varje	dräktighetstal		över	för	varje	dräktighetstal	över
70 000 med 200 SDR.					70 000 med 302 SDR.

4.Ansvarsgränserna i 1–3 gäller summan av alla fordringar som på grund av en och samma händelse har uppkommit mot redaren, ägare av fartyg som inte är redare, den som i redarens ställe har hand om fartygets drift, fartygets befraktare, godsets avsändare samt mot någon som dessa svarar för.

5.Ansvarsgränserna för bärgare som inte utför bärgning från fartyg eller som uteslutande arbetar från det fartyg som bärgningen avser, ska motsvara de ansvarsgränser som gäller för fartyg med en dräktighet av 1 500. Ansvarsgränserna gäller summan av alla fordringar som på grund av en och samma händelse har uppkommit mot en sådan bärgare och mot någon som bärgaren svarar för.

2 Senaste lydelse 2012:353.

6. Vad som avses med fartygets dräktighet anges i 7 kap. 2 § fjärde Prop. 2012/13:81 stycket. Vad som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §.

10 kap.

2 §3

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på oljeskador, som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekono- miska zon och som har orsakats av ett fartyg, vilket konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast. I fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan last skall bestämmelserna tillämpas endast när fartyget transporterar olja som bulklast samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda fall skall bestämmelserna dock inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten. Bestämmelserna tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekono- miska zon.

Vad som i första stycket sägs om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialvatten som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialvatten mäts.

I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg samt på fartyg som inte

3 Senaste lydelse 1995:1081.

Detta kapitel tillämpas på olje- skador, som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon och som har orsakats av ett fartyg, vilket konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast. I fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan last ska kapitlet tillämpas endast när fartyget transporterar olja som bulklast samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda fall ska kapitlet dock inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten. Kapitlet tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekono- miska zon.

Vad som sägs i första stycket om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialhav som i enlig- het med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialhav mäts.

I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg samt på fartyg som inte

Prop. 2012/13:81 omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller bestämmelser- na i 19 §.

Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada skall betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.

omfattas av första stycket gäller 19 §.

Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat.

Kapitlet tillämpas inte i den ut- sträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.

2 a §

I 10 a kap. finns särskilda be- stämmelser om ansvar för vissa bunkeroljeskador.

12 §4

Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, skall ta och vidmakthålla försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestäm- melserna i detta kapitel eller mot- svarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvars- belopp som anges i 5 § första stycket. Staten har dock inte en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket skall god- kännas av regeringen eller av den myndighet som regeringen be- stämmer.

4 Senaste lydelse 1995:1081.

Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, ska ha en för- säkring eller ställa en annan be- tryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konven- tionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Staten har dock inte en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska god- kännas av den myndighet som regeringen bestämmer.

stämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket.

Regeringen fastställer det for- mulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet skall medföras ombord på fartyget.

ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Certifikaten ska medföras ombord på fartyget.

Avgift vid certifiering

13 a §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.

19 §5

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om en oljeskada som orsakats av ett örlogsfartyg eller av ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en stat och som används ute- slutande för statsändamål. Har ett sådant fartyg orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärd- er vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock bestämmelserna i 1 §, 2 § fjärde stycket och 3–5 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämp- as.

Har ett fartyg som inte omfattas av bestämmelserna i 2 § första stycket orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon, tillämpas bestämmelserna i 1 §, 2 § fjärde och sjätte styckena och

5 Senaste lydelse 2012:353.

Detta kapitel gäller inte i fråga om en oljeskada som orsakats av ett örlogsfartyg eller av ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsända- mål. Har ett sådant fartyg orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har före- byggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekono- miska zon, ska dock 1 §, 2 § fjärde stycket och 3–5 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.

Har ett fartyg som inte omfattas av 2 § första stycket orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har före- byggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en olje- skada i Sverige eller dess ekono- miska zon, tillämpas 1 §, 2 § fjärde och sjätte styckena och 3 § i detta kapitel samt 19 kap. 1 §

Prop. 2012/13:81

Prop. 2012/13:81 3 § i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga om ägarens rätt att begränsa sitt ansvar gäller i sådant fall bestämmelserna i 9 kap.

första stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga om ägarens rätt att begränsa sitt ansvar gäller i sådant fall 9 kap.

Andra stycket gäller inte sådana oljeskador som omfattas av 10 a kap.

10 a kap. Om ansvar för vissa bunkeroljeskador

	Inledande bestämmelser
	Definitioner
	1 §
	I detta kapitel avses med
	bunkerolja:		varje		mineralolja
	som innehåller		kolväte, inklusive
	smörjolja, som används eller är
	avsedd att användas för ett fartygs
	drift samt rester av sådan olja,
	bunkeroljeskada:			dels		skada
	som orsakats av förorening genom
	bunkerolja från ett fartyg och som
	uppkommit	utanför			fartyget,		i
	fråga om försämring av miljön
	dock endast utebliven vinst samt
	kostnader för rimliga återställ-
	ningsåtgärder		som	har vidtagits
	eller planeras, dels kostnader för
	förebyggande åtgärder och skada
	som orsakats av sådana åtgärder,
	olycka: sådan händelse eller
	serie av händelser med samma ur-
	sprung som orsakar en bunkerolje-
	skada eller framkallar ett allvar-
	ligt och omedelbart				förestående
	hot om en sådan skada,
	förebyggande åtgärd: varje åt-
	gärd som varit skäligen påkallad
	för att förhindra eller begränsa en
	bunkeroljeskada genom förorening
	och som har vidtagits efter det att
	en olycka har inträffat,
	ägare av fartyg: den som är
	registrerad	som fartygets				ägare
	eller, om registrering inte har
10	skett, den	som äger			fartyget;		i

fråga om ett fartyg som ägs av en stat och brukas av ett bolag, vilket i den staten är registrerat som fartygets brukare, ska dock bolag- et anses som ägare, och

konventionsstat: en stat som har tillträtt 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonven- tionen).

Vid tillämpningen av detta kapi- tel ska med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.

2§

Vid tillämpningen av 7–9 §§,

14 § andra stycket och 15 § ska med fartygets ägare jämställas en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift.

Tillämpningsområde

3§

Detta kapitel tillämpas på bun-

keroljeskador som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventions- stat eller dess ekonomiska zon. Kapitlet tillämpas också på kost- nader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa bunkeroljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Det sagda gäller inte om annat anges i 5 eller 6 §.

Prop. 2012/13:81

staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens terri- torialhav mäts.

4 §

Ersättning för åtgärder med anledning av en bunkeroljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat.

Kapitlet tillämpas inte i den ut- sträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.

5§

Detta kapitel gäller inte örlogs-

fartyg eller andra fartyg som vid den aktuella tidpunkten ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål. Om ett sådant fartyg har orsakat en bunkeroljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller före- byggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock 1 och 2 §§, 4 § första stycket och 7–9 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.

6 §

Detta kapitel gäller inte sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 kap. 2 § första stycket.

Skadestånd

Ansvaret för en bunkeroljeskada

7 §

En bunkeroljeskada ska ersättas av fartygets ägare, oavsett om

ägaren eller någon som denne svarar för är vållande till skadan. Om den olycka som orsakade skadan utgjordes av en serie av händelser, ska den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser ersätta skadan.

Ägaren är dock fri från ansvar om denne visar att skadan

1.orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väp- nad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras,

2.i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller

3.i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid full- görandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering.

8§

Ett anspråk på ersättning för en

bunkeroljeskada får göras gällan- de mot fartygets ägare endast med stöd av bestämmelserna i detta kapitel.

Ett anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att en sådan skada sannolikt skulle uppkomma:

a)anställda hos fartygets ägare, ställföreträdare för ägaren eller besättningsmedlemmar,

b)en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem,

c)en befraktare som inte jämställs med fartygets ägare enligt 2 §,

d)en avsändare, avlastare, last- mottagare eller lastägare,

Prop. 2012/13:81

Prop. 2012/13:81	e) den som utför bärgning med
	ägarens, redarens eller befälhav-
	arens samtycke eller på order av
	en myndighet,
	f) den som vidtar förebyggande
	åtgärder, eller
	g) anställda hos eller ställföre-
	trädare för personer som nämns i
	b–f.
	Det som har betalats i ersättning
	för en bunkeroljeskada får inte
	krävas åter av en person som
	avses i andra stycket a, b eller e–
	g, om inte den som anspråket
	riktas mot har vållat skadan upp-
	såtligen eller av grov vårdslöshet
	och med insikt om att en sådan
	skada sannolikt skulle uppkomma.
	Ansvarsbegränsning
	9 §
	I fråga om rätten för fartygets
	ägare att begränsa sitt ansvar
	gäller 9 kap.
	Preskription
	10 §
	Bestämmelser om	preskription
	av en fordran på ersättning för en
	bunkeroljeskada	finns	i
	19 kap. 1 §.
	Försäkring
	Försäkringsskyldighet för svenska
	fartyg
	11 §
	Ägaren av ett svenskt fartyg,
	med en dräktighet som är högre än
	1 000, ska ha en försäkring eller
	ställa annan betryggande säkerhet
	för att täcka sitt ansvar enligt be-
	stämmelserna i detta kapitel eller
	motsvarande lagstiftning i		en
	annan konventionsstat intill		det
	ansvarsbelopp som anges i 9 kap.

5 §. Staten har dock inte en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som

avses i första stycket ska godkän- nas av den myndighet som rege- ringen bestämmer.

Om ägaren uppfyller kraven enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen be- stämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndig- het som regeringen bestämmer ut- färda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Certifikaten ska medföras om- bord på fartyget.

Försäkringsskyldighet för utländska fartyg

12 §

För ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och har en dräktighet som är högre än 1 000 ska det finnas en försäkring eller en annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Skyldigheten gäller dock inte för ett fartyg som ägs av en främ- mande stat.

Ombord på fartyget ska det medföras ett certifikat som visar att det finns en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen be- stämmer. Om fartyget ägs av en främmande konventionsstat, ska det ombord på fartyget medföras ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att statens ansvar är täckt intill det an-

Prop. 2012/13:81

Prop. 2012/13:81	svarsbelopp som	gäller	enligt
	9 kap. 5 §.
	Avgift vid certifiering
	13 §
	Regeringen eller den myndighet
	som regeringen	bestämmer får
	meddela föreskrifter om		avgifter
	för prövningen av ansökningar om
	certifikat.

Krav mot försäkringsgivaren

14 §

En försäkring som avses i 11 eller 12 § ska för den som är be- rättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren.

Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare är fri från ansvar eller om denne själv har vållat skadan uppsåt- ligen. Försäkringsgivarens ansvar ska inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §.

Försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än fartygets ägare åberopa om- ständigheter som hade kunnat åbe- ropas mot ägaren.

15 §

Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot dennes ansvar enligt bestäm- melserna i detta kapitel eller mot- svarande lagstiftning i en annan konventionsstat.

16 §

Det som sägs i 14 och 15 §§ om försäkring tillämpas också i fråga om en sådan säkerhet av annat slag som avses i 11 eller 12 §.

Prop. 2012/13:81

Åsidosättande av försäkrings- skyldighet m.m.

17 §

Bestämmelser om ansvar för åsidosättande av försäkrings- skyldigheten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns i 20 kap. 14 §.

Behörig domstol m.m.

18 §

Bestämmelser om behörig dom- stol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för bunkeroljeskada finns i 21 kap. 5 och 6 §§.

19 kap.

1 §6

Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om

1. fordran på bärgarlön eller på			1. en fordran på bärgarlön eller
sådan särskild	ersättning	som	på sådan särskild ersättning som
avses i 16 kap. 9 §: inom två år			avses i 16 kap. 9 §: inom två år
från det bärgningsföretaget slut-			från det bärgningsföretaget slut-
fördes,			fördes,
2. fordran på andel i bärgarlön			2. en	fordran		på andel	i
enligt 16 kap. 11 § andra stycket:			bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra
inom ett år från det vederbörande			stycket: inom ett år från det
av redaren fått underrättelse om			vederbörande		av	redaren	fått
bärgarlönens och andelens storlek;			underrättelse om bärgarlönens och
fordran upphör dock tidigast två år			andelens storlek; fordringen upp-
efter det bärgningsföretaget slut-			hör dock tidigast två år efter det
fördes,			bärgningsföretaget slutfördes,
3. fordran på	ersättning	för	3. en fordran på ersättning för
sammanstötning: inom två år från			sammanstötning: inom två år från
den dag skadan inträffade,			den dag skadan inträffade,
4. fordran på belopp som någon			4. en	fordran	på	belopp som
betalat utöver vad som belöper på			någon betalat utöver vad som
honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett			belöper på denne enligt 8 kap. 1 §:
år från det beloppet betalades,			inom ett år från det beloppet
			betalades,
5. fordran på ersättning på grund			5. en	fordran	på	ersättning	på
av att gods har skadats, gått			grund av att gods har skadats, gått
förlorat eller försenats vid beford-			förlorat eller försenats vid beford-

6 Senaste lydelse 1995:1314.

Prop. 2012/13:81

ran eller på grund av att det i					ran eller på grund av att det i
konossement har lämnats oriktiga					konossement har lämnats oriktiga
eller ofullständiga uppgifter: inom					eller ofullständiga uppgifter: inom
ett år från det godset lämnades ut					ett år från det godset lämnades ut
eller skulle ha lämnats ut,					eller skulle ha lämnats ut,
6. fordran		på	ersättning	för	6. en fordran på ersättning för
personskada		eller	försening	vid	personskada eller			försening		vid
passagerarbefordran: inom två år					passagerarbefordran: inom två					år
från ilandstigningen eller,				om	från ilandstigningen				eller,	om
passageraren avlidit under beford-					passageraren avlidit under beford-
ringen, från den dag ilandstigning					ringen, från den dag ilandstigning
skulle ha ägt rum, eller, om passa-					skulle ha ägt rum, eller, om passa-
geraren avlidit efter ilandstigning-					geraren avlidit efter ilandstigning-
en, inom två år från dödsfallet men					en, inom två år från dödsfallet men
inte senare än tre år från ilandstig-					inte senare än tre år från ilandstig-
ningen,					ningen,
7. fordran på ersättning på grund					7. en	fordran	på	ersättning		på
av att resgods har skadats, gått					grund av att resgods har skadats,
förlorat	eller		försenats	vid	gått förlorat eller försenats vid
befordran: inom två år från det					befordran: inom två år från det
godset fördes i land eller, om det					godset fördes i land eller, om det
har gått förlorat, skulle ha förts i					har gått förlorat, skulle ha förts i
land,					land,
8. fordran på bidrag till gemen-					8. en	fordran	på		bidrag	till
samt haveri eller en annan kostnad					gemensamt haveri eller en annan
som skall fördelas enligt samma					kostnad som ska fördelas enligt
grund (13 kap. 15 § tredje stycket,					samma grund (13 kap. 15 § tredje
14 kap. 40 § och 17 kap.				6 §):	stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap.
inom ett år från den dag dispasch-					6 §): inom ett år från den dag
en vann laga kraft,					dispaschen vann laga kraft,
9. fordran på ersättning för en					9. en fordran på ersättning för en
oljeskada enligt bestämmelserna i					oljeskada eller		bunkeroljeskada
10 kap.: inom tre år från den dag					enligt 10 eller 10 a kap.: inom tre
då skadan uppkom, dock att talan					år från den dag då skadan uppkom,
inte i något fall får väckas senare					dock senast inom sex år från dagen
än sex år från dagen för den					för den olycka som orsakade
olycka som orsakade skadan eller,					skadan eller, om olyckan utgjordes
om olyckan utgjordes av en serie					av en serie av händelser, från
av händelser, från dagen för den					dagen för den första av dessa.
första av dessa.

Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redare- ansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt under

samma tid som för en fordran i allmänhet.
Har en fordran som avses i	Om	en fordran som avses i
första eller andra stycket kommit	första	eller andra stycket har

under behandling av dispaschör,	kommit under behandling	av	Prop. 2012/13:81
anses talan om fordringen väckt.	dispaschör, anses talan	om
	fordringen väckt.

Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det.

Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket 1–8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. Om avtalet gäller preskription i något annat fall än som avses i första stycket 1 eller 2, har det inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen för avtalet. En sådan preskriptionstid får inte i något fall genom avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och fjärde stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7.

Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på rättsförhållandet.

20 kap.

	14 §7
En fartygsägare, som uppsåtlig-	En fartygsägare som uppsåtligen
en eller av oaktsamhet åsidosätter	eller av oaktsamhet åsidosätter vad
vad som sägs i 10 kap. om försäk-	som sägs i 10 eller 10 a kap. om
ringsplikt eller skyldighet att ställa	försäkringsskyldighet		eller skyl-
säkerhet, döms till böter eller	dighet att ställa säkerhet, döms till
fängelse i högst sex månader.	böter eller fängelse i högst sex
	månader.
Till samma straff döms en	Till samma straff döms en
redare som låter använda ett fartyg	redare som låter använda ett fartyg
för sjöfart, trots att han insett eller	för sjöfart, trots att redaren insett
bort inse att i 10 kap. föreskriven	eller borde ha insett att försäk-
försäkringsplikt eller skyldighet att	ringsskyldigheten	eller		skyldig-
ställa säkerhet inte har fullgjorts.	heten att ställa säkerhet enligt 10
Detsamma gäller den som handhar	eller 10 a kap. inte har fullgjorts.
fartygets drift i redarens ställe	Detsamma gäller den som handhar
samt befälhavaren.	fartygets drift i redarens ställe
	samt befälhavaren.
Medförs inte ett certifikat som	Om ett certifikat som avses i
avses i 10 kap. 12 eller 13 § om-	10 kap. 12 eller	13	§	eller i
bord på ett fartyg, när det används	10 a kap. 11 eller 12 § inte med-
för sjöfart, döms befälhavaren till	förs ombord på ett fartyg, när det

7 Senaste lydelse 2012:353.

Prop. 2012/13:81	böter.	används för sjöfart, döms befäl-
		havaren till böter.

21 kap.

5 §8

Talan om ersättning för en olje-	Talan om ersättning för en olje-
skada enligt 10 kap. får väckas i	skada enligt 10 kap. eller bunker-
Sverige endast om oljeskadan har	oljeskada enligt 10 a kap. får
uppkommit i Sverige eller dess	väckas i Sverige endast om skadan
ekonomiska zon eller om före-	har uppkommit i Sverige eller dess
byggande åtgärder har vidtagits för	ekonomiska zon eller om före-
att förhindra eller begränsa en	byggande åtgärder har vidtagits för
oljeskada i Sverige eller dess	att förhindra eller begränsa en
ekonomiska zon.	skada i Sverige eller dess ekono-
	miska zon.
Är en svensk domstol behörig	Om en svensk domstol är
enligt första stycket, får även talan	behörig enligt första stycket, får
om ersättning för annan oljeskada	även talan om ersättning för annan
som orsakats av samma olycka	oljeskada eller bunkeroljeskada
väckas här.	som orsakats av samma olycka
	väckas här.

Talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol

som är närmast den ort där skadan uppkom.
Har talan om ersättning för		Om en talan om ersättning för
skador som har uppkommit på		skador som har uppkommit på
grund av samma olycka väckts vid		grund av samma olycka har väckts
flera	domstolar, skall regeringen	vid flera domstolar, ska regeringen
bestämma att en av dessa domstol-		bestämma att en av dessa domstol-
ar skall handlägga samtliga mål.		ar ska handlägga samtliga mål.
Har en begränsningsfond upp-		Om	en	begränsningsfond	har
rättats här i landet enligt 10 kap.		upprättats i Sverige enligt 10 kap.
6 §, prövar den domstol vid vilken		6 §, prövar den domstol vid vilken
fonden har upprättats frågor om		fonden har upprättats frågor om
ansvarsbeloppets fördelning mel-		ansvarsbeloppets fördelning			mel-
lan	de ersättningsberättigade.	lan	de	ersättningsberättigade.

Denna prövning görs i begräns-	Prövningen görs i begränsnings-
ningsmål som avses i 12 kap.	mål som avses i 12 kap.
6 §9
Har en dom i ett mål om ersätt-	Om en dom i ett mål om ersätt-
ning för oljeskada meddelats i en	ning för oljeskada eller bunkerolje-
annan stat som har tillträtt den i	skada har meddelats i en annan stat
10 kap. angivna 1992 års ansvarig-	som har tillträtt den i 10 kap. angiv-
hetskonvention och var domstol-	na 1992 års ansvarighetskonvention
arna i den staten behöriga att pröva	eller den i 10 a kap. angivna
den tvist som domen avser, gäller	bunkerkonventionen och om dom-

8Senaste lydelse 1995:1081.

9Senaste lydelse 1995:1081.

följande. Domen skall, när den har

stolarna i

den staten

var

behöriga Prop. 2012/13:81

vunnit laga kraft och kan verk-

att pröva den tvist som domen

ställas i den stat där den har med-

avser, gäller följande. Domen ska,

delats, på ansökan verkställas i

när den har vunnit laga kraft och

Sverige utan att en ny prövning

kan verkställas i den stat där den

sker av den sak som avgjorts

har meddelats, på ansökan verk-

genom domen, om inte annat följer

ställas i Sverige utan att en ny

av vad som sägs i 10 kap. 9 § eller

prövning sker av den sak som

5 § femte stycket i detta kapitel.

avgjorts genom domen, om inte

Detta medför inte skyldighet att

annat

följer av

vad

som sägs

verkställa en utländsk dom, om det

10 kap. 9 § eller 5 § femte stycket i

ansvarsbelopp som gäller för far-

detta kapitel. Detta medför inte

tygets ägare därmed skulle över-

någon skyldighet att verkställa en

skridas.

utländsk dom, om det ansvars-

belopp som gäller för fartygets

ägare därmed skulle överskridas.

Ansökan

om verkställighet görs

ansökan

verkställighet

hos Svea hovrätt. Till ansökan skall

görs hos Svea hovrätt. Till ansökan

fogas

ska fogas

1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet,

2. en

förklaring av

behörig

2. en förklaring av en

behörig

myndighet i den stat där domen

meddelats att domen avser ersätt-

ning enligt den i 10 kap. angivna

1992

års

ansvarighetskonvention

1992

års

ansvarighetskonvention

samt att domen har vunnit laga

eller den i 10 a kap. angivna

kraft och kan verkställas i den

bunkerkonventionen samt att domen

staten.

har vunnit laga kraft och kan

verkställas i den staten.

Handlingarna skall vara försedda

Handlingarna

ska

vara

försedda

med bevis om utfärdarens behörig-

het. Beviset skall vara utställt av en

het. Beviset ska vara utställt av en

svensk

beskickning

eller

konsul

svensk

beskickning

eller

konsul

eller av chefen för justitieförvalt-

ningen i den stat där domen har

meddelats. Är en handling i ärendet

meddelats. Om en handling i

skriven på ett annat främmande

ärendet är skriven på ett annat

språk än danska eller norska, skall

främmande språk än danska eller

handlingen åtföljas av en över-

norska, ska handlingen åtföljas av

sättning till svenska. Översättning-

en översättning till svenska. Över-

en skall vara bestyrkt av en diplo-

sättningen ska vara bestyrkt av en

matisk

eller

konsulär tjänsteman

diplomatisk eller konsulär tjänste-

eller av svensk notarius publicus.

man eller av svensk notarius pub-

licus.

En ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft

tillfälle att yttra sig över ansökan.

Bifalls ansökan, verkställs dom-

Om en ansökan bifalls, verk-

en på samma sätt som en svensk

ställs domen på samma sätt som en

domstols lagakraftägande dom, om

svensk

domstols

lagakraftägande

inte Högsta domstolen bestämmer

dom, om inte Högsta domstolen

annat

sedan

hovrättens

beslut

bestämmer annat sedan hovrättens

Prop. 2012/13:81	överklagats.	beslut överklagats.
	_____________________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 6 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

6 §1

Har beträffande ett visst fartyg inte fullgjorts vad som föreskrivs om försäkringsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet i 10 kap. sjölagen (1994:1009), får Transportstyrelsen eller annan myndighet som regeringen utser meddela

1.förbud för fartyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium,

2.i fråga om ett svenskt fartyg förbud mot fartygets vidare resa.

_____________________

Om försäkringsskyldigheten el- ler skyldigheten att ställa säkerhet enligt 10 eller 10 a kap. sjölagen (1994:1009) inte har fullgjorts be- träffande ett visst fartyg, får Trans- portstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om

1.förbud för fartyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium,

2.förbud mot fartygets vidare resa, om det är fråga om ett svenskt fartyg.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2008:1364.

Prop. 2012/13:81

Prop. 2012/13:81 2.3	Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 19 § miljöbalken ska ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
	10 kap.
		19 §1
Bestämmelserna i detta kapitel		Detta kapitel gäller inte miljö-
gäller inte miljöskador som		skador som
1. omfattas av 10 kap. sjölagen		1. omfattas av 10 eller 10 a kap.
(1994:1009),		sjölagen (1994:1009),

2.omfattas av lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna,

3.orsakats av en väpnad konflikt, en fientlighet, ett inbördeskrig, ett uppror eller en exceptionell och oundviklig naturhändelse som det inte varit möjligt att skydda sig mot, eller

4.orsakats av en verksamhet eller åtgärd vars enda syfte varit att skydda mot en naturkatastrof.

_____________________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Senaste lydelse 2007:660.

2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2010:968)	Prop. 2012/13:81
	om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 19 § miljöbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:968) om ändring i nämnda balk ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2010:968 Föreslagen lydelse

10 kap.

	19 §
Bestämmelserna i detta kapitel	Detta	kapitel	gäller	inte
gäller inte miljöskador som	miljöskador som
1. omfattas av 10 kap. sjölagen	1. omfattas av 10 eller 10 a kap.
(1994:1009),	sjölagen (1994:1009),

2.omfattas av lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna,

3.omfattas av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radio- logiska olyckor,

4.orsakats av en väpnad konflikt, en fientlighet, ett inbördeskrig, ett uppror eller en exceptionell och oundviklig naturhändelse som det inte varit möjligt att skydda sig mot, eller

5.orsakats av en verksamhet eller åtgärd vars enda syfte varit att skydda mot en naturkatastrof.

Prop. 2012/13:81	3	Ärendet och dess beredning

Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss

2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen) reglerar ansvar för föroreningsskador som uppkommit genom utsläpp av olja som används för ett fartygs drift (bunkerolja). Konventionen antogs av Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) år 2001 och trädde i kraft den 21 november 2008. Konventionen finns som bilaga 1. Enligt konventionen har fartygsägaren ett strikt ansvar, dvs. oberoende av vållande, för skadorna. Också en redare, en person som hyr fartyget utan besättning eller någon annan som i redarens ställe har hand om fartygets drift har ett strikt ansvar för bunkeroljeskador. Ägare av större fartyg är skyldiga att ha en ansvarsförsäkring eller någon annan säkerhet för de bunkeroljeskador som kan uppkomma.

Sverige har undertecknat bunkerkonventionen med förbehåll för ratifi- kation. Rådet för rättsliga och inrikes frågor beslutade den 19 september 2002 (2002/762/EG) att bemyndiga medlemsstaterna att i gemenskapens intresse ansluta sig till konventionen.

Hösten 2011 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartement- et med att ta fram underlag för bedömningen av om Sverige ska tillträda bunkerkonventionen samt föreslå de författningsändringar som behövs eller som annars bedöms lämpliga i samband med ett tillträde. Uppdraget omfattade också frågan om ett svenskt tillträde till 2010 års internation- ella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjö- transport av farliga och skadliga ämnen, HNS-konventionen (Hazardous and Noxious Substances). Uppdraget redovisades i promemorian Skade- stånd för miljöfarliga sjötransporter (Ds 2012:14). En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i bilagorna 2 och 3.

Promemorian har remissbehandlats (Ju2012/3690/L3). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Dessutom har vissa särskilt berörda remissinstanser (Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Transport- styrelsen, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Sveriges Ångfar- tygs Assuransförening [The Swedish Club], Sveriges dispaschör, Sveri- ges fiskares riksförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Skepps- mäklareförening, Sweboat och Skärgårdsredarna) i samband med en kompletterande remittering fått tillfälle att inkomma med synpunkter på frågan om försäkringsgivarens återkravsrätt (avsnitt 4.6) respektive på förslagen i propositionen om åtgärder mot fartyg som saknar ansvars- försäkring (avsnitt 4.8).

I propositionen behandlas den del av promemorian som avser Sveriges tillträde till bunkerkonventionen. Regeringen avser att återkomma i frågan om ett tillträde till HNS-konventionen, som inte har trätt i kraft än.

Höjning av ansvarsbeloppen i sjölagen

Bestämmelser om begränsning av bland andra redares, fartygsägares och bärgares skadeståndsansvar finns i 9 kap. sjölagen (1994:1009). Bestäm- melserna gör det möjligt för redare m.fl. att begränsa sitt sammanlagda

ansvar för skador som uppkommit på grund av en händelse. De bygger på 1996 års protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar (1996 års ändringsprotokoll).

Sverige har tillträtt 1996 års ändringsprotokoll och sade i samband med tillträdet upp begränsningskonventionen. Skälet till att konventionen sades upp är att Sverige annars hade behövt tillämpa ansvarsgränserna i konventionen gentemot stater som tillträtt denna men inte ändringsproto- kollet. 1996 års ändringsprotokoll fyller i sig funktionen av en konven- tion, genom att begränsningskonventionen och ändringsprotokollet ska betraktas som ett enda instrument i förhållandet mellan dem som är anslutna till ändringsprotokollet. En stat som är part i 1996 års ändrings- protokoll, men som inte är part i begränsningskonventionen, är bunden av bestämmelserna i konventionen i dess ändrade lydelse enligt ändrings- protokollet i förhållande till andra parter i protokollet, men inte till stater som bara är parter i konventionen. För en närmare redogörelse för Sveriges tillträde till 1996 års ändringsprotokoll och uppsägningen av begränsningskonventionen hänvisas till propositionen Höjda begräns- ningsbelopp för redares skadeståndsansvar (prop. 2003/04:79).

I april 2012 antog IMO ändringar av 1996 års ändringsprotokoll, som innebär att vissa av ansvarsgränserna höjs (IMO:s resolution LEG.5[99] av den 19 april 2012 om antagande av ändringar av begränsningsbelopp- en i 1996 års protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar). Ändringarna träder i kraft om inte ett visst antal konventionsstater förklarar sig inte godta dem. Resolutionen i dess ursprungliga engelska version finns som bilaga 5. Parallellt med den engelska texten finns en översättning till svenska.

Inom Justitiedepartementet har promemorian Höjda gränser för redares m.fl. skadeståndsansvar (Ju2012/7320/L3) utarbetats. Promemorian har remissbehandlats. Promemorians lagförslag finns i bilaga 6. En förteck- ning över remissinstanserna finns i bilaga 7.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 24 januari 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Regeringen följer i propositionen Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkt behandlas i avsnitt 4.4. I förhållande till lagrådsremissen görs dessutom vissa mindre redaktionella ändringar.

Den förslagna lagändringen om höjda ansvarsgränser får anses vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lag- ändringen har därför inte granskats av Lagrådet.

Prop. 2012/13:81

Prop. 2012/13:81	4	Skadeståndsansvar för oljeskador till

sjöss

4.1Gällande rätt

Sverige har tillträtt 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (ansvarighetskonventionen) och 1992 års internationella konvention om upprättandet av en inter- nationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (fondkonventionen). Sverige har också tillträtt 2003 års protokoll till fondkonventionen, genom vilket en kompletterande fond inrättats. Kon- ventionerna reglerar förorening från oljetankfartyg. Bestämmelserna som genomför konventionerna finns huvudsakligen i 10 kap. sjölagen (1994:1009) och lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

Fartygsägaren har ett strikt ansvar, dvs. oberoende av vållande. An- svaret omfattar föroreningsskada orsakad av olja från ett fartyg som konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast eller, om fartyget kan transportera även annan last, om skadan inträffat i samband med en sådan oljetransport. Ansvaret avser förorening genom utsläpp av beständig mineralolja som innehåller kolväte och omfattar även bunkerolja av sådant slag. Ansvaret kanaliseras till fartygsägaren, vilket innebär att utrymmet att rikta anspråk mot andra personer är begränsat. Särskilda regler om ansvarsbegränsning gäller och endast i vissa undantagsfall kan ägaren undgå ansvar. Ägaren till ett fartyg av viss minsta storlek är skyldig att ha en ansvarsförsäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar.

Om en skadelidande inte kan få full ersättning för en oljeskada, kan han eller hon i vissa fall få ersättning från de internationella oljeskade- fonderna. Det gäller bland annat om skadorna överskrider ägarens rätt till ansvarsbegränsning.

Det finns i svensk rätt i vissa fall ett strikt ansvar för fartygsägaren även när en oljeskada har orsakats av ett fartyg som inte är ett olje- tankfartyg (10 kap. 19 § andra stycket sjölagen). Detta ansvar följer inte av någon konvention som Sverige har tillträtt. Vid dessa oljeskador, in- klusive bunkeroljeskador, kan en skadeståndstalan riktas inte bara mot fartygsägaren utan även mot andra personer som har varit inblandade i en fartygsolycka eller ett utsläpp. Reglerna om fartygsägarens obligatoriska ansvarsförsäkring gäller inte i dessa fall, men redaren är alltid skyldig att ha en ansvarsförsäkring (7 kap. 2 §). En annan skillnad är att de särskilda beloppen för ansvarsbegränsning som tillämpas för tankfartyg inte gäller (jfr 10 kap. 5 §). I stället gäller de allmänna bestämmelserna om ansvars- begränsning i 9 kap.

4.2Bunkerkonventionen

Bunkerkonventionen har utformats med ansvarighetskonventionen som förebild. Bunkerkonventionen har dock i vissa avseenden ett vidare

tillämpningsområde eftersom den till skillnad från ansvarighetskonven- Prop. 2012/13:81 tionen dels inte är begränsad till tankfartyg, dels omfattar även icke

beständig mineralolja. Konventionen är subsidiär i förhållande till ansvarighetskonventionen och ska således inte tillämpas om skadan faller under den konventionens tillämpningsområde (artikel 4.1).

Bunkerkonventionen föreskriver ett strikt ansvar för föroreningsskador som uppkommer genom utsläpp av bunkerolja från fartyg (artikel 3.1). Liksom ansvarighetskonventionen reglerar bunkerkonventionen ansvar för föroreningsskador, varmed förstås en skada orsakad utanför fartyget genom utsläpp av olja från fartyget. Med bunkerolja förstås enligt kon- ventionen varje mineralolja som innehåller kolväte, inbegripet smörjolja, och som används eller avses att bli använd för framdrivande av fartyg, samt rester av sådan olja (artikel 1.5). Liksom i ansvarighetskonven- tionen görs undantag från ansvaret endast i vissa särskilda situationer (artikel 3.3). Utöver fartygets ägare träffar ansvaret vissa andra personer som i konventionen likställs med ägaren och som svarar solidariskt med ägaren (artikel 1.3).

Ägare till större fartyg åläggs en skyldighet att inneha en ansvarsför- säkring eller annan godtagbar säkerhet för de bunkeroljeskador som kan uppkomma (artikel 7).

4.3Sveriges tillträde till bunkerkonventionen

Regeringens förslag: Riksdagen ska godkänna 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se Ds 2012:14).

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom en tillstyrker för- slaget eller lämnar det utan invändning. Flera remissinstanser välkomnar ett svenskt tillträde till konventionen.

Axel Ax:son Johnsons institut för sjörätt och annan transporträtt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet (Sjörättsinstitutet) framhåller att ett tillträde till bunkerkonventionen framstår som viktigt ur miljösyn- punkt. Mängden bunkerolja ombord på fartyg har ökat i takt med den ökade storleken på fartygen och utsläpp av sådan olja kan orsaka stora skador, särskilt i känsliga miljöer.

Även Transportstyrelsen framhåller att det är angeläget att Sverige tillträder bunkerkonventionen. Det är enligt Transportstyrelsen viktigt att hela EU tillämpar samma miljöskyddsregler och det förhållandet att Sverige står utanför regleringen medför negativa konsekvenser. Svenska redare tvingas vända sig till myndigheter i andra stater för att få certifikat och det är inte möjligt att utföra hamnstatskontroller avseende konven- tionens krav på utländska fartyg som anlöper svenska hamnar.

Trafikverket påpekar att just bunkerolja har orsakat det största enskilda oljeutsläppet i svenska vatten på senare år. Det inträffade år 2003 när det kinesiska bulkfartyget Fu Shan Hai kolliderade med ett annat fartyg och

sjönk. Fartyget hade omkring 1 600 ton bunkerolja ombord, varav en

Prop. 2012/13:81

betydande mängd läckte ut. Svenska staten fick knappt 30 miljoner kronor i kompensation av det kinesiska rederiet, vilket uppskattas motsvara ungefär 60 procent av kostnaderna för den svenska skade- saneringen. Samtidigt, framhåller Trafikverket, finns det skäl att anta att de skador som uppkommer vid utsläpp av bunkerolja kan komma att minska under de kommande åren, eftersom en stor del av fartygen som trafikerar svenska farvatten förväntas övergå till lättare bränslen. Utsläpp av sådant bränsle ger fortfarande upphov till skador, men följdverkning- arna blir betydligt mindre än vid utsläpp av tyngre oljor, särskilt eftersom en lättare olja dunstar snabbare.

Regelrådet avstyrker förslaget eftersom rådet anser att konsekvens- utredningen i promemorian är bristfällig.

Skälen för regeringens förslag: Utsläpp av bunkerolja kan orsaka allvarliga skador på miljö och egendom. Såväl från miljösynpunkt som av hänsyn till de skadelidande är det viktigt att det finns en långtgående rätt till ersättning vid förorening genom bunkerolja. Det internationella samarbetet är särskilt viktigt eftersom stora utsläpp av bunkerolja kan drabba vidsträckta områden.

Genom bunkerkonventionen säkerställs att ett strikt ansvar vid utsläpp av bunkerolja från andra fartyg än oljetankfartyg tillämpas i samtliga konventionsstater. Dessutom införs krav på en obligatorisk ansvarsför- säkring, något som kan få en avgörande betydelse för de skadelidandes möjlighet till ersättning. Konventionen utgör därmed ett viktigt komple- ment till det internationella regelsystemet för ersättningsansvar vid för- orening genom utsläpp av olja.

För svenska förhållanden kan det visserligen ifrågasättas hur stor betydelse konventionen kommer att få för de skadelidande. Redan i dag uppställs i svensk rätt ett omfattande ansvar utan krav på vållande vid ut- släpp av bunkerolja. Fartygsägarens strikta ansvar för oljeutsläpp är i Sverige – till skillnad från vad ansvarighetskonventionen föreskriver – inte begränsat till oljetankfartyg utan omfattar även andra slags lastfar- tyg. Dessutom kompletteras fartygsägarens skyldighet att försäkra olje- tankfartyg av att redaren är skyldig att ha en ansvarsförsäkring, som täcker bland annat ansvar för utsläpp av bunkerolja. I vissa avseenden innebär dock bunkerkonventionen ett skärpt ansvar. Bland annat tillämp- as konventionens regler – till skillnad från 10 kap. sjölagen – också på icke beständiga oljor (t.ex. bensin och lättare dieselolja), även om utsläpp av sådana oljor inte orsakar skador som ger rätt till ersättning i samma utsträckning som beständiga oljor.

På grund av att det redan i dag i betydande utsträckning råder ett strikt ansvar för skador genom bunkerolja och en omfattande försäkrings- skyldighet lär bunkerkonventionen å andra sidan inte innebära någon ytterligare belastning av större betydelse för sjöfarten. Tvärtom torde regleringen underlätta för svenska rederier att få tillgång till de certifikat som konventionen kräver att fartygen har. Svenska fartyg som besöker utländska hamnar riskerar att nekas tillträde om de inte har certifikat enligt bunkerkonventionen.

Sammantaget bedömer regeringen att övervägande skäl talar för att Sverige bör tillträda bunkerkonventionen. Konventionen har tillträtts av våra nordiska grannländer och åtskilliga andra stater. Inte minst med tanke på intresset av europeisk och nordisk rättslikhet är det av vikt att

Sverige inte ställer sig utanför samarbetet. Enligt 10 kap. 3 § första Prop. 2012/13:81 stycket regeringsformen krävs riksdagens godkännande innan regeringen

ingår en bindande internationell överenskommelse som förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om. Ett tillträde till bunkerkonventionen förutsätter lagändringar. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen godkänner konventionen. Regelrådets anmärkningar behandlas i avsnitt 7.

Konventionen bör införlivas med nationell rätt genom transformering som innebär att konventionen omarbetas till svensk författningstext i den utsträckning nya bestämmelser krävs. Till skillnad från förslaget i promemorian föreslås här att de nya bestämmelserna, där så är möjligt, tas in i ett nytt kapitel i sjölagen. Att en sådan lösning övervägdes fram- hölls i samband med remitteringen. Ingen remissinstans har invänt mot lösningen och på så sätt blir det tydligt vilka regler som gäller vid bunkeroljeskador enligt bunkerkonventionen.

4.4De nya bestämmelsernas tillämpningsområde

Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om ansvar för bunker- oljeskador ska tillämpas på skador som uppkommit till följd av föro- rening genom utsläpp av bunkerolja från ett fartyg. Vid försämring av miljön ska endast utebliven vinst och kostnader för rimliga återställ- ningsåtgärder ersättas. Kostnader för och skador orsakade av före- byggande åtgärder ska ersättas. Bestämmelserna ska inte tillämpas på sådana skador till följd av utsläpp från tankfartyg för vilka det redan finns en konventionsbaserad reglering.

Det geografiska tillämpningsområdet ska överensstämma med vad som gäller enligt nuvarande bestämmelser om oljeskador från tank- fartyg.

Ansvaret för miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken ska inte tilläm- pas på skador som omfattas av de nya bestämmelserna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se Ds 2012:14).

Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invänd- ning.

Skälen för regeringens förslag

Vilka oljeskador omfattas?

Bunkerkonventionen har i vissa delar ett mer vidsträckt tillämpnings- område än de bestämmelser i 10 kap. sjölagen som bygger på ansvarig- hetskonventionen (jfr 10 kap. 2 §). Medan ansvarighetskonventionen endast är avsedd att tillämpas på utsläpp av en viss typ av olja från tank- fartyg, nämligen beständig mineralolja som innehåller kolväte, är bun- kerkonventionen tillämplig på alla slags fartyg och omfattar även utsläpp av icke beständiga mineraloljor (artikel 1.1 och 1.5). Bunkerkonven-

tionen är samtidigt subsidiär i förhållande till ansvarighetskonventionen.

Prop. 2012/13:81 Om en skada omfattas av ansvarighetskonventionens tillämpningsom- råde, ska bunkerkonventionen inte tillämpas (artikel 4.1). För såväl bunkerkonventionen som ansvarighetskonventionen gäller att de endast är avsedda att tillämpas på skador som uppkommit genom förorening och inte genom t.ex. brand eller explosion utan att olja läckt ut. Endast ekonomiska skador ersätts. För försämring av miljön ersätts endast utebliven vinst och rimliga åtgärder för återställning (artikel 1.9).

Regeringen bedömer att de svenska bestämmelsernas tillämpningsom- råde bör motsvara konventionens. Bestämmelserna kommer därmed att komplettera den reglering i 10 kap. sjölagen som genomför ansvarighets- konventionen. Såvitt avser utsläpp av bunkerolja kommer bestämmelser- na också att ersätta den reglering i 10 kap. som i dag tillämpas på andra fartyg än tankfartyg (10 kap. 19 § andra stycket).

Vilket är det geografiska tillämpningsområdet?

Bunkerkonventionen är tillämplig på bunkeroljeskador som inträffar inom en konventionsstats territorium, inklusive dess territorialhav, och inom dess ekonomiska zon. Har en stat inte fastställt en ekonomisk zon, är konventionen ändå tillämplig på ett område upp till 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialhav mäts, under förutsättning att staten i fråga har beslutat att ett motsvarande område ska finnas inom vilket konventionen kan tillämpas. Konventionens bestämmelser är tillämpliga på förebyggande åtgärder oavsett var de har företagits så länge det skett för att förhindra eller begränsa en skada som faller inom konventionens tillämpningsområde (artikel 2).

Det geografiska tillämpningsområdet för bunkerkonventionen överens- stämmer med vad som gäller enligt bestämmelserna om oljeskador från tankfartyg (10 kap. 2 § sjölagen). Enligt regeringens bedömning bör tillämpningsområdet för de bestämmelser som nu föreslås bestämmas på motsvarande sätt. Bestämmelserna bör alltså tillämpas på bunkerolje- skador som uppkommer i Sverige eller dess ekonomiska zon. De bör även tillämpas på bunkeroljeskador som orsakas av svenska fartyg i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon.

Undantag från ansvar enligt miljöbalken

Miljöbalken innehåller bestämmelser om ansvar för att avhjälpa miljö- skador (10 kap.). Bestämmelserna bygger delvis på det s.k. miljöansvars- direktivet1. Vissa miljöskador som omfattas av andra regler undantas från bestämmelsernas tillämpning, däribland sådana oljeskador som omfattas av 10 kap. sjölagen. Som Lagrådet påpekar bör också sådana bunkerolje- skador som omfattas av de bestämmelser som nu införs undantas från regleringen i miljöbalken. Ett sådant undantag är också i överensstäm- melse med miljöansvarsdirektivet (se artikel 4.2 jämförd med bilaga IV).

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador.

4.5	Ansvariga personer och ansvarsförutsättningar Prop. 2012/13:81

Regeringens förslag: Skadeståndsansvaret för en bunkeroljeskada ska vara strikt, dvs. utan krav på vållande. Ansvarsfrihet ska inträda endast i vissa uttryckligt angivna situationer.

En bunkeroljeskada ska ersättas av fartygets ägare. Med fartygsäg- aren ska jämställas en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en person som i redarens ställe handhar fartygets drift. Utrymmet att kräva skadestånd för en bunkeroljeskada av andra personer än dessa ska vara begränsat.

Bestämmelserna i 9 kap. sjölagen om ansvarsbegränsning ska gälla.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (se Ds 2012:14). Utredningen föreslår att med fartygets ägare ska likställ- as en redare som inte är ägare, en befraktare och en person som i reda- rens ställe handhar fartygets drift.

Remissinstanserna tillstyrker förslagen i promemorian eller lämnar dem utan invändning. Sjörättsinstitutet förordar dock att bestämmelserna om ansvarsbegränsning ändras så att fartygsägarens skadeståndsansvar i samband med sjöolyckor blir mer omfattande.

Skälen för regeringens förslag

Fartygsägarens ansvar för bunkeroljeskador

Enligt bunkerkonventionen är fartygsägaren – den som är registrerad som fartygets ägare eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget

– ansvarig för en bunkeroljeskada även om ägaren inte har varit vårdslös (artikel 3.1). Fartygsägarens ansvar är med andra ord strikt, men det görs undantag från ansvaret i vissa situationer. Detta gäller när skadan har orsakats av en krigshandling eller liknande händelse eller av en naturhändelse av force majeure-karaktär. Vidare är ägaren fri från ansvar om skadan i sin helhet har orsakats av sabotage från tredje mans sida eller av fel eller försummelse av myndighet i fråga om underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering (artikel 3.3). Utöver det kan fartygsägaren helt eller delvis befrias från ansvar om den skadelidande uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat skadan helt eller delvis (artikel 3.4). Vid tillämpning av konventionens ansvarsbestämmelser lik- ställs vissa andra personer med fartygsägaren; det gäller den som hyr fartyget utan besättning (s.k. bare-boat befraktare), redare eller den som i redarens ställe handhar fartygets drift (artikel 1.3). Det innebär att dessa personer kan krävas på skadestånd på samma grunder som fartygsägaren.

Bunkerkonventionens reglering av fartygsägarens ansvar för bunker- oljeskador innebär inte någon annan ordning än den som i dag gäller enligt sjölagen för oljeskador som har uppkommit genom utsläpp från tankfartyg (10 kap. 3 §). Enligt regeringen bör skadeståndsansvaret för bunkeroljeskador utformas på motsvarande sätt. En skillnad blir dock att vissa personer bör jämställas med fartygsägaren i enlighet med vad bunkerkonventionen föreskriver. I promemorian föreslås att den krets som likställs med fartygets ägare ska motsvara den som anges i

10 kap. 4 § andra stycket c), bl.a. befraktare i största allmänhet.

Prop. 2012/13:81

Regeringen bedömer dock att kretsen närmare bör överensstämma med artikel 1.3 i bunkerkonventionen. Det innebär att endast den befraktare som hyr ett fartyg utan besättning och därmed kan sägas ha åtagit sig ett redaransvar bör ha ett strikt ansvar för bunkeroljeskador.

Gentemot en skadelidande bör de ansvariga svara solidariskt. Någon särskild regel om detta behöver inte införas – det blir fråga om en tillämpning av den allmänna bestämmelsen om solidariskt ansvar (6 kap. 4 § skadeståndslagen [1972:207]).

Kanalisering av ansvaret

Bunkerkonventionen innehåller inga regler om kanalisering av ansvaret till fartygsägaren. Konventionen tillåter med andra ord att skadestånds- talan förs också mot andra personer än fartygsägaren, t.ex. besättning, lotsar eller bärgningsföretag. Samtidigt hindrar konventionen inte att reg- ler om kanalisering av ansvaret införs i nationell lag. En sådan reglering kan dock inte frita de personer som i konventionen likställs med fartygs- ägaren från skadeståndsansvar.

De bunkeroljeskador som de föreslagna bestämmelserna avser att reglera omfattas redan i dag i viss utsträckning av sjölagen (10 kap. 19 § andra stycket). Som nämnts gäller i sådana fall ett strikt ansvar för far- tygsägaren, men inte någon kanalisering av ansvaret. Det innebär att det i dag är möjligt att utan några särskilda begränsningar rikta skadestånds- anspråk gentemot andra än fartygsägaren vid utsläpp av bunkerolja från t.ex. ett containerfartyg.

Danmark, Norge och Finland har infört regler om kanalisering av an- svaret. Enligt regeringens bedömning talar övervägande skäl för att regler om kanalisering införs också i svensk rätt, inte minst värdet av nordisk rättslikhet. Regleringen bör motsvara den som redan finns för oljeskador i samband med transport av olja (10 kap. sjölagen), men med den skill- naden att möjligheten att rikta anspråk mot de personer som i bunkerkon- ventionen likställs med fartygsägaren inte begränsas.

Även om ansvaret i första hand faller på fartygsägaren och med ägaren likställda personer bör det finnas möjlighet att i vissa fall rikta skade- ståndsanspråk mot även andra personer. Enligt regeringen bör ansvaret utformas på samma sätt som det ansvar som i dag gäller vid oljeskador som har uppkommit genom utsläpp från tankfartyg (10 kap. 4 § sjö- lagen). För det fall t.ex. en lots har orsakat en bunkeroljeskada uppsåtlig- en eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma, bör denne alltså kunna bli skadeståndsansvarig.

Ansvarsbegränsning

Sjörättsinstitutet anför att det finns risk för att kostnaderna för upp- rensning av vatten och stränder i samband med bunkeroljeutsläpp i exempelvis Stockholms eller Bohusläns skärgårdar blir så omfattande att stat och kommuner – på grund av reglerna om ansvarsbegränsning – inte kommer att få full ersättning för sina kostnader.

Bunkerkonventionen innehåller ingen särskild reglering av fartygs- ägarens rätt att begränsa sitt skadeståndsansvar. För sådana bunkerolje- skador som inte omfattas av de särskilda begränsningsbelopp som gäller för tankfartyg (10 kap. 5 § sjölagen) tillämpas 9 kap. sjölagen. Begräns-

ningsbeloppen följer av 1996 års ändringsprotokoll (angående ändrings- Prop. 2012/13:81 protokollet, se avsnitt 3 och 5). Tillträdet till bunkerkonventionen innebär

i sig ingen ändring i reglerna om ansvarsbegränsning. Men ändrings- protokollet lämnar utrymme för att införa särskilda regler om begräns- ning av ansvaret när det gäller att avlägsna fartygsvrak och liknande åtgärder (artikel 7). En sådan ordning kan få särskild betydelse för möjligheten till ersättning för upprensning av bunkerolja.

Frågan om Sverige ska införa en särskild reglering om ansvarsbegräns- ning för avlägsnandet av fartygsvrak m.m. har övervägts tidigare, men det har då bedömts att förhållandena i de svenska farvattnen inte är sådana att de motiverar särskilda regler. Bedömningen har gjorts mot bakgrund av att det inte funnits några uppgifter om att fordringar i Sverige avsevärt reducerats på grund av möjligheten till ansvarsbegräns- ning. Samtidigt har det framhållits att det finns anledning att följa ut- vecklingen (prop. 1982/83 s. 61 och 2003/04:79 s. 21 f.).

Sedan år 2004 har det inträffat ett flertal händelser där kostnaderna för att städa upp efter bland annat bunkerolja inte har täckts och där stater ibland fått betala de överstigande beloppen. Kostnaderna har i vissa fall vida överstigit de nuvarande ansvarsgränserna, något som uppmärksam- mats i samband med den höjning av ansvarsgränserna som nyligen beslutats av IMO (se bilaga 5). Höjningen bör genomföras i svensk rätt (se avsnitt 5). Regeringen bedömer att det inte är möjligt att i detta sammanhang – utan kompletterande underlag – överväga en ytterligare höjning av begränsningsbeloppen. Det finns dock anledning att fortsatt följa utvecklingen och vid behov återkomma i frågan.

4.6Fartygsägarens försäkringsskyldighet

Regeringens förslag: Ägaren till ett fartyg med en bruttodräktighet som överstiger 1 000 ska vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring eller annan betryggande säkerhet. Försäkringen ska täcka fartygsägarens ansvar för bunkeroljeskada intill den rätt till ansvarsbegränsning som följer av sjölagen (9 kap.). Redarens skyldighet att inneha en försäk- ring ska begränsas i motsvarande mån.

Försäkringsskyldigheten ska gälla ägare av svenska fartyg. Också ett utländskt fartyg ska ha en sådan skyldighet, om fartyget anlöper eller lämnar svensk hamn eller tilläggsplats.

Ombord på fartyget ska medföras ett certifikat som visar att fartygs- ägarens försäkringsskyldighet är fullgjord.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.

En skadelidande ska ha rätt att rikta anspråk direkt mot försäkrings- givaren.

Försäkringsgivaren ska kunna förbehålla sig en rätt att återkräva utbetald ersättning från fartygets ägare och dem som enligt bunker- konventionen likställs med ägaren.

Prop. 2012/13:81 Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (se Ds 2012:14).

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Finansinspektion- en tillstyrker förslagen i promemorian eller lämnar dem utan invändning. Finansinspektionen invänder mot promemorians förslag att inspektionen ska ansvara för utfärdandet av certifikaten. Enligt Finansinspektionen har uppgiften att utfärda certifikaten inte en naturlig koppling till inspektion- ens övriga verksamhet utan bör läggas på Transportstyrelsen.

Skälen för regeringens förslag

Fartygsägarens försäkringsskyldighet

Enligt bunkerkonventionen ska konventionsstaterna kräva att fartyg som för dess flagg täcks av försäkring och innehar certifikat (artikel 7.11). Det innebär att ett fartyg som för konventionsstatens flagg måste vara försäkrat oavsett vilket geografiskt område det trafikerar. Ett svenskt fartyg ska alltså täckas av en sådan försäkring som föreskrivs i svensk rätt även om fartyget går i trafik utanför svenskt sjöterritorium. Konven- tionen tillåter visserligen att svenska fartyg som endast går i inrikes sjöfart undantas från kravet på försäkringsskyldighet (artikel 7.15). Eftersom även sådana fartyg kan orsaka bunkeroljeskador saknas enligt regeringens mening skäl att införa ett sådant undantag.

Konventionen föreskriver också att konventionsstaterna ska se till att varje fartyg med en dräktighet som överstiger 1 000 som anlöper eller lämnar en hamn eller en icke landbaserad anläggning inom dess territo- rium ska inneha en ansvarsförsäkring eller en motsvarande säkerhet (artikel 7.12). I enlighet med detta ska försäkringsskyldigheten omfatta utländska fartyg som anlöper eller lämnar hamn eller tilläggsplats på svenskt sjöterritorium. Angående begreppet dräktighet, se avsnitt 5.

Skyldigheten att ha försäkring åligger enligt konventionen fartygets ägare. Som ett alternativ till försäkring kan fartygsägaren ha en annan be- tryggande säkerhet, t.ex. en bankgaranti. Försäkringsskyldigheten avser endast fartyg med en dräktighet som överstiger 1 000. Det belopp ansvarsförsäkringen ska täcka motsvarar den ansvarsbegränsning som gäller i nationell rätt, men ska inte överskrida den rätt till ansvarsbe- gränsning som följer av begränsningskonventionen, med senare ändring- ar (artikel 7.1).

Mot denna bakgrund bör det införas en skyldighet för fartygsägaren att ha en ansvarsförsäkring som avser bunkeroljeskada. Rätten för fartygs- ägaren att begränsa sitt ansvar för sådan skada följer av de allmänna bestämmelserna om ansvarsbegränsning (9 kap. sjölagen), vilka bygger på 1996 års ändringsprotokoll. Försäkringen, eller annan säkerhet som fartygsägaren ställer, ska gälla intill motsvarande belopp.

Som nämnts har redaren enligt 7 kap. 2 § sjölagen en skyldighet att ha en ansvarsförsäkring, som täcker det skadestånd redaren kan bli skyldig att betala med anledning av det ansvar som omfattas av rätten till ansvarsbegränsning enligt 9 kap. Bestämmelsen bygger på det s.k.

försäkringsdirektivet2. Enligt direktivet ska redarens försäkringsskyldig- Prop. 2012/13:81 het inte påverka de system som inrättats genom de instrument som är i

kraft i den berörda medlemsstaten och som förtecknas i en särskild bilaga till direktivet, däribland bunkerkonventionen. Eftersom bunkerkonven- tionen nu genomförs i svensk rätt och fartygsägaren blir skyldig att teckna försäkring för bunkeroljeskador bör redarens försäkringsskyldig- het begränsas i motsvarande mån.

Skyldigheten att inneha certifikat m.m.

Om en försäkring eller en annan godtagbar säkerhet införskaffats, ska en behörig myndighet i konventionsstaten utfärda ett certifikat för fartyget som ett bevis på det (artikel 7.2). Certifikatet ska medföras ombord på fartyget (artikel 7.5).

Bestämmelser om utfärdande av certifikat behöver införas. Regeringen bör bemyndigas att utse den myndighet som ska utfärda certifikaten. Myndigheten ska ha rätt att ta ut en avgift för utfärdandet av certifikat. Bemyndigande i lag bör införas även för rätten att ta ut avgift för utfärd- ande av certifikat vid oljetransporter.

När det gäller frågan om vilken myndighet som ska utfärda certifikaten gör regeringen – till skillnad från det som föreslås i promemorian – be- dömningen att uppgiften bör anförtros åt Transportstyrelsen. Regeringen avser också att låta Transportstyrelsen överta uppgiften att utfärda för- säkringscertifikat vid transport av olja med tankfartyg. Den uppgiften ligger i dag på Finansinspektionen. Redan i dag utfärdar Transportstyrel- sen försäkringscertifikat enligt Atenförordningen3.

Den skadelidandes rätt att rikta krav direkt mot försäkringsgivaren

Konventionen föreskriver att en skadelidande ska ha rätt att föra talan om ersättning direkt mot försäkringsgivaren eller den som ställt annan säker- het. Försäkringsgivaren får då åberopa endast sådana ansvarsfrihets- grunder som ägaren själv hade kunnat framställa om anspråket. Försäk- ringsgivarens ansvar bortfaller vidare om fartygsägaren orsakat skadan uppsåtligen. Ersättningen kan begränsas till det belopp som gäller för försäkringsskyldigheten oavsett om fartygsägaren i det enskilda fallet har rätt till ansvarsbegränsning (artikel 7.10).

Försäkringsavtalslagen (2005:104) föreskriver en generell rätt till direktkrav (9 kap. 7 §). Den skadelidande får rikta krav direkt mot för- säkringsgivaren, om den försäkrade enligt lag eller annan författning är skyldig att ha en ansvarsförsäkring som omfattas av skadan. Försäkrings- avtalslagens rätt till direktkrav är dock mer begränsad än vad bunkerkon- ventionen kräver. Till skillnad från försäkringsavtalslagen ger konven- tionen inte utrymme för försäkringsgivaren att åberopa sådana ansvars- frihetsgrunder som kan följa av försäkringsavtalet. Det krävs därför en särreglering för rätten till direktkrav i samband med bunkeroljeskador. Den bör utformas i enlighet med 10 kap. 14 § sjölagen, som är tillämplig

2Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/20/EG av den 23 april 2009 om fartygsäga- res försäkring för sjörättsliga anspråk.

3Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 392/2009 av den 23 april 2009 om transportörens skadeståndsansvar i samband med olyckor vid passagerarbefordran till sjöss.

Prop. 2012/13:81 i fråga om oljeskador i samband med transport av olja. Den måste dock anpassas till att bunkerkonventionen jämställer vissa kategorier av personer med fartygsägaren.

Bunkerkonventionen innehåller en bestämmelse om att svaranden, dvs. försäkringsgivaren, har rätt att få ägaren instämd i målet (artikel 7.10). Bestämmelsen torde innebära att försäkringsgivaren har rätt att få en talan om återgångskrav mot fartygsägaren handlagd i samma rättegång som den i vilken talan mot försäkringsgivaren grundad på direktkrav prövas. En sådan rätt finns redan enligt 14 kap. 5 § första stycket rätte- gångsbalken. Någon särskild bestämmelse med anledning av föreskriften i konventionen behövs därför inte.

Försäkringsgivarens rätt till återkrav

Vid försäkring avseende utsläpp från oljetankfartyg gäller försäkringen som utgångspunkt för fartygets ägare mot hans ansvar. Försäkringsgivar- en kan dock förbehålla sig en rätt att från fartygets ägare återkräva ut- betald ersättning (10 kap. 15 §). Som föreslås i promemorian bör en mot- svarande möjlighet införas också när det gäller försäkring mot bunker- oljeskador. Enligt promemorians förslag ska med fartygsägaren även i detta avseende likställas en redare som inte är fartygsägare, en befraktare och annan som i ägarens ställe har hand om fartygets drift. Det innebär att försäkringsgivaren i avtalet med fartygsägaren kan förbehålla sig rätten att rikta återkrav inte bara mot fartygets ägare utan också mot de personer som jämställs med ägaren.

Under arbetet med propositionen har en annan lösning övervägts som skulle innebära att försäkringsgivaren endast kan förbehålla sig en rätt att rikta återkrav mot fartygets ägare. Svensk Försäkring pekar dock i sitt svar i samband med den kompletterande remitteringen på att fartygs- ägaren ofta inte är den som ingår försäkringsavtalet med försäkringsgiv- aren. Försäkringen tecknas vanligen av den som har hand om driften och bemanningen av fartyget, dvs. redaren eller den som hyr fartyget utan besättning (s.k. bare-boat befraktning). Om återkravsrätten begränsas enligt förslaget skulle det, enligt Svensk Försäkring, ge försäkrings- tagaren sämre incitament att agera aktsamt.

Även om skyldigheten att ha en försäkring för bunkeroljeskador i enlighet med bunkerkonventionen läggs på fartygets ägare i stället för på redaren går det inte att bortse från att försäkringen i de allra flesta fallen kommer att tecknas av redaren med fartygets ägare som medförsäkrad. Det är mot denna bakgrund lämpligt att försäkringsgivaren får en möjlighet att förbehålla sig en rätt till återkrav också mot dem som enligt bunkerkonventionen likställs med fartygsägaren. Regeringen anser alltså att den lösning som föreslås i promemorian är att föredra.

4.7Statsfartyg

Regeringens förslag: Bestämmelserna om skadestånd för bunkerolje- skador ska tillämpas också på statsfartyg.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se Ds 2012:14).

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invänd- ning.

Skälen för regeringens förslag: Statsfartyg, dvs. örlogsfartyg och andra fartyg som används i statlig, icke kommersiell verksamhet undan- tas i bunkerkonventionen (artikel 4.2). En konventionsstat kan dock föreskriva att reglerna ska tillämpas också på statsfartyg (artikel 4.3).

Staten har ett strikt ansvar för bunkeroljeskador som orsakas av ett statsfartyg i Sverige eller dess ekonomiska zon. Däremot finns det inte någon försäkringsskyldighet eller skyldighet att inneha certifikat för statsfartyg (10 kap. 19 § första stycket och 10 kap. 3–5 §§).

Mot bakgrund av att statsfartyg redan i dag har ett strikt ansvar för sådana oljeskador som omfattas av 10 kap. sjölagen kan det knappast anses rimligt att de undantas från ansvaret för sådana skador som omfattas av de särskilda reglerna om bunkeroljeskada. Nordisk rättslikhet talar också mot en sådan lösning. Danmark, Norge och Finland har infört regler om ett strikt ansvar för bunkeroljeskador som statsfartyg orsakar i respektive stat eller dess ekonomiska zon.

När det gäller omfattningen av ansvaret skulle det kanske verka moti- verat med ett mer omfattande ansvar vid bunkeroljeskador än vid andra oljeskador, eftersom statsfartyg typiskt sett bara orsakar skador av det förra slaget. Det kan också anföras principiella skäl mot att staten begränsar sitt skadeståndsansvar. Samtidigt är det naturligt att ansvaret ligger i linje med vad bestämmelserna avseende bunkeroljeskador före- skriver för andra fartyg än statsfartyg. Även nordisk rättslikhet talar för det. Också för statsfartyg bör således enligt regeringens mening ett i princip strikt ansvar gälla. Ansvaret bör kanaliseras till ägaren, dvs. staten, med motsvarande rätt till ansvarsbegränsning som för andra fartyg.

På motsvarande sätt som för oljeskador enligt 10 kap. saknas skäl att låta försäkringsskyldigheten och därmed tillhörande bestämmelser omfatta statsfartyg.

Prop. 2012/13:81

Prop. 2012/13:81 4.8

Ansvarsbestämmelser m.m.

Regeringens förslag: En ägare till ett fartyg som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin skyldighet att ha en försäkring eller en annan betryggande säkerhet ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Motsvarande ska gälla för befälhavaren, redaren eller den som i redarens ställe handhar fartygets drift.

Ett fartyg som saknar försäkring eller annan betryggande säkerhet ska kunna förbjudas anlöpa eller avgå från svensk hamn. Ett svenskt fartyg ska kunna beläggas med nyttjandeförbud.

En befälhavare som uppsåtligen åsidosätter skyldigheten att medföra ett försäkringscertifikat ombord på fartyget ska dömas till böter.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens (se Ds 2012:14). Promemorian innehåller inget förslag till åtgärder mot fartyg som saknar försäkring eller annan betryggande säkerhet.

Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslagen utan invändning. Transportstyrelsen efterlyser dock ett klargörande av hanteringen av försäkringscertifikaten och följderna av att ett certifikat saknas. De remissinstanser som i samband med den kompletterande remitteringen lämnat synpunkter på förslagen i propositionen om åtgärder mot fartyg som saknar ansvarsförsäkring har inte några invändningar mot förslagen.

Skälen för regeringens förslag: Bunkerkonventionen innebär att medlemsstaterna ska se till att de fartyg för vilka försäkringsskyldigheten enligt konventionen gäller uppfyller skyldigheten (artikel 7.11 och 7.12). Några närmare anvisningar för hur detta ska ske finns inte i konvention- en.

Motsvarande skyldigheter när det gäller försäkring av ansvar för olje- skador i samband med transport av olja med tankfartyg (10 kap. sjö- lagen) har sanktionerats bland annat genom straffansvar. En fartygsägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin försäkringsskyldighet enligt bestämmelserna döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för sjöfart, trots att redaren insett eller borde ha insett att försäkringsskyldigheten inte har fullgjorts. Detsamma gäller för den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren. Medförs inte försäkringscertifikatet ombord, kan befälhavaren dömas till böter (20 kap. 14 §).

En oljetanker som saknar försäkring kan också i vissa fall beläggas med förbud att anlöpa hamn eller fortsätta sin resa (7 kap. 6 § lagen [1980:424] om åtgärder mot förorening från fartyg). Redarens skyldighet att inneha ansvarsförsäkring (7 kap. 2 §) har sanktionerats på liknande sätt (20 kap. 13 § sjölagen och 7 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen [2003:364]).

Det behöver införas sanktioner när det gäller försäkringsskyldigheten och skyldigheten att medföra ett försäkringscertifikat ombord också när det gäller bunkeroljeskador. Enligt regeringens bedömning bör sanktion- erna överensstämma med vad som gäller för oljeskador enligt 10 kap. sjölagen. Straffvärdet när det gäller ett åsidosättande av försäk- ringsskyldigheten i de olika situationerna är också i hög grad jämförligt.

Verkställighetsföreskrifter om tillsynen kommer att ges i förordnings- Prop. 2012/13:81 form.

5	Ansvarsgränserna för redare m.fl.

Regeringens förslag: Riksdagen ska godkänna Internationella sjö-
fartsorganisationens (IMO) resolution LEG.5(99) av den 19 april 2012
om antagande av ändringar av begränsningsbeloppen i 1996 års
protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt
skadeståndsansvar.
	De ansvarsgränser i sjölagen som följer av 1996 års protokoll ska
höjas i enlighet med det som beslutats i IMO:s resolution.

	Promemorians förslag överensstämmer med regeringens (se
promemorian Höjda gränser för redares m.fl. skadeståndsansvar).
	Remissinstanserna tillstyrker förslagen i promemorian eller lämnar
dem utan invändning. Havs- och vattenmyndigheten anför att den helst
hade velat att ansvarsbeloppen skulle höjas ännu mer.
Skälen för regeringens förslag
Begränsningskonventionens tillämpningsområde
Begränsningskonventionen möjliggör för bland andra redare, fartygs-
ägare och bärgare att begränsa sitt sammanlagda skadeståndsansvar för
skador som har uppkommit på grund av en och samma händelse, s.k.
globalbegränsning. Även personer för vilkas handlingar dessa svarar har
rätt att begränsa sitt ansvar i samma utsträckning. Ansvaret för skador
som den ansvariga har vållat uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och
med insikt om att skadan sannolikt skulle uppkomma är inte begränsat
enligt konventionen.
	Rätten till ansvarsbegränsning omfattar fordringar med anledning av
person- eller sakskador som har uppkommit ombord på fartyget eller i
direkt samband med eller till följd av fartygets drift eller bärgning.
Vidare finns rätt till ansvarsbegränsning i fråga om fordringar med
anledning av lyftande, avlägsnande, förstörande eller oskadliggörande av
ett sjunket, strandat eller övergivet fartyg respektive fartygets last. Rätten
omfattar också fordringar på grund av åtgärder för att avvärja eller
begränsa en skada för vilken det finns en rätt till ansvarsbegränsning,
liksom fordringar på grund av dröjsmål. Rätten till ansvarsbegränsning
gäller även om skadan har samband med krig eller terroristhandlingar.
	Vissa typer av fordringar är undantagna från rätten till ansvars-
begränsning. Det gäller fordringar till följd av radiologisk skada och
sådana oljeföroreningar som avses i ansvarighetskonventionen. Ansvaret
för skador till följd av föroreningar av bunkerolja och andra typer av olja
som inte omfattas av den nämnda konventionen kan däremot, som redan
nämnts, begränsas med stöd av begränsningskonventionen.
	I begränsningskonventionen anges vilka ansvarsgränser som gäller för
olika typer av fordringar. Ansvarsgränserna är bestämda i förhållande till		41

Prop. 2012/13:81

fartygets s.k. dräktighet (eller tonnage). Dräktigheten är ett uttryck för fartygets storlek och utgör den totala volymen av fartygets alla slutna rum med vissa undantag. Ansvarsgränserna anges i de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna (Special Drawing Rights, SDR). SDR är en s.k. valutakorg som består av euro, japanska yen, brittiska pund och amerikanska dollar. Värdet av en SDR mot- svarade i juni 2012 drygt tio kronor.

Ansvarsgränsen för personskador som drabbat ett fartygs egna passa- gerare uppgår efter höjningarna i 1996 års ändringsprotokoll till 175 000 SDR (ca 1,9 miljoner kronor) för varje person som fartyget enligt sitt certifikat får transportera. För andra fordringar, dvs. fordringar som gäller andra personskador och övriga skador, finns det i konvention- en olika ansvarsgränser beroende på fartygets storlek. För personskador uppgår ansvarsgränsen efter höjningarna i 1996 års ändringsprotokoll till två miljoner SDR (ca 21,4 miljoner kronor) och för övriga skador till en miljon SDR (ca 10,7 miljoner kronor), om fartygets dräktighet inte överstiger 2 000. Härefter ökar beloppen stegvis i förhållande till fartygets storlek.

Skäl för globalbegränsning

Den rättspolitiska motiveringen för globalbegränsning är framför allt försäkringshänsyn. Det anses motiverat att befria redaren från ansvar för risken att det vid en olycka uppstår exceptionellt omfattande och kost- samma skador. För sådana skador finns det i princip inga ansvarsför- säkringar, eftersom premierna skulle bli för höga. Genom globalbegräns- ningsreglerna bestäms det belopp som redaren som mest kan komma att krävas på och försäkringsbolagen har ofta ett intresse av att erbjuda försäkringar som täcker detta belopp. Det gynnar i förlängningen de skadelidande.

Det förenklade ändringsförfarandet

Enligt 1996 års ändringsprotokoll är det möjligt att ändra ansvars- gränserna på ett enklare sätt än genom ett traditionellt förfarande för ändring av konventioner. Hälften av parterna i ändringsprotokollet, dock minst sex stater, kan begära att IMO:s juridiska kommitté ska behandla ett förslag till ändring av beloppen. Ändringar kan antas med två tredjedels majoritet av de vid beslutstillfället närvarande staterna, om minst hälften av de fördragsslutande staterna i begränsningskonventionen i dess lydelse enligt ändringsprotokollet är närvarande.

Det finns regler som syftar till att hindra en alltför stor höjning av beloppen. Det måste passera fem år från det att en höjning trätt i kraft innan ett nytt förfarande kan inledas. Beloppen får inte heller höjas med mer än sex procent per år räknat från det att 1996 års ändringsprotokoll öppnades för undertecknande. Det finns också ett tak för höjningar enligt det förenklade ändringsförfarandet till tre gånger de belopp som bestämts i ändringsprotokollet.

IMO ska underrätta de fördragsslutande staterna om ändringar som beslutats av den juridiska kommittén. Beslutet är inte direkt bindande. Det får ingen verkan om minst en fjärdedel av de fördragsslutande staterna inom 18 månader från underrättelsen meddelar att de inte godtar

ändringarna. I annat fall anses ändringarna ha godtagits vid utgången av Prop. 2012/13:81 18-månadersperioden. Ändringarna träder i kraft ytterligare 18 månader

senare och binder då alla fördragsslutande stater. Det gäller även en stat som förklarat att den inte godtar ändringarna, om inte staten säger upp 1996 års ändringsprotokoll senast sex månader innan ändringarna träder i kraft.

IMO:s höjning av ansvarsgränserna

De nuvarande ansvarsgränserna enligt 1996 års ändringsprotokoll trädde i kraft år 2004.

År 2010 lämnade ett tjugotal konventionsstater, däribland Sverige, in ett förslag till IMO om att ansvarsgränserna skulle höjas, utan att ange särskilda belopp. Förslaget avsåg ansvarsgränserna för fordringar av- seende personskador på andra än fartygets egna passagerare. Det avsåg också ansvarsgränserna för andra fordringar än sådana som gäller person- skador. Som skäl för en höjning angavs dels inflationen sedan år 1996, dels erfarenheterna av inträffade händelser och kostnaderna för dessa. Sedan år 2004 har det inträffat ett tjugotal händelser där kostnaderna inte har täckts och där stater ibland fått betala de överstigande beloppen, t.ex. för att städa upp vid miljöolyckor. Kostnaderna har i vissa fall vida överstigit de nuvarande ansvarsgränserna. Det bedömdes också att en höjning av ansvarsgränserna inte skulle leda till särskilt mycket högre försäkringspremier.

Förslaget hanterades i enlighet med det förenklade ändringsförfarandet och togs upp till behandling vid mötet i IMO:s juridiska kommitté i april 2012. Några stater förespråkade en maximal höjning av beloppen, dvs. en höjning med sex procent årligen från år 1996. Andra stater ville se en så liten höjning som möjligt. Åsiktsskillnaderna har delvis sin grund i skilda synsätt på ersättningen för skador orsakade vid utsläpp av bunkerolja. De länder som ville se en stor höjning av ansvarsgränserna hänvisade till att det vid några utsläpp av bunkerolja uppstått kostnader som betydligt överstigit ansvarsgränserna. Andra länder menade att den typen av skador inte bör styra ansvarsgränserna, eftersom det typiskt sett inte är fråga om sådana skador. Resultatet av förhandlingarna inom kommittén blev en kompromiss där beloppen justerades upp med 51 procent. När det gäller fartyg med en dräktighet som inte överstiger 2 000 innebär det en ansvarsgräns om 3,02 miljoner SDR (ca 32 314 000 kronor) för fordringar avseende personskador (andra än på fartygets passagerare) och 1,51 miljoner SDR (ca 16 157 000 kronor) för andra fordringar. I fråga om övriga belopp, se den juridiska kommitténs beslut i bilaga 5. Den juridiska kommittén beaktade hur en höjning av ansvarsgränserna på- verkar försäkringskostnaderna. De organisationer som företräder fartygs- ägare och försäkringsgivare motsatte sig inte den höjning som kom att beslutas.

De fördragsslutande staterna underrättades om den juridiska kommitténs beslut den 8 juni 2012. Staterna har möjlighet att invända mot beslutet senast den 8 december 2013. Om inte minst en fjärdedel av de fördragsslutande staterna då har förklarat sig inte godta ändringarna, träder dessa i kraft och binder alla fördragsslutande stater den 8 juni

2015.

Prop. 2012/13:81

Svenskt godtagande av höjda ansvarsgränser

Som anges ovan är Sverige en av de stater som förespråkat höjda ansvarsgränser. Huvudskälet för relativt höga ansvarsgränser är de skadelidandes intressen. Det ökar möjligheten för de skadelidande att få kostnader ersatta vid mer omfattande skador.

Också omsorg om begränsningskonventionens fortsatta roll talar för högre ansvarsgränser än de som för närvarande gäller. Utvecklingen har under en längre tid gått i riktning mot att de sjörättsliga ansvarsgränserna för olika typer av skador regleras separat i olika konventioner. Det har ansetts lämpligt med separata ansvarsgränser för skador som kan resultera i så stora ersättningsbelopp att det inte är rimligt att anpassa begränsningskonventionens allmänna ansvarsgränser till dem. Om utvecklingen med separata ansvarsgränser fortsätter, urgröps dock grund- tanken med globalbegränsning allt mer. Det kan i förlängningen leda till att det blir svårare för redare att försäkra sina fartyg. En höjning av begränsningskonventionens belopp bidrar till att motverka en sådan utveckling.

De beslutade höjningarna av ansvarsgränserna innebär en förbättring i förhållande till de nuvarande beloppen, men det hade enligt regeringens uppfattning varit önskvärt med större höjningar. Höjningarna bedöms nätt och jämt ta hänsyn till den inflation som varit sedan ansvarsgränser- na senast fastställdes, och de ökande kostnaderna för att sanera utsläpp av bunkerolja beaktas inte tillräckligt. Även i samband med Sveriges till- träde till 1996 års ändringsprotokoll ansågs det att gränserna borde ha höjts mer än vad som skedde (se prop. 2003/04:79 s. 18).

Att ansvarsgränserna inte höjs i den utsträckning som Sverige förespråkat är samtidigt inte ett skäl att motsätta sig beslutet i resolu- tionen. Det finns anledning att utgå från att en stor majoritet av de fördragsslutande staterna inte kommer att motsätta sig resolutionen och att ändringarna därför kommer att träda i kraft år 2015. Alternativet för de stater som anser att höjningarna är för små (eller för stora) och vill införa andra nationella ansvarsgränser är då att frånträda 1996 års ändringsprotokoll (och i vissa fall även begränsningskonventionen). Det är enligt regeringens uppfattning inte aktuellt för Sveriges del. En sådan utveckling bland de fördragsslutande staterna vore mycket olycklig – och är knappast att vänta – med hänsyn till det starka intresset av att den internationella sjöfarten tillämpar enhetliga regler om globalbegränsning. Som föreslås i promemorian och tillstyrks av remissinstanserna bör Sverige alltså godta IMO:s resolution.

Den juridiska kommitténs beslut den 19 april 2012 om att höja ansvarsgränserna i 1996 års ändringsprotokoll är att anse som en internationell överenskommelse. Beslutet förutsätter – om det blir gällande – att svensk lag ändras. Beslutet måste därför godkännas av riksdagen (jfr 10 kap. 3 § regeringsformen). Regeringen föreslår att riksdagen godkänner beslutet.

Lagändring med anledning av höjda ansvarsgränser

Begränsningskonventionen har genomförts genom bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap. sjölagen, vilka nu avspeglar ansvarsgräns- erna enligt 1996 års ändringsprotokoll. Ansvarsgränserna, som beror på

typ av fordran och fartygets storlek, finns i 5 §. Bestämmelserna är bund- Prop. 2012/13:81 na till 1996 års ändringsprotokoll; en stat som tillträtt ändringsprotokollet

kan inte ha andra ansvarsgränser än de som anges i protokollet (om inte protokollet medger det, som när det t.ex. gäller ansvarsgränserna för skador på fartygets egna passagerare). Som konstateras i promemorian måste bestämmelserna ändras, om den juridiska kommitténs beslut träder i kraft.

Med hänsyn till den breda uppslutningen kring förslagen att höja beloppen kommer beslutet med största sannolikhet anses godtaget efter den 8 december 2013. I så fall uppkommer en folkrättslig förpliktelse för Sverige att fr.o.m. den 8 juni 2015 tillämpa de höjda ansvarsgränserna och lagstiftningen måste ändras i enlighet med det. Regeringen delar bedömningen i promemorian att det är ändamålsenligt att riksdagen redan i samband med sitt ställningstagande i frågan om Sverige bör godta höjningarna av beloppen också bereds tillfälle att ta ställning till den lagändring som blir nödvändig om IMO:s resolution blir gällande.

Den juridiska kommitténs beslut avser inte ansvarsgränsen för person- skador som drabbar ett fartygs egna passagerare. Det är möjligt att reglera detta ansvar genom nationella bestämmelser, under förutsättning att ansvarsgränsen, för Sveriges del, inte sätts lägre än den som följer av 1996 års ändringsprotokoll. Utredningen om skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter föreslår att ansvarsgränsen ska höjas från 175 000 till 400 000 SDR (se betänkandet Skadestånd och försäk- ringsplikt vid sjötransporter – Atenförordningen och försäkrings- direktivet i svensk rätt [SOU 2012:8]). Förslaget bereds för närvarande i Justitiedepartementet.

I 9 kap. sjölagen finns också särskilda begränsningsregler för borr- ningsfartyg och flyttbara borrplattformar (10 § andra och tredje styckena). De ansvarsgränserna är inte konventionsbundna, men har bestämts mot bakgrund av gränserna i 1996 års ändringsprotokoll. De har dock införts efter samråd med de övriga nordiska länderna och bör därför inte ändras i det nu aktuella lagstiftningsärendet.

6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den dag reger- ingen bestämmer.

Regeringens bedömning: Några övergångsbestämmelser behövs inte.

Promemoriornas förslag och bedömningar överensstämmer i sak med regeringens (se Ds 2012:14 och promemorian Höjda gränser för redares m.fl. skadeståndsansvar). I promemorian Höjda gränser för redares m.fl. skadeståndsansvar föreslås dock en uttrycklig övergångs- bestämmelse.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslagen i promemoriorna eller lämnar dem utan invändning. Svensk Försäkring

Prop. 2012/13:81 påpekar att det är lämpligt att bestämmelserna till följd av tillträdet till bunkerkonventionen träder i kraft den 20 februari ett visst kalenderår, eftersom P & I-försäkringen förnyas vid den tidpunkten. Försäkrings- beviset som ska finnas tillgängligt ombord innehåller flera obligatoriska uppgifter och enligt Svensk Försäkring skulle flera utskick medföra risk för felaktiga versioner av beviset. Havs- och Vattenmyndigheten efterlys- er övergångsbestämmelser vad gäller regelverket om ansvar för bunker- oljeskador.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Bunkerkonventionen träder i kraft tre månader efter att anslutningsinstrumenten har depone- rats. Det är inte möjligt att nu ange när konventionen kommer att träda i kraft i förhållande till Sverige. När det gäller IMO:s beslut att höja ansvarsgränserna i 1996 års ändringsprotokoll så träder ändringarna i kraft den 8 juni 2015, om inte minst en fjärdedel av de fördragsslutande staterna förklarar sig inte godta dem. Även om det mest sannolika är att ett tillräckligt antal stater godtar ändringarna, kan det inte uteslutas att dessa förkastas. Regeringen bör mot bakgrund av det anförda få möjlig- het att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av samtliga lagändringar som föreslås i denna proposition.

Bestämmelserna bör tillämpas från den dag de träder i kraft. Straffan- svar bör enbart förekomma för gärningar begångna efter ikraftträdandet. Motsvarande gäller enligt allmänna principer även för skadeståndsan- svaret och för begränsning av det ansvaret. Regeringen konstaterar därför att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser.

7 Ekonomiska och andra konsekvenser

Regeringens bedömning: Tillträdet till bunkerkonventionen kommer att leda till att ersättningsskyddet vid förorening genom bunkerolja stärks. Förslaget om försäkringsskyldighet kan i någon mån innebära ökade kostnader för fartygsägarna, men på grund av att det redan i dag råder en omfattande försäkringsskyldighet kan det förutsättas att den ekonomiska belastningen för sjöfarten kommer att bli utan större betydelse. Att fartyg kommer att kunna certifieras för bunkeroljeför- säkring i Sverige kan antas främja konkurrensen. Förslagen innebär också vissa mindre kostnadsökningar för de myndigheter som får ansvaret för att utfärda och kontrollera innehav av certifikat samt för rättsväsendet. Dessa kostnadsökningar kommer dock inte att bli större än att de ryms inom ramen för de nuvarande anslagen.

Höjda ansvarsgränser kan förväntas leda till att de skadelidandes ställning stärks vid olyckor till sjöss. För redare och andra som kan begränsa sitt ansvar enligt begränsningsreglerna kan de höjda ansvars- gränserna leda till ökade kostnader vid en sjöolycka. De höjda ansvarsgränserna kan också medföra ökade kostnader i form av höjda premier för försäkring. Höjda ansvarsgränser är fördelaktigt från miljösynpunkt.

Promemoriornas bedömningar överensstämmer med regeringens (se Ds 2012:14 och promemorian Höjda gränser för redares m.fl. skade- ståndsansvar).

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar bedömning- arna i promemoriorna utan invändning. Regelrådet invänder att konse- kvensanalysen av förslaget till reglering av bunkeroljeskador är brist- fällig. Enligt rådet saknas det bland annat en närmare beskrivning eller beloppsmässig beräkning av de administrativa och övriga konsekvenser förslaget medför, varför det inte går att bedöma om de lämpligaste lösningarna valts. Regelrådet tillstyrker förslaget om höjda ansvars- gränser, men anser att även den konsekvensutredningen är bristfällig. Anledningen till detta är enligt rådet att den inte innehåller en beskrivning av berörda företag och inte heller en uppskattning av de ekonomiska konsekvenser förslaget kan förväntas få för dessa.

Skälen för regeringens bedömning

Bunkerkonventionen

Som närmare beskrivs i avsnitt 4.1 har Sverige redan i dag ett ersätt- ningsskydd för bunkeroljeskador. Ett tillträde till bunkerkonventionen kommer att ytterligare stärka skyddet och underlättar också det inter- nationella samarbetet, vilket är särskilt viktigt ur ett miljöperspektiv.

Eftersom det redan i dag finns ett strikt ansvar för fartygsägaren för bunkeroljeskador innebär de bestämmelser som föreslås inte någon väsentlig ändring i fråga om fartygsägarens ansvar. Som en följd av ett tillträde till konventionen kommer det att finnas ett strikt ansvar också för andra än fartygsägaren. Detta förväntas dock inte innebära någon börda av nämnvärd betydelse för sjöfarten. Inte heller det utvidgade försäkringskravet kan förväntas leda till någon större ekonomisk belastning, mot bakgrund av att det redan i dag finns långtgående krav på att ha en ansvarsförsäkring. Att andra personkategorier än ägaren kommer att behöva omfattas av försäkringsskyddet lär inte innebära någon nämnvärd ändring av den försäkrade risken – skadeståndet blir inte större därför att flera ansvarar – och väntas inte medföra någon premiehöjning av betydelse.

Kravet på att det ska utfärdas ett försäkringscertifikat kan medföra vissa kostnader för sjöfartsnäringen och leda till något merarbete genom att myndigheter ska underrättas om att det finns en försäkring. Det finns i dag cirka 150 svenska fartyg som kommer att omfattas av kravet på certifikat vid ett tillträde till bunkerkonventionen. Den tillkommande kostnaden för fartygsägarna består främst i den avgift som kan tas ut vid utfärdande av ett certifikat. Merkostnaden får antas vara obetydlig i sammanhanget, särskilt om man beaktar att de flesta av dessa fartyg går i internationell sjöfart. Eftersom ett betydande antal stater i vårt närområde anslutit sig till bunkerkonventionen torde nämligen redan i dag krävas försäkringscertifikat för flertalet fartyg med vilka det bedrivs internation- ell sjöfart.

För Transportstyrelsen (som enligt regeringens avsikt ska utfärda certi- fikaten) kan visst merarbete uppstå. Med en rationell hantering och sam- ordning av arbetet med certifikaten enligt ansvarighets- och bunkerkon- ventionerna bör kostnaderna kunna hållas låga. En avgift motsvarande

Prop. 2012/13:81

Prop. 2012/13:81 den som Finansinspektionen i dag tar ut för att utfärda försäkringscerti- fikat för oljetankfartyg bedöms täcka Transportstyrelsens kostnader. Till skillnad från vad som är fallet med den avgift Finansinspektionen tar ut kommer Transportstyrelsens avgift att redovisas på statens budget. Kost- naderna för Transportstyrelsen kommer emellertid att kunna tas inom befintlig ram för Transportstyrelsens förvaltningsanslag. Kontrollen av innehav av certifikaten bedöms kunna samordnas med den kontroll som utförs av andra certifikat och väntas därför inte leda till några kostnader av betydelse. Förslagen förväntas inte heller leda till någon nämnvärd ökning av antalet mål i domstol.

Att svenska myndigheter kan utfärda certifikat enligt bunkerkonven- tionen framstår som angeläget ur ett konkurrensperspektiv, eftersom det sannolikt kommer att underlätta för svenska redare att få tillgång till certifikaten.

Regeringen bedömer sammanfattningsvis att ett genomförande av bunkerkonventionen inte kommer att leda till någon ökad ekonomisk eller administrativ börda av större betydelse, vare sig för myndigheter eller för övriga aktörer inom sjöfarten. Genomförandet av de föreslagna lagändringarna ska alltså kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.

Höjda ansvarsgränser för redare m.fl.

Höjda ansvarsgränser innebär en förbättring för skadelidande vid sjöolyckor. Det är inte sällan som också det allmänna har fordringar med anledning av sjöolyckor, t.ex. för sanering eller åtgärder för att transportera bort fartyg. I de fallen kommer de ändrade beloppen att vara till fördel för det allmänna.

För redare och andra som kan begränsa sitt ansvar enligt global- begränsningsreglerna kan de höjda gränserna leda till ökade kostnader vid en sjöolycka. Som en följd av detta kan också premierna för ansvars- försäkringar komma att höjas. Det är dock svårt att förutse i vilken utsträckning som det kommer att ske, eftersom premiekostnaden i stor grad påverkas av risken för olyckor och hur omfattande inträffade olyckor blir. Vidare täcker en ansvarsförsäkring för redare normalt olika risker som har samband med ett fartygs drift; premien bestäms alltså inte enbart utifrån någon särskild risk.

Det kan också antas att de ökade kostnaderna kommer att fördelas på passagerar- och lastägarkollektivet och därmed inte drabba redarna i slutänden. Kostnadsökningen för enskilda lastägare och passagerare kan förväntas bli ytterst begränsad. Regeringen bedömer att kostnadsök- ningen inte kommer att påverka resandet, även om det inte helt kan uteslutas.

En höjning av ansvarsgränserna kan därför inte antas leda till någon ekonomisk börda av betydelse för berörda aktörer inom sjöfarten. Aktörerna är för övrigt desamma som redan i dag omfattas av gällande ansvarsbegränsningar i 9 kap. 5 § sjölagen.

Höjda ansvarsgränser kan inte antas leda till att svenska företag får någon konkurrensnackdel i förhållande till utländska företag, eftersom det är fråga om gränser som tillämpas internationellt.

Att ansvarsgränserna höjs bedöms fördelaktigt från miljösynpunkt. De Prop. 2012/13:81 höjda beloppen medför att högre ersättning kan erhållas för vissa miljö-

skador, t.ex. skador orsakade av utsläpp av bunkerolja.

8	Författningskommentar
8.1	Förslaget till lag om ändring i sjölagen
	(1994:1009)

7 kap. Allmänna bestämmelser om ansvar och försäkringsskyldighet

1 § Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst.

Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har redaren rätt att kräva tillbaka av den som vållat skadan.

Särskilda bestämmelser om ansvar och om inskränkning av en redares ansvar finns i 9–10 a och 13–15 kap.

I paragrafens tredje stycke införs en erinran om att särskilda bestämmelser om redarens ansvar för bunkeroljeskador finns i 10 a kap.

2 a § Redarens skyldighet enligt 2 § att ha en försäkring eller ställa en annan säkerhet gäller inte sådana anspråk på ersättning som omfattas av fartygs- ägarens motsvarande skyldighet enligt 10 a kap. 11 eller 12 §.

Genom paragrafen, som är ny, undantas från redarens försäkringsskyl- dighet sådana anspråk på ersättning för bunkeroljeskada som omfattas av fartygsägarens försäkringsskyldighet enligt 10 a kap. 11 eller 12 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Enligt 2 § är redaren för ett svenskt fartyg med en dräktighet av minst 300 skyldig att ha en försäkring, eller ställa en annan betryggande säker- het, som täcker det ansvar för redaren som kan uppkomma enligt sjölag- en. Skyldigheten gäller även i vissa fall redaren för ett utländskt fartyg som besöker svenskt sjöterritorium. Försäkringen eller säkerheten ska gälla intill det belopp som redaren kan bli skyldig att betala enligt bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap.

Till följd av att bunkerkonventionen genomförs i svensk rätt och att försäkringsskyldigheten enligt konventionen åligger fartygsägaren bort- faller redarens skyldighet att försäkra sig i motsvarande mån.

9 kap. Om ansvarsbegränsning

5 § Om rätt till ansvarsbegränsning föreligger, ska ansvarsbeloppen bestämmas
på följande sätt.
1. För fordringar med anledning av personskada som har tillfogats fartygets
egna passagerare är ansvarsgränsen 175 000 särskilda dragningsrätter (SDR)	49
	49

Prop. 2012/13:81 multiplicerat med det antal passagerare som fartyget enligt sitt certifikat har tillstånd att befordra.

2.För andra fordringar med anledning av personskada är ansvarsgränsen 3,02 miljoner SDR, om fartygets dräktighet inte överstiger 2 000. Är dräktigheten högre, höjs ansvarsgränsen

för varje dräktighetstal från 2 001 till 30 000 med 1 208 SDR, för varje dräktighetstal från 30 001 till 70 000 med 906 SDR, och för varje dräktighetstal över 70 000 med 604 SDR.

3.För andra slag av fordringar samt fordringar som avses i 2, i den utsträckning de inte tillgodoses med de belopp som anges där, är ansvarsgränsen 1,51 miljon SDR, om fartygets dräktighet inte överstiger 2 000. Är dräktigheten högre, höjs ansvarsgränsen

för varje dräktighetstal från 2 001 till 30 000 med 604 SDR,

för varje dräktighetstal från 30 001 till 70 000 med 453 SDR, och för varje dräktighetstal över 70 000 med 302 SDR.

5.Ansvarsgränserna för bärgare som inte utför bärgning från fartyg eller som uteslutande arbetar från det fartyg som bärgningen avser, ska motsvara de ansvarsgränser som gäller för fartyg med en dräktighet av 1 500. Ansvars- gränserna gäller summan av alla fordringar som på grund av en och samma händelse har uppkommit mot en sådan bärgare och mot någon som bärgaren svarar för.

6.Vad som avses med fartygets dräktighet anges i 7 kap. 2 § fjärde stycket. Vad som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur ansvarsbeloppen ska bestämmas när redare m.fl. har rätt till ansvarsbegränsning. Ändringarna genomför IMO:s juridiska kommittés resolution av den 19 april 2012. Paragrafen ändras på så sätt att ansvarsgränserna i punkterna 2 och 3 anpassas till vad som överenskommits inom ramen för IMO:s juridiska kommitté. Det innebär att ansvarsgränserna höjs med 51 procent. Övervägandena finns i avsnitt 5.

10 kap. Om ansvar för oljeskada

2 § Detta kapitel tillämpas på oljeskador, som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon och som har orsakats av ett fartyg, vilket konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast. I fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan last ska kapitlet tillämpas endast när fartyget transporterar olja som bulklast samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda fall ska kapitlet dock inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten. Kapitlet tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon.

Vad som sägs i första stycket om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialhav som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer

varifrån statens territorialhav mäts.

I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg Prop. 2012/13:81 samt på fartyg som inte omfattas av första stycket gäller 19 §.

Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. Kapitlet tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara

oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.

I paragrafens andra stycke görs en redaktionell ändring för att terminologin bättre ska överensstämma med havsrättskonventionen (The

United Nations Convention on the Law of the Sea); ”territorialvatten” ersätts med ”territorialhav”. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övriga

ändringar i paragrafen är språkliga eller redaktionella.

2 a § I 10 a kap. finns särskilda bestämmelser om ansvar för vissa bunkerolje- skador.

Paragrafen, som är ny, upplyser om att det finns särskilda bestämmelser om ansvar för vissa bunkeroljeskador i 10 a kap. För den närmare gräns- dragningen mellan 10 kap. och 10 a kap., se kommentaren till 10 a kap. 6 §.

12 § Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, ska ha en försäkring eller ställa en annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Staten har dock inte en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Om ägaren uppfyller kraven enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Certifikaten ska med- föras ombord på fartyget.

I paragrafens andra stycke stryks att regeringen ska godkänna en försäk- ring eller annan säkerhet. Skälet är att det inte förekommer att regeringen handlägger sådana ärenden. Dessutom stryks bestämmelsen om att regeringen ska fastställa formulären till certifikaten (första meningen i det hittillsvarande fjärde stycket). Detta är en bestämmelse av upp- lysningskaraktär som inte behöver finnas med i lagtexten. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga eller redaktionella.

Avgift vid certifiering

13 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.

Genom paragrafen, som är ny, införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om sådana försäkrings-

Prop. 2012/13:81

certifikat för oljetankfartyg som ska utfärdas enligt 10 kap. Frågan behandlas i avsnitt 4.6.

19 § Detta kapitel gäller inte i fråga om en oljeskada som orsakats av ett örlogs- fartyg eller av ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål. Har ett sådant fartyg orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock 1 §, 2 § fjärde stycket och 3–5 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.

Har ett fartyg som inte omfattas av 2 § första stycket orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon, tillämpas 1 §, 2 § fjärde och sjätte styckena och 3 § i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga om ägarens rätt att begränsa sitt ansvar gäller i sådant fall 9 kap.

Andra stycket gäller inte sådana oljeskador som omfattas av 10 a kap.

Paragrafen anger i vilken utsträckning bestämmelserna i 10 kap. om ansvar för oljeskada tillämpas på statsfartyg och på andra fartyg än de tankfartyg som avses i 2 §.

Genom ett nytt tredje stycke klargörs att bestämmelserna i 10 a kap. tillämpas på sådan förorening genom bunkerolja och sådana förebygg- ande åtgärder som enligt nuvarande ordning omfattas av bestämmelserna i andra stycket. De situationer som omfattas av bestämmelserna i andra stycket begränsas därmed i betydande utsträckning. Andra stycket kommer dock fortfarande att tillämpas på andra oljeskador än förorening genom bunkerolja från sådana fartyg som inte omfattas av definitionen i 2 §.

Frågan behandlas i avsnitt 4.4. För den närmare gränsdragningen mellan 10 kap. och 10 a kap., se kommentaren till 10 a kap. 6 §.

10 a kap. Om ansvar för vissa bunkeroljeskador

Inledande bestämmelser

Definitioner

1 § I detta kapitel avses med

bunkerolja: varje mineralolja som innehåller kolväte, inklusive smörjolja, som används eller är avsedd att användas för ett fartygs drift samt rester av sådan olja,

bunkeroljeskada: dels skada som orsakats av förorening genom bunkerolja från ett fartyg och som uppkommit utanför fartyget, i fråga om försämring av miljön dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställnings- åtgärder som har vidtagits eller planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder,

olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar en bunkeroljeskada eller framkallar ett allvarligt och omedelbart före- stående hot om en sådan skada,

förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att för- hindra eller begränsa en bunkeroljeskada genom förorening och som har vid- tagits efter det att en olycka har inträffat,

ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg som ägs

av en stat och brukas av ett bolag, vilket i den staten är registrerat som fartygets Prop. 2012/13:81 brukare, ska dock bolaget anses som ägare, och

konventionsstat: en stat som har tillträtt 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkon- ventionen).

Vid tillämpningen av detta kapitel ska med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.

Paragrafen, som är ny, definierar i första stycket de centrala begreppen i kapitlet. Definitionerna bestämmer i betydande utsträckning kapitlets tillämpningsområde. I flera fall är de likalydande med motsvarande be- grepp i 10 kap., men i vissa avseenden har de en avvikande innebörd. Övervägandena finns i avsnitt 4.4 och 4.5.

Definitionerna av olycka, förebyggande åtgärd och ägare av fartyg är i allt väsentligt desamma som i 10 kap. Att vissa andra personer likställs med fartygsägaren vid tillämpningen av 10 a kap. framgår av 2 §.

Kapitlet är tillämpligt på varje mineralolja som innehåller kolväte och som används eller är avsedd att användas för fartygets drift. Detta innefattar såväl beständiga som icke beständiga oljor (t.ex. bensin och lättare dieselolja). Begreppet är mer vidsträckt än definitionen av olja i 10 kap. 1 §; ansvaret för oljeskador enligt 10 kap. gäller endast olje- skador från beständig mineralolja.

Liksom för sådan oljeskada som omfattas av 10 kap. krävs för att det ska vara fråga om en bunkeroljeskada enligt 10 a kap. att skadan uppkommit utanför fartyget genom förorening. Orsakar oljan exempelvis brand eller explosion utan att en föroreningsskada uppkommer, är 10 a kap. inte tillämpligt. Också kostnader för förebyggande åtgärder ersätts, under förutsättning att de har vidtagits efter att en olycka inträffat och att åtgärderna har varit skäligen påkallade för att förhindra eller begränsa en oljeskada genom förorening.

Med fartyg avses en farkost med skrov och styrinrättning. Till skillnad från de bestämmelser om oljeskada i 10 kap. som bygger på ansvarig- hetskonventionen är tillämpningen av förevarande kapitel inte begränsad till vissa fartygstyper (se 10 kap. 2 §, jfr dock 10 kap. 19 § andra stycket). Enligt andra stycket ska vid tillämpningen av bestämmelserna i kapitlet med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.

För den närmare gränsdragningen mellan 10 kap. och 10 a kap., se även kommentaren till 10 a kap. 6 §.

2 § Vid tillämpningen av 7–9 §§, 14 § andra stycket och 15 § ska med fartygets ägare jämställas en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift.

Genom paragrafen, som är ny, likställs vissa personer med fartygsägaren vid tillämpning av kapitlets bestämmelser om ansvar för en bunkerolje- skada (7 och 8 §§), om ansvarsbegränsning (9 §), om krav mot försäk- ringsgivaren (14 § andra stycket) och om att försäkringen som utgångs- punkt gäller till förmån för den försäkrade (15 §). Övervägandena finns i avsnitt 4.5 och 4.6.

Prop. 2012/13:81 Med redare avses den som leder och bär den ekonomiska risken för verksamheten på ett fartyg. Redaren svarar för bemanning och utrustning av fartyget samt har det yttersta ansvaret för fartygets nautiska ledning. De flesta rederier är företag. Hos större och medelstora rederier är det vanligt att olika uppgifter utlokaliseras på särskilda företag. Om redaren lägger ut all drift avseende ett fartyg på samma företag, torde detta företag få anses som redare. För det fall driften läggs ut på flera företag, sker det ofta under redarens samordnande ansvar.

Ett fartyg kan nyttjas inte bara av dess ägare utan också upplåtas för annans nyttjande, s.k. befraktning. Vid s.k. bare-boat befraktning hyrs fartyget utan besättning. Det är då befraktaren som ansvarar för bemanningen och utövar den nautiska ledningen av fartyget. En sådan befraktare tar därmed över redarens ansvar och jämställs med fartygs- ägaren enligt förevarande paragraf. Också annan som i redarens ställe handhar fartygets drift jämställs med fartygets ägare.

Inträffar det en bunkeroljeskada, är såväl ägaren som de personer som jämställs med ägaren enligt förevarande paragraf skyldiga att ersätta skadan. De svarar solidariskt för skadeståndet (se 6 kap. 4 § skadestånds- lagen [1972:207], jfr även artikel 3.2 bunkerkonventionen). Det inbördes ansvaret regleras inte av kapitlets bestämmelser utan får fördelas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer.

Tillämpningsområde

3 § Detta kapitel tillämpas på bunkeroljeskador som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Kapitlet tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa bunkerolje- skador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Det sagda gäller inte om annat anges i 5 eller 6 §.

Vad som sägs i första stycket om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialhav som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialhav mäts.

I paragrafen, som är ny, anges det geografiska tillämpningsområdet för kapitlets bestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Av första stycket framgår att bestämmelserna är tillämpliga på bunker- oljeskador som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon. Bestämmelserna är även tillämpliga på bunkeroljeskador som har upp- kommit i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Vad som är en bunkeroljeskada anges i 1 §.

Bestämmelserna tillämpas också på förebyggande åtgärder oavsett var de har vidtagits under förutsättning att de har vidtagits för att förebygga en skada som uppkommit eller riskerar uppkomma inom tillämpnings- området enligt första stycket. Vad som är en förebyggande åtgärd anges i 1 §.

I första stycket finns en erinran om att det finns undantag från kapitlets tillämpningsområde i 5 och 6 §§.

Om en stat inte har fastställt en ekonomisk zon tillämpas bestämmel-

serna trots det enligt andra stycket på skada som uppkommit i ett område

som sträcker sig längst 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens Prop. 2012/13:81 territorialhav mäts. Det gäller under förutsättning att staten i fråga har

beslutat att ett motsvarande område ska finnas inom vilket reglerna kan tillämpas.

4 § Ersättning för åtgärder med anledning av en bunkeroljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat.

Kapitlet tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.

Paragrafen, som är ny, anger gränsdragningen för kapitlets tillämpning gentemot andra bestämmelser. Paragrafen motsvarar 10 kap. 2 § fjärde, femte och sjätte styckena.

5 § Detta kapitel gäller inte örlogsfartyg eller andra fartyg som vid den aktuella tidpunkten ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för stats- ändamål. Om ett sådant fartyg har orsakat en bunkeroljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock 1 och 2 §§, 4 § första stycket och 7–9 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.

Paragrafen, som är ny, anger tillämpningen av kapitlets bestämmelser på statsfartyg, dvs. fartyg som ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

Innebörden av bestämmelserna i paragrafen är att kapitlets centrala regler om skadeståndsansvar (7 §), kanalisering av skadeståndsansvaret (8 §) och rätten till ansvarsbegränsning (9 §) ska tillämpas även på statsfartyg när det är fråga om en skada som har orsakats i Sverige eller dess ekonomiska zon. Detsamma gäller om förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon. Däremot gäller inte bestämmelserna om försäk- ringsskyldighet eller skyldigheten att inneha certifikat för statsfartyg.

Paragrafen utformas i allt väsentligt på samma sätt som 10 kap. 19 § första stycket. En skillnad i förhållande till bestämmelserna i det stycket är att de personer som omnämns i 2 § här likställs med ägaren och har liksom ägaren ett strikt ansvar för bunkeroljeskador.

6	§ Detta kapitel gäller inte sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 kap.
2	§ första stycket.

Paragrafen, som är ny, anger gränsdragningen gentemot 10 kap. Enligt bestämmelsen tillämpas inte 10 a kap. på sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 kap. 2 § första stycket. Innebörden av detta är att kapitlets bestämmelser är subsidiära i förhållande till de bestämmelser som tillämpas på sådana oljeskador som avses i 10 kap. 2 §. Omfattas en bunkeroljeskada av tillämpningsområdet för 10 kap. 2 §, tillämpas 10 kap. i stället för 10 a kap. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Prop. 2012/13:81 För att 10 kap. ska tillämpas på bunkeroljeskador krävs enligt 2 § första stycket i det kapitlet att det är fråga om utsläpp av beständig mineralolja från ett fartyg som är konstruerat eller anpassat för att transportera olja som bulklast, dvs. tankfartyg. I fråga om s.k. kombina- tionsfartyg, som kan transportera såväl olja i bulk som annan last, tillämpas 10 kap. endast när fartyget transporterar olja samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda fall ska dock kapitlet inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten.

Tillämpningsområdet för 10 a kap. är mer vidsträckt än tillämpnings- området för 10 kap. såväl vad avser vilka slags fartyg som omfattas som när det gäller typen av bunkerolja. Bestämmelserna i 10 a kap. blir tillämpliga när det har skett utsläpp från ett fartyg som inte är ett oljetankfartyg – eller ett annat fartyg som transporterar olja i bulk – eller när det är fråga om utsläpp av icke beständig bunkerolja från ett oljetank- fartyg.

Skadestånd

Ansvaret för en bunkeroljeskada

7 § En bunkeroljeskada ska ersättas av fartygets ägare, oavsett om ägaren eller någon som denne svarar för är vållande till skadan. Om den olycka som orsakade skadan utgjordes av en serie av händelser, ska den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser ersätta skadan.

Ägaren är dock fri från ansvar om denne visar att skadan

1.orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras,

2.i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller

3.i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering.

Paragrafen, som är ny, genomför artikel 3 i bunkerkonventionen och reglerar grunden för ägarens ansvar och de omständigheter som kan befria från ansvar. Paragrafen överensstämmer i sak med 10 kap. 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Av huvudregeln i första stycket framgår att fartygsägaren – och de som enligt 2 § likställs med ägaren – har ett strikt ansvar för en bunkerolje- skada, dvs. oberoende av om vållande föreligger på fartygets sida. Om skadan har orsakats av en serie händelser, vilar ansvaret på den som var ägare av fartyget vid den första av händelserna.

I andra stycket anges de fall då ägaren undgår ansvar. Ägaren är fri från ansvar om ägaren visar att skadan har orsakats på det sätt som anges i punkterna 1–3. Enligt punkterna två och tre krävs det att ägaren visar att skadan i sin helhet orsakats på det sätt som anges där. Det innebär att om skadan delvis orsakats av sabotage eller sådan försummelse av myndighet som avses i tredje punkten, ansvarar fartygsägaren – och likställda – trots det för hela skadan.

Enligt konventionen kan fartygsägaren också undgå ansvar om den skadelidande själv har orsakat skadan helt eller delvis (artikel 3.4). I

svensk rätt följer detta av bestämmelserna om jämkning på grund av Prop. 2012/13:81 medvållande i 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).

Ägaren och de personer som enligt 2 § likställs med ägaren är som nämns i kommentaren till 2 § solidariskt ansvariga för skadan.

Om en skada har orsakats av två eller flera fartyg, gäller enligt allmänna skadeståndsregler ett solidariskt ansvar. Om en viss del av skadan har orsakats endast av ett fartyg, gäller dock inte det solidariska ansvaret denna del av skadan (jfr artikel 5 i bunkerkonventionen).

8 § Ett anspråk på ersättning för en bunkeroljeskada får göras gällande mot fartygets ägare endast med stöd av bestämmelserna i detta kapitel.

Ett anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följan- de personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåt- ligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att en sådan skada sannolikt skulle uppkomma:

a)anställda hos fartygets ägare, ställföreträdare för ägaren eller besättnings- medlemmar,

b)en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem,

c)en befraktare som inte jämställs med fartygets ägare enligt 2 §,

d)en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare,

e)den som utför bärgning med ägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet,

f)den som vidtar förebyggande åtgärder, eller

g)anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–f.

Det som har betalats i ersättning för en bunkeroljeskada får inte krävas åter av en person som avses i andra stycket a, b eller e–g, om inte den som anspråket riktas mot har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att en sådan skada sannolikt skulle uppkomma.

Genom paragrafen, som är ny, kanaliseras skadeståndsansvaret för en
bunkeroljeskada till fartygsägaren och, enligt 2 §, de personer som
likställs med denne. Bestämmelserna i paragrafen utformas i allt
väsentligt på samma sätt som motsvarande bestämmelser om oljeutsläpp
från tankfartyg (10 kap. 4 §). Övervägandena finns i avsnitt 4.5.
Ersättningskrav mot fartygsägaren, och med denne likställda, på grund
av en bunkeroljeskada får enligt första stycket framställas endast med
stöd av kapitlets bestämmelser, inte med stöd av skadeståndslagen
(1972:207).
I andra stycket anges vissa grupper av personer mot vilken en direkt
talan om bunkeroljeskada får föras endast om den som anspråket riktas
mot har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. För att
ansvar ska kunna uppkomma för grov vårdslöshet krävs dessutom att
skadevållaren har haft insikt om att den aktuella skadan sannolikt skulle
uppkomma. Den grova vårdslöshet som avses i bestämmelsen är därmed
mer kvalificerad än vad som annars gäller. I skadeståndslagen uppställs
inte något krav på att skadevållaren har någon särskild insikt om att
skadan sannolikt skulle uppkomma för att vårdslösheten ska anses som
grov.
De grupper av personer i andra stycket mot vilka anspråk kan riktas vid
uppsåt eller grov vårdslöshet överensstämmer i stort sett med de som an-
ges i motsvarande bestämmelse för oljeutsläpp från tankfartyg (10 kap.
4 §). De personer som vid bunkeroljeskador likställs med fartygsägaren	57

Prop. 2012/13:81 (10 a kap. 2 §) omfattas dock inte av andra stycket. Mot en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning eller annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift kan således – liksom mot fartygsägaren – anspråk riktas utan att det visas att personen i fråga har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. För att anspråk ska få riktas mot en anställd hos redaren eller en ställföreträdare för redaren krävs det dock att denne orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. Detta följer av att en redare enligt 2 § likställs med fartygets ägare i andra stycket punkten a.

Har någon som avses i andra stycket orsakat en skada följer av tredje stycket att fartygsägaren har rätt till återkrav endast om personen i fråga orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att skadan sannolikt skulle uppkomma. Fartygsägarens regressrätt mot de personer som nämns i paragrafens andra stycke är med andra ord lika begränsad som den skadelidandes möjlighet att rikta sitt anspråk direkt mot dessa personer. Liksom när det gäller utsläpp från tankfartyg kan dock fartygets ägare rikta återkrav mot avsändare, avlastare, lastmottag- are eller lastägare utan att det krävs att dessa orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. Detsamma gäller en sådan befraktare som inte jämställs med fartygsägaren enligt 2 §. Den befraktare som det här är fråga om är en sådan som – till skillnad från en bare-boat befraktare – har ett så begränsat ansvar för fartygets drift att denne inte kan anses ha åtagit sig ett redaransvar. Så kan vara fallet i samband med tidsbefrakt- ning (upplåtelse av fartyg på viss tid) eller resebefraktning (upplåtelse av fartyg för viss resa).

Ansvarsbegränsning

9 § I fråga om rätten för fartygets ägare att begränsa sitt ansvar gäller 9 kap.

Paragrafen, som är ny, klargör att bestämmelserna om ansvarsbe- gränsning i 9 kap. tillämpas på ansvar för bunkeroljeskador enligt detta kapitel. Det betyder att fartygets ägare, och de personer som enligt 2 § likställs med ägaren, får begränsa sitt ansvar på det sätt som anges i 9 kap. 5 §. Övervägandena finns i avsnitt 4.5.

Rätten för försäkringsgivare och den som utställt annan säkerhet att begränsa sitt ansvar regleras i 14 och 16 §§.

Preskription

10 § Bestämmelser om preskription av en fordran på ersättning för en bunkeroljeskada finns i 19 kap. 1 §.

Paragrafen, som är ny, upplyser om var det finns bestämmelser om preskription av fordringsanspråk på grund av en bunkeroljeskada.

Försäkring

Försäkringsskyldighet för svenska fartyg

11 § Ägaren av ett svenskt fartyg, med en dräktighet som är högre än 1 000, ska ha en försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan

konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Staten har dock inte en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Om ägaren uppfyller kraven enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Certifikaten ska medföras ombord på fartyget.

Paragrafen, som är ny, innehåller regler om försäkringsskyldighet för ägare av svenska fartyg. Övervägandena finns i avsnitt 4.6 och 4.7.

Enligt första stycket är ägaren av ett svenskt fartyg skyldig att ha en försäkring eller ställa annan säkerhet för att täcka det ansvar som kan uppkomma för ägaren till följd av en bunkeroljeskada enligt detta kapitel. Frågan om ett fartyg ska anses som svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg är i huvudsak beroende av om ägaren har svensk nationalitet och om fartyget är infört i det svenska fartygsregistrets skepps- eller båtdel (1 kap. 1–1 b §§ och 2 kap. 1 §). Försäkringsskyldigheten gäller inte för alla svenska fartyg utan endast sådana med en dräktighet över 1 000. Vad som avses med dräktighet framgår av 7 kap. 2 §, som hän- visar till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention.

Paragrafen innebär en skyldighet för ägaren att försäkra sitt ansvar men föreskriver inte ett visst slags försäkring. Det kan röra sig om en ansvars- försäkring i form av en företagsförsäkring, men det är också möjligt med en ansvarsförsäkring genom de ömsesidiga försäkringslösningar som finns på sjöfartens område (s.k. P & I-försäkringar).

I stället för försäkring kan fartygsägaren ställa en annan betryggande säkerhet. I uttrycket betryggande ligger att den skadelidande ska vara till- försäkrad att utfå den ersättning som tillkommer denne. Säkerheten ska alltså vara sådan till form och värde att den räcker till för att ge full täckning för fordringarna och dessutom vara skyddad i händelse av konkurs. I praktiken måste det röra sig om en finansiell säkerhet, såsom en bankgaranti eller en borgen. En motsvarande reglering finns för andra oljeskador (10 kap. 12 och 13 §§).

Utgångspunkten är att försäkringen (eller säkerheten) ska täcka ägarens ansvar enligt kapitlet, eller motsvarande lagstiftning i annan konventions- stat, men försäkringsskyldigheten är inte obegränsad. Den gäller bara intill det ansvarsbelopp som följer av 9 kap. 5 §. Vilket belopp ett visst fartyg ska försäkras för avgörs enligt den bestämmelsen av vilken dräktighet fartyget har.

Som framgår av sista meningen i första stycket har staten ingen skyldighet att ha försäkring mot bunkeroljeskador. Att det för statsfartyg inte heller finns någon skyldighet att ha försäkring framgår av 5 §. Detta gäller oavsett om statsfartyget ägs av staten eller är privatägt.

Av andra och tredje styckena följer att en försäkring eller säkerhet måste godkännas av den myndighet som regeringen bestämmer. Efter godkännandet utfärdas ett certifikat för fartyget. Certifikatet ska visa att försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet är fullgjord, dvs. att ägaren har en godkänd försäkring (eller säkerhet) som täcker ägarens ansvar enligt kapitlet eller motsvarande lagstiftning i annan

Prop. 2012/13:81

konventionsstat intill ansvarsbegränsningen enligt 9 kap. 5 §. För fartyg som ägs av staten ska ett särskilt certifikat utfärdas. Certifikatet ska visa att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill ansvarsbegränsningen enligt 9 kap. 5 §. Syftet med regleringen är fram- för allt att underlätta ansvariga myndigheters tillsyn. Med certifikatet kan det på ett enkelt sätt kontrolleras att det finns en försäkring, en säkerhet eller att fartyget ägs av staten. Att det för statsfartyg inte finns någon skyldighet att ha certifikat framgår av 5 §.

Certifikatet ska medföras ombord på fartyget. Det ska alltså finnas där i fysisk form. Det är inte tillräckligt att certifikatet finns tillgängligt på annan plats än ombord. Det är befälhavaren som ska se till att certifikatet finns ombord på fartyget när det används för sjöfart (jfr 20 kap. 14 § tredje stycket).

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges i 13 § ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om avgifter som ska vara förenade med certifieringen. Ytterligare verkställighetsföreskrifter – om utfärdande av och tillsynen över certifikat – meddelas i förordningsform eller i form av myndighetsföreskrifter.

Ett fartyg som inte innehar en försäkring eller för vilket annan betryggande säkerhet inte ställts kan i vissa fall beläggas med förbud att anlöpa hamn eller fortsätta sin resa (7 kap. 6 § lagen [1980:424] om åtgärder mot förorening från fartyg).

Bestämmelser om straffrättsligt ansvar för den ägare som åsidosätter sin skyldighet enligt första stycket att ha försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet finns i 20 kap. 14 § första stycket. I 20 kap. 14 § andra stycket finns en bestämmelse om straffrättsligt ansvar för den redare, den som handhar fartygets drift i redarens ställe eller den befäl- havare som låter använda ett fartyg för sjöfart trots att försäkrings- skyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet inte har fullgjorts. I samma paragrafs tredje stycke finns en bestämmelse om straffrättsligt ansvar för befälhavaren om certifikatet inte medförs ombord på fartyget.

Trots att försäkringsskyldigheten inte omfattar mindre fartyg är de inte undantagna från det strikta ansvaret för bunkeroljeskador (se 7 §).

Försäkringsskyldighet för utländska fartyg

12 § För ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och har en dräktighet som är högre än 1 000 ska det finnas en försäkring eller en annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Skyldigheten gäller dock inte för ett fartyg som ägs av en främmande stat.

Ombord på fartyget ska det medföras ett certifikat som visar att det finns en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om fartyget ägs av en främmande konventionsstat, ska det ombord på fartyget medföras ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §.

I paragrafen, som är ny, ges bestämmelser om försäkringsskyldighet för utländska fartyg och vissa därmed sammanhängande frågor. Bestämmel-

sen om försäkringsskyldighet grundas på artikel 7.12 i bunkerkonven-	Prop. 2012/13:81
tionen som anger att varje fördragsslutande stat ska se till att utländska
fartyg som besöker statens territorium ska vara försäkrade mot bunker-
oljeskador. Övervägandena finns i avsnitt 4.6 och 4.7.
I första stycket föreskrivs att ett utländskt fartyg som har en dräktighet
över 1 000 ska ha en försäkring eller annan betryggande säkerhet som
täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i kapitlet eller enligt mot-
svarande lagstiftning i en annan konventionsstat. Vad som avses med
dräktighet framgår av 7 kap. 2 §, som hänvisar till 1969 års internatio-
nella skeppsmätningskonvention. Till skillnad från vad som gäller för
svenska fartyg gäller skyldigheten att ha försäkring eller ställa säkerhet
för utländska fartyg endast då de anlöper eller lämnar en svensk hamn
eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium. Med hamn avses såväl all-
männa som privata hamnar och med tilläggsplats avses ett fast föremål
som fartyg kan lägga till vid. Försäkringsskyldigheten gäller från det att
fartyget anlöper hamnen eller tilläggsplatsen till dess att fartyget lämnar
densamma. Om ett fartyg bara ankrar på svenskt territorialhav, uppkom-
mer inte någon försäkringsskyldighet. Skyldigheten att försäkra sig mot
bunkeroljeskador är något mer begränsad än en redares försäkrings-
skyldighet enligt 7 kap. 2 §, som också omfattar fartyg som anlöper
ankarplatser.
Som framgår av sista meningen i första stycket omfattas fartyg som ägs
av en främmande stat inte av försäkringsskyldigheten. Att det för stats-
fartyg inte heller finns någon skyldighet att ha försäkring framgår av 5 §.
Detta gäller oavsett om statsfartyget ägs av staten eller är privatägt.
Försäkringen ska gälla intill det ansvar som kan komma i fråga enligt
bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap. 5 §. Vilket belopp ett
visst fartyg ska försäkras för avgörs enligt den paragrafen av vilken
dräktighet fartyget har.
När det gäller den närmare innebörden av skyldigheten att ha
försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet, se kommentaren till
11 §.
Enligt andra stycket ska det ombord på ett utländskt fartyg medföras
ett certifikat som visar att fartyget har föreskriven försäkring eller annan
säkerhet. Regeln gäller oavsett vilken nationalitet fartyget har. Det saknar
betydelse om fartyget kommer från en stat som har tillträtt bunkerkon-
ventionen eller inte.
För fartyg som ägs av en främmande konventionsstat ska det finnas ett
certifikat som visar att fartyget ägs av den främmande staten och att
statens ansvar är täckt intill ansvarsbegränsningen enligt 9 kap. 5 §. Att
det för statsfartyg inte finns någon sådan skyldighet framgår av 5 § i
förevarande kapitel.
En svensk myndighet får utfärda certifikat för fartyg som inte är regi-
strerat i någon konventionsstat. Ägaren till ett fartyg som är registrerat i
en annan konventionsstat än i Sverige får vända sig till den staten för att
få ett certifikat.
På samma sätt som enligt 11 § ska certifikatet visa att försäkrings-
skyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet är fullgjord, dvs. att
ägaren har en godkänd försäkring (eller säkerhet) som täcker ägarens
ansvar enligt kapitlet eller motsvarande lagstiftning i annan konventions-
stat intill ansvarsbegränsningen enligt 9 kap. 5 §. Syftet med skyldighet-	61

Prop. 2012/13:81 en att ha certifikat är också här framför allt att underlätta för ansvariga myndigheters tillsyn. När det gäller den närmare innebörden av bestäm- melserna om certifikat, se kommentaren till 11 §.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges i 13 § ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om avgifter som ska vara förenade med certifieringen. Verkställighetsföreskrifter om utfärdande av och tillsynen över certifikat meddelas i förordningsform eller i form av myndighetsföreskrifter.

Avgift vid certifiering

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.

Genom paragrafen, som är ny, bemyndigas regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om de avgifter som ska vara förenade med certifieringen.

Krav mot försäkringsgivaren

14 § En försäkring som avses i 11 eller 12 § ska för den som är berättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren.

Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare är fri från an- svar eller om denne själv har vållat skadan uppsåtligen. Försäkringsgivarens an- svar ska inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §.

Försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än fartygets ägare åberopa omständigheter som hade kunnat åberopas mot ägaren.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om en skadelidandes rätt att få ut den ersättning som den skadelidande är berättigad till direkt av försäkringsgivaren. Paragrafen bygger på artikel 7.10 i bunkerkon- ventionen och utformas på ett liknande sätt som 10 kap. 14 §, som är tillämplig för tankfartyg. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Enligt första stycket har den skadelidande rätt att få ut ersättning direkt av försäkringsgivaren. Den skadelidande kan således välja att rikta sig direkt mot denne utan att först behöva vända sig mot fartygsägaren. Det saknar betydelse om fartygsägaren har förmåga att betala skadestånd eller inte.

I andra stycket anges under vilka förhållanden försäkringsgivaren är befriad från ansvaret enligt första stycket. Försäkringsgivaren är inte skyldig att utge ersättning om fartygets ägare är fri från ansvar. Det innebär att försäkringsgivaren får göra gällande de ansvarsfrihetsgrunder som anges i 7 § andra stycket, dvs. att skadan orsakats av en krigshand- ling, en naturhändelse av osedvanlig karaktär, tredje mans uppsåtliga gärning eller försummat underhåll av navigeringshjälpmedel. Försäk- ringsgivaren är också fri från ansvar, om fartygsägaren har orsakat skadan uppsåtligen. I det fallet får den skadelidande vända sig mot fartygsägaren. Enligt andra stycket gäller vidare att försäkringsgivarens ansvarighet inte i något fall överstiger det ansvarsbelopp som gäller för fartyget enligt 9 kap. 5 §. Försäkringsgivaren får således åtnjuta ansvars- begränsning även om fartygets ägare inte har rätt till ansvarsbegränsning

på grund av att denne har vållat skadan av grov vårdslöshet med insikt Prop. 2012/13:81 om att skadan sannolikt skulle uppkomma (9 kap. 4 §).

Med fartygsägare likställs de som enligt 2 § svarar på samma sätt som ägaren. Det innebär att uppsåt hos någon av dem befriar försäkrings- givaren från ansvar på samma sätt som uppsåt hos ägaren.

Försäkringsgivaren kan gentemot den skadelidandes krav endast in- vända att fartygsägaren och med denne likställda orsakat skadan upp- såtligen eller att någon av de ansvarsfrihetsgrunder som anges i 7 § andra stycket föreligger. Av tredje stycket följer att andra invändningar som försäkringsgivaren skulle ha varit berättigad att göra gällande mot fartygets ägare inte befriar försäkringsgivaren från skyldigheten att ersätta den skadelidande. Försäkringsgivaren kan alltså inte mot den skadelidande åberopa invändningar grundade på försäkringsavtalet, om de inte har motsvarighet i 7 § andra stycket. Det innebär exempelvis att ett villkor i försäkringsavtalet om att rätten till ersättning bortfaller vid grov vårdslöshet av försäkringstagaren inte blir gällande gentemot den skadelidande. Här avviker sjölagens reglering från bestämmelsen om direktkrav i 9 kap. 7 § försäkringsavtalslagen (2005:104), som tillåter direktkrav ”enligt försäkringsavtalet”.

15 § Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller försäk- ringen för fartygets ägare mot dennes ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.

Paragrafen, som är ny, innebär att försäkringen som utgångspunkt gäller till förmån för fartygets ägare och dem som enligt 2 § likställs med ägaren. Paragrafen utformas på motsvarande sätt som när det gäller an- svarsförsäkring för andra oljeskador än sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap. (se 10 kap. 15 §). Bestämmelserna får dock en delvis annan innebörd på grund av att också andra än fartygets ägare har ett strikt ansvar för sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap. Utgångspunkten är att försäkringsgivaren är förhindrad att rikta återkrav mot fartygets ägare. Försäkringsgivaren är som utgångspunkt också förhindrad att rikta återkrav mot en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.

Bestämmelsen är dispositiv, vilket innebär att försäkringsbolaget kan förbehålla sig en regressrätt mot fartygsägaren och likställda i större eller mindre utsträckning.

16 § Det som sägs i 14 och 15 §§ om försäkring tillämpas också i fråga om en sådan säkerhet av annat slag som avses i 11 eller 12 §.

Genom paragrafen, som är ny, likställs säkerhet som ställts enligt 11 eller 12 § med försäkring vid tillämpningen av 14 och 15 §§.

Bestämmelsen utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelse som gäller för oljetankfartyg (10 kap. 16 §). Den innebär att den skadelidande får rätt att rikta direktkrav mot den som ställt säkerhet i samma utsträckning som gäller gentemot en försäkringsgivare. Utgångs- punkten är att säkerheten, liksom när det gäller försäkring, gäller för

fartygets ägare mot hans eller hennes ansvar för en bunkeroljeskada.

Prop. 2012/13:81

Även den som ställt säkerhet har dock möjlighet att förbehålla sig rätten att i vissa fall återkräva ersättningen från fartygets ägare och dem som enligt 2 § likställs med fartygets ägare.

Åsidosättande av försäkringsskyldighet m.m.

17 § Bestämmelser om ansvar för åsidosättande av försäkringsskyldigheten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns i 20 kap. 14 §.

Paragrafen, som är ny, upplyser om var det finns straffbestämmelser.

Behörig domstol m.m.

18 § Bestämmelser om behörig domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för bunkeroljeskada finns i 21 kap. 5 och 6 §§.

Paragrafen, som är ny, upplyser om var det finns bestämmelser om be- hörig domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap.

19 kap. Om preskription av vissa fordringar

1 § Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om

1.en fordran på bärgarlön eller på sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §: inom två år från det bärgningsföretaget slutfördes,

2.en fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra stycket: inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om bärgarlönens och andelens storlek; fordringen upphör dock tidigast två år efter det bärgningsföretaget slutfördes,

3.en fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den dag skadan inträffade,

4.en fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på denne enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,

5.en fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,

6.en fordran på ersättning för personskada eller försening vid passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen,

7.en fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,

8.en fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad som ska fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen vann laga kraft,

9. en fordran på ersättning för en oljeskada eller bunkeroljeskada enligt 10 eller 10 a kap.: inom tre år från den dag då skadan uppkom, dock senast inom sex år från dagen för den olycka som orsakade skadan eller, om olyckan utgjordes av en serie av händelser, från dagen för den första av dessa.

Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redareansvaret eller endast med

inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en Prop. 2012/13:81 fordran på ersättning inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om

någon annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet.

Om en fordran som avses i första eller andra stycket har kommit under behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.

Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på rättsförhållandet.

Paragrafen innehåller bestämmelser om preskription av fordringsanspråk. Genom en ändring i första stycket punkten 9 görs den bestämmelsen tillämplig på preskription av skadeståndskrav på grund av sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap. Regeln motsvarar vad som gäller för oljeskador enligt 10 kap. Övriga ändringar är språkliga eller redaktionella.

20 kap. Straffbestämmelser

14 § En fartygsägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som sägs i 10 eller 10 a kap. om försäkringsskyldighet eller skyldighet att ställa säker- het, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för sjöfart, trots
att redaren insett eller borde ha insett att försäkringsskyldigheten eller skyldig-
heten att ställa säkerhet enligt 10 eller 10 a kap. inte har fullgjorts. Detsamma
gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren.
Om ett certifikat som avses i 10 kap. 12 eller 13 § eller i 10 a kap. 11 eller 12 §
inte medförs ombord på ett fartyg, när det används för sjöfart, döms befälhavaren
till böter.
Paragrafen innehåller straffbestämmelser för åsidosättande av försäk-
ringsskyldigheten och skyldigheten att medföra försäkringscertifikat vid
oljetransporter. Genom ändringarna i paragrafen görs straffbestämmel-
serna tillämpliga på motsvarande skyldigheter enligt bestämmelserna om
ansvar för vissa bunkeroljeskador i 10 a kap. Övervägandena finns i
avsnitt 4.8.	65
	65

Prop. 2012/13:81 Genom ändringen i första stycket införs ett straffansvar för den ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin skyldighet att försäk- ra fartyget mot, eller ställa annan säkerhet för, bunkeroljeskador. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Om ägaren är en juridisk person, gäller ansvaret den som enligt svensk rätt är ansvarig för den juridiska personen i straffrättsligt avseende.

Bestämmelsen om fartygsägarens ansvar är inte nationellt begränsad. Det innebär att ett sådant brott kan begås också när ett svenskt fartyg befinner sig utomlands. Beträffande ägare av utländska fartyg följer av hur försäkringsskyldigheten är konstruerad i 10 a kap. 12 § att denna endast kan uppkomma om fartyget anlöper eller lämnar en hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium. Ett eventuellt brott begås alltså i dessa fall inom riket. För brott begånget utanför Sverige av en utländsk fartygsägare finns enligt 2 kap. brottsbalken som huvudregel inte svensk domsrätt. Ett exempel när svensk domsrätt kan finnas är om den utländske fartygsägaren har hemvist i Sverige eller, om han eller hon är medborgare i ett annat nordiskt land, finns här i Sverige.

Genom ändringen i andra stycket införs ett straffansvar också för en redare som inte är fartygsägare vid åsidosättande av försäkringsskyldig- heten eller skyldigheten att ställa säkerhet enligt bestämmelserna om bunkeroljeskada. Detsamma gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren.

Genom ändringen i tredje stycket införs ett straffansvar för den befäl- havare som åsidosätter skyldigheten att medföra ett certifikat som visar att fartyget täcks av försäkring eller annan säkerhet för bunkeroljeskador. Straffet är böter.

Av 20 kap. 16 § följer att det straffrättsliga ansvaret utsträcks till den som har trätt i befälhavarens ställe, t.ex. den främste av de närvarande styrmännen (jfr 6 kap. 7 §).

Inte heller bestämmelsen om befälhavarens ansvar är nationellt begränsad. Den är tillämplig också när en svensk befälhavare begår den straffbara gärningen utanför svenskt sjöterritorium. Svensk domsrätt föreligger för brott på svenska fartyg såväl inom som utom svenskt sjöterritorium (jfr 2 kap. 3 § brottsbalken).

21 kap. Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål m.m.

5 § Talan om ersättning för en oljeskada enligt 10 kap. eller bunkeroljeskada enligt 10 a kap. får väckas i Sverige endast om skadan har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller om förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en skada i Sverige eller dess ekonomiska zon.

Om en svensk domstol är behörig enligt första stycket, får även talan om ersättning för annan oljeskada eller bunkeroljeskada som orsakats av samma olycka väckas här.

Talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol som är närmast den ort där skadan uppkom.

Om en talan om ersättning för skador som har uppkommit på grund av samma olycka har väckts vid flera domstolar, ska regeringen bestämma att en av dessa domstolar ska handlägga samtliga mål.

Om en begränsningsfond har upprättats i Sverige enligt 10 kap. 6 §, prövar den domstol vid vilken fonden har upprättats frågor om ansvarsbeloppets fördelning

mellan de ersättningsberättigade. Prövningen görs i begränsningsmål som avses i Prop. 2012/13:81 12 kap.

Paragrafen innehåller bestämmelser om svensk domstols behörighet för att pröva en talan om ersättning för oljeskada. Genom ändringarna görs paragrafen tillämplig också på sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap.

6 § Om en dom i ett mål om ersättning för oljeskada eller bunkeroljeskada har meddelats i en annan stat som har tillträtt den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention eller den i 10 a kap. angivna bunkerkonventionen och om domstolarna i den staten var behöriga att pröva den tvist som domen avser, gäller följande. Domen ska, när den har vunnit laga kraft och kan verkställas i den stat där den har meddelats, på ansökan verkställas i Sverige utan att en ny prövning sker av den sak som avgjorts genom domen, om inte annat följer av vad som sägs i 10 kap. 9 § eller 5 § femte stycket i detta kapitel. Detta medför inte någon skyldighet att verkställa en utländsk dom, om det ansvarsbelopp som gäller för fartygets ägare därmed skulle överskridas.

En ansökan om verkställighet görs hos Svea hovrätt. Till ansökan ska fogas

1.domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet,

2.en förklaring av en behörig myndighet i den stat där domen meddelats att domen avser ersättning enligt den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskon- vention eller den i 10 a kap. angivna bunkerkonventionen samt att domen har vunnit laga kraft och kan verkställas i den staten.

Handlingarna ska vara försedda med bevis om utfärdarens behörighet. Beviset ska vara utställt av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitie- förvaltningen i den stat där domen har meddelats. Om en handling i ärendet är skriven på ett annat främmande språk än danska eller norska, ska handlingen åtföljas av en översättning till svenska. Översättningen ska vara bestyrkt av en diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av svensk notarius publicus.

En ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över ansökan.

Om en ansökan bifalls, verkställs domen på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen bestämmer annat sedan hovrättens beslut överklagats.

Genom ändringarna i paragrafen görs bestämmelserna om verkställighet av en utländsk dom tillämpliga också på domar som gäller ersättning för sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bunkerkonventionen träder i kraft tre månader efter att anslutningsinstru- menten har deponerats. Det är inte möjligt att ange vilken dag konven- tionen träder i kraft i förhållande till Sverige. IMO:s beslut att höja ansvarsgränserna i 1996 års ändringsprotokoll träder i kraft den 8 juni 2015, om inte minst en fjärdedel av de fördragsslutande staterna förklarar sig inte godta dem. Även om det mest sannolika är att ett tillräckligt antal stater godtar ändringarna, kan det inte uteslutas att dessa förkastas. Mot bakgrund av det anförda överlämnas det till regeringen att besluta när de

Prop. 2012/13:81 nya bestämmelserna ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 6. Som anges där har bestämmelserna inte någon retroaktiv verkan.

8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg

7 kap. Särskilda åtgärder mot förorening

6 § Om försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet enligt 10 eller 10 a kap. sjölagen (1994:1009) inte har fullgjorts beträffande ett visst fartyg, får Transportstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om

1.förbud för fartyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium,

2.förbud mot fartygets vidare resa, om det är fråga om ett svenskt fartyg.

Paragrafen ger Transportstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer befogenhet att belägga ett fartyg som inte fullgjort sin försäk- ringsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet med anlöps- eller nyttjandeförbud.

Genom ändringen i paragrafen utvidgas möjligheterna till förbud till att omfatta också de fall när ett fartyg saknar sådan försäkring eller annan säkerhet som föreskrivs i 10 a kap. sjölagen.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Bunkerkonventionen träder i kraft tre månader efter att anslutningsinstru- menten har deponerats. Det är inte möjligt att ange vilken dag konven- tionen träder i kraft i förhållande till Sverige. Det överlämnas därför till regeringen att besluta om när den nya lagen ska träda i kraft. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.

8.3Förslaget till lag om ändring i miljöbalken

10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador

19 § Detta kapitel gäller inte miljöskador som

1.omfattas av 10 eller 10 a kap. sjölagen (1994:1009),

2.omfattas av lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna,

3.orsakats av en väpnad konflikt, en fientlighet, ett inbördeskrig, ett uppror eller en exceptionell och oundviklig naturhändelse som det inte varit möjligt att skydda sig mot, eller

4.orsakats av en verksamhet eller åtgärd vars enda syfte varit att skydda mot en naturkatastrof.

Genom ändringen i paragrafen undantas sådana bunkeroljeskador som

omfattas av 10 a kap. sjölagen från tillämpningen av 10 kap. miljöbalken.

Övervägandena finns i avsnitt 4.4 där även Lagrådets synpunkt behand- Prop. 2012/13:81 las.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

8.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:968) om ändring i miljöbalken

10 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador

19 § Detta kapitel gäller inte miljöskador som

1.omfattas av 10 eller 10 a kap. sjölagen (1994:1009),

2.omfattas av lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna,

3.omfattas av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor,

4.orsakats av en väpnad konflikt, en fientlighet, ett inbördeskrig, ett uppror eller en exceptionell och oundviklig naturhändelse som det inte varit möjligt att skydda sig mot, eller

5.orsakats av en verksamhet eller åtgärd vars enda syfte varit att skydda mot en naturkatastrof.

En ändring har gjorts i paragrafen genom lagen (2010:968) om ändring i miljöbalken som träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

I denna ändringslag görs samma ändring som i lagen om ändring i miljöbalken, se avsnitt 8.3.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja

Text approved by the Conference

THE STATES PARTIES TO THIS CONVENTION,

RECALLING Article 194 of the United Nations Convention on the Law of the Sea, 1982, which provides that States shall take all measures necessary to prevent, reduce and control pollution of the marine environment,

RECALLING ALSO Article 235 of that Convention, which provides that, with the objective of assuring prompt and adequate compensation in respect of all damage caused by pollution of the marine environment, States shall cooperate in the further development of relevant rules of international law,

NOTING the success of the International Convention on Civil Liability for Oil Pollution Damage, 1992 and the International Convention on the Establishment of an International Fund for Compensation for Oil Pollution Damage, 1992, in ensuring that compensation is available to persons who suffer damage caused by pollution resulting from the escape or discharge of oil carried in bulk at sea by ships,

NOTING ALSO the adoption of the International Convention on Liability and Compensation for Damage in Connection with the Carriage of Hazardous and Noxious Substances by Sea, 1996, in order to provide adequate,

Text som godkänts av konferensen

DE FÖRDRAGSSLUTANDE STATERNA,

SOM ERINRAR OM artikel 194 i Förenta nationernas havsrättskonvention av år 1982, i vilken det föreskrivs att staterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att hindra, minska och kontrollera föroreningar av den marina miljön,

SOM ÄVEN ERINRAR OM artikel 235 i samma konvention, i vilken det föreskrivs att staterna skall samarbeta för en fortsatt ut- veckling av de relevanta bestämmelserna i folkrätten i syfte att garantera snabb och lämplig ersättning för varje skada som orsakats genom förorening av den marina miljön,

SOM BEAKTAR de framsteg som uppnåtts genom 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja och 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja när det gäller att garantera ersättning till personer som drabbas av förorening på grund av läckage eller utsläpp av olja som transporteras som bulklast ombord på fartyg till sjöss,

SOM ÄVEN BEAKTAR antagandet av 1996 års internationella konvention om an- svar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen för att kunna tillhandahålla lämplig,

prompt and effective compensation

snabb och

effektiv

ersättning

för

Prop. 2012/13:81

for damage caused by incidents in

skada orsakad genom olyckor i

Bilaga 1

connection with the carriage by sea

samband

med

sjötransport

hazardous

and

noxious

farliga och skadliga ämnen,

substances,

RECOGNISING

the

SOM ERKÄNNER vikten

importance

of establishing

strict

att det införs strikt ansvar för alla

liability for all forms of oil

former av förorening genom olja,

pollution which is linked to an

förbundet med en lämplig begräns-

appropriate limitation of the level

ning av detta ansvar,

of that liability,

CONSIDERING

that

SOM ANSER att komplet-

complementary

measures

are

terande åtgärder är nödvändiga för

necessary to ensure the payment of

att kunna garantera lämplig, snabb

adequate,

prompt

and

effective

och effektiv ersättning för skada

compensation

for

damage caused

som orsakats av förorening på

by pollution resulting from the

grund av att bunkerolja har läckt ut

escape or discharge of bunker oil

eller tömts ut från fartyg,

from ships,

DESIRING to

adopt

uniform

SOM ÖNSKAR anta enhetliga

international rules and

procedures

internationella

regler

och

for

determining

questions

förfaranden för att avgöra frågor

liability and

providing

adequate

om ansvar och för att tillhandahålla

compensation in such cases,

lämplig ersättning i sådana fall,

HAVE AGREED as follows:

HAR ENATS OM följande:

Article 1

Artikel 1

Definitions

Definitioner

For the purposes of this

I denna konvention avses med:

Convention:

1. "ship"

means

any

seagoing

1. Fartyg:

fartyg

eller

annan

vessel and seaborne craft, of any

flytande

anordning som

kan

type whatsoever,

användas till sjöss.

2. "person" means any individual

2. Person:

fysisk

person

samt

or partnership or any public or

privaträttslig

eller

offentligrättslig

private body, whether corporate or

juridisk person, inbegripet en stat

not, including a State or any of its

och dess delstater eller motsvaran-

constituent subdivisions,

de.

3. "shipowner" means the owner,

3. Fartygsägare:

ägaren,

inklu-

including

the

registered

owner,

sive den registrerade ägaren, den

bareboat charterer, manager

and

som hyr fartyget utan besättning

operator of the ship,

(bare-boat befraktare), redare eller

den som i en redares ställe handhar

fartygets drift.

4. "registered owner" means the

4. Registrerad ägare: den person

person or persons registered as the

eller de personer som är registre-

owner of the ship or, in the

rade som fartygets ägare eller, om

absence of registration, the person

registrering inte har skett, den

persons

owning

the

ship.

person eller de personer som äger

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

However, in the case of a ship owned by a State and operated by a company which in that State is registered as the ship's operator, "registered owner" shall mean such company,

5."bunker oil" means any hydrocarbon mineral oil, including lubricating oil, used or intended to be used for the operation or pro- pulsion of the ship, and any residues of such oil,

6."Civil Liability Convention" means the International Conven- tion on Civil Liability for Oil Pollution Damage, 1992, as amended,

7."preventive measures" means any reasonable measures taken by any person after an incident has occurred to prevent or minimize pollution damage,

8."incident" means any occurrence or series of occurrences having the same origin, which causes pollution damage or creates a grave and imminent threat of causing such damage,

9."pollution damage" means:

(a)loss or damage caused outside the ship by contamination resulting from the escape or dis- charge of bunker oil from the ship, wherever such escape or discharge may occur, provided that compen- sation for impairment of the environment other than loss of profit from such impairment shall be limited to costs of reasonable measures of reinstatement actually undertaken or to be undertaken; and

(b)the costs of preventive measures and further loss or damage caused by preventive measures,

10. "State of the ship's registry" means, in relation to a registered ship, the State of registration of the ship and, in relation to an un- registered ship, the State whose

fartyget. När ett fartyg som ägs av en stat och används av ett bolag som i denna stat är registrerat som fartygets brukare, skall med "registrerad ägare" förstås detta bolag.

5.Bunkerolja: varje mineralolja som innehåller kolväte, inklusive smörjolja, som används eller är avsedd att användas för drift eller framdrivning av fartyget samt alla rester av sådan olja.

6.Ansvarighetskonventionen: 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja, med senare ändringar.

7.Förebyggande åtgärder: varje skälig åtgärd som vidtagits av en person efter det att en olycka inträffat för att förhindra eller be- gränsa skada genom förorening.

8.Olycka: varje händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar skada genom förorening eller framkallar ett all- varligt eller omedelbart förestå- ende hot om sådan skada.

9.Skada genom förorening:

a)förlust eller skada som uppkommit utanför fartyget på grund av förorening genom att bunkerolja har läckt ut eller tömts ut från fartyget, varhelst läckaget eller tömningen ägt rum; ersättning för försämring av miljön, annat än utebliven vinst, är dock begränsad till kostnader för rimliga åtgärder för återställande som har vidtagits eller som planeras, och

b)kostnaderna för förebyggande åtgärder och förlust och skada som orsakas av sådana åtgärder.

10. Fartygets registreringsstat: för registrerade fartyg, den stat där fartyget registrerats och för oregistrerade fartyg, den stat vars flagga fartyget får föra.

flag the ship is entitled to fly,

Prop. 2012/13:81

11. "gross tonnage" means gross

11. Bruttodräktighet:

brutto-

Bilaga 1

tonnage

calculated

accordance

dräktighet

som

beräknats

enligt

with the

tonnage

measurement

bestämmelserna

om mätning

regulations contained in Annex 1

dräktighet i bilaga 1 till 1969 års

of the International Convention on

internationella

skeppsmätnings-

Tonnage

Measurement

Ships,

konvention.

1969,

12. "Organisation"

means

the

12. Organisation: Internationella

International

Maritime

sjöfartsorganisationen.

Organisation,

13. "Secretary-General"

means

13. Generalsekreterare:

organi-

the Secretary-General of the

sationens generalsekreterare.

Organisation.

Article 2

Artikel 2

Scope of application

Räckvidd

This

Convention

shall

apply

Denna konvention gäller endast

exclusively:

(a) to pollution damage caused:

a) skada genom förorening som

uppkommit

(i) in the territory, including the

i) inom en fördragsslutande stats

territorial sea, of a State Party, and

territorium, inklusive dess terri-

torialvatten, och

(ii) in

the exclusive

economic

ii) inom en fördragsslutande stats

zone of a State Party, established

exklusiva

ekonomiska

zon,

som

in accordance with international

fastställts i enlighet med folkrätten,

law, or, if a State Party has not

eller, om staten inte har fastställt

established such a zone, in an area

någon sådan zon, inom ett område

beyond and adjacent to the

utanför och angränsande till den

territorial sea of that State

statens territorialhav,

vilket

har

determined by that State in

bestämts av den staten i enlighet

accordance

with international

law

med folkrättens regler och vilket

and extending not more than 200

inte sträcker sig längre ut än 200

nautical miles from the baselines

sjömil från de baslinjer varifrån

from which the breadth of its

statens territorialhav mäts,

territorial sea is measured;

(b) to

preventive

measures,

b) förebyggande åtgärder, var de

wherever taken, to prevent or

än har vidtagits, för att förhindra

minimise such damage.

eller begränsa sådan skada.

Article 3

Artikel 3

Liability of the shipowner

Fartygsägarens ansvar

1. Except

provided

1. Den som vid tidpunkten för en

paragraphs 3 and 4, the shipowner

olycka eller, om denna utgörs av

at the time of an incident shall be

en serie händelser med samma

liable for pollution damage caused

ursprung,

vid tidpunkten för

den

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

by any bunker oil on board or

första händelsen är fartygets ägare

originating from the ship, provided

skall, utom i de fall som anges i

that, if an incident consists of a

punkterna 3 och 4, vara ansvarig

series of occurrences having the

för varje skada genom förorening

same origin, the liability shall

som har orsakats av bunkerolja

attach to the shipowner at the time

ombord på eller härrörande från

of the first of such occurrences.

fartyget.

2. Where more than one person

2. Om

fler

än

person

är

is liable in accordance with

ansvarig enligt punkt 1 skall

paragraph 1, their liability shall be

ansvaret vara solidariskt.

joint and several.

3. No

liability

for

pollution

3. Fartygsägaren

skall

inte vara

damage shall attach to the

ansvarig för skada genom förore-

shipowner if the shipowner proves

ning om fartygsägaren bevisar att

that:

(a) the damage resulted from an

a) skadan

orsakades

krigs-

act of war, hostilities, civil war,

handling,

fientligheter,

inbördes-

insurrection

natural

krig eller uppror eller av en natur-

phenomenon

exceptional,

händelse

osedvanlig karaktär,

inevitable

and

irresistible

som inte kunnat undvikas och vars

character; or

följder inte kunnat förhindras, eller

(b) the

damage

was

wholly

b) skadan

helt

och

hållet

caused by an act or omission done

orsakades av tredje mans handling

with the intent to cause damage by

eller underlåtenhet i avsikt att vålla

a third party; or

skada, eller

damage

was

wholly

c) skadan

helt

och

hållet

caused by the negligence or other

orsakades genom vårdslöshet eller

wrongful act of any Government

annan försummelse av en regering

or other authority responsible for

eller

annan

myndighet

vid

the maintenance of lights or other

fullgörandet av en skyldighet att

navigational aids in the exercise of

svara för underhållet av fyrar eller

that function.

andra hjälpmedel för navigering.

4. If the shipowner proves that

4. Om fartygsägaren kan bevisa

the pollution

damage

resulted

att skadan genom förorening helt

wholly or partially either from an

eller delvis orsakades av den

act or omission done with intent to

skadelidande

uppsåtligen eller

cause damage by the person who

vårdslöshet, kan fartygsägaren helt

suffered the damage or from the

eller delvis befrias från ansvar mot

negligence of that person, the

denna person.

shipowner

may

exonerated

wholly or partially from liability to

such person.

5. No

claim for

compensation

5. Anspråk

på

ersättning

för

for pollution damage shall be made

skada genom förorening får inte

against

the

shipowner otherwise

göras

gällande

mot fartygsägaren

than in accordance with this Con-

på annat sätt än enligt denna kon-

vention.

6. Nothing

this

Convention

6. Bestämmelserna

denna

shall prejudice any right of

konvention

skall

inte

inskränka

recourse

the

shipowner which

fartygsägarens

regressrätt,

som

exists independently

this

föreligger

oberoende

denna

Prop. 2012/13:81

Convention.

konvention.

Bilaga 1

Article 4

Artikel 4

Exclusions

Undantag

1. This

Convention

shall

not

1. Denna

konvention

skall

inte

apply to pollution damage as

tillämpas

på

skada

genom

defined in the Civil Liability

förorening

enligt

definitionen i

Convention,

whether

not

ansvarighetskonventionen,

oavsett

compensation is payable in respect

om ersättning skall betalas för

of it under that Convention.

skadan,

enligt

den

konventionen

eller inte.

2. Except

provided

2. Med undantag

för

vad

som

paragraph 3, the provisions of this

anges i punkt 3, skall bestäm-

Convention shall not apply to

melserna i denna konvention inte

warships, naval auxiliary or other

tillämpas på örlogsfartyg,

militära

ships owned or operated by a State

hjälpfartyg eller andra fartyg som

and used, for the time being, only

ägs eller används av en stat och

on Government non-commercial

som för tillfället endast används i

service.

statlig, icke-kommersiell tjänst.

3. A State Party may decide to

3. En

fördragsslutande

stat

får

apply this Convention to its

besluta att tillämpa denna konven-

warships or other ships described

tion på sina örlogsfartyg och andra

in paragraph 2, in which case it

fartyg enligt punkt 2 och skall då

shall notify the Secretary-General

underrätta

generalsekreteraren

thereof specifying the terms and

detta och ange villkoren och be-

conditions of such application.

stämmelserna för denna tillämp-

ning.

4. With respect to ships owned

4. När det gäller fartyg som ägs

by a State Party and used for

av en fördragsslutande stat och

commercial

purposes,

each

State

används för kommersiella ändamål

shall be subject to suit in the juris-

skall talan kunna väckas mot denna

dictions set forth in article 9 and

stat vid de domstolar som är

shall waive all defences based on

behöriga enligt artikel 9, och staten

its status as a sovereign State.

skall avstå från alla invändningar

som grundas på dess egenskap av

suverän stat.

Article 5

Artikel 5

Incidents involving two or more

Olyckor där två eller flera fartyg

ships

är inblandade

When an incident involving two

Om en olycka med två eller flera

or more ships occurs and pollution

fartyg har inträffat och orsakat

damage

results

therefrom,

the

skada

genom

förorening skall

shipowners of all the ships

ägarna till de inblandade fartygen

concerned,

unless

exonerated

vara solidariskt ansvariga för all

under article 3, shall be jointly and

skada som

inte

rimligen kan

sär-

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

severally liable for all such

skiljas, om de inte är befriade från

damage which is not reasonably

ansvar enligt artikel 3.

separable.

Article 6

Artikel 6

Limitation of liability

Ansvarsbegränsning

Nothing in this Convention shall

Denna

konvention

skall

inte

affect the right of the shipowner

påverka

fartygsägarens

rätt,

eller

and the person or persons

den rätt som tillkommer den eller

providing

insurance

other

de personers

som

tillhandahåller

financial security to limit liability

försäkring

eller

annan

ekonomisk

under any applicable national or

säkerhet, att begränsa sitt ansvar i

international regime, such as the

enlighet med tillämpliga nationella

Convention

Limitation of

eller internationella

bestämmelser,

Liability

for Maritime Claims,

såsom 1976 års konvention om be-

1976, as amended.

gränsning av sjörättsligt skade-

ståndsansvar, med senare ändring-

ar.

Article 7

Artikel 7

Compulsory insurance or financial

Obligatorisk

försäkring

eller

security

annan ekonomisk säkerhet

1. The registered owner of a ship

1. Den registrerade ägaren av ett

having a gross tonnage greater

fartyg som har en bruttodräktighet

than 1000 registered in a State

som överstiger 1000 enheter och

Party shall be required to maintain

som är registrerat i en fördragsslut-

insurance

other

financial

ande stat är skyldig att inneha

security, such as the guarantee of a

försäkring

eller

annan

ekonomisk

bank

similar

financial

säkerhet, såsom en garanti från en

institution, to cover the liability of

bank eller annan liknande finan-

the registered owner for pollution

siell institution, för att täcka den

damage in an amount equal to the

registrerade

ägarens

ansvar

för

limits of liability under the applic-

skada genom förorening till ett

able national or international limi-

belopp som motsvarar ansvars-

tation regime, but in all cases, not

begränsningen

enligt

tillämpliga

exceeding an amount calculated in

nationella

och

internationella

accordance with the Convention on

begränsningsregler,

men

som

Limitation

Liability

for

under

alla

omständigheter

inte

Maritime

Claims,

1976,

överstiger ett belopp som beräknats

amended.

i enlighet med 1976 års konvention

om begränsning av sjörättsligt ska-

deståndsansvar,

med

senare

ändringar.

2. A

certificate attesting

that

2. Ett certifikat som intygar att

insurance

other

financial

försäkring

eller

annan

ekonomisk

security is in force in accordance

säkerhet gäller i enlighet med

with the

provisions

this

denna konvention skall utfärdas för

Convention shall be issued to each

varje fartyg sedan den behöriga

Prop. 2012/13:81

ship after the appropriate authority

myndigheten i en fördragsslutande

Bilaga 1

of a State Party has determined

stat har fastställt att kraven enligt

that the requirements of paragraph

punkt 1 har uppfyllts. För fartyg

1 have been complied with. With

som är registrerade i en fördrags-

respect to a ship registered in a

slutande

stat

skall

certifikatet

State Party such certificate shall be

utfärdas eller bestyrkas av en

issued or certified by the appro-

behörig myndighet i registrerings-

priate authority of the State of the

staten; för fartyg som inte är

ship's registry; with respect to a

registrerade i någon fördrags-

ship not registered in a State Party

slutande

stat

får

certifikatet

it may be issued or certified by the

utfärdas eller bestyrkas av en

appropriate authority of any State

behörig

myndighet

någon

Party. This certificate shall be in

fördragsslutande stat.

Certifikatet

the form of the model set out in the

skall vara uppställt i överensstäm-

Annex to this Convention and shall

melse med förlagan i bilagan till

contain the following particulars:

denna

konvention

och

skall

innehålla följande uppgifter:

(a) name

ship,

distinctive

a) Fartygets

namn,

signalbok-

number or letters and port of

stäver och registreringsort.

registry;

(b) name and principal place of

b) Ägarens namn och den ort där

business of the registered owner;

ägarens

huvudsakliga

verksamhet

bedrivs.

ship

identification

c) IMO-nummer.

number;

(d) type and duration of security;

d) Typ

säkerhet

och

giltighetstid.

(e) name and principal place of

e) När

det

gäller

försäkrings-

business of insurer or other person

givare eller annan person som ställt

giving

security

and,

where

säkerhet: dennes namn och den ort

appropriate,

place

business

där dennes huvudsakliga verk-

where the insurance or security is

samhet bedrivs samt i förekom-

established;

mande fall den ort där försäkringen

utfärdats eller säkerheten ställts.

(f) period

validity

the

f) Certifikatets giltighetstid, som

certificate which shall not be

inte

får

vara

längre

än

longer than the period of validity

giltighetstiden

för

försäkringen

of the insurance or other security.

eller säkerheten.

3. (a) A

State

Party

may

3. a) En fördragsslutande stat får

authorise either an institution or an

bemyndiga

institution

eller

organisation recognised by it to

organisation som den erkänner att

issue the certificate referred to in

utfärda det certifikat som avses i

paragraph 2. Such institution or

punkt 2. En sådan institution eller

organisation shall inform that State

organisation skall underrätta staten

of the issue of each certificate. In

om varje certifikat som utfärdas. I

all cases, the State Party shall fully

samtliga fall skall den för-

guarantee

the

completeness

and

dragsslutande

staten

till

fullo

accuracy of the certificate so

garantera att det certifikat som

issued and shall undertake to

utfärdats

på

detta

sätt

är

ensure the necessary arrangements

fullständigt och korrekt, och skall

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

to satisfy this obligation.

(b) A State Party shall notify the Secretary-General of:

(i)the specific responsibilities and conditions of the authority delegated to an institution or organization recognised by it;

(ii)the withdrawal of such authority; and

(iii)the date from which such authority or withdrawal of such authority takes effect.

An authority delegated shall not take effect prior to three months from the date on which notification to that effect was given to the Secretary-General.

(c) The institution or organiza- tion authorized to issue certificates in accordance with this paragraph shall, as a minimum, be authorized to withdraw these certificates if the conditions under which they have been issued are not maintained. In all cases the institution or organization shall report such withdrawal to the State on whose behalf the certificate was issued.

4. The certificate shall be in the official language or languages of the issuing State. If the language used is not English, French or Spanish, the text shall include a translation into one of these languages and, where the State so decides, the official language of the State may be omitted.

5.The certificate shall be carried on board the ship and a copy shall be deposited with the authorities who keep the record of the ship's registry or, if the ship is not registered in a State Party, with the authorities issuing or certifying the certificate.

6.An insurance or other financial security shall not satisfy

även åta sig att sörja för nödvändiga åtgärder för att uppfylla denna skyldighet.

b)En fördragsslutande stat skall underrätta generalsekreteraren om

i)de särskilda ansvarsområden och villkor som är förknippade med de befogenheter som delegerats till en institution eller organisation som den erkänner,

ii)återkallelse av ett sådant bemyndigande, och

iii)det datum då ett sådant bemyndigande eller en sådan återkallelse får verkan.

Delegeringen av befogenheter skall träda i kraft tidigast tre månader efter det att general- sekreteraren underrättats om detta.

c)Den institution eller organisation som bemyndigats att utfärda certifikat enligt denna punkt skall åtminstone ha befogen- het att återkalla dessa certifikat om de villkor enligt vilka de utfärdats inte längre uppfylls. I samtliga fall skall institutionen eller organi- sationen underrätta den stat för vars räkning certifikatet utfärdats om ett sådant återkallande.

4. Certifikatet skall upprättas på det officiella språket eller de officiella språken i den stat som utfärdat certifikatet. Om det språk som används varken är engelska, franska eller spanska skall certifikatet innehålla en över- sättning till något av dessa språk, och statens officiella språk får ute- lämnas om staten beslutar detta.

5. Certifikatet skall medföras ombord på fartyget, och en kopia skall ges in till de myndigheter som för fartygsregistret eller, om fartyget inte är registrerat i någon fördragsslutande stat, till myndigheten i den stat som har utfärdat eller bestyrkt certifikatet.

6. En försäkring eller annan ekonomisk säkerhet uppfyller inte

the requirements of this article if it can cease, for reasons other than the expiry of the period of validity of the insurance or security specified in the certificate under paragraph 2 of this article, before three months have elapsed from the date on which notice of its termination is given to the authorities referred to in paragraph 5 of this article, unless the certificate has been surrendered to these authorities or a new certificate has been issued within the said period. The foregoing provisions shall similarly apply to any modification which results in the insurance or security no longer satisfying the requirements of this article.

7.The State of the ship's registry shall, subject to the provisions of this article, determine the conditions of issue and validity of the certificate.

8.Nothing in this Convention shall be construed as preventing a State Party from relying on information obtained from other States or the Organization or other international organisations relating to the financial standing of providers of insurance or financial security for the purposes of this Convention. In such cases, the State Party relying on such information is not relieved of its responsibility as a State issuing the certificate required by paragraph 2.

9.Certificates issued or certified under the authority of a State Party shall be accepted by other States Parties for the purposes of this Convention and shall be regarded by other States Parties as having the same force as certificates issued or certified by them even if issued or certified in respect of a ship not registered in a State Party.

föreskrifterna i denna artikel om den kan upphöra att gälla av andra skäl än att den tid för försäkringens eller säkerhetens giltighet som enligt punkt 2 i denna artikel angetts i certifikatet gått ut, innan tre månader har förflutit från den dag då meddelande om uppsägning lämnats till den myndighet som avses i punkt 5 i denna artikel, om inte certifikatet har återlämnats till denna myndighet eller ett nytt certifikat har utfärdats före utgången av denna frist. Dessa bestämmelser skall även gälla varje ändring som leder till att försäkringen eller säkerheten inte längre uppfyller föreskrifterna i denna artikel.

7.Om inte annat följer av bestämmelserna i denna artikel skall registreringsstaten fastställa villkoren för utfärdande av certifikatet och för dess giltighet.

8.Ingenting i denna konvention skall tolkas som att det hindrar en fördragsslutande stat från att förlita sig på upplysningar som erhållits från andra stater eller organi- sationen eller andra internationella organisationer om den ekonomiska ställningen hos de som tillhanda- håller försäkring eller ekonomisk säkerhet enligt denna konvention. I sådana fall skall den fördrags- slutande stat som förlitar sig på sådana upplysningar inte vara befriad från sitt ansvar i egenskap av stat som utfärdar det certifikat som krävs enligt punkt 2.

9.Certifikat som utfärdats eller bestyrkts enligt bemyndigande av en fördragsslutande stat skall godtas av övriga parter och skall av övriga fördragsslutande stater anses ha samma giltighet som certifikat som utfärdats eller bestyrkts av dem, även om de avser fartyg som inte är registrerade i någon fördrags-

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

A State Party may at any time

slutande stat. Om en fördrags-

request consultation with the is-

slutande stat anser att den

suing or certifying State should it

försäkringsgivare eller garant som

believe that the insurer or

anges i certifikatet inte har

guarantor named in the insurance

ekonomisk förmåga att uppfylla de

certificate

not

financially

förpliktelser som följer av denna

capable of meeting the obligations

konvention, får parten när som

imposed by this Convention.

helst begära samråd med den stat

som har utfärdat eller bestyrkt

certifikatet.

10. Any claim for compensation

10. Talan

ersättning

för

for pollution damage may be

skada genom förorening får föras

brought directly against the insurer

direkt mot försäkringsgivaren eller

or other person providing financial

annan person som har ställt eko-

security for the registered owner's

nomisk säkerhet för ägarens ansvar

liability for pollution damage. In

för skada genom förorening. I

such a case the defendant may

sådant fall får svaranden göra

invoke the defences (other than

gällande

de invändningar

som

bankruptcy or winding up of the

ägaren skulle ha fått göra gällande,

shipowner)

which

the

shipowner

inklusive

ansvarsbegränsning

would have been entitled to

enligt artikel 6, med undantag för

invoke,

including

limitation

invändning grundad på att ägaren.

pursuant to article 6. Furthermore,

försatts i konkurs eller trätt i

even if the shipowner is not

likvidation. Även om fartygsägaren

entitled to limitation of liability

inte har rätt till ansvarsbegränsning

according to article 6, the

enligt artikel 6 får svaranden

defendant may limit liability to an

vidare begränsa ansvaret till ett

amount equal to the amount of the

belopp som motsvarar beloppet för

insurance or other financial se-

den

försäkring

eller

annan

curity required to be maintained in

ekonomisk

säkerhet som

krävs

accordance

with

paragraph

enligt punkt 1. Dessutom får

Moreover,

the

defendant

may

svaranden göra invändning om att

invoke the defence that the pol-

skadan

orsakats

genom uppsåtlig

lution damage resulted from the

handling av ägaren själv, men han

wilful

misconduct

the

får inte göra gällande andra

shipowner, but the defendant shall

invändningar som han skulle varit

not invoke any other defence

berättigad att göra i rättegång i

which the defendant might have

vilken ägaren för talan mot

been entitled to invoke in

svaranden. Svaranden har i vart fall

proceedings brought

the

rätt att få ägaren instämd i målet.

shipowner

against

the

defendant.

The defendant shall in any event

have the right to require the shi-

powner to be joined in the

proceedings.

11. A

State

Party

shall

not

11. En

fördragsslutande stat

får

permit a ship under its flag to

inte tillåta att sjöfart bedrivs med

which this article applies to

ett fartyg som för dess flagga och

operate at any time, unless a

för vilket denna artikel gäller om

certificate has been issued under

inte ett certifikat har utfärdats

paragraphs 2 or 14.

enligt punkt 2 eller 14.

12. Subject to the provisions of

12. Om

inte

annat

följer

Prop. 2012/13:81

this article, each State Party shall

bestämmelserna

denna

artikel

Bilaga 1

ensure, under its national law, that

skall

varje fördragsslutande

stat

insurance or other security, to the

med tillämpning av sin nationella

extent specified in paragraph 1, is

lag se till att försäkring eller annan

in force in respect of any ship

ekonomisk säkerhet i den omfatt-

having a gross tonnage greater

ning som anges i punkt 1 gäller för

than 1000, wherever

registered,

varje fartyg med en bruttodräk-

entering or leaving a port in its

tighet som överstiger 1000 enheter,

territory, or arriving at or leaving

var det än är registrerat, som

an offshore facility in its territorial

anlöper eller lämnar en hamn inom

sea.

dess territorium eller en icke

landbaserad anläggning inom dess

territorialvatten.

13. Notwithstanding

the

provi-

13. Trots vad som sägs i punkt 5

sions of paragraph 5, a State Party

får en fördragsslutande stat under-

may notify the Secretary-General

rätta

generalsekreteraren

den

that, for the purposes of para-

för

ändamål

som

avses i

graph 12, ships are not required to

punkt 12 inte kräver att fartyg skall

carry on board or to produce the

medföra ombord eller uppvisa det

certificate required by paragraph 2,

certifikat som krävs enligt punkt 2

when entering or leaving ports or

när de anlöper eller lämnar hamnar

arriving at or leaving from

eller icke landbaserade anlägg-

offshore facilities in its territory,

ningar inom dess territorium, under

provided that the State Party which

förutsättning att den fördrags-

issues the certificate required by

slutande stat som utfärdar certifi-

paragraph 2 has notified the Secre-

katet enligt punkt 2 har meddelat

tary-General that it maintains

generalsekreteraren

att

den

för

records in an electronic format,

accessible to all States Parties,

är tillgängliga för alla fördrags-

attesting the existence of the

slutande stater och som bekräftar

certificate

and

enabling

States

att certifikatet utfärdats och som

Parties

discharge

their

gör det möjligt för de fördrags-

obligations under paragraph 12.

slutande staterna att fullgöra sina

skyldigheter enligt punkt 12.

14. If

insurance

other

14. Om

försäkring

eller

annan

financial security is not maintained

ekonomisk säkerhet inte vidmakt-

in respect of a ship owned by a

hålls för ett fartyg som ägs av en

State Party, the provisions of this

fördragsslutande stat skall de be-

Article relating thereto shall not be

stämmelser i denna artikel som

applicable to such ship, but the

avser

försäkring

eller

ekonomisk

ship shall carry a certificate issued

säkerhet inte tillämpas i fråga om

by the appropriate authority of the

ett sådant fartyg, men fartyget skall

State of the ship's registry stating

medföra ett certifikat om obliga-

that the ship is owned by that State

torisk

försäkring

utfärdat

and that the ship's liability is

behörig myndighet i fartygets regi-

covered within the limit prescribed

streringsstat där det anges att

in accordance with paragraph 1.

fartyget ägs av denna stat och att

Such a certificate shall follow as

fartygets ansvar täcks inom de

closely as possible the model

gränser som anges i punkt 1. Ett

prescribed by paragraph 2.

sådant

certifikat

obligatorisk

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

15. A State may, at the time of ratification, acceptance, approval of, or accession to this Convention, or at any time thereafter, declare that this Article does not apply to ships operating exclusively within the area of that State referred to in article 2(a)(i).

Article 8

Time limits

försäkring skall så nära som möjligt överensstämma med förlagan enligt punkt 2.

15. Vid tidpunkten för ratifice- ring, godtagande eller godkän- nande av eller anslutning till denna konvention, eller vid varje tidpunkt därefter, kan en stat förklara att denna artikel inte gäller fartyg som uteslutande färdas inom det område som anges i artikel 2 a i och som tillhör denna stat.

Artikel 8

Tidsfrister

Rights to compensation under this Convention shall be extinguished unless an action is brought thereunder within three years from the date when the damage occurred. However, in no case shall an action be brought more than six years from the date of the incident which caused the damage. Where the incident consists of a series of occurrences, the six-year period shall run from the date of the first such occurrence.

Rätt till ersättning enligt denna konvention skall upphöra om talan inte har väckts enligt bestämmel- serna i konventionen inom tre år från den dag då skadan uppkom. Talan får dock inte i något fall väckas sedan sex år har gått från dagen för den olycka som orsakade skadan. Om olyckan utgörs av en serie av händelser skall sexårs- perioden räknas från dagen för den första händelsen.

Article 9	Artikel 9
Jurisdiction	Behörig domstol

1. Where an incident has caused pollution damage in the territory, including the territorial sea, or in an area referred to in article 2(a)(ii) of one or more States Parties, or preventive measures have been taken to prevent or minimise pollution damage in such territory, including the territorial sea, or in such area, actions for compen- sation against the shipowner, insurer or other person providing security for the shipowner's liability may be brought only in the courts of any such States Parties.

1. Om en olycka har orsakat skada genom förorening inom en eller flera fördragsslutande staters territorium, inklusive deras territo- rialvatten, eller områden som avses i artikel 2 a ii, eller om förebygg- ande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa skada genom förorening inom ett sådant territorium, inbegripet territorial- vattnet, eller sådant område, får talan om ersättning mot fartygsäga- ren eller annan person som tillhandahåller ekonomisk säkerhet för ägarens ansvar endast väckas

vid

domstol i

någon av

dessa

Prop. 2012/13:81

stater.

Bilaga 1

2. Reasonable

notice of

any

2. Varje

svarande

skall

inom

action taken under paragraph 1

skälig tid underrättas om att sådan

shall be given to each defendant.

talan har väckts enligt punkt 1.

3. Each State Party shall ensure

3. Varje

fördragsslutande

stat

that its courts have jurisdiction to

skall se till att dess domstolar har

entertain actions for compensation

behörighet att pröva talan om

under this Convention.

ersättning enligt denna konvention.

Article 10

Artikel 10

Recognition and enforcement

Erkännande och verkställighet

1. Any

judgement

given by a

1. En dom som meddelats av en

court

with

jurisdiction

domstol som är behörig enligt

accordance with article 9 which is

artikel 9 skall, om den är verkställ-

enforceable in the State of origin

bar i den stat där den meddelats

where it is no longer subject to

och där inte längre kan överklagas

ordinary forms of review, shall be

med ordinära rättsmedel, erkännas

recognised in any State Party,

av alla parter utom

except:

(a) where

the

judgement

was

a) om domen

erhållits

genom

obtained by fraud; or

svikligt förfarande, eller

(b) where the defendant was not

b) om svarande inte getts skälig

given reasonable notice and a fair

tid och rimlig möjlighet att föra sin

opportunity to present his or her

talan.

case.

2. A judgement recognised under

2. En dom som erkänns enligt

paragraph 1 shall be enforceable in

punkt 1 skall vara verkställbar i

each State Party as soon as the

varje fördragsslutande stat så snart

formalities required in that State

som

formella förutsättningar

have been complied with. The for-

som föreskrivits i den staten har

malities shall not permit the merits

uppfyllts.

Dessa

föreskrifter

får

of the case to be re-opened.

inte tillåta en ny prövning av den

sak som avgjorts genom domen.

Article 11

Artikel 11

Supersession clause

Förhållandet till andra konven-

tioner

This Convention shall supersede

Denna

konvention

ersätter

alla

any Convention in force or open

konventioner som är gällande eller

for

signature,

ratification

öppna

för

undertecknande,

accession at the date on which this

ratifikation eller

anslutning

den

Convention

opened

for

dag då denna konvention öppnas

signature, but only to the extent

för undertecknande, men endast i

that such Convention would be in

den utsträckning sådana konven-

conflict with it; however, nothing

tioner skulle strida mot densamma.

this

article

shall

affect

the

Denna bestämmelse skall emeller-

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

obligations of States Parties to	tid inte inverka på de fördrags-
States not party to this Convention	slutande staternas		förpliktelser
arising under such Convention.	enligt sådana	konventioner		mot
	stater som inte är parter i denna
	konvention.
Article 12	Artikel 12
Signature, ratification, acceptance,	Undertecknande,		ratificering,
approval and accession	godtagande,	godkännande		och
	anslutning

1.This Convention shall be open for signature at the Headquarters of the Organization from 1 October 2001 until 30 September 2002 and shall thereafter remain open for accession.

2.States may express their consent to be bound by this Convention by:

(a) signature without reservation as to ratification, acceptance or approval;

(b)signature subject to ratification, acceptance or approval followed by ratification, acceptance or approval; or

(c)accession.

3.Ratification, acceptance, approval or accession shall be effected by the deposit of an instrument to that effect with the Secretary-General.

4.Any instrument of ratification, acceptance, approval or accession deposited after the entry into force of an amendment to this Con- vention with respect to all existing State Parties, or after the comple- tion of all measures required for the entry into force of the amendment with respect to those State Parties shall be deemed to apply to this Convention as modified by the amendment.

1.Denna konvention är öppen för undertecknande vid organisa- tionens högkvarter från och med den 1 oktober 2001 till och med den 30 september 2002 och skall därefter förbli öppen för anslutning.

2.Stater kan uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av denna konvention genom

a) undertecknande utan förbehåll för ratificering, godtagande eller godkännande,

b) undertecknande med förbehåll för ratificering, godtagande eller godkännande, följt av ratificering, godtagande eller godkännande, eller

c) anslutning.

3.Ratificering, godtagande, godkännande eller anslutning verkställs genom deponering av ett instrument för detta ändamål hos generalsekreteraren.

4.Alla ratifikations-, godtag- ande-, godkännande- eller anslut- ningsinstrument som deponeras efter det att en ändring av denna konvention har trätt i kraft med avseende på alla befintliga för- dragsslutande stater, eller efter det att alla åtgärder har vidtagits som krävs för att denna ändring skall träda i kraft med avseende på dessa stater, skall anses gälla konven- tionen i dess ändrade lydelse.

Article 13

Artikel 13

States with more than one system

Stater med fler än ett rättssystem

of law

1. If a State has two or more

1. Om en stat har två eller fler

territorial units in which different

territoriella

enheter

där

olika

systems of law are applicable in

rättssystem tillämpas i frågor som

relation to matters dealt with in

rör denna konvention, får den

this Convention, it may at the time

staten vid undertecknandet, ratifi-

signature,

ratification,

ceringen,

godtagandet,

godkän-

acceptance, approval or accession

nandet eller

anslutningen

förklara

declare that this Convention shall

att konventionen skall omfatta alla

extend to all its territorial units or

dess territoriella enheter, eller bara

only to one or more of them and

en eller några av dem, och får när

may modify this declaration by

som helst ändra sin förklaring

submitting

another declaration at

genom en ny förklaring.

any time.

2. Any such declaration shall be

2. En

sådan

förklaring

skall

notified to the Secretary-General

anmälas

till

depositarien

och

and shall state expressly the

uttryckligen

ange

territoriella

territorial units to which this

enheter där denna konvention är

Convention applies.

tillämplig.

3. In relation to a State Party

3. När

det

gäller en

fördrags-

which

has

made

such

slutande stat som har avgett en

declaration:

sådan förklaring skall

(a) in

the

definition

a) hänvisningar

till

stat i

"registered owner" in article 1(4),

definitionen av "registrerad ägare"

references to a State shall be

i artikel 1.4 tolkas som hänvis-

construed as references to such a

ningar till en sådan territoriell

territorial unit;

enhet,

(b) references to the State of a

b) hänvisningar

till

fartygets

ship's registry and, in relation to a

registreringsstat och, när det gäller

compulsory

insurance

certificate,

certifikat

obligatorisk

to the issuing or certifying State,

försäkring,

till

utfärdande

eller

shall be construed as referring to

bestyrkande

stat,

tolkas

som

the territorial unit respectively in

hänvisningar

till

den

territoriella

which the ship is registered and

enhet där fartyget är registrerat

which issues or certifies the cer-

respektive certifikatet har utfärdats

tificate;

eller bestyrkts,

c) hänvisningar

denna

to the requirements of national law

konvention till krav i nationell

shall be construed as references to

lagstiftning tolkas som hänvisning-

the requirements of the law of the

ar till kraven i lagstiftningen i den

relevant territorial unit; and

berörda territoriella enheten, och

(d) references

in articles 9

and

d) hänvisningar i artiklarna 9 och

10 to courts, and to judgements

10 till domstolar och domar som

which must be recognised in States

måste erkännas i de fördrags-

Parties, shall be construed as

slutande staterna tolkas som hän-

references

respectively to courts

visningar till domstolar respektive

of, and to judgements which must

domar som måste erkännas i den

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

be recognised in, the relevant							berörda territoriella enheten.
territorial unit.
Article 14							Artikel 14
Entry into force							Ikraftträdande
1. This Convention				shall	enter		1. Denna	konvention		träder i
into force one year following the							kraft ett år efter det att arton stater,
date on which eighteen States,							av vilka fem stater var och en har
including five States each with							fartyg med en sammanlagd brutto-
ships	whose		combined		gross		dräktighet om minst 1 miljon
tonnage is not less than 1 million,							enheter, antingen har undertecknat
have either signed it without							den utan förbehåll för ratificering,
reservation		as	to	ratification,			godtagande	eller	godkännande
acceptance or approval or have							eller har deponerat ratifikations-,
deposited instruments of ratifica-							godtagande-, godkännande- eller
tion,	acceptance, approval					or	anslutningsinstrument hos general-
accession with the Secretary-							sekreteraren.
General.
2. For any State which ratifies,							2. För en	stat som ratificerar,
accepts, approves or accedes to it							godtar, godkänner eller ansluter sig
after the conditions in paragraph 1							till denna konvention efter det att
for entry into force have been met,							villkoren för ikraftträdande i punkt
this Convention shall enter into							1 har uppfyllts träder denna
force three months after the date of							konvention i kraft tre månader
deposit by such State of the							efter det att staten har deponerat
appropriate instrument.							det relevanta instrumentet.
Article 15							Artikel 15
Denunciation							Uppsägning
1. This		Convention		may		be	1. Denna	konvention		får sägas
denounced by any State Party at							upp av en fördragsslutande stat när
any time after the date on which							som helst efter det att den trätt i
this Convention comes into force							kraft för den staten.
for that State.
2. Denunciation shall be effected							2. Uppsägningen		skall	verkställ-
by the deposit of an instrument							as genom att ett uppsägningsinstru-
with the Secretary-General.							ment deponeras hos generalsekre-
							teraren.
3. A	denunciation			shall		take	3. En uppsägning får verkan tolv
effect one year, or such longer							månader efter deponeringen				hos
period as may be specified in the							generalsekreteraren		eller	vid	den
instrument		of denunciation,				after	senare tidpunkt som har angetts i
its deposit with the Secretary-							uppsägningsinstrumentet.
General.

Article 16				Artikel 16					Prop. 2012/13:81
									Bilaga 1
Revision or amendment				Översyn eller ändring
1. A conference for the purpose				1. Organisationen			får	samman-
of revising or amending this				kalla en konferens för att se över
Convention may be convened by				eller ändra denna konvention.
the Organization.
2. The	Organization		shall	2. Organisationen			skall		på
convene a conference of the States				begäran av minst en tredjedel av de
Parties for revising or amending				fördragsslutande staterna samman-
this Convention at the request of				kalla en konferens med de för-
not less than one-third of the States				dragsslutande staterna för att se
Parties.				över eller ändra konventionen.
Article 17				Artikel 17
Depositary				Depositarie
1. This Convention shall be				1.	Denna	konvention			skall
deposited with the Secretary-				deponeras hos generalsekreteraren.
General.
2. The Secretary-General shall:				2. Generalsekreteraren skall
(a) inform all States which have				a) underrätta alla stater som har
signed or acceded to this				undertecknat eller anslutit sig till
Convention of:				denna konvention om
(i) each new signature or deposit				i) varje nytt undertecknande eller
of instrument together with the				ny deponering av instrument samt
date thereof;				datum för detta,
(ii) the date of entry into force of				ii) dagen för denna konventions
this Convention;				ikraftträdande,
(iii) the deposit of any				iii) varje deponering av uppsäg-
instrument of denunciation of this				ningsinstrument som				rör	denna
Convention together with the date				konvention		samt	dagen		för
of the deposit and the date on				deponeringen och den dag då
which	the	denunciation	takes	uppsägningen får verkan, och
effect; and
(iv)	other	declarations	and	iv)	andra	förklaringar			och
notifications		made under	this	underrättelser		som	gjorts		enligt
Convention.				denna konvention.
(b) transmit certified true copies				b) översända bestyrkta kopior av
of this Convention to all Signatory				denna konvention till alla stater
States and to all States which				som har undertecknat konvention-
accede to this Convention.				en och alla stater som ansluter sig
				till den.

Prop. 2012/13:81	Article 18	Artikel 18
Bilaga 1
	Transmission to United Nations	Överlämnande	till	Förenta
		nationerna

As soon as this Convention comes into force, the text shall be transmitted by the Secretary- General to the Secretariat of the United Nations for registration and publication in accordance with Article 102 of the Charter of the United Nations.

Article 19

Så snart som denna konvention träder i kraft skall general- sekreteraren överlämna texten till Förenta nationernas sekretariat för registrering och offentliggörande enligt artikel 102 i Förenta nationernas stadga.

Artikel 19

Languages

Språk

This Convention is established in a single original in the Arabic, Chinese, English, French, Russian and Spanish languages, each text being equally authentic.

DONE AT LONDON this twenty-third day of March, two thousand and one.

IN WITNESS WHEREOF the undersigned being duly authorised by their respective Governments for that purpose have signed this Convention.

Denna konvention är upprättad i ett enda original på arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

SOM SKEDDE I LONDON den tjugotredje mars tvåtusenett.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade, därtill veder- börligen befullmäktigade av sina regeringar, undertecknat denna konvention.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

$11(;

&(57,),&$7( 2) ,1685$1&( 25 27+(5 ),1$1&,$/ 6(&85,7< ,1 5(63(&7 2) &,9,/ /,$%,/,7< )25 %81.(5 2,/ 32//87,21 '$0$*(

,VVXHG LQ DFFRUGDQFH ZLWK WKH SURYLVLRQV RI DUWLFOH RI WKH ,QWHUQDWLRQDO &RQYHQWLRQ RQ &LYLO /LDELOLW\ IRU

%XQNHU 2LO 3ROOXWLRQ 'DPDJH

1DPH RI 6KLS	'LVWLQFWLYH	,02 6KLS	3RUW RI	1DPH DQG IXOO DGGUHVV RI WKH
	1XPEHU RU OHWWHUV	,GHQWLILFDWLRQ	5HJLVWU\	SULQFLSDO SODFH RI EXVLQHVV RI WKH
		1XPEHU		UHJLVWHUHG RZQHU

7KLV LV WR FHUWLI\ WKDW WKHUH LV LQ IRUFH LQ UHVSHFW RI WKH DERYH QDPHG VKLS D SROLF\ RI LQVXUDQFH RU RWKHU ILQDQFLDO

VHFXULW\ VDWLVI\LQJ WKH UHTXLUHPHQWV RI DUWLFOH RI WKH ,QWHUQDWLRQDO &RQYHQWLRQ RQ &LYLO /LDELOLW\ IRU %XQNHU 2LO

3ROOXWLRQ 'DPDJH

7\SH RI 6HFXULW\

'XUDWLRQ RI 6HFXULW\

1DPH DQG DGGUHVV RI WKH LQVXUHU V DQG RU JXDUDQWRU V

1DPH

$GGUHVV

7KLV FHUWLILFDWH LV YDOLG XQWLO

,VVXHG RU FHUWLILHG E\ WKH *RYHUQPHQW RI

)XOO GHVLJQDWLRQ RI WKH 6WDWH

The following text should be used when a State Party avails itself of article 7(3)

7KH SUHVHQW FHUWLILFDWH LV LVVXHG XQGHU WKH DXWKRULW\ RI WKH *RYHUQPHQW RI

)XOO GHVLJQDWLRQ RI WKH 6WDWH

QDPH RI LQVWLWXWLRQ RU RUJDQLVDWLRQ

$W 2Q

3ODFH 'DWH

6LJQDWXUH DQG 7LWOH RI LVVXLQJ RU FHUWLI\LQJ RIILFLDO

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

Explanatory Notes:

1.If desired, the designation of the State may include a reference to the competent public authority of the country where the Certificate is issued.

2.If the total amount of security has been furnished by more than one source, the amount of each of them should be indicated.

3.If security is furnished in several forms, these should be enumerated.

4.The entry "Duration of Security" must stipulate the date on which such security takes effect.

5.The entry "Address" of the insurer(s) and/or guarantor(s) must indicate the principal place of business of the insurer(s)

and/or guarantor(s). If appropriate, the place of business where the insurance or other security is established shall be indicated.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

BILAGA

CERTIFIKAT FÖR FÖRSÄKRING ELLER ANNAN EKONOMISK SÄKERHET OM ANSVAR

FÖR SKADA ORSAKAD AV FÖRORENING GENOM BUNKEROLJA

Utfärdat enligt bestämmelserna i artikel 7 i

2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja

Fartygets	Bokstäver eller siffror	IMO-	Registreringsort	Den registrerade ägarens namn samt
Fartygets	Bokstäver eller siffror	nummer	Registreringsort	Den registrerade ägarens namn samt
namn	som identifierar fartyget	nummer		fullständig adress där denne bedriver
namn	som identifierar fartyget			fullständig adress där denne bedriver
				sin huvudsakliga verksamhet

Härmed intygas att det för ovan angivna fartyg finns en gällande försäkring eller annan ekonomisk säkerhet som uppfyller kraven i artikel 7 i 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja.

Typ av säkerhet ....................................................................................................................

Säkerhetens giltighetstid.......................................................................................................

Namn och adress för försäkringsgivaren och/eller den (de) person(er) som har ställt annan ekonomisk säkerhet

Namn ......................................................................................................................................

Adress ....................................................................................................................................

Detta certifikat gäller till .......................................................................................................

Utfärdat eller bestyrkt av regeringen i..................................................................................

(statens fullständiga namn)

ELLER

Följande text bör användas när en fördragsslutande stat tillämpar artikel 7.3

Detta certifikat har utfärdats på bemyndigande av regeringen i.............................................

	(statens fullständiga namn)
av.............................................................................................................................................
	(institutionens eller organisationens namn)
I. .................................................................	den ......................................................................
(ort)	(datum)

.................................................................................................................................................

(den utfärdande eller bestyrkande tjänstemannens namnteckning och titel)

Prop. 2012/13:81

Bilaga 1

Förklarande anmärkningar

1.Om så önskas kan på den plats där statens namn anges även tas in en uppgift om behörig myndighet i det land där certifikatet utfärdas.

2.Om säkerhet ställts av mer än en person ska det belopp som ställts av var och en av dem anges.

3.Har flera slags säkerheter ställts ska dessa anges.

4.Under rubriken "säkerhetens giltighetstid" ska även anges den dag från vilken säkerheten gäller.

5.Under rubriken "adress" för försäkringsgivare och/eller den (de) person(er) som ställt annan säkerhet ska det anges var denna (dessa) person(er) bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Om det är lämpligt ska den plats där försäkringen utfärdats eller säkerheten ställts anges.

Sammanfattning av promemorian Skadestånd för miljöfarliga sjötransporter (Ds 2012:14)

Prop. 2012/13:81

Bilaga 2

Promemorian har föranletts av ett uppdrag att ta fram underlag för bedömningen om Sverige ska tillträda två konventioner: 2010 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (2010 års HNS- konvention; HNS står för Hazardous and Noxious Substances) och 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen). I ett betänkande, Skadeståndsansvar vid sjötransport av farligt gods (SOU 2006:92), föreslogs att Sverige skulle tillträda en tidigare version av HNS- konventionen från 1996. Denna konvention trädde emellertid inte i kraft, eftersom inte tillräckligt många länder tillträtt den. År 2010 antogs ett tilläggsprotokoll till konventionen med vissa förändringar; efter ändringarna kallas den 2010 års HNS-konvention. – Bunkerkonventionen har däremot trätt i kraft den 21 november 2008.

Vad först angår HNS-konventionen, innebär den ett skadeståndsansvar som väsentligen är oberoende av vållande – ett strikt ansvar – för föroreningar och andra skador orsakade av sjötransport av farliga ämnen (HNS-ämnen). Reglerna motsvarar i stora delar bestämmelserna i 10 kap. sjölagen (1994:1009) om oljeskador från tankfartyg, vilka grundas på den s.k. ansvarighetskonventionen av 1992. När det gäller skador orsakade av annat än olja är rättsläget däremot oklart i svensk rätt.

Ansvaret enligt HNS-konventionen omfattar personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada, vissa andra skador på miljön som motiverar återställande samt förebyggande åtgärder. Ansvaret bärs av fartygs- ägaren, som kan krävas på skadestånd enbart på grund av konventionens regler. Skadeståndet är begränsat till vissa belopp beroende på fartygets bruttodräktighet. Fartygsägaren är skyldig att ha en försäkring eller annan ekonomisk säkerhet som täcker ansvar enligt konventionen och att inneha ett certifikat som styrker detta. En skadelidande har rätt att kräva ersättning för sin skada direkt av försäkringsgivaren (eller annan som ställt säkerhet enligt konventionen); går det inte att få ut hela skadeståndet kan han begära ytterligare ersättning från en internationell fond, HNS-fonden. Denna betalar också ersättning när inte det fartyg som orsakat skadan kunnat identifieras. Fonden har regressrätt bl.a. mot fartygsägaren och dennes försäkringsbolag. Den finansieras genom att avgifter tas ut från dem som i en konventionsstat tar emot HNS-gods efter sjötransport. – Genom 2010 års konvention förändrades avgiftssystemet på vissa punkter; bl.a. slopades avgifterna för förpackat HNS-gods, samtidigt som ansvarsbeloppet för fartyg som transporterar sådant gods höjdes. Vissa ändringar gjordes också bl.a. i fråga om avgifter för kondenserad naturgas (LNG).

I SOU 2006:92 tillstyrktes att Sverige skulle tillträda HNS- konventionen i 1996 års version. Promemorian intar samma ståndpunkt. Bl.a. åberopas att de ändringar som år 2010 skett i reglerna inte leder till några andra slutsatser och att hänsyn till konventionens fördelar från miljösynpunkt talar för ett tillträde; övriga nordiska länder är också

Prop. 2012/13:81	inställda på att tillträda konventionen. Enligt promemorian ska
Bilaga 2	konventionen inkorporeras med svensk rätt genom att en särskild lag
	hänvisar till dess regler om HNS-fonden, medan i övrigt bestämmelserna
	ska införlivas genom ett nytt kapitel 11 i sjölagen, där även några
	kompletterande regler föreslås. Lagstiftningen bör träda i kraft vid
	tidpunkt som regeringen bestämmer.
	Bunkerkonventionen reglerar ansvaret för föroreningar genom olja som
	används för fartygets drift; den kompletterar på detta vis bestämmelserna
	i nuvarande 10 kap. sjölagen, som avser föroreningar genom olja från
	oljetankers. Reglerna i konventionen motsvarar också till stora delar 10
	kap. Sålunda föreskrivs ett i princip strikt skadeståndsansvar, något som
	redan idag gäller för oljeskador av detta slag (10 kap. 19 § 2 st.). Det
	strikta ansvaret enligt konventionen åvilar emellertid inte bara
	fartygsägaren utan också andra kategorier som likställs med honom –
	redare, befraktare m.fl. Denna utvidgning sammanhänger med att
	konventionen inte innebär att någon fond i sista hand ska stå för skade-
	ståndet. Däremot föreskrivs en skyldighet att teckna ansvarsförsäkring
	eller ställa särskild säkerhet som täcker ansvar enligt konventionen.
	Också här har en skadelidande rätt att kräva försäkringsbolaget (eller
	annan som ställt säkerhet) direkt på ersättning på grund av försäkringen.
	Några särskilda regler om ansvarsbegränsning förekommer inte i detta
	fall, utan allmänna bestämmelser tillämpas (9 kap. i den svenska
	sjölagen).
	Enligt promemorian talar liknande skäl som anförts för ett tillträde till
	HNS-konventionen också för att Sverige bör tillträda bunkerkonvention-
	en. Även om skyddet för den skadelidande till en del är ofullständigt,
	främst genom att regler om ersättningsfond saknas, innebär det inter-
	nationella försäkringssystem som konventionen föreskriver en avsevärd
	förbättring av den skadelidandes ersättningsmöjligheter. För sjöfarten
	innebär den inte någon ytterligare belastning av betydelse. Också vikten
	av nordisk rättslikhet talar för ett tillträde; Danmark, Finland och Norge
	har redan infört regler motsvarande konventionens bestämmelser.
	I promemorians lagförslag har regler i stort sett motsvarande
	bunkerkonventionen tagits in i en senare avdelning av 10 kap. sjölagen.
	Vissa tillåtna avsteg från konventionen föreslås, bl.a. genom att ansvaret
	väsentligen kanaliserats till fartygsägaren och likställda kategorier.
	Förslaget till ändrad lagtext omfattar bl.a. vissa bestämmelser i
	sjölagen som ändrats genom lagen (2010:976) om ändring i sjölagen.
	Dessa ändringar har ännu inte trätt i kraft. Den föreslagna lagtexten har
	därför uppdelats på dels ändringar i sjölagen, dels ändringar i den
	nämnda lagen av 2010. Motsvarande uppdelning har skett i författnings-
	kommentaren.

Lagförslagen i promemorian Skadestånd för miljöfarliga sjötransporter (Ds 2012:14)

Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)

dels att 10 kap. 1, 2, 4–8, 12, 13, 15, 17–19 §§, 12 kap. 1 §, 19 kap. 1 §, 20 kap 15 § samt 21 kap. 6 och 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fjorton nya paragrafer, 10 kap. 20–32 §§ och 21 kap. 5 a § samt närmast före 10 kap. 20, 21, 23, 24, 25, 26, 27, 29, 30, 31 och 32 §§ nya rubriker av följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas ny rubrik närmast före underrubriken till 10 kap. 2 § av följande lydelse,

	10 kap.1
		1 §
I detta kapitel avses med		I detta kapitel avses med
olja: beständig mineralolja som		olja: mineralolja som innehåller
innehåller kolväte,	såsom råolja,	kolväte, såsom råolja, eldningsolja,
eldningsolja, tjock	dieselolja och	tjock dieselolja och smörjolja,
smörjolja,
		bunkerolja:	olja,	inbegripet
		smörjolja, som används eller är
		avsedd att användas för ett fartygs
		drift och alla rester av sådan olja,

oljeskada: dels skada som orsakats av förorening genom olja från ett fartyg och som uppkommit utanför fartyget, i fråga om försämring av miljön dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställningsåtgärder som har vidtagits eller planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder,

bunkeroljeskada: oljeskada orsakad av förorening genom bunkerolja som har läckt ut eller tömts från ett fartyg,

olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar en oljeskada eller framkallar ett allvarligt och omedelbart förestående hot om en sådan skada,

förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa en oljeskada genom förorening och som har vidtagits efter det att en olycka har inträffat,

ägare av fartyg: den som är	ägare av fartyg: den som är
registrerad som fartygets ägare	registrerad som fartygets ägare
eller, om registrering inte har skett,	eller, om registrering inte har skett,
den som äger fartyget; i fråga om	den som äger fartyget; i fråga om

1 Kapitlet har erhållit ny lydelse genom 1995:1081.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

1992 års ansvarighetskonvention:

1969 års ansvarighetskonvention som den har ändrats genom det i London den 27 november 1992 avslutade ändringsprotokollet,

bunkerkonventionen: 2001 års konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja, och

konventionsstat: vid tillämpning av 2–19 §§ en stat som har tillträtt 1992 års ansvarighetskonvention; vid tillämpning av 20–32 §§: en stat som har tillträtt bunkerkonven- tionen.

Vid tillämpningen av be- stämmelserna i detta kapitel ska med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.

Prop. 2012/13:81	ett fartyg som ägs av en stat och	ett fartyg som ägs av en stat och
Bilaga 3	brukas av ett bolag, vilket i den	brukas av ett bolag, vilket i den
	staten är registrerat som fartygets	staten är registrerat som fartygets
	brukare, skall dock bolaget anses	brukare, ska dock bolaget anses
	som ägare,	som ägare,

1969 års ansvarighetskonvention: den i Bryssel den 29 november 1969 avslutade konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja eller denna konvention som den har ändrats i London den 19 november 1976,

1992 års ansvarighetskonvention:

1969 års ansvarighetskonvention som den har ändrats genom det i London den 27 november 1992 avslutade ändringsprotokollet, och

konventionsstat: en stat som har tillträtt 1992 års ansvarig- hetskonvention.

Vid tillämpningen av bestäm- melserna i detta kapitel skall med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.

						Regler om annan oljeskada än
						bunkeroljeskada
						2 §
	Bestämmelserna		i	detta	kapitel	Bestämmelserna i 2–19 §§
	tillämpas på oljeskador, som har					tillämpas på oljeskador, som har
	uppkommit i Sverige eller dess					uppkommit i Sverige eller dess
	ekonomiska zon eller i en annan					ekonomiska zon eller i en annan
	konventionsstat			eller	dess	konventionsstat		eller	dess
	ekonomiska zon och som har					ekonomiska zon och orsakats av
	orsakats av ett fartyg, vilket					beständig olja från ett fartyg, vilket
	konstruerats eller anpassats för att					konstruerats eller anpassats för att
	transportera olja som bulklast. I					transportera olja som bulklast. I
	fråga om fartyg som kan					fråga om fartyg som kan
	transportera både olja och annan					transportera både olja och annan
	last skall bestämmelserna tillämpas					last ska	dessa	bestämmelser
	endast när	fartyget		transporterar		tillämpas	endast	när	fartyget
	olja som bulklast samt under resor					transporterar olja som bulklast samt
	som följer på en sådan transport. I					under resor som följer på en sådan
	sistnämnda	fall	skall		bestäm-	transport. I sistnämnda fall ska
96	melserna dock inte			tillämpas, om		bestämmelserna		dock	inte

det visas att fartyget inte har några

tillämpas, om det visas att fartyget

Prop. 2012/13:81

rester kvar ombord från transporten.

inte har några rester kvar ombord

Bilaga 3

Bestämmelserna tillämpas också på

från transporten.

Bestämmelserna

kostnader

för

förebyggande

tillämpas också på kostnader för

åtgärder som har vidtagits, oavsett

förebyggande

åtgärder

som har

var det har skett, för att förhindra

vidtagits, oavsett var det har skett,

eller begränsa oljeskador i Sverige

för att förhindra eller begränsa

eller dess ekonomiska zon eller i en

oljeskador i Sverige eller dess

annan

konventionsstat

eller

dess

ekonomiska zon eller i en annan

ekonomiska zon.

konventionsstat

eller

dess

ekonomiska zon.

Vad som i första stycket sägs om ekonomisk zon gäller även i fall en

stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och

angränsande till statens territorialvatten som i enlighet med folkrättens

regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än

200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialvatten mäts.

I fråga om kapitlets tillämplighet

I fråga om tillämplighet av 2–

på örlogsfartyg och vissa andra

18 §§

på

örlogsfartyg

och

vissa

statsfartyg samt på fartyg som inte

andra statsfartyg samt på fartyg

omfattas av bestämmelserna i första

som

inte

omfattas

stycket

gäller

bestämmelserna i

första stycket

19 §.

gäller bestämmelserna i 19 §.

Ersättning

för

åtgärder

med

Ersättning

för

åtgärder

med

anledning av en oljeskada skall

anledning av en oljeskada ska

betalas enligt detta kapitel även om

betalas enligt 2–19 §§ även om det

det finns skyldighet enligt lag eller

finns skyldighet enligt lag eller

annan

författning

att

vidta

annan

författning

att

vidta

åtgärderna.

Bestämmelserna

detta kapitel

Bestämmelserna i 2–19 §§

tillämpas även om andra regler om

tillämplig lag skulle leda till annat.

Bestämmelserna

detta kapitel

Bestämmelserna i 2–19 §§

tillämpas inte i den utsträckning en

sådan

tillämpning

skulle

vara

sådan

tillämpning skulle

vara

oförenlig

med

Sveriges

åtaganden

oförenlig

med

Sveriges åtaganden

enligt ett internationellt fördrag.

4 §

Anspråk på ersättning för en

oljeskada

som

omfattas

oljeskada får göras gällande mot

ersättningsbestämmelserna i

detta

fartygsägaren endast med stöd av

kapitel får göras gällande mot

bestämmelserna i 2–19 §§.

fartygsägaren endast med stöd av

bestämmelserna i kapitlet.

Anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av

följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat

skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan

skada sannolikt skulle uppkomma:

a) anställda

hos

fartygsägaren,

ställföreträdare

för

honom

eller

besättningsmedlemmar,

Prop. 2012/13:81	b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara
Bilaga 3	besättningsmedlem,
	c) en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person som
	i redarens ställe handhar fartygets drift,
	d) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare,
	e) den	som utför bärgning med fartygsägarens, redarens						eller
	befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet,
	f) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller
	g) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–f.
	Vad som har betalats i ersättning för en oljeskada får inte krävas åter
	av en person som avses i andra stycket a, b eller e–g, om inte den mot
	vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov
	vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle
	uppkomma.
			5 §2
	Fartygets ägare har rätt att för			Fartygets ägare har rätt att för
	varje olycka begränsa sitt ansvar			varje olycka begränsa sitt ansvar
	enligt bestämmelserna		i detta	enligt bestämmelserna i 2–19 §§ till
	kapitel till ett belopp motsvarande			ett belopp motsvarande			4 510 000
	4 510 000 särskilda dragningsrätter			särskilda dragningsrätter (SDR) för
	(SDR) för ett fartyg vars dräktighet,			ett fartyg vars dräktighet, beräknad
	beräknad enligt 9 kap. 5 § 6, inte			enligt 9 kap. 5 § 6, inte överstiger
	överstiger	5 000. Är dräktigheten		5 000. Är dräktigheten högre höjs
	högre höjs beloppet med 631 SDR			beloppet med 631 SDR för varje
	för varje	dräktighetstal	därutöver.	dräktighetstal		därutöver. Ansvaret
	Ansvaret skall dock inte i något fall			ska dock inte i något fall överstiga
	överstiga 89 770 000 SDR. Rätt till			89 770 000		SDR.	Rätt	till
	begränsning finns inte i fråga om			begränsning finns inte i fråga om
	ränta eller ersättning för rättegångs-			ränta	eller	ersättning		för
	kostnad. Vad som avses med SDR			rättegångskostnad. Vad som avses
	anges i 22 kap. 3 §.			med SDR anges i 22 kap. 3 §.
	Fartygets ägare har inte rätt att begränsa sitt ansvar, om han har vållat
	oljeskadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att
	sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
				6 §

Rätt till ansvarsbegränsning enligt 5 § första stycket finns endast om ägaren, dennes försäkringsgivare eller någon annan på ägarens vägnar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande bestämmelser i en annan konventionsstats lag upprättar en begränsningsfond, som uppgår till det ansvarsbelopp som gäller för ägaren och det

2 Senaste lydelse 2002:610.

Rätt till ansvarsbegränsning enligt 5 § första stycket finns endast om ägaren, dennes försäkringsgivare eller någon annan på ägarens vägnar enligt bestämmelserna i 2–19 §§ eller motsvarande bestämmelser i en annan konventionsstats lag upprättar en begränsningsfond, som uppgår till det ansvarsbelopp som gäller för ägaren och det

tilläggsbelopp som fastställs enligt 12 kap. 4 § andra stycket.

Ansvarsbeloppet skall räknas om till svenska kronor enligt bestäm- melserna i 22 kap. 3 § andra stycket.

En begränsningsfond enligt detta kapitel skall här i landet upprättas hos den domstol där talan om ersättning har väckts eller kan väckas enligt 21 kap. 5 §.

I fråga om förfarandet när en begränsningsfond enligt bestäm- melserna i detta kapitel upprättas och om förlust i vissa fall av möjligheten att få ersättning för fordran som kan åberopas mot fonden skall bestämmelserna i 12 kap. 3–15 §§ tillämpas. Betalning eller säkerhet som avses i 12 kap. 4 § andra stycket får dock krävas också i fråga om ränta för tiden till dess att fonden upprättas. Vad som sägs i 12 kap. 4 § fjärde stycket om verkan som avses i 9 kap. 8 § skall i stället gälla verkan som avses i 9 § i detta kapitel. Följs inte ett föreläggande enligt 12 kap. 4 § fjärde stycket, skall i ett beslut som där sägs tillkännages att rätten till ansvarsbegränsning inte längre finns.

tilläggsbelopp som fastställs enligt Prop. 2012/13:81 12 kap. 4 § andra stycket. Bilaga 3

Ansvarsbeloppet ska räknas om till svenska kronor enligt bestäm- melserna i 22 kap. 3 § andra stycket.

En begränsningsfond enligt första stycket ska här i landet upprättas hos den domstol där talan om ersättning har väckts eller kan väckas enligt 21 kap. 5 §.

I fråga om förfarandet när en begränsningsfond enligt bestäm- melserna i detta kapitel upprättas och om förlust i vissa fall av möjligheten att få ersättning för fordran som kan åberopas mot fonden ska bestämmelserna i 12 kap. 3–15 §§ tillämpas. Betalning eller säkerhet som avses i 12 kap. 4 § andra stycket får dock krävas också i fråga om ränta för tiden till dess att fonden upprättas. Vad som sägs i 12 kap. 4 § fjärde stycket om verkan som avses i 9 kap. 8 § ska i stället gälla verkan som avses i 9 § i detta kapitel. Följs inte ett föreläggande enligt 12 kap. 4 § fjärde stycket, ska i ett beslut som där sägs tillkännages att rätten till ansvarsbegränsning inte längre finns.

7 §

En begränsningsfond som avses i						En begränsningsfond som avses i
detta	kapitel	fördelas		mellan		6 § fördelas mellan borgenärerna i
borgenärerna		i	förhållande		till	förhållande till storleken av de
storleken av de styrkta fordring-						styrkta fordringarna.
arna.
						8 §
Den	som	innan		begräns-		Den	som	innan	begräns-
ningsfonden		har	fördelats		har	ningsfonden		har fördelats har
betalat ersättning för en oljeskada						betalat ersättning för en oljeskada
inträder intill det belopp han har						inträder intill det belopp han har
betalat i den skadelidandes rätt						betalat i den skadelidandes rätt
enligt	bestämmelserna			i	detta	enligt bestämmelserna i 2–19 §§
kapitel eller motsvarande lagstift-						eller motsvarande lagstiftning i en
ning i en annan konventionsstat.						annan konventionsstat.
Kan fartygets ägare eller någon						Kan fartygets ägare eller någon
annan göra sannolikt att han senare						annan göra sannolikt att han senare				99

Prop. 2012/13:81	blir skyldig att betala ersättning	blir skyldig att betala ersättning
Bilaga 3	som han, om ersättningen hade	som han, om ersättningen hade
	betalats före fondens fördelning,	betalats före fondens fördelning,
	skulle ha kunnat kräva åter från	skulle ha kunnat kräva åter från
	fonden enligt första stycket, kan	fonden enligt första stycket, kan
	domstolen bestämma att medel tills	domstolen bestämma att medel tills
	vidare skall sättas av för att han	vidare ska sättas av för att han
	senare skall kunna göra sin rätt	senare ska kunna göra sin rätt
	gällande mot fonden.	gällande mot fonden.

Har ägaren frivilligt ådragit sig utgifter eller förluster med anledning av förebyggande åtgärder, har han samma rätt till ersättning för detta från

begränsningsfonden som en annan skadelidande.

Ägaren av ett svenskt fartyg, som

transporterar mer än 2 000 ton olja

som bulklast, skall ta och

som

bulklast,

ska

och

vidmakthålla försäkring eller ställa

annan betryggande säkerhet för att

täcka sitt ansvar enligt bestäm-

melserna i detta kapitel eller

melserna

2–19

§§

eller

motsvarande lagstiftning i en annan

konventionsstat

intill

det

konventionsstat

intill

det

ansvarsbelopp som anges i 5 §

första stycket. Staten har dock inte

en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som

avses i första stycket skall

avses i första stycket ska godkännas

godkännas av regeringen eller av

av regeringen eller av den

den myndighet

som

regeringen

myndighet

som

regeringen

bestämmer.

Har

ägaren

fullgjort

sin

Har

ägaren

fullgjort

sin

skyldighet

enligt första stycket,

skyldighet enligt första stycket, ska

skall

den

myndighet

som

den

myndighet

som

regeringen

bestämmer

utfärda

ett

bestämmer

utfärda

ett

certifikat

certifikat som visar detta. För ett

som visar detta. För ett fartyg som

fartyg som ägs av svenska staten

ägs av svenska staten ska den

skall

den

myndighet

som

myndighet

som

regeringen

bestämmer

utfärda

ett

bestämmer

utfärda

ett

certifikat

certifikat som visar att fartyget ägs

som visar att fartyget ägs av

av svenska staten och att dess

svenska staten och att dess ansvar

ansvar

är

täckt

intill

det

är täckt intill det ansvarsbelopp som

ansvarsbelopp som anges i 5 §

anges i 5 § första stycket.

första stycket.

Regeringen

fastställer

det

Regeringen

fastställer

det

formulär till certifikat som avses i

tredje

stycket.

Certifikatet

ska

tredje

stycket.

Certifikatet skall

medföras ombord på fartyget.

100

Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot hans ansvar enligt bestämmelserna i 2–19 §§ eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.

				13 §						Prop. 2012/13:81
	För ett utländskt fartyg som				För	ett	utländskt		fartyg	som Bilaga 3
anlöper eller lämnar en svensk					anlöper eller lämnar en svensk
hamn eller en tilläggsplats på					hamn eller en tilläggsplats på
svenskt sjöterritorium och som vid					svenskt sjöterritorium och som vid
tillfället transporterar mer än 2 000					tillfället transporterar mer än 2 000
ton olja som bulklast skall det					ton olja som bulklast ska det finnas
finnas en försäkring eller en annan					en försäkring eller en annan
betryggande		säkerhet som täcker			betryggande		säkerhet		som	täcker
ägarens		ansvar		enligt	ägarens		ansvar			enligt
bestämmelserna i detta kapitel eller					bestämmelserna i			2–19 §§		eller
motsvarande lagstiftning i en annan					motsvarande lagstiftning i en annan
konventionsstat			intill	det	konventionsstat			intill		det
ansvarsbelopp som anges i 5 §					ansvarsbelopp som anges i 5 §
första stycket. Vad som nu har sagts					första stycket. Vad som nu har sagts
gäller inte ett fartyg som ägs av en					gäller inte ett fartyg som ägs av en
främmande stat.					främmande stat.
	Fartyget skall		ombord	medföra	Fartyget ska ombord medföra ett
ett certifikat som visar att en sådan					certifikat som visar att en sådan
försäkring eller annan betryggande					försäkring eller annan betryggande
säkerhet som avses i första stycket					säkerhet som avses i första stycket
finns. I fråga om ett fartyg som inte					finns. I fråga om ett fartyg som inte
är	registrerat		i	någon	är	registrerat			i	någon
konventionsstat			får	certifikat	konventionsstat			får	certifikat
utfärdas av den myndighet som					utfärdas av den myndighet som
regeringen bestämmer. Om fartyget					regeringen bestämmer. Om fartyget
ägs av en främmande stat, skall det					ägs av en främmande stat, ska det
ombord medföra ett certifikat som					ombord medföra ett certifikat som
visar att fartyget ägs av den staten					visar att fartyget ägs av den staten
och att dess ansvar är täckt intill det					och att dess ansvar är täckt intill det
ansvarsbelopp som gäller enligt 5 §					ansvarsbelopp som gäller enligt 5 §
första stycket.					första stycket.

Närmare bestämmelser om certifikat som avses i andra stycket meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

15 § Om försäkringsgivaren inte har

gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot hans ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.

	17 §
Om ansvar för åsidosättande av		Om ansvar för åsidosättande av
försäkringsplikten och	vissa andra	försäkringsplikten	och vissa	andra
skyldigheter i detta kapitel finns		skyldigheter i	2–19 §§	finns
bestämmelser i 20 kap.	15 §.	bestämmelser i 20 kap. 15 §.

101

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

laga

domstol

och

Om laga domstol och om

verkställighet av domar i mål om

ersättning

för

oljeskada

finns

ersättning för

oljeskada

finns

bestämmelser i 21 kap. 5–7 §§.

bestämmelser i 21 kap. 5,

6 och

7 §§.

Bestämmelserna i

detta

kapitel

Bestämmelserna i 2–18 §§ gäller

gäller inte i fråga om en oljeskada

inte i fråga om en oljeskada som

som orsakats av ett örlogsfartyg

orsakats av ett örlogsfartyg eller av

eller av ett annat fartyg som vid

ett annat fartyg som vid tiden för

tiden för olyckan ägs eller brukas

olyckan ägs eller brukas av en stat

av en stat och som används

och som används uteslutande för

uteslutande

för

statsändamål

och

statsändamål

och

inte

för

inte för affärsdrift. Har ett sådant

affärsdrift. Har ett sådant fartyg

fartyg orsakat en oljeskada i

orsakat en oljeskada i Sverige eller

Sverige eller dess ekonomiska zon

dess ekonomiska zon eller har

eller har förebyggande åtgärder vid-

förebyggande åtgärder vidtagits för

tagits för att förhindra eller

att förhindra eller begränsa en

begränsa en sådan skada i Sverige

sådan skada i Sverige eller dess

eller dess ekonomiska zon, skall

ekonomiska

zon,

ska

dock

dock bestämmelserna i 1 §, 2 §

bestämmelserna i 1 §, 2 § fjärde

fjärde stycket och 3–5 §§ i detta

stycket och 3–5 §§ i detta kapitel

kapitel samt 19 kap. 1 § första

samt 19 kap. 1 § första stycket 9

stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.

och 21 kap. 5 § tillämpas.

Har ett fartyg som inte omfattas

av bestämmelserna

2 §

första

av bestämmelserna

2 §

första

stycket orsakat en oljeskada i

stycket orsakat en annan oljeskada

Sverige eller dess ekonomiska zon

än bunkeroljeskada i Sverige eller

eller

har förebyggande åtgärder

dess ekonomiska zon eller har

vidtagits för att förhindra eller

förebyggande åtgärder vidtagits för

begränsa en oljeskada i Sverige

att förhindra eller begränsa en

eller

dess

ekonomiska

zon,

sådan skada i Sverige eller dess

tillämpas bestämmelserna i 1 §, 2 §

ekonomiska

zon,

tillämpas

fjärde och sjätte styckena och 3 § i

bestämmelserna i 1 §, 2 § fjärde

detta kapitel samt 19 kap. 1 § första

och sjätte styckena och 3 § i detta

stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga

kapitel samt 19 kap. 1 § första

om ägarens rätt att begränsa sitt

stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga

ansvar gäller i sådant fall

om ägarens rätt att begränsa sitt

bestämmelserna i 9 kap.

ansvar gäller i sådant fall

bestämmelserna i 9 kap.

Regler om bunkeroljeskada

Tillämpningsområde m.m.

20 §

Bestämmelserna

20–32 §§

tillämpas på bunkeroljeskador, som

102

har uppkommit i Sverige eller dess

ekonomiska zon eller i en annan Prop. 2012/13:81 konventionsstat eller dess Bilaga 3 ekonomiska zon. Bestämmelserna

tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Bestämmelserna gäller dock inte sådan oljeskada som avses i 2 § första stycket.

Vid tillämpning av 21–24 och 28 §§ likställs med ägare av ett fartyg en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift.

I fråga om tillämplighet av bestämmelserna om bunkerolje- skada på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg gäller 32 §.

Ersättning för åtgärder med anledning av en bunkeroljeskada ska betalas enligt 20–32 §§ även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Bestämmelserna i 20–32 §§ tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. De tillämpas dock inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.

103

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

104

Skadestånd

Ansvaret för en bunkeroljeskada

21 §

En bunkeroljeskada ska ersättas av fartygets ägare, även om varken ägaren eller någon som han svarar för är vållande till skadan. Utgörs den olycka som orsakade skadan av en serie av händelser, vilar ersättningsansvaret på den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser.

Ansvar enligt första stycket inträder dock inte om det visas att skadan

1.har orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras, eller

2.i sin helhet har vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller

3.i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering.

Kanalisering av ansvaret och regressrätt

22 §

Anspråk på ersättning för en bunkeroljeskada får göras gällande mot fartygsägaren eller annan som avses i 20 § tredje stycket endast med stöd av bestämmelserna i 20– 32 §§.

Anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt

om att sådan skada sannolikt skulle Prop. 2012/13:81 uppkomma: Bilaga 3

a)anställda hos fartygsägaren, ställföreträdare för honom eller besättningsmedlemmar,

b)en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem,

c)en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare,

d)den som utför bärgning med fartygsägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet,

e)den som vidtar förebyggande åtgärder, eller

f)anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–e.

Vad som har betalats i ersättning för en bunkeroljeskada får inte krävas åter av en person som avses

iandra stycket a, b eller d–f, om inte den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.

Ansvarsbegränsning

23 §

Bestämmelserna i 20–32 §§ påverkar inte rätten för fartygsägaren eller annan att begränsa sitt ansvar enligt 9 kap.

Preskription

24 §

Om preskription av fordran på ersättning för en bunkeroljeskada finns bestämmelser i 19 kap. 1 §.

105

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

106

Försäkring

Försäkringsplikt för svenska fartyg

25 §

Ägaren av ett svenskt fartyg med en dräktighet av mer än 1 000 ska ta och vidmakthålla en försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i 20-31 §§ eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Staten har dock inte en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Har ägaren fullgjort sin skyldighet enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i första stycket.

Regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet ska medföras ombord på fartyget.

Försäkringsplikt för utländska fartyg

26 §

För ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och har en dräktighet som överstiger 1 000 ska det finnas en försäkring eller en annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i 20–32 §§ eller

motsvarande lagstiftning i en annan Prop. 2012/13:81 konventionsstat intill det Bilaga 3 ansvarsbelopp som anges i 9 kap.

5 §. Vad som nu har sagts gäller inte ett fartyg som ägs av en främmande stat.

Fartyget ska ombord medföra ett certifikat som visar att en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket finns. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventions- stat får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen bestäm- mer. Om fartyget ägs av en främ- mande stat, ska det ombord medföra ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt första stycket.

Närmare bestämmelser om certifikat som avses i andra stycket meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Krav mot försäkringsgivaren

27 §

En försäkring som avses i 25 eller 26 § ska för den som är berättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren.

Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare och de som avses i 20 § tredje stycket inte är ansvariga eller om någon av dessa har vållat skadan uppsåt- ligen. Försäkringsgivarens ansvar ska inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §. Försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än ägaren åberopa omständigheter som han hade kunnat åberopa mot ägaren.

107

Prop. 2012/13:81	28 §
Bilaga 3	Om försäkringsgivaren inte har
	gjort något annat förbehåll, gäller
	försäkringen	för	fartygets	ägare
	mot hans ansvar enligt bestämmel-
	serna i 20–31 §§ eller motsvarande
	lagstiftning i en annan konventions-
	stat.
	Annan säkerhet
	29 §
	Vad som föreskrivs i 27 § om
	försäkring tillämpas också i fråga
	om sådan säkerhet av annat slag
	som avses i 25 eller 26 §.
	Åsidosättande	av	försäkringsplikt
	m.m.
	30 §
	Om ansvar för åsidosättande av
	försäkringsplikten och vissa			andra
	skyldigheter i fråga om bunker-
	oljeskada finns		bestämmelser i
	20 kap. 15 §.

Om laga domstol m.m.

31 §

Om laga domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för bunkeroljeskada finns bestämmelser i 21 kap. 5, 6 och 7 §§.

	Övriga bestämmelser
	32 §
	Bestämmelserna i 20–31 §§
	gäller inte i fråga om en
	bunkeroljeskada orsakats				av	ett
	örlogsfartyg eller av ett annat
	fartyg som vid tiden för olyckan ägs
	eller brukas av en stat och som
	används		uteslutande			för
	statsändamål		och	inte		för
	affärsdrift. Har ett sådant fartyg
	orsakat	en	bunkeroljeskada			i
	Sverige eller dess ekonomiska zon
108	eller har	förebyggande			åtgärder

vidtagits för att förhindra eller Prop. 2012/13:81 begränsa en sådan skada i Sverige Bilaga 3

eller dess ekonomiska zon, ska dock bestämmelserna i 20 § fjärde stycket och 21–23 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.

12 kap.

1 §3

Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som upprättas

enligt 9 kap. 7 § (globalfond).
Bestämmelserna i 3–15 §§	Bestämmelserna i 3–15 §§
tillämpas också i vissa delar i fråga	tillämpas också i vissa delar i fråga
om begränsningsfond som upprättas	om begränsningsfond som upprättas
enligt 10 kap. 6 §.	enligt 10 kap. 6 § eller 11 kap. 7 §.

19 kap.

1 §4

Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om

1.fordran på bärgarlön eller på sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §: inom två år från det bärgningsföretaget slutfördes,

2.fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra stycket: inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om bärgarlönens och andelens storlek; fordran upphör dock tidigast två år efter det bärgningsföretaget slutfördes,

3.fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den dag skadan inträffade,

4.fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,

5.fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,

6.fordran på ersättning för personskada eller försening vid passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen,

7.fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,

8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan

3Senaste lydelse 1995:1081.

4Senaste lydelse 1995:1314.

109

Prop. 2012/13:81	kostnad som skall fördelas enligt		kostnad som ska fördelas enligt
Bilaga 3	samma grund (13 kap. 15 § tredje		samma grund (13 kap. 15 § tredje
	stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6		stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6
	§): inom ett år från den dag		§): inom ett år från den dag
	dispaschen vann laga kraft,		dispaschen vann laga kraft,
	9. fordran på	ersättning för en	9. fordran	på	ersättning		för	en
	oljeskada enligt	bestämmelserna i	oljeskada enligt		bestämmelserna i
	10 kap.: inom tre år från den dag då		10 kap.: inom tre år från den dag då
	skadan uppkom, dock att talan inte i		skadan uppkom, dock att talan inte i
	något fall får väckas senare än sex		något fall får väckas senare än sex
	år från dagen för den olycka som		år från dagen för den olycka som
	orsakade skadan eller, om olyckan		orsakade skadan eller, om olyckan
	utgjordes av en serie av händelser,		utgjordes av en serie av händelser,
	från dagen för den första av dessa.		från dagen för den första av dessa,
			och
			10. fordran	på		ersättning		för
			skada orsakad av farliga ämnen
			enligt bestämmelserna i 11 kap.:
			inom tre år från den dag då
			skadelidande	fick		eller	rimligen
			borde ha fått kännedom om skadan
			och om ägarens identitet. Talan får
			dock inte i något fall väckas senare
			än tio år från dagen för den olycka
			som orsakade skadan eller, om
			olyckan utgjordes av en serie
			händelser, från dagen för den
			senaste av dessa.
	Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för
	ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av
	redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan
	inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år
	från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran inom
	ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären har rätt
	att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan
	utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt
	under samma tid som för en fordran i allmänhet.
	Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under
	behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.
	Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka
	återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En
	sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag
	huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det.
	Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket
	1–8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. Om
	avtalet gäller preskription i något annat fall än som avses i första stycket
	1 eller 2, har det inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från
	dagen för avtalet. En sådan preskriptionstid får inte i något fall genom
	avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i
	första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller
110	ilandföring har ägt rum eller skulle		ha ägt rum. I 13		kap. 4 § första

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som sägs i 10 eller 11 kap. om försäkringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för sjöfart, trots att han insett eller bort inse att i 10 kap. eller 11 kap. föreskriven försäkringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet inte har fullgjorts. Detsamma gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren.

Medförs inte ett certifikat som avses i 10 kap. 12, 13, 25 eller 26 § eller i 11 kap. 13 eller 14 § ombord på ett fartyg, när det används för sjöfart, döms befälhavaren till böter.

stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av	Prop. 2012/13:81
avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och	Bilaga 3
fjärde stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om
ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter
enligt första stycket 6 och 7.
Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf
bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är
tillämplig på rättsförhållandet.

20 kap.

15 §5

En fartygsägare, som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som sägs i 10 kap. om försäkringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för sjöfart, trots att han insett eller bort inse att i 10 kap. föreskriven försäk- ringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet inte har fullgjorts. Detsamma gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren.

Medförs inte ett certifikat som avses i 10 kap. 12 eller 13 § ombord på ett fartyg, när det används för sjöfart, döms befälhavaren till böter.

21 kap.

5 a §

Talan om ersättning för skada orsakad av farliga ämnen enligt 11 kap. får väckas i Sverige om skadan har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller om förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon. Talan får också väckas i Sverige när skadan har uppkommit utanför

5 Senaste lydelse 1995:1081.

111

Prop. 2012/13:81	Sverige, om 11 kap. 2 § första
Bilaga 3	stycket 3 eller andra stycket är
	tillämpligt och
	a) fartyget			är	registrerat		i
	Sverige eller, om det inte är
	registrerat, har rätt att föra svensk
	flagg, eller
	b) ägaren har sitt hemvist eller
	sin	huvudsakliga			verksamhetsort		i
	Sverige, eller
	c) begränsningsfond					enligt
	11 kap. 7 § har upprättats i Sverige.
	Är svensk domstol behörig enligt
	första stycket, får även talan om
	ersättning för annan skada orsakad
	av farliga ämnen som uppkommit
	på grund av samma olycka väckas
	här.
	Talan enligt första eller andra
	stycket		väcks		vid	den
	sjörättsdomstol som är närmast den
	ort där skadan uppkom.
	Har talan om ersättning för
	skador som har uppkommit på
	grund av samma olycka väckts vid
	flera domstolar,				ska regeringen
	bestämma att en av dessa
	domstolar ska handlägga samtliga
	mål.
	Har en begränsningsfond upp-
	rättats här i landet enligt					11 kap.
	7 §, prövar den domstol vid vilken
	fonden har upprättats frågor om
	ansvarsbeloppets fördelning mellan
	de	ersättningsberättigade.				Denna
	prövning		görs	i	begränsningsmål
	som avses i 12 kap. (artikel 38
	HNS-konventionen) och 21 kap. 5 §
	sjölagen.
6 §6
Har en dom i ett mål om	Har en dom i ett mål om
ersättning för oljeskada meddelats i	ersättning för oljeskada eller skada
en annan stat som har tillträtt den i	orsakad		av		farliga	ämnen
10 kap. angivna 1992 års	meddelats i en annan stat som har
ansvarighetskonvention och var	tillträtt den i 10 kap. angivna 1992
domstolarna i den staten behöriga	års	ansvarighetskonvention,				den	i
att pröva den tvist som domen	samma kapitel angivna bunkerkon-

6 Senaste lydelse 1995:1081.

112

avser, gäller följande. Domen skall,

ventionen respektive

den i 11 kap. Prop. 2012/13:81

när den har vunnit laga kraft och

angivna 2010 års HNS-konvention Bilaga 3

kan verkställas i den stat där den

och var domstolarna i den staten

har

meddelats,

på

ansökan

behöriga att pröva den tvist som

verkställas i Sverige utan att en ny

domen

avser,

gäller

följande.

prövning sker av den sak som

Domen ska, när den har vunnit laga

avgjorts genom domen, om inte

kraft och kan verkställas i den stat

annat följer av vad som sägs i 10

där den har meddelats, på ansökan

kap. 9 § eller 5 § femte stycket i

verkställas i Sverige utan att en ny

detta kapitel. Detta medför inte

prövning sker av den sak som

skyldighet att verkställa en utländsk

avgjorts genom domen, om inte

dom, om det ansvarsbelopp som

annat följer av vad som sägs i 10

gäller för fartygets ägare därmed

kap. 9 §, 11 kap. 10 § eller 5 § och

skulle överskridas.

5 a § femte stycket i detta kapitel.

Detta medför inte skyldighet att

verkställa en utländsk dom, om det

ansvarsbelopp

som

gäller

för

fartygets

ägare

därmed

skulle

överskridas.

Ansökan

verkställighet

görs

Ansökan

om verkställighet

görs

hos Svea hovrätt. Till ansökan skall

hos Svea hovrätt. Till ansökan ska

fogas

1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet,

2. en

förklaring

behörig

2. en

förklaring av en

behörig

myndighet i den stat där domen

meddelats

att

domen

avser

meddelats

att

domen

avser

ersättning enligt den i 10 kap.

angivna

1992

års

angivna

1992

års

ansvarighetskonvention

samt

att

ansvarighetskonvention,

den

domen har vunnit laga kraft och

samma

kapitel

angivna

kan verkställas i den staten.

bunkerkonventionen eller den i 11

kap. angivna

HNS-konventionen

samt att domen har vunnit laga

kraft och kan verkställas i den

staten.

Handlingarna skall vara försedda

Handlingarna

ska

vara

försedda

med

bevis

utfärdarens

med

bevis

utfärdarens

behörighet.

Beviset

skall

vara

behörighet. Beviset ska vara utställt

utställt av en svensk beskickning

av en svensk beskickning eller

eller konsul eller av chefen för

konsul eller av chefen för

justitieförvaltningen i den stat där

domen har meddelats. Är en

handling i ärendet skriven på ett

annat främmande språk än danska

eller

norska,

skall

handlingen

eller

norska,

ska

handlingarna

åtföljas av en översättning till

svenska. Översättningen skall

vara

svenska. Översättningen ska

vara

bestyrkt av en diplomatisk eller

konsulär tjänsteman eller av svensk

konsulär tjänsteman eller av en

notarius publicus.

svensk notarius publicus.

113

Har i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention respektive i 11 kap. angivna HNS- konvention en begränsningsfond upprättats i en annan stat, som har tillträtt den konventionen, enligt lagen i den staten och har en ägare eller försäkringsgivare, mot vilken talan om ersättning enligt 10 kap. respektive 11 kap. väckts vid en svensk domstol, rätt att begränsa sitt ansvar, ska domstolen i dom i mål om ersättning bestämma att domen får verkställas endast efter prövning i den främmande staten av frågor om fondens fördelning och enligt den statens lag.

Prop. 2012/13:81 En ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft Bilaga 3 tillfälle att yttra sig över ansökan.

Bifalls ansökan, verkställs domen på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen bestämmer annat sedan hovrättens beslut överklagats.

7 §7 Har i enlighet med

bestämmelserna i den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskon- vention en begränsningsfond upprättats i en annan stat, som har tillträtt den konventionen, enligt lagen i den staten och har en ägare eller försäkringsgivare, mot vilken talan om ersättning enligt 10 kap. väckts vid en svensk domstol, rätt att begränsa sitt ansvar, skall domstolen i dom i mål om ersättning bestämma att domen får verkställas endast efter prövning i den främmande staten av frågor om fondens fördelning och enligt den statens lag.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

7 Senaste lydelse 1995:1081.

114

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:976) om ändring i sjölagen

Härigenom föreskrivs

att 9 kap. 3 §, 11 kap. och rubriken till 11 kap. sjölagen (1994:1009) istället för lydelsen enligt lagen (2010:976) om ändring i sjölagen ska ha följande lydelse,

Lydelse enligt SFS 2010:976

Föreslagen lydelse

9kap.

3 §

Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

1.en fordran på bärgarlön, sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller 6,

2.en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 10 kap. 1 § och 2 § första och andra styckena,

3.en fordran som är underkastad en internationell konvention eller en nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvar för radiologisk skada,

4.en fordran med anledning av radiologisk skada orsakad av atomfartyg,

5.en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars skyldigheter står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, och

6.en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.

6.en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader, och

7.en fordran med anledning av skada orsakad av farliga ämnen

vilken omfattas av 11 kap. 1 och 2 §§.

11 kap. Om ansvar för radiologisk skada

1 §

Särskilda bestämmelser om radiologisk skada finns i lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor.

11 kap. Om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga ämnen

Inledande bestämmelser

Definitioner

1 §

I detta kapitel avses med farliga ämnen:

a) oljor som transporteras i bulk

och som anges i bihang I till bilaga

115

Prop. 2012/13:81	I i 1978 års protokoll till 1973 års
Bilaga 3	internationella				konvention			till
	förhindrande			av	förorening			från
	fartyg (MARPOL 73/78) i gällande
	lydelse,
	b) skadliga flytande ämnen som
	transporteras i bulk och som anges
	i bihang II till bilaga II i 1978 års
	protokoll		till			1973		års
	internationella				konvention			till
	förhindrande			av	förorening			från
	fartyg (MARPOL 73/78) i gällande
	lydelse, och sådana ämnen och
	blandningar			som		provisoriskt
	bedömts			falla			under
	föroreningskategori X, Y eller Z
	enligt 6.3 i nämnda bilaga II,
	c) farliga				flytande		ämnen
	transporterade i bulk upptagna i
	kapitel 17 i 1983 års internationella
	kod för konstruktion och utrustning
	av fartyg som transporterar farliga
	kemikalier i bulk (IBC-koden) i
	gällande lydelse, och de farliga
	produkter för vilka de preliminärt
	lämpliga		förhållandena					för
	transporter har beskrivits av den
	berörda		myndigheten				och	de
	berörda		hamnmyndigheterna i
	överenskommelse					med	paragraf
	1.1.3 i koden,
	d) farliga, riskfyllda och vådliga
	ämnen och föremål i förpackad
	form som omfattas av den
	internationella			sjökoden för farligt
	gods (IMDG-koden)i gällande
	lydelse,
	e) gaser i vätskeform som är
	angivna i kapitel 19 i 1983 års
	internationella kod för konstruktion
	och utrustning av fartyg som
	transporterar gas i vätskeform i
	bulk (IGC-koden) i gällande
	lydelse, och de produkter för vilka
	de preliminärt lämpliga förhållan-
	dena för transporter har före-
	skrivits av den berörda myndighet-
	en och de berörda hamnmyndig-
	heterna	i	överensstämmelse					med
	paragraf 1.1.6 i koden,
116	f)	flytande				ämnen		som

transporteras i bulk med en Prop. 2012/13:81 flampunkt som inte överstiger 60°C Bilaga 3 (uppmätt genom closed cup test),

g)fasta bulkvaror som innebär kemiska risker och omfattas av koden för säker hantering av fasta bulklaster (BC-koden) i gällande lydelse, i den utsträckning som dessa substanser även omfattas av bestämmelserna i den inter- nationella sjökoden för farligt gods (IMDG-koden) när godset transporteras i förpackad form, och

h)rester från tidigare bulktransporter av ämnen som anges i a–c och e–g,

farligt bulkämne: sådant farligt ämne som avses i a–c och e–h,

farligt förpackat ämne: sådant farligt ämne som avses i d,

skada: dels dödsfall eller personskada ombord eller utanför det fartyg som transporterar farliga ämnen och som orsakats av dessa, dels skada på egendom utanför det fartyg som transporterar farliga ämnen och som orsakats av dessa, dels skada på grund av förorening av miljön som orsakats av farliga ämnen, dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställningsåtgärder som har vidtagits eller som planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder,

olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar en skada med farliga ämnen eller framkallar ett allvarligt eller omedelbart förestående hot om en sådan skada,

förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa en skada med farliga ämnen och som vidtagits efter det att en olycka har inträffat,

ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare

eller, om registrering inte har skett,

117

Prop. 2012/13:81	den som äger fartyget; i fråga om
Bilaga 3	ett fartyg	som ägs av en stat och
	som brukas av ett bolag, vilket i den
	staten är registrerat som fartygets
	brukare, ska dock bolaget anses
	som ägare,
	sjötransport: tiden från det att de
	farliga ämnena kommer i kontakt
	med fartygets anordningar till dess
	att de vid lossning upphör att vara
	vid någon del av fartygets anord-
	ningar. Om inte någon av fartygets
	anordningar			används				börjar
	respektive	slutar			tidsperioden				när
	de farliga ämnena korsar fartygets
	reling,
	HNS-konventionen: 2010 års
	internationella			konvention					om
	ansvar och ersättning för skada i
	samband	med			sjötransport				av
	farliga ämnen,
	HNS-fonden: Den internationella
	fonden för farliga ämnen,
	konventionsstat:					en	stat		som
	tillträtt HNS-konventionen.
	Är det inte möjligt att tillförlitligt
	särskilja skada orsakad av farliga
	ämnen från skada orsakad av andra
	omständigheter,			anses			all	skada
	orsakad av de farliga ämnena. Det
	gäller inte om skadan omfattas av
	10 kap. 1 § sjölagen eller är
	orsakad	av	radioaktivt				material
	enligt klass 7 antingen i den
	internationella sjökoden						för	farligt
	gods i gällande lydelse, eller i
	bilaga B i koden för säker
	hantering av fasta bulklaster, i
	gällande lydelse.
	Vid tillämpning av bestäm-
	melserna i detta kapitel ska med
	fartyg jämställas					varje		annan
	anordning som kan användas för
	trafik till sjöss.
	Tillämpningsområde
	2 §
	Bestämmelserna				i	detta		kapitel
	tillämpas	på		skador			som		vid
118	sjötransport		med		farliga			ämnen

som last har uppkommit

Prop. 2012/13:81

1.i Sverige eller i en annan Bilaga 3 konventionsstat;

2.i Sveriges eller en annan konventionsstats ekonomiska zon, om skadan har uppkommit genom förorening av miljön; och

3.utanför Sverige på annat sätt

än genom förorening av miljön, om skadan har orsakats av ett farligt ämne som har transporterats som last ombord på ett fartyg som är registrerat i Sverige eller, om fartyget inte är registrerat, ombord på ett fartyg som får föra svensk flagg.

Bestämmelserna tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa skador som anges i 1–3 ovan.

I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg gäller bestämmelserna i 20 §.

Ersättning för åtgärder med anledning av skador med farliga ämnen ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. De tillämpas dock inte i den

utsträckning en	sådan tillämpning
skulle vara oförenlig med Sveriges
åtaganden enligt ett internationellt
fördrag.	119

Prop. 2012/13:81	3 §
Bilaga 3	Bestämmelserna i				detta		kapitel
	tillämpas inte
	1. på	sådan		skada		som utgör
	oljeskada enligt 10 kap. 1 § första
	stycket,
	2. på skada som är orsakad av
	radioaktivt material enligt klass 7
	antingen i		den		internationella
	sjökoden för farligt gods, i gällande
	lydelse, eller i koden för säker
	hantering av fasta bulklaster, i
	gällande lydelse,
	3. på	fordringar			som		har	sin
	grund i befordringsavtal för gods
	och passagerare, eller
	4. i	den	omfattning				de	är
	oförenliga med tillämplig lag om
	ersättning till anställda eller med
	sociala välfärdssystem.
	Skadestånd
	Ansvaret för en skada orsakad av
	farliga ämnen
	4 §
	En skada ska ersättas av
	fartygets ägare, även om varken
	ägaren eller någon som han svarar
	för är vållande till skadan. Utgörs
	den olycka som orsakade skadan av
	en serie av händelser, vilar
	ersättningsansvaret på den som var
	ägare av fartyget vid den första av
	dessa händelser.
	Ägaren är dock fri från ansvar
	om han visar att skadan
	1. orsakats		av	en	krigshandling
	eller	liknande		handling			under
	väpnad konflikt, inbördeskrig eller
	uppror eller av en naturhändelse av
	osedvanlig		karaktär,			som		inte
	kunnat undvikas och vars följder
	inte kunnat förhindras, eller
	2. i sin helhet vållats av tredje
	man med avsikt att orsaka skada,
	eller
	3. i sin helhet orsakats genom fel
	eller försummelse av en svensk eller
120	utländsk myndighet vid fullgörandet


av	skyldighet		att	svara	för	Prop. 2012/13:81
underhåll		av fyrar		eller	andra Bilaga 3
hjälpmedel för navigering, eller
4. orsakats genom underlåtenhet
av avsändaren eller annan person
att upplysa om den farliga
egenskapen hos de ämnen som
transporterats, och detta helt eller
delvis har förorsakat skadan eller
har lett till att fartygets ägare inte
tagit en försäkring som nämns i
13 eller 14 §. Detta gäller dock
bara om varken fartygsägaren eller
hans	anställda			eller	ställ-
företrädare		hade	eller rimligen
borde ha haft vetskap om ämnets
farlighet.

5 §

Anspråk på ersättning för skada som omfattas av ersättnings- bestämmelserna i detta kapitel får göras gällande mot fartygsägaren endast med stöd av bestämmelserna i kapitlet.

a)anställda hos fartygsägaren, ställföreträdare för honom eller besättningsmedlemmar,

b)en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem,

c)en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift,

d)en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare,

e)den som utför bärgning med fartygsägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet,

f)den som vidtar förebyggande

åtgärder, eller

121

Prop. 2012/13:81	g) anställda				hos		eller
Bilaga 3	ställföreträdare			för	personer som
	nämns i b–f.
	Anspråk enligt första stycket får
	dock framställas mot en avsändare,
	avlastare eller lastägare som har
	underlåtit att ge upplysningar om
	farliga ämnen som				transporterats,
	om detta föranlett att fartygsägaren
	är utan ansvar för skadan enligt 4 §
	andra stycket 4.
	Vad som har betalats i ersättning
	för en skada får inte krävas åter av
	en person som avses i andra stycket
	a, b eller e–g, om inte den mot
	vilket anspråket riktas har vållat
	skadan uppsåtligen eller av grov
	vårdslöshet och med insikt om att
	sådan	skada		sannolikt			skulle
	uppkomma.
	Ansvarsbegränsning
	6 §
	Fartygets ägare har rätt att för
	varje olycka begränsa sitt ansvar
	för skada genom farligt bulkämne
	enligt detta kapitel till ett belopp
	motsvarande 10 000 000 särskilda
	dragningsrätter (SDR) för ett fartyg
	vars	dräktighet,		beräknad			enligt
	9 kap. 5 § 6, inte överstiger 2 000.
	Är	dräktigheten			högre		höjs
	beloppet med 1 500 SDR för varje
	dräktighetstal från 2 001 till 50 000
	och	med	360 SDR			för	varje
	dräktighetstal			över			50 000.
	Ansvaret ska dock inte i något fall
	överstiga 100 000 000 SDR.
	Fartygets ägare har vidare rätt
	att för varje olycka begränsa sitt
	ansvar enligt detta kapitel för skada
	orsakad av farligt förpackat ämne
	till 11 500 000 SDR				för	ett fartyg
	vars	dräktighet		beräknad			enligt
	9 kap. 5 § 6, inte överstiger 2 000.
	Är	dräktigheten			högre		höjs
	beloppet med 1 725 SDR för varje
	dräktighetstal från 2 001 till 50 000
	och	med	414	SDR		för	varje
122	dräktighetstal			över			50 000.

Ansvaret ska dock inte i något fall Prop. 2012/13:81 överstiga 115 000 000 SDR. Bilaga 3

Vad som sägs i andra stycket gäller också om en skada har blivit orsakad av både farligt bulkämne och farligt förpackat ämne eller av någotdera ämnet, oklart vilket.

Rätt till begränsning finns inte i fråga om ränta eller ersättning för rättegångskostnad.

Vad som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §.

Fartygets ägare har inte rätt att begränsa sitt ansvar, om han har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.

Begränsningsfond

7§

Rätt till ansvarsbegränsning

enligt 6 § finns endast om ägaren,
dennes	försäkringsgivare				eller
någon annan på ägarens vägnar
enligt	bestämmelserna			i	detta
kapitel	eller		motsvarande
bestämmelser		i	en		annan
konventionsstats		lag upprättar en
begränsningsfond,			som	uppgår till
det ansvarsbelopp som gäller för
ägaren och det tilläggsbelopp som
fastställs enligt 12 kap. 4 § andra
stycket.
Ansvarsbeloppet			ska	räknas om
till	svenska		kronor		enligt
bestämmelserna i 22 kap. 3 § andra
stycket.
En begränsningsfond enligt detta
kapitel ska här i landet upprättas
hos den domstol där talan om
ersättning har väckts eller kan
väckas enligt 21 kap. 5 a §.
I fråga om förfarandet när en
begränsningsfond			enligt		bestäm-
melserna i detta kapitel upprättas
och om förlust i vissa fall av
möjligheten att få ersättning för
fordran som kan åberopas mot
fonden	ska bestämmelserna i 12					123

Prop. 2012/13:81	kap.	3–15 §§	tillämpas. Betalning
Bilaga 3	eller säkerhet som avses i 12 kap. 4
	§ andra stycket får dock krävas
	också i fråga om ränta för tiden till
	dess att fonden upprättas. Vad som
	sägs i 12 kap. 4 § fjärde stycket om
	verkan som avses i 9 kap. 8 § ska i
	stället gälla verkan som avses i 10
	§ i detta kapitel. Följs inte ett
	föreläggande enligt 12 kap. 4 §
	fjärde stycket, ska i ett beslut som
	där sägs tillkännages att rätten till
	ansvarsbegränsning inte			längre
	finns.
	Fördelning av en begränsningsfond
	8 §
	En begränsningsfond som avses i
	7 § fördelas mellan borgenärerna i
	förhållande till storleken av de
	styrkta fordringarna.
	Vid fördelning av fonden har
	anspråk i anledning av dödsfall och
	personskada		företräde	framför
	andra anspråk, dock inte till den
	del	anspråken överstiger två
	tredjedelar av den totala summan
	som bestämts enligt 7 §.

Ersättning från en begräns- ningsfond i vissa fall

	9 §
	Den	som	innan		begräns-
	ningsfonden		har fördelats			har
	betalat ersättning för en skada med
	farliga ämnen inträder intill det
	belopp han har betalat i den
	skadelidandes		rätt			enligt
	bestämmelserna i detta kapitel eller
	motsvarande lagstiftning i en annan
	konventionsstat.
	Kan fartygets ägare eller någon
	annan göra sannolikt att han
	senare blir skyldig att betala
	ersättning		som	han,		om
	ersättningen		hade	betalats		före
	fondens	fördelning,		skulle ha
	kunnat	kräva	åter	från	fonden
124	enligt första stycket, kan domstolen

bestämma att medel tills vidare ska Prop. 2012/13:81 sättas av för att han senare ska Bilaga 3

kunna göra sin rätt gällande mot fonden.

Har ägaren frivilligt ådragit sig utgifter eller förluster med anled- ning av förebyggande åtgärder, har han samma rätt till ersättning för dessa från begränsningsfonden som en annan skadelidande.

Verkan av en begränsningsfond

10 §

Har en begränsningsfond upprättats enligt 7 § och har ägaren rätt att begränsa sitt ansvar, får inte någon annan egendom som tillhör ägaren tas i anspråk för att tillgodose krav på ersättning som kan göras gällande mot fonden.

Har i ett fall som avses i första stycket egendom som tillhör ägaren blivit föremål för kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd med anledning av krav på ersättning som kan göras gällande mot begränsningsfonden, ska åtgärden hävas. Har ägaren ställt säkerhet för att undvika en sådan åtgärd, ska säkerheten återställas till honom.

Om en begränsningsfond har upprättats i en annan konventions- stat, ska första och andra styckena gälla endast om den skadelidande har rätt att föra talan vid den domstol eller myndighet som förvaltar fonden och har möjlighet att av fondens medel få ut vad som svarar mot hans fordran.

Preskription

11 §

Om preskription av fordran på ersättning för skada orsakad av farliga ämnen finns bestämmelser i 19 kap. 1 §.

125

Prop. 2012/13:81	Ersättning från HNS-fonden
Bilaga 3
	12 §
	Bestämmelserna	om	rätt till
	ersättning från HNS-fonden finns i
	lagen (2012:000)	om	ersättning
	från den internationella fonden för
	farliga ämnen.

Försäkring m.m.

Försäkringsplikt för svenska fartyg

13 §

Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar farliga ämnen, ska ta och vidmakthålla försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 6 §. Staten har dock ingen sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet ska medföras ombord på fartyget.

126

Försäkringsplikt				för	utländska			Prop. 2012/13:81
fartyg								Bilaga 3
14 §
För ett utländskt fartyg som
anlöper eller lämnar en svensk
hamn eller en tilläggsplats på
svenskt sjöterritorium och som vid
tillfället		transporterar					farliga
ämnen ska det finnas en försäkring
eller	annan betryggande					säkerhet
som täcker ägarens ansvar enligt
bestämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning i en annan
konventionsstat				intill			det
ansvarsbelopp som anges i 6 §. Vad
som nu har sagts gäller inte ett
fartyg som ägs av en främmande
stat.
Fartyget ska ombord medföra ett
certifikat som visar att en sådan
försäkring eller annan betryggande
säkerhet som avses i första stycket
finns. I fråga om ett fartyg som inte
är registrerat i någon konventions-
stat får certifikatet utfärdas av den
myndighet som regeringen bestäm-
mer. Om fartyget ägs av en
främmande stat, ska det ombord
medföra ett certifikat som visar att
fartyget ägs av den staten och att
dess ansvar är täckt intill det
ansvarsbelopp			som gäller				enligt
6 §.
Närmare			bestämmelser				om
certifikat som avses i andra stycket
meddelas av regeringen eller av
den	myndighet			som	regeringen
bestämmer.
Krav mot försäkringsgivaren
15 §
En försäkring som avses i 13
eller 14 § ska för den som är
berättigad		till	ersättning			medföra
rätt att få ut ersättning direkt av
försäkringsgivaren.
Försäkringsgivaren					är	dock fri
från ansvar, om fartygets ägare är
fri från ansvar eller om denne själv								127

Prop. 2012/13:81	har	vållat	skadan		uppsåtligen.
Bilaga 3	Försäkringsgivarens				ansvar		ska
	inte i något fall överstiga det
	ansvarsbelopp som gäller enligt 6 §
	första stycket.
	Försäkringsgivaren				kan inte		för
	att befria sig från sitt ansvar, i
	vidare utsträckning än som följer
	av andra stycket, mot någon annan
	än ägaren åberopa omständigheter
	som han kunnat åberopa mot
	ägaren.
	16 §
	Om	försäkringsgivaren inte					har
	gjort något annat förbehåll, gäller
	försäkringen		för	fartygets		ägare
	mot hans ansvar enligt bestäm-
	melserna i detta kapitel eller
	motsvarande lagstiftning i en annan
	konventionsstat.
	Annan säkerhet
	17 §
	Vad som föreskrivs i 15 och 16
	§§ om försäkring tillämpas också i
	fråga om sådan säkerhet av annat
	slag som avses i 13 eller 14 §.
	Åsidosättande		av	försäkringsplikt
	m.m.
	18 §
	Om ansvar för åsidosättande av
	försäkringsplikten och vissa					andra
	skyldigheter i detta kapitel finns
	bestämmelser i 20 kap. 15 §.
	Om laga domstol m.m.
	19 §
	Om	laga		domstol			och
	verkställighet av domar i mål om
	ersättning för skador orsakade av

farliga ämnen finns bestämmelser i 21 kap. 5 a–7 §§.

128

Övriga bestämmelser

20 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i fråga om en skada som har orsakats av ett örlogsfartyg eller ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift. Har ett sådant fartyg orsakat en skada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock bestämmelserna i 1 §, 2 § femte stycket och 4–6 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 10 och 21 kap. 5 a § tillämpas.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

129

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

130

Förslag till lag (2012:000) om ersättning från den internationella fonden för farliga och skadliga ämnen

Härigenom föreskrivs följande.

Internationella bestämmelser som ska gälla som svensk lag

1 § Som svensk lag ska gälla originaltexterna av bestämmelserna i artiklarna 13–20, 22, 37.2–4 och 39–41 i 2010 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga ämnen.

Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser.

Den engelska originaltexten till konventionen i de delar som anges i första stycket finns tillsammans med en svensk översättning intagen som bilaga 1 till denna lag. Konventionens originaltexter ska ha samma giltighet.

Fondens regressrätt

2 § Ett belopp som den internationella fonden för farliga ämnen har betalat i ersättning enligt artikel 14 i konventionen får fonden kräva åter av en person som anges i 11 kap. 5 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i detta lagrum. I övrigt får fonden kräva åter ett utbetalat ersättningsbelopp av någon annan än fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare eller garant endast i den utsträckning som följer av 7 kap. 9 § försäkringsavtalslagen (2005:104).

Behörig domstol

3 § Talan om ersättning för skada orsakad av farliga ämnen, som enligt artikel 39.1, 39.2 eller 39.4 i konventionen får tas upp i Sverige, ska väckas vid den domstol som enligt 21 kap. 5 a § tredje stycket sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.

Underrättelse om rättegång

4 § I fråga om underrättelser som avses i artikel 39.7 i konventionen ska bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.

Erkännande och verkställighet av dom

5 § I fråga om erkännande och verkställighet av en dom mot den internationella fonden för farliga ämnen ska rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen) tillämpas, om domen har meddelats i en stat där förordningen gäller.

Leder en tillämpning av Bryssel I-förordningen till att domen inte erkänns eller verkställs här i landet, ska frågan i stället avgöras enligt artikel 40.3 i konventionen.

6 § När en fråga uppkommer om verkställighet av en dom enligt artikel 40.3 i konventionen tillämpas det förfarande som föreskrivs i 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009).

Har domen meddelats av en domstol i en stat där Bryssel I- förordningen gäller, tillämpas dock det förfarande som föreskrivs i förordningen och i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

131

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

132

Förslag till lag (2012:000) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av farliga ämnen

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I denna lag avses med farliga ämnen:

a)oljor som transporteras i bulk och som anges i bihang I till bilaga I i 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL 73/78)i gällande lydelse,

b)skadliga flytande ämnen som transporteras i bulk och som anges i bihang II till bilaga II i 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL 73/78) i gällande lydelse, och sådana ämnen och blandningar som provisoriskt bedömts falla under föroreningskategori X, Y eller Z enligt 6.3 i nämnda bilaga II,

c)farliga flytande ämnen transporterade i bulk upptagna i kapitel 17 i 1983 års internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar farliga kemikalier i bulk (IBC-koden), i gällande lydelse, och de farliga produkter för vilka de preliminärt lämpliga förhållandena för transporter har beskrivits av den berörda myndigheten och de berörda hamnmyndigheterna i överenskommelse med paragraf 1.1.3 i koden,

d)farliga, riskfyllda och vådliga ämnen och föremål i förpackad form som omfattas av den internationella sjökoden för farligt gods (IMDG- koden), i gällande lydelse,

e)gaser i vätskeform som är angivna i kapitel 19 i 1983 års internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar gas i vätskeform i bulk (IGC-koden) i nuvarande lydelse, och de produkter för vilka de preliminärt lämpliga förhållandena för transporter har föreskrivits av den berörda myndigheten och de berörda hamnmyndigheterna i överensstämmelse med paragraf 1.1.6 i koden,

f)flytande ämnen som transporteras i bulk med en flampunkt som inte överstiger 60°C (uppmätt genom closed cup test),

g)fasta bulkvaror som innebär kemiska risker och omfattas av koden för säker hantering av fasta bulklaster (BC-koden) i nuvarande lydelse, i den utsträckning som dessa substanser även omfattas av bestämmelserna i den internationella sjökoden för farligt gods (IMDG-koden) när godset transporteras i förpackad form, och

h)rester från tidigare bulktransporter av ämnen som anges i a–c och e–

2 § Den som under ett visst kalenderår i en svensk hamn eller i en annan i Sverige belägen anläggning har tagit emot gods som transporterats dit sjöledes och sammanlagt utgör mer än;

350 000 ton oljor som avses i 1 § a, eller 20 000 ton oljor som avses i 1 § b, eller

20 000 ton flytande petroleumgas av lätta kolväten med propan och butan som huvudsakliga beståndsdelar (LPG), eller

20 000 ton av fasta bulkvaror eller annan last med farliga ämnen som anges i 1 §, ska senast den 1 mars året därpå lämna den myndighet som regeringen bestämmer uppgifter om den mottagna mängden farliga ämnen.

Samma skyldighet som föreskrivs i första stycket har den som mottagit flytande naturgas av lätta kolväten med metan som huvudsaklig beståndsdel (LNG), om inte han visar att han överenskommit med den som omedelbart före lossningen ägde ämnet att denne i mottagarens ställe ska vara skyldig att betala föreskriven avgift för ämnet. I så fall är den tidigare ägaren också skyldig att lämna uppgifter om den lossade mängden LNG.

Med farliga ämnen som har transporterats sjöledes till anläggningen jämställs olja som har transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt än sjöledes och som omfattas av definitionen av avgiftspliktig olja i artikel 1.3 i 1992 års konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport och inte därefter har tagits emot i en hamn eller anläggning i en stat som har tillträtt HNS-konventionen.

3 § Uppgiftsskyldighet föreligger även för den som på sätt sägs i 2 § första stycket under visst kalenderår har mottagit högst där föreskrivna mängder, om den mängd farliga ämnen som han har mottagit tillsammans med den mängd farliga ämnen som på samma sätt under samma år har mottagits av dotterbolag eller annan gemensamt kontrollerad enhet uppgår till mer än där angivna mängder.

4 § Envar som under visst kalenderår på sätt som sägs i 2 § har tagit emot farliga ämnen eller är uppgiftsskyldig ska, efter anmodan av där angiven myndighet, lämna uppgift om den mängd som han har mottagit eller, i fall som avses i 2 § andra stycket sista meningen, som har lossats under året.

5 § Den som underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet eller uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift döms till böter, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Allmänt åtal får väckas efter anmälan från Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen får förelägga uppgiftsskyldig vid vite att inom viss tid inkomma med uppgiften.

6 § Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdom- stol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

133

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ska ha följande lydelse.8

Föreslagen lydelse

			Bilaga

Immunitet och/eller privilegier gäller för		Tillämplig	inter-
följande		nationell	överens-
		kommelse
Internationella organ	Fysiska personer
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
72. HNS-fonden		Konventionen	den	30
		april 2010 om ansvar
		och ersättning		för
		skada i samband med
		sjötransport av farliga
		ämnen	(HNS-
		konventionen)

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

8 Senaste lydelse 2011:82

134

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:968) om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs

att 10 kap. 19 § miljöbalken istället för dess lydelse enligt lagen (2010:968) om ändring i miljöbalken ska ha följande lydelse,

Lydelse enligt SFS 2010:968

Föreslagen lydelse

Prop. 2012/13:81

Bilaga 3

10 kap.

19 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte miljöskador som

1. omfattas av 10 kap. sjölagen	1. omfattas av 10 eller 11 kap.
(1994:1009),	sjölagen (1994:1009),
2. omfattas av lagen (2005:253)	2. omfattas av lagen (2005:253)
om ersättning från de inter-	om ersättning från de inter-
nationella oljeskadefonderna,	nationella oljeskadefonderna,
3. omfattas av lagen (2010:950)	3. omfattas av lagen (2012:000)
om ansvar och ersättning vid	om ersättning från den inter-
radiologiska olyckor,	nationella fonden för farliga och
4. orsakats av en väpnad konflikt,	skadliga ämnen,
en fientlighet, ett inbördeskrig, ett	4. omfattas av lagen (2010:950)
uppror eller en exceptionell och	om ansvar och ersättning vid
oundviklig naturhändelse som det	radiologiska olyckor,
inte varit möjligt att skydda sig
mot, eller
5. orsakats av en verksamhet eller	5. orsakats av en väpnad konflikt,
åtgärd vars enda syfte varit att	en fientlighet, ett inbördeskrig, ett
skydda mot en naturkatastrof.	uppror eller en exceptionell och
	oundviklig naturhändelse som det
	inte varit möjligt att skydda sig
	mot, eller
	6. orsakats av en verksamhet eller
	åtgärd vars enda syfte varit att
	skydda mot en naturkatastrof.

135

Prop. 2012/13:81

Bilaga 4

Förteckning över remissinstanserna (Ds 2012:14)

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Domstolsverket, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Axel Ax:son Johnsons institut sjö- och annan transporträtt vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet (Sjörättsinstitutet), Havs- och vatten- myndigheten, Kemikalieinspektionen, Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Plast- & Kemiföretagen, Regelrådet, Sjöassuradörernas förening (Svensk Försäkring,) Sjöbefäls- föreningen, Sveriges dispaschör, Sveriges fiskares riksförbund och Transportindustriförbundet.

Naturvårdsverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Redareförening, Sven- ska Bankföreningen, Näringslivets transportråd, SEKO-Sjöfolk, Sjöfart- ens Arbetsgivareförbund, Sjöfartsforum, Skärgårdsredarna, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, Svenska Sjörättsföreningen, Sveri- ges Skeppsmäklareförening, Sveriges Ångfartygs Assuransförening (The Swedish Club), Sweboat och Världsnaturfonden har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig.

136

IMO:s resolution LEG.5(99) av den 19 april 2012 om antagande av ändringar av begränsningsbeloppen i 1996 års protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar

Prop. 2012/13:81

Bilaga 5

ADOPTION		OF	AMEND-	ANTAGANDE AV ÄNDRING-
MENTS OF THE LIMI-				AR AV	BEGRÄNSNINGSBE-
TATION AMOUNTS IN THE				LOPPEN I 1996 ÅRS PROTO-
PROTOCOL OF 1996 TO THE				KOLL TILL 1976 ÅRS KON-
CONVENTION		ON	LIMITA-	VENTION		OM	BEGRÄNS-
TION OF LIABILITY FOR				NING	AV	SJÖRÄTTSLIGT
MARITIME CLAIMS, 1976				SKADESTÅNDSANSVAR
THE LEGAL COMMITTEE at its				JURIDISKA		KOMMITTÉN vid
ninety-ninth session,				sitt nittionionde möte,
RECALLING Article 33(b) of the				SOM ERINRAR OM artikel 33 b i
Convention	on	the International		konventionen		om Internationella
Maritime	Organization		(herein-	sjöfartsorganisationen			(nedan
after referred to as the "IMO				kallad IMO-konventionen) avse-
Convention") concerning the func-				ende kommitténs uppgifter,
tions of the Committee,

MINDFUL of Article 36 of the IMO Convention concerning rules governing the procedures to be followed when exercising the functions conferred on it by or under any international convention or instrument,

SOM UPPMÄRKSAMMAR arti- kel 36 i IMO-konventionen avse- ende regler för de förfaranden som ska tillämpas när den utför de upp- gifter som har ålagts den enligt internationella konventioner och instrument,

TAKING INTO	CONSIDER-	SOM BEAKTAR artikel 8 i 1996
ATION article 8 of the Protocol of		års protokoll om ändring av 1976
1996 to amend the Convention on		års konvention om begränsning av
Limitation of Liability for Mari-		sjörättsligt	skadeståndsansvar
time Claims, 1976	(hereinafter	(nedan kallat 1996 års ändrings-
referred to as the "1996 LLMC		protokoll)	avseende förfaranden
Protocol") concerning the proce-		för att ändra begränsningsbe-
dures for amending the limitation		loppen enligt artikel 3 i 1996 års
amounts set out in article 3 of the		ändringsprotokoll,
1996 LLMC Protocol,

HAVING CONSIDERED amend- ments to the limitation amounts proposed and circulated in accordance with the provisions of

SOM HAR BEAKTAT de ändringar av begränsnings-

beloppen som har föreslagits och
spridits i enlighet med bestämmel-	137
	137

Prop. 2012/13:81	article 8(1) and (2) of the 1996
Bilaga 5	LLMC Protocol,
	1. ADOPTS, in accordance with
	article 8(4) of the 1996 LLMC
	Protocol, amendments to the
	limitation amounts set out in
	article 3 of the 1996 LLMC
	Protocol, as set out in the annex to
	this resolution;

serna i artikel 8.1 och 2 i 1996 års ändringsprotokoll,

1. ANTAR i enlighet med artikel

8.4 i 1996 års ändringsprotokoll, ändringarna av begränsnings- beloppen enligt artikel 3 i 1996 års ändringsprotokoll, i enlighet med bilagan till denna resolution,

2. DETERMINES, in accordance		2. BESLUTAR i enlighet med
with article 8(7) of the 1996		artikel 8.7 i 1996 års ändrings-
LLMC Protocol, that	these	protokoll att dessa ändringar ska
amendments shall be deemed to		anses godtagna vid utgången av en
have been accepted at the end of a		tidsperiod av 18 månader efter
period of 18 months after the date		dagen för notifikationen om inte,
of notification unless, prior to that		före detta datum, minst en
date, not less than one-fourth of		fjärdedel av de stater som var
the States that were Contracting		fördragsslutande stater den dag då
States on the date of the adoption		dessa ändringar antogs har
of these amendments	have	underrättat generalsekreteraren om
communicated to the Secretary-		att de inte godtar dessa ändringar,
General that they do not accept
these amendments;

3. FURTHER DETERMINES that, in accordance with article 8(8) of the 1996 LLMC Protocol, these amendments deemed to have been accepted in accordance with paragraph 2 above shall enter into force 18 months after their acceptance;

3. BESLUTAR VIDARE att, i enlighet med artikel 8.8 i 1996 års ändringsprotokoll, dessa ändringar som anses godtagna enligt punkt 2 ovan, träder i kraft 18 månader efter att de har godtagits,


	4.	REQUESTS the			Secretary-
	General, in accordance with article
	14(2)(a)(v) of the 1996 LLMC
	Protocol,		to	transmit	certified
	copies of the present resolution
	and the amendments contained in
	the annex thereto to all States
	which have signed or acceded to
	the 1996 LLMC Protocol;
	5.	FURTHER		REQUESTS		the
	Secretary-General to transmit
	copies of the present resolution
	and its annex to the Members of
	the Organization which have not
138	signed or		acceded to		the	1996

4.UPPMANAR general- sekreterarna att, i enlighet med artikel 14.2 a led v i 1996 års ändringsprotokoll, översända be- styrkta kopior av denna resolution och av ändringarna som dess bilaga innehåller till alla stater som har undertecknat eller anslutit sig till 1996 års ändringsprotokoll,

5.UPPMANAR VIDARE generalsekreteraren att översända kopior av denna resolution och dess bilaga till de medlemmar av organisationen som inte har undertecknat eller anslutit sig till

LLMC Protocol.	1996 års ändringsprotokoll.	Prop. 2012/13:81
		Bilaga 5
ANNEX	BILAGA

AMENDMENTS OF THE LIMITS OF LIABILITY IN THE PROTOCOL OF 1996 TO AMEND THE CONVENTION ON LIMITATION OF LIABILITY FOR MARITIME CLAIMS, 1976

Article 3 of the 1996 LLMC Protocol is amended as follows:

in respect of claims for loss of life or personal injury,

the reference to:

-"2 million Units of Account" shall read "3.02 million Units of Account";

-"800 Units of Account" shall read "1,208 Units of Account";

-"600 Units of Account" shall read "906 Units of Account";

-"400 Units of Account" shall read "604 Units of Account";

in respect of any other claims, the reference to:

-"1 million Units of Account" shall read "1.51 million Units of Account";

-"400 Units of Account" shall read "604 Units of Account";

-"300 Units of Account" shall read "453 Units of Account";

-"200 Units of Account" shall read "302 Units of Account".

ÄNDRINGAR AV ANSVARS- BELOPPEN I 1996 ÅRS PROTOKOLL OM ÄNDRING AV 1976 ÅRS KONVENTION OM BEGRÄNSNING AV SJÖRÄTTSLIGT SKADE- STÅNDSANSVAR

Artikel 3 i 1996 års ändrings- protokoll ändras enligt följande.

När det gäller ersättningsanspråk vid dödsfall eller personskada

ska hänvisningen till

-"2 miljoner beräkningsenheter" lyda "3,02 miljoner beräknings- enheter",

-"800 beräkningsenheter" lyda "1 208 beräkningsenheter",

-"600 beräkningsenheter" lyda "906 beräkningsenheter",

-"400 beräkningsenheter" lyda "604 beräkningsenheter",

När det gäller övriga anspråk ska hänvisningen till

-"1 miljon beräkningsenheter" lyda "1,51 miljoner beräknings- enheter",

-"400 beräkningsenheter" lyda "604 beräkningsenheter",

-"300 beräkningsenheter" lyda "453 beräkningsenheter",

-"200 beräkningsenheter" lyda "302 beräkningsenheter".

139

Prop. 2012/13:81

Bilaga 6

Lagförslaget i promemorian Höjda gränser för redares m.fl. skadeståndsansvar

Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § sjölagen (1994:1009) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	9 kap.
	5 §23

Om rätt till ansvarsbegränsning föreligger, ska ansvarsbeloppen bestämmas på följande sätt.

1. För fordringar med anledning av personskada som har tillfogats fartygets egna passagerare är ansvarsgränsen 175 000 särskilda dragningsrätter (SDR) multiplicerat med det antal passagerare som

fartyget enligt sitt certifikat har tillstånd att befordra.
2. För andra			fordringar	med	2. För		andra fordringar		med
anledning av personskada är an-					anledning av personskada är an-
svarsgränsen 2 miljoner SDR, om					svarsgränsen			3,02 miljoner	SDR,
fartygets dräktighet inte överstiger					om fartygets dräktighet inte över-
2 000. Är dräktigheten högre, höjs					stiger 2 000. Är dräktigheten hög-
ansvarsgränsen					re, höjs ansvarsgränsen
för	varje	dräktighetstal		från	för	varje		dräktighetstal	från
2 001 till 30 000 med 800 SDR,					2 001 till 30 000 med 1 208 SDR,
för	varje	dräktighetstal		från	för	varje		dräktighetstal	från
30 001 till 70 000 med 600 SDR,					30 001 till 70 000 med 906 SDR,
och					och
för	varje	dräktighetstal		över	för	varje		dräktighetstal	över
70 000 med 400 SDR.					70 000 med 604 SDR.
3. För andra slag av fordringar					3. För andra slag av fordringar
samt fordringar som avses i 2, i					samt fordringar som avses i 2, i
den utsträckning de inte tillgodo-					den utsträckning de inte till-
ses med de belopp som anges där,					godoses med de belopp som anges
är ansvarsgränsen 1 miljon SDR,					där,	är	ansvarsgränsen		1,51
om	fartygets		dräktighet	inte	miljoner SDR, om fartygets dräk-
överstiger 2 000. Är dräktigheten					tighet inte överstiger 2 000. Är
högre, höjs ansvarsgränsen					dräktigheten högre, höjs ansvars-
för	varje	dräktighetstal		från	gränsen
2 001 till 30 000 med 400 SDR,					för	varje		dräktighetstal	från
för	varje	dräktighetstal		från	2 001 till 30 000 med 604 SDR,
30 001 till 70 000 med 300 SDR,					för	varje		dräktighetstal	från
och					30 001 till 70 000 med 453 SDR,
för	varje	dräktighetstal		över	och

23 Senaste lydelse 2012:353.

140

70 000 med 200 SDR.	för varje dräktighetstal över	Prop. 2012/13:81
	70 000 med 302 SDR.	Bilaga 6

6.Vad som avses med fartygets dräktighet anges i 7 kap. 2 § fjärde stycket. Vad som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §.

1.Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.Om den händelse som ansvaret grundas på har inträffat före ikraftträdandet, gäller 9 kap. 5 § i sin äldre lydelse.

141

Prop. 2012/13:81

Bilaga 7

142

Förteckning över remissinstanserna (promemorian Höjda gränser för redares m.fl. skadeståndsansvar)

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Justitiekans- lern, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Axel Ax:son Johnsons institut sjö- och annan transporträtt vid juridiska fakulteten, Stockholms universitet (Sjörättsinstitutet), Havs- och vatten- myndigheten, Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Konsu- mentverket, Sveriges Redareförening, Svenska Bankföreningen, Regel- rådet, Sjöassuradörernas förening (Svensk Försäkring), Sjöbefälsför- eningen, Sjöfartsforum, Skärgårdsredarna, Svenska sjörättsföreningen, Sveriges dispaschör, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges Hamnar och Sveriges Ångfartygs Assuransförening (The Swedish Club).

Svenskt Näringsliv, Näringslivets transportråd, SEKO-Sjöfolk och Sjöfartsforum har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig.

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009)

dels att 7 kap. 1 §, 10 kap. 2, 12 och 19 §§, 19 kap. 1 §, 20 kap. 14 § samt 21 kap. 5 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 10 a kap., tre nya paragrafer, 7 kap. 2 a §, 10 kap. 2 a och 13 a §§, samt närmast före 10 kap. 13 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	7 kap.
	1 §24

Skadestånd enligt första stycket	Skadestånd enligt första stycket
som redaren har betalat har han	som redaren har betalat har
rätt att kräva tillbaka av den som	redaren rätt att kräva tillbaka av
vållat skadan.	den som vållat skadan.
Särskilda bestämmelser om an-	Särskilda bestämmelser om an-
svar och om inskränkning av en	svar och om inskränkning av en
redares ansvar finns i 9, 10 och	redares ansvar finns i 9–10 a och
13–15 kap.	13–15 kap.

2 a §

Redarens skyldighet enligt 2 § att ha en försäkring eller ställa en annan säkerhet gäller inte sådana anspråk på ersättning som omfatt- as av fartygsägarens motsvarande skyldighet enligt 10 a kap. 11 eller 12 §.

10 kap.

2 §25

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på oljeskador, som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan

24Senaste lydelse 1995:1081.

25Senaste lydelse 1995:1081.

Detta kapitel tillämpas på olje- skador, som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

143

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

144

konventionsstat eller dess ekono- miska zon och som har orsakats av ett fartyg, vilket konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast. I fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan last skall bestämmelserna tillämpas endast när fartyget transporterar olja som bulklast samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda fall skall bestämmelserna dock inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten. Bestämmelserna tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekono- miska zon.

I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg samt på fartyg som inte omfattas av bestämmelserna i första stycket gäller bestämmelser- na i 19 §.

Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada skall betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat.

Bestämmelserna i detta kapitel

eller dess ekonomiska zon och som har orsakats av ett fartyg, vilket konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast. I fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan last ska kapitlet tillämpas endast när fartyget transporterar olja som bulklast samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda fall ska kapitlet dock inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten. Kapitlet tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekono- miska zon.

I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg samt på fartyg som inte omfattas av första stycket gäller 19 §.

Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna.

Kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat.

Kapitlet tillämpas inte i den ut-

Om ägaren uppfyller kraven enligt första stycket, ska den myn- dighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Certifikaten ska medföras ombord på fartyget.

Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, ska ha en för- säkring eller ställa annan betrygg- ande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konven- tionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Staten har dock inte en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska god- kännas av den myndighet som regeringen bestämmer.

tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.

sträckning en sådan tillämpning	Prop. 2012/13:81
skulle vara oförenlig med Sveriges	Bilaga 8
åtaganden enligt ett internationellt
fördrag.

2 a §

I 10 a kap. finns särskilda be- stämmelser om ansvar för vissa bunkeroljeskador.

12 §26 Ägaren av ett svenskt fartyg,

som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, skall ta och vidmakthålla försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestäm- melserna i detta kapitel eller mot- svarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvars- belopp som anges i 5 § första stycket. Staten har dock inte en sådan skyldighet.

En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket skall god- kännas av regeringen eller av den myndighet som regeringen be- stämmer.

Har ägaren fullgjort sin skyldig- het enligt första stycket, skall den myndighet som regeringen be- stämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten skall den myndighet som regeringen be- stämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket.

Regeringen fastställer det for- mulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet skall medföras ombord på fartyget.

26 Senaste lydelse 1995:1081.

145

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

	Avgift vid certifiering
	13 a §
	Regeringen eller den myndighet
	som	regeringen bestämmer			får
	meddela		föreskrifter om	avgifter
	för prövningen av ansökningar om
	certifikat.
19 §27
Bestämmelserna i detta kapitel	Detta kapitel gäller inte i fråga
gäller inte i fråga om en oljeskada	om en oljeskada som orsakats av
som orsakats av ett örlogsfartyg	ett örlogsfartyg eller av ett annat
eller av ett annat fartyg som vid	fartyg som vid tiden för olyckan
tiden för olyckan ägs eller brukas	ägs eller brukas av en stat och som
av en stat och som används ute-	används uteslutande för statsända-
slutande för statsändamål. Har ett	mål. Har ett sådant fartyg orsakat
sådant fartyg orsakat en oljeskada	en oljeskada i Sverige eller dess
i Sverige eller dess ekonomiska	ekonomiska zon eller har före-
zon eller har förebyggande åtgärd-	byggande åtgärder vidtagits för att
er vidtagits för att förhindra eller	förhindra eller begränsa en sådan
begränsa en sådan skada i Sverige	skada i Sverige eller dess ekono-
eller dess ekonomiska zon, ska	miska zon, ska dock 1 §, 2 § fjärde
dock bestämmelserna i 1 §, 2 §	stycket och 3–5 §§ i detta kapitel
fjärde stycket och 3–5 §§ i detta	samt 19 kap. 1 § första stycket 9
kapitel samt 19 kap. 1 § första	och 21 kap. 5 § tillämpas.
stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämp-
as.
Har ett fartyg som inte omfattas	Har ett fartyg som inte omfattas
av bestämmelserna i 2 § orsakat en	av 2 § orsakat en oljeskada i
oljeskada i Sverige eller dess eko-	Sverige eller dess ekonomiska zon
nomiska zon eller har förebyggan-	eller	har	förebyggande	åtgärder
de åtgärder vidtagits för att för-	vidtagits för att förhindra eller
hindra eller begränsa en oljeskada	begränsa en oljeskada i Sverige
i Sverige eller dess ekonomiska	eller	dess ekonomiska			zon,
zon, tillämpas bestämmelserna i	tillämpas 1 §, 2 § fjärde och sjätte
1 §, 2 § fjärde och sjätte styckena	styckena och 3 § i detta kapitel
och 3 § i detta kapitel samt 19 kap.	samt 19 kap. 1 § första stycket 9
1 § första stycket 9 och 21 kap.	och 21 kap. 5 §. I fråga om
5 §. I fråga om ägarens rätt att	ägarens rätt att begränsa sitt ansvar
begränsa sitt ansvar gäller i sådant	gäller i sådant fall 9 kap.
fall bestämmelserna i 9 kap.

Andra stycket gäller inte sådana oljeskador som omfattas av 10 a kap.

27 Senaste lydelse 2012:353.

146

10 a kap. Om ansvar för vissa bunkeroljeskador

Inledande bestämmelser

Definitioner

1§

I detta kapitel avses med bunkerolja: varje mineralolja

som innehåller kolväte, inklusive smörjolja, som används eller är avsedd att användas för ett fartygs drift samt rester av sådan olja,

bunkeroljeskada: dels skada som orsakats av förorening genom bunkerolja från ett fartyg och som uppkommit utanför fartyget, i fråga om försämring av miljön dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställ- ningsåtgärder som har vidtagits eller planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder,

olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ur- sprung som orsakar en bunkerolje- skada eller framkallar ett allvar- ligt och omedelbart förestående hot om en sådan skada,

förebyggande åtgärd: varje åt- gärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa en bunkeroljeskada genom förorening och som har vidtagits efter det att en olycka har inträffat,

ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg som ägs av en stat och brukas av ett bolag, vilket i den staten är registrerat som fartygets brukare, ska dock bolag- et anses som ägare, och

konventionsstat: en stat som har tillträtt 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening gen- om bunkerolja (bunkerkonvention- en).

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

147

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

148

Vid tillämpningen av detta kapi- tel ska med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.

2 §

Vid tillämpningen av 7–9 §§, 14 § andra stycket och 15 § ska med fartygets ägare jämställas en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift.

Tillämpningsområde

3§

Detta kapitel tillämpas på bun-

Vad som sägs i första stycket om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territori- alhav som i enlighet med folkrätt- ens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens terri- torialhav mäts.

4 §

Ersättning för åtgärder med anledning av en bunkeroljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att

vidta åtgärderna.			Prop. 2012/13:81
Kapitlet	tillämpas	även om	Bilaga 8
andra regler om tillämplig lag
skulle leda till annat.
Kapitlet tillämpas inte i den ut-
sträckning	en sådan	tillämpning

skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.

5§

Detta kapitel gäller inte örlogs-

6 §

Detta kapitel gäller inte sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 kap. 2 § första stycket.

Skadestånd

Ansvaret för en bunkeroljeskada

7§

En bunkeroljeskada ska ersättas

av fartygets ägare, oavsett om ägaren eller någon som han eller hon svarar för är vållande till ska- dan. Om den olycka som orsakade skadan utgjordes av en serie av händelser, ska den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser ersätta skadan.

Ägaren är dock fri från ansvar om han eller hon visar att skadan

1. orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väp-

149

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

150

nad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras,

2.i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller

8§

Ett anspråk på ersättning för en

bunkeroljeskada får göras gällan- de mot fartygets ägare endast med stöd av bestämmelserna i detta kapitel.

a)anställda hos fartygets ägare, ställföreträdare för ägaren eller besättningsmedlemmar,

b)en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem,

c)en befraktare som inte jämställs med fartygets ägare enligt 2 §,

d)en avsändare, avlastare, last- mottagare eller lastägare,

e)den som utför bärgning med ägarens, redarens eller befälhav- arens samtycke eller på order av en myndighet,

f)den som vidtar förebyggande åtgärder, eller

g)anställda hos eller ställföre- trädare för personer som nämns i b–f.

Det som har betalats i ersättning för en bunkeroljeskada får inte

krävas åter av en person				som	Prop. 2012/13:81
avses i andra stycket a, b eller e–					Bilaga 8
g, om inte den som anspråket
riktas mot har vållat skadan upp-
såtligen eller av grov vårdslöshet
och med insikt om att en sådan
skada sannolikt skulle uppkomma.
Ansvarsbegränsning
9 §
I fråga om rätten för fartygets
ägare att begränsa sitt ansvar
gäller 9 kap.
Preskription
10 §
Bestämmelser		om preskription
av en fordran på ersättning för en
bunkeroljeskada		finns		i
19 kap. 1 §.
Försäkring
Försäkringsskyldighet för svenska
fartyg
11 §
Ägaren av ett svenskt fartyg,
med en dräktighet som är högre än
1 000, ska ha en försäkring eller
ställa annan betryggande säkerhet
för att täcka sitt ansvar enligt be-
stämmelserna i detta kapitel eller
motsvarande lagstiftning			i	en
annan	konventionsstat intill			det
ansvarsbelopp som anges i 9 kap.
5 §. Staten har dock inte en sådan
skyldighet.
En försäkring eller säkerhet som
avses i första stycket ska godkän-
nas av den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
Om	ägaren	uppfyller	kraven
enligt första stycket, ska den
myndighet som		regeringen		be-

stämmer utfärda ett certifikat som
visar detta. För ett fartyg som ägs
av svenska staten ska den myndig-
het som regeringen bestämmer ut-
färda ett certifikat som visar att
fartyget ägs av svenska staten och	151
	151

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

152

att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Certifikaten ska medföras om- bord på fartyget.

Försäkringsskyldighet för utländska fartyg

12 §

Avgift vid certifiering

13 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.

	Prop. 2012/13:81
Krav mot försäkringsgivaren	Bilaga 8

14 §

En försäkring som avses i 11 eller 12 § ska för den som är be- rättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren.

15 §

16 §

Det som sägs i 14 och 15 §§ om försäkring tillämpas också i fråga om sådan säkerhet av annat slag som avses i 11 eller 12 §.

Åsidosättande av försäkrings- skyldighet m.m.

17 §

Bestämmelser om ansvar för åsidosättande av försäkrings- skyldigheten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns i 20 kap. 14 §.

153

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

154

Behörig domstol m.m.

18 §

Bestämmelser om behörig dom- stol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för bunkeroljeskada finns i 21 kap. 5 och 6 §§.

19 kap.

1 §28

Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om

1. fordran på bärgarlön eller på					1. en fordran på bärgarlön eller
sådan	särskild		ersättning	som	på sådan särskild ersättning som
avses i 16 kap. 9 §: inom två år					avses i 16 kap. 9 §: inom två år
från det bärgningsföretaget slut-					från det bärgningsföretaget slut-
fördes,					fördes,
2. fordran på andel i bärgarlön					2. en	fordran		på	andel	i
enligt 16 kap. 11 § andra stycket:					bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra
inom ett år från det vederbörande					stycket: inom ett år från det
av redaren fått underrättelse om					vederbörande		av	redaren		fått
bärgarlönens och andelens storlek;					underrättelse om bärgarlönens och
fordran upphör dock tidigast två år					andelens storlek; fordringen upp-
efter det bärgningsföretaget slut-					hör dock tidigast två år efter det
fördes,					bärgningsföretaget slutfördes,
3. fordran		på	ersättning	för	3. en fordran på ersättning för
sammanstötning: inom två år från					sammanstötning: inom två år från
den dag skadan inträffade,					den dag skadan inträffade,
4. fordran på belopp som någon					4. en	fordran	på	belopp som
betalat utöver vad som belöper på					någon betalat utöver vad som
honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett					belöper på honom eller henne
år från det beloppet betalades,					enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från
					det beloppet betalades,
5. fordran på ersättning på grund					5. en	fordran	på	ersättning		på
av att gods har skadats, gått					grund av att gods har skadats, gått
förlorat eller försenats vid beford-					förlorat eller försenats vid beford-
ran eller på grund av att det i					ran eller på grund av att det i
konossement har lämnats oriktiga					konossement har lämnats oriktiga
eller ofullständiga uppgifter: inom					eller ofullständiga uppgifter: inom
ett år från det godset lämnades ut					ett år från det godset lämnades ut
eller skulle ha lämnats ut,					eller skulle ha lämnats ut,
6. fordran		på	ersättning	för	6. en fordran på ersättning för
personskada		eller försening		vid	personskada eller			försening		vid
passagerarbefordran: inom två år					passagerarbefordran: inom två					år
från	ilandstigningen eller,			om	från ilandstigningen				eller,	om

28 Senaste lydelse 1995:1314.

passageraren avlidit under beford-				passageraren avlidit under beford-
ringen, från den dag ilandstigning				ringen, från den dag ilandstigning
skulle ha ägt rum, eller, om passa-				skulle ha ägt rum, eller, om passa-
geraren avlidit efter ilandstigning-				geraren avlidit efter ilandstigning-
en, inom två år från dödsfallet men				en, inom två år från dödsfallet men
inte senare än tre år från ilandstig-				inte senare än tre år från ilandstig-
ningen,				ningen,
7. fordran på ersättning på grund				7. en	fordran	på	ersättning	på
av att resgods har skadats, gått				grund av att resgods har skadats,
förlorat	eller	försenats	vid	gått förlorat eller försenats vid
befordran: inom två år från det				befordran: inom två år från det
godset fördes i land eller, om det				godset fördes i land eller, om det
har gått förlorat, skulle ha förts i				har gått förlorat, skulle ha förts i
land,				land,
8. fordran på bidrag till gemen-				8. en	fordran	på	bidrag	till
samt haveri eller en annan kostnad				gemensamt haveri eller en annan
som skall fördelas enligt samma				kostnad som ska fördelas enligt
grund (13 kap. 15 § tredje stycket,				samma grund (13 kap. 15 § tredje
14 kap. 40 § och 17 kap.			6 §):	stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap.
inom ett år från den dag dispasch-				6 §): inom ett år från den dag
en vann laga kraft,				dispaschen vann laga kraft,
9. fordran på ersättning för en				9. en fordran på ersättning för en
oljeskada enligt bestämmelserna i				oljeskada eller		bunkeroljeskada
10 kap.: inom tre år från den dag				enligt 10 eller 10 a kap.: inom tre
då skadan uppkom, dock att talan				år från den dag då skadan uppkom,
inte i något fall får väckas senare				dock senast inom sex år från dagen
än sex år från dagen för den				för den olycka som orsakade
olycka som orsakade skadan eller,				skadan eller, om olyckan utgjordes
om olyckan utgjordes av en serie				av en serie av händelser, från
av händelser, från dagen för den				dagen för den första av dessa.
första av dessa.

samma tid som för en fordran i allmänhet.
Har en fordran som avses i	Om en fordran som avses i
första eller andra stycket kommit	första eller andra stycket har
under behandling av dispaschör,	kommit under behandling	av
anses talan om fordringen väckt.	dispaschör, anses talan	om
	fordringen väckt.

Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket 1–8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. Om

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

155

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

156

avtalet gäller preskription i något annat fall än som avses i första stycket 1 eller 2, har det inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen för avtalet. En sådan preskriptionstid får inte i något fall genom avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och fjärde stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7.

Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på rättsförhållandet.

20 kap.

14 §29

En fartygsägare, som uppsåtlig-	En fartygsägare som uppsåtligen
en eller av oaktsamhet åsidosätter	eller av oaktsamhet åsidosätter vad
vad som sägs i 10 kap. om försäk-	som sägs i 10 eller 10 a kap. om
ringsplikt eller skyldighet att ställa	försäkringsskyldighet	eller	skyl-
säkerhet, döms till böter eller	dighet att ställa säkerhet, döms till
fängelse i högst sex månader.	böter eller fängelse i högst sex
	månader.
Till samma straff döms en	Till samma straff döms en
redare som låter använda ett fartyg	redare som låter använda ett fartyg
för sjöfart, trots att han insett eller	för sjöfart, trots att han eller hon
bort inse att i 10 kap. föreskriven	insett eller borde ha insett att
försäkringsplikt eller skyldighet att	försäkringsskyldigheten eller		skyl-
ställa säkerhet inte har fullgjorts.	digheten att ställa säkerhet enligt
Detsamma gäller den som handhar	10 eller 10 a kap. inte har full-
fartygets drift i redarens ställe	gjorts. Detsamma gäller den som
samt befälhavaren.	handhar fartygets drift i redarens
	ställe samt befälhavaren.
Medförs inte ett certifikat som	Om ett certifikat som avses i
avses i 10 kap. 12 eller 13 § om-	10 kap. 12 eller 13	§ eller i
bord på ett fartyg, när det används	10 a kap. 11 eller 12 § inte med-
för sjöfart, döms befälhavaren till	förs ombord på ett fartyg, när det
böter.	används för sjöfart, döms befäl-
	havaren till böter.
21 kap.
	5 §30
Talan om ersättning för en olje-	Talan om ersättning för en olje-
skada enligt 10 kap. får väckas i	skada enligt 10 kap. eller bunker-

29Senaste lydelse 2012:353.

30Senaste lydelse 1995:1081.

Sverige endast om oljeskadan har			oljeskada		enligt	10 a kap.	får	Prop. 2012/13:81
uppkommit i Sverige eller dess			väckas i Sverige endast om skadan					Bilaga 8
ekonomiska zon eller om före-			har uppkommit i Sverige eller dess
byggande åtgärder har vidtagits för			ekonomiska zon eller om före-
att förhindra eller begränsa en			byggande åtgärder har vidtagits för
oljeskada i Sverige eller dess			att förhindra eller begränsa en
ekonomiska zon.			skada i Sverige eller dess ekono-
			miska zon.
Är en svensk domstol behörig			Om en svensk domstol är
enligt första stycket, får även talan			behörig enligt första stycket, får
om ersättning för annan oljeskada			även talan om ersättning för annan
som orsakats av samma olycka			oljeskada		eller	bunkeroljeskada
väckas här.			som orsakats av samma olycka
			väckas här.
Talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol
som är närmast den ort där skadan uppkom.
Har talan om ersättning för			Om en talan om ersättning för
skador som har uppkommit på			skador som har uppkommit på
grund av samma olycka väckts vid			grund av samma olycka har väckts
flera	domstolar, skall regeringen		vid flera domstolar, ska regeringen
bestämma att en av dessa domstol-			bestämma att en av dessa domstol-
ar skall handlägga samtliga mål.			ar ska handlägga samtliga mål.
Har en begränsningsfond upp-			Om	en	begränsningsfond		har
rättats här i landet enligt 10 kap.			upprättats i Sverige enligt 10 kap.
6 §, prövar den domstol vid vilken			6 §, prövar den domstol vid vilken
fonden har upprättats frågor om			fonden har upprättats frågor om
ansvarsbeloppets fördelning mel-			ansvarsbeloppets			fördelning mel-
lan	de	ersättningsberättigade.	lan	de	ersättningsberättigade.
Denna prövning görs i begräns-			Prövningen görs i begränsnings-
ningsmål som avses i 12 kap.			mål som avses i 12 kap.
		6 §31
Har en dom i ett mål om ersätt-			Om en dom i ett mål om ersätt-
ning för oljeskada meddelats i en			ning för oljeskada eller bunkerolje-
annan stat som har tillträtt den i			skada har meddelats i en annan stat
10 kap. angivna 1992 års ansvarig-			som har tillträtt den i 10 kap. angiv-
hetskonvention och var domstol-			na 1992 års ansvarighetskonvention
arna i den staten behöriga att pröva			eller den i 10 a kap. angivna
den tvist som domen avser, gäller			bunkerkonventionen och om dom-
följande. Domen skall, när den har			stolarna i den staten var behöriga
vunnit laga kraft och kan verk-			att pröva den tvist som domen
ställas i den stat där den har med-			avser, gäller följande. Domen ska,
delats, på ansökan verkställas i			när den har vunnit laga kraft och
Sverige utan att en ny prövning			kan verkställas i den stat där den
sker av den sak som avgjorts			har meddelats, på ansökan verk-
genom domen, om inte annat följer			ställas i Sverige utan att en ny
av vad som sägs i 10 kap. 9 § eller			prövning sker av den sak som
5 §	femte	stycket i detta kapitel.	avgjorts		genom	domen, om inte

31 Senaste lydelse 1995:1081.

157

Om en ansökan bifalls, verk- ställs domen på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen bestämmer annat sedan hovrättens beslut överklagats.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 8

158

Detta medför inte skyldighet att					annat följer av vad som sägs i 10
verkställa en utländsk dom, om det					kap. 9 § eller 5 § femte stycket i
ansvarsbelopp som gäller för far-					detta kapitel. Detta medför inte
tygets ägare därmed skulle över-					någon skyldighet att verkställa en
skridas.					utländsk dom, om det ansvars-
					belopp som gäller för fartygets
					ägare därmed skulle överskridas.
Ansökan		om verkställighet görs			En	ansökan	om	verkställighet
hos Svea hovrätt. Till ansökan skall					görs hos Svea hovrätt. Till ansökan
fogas					ska fogas
1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet,
2. en	förklaring av		en	behörig	2. en förklaring av en				behörig
myndighet i den stat där domen					myndighet i den stat där domen
meddelats att domen avser ersätt-					meddelats att domen avser ersätt-
ning enligt den i 10 kap. angivna					ning enligt den i 10 kap. angivna
1992	års	ansvarighetskonvention			1992	års ansvarighetskonvention
samt att domen har vunnit laga					eller den i 10 a kap. angivna
kraft och kan verkställas i den					bunkerkonventionen samt att domen
staten.					har vunnit laga kraft och kan
					verkställas i den staten.
Handlingarna skall vara försedda					Handlingarna		ska	vara	försedda
med bevis om utfärdarens behörig-					med bevis om utfärdarens behörig-
het. Beviset skall vara utställt av en					het. Beviset ska vara utställt av en
svensk	beskickning		eller	konsul	svensk	beskickning		eller	konsul
eller av chefen för justitieförvalt-					eller av chefen för justitieförvalt-
ningen i den stat där domen har					ningen i den stat där domen har
meddelats. Är en handling i ärendet					meddelats. Om en handling i
skriven på ett annat främmande					ärendet är skriven på ett annat
språk än danska eller norska, skall					främmande språk än danska eller
handlingen åtföljas av en över-					norska, ska handlingen åtföljas av
sättning till svenska. Översättning-					en översättning till svenska. Över-
en skall vara bestyrkt av en diplo-					sättningen ska vara bestyrkt av en
matisk	eller konsulär tjänsteman				diplomatisk eller konsulär tjänste-
eller av svensk notarius publicus.					man eller av svensk notarius pub-
					licus.

En ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över ansökan.

Bifalls ansökan, verkställs dom- en på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen bestämmer annat sedan hovrättens beslut överklagats.

_____________________

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-02-07

Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Per Virdesten.

Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss

Enligt en lagrådsremiss den 24 januari 2013 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

2.lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Mikael Hjort.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i sjölagen

Enligt förslaget införs ett nytt kapitel, 10 a kap., i sjölagen till följd av att Sverige ska tillträda 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja. I 10 kap. 19 § 1 miljöbalken finns en bestämmelse som från tillämpning av det kapitlet i balken undantar miljöskador som omfattas av 10 kap. sjölagen. Denna bestämmelse bör kompletteras så att även miljöskador omfattade av 10 a kap. sjölagen undantas.

Övrigt lagförslag

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 2012/13:81

Bilaga 9

159

Prop. 2012/13:81	Justitiedepartementet
	Justitiedepartementet
	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2013
	Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden
	Björklund, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Borg, Billström,
	Adelsohn Liljeroth, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Kristersson,
	Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Ek, Lööf, Enström
	Föredragande: statsrådet Billström

Regeringen beslutar proposition 2012/13:81 Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss

160

Rättsdatablad		Prop. 2012/13:81
Rättsdatablad

Författningsrubrik	Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller
	upprepar ett normgivningsbemyndigande

Lag om ändring i	10 kap. 12 och 13 a §§,
sjölagen (1994:1009)	10 a kap. 11–13 §§
Lag om ändring i lagen	7 kap. 6 §
(1980:424) om åtgärder
mot förorening från
fartyg

161