Regeringens skrivelse 2012/13:172

Redovisning av fördelning av medel från Skr.
Allmänna arvsfonden under budgetåret 2012 2012/13:172

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 juni 2013

Fredrik Reinfeldt

Göran Hägglund

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2012. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. I skrivelsen anges också sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Slutligen informerar regeringen om sin avsikt att förändra beslutsordningen för avstående från arv eller försäkringsbelopp som tillfallit Allmänna arvsfonden.

1

Skr. 2012/13:172 Innehållsförteckning  
         
  1 Allmänna Arvsfonden....................................................................... 4
    1.1 Arvsfondsdelegationen....................................................... 4
  2 Allmänna arvsfondens förvaltning.................................................... 5
    2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna  
      arvsfonden 2012 ................................................................. 5
    2.2 Placeringsinriktning ........................................................... 5
      2.2.1 Avkastning ........................................................ 6
    2.3 När Allmänna arvsfonden får egendom.............................. 8
    2.4 När Allmänna arvsfonden avstår från egendom ................. 8
    2.5 Kostnader för förvaltning och administration .................... 9
  3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden................... 10
    3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet........................ 11
    3.2 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen .......... 11
      3.2.1 Geografisk fördelning av beviljade medel ....... 13
    3.3 Registrering och handläggning av ärenden ...................... 14
    3.4 Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen ........ 15
  4 Fördelning av stöd 2012.................................................................. 16
    4.1 Projekt inom de prioriterade områdena ............................ 17
      4.1.1 Exempel på projekt inom de prioriterade  
        områdena som beviljades medel under  
        2012 .............................................................. 17
    4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år.................... 20
    4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år............... 20
    4.4 Verksamhet till förmån för personer med  
      funktionsnedsättning ........................................................ 21
    4.5 Lokalstöd .......................................................................... 22
    4.6 Årets guldkorn.................................................................. 23
  5 Fördelning av stöd ...............................genom särskilda satsningar 23
    5.1 Fördel barn ....................................................................... 24
    5.2 Vi deltar............................................................................   25
  6 Kommunikation, uppföljning, utvärdering och 26
    erfarenhetsspridning........................................................................
    6.1 Kommunikation................................................................ 26
    6.2 Uppföljning ............................................och utvärdering 28
      6.2.1 ...................... Uppföljning av enskilda projekt 28
      6.2.2 .............................. Utvärderingsverksamheten 32
    6.3 Erfarenhetsspridning ........................................................ 34
  7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens  
    verksamhet och utveckling.............................................................. 34
  8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna  
    arvsfonden från och ........................................................med 2012 38
    8.1 Inriktning..........................................................................   38
      8.1.1 ................................................ Barnrättspolitik 38
      8.1.2 ............................................... Ungdomspolitik 38
2     8.1.3 ................................... Funktionshinderspolitik 39
  8.1.4 Prioriterade områden ...................................... 40 Skr. 2012/13:172
9 Beslutsordningen för avstående från arv eller    
försäkringsbelopp ........................................................................... 42  
Bilaga 1 Resultaträkning................................................................ 46  
Bilaga 2 Tilldelade ..........................medel per organisation 2012 53  
Utdrag ur protokoll vid ..........regeringssammanträde den 13 juni 2013 61  

3

Skr. 2012/13:172 1 Allmänna arvsfonden

Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt, vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder1. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

1.1Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde.

Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet, men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barnrätts- och funktionshinderfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, dvs. Utbildningsdepartementet.

Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är sedan den 1 januari 2010 samlad i ett kansli inom Kammarkollegiet.

Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet.

1 Socialstyrelsen fastställde den 4 oktober 2007 betydelsen hos termer på det handikappolitiska området. Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda orden synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28).

4

2 Allmänna arvsfondens förvaltning Skr. 2012/13:172

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Till Kammarkollegiets uppgifter hör både att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen, som enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för den årliga revisionen.

2.1Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2012

Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fondkapitalet. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut.

2.2Placeringsinriktning

Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 2012 till 3 937 miljoner kronor, jämfört med 3 148 miljoner kronor året innan. Marknadsvärdet var vid samma tidpunkt 5 366 miljoner kronor, jämfört med 4 927 miljoner kronor föregående år. Se tabell 1.

Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets svenska respektive utländska aktiekonsortier och aktieindex- och räntekonsortier. Vid 2012 års utgång var 26,2 procent placerade i aktiekonsortiet, 23,7 procent i det utländska aktiekonsortiet, 25,8 procent i aktieindexkonsortiet, 23,2 procent i räntekonsortiet och 1,1 procent i likvida tillgångar.

Den 1 januari 2012 trädde ändringar i kraft i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden, som i huvudsak innebär att fonddelegationen, som är ett särskilt beslutsorgan inom Kammarkollegiet, får i uppdrag att besluta om placeringsinriktning och strategiska frågor för förvaltningen av Allmänna arvsfondens kapital.

5

Skr. 2012/13:172

Tabell 1 Fondens värdeutveckling, miljoner kronor

Bokfört värde 2012 2011 2010 2009 2008
Tillgångar 4 192 3 370 3 149 2 806 2 502
Skulder 255 222 192 228 180
Summa 3 937 3 148 2 957 2 578 2 322
           
           
Marknadsvärde 2012 2011 2010 2009 2008
Tillgångar 5 621 5 149 5 656 4 754 3 534
Skulder 255 222 192 228 180
Summa 5 366 4 927 5 464 4 526 3 354

2.2.1Avkastning

Under året har konsortierna sammanlagt tillförts 210 miljoner kronor i utdelning. 30 miljoner kronor av utdelningen återinvesterades inte, utan har behållits i likvida medel.

Konsortiernas bokförda värden har dessutom påverkats genom att omallokeringar har skett: från det svenska aktiekonsortiet till det utländska aktiekonsortier med 248 miljoner kronor och till aktieindexkonsortiet med 304 miljoner kronor. Andelar har avyttrats för totalt 20 miljoner kronor i det svenska aktiekonsortiet, 87 miljoner kronor i räntekonsortiet och 27 miljoner kronor i aktieindexkonsortiet för att öka likviditeten. I samband med omallokeringarna har realisationsresultat återinvesterats i det utländska aktiekonsortiet med 345 miljoner kronor och i aktieindexkonsortiet med 400 miljoner kronor, se tabell 2.

Tabell 2 Fondens marknadsvärderade tillgångar, miljoner kronor

Tillgångar 31 Netto Dir. Värde- Nytt 31 dec
  dec. köp/sälj avk. för- konsor 2011
  2012   2012 ändring tium  
Räntekonsortiet 1 305 –87 49 7 – 1 336
Svenska            
aktiekonsortiet*) 1 473 –571 71 –550 –663 3 186
Utländska            
aktiekonsortiet 1 330 593 44 30 663 –
Aktieindexkonsortiet 1 451 677 16 164 – 594
Bankmedel 63 – 30 – – 33
             
Summa 5 621 612 210 –349 0 5 149
             

6

*) Jämförelsevärdet 2011 avser aktiekonsortiet som innehöll både svenska och utländska aktier. Vid Skr. 2012/13:172 årsskiftet 2011/2012 bildades två nya konsortier, ett för svenska aktier och ett för utländska.

Avkastningen i räntekonsortiet var under 2012 4,6 (5,4) procent jämfört med index2 3,1 (5,2). Den genomsnittliga avkastningen per år för den senaste femårsperioden var 5,0 jämfört med index 4.5 procent. Siffrorna inom parentes avser 2011.

Under 2012 har innehavet i det svenska aktiekonsortiet haft en avkastning på 18,0 procent jämfört med index3 16,8 procent. Det svenska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 genom avknoppning av den utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet.

Innehavet i det utländska aktiekonsortiet har under 2012 haft en avkastning på 9,0 procent jämfört med index4 8,7 procent. Det utländska aktiekonsortiet bildades den 1 januari 2012 i form av den avknoppade utländska delen från det tidigare aktiekonsortiet.

Under året har vidare aktieindexkonsortiet haft en avkastning på 18,1 (-11,5) procent att jämföra med index5 18,3 (–11,4) procent.

Den totala avkastningen uppnådde närmare 13 procent. Vid utgången av 2012 var det förvaltade kapitalet cirka 5.6 miljarder kronor.

Förvaltningen är sedan föregående årsskifte underställd Fonddelegationen. Förmögenheten har fördelats i en kassaportfölj som syftar till att hantera löpande in- och utflöden samt en investeringsportfölj som syftar till att ge en långsiktigt god avkastning. Under 2012 har en omfattande portföljomfördelning genomförts, vilket framför allt innebär att andelen utländska aktier ökat i förhållande till svenska aktier. Riktmärket för arvsfondens placeringar, utöver en marginell kassaportfölj om 1 procent, är 75 procent i aktier, varav 25 procentenheter placeras i svenska aktiekonsortiet (AKS), 25 procentenheter i aktieindexkonsortiet (AKX) samt 25 procentenheter i utländska aktiekonsortiet. Portföljen innehåller dessutom 24 procent i räntekonsortiet (RK). Den höga aktieandelen är beslutad mot bakgrund av fondens långsiktiga placeringsinriktning.

Under året har fonden tillförts 592,1 (713,8) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 505,4 (481,2) miljoner kronor.

Vid årsskiftet 2012/13 fanns totalt 1 209 miljoner kronor tillgängliga för Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om under 2013. Året innan var motsvarande belopp 1 232 miljoner kronor.

2OMRX Bond All 1–3 Years

3OMXS Cap Gross Index

4MSCI World Net (developed)

5OMXS 30 Cap Gross Index, justerat för etisk granskning

7

Skr. 2012/13:172

8

2.3När Allmänna arvsfonden får egendom

När någon avlider utan att efterlämna maka, make eller närmare släktingar än kusiner får Allmänna arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidna makan eller maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente, ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under år 2012 inkom 1 711 arvsfondsärenden till kollegiet. I dessa fanns det ett testamente i 1 118 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamenten godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 622. Under år 2012 kom det in 316 miljoner kronor netto till arvsfonden jämfört med 494 miljoner kronor 2011.

2.4När Allmänna arvsfonden avstår från egendom

Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden till godo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Under 2012 inkom 113 ansökningar om arvsavstående till Kammarkollegiet.

Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får ett belopp av det arv som tillfallit fonden tillsammans med sådan egendom avstås till den som tar emot egendomen att användas för sådana omedelbara åt-

gärder, som är nödvändiga för att bevara egendomen. En ansökan om Skr. 2012/13:172 arvsavstående ska ges in till Kammarkollegiet senast tre år efter döds-

fallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kammarkollegiet beslutar sedan 1994 om avstående av arv när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående.

I avsnitt 9 informerar regeringen om sin avsikt att ge Kammarkollegiet rätt att besluta om att avstå från arv eller försäkringsbelopp enligt arvsfondslagen oberoende av värdet av egendomen.

2.5Kostnader för förvaltning och administration

Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2012 till totalt 50,2 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3.

Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, miljoner kronor

  2012 2011 2010 2009 2008  
Dödsboavveckling m.m. 14,3 12,8 12,0 11,6 11,3  
Fondförvaltning 5,4 5,3 5,1 4,2 2,1  
Utbetalning av beviljat stöd 0,8 0,8 0,8 0,7 0,5  
Personalkostnader 14,4 13,9 14,2 13,1 10,6  
Förvaltningskostnader 7,2 6,4 3,9 6,0 5,0  
Verksamhetsspecifika            
kostnader 8,1 7,3 8,7 5,5 8,4  
             
Totalt förvaltnings- och            
administrationskostnader 50,2 46,5 44,8 41,1 37,8  
Av de totala förvaltningskostnaderna de senaste fem åren, som redovisas  
i tabell 3, framgår det att kostnaderna för förvaltning och administration  
av Arvsfondsdelegationen har ökat mest. Den 1 juli 2004 trädde nya  
bestämmelser i kraft i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.  
Ändringarna (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68)  
innebar en renodling av roller och Arvsfondsdelegationens ställning som  
en egen myndighet stärktes. Till följd av detta har Arvsfondsdelega-  
tionens kansli successivt förstärkts och administrationen utvecklats.    
Under en lång rad av år har de medel som gjorts disponibla för  
Arvsfondsdelegationen att fatta beslut om ökat. Ökningen hänför sig dels  
till avvecklingen av dödsbon, dels avkastningen från förvaltningen av  
Allmänna arvsfonden. För att i motsvarande mån öka volymen av  
beviljade projektmedel med bibehållen kvalitet i handläggningen har  
kansliet under året förstärkts på handläggarsidan och en controller- 9

Skr. 2012/13:172 funktion har inrättats. Vidare har kommunikationsverksamheten förstärkts och effektiviserats för att få in fler ansökningar som kan leda till bifall. Slutligen har en utvärderingsverksamhet byggts upp och etablerats. Dessa tre förstärkningar har sammantaget bidragit till ökningen av verksamhetens driftskostnader.

Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under åren 2008–2012. Dessa uppgår till 5,9 procent under 2012.

Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader

i förhållande till beslutade projektmedel, procent

  2012 2011 2010 2009 2008
           
Andelen driftskostnader 5,9 5,6 5,8 4,9 6,0
           

Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel varit stabil. Det beror på att volymen beslutade projektmedel har ökat i samma procentuella takt som driftskostnaderna.

En annan indikator för driftskostnaderna är kostnaderna i förhållande till antalet fattade beslut. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader.

Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut, kronor

  2012 2011 2010 2009 2008
           
Driftskostnader per beslut 19 400 15 500 14 800 12 200 12 000
           

Denna indikator visar att driftskostnaderna ökat kraftigt i förhållande till antalet beslut under 2012. Ökningen bedöms framför allt bero på att projekten i genomsnitt blivit större och därmed något mer komplicerade. Till del har det att göra med att beslutsunderlagen till delegationen blivit mer genomarbetade och därmed håller högre kvalitet. Detta har varit möjligt därigenom att antalet ansökningar har minskat de senaste två åren. Handläggarna har därmed kunnat lägga ned mer tid per inkommen ansökan. Även insatser för att förbättra kontrollen av projektmedlens användning har bidragit till ökade kostnader.

3Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden

Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verk-

10

samhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för Skr. 2012/13:172 denna skrivelse.

3.1Nyskapande och utvecklande verksamhet

Stöd ur Allmänna arvsfonden ska, enligt lagen om Allmänna arvsfonden, främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrupper: barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt Arvsfondsdelegationens praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut, samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år.

Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs av i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektetens bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

Under 2012 har kansliet tagit referenser hos kommuner, gjort avstämningar med medsökande och samarbetspartner samt genomfört skattekontroller av ansökande organisationer vid 627 tillfällen.

3.2Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen

Under året har 477 miljoner kronor fördelats till projekt efter beslut av

Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summan i Allmänna

11

Skr. 2012/13:172 arvsfondens historia och 8 miljoner kronor mer än under 2011. Av dessa medel har 380 miljoner kronor fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ, medan 97 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för: Fördel barn och Vi deltar (se avsnitt 5). Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutats av Arvsfondsdelegationen.

Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, miljoner kronor

  2012 2011 2010 2009 2008
           
Fördelning av stöd 477 469 434 478 378
           

Under perioden 2006–2012 har mängden beviljade projektmedel ökat med nästan 40 procent. Diagram 1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp.

Diagram 1 Beslutade medel per målgrupp 2012 (totalt 477 miljoner kronor)

Beslutade medel under 2012 (totalt 477 Mkr)

    Barn
  22%  
52%   Personer med
26% funktionsnedsättning
  Ungdom
   

Under 2012 beslutades om drygt 105 miljoner kronor till projekt när det gäller målgruppen barn. Det är den högsta nivån någonsin i Allmänna arvsfondens historia. När det gäller målgruppen ungdomar var nivån på beslutade medel 249 miljoner kronor, den högsta nivån någonsin. Medan för målgruppen personer med funktionsnedsättning var nivån på beslutade medel på 123 miljoner kronor. Det är 15 miljoner kronor lägre än den nivå som medelstilldelningen legat på de senaste fem åren för målgruppen. Projekt till förmån för barn respektive ungdomar med funktionsnedsättning redovisas i arvsfondens redogörelse som barnrespektive ungdomsprojekt. Om dessa projekt i stället redovisas som projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning uppgår den totala volymen beslutade medel under 2012 till 194 miljoner kronor, eller 41 procent av årets beviljade projektmedel. I diagram 2 redovisas beviljade projektmedel per målgrupp under perioden 2006–2012.

12

Diagram 2 Beviljade medel per målgrupp 2006–2012, miljoner kronor Skr. 2012/13:172

Beviljade medel per målgrupp 2006-2012 (Mkr)

600

500       2006
   
       
400       2007
300       2008
200       2009
100       2010
       
0       2011
Barn Personer med Ungdom Totalt
  funktionsnedsättning      

2012

3.2.1Geografisk fördelning av beviljade medel

Drygt 73 procent (350 miljoner kronor) av de medel (477 miljoner kronor) som beslutades under 2012 fördelades till lokala och regionala projekt. Det är en högre andel jämfört med de senaste åren. Resterande medel fördelades till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en funktionshindersorganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Av de 398 beviljade projekten var 73 procent (315 stycken) lokala eller regionala och resterande nationella. Projekt i samtliga län beviljades medel under året. Flest ansökningar inkom från föreningar i storstadsområdena, där det också finns högst antal föreningar och störst befolkningsunderlag. I tabell 7 redovisas den regionala fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden till lokala och regionala projekt.

13

Skr. 2012/13:172

Tabell 7 Regional fördelning av beviljade medel till lokala och regionala projekt

Projektändamål Antal beviljade Summa tkr
  ansökningar  
     
Stockholm 86 105 480
Skåne 46 49 233
Västra Götaland 35 41 565
Uppsala 22 20 775
Västerbotten 14 19 873
Jönköping 11 17 269
Östergötland 12 10 735
Jämtland 6 10 696
Kronoberg 12 10 584
Örebro 11 9 566
Gävleborg 8 8 803
Dalarna 6 8 018
Värmland 8 6 938
Norrbotten 8 5 798
Kalmar 5 5 927
Halland 6 4 575
Västmanland 5 3 890
Blekinge 5 3 623
Västernorrland 4 2 611
Södermanland 3 2 373
Gotland 2 2 026
     
Totalt 315 350 358

3.3Registrering och handläggning av ärenden

Under år 2012 inkom 1 596 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med året innan. Av tabell 8 framgår att antalet inkomna ärenden succesivt minskat de senaste fyra åren. Samma utveckling gäller för inkomna ansökningar. Nedgången av antalet ansökningar kan förklaras av att de båda särskilda satsningarna Fördel Barn! och Vi Deltar! (se avsnitt 5) avslutats och att de kommunikationsåtgärder som genomförts under andra halvåret 2012 ännu inte gett effekt i form av inkommande projektansökningar.

Noteras bör att enskilda personer inte kan beviljas stöd ur arvsfonden och att ärenden som rör barn och ungdomar med funktionsnedsättning hänförs till kategorierna barn respektive ungdom i tabellen.

14

Skr. 2012/13:172

Tabell 8 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen

Inkomna ärenden 2012 2011 2010 2009 2008
Barn 346 413 407 522 423
Ungdom 770 844 935 1 002 927
Personer med funktionsneds. 399 395 450 477 516
Inte fondens målgrupper 45 35 51 79 64
Enskilda 36 22 54 72 69
Totalt 1 596 1 709 1 897 2 152 1 999
           
           
Fördelade på 2012 2011 2010 2009 2008
Ansökningar 1 175 1 240 1 425 1 635 1 586
Övrigt ärende 29 25 32 23 30
Redovisningar 392 444 440 413 383
Totalt 1 596 1 709 1 897 2 152 1 999

3.4Antal bifall och avslag från Arvsfondsdelegationen

Tabell 9 visar att antalet beslut successivt minskat under den senaste femårsperioden. Sammanlagt fattades 1 167 beslut under 2012. Det är en minskning med nästan 10 procent, vilket beror på de faktorer som redovisats ovan.

Tabell 9 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen (exkl. redovisningar)

  2012 2011 2010 2009 2008
Bifall 398 426 415 447 436
Avslag 692 827 1 017 1 128 1 184
Övriga ärenden 77 39 32 66 78
Totalt 1 167 1 292 1 464 1 641 1 698

I tabell 10 redovisas antalet bifallsrespektive avslagsbeslut under åren 2008–2012. Eftersom vissa projekt omfattas av mer än ett beslut under samma år är antalet bifallsbeslut något högre än antalet projekt som fått stöd.

15

Skr. 2012/13:172

Tabell 10 Fördelning av antal bifall och avslag    
             
Bifall   2012 2011 2010 2009 2008
Barn   90 106 86 93 95
Ungdom   203 206 204 213 183
Pers. med funktionsnedsättn. 105 114 125 141 158
Antal projekt   398 426 415 447 436
             
             
Avslag   2012 2011 2010 2009 2008
             
Barn   139 203 263 295 237
Ungdom   334 415 520 529 620
Pers. med funktionsnedsättn. 153 168 165 184 210
Inte fondens målgrupper 24 19 25 48 48
Enskilda   42 22 54 72 69
Totalt antal avslag 692 827 1 017 1 128 1 184

Arvsfondsdelegationen har under 2012 bifallit 398 och avslagit 692 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de har gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.

I genomsnitt har 37 procent av ansökningarna beviljats stöd under 2012. Det är den högsta bifallsfrekvensen på mer än tio år. Bifallsfrekvensen för enbart nya ansökningar uppgår till 21 procent. Även det är den högsta bifallsfrekvensen på mer än tio år.

4 Fördelning av stöd 2012

Som redovisats i avsnitt 3 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 477 miljoner kronor till 398 projekt under 2012.

På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden under 2012. Information om projekten finns även på den community, dvs. ett socialt forum på nätet för arvsfondsprojekt och deras intressenter, som delegationen lanserade 2011. Communityn beskrivs närmare under kapitel 6.

16

4.1 Projekt inom de prioriterade områdena Skr. 2012/13:172

I det följande presenteras översiktligt ett urval av projekt inom de åtta områden som regeringen angett som prioriterade i föregående års skrivelse till riksdagen (skr. 2011/12:145). Av tabell 11 framgår att 81 procent av beslutade medel (385 miljoner kronor) och 83 procent av de projekt som Arvsfondsdelegationen beslutade om under året har gått till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena

Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena

Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr
Demokrati/delaktighet 113 118 847
Delaktighet i kulturlivet 56 62 234
Främjande av fysisk och psykisk hälsa 58 59 093
Motverka våld, trakasserier och mobbning 25 36 003
Deltagande i arbetsmarknaden 23 35 520
Föräldrastöd och främjande av ett stärkt    
föräldraskap 25 35 498
Information och tillämpning av FN:s    
barnkonvention 27 29 587
FN:s konvention om rättigheter för personer    
med funktionsnedsättning 8 8 714
     
Totalt 335 385 496
     

4.1.1Exempel på projekt inom de prioriterade områdena som beviljades medel under 2012

Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter sinsemellan, och ett och samma projekt kan innehålla delar som rör flera områden.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper – barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning – om inget annat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett och samma projekt kan beröra fler än endast en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden.

Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet  
Folkungar  
Studieförbundet Bilda Gävle Dala genomför ett projekt i tre landskap;  
Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Barn mellan 5 och 12 år erbjuds  
att få spela folkmusik på antingen fiol, gituleles, rytmägg, cajuntrummor 17
 

Skr. 2012/13:172 eller elbas. Undervisningen sker på skoltid. Målet är att nå minst 15 000 barn under tre år. Utbildningsmaterial ska tas fram inklusive cd, och lärare, musiker m.fl. ska utbildas i metodmaterialet för att säkra långsiktigheten i projektet. Vidare ska verksamheten filmas, klippas och redigeras för att därefter fungera som ett marknadsförings- och utbildningsmaterial för en spridning och fortsättning av projektet. Till hjälp att sprida materialet och att följa upp efterfrågan från barnen har projektet bl.a. kontaktat samtliga musik- och kulturskolor i de tre landskapen och de olika spelmansförbunden.

Projekt som syftar till att motverka våld, trakasserier och mobbning

Nå vidare – hedersförtryck och intellektuell funktionsnedsättning

Föreningen Tjejers Rätt I Samhället (TRIS) i Uppsala är ett projekt som syftar till att öka kunskapen om hur särskoleungdomar utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. Målgrupperna är anställda (pedagoger, elevvårdspersonal, elevassistenter och skolledningar) på gymnasiesärskolorna. Projektet omfattar metodstöd, anpassade arbetsmodeller och strukturerade samtal, målgruppsinriktad information, dialog och samverkan samt olika metoder för att påverka attityder och värderingar.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Redskapsboden – från FN-konvention till vardagsverklighet

Projektet syftar till att ta fram en uppsättning arbetsredskap för att kunna förverkliga FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättningar. Inom ramen för projektet, som genomförs av Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län, ska de olika konventionerna brytas ned till checklistor utifrån olika variabler. Verktygen ska tas fram genom arbetsgrupper och testas ute i verksamheterna för att senare spridas, i första hand inom Skåneregionen.

Redskapsboden ska kunna användas av enskilda människor med funktionsnedsättningar, organisationer och företrädare för organisationer, myndigheter, kommuner, företag, etc.

Information och tillämpning av FN:s barnkonvention

Barns röster – från A till FN

Plan Sverige och Nätverket för barnkonventionen genomför ett projekt som ska skapa möjligheter för barn att göra sina röster hörda, från den kommunala nivån till FN-nivå. Ett metodmaterial ska utvecklas för att samla in barns åsikter och lyfta deras röster. Det ska utvecklas och utvärderas i samband med lokala aktiviteter med barn och beslutsfattare runt om i Sverige. Resultatet av arbetet ska användas av nätverket i tilläggsrapporteringen till FN:s barnrättskommitté. Materialet ska sedan spridas till medlemsorganisationer, andra organisationer, kommuner och landsting.

18

Projekt som syftar till föräldrarstöd och främjande av ett stärkt Skr. 2012/13:172
föräldrarskap  
Barn och föräldrasamverkan  

Projektet riktas till föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och barn 0–6 år med föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning. Sensus Östergötland Norra Småland, som genomför projektet, har som mål att tillgodose målgruppens behov av en mötesplats där de kan träffa andra i liknande situation/problematik och inte behöva känna sig annorlunda. Projektet syftar till att öka kunskaperna kring rättigheter och skyldigheter för barnet och som förälder, öppna upp för relationer med andra föräldrar och deras barn, att ge barnen tryggare levnadsvillkor genom att öka föräldrarnas kunskaper om säkerhet. All verksamhet sker i cirkelform eller enskilda programpunkter med tider där de olika aktiviteterna är bestämda. Stödet ska vara individuellt och aktiviteterna anpassas utifrån både föräldrars och barns behov som även medverkar i att bestämma vad som ska göras. Representanter från olika myndigheter, organisationer och föräldrar kommer att vara knutna till projektet.

Projekt som syftar till att öka demokrati och delaktighet

Ungdomsråd för funktionsnedsatta

Projektet som genomförs av Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem har som övergripande syfte att motverka att unga med funktionsnedsättning hamnar i marginalisering och utanförskap. Projektet riktar sig till unga med funktionsnedsättning i Botkyrka kommun i åldrarna 13–25 år. Initialt prioriteras unga med utvecklingsstörning för att efterhand utökas till att omfatta alla unga med funktionsnedsättning. Målet är att öka målgruppens delaktighet i samhället genom att skapa ett livskraftigt ungdomsråd för unga med funktionsnedsättning, med möjlighet för dem att framföra sina åsikter och idéer i direkt dialog med politiker och tjänstemän. Projektets långsiktiga mål är att ungdomarna, via deltagandet i Ungdomsrådet, ska slussas vidare till Ungdomsfullmäktige.

Projekt som syftar till att främja fysisk och psykisk hälsa

Webbstöd till unga vuxna som mår dåligt och är självmordsnära

Projektet syftar till att dels bygga upp en webbplattform, kallad Självmordsupplysningen, med chat, forum, mejlsvar och information om psykisk hälsa, dels ta fram ett diskussionsmaterial till gymnasieskolor och ungdomsmottagningar. Målgruppen är unga vuxna i åldrarna 15–25 år som mår dåligt och är självmordsnära. Projektet som bedrivs av Föreningen Psykisk Hälsa, Stockholm, ska samarbeta med internetföretag såsom Google och Facebook för att lansera webben och även sprida kunskapen via rapporter och seminarier.

19

Skr. 2012/13:172 Projekt som syftar till att öka tillträde till arbetsmarknaden

Socialt företag för döva i Dalarna

Västanviks folkhögskola i Leksand ska i ett tvåårigt projekt etablera ett socialt företag för döva i behov av arbete eller daglig verksamhet. Målgrupperna är döva ungdomar, döva med utländsk bakgrund och döva med ytterligare funktionsnedsättning. Målet är att dels sälja tjänster, dels erbjuda kommunen platser i den dagliga verksamheten. Efter det att en inventering har genomförts ska hushållsnära tjänster och tjänster inom djurhållning och trädgårdsarbete utformas. Skolan upplåter mark till ett företag inom fårskötsel som uttalat intresse av att köpa tjänster från det sociala företaget.

4.2Verksamhet till förmån för barn under 12 år

Under 2012 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av drygt 105 miljoner kronor till verksamhet för barn under 12 år, se tabell 12. Det innebär en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den största ökningen gäller framför allt ändamålet familjestöd.

Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år, tusen kronor

Projektändamål Antal projekt Summa tkr
Satsningen Fördel Barn! 33 35 240
Familjestöd 14 19 942
Kultur 11 13 935
Demokrati/delaktighet 5 9 735
Fritid/idrott 9 9 480
Information/utbildning 7 5 041
Barn i utsatta situationer 3 4 112
Hjälpmedel 2 3 265
Förebygga brott, våld och mobbning 4 2 721
Integration 1 1 314
Arbete/sysselsättning 1 835
     
Totalt 90 105 620
     

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.3Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år

Under 2012 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 249 miljoner kronor till projekt med målgrupp ungdom, se tabell 13. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med drygt 20 miljoner kronor (9 procent). Den största ökningen jämfört med 2011 gäller projektändamålet fritid/idrott. Förklaringen är den stora ökningen av framför allt lokalstöd.

20

Tabell 13 Verksamhet till förmån för ungdomar 12–25 år, tusen kronor Skr. 2012/13:172
       
Projektändamål Antal projekt Summa tkr
Fritid/idrott   36 56 147  
Satsningen Vi deltar! 52 47 117  
Förebygga brott, våld och mobbning 21 35 509  
Kultur   24 28 623  
Demokrati/delaktighet 22 23 193  
Arbete/sysselsättning 8 11 360  
Satsningen Fördel Barn! 8 9 785  
Psykisk ohälsa   6 6 824  
Jämställdhet/könsroller 7 6 526  
Information/utbildning 6 6 436  
Ungdomar i utsatta situationer 3 6 373  
Integration   5 3 997  
Hjälpmedel   1 3 560  
Familjestöd   3 2 198  
Drogförebyggande 1 1 000  
Totalt   203 248 648  

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.4Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning

Under 2012 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av knappt 123 miljoner kronor till projekt med målgruppen personer med funktionsnedsättning, se tabell 14. Det är en minskning med 13 procent (17 miljoner kronor) jämfört med 2011. En orsak till detta är ett minskat antal inkommande ansökningar från landets funktionshindersorganisationer. Det bör i sammanhanget nämnas att mindre än hälften av de projekt som riktar sig till målgruppen drivs av funktionshindersorganisationer. Däremot är målgruppen i en överväldigande majoritet av dessa projekt representerad i form av en eller fler funktionshindersorganisationer, som då är medsökande eller samarbetspartner.

Även om inte äldre är en utpekad målgrupp för arvsfonden omfattas äldre personer av många projekt inom målgruppen personer med funktionsnedsättning. Det beror på att demens, Alzheimers sjukdom, synnedsättning, hörselnedsättning, rörelsenedsättning och många andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar.

21

Skr. 2012/13:172

Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning, tusen kronor

Projektändamål Antal projekt Summa tkr
Demokrati/delaktighet 19 20 901
Fritid/idrott 15 18 632
Arbete/sysselsättning 10 17 522
Information/utbildning 13 17 068
Kultur 14 14 634
Rehabilitering 11 8 763
Psykisk ohälsa 8 8 390
Hjälpmedel 3 3 389
Tillgänglighet 2 3 474
Jämställdhet/könsroller 2 2 751
Vi deltar! 2 2 441
Förebygga brott, våld och mobbning 2 2 382
Fördel barn! 2 2 193
Familjestöd 1 1 604
Integration 1 1 439
Tillgänglighet 1 470
Bemötande 1 230
Totalt 105 122 819
     

I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa.

4.5Lokalstöd

Lokalstödet har haft en markant positiv utveckling under de senaste åren, se tabell 15. Framför allt har detta gynnat föreningslivet på mindre orter, som har dragit störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Exempel på föreningar som under året fick stöd ur arvsfonden för att bygga lokaler eller anläggningar är Ramselefors skytteförening, Åre ridklubb, Uppsala Young Hockey Club, Finspångs motorsällskap samt Friskis och Svettis Skellefteå.

Tabell 15 Fördelning av lokalstöd        
             
    2012 2011 2010 2009 2008
Antal lokalstödsprojekt 44 30 23 30 23
Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 73 44 23 36 15
             

22

4.6 Årets Guldkorn Skr. 2012/13:172

Sedan 2006 utser och prisbelönar Arvsfondsdelegationen årligen ett eller flera avslutade särskilt framstående projekt som förutom att de är långsiktiga och nyskapande lyckas bra i att engagera och aktivera flera som kommer i kontakt med verksamheten. Projekten utses till årets Guldkorn. Priset årets Guldkorn 2012 delas ut till följande organisationer och projekt:

Narkoswebben belönades med utmärkelsen i kategorin för barn för sitt projekt om en lättillgänglig informationskanal utvecklad av Astrid Lindgrens barnsjukhus – Verksamheten för anestesiintensivvård tillsammans med Barncancerfonden, Hjärtebarnsföreningen, Glädjeverkstan, Svensk Barnsmärtförening och Svensk förening för barnanestesi och intensiv vård. Narkoswebben ger barn och föräldrar information om och förberedelse inför en förestående undersökning, behandling eller operation. I dag är narkoswebben en omfattande nationell informationsportal och en världsunik resurs som förmedlar information i lekfulla interaktiva inslag till besökare från ett 30-tal länder varje månad.

Föreningen Unga Kris blev årets guldkorn i kategorin ungdom. Unga Kris tillhandahåller en verksamhet där unga med erfarenhet från ett destruktivt liv arbetar för att ge unga i riskzon ett alternativ till missbruk och kriminalitet. Verksamheten förebygger återfall genom att skapa hållbara sociala nätverk. I dag är Unga KRIS en etablerad riksorganisation med 4 regionala Unga KRIS-råd och 15 lokalavdelningar. Verksamheten består bland annat av föreläsningar på skolor, läger, kontaktverksamhet och besöksverksamhet på SIS-institutioner, ungdomshäkten och anstalter.

Priset i kategorin personer med funktionsnedsättning tilldelades Konst- och filmprojektet Animera = Göra livlig vilket genomfördes av föreningen Eksjö Animation i samarbete med äldre på seniorboendet Tuvan och servicehuset Marieberg i Eksjö kommun. Animera = Göra livlig stimulerar äldre genom att bygga ett filmprojekt kring deras egen verklighet och fiktion. Det är deltagarnas egna idéer som dramatiseras och animeras.

Årets Guldkorn i kategorin lokalstöd tilldelades Idrottsföreningen Tyresögymnastiken som har byggt om inredningen i idrottshallen Dalhallen och skapat nya förutsättningar för barn och ungdomar, med eller utan funktionsnedsättning, att delta i verksamheten. Anpassningen minimerar risker och maximerar möjligheterna till en innehållsrik och meningsfylld fritidsaktivitet.

5Fördelning av stöd genom särskilda satsningar

Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål under en viss tid genom en så kallad särskild satsning. Särskilda satsningar består av ett antal projekt som hålls samman genom

23

Skr. 2012/13:172 en gemensam extern utvärdering och vissa andra specifika stödinsatser för de deltagande projekten. I övrigt gäller samma krav som för övriga projekt. I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att genomföra två särskilda satsningar inom områdena barns och ungdomars inflytande och delaktighet (se nedan). Satsningarna lanserades i mars 2009 och avslutades hösten 2012.

Under 2012 fördelades nästan 97 miljoner kronor på totalt 97 projekt inom ramen för de särskilda satsningarna, jämfört med nästan 115 miljoner kronor på totalt 112 projekt året innan, se tabell 16.

Tabell 16 Fördelning av stöd 2012 genom särskilda satsningar,
  tusen kronor  
     
Satsning Antal projekt Summa tkr
Fördel barn! 43 47 218
Vi deltar! 54 49 557
     
Totalt 97 96 775
     
5.1 Fördel barn        
Satsningen Fördel barn syftar till att utveckla och pröva arbetsformer,
metoder och verktyg som främjar delaktighet och inflytande för barn upp
till 18 år. Satsningen omfattar såväl lokalsom projektstöd.    
Inom satsningen ska projekt som verkar främjande och stärkande för
barn i särskilt utsatta situationer eller som är i risk att hamna i utsatta
situationer prioriteras och samverkan mellan ideell sektor och offentliga
aktörer stimuleras. En förhoppning var att satsningen skulle leda till ökad
kunskap och medvetenhet om barnets rättigheter enligt konventionen om
barnets rättigheter, barnkonventionen, bland såväl barn som vuxna.  
Projekt som har beviljats stöd inom satsningen kan löpa på i upp till tre
år. De nya projekt som beviljades stöd i slutet av 2012 kommer att kunna
pågå till 2015.        
Fördel barn omfattar 77 projekt som totalt uppgår till drygt
173 miljoner kronor i beviljade medel sedan 2009. Preliminärt är ytter-
ligare 47 miljoner kronor intecknat för projektens avslutande år. Det gör
att satsningen i sin helhet sannolikt kommer att uppgå till cirka
220 miljoner kronor över en sexårsperiod.      
Samtliga projekt som fått stöd prövar nya metoder eller arbetsformer
som leder till ökad delaktighet och inflytande för barn.      

Majoriteten av de beviljade projekten sker i samarbete mellan ideell sektor och offentliga huvudmän, exempelvis kommunen på orten. Det finns också flera exempel på projekt som har ett upparbetat samarbete med skolor, folkhögskolor, högskolor och universitet för att utveckla metoder och sprida resultat.

Satsningen har i huvudsak bidragit med finansiering till mindre föreningar, även om större aktörer så som Röda Korset, Rädda Barnen, Plan Sverige med flera haft flera initiativ inom satsningen.

Exempel på ett projekt som främjar och stärker barn i utsatta

situationer är Verdandis projekt ”Utsatta barn och unga blir insatta och

24

delaktiga i fritidsverksamheten” (Tensta-Rinkeby). Projektet bygger upp Skr. 2012/13:172 ett socialt skyddsnät kring barn och unga som befinner sig i riskzon för

att hamna snett och gör dem delaktiga i fritidsverksamheten. Ett brett samarbete med socialförvaltning, parklekar, polis och skolor har gett starka och tydliga resultat.

Inom satsningen bedrivs också flera projekt inom kulturområdet, framförallt med anknytning till musik, teater och annan skapande verksamhet för yngre barn. Bland annat har Finska kulturföreningen ett förskoleprojekt de kallar Ipana Impro, som inkluderar alla Sveriges finskspråkiga förskolor i sitt arbete med att gestalta berättelser och låta barnen utveckla sitt kulturarv och hemspråk.

5.2Vi deltar

Vi deltar är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter.

Projekt som har beviljats stöd inom satsningen kan löpa på upp till tre år. De nya projekt som beviljades stöd i slutet av 2012 kommer därför att kunna pågå fram till 2015. Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livssituation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer och unga i stadsdelar eller glesbygd med ett brett utanförskap.

Under 2012 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 49 miljoner kronor inom ramen för satsningen. Det innebär att totalt nästan 194 miljoner kronor har beviljats sedan 2009.

Inom satsningen finns både små lokala utvecklingsprojekt och stora nationella. Många av projekten fokuserar särskilt på unga med funktionsnedsättning, unga med utländsk bakgrund och unga i utanförskapsområden eller i utsatta situationer. När det gäller den geografiska spridningen genomförs majoriteten av projekten i stora eller mellanstora städer. Inför ansökningsomgången i september 2011 välkomnades därför särskilt ansökningar från småorter och glesbygdsområden. Inför satsningens sista ansökningsomgång under 2012 uppmanades föreningar att ansöka om medel till ungdomsprojekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar.

I flera projekt bygger unga upp och utvecklar egna mötesplatser, på sina egna villkor men med stöd av omgivningen. Ett exempel på den typen av projekt är ungdomshuset Kåken som drivs av föreningen FAUK i Kinda. Syftet med projektet är att skapa ett kreativt, tryggt och socialt forum för ungdomar i form av ett ungdomshus som samlar en mängd olika verksamheter. Många av verksamheterna drivs av ungdomarna själva som samtidigt har tillgång till trygga, stödjande vuxna. Projektet har nära samarbete med kommunen, arbetsförmedling, ungdomsmottagning, andra föreningar, etc. Verksamheten är ämnad att främja ungdomars psykiska hälsa, bryta utanförskap, överbrygga sociala och kultu-

25

Skr. 2012/13:172 rella barriärer och ge arbetslösa ungdomar en möjlighet att få ett bättre fotfäste på arbetsmarknaden.

En del projekt handlar om demokrati och mänskliga rättigheter men tar avstamp i idrott eller kultur, något som bidrar till att tillgängliggöra och göra temat begripligt. Projektet Konst-PIMPA som drivs av Norrköpings kommun i nära samarbete med en lokal somalisk ungdomsförening, är ett sådant exempel. Projektet syftar till att öka kunskapen om demokrati och mänskliga rättigheter genom ett arbetssätt där dessa frågor vävs in i ett konstnärligt skapande. Målen med projektet är att skapa ett nätverk av unga, att använda konst som uttrycksmedel samt att öka ungdomars kunskap och förmåga att reflektera kring frågor om demokrati, jämställdhet, integration och yttrandefrihet.

Bland projekt som mera generellt fokuserar på demokrati, värdegrund och mänskliga rättigheter finns även projekt inom områdena religionsdialog, hbtq-frågor, drogförebyggande och ickevåldsarbete. Ett exempel på detta är projektet Tillsammans för Sverige som drivs av Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset i samarbete med ett antal trossamfund. Projektet har inriktning på interreligiöst dialogarbete med och av unga i syfte att motverka främlingsfientlighet och extremism. Projektet genomförs vid Fryshuset i Stockholm, Göteborg och Malmö. Målet är att ta fram metoder för hur interreligiöst dialogarbete kan bedrivas tillsammans med unga med olika religiös eller sekulär bakgrund.

6Kommunikation, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

6.1Kommunikation

Arvsfondsdelegationen använder i än större utsträckning än tidigare digitala kanaler för den externa kommunikationen för att minska användandet av trycksaker. Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats www.arvsfonden.se hade ungefär 9 800 besök per månad i genomsnitt under 2012, se tabell 17.

Under 2010 lanserades en mötesplats på nätet, en community, för arvsfondsprojekt, ideella föreningar och andra som intresserar sig för arvsfonden. Det genomsnittliga antalet unika besökare per månad på arvsfondens community var 1 524, en ökning med cirka 500 unika besökare sedan 2011. Under året tillkom 212 nya projekt och communityn hade i slutet av 2012 ca 500 projekt. Ungefär 1 500 personer har sedan starten blivit medlemmar på communityn, av dessa är ungefär 1 050 aktiva.

Tabell 17 Antal besök på arvsfondens webbsida i snitt per månad

  2012 2011 2010 2009 2008
           
Antal besök per månad i snitt 9 810 9 430 11 290 9 750 7 046

26

Arvsfondsdelegationen har bjudit in kommunala tjänstemän som arbetar Skr. 2012/13:172 med bland annat föreningsstöd till två informationstillfällen under året.

Av tabell 18 framgår att totalt 99 tjänstemän från hela landet fick information om arvsfondens verksamhet, om vilka kriterier som gäller och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt för att bevilja stöd. Tjänstemännen utbildas till ambassadörer för arvsfonden och sprider därefter informationen vidare till föreningar i sin kommun via webb, nyhetsbrev, möten och personliga kontakter. Utvärderingar visar att informationstillfällena har varit uppskattade av de kommunala tjänstemännen.

Tabell 18 Antal kommuntjänstemän som deltagit vid arvsfondens  
  informationstillfällen      
         
    2012 2011 2010
Antal deltagande kommuntjänstemän 99 72 76
         

Arvsfondsdelegationen har vid ett antal tillfällen under året gett organisationer och enskilda personer möjlighet att lära sig mer om arvsfondens kriterier och testa sina idéer via kansliets handläggare för att få kunskap om huruvida de riktar sig till rätt målgrupp och följer fondens kriterier. De två senaste åren har olika kommunikationsaktiviteter genomförts i Västmanland, Blekinge och Jämtland, län som hittills har fått relativt lite medel ur arvsfonden. Informationsträffarna har resulterat i att fler projekt än tidigare fått stöd ur fonden och att utdelade medel ökat i de besökta länen. Se tabell 19.

Tabell 19 Utdelade medel före och efter arvsfondens informationsträff i länet, kronor

Besökt län Beviljade Beviljade Beviljade
  medel i länet medel de medel månad
  12 mån innan första 12 mån 13–24 efter
  besöket efter besöket besöket
Blekinge 20 maj 2010 1 504 400 4 306 500 2 636 000
Jämtland 21 oktober 2010 1 110 000 6 756 000 10 696 000
Västmanland 19 maj 2011 2 302 000 4 862 000 *2 001 000
Södermanland 21 maj 2012 2 477 000 **1 261 000 Ej påbörjad
      period

*) Ej avslutad period, 7 öppna ärenden **) Ej avslutad period, 10 öppna ärenden

Under året arrangerades även tre introduktionsdagar för nya projektledare. Deltagarna fick bland annat information om arvsfondens verksamhet och om vilka krav Arvsfondsdelegationen ställer på projekt som får stöd när det gäller information, utvärdering, uppföljning och redovisning.

27

Skr. 2012/13:172

28

6.2Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats.

Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare och forskare för att följa projekten. Därmed kan resultaten, förutom att synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten, också tas till vara inom forskningen. De forskare som för närvarande anlitas representerar en rad olika forskningsdiscipliner som antropologi, statskunskap och socialpsykologi.

6.2.1Uppföljning

Organisationer och föreningar som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår redovisa projektet. De avslutade projektens slutredovisningar granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Syftet med slutredovisningarna är inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan att ge kunskap om vilka spår och resultat som arvsfondsmedlen lämnat.

Arvsfondsdelegationens kategorisering av projekt 2012

Kansliets genomgång av de 107 slutredovisningar som inkom under året utmynnar i följande kategoriseringar av i vilken omfattning verksamheten lever vidare eller projektets resultat används efter det att finansieringen ur arvsfonden upphört. Genomgången sammanfattas i tabell 20 nedan.

Kategori 1

Projekt som inte lämnar några spår

Under 2012 lyckades fem av de redovisade projekten inte genomföra den verksamhet de hade beviljats medel för. Enligt organisationernas redovisningar berodde detta på att projekten haft problem att nå målgruppen och på att tillräcklig erfarenhet för att driva projekt har saknats. Svårigheter med att få till samarbete med planerade samarbetspartner har också varit en bidragande faktor.

Kategori 2

Projekt som genomfört den verksamhet som planerats

I denna kategori återfinns de projekt som har gjort precis det som stod i deras projektplan. Till kategori 2 hänförs 35 projekt. Majoriteten av dessa projekt handlar om att utifrån erfarenheter från målgruppen ta fram och sprida information och kunskap om exempelvis det svenska skolsystemet till familjer med invandrarbakgrund, en modell för hur man kan använda personligt ombud eller en film om familjehemsplaceringar inom fosterbarnsvården. Dessa projekt har genomförts men har vid redovisningstillfället inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Även om de aktiviteter som genomförts inom projektet inte längre finns

kvar kan de verksamheter som bedrivits under projektets gång ha varit av stor vikt för dem som varit delaktiga – exempelvis för de unga män och kvinnor som tillsammans med professionella skapat egna berättelser och filmer för att gestalta sin verklighet och sina framtidsvisioner.

Kategori 3

Erfarenheterna från projekten lever vidare

I denna kategori, 25 stycken, finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller ett nytt arbetssätt som nu används i organisationen eller av aktörer i offentlig sektor. Erfarenheterna tas till vara men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten av de projekt som 2012 återfinns i denna kategori handlar om nya metoder och arbetssätt. Erfarenheter som i flera fall, efter projektens slut, används i olika former av utbildningar så som studiecirklar och högskoleutbildningar. Utbildning för gode män till ensamkommande asylsökande barn som drivits av Röda Korset, och som nu fortsätter i organisationens regi och Sveriges Elevråds Centralorganisations projekt, Inflytande i skolan, vars handbok om elevinflytande nu används på rektorsutbildningen är exempel på detta. Ett annat exempel är föreningen Tjejers rätt i samhället som med projektet NÅ, ungdomar i särskolan som lever med hedersrelaterade normer och värderingar, lyft fram ett relativt ouppmärksammat problem. Projektet har genomfört en kunskapsinventering om och med ungdomar, främst flickor, som går i gymnasiesärskolan och lever med hedersrelaterade normer och värderingar. Resultatet är en metodhandbok som, efter projektets slut, efterfrågas och används av särskolan och skolhälsovården.

Kategori 4

Verksamheten lever vidare

I denna kategori finns projekt där verksamheten lever vidare. Den finansieras av organisationen själv alternativt helt eller delvis av kommun, landsting eller via statliga medel. Ett exempel är stiftelsen Min Stora Dags projekt om musikterapi som resurs för svårt sjuka barn under behandling. Verksamheten lever nu vidare på en avdelning på Karolinska sjukhuset där både vuxna och barn erbjuds musikterapi. Ett annat projekt där verksamheten lever vidare efter projekttidens slut är Föreningen Simones projekt Elda, en mötesplats för hbtq-tjejer i Göteborg, främst flickor och transpersoner som också bedriver jourverksamhet med råd och stödsamtal. Verksamheten finansieras nu av resursnämnden i Göteborg.

Av de sammanlagt 36 projekten inom denna kategori finansieras 28 av offentlig sektor som använder metoden, köper in tjänster eller ger ekonomiskt bidrag. Åtta av projekten säljer tjänster av olika slag till kommunen och fyra har övergått i offentlig verksamhet.

Ett sådant projekt är Rådgivning Stella som arbetat med rådgivning kring heder i länet och har drivits av Mångfaldscentrum i Värmland i samverkan med Rädda Barnen. Efter projekttidens slut ingår verksamheten i kommunens s.k. Trygghetscentrum. I andra avslutade projekt fortsätter organisationen det arbete som påbörjats. Så som pojk- och killjour på nätet som genomförts av Riksorganisationen Män för Jäm-

Skr. 2012/13:172

29

Skr. 2012/13:172 ställdhet som tagit fram en webbjour för unga män. Jouren drivs nu vidare med volontärer i den egna organisationens regi. De verksamheter som bedrivs handlar i huvudsak om olika metoder som tagits fram men också om information och stöd. Närmre hälften av projekten riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Flera projekt samverkade redan på ett tidigt stadium med offentlig sektor.

Tabell 20 Projektens överlevnad. Slutredovisningar granskade 2012

Överlevnadskategorier

Kategori 1 5
Kategori 2 45
Kategori 3 21
Kategori 4 36
   

Uppföljningen av redovisade projekt visar att 53 procent av projektens verksamhet lever vidare i någon form och att det i huvudsak finns tre bidragande faktorer till i vilken mån en organisation lyckas genomföra sitt projekt så att erfarenheter och kunskaper tas till vara:

-Projektförankring, både inom den egna organisationen och externt, är en viktig förutsättning för att erfarenheterna ska kunna leva vidare. Förankring är viktig både på lednings- och verksamhetsnivå i såväl den egna organisationen som hos aktörer man ska samarbeta med eller som kan vara tänkbara finansiärer i framtiden. Inte minst viktigt är att den tänkta målgruppen för projektet är med och påverkar utformningen av verksamheten.

-Dokumentation är en annan avgörande faktor för att kunna ta till vara erfarenheter och kunskaper. Att dokumentera och sätta ord på sitt arbete är värdefullt både för att utveckla den egna verksamheten och för att sprida erfarenheterna vidare.

-Tiden är ytterligare en betydelsefull faktor. Att engagera och förankra en projektidé för att så småningom genomföra den tar tid.

Sedan 2007 har Arvsfondsdelegationen kategoriserat nästan 800 slutredovisade projekt, se tabell 21.

  Tabell 21 Projektens överlevnad.
    Slutredovisningar granskade 2007–2012
   
  Överlevnadskategorier
  Kategori 1 33
  Kategori 2 375
  Kategori 3 186
  Kategori 4 195
   
  Arvsfondsdelegationens projekt ur ett jämställdhetsperspektiv
  Kansliets arbete med frågor om jämställdhet avser att synliggöra om och
  på vilket sätt arvsfondens projekt utmanar maktstrukturer i ett inter-
  sektionellt perspektiv. Arbetet med jämställdhet sker på tre nivåer, i
30 kansliets inre arbete, i den aktiva handläggningen och i uppföljnings- och

utvärderingsarbetet. Olika utredningar har påtalat att endast ett fåtal Skr. 2012/13:172 organisationer inom det civila samhället bedriver ett aktivt jämställd-

hetsarbete.

Arvsfonden uppmärksammar genusperspektivet i såväl handläggning av ärenden som i de utvärderingar som initieras. För att synliggöra könsmaktsordningen i de projekt som beviljas medel följer arvsfonden upp mäns och kvinnors olika roller i projekten. Fonden följer också upp de projekt som riktar sig enbart till män respektive kvinnor för att få kunskap om vilka frågeställningar som det civila samhällets organisationer uppmärksammar alternativt inte uppmärksammar ur ett genusperspektiv. Studier av det civila samhällets organisationer har visat att män oftare deltar på högre nivå i organisationerna än kvinnor som i högre utsträckning än män återfinns på positioner med begränsad makt men med stort ansvar. I de projekt som slutredovisats under året har drygt hälften av projektledarna varit kvinnor. Det finns ingen större skillnad i fråga om vilken typ av organisation och vilka typer av verksamheter som män och kvinnor är projektledare för. Här skiljer sig arvsfondsprojekten från studier som visar att kvinnor oftare än män är engagerade inom omsorg, solidaritet och kultur.

Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade medel under 2012 bedriver ett en verksamhet som riktar sig enbart till män. Projektet Jalla för alla, som drivs av föreningen Skyddsvärnet, har startat killgrupper och utbildningar för ensamkommande flyktingungdomar och ska tillsammans med dem ta fram en metod för att ge stöd och hjälp att komma in i det svenska samhället.

Trettioen projekt riktar sig till enbart flickor och unga kvinnor. Av dessa drivs åtta av kvinnoorganisationer. Nio projekt vänder sig till unga kvinnor med invandrarbakgrund. Tre av dessa handlar om hedersrelaterat våld och fem har som syfte att bryta utanförskap och väcka engagemang i samhällsfrågor. Bland projekten finns exempelvis projektet Mamas Retro som drivs av Coompanion Göteborgsregionen. Syftet med projektet är att unga kvinnor med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar ska få en meningsfull sysselsättning genom en alternativ daglig verksamhet eller anställning som kooperatör i ett socialt företag. Målet är att arbeta fram en plattform som binder samman utbildning (inom särvux, särgymnasiet och folkbildningen) med konkreta arbetsuppgifter i en secondhandbutik för att stärka det kvinnliga entreprenörskapet bland målgruppen så möjligheten till alternativa anställningar ökar.

Föreningen FRISKUS – Frihet och kultur för kvinnor i samhällets projekt Imagenes del Sur/Bilder från södern är ett annat exempel. Projektet vänder sig till unga kvinnor med invandrarbakgrund och använder film och andra kulturella uttryck som verktyg för personlig utveckling och som underlag i diskussioner om mänskliga rättigheter. Deltagarna ska också göra egna filmer och lära sig metoder för filmskapande. FN:s kvinnokonvention samt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna kommer att användas som faktamaterial.

Flera av de idrottsföreningar som fått stöd vill i sina projekt öppna upp för att engagera flickor i exempelvis innebandy, skate och tyngdlyftning.

31

Skr. 2012/13:172 6.2.2 Utvärdering

Arvsfondsdelegationen anlitar särskilda utvärderare för projektutvärderingar. Projektens dokumentation, enkäter och/eller telefonintervjuer samt projektbesök och intervjuer används som underlag för dessa utvärderingar.

Fem utvärderingar som omfattar sammanlagt 237 projekt har avslutats 2012. I det följande redovisas kortfattat de viktigaste slutsatserna i respektive utvärdering.

När staten ska förnya civilsamhället – arvsfondens bidrag till föreningslivet

Genom att följa åtta projekt från initiering och uppstart till genomförande och avslut samt till vad som händer efter avslutade projektmedel har forskarna i denna studie velat ta reda på hur erfarenheterna från projekten tillämpas i organisationernas verksamheter. Studien visar att de spår ett arvsfondsprojekt lämnar i den organisation som är huvudman för projektet är högst varierande. I en del fall har projektet lett till förändringar av föreningarnas arbetssätt och till att man öppnade upp nya möjligheter för organisationen att verka genom nya samarbetspartner samt att man blivit synlig för nya grupper av deltagare. Det framstår som att den främsta effekten på målgruppen är att deltagarna upplever att de fått stärkt självkänsla, nya kontakter, viktiga referenser och att dörrar till nya engagemang öppnades. Hur det går för projekten efter projekttidens slut verkar i hög grad bero på vilket slags samarbetspartner man har valt, och vilken typ av långsiktig finansiering man siktat på.

De projekt som redan under projekttiden hade ett väl fungerande samarbete med det offentliga var oftast de som efter projekttiden övergick till att finansieras av det offentliga. Det verkar även svårt att förlita sig på en långsiktig kommersiell finansiering av verksamheten. Inga skillnader tycks här finnas mellan gamla och nya organisationer.

Från homo till hbtq

Under åren 1998–2009 beviljade arvsfonden bidrag till 43 projekt som kan rubriceras som avsedda att utveckla hbtq-perspektiv inom ideella organisationer – eller utveckla hbtq-föreningars interna och/eller utåtriktade verksamhet. De har ägt rum i en brytningstid där målgruppen har fått en bättre ställning i majoritetssamhället genom de lagändringar som genomförts och ökad icke-stigmatiserande synlighet och ändrade diskurser kring kön, sexualitet och identitet Dessa ändrade villkor har påverkat förutsättningarna för projekten och deras resultat. Studien visar att projekten själva på olika sätt har bidragit i den processen. Genom sina material, utbildningar, trygga platser, deltagande i den offentliga debatten, granskningar och kulturprodukter har projekten påverkat allt ifrån individers livsvillkor och tankesätt till att förändra normer kring kön, sexualitet och identitet i mainstreamsamhället. Det finns spår på flera nivåer i de utvärderade projekten: ett stort antal metodmaterial, arbetssätt, idéer, verksamheter som fritidsgården Egalia, mötesplatsen Elda eller RFSL Ungdoms utbildningsverksamhet som vidareutvecklat

projektverksamheterna med ny finansiering.

32

Män och maskulinitet i rörelse – kris, utveckling och förändring

Arvsfonden fördelade mellan åren 1995 och 2011 bidrag till 44 projekt som haft pojkar och unga män som målgrupp. Ett syfte med studien var att få en bild av att vara ung man i Sverige i dag där två teman lyfts fram. Det första är Ung manlighet som något problematiskt. Bland dessa projekt ser vi hur unga män beskrivs befinna sig i en riskfylld situation i samhället. Pojkar och unga män behöver kompenseras för frånvarande pappa, brister i den egna förmågan att ta ansvar för sin sexualitet och undvika ett våldsamt beteende. Det andra temat är Stärka självbilden.

Dessa projekt vänder sig till pojkar och unga män utifrån en specifik problematik, exempelvis olika funktionsnedsättningar, men också utifrån specifika livssituationer där det finns behov av att lära sig samtala och förstå det egna jaget. Forskarna menar att det i många projekt saknas en diskussion om unga mäns livsvillkor, och hur dessa påverkar ungdomars förståelse av manlighet. Det som i stället sker är en psykologisering av de ungas livssituation, där projekten inte bara påtalar brister i deltagarnas liv utan också gör ungdomarna själva ansvariga för dessa brister.

Att ge barn och unga i utsatta situationer makt och inflytande – en utmaning för hela samhället, utvärdering av arvsfondens satsning Fördel Barn!

Syftet med satsningen Fördel Barn! var att barn och barns företrädare tillsammans ska utveckla nya metoder och verktyg som främjar barns delaktighet och inflytande i enlighet med Barnkonventionen. Uppföljningen av projekten visar att satsningen spelat en betydelsefull roll i arbetet med att förbättra situationen för barn och unga som lever i utsatta situationer.

Satsningen har uppskattningsvis nått 31 000 barn och 7 400 vuxna. Samverkan mellan olika aktörer såsom skola, socialtjänst, barnavårds-, mödravårds- och familjecentraler och intresseföreningar har varit en viktig framgångsfaktor. En annan viktig förutsättning för att insatserna ska nå barn och unga har varit att vinna tillit och förtroende hos föräldrar och andra vuxna. Studien visar att de vuxna som arbetat i projekten upplever att insatserna och verksamheterna har utvecklat barnen både känslomässigt och intellektuellt och gett dem en meningsfull fritid. Barnens självförtroende och handlingsförmåga har ökat. De har vågat ta större utrymme, ansvar och oftare eget initiativ.

Vi deltar! Utvärdering av arvsfondens satsning på ungdomar och demokrati 2009–2012

Arvsfondens satsning Vi Deltar! riktar sig till unga som upplever ett socialt och/eller ekonomiskt, och därmed demokratiskt, utanförskap. Viktiga målgrupper för satsningen är unga som vanligtvis inte är föreningsaktiva eller deltar i den demokratiska processen. Projekten handlar i huvudsak om unga med utländsk bakgrund där utanförskapsområdet är i fokus. Unga med funktionsnedsättning är en annan grupp som behöver stärka sitt deltagande för att få tillgänglighet till majoritetssamhället, både fysiskt och psykiskt. Projekten använder olika metoder för att öka ungas resursstyrka. Vissa använder kulturen, konsten och medierna som verktyg, medan andra arbetar mer traditionellt med seminarier och

Skr. 2012/13:172

33

Skr. 2012/13:172 workshops. Svårigheten att nå ut till flickor med invandrarbakgrund är något som flera projekt i studien påtalar som ett hinder för verksamheten.

Utvärderingar som startat 2012

Under 2012 har fyra nya utvärderingar påbörjats. Två tematiska utvärderingar, arbete och unga samt funktionsnedsättning och arbete och en utvärdering av aktuella Malmö-projekt som omfattar 117 projekt. Vidare kommer en forskare att följa den lokalstödssatsning som startade under året.

6.3Erfarenhetsspridning

Målgruppen för utvärderingarna är främst myndigheter och organisationer som är verksamma inom det aktuella området. Under det gångna året har Arvsfondsdelegationen hållit fem seminarier där ca 560 personer från Regeringskansliet, riksdagen, myndigheter och organisationer deltagit. Två av seminarierna har hållits vid Mänskliga rättighetsdagarna i Göteborg och ett seminarium har genomförts tillsammans med Sektor 3. Vid lanseringen av varje utvärderingsseminarium har information skickats ut till ca 400 personer. Därutöver har forskarna själva använt och spridit resultaten inom sina verksamhetsområden.

Andra myndigheter har i sina utredningar tagit del av och spridit erfarenheterna från arvsfondens projekt och utvärderingar. Bland utredningar som uppmärksammat fondens verksamhet kan nämnas Utredningen om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och liknande intolerans och Framtidskommissionens rapport Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något att lära?

På Arvsfondsdelegationens webbplats finns information om pågående utvärderingar och forskarnas utvärderingsrapporter för nedladdning.

7Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling

Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen fördelade 477 miljoner kronor under 2012 till projekt efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Det är den näst största summa som fördelats inom ramen för verksamheten i Allmänna arvsfondens historia och 8 miljoner kronor mer än under 2011. Driftskostnaderna har kontinuerligt ökat medan andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel har varit relativt stabil. Det beror på att volymen beslutade projektmedel har ökat i ungefär samma procentuella takt som driftskostnaderna. Kostnaderna per beslutad ansökan har ökat under 2012 vilket beror på att antalet inkommande ansökningar minskat. Det i sin tur beror på att de två

särskilda satsningarna avslutats. Fler handläggare och färre ansökningar

34

har lett till att mer tid har kunnat läggas på varje ansökan varför Skr. 2012/13:172 styckekostnader per ärende ökat men även till att bifallsfrekvensen för

inkomna ansökningar är den högsta på mer än tio år. Arvsfondsdelegationens driftskostnader är rimliga i förhållande till de medel som delegationen beslutar om.

Regeringen har erfarit att Kammarkollegiet ska genomföra en genomgång av verksamheten ur ett effektivitetsperspektiv under 2013. Regeringen ser mycket positivt på detta initiativ då det är angeläget att Arvsfondsdelegationen fortsätter arbetet med att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.

Volymen projektmedel som riktar sig till målgruppen personer med funktionsnedsättning har minskat något. Det beror framförallt på att antalet ansökningar från funktionshindersorganisationer minskat. Reger– ingens förhoppning är att den satsning som genomförs under 2013–2016 kommer att ändra på det förhållandet. Volymen beslutade medel för barnprojekt uppgick till drygt 105 miljoner kronor, vilket är den högsta nivån någonsin. Regeringen understryker att det är angeläget att man även fortsättningsvis strävar efter att upprätthålla en hög medelstilldelning till målgruppen. Under 2012 beviljades 73 miljoner kronor i lokalstöd. Det är den i särklass högsta nivån någonsin och en ökning med 66 procent jämfört med året innan. Regeringen anser att stödet har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Särskilt positivt ser regeringen på den kraftiga ökningen av lokalstöd eftersom det är en stödform som utnyttjas mest av små lokala föreningar på mindre orter.

Antalet inkomna ansökningar om projektmedel minskade för tredje året i rad. Regeringen ser förvisso positivt på de informations- och kommunikationsåtgärder som vidtagits under 2012, för att öka allmänhetens tillgänglighet till och kännedom om Allmänna arvsfonden. Men mot bakgrund av de senaste årens utveckling är det angeläget att arvsfonden överväger ytterligare systematiserade och effektiva informations- och kommunikationsåtgärder. Särskilt positivt ser regeringen på det utvecklingsarbete som pågår när det gäller arvsfondens webbplatser.

Regeringen ser med tillfredsställelse på att utfallet för de särskilda satsningarna har överstigit de belopp som sattes upp som mål för satsningarna, och att satsningarnas kvalitativa målsättningar uppnåtts.

Regeringen anser att det är angeläget att arvsfonden fortlöpande utvecklar och förbättrar de metoder och verktyg som används i uppföljnings- och utvärderingssyfte.

Skälen för regeringens bedömning

Förvaltning och administration

Under den senaste femårsperioden har Arvsfondsdelegationens totala förvaltnings- och administrationskostnader successivt ökat. Mellan åren 2011 och 2012 ökade kostnaderna från 46,5 miljoner kronor till 50,2 miljoner kronor. Det är framför allt kostnaderna för förvaltning och administration som ökat, från 6,4 till 7,2 miljoner kronor.

Driftskostnaderna har kontinuerligt ökat under de sista fem åren medan andelen driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel har varit

35

Skr. 2012/13:172 relativt stabil. Det beror på att volymen beslutade projektmedel har ökat i ungefär samma procentuella takt som driftskostnaderna.

Inflödet av de medel som görs disponibla för Arvsfondsdelegationen ökade kraftigt 2009–2011 för att under 2012 återgå till den tidigare nivån. För att hantera en ökande volym projektmedel, utan att sänka kvaliteten på verksamheten, har kansliet de senaste åren tillförts resurser för handläggning och kommunikationsinsatser. Dessa resursförstärkningar förklarar till stor del nivåhöjningen av beslutade medel. Driftskostnaderna har i förhållande till beslutade projektmedel hållits under 6 procent.

Kostnaderna per beslutad ansökan har ökat under 2012. Det hänger samman med att antalet inkommande ansökningar minskat, vilket i sin tur hänger samman med att de två satsningarna Fördel barn! och Vi Deltar! avslutats. Ett ökat antal handläggare och ett minskat antal ansökningar har lett till att handläggarna kunnat lägga ner mer tid på varje ansökan. Det har lett till ökade styckekostnader per ärende men även till att bifallsfrekvensen för inkomna ansökningar är den högsta på mer än tio år. Ytterligare en orsak till ökade styckekostnader per ärende är den ökade komplexiteten hos projekten. Arvsfondsprojekten har i genomsnitt blivit större de senaste åren. År 2008 var det genomsnittliga projektet knappt 900 000 kronor per år och under 2012 var samma siffra 1 200 000 kronor. Det beror på att det numera inte är ovanligt att arvsfonden är dominerande eller ensam finansiär och att det är allt vanligare att projekten har en eller flera samarbetspartner.

Regeringen bedömer att Arvsfondsdelegationens driftskostnader är rimliga i förhållande till de medel som delegationen beslutar om. Det är emellertid angeläget att Arvsfondsdelegationen fortsätter arbetet med att säkerställa att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt.

Utveckling av medelstilldelningen

Under 2012 fördelade Arvsfondsdelegationen den näst största summan i Allmänna arvsfondens historia – 477 miljoner kronor, varav 380 miljoner kronor fördelades genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ.

Arvsfonden är en mycket viktig finansiär för målgruppen personer med funktionsnedsättning. Volymen projektmedel som riktar sig till målgruppen personer med funktionsnedsättning har emellertid minskat jämfört med tidigare år. Det beror framförallt på att antalet ansökningar från funktionshindersorganisationer minskat. Regeringens förhoppning är att den satsning som genomförs under 2013–2016 kommer att ändra på det förhållandet.

Arvsfondens betydelse för ungdomar har ökat markant de senaste åren. Finansieringen har gått från en nivå på knappt 70 miljoner kronor 2004 till 249 miljoner kronor under 2012. Volymen beslutade medel för barnprojekt uppgick under året till drygt 105 miljoner kronor, vilket är den högsta nivån någonsin. Regeringen, som i de senaste årens skrivelser angett att det är önskvärt att medelstilldelningen till denna målgrupp ökar, ser givetvis detta som mycket positivt. Regeringen understryker att det är angeläget att man även fortsättningsvis strävar efter att upprätthålla

en hög medelstilldelning till målgruppen.

36

Mängden beslutade lokalstöd har ökat stadigt sedan 2004 då nivån var knappt två miljoner kronor. Under 2012 beviljades 73 miljoner kronor i lokalstöd. Det är den i särklass högsta nivån någonsin och en ökning med 66 procent jämfört med året innan.

Regeringen anser att stödet har fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och inom ramen för de av regeringen prioriterade områdena. Särskilt positivt ser regeringen på den kraftiga ökningen av lokalstöd eftersom det är en stödform som utnyttjas mest av små lokala föreningar på mindre orter.

Bifallsfrekvensen har ökat under den senaste femårsperioden. Ökningarna har varit relativt små, mellan 1–5 procent, men de talar för en positiv trend vad gäller ansökningarnas kvalitet. Regeringen anser att det är angeläget att denna utveckling fortsätter.

Däremot minskade antalet inkomna ansökningar om projektmedel för tredje året i rad. Minskningen under 2012 var från 1 240 till 1 175 ansökningar. Regeringen ser förvisso positivt på de informations- och kommunikationsåtgärder som vidtagits under 2012 för att öka allmänhetens kännedom om Allmänna arvsfonden. Men mot bakgrund av de senaste årens utveckling är det angeläget att arvsfonden överväger ytterligare informations- och kommunikationsåtgärder.

Särskilt positivt ser regeringen på det utvecklingsarbete som pågår när det gäller arvsfondens webbplatser. För att möta det ökande användandet av smartphones och läsplattor är en responsiv webbplats nödvändig. Den nya webbplatsen kommer att underlätta ansökningsförfarandet för den som söker medel ur fonden liksom handläggningen av ansökningarna för kansliet.

Arvsfondsdelegationens särskilda satsningar

I september 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen att under åren 2009-2012 avsätta minst 60 miljoner kronor till en särskild demokrati- och värdegrundssatsning för unga, Vi deltar! och minst 30 miljoner kronor till en satsning på barns delaktighet och inflytande, Fördel barn! Regeringen ser med tillfredsställelse på att utfallet för de båda satsningarna har överstigit de belopp som sattes upp som mål för satsningarna och att satsningarnas kvalitativa målsättningar uppnåtts.

Uppföljning och utvärdering

Enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd. Arvsfondsdelegationen gav 2011 en sådan strategi till regeringen. Regeringen anser att det är angeläget att arvsfonden fortlöpande utvecklar och förbättrar de metoder och verktyg som används i uppföljnings- och utvärderingssyfte.

I skrivelsen 2011 efterlyste regeringen uppföljning vad gäller det strategiska jämställdhetsarbetet. Regeringen finner det tillfredsställande att drygt hälften av projektledarna var kvinnor i arvsfondsprojekten 2012 och att det inte var någon större skillnad beroende på typ av organisation och typer av verksamheter som män och kvinnor var projektledare för.

Skr. 2012/13:172

37

Skr. 2012/13:172 8 Inriktning och prioriterade områden för
  stöd ur Allmänna arvsfonden från och
  med 2013

Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen genom att i sin årliga skrivelse till riksdagen ange inriktningen av barnrättspolitiken, ungdomspolitiken och funktionshinderspolitiken. Regeringen anger även sådana områden som är angelägna att utveckla och som därför bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning.

8.1Inriktning

8.1.1Barnrättspolitik

Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Målet utgår från de grundläggande principerna i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) som omfattar varje flicka och pojke upp till 18 år. Att ta till vara och stärka barnets rättigheter och intressen med utgångspunkt i barnkonventionen förutsätter att regeringens barnrättspolitik är sektorsövergripande och förverkligas inom alla områden och verksamheter där barn är berörda.

Riksdagen godkände i december 2010 den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige i enlighet med regeringens förslag i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet, 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35). Strategin utgår från de mänskliga rättigheter som varje barn ska tillförsäkras enligt internationella överenskommelser, särskilt de åtaganden som följer av barnkonventionen. Principerna i strategin uttrycker grundläggande förutsättningar och tillvägagångssätt för att stärka barnets rättigheter. Avsikten är att strategin ska vara en utgångspunkt och ledning för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå när dessa i sina verksamheter ska säkerställa de rättigheter barn har. Den vänder sig således till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. De åtgärder som genomförs utifrån strategin kommer därför att variera beroende på aktör och verksamhet. Regeringens insatser inom barnrättspolitiken kommer att utgå från strategin och följas upp och redovisas till riksdagen. Strategin kommer också att ses över och följas upp med jämna mellanrum för att säkerställa att den är ett effektivt och användbart verktyg för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

8.1.2 Ungdomspolitik

  Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha
  verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång
  till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop.
38 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska
 

ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syftar till att alla Skr. 2012/13:172 ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt

ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12–25 år.

Regeringen fattade 2009 beslut om en strategi för ungdomspolitiken (skr. 2009/10:53). Strategin innehåller inriktningen av det framtida ungdomspolitiska arbetet och ett handlingsprogram för det fortsatta arbetet. I strategin beskrivs också fem utgångspunkter för ungdomspolitiken. Dessa är att ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande, att den måste genomsyras av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en resurs, att ungdomar har rättigheter samt att motverka och förebygga ungas utanförskap.

Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga för samhällets utveckling här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer utgör en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt.

Regeringen avser att se över målen och inriktningen för ungdomspolitiken och att under mandatperioden återkomma till riksdagen med en ungdomspolitisk proposition. I dialog med olika aktörer har det framkommit att de områden som en ny ungdomspolitisk proposition bör fokusera på är ungdomars arbete, deltagande och psykiska hälsa.

8.1.3Funktionshinderspolitik

Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionsnedsättning tar sin utgångspunkt i de nationella målen för funktionshinderspolitiken som riksdagen har beslutat om (prop. 1999/2000:79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).

Dessa är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Funktionshinderspolitiken är sektorsövergripande och arbetet inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning och insatser för att förebygga och bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. De nationella målen och inriktningen på arbetet bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionsnedsättning.

För att förtydliga målen och för att effektivisera arbetet med att genomföra funktionshinderspolitiken har regeringen formulerat ett antal inriktningsmål inom nio prioriterade politikområden, däribland arbetsmarknad, utbildning, transport och ökad fysisk tillgänglighet (skr. 2009/10:166) samt i juni 2011 beslutat om en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016. Strategin presenterar politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten

ska följas upp under de kommande fem åren.

39

Skr. 2012/13:172 En viktig faktor för att kunna nå målen för insatserna är att regeringen har en kontinuerlig dialog med det civila samhället, som har stor betydelse för utformningen av politiken och en viktig roll för att identifiera och uppmärksamma problem.

8.1.4Prioriterade områden

Regeringen har identifierat åtta områden som bör prioriteras vid Arvsfondsdelegationens medelsfördelning. De prioriterade områdena har många beröringspunkter och ett projekt kan innehålla delar som rör flera områden.

Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och eftersom ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionsnedsättning även omfattar vuxna och äldre personer.

Utöver nedan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden.

Projekt som syftar till att stärka barnets rättigheter

För att stärka barnets rättigheter är det angeläget med stöd till projekt som syftar till att konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess intentioner blir kända och tillämpade på alla nivåer i samhället som berör barn direkt eller indirekt inom exempelvis förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, samhällsplanering, idrott, fritid, kulturliv och rättsväsende. Det är särskilt angeläget att ge prioritet åt projekt som syftar till att stärka rättighetsperspektivet i barns och ungas vardag.

Projekt som syftar till att öka delaktighet och stärka demokratin

Möjligheten till delaktighet i samhället och inflytande över sin vardag är central för fondens målgrupper. Projekt som syftar till att utveckla nya former för engagemang och att engagera personer som inte annars deltar i föreningslivet bör ges särskild prioritet. Även projekt som verkar för att förebygga att ungdomar utvecklar ett antidemokratiskt beteende eller ansluter sig till antidemokratiska grupperingar bör uppmärksammas särskilt. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att stärka målgruppernas representation i demokratiska beslutsprocesser och möjligheter att påverka förhållanden i såväl den personliga sfären som i samhället i stort. Att utveckla, sprida och använda metoder att tillvarata de små barnens åsikter och de åsikter barn med funktionsnedsättning har, är särskilt viktigt.

Projekt som syftar till att förebygga våld, mobbning och trakasserier

Arbetet med att förebygga alla former av våld, mobbning och trakasserier bör prioriteras i arvsfondens medelstilldelning, framför allt vad gäller

projekt som syftar till att utveckla nya metoder på området. Här inne-

40

fattas även stöd till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt flickor och kvinnor med funktionsnedsättning bör särskilt uppmärksammas. Det gäller även projekt som syftar till att motverka våld i samkönade relationer eller som vänder sig till barn som bevittnar våld i hemmet.

Projekt som syftar till att främja ett stärkt föräldraskap

För att främja barns och ungas hälsa behöver nya metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd utvecklas och prövas. Stöd och hjälp i föräldraskapet kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och som därigenom har ökade möjligheter till god hälsa och ett gott liv.

Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla former för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller har en psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning.

Projekt som syftar till att främja psykisk och fysisk hälsa

Projekt som främjar målgruppernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande bör ges fortsatt prioritet. Även om hälsan i huvudsak utvecklas positivt i Sverige, finns problem, bland annat vad gäller psykisk hälsa, övervikt och fetma samt alkoholkonsumtion. Under senare tid har flera studier också pekat på att psykisk ohälsa i hög grad förekommer bland homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner (hbtpersoner). Det är därför angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Levnadsvanor och mönster som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet, varför det är särskilt angeläget att främja goda levnadsvanor tidigt i livet.

Projekt som syftar till ökad delaktighet i kulturlivet

Att verka för ett rikt och nyskapande kulturliv som är tillgängligt för alla människor samt att bevara och tillgängliggöra kulturarvet är viktiga uppgifter för hela samhället. Alla som bor i vårt land ska oberoende av ålder eller eventuell funktionsnedsättning ha möjlighet att delta i kulturlivet och uppleva en bredd av kulturella uttrycksformer liksom att få utveckla sin egen förmåga att uttrycka sig. Det är därför angeläget att stödja projekt som utvecklar barns och ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande. Det gäller också för personer med funktionsnedsättning. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling.

Skr. 2012/13:172

41

Skr. 2012/13:172 Projekt som syftar till att främja etableringen på arbetsmarknaden

Arbete ger en egen försörjning och stärker oberoendet och självkänslan samtidigt som en hög sysselsättning utgör grunden för samhällets välfärd. Arvsfonden bör därför prioritera projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av entreprenörskap och arbetslivet. Projekt som genomförs i samverkan med företag och branscher och de projekt som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt.

Projekt som syftar till att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning rör de flesta samhällsområden så som rättsväsende, arbete, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt frågor om tillgänglighet och kvinnors och barns situation. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet inklusive inom de egna intresseorganisationerna samt i det lokala utvecklingsarbetet.

  9 Beslutsordningen för avstående från arv
    eller försäkringsbelopp
   
  Regeringens bedömning: Beslut om avstående från arv eller för-
  säkringsbelopp enligt arvsfondslagen bör oberoende av värdet av egen-
  domen hellre fattas av Kammarkollegiet än av regeringen. Om det i ett
  sådant ärende uppkommer någon fråga av särskild vikt från allmän
  synpunkt, bör dock Kammarkollegiet lämna över ärendet med eget
  yttrande till regeringen för avgörande.
    Skälen för regeringens bedömning: Det är regeringen eller, efter
  regeringens bemyndigande, Kammarkollegiet som beslutar om avstående
  av arv och försäkringsbelopp som har tillfallit Allmänna arvsfonden
  (26 § lagen [1994:243] om Allmänna arvsfonden, nedan kallad arvs-
  fondslagen). Den som vill att ett arv eller försäkringsbelopp som har
  tillfallit Allmänna arvsfonden ska avstås helt eller delvis, ska ansöka om
  detta hos Kammarkollegiet som får uppdra åt länsstyrelsen att utreda
  frågan (27 § första stycket arvsfondslagen). Om Kammarkollegiet inte får
  besluta i ärendet, ska kollegiet överlämna handlingarna med eget yttrande
  till regeringen (27 § andra stycket samma lag).
    Enligt nuvarande ordning får, som framgått av avsnitt 2.4, Kammar-
  kollegiet efter ansökan om avstående besluta om att avstå från arv om
  värdet av egendomen enligt bouppteckningen inte överstiger 2 miljoner
42 kronor (13 § första stycket förordningen [2004:484] om Allmänna arvs-

fonden, nedan kallad arvsfondsförordningen). Om det i ett ärende om avstående av arv uppkommer någon fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, ska kollegiet lämna över frågan med eget yttrande till regeringen för avgörande (13 § andra stycket arvsfondsförordningen). Vad som ska anses vara av ”särskild vikt från allmän synpunkt” är svårt att bedöma i förväg. Ett exempel, som avgjorts av regeringen, skulle dock kunna vara om arvsavstående av kulturhistoriska skäl kan innefatta egendom av kulturhistoriskt värde för ett annat land än Sverige. Regeringen fann att så var fallet.

I propositionen Ny lag om Allmänna arvsfonden (prop. 1993/94:124, avsnitt 5.8) med förslag till arvsfondslagen har regeringen redovisat sin syn på olika frågor om avstående av arv. Någon närmare motivering till den valda ordningen lämnas inte i propositionen. Den dåvarande regeringen konstaterar att ”någon anledning att ändra på nuvarande ordning i fråga om regeringens beslutanderätt vid avstående av arv finns inte” (a. prop. s. 33). I propositionen tillades även att ”liksom nu bör regeringen också kunna bemyndiga Kammarkollegiet att besluta i vissa ärenden om arvsavstående. Med hänsyn bl.a. till penningvärdets utveckling föreslås dock att beloppsgränsen höjs från 500 000 kronor till 2 000 000 kronor. Beloppsgränsen bör kunna höjas i framtiden om penningvärdets utveckling föranleder det”. Riksdagen (socialutskottet) kommenterade inte detta särskilt (bet. 1993/94: SoU 23, rskr. 1993/94:250). Någon höjning av beloppsgränsen 2 miljoner kronor har som framgått inte skett.

Enligt nuvarande ordning är det endast ett begränsat antal sådana ärenden som kommer under regeringens prövning varje år. Sedan 2007 har dock antalet överlämnade ärenden ökat. Under åren 2002–2006 inkom det endast några enstaka sådana ärenden per år. Åren 2007–2012 överlämnades det i genomsnitt elva ärenden om avstående per år. Det inkom 8 ärenden 2007, 12 ärenden 2008, 18 ärenden 2009, 11 ärenden 2010, 8 ärenden 2011 och 11 ärenden 2012. Under dessa år har de ansökningar som handlagts av regeringen avsett egendom som enligt bouppteckningarna värderats till mellan drygt 2 miljoner kronor och upp till ca 11 miljoner kronor och i många fall innefattat bostadsrätt eller fastighet. Med hänsyn till penningvärdets utveckling och utvecklingen av värdet på bostadsrätter och fastigheter kan det antas att antalet ärenden fortsätter att öka om inte beloppsgränsen 2 miljoner kronor, som beslutades 1994, höjs. Fråga är dock om det fortfarande finns några bärande skäl för att regeringen ska besluta i ärenden om avstående och i så fall hur dessa ärenden ska avgränsas.

I de ärenden där Kammarkollegiet inte får besluta brukar som regel kollegiet översända länsstyrelsens utredning inklusive myndighetens yttrande till sökanden för eventuellt yttrande och därefter överlämna ärendet med ett eget yttrande till regeringen och med kopia till sökanden (jfr bet. 2011/12:KU10 bilaga 3.1). I sitt yttrande till regeringen brukar Kammarkollegiet regelmässigt redogöra för sin bedömning och lämna förslag till beslut i ärendet.

I det åttiotal beslut som regeringen hittills fattat i de ärenden som inkom under åren 2007–2012 har utgången i de allra flesta fall överensstämt med Kammarkollegiets förslag till beslut. Endast i ett tiotal beslut har utgången blivit en annan än den Kammarkollegiet förordat. I omkring

Skr. 2012/13:172

43

Skr. 2012/13:172 hälften av dessa beslut har avvikelsen bestått i att regeringen beviljat ett
  högre belopp än det som Kammarkollegiet föreslagit. I övriga beslut har
  regeringen helt eller delvis bifallit ansökan trots att Kammarkollegiet
  avstyrkt bifall. Det har då förekommit att utredningen kompletterats
  under handläggningen hos regeringen. Det är således endast i ett fåtal fall
  som regeringen har gjort en annan bedömning på samma underlag som
  Kammarkollegiets yttrande i ärendet har avsett, i fråga om ett avstående
  överhuvudtaget bör ske.
  Det har länge varit en allmän strävan att befria regeringen från
  förvaltningsärenden av löpande art för att statsråden och departementen
  ska få möjlighet att ägna mer tid och kraft åt reformarbete, övergripande
  planering och prioritering. Regeringsformens regler om formerna för
  regeringens arbete vilar på förutsättningen att detta ska begränsas till
  sådana angelägenheter som typiskt kräver ett ställningstagande från
  regeringen eller någon i regeringskretsen. Regeringen ska bara pröva
  ärenden som kräver ett ställningstagande från regeringen som politiskt
  organ. Under en följd av år har därför ett stort antal ärendegrupper på
  olika förvaltningsområden flyttats över från regeringen till myndigheter
  under regeringen. Se bl.a. prop. 1973:90 s. 184, prop. 1983/84:120 och
  bet. 1983/84:KU23, prop. 1995/96:31, prop. 2006/07:1 utg. omr. 2, s. 40,
  prop. 2012/13:70 och prop. 2012/13:151. Se även Ds 2000:1, avsnitt 6.7
  och SOU 2013:4.
  När den tidigare möjligheten att överklaga Kammarkollegiets beslut i
  fråga om avstående av egendom som har tillfallit Allmänna arvsfonden
  till regeringen avskaffades angav regeringen i propositionen som skäl för
  förslaget att ett sådant beslut är helt beroende av en skönsmässig be-
  dömning och att det inte kan antas att en överinstans skulle kunna göra
  en säkrare bedömning i frågan än vad Kammarkollegiet gjort (prop.
  1993/94:124 s. 33). Den redovisning som lämnats ovan om utgången i
  senare års regeringsbeslut talar för att i princip samma synsätt bör kunna
  anläggas på frågan om inte Kammarkollegiet i stället för regeringen
  skulle kunna besluta om avstående oberoende av värdet av egendomen
  enligt bouppteckningen.
  Bedömningar i ärenden om arvsavståenden är sedan lång tid tillbaka
  delegerade till Kammarkollegiet att göra inom ramen för de materiella
  förutsättningar som finns uppställda i lagen. Kammarkollegiet fattar
  också betydligt fler beslut i sådana ärenden än regeringen. Som framgått
  av avsnitt 2.4 kom det under 2012 in 113 ansökningar om avstående till
  Kammarkollegiet. Bedömningarna i ärenden om avstående från arv eller
  försäkringsbelopp är i sig inte beroende av egendomens värde och bör
  inte ha inslag av politisk bedömning. Besluten är inte heller av sådan
  karaktär att de kräver ett ställningstagande av regeringen som politiskt
  organ. Det finns således inga bärande skäl som talar för att regeringen
  ska besluta om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser
  enligt bouppteckningen överstiger ett visst belopp.
  Sammanfattningsvis gör regeringen den bedömningen att beslut om
  avstående från arv eller försäkringsbelopp oberoende av värdet hellre bör
  fattas av Kammarkollegiet än av regeringen. Om det i ett sådant ärende
  uppkommer någon fråga av särskild vikt från allmän synpunkt, bör dock
  Kammarkollegiet, som i dag, lämna över ärendet med eget yttrande till
44 regeringen för avgörande. En beslutsordning som den nu beskrivna kan

knappast leda till något merarbete för Kammarkollegiet som redan i dag redogör för sin bedömning och lämnar förslag till beslut i de ärenden där regeringen fattar beslut. Om Kammarkollegiet fattar beslut i stället för att endast lämna förslag till beslut borde dessutom handläggningstiden kunna förkortas. En sådan ändring bedöms inte beröra någon annan än Kammarkollegiet eller ha några andra konsekvenser. Regeringen har för avsikt att besluta i enlighet med vad som nu angetts.

Skr. 2012/13:172

45

Skr. 2012/13:172

Bilaga 1

46

Resultaträkning

ALLMÄNNA ARVSFONDEN     Fondnr
Org.nummer 802004–9642     6103
Tkr. Not 2012 2011
Intäkter      
Influtna arvsmedel   380 150 512 218
Återvunna rättegångskostnader   0 407
Övriga intäkter   3 0
Summa   380 153 512 625
Kostnader      
Restituerade arvsmedel m.m. 1 –68 135 –18 176
Förvaltning och administration 2 –50 349 –46 636
Summa   –118 484 –64 812
Resultat före finansiella intäkter      
och kostnader   261 669 447 813
Finansiella intäkter      
Ränteintäkter   496 853
Utdelning räntekonsortium   50 776 60 244
Utdelning svenskt aktiekonsortium   81 328 107 104
Utdelning utländskt aktiekonsortium   43 515 –
Utdelning aktieindexkonsortium   35 861 33 778
Summa   211 975 201 979
Resultat före realisationsvinster      
och förluster   473 644 649 792
Realisationsvinster      
Resultat vid försäljn räntekonsortium   912 0
Resultat vid försäljn svenskt aktie-      
konsortium   775 960 0
Resultat vid försäljn utländskt      
aktiekonsortium   3 107 0
Summa   779 978 0
Resultat efter realisationsvinster      
och förluster   1 253 622 649 792
ÅRETS RESULTAT   1 253 622 649 792
Balansräkning     Skr. 2012/13:172
      Bilaga 1
ALLMÄNNA ARVSFONDEN     Fondnr
Org.nummer 802004–9642     6103
Tkr. Not 2012-12-31 2011-12-31
TILLGÅNGAR      
Anläggningstillgångar      
Andelar i räntekonsortium 3 1 282 058 1 320 371
Andelar i svenskt aktiekonsortium 4 638 891 1 437 767
Andelar i aktieindexkonsortium 5 1 272 049 579 309
Andelar i utländskt aktiekonsortium 6 935 906 –
Summa   4 128 904 3 337 447
Omsättningstillgångar      
Övr. förutbetalda kostnader och      
upplupna intäkter   25 97
Likvida medel   62 622 32 612
Summa   62 647 32 709
SUMMA TILLGÅNGAR   4 191 551 3 370 156
EGET KAPITAL OCH SKULDER 7    
Bundet eget kapital    
Fondkapital   2 727 747 1 916 568
Summa   2 727 747 1 916 568
Fritt eget kapital 7    
Utdelningsbara medel   1 208 868 1 231 552
Summa   1 208 868 1 231 552
Summa eget kapital   3 936 615 3 148 120
Kortfristiga skulder      
Leverantörsskulder   4 405 3 635
Leverantörsskulder, bidrag   4 203 6 223
Beviljade ej utbetalda bidrag 8 237 240 203 522
Skatteskulder   221 0
Övriga kortfristiga skulder   231 17
Upplupna kostnader och förut-      
betalda intäkter 9 8 636 8 639
Summa skulder   254 936 222 036
SUMMA SKULDER OCH EGET      
KAPITAL   4 191 551 3 370 156
Ställda panter   Inga Inga
Ansvarsförbindelser   Inga Inga
      47
Skr. 2012/13:172 ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Bilaga 1 Org. nummer 802004–9642

NOTBILAGA

Inledande kommentarer och redovisningsprinciper

Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett antal konsortier. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.

I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar i balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5).

Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings-/ inlösenvärdet för andelar i aktiekonsortierna är marknadsvärdet vid anskaffnings-/inlösentidpunkten. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet exklusive upplupen utdelning vid anskaffnings-/inlösen- tidpunkten.

Beviljade bidrag redovisas direkt mot eget kapital. Bidragen skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital är inte tillgängligt för utdelning av bidrag och utgörs av ursprungligt kapital samt ackumulerade kapitaliseringar, realisationsvinster/-förluster och nedskrivningar. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade vinstmedel och årets resultat justerat för omföringar till/från bundet eget kapital. Disposition av årets resultat sker enligt följande. Den del av årets resultat som avser realisationsvinst/-förlust samt eventuella nedskrivningar överförs till bundet eget kapital. Till bundet eget kapital förs även det belopp som årligen skall användas för kapitalisering. Resterande del av årets resultat redovisas som fritt eget kapital och är tillgängligt för utdelning.

48

ALLMÄNNA ARVSFONDEN     Skr. 2012/13:172
Org. nummer 802004–9642     Bilaga 1
Noter 2012 2011  
Not 1      
Restituerade arvsmedel m.m.      
Testamente och bättre rätt 24 973 8 312  
Avstående av arv 10 091 2 926  
Dödsboförvaltning 32 096 6 302  
Rättegångskostnader 530 0  
Prel. skatt och sociala avgifter, godemän 101 230  
Fastighetsskatt 344 406  
Knappt hälften av ökningen avser dödsboförvaltning 68 135 18 176  
     
och utbetalningar enligt godkänt testamente i ett och      
samma dödsbo.      
Not 2      
Förvaltning och administration      
Arvsfondsdelegationen      
- Förvaltning 29 671 27 556  
- Styrelsearvoden 29 38  
Kammarkollegiet 29 700 27 594  
     
- Dödsboavveckling m.m. 14 302 12 929  
- Fondförvaltning, baserad på      
- marknadsvärde 5 376 5 250  
Fondförvaltning, timtaxa 820 781  
    20 498 18 960  
Revisionsarvode 151 82  
    151 82  
SUMMA 50 349 46 636  
Not 3 2012-12-31 2011-12-31  
Andelar i räntekonsortium      
Ingående bokfört värde 1 320 371 1 260 127  
Investeringar 49 209 60 244  
Avyttringar –87 521 0  
Utgående bokfört värde 1 282 058 1 320 371  
Marknadsvärde 1 304 629 1 335 608  
Not 4      
Andelar i svenskt aktiekonsortium      
Ingående bokfört värde 1 437 767 1 280 663  
Delning av konsortium –299 199 –  
Investeringar 71 328 157 104  
Avyttringar –571 004 0  
Utgående bokfört värde 638 891 1 437 767 49
       
Skr. 2012/13:172 Marknadsvärde     1 472 705 3 185 953
Bilaga 1 Not 5   2012-12-31 2011-12-31
   
  Andelar i aktieindexkonsortium      
  Ingående bokfört värde     579 309 545 531
  Investeringar     719 633 33 778
  Avyttringar     –26 893 0
  Utgående bokfört värde   1 272 049 579 309
  Marknadsvärde     1 450 913 594 385
  Not 6        
  Andelar i utländskt aktiekonsortium    
  Ingående bokfört värde     0 –
  Delning av konsortium     299 199 –
  Investeringar     636 707 –
  Avyttringar     0 –
  Utgående bokfört värde   935 906 –
  Marknadsvärde     1 330 205 –
  Not 7        
  Förändringar i eget kapital      
    2012-12-31 2012-12-31 2011-12-31 2011-12-31
    Bundet Fritt eget Bundet Fritt eget
  Belopp vid årets eget kapital kapital eget kapital kapital
         
  ingång 1 916 568 1 231 552 1 867 123 1 090 578
  Redovisat resultat   1 253 622   649 792
  Kapitalisering av        
  influtna arvsmedel* 31 202 –31 202 49 445 –49 445
  Under året beslutade        
  bidrag   –477 835   –470 344
  Återförda ej        
  förbrukade bidrag   3 766   4 697
  Återbetalda ej        
  utnyttjade bidrag   8 942   6 274
  Omföring av        
  realisationsvinster 779 978 –779 978   0
  Belopp vid årets        
  utgång 2 727 747 1 208 868 1 916 568 1 231 552
  *Kapitalisering av influtna arvsmedel   2012 2011
  Influtna arvsmedel     380 150 512 625
  Restituerade arvsmedel (enl. not 1)   –68 135 –18 176
        312 015 494 449
  varav 10 % till fondkapitalet   31 202 49 445
50          
Not 8 2012-12-31 2011-12-31 Skr. 2012/13:172
Beviljade ej utbetalda bidrag     Bilaga 1
Handikapp 57 582 56 677  
Barn 59 957 47 701  
Ungdom 119 702 99 144  
Summa 237 240 203 522  
Not 9      
Upplupna kostnader och      
förutbetalda intäkter      
Arvsfondsdelegationen, förvaltning      
dec 2012 5 121 5 103  
Arvsfondsenheten, förvaltning dec 2012 1 370 1 663  
Fondförvaltningsavgift 4 kv 2012 1 369 1 271  
Ekonomiadministration 4 kv 2012 201 197  
Revisionsarvode 100 61  
Skattedeklaration dec 2012 0 65  
Övriga upplupna kostnader 474 279  
Summa 8 636 8 639  

Marknadsvärden i konsortierna

Totalavkastning i procent ackumuleras utifrån dagsavkastningar, där hänsyn tas till alla kassaflöden inklusive utdelning på den dag de infaller (tidsviktad avkastning, TWR).

Direktavkastning i procent beräknas som utdelning i relation till ingående andelsvärde.

Andelar i räntekonsortiet 2012-12-31 2011-12-31
   
Totalavkastning i konsortiet (%) 4,61 5,39
Direktavkastning i konsortiet (%) 3,95 4,75
Antal andelar 10 290 567,4429 10 604 100,5797
Kurs/andel (kr) 126,7791 125,9520
Marknadsvärde (tkr) 1 304 629 1 335 608
Bokfört värde (tkr) 1 282 058 1 320 371
Orealiserat övervärde (tkr) 22 571 15 237
Andelar i svenska aktie-    
konsortiet    
Totalavkastning i konsortiet (%) 17,90 –14,31
Direktavkastning i konsortiet (%) 6,47 2,88
Antal andelar 319 966,0721 770 609,6664
Kurs/andel (kr) 4 602,6908 4 134,3273
Marknadsvärde (tkr) 1 472 705 3 185 953
Bokfört värde (tkr) 638 891 1 437 767
Orealiserat övervärde (tkr) 833 814 1 748 186

51

Skr. 2012/13:172   2012-12-31 2011-12-31
Bilaga 1 Andelar i aktieindexkonsortiet    
  Totalavkastning i konsortiet (%) 18,16 –11,47
  Direktavkastning i konsortiet (%) 2,88 5,03
  Antal andelar 12 461 992,1780 5 882 700,0198
  Kurs/andel (kr) 116,4270 101,0396
  Marknadsvärde (tkr) 1 450 913 594 385
  Bokfört värde (tkr) 1 272 049 579 310
  Orealiserat övervärde (tkr) 178 864 15 076
  Andelar i utländska aktie-    
  konsortiet    
  Totalavkastning i konsortiet (%) 8,79 –
  Direktavkastning i konsortiet (%) 3,57 –
  Antal andelar 304 884,0585 –
  Kurs/andel (kr) 4 362,9876 –
  Marknadsvärde (tkr) 1 330 205 –
  Bokfört värde (tkr) 935 906 –
  Orealiserat övervärde (tkr) 394 299 –
  Eget kapital (tkr)    
  Bokfört värde 3 936 615 3 148 120
  Övervärde räntekonsortiet 22 571 15 237
  Övervärde svenska aktiekonsortiet 833 814 1 748 186
  Övervärde aktieindexkonsortiet 178 864 15 076
  Övervärde utländska aktiekonsor-    
  tiet 394 299 –
  Marknadsvärde 5 366 163 4 926 619

52

Tilldelade medel per organisation 2012

Funktionshindersorganisationer Antal Belopp
Astma- och Allergiförbundet 1 528 600
BOSSE Råd, Stöd och Kunskapscenter 1 647 000
DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet 1 444 400
Dövas förening i Malmö 1 283 000
FoU, Sjuhärad Välfärd 1 1 256 000
FUB:s Stiftelse ala 1 414 000
Förbundet Sveriges Dövblinda 1 1 680 000
Förbundet Sveriges Dövblinda Stockholms och    
Gotlands län 1 902 000
Föreningen Furuboda 4 9 399 000
Föreningen för de Neurosedynskadade 1 1 295 000
Föreningen Grunden 1 1 000 000
Föreningen Hälsobro 1 300 000
Föreningen Idrott För Handikappade 1 534 000
Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap JAG 1 1 142 000
Handikappförbundens samarbetsorgan 3 6 482 000
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i    
Skåne län 1 1 013 000
HandikappHistoriska Föreningen 1 3 661 000
Handikapporganisationernas Samarbetsorgan (HSO) i    
Skåne län 1 1 660 000
Handikapprörelsens Idé & KunskapsCentrum 1 649 000
Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 1 4 229 000
ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoar-    
opererade 1 475 000
Independent Living Institute 1 1 027 000
Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR Falun    
och Norra Dalarna 1 1 115 000
Rekryteringsgruppen Aktiv Rehabilitering 1 1 495 000
Riksförbundet Attention 5 8 657 500
Riksförbundet för döva, hörselskadade och    
språkstörda barn (DHB), Örebro 2 1 966 000
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i    
Sunne 1 564 000
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar    
och Vuxna, FUB:s Forskningsstiftelse ala 1 1 604 000
Riksförbundet Sällsynta Diagnoser 1 2 156 800
Stockholms Dövas Förening 1 554 400
Stockholms funktionshindrades frilufts/fiskeförening,    
SFFF 1 470 000
Svenska Celiakiungdomsförbundet 1 1 756 000
Svenska Diabetesförbundet 1 264 000
Svenska Dövidrottsförbundet 1 790 000
Svenska Marfanföreningen 1 149 000
Svenska OCD-förbundet Ananke 2 2 809 000
Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott 3 4 400 000
Sveriges Dövas Riksförbund 2 3 970 000
Synskadades Riksförbund 1 1 885 000
Synskadades Riksförbund Kronoberg 1 350 000
Unga Funkisar 1 544 000
  55 74 520 700

Skr. 2012/13:172

Bilaga 2

53

Skr. 2012/13:172 Idrottsföreningar Antal Belopp
Bilaga 2 Akropol Basketbollklubb, Akropol BBK 1 0
  Allmänna Idrottsklubben 1 3 733 000
  Arbetarnas idrottsförening (AIF) Barrikaden 1 805 000
  Blekinge Fotbollsförbund 1 921 000
  Blue Hill kamratförening 1 245 000
  Burseryds Idrottsförening 1 5 487 000
  Dalsjö Golfklubb 1 414 000
  Dalstorps IF 1 2 483 000
  Degeberga Widsköfle Golfklubb 1 313 000
  Eds Ryttarsällskap 1 1 312 000
  Eslövs Ridklubb 1 77 000
  Fagersta Södra Idrottsklubb 1 1 013 000
  FC Växjö 2 2 315 000
  Finspångs Motorsällskap 2 1 237 000
  Fredriksbergs BK 1 813 000
  Friskis och Svettis Skellefteå 1 1 224 000
  Föreningen Hjälmsättra Kusk och Ryttare 1 2 610 000
  Föreningen Östersundsgymnasterna 1 3 000 000
  Gästriklands Idrottsförbund 1 192 000
  Göteborgs Kungliga Segelsällskap GKSS 1 948 000
  Hulta Golfklubb 1 2 413 000
  Jämjö GoIF 1 489 000
  Kristianstad Ridsällskap 1 700 000
  Laholms Bordtennisklubb Serve 1 737 000
  Landvetter IF 1 3 012 000
  Luleå Ridklubb 1 1 312 000
  MotorsportArenans förening i Lidköping 1 560 000
  Näshults Idrottsförening 1 2 400 000
  Oxie Golfklubb 1 1 611 000
  Qviding FIF 1 3 012 000
  Ramnäs Cykelklubb 1 1 812 000
  Ramselefors skytteförening 1 964 000
  Salsåker/Ullångers Idrottsförening 1 2 003 000
  Skellefteå Motorsällskap 1 1 838 000
  Skutskärs IF Bandyklubb 1 975 000
  Sotenäs golfklubb 1 982 000
  Stenungsunds Ridklubb 1 1 300 000
  Stockholm Suburban Surfers 1 620 000
  Stockholms Basketbollförbund 1 700 000
  Stockholms Handikapp Idrottsförbund 1 572 000
  Sveriges Akademiska Idrottsförbund 1 500 000
  Södermanlands Idrottsförbund Sörmlandsidrotten 1 455 000
  Träningsverket IF 1 53 000
  Tyresögymnastiken 1 50 000
  Uppsala Young Hockey Club 1 2 510 000
  Warbergs Dart Club 1 549 000
  Waxholms Gymnastikförening 1 2 260 000
  Westervik Motorsportklubb WMSK 1 1 210 000
  Vimmerby IF 1 534 000
  Vindelns Idrottsförening 1 4 612 000
  Västernorrlands Idrottsförbund 1 195 500
  Åre Ridklubb 1 5 512 000
  Örgryte Basket 1 1 131 000
  Österhaninge Ridsällskap 1 3 000 500
54   56 79 726 000
     
Organisationer bildade på etnisk grund Antal Belopp
Afrosvenskarnas Riksförbund 1 1 440 000
Föreningen Galka Utbildning och Utveckling 1 650 000
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 1 3 110 000
Internationella Kvinnoföreningen (IKF) i Malmö –    
Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen 1 702 000
Neutrala Ungdoms Föreningen 1 1 095 000
Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige 1 1 439 000
Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i    
Uppsala 1 852 000
Somali Centre for Water & Environment 1 831 000
Somalilands Förening 1 1 154 000
Somaliska Gemenskapsförening 1 115 000
Svenska Mellanöstern Nordafrikagruppen 1 1 350 000
Sveriges Internationella Roma Filmfestival 1 225 703
  12 12 963 703
Kulturföreningar Antal Belopp
Amatörteaterns Riksförbund, Stockholm 1 1 095 000
BUFF Filmfestival 1 685 000
Eksjö Animation 1 50 000
Finska kulturföreningen i Sverige Uusi Teatteri 1 915 000
Föreningen Artikel 31 1 694 000
Föreningen Fylkingen 1 1 950 000
Föreningen för nyskriven dramatik 1 1 065 000
Föreningen Gotlands Fornvänner 1 558 000
Föreningen Kista Teater 1 1 349 000
Föreningen Kulturstorm 2 860 000
Föreningen Rötter 1 1 063 000
Föreningen Stapelbädden 2 1 245 000
Föreningen Unga Klaras Vänner 1 3 290 000
Föreningen Vox Pacis - Fredens Röst 1 1 500 000
Gottsunda Dans & Teater 1 1 620 000
Konstfrämjandet i Skåne 1 160 000
Konstföreningen Panncentralens Vänner 1 671 000
Kulturens Bildningsverksamhet 1 1 505 000
Kulturens Bildningsverksamhet 1 998 000
Kulturföreningen Lätting 1 823 000
Kulturföreningen m.i.m 1 1 808 000
Kulturföreningen Spiritus Mundi 1 3 305 000
Kulturkampanjen 1 1 810 000
Pantomimteatern 1 660 000
Re:Orient/Moriska Paviljongen 1 1 000 000
Riksteatern Örebro län 1 580 000
Seriefrämjandet 1 435 000
Sveriges Musik och Kulturskoleråd 1 1 847 000
Teater K 1 657 000
W.I.S.P Women in Swedish Performing arts 1 1 663 000
Virserums Konsthallsförening 2 1 549 000
Ögonblicksteatern 1 807 000
  35 38 217 000
Offentlig huvudman Antal Belopp
Astrid Lindgrens Barnsjukhus 1 50 000
Botkyrka kommun, Botkyrka Konsthall 1 855 000

Skr. 2012/13:172

Bilaga 2

55

Skr. 2012/13:172

Bilaga 2

56

DART Kommunikations- och dataresurscenter för    
personer med funktionshinder, Sahlgrenska sjukhuset 2 2 315 000
Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus,    
Enheten för Barnneuropsykiatri 1 852 000
Finspångs kommun 1 581 000
FoU, Södertörn 1 837 500
Föreningen Kulturverket 1 2 194 000
Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden    
Dalheimershus 1 2 143 000
Habiliteringen för barn och vuxna 1 169 000
Hjälpmedelsinstitutet 2 5 572 000
Hudiksvalls kommun 1 1 169 000
Karlshamns kommun, omsorgsförvaltningen,    
Verksamhet LSS stöd och service 1 540 000
Kulturskolan i Stockholm 1 403 000
Linköpings kommun 1 864 000
Norrköpings kommun Kultur och Fritid 1 305 000
Regionförbundet i Uppsala län 1 2 900 000
Riksteatern 1 455 000
Riksteatern 1 900 000
Solna Kulturskola 1 306 500
Stockholms Dramatiska Högskola    
f.d. Teaterhögskolan i Stockholm 1 685 000
Sölvesborgs kommun 1 860 000
Sörberge intresseförening c/o Kerstin Bååth 1 300 000
Trelleborgs Museum 1 717 000
Vänermuseet 1 300 000
Örebro Läns Landsting, Sprida    
Kommunikationscenter 1 239 700
  27 26 512 700
Sociala organisationer Antal Belopp
Bojen, förening för barn och ungdomar som bevittnat    
våld i hemmet 1 290 000
Byrån mot diskriminering i Östergötland 1 838 000
Ersta Diakonisällskap 2 984 000
Familjevårdens Centralorganisation 1 575 000
Föreningen Hjälpkällan 1 800 000
Föreningen Maskrosbarn 1 220 000
Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm 1 1 993 000
Förorten i Centrum 1 1 964 000
Ideella föreningen Origo 1 3 043 000
Internationella Föreningen 1 1 510 000
Kvinnojourer i Norrbotten 1 342 000
Lunds Fontänhus 2 1 220 000
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 1 1 214 000
Riksförbundet för Hjälp åt Narkotika- och    
Läkemedelsmissbrukare (RFHL) i Uppsala 1 343 000
Riksorganisationen Kriminellas revansch i samhället 1 50 000
Rädda Barnen 1 1 795 000
Rädda Barnen i Örebro 1 839 000
Rädda Barnen i Österhaninge 1 941 000
Röda Korset 1 1 189 000
Röda Korset Hedemora 1 1 227 000
Röda Korset, Umeåkretsen 1 615 000
Svenska Röda Korset, Region Syd 1 833 000
Sveriges Fontänhus 1 840 000
Sveriges Kvinnojourers Riksförbund 1 847 000
  26 24 512 000
Stiftelser Antal Belopp
Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond 2 2 483 000
Insamlingsstiftelsen Choice 1 1 000 000
Insamlingsstiftelsen Lek för Hållbarhet 1 1 215 000
Insamlingsstiftelsen Plan Sverige 1 1 875 000
Norrtälje Naturvårdsstiftelse 1 67 000
Stiftelsen Activa i Örebro län 1 747 000
Stiftelsen Bergmancenter på Fårö 1 1 468 000
Stiftelsen Bräcke Diakoni 2 4 017 000
Stiftelsen Eric Ericson International Choral Centre 1 2 013 000
Stiftelsen Hippocampus 1 640 000
Stiftelsen Högskolan i Jönköping 1 1 335 000
Stiftelsen Independent Living Institute 1 640 500
Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 6 8 263 000
Stiftelsen Kvinnofolkhögskolan 1 1 751 000
Stiftelsen Norrbottensteatern 1 310 000
Stiftelsen Rosendals Trädgård 1 1 326 000
Stiftelsen Spinalis 1 1 176 000
Transnationella Stiftelsen för Freds och    
Framtidsforskning TFF 1 1 461 000
  25 31 787 500
Studieförbund Antal Belopp
Arbetarnas Bildningsförbund 1 2 455 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem 1 590 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Mittskåne 1 869 000
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Syd Halland 1 856 000
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 1 1 482 000
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV)    
i Gävle 1 430 000
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV)    
Väst, Trollhättan 1 626 000
Sensus Studieförbund Falun 1 3 217 000
Sensus Studieförbund, Stockholm–Gotland 3 1 765 000
Sensus Studieförbund, Västra Sverige 1 1 463 000
Sensus Studieförbund, Örebro 1 1 225 000
Sensus Östergötland Norra Småland 1 1 752 000
SISU Idrottsutbildarna 1 113 000
Studiefrämjandet i Skåne och Blekinge 1 760 000
Studiefrämjandet i Stockholm 1 1 549 000
Studiefrämjandet i Örebro 1 982 000
Studiefrämjandet i Överkalix 1 212 400
Studiefrämjandet Värmland/Bergslagen i Karlstad 2 253 300
Studieförbundet Bilda Gävle Dala 1 1 789 000
Studieförbundet Vuxenskolan 1 217 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Järpen Jämtland Åre 1 554 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Kalmar 1 681 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Värmland 1 1 314 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Västerbotten 1 2 313 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Åre 1 830 000
Studieförbundet Vuxenskolan, Örebro 1 2 171 800
  29 30 469 500

Skr. 2012/13:172

Bilaga 2

57

Skr. 2012/13:172

Bilaga 2

58

Trossamfund Antal Belopp
Judiska församlingen i Stockholm 1 560 000
Kristna Fredsrörelsen 1 1 488 000
Livsglädje Landskrona 1 707 300
Svenska kyrkan, Arvika kyrkliga samfällighet 1 500 000
Svenska kyrkan, Västra Storsjöbygdens församling 1 550 000
  5 3 805 300
Ungdomsorganisationer Antal Belopp
365 saker ideell förening 1 1 409 000
Förbundet Vi Unga, No Limit Skate 1 1 058 000
Föreningen för Alternativ Ungdomsverksamhet i    
Kinda, FAUK 1 721 000
Föreningen Tänk om 1 1 845 000
Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala 1 747 000
KFUK-KFUM, Göteborg 1 1 271 000
KFUK-KFUM, Malmö 1 1 620 000
KFUM, Jönköping 1 763 000
KFUM, Norrköping 1 225 200
KFUM, Umeå 1 1 166 000
Kurdiska Ungdomsföreningen i Göteborg 1 405 000
Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 1 2 319 000
Romska Ungdomsförbundet 2 3 645 000
Röda Korsets Ungdomsförbund 1 838 000
Svenska Samernas Riksungdomsförbund Sáminuorra 1 1 840 000
Sverigefinska Ungdomsförbundet 1 796 345
Sveriges Elevråds Centralorganisation - SECO 1 980 000
Sveriges Elevråds Samarbetsorgan 1 3 241 000
Sveriges Ungdomsråd 1 1 707 000
Ung Media Sverige 1 1 067 000
Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) Jönköpings    
distrikt 1 1 126 000
Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande    
(RFSL) Ungdom 1 800 000
  23 29 589 545
Övriga organisationer Antal Belopp
Allhall i Holmsjö ekonomisk förening 1 3 012 000
Annebergs Samhällsförening 1 156 849
Boo Folkets Hus Förening 1 525 000
Coompanion Göteborgsregionen ek för 1 1 160 000
Coompanion, Kooperativ Utveckling, Norrbotten 1 729 000
Djurskyddet Sverige 1 812 000
Drömmarnas Hus Ek. förening 2 3 389 000
Elin Wägner-sällskapet 1 920 000
Fair Trade Återförsäljarna 1 2 701 000
Fisksätra Folkets Husförening 1 80 000
Folkbildningsföreningen i Malmö 2 3 322 000
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och    
Hemgårdar 2 3 038 500
Frösunda Fritidsförening 1 959 000
Föreningen ABC, Aktiva insatser för människa    
och miljö 1 577 000
Föreningen ALMA Europa 3 4 841 000
Föreningen ARcTic Project Group 1 970 000
Föreningen Arena 1 145 000
Föreningen Barnkraft 1 1 261 000
Föreningen Bota FA 1 210 600
Föreningen Bryggan Norrköping 1 912 000
Föreningen Bryggan Stockholm 1 930 000
Föreningen Familjefamnen 1 1 123 000
Föreningen Fenix 1 1 502 000
Föreningen Fredens Hus 1 2 000 000
Föreningen för Fairtrade Sverige 1 370 000
Föreningen Grrl Tech 1 1 275 000
Föreningen HBTre 1 445 000
Föreningen Hela Sverige ska leva 1 850 000
Föreningen Kvinnohuset 1 189 000
Föreningen Kvinnors Nätverk 1 2 789 000
Föreningen NySnö 1 250 000
Föreningen Off-Stockholm 1 3 580 000
Föreningen Passalen 1 1 070 000
Föreningen PeaceWorks Sweden 1 569 000
Föreningen Pegasus 1 490 000
Föreningen Projektor 1 613 000
Föreningen Psykisk Hälsa 1 845 000
Föreningen Robrock 1 382 000
Föreningen Sektor3 Tankesmedjan för det civila    
samhället 1 490 000
Föreningen Shedo, Self Harm and Eating Disorders    
Organisation 1 1 325 000
Föreningen Smalspåret Växjö Västervik 1 1 359 000
Föreningen Socialpolitisk Debatt 1 2 014 000
Föreningen Tjejers Rätt I Samhället 2 1 176 000
Föreningen Transfer Örebro 1 516 000
Föreningen UngiKör 1 2 085 000
Föreningen Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta 1 889 000
Föreningen Vi är Landskrona 1 729 000
Föreningen X-CONS STOCKHOLM 2 8 127 000
Företagarna i Göteborg 1 1 421 000
Författarcentrum Väst 1 449 000
Gertruds Döttrar/WINNET Kungsbacka 1 1 071 000
Glädjeverkstan – Clown i vården 1 729 100
Göteborgs Räddningsmission 1 800 000
Hela Sverige ska leva Norrbotten 1 1 123 000
HushållningsSällskapet Väst 2 2 674 000
Ideellt Resurs och utvecklingscentrum, IRUC 1 947 000
Imagenes del Sur/Bilder från Södern 1 1 244 000
Ingesunds folkhögskola 1 2 609 000
IPA-Barns Rätt till lek 1 902 000
Jämställdhetsföreningen 1 1 189 000
Kista Folkhögskola 1 283 000
Kod-Knäckarna, ideell förening 1 1 125 000
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) i Göteborg 1 1 288 000
Kvinnorättsförbundet Women´s Right Association 1 1 424 000
LajvVerkstaden Sverige 1 309 000
Macken Växjö Ekonomisk Förening 1 788 000
Malmö Ideella Föreningars Paraplyorganisation 1 395 000
Mansmottagningen mot våld i Uppsala 1 695 000
Mångkulturell Kunskap Ekonomisk förening MKEF 1 1 315 000
Nordiska Folkhögskolan 1 1 320 000
Projektor 1 751 500

Skr. 2012/13:172

Bilaga 2

59

Skr. 2012/13:172 Pythagoras vänner 1 526 518
Bilaga 2 Reaktor Sydost 1 1 555 000
  Riksförbundet för HBT-personers rättigheter 1 1 186 000
  Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande, Skövde 1 390 000
  Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL)    
  Ungdom i Malmö 1 1 069 000
  Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL),    
  Stockholm 2 1 708 116
  Rinkeby Folkets Husförening 1 566 000
  Sociala Arbetskooperativens intresseorganisation    
  (SKOOPI) 1 1 627 000
  Stockholm Gospel 1 1 704 000
  Sunderby folkhögskola 1 800 000
  Svenska psykoanalytiska föreningen 1 1 487 000
  Sveriges Förenade Studentkårer 1 1 620 000
  Sveriges Konsumenter 1 2 160 000
  Unga KRIS Halmstad 1 1 213 000
  Unga Kris, Kriminellas Revansch I Samhällets    
  Ungdomsförbund 1 2 962 000
  Unga Örnar, Borlänge 1 640 000
  UNICEF SVERIGE 1 1 908 000
  Uppsala Föreningsråd/Diskrimineringsbyrån Uppsala 2 2 792 000
  Verdandi Stockholm 2 1 440 000
  Via Heliantus, Solrosen ek för 1 567 000
  Västanviks Folkhögskola 1 1 405 000
  Youth Kids International 1 761 000
  Östergötlands läns hemslöjdsförening 1 2 341 250
  Summa 105 124 982 433
  SUMMA TOTAL 398 477 086 381

60

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2013

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Billström, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt, Lööf, Enström, Arnholm

Föredragande: statsrådet Hägglund

Regeringen beslutar skrivelse Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2012

Skr. 2012/13:172

61