Regeringens skrivelse 2012/13:140
2013 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2012/13:140
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 13 juni 2013
Fredrik Reinfeldt
Peter Norman
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande och för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2012/13.
Innehållsförteckning |
Skr. 2012/13:140 |
Inledning.................................................................................................... |
3 |
Bilaga Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2012 ......... |
5 |
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2013 ......... |
135 |
2
Inledning |
Skr. 2012/13:140 |
Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda bolagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).
Verksamhetsberättelsen finns liksom delårsrapporterna på regeringens webbplats: www.regeringen.se.
I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens bolagsägande utvecklades under 2012 och fram till och med den 1 maj 2013. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska skeppshypotekskassan.
I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av bolag med statligt ägande. För staten som bolagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att se över portföljen av bolag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att överväga företagens olika uppdrag och inriktningar. I avsnittet ”Så förvaltas bolagen med statligt ägande” finns information om statens förvaltningskostnader med avseende på bland annat interna kostnader och köpta tjänster. I verksamhetsberättelsen beskrivs också hur processen för att nominera styrelseledamöter går till. Ett avsnitt beskriver hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattnings- havare har tillämpats i de statligt ägda bolagen. Vidare finns ett avsnitt om att fastställa och följa upp tydliga mål i bolagen och två intervjuer kring arbetet med att ta fram nya ekonomiska mål i bolagen.
I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i de statligt ägda bolagen, med konkreta exempel från SJ och Swedavia. Det finns även en tabell över hur de statligt ägda bolagen har rapporterat sitt hållbarhetsarbete.
Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. I samma avsnitt finns en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar och anslag till statligt ägda bolag.
Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en uppföljning av det gångna verksamhetsåret. Mål redovisas och utvärderas såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska och
sektorpolitiska mål. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att |
Skr. 2012/13:140 |
|
staten äger bolagen inleds varje företagspresentation med en ingress som |
||
|
||
ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett |
|
|
komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för |
|
|
respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de |
|
|
styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2013. |
|
|
Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandenas arvoden. |
|
|
Av presentationen framgår också om företaget har etikpolicy, |
|
|
jämställdhetspolicy, miljöpolicy, miljöledningssystem, redovisning enligt |
|
|
IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhets- |
|
|
redovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning |
|
|
för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. |
|
|
En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter |
|
|
redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt |
|
|
nuvarande titel eller sysselsättning. |
|
|
Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet |
|
|
och alltså inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen. |
|
|
Riksdagen har för regeringen tillkännagett som sin mening vad |
|
|
Näringsutskottet anfört om att Vattenfall AB ska förbli ett helägt statligt |
|
|
bolag (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190). Regeringen har inte för |
|
|
avsikt att förändra statens ägande i Vattenfall AB. |
|
4
EKONOMI I KORTHET
Ekonomi i korthet
FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT
Mdkr |
2012 |
2011 |
Förändring, % |
Nettoomsättning |
353,6 |
373,5 |
|
Nettoomsättning inkl. intressebolag |
401,0 |
420,7 |
|
Resultat före värdeförändringar |
58,6 |
61,3 |
|
Värdeförändringar |
0,4 |
0,4 |
|
Rörelseresultat (EBIT) |
59,0 |
61,7 |
|
Resultat före skatt |
50,4 |
51,9 |
|
Resultat efter skatt |
48,8 |
41,4 |
17,8 |
Bruttoinvesteringar |
59,9 |
56,9 |
5,3 |
Kassaflöde från löpande verksamhet (exklusive SEK och SBAB) |
55,7 |
62,4 |
|
Summa eget kapital |
377,8 |
358,8 |
5,3 |
Balansomslutning |
1 538,3 |
1 539,2 |
|
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental) |
132,4 |
139,1 |
|
Antal anställda inkl. intressebolagen (tusental) |
175,1 |
182,3 |
|
Utdelning |
26,6 |
27,8 |
|
Uppskattat värde |
570 |
580 |
|
Avkastning på eget kapital (%) |
13,7 |
12,3 |
|
Soliditet (%) |
24,6 |
23,3 |
|
NETTOOMSÄTTNING |
|
RESULTAT FÖRE SKATT |
|
|||
Mdkr |
|
|
Mdkr |
|
|
|
500 |
|
|
100 |
|
|
|
400 |
|
|
80 |
|
|
|
300 |
|
|
60 |
|
|
|
200 |
|
|
40 |
|
|
|
100 |
|
|
20 |
|
|
|
0 |
|
|
0 |
|
|
|
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
||
2010 |
2011 |
2012 |
||||
|
|
|
BRUTTOINVESTERINGAR
Mdkr
100
80 |
|
|
60 |
|
|
40 |
|
|
20 |
|
|
0 |
2011 |
2012 |
2010 |
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL |
ANTAL ANSTÄLLDA |
% |
|
|
Tusental |
|
|
25 |
|
|
150 |
|
|
20 |
|
|
120 |
|
|
15 |
|
|
90 |
|
|
10 |
|
|
60 |
|
|
5 |
|
|
30 |
|
|
0 |
2011 |
2012 |
0 |
2011 |
2012 |
2010 |
2010 |
VÄRDEUTVECKLING
Mdkr
800
600 |
|
|
400 |
|
|
200 |
|
|
0 |
2011 |
2012 |
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
3 |
FÖRORD
Hållbarhet skapar värde
Regeringen förvaltar de statligt ägda bolagen på uppdrag av riksdagen. Bolagen ägs ytterst av det svenska folket. Ett hållbart värdeskapande syftar till att säkerställa anständiga affärer och att bibehålla eller öka värdet på bola- gen och är därför en betydande angelägenhet i ägarstyrningen.
2012 blev det år då vi befäste hållbarhet som en viktig angelägen- het i de statligt ägda bolagen. Regeringen lyfte frågan i bolags- styrningen genom att ge styrelserna uppdraget att utarbeta strategiska hållbarhetsmål.
Vi är övertygade om att den långsiktiga värdetillväxten i den statliga bolagsportföljen stärks av en kunnig och ansvarsfull hantering av hållbarhetsfrågor. När väsentliga hållbarhetsfrågor behandlas med ansvar inom bolagens sfärer, exempelvis de stora koldioxidutsläppen och riskerna för korruption eller affärsetiska missförhållanden, så kommer detta också att öka bolagens värde. Genom att tydliggöra sitt engagemang inom centrala hållbar- hetsfrågor så visar bolagen att de är moderna organisationer som därmed kommer att generera vinster även i framtiden. Vårt håll- barhetsarbete syftar alltså både till att säkerställa anständiga affärer och att bibehålla eller öka värdet på svenskarnas bolag,
i dag värda 570 miljarder kronor.
TYDLIGA VÄRDERINGAR
Som en av Sveriges största bolagsägare hoppas vi att vi även för- ändrar attityden till hållbarhet i övriga näringslivet. Ett ökat fokus på hållbara affärer inte bara i det statliga utan även i det privata näringslivet tror vi bidrar till att förbättra Sveriges lång- siktiga konkurrenskraft internationellt.
”2012 blev det år då vi befäste hållbarhet som en viktig angelägenhet i de statligt ägda bolagen.
Staten har som ägare även andra värderingar som genomsyrar vår bolagsförvaltning. Eftersom våra bolag ytterst ägs av svenska folket och många av dem utför viktiga samhällsuppdrag så måste de klara att granskas så att förtroendet bibehålls. Därför har vi arbetat målmedvetet för att nominera styrelser som är könsmässigt jämställda utan att ge avkall på kompetens. Vi har lyckats öka andelen kvinnliga styrelseledamöter i de statligt hel- ägda bolagen till 49 procent vilket är dubbelt så högt som i svenska börsbolag (24 procent). Vi anser också att bolagens led- ningar ska ha ersättningsnivåer som är rimliga i förhållande till andra jämförbara bolag.
Resultatet efter skatt i den statliga bolagsportföljen blev 49 miljarder kronor 2012, vilket var 18 procent högre än föregående år. Utdelningarna för året låg stabilt på omkring 27 miljarder kronor. Emellertid var resultatökningen en följd av några hän- delser av engångskaraktär, och det underliggande resultatet sjönk i många bolag. Mot denna bakgrund och i kombination med den osäkra ekonomiska utvecklingen internationellt kan 2013 års resultat väntas bli svagare.
NYA EKONOMISKA MÅL I YTTERLIGARE SJU BOLAG
För att säkerställa värdeskapandet i bolagen med statligt ägande och se till att all verksamhet bedrivs effektivt samtidigt som de finansiella riskerna hålls på en rimlig nivå, är det betydelsefullt att samtliga bolag arbetar utifrån relevanta ekonomiska mål.
Målen används för att utvärdera bolagens lönsamhet, och utgör ett viktigt underlag för en meningsfull dialog mellan oss som ägare och bolagen. De är således en central del i en aktiv ägar- styrning. Finansdepartementets bolagsförvaltning har under det senaste året gjort en översyn av och reviderat de ekonomiska målen för sju bolag, i bland andra Vattenfall, LKAB, Apoteket och SBAB vilka fastställts av årsstämmorna. Kommande år väntas en översyn ske i ytterligare sex till åtta bolag.
4 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRORD
”Därför kommer förvaltningen av den statliga bolagsportföljen att även fortsatt vara vår huvudsyssla, medan eventuella försäljningar av statliga bolag förblir en bisyssla.
FORTSATT STOR BOLAGSÄGARE
Staten väntas även i fortsättningen vara en stor bolagsägare, även om regeringen som princip anser att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens. I den statliga bolagsportföljen finns flera bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag som är svåra att klara på annat sätt än i statlig ägo. Det finns också andra motiv till varför staten kom- mer att ha ett fortsatt inflytande i vissa bolag, exempelvis om en försäljning försämrar konkurrensen. Därför kommer förvalt- ningen av den statliga bolagsportföljen att även fortsättningsvis vara vår huvudsyssla, medan eventuella försäljningar av statligt ägda bolag förblir en bisyssla. I fokus för vårt arbete står goda målprocesser, styrelsenomineringar, våra ägarprinciper och löpande bolagsförvaltning. Vi är stolta över de styrelser vi tillsatt och över den verksamhet som bedrivs i våra bolag.
Stockholm i juni 2013
Peter Norman
FINANSMARKNADSMINISTER,
ANSVARIG MINISTER FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
5 |
HÄNDELSER I KORTHET
Händelser i korthet
Rekord i LKAB:s produktion
2012 blev ett rekordår för LKAB med både produktions- och leveransrekord för järnmalms- produkter. Totalt levererades 26,3 miljoner ton järnmalmsprodukter, varav 22,0 miljoner ton pellets. LKAB:s förmåga att flytta volymer mellan kontinenter, från den svagare nordeuropeiska marknaden till Mellanöstern och Kina, har varit avgörande för att nå den rekordhöga leverans- volymen.
Kritik mot TeliaSonera
TeliaSonera fick under året omfattande kritik för sitt agerande i Eurasien. Kritiken gällde bolagets hantering av risker kopplade till mänskliga rättig- heter och korruption i länder med bristande demokrati. Den resulterade i att två nyckelpersoner i TeliaSonera delgavs misstanke om mutbrott.
Lernia har lämnat gymnasieverksamheten
Skolinspektionen godkände under tredje kvartalet byte av huvud- man för samtliga gymnasieskolor och efter att Lernia också av- vecklat sitt engagemang via entreprenad i Kävlinge och Ronneby har Lernia inte längre någon gymnasieverksamhet.
Ny strategi i Vattenfall
I november 2012 beslutade styrelsen om en ny affärsstrategi för Vattenfall, som innebär ett tydligare fokus på Norden, fortsatta investeringar i förny- bar energi samt en tydlig inriktning mot att reducera bolagets koldioxid- utsläpp. Samtidigt tog ägaren vid en extra bolagsstämma beslut om nya ekonomiska mål för Vattenfall vilka anpassats till förändrade förhållanden på energimarknaden.
Europeisk utmärkelse till SOS Alarm
SOS Alarm har mottagit utmärkel- sen ”Outstanding National
Green Cargo Logistics såldes till PostNord
Green Cargo avyttrade den 31 maj 2012 Green Cargo Logistics samt fastigheter knutna till tredjepartslogistiken till Post- Nord. Resultatet från den avytt- rade verksamheten uppgick till 631 miljoner kronor.
Jernhusen sålde miljösmart fastighet till Folksam
I april blev det klart att Folksam köper den miljösmarta kontorsfastigheten Kungsbrohuset mitt i Stockholm för cirka 2,1 miljarder kronor. Tillträde skedde den 3 juli. Avyttringen är en del i Jernhusens strategi att utveckla mark och fastigheter som sedan säljs för att generera värden att investera i nya projekt.
Systembolaget gav argument mot att köpa ut alkohol
Systembolaget satsar på en rad aktiviteter för att förebygga de risker som är kopplade till ungdomar och alkohol, bland annat genom att stötta föräldrar. Inför Valborgs- mässoafton togs en ny antilangningsfilm fram som svar på tonåringars frågor om att köpa ut, bjuda på eller ge bort alkohol.
Nytt bolag i statens portfölj
Saab Automobile Parts AB
Regeringen fattade i januari 2013 beslut om att överföra aktierna i Saab Automobile Parts AB från Riksgälden till Finansdepartementet där förvalt- ningen av aktierna i bolaget fortsätt- ningsvis sker. Saab Automobile Parts AB är ett globalt reservdels- och logistikföretag.
6 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
HÄNDELSER I KORTHET
Ökade intäkter för Teracom genom Boxer Danmark
I januari 2012 konverterades TV2, Danmarks mest populära
Vattenfall undersöker förutsättningar för investering i ersättningsreaktorer
Den 31 juli lämnade Vattenfall in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndig- heten för att få klarhet i vilka villkor som gäller för att ersätta befintlig kärnkraft när utfasningen inleds någon gång i senare delen av
Sondraketen Maser 12 skickades ut i rymden av SSC
I februari sändes sondraketen Maser 12 med fem olika forskningsexperi- ment upp från Esrange Space Center. SSC (Svenska Rymdaktiebolaget)
är huvudentreprenör för Maser 12, vars uppdrag genomförs för ESAs (European Space Agency) räkning.
Begränsad marknadsandel för Apoteket
En ny marknadsandelsbegränsning på 36 pro- cent har introducerats för Apoteket AB. Begräns- ningen, som gäller nyetablering av apotek, gäller längst till och med 30 april 2014.
Ändrat ägande
Almi och Innovationsbron går samman |
Bilprovningen och Miljömärkning Sverige |
Preaktio AB likviderat |
|
Almi Företagspartner AB och Innova- |
numera helägda av staten |
I april 2012 beslutade årsstämman att av- |
|
tionsbron AB slogs ihop till en organisa- |
Staten blev i mars 2013 helägare till Bilprov- |
veckla Preaktio AB genom frivillig likvida- |
|
tion från och med årsskiftet 2012/2013 |
ningen efter att tidigare ägt 52 procent av bo- |
tion, efter att riksdagen bemyndigat reger- |
|
i syfte att öka kundnyttan genom att |
laget tillsammans med en rad minoritetsägare. |
ingen att avveckla bolaget. |
|
statlig finansiering i tidiga faser samlas i |
Sedan november 2012 är staten helägare av |
Ny förvaltare av Botniabanan och SweRoad |
|
en organisation. Almi erbjuder därmed |
|||
Miljömärkning Sverige. Tidigare ägdes bolaget |
I början av 2012 överlämnades förvaltningen |
||
finansiering och rådgivning i företagan- |
|||
till 10 procent av staten och 90 procent av |
av bolagen Botniabanan och SweRoad till |
||
dets olika faser, från idé till tillväxt. |
|||
Sveriges Standardiseringsförbund. |
Trafikverket. |
||
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
7 |
HÄNDELSER I KORTHET
Finansieringssamarbete i södra Afrika
Under 2012 tillträdde Swedfund som ägare i utvecklingsfinansiären Norsad Finance Ltd. Norsad erbjuder finansiering till små och medelstora företag i södra Afrika, direkt till enskilda företag eller indirekt genom finansiering av banker. Övriga ägare inkluderar Swedfunds nordiska motsvarigheter, samt 11 utvecklingsbanker i
Sveaskog invigde Sveriges största ekopark
I oktober invigdes Sveaskogs 32:a eko- park,
22 000 hektar stor och cirka tre mil lång från norr till söder. Det gör den till Sveriges största och kanske mest orörda ekopark.
Svenska Spel ökade försäljningen av Triss och Lotto
Svenska Spels nettospelsintäkter ökade under 2012, främst tack vare en ökad försäljning av Triss och Lotto och en stark tillväxt av sportspelen. Svenska Spels engagemang vid
Fusion i Akademiska Hus
En fusion genomfördes i Akademiska Hus. I december upplöstes dotterbola- gen för att ge förutsättningar för en mer effektiv organisationsstruktur, ska- pa en mer flexibel kapitalstruktur och möta statens krav på långsiktig soliditet och avkastning.
Bilprovningen slutförde delförsäljningen av stationsnät
Efter försäljningen av det nordöstra stationsnätet un- der 2012, slutförde Bilprovningen i mars 2013 del- försäljningen genom att Bilprovningens ägare delar bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det sta- tionsnät i sydvästra Sverige som varit till försäljning. Staten, som varit majoritetsägare, behåller resterande del av Bilprovningen med ett rikstäckande stations- nät, och blir
Låneram lösning på
SAS allvarliga kris
I november 2012 beslöt SAS ledning att genom- föra en ny affärsplan, 4XNG, för att komma till rätta med sina lönsamhetsproblem. För att säkra bolagets tillgång till likviditet bidrog de största ägarna, bland annat svenska staten, samt ett antal banker med en kreditfacilitet om 3,5 miljarder kronor.
8 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
HÄNDELSER I KORTHET
Ny mobiltjänst från Apoteket
En ny mobiltjänst lanserades av Apoteket. Tjänsten innebär att kun- den, direkt via internetuppkoppling i sin smartphone, kan se om ett visst läkemedel finns i lager på det lokala apoteket. Kunden kan också välja att
Försäljningsmandat
Regeringen fick den 11 december 2012 be- myndigande av riksdagen att avyttra samtliga aktier i Bostadsgaranti, Lernia och Vectura Consulting.
Svevia startade unikt traineeprogram
Svevia bjöd 2012 för första gången in unga civilingenjörer till ett unikt traineeprogram, helt och hållet fokuserat på bygg- nation och skötsel av vägar och
infrastruktur. Syftet är att skapa en så snabb utveckling som möjligt för individer som vill utvecklas och ta en ledande roll inom Svevia i framtiden, som chefer eller som specialister. Programmet är 18 månader långt och tjänsterna är fördelade över hela landet.
SJ förbättrade punktligheten |
Nordea bästa bank i nordisk |
|
SJ:s fjärrtåg och regionaltåg har visat en |
miljörapport |
|
stabil trend under året även om det finns |
Nordea har, för andra året i rad, blivit utsedd |
|
regionala skillnader. Punktligheten för |
||
till bästa bank i Norden i Carbon Disclosure |
||
2012 var för fjärrtåg 91 procent, jämfört |
||
Projects (CDP) årliga ranking av nordiska |
||
med 88 procent 2011 och för regionaltåg |
||
företags arbete inom hållbarhetsfrågor. |
||
90 procent, jämfört med 87 procent 2011. |
||
|
LKAB:s nya forskningscenter
I samband med invigningen av den nya huvudnivån i Malmberget i juni stod även LKAB:s nya forskningscenter klart. De tre nya laboratorierna bildar tillsammans med agglomeringslaboratoriet (med forskning kring tillverkning/rullning av järnmalmskulan) som invigdes förra året en ny kreativ miljö för LKAB:s FoU.
PostNord satsar vidare på logistik
Under hösten förvärvade PostNord det norska logistikföretaget Harlem Transport AS. Företaget erbjuder primärt tjänster för transport av partigods inom fyra områden: dagligvaruhandel, industri, shipping samt retur och avfall. Förvärvet komplet- terar PostNords befintliga verksamhet i Norge och stärker ytterligare koncernens position på den växande norska logistikmarknaden.
SEK firade 50 år
Under 2012 fyllde SEK 50 år. SEK bildades 1962 för att bistå den svenska exportnäringen med finansiering.
För att uppmärksamma jubileumet bjöd SEK in kunder och samarbetspartners till ett internationellt seminarium med syfte att diskutera de utmaningar världen står inför i dag baserat på de senaste 50 årens globalisering.
Fouriertransform gör nya investeringar i fordonsindustrin
Fouriertransform har under 2012 beslutat om nya investeringar i ytterligare tre bolag i det svenska fordonsklustret: LeanNova Engineering AB, ArcCore AB och CeDe
Group AB. Investeringarna i dessa tre bolag uppgår sammanlagt till cirka 70 miljoner kronor.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
9 |
I statens bolagsportfölj ryms en rad olika typer av näringsverksamheter. Några av dem, som Sveaskog och LKAB, finns inom basindustrin. Tillsammans utgör de 54 bolagen en betydande del av det svenska näringslivet. Foto: Sveaskog
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING
Aktiv bolagsförvaltning
Den statliga bolagsportföljen bestående av 54 hel- och delägda bolag är värd 570 miljarder kronor och syssel- sätter cirka 175 000 personer. Tillsammans utgör bolagen en betydande del av svenskt näringsliv. Staten har ambitionen att vara en aktiv och ansvarsfull ägare.
Regeringskansliet har inom Finansdepartementet en organisation specialiserad på ägarstyrning och bolags- förvaltning. Den svarar för utvecklingen och förvaltningen av merparten av de statligt ägda bolagen. Förvaltningen sker i enlighet med statens ägarstyrningsdokument som finns samlade i statens ägarpolicy.
REGERINGENS UPPDRAG
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar. Regeringskansliet med alla departementen bistår regeringen i dess arbete och sköter förvaltningen.
Inom Regeringskansliet förvaltas i dag 54 bolag1), varav 44 är helägda och 10 delägda. Det uppskattade sammanlagda värdet på denna bolagsportfölj var per december 2012 cirka 570 miljarder kronor. De statligt ägda bolagen med dotterbolag sysselsätter till- sammans cirka 130 000 personer, och om intressebolagen2) inräk- nas sysselsätter bolagen 175 000 personer.
1)I de 54 bolagen inkluderas Svenska Skeppshypotekskassan, som dock inte är ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning.
2)Intressebolag utgörs av bolag där staten äger mindre än 50 procent.
Bland de statligt ägda bolagen återfinns många starka varu- märken. Ofta spelar bolagen en viktig roll i det svenska sam- hället, där de startat som en samhällstjänst i annan form än som ett bolag. Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar i dag på fullt konkurrensutsatta marknader där staten som ägare har värdeskapande som övergripande mål för bolagens verksamhet.
Som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkur- rens, såvida inte företaget har ett särskilt beslutat samhällsupp- drag som är svårt att utföra med annat ägande. Regeringens
FÖRVALTNINGSORGANISATION
Regelverket som styr:
Ägarpolicyn omfattar bland annat |
|
|
|
|
|
Riksdagen |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
t4WFOTLLPEGÚSCPMBHTTUZSOJOH |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
t4UZSFMTFOPNJOFSJOHTQSPDFTTFO |
|
|
|
Regeringen |
|
|
|
|||||
t&LPOPNJTLBNÌMQSPDFTTFO |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|||||||
t)ÌMMCBSUGÚSFUBHBOEF |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
Regeringskansliet |
|
|||||||||||
t3JLUMJOKFSGÚSFSTÊUUOJOHBS |
|
|
|
|
||||||||
t3JLUMJOKFSGÚSFYUFSOSBQQPSUFSJOH |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Finansdepartementet |
|
|
Övriga departement med |
|||||
|
|
|
|
Bolagsförvaltningen |
|
|
bolagsansvar |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
Enheten för statlig |
|
|
Enheten för bolagsanalys |
|
|||||||
|
bolagsförvaltning |
|
|
och ägarstyrning |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förvaltning genom:
t4UZSFMTFSFLSZUFSJOHPDIOPNJOFSJOHBS
Rapporter: Verksamhetsberättelse och delårsrapporter
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
11 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING
ambition är således att minska det statliga ägandet. En del i att vara en värdeskapande och aktiv ägare är därför att löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande.
Till följd av många av de statliga bolagens verksamhet och samhällsuppdrag förväntas staten även framgent vara en stor bolagsägare. Regeringen anser att bolagen ska förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt, med långsiktig värdeutveckling som ett övergripande mål, samt i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Statligt ägda bolag ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett
sätt så att de åtnjuter offentligt förtroende. Detta är den över- gripande inriktningen för den löpande förvaltningen och ägarstyrningen inom Regeringskansliet.
BOLAGSFÖRVALTNINGSORGANISATIONEN
Finansdepartementet, som ansvarar för förvaltningen av huvud- delen av de statligt ägda bolagen, har en organisation specialise- rad på ägarstyrning och bolagsförvaltning. Organisationen sva- rar för utvecklingen och förvaltningen av 36 av de totalt 54 statligt ägda bolag som förvaltas inom Regeringskansliet, och är fördelad på två enheter som verkar i nära samarbete med varan- dra. Enheten för statlig bolagsförvaltning har förvaltare som arbetar i bolagsstyrelserna, koordinerar de löpande kontakterna med bolagen och leder organisationens löpande arbete kring aktieinnehaven samt en funktion som ansvarar för kommunika- tion och investor relations, innefattande bland annat ekonomisk information och intressentdialoger. Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning svarar för bolagsanalys, hållbart företagande, bolagsjuridik, styrelserekrytering samt för övergripande ägar- styrningsdokument, såsom statens ägarpolicy liksom arbetet med och uppföljningen av ekonomiska mål.
BOLAGSGRUPPER
Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinnehaven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper, sammansatta av kompetenser från de två enheterna. Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen. Arbetet i bolagsgruppen koordineras och leds av en bolagsförvaltare. I bolagsgrupperna verkar även analytiker, affärsjurister, rekryte- rare, kommunikatörer och specialister inom hållbart företa- gande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen.
AKTIV ÄGARSTYRNING
Nomineringar av styrelserna är en betydelsefull del i ägarstyr- ningen av de statligt ägda bolagen. Finansdepartementets bolagsförvaltningsorganisation har rekryteringsspecialister som i bolagsgrupperna ansvarar för att fokuserat utvärdera de befint- liga styrelserna, göra behovsanalyser med utgångspunkt i bola- gens verksamhet och utmaningar samt ansvara för rekryterings- processen kring ordförande och ledamöter (läs vidare om styrelsenomineringar på s. 16).
Statens ägarstyrningsdokument ägarpolicyn (dvs. Statens ägar- policy och riktlinjer för företag med statligt ägande) anger ram- verket för bolagsförvaltningen samt klargör förhållandet mellan ägare, styrelse och ledning. I ägarpolicyn redogör regeringen för sina förvaltningsmandat och sin inställning i viktiga principfrå- gor kring ägarstyrning och bolagsförvaltning. Ägarpolicyn till- lämpas i sin helhet i de av staten majoritetsägda bolagen. I de bolag där staten är delägare verkar förvaltningsorganisationen i dialog med övriga ägare för att statens ägarpolicy ska tillämpas. Förvaltningsorganisationens affärsjurister ansvarar för att bolagsförvaltningen följer ägarpolicyn. Vidare har de en central uppgift som bolagsgruppernas internrådgivare inom affärsjuri- dik i olika projekt (läs ägarpolicyn i sin helhet på s. 120).
Rollen som bolagsförvaltare innebär det projektledande ansvaret för ett antal bolag där förvaltaren normalt även är en av bolagets styrelseledamöter. Bolagsförvaltarnas styrelsearbete till- för styrelserna viktig kompetens och bidrar till att bolagsgrup-
BOLAGSGRUPPER
|
Kommunikation |
Rekryterare |
Hållbart |
företagande |
FÖRVALTARE
Affärsjurister Analytiker
Bolagsgrupperna hanterar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen.
12 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
perna har viktiga kunskaper om bolagen, exempelvis affärs- kritiska händelser. Även i de börsnoterade innehaven utgår bolagsförvaltningen från bolagsgrupper. Staten har i dessa bolag representation i valberedningen, dock ej i styrelsen.
Kravet på transparens i de statligt ägda bolagen syftar till att bibehålla förtroende för bolagen hos allmänheten och i närings- livet. Statligt ägda bolag är ålagda samma externa finansiella rap- porteringskrav som börsbolag (läs riktlinjer för extern rapportering i sin helhet på s. 127). Förtroendeskapande kommu- nikation utgör en viktig fråga i bolagsgruppernas arbete, och stöds av särskild kommunikationsexpertis. Denna verksamhets- berättelse utgör en sammanfattande redogörelse för förvalt- ningen av bolag med statligt ägande. I sin årliga skrivelse till riksdagen redogör regeringen för det gångna årets förvaltning av de statligt ägda bolagen. Vidare publiceras två delårsrapporter per år om den finansiella utvecklingen i de statligt ägda bolagen.
Uppföljning av olika mål utgör en allt mer central del i dialogen mellan bolagen och staten som ägare. Målen kan vara strikt företagsekonomiska eller ta sin utgångspunkt i särskilt beslu- tade samhällsuppdrag, men de kan också utgöra långsiktiga och strategiska hållbarhetsmål.
–Ekonomiska mål beslutas i dialog mellan ägare och bolag, sna- rare än som ensidigt formulerade krav, för att förbättra målens kvalitet och realism. Det övergripande syftet med målen är att värdeutvecklingen i de statligt ägda bolagen ska bli den bästa möjliga och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Fastställandet och utvärderingen av ekonomiska mål utgör en viktig del av bolagsgruppens arbete. Arbetet bygger på en ana- lys av bolagets utmaningar, marknad och verksamhet, ledd av bolagsanalytikern. En översyn av processen för att sätta och utvärdera ekonomiska mål har slutförts under 2012. Under åren
i samtliga de bolag som förvaltas av Finansdepartementet
(läs vidare om arbetet med ekonomiska mål på s. 34).
–Ett hållbart företagande är en förutsättning för bolagens lång- siktiga fortlevnad. Hållbarhetsmålen, vilka fastställs av styrel- serna i bolagen, ska vara ett fåtal strategiska och uppföljnings- bara mål, och de kommer att utvärderas av ägaren från och med år 2014. Som grund för hållbarhetsarbetet är statligt ägda bolag ålagda att rapportera sitt arbete enligt Global Report Initiative, GRI. I bolagsgrupperna samarbetar specialister inom området hållbart företagande med bolagsanalytikerna kring exempelvis uppföljningen av bolagens hållbarhetsmål. Under 2013 kommer utvärderingsprocessen kring bolagens hållbarhetsmål att förfinas och integreras med utvärderingen
AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING
BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING
Finansdepartementet |
Justitiedepartementet |
|
Akademiska Hus |
Miljömärkning Sverige |
|
Apoteket |
|
|
Apoteksgruppen |
Kulturdepartementet |
|
Bilprovningen |
Dramaten |
|
Bostadsgaranti |
Operan |
|
Ersättningsmark |
Voksenåsen |
|
Fouriertransform |
|
|
Green Cargo |
Miljödepartementet |
|
Göta kanalbolag |
Miljöstyrningsrådet |
|
Infranord |
|
|
Jernhusen |
Näringsdepartementet |
|
Lernia |
Almi Företagspartner |
|
LKAB |
Arlandabanan Infastructure |
|
Metria |
Inlandsinnovation |
|
Nordea Bank |
Svedab |
|
PostNord |
VisitSweden |
|
RISE |
|
|
Saab Parts |
Socialdepartementet |
|
Samhall |
APL (Apotek Produktion & |
|
SAS |
Laboratorier) |
|
Apotekens Service |
||
SBAB |
||
Statens Bostadsomvandling |
||
SEK (Svensk Exportkredit) |
||
Swedesurvey |
||
SJ |
||
Systembolaget |
||
SOS Alarm |
||
|
||
Specialfastigheter |
Utbildningsdepartementet |
|
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
||
ESS (European Spallation |
||
Sveaskog |
||
Source) |
||
Svenska Skeppshypotek |
||
|
||
Svenska Spel |
Utrikesdepartementet |
|
Svevia |
||
Dom Shvetsii |
||
Swedavia |
||
Swedfund |
||
TeliaSonera |
||
|
||
Teracom Group |
|
|
Vasallen |
|
|
Vattenfall |
|
|
Vectura Consulting |
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
13 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
AKTIV BOLAGSFÖRVALTNING
av ekonomiska mål. Detta görs för att bättre ta hänsyn till eventuella målkonflikter (läs vidare om arbetet med hållbart företagande på s. 22).
–Vissa av de statligt ägda bolagen har av riksdagen särskilt beslutade samhällsuppdrag, som är formulerade i bolags- ordningen och som kan vara utvecklade i en ägaranvisning. Under 2013 kommer en utvärdering av processen för att sätta och följa upp mål kopplade till samhällsuppdragen att genom- föras, på motsvarande sätt som skett med processen för ekono- miska mål.
För en mindre del av de statligt ägda bolagen ligger förvalt- ningsansvaret på andra departement: Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Socialdepartementet, Utbildnings- departementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet och Kulturdepartementet. Regeringens principer för en aktiv bolagsförvaltning och ägarstyrning omfattar även dessa bolag.
FÖRVALTNINGSKOSTNAD
Kostnaden för förvaltningen av bolag med statligt ägande inom Finansdepartementet uppgick under 2012 till 62,7 (46,5) miljo- ner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Av detta avsåg 29,8 (17,8) miljoner kronor externt köpta tjänster och utredningar såsom arvoden för finansiell, ekonomisk och juri- disk rådgivning samt framställandet av verksamhetsberättelsen
och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande. Kostnaderna för Finansdepartementets förvaltningsor- ganisation utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kost- nader för bolagsförvaltningen inom andra departement inräk- nas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.
FÖRSÄLJNINGSBEMYNDIGANDE
Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndigande att minska eller avveckla ägandet i Bostadsgaranti, Lernia, Nordea Bank, SAS, SEK (Svensk Exportkredit) och Vectura.
Bolagsförvaltning utanför Regeringskansliet
Den 15 mars 2012 presenterade Ägarutredningen (Fi 2011:06) sitt betänkande Ekonomiskt värde och samhälls- nytta – förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14). Utredningens uppdrag var att föreslå hur förvalt- ningen av företag med statligt ägande bör bedrivas och orga- niseras för att säkerställa en så effektiv och ändamålsenlig förvaltning som möjligt. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET
|
Nuvarande |
Bemyndigande att |
|
Företag |
ägarandel, % |
förändra ägandet till, % |
Beslut |
|
|
|
|
Bostadsgaranti |
100 |
0 |
prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103 |
Lernia |
100 |
0 |
prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103 |
Nordea Bank |
13,4 |
0 |
prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217, |
|
|
|
prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:8, |
|
|
|
prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352 |
SAS |
21,4 |
0 |
prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220 |
SEK |
100 |
prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302, |
|
|
|
|
prop. 2002/03:142, bet. 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244 |
Vectura |
100 |
0 |
prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103 |
14 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
Intervju med Hans Hahn, CFO
Specialfastigheter
SPECIALFASTIGHETER FÅR NYA
EKONOMISKA MÅL
Specialfastigheter var ett av de första bolagen vars ekonomiska mål utarbetades enligt bolagsförvaltningsorganisationens nya process. Vad är dina erfarenheter från processen?
– Processen har varit ett gemensamt arbete mellan ägaren och Specialfastigheter. Tillsammans har vi analyserat vår affär, definierat marknaden och ställt detta i relation till vårt uppdrag. Samarbetet har inneburit att dialogen mellan oss fördjupats. Vi tycker att det inom Finansdepartemen- tet finns en bra förståelse och en mycket god analyskapacitet som även hjälpt oss i bolaget genom att både lyfta vår problem- ställning och hitta bra bolag att jämföra oss med. Samtidigt tror jag att ägaren under arbetsprocessen fick en god bild av de risker och möjligheter som omgärdar bolaget, och en ökad insikt i vår verksamhet.
Vad har arbetet med målen inneburit för er i bolaget?
– Efter arbetet med de ekonomiska målen finns nu en samsyn mellan ägaren och Specialfastigheter. Men målen har även givit
oss ett tydligare uppdrag och en grund för att fokusera på effektivi- tet. Efter att våra hyresnivåer har jämförts med konkurrenternas så har det blivit lättare för Specialfastigheter att motivera prisnivån för kunderna. Vi har fått bra guidelines i vardagen vid hyressätt- ning, och kan istället lägga vår energi på att leverera kvalitet och så kostnadseffektiva lokaler som möjligt för att och därmed skapa lönsamhet.
Vad tror du är viktigast att tänka på i målprocessen?
– Marknadsanalysen måste göras grundligt, så att bolagets affärsrisker och marknadsposition bedöms rätt. Detta är en viktig förutsättning för att de ekonomiska målen ska kännas väl under- byggda och relevanta för bolaget. Det är också viktigt att målen blir långsiktiga och mäts över en konjunkturcykel, vilket vi säkerställde via känslighetsanalyser.
Vad tycker du är viktigt att tänka på vid uppföljningen av målen?
– Så länge målen är ändamålsenliga så ger de ägaren en rele- vant och bra styrning av bolaget. Att regelbundet följa upp målen i en aktiv dialog mellan ägare och bolaget tror jag ger goda förutsätt- ningar för att kunna möta framtida förändringar, både i marknaden och i vår verksamhet.
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER
Bolagsstyrelserna
Styrelsen har det övergripande ansvaret för ett aktiebolags skötsel. Nomineringar av styrelserna är därför en betydelsefull del i ägarstyrningen av de statligt ägda bolagen. För att säkerställa att bolags- styrelsen besitter den kompetens som behövs har bolagsförvaltningsorganisationen en strukturerad process för styrelsenomineringar.
STYRELSENS ANSVAR
Enligt aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för bolagets organisa- tion och förvaltningen av dess angelägenheter. Det innebär bland annat att styrelsen fastställer bolagets övergripande stra- tegi, fattar viktigare strategiska beslut samt utser VD och utfär- dar instruktion för dennes förvaltning av bolaget. Dessa bety- dande befogenheter ställer höga krav på en väl fungerande styrelse, avpassad för ett bolags specifika verksamhet och utma- ningar samt statens ägarambitioner.
SAMMANSÄTTNINGEN
Varje styrelsenominering utgår från kompetensbehovet i den enskilda styrelsen. Sammansättningen ska vara sådan att den säkerställer att styrelsen kan förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet samt att styrelsen inom sig har branschkunskap och annan för bolaget relevant kompetens.
En styrelseledamot i ett bolag med statligt ägande ska utöver relevant kompetens också ha stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Hållbarhet och etik är viktiga frågor för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmågan att arbeta strategiskt inom området Hållbart företagande.
En effektiv styrelse får inte vara för stor, antalet ledamöter bör normalt vara
Styrelsens sammansättning ska vara sådan att mångsidighet och bredd uppnås. Mångsidigheten och bredden kan avse ålder, etnicitet och kön, men även branscherfarenheter, akademisk bakgrund och yrke. Att ta in en ny styrelseledamot med annan bakgrund än övriga ledamöter ska syfta till att den samlade kompetensen i styrelserummet får en relevant bredd och att dynamiken i styrelsen förbättras. Det får dock inte ske på bekostnad av att styrelsen blir för stor. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen för de statligt ägda bolagen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.
STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN
Finansdepartementets bolagsförvaltning har rekryterings- specialister som uteslutande arbetar med rekryteringar och koordinerar nomineringar av styrelseledamöter till de statligt ägda bolagen. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryte- ringsbas i syfte att ta tillvara på kompetensen hos såväl kvinnor som män, liksom hos personer med olika bakgrund och erfaren- heter. Genom ett enhetligt och strukturerat arbetssätt säker- ställs kvaliteten i hela nomineringsarbetet.
Styrelsenomineringsprocessen inleds med att en arbetsgrupp, med representanter från bolagsgruppen, analyserar det aktuella kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, dess aktuella situation och kommande utmaningar, bolagets nuvarande sty- relsesammansättning samt genomförda styrelseutvärderingar. Eventuella rekryteringsbehov fastställs därefter, kravprofiler tas fram och rekryteringsarbetet startar. Förslag på styrelseledamö- ter fastställs genom ett nomineringsbeslut av bolagsansvarigt statsråd. Bolagsstämman beslutar slutligen om valet av styrelse.
Styrelsens arbete och ansvar
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- nisation och förvaltningen av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut.
Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för den- nes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som företräder bolaget (firmateckning) och kallar aktieägarna till bolagsstämma.
Styrelsen fastställer årligen huvudinriktningen för styrel- sens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsord- ningen reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka
ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden samt hur eventuella utskotts arbete ska bedrivas. Styrelsen ska även årligen pröva VD:s rapporteringsinstruktion.
Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter och avgifter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolagsverket. Styrelsens ansvar är omfattande och leda- möterna kan bli skadeståndsansvariga både mot bolaget och tredje man och även i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.
16 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER
Under 2012 bestod varje styrelse i den statliga bolagsportföljen av i genomsnitt av 6,9 (6,8) styrelseledamöter. Styrelsernas stor- lek varierar från tre till nio ledamöter. I de statligt ägda bolagen finns sammanlagt nära 400 styrelseledamöter, varje år väljs ungefär
I de börsnoterade bolagen Nordea Bank, SAS och TeliaSonera, där staten tillhör de största ägarna, har Finansdepartementets bolagsförvaltning under året ingått i valberedningarna.
STYRELSEORDFÖRANDE – EN SÄRSKILD ROLL
Styrelsens ordförande har en särställning i styrelsen. Denne ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt. Ordförande har även andra särskilda uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Mellan styrelsemötena håller ordförande kontakten med VD, och det är ordförande som har den löpande dialogen med ägaren.
STYRELSEARBETET UTVÄRDERAS
Styrelsens arbete utvärderas årligen, och det är styrelseordföran- dens uppgift att se till att utvärderingen genomförs. I de statligt hel- och delägda bolagen informerar ordförande ansvarigt departement om utvärderingens resultat. I de noterade bolagen informeras valberedningen.
Därtill gör Regeringskansliet löpande en egen utvärdering av de statligt ägda bolagens styrelser, som en del av bolagsstyr- ningen och styrelsenomineringsprocessen.
Ägaren väljer årligen revisorer vars uppdrag är att oberoende granska styrelsens och VD:s förvaltning samt bolagets årsredo- visning och bokföring.
STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN
Beredning inom |
Regeringskanslibeslut |
Regeringskansliet |
(nomineringsbeslut, instruktion, |
|
förordnande, fullmakt) |
Sökprocess
ÅRSSTÄMMA
Årsstämma
2013
Kompetensanalys
Styrelsens utvärdering |
Ägarens utvärdering |
ARVODEN
Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Till tjänstemän inom Regerings- kansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår som regel inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget. Styrelse- ledamot eller styrelsesuppleant som anlitas som konsult i bola- get, och därmed erhåller konsultarvode utöver styrelsearvodet, ska undvikas.
FLER KVINNOR I STYRELSERNA ÄN PÅ BÖRSEN
Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 1 maj 2013 i genomsnitt andelen kvinnor 45 procent och andelen män 55 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent, att jämföra med börsens 241) procent kvinnor. I 35 av de statligt ägda bolagen (34 föregående år) uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördel- ning, det vill säga att andelen av vardera könet var minst 40 pro- cent. I 19 bolag uppnåddes inte målsättningen, i 17 av dessa bolag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvinnor. I två av dessa bolag var det fler kvinnor. Se diagram ”Antal styrelser med balanserad könsför- delning” nedan.
Andelen kvinnor som styrelseordförande i den statliga bolags- portföljen har ökat från 33 procent 2008 till 37 procent 2013, att jämföra med fem procent bland börsbolagen. I de helägda stat- liga bolagen är andelen kvinnliga styrelseordförande 41 procent.
1) Enligt SIS Ägarservice.
ANTAL STYRELSER MED BALANSERAD KÖNSFÖRDELNING
Antal styrelser1) |
|
2010 |
|
2011 |
|
2012 |
|
2013 K = Kvinnor % M = Män % |
50 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
0 |
||||
Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 35 av 54 företag är könsfördelningen
1)Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Preaktio.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
17 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER
KÖNSFÖRDELNING HEL- OCH DELÄGDA BOLAG – ORDFÖRANDE |
KÖNSFÖRDELNING HELÄGDA BOLAG – ORDFÖRANDE |
% |
|
Kvinnor |
|
Män |
|
Börsbolag (höger skala) % |
||
|
|
|
||||||
100 |
|
|
|
|
|
10 |
||
80 |
|
|
|
|
|
8 |
||
60 |
|
|
|
|
|
6 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
4 |
20 |
|
|
|
2 |
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
0 |
2009 |
2013 |
Staplarna visar könsfördelningen i procent för ordförande i de hel- och delägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.
% |
|
Kvinnor |
|
Män |
|
Börsbolag (höger skala) % |
|||
|
|
|
|||||||
100 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
||||
80 |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
4 |
20 |
|
|
|
2 |
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
0 |
2009 |
2013 |
Staplarna visar könsfördelningen i procent för ordförande i de helägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen.
KÖNSFÖRDELNING HEL- OCH DELÄGDA BOLAG |
|
KÖNSFÖRDELNING HELÄGDA BOLAG |
|
|
|||||||
– ORDFÖRANDE OCH LEDAMÖTER |
|
|
– ORDFÖRANDE OCH LEDAMÖTER |
|
|
||||||
% |
Kvinnor |
|
Män |
Börsbolag (höger skala) % |
% |
Kvinnor |
|
Män |
Börsbolag (höger skala) % |
||
100 |
|
|
|
|
25 |
100 |
|
|
|
|
25 |
80 |
|
|
|
|
20 |
80 |
|
|
|
|
20 |
60 |
|
|
|
|
15 |
60 |
|
|
|
|
15 |
40 |
|
|
|
|
10 |
40 |
|
|
|
|
10 |
20 |
|
|
|
|
5 |
20 |
|
|
|
|
5 |
0 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
0 |
0 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
0 |
|
2013 |
|
2013 |
Staplarna visar könsfördelningen i procent för samtliga ledamöter i de hel- |
Staplarna visar könsfördelningen i procent för samtliga ledamöter i de |
och delägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen. |
helägda bolagen. Kurvan visar motsvarande utveckling i börsbolagen. |
KÖNSFÖRDELNING – VD OCH LEDNINGSGRUPP1)
|
|
||||||||
Kvinnor (K), Män (M) |
K, st |
M, st |
Totalt |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VD |
15 |
36 |
51 |
29 |
71 |
29 |
71 |
21 |
79 |
Ledningsgrupp 3) |
129 |
210 |
339 |
38 |
62 |
38 |
62 |
39 |
61 |
I sju av bolagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.
1)Utvärderingen omfattar bolag där statens ägarandel är större än 20 procent, exkluderar Dom Shvetsii, Ersättningsmark och Arlandabanan Infrastructure och inkluderar Innovationsbron som fusionerades med Almi i januari 2013.
2)Ledningsgruppen exklusive VD.
KÖNSFÖRDELNING – LEDAMÖTER UTSEDDA AV BOLAGSSTÄMMAN
|
|
||||||||||||
Kvinnor (K), Män (M) |
K, st |
M, st |
Totalt |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hel- och delägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande |
20 |
34 |
54 |
37 |
63 |
39 |
61 |
39 |
61 |
33 |
67 |
33 |
67 |
Ledamöter |
150 |
171 |
321 |
47 |
53 |
48 |
52 |
46 |
54 |
49 |
51 |
49 |
51 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa ordförande och ledamöter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utsedda av bolagsstämman |
170 |
205 |
375 |
45 |
55 |
46 |
54 |
46 |
54 |
46 |
54 |
46 |
54 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helägda bolag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande |
18 |
26 |
44 |
41 |
59 |
43 |
57 |
40 |
60 |
35 |
65 |
35 |
65 |
Ledamöter |
128 |
129 |
257 |
50 |
50 |
50 |
50 |
49 |
51 |
49 |
51 |
49 |
51 |
Summa ordförande och ledamöter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
utsedda av bolagsstämman |
146 |
155 |
301 |
49 |
51 |
49 |
51 |
49 |
51 |
49 |
51 |
48 |
52 |
Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 1 maj 2013 var andelen kvinnor 45 procent och andelen män 55 procent i den statliga bolgsportföljen. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick i de helstatliga bolagen till 41 procent. Redovisningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande.
18 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
NOMINERINGAR TILL BOLAGSSTYRELSER
”Birgitta Böhlin är styrelseordförande i Almi, Lernia och Apoteksgruppen och har sedan
Birgitta Böhlin om …
…styrelseuppdrag:
– En bra bolagsstyrelse lagar efter läge. Oavsett om ett bolag har verksamhetsproblem eller står inför ägarföränd- ringar, så har styrelsen bara ett uppdrag och det är att se till bolagets bästa. I ett bolag där styrelsen tvingats bli väldigt operativ, så måste den också vid rätt tidpunkt klara att stiga tillbaka och lämna över det operativa ansvaret till ledningen. Och i bolag som står på statens säljlista, där fokus så lätt hamnar på försäljningsprocessen och det kommande ägar- skiftet, är det styrelsens skyldighet att fortsätta se till arbe- tet med de långsiktiga strategierna.
…dynamiken i styrelserummet:
– Styrelseordförande ansvarar för att få upp alla styrelse- ledamöter på banan och skapa en konstruktiv diskussion. Jag brukar ha ett kort utvärderingsmöte med ledamöterna i slutet av styrelsemötena. Då får jag omedelbar feedback. Jag frågar mig också då och då vad jag tillför styrelse- arbetet. Det är en fråga som jag tycker att man kan ställa sig emellanåt.
…statliga bolagsstyrelser:
–Staten har blivit mycket bättre på att fråga sig vilka per- soner som behövs i styrelserna i olika situationer. Det gör att styrelsearbetet blivit spänstigare, diskussionerna i sty- relserummet är numera klart bättre kring svåra frågor som affärsutveckling, vilket i förlängningen ger tydliga resultat.
–Styrelseutmaningarna skiljer sig åt mellan bolagen. Vissa av statens bolag genererar ett stort intresse från allmänhe- ten, vilket förutsätter täta kontakter mellan styrelsen och politiker eller Regeringskansliet. I andra bolag handlar sty- relsearbetet om att fortsätta gnetandet kring effektiviteten och bolagets förmåga att leverera på ekonomiska mål, samt att leverera enligt övriga anvisningar från ägaren. Så länge de kraven uppnås så är alla nöjda.
–På 15 år har fokus i styrelserna förändrats. I dag ägnas mycket mer tid åt kontroll då ansvarsfrågan har blivit tydli- gare. Allt mer fokus läggs också på hållbarhet i alla dess dimensioner i de statliga bolagsstyrelserna. I synnerhet hållbarhet blir allt mer synonymt med bolagens varumärke och deras långsiktiga överlevnadsförmåga.
– Ordföranden har alltid ett kunskapsövertag via kontak- |
” |
|
terna med ägaren och bolagets ledning. Det är en särställ- |
||
ning i styrelsen som varje ordförande måste handskas med |
||
|
||
på ett intelligent sätt. Min princip är att vara så öppen som |
|
|
möjligt, och i de fall jag av olika skäl inte kan vara öppen så |
|
|
är jag tydlig kring gränsdragningarna. |
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
19 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
BOLAGSEXEMPEL
SVENSKA SPEL
Ökat ägarengagemang i Svenska Spel
Svenska Spel behövde en ägare som engagerade sig i bolagsfrågorna. På två år har bolaget fått en väl funge- rande styrelse, effektivitetsmål och ett tydligare och mer renodlat uppdrag i ägaranvisningen.
Verksamheten inom Svenska Spel befann sig 2011 i ett bekymmersamt läge. Turbulensen som följt efter ett par snabba
Samtidigt hade konkurrensen inom spel under några år hårdnat. Svenska Spel behövde hitta ett nytt förhållningssätt till både nya
spel och spelaransvar på den arena som utgör den nya spelmarknaden. ”Situationen hade varit illa nog för ett vanligt bolag, men för Svenska Spel blev situationen särskilt besvärlig. Det är redan från början en stor
utmaning att kombinera bolagets uppdrag kring spelaransvar – att möjliggöra spel och underhållning för medborgare på ett så ofarligt sätt som möjligt – med att driva verksamheten effektivt. Risken var stor att de interna svårigheterna skulle resultera i minskat fokus på spelansvaret, det vill säga grunden för Svenska Spels existens, vilket ytterst skulle drabba konsumenterna”, säger Anitra Steen, styrelseordförande i Svenska Spel sedan 2011.
Samtidigt hade bolagets mångåriga spelverksamhet resulterat i ett antal värdefulla varumärken och därmed en viktig position i det svenska samhället att bygga vidare på med det ansvarsfulla spelandet. För att inte bolaget skulle förlora denna värdefulla position valde staten att bli en mer aktiv ägare i Svenska Spel.
Det fanns flera utmaningar för staten som ägare. En var att öka ägar- engagemanget i bolaget. Efter att tidigare har legat utanför Regerings- kansliets bolagsförvaltning, så organiserades nu bolaget in under Finans- departementets bolagsförvaltningsorganisation.
”Ägarens förståelse för vad som hände inom Svenska Spel ökade. Ägaren blev mer närvarande genom att kontakterna och dialogen prägla- des av mer tydlighet och kunskap kring verksamhetskritiska frågor”, säger Marie Loob, finanschef och vice VD i Svenska Spel och mångårig medarbetare i bolaget.
Styrelsen fick flera nya ledamöter och ökade sitt affärsfokus. Nya styrelseordförande Anitra Steen bidrog med sitt affärskunnande från tiden som VD för Systembolaget och fick uppgiften att förbättra styrelse- arbetet. Hon berättar:
Svenska Spels ordförande Anitra Steen menar att all verksamhet tjänar på att styras av ekonomiska mål. Foto: Svenska Spel
”Styrelsen sätter tonen i bolaget. Dels genom att stötta men också utmana VD så att denne utvecklar bolaget dels genom att utöva kontroll så att VD utför rätt uppdrag. För att klara dessa två roller är det helt centralt att styrelsen fungerar så väl att ledamöterna först klarar att ifrågasätta varandra och därefter kan enas bakom ett beslut. Det går numera inte ett styrelsemöte utan att vi berör uppdraget, och enligt en ny styrelseutvärdering så fungerar styrelsearbetet bättre än någonsin.”
I slutet av 2011 tillträdde Svenska Spels nya VD Lennart Käll vilket gav bolaget ny energi att hantera såväl viktiga strategiska frågor som spörsmål i den dagliga verksamheten. Att få ordning på effektiviteten har varit en av dessa frågor.
Vid årsstämma 2012 blev statens ägaranvisning till bolaget tydligare. Samtidigt beslöt stämman om nya ekonomiska mål i Svenska Spel, från att tidigare inte ha styrt bolaget utifrån några finansiella parametrar. De ekonomiska målen, som utarbetats av Finansdepartementets bolagsför- valtningsorganisation tillsammans med bolaget och dess styrelse, har tagit in i beräkningen att Svenska Spel fortsatt påverkas av den tillta- gande konkurrensen på spelmarknaden. Över en konjunkturcykel bör Svenska Spel ha en rörelsemarginal som uppgår till minst 22 procent.
Organisationen i Svenska Spel är nöjd över att ha fått ett effektivitets- mål. Det är en trygghet, något att förhålla sig till.
”All verksamhet tjänar på att styras av ekonomiska mål, och i Svenska Spel finns det ingen konflikt med uppdraget. För Svenska Spel signale- rar effektivitetsmålet trovärdighet, att man utåt visar att även om man är en dominant på spelmarknaden så tillåter man sig inte några excesser”, säger Anitra Steen.
|
|
|
|
20 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
|
||
|
|
|
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
BOLAGSEXEMPEL
Svenska Spels mångåriga spelverksamhet har resulterat i ett antal värdefulla varumärken och därmed en viktig position i det svenska samhället för att
bygga vidare på det ansvarsfulla spelandet. Foto: Svenska Spel
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
21 |
|
|
||
|
|
|
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
HÅLLBART FÖRETAGANDE
Hållbarhet är ett styrelseansvar
Det är den långsiktiga värdetillväxten i de statligt ägda bolagen som står i fokus för regeringen. Genom att göra styrelserna ytterst ansvariga för bolagens age- rande inom miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor,
DEFINITION, HÅLLBART FÖRETAGANDE
Hållbart företagande innebär att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov (Brundtlandskommissionen).
ETT LÅNGSIKTIGT VÄRDESKAPANDE
Staten, i egenskap av Sveriges största bolagsägare, integrerar hållbart företagande i sin bolagsstyrning för att säkra en lång- siktigt god värdetillväxt i sina innehav.
De arbetsgivare som har goda värderingar och kan erbjuda en arbetsplats där mångfald värderas och tillvaratas kommer att attrahera och behålla de mest kompetenta medarbetarna. På motsvarande sätt kommer bolag som utvecklar och säljer pro- dukter och tjänster som hjälper kunderna att förbruka mindre energi eller minska sina koldioxidutsläpp med stor sannolikhet att även i framtiden tjäna en hel del pengar. Hållbart företa- gande handlar således om mer än att följa lagar och regler i de länder där bolagen är verksamma.
Det är naturligt att staten och de statligt ägda bolagen går i spetsen inom området hållbart företagande i syfte att agera föredömligt. Det sker genom att miljömässig och social hållbar- het samt affärsetik integreras i bolagets affärsstrategi och risk- analys samt i varje medarbetares dagliga arbete.
För att ta tillvara nya affärsmöjligheter behöver företag inte- grera dessa frågor som en självklar del i sin långsiktiga affärs- strategi. Brister i hållbarhetsarbetet kan innebära stora affärs- risker, med långtgående konsekvenser för bolagets varumärke och långsiktiga lönsamhet då kunder, medarbetare och andra intressenter förväntar sig att bolag agerar ansvarsfullt samt bidrar till en mer hållbar samhällsutveckling.
Bolagen agerar föredömligt genom att:
TZXeTgeTafcTeXag`bgf\aT\ageXffXagXe³U_TaWTaaTgZXab` att hållbarhetsrapportera samt att föra en öppen och kon- struktiv dialog med sina viktigaste intressenter
TeUXgTfgeTgXZ\f^g`XW[~__UTegYeXgTZTaWXi\_^XgU_TaW annat innebär att styrelserna fastställer strategiska mål för bolagets hållbarhetsarbete samt att
fT`TeUXgT`XWTaWeTfgTg_\Zg|ZWTUb_TZWXgce\iTgTa|e\aZf livet, ideella organisationer samt andra intressenter för att effektivisera arbetet samt uppnå ännu bättre resultat.
HÅLLBARHET
Mångfald |
Miljö |
|
|
Jämställdhet |
Mänskliga |
Långsiktigt |
|
rättigheter |
hållbar |
||
Affärsmodell |
|||
|
|||
|
|
affärsmodell |
|
Affärsetik |
Arbetsvillkor |
|
Anti- korruption
22 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
HÅLLBART FÖRETAGANDE
ÄGARSTYRNING OCH HÅLLBARHET
Regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda bolagen avseende hållbart företagande framgår av statens ägarpolicy, där formuleringarna kring hållbarhet på senare år blivit tydligare
(se s. 123).
De statligt helägda bolagen ska efterleva de internationella riktlinjer som finns kring miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik: de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinatio- nella företag. Särskilt viktigt är detta för bolag i särskilt risk- utsatta branscher, eller med verksamhet i länder som brister i efterlevnaden av internationella riktlinjer.
Hållbarhetsfrågorna integreras i bolagsstyrningen genom att beaktas i den finansiella bolagsanalysen, i ägardialogen samt vid rekrytering och utvärdering av styrelseledamöter. Arbetet leds och koordineras av enheten för bolagsanalys och ägarstyrning på Finansdepartementet.
För att bolagens styrelser ska kunna leva upp till ägarens förväntningar kring att arbeta strategiskt med hållbarhets- frågorna måste de självklart förstå ägarens förväntningar samt besitta relevant kompetens om hållbarhet utifrån bolagets verk- samhet, framtida utmaningar och affärsmöjligheter. Finans- departementet har under 2012 och 2013 vid ett antal tillfällen bjudit in samtliga styrelseledamöter och VD:ar till en dialog om ägarens förväntningar kring hållbart företagande. I samband med dessa dialoger har flera VD:ar och ordföranden i de statligt ägda bolagen presenterat hur de arbetar och tänker kring håll- bart företagande.
Arbetet med hållbarhet i den statliga bolagsportföljen ska vara ett ständigt pågående arbete utifrån varje bolags förutsätt- ningar, möjligheter och utmaningar. För att uppnå ett långsik- tigt värdeskapande måste bolagen aktivt positionera sig för att möta nya krav och utmaningar, men också se de möjligheter som öppnar sig inom hållbart företagande.
POLICYS OCH RIKTLINJER
Riktlinjerna för de statligt ägda bolagens hållbarhetsrapportering harmonierar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling.
Några viktiga internationella normsändare:
tOECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av deras verksamhet. Rikt- linjerna är 44 regeringars gemensamma rekommendationer till multinationella företag. De klargör vilka förväntningar de regeringar som har anslutit sig till dem har på företagen och riktlinjerna är en referenspunkt för företagen och andra intressenter.
tGlobal Compact är ett globalt
Hus, Apoteket, Bilprovningen, Nordea Bank, PostNord, SBAB, SAS, SEK, Sveaskog, TeliaSonera, Vattenfall och VisitSweden anslutna till Global Compact.
tFN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
”Skydda, respektera, åtgärda” har tagits fram för att klargöra sta- ters respektive företags ansvar i förhållande till skyddet och främ- jandet av de mänskliga rättigheterna. Företag kan inte tillskrivas samma ansvar som stater i skyddet och främjandet av de mänsk- liga rättigheterna, men ett företag har ett ansvar för att respektera dessa rättigheter i sitt företagande och att verka för att de inte medverkar till att dessa rättigheter kränks. Företagens verktyg för att kunna ta sitt ansvar är att genomföra en noggrann undersök- ning, en så kallad ”due diligence”.
tGlobal Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, i ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt per- spektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och orga- nisationer att rapportera sitt arbete utifrån till exempel Global Compact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och att öka jämförbarheten. I maj 2013 lanseras en ny, omarbetad version av GRI:s riktlinjer (G4).
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
23 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
HÅLLBART FÖRETAGANDE
MÅL OCH MÅLUPPFÖLJNING
Det är respektive bolagsstyrelses ansvar att definiera och fast- ställa relevanta hållbarhetsmål och övergripande strategier för att nå dessa mål. Varje enskilt bolag har sina specifika affärsmöj- ligheter och risker kopplade till hållbarhet. Bolagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsent- liga just för sin verksamhet, bland annat utifrån de branscher och länder som de är verksamma i. Det är därför styrelsens ansvar, och inte årsstämmans, att fastställa de strategiska håll- barhetsmålen.
Staten som ägare ställer dock vissa kvalitetskrav på de strategiska hållbarhetsmålen, som ska vara:
Y~bV[iXeZe\cTaWX eX_XiTagTYeUb_TZXgfTǁ|efiXe^fT`[XgbV[
hållbarhetsutmaningar
_~aZf\^g\ZTbV[hg`TaTaWX hccY_]a\aZfUTeTUX[iXe\agXiTeT^iTag\ǀXeUTeT glW_\ZTbV[Xa^_TTgg^b``ha\VXeTfT`g YTfgfg|__WTTifgleX_fXa!
Syftet med att fastställa hållbarhetsmål är ur ett ägarperspektiv att säkerställa långsiktigt värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, utmanande och upp- följningsbara mål. Styrelserna måste försäkra sig om att de får rätt beslutsunderlag för att arbeta strategiskt med frågor kopp- lade till hållbart företagande samt att på ett strukturerat sätt kunna mäta, följa upp och utvärdera bolagets hållbarhetsrisker och affärsmöjligheter.
Fastställande av mål för hållbarhetsarbetet och uppföljning av dessa mål är viktiga instrument i den löpande ägardialogen samt i ägarens egen analys av bolagen.
SAMVERKAN I STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN
Staten i egenskap av bolagsägare initierar och uppmuntrar kon- takter och nätverksbyggande mellan bolagen med statligt ägande med fokus på hållbart företagande. För att strukturera och utveckla samarbetet har staten etablerat nätverket Hållbart företagande, där bolagen med statligt ägande kan dela med sig av sina erfarenheter och diskutera viktiga frågor. Syftet är att öka kunskapen samt stärka och effektivisera arbetet mot ett hållbart företagande. Nätverket har hittills träffats fyra gånger med olika teman: antikorruption, mångfald, GRI:s nya ramverk för rappor- tering samt kartläggning och genomlysning av de internatio- nella riktlinjerna i ägarpolicyn. Nätverket drivs och koordineras av bolagsförvaltningsorganisationen inom Finansdepartemen- tet, utifrån bolagens behov och önskemål.
BOLAGENS TRANSPARENS OCH INTRESSENTDIALOG
Statens aktier i de 54 bolagen ägs ytterst av svenska folket och det är därför en självklarhet att bolagen öppet, såväl internt som externt, ska kommunicera sitt arbete kring hållbart företagande. En öppen och tydlig kommunikation kring hållbarhetsarbetet bidrar till att skapa förtroende för bolagen. Transparens tydlig- gör risker och möjligheter, ger intressenterna insyn i det pågå- ende arbetet gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar bolagen möter.
24 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
Intervju med Jan Sundling, styrelsens ordförande
SJ
MÅLET ÄR ATT BLI BÄST I KLASSEN
SJ har på många sätt ett naturligt försteg när det gäller hållbarhet. Verksamheten är i sig miljövänlig. Hela 40 procent av kunderna väljer SJ av just denna anled- ning och alla resor är märkta med Bra Miljöval, tågen är energieffektiva och drivs
med vatten- och vindkraft. Men SJ:s ordförande, Jan Sundling, med ett förflutet på SAS och Green Cargo, menar att Hållbart företagande ställer större krav:
–SJ måste vara en god samhällsmedborgare. Vi ska ha en hög ambitionsnivå, vara innovativa och driva på arbetet för att för- bruka mindre resurser och värna miljön. Vi ska hitta bra lös- ningar för våra kunder och värderingar som genomsyrar bolaget och attraherar unga människor.
Jan Sundling har länge haft ett stort engagemang för hållbar- hetsfrågor. Han nämner Brundtlandrapporten och lyfter fram de stora fördelarna i att ha en struktur att arbeta efter:
–Om inte strukturen finns så fungerar det inte. Hållbarhets- frågorna måste in i målen, i verksamhetsplaneringen och i rap- porteringen. Nyckelbegreppen är People, Planet, Profit, i den
ordningen. Man måste ha ett system som håller ihop; från vision och mission, till mål och mått, planer och processer.
Jan Sundling framhåller att det nu finns mycket goda förutsätt- ningar att arbeta med dessa frågor på SJ.
–Det är ett styrelse- och ledningsansvar. Vi har en ny vd, Crister Fritzon, som driver de här frågorna. Och vi har precis rekryterat en hållbarhetschef som kommer att sitta i koncernled- ningen. Nu ska vi jobba igenom vår vision och mission och vilka områden vi ska fokusera på. Långsiktig hållbarhet är en förutsätt- ning för att nå avkastningskraven.
Och ambitionerna är höga:
–Vi ska bli ett föredöme bland de statligt ägda bolagen, och det kommer att gå fort. Målet är att bli bäst i klassen. SJ är ett av de säkraste och mest miljövänliga sätten att resa. Vårt bästa bidrag till hållbarhet är att förbättra punktligheten, så att fler väljer tåget. Det är det absolut viktigaste.
Han har också en hälsning till ägaren:
–Jag är jätteglad över att ägaren nu ska bli bättre på att följa upp hållbarhetsarbetet! Det är ett modernt sätt att jobba på och det skapar förutsättningar för de statligt ägda bolagen att flytta fram sina positioner och verkligen agera föredömligt och därmed bli mer lönsamma.
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
HÅLLBART FÖRETAGANDE
Även om bolagen själva har stor kunskap om sina viktiga håll- barhetsfrågor så är dialogen med bolagets intressenter avgörande för ett långsiktigt framgångsrikt hållbarhetsarbete. Genom att bolagen identifierar sina viktigaste intressenter och hållbarhets- frågor skapas prioriteringar för förändring.
RAPPORTERING ENLIGT GRI
I regeringens riktlinjer för extern rapportering åläggs bolagen att samtidigt med årsredovisningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Glo-
:E<f\ggalTeT`iXe^Ye[~__UTe[XgfeTccbegXe\aZ³:E<:IJ!
HÅLLBARHETSMÅL VATTENFALL
Vattenfall ska minska sina koldioxidutsläpp till 65 miljoner ton i absoluta utsläpp till 2020 (2010 var utsläppen 94 miljoner ton).
Vattenfalls tillväxttakt inom förnybar energi ska vara högre än den genomsnittliga tillväxttakten för de marknader bolaget verkar på i norra Europa.
Detta mäts årligen.
Kvantitativa mål på energieffektivisering – såväl internt som externt – ska sättas. Detta sker så snart
SAMHALLS VIKTIGASTE INTRESSENTER FINNS INOM FYRA SEKTORER
Kunder |
Anställda |
|
Arbetsgivare |
Praktikanter |
|
Näringsliv |
Medarbetare |
|
Offentlig sektor |
||
|
||
Organisationer |
Staten |
|
Fackliga organisationer |
|
|
Handikapporganisationer |
Ägare |
|
Branschorganisationer |
Myndigheter |
|
Arbetsgivarorganisationer |
|
En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med bolagets intressenter. En intressentanalys identifierar intressenterna och vilka förvänt-
ningar dessa har på bolaget samt ger information om viktiga förtroendefrågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.
26 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
|
|
|
|
|
Intervju med Torborg Chetkovich, VD och koncernchef |
Swedavia |
|
|
|
|
|
HÅLLBARHET ÄR EN INTEGRERAD
DEL AV VERKSAMHETEN
Swedavia är världsledande i utvecklingen av miljösmarta flygplatser. I dag är alla tio flygplatser inom det nationella basutbudet klimatcertifierade enligt den högsta nivån av ACA, Airport Carbon Accreditation.
Swedavia jobbar hårt för att minimera miljöpåverkan och integrerar hållbarhets-
frågor i verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. Torborg Chetkovich, Swedavias VD, lyfter fram vikten av att strukturera arbetet:
–Hållbarhetsplanen är integrerad i vår affärsplan, och i den strategiska planen. Vi har mål för ekonomin, men också för miljö och socialt ansvar.
Alla områden har haft en bra utveckling 2012. Swedavia levererar.
–Det är viktigt att varje företag hittar sin egen definition av hållbarhet. Det finns inte en modell som fungerar för alla. För oss är hållbarhet en självklar del i affären. Alla mål är beslutade
i styrelsen och rapporteras i samband med kvartalsboksluten. Hon påminner om att Sverige är väldigt beroende av ett håll-
bart resande.
–Vi behöver snabba och effektiva transporter, både inom Sverige och ut i världen. Vi vill verka för en förståelse för flygets betydelse och hur Swedavia ska bidra till hållbara flygresor.
Torborg Chetkovich framhåller vikten av att engagera med- arbetarna i arbetet.
–Det är verksamheten som måste äga frågorna och alla med- arbetare behöver förstå vad det innebär och hur de kan bidra. Medarbetarna är delaktiga i affärsplanarbetet och vi bryter ner målen på varje enskild enhet. Det får inte bli för teoretiskt, det är först när det blir handfast och begripligt som vi får en verklig förändring.
Vilket är det viktigaste utmaningen framöver?
–Att uppnå vårt miljömål för 2020: Nollutsläpp av fossil koldioxid. Vi har redan gjort en hel del, mellan 2005 och 2012 har vi sänkt utsläppen med nästan 60 procent. Men det är ett tufft mål som kommer att kräva en hel del investeringar i exem- pelvis energieffektivisering, nya fordon och ny teknik.
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
HÅLLBART FÖRETAGANDE
Styrelsedialog – tema Hållbarhet
Under 2012 och 2013 bjöd bolagsförvaltningen in samtliga styrelseledamöter och VD i de statligt ägda bolagen till en dialog om ägarens förväntningar kring hållbart företagande. Syftet var att skapa en dialog och ett erfarenhetsutbyte kring hållbarhetsfrågorna och att ge bolagen möjlighet att dela med sig av sina tankar och arbetssätt. Medverkade gjorde bland andra stats- sekreterare Erik Thedéen och Emma Ihre, ansvarig för Hållbart företagande inom enheten för bolagsanalys och ägarstyrning i Finansdepartementet. SJ:s styrelse- ordförande Jan Sundling var en av dem som berättade om arbetet med hållbarhetsfrågor i bolagen.
OLIKA TILLÄMPNINGSNIVÅER FÖR
TILLÄMPNINGSNIVÅ |
C |
B |
A |
GRI:s redovisningskrav |
C+ = Med bestyrkanderapport |
B+ = Med bestyrkanderapport |
A+ = Med bestyrkanderapport |
Beskrivningar av |
Redovisa kriterierna 1.1, |
Redovisa alla kriterier |
Redovisa alla kriterier |
organisationens profil |
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivningar av angreppssätt för |
Krävs ej |
Krävs för varje indikatorkategori |
Krävs för varje indikatorkategori |
varje indikatorkategori |
|
|
|
Redovisning av kärnindikatorer |
Redovisa minst 10 indikatorer, |
Redovisa minst 20 indikatorer, |
Med hänsyn till varje indikators |
|
varav minst en från varje kategori; |
varav minst en från varje kategori; |
betydelse, redovisa samtliga |
|
samhälle, ekonomi, och miljö |
samhälle, ekonomi, och miljö |
kärnindikatorer eller förklara varför |
|
|
|
vissa ej redovisas |
GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning möjliggör tre olika redovisningsnivåer (”GRI Application Levels”) nämligen C, B, A beroende på redovisningens innehåll och omfattning. Nivå C är den lägsta nivån och lämpar sig för de företag som inte tidigare har gjort någon hållbarhetsredovisning. När redovisningen har genomgått extern granskning får företaget lägga till ett ”+” till den redovisningsnivå som egendeklareras, exempelvis B+.
28 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
HÅLLBART FÖRETAGANDE
REDOVISNING AV HÅLLBARHETSRAPPORTERING 20121)
|
Hållbarhetsredovisning |
|
|
Företag |
enligt GRI |
Nivå |
Bestyrkt |
|
|
|
|
Akademiska Hus |
Ja |
B |
Ja |
Almi Företagspartner |
Ja |
C |
Ja |
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
Ja |
C |
Ja |
Apotekens Service |
Ja |
C |
Ja |
Apoteket |
Ja |
B |
Ja |
Apoteksgruppen |
Ja |
C |
Ja |
Arlandabanan Infrastructure |
Ja |
C |
Ja |
Bilprovningen |
Ja |
B |
Ja |
Bostadsgaranti |
Ja |
C |
Ja |
Dramaten |
Ja |
C |
Ja |
ESS (European Spallation Source) |
Ja |
C |
Ja |
Fouriertransform |
Ja |
C |
Ja |
Green Cargo |
Ja |
B |
Ja |
Göta kanalbolag |
Ja |
C |
Ja |
InfraNord |
Ja |
C |
Ja |
Inlandsinnovation |
Ja |
C |
Ja |
Jernhusen |
Ja |
C |
Ja |
Lernia |
Ja |
C |
Ja |
LKAB |
Ja |
C |
Ja |
Metria |
Ja |
C |
Ja |
Miljömärkning Sverige |
Ja |
C |
Ja |
Miljöstyrningsrådet |
Ja |
C |
Ja |
Nordea Bank |
Ja |
B |
Ja |
Operan |
Ja |
C |
Ja |
PostNord |
Ja |
C |
Ja |
RISE Research Intitutes of Sweden Holding |
Ja |
C |
Ja |
Saab Parts |
Nej |
– |
– |
Samhall |
Ja |
B |
Ja |
SAS |
Ja |
A |
Ja |
SBAB |
Ja |
C |
Ja |
SEK (Svensk Exportkredit) |
Ja |
B |
Ja |
SJ |
Ja |
B |
Ja |
SOS Alarm |
Ja |
C |
Ja |
Specialfastigheter |
Ja |
C |
Ja |
Statens Bostadsomvandling |
Ja |
C |
Nej |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Ja |
C |
Nej |
Sveaskog |
Ja |
B |
Ja |
Svedab |
Ja |
C |
Ja |
Svenska Skeppshypotek |
Ja |
C |
Ja |
Svenska Spel |
Ja |
C |
Ja |
Svevia |
Ja |
C |
Ja |
Swedavia |
Ja |
C |
Ja |
Swedfund International |
Ja |
C |
Ja |
Swedesurvey |
Ja |
C |
Ja |
Systembolaget |
Ja |
B |
Ja |
TeliaSonera |
Ja |
B |
Ja |
Teracom Group |
Ja |
C |
Ja |
Vasallen |
Ja |
C |
Ja |
Vattenfall |
Ja |
B |
Ja |
Vectura Consulting |
Ja |
C |
Ja |
VisitSweden |
Ja |
C |
Ja |
Voksenåsen |
Ja |
C |
Ja |
1) Dom Shvetsii och Ersättningsmark ingår ej i sammanställningen.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
29 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor
Ersättningar till ledande befattningshavare i närings- livet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer lön och pensioner som är väl avvägda.
EN FÖRTROENDEFRÅGA
I dag har kravet på sunda ersättningssystem blivit en av de vikti- gaste bolagsstyrningsfrågorna både i Sverige och internationellt. Ersättningar kritiseras ibland för att inte vara transparenta, beslutade på fel sätt, vara för höga samt skapa en känsla av orätt- visa inom bolagen och i samhället.
En central del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är att ersättningarna till ledande befattningshavare är rimliga och väl avvägda. Omvärldens förväntningar är höga på hur bolagen med statligt ägande och dess företrädare ska upp- träda. För staten är det viktigt att vara en tydlig, professionell och ansvarsfull ägare.
RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Den 20 april 2009 beslutade regeringen om de nu gällande rikt- linjerna för anställningsvillkor för ledande befattningshavare
i företag med statligt ägande (läs riktlinjerna i sin helhet på s. 129).
Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattningshavare togs bort i dessa riktlinjer. I företag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens riktlinjer tillämpas så långt som möj- ligt. Styrelserna i bolag med statligt ägande är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare tillämpas.
Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra
POSITIV UTVECKLING AV EFTERLEVNAD
I 2012 års uppföljning av ”Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare” framgår att:
–Inget företag har rörlig lön till varken VD eller övriga ledande befattningshavare
–Andelen övriga ledande befattningshavare med förmånsbe- stämd pension minskar
–Antalet personer med pensionsålder under 62 år blir färre
–Antalet personer med uppsägningstid över 6 månader (från företagets sida) blir färre
jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.
UPPFÖLJNING
Inom Regeringskansliet sker en kontinuerlig uppföljning av ersättningsnivåerna i bolagen med statligt ägande. Regerings- kansliet har uppdragit åt ett konsultbolag att undersöka hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befatt- ningshavare har efterföljts. Undersökningen har baserats på information från företagen gällande anställningsvillkor och ersättningar till ledande befattningshavare och de har under- sökt hur bolagen med statligt ägande följer riktlinjerna. Vidare har de jämfört ersättningsnivåer i bolagen med statligt ägande med marknadsdata från privata företag, vilket ger relevanta
]|`YeX_fXe!9eiTe]XUb_TZ`XWfgTg_\Zg|ZTaWX[TeYX`³g\b jämförelsebolag identifierats, sammanlagt ingår drygt 300 jäm- förelsebolag i undersökningen.
Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida total- ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade företagen TeliaSonera och Nordea Bank har valt att inte ingå i undersökningenį.
ANDELEN LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE SOM HAR FÖRMÅNSBESTÄMD PENSION MINSKAR
Andelen ledande befattningshavare som har förmånsbestämd pension minskar. 2012 hade en fjärdedel av alla VD:ar och cirka en tredjedel av övriga ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande förmånsbestämd pension. För ledande befatt- ningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämpliga kollektiv- avtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.
1)Andra bolag som inte ingår i undersökningen är det delägda ryska företaget Dom Shvetsii och Ersättningsmark.
30 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Sedan 2003 har även pension som andel av totalersättningen minskat något bland bolagen med statligt ägande. Under 2012 utgjorde pensionsförmåner cirka 25 procent av totalersätt- ningen i genomsnitt för bolagen med statligt ägande, vilket är i linje med den privata marknaden.
Enligt regeringens riktlinjer ska, vid uppsägning från bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Med undantag för gi~cXefbaXeTifT``Ta_TZgIJĮİcXefbaXe\fT``Tafg|__a\aZXa har samtliga ledande befattningshavare 24 månader eller kortare sammanlagd uppsägningstid och avgångsvederlag.
Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i bolagen med statligt ägande inte understiga 62 år och bör lägst vara 65 år. Två VD:ar och fem andra ledande befattningshavare har en pen- sionsålder som är lägre än 62 år.
LÖNEUTVECKLING FÖR VD UNDER MARKNADSGENOMSNITTET
TOTAL ERSÄTTNING TILL VD |
|
|
|
|
TOTAL ERSÄTTNING TILL ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE |
|
|||||||
Mnkr |
|
|
|
|
|
|
Mnkr |
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
14 |
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
0 |
0,1 |
0,2 |
0,3 |
0,4 |
0,5 |
0,6 |
0 |
0,1 |
0,2 |
0,3 |
0,4 |
0,5 |
0,6 |
|
|
|
|
|
|
Storlek |
|
|
|
|
|
|
Storlek |
övre kvartilen för statligt ägda bolag i en viss storlek |
|
|
övre kvartilen för jämförelsebolage |
|
|
|
|
|
|
||||
median för statligt ägda bolag i en viss storlek |
|
|
median för jämförelsebolagen |
|
|
|
|
|
|
||||
undre kvartilen för statligt ägda bolag i en viss storlek |
|
|
undre kvartilen för jämförelsebolagen |
|
|
|
|
|
Marknad: För varje statligt bolag har
Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
31 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
BOLAGSEXEMPEL
APOTEKET
Apoteket
Vid stämman 2013 fick Apoteket nya ekonomiska mål. Målen ska bidra till att skapa ett fullt kommersiellt och lönsamt bolag i en starkt konkurrensutsatt marknad, till gagn för alla i samhället. Tillgängligheten på läke- medel ska öka för konsumenten, notan för skattebeta- lare ska minska och värdet på Apoteket ska öka.
När förvaltningen av Apoteket i mars 2012 flyttades till Finansdeparte- mentet från Socialdepartementet togs ett nytt steg i omstöpningen av både apoteksmarknaden och bolaget. Regeringen begränsade samma år Apotekets handlingsutrymme via ett nyetableringsförbud på öppenvårds- marknaden till och med april 2014 i det fall marknadsandelen överstiger 36 procent, i syfte att ytterligare stimulera konkurrenterna att etablera en lönsam konkurrens. Statens utgångspunkt är dock att Apoteket ska vara ett fullt kommersiellt bolag, eftersom det är till gagn för alla i samhället att bolaget agerar effektivt. För att undvika intressekonflikter mellan å ena sidan tillsynen av apoteksmarknaden, som hanteras av Socialdepartementet, och å andra sidan bolagets utveckling mot ett ännu bättre fungerande bolag, flyttades ägarfrågorna till Finansdeparte- mentets bolagsförvaltning.
Regeringens målsättning kring apoteksmarknaden har i flera mått uppfyllts sedan omregleringen inleddes 2009. I dag finns en väl fung- erande apoteksmarknad där både små och stora aktörer etablerar sig, där konkurrens sker på samma villkor, där det finns en säker och hållbar läkemedelsförsörjning, och där konsumenterna har god tillgänglighet och service. Konkurrenternas etablering på konsumentmarknaden, antingen via delar av Apotekets tidigare butiksnät som avyttrades 2009 eller genom nya apotek, har utvecklat såväl köp- och försäljningsmönster som distributionen av läkemedel. De senaste två åren har även läkemedels- försörjningen, tjänster och dosleveranser till landstingen konkurrens- utsatts, och Apotekets marknadsandel som tidigare var 100 procent har halverats.
Apoteket har under denna tid genomgått en rejäl omstöpning. Antalet anställda har på fem år minskat från 11 000 till drygt 4 000, ledningen har i stora delar bytts ut och under nya VD:n Ann Carlsson befinner sig hela bolaget i en förändringsprocess där bolaget måste utveckla sin kommersiella själ från att tidigare haft uppdraget att uteslutande leverera kvalitet.
Christian W Jansson, styrelseordförande i Apoteket sedan 2009, säger: ”Vi har två viktiga utmaningar framför oss. Vi måste lära oss att ta betalt för Apotekets starka varumärke och kvalitet, inte minst från lands- tingen. I dag har vi en oöverträffad leveranssäkerhet, och eftersom affären nu är konkurrensutsatt kan vi inte fortsätta att bjuda på den
Styrelseordförande Christian W Jansson ser viktiga utmaningar för Apoteket. Foto: Apoteket AB
gratis. Dessutom måste detaljhandelsapoteken få en bättre logistikkedja mellan grossister och butiker, som fungerar både mer kostnadseffektivt och bättre än i dag. Det tjänar alla på.”
De nya ekonomiska mål som Apoteket fick vid årsstämman 2013 bidrar till att dessa förändringar genomförs. Målen ska bidra till att göra Apote- ket lönsamt och effektivt. Samtidigt skapas värde långsiktigt i bolaget.
t/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBEo VUGBMM
t6UEFMOJOHTQPMJDZoJOUFSWBMM VUGBMM
1)Årets utdelning är 50 procent av nettoresultatet när resultatet anpassats för engångseffekten av en ändrad skattesats samt justerats för pensioner.
Christian W Jansson kommenterar de ekonomiska målen:
”Det är bra med tydliga mål och det finns ingen konflikt mellan en fungerande apoteksmarknad och att Apoteket drivs som ett effektivt bolag. Däremot innebär det att Apoteket kommer att behöva fokusera på sin huvudaffär, och sluta att ha en del funktioner som kan uppfattas som
I det framtida ägarstyrningsarbetet finns en successiv förnyelse av styrelsen. ”Vi har haft en i stort sett intakt styrelse sedan omregleringens start 2009. Det har varit en klok och stimulerande styrelse att arbeta i. Den har varit lojal mot sin ägare, vilket alla styrelser ska vara. Men en styrelse är ingen permanent företeelse utan det krävs rotation för att även fortsättningsvis kunna stötta VD:s förändringsarbete i Apoteket.”
|
|
|
|
32 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
|
||
|
|
|
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
BOLAGSEXEMPEL
Apoteket har genomgått en rejäl omstöpning sedan omregleringen av apoteksmarknaden inleddes 2009. Antalet anställda har på fem år
minskat från 11 000 till drygt 4 000. Foto: Apoteket AB
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
33 |
|
|
||
|
|
|
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
MÅL OCH UPPFÖLJNING
Tydliga mål som följs upp
Att fastställa och följa upp tydliga mål är ett viktigt verktyg i styrningen av företagen med statligt ägande. Genom att lägga fast realistiska och samtidigt ambi- tiösa mål i en process där ägare, styrelse och bolags- ledning aktivt tar del blir målen, utfallen och bolagens arbete för att nå målen centrala komponenter i den löpande ägardialogen.
EKONOMISKA MÅL I BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE
Bolag med statligt ägande verkar i många fall under marknads- mässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. I dessa fall är värdeskapande det övergripande målet i bolagsstyrningen. Med samma förutsättningar och krav på verksamheten som andra aktörer stärks konkurrenskraft, värdeutveckling samt kapital- effektivitet, samtidigt som risken för konkurrenssnedvridning minskar. Processen för att lägga fast och följa upp ekonomiska mål bidrar till detta.
För drygt ett år sedan tog finansmarknadsminister Peter Nor- man initiativet till att se över processen för hur de ekonomiska målen sätts och följs upp. Syftet var att säkerställa att tydliga mål sätts i dialog med bolaget och att målen blir både ambitiösa och realistiska men också att de systematiskt följs upp. Genom en tydligt strukturerad målprocess läggs också grunden för en aktiv dialog mellan ägare och bolag kring målen och deras utfall. När målen utarbetas i dialog med bolagen, snarare än ensidigt formu- lerade krav, skapas en mer nyanserad och ändamålsenlig styrning samtidigt som kvaliteten och realismen i målen förbättras. Under en treårsperiod revideras nu de ekonomiska målen för samtliga bolag som förvaltas av Finansdepartementet, bolag för bolag. I det följande beskrivs kort syftet, metoden och processen.
EKONOMISKA MÅL
Syftet med att fastställa ekonomiska mål för bolagen är att:
f|^Xefg|__Ti|eWXf^TcTaWX hcca~^Tc\gT_XǁX^g\i\gXg
[~__TWXǀaTaf\X__Te\f^XeaTc~Xae\`_\Za\i~
g\__Yef|^eT|ZTeXaXa[~__UTebV[Yehgf|ZUTehgWX_a\aZ `]_\ZZeThgi|eWXe\aZTiUb_TZXaf_afT`[XgXǁX^g\i\gXg
och risknivå.
Den metod som tillämpas för att fastställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg.
Fastställa kostnaden för eget kapital
Utgångspunkten för analysen är kostnaden för eget kapital. Denna kostnad ska spegla statens risk med sitt ägande i bolaget. Gör bolaget mer riskfyllda investeringar stiger också kostnaden för eget kapital. Att skapa avkastning genom att dra upp risk- nivån innebär alltså inte nödvändigtvis att värdeskapandet och därmed nyttan ökar för ägaren, staten. Kostnaden för eget kapi- tal avgör alltså om staten får en rimlig kompensation för sitt risktagande i ägandet. Kostnaden kan också sägas utgöra en vattendelare mellan värdeskapande och värdeförstörande inves- teringar och blir därmed också ett naturligt golv för lönsamhets-
`~_Xg!Glc\f^gfXggTai|aWf64C@6Tc\gT_4ffXgCe\V\aZ @bWX_YeTgghccf^TggT^bfgaTWXaYeXZXg^Tc\gT_!
Lägga fast en lämplig kapitalstruktur
Teoretiskt brukar man söka efter en kapitalstruktur som är opti- mal på det sättet att den minimerar den sammanvägda kostna- den av eget och lånat kapital. En sådan analys görs i detta steg, men den kompletteras också med analyser av jämförbara bolag och även med en analys av bolagets rörelserisk. Denna analys är särskilt viktig eftersom en lämplig kapitalstruktur också måste
METODEN FÖR ATT FASTSTÄLLA EKONOMISKA MÅL
|
|
Kapitalstruktur |
|
|
|
|
Kostnad för |
|
Lönsamhetsmål |
|
Konsistens- |
|
Förslag |
eget kapital |
|
Utdelningspolicy |
|
bedömning |
|
|
|
|
|
|
|
|
34 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
MÅL OCH UPPFÖLJNING
bedömas som robust och finansiellt motståndskraftig, samtidigt som ambitionen är att hålla bolagen så effektivt kapitaliserade som möjligt. Målet uttrycks oftast som nettoskuldsättningsgrad, företrädesvis som ett intervall.
Definiera ett ambitiöst lönsamhetsmål
Lönsamhetsmålet ska ge uttryck för en ambitiös men samtidigt uppnåelig målbild för bolaget. Det är i sammanhanget viktigt att betona att ägarens mål ska ses som ett mål som ska uppnås över en konjunkturcykel och inte som ett avkastningskrav som måste vara uppfyllt vid varje tidpunkt. Kostnaden för eget kapi- tal, som lagts fast med utgångspunkt i ägarens risk i innehavet, utgör som nämnts ett golv för lönsamhetsmålet. Om bolagets avkastning under en längre tid systematiskt understiger kapital- kostnaden förstörs värde och det kan då vara fråga om en otillå- ten subvention om bolaget verkar på en marknad med fri kon- kurrens. Kapitalkostnaden kan därmed ses som ett lägsta krav på avkastning, därav benämningen avkastningskrav.
Genom att sätta ett lönsamhetsmål som överstiger kapital- kostnaden säkerställs att värde skapas över tiden men också att bolaget drivs så att inte bristande effektivitet och därmed slöseri med skattebetalarnas pengar uppstår. Vid fastställandet av lön- samhetsmålet är därför ambitionen att säkerställa en operatio- nellt effektiv verksamhet i varje bolag en viktig drivkraft. Ana- lyser av bolagets affärsplan liksom bedömningar och jämförelser med utgångspunkt i bolagets bransch blir därmed viktiga kom- ponenter.
I normalfallet används avkastningen på eget eller operativt kapital som lönsamhetsmål, men andra mål, som exempelvis marginalmål, kan vara mer lämpliga i vissa fall.
Utvärdering av ekonomiska mål
Målen ska vara framåtblickande och långsiktiga. Det är därför naturligt att målen, på grund av årliga fluktuationer i resultatet, exempelvis drivet av konjunkturen, överskrids vissa år medan de inte nås andra år.
Utvärderingen baseras därför på en kombination av historiskt utfall och bedömd förmåga att uppnå målen kommande år, ofta med utgångspunkt i den affärsplan som bolaget presenterar.
Som ett led i denna utvärdering träffar representanter för äga- ren bolagets styrelseordförande minst en gång per år för att dis- kutera de ekonomiska målen, deras utfall och relevans liksom bolagets arbete för att nå målen. Vid dessa möten kan såväl äga-
KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL FÖR BOLAG X
3%
|
4,5% |
|
2,5% |
|
|
|
|
|
Riskfria |
Placerares |
Branschrisk |
räntan |
förväntade |
(betavärde) |
|
riskpremium |
|
|
för aktier |
|
ren som bolaget väcka frågan om det är nödvändigt att revidera målen. Det kan exempelvis föranledas av väsentliga föränd- ringar i bolagets strategi, strukturellt förändrade marknadsför- utsättningar, liksom av större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga förändringar i makroförutsättningarna som den riskfria räntan och riskpremien för marknadsportföljen kan också vara en grund att omarbeta målen.
När målen revideras ger bolagets styrelse VD i uppdrag att i samverkan med Regeringskansliets förvaltningsorganisation analysera och vid behov föreslå eventuella förändringar i målen. Detta arbete bedrivs i form av ett projekt som lämnar ett gemensamt förslag till bolagets styrelse, ett förslag som sedan bereds parallellt i Regeringskansliet. Efter beslut i styrelsen fat- tar ägaren beslut om de ekonomiska målen på en ordinarie eller extra bolagsstämma. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras dessa och deras utfall externt av båda parter. Ägaren kommunicerar via denna publi- kation ”Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande” och bolagen kommunicerar via sina årsredovisningar.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
35 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
MÅL OCH UPPFÖLJNING
”Intervju med Ulrika Nordström och Leif Ljungqvist
Ulrika Nordström är analytiker och Leif Ljung- qvist är förvaltare vid Finansdepartementets bolagsförvaltningsorganisation. Under 2012 arbetade de bland annat med översynen av Apotekets finansiella mål.
Vilka fördelar ser ni med att ha nya ekono- miska mål på plats i de statligt ägda bolagen?
ULRIKA: Jag tycker att den största fördelen ligger i att det nu, efter en sådan här process, råder en samsyn mellan å ena sidan Apoteket, och å andra sidan oss som ägare kring vart bolaget är på väg. Arbetet har klargjort att bolagets verksamhet ska vara värdeskapande, alltså lönsam, under beaktande av de särskilda förutsättningar som ges av sta- tens marknadsrestriktioner för Apoteket.
LEIF: Och jag som både ser ägar- och styrelseperspektivet märker tydligt att det efter ett sådant här arbete finns en ömsesidig förståelse mellan ägare, styrelse och bolagsled- ning. Det skapar även bra förutsättningar inför ägardialo- gen, när ansvarigt statsråd för bolagsförvaltningen träffar Apoteket i ägarfrågor och bland annat diskuterar och följer upp bolagets verksamhet och resultat.
Hur reagerade bolaget och styrelsen på att ägaren ville sätta nya mål?
ULRIKA: Enbart positivt! Jag upplever generellt bland bola- gens ledningar och styrelser att det finns utrymme för en spänstig dialog kring målen. Möjligen tycker bolagen att vi analytiker ibland är väl detaljorienterade.
LEIF: Det har hänt en hel del både i Apoteket och på bola- gets marknad under de senaste åren. Inom styrelsen tyckte vi därför att det var en bra timing att se över de ekonomiska målen så att de har relevans för den verksamhet som bola- get nu bedriver.
36
Hur påverkas ägarens målarbete av att bolagsförvaltarna inom förvaltnings- organisationen även sitter i styrelsen?
ULRIKA: Det har varit en stor tillgång! Att Leif är ledamot i Apotekets styrelse innebär att han har gedigen kunskap om både apoteksbranschen och de affärskritiska frågorna i bolaget – en kunskap som är avgörande för detta arbete. Leif har också bidragit med att förmedla styrelsens per- spektiv i processen.
Vad var svårast i processen?
ULRIKA: En av de största utmaningarna kring Apoteket var att göra målen så oberoende som möjligt av Apotekets stora pensionstillgång. Pensionstillgången påverkar Apote- kets nyckeltal, men bolaget kan inte fritt disponera dessa medel. Det var därför viktigt att hitta relevanta nyckeltal som fångar den operativa verksamhetens situation.
LEIF: Nivåerna på de ekonomiska målen måste vara ambi- tiösa, men samtidigt nåbara och realistiska. En väl under- byggd analys ger dock grunden för detta.
Beslutet om målen togs vid årsstämman 2013. När märker man av nyttan med målen?
LEIF: Redan i dag arbetar Apoteket och styrelsen med fokus på de nya målen. Ledningen arbetar med att imple- mentera de nya målen fullt ut i organisationen”. De nya eko- nomiska målen är viktiga att kunna följa upp i dialogen med bolaget och ytterst ligger de till grund för hur ägaren mäter om verksamheten i bolaget är värdeskapande.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
MÅL OCH UPPFÖLJNING
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
LÖNSAMHET |
|
KAPITALSTRUKTUR |
|
UTDELNING |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
Avkastning eget kapital (om ej annat anges) |
Soliditet (om ej annat anges) |
|
Andel av årets vinst |
|||
% |
|
Mål |
Utfall 2012 |
Mål |
Utfall 2012 |
|
Mål |
Utfall 2012 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Akademiska Hus |
|
5,1 |
6,8 |
46,1 |
|
50 |
50 |
|
APL |
|
neg |
ca 50 |
36,8 |
|
33 |
0 |
|
Apoteket |
|
>20 |
13,8 |
36,2 |
|
>50 |
8,4 |
|
Apoteksgruppen |
|
>4 |
7,9 |
ca 80 |
77,5 |
|
40 |
0,0 |
Bilprovningen |
|
151) |
39,3 |
35 |
75,7 |
|
20 |
|
Bostadsgaranti |
|
5,5 |
16,9 |
|
|
|
33 |
35 |
Green Cargo |
|
10 |
35,0 |
30 |
35,9 |
|
50 |
0 |
Infranord |
|
16 |
0 |
>33 |
30,7 |
|
0 |
|
Jernhusen |
|
12 |
13,2 |
42,8 |
|
|
36 |
|
Lernia |
|
52) |
neg |
42 |
|
0 |
||
LKAB |
|
10 |
22,1 |
>50 |
72,3 |
|
63 |
|
PostNord |
|
10 |
2,0 |
>35 |
39,0 |
|
>40 |
40 |
Samhall |
|
7 |
3,1 |
>30 |
46,0 |
|
0 |
0 |
SAS |
|
>83) |
neg |
>35 |
304) |
|
0 |
|
SJ |
|
10 |
10,3 |
>30 |
51,1 |
|
33 |
33 |
SOS Alarm |
|
8 |
neg |
>30 |
29,0 |
|
55) |
0 |
Specialfastigheter |
|
3,6 |
24,3 |
34,2 |
|
50 |
50 |
|
SSC |
|
10 |
1,8 |
|
|
|
0 |
|
Sveaskog |
|
7 |
12,3 |
47,0 |
|
>60 |
70 |
|
Svenska Spel |
|
>226) |
22,0 |
|
|
|
100 |
100 |
Svevia |
|
13 |
neg |
>30 |
24,5 |
|
0 |
|
Swedavia |
|
9 |
10,3 |
>35 |
29,1 |
|
0 |
|
Swedesurvey |
|
57) |
neg |
>40 |
48,2 |
|
|
|
Swedfund |
|
2,08) |
0,25 |
|
|
|
|
|
Systembolaget |
|
6,9 |
12,9 |
35 |
27,4 |
|
>50 |
50 |
TeliaSonera |
|
|
|
|
|
|
>50 |
62 |
Teracom Group |
|
17 |
13,0 |
>30 |
35,0 |
|
53 |
|
Vasallen |
|
6,6 |
6,5 |
>50 |
93,0 |
|
54 |
|
Vattenfall |
|
99) |
8,4 |
72,110) |
|
40 |
||
Vectura |
|
15 |
5,7 |
<50 |
57,8 |
|
70 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LÖNSAMHET |
|
KAPITALSTRUKTUR |
|
UTDELNING |
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
Avkastning eget kapital |
Kärnprimärkapitalrelation |
|
Andel av årets vinst |
|||
% |
|
Mål |
Utfall 2012 |
Mål |
Utfall 2012 |
|
Mål |
Utfall 2012 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SBAB |
|
7,411) |
7,3 |
|
|
|
1/3 |
0 |
SEK |
|
8,612) |
5,0 |
1613) |
19,8 |
|
30 |
30 |
1)Avkastning sysselsatt kapital (har även vinstmarginalmål: 10 procent – utfall 21.5 procent)
2)Rörelsemarginal
3)Rörelsemarginal
4)Soliditet (dvs. ej justerad soliditet som tidigare)
5)Utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital
6)Rörelsemarginal
7)Rörelsemarginal
8)Genomsnittlig avkastning på eget kapital före skatt ska överstiga den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.
9)Avkastning sysselsatt kapital
10)Nettoskuldsättningsgrad
11)Genomsnitt under den senaste femårsperioden ska uppgå till den
12)Genomsnittet av den
13)Mål: 16 procent, dock lägst 12 procent
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
37 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN
Ett år med sjunkande underliggande resultat
Under 2012 stärktes det samlade resultatet för statens bolag med 18 procent, främst till följd av en positiv skatteeffekt samt en engångsnedskrivning under jäm- förelseåret 2011. Det underliggande resultatet för 2012 sjönk emellertid. Utdelningarna för verksamhets- året 2012 var i nivå med föregående år.
OMSÄTTNING
Omsättningen för bolagen med statligt ägande minskade 2012 med fem procent från 373,5 till 353,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Total omsättning inklusive statens ägarandel i intressebolagenį minskade med fem procent. Nedgången för- klaras främst av att Vattenfalls omsättning under 2012 minskade åtta procent eller 12,7 miljarder kronor beroende på avyttrad verksamhet samt lägre elpriser. Vattenfall svarar för 47 procent av omsättningen i den statliga bolagsportföljen, respektive
IJİcebVXagTigbgT_b`f|gga\aZ\a^_hf\iX\ageXffXUb_TZXa!
LKAB:s omsättning minskade under året med 13 procent eller 4,2 miljarder kronor till följd av lägre järnmalmspriser. Apoteket minskade omsättningen med 1,6 miljarder kronor till följd av ökad konkurrens och förlorade upphandlingar inom sluten- vårdsmarknaden.
RESULTAT
EXfh_gTgXgXYgXef^TgghccZ\V^İĮįİg\__IJĶĶIJįIJ`\_]TeWXe^eb- nor. Resultatökningen för helåret på 17,8 procent förklaras delvis av sänkt bolagsskattesats vilket bidrog positivt till resultatet.
Dessutom belastades 2011 års resultat av en engångsnedskrivning i Vattenfall. Rensat för denna nedskrivning minskade Vattenfalls resultat efter skatt under 2012 med 18 procent. I LKAB minskade resultatet med 2,2 till 8,8 miljarder kronor och i PostNord med nästan en miljard till 0,3 miljarder kronor. Svea- skogs och Akademiska hus resultat ökade med 1,3 respektive 0,7 miljarder kronor.
INVESTERINGAR
Bruttoinvesteringarna ökade med fem procent under 2012 jäm- fört med föregående år, från 56,9 till 59,9 miljarder kronor. Vattenfall svarar 2012 för nära 30 miljarder kronor, vilket var sex miljarder lägre än året innan. Swedavia, Svenska Spel och PostNord ökade sina investeringar kraftigt, till 3,4 miljarder, 6,5 miljarder respektive 2,9 miljarder kronor. LKAB:s investeringar på 5,8 miljarder var 13 procent högre än föregående år.
KASSAFLÖDE
Kassaflödet från den löpande verksamheten, exklusive företagen
\ab`WXaǀaTaf\X__TfX^gbeaF545bV[F8>`\af^TWX`XW X_iTcebVXagg\__ijijĵĴİIJ`\_]TeWXe^ebabe!
UTDELNINGAR
För verksamhetsåret 2012 uppgick utdelningarna från de statligt
|ZWTUb_TZXag\__İĴĴİĵĶ`\_]TeWXe^ebabe!HgWX_a\aZTeaT|e fyra procent lägre jämfört med föregående år då Sveaskog gjorde en engångsutdelning om fyra miljarder kronor. För verksam- hetsåret 2012 ökade utdelningen i Vattenfall med 2,3 miljarder kronor och i LKAB med 0,5 miljarder kronor jämfört med 2011.
ANSLAGSFINANSIERING
Bland de statligt ägda företagen finns ett antal bolag som erhål- ler anslag från staten för att utföra vissa uppdrag eller sköta viss verksamhet. Exempelvis erhåller Dramaten och Operan finan- siering som nationalscener för talteater respektive opera och balett. Samhall får anslag för att genomföra sitt arbetsmark- nadspolitiska kärnuppdrag att skapa utvecklande arbeten för personer med funktionsnedsättning och RISE för att investera i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Under 2012 fick bolag med statligt ägande sex miljarder kronor i anslag.
FÖRSÄLJNINGAR
Under 2012 genomfördes inga försäljningar av statligt ägda bolag.
OMSÄTTNING
|
Halvår 1 |
|
Halvår 2 |
Mnkr
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
h 1 |
h 2 |
h 1 |
h 2 |
h 1 |
h 2 |
h 1 |
h 2 |
2009 |
|
2010 |
|
2011 |
2012 |
|
RESULTAT EFTER SKATT 1)
|
Halvår 1 |
|
Halvår 2 |
Mnkr
40 000
30 000 |
20 000 |
10 000 |
0 |
h 1 |
h 2 |
h 1 |
h 2 |
h 1 |
h 2 |
h 1 |
h 2 |
2009 |
|
2010 |
|
2011 |
|
2012 |
1) Inkluderar intressebolagen utifrån statens kapitalandel.
38 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
BRUTTOINVESTERINGAR
Mnkr |
2012 |
2011 |
2010 |
Vattenfall |
29 581 |
35 750 |
41 794 |
TeliaSonera |
20 984 |
17 915 |
16 669 |
Svenska Spel |
6 478 |
2 294 |
1 052 |
LKAB |
5 808 |
5 126 |
3 973 |
PostNord |
3 833 |
2 362 |
1 277 |
Swedavia |
3 418 |
1 057 |
11 495 |
Akademiska Hus |
2 917 |
2 688 |
1 725 |
Jernhusen |
1 176 |
1 246 |
1 401 |
Specialfastigheter |
1 118 |
888 |
855 |
Svevia |
1 048 |
989 |
529 |
Systembolaget |
985 |
571 |
417 |
SJ |
803 |
874 |
858 |
Inlandsinnovation |
399 |
1 |
|
Teracom Group |
317 |
344 |
1 528 |
Green Cargo |
300 |
525 |
437 |
Almi Företagspartner |
180 |
159 |
107 |
Sveaskog |
172 |
229 |
299 |
Vasallen |
166 |
291 |
213 |
Fouriertransform |
141 |
150 |
272 |
SBAB |
136 |
50 |
28 |
Apoteket |
134 |
343 |
287 |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
113 |
121 |
92 |
RISE Research Intitutes of Sweden Holding |
112 |
91 |
|
Innovationsbron |
105 |
103 |
92 |
Övriga |
455 |
630 |
269 |
Sammanställningen visar bolag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr 2012. Intressebolagens investeringar uppgår till 100 procent trots att statens ägande är lägre.
OMSÄTTNINGSFÖRDELNINGEN FÖR DE STÖRSTA BOLAGEN 2012, MOTSVARANDE STATENS ÄGARANDEL1)
Vattenfall 41,7%
TeliaSonera 9,8%
PostNord 9,7%
LKAB 6,7%
Systembolaget 6,3%
Apoteket 5,3%
SJ 2,1% Övriga 18,4%
1) Nettoomsättning inklusive intressebolagen i förhållande till statens kapitalandel.
DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN
ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2012
|
|
Övriga |
|
|
Andel totala |
|
Revisions- |
konsult- |
|
Andel |
revisions- |
|
intäkter, |
tjänster, |
Totalt, |
revision, |
arvoden, |
Företag |
mnkr |
mnkr |
mnkr |
% |
% |
|
|
|
|
|
|
BDO |
0,6 |
0,4 |
1,0 |
57,7 |
0,3 |
Deloitte |
26,5 |
21,3 |
47,8 |
55,4 |
15,3 |
Ernst & Young |
79,8 |
33,4 |
113,2 |
70,5 |
46,3 |
Grant Thornton |
3,7 |
3,3 |
7,0 |
26,4 |
2,1 |
KPMG |
5,2 |
12,3 |
17,4 |
29,7 |
3,0 |
PwC |
56,4 |
29,5 |
85,9 |
65,6 |
32,7 |
Övriga |
0,4 |
0,0 |
0,5 |
91,3 |
0,2 |
|
|
|
|
|
|
Summa exkl. |
|
|
|
|
|
Riksrevisionen |
|
|
|
|
|
Riksrevisionen |
1,1 |
0,0 |
1,1 |
100,0 |
0,6 |
Summa inkl. |
|
|
|
|
|
Riksrevisionen |
|
|
|
|
|
RESULTAT EFTER SKATT
BOLAG MED STÖRST RESULTATPÅVERKAN
Vattenfall |
|
|
|
|
17 224 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
LKAB |
|
|
|
|
|
|
|
8 789 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
TeliaSonera |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 894 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Svenska Spel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 138 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Akademiska Hus |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 147 |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
Sveaskog |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 155 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
Specialfastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 328 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
Övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 366 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
TOTALT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
10 000 |
20 000 |
30 000 |
40 000 |
50 000 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
39 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN
VÄRDERING AV PORTFÖLJEN AV STATLIGT ÄGDA BOLAG
Årlig värdering
Årligen görs en värdering av de statligt ägda bolagen som offent- liggörs i samband med publiceringen av denna verksamhetsbe- rättelse. I värderingen ingår samtliga de 54 statliga bolagen, inklusive de tre börsnoterade bolagen.
Värderingsmetoder
De bolag som totalt utgör cirka 95 procent av värdet har värde- rats med utgångspunkt i metoder som är vedertagna på markna- den, huvudsakligen så kallade kassaflödesvärderingar komplet- terade med relativvärderingar. Fastighetsbolagen har värderats till substansvärde och börsbolagen till marknadsvärde. Reste- rande bolag i portföljen är upptagna till värdet av eget kapital.
Angreppssätt
Bolagen har värderats med utgångspunkt att staten är ägare. Detta innebär att värdet skulle kunna skilja sig signifikant från det värde som skulle kunna realiseras vid en eventuell försälj- ning eller börsintroduktion. Ett exempel på en värdepåverkande skillnad är de särskilda villkor, uppdrag eller begränsningar som vissa bolag verkar under.
För att öka jämförbarheten över åren har bolagens utdelningar och andra in- och utbetalningar från till exempel aktieförsälj- ningar, nyemissioner och annat som bidrar till att ägaren mins- kar eller ökar innehavet specificerats. Genom att lägga tillbaka utdelningar och ovan beskrivna transaktionsvärden kan förvalt- ningens värdeskapande över tid analyseras.
SEKTORFÖRDELNING
Basindustri/Energi 46%
Tjänst 13%
Finans 13%
Telekom 12%
Fastighet 8%
Konsument 3%
Transport 2%
Infrastruktur 3%
Portföljsammansättning
Bolagsportföljen har delats upp i nio sektorer: Basindustri/ Energi, Tjänster, Finans, Telekom, Fastighet, Konsument, Transport, Infrastruktur och Övrigt. Värdemässigt utgjorde Basindustri/Energi den största sektorn i statens bolagsportfölj även under 2012.
Bolagsportföljens värdeförändring 2012
Det uppskattade värdet på statens noterade och onoterade bolagsinnehav uppgick per december 2012 till 570 miljarder kro- nor, en minskning om cirka 10 miljarder kronor, eller 1,7 procent, jämfört med december 2011. Totalavkastningenį på bolagsport- följen var under 2012 cirka 3,1 procent. Direktavkastningenİ uppgick till cirka 4,8 procent. Som jämförelse uppgick direkt- avkastningen på Stockholmsbörsenı till 15 procent under samma period.
De största negativa värdeförändringarna redovisade energi- och industrisektorn, medan bank- och finanssektorn noterade den största positiva värdeförändringen. Den lägre värderingen för energi- och industrisektorn förklaras främst av lägre förvän- tade elpriser. Bank- och finanssektorn steg till följd av lägre för- väntad risk. En faktor som har haft en generellt positiv påverkan på samtliga bolagsvärderingar är den sänkta svenska bolagsskat- ten som sänkts från 26,3 procent till 22 procent.
1)Totalavkastning = (Portföljvärde UB + Utdelning) / Portföljvärde IB.
2)Direktavkastning = Utdelning / Portföljvärde IB.
3)Mätt i termer av
VÄRDERING PORTFÖLJ MED STATLIGT ÄGDA BOLAG1)
Mdkr
750
600 |
|
|
|
|
450 |
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
20082) |
2009 |
2010 |
20113) |
2012 |
1)Värde per 31 december.
2)Exklusive Vasakronan som såldes under 2008.
3)Minskat ägande i Nordea Bank.
40 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
DEN STATLIGA BOLAGSPORTFÖLJEN
ANSLAG/OMSÄTTNING FÖR 2012
|
|
Nettoomsättning |
Andel anslags- |
||
Mnkr |
Anslag 2012 |
|
2012 |
finansiering, % |
|
|
|
|
|
|
|
Almi Företagspartner |
125 |
|
980 |
|
13 |
Apotekens Service |
40 |
|
213 |
|
19 |
Dramaten |
221 |
|
262 |
|
84 |
Göta kanalbolag |
29 |
|
35 |
|
82 |
Innovationsbron |
176 |
|
238 |
|
74 |
Miljöstyrningsrådet |
18 |
|
6 |
|
285 |
Operan |
423 |
|
508 |
|
83 |
PostNord |
25 |
|
38 920 |
|
0 |
RISE Research Intitutes of |
|
|
|
|
|
Sweden Holding |
473 |
|
1 676 |
|
28 |
Samhall |
4 405 |
|
2 412 |
|
183 |
SOS Alarm |
193 |
|
854 |
|
23 |
VisitSweden |
140 |
|
282 |
|
50 |
Voksenåsen |
10 |
|
46 |
|
22 |
Summa |
ø |
|
ø |
|
|
Exkluderat övriga rörelseintäkter |
|
|
|
|
|
FÖRESLAGEN UTDELNING FÖR 2012 (STATENS ANDEL) |
|
|
|||
Mnkr |
Ägarandel, % |
2012 |
2011 |
||
|
|
|
|
|
|
Akademiska Hus |
|
100 |
1 355 |
1 245 |
|
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
100 |
|
2 |
2 |
|
Apoteket |
|
100 |
|
31 |
200 |
Apoteksgruppen |
|
100 |
|
0 |
160 |
Bilprovningen1) |
|
100 |
|
70 |
34 |
Bostadsgaranti |
|
50 |
|
9 |
5 |
Jernhusen |
|
100 |
100 |
100 |
|
LKAB |
|
100 |
5 500 |
5 000 |
|
Nordea Bank |
|
13 |
1 560 |
1 260 |
|
PostNord |
|
60 |
|
62 |
221 |
SEK |
|
100 |
213 |
420 |
|
SJ |
|
100 |
157 |
12 |
|
Specialfastigheter |
|
100 |
365 |
312 |
|
Sveaskog |
|
100 |
435 |
4 473 |
|
Svenska Spel |
|
100 |
5 137 |
5 007 |
|
Systembolaget |
|
100 |
|
90 |
159 |
TeliaSonera |
|
37 |
4 602 |
4 605 |
|
Teracom Group |
|
100 |
125 |
110 |
|
Vasallen |
|
100 |
|
30 |
0 |
Vattenfall |
|
100 |
6 774 |
4 433 |
|
Vectura Consulting |
|
100 |
|
17 |
23 |
Summa |
|
|
ø |
ø |
1)Från och med mars äger staten 100 procent av Bilprovningen, från att tidigare ha ägt 52 procent.
RESULTATRÄKNING
Mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag) |
353 617 |
373 522 |
Övriga intäkter |
17 459 |
13 150 |
Kostnader |
||
Resultat från andelar i intresseföretag |
7 617 |
6 827 |
Värdeförändringar |
389 |
423 |
Rörelseresultat (EBIT) |
ø |
ø |
Finansiella intäkter |
5 185 |
6 439 |
Finansiella kostnader |
||
|
|
|
Resultat före skatt |
ø |
ø |
Skatt |
||
Resultat från avvecklad verksamhet |
626 |
104 |
|
|
|
Årets resultat |
ø |
ø |
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget |
48 507 |
42 194 |
Hänförbart till minoritetsintressen |
279 |
|
|
|
|
Summa |
ø |
ø |
BALANSRÄKNING |
|
|
Mnkr |
2012 |
2011 |
|
|
|
5JMMHÌOHBS |
|
|
Materiella anläggningstillgångar |
467 993 |
458 316 |
Immateriella tillgångar |
47 186 |
54 088 |
Finansiella tillgångar |
802 897 |
815 280 |
Omsättningstillgångar |
220 265 |
211 540 |
|
|
|
4VNNBUJMMHÌOHBS |
øø |
øø |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till aktieägare i |
|
|
moderbolaget |
363 607 |
346 381 |
Eget kapital hänförbart till aktieägare i |
|
|
minoritetsintressen |
14 213 |
12 395 |
|
|
|
Summa eget kapital |
ø |
ø |
|
|
|
Totala skulder och eget kapital |
øø |
øø |
K ASSAFLÖDE |
|
|
Mnkr |
2012 |
2011 |
|
|
|
Kassaflöde från löpande verksamhet |
55 744 |
62 379 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
||
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
||
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR |
|
|
Mnkr |
2012 |
2011 |
|
|
|
Bruttoinvesteringar |
59 895 |
56 882 |
Av- och nedskrivningar |
36 081 |
38 933 |
Omsättning som avser anslag från staten |
6 209 |
6 182 |
Antal anställda exkl intressebolag |
132 383 |
139 140 |
Antal anställda inkl intressebolagen |
175 052 |
182 251 |
Soliditet, % |
24,6 |
23,3 |
Avkastning på eget kapital, % |
13,7 |
12,3 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
41 |
SÅ FÖRVALTAS BOL AGEN MED STATLIGT ÄGANDE
STATENS ÄGANDE I BÖRSNOTERADE BOLAG
De börsnoterade innehaven
Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera, SAS samt Nordea Bank uppgick till 105,5 miljarder kronor vid utgången av 2012. Detta motsvarar 18,5 procent av värdet på den totala portföljen av statligt ägda bolag (värderad till 570 miljarder kronor per december 2012).
TOTALAVKASTNING STATENS BÖRSNOTERADE INNEHAV
JANUARI
OMX Stockholm Benchmark GI Telia Sonera SAS Nordea
150
125
100 75 50
Det samlade värdet på de börsnoterade innehaven har under året varit i princip oförändrat. Kursen i TeliaSonera, vilket är det enskilt största aktieinnehavet, har fallit med sex procent. Denna värdeminskning har kompenserats av en kursuppgång i Nordea- aktien med 17 procent. OMX Stockholm Benchmark Index steg under året med tolv procent.
Under de inledande månaderna 2013 ökade värdet på de börs- noterade innehaven. I januari och februari 2013 steg värdet på statens aktieinnehav med sju procent, att jämföras med en upp- gång på nio procent i OMX Stockholm Benchmark Index.
FÖRSÄLJNINGSMANDAT I BÖRSBOLAG
Regeringen har ett bemyndigande från riksdagen att minska eller avveckla ägandet i SAS och Nordea Bank. Under 2012 var det statliga ägandet i börsbolagen oförändrat.
25 |
|
|
|
0 |
|
|
|
Grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan januari 2010.
NORDEA – KURSUTVECKLING
OMX Stockholm Benchmark GI |
|
Nordea |
|
150
125
100
75
50
25 |
|
|
|
0 |
|
|
|
SAS – KURSUTVECKLING
OMX Stockholm Benchmark GI SAS
150
125
100
75
50
25 |
|
|
|
0 |
|
|
|
TELIASONERA – KURSUTVECKLING
150 |
|
OMX Stockholm Benchmark GI |
Telia Sonera |
|
|
|
|
125 |
|
|
|
100 |
|
|
|
75 |
|
|
|
50 |
|
|
|
25 |
|
|
|
0 |
|
|
|
BÖRSVÄRDE STATENS NOTERADE AKTIEINNEHAV, MNKR
|
|
|
|
31 dec 2012 |
|
31 dec 2011 |
|
28 feb 2013 |
|
|
|
Aktiernas andel av statens |
|
|
Kursförändring |
|
Kursförändring |
|
Ägarandel |
Statens innehav, |
totala bolagsportfölj |
Marknadsvärde, |
Marknadsvärde, |
jämfört med |
Marknadsvärde, |
jämfört med |
Bolag |
i bolaget |
antal aktier |
(värde 570 mdkr) |
mnkr |
mnkr |
31 dec 2011 |
mnkr |
31 dec 2011 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TeliaSonera |
37,3 % |
1 614 513 748 |
12,5 % |
71 135 |
75 511 |
71 652 |
1 % |
|
SAS |
21,4 % |
70 500 000 |
0,1 % |
553 |
564 |
1 029 |
86 % |
|
Nordea Bank |
13,4 % |
544 181 711 |
5,9 % |
33 794 |
28 978 |
17 % |
40 732 |
21 % |
Totalt |
|
|
|
ø |
ø |
ø |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: Bloomberg
42 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
SAS är ett av de tre börsnoterade bolagen där staten finns med som delägare. SAS är den största flygbolagskoncernen i norra Europa och
USBOTQPSUFSBEFDJSLBNJMKPOFSSFHVMKÊSQBTTBHFSBSFVOEFSFoto: SAS
FÖRE TAGSÖVERSIK T
Företagsöversikt
45 |
Akademiska Hus |
46 |
Almi Företagspartner |
47 |
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
48 |
Apotekens Service |
49 |
Apoteket |
50 |
Apoteksgruppen |
51 |
Arlandabanan Infrastructure |
52 |
Bilprovningen |
53 |
Bostadsgaranti |
54 |
Dom Shvetsii |
55 |
Dramaten |
56 |
ESS |
57 |
Fouriertransform |
58 |
Green Cargo |
59 |
Göta kanalbolag |
60 |
Infranord |
61 |
Inlandsinnovation |
62 |
Jernhusen |
63 |
Lernia |
64 |
LKAB |
65 |
Metria |
66 |
Miljömärkning Sverige |
67 |
Miljöstyrningsrådet |
68 |
Nordea Bank |
69 |
Operan |
70 |
PostNord |
71 |
RISE |
72 |
Saab Parts |
73 |
Samhall |
74 |
SAS |
75 |
SBAB |
76 |
SEK |
77 |
SJ |
78 |
SOS Alarm |
79 |
Specialfastigheter |
80 |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
81 |
Statens Bostadsomvandling |
82 |
Sveaskog |
83 |
Svedab |
84 |
Svenska Skeppshypotek |
85 |
Svenska Spel |
86 |
Svevia |
87 |
Swedavia |
88 |
Swedesurvey |
89 |
Swedfund |
90 |
Systembolaget |
91 |
TeliaSonera |
92 |
Teracom Group |
93 |
Vasallen |
94 |
Vattenfall |
95 |
Vectura Consulting |
96 |
VisitSweden |
97 |
Voksenåsen |
Ur föreställningen Nötknäpparen på Kungliga Operan.
Foto: Operan
44 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
Akademiska Hus Aktiebolag bildades 1993 i samband med ombildningen av Byggnadsstyrelsen. Företagets huvud uppgift är att bidra till utvecklingen av
LVOTLBQT4WFSJHFHFOPNBUUFSCKVEB landets universitet och högskolor ända målsenliga och sunda lokaler för ut bildning och forskning. Företaget har också ett ansvar att som förvaltare till varata de stora ekonomiska och kultu rella värden som finns i fastigheterna. Företaget agerar affärsmässigt och i öppen konkurrens.
VERKSAMHET
Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verksamhet består i att äga, förvalta, projek tera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin huvud uppgift, dvs. utbildning och forskning. En viktig grund för bolagets verksamhet är att man agerar hållbart, affärsmässigt och på marknadsmässiga villkor. Detta medför ett effektivt resursutnyttjande, att konkurrensen på fastighetsmarknaden inte snedvrids samt en långsiktigt ansvarfull förvaltning av det stora fastighetsbeståndet. Vidare ges möjlig heter att oavsett konjunkturläge investera betydande summor i nya projekt för lärosä tena runt om i Sverige. Kännetecknande för Akademiska Hus verksamhet är långa kon trakt med stabila kunder vilket ger en fördel aktig riskprofil. Företaget har verksamhet över hela landet, med huvudkontoret i Göteborg.
EKONOMI
Akademiska Hus hyresintäkter ökade som en följd av främst driftsättningar av nya anlägg OJOHBSTBNUPNPDIUJMMCZHHOBUJPOFS%SJGUT
överskottet förbättrades på grund av ovanstå FOEFNFOPDLTÌTPNFOGÚMKEBWMÊHSFESJGUT och underhållskostnader. En stor kostnadspost
VUHÚSTBWFOFSHJ EÊSCPMBHFUHFOPNGÚSFGGFLUJWJ TFSJOHTBSCFUFO 4UBOEBSEFOQÌCPMBHFUTGBTUJH hetsbestånd håller i dag en hög nivå till följd av tidigare stora satsningar. Årets resultat efter skatt ökade markant då bolagsskatten sänktes till 22 procent, vilket medförde att den beräk nade uppskjutna skatten påverkades positivt.
'ÚSÊOESJOHFOIBSEPDLJOUFIBGUOÌHPOLBTTB flödeseffekt utan är endast bokföringsmässig.
Värdeförändringarna i fastighetsbeståndet var något negativ som en följd av justerade värderingsantaganden. Bruttoinvesteringarna fortsatte att öka där beslutade och planerade investeringar samt idéprojekt uppgick till drygt 26 miljarder kronor vid årsskiftet 2012/13.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:&WB#SJUU(VTUBGTTPO VD: Kerstin
Lindberg Göransson
Ordf:&WB#SJUU(VTUBGTTPOLed: Olof Ehrlén, Per Granath, Leif Ljungqvist, Pia Sandvik, Gunnar Svedberg,
.BK$IBSMPUUF8BMMJO *OHFNBS;JFHMFSArb rep: Tomas Jennlinger, Anders Larsson Revisor: Hans Warén, Deloitte
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (200) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (100) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
Akademiska Hus arbetar med mål inom ett antal olika områden. Lönsamhetsmålet inne bär att avkastningen på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan
QMVTQSPDFOUFOIFUFSÚWFSFOLPOKVOLUVS cykel. Soliditeten ska uppgå till mellan 30 och 40 procent. Miljömålen ställs upp dels för det kommande året, dels långsiktigt.
Huvudmålet är att mängden köpt energi, angivet i kWh/kvm, ska minska med 40 procent till år 2025 jämfört med år 2000.
UTDELNINGSPOLICY
Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 procent av resultatet efter finansiella poster, exklusive orealiserade värdeförändringar, med avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel ning ska hänsyn tas till koncernens kapital struktur och kapitalbehov.
UPPFÖLJNING
Soliditeten hade vid utgången av 2012 ökat till 46,1 (43,4) procent vilket överstiger målintervallet. Avkastningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick 2012 till 6,8 (9,2) procent. Målet är dock satt över en konjunkturcykel och under den senaste fem årsperioden har avkastning på eget kapital i snitt uppgått till 5,9 procent, vilket därmed understigit målet på 6,4 procent. En utdel ning om 1 355 (1 245) miljoner kronor föreslogs för 2012, vilket är enligt policy. Mängden köpt energi minskade för 2012 med 3,5 procent, medan årsmålet var en minsk ning med 2 procent. Utfallet är långsiktigt i enlighet med plan.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBEPNTÊUUOJOHGSÊNTUQÌHSVOEBW OZBESJGUTÊUUOJOHBS
t4UBCJMUSFTVMUBUGSÌOGBTUJHIFUTSÚSFMTFO
t#SVUUPJOWFTUFSJOHBSOBGPSUTBUUFBUUÚLB
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
5 511 |
5 378 |
Värdeförändringar |
361 |
|
Rörelseresultat |
3 228 |
3 704 |
Resultat före skatt |
2 546 |
3 252 |
Nettovinst |
3 147 |
2 394 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
61 632 |
61 073 |
Anläggningstillgångar |
57 000 |
55 379 |
Eget kapital |
28 427 |
26 521 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
18 283 |
16 546 |
Operativt kapital |
46 710 |
43 067 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
58,6 |
68,9 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
11,5 |
9,2 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(schablonskatt), % |
6,8 |
9,2 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
2,0 |
2,3 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,6 |
0,6 |
Soliditet, % |
46,1 |
43,4 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
2 917 |
2 688 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
1 355 |
1 245 |
Antal anställda i medeltal |
426 |
419 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL (schablonskatt), % |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
25 |
|
Mål |
||
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
||
25 |
|
46 |
|
|
15 |
|
|
|
54 |
62 |
38 |
|
|
||
75 |
10 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
45 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
ALMI FÖRETAGSPARTNER AB tPSHOStwww.almi.se
Almi Företagspartner AB:s uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrens kraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagandet i syfte att ska pa tillväxt och förnyelse i svenskt nä ringsliv. Almi ägs av staten och är mo derbolag i en koncern med 16 regionala dotterbolag, Almi Invest AB samt IFS Rådgivning AB. Moderbolaget äger 51 procent av dotterbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseor gan och kommunala samverkansorgan.
VERKSAMHET
Almis verksamhet omfattar lån, riskkapital och rådgivning i företagandets alla faser – från idéer till framgångsrika företag. Kreditgivning sker i samverkan med andra kreditgivare. Banker är en viktig samarbetspartner. Almi
*OWFTU TPNGJOBOTJFSBTBWCMBOEBOOBU&6 medel och regional medfinansiering, investe rar i företag som står inför en tillväxtfas och ofta företag i tidiga utvecklingsskeden. Inves teringar sker alltid tillsammans med en part ner. Almi Invest består av sju regionalt base rade riskkapitalfonder som totalt förvaltar över en miljard kronor. Rådgivning utförs av Almis rådgivare eller av externa underkonsulter.
6UJGSÌOSFHJPOBMBGÚSVUTÊUUOJOHBSPDIFGUFS frågan varierar erbjudandena inom rådgivning från region till region. I vårbudgeten för 2012 aviserade regeringen en sammanslagning av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB. I juni 2012 bemyndigade riksdagen regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra transaktionen och vid årsskiftet 2012/13 skedde sammanslagningen. Under 2012 har Almi bedrivit ett intensivt arbete för att förbereda en integration av Innovations brons verksamheter i Almi.
EKONOMI
2012 uppgick Almis anslag från staten till
125 (127) miljoner kronor. Koncernens resultat före minoritetsintressen uppgick till 35 (45) miljoner kronor. Moderbolagets resultat uppgick till 39
MÅL
Almis mål är att fler innovativa idéer kommer sialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Birgitta Böhlin |
VD: Göran Lundwall |
Ordf: Birgitta Böhlin (valdes vid årsstämman 2013
då Åke Hedén avgick som tf ordf, vilket han varit sedan januari 2013 då Elisabeth Gauffin avgick) Led: Nicolas Hassbjer, Åke Hedén, Joakim Kärnborg, Eva Lindström,
"HOFUB.ÌSETKÚ *OHB5IPSFTTPO)BMMHSFO /JDPMBT
Hassbjer, Joakim Kärnborg, Eva Lindström och Agneta Mårdsjö valdes i januari 2013 då Ola Asplund,
Törsäter avgick. Mattias Moberg valdes i juni 2012, då Jan Berg avgick, men avgick själv i januari 2013.)
Arb
Arb suppl: Peter Kraff, Carina Ramneskär Revisor: Jan Palmqvist, Deloitte
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 150 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och tillväxt. Almis utlåning till kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företags stocken och nyföretagandet bland dessa grup per. Låneverksamheten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt.
UTDELNINGSPOLICY
Bolaget har inte utdelningskrav från ägaren.
UPPFÖLJNING
Under 2012 har efterfrågan på Almis tjänster ökat såväl inom finansiering som inom rådgiv ning. 16 509 (15 483) kunder tog del av Almis rådgivning och därutöver deltog
31 021 (25 501) personer i seminarier under
2012. Nyutlåningen ökade något och uppgick till totalt 2 161 (2 023) miljoner kronor. Antalet krediter till kvinnor ökade något 2012 till 1 115 (1 103) miljoner kronor. Den totala andelen kvinnor bland låntagarna uppgick till 31 (33) procent. Antalet beviljade krediter till personer med utländsk bakgrund uppgick till 891 (727) miljoner kronor vilket motsvarar 25 (22) procent av den totala andelen lån. Almis utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut 5 922 miljoner kronor till företagen under 2012, vilket innebär att för varje utlånad krona från Almi
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBEFGUFSGSÌHBOQÌTÌWÊMSÌEHJWOJOH TPNGJOBOTJFSJOH
t/ZVUMÌOJOHFOÚLBEFOÌHPUKÊNGÚSU NFE
t,SFEJUGÚSMVTUFSOBNJOTLBEF
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
980 |
992 |
Rörelseresultat |
35 |
45 |
Resultat före skatt |
35 |
45 |
Nettovinst |
36 |
45 |
– varav hänförbart till minoritet |
27 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
7 243 |
7 201 |
Anläggningstillgångar |
6 119 |
5 889 |
Eget kapital |
6 332 |
6 296 |
– varav minoritet |
181 |
182 |
Nettoskuld |
0 |
|
Operativt kapital |
5 193 |
6 296 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
3,6 |
4,5 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,6 |
0,3 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,2 |
0,2 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
|
Soliditet, % |
87,4 |
87,4 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
180 |
159 |
Anslag, mnkr |
125 |
127 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
428 |
440 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
så har företagen fått låna ytterligare 2,90 kronor från banker eller andra finansiärer. Almi Invest har under 2012 tillsammans med kommersiella investerings partners genomfört 50 (44) investeringar i små före tag i expansionsfas, varav Almi Invests investeringar uppgick till 146,7 miljoner kronor.
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
NYUTLÅNING, mnkr |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
|||
|
Statens ägarandel 100% |
|
56 |
44 |
50 |
50 |
|
|
|||||
49 |
51 |
3 500 |
|
|
|
|
|
|
3 000 |
|
|
|
|
|
|
2 500 |
|
|
|
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
1 500 |
|
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
2008 |
2010 |
2012 |
||
2006 |
||||||
2005 |
2007 |
2009 |
2011 |
46 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, har till huvudsaklig uppgift att till verka och tillhandahålla extemporeläke medel och lagerberedningar, det vill säga läkemedel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djur besättning eller tillverkas i små serier. Bolaget var tidigare ett dotterbolag till Apoteket AB, men ägs från den 30 juni 2010 direkt av staten.
VERKSAMHET
APL levererar i dag extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer som etablerat sig på öppenvårdsmarknaden och även till slutenvår den. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkur rensutsatt.
Företaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2015 för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek. APL erbju EFSÊWFOVUWFDLMJOHTPDIUJMMWFSLOJOHTUKÊOTUFS
EKONOMI
Under 2012 uppgick nettoomsättningen till 723,7 (486,1) miljoner kronor. APL har en ökad försäljning genom extemporeberedning på sjukhusen i Västra Götalandsregionen (VGR) och Region Halland (RH). Rörelseresultatet blev
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Johan Assarsson |
VD: Eva Sjökvist Saers |
Ordf: Johan Assarsson Led: Britt Hansson, Gunilla Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner
Arb rep: +PIBO)BNNBSHSFO 4VTBOO%BOJFMTTPO
Lindberg Arb suppl: Astrid Holdt, Maria Åhman Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr.
MÅL
Soliditeten, beräknad som eget kapital i pro cent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 50 procent. Räntabiliteten, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till mellan 12 och 14 procent.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelning bör, under förutsättning att aktiebo lagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av årets resultat med beaktande av soliditetsmålet.
UPPFÖLJNING
Soliditeten var 36,8 procent 2012. Räntabili tetenpå eget kapital är negativ. Det egna kapitalet uppgick till 186,7 miljoner kronor, vilket är 17,8 miljoner kronor lägre än vid årsskiftet. Förändringen motsvarar periodens förlust 15,9 miljoner kronor minskat med utdelning till ägaren 1,9 miljoner kronor.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBEMÊLFNFEFMTGÚSTÊMKOJOHUJMM MBOETUJOHFO
t#FTMVUBEFPNTUSVLUVSFSJOHBSHFSFO PNTUSVLUVSFSJOHTSFTFSWFSJOHTPN CFMBTUBSSÚSFMTFSFTVMUBUFU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
724 |
486 |
Rörelseresultat |
20 |
|
Resultat före skatt |
15 |
|
Nettovinst |
9 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
511 |
381 |
Anläggningstillgångar |
239 |
212 |
Eget kapital |
188 |
205 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
170 |
100 |
Operativt kapital |
359 |
305 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
4,1 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
4,3 |
Rsyss (genomsnitt), % |
neg |
1,7 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,9 |
0,5 |
Soliditet, % |
36,8 |
53,6 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
63 |
33 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
2 |
Antal anställda i medeltal |
491 |
448 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
|
Kvinnor |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
||||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
24 |
44 |
|
40 |
60 |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
76 |
56 |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
47 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
Apotekens Service Aktiebolag bildades 2008 och har till huvudsaklig uppgift att ansvara för den infrastruktur i form av register och databaser som alla apo UFLT WÌSEPDIPNTPSHTBLUÚSFSCFIÚ ver ha tillgång till. Sedan den 26 mars 2010 ägs bolaget direkt av staten. Den 7 februari 2013 överlämnade reger ingen lagrådsremissen Ny myndighet
GÚSIÊMTPPDIWÌSEJOGSBTUSVLUVSUJMM
Lagrådet. I lagrådsremissen gör reger ingen bedömningen att en ny myndig het bör bildas. Den nya myndigheten bör ha samma uppgifter som Apotekens Service har i dag och bör inleda sin verksamhet den 1 januari 2014. Det innebär att Apotekens Service ska av vecklas. Den 7 februari 2013 beslu tade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska förbereda och genom föra bildandet av en ny myndighet för
IÊMTPPDIWÌSEJOGSBTUSVLUVS *OSÊUUBOEF BWFOOZNZOEJHIFUGÚSIÊMTPPDI vårdinfrastruktur (dir. S 2013:15).
VERKSAMHET
Apotekens Service ansvarar bland annat för de databaser och register som regleras genom lagen om receptregister, däribland högkost nadsdatabasen, läkemedelsförteckningen och olika stödregister till dessa. Bolaget har också till uppgift att framställa och redovisa natio nell läkemedelsstatistik samt att inrätta och ansvara för ett elektroniskt expertstöd. Bola get ska genom sin verksamhet skapa förut sättningar för en väl fungerande konkurrens på apoteksmarknaden genom att ge öppen vårdsapoteken tillgång till databaser, register och annan samhällsnyttig infrastruktur på
MJLWÊSEJHBPDIJDLFEJTLSJNJOFSBOEFWJMMLPS
EKONOMI
Apotekens Service verksamhet finansieras huvudsakligen genom att en avgift, som
GBTUTUÊMMTBW5BOEWÌSETPDIMÊLFNFEFMTGÚS månsverket (TLV), tas ut av apoteksaktörerna.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Olof Englund |
VD: Stefan Jakas |
Ordf: Olof Englund Led: Eva Andersson, Angelica Frithiof, Mats Larson, Anitha Thornlund, Johan Wallér, Tony Malmborg Revisorer: Therése Kjellberg, Deloitte och Per Redemo, Riksrevisionen
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till
130 (130) tkr.
Rörelsens intäkter uppgick under 2012 till 254 (258) miljoner kronor. Rörelseresultatet uppgick till
MÅL
Apotekens Service verksamhet syftar till att göra samhällsnyttig infrastruktur tillgänglig
GÚSBQPUFLT WÌSEPDIPNTPSHTBLUÚSFS TBNU till att främja en patientsäker och kostnadsef fektiv distribution av läkemedel. Syftet med företagets verksamhet är inte att generera vinst åt aktieägaren.
UTDELNINGSPOLICY
Apotekens Service vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja före tagets ändamål. Någon vinstutdelning från bolaget ska därför inte ske.
UPPFÖLJNING
Företaget har under 2012 fullgjort sitt upp drag att tillhandahålla infrastruktur till apo teksaktörerna samt att främja en patientsäker
PDILPTUOBETFGGFLUJWEJTUSJCVUJPOBWMÊLF medel på ett tillfredsställande sätt.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t4ÊOLUBWHJGUQFSSFDFQUPSEFSSBENFE LSPOPSQÌWFSLBSSÚSFMTFSFTVMUBUFU
t*SÚSFMTFSFTVMUBUFUJOHÌSOFETLSJWOJOH BWEPUUFSCPMBHFU1SPEVS
t1PTJUJWQÌWFSLBOQÌLBTTBGMÚEFUBW QSPKFLUGJOBOTJFSJOHBWNZOEJHIFUFS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
213 |
207 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
195 |
202 |
Anläggningstillgångar |
22 |
66 |
Eget kapital |
55 |
99 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
0 |
0 |
Operativt kapital |
55 |
99 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
0,0 |
Soliditet, % |
27,9 |
49,1 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
6 |
20 |
Anslag, mnkr |
40 |
52 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
105 |
85 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
|
Kvinnor |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
|||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
42 |
44 |
57 |
43 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
58 |
56 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
www.apoteket.se tPSHOStAPOTEKET AKTIEBOLAG
Apoteket Aktiebolag bildades 1970 som Apoteksbolaget AB, i samband med att apoteksmarknaden förstatliga des. 2009 upphörde Apotekets mono pol på apoteksmarknaden och cirka två tredjedelar av bolagets butiksnät sål des. I dag verkar bolaget på en fullt konkurrensutsatt marknad. Apoteket kvarstår som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden med en verksamhet som ska bedrivas på
TÌEBOUTÊUUBUUFOHPEMÊLFNFEFMT försörjning i Sverige främjas.
VERKSAMHET
Apoteket erbjuder produkter och tjänster
JOPNMÊLFNFEFMTPDIIÊMTPPNSÌEFU1Ì marknaden för öppenvårdsapotek tillhanda håller affärsområdet Konsument genom drygt 370 apotek i hela landet receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshan del som består av dels internethandel, dels av distansförsäljning som sker genom bolagets apoteksombud. Apotekets andra affärsom SÌEF 7ÌSE'ÚSFUBH FSCKVEFSGÚSTÚSKOJOHT och farmacitjänster såsom läkemedelsförsörj ning, läkemedelsgenomgångar och andra rådgivningstjänster till landsting, kommuner och privata vårdföretag. Bolaget bedriver också dosverksamhet.
EKONOMI
Koncernens nettoomsättning under 2012 sjönk med 6,8 procent. Den lägre omsätt ningen förklaras främst av minskat värde på receptförsäljningen och ökad konkurrens på vårdmarknaden. Den successiva övergången till franchisedrift bidrog också till en minsk ning av omsättningen. Rörelseresultatet sjönk jämfört med 2011. I rörelseresultatet ingick dock omstruktureringskostnader på 85 miljo ner kronor för 2012. Resultatet efter skatt som var något lägre under 2012 påverkades negativt av en lägre avkastning på pensions tillgångarna. Omräkningen av uppskjuten skatt som en följd av den sänkta bolagsskat ten bidrog dock positivt till nettoresultatet.
MÅL
Regeringens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande, konkur renskraftig och långsiktigt lönsam aktör på
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson
Ordf: Christian W Jansson Led: Maria Curman, Gert Karnberger, Leif Ljungqvist, Kristina Schauman, Elisabet Wenzlaff Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson Arb suppl: Marie Redeborn, Gunilla Larsson Revisor: Åsa Lundvall, Ernst & Young
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
apoteksmarknaden. Apoteket är ett av Sveri ges starkaste varumärken med ett högt anse ende hos både kunder och allmänhet. Att upprätthålla detta starka anseende utgör ett viktigt mål vilket grundar sig på ett hållbart företagande. På årsstämman 2013 antogs nya ekonomiska mål vilka uttrycks som: en rörelsemarginal om 3 procent samt skuldsätt ningsgrad
UTDELNINGSPOLICY
Även utdelningspolicy justerades vid årsstäm man 2013. Det nya målet uttrycks som: Ordinarie utdelning ska uppgå till mellan
40 och 60 procent av årets vinst efter skatt justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionsstiftelsen.
UPPFÖLJNING
Apotekets rörelsemarginal uppgick till 0,7 (0,8) procent under 2012. Koncernens pensionsjusterade skuldsättningsgrad 2012 uppgick till 2,0 gånger vilket således översteg målet om en skuldsättningsgrad på
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t.JOTLBEPNTÊUUOJOHUJMMGÚMKEBWÚLBE LPOLVSSFOT
t0NTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFSNJOTLBEF SÚSFMTFSFTVMUBUFU
t4UPSBGÚSÊOESJOHBSQÌWÌSENBSLOBEFO
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
21 392 |
22 960 |
Rörelseresultat |
141 |
189 |
Resultat före skatt |
354 |
586 |
Nettovinst |
367 |
391 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
7 790 |
8 249 |
Anläggningstillgångar |
3 094 |
2 955 |
Eget kapital |
2 820 |
2 656 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
1 860 |
2 041 |
Operativt kapital |
4 680 |
4 697 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
0,7 |
0,8 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
13,8 |
7,6 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
3,5 |
3,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,7 |
0,8 |
Soliditet, % |
36,2 |
32,1 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
134 |
343 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
31 |
200 |
Antal anställda i medeltal |
4 540 |
4 633 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
|
Styrelse |
|||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
18 |
44 |
56 |
|
50 |
50 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
82 |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
49 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Apoteksgruppen, är holdingbolag i
"QPUFLTHSVQQFOLPODFSOFO GSÌOWJMLFU småföretagare ges möjlighet att för värva apotek. Merparten av apoteken ägs numera av småföretagare. Totalt ingår nu 157 apotek samt 2 filialer i kedjan. Vid årsskiftet fanns 18 apotek
UJMMGÚSTÊMKOJOH"QPUFLTHSVQQFO koncernen har en central serviceorgani sation till stöd för småföretagarna.
VERKSAMHET
Under omregleringsperioden var bolaget moderbolag till Apoteket AB under namnet Apoteket Omstrukturering AB (OAB). Våren 2010 slutfördes under ledning av OAB avytt ringen av 465 apotek från Apoteket AB till fyra köpare. Bolaget ansvarar nu för försälj ningen av kvarvarande apotek till småföreta gare. Bolaget svarar också för en serviceorga nisation som stöd för småföretagarnas drift av apoteken genom samverkan kring exempelvis inköp, sortiment, IT, ekonomi och kvalitet. Vid slutet av 2012 hade huvuddelen av de ursprungliga apoteken sålts till småföreta gare. I koncernen ingår dotterbolagen Apo teksgruppen i Sverige AB och Apoteksgrup pen i Sverige Förvaltning AB.
EKONOMI
Rörelseintäkterna i koncernen uppgick till 174 (163) miljoner kronor och består i huvudsak av serviceintäkter från apoteksföre tagare. I takt med att apotek sålts till småfö retagare har koncernens intäkter ökat. För apotek anslutna till Apoteksgruppen uppgick totala omsättningen under 2012 till 3 388 (3 493) miljoner kronor. Omsättningen för apoteken minskade med 3,0 procent. Omsättningstappet förklaras främst av att medelpriset på förskrivna läkemedel gått ned. Koncernens resultat före skatt och realisa tionsvinster från apoteksförsäljningar uppgick till 3
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Birgitta Böhlin |
VD:&WB#SJUU(VTUBGTTPO |
Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Jan Forsberg, Lars Erik Fredriksson, Peder Larsson,
"OO$ISJTUJO/ZLWJTU
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 130 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings kansliet.
MÅL
Soliditeten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 80 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst fyra procent.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande 40 procent av årets resultat i koncernen med beaktande av soliditetsmålet.
UPPFÖLJNING
Soliditeten 2012 var 77,5 (72,6) procent, vilket är lägre än målet på omkring 80 pro cent. Räntabiliteten uppgick till 7,9 (14,1) procent och översteg därmed målet. Utdel ningen uppgick till 0 (160) miljoner kronor. Avvikelserna från målen är begränsade.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBEFJOUÊLUFSJGPSNBWTFSWJDFBWHJGUFS QÌHSVOEBWGMFSTÌMEBBQPUFL
t.JOTLBEFFYUFSOBLPTUOBEFSIBSMFUUUJMM GÚSCÊUUSBENBSHJOBM
t,POLVSTJBWUBMTQBSUFO1BOBYJBPDIJUWÌ FOTLJMEBBQPUFLIBSGÚSTÊNSBUSFTVMUBUFU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
100 |
97 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
3 |
|
Nettovinst |
36 |
82 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
519 |
702 |
Anläggningstillgångar |
248 |
289 |
Eget kapital |
402 |
525 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
213 |
294 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
7,9 |
14,1 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
1,1 |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
77,5 |
74,8 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
160 |
Antal anställda i medeltal |
233 |
369 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
ANTAL APOTEK ANSLUTNA TILL APOTEKSGRUPPEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
200 |
|
|
||
13 |
|
|
|
|
160 |
|
|
87 |
44 |
56 |
50 |
50 |
120 |
|
|
80 |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2010 |
50 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
www.abanan.se
I syfte att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mel lan staten och det privata näringslivet samfinansierat infrastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure AB bildades för statens räkning för att genomföra projektet och förvalta anläggningen. Bolaget äger Arlandabanan. Resandet ökade med 3,3 procent 2012.
VERKSAMHET
"SMBOEBCBOBO*OGSBTUSVDUVSFÊHFS"SMBOEB banan. Bolaget förvaltar Arlandabaneavtalen och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter efterlevs. Arlandabanan omfattar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flyg plats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggningar på spår 1 och 2 på Stockholm Central.
¯SGJDL"5SBJO"# FGUFSFOBOCVET tävlan, uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan samt bedriva en snabbtågspendeltrafik mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. Avtalet med
"5SBJOVUHÚSFOLPODFTTJPO#PMBHFU"5SBJO
AB får under avtalstiden utnyttja Arlandaba nan Infrastructure AB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet för sin snabbtågspen del. Arlandabanan Infrastructure AB överva kar driften av järnvägsanläggningen, snabb tågspendeln och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlandabanan Project Agreement (Projektavtalet) godkännas av Arlandabanan Infrastructure AB. Detta kräver god insyn och kontroll av verksamheten. I syfte att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och internatio nella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure AB i samförstånd med Sweda via AB och järnvägsföretagen för en utökad järnvägstrafik på Arlandabanan.
EKONOMI
Företagets verksamhet finansieras via intäkter
GSÌOUSBGJLSÊUUJHIFUFSOB NBSLIZSPSGSÌO"5SBJO "# FOTÊSTLJMELPOUSPMMPDIÚWFSWBLOJOHTFSTÊUU OJOHGSÌO"5SBJO"#PDIVQQESBHTFSTÊUUOJOH från Trafikverket. Verksamheten genererar inget överskott utan uppvisar årligen ett nollresultat.
MÅL
Arlandabanan Infrastructure har som mål att öka resandet med tåg till och från Arlanda flygplats. Till 2015 är målet att fördubbla
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Karin Starrin |
VD: Ulf Lundin |
Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell Åhlund, Hans Brändström, Kerstin Hessius Revisor: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 110 (107) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 66 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
tågresandet jämfört med år 2010. Utnyttjan det av Arlandabanan ska öka genom en utvecklad tågtrafik, med nya upptagningsom råden som är väl integrerad med övrig tågtra fik. Bolaget har också som mål att statens
SPZBMUZMÌOUJMM"5SBJOTLBÌUFSCFUBMBTVOEFS avtalstiden.
UTDELNINGSPOLICY
Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren och bolagets verksamhet syftar inte till vinst. Staten har i stället rätt till vinstdelning (royalty)
GSÌO"5SBJO"#NFEBOMFEOJOHBWEFUWJMMLPST lån som finns utställt av Riksgäldskontoret till
"5SBJO"#
UPPFÖLJNING
Snabbtågspendeln är en mycket uppskattad service med hög punktlighet och hög andel nöjda resenärer. I december 2012 startade SL en ny lokal pendeltågslinje mellan Älvsjö/ Tumba och Uppsala via Stockholm Central och Arlanda. Linjen täcker ett nytt upptag ningsområde, har ett väsentligt lägre pris än snabbtågspendeln men tar längre tid än snabbtågspendeln. Resandet med tåg till Arlanda flygplats ökade med 3,3 procent 2012. SJ och SL/UL ökade tillsammans med 14 procent. Snabbtågspendeln minskade med knappt en procent. Totalt gjordes 4,6 miljoner tågresor till och från Arlanda flyg plats. 71 procent av resorna gjordes med snabbtågspendeln. Resterande 29 procent gjordes med andra tågföretag, främst SJ och UL. Från Arlanda finns totalt cirka 200
BWHÌOHBSWBSKFEZHOWBSBWFUUESZHUUBMÊS snabbtågspendeln.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t5ÌHSFTBOEFUÚLBEFNFE QSPDFOU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
67 |
66 |
Rörelseresultat |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
0 |
0 |
Nettovinst |
0 |
0 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
1 584 |
1 655 |
Anläggningstillgångar |
1 551 |
1 618 |
Eget kapital |
10 |
10 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
0,0 |
0,0 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,0 |
0,0 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,0 |
0,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
0,6 |
0,6 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
1 |
1 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Nej |
Jämställdhetspolicy |
|
Nej |
Miljöpolicy |
|
Nej |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner |
|
|
|
|
|
|
|
Styrelse |
5 |
|
|
25 |
4 |
|
|
3 |
|
|
|
75 |
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
51 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNINGtPSHOStwww.bilprovningen.se
Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, grundades 1963 på uppdrag av riksdag och regering. Den 1 juli 2010 konkurrensutsattes for donsbesiktningsmarknaden vilket inne bar att nya aktörer kunde ansöka om ackreditering för att besikta fordon. Under 2012 genomfördes försäljningar av delar av Bilprovningens stationsnät till nya aktörer. Efter genomförd försälj ningsprocess av cirka 2/3 av stations nätet är det kvarvarande Bilprovningen nu ett helägt statligt bolag.
VERKSAMHET
Bilprovningen bedriver en affärsmässig verk samhet på en fullt avreglerad marknad. Med 89 stationer och cirka 650 medarbetare är Bilprovningen även efter de avslutade försälj ningarna Sveriges ledande aktör för besikt ning av motordrivna fordon. Bolaget ska möta kundens behov av tjänster kring fordonets trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftseko nomi i samband med rådgivning och kontroll av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas nära kunden och erbjuda sina tjänster på det sätt som passar kunden. Verksamheten under 2012 bestod till cirka 97 procent av obligato SJTLBLPOUSPMMPDISFHJTUSFSJOHTCFTJLUOJOHBSJ FOMJHIFUNFE&6EJSFLUJWTBNUOBUJPOFMMB lagar och föreskrifter.
Trots att marknaden för fordonsbesiktning avreglerades redan vid halvårsskiftet 2010, utgjorde Bilprovningens konkurrenters verk samhet en fortfarande liten andel av markna den vid utgången av 2011. Den långsamma etableringen av nya aktörer på den svenska marknaden utgjorde grunden för en överens kommelse under 2011 mellan Bilprovningens
ÊHBSFPNBUUQSÚWBNÚKMJHIFUFSOBUJMMFOGÚS säljning av cirka 2/3 av bolagets stationsnät. Den försäljningsprocess som påbörjades 2012 av dels två kluster av stationsnät och dels bolagets fastighetsbestånd slutfördes under 2013. I juli 2012 slöts avtal med Opus Group om försäljning av det nordöstra klustret. Detta följdes av en försäljning av fastighetsbestån det i november 2012. I januari 2013 medde lades att staten respektive de övriga delägarna delat upp bolaget mellan sig, där minoritetsä garna tog över det sydvästra klustret. Staten blev därigenom helägare till det kvarvarande rikstäckande stationsnätet. Affären slutfördes den 18 mars 2013.
EKONOMI
Nettoomsättningen sjönk under 2012, främst som en följd av att koncernen avyttrade 70
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Kerstin Lindberg |
VD: Benny Örnerfors |
Göransson |
|
Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Led: Cecilia Daun Wennborg, Anna Nilsson Ehle, Gunnar Malm, Leif Ljungqvist, Jacob Röjdmark (Cecilia Daun Wennborg och Gunnar Malm valdes vid årsstämman 2013 då Per Johansson, Tom Bjerver och Ulf Blomgren avgick) Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund Arb suppl: Göran Lund, Jonas NIlsson Revisorer: Sten Olofsson och Lena Möllerström Nording, Grant Thornton
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 130 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i
Regeringskansliet.
stationer under det fjärde kvartalet samt även ökad konkurrens. Rörelseresultatet ökade kraftigt under 2012. Ökningen är direkt hänförlig till intäkterna från försäljningen av det nordöstra stationsnätet. Den underlig gande verksamheten utvecklades väl under 2012 och bidrog till det totala resultatet. Nettoresultatet påverkades också positivt av en positiv skattekostnad som var hänförlig till ett skattemässigt underskott under 2012.
MÅL
Bolagets soliditet ska uppgå till 35 procent, avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent och vinstmarginalen ska uppgå till 10 procent.
UTDELNINGSPOLICY
Bolaget ska över en konjunkturcykel ha som mål att dela ut
UPPFÖLJNING
Avkastningen på sysselsatt kapital ökade kraftigt som en följd av försäljningarna och översteg målet. Rörelsemarginalen uppgick till 21,5 procent. Även justerat för försälj ningsintäkterna överträffades målet för 2012. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 76 procent, också det som en följd av försälj ningsintäkterna och ett kraftigt ökat eget kapital. Ordinarie utdelning för 2012 uppgick till 70 miljoner kronor, motsvarande 20 procent av nettoresultatet.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t0NTÊUUOJOHFONJOTLBEFTPNFOGÚMKEBW BWZUUSBEFWFSLTBNIFUFS
t#FTJLUOJOHTLMVTUFSTBNUNFSQBSUFOBW GBTUJHIFUFSOBBWZUUSBEFT
t'ÚSÊOESJOHTBSCFUFNFEBOQBTTOJOHUJMM NJOTLBEWFSLTBNIFU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
1 550 |
1 642 |
Rörelseresultat |
325 |
120 |
Resultat före skatt |
333 |
128 |
Nettovinst |
363 |
108 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
1 302 |
1 358 |
Anläggningstillgångar |
269 |
118 |
Eget kapital |
985 |
706 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
244 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
21,0 |
7,3 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
42,9 |
13,5 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
69,8 |
5,8 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
75,7 |
52,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
14 |
81 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
70 |
65 |
Antal anställda i medeltal |
1 598 |
1 651 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
Kvinnor |
SOLIDITET, % |
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
100 |
|
Mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
33 |
|
|
75 |
|
Utfall |
|
50 |
50 |
50 |
|
|
|
89 |
67 |
|
|
|||
|
|
25 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
52 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
www.bostadsgaranti.setPSHOStAKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI
Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades 1962 och har sedan dess arbetat med konsumentskydd vid bostadsbyggande. 1976 introducerades en garanti för köpare av nyproducerade småhus. 1984 gjordes garantin till villkor för statliga lån (senare räntesubventioner) till egnahem och småhus med bostads rätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna med motiveringen att det var rimligt att staten hade infly tande över verksamheten till följd av företagets starka ställning. Kopplingen mellan subventionssystemet och garan tiverksamheten har upphört.
VERKSAMHET
Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och
EFTTIFMÊHEBEPUUFSCPMBH 'ÚSTÊLSJOHT aktiebolaget Bostadsgaranti, erbjuder säkerhe ter samt försäkringsprodukter med fokus på
CZHHPDICPTUBETTFLUPS)PT'ÚSTÊLSJOHT"#
Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000
LVOOBUUFDLOBCZHHTÊLFSIFUT GVMMHÚSBOEF och byggfelsförsäkringar medan moderbolaget
IBSFSCKVEJUJOTBUTPDIGÚSTLPUUTHBSBOUJFS för bostadsrättsprojekt fram till årsstämman
1ÌÌSTTUÊNNBOCFTMVUBEFTBUUBW TLBGGBOZUFDLOBOEFUBWGÚSTLPUUTPDIJOTBUT garantierna. Volymmässigt är byggfelsförsäk ringen den största produkten.
EKONOMI
Koncernens nettoomsättning sjönk med 46 procent under året. Produktionen av bostäder i Sverige har stagnerat. Vidare upphörde
VOEFSÌSFUOZUFDLOBOEFBWGÚSTLPUUTPDI insatsgarantier.
Koncernens resultat före skatt ökade med 54 procent, där kapitalavkastningen är den avgörande skillnaden mellan åren. För moder bolaget blev totalavkastningen nio procent under året och för dotterbolaget, Försäkrings aktiebolaget Bostadsgaranti, sex procent.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Hans Wibom |
VD: Kåre Eriksson |
Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Maurice Forslund, Pether Fredholm, Richard Reinius (Maurice Forslund och Richard Reinius valdes vid årsstämman 2013, då Kerstin Grönwall, Daniel Kristiansson, Jan Persson och Kristina Westerståhl avgick. Leif Ljungqvist avgick i oktober 2012.) Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 76 (74) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 38 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Marknadsvärdet på koncernens placerings tillgångar uppgick vid årsskiftet till 903 miljoner kronor.
MÅL
Avkastningsmålet uttrycks som att avkast ningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan
QMVTUSFQSPDFOUFOIFUFSÚWFSFOLPOKVOLUVS cykel.
UTDELNINGSPOLICY
Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska delas ut.
UPPFÖLJNING
Avkastningen på eget kapital uppgick för 2012 till 16,9 procent och därmed överträf fades målet. För 2012 föreslås en utdelning på 18 miljoner kronor, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket är i enlighet med policy. I december 2012 bemyndigade riks dagen regeringen att avyttra statens aktier i Bostadsgaranti.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t1SPEVLUJPOFOBWCPTUÊEFSJ4WFSJHF IBSTUBHOFSBU
t/ZUFDLOBOEFBWGÚSTLPUUTPDI JOTBUTHBSBOUJFSVQQIÚSEFVOEFSÌSFU
t4UBCJMBWLBTUOJOHGSÌO QMBDFSJOHTQPSUGÚMKFO
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
13 |
24 |
Rörelseresultat |
3 |
14 |
Resultat före skatt |
60 |
39 |
Nettovinst |
51 |
28 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
1 390 |
1 331 |
Anläggningstillgångar |
1 |
1 |
Eget kapital |
323 |
282 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
21,8 |
53,7 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
16,9 |
10,4 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
23,2 |
21,2 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
18 |
10 |
Antal anställda i medeltal |
13 |
14 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
||||
Statens ägarandel 50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges Byggindustrier 50% |
46 |
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
54 |
60 |
100 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
||
30 |
|
Mål |
25 |
|
|
|
Utfall |
|
20 |
|
|
|
|
|
15 |
|
|
10 |
|
|
5 |
|
|
0 |
2011 |
2012 |
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
53 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
reg nr P 4401.16.4 t0"0%0.4)7&54**
OAO Dom Shvetsii
Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och S:t Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, OAO Dom Shvetsii, (”Sverigehuset”). Syftet var att företaget skulle förvalta fastig heter i S:t Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.
Utrikesdepartementet hyr för detta syfte lokaler för Sveriges generalkonsu lat. En stor del av resterande lokaler
IZSTVUUJMMWFSLTBNIFUFSNFE4WFSJHF anknytning, inklusive Business Sweden och svenska företag.
VERKSAMHET
Etableringen av ett Sverigehus i centrala
S:t Petersburg skulle ses som ett led i utveck lingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbindelserna med S:t Peters burg och nordvästra Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i S:t Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersiella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bär kraft. Företaget bildades genom ett treparts avtal mellan svenska staten, staden S:t Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.
Dom Shvetsii är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden S:t Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Jan Borekull |
Ett managementbolag |
|
sköter VD:s åtagande |
Ordf: Jan Borekull Led: Leif Appelblom, Johan Damne,
Lars Grundberg, Vladislav Vilorgovich Kozelskij
Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov
Consulting Bureau
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 000
(4 000) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
dispositionsrätten till fastighetskomplexet Sverigehuset och till marken under 49 år. Fastighetskomplexet innehåller cirka 4 500 kvm uthyrningsbar yta. Största hyresgäst är Utrikesdepartementet som för Sveriges gene ralkonsulat hyr lokaler för kansli och residens samt lägenheter för utsända. Andra stora hyresgäster är Stockholms Handelshögskola, Royal Bank of Scotland, Business Sweden och Nordiska ministerrådet.
UPPFÖLJNING
Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende av hur stor efterfrågan på lokaler i S:t Peters burg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset 99 procent.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBEFJOUÊLUFSGSÌOIZSPSPDIFO CFMÊHHOJOHTHSBEQÌQSPDFOU
t.JOTLBEFESJGULPTUOBEFSPDI NJOTLBEFVUHJGUTSÊOUPS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
20 |
18 |
Rörelseresultat |
15 |
12 |
Resultat före skatt |
15 |
9 |
Nettovinst |
12 |
7 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
25 |
29 |
Anläggningstillgångar |
18 |
18 |
Eget kapital |
||
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
16 |
28 |
Operativt kapital |
14 |
14 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
74,1 |
68,9 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
27,7 |
22,1 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
0 |
0 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Nej |
Etikpolicy |
|
Nej |
Jämställdhetspolicy |
|
Nej |
Miljöpolicy |
|
Nej |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
Kvinnor |
VAKANSGRAD, % |
|
|
Statens ägarandel 36% |
Styrelse |
|
|
5 |
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
CA Fastigheter 49% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
Staden S:t Petersburg 15% |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
54 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för teater och ägs av svenska staten. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska kun na hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och vidare vårda och främja det svenska språket och det nationella kulturarvet inom teaterns område.
VERKSAMHET
Dramatens varierade repertoar består av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater för barn och unga. Sammanlagt framförde Dramaten 809 föreställningar som sågs av 230 882 personer. Genom ett turnésamar bete med Riksteatern gavs 29 föreställningar som sågs av cirka 6 192 personer.
Dramaten arbetar för att hitta nya former för samverkan och kommunikation, inte minst genom sociala medier, för att på så sätt nå ut till bredare målgrupper. Ett stort antal pro duktioner, konserter, introduktioner och samtal har sänts digitalt och ökat tillgänglig heten för personer som inte bor i Stockholms området.
EKONOMI
Anslaget från staten uppgick under 2012 till 221 miljoner kronor. Dramatens egenintäkter utgör cirka 20 procent av omsättningen.
Verksamheten under 2012 gav ett positivt resultat och vändningen av resultatet kom av besparingsåtgärder samt förändringar av kostnadsbilden.
MÅL
Som nationalscen ska Dramaten vara den ledande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Daniel Sachs |
Ordf: Daniel Sachs Led: Carina Brorman, Gunvor Kronman, Lotta Lotass, Qaisar Mahmood, Chris Marschall, Eric Sjöström (Qaisar Mahmood och Eric Sjöström valdes vid årsstämman 2013 då Alice Bah Kuhnke och Karl Olof Hammarkvist avgick) Arb rep: Elin Klinga, Kjäll Åkerblom Arb suppl: Thérèse Brunnander, Dick Sandin Revisor: Lars Egenäs, Deloitte
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 30 (30) tkr.
Dramaten ska nå en så bred och stor publik som möjligt och kontinuerligt utveckla publik arbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet bland annat genom gästspel och
TBNBSCFUFNFESBEJPPDI57)BOUWFSLT skickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.
UTDELNINGSPOLICY
Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.
UPPFÖLJNING
Dramaten uppfyller sitt uppdrag väl genom att framföra en varierad repertoar med både klassiska verk och nyskapande scenkonst och scenkonstnärer. Dramaten bedriver ett syste matiskt arbete för att nå nya publikgrupper och för ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder. Genom turnéer och utsända föreställningar i samverkan med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten ut i hela landet med sin repertoar.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBUBOUBMCFTÚLBSFPDIÚLBE CFMÊHHOJOHQÌGÚSFTUÊMMOJOHBSOB
t7JTBSQPTJUJWUSFTVMUBUFGUFSBUUIBWÊOUEFO FLPOPNJTLBVUWFDLMJOHFO
t&SCKVEFSFOCSFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
262 |
251 |
Rörelseresultat |
15 |
|
Resultat före skatt |
16 |
|
Nettovinst |
16 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
76 |
70 |
Anläggningstillgångar |
9 |
9 |
Eget kapital |
28 |
12 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
5,7 |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
82,3 |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
2,8 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
37,0 |
16,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
3 |
2 |
Anslag, mnkr |
221 |
217 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
307 |
322 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
PRODUKTIONER, antal
40 |
|
|
|
30 |
|
|
|
20 |
|
|
|
10 |
|
|
|
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
2009 |
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
Kvinnor |
BELÄGGNING, % |
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
100 |
|
|
|
|
|
|
40 |
|
75 |
|
|
|
52 |
48 |
43 |
50 |
|
|
|
|
60 |
|
|
|
||||
|
|
57 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2009 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
55 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
European Spallation Source ESS AB, ESS, bildades 2010 och har till upp gift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanläggningen European Spallation Source i Lund.
ESS ägs gemensamt av svenska och danska staten. Svenska staten äger 74 procent och danska staten äger 26 procent av aktierna.
VERKSAMHET
ESS förbereder konstruktionen av forsknings anläggningen European Spallation Source, som ska byggas i Lund med beräknad bygg start 2014. När anläggningen står klar kom mer den att vara världens främsta material forskningsanläggning som använder neutroner
GÚSBUUVOEFSTÚLBNBUFSJBMQÌBUPNPDI molekylnivå. Detta möjliggör studier av exem pelvis ett proteins struktur och funktion i förhållanden som liknar de där molekylen verkar i sin ursprungliga miljö. Bolaget sam arbetar med de 17 partnerländer som i dag deltar i projektet. I projekteringsfasen som sträcker sig fram till och med 2013 ingår att uppdatera den tekniska designen och kost nadsberäkningen av anläggningen.
Uppbyggnaden av organisationen har fortsatt under bolagets tredje år. Antalet anställda har ökat och en övervägande del av dessa rekryteringar har fortsatt gjorts till de tekniska och vetenskapliga delarna av organi sationen.
EKONOMI
Nettoomsättningen är oförändrad jämfört med föregående år, medan rörelseresultat nästan har fördubblats jämfört med 2011. Ökningen beror främst på att antalet anställda har ökat med 50 procent och att man har flyttat till större lokaler under 2012.
MÅL
ESS har som övergripande mål att bygga världens främsta neutronkälla för material forskning. Målsättningen är att anläggningen ska vara världens första koldioxidneutrala forskningsanläggning i sitt slag.
UTDELNINGSPOLICY
Inga utdelningar görs.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Sven Landelius |
VD: James H. Yeck |
Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena Gustafsson, Lars Kolte, Hans Müller Pedersen Revisor: Kent Lindén, KPMG
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 70 (70) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller vid danska Ministeriet.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBELPOUPSTLBQBDJUFUPDIGMFSBOTUÊMMEB GÚSTÊNSBSSFTVMUBU
t'PSUTBUUVQQCZHHOBEBWPSHBOJTBUJPOFO JOWFTUFSJOHBSJ*5
t"LUJFÊHBSUJMMTLPUUPNNJMKPOFSLSPOPS GSÌOTWFOTLBTUBUFO
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
0 |
0 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
118 |
116 |
Anläggningstillgångar |
5 |
3 |
Eget kapital |
23 |
51 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
0 |
0 |
Operativt kapital |
23 |
51 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
0,0 |
0,0 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
0,0 |
Soliditet, % |
19,9 |
44,1 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
3 |
2 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
115 |
68 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|||
|
Statens ägarandel 74% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Danska staten 26% |
35 |
100 |
|
25 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
65 |
|
75 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
56 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG tPSHOStwww.fouriertransform.se
Fouriertransform Aktiebolag ska inves UFSBJLPNNFSTJBMJTFSCBSBJOWFTUFSJOHT PDIGPSTLOJOHPDIVUWFDLMJOHTQSPKFLU inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris interna tionella konkurrenskraft.
Bolaget bildades i december 2008 med ett eget kapital på cirka 3 miljar der kronor1).
VERKSAMHET
Fouriertransform är ett statligt ägt venture capitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurrenskraft. Detta görs genom att på kommersiella grunder tillhanda hålla kapital i olika former. Fouriertransform investerar i verksamheter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri kan upprätthålla sin världsledande ställning, särskilt inom områdena miljö och säkerhet.
I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt, genom att bidra med kvalificerade styrelserepresentanter, såväl egna medarbe tare som personer i bolagets nätverk, i alla delägda bolag.
Fouriertransform har till och med mars 2013 investerat 840 miljoner kronor i arton bolag vilket tillsammans med syndikerings partners motsvarar en total investeringsnivå om cirka 2,6 miljarder kronor.
EKONOMI
Periodens resultat efter skatt 2012 uppgick till 43,0
,PTUOBEFSOBBWTFSGSÊNTUQFSTPOBM
FUBCMF SJOHT
QSPKFLUPDILPOTVMUUKÊOTUFS%FUUPUBMB kassaflödet inklusive investeringar uppgick till
BLUJFPDISÊOUFGPOEFS VQQHJDLUJMM
(2 604) miljoner kronor vid årets slut. Den 31 december 2012 uppgick Fouriertrans forms eget kapital till 2 979,2
(2 936,2) miljoner kronor, varav årets resultat utgjorde 43,0 miljoner kronor.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Hellqvist, Hasse Johansson, Karin Kronstam, Hanna Lagercrantz, Lars Göran Moberg, Christina Åkerman (Hanna Lagercrantz och Christina Åkerman valdes vid årsstämman 2013 då Lars Erik Fredriksson och Cecilia Schelin Seidegård avgick) Revisor: Hans Andersson, Deloitte
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
Bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder med ett avkastningsmål på
UTDELNINGSPOLICY
Bolaget saknar utdelningspolicy.
UPPFÖLJNING
Bolaget startade verksamheten 2009 och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen.
1) Bakgrunden till bolagets bildande anges i reger ingens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksamhet avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordonsklustret m m.” (prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU19, rskr. 2008/09:144)
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t.JOTLBEFOFETLSJWOJOHBSIBSMFUUUJMM CÊUUSFSÚSFMTFSFTVMUBU
t"WZUUSJOHBWFUUJOOFIBWIBSMFUUUJMMFO GÚSMVTUPNDJSLBNJMKPOFSLSPOPS
t½LBEFSFBWJOTUFSPDIVUEFMOJOHMFEEF UJMMGÚSEVCCMBUGJOBOTOFUUP
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
3 |
0 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
57 |
|
Nettovinst |
43 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
||
Balansomslutning |
3 |
003 |
2 |
985 |
Anläggningstillgångar |
|
487 |
|
373 |
Eget kapital |
2 |
979 |
2 |
936 |
– varav minoritet |
|
0 |
|
0 |
Nettoskuld |
||||
Operativt kapital |
|
474 |
|
332 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
0,0 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
1,5 |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
3,6 |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
99,2 |
98,4 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
141 |
150 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
11 |
10 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Styrelse |
500 |
|
|
(13) |
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
Bokfört värde |
|
|
|
|
(13) |
||
18 |
|
400 |
(9) |
investerings- |
|
|
|
|
portfölj |
||
|
43 |
300 |
|
||
82 |
57 |
200 |
|
|
( ) Antal |
|
|
|
|||
|
|
100 |
|
|
investeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
57 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
XXXHSFFODBSHPDPNtPSHOSt(3&&/$"3(0"#
Green Cargo AB, som är helägt av svenska staten, bildades 2001 vid bo lagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Green Cargos affärsidé är att erbjuda effektiv och hållbar järnvägslo gistik för det svenska näringslivet.
VERKSAMHET
Green Cargo erbjuder effektiv och hållbar järnvägslogistik för det svenska näringslivet. Genom en nätverksbaserad produktion kan kunderna erbjudas godstransporter främst på järnväg.
Företagets största kunder finns inom indu strierna stål, gruvor, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstran sporter på järnväg blir alltmer internationell
WJMLFUÊSFOWJLUJHGÚSVUTÊUUOJOHGÚSEFOGPSU HÌFOEFBWSFHMFSJOHFO%FFUBCMFSBEFKÊSOWÊHT företagen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att leverera med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Kunderna efterfrågar effektiva internationella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om internationella flöden.
Green Cargo har tagit beslut att fokusera på den svenska godsjärnvägen och ökad kvalitet under lönsamhet. Under 2012 har Green Cargo levererat ett negativt underlig gande rörelseresultat. De samlade godsvoly merna som inte har återhämtat sig efter finanskris och lågkonjunktur sjönk ytterligare under året.
EKONOMI
(SFFO$BSHPLPODFSOFOTSÚSFMTFJOUÊLUFS minskade jämfört med föregående år och uppgick till 4 585 (5 418) miljoner kronor. Rörelseresultatet, justerat reavinster, försäm rades från föregående år och blev
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Lennart Pihl |
VD: Jan Kilström |
Ordf: Lennart Pihl Led: Margareta Alestig Johnson,
Stalin, Tryggve Sthen Arb rep: Stefan Bieder, Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson, Björn T Johansson Revisor: Hans Åkervall, KPMG
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
På årsstämman 2013 antogs följande nya ekonomiska mål:
–Nettoskuldsättningsgrad
–Avkastning på operativt kapital 10 procent senast 2016.
–Utdelningspolicy 50 procent givet att net toskuldsättningsgraden efter utdelning är inom intervall.
Den långsiktiga finansiella målsättningen för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 procent.
UTDELNINGSPOLICY
Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har uppnåtts.
UPPFÖLJNING
Green Cargo nådde 2012 inklusive försälj ningen av Green Cargo Logistics ägarens finansiella mål. För 2012 lämnade bolaget ingen utdelning. Under 2012 minskade transportvolymerna ytterligare. Green Cargos verksamhet är exponerad för ett flertal risker, bland annat att produktionen till sin karaktär är kapitalintensiv, att verksamheten är starkt konjunkturberoende, att volymutvecklingen för järnvägsbundna godstransporter i Europa är stagnerande, att konkurrensen på markna den blir starkare och att den internationella affären är beroende av fungerande samarbete med andra logistikföretag.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t'ÚSTWBHBELPOKVOLUVSTMPHIÌSUNPU PNTÊUUOJOHFO
t&GGFLUJWJTFSJOHTQSPHSBNCFHSÊOTBEF SFTVMUBUGÚSÊNSJOHFO
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
4 585 |
5 418 |
Rörelseresultat |
32 |
|
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
519 |
10 |
– varav hänförbart till minoritet |
1 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
4 850 |
5 145 |
Anläggningstillgångar |
3 225 |
3 856 |
Eget kapital |
1 740 |
1 220 |
– varav minoritet |
8 |
9 |
Nettoskuld |
1 119 |
2 241 |
Operativt kapital |
2 859 |
3 461 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
0,6 |
|
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
35,3 |
0,7 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,5 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,6 |
1,8 |
Soliditet, % |
35,9 |
23,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
300 |
525 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
2 323 |
2 575 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||
|
|
|
12 |
29 |
50 |
50 |
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
88 |
71 |
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
neg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
58 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
Genom ett privilegiebrev utfärdat av kung Carl 1810 bildades det första bolag som förvaltade kanalen, och 1978 registrerades AB Göta kanalbolag då staten övertog tillgångar som tidi gare förvaltats av andra intressenter. Två riksdagsbeslut, från 1992 och 1994, är vägledande för ägarens nuva rande syn på Göta kanalbolags upp drag. Riksdagen fastlade att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal rustas upp och drivs så att dess värde som kulturhistoriskt bygg nadsverk och attraktivt turistmål kan vidmakthållas.
VERKSAMHET
Byggandet av Göta kanal pågick mellan åren 1810 och 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genomförts i Sverige och är utsett till årtusendets byggnads verk. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen har förändrats genom årtiondena från att ha konstruerats av försvarstaktiska skäl, till logis tiska skäl för att slippa dansk beskattning, via transportled för fraktfartyg till en av dagens viktigaste motorer inom svensk besöksnäring.
#PMBHFUCFESJWFSLBOBMPDIGBTUJHIFUTSÚSFMTF ,BOBMSÚSFMTFOPNGBUUBSGSJUJETPDIQBTTBHFSBS båtstrafik samt slussning, båtuppläggning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastig hetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplade till kanalen. Bolaget
CFESJWFSPDLTÌPNGBUUBOEFVOEFSIÌMMTPDI upprustningsverksamhet av kanalen och fastigheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen, där hela kanal verksamheten är en viktig motor för besöksnä ringen. Bolaget skapar kontinuerligt nya förut sättningar för besöksnäringen.
EKONOMI
Göta kanalbolag ska använda sina tillgångar till gagn för driften av Göta kanal. Omsätt ningsminskningen för 2012 härrör från intäkt vid fastighetsförsäljning under 2011. Under året har det också tillförts ett extra statligt anslag för det omfattande upprustningsarbe tet av anläggningen som kommer att pågå under flera års tid.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Elisabeth Nilsson |
VD: Anders Donlau |
Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Gunilla Asker, Christer Berggren, Jenny Lahrin, Ulf Larsson, Mikael Lundström, Renée Mohlkert (Gunilla Asker och Jenny Lahrin val des vid årsstämman 2013 då Susanna Bervå avgick) Arb rep: Håkan Hultkrantz, Henric Stöök Arb suppl: Anders Hoff Revisor: Clas Tegidius, Ernst & Young
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (59) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 41 (40) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
De övergripande målen för verksamheten är att agera med hållbar utveckling i fokus, att skapa förutsättningar för turism på och längs kanalen samt att driva en lönsam verksamhet där överskottet används för att underhålla det kulturhistoriska byggnadsverket och för att investera i byggnader.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningspolicy saknas.
UPPFÖLJNING
Bolagets arbete med hållbart företagande har utvecklats under året och årsredovisningen kompletteras numera med en hållbarhetsre dovisning som följer de globala riktlinjer som tagits fram för Global Reporting Initiativ på
DOJWÌ#PMBHFUTWFSLTBNIFUIBSGPSUTBUUCJESB till att öka kanalens värde som kulturhisto riskt byggnadsverk och attraktivt besöksmål. Bolaget har fortsatt att möta utvecklingen av den växande turismen längs med kanalen genom ökad tillgänglighet och utökad service.
4BNBSCFUTPDINBSLOBETGÚSJOHTQSPKFLUNFE andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kanalen.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t&YUSBBOTMBHGÚSVQQSVTUOJOHTBSCFUF
t.JOTLBEPNTÊUUOJOHQÌHSVOEBW FYUSBPSEJOÊSJOUÊLU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
35 |
36 |
Rörelseresultat |
0 |
|
Resultat före skatt |
0 |
|
Nettovinst |
0 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
66 |
65 |
Anläggningstillgångar |
45 |
44 |
Eget kapital |
42 |
42 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
37 |
37 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
0,0 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
0,0 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
0,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
63,6 |
64,6 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
2 |
4 |
Anslag, mnkr |
29 |
20 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
40 |
42 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
Kvinnor |
INTÄKTER BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, tkr (exkl moms) |
||
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
10 000 |
|
Passagerar- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 000 |
|
båtar |
33 |
33 |
43 |
6 000 |
|
Fritidsbåtar |
67 |
67 |
57 |
4 000 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
59 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
XXXJOGSBOPSETFtPSHOSt*/'3"/03%"#
4FEBOCÚSKBOBWUBMFUIBSEFO svenska järnvägsmarknaden avreglerats successivt och är i dag en av Europas mest konkurrensutsatta. Den 19 november 2009 beslöt riksdagen i enlighet med regeringens förslag att enheten Banverket Produktion vid dåva rande Banverket skulle bolagiseras. Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB.
VERKSAMHET
Infranord erbjuder drift och underhåll samt
PNPDIOZCZHHOBEBWKÊSOWÊHBSJ4WFSJHF
Norge och Danmark. Sverige är företagets bas med cirka 2 700 medarbetare, varav knappt
ÊSUFLOJLFSNFELPNQFUFOTJOPNCBO FM TJHOBMPDIUFMFUFLOJL4FEBOÊS bolaget också etablerat i Danmark och Norge. Verksamheten är indelad i fem affärsområden; Region Syd, Väst. Öst och Norr samt Entrepre nad. Framtidsutsikterna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt goda på sikt. Det finns ett generellt politiskt samförstånd om en fortsatt utbyggnad och modernisering av järnvägen för att kunna föra över transpor ter från väg till järnväg.
EKONOMI
Nettoomsättningen för 2012 uppgick till
4 516 (4 495) miljoner kronor och rörelsere sultatet uppgick till 18
Orderingången uppgick under året till
3 997 (3 981) miljoner kronor och vid årets slut uppgick orderstocken till 4 077 (4 615) miljoner kronor. Under året erhöll Infranord flera strategiskt viktiga uppdrag. Bland annat bolagets första totalentreprenad för SL på samtliga lokalbanor och pendeltågsdepåerna i Stockholm. Infranord erhöll även tillbaka
ESJGUPDIVOEFSIÌMMTLPOUSBLUFUQÌUWÌBWEF tre huvudbandelarna i Västra Götaland och
CPMBHFUFSIÚMMÊWFOFUUPNGBUUBOEF#&45 uppdrag på Västra Stambanan mellan Laxå och Alingsås. I Norge erhöll Infranord ett stort uppdrag från Jernbaneverket, bangårdsom byggnaden i Ski utanför Oslo. Under året har ett nytt branschavtal slutits med Almega och de fackliga organisationerna.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Eva Färnstrand |
tf VD: Ulf Palmblad |
Ordf: Eva Färnstrand Led: Johan Hallberg, Agneta Kores, Sven Landelius, Johan Skoglund, Gunilla Spongh, *OHFNBS;JFHMFSArb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 380 (380) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 190 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
Flera stora framtida nysatsningar för järn vägen i Sverige har presenterats under året, men för 2013 förväntar bolaget sig en lägre efterfrågan på järnvägstjänster. Infranord lade därför i december ett varsel om uppsägning för 190 personer inom produktion och admi nistration.
MÅL
16 procent av nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Soliditeten ska uppgå till minst 33 procent.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningen ska uppgå till
UPPFÖLJNING
För 2012 redovisas en kraftigt förbättrad men fortfarande låg lönsamhet, vilket gör att bolaget under 2012 inte når upp till sina långsiktiga mål. Det gångna året har inneburit att stora förbättringsprojekt, bland annat inom projektstyrning, fortskrider. Arbetet med en förbättrad resursoptimering och ökad flexibilitet fortsätter och under 2013 kommer bolaget fortsatt att ha fokus på kontinuerliga förbättringar och effektiviseringsåtgärder samt säkerställa att Infranord har rätt kompe tens för att kunna fortsätta leverera konkur renskraftig kvalitet.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t #ÊUUSFWJOTUNBSHJOBMJQSPKFLUFOPDIIÚHSF CFMÊHHOJOHTHSBE
t 7BSTFMBWQFSTPOFSQÌHSVOEBWMÊHSF GÚSWÊOUBEFGUFSGSÌHBOQÌKÊSOWÊHTUKÊOTUFS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
4 516 |
4 495 |
Rörelseresultat |
18 |
|
Resultat före skatt |
6 |
|
Nettovinst |
0 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
2 050 |
2 058 |
Anläggningstillgångar |
653 |
691 |
Eget kapital |
629 |
631 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
491 |
600 |
Operativt kapital |
1 120 |
1 231 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
0,4 |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,0 |
neg |
Rsyss (genomsnitt), % |
0,5 |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,8 |
1,0 |
Soliditet, % |
30,7 |
30,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
74 |
123 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
2 626 |
2 872 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
SOLIDITET, % |
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
60 |
|
Mål |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
Utfall |
|
|
25 |
|
|
40 |
|
||
|
|
57 |
43 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||
|
91 |
75 |
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2010 |
60 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRE TAGSÖVERSIK T
INLANDSINNOVATION AB tPSHOStwww.inlandsinnovation.se
Inlandsinnovation AB är ett av staten helägt riskkapitalbolag, med en kapital bas på 2 miljarder kronor, som inledde den operativa verksamheten under hös ten 2011. Bakgrunden till inrättandet av Inlandsinnovation är att tillgången till riskvilligt kapital bör öka för att ta tillvara tillväxtpotentialen och stärka den internationella konkurrenskraften hos företag i norra Sveriges inland.
VERKSAMHET
Bolagets verksamhet är att på marknadsmäs siga villkor direkt och/eller indirekt investera i eller finansiera företag och innovationsprojekt i syfte att utifrån de möjligheter och förutsätt ningar som gäller i regionen främja företa gande och utveckling i norra Sveriges inland, stödområde A, samt att bedriva därmed förenlig verksamhet.
Det finns ett behov av marknadskomplet terande kapital för företag i tillväxt och med tillgång till riskvilligt kapital kan nya lös ningar och innovationer stimuleras, som i sin tur stärker entreprenörskapet och det privata näringslivets förutsättningar. Inlandsinnova tion kan investera i företag i alla branscher.
Under 2012 har Inlandsinnovation investe rat ägarkapital på 78 miljoner kronor i tio små och medelstora bolag som har potential att utvecklas och växa. Därtill har låneavtal tecknats med sex bolag om totalt 218 miljo ner kronor. Inlandsinnovation har under året fortsatt sin omfattande uppsökande verksam het bland potentiella kunder och samarbets partner. Parallellt har arbetet med att utveckla bolagets strategier, policy, riktlinjer och affärssystem fortsatt.
EKONOMI
Periodens resultat efter skatt uppgick till fem miljoner kronor. Resultatet hänförs i huvudsak till finansiella intäkter på 39 miljo
OFSLSPOPS,PTUOBEFSOBBWTFSGSÊNTUQSPKFLU konsulttjänster och personalkostnader. Den 31 december 2012 uppgick eget kapital i bolaget till 2 020 miljoner kronor, varav årets vinst utgjorde fem miljoner kronor.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
VD: Gunnar Olofsson |
Ordf:
Erik Lindgren, Gunilla Nordlöf, Elisabeth Norman och Robert Taflin (Per Hollander och Gunilla Nordlöf valdes vid årsstämman 2013 då Mattias Moberg avgick.
Åsa Angland Lindvall avgick i december 2012) Revisor: Jens Edlund, Deloitte
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 tkr. Under de första tolv månaderna uppbär ordföranden dubbelt arvode. Arvode till stämmovald ledamot upp går till 50 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
Bolagets mål är att skapa förnyelse, utveck lingskraft och internationell konkurrenskraft i norra Sveriges inland. Avkastningsmålet för bolaget är rörligt då avkastningen väntas följa inflation och ränteutveckling över tid.
UTDELNINGSPOLICY
Bolaget har inte utdelningskrav från ägaren.
UPPFÖLJNING
Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
tNJMKPOFSLSPOPSJÊHBSLBQJUBMIBSJOWFT UFSBUTJTNÌPDINFEFMTUPSBGÚSFUBH
t0NGBUUBOEFVQQTÚLBOEFWFSLTBNIFUIBS CFESJWJUT
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
2 |
0 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
10 |
28 |
Nettovinst |
5 |
15 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
2 036 |
2 032 |
Anläggningstillgångar |
400 |
1 |
Eget kapital |
2 020 |
2 015 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
1 602 |
1 733 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
0,0 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,2 |
1,0 |
Rsyss (genomsnitt), % |
0,1 |
0,4 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
99,2 |
99,2 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
399 |
1 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
4 |
0 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
||||
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
25 |
|
|
|
|
44 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
75 |
100 |
|
56 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
61 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
JERNHUSEN AB tPSHOStXXXKFSOIVTFOTF
+FSOIVTFO"#ÊHFS VUWFDLMBSPDI GÚSWBMUBSTUBUJPOFS TUBUJPOTPNSÌEFO VOEFSIÌMMTEFQÌFS TBNUHPETPDI LPNCJUFSNJOBMFSMÊOHTEFOTWFOTLB KÊSOWÊHFO .ÌMTÊUUOJOHFOÊSBUU +FSOIVTFOTLBWBSBFOTUBSLPDIWÊSEF TLBQBOEFBLUÚSTPNQÌLPOLVSSFOT OFVUSBMBWJMMLPSLBOUJMMHPEPTFSFTFOÊ SFST USBGJLPQFSBUÚSFSTPDIBOESB BOWÊOEBSFTCFIPWBWGBTUJHIFUFSJOPN TUBUJPOTPDIWFSLTUBETPNSÌEFO
VERKSAMHET
+FSOIVTFOÊHFSTUBUJPOTPNSÌEFO VOEFSIÌMMT EFQÌFSPDIHPETUFSNJOBMFSQÌUJMMWÊYUPSUFSPDI WJLUJHBUSBOTQPSUOPEFS6UWFDLMJOHTLFSBW CFGJOUMJHBPDIOZBTUBUJPOTPNSÌEFO VOEFS IÌMMTEFQÌFSPDIHPETUFSNJOBMFS#PMBHFU VUWFDLMBSPDIMFWFSFSBSÊWFOUKÊOTUFFSCKVEBO EFOJBOTMVUOJOHUJMMEFTTBGBTUJHIFUFS6OEFS FYQMPBUFSJOHÊHFSCPMBHFUÊWFOBOESBGBTUJHIF UFSJOPNEFTTBPNSÌEFO'BTUJHIFUFSBWZUUSBT NFECZHHSÊUUFSFMMFSFGUFSHFOPNGÚSEBJOWFT UFSJOHBSNFECFBLUBOEFBWSJTLPDIBWLBTU OJOHTLSBW+FSOIVTFOTWFSLTBNIFUÊSPSHBOJ TFSBEJGZSBBGGÊSTPNSÌEFO4UBUJPOFS 4UBET QSPKFLU %FQÌFSPDI(PETUFSNJOBMFS
EKONOMI
+FSOIVTFOTJOUÊLUFSPDISFTVMUBUQÌWFSLBT GSÊNTUBWVUWFDLMJOHFOQÌKÊSOWÊHTNBSLOB EFO5SBGJLWFSLFUTTBNNBOTUÊMMOJOHBW WJTBSBUUQFSTPOUSBGJLFOÚLBEFNFEDJSLB QSPDFOUVOEFS NFEBOHPETUSBGJLFO QÌWFSLBEFTOFHBUJWUBWLPOKVOLUVSFO%FO TBNNBOUBHOBFGGFLUFOGÚS+FSOIVTFOWBSFO PNTÊUUOJOHTÚLOJOHNFEBOSÚSFMTFSFTVMUBUFU TKÚOLUJMMGÚMKEBWÚLBEFTBUTOJOHBSQÌOZB BGGÊSFS7ÊSEFGÚSÊOESJOHFOQÌGBTUJHIFUFSWBS QPTJUJWNFOEFUCBMBOTGÚSEBWÊSEFUQÌGBTUJH IFUTCFTUÌOEFUNJOTLBEFUJMMGÚMKEBWBWZUU SJOHBS GSÊNTU,VOHTCSPIVTFU
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:,KFMM)BTTMFSU VD:,FSTUJO(JMMTCSP
Ordf:,KFMM)BTTMFSU WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME J3FHFSJOHTLBOTMJFU
MÅL
+FSOIVTFOTMÌOHTJLUJHBBWLBTUOJOHQÌFHFU LBQJUBMTLBVQQHÌUJMMQSPDFOUÚWFSFO LPOKVOLUVSDZLFM4PMJEJUFUFOTLBMJHHBJTQBO OFUoQSPDFOUPDISÊOUFUÊDLOJOHTHSBEFO VQQHÌUJMMNJOTU HÌOHFS
UTDELNINGSPOLICY
%FULBQJUBMTPNJOUFCFIÚWTJWFSLTBNIFUFO NFEIÊOTZOUBHFOUJMMGJOBOTJFMMBPDITUSBUF HJTLBNÌMTLBEFMBTVU%FUJOOFCÊSOPSNBMU FOÌSMJHVUEFMOJOHQÌBWSFTVMUBUFUFGUFS GJOBOTJFMMBQPTUFS
UPPFÖLJNING
+FSOIVTFOTBWLBTUOJOHTNÌMCZHHFSQÌBUUFO EFMBWWÊSEFTLBQBOEFUTLBTLFHFOPNGÚSÊE MJOHBWCPMBHFUTUJMMHÌOHBS6OEFS TUÊSLUFTBWLBTUOJOHFONBSLBOUKÊNGÚSUNFE PDIVQQHJDLUJMM QSPDFOU.ÊUU ÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFMOÌS+FSOIVTFOEPDL JOUFVQQUJMMNÌMFU3ÊOUFUÊDLOJOHFOGÚSTWBHB EFTOÌHPUNFOÚWFSTUJHFSÊOEÌNÌMFUNFE HPENBSHJOBMNFEBOTPMJEJUFUFOTUÊSLUFT
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBEFJOUÊLUFSUJMMGÚMKEBWÚLBE KÊSOWÊHTUSBGJL
t.JOTLBUSÚSFMTFSFTVMUBUQÌHSVOEBW ÚLBEFTBUTOJOHBSQÌOZBBGGÊSFS
t1PTJUJWWÊSEFGÚSÊOESJOHQÌGBTUJHIFUFS
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
||
Rörelseresultat |
423 |
476 |
Resultat före skatt |
341 |
229 |
Nettovinst |
564 |
175 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
o |
o |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
10 648 |
11 583 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
ø ø |
|
Eget kapital |
4 555 |
4 088 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
ø |
|
0QFSBUJWULBQJUBM |
ø |
ø |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
|
|
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
ø |
ø |
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
Nej |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
SOLIDITET, % |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
|||
|
Statens ägarandel 100% |
43 |
50 |
50 |
43 |
|
|
|
|||||
57 |
57 |
60 |
|
Mål |
|
|
|
45 |
|
Utfall |
30 |
|
|
15 |
|
|
0 |
2011 |
2012 |
2010 |
62 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
VERKSAMHET
EKONOMI
WFOVUNÊSLUFTBWTKVOLBOEFNBSL OBETQSJTFSPDIÚLBOEFLPOLVSSFOT1ÌVUCJME OJOHTTJEBOHFOPNGÚSTFOÚWFSWÊHBOEFBOEFM BWVQQIBOEMJOHBSOBCBTFSBUQÌFOCBSUQSJT
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:#JSHJUUB#ÚIMJO VD:)FMFOB4LÌOUPSQ
Ordf:#JSHJUUB#ÚIMJOLed:4WFO3VOP#FSHRWJTU
,SJTUJOB&LFOHSFO
1FUFS)ÊHHMVOE
"OOB,MJOHTQPS
0MB4BMNÏO
,BSJO4USÚNCFSH 0MB4BMNÏOWBMEFTWJE ÌSTTUÊNNBOEÌ1FS"SOF#MPNRVJTUBWHJDL
Arb
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME J3FHFSJOHTLBOTMJFU
MÅL
#PMBHFUTLBIBFOLBQJUBMTUSVLUVSTPN TUÚEKFSCPMBHFUTTUSBUFHJ.ÌMFUÊSBUUCPMBHFUT LBQJUBMTUSVLUVSMÌOHTJLUJHUTLBIBFOTPMJEJ UFUTOJWÌQÌoQSPDFOU
UTDELNINGSPOLICY
#PMBHFUTVUEFMOJOHTQPMJDZÊSBUUCPMBHFU MÌOHTJLUJHU EFMBSVUNJOTUoQSPDFOUBW OFUUPWJOTUFOUJMMÊHBSFO
UPPFÖLJNING
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t4KVOLBOEFQSJTFSPDIÚLBELPOLVSSFOT QSFTTBSNBSHJOBMFS
t#FTMVUPNCFTQBSJOHTQSPHSBNPN NJMKPOFSLSPOPS
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
ø ø |
|
Rörelseresultat |
57 |
|
Resultat före skatt |
60 |
|
Nettovinst |
||
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
960 |
951 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
402 |
498 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
o |
o |
0QFSBUJWULBQJUBM |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
OFH |
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
OFH |
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
o |
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
ø |
ø |
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
Nej |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
.ÊO |
,WJOOPS |
RÖRELSEMARGINAL, % |
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
10 |
|
Mål |
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
32 |
29 |
|
43 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
68 |
71 |
|
57 |
4 |
|
|
|
|
|
|
2 |
|
neg |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
63 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
VERKSAMHET
EKONOMI
¯SFUQSÊHMBEFTBWIÚHBMFWFSBOTWPMZNFS'ÚS
MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY
%FUÚWFSHSJQBOEFFLPOPNJTLBNÌMFUÊSVUIÌMMJH MÚOTBNIFU1ÌÌSTTUÊNNBOJBQSJM
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:.BSDVT8BMMFOCFSH
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU
UPPFÖLJNING
6OEFSVQQOÌEEFTÊHBSFOTNÌMGÚS BWLBTUOJOHPDITPMJEJUFU"WLBTUOJOHFOQÌ FHFULBQJUBMCMFW
QSPDFOUPDITPMJEJUFUFO VQQHJDLUJMM
QSPDFOU%FUFLPOPNJTLB SFTVMUBUFUIBSNÚKMJHHKPSUTBWIÚHBKÊSONBMNT
.BMNGÊMUFOIBSCFMBTUBUPDILPNNFSBUU
,PODFSOFOTJOWFTUFSJOHBSJNBUFSJFMMB BOMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBSVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPSPDIBWTFSGSÊNTUOZB IVWVEOJWÌFSJ,JSVOBPDI.BMNCFSHFUTVOEFS KPSETHSVWPS
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t1SPEVLUJPOTPDIMFWFSBOTSFLPSEGÚS KÊSONBMNTQSPEVLUFS
t)ÚHTUBWPMZNFOGÊSEJHBQSPEVLUFSQÌ NFSÊOÌS
t%FOOZBIVWVEOJWÌOJ.BMNCFSHFU JOWJHEFT
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
ø ø |
|
Rörelseresultat |
10 595 |
14 705 |
Resultat före skatt |
11 023 |
14 802 |
Nettovinst |
8 789 |
10 960 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
57 621 |
53 730 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
ø ø |
|
Eget kapital |
41 671 |
37 893 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
||
0QFSBUJWULBQJUBM |
ø |
ø |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
|
|
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
ø |
ø |
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
ø |
ø |
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
ø |
ø |
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
40 |
|
Mål |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
Utfall |
|
18 |
30 |
|
|
|
||
|
38 |
|
|
|
||
|
62 |
20 |
|
|
||
|
70 |
|
|
|||
82 |
|
|
|
|||
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
64 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
.FUSJB"#CJMEBEFTEFONBK JTBNCBOENFECPMBHJTFSJOHFOBWFO
VERKSAMHET
.FUSJBÊSFUULPOTVMUGÚSFUBHJOPNHFPHSBGJTL JOGPSNBUJPO GBTUJHIFUTJOGPSNBUJPOPDIHFP HSBGJTLJOGPSNBUJPOTUFLOJLTPNIKÊMQFSLVOEFS BUUTBNMBJO GÚSÊEMBPDIBOWÊOEBHFPEBUBTÌ FGGFLUJWUTPNNÚKMJHUJLVOEFSOBTWFSLTBNIF UFS.FUSJBMFWFSFSBSBMMUGSÌOTUPSBJOGSBTUSVL UVSQSPKFLUoUJMMFYFNQFMBUUNÊUBJO#PUOJBCB OBOoUJMMBUUCZHHBUFLOJTLBTZTUFNGÚSHFP HSBGJTL*5TPNUJMMFYFNQFM/BUVSWÌSETWFSLFUT IBOEMÊHHOJOHTTZTUFN.FUSJBFSCKVEFSÊWFO TNÌTUBOEBSEJTFSBEFQSPKFLU,VOEFSOB ÌUFSGJOOTJOPNPNSÌEFOBCBOLPDIGÚSTÊLSJOH JOGSBTUSVLUVS TLPH LSJTIBOUFSJOHPDIGÚSTWBS TBNULPNNVOFSPDIÚWSJHPGGFOUMJHTFLUPS
.FUSJBIBSDJSLBNFEBSCFUBSFPDIGJOOT SFQSFTFOUFSBEFQÌDJSLBPSUFSÚWFSIFMB 4WFSJHF)VWVELPOUPSFUMJHHFSJ(ÊWMF
EKONOMI
/FUUPPNTÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPSPDIQFSJPEFOTSÚSFMTFSFTVMUBU VQQHJDLUJMMNJMKPOFSLSPOPS WJMLFUNPUTWB SBSFONBSHJOBMPNGZSBQSPDFOU3FTVMUBU FGUFSTLBUUVQQHJDLUJMMTKVNJMKPOFSLSPOPS WBS.FUSJBTGÚSTUBIFMBWFSLTBNIFUTÌS PDICPMBHFUMZDLBEFTWÊOEBFOGÚSMVTUGÚS NÌOBEFSOBNBKUJMMEFDFNCFSUJMMFO WJOTUGÚSIFMÌSFU
MÅL
.FUSJBTÚWFSHSJQBOEFNÌMÊSBUUWBSBFO MFEBOEFLPOTVMUJOPNHFPHSBGJTLJOGPSNBUJPOJ 4WFSJHFHBSFOLPNNFSBUUUJMMTBNNBOTNFE CPMBHFUGBTUTUÊMMBMÌOHTJLUJHBGJOBOTJFMMBNÌMEÌ FOÚWFSTZOBWBGGÊSTQMBOPDITUSBUFHJÊS HFOPNGÚSE
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:$ISJTUJOB3PHFTUBN VD:,BSJO"OOFSXBMM1BSÚ
Ordf: $ISJTUJOB3PHFTUBNLed:(VOWPS&OHTUSÚN
1FS¯LF+VSFTLPH
&SJL/JMTTPOArb
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU
UTDELNINGSPOLICY
.FUSJBCPMBHJTFSBEFTVOEFSPDIIBS ÊOOVJOUFGBTUTUÊMMUFOVUEFMOJOHTQPMJDZ* TBNCBOENFEGBTUTUÊMMBOEFUBWGJOBOTJFMMB NÌMLPNNFSÊWFOFOVUEFMOJOHTQPMJDZBUU UBTGSBN
UPPFÖLJNING
.FUSJBIBSVOEFSQFSJPEFOGPSUTBUUBUUWBSBFO MFEBOEFBLUÚSJOPNCSBOTDIFOGÚSHFPHSBGJTL JOGPSNBUJPO.FUSJBIBSVUWFDLMBUTFOMJHUQMBO BWTFFOEFCPMBHJTFSJOH SBQQPSUFSJOH PSHBOJTB UJPO NN&OQSJPSJUFUGÚSCPMBHFUÊSOVBUU ÚLBMÚOTBNIFUFO#PMBHFUÊSJQSPDFTTBUU VUWFDLMBFOIÌMMCBSIFUTSFEPWJTOJOHNFE UJMMIÚSBOEFNÌM
XXXNFUSJBTFtPSHOSt.&53*""#
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t'ÚSTUBIFMBWFSLTBNIFUTÌSFU
t3FTVMUBUNÊTTJHGÚSCÊUUSJOHJOPNBMMB BGGÊSTFOIFUFS
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
||
Rörelseresultat |
13 |
|
Resultat före skatt |
13 |
|
Nettovinst |
7 |
|
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
225 |
243 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
106 |
99 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
o |
o |
0QFSBUJWULBQJUBM |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
|
OFH |
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
OFH |
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
OFH |
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
|
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
|
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
|
Styrelse |
||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
34 |
55 |
45 |
50 |
50 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
66 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
65 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF
.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF"LUJFCPMBHGÚS WBMUBSQÌSFHFSJOHFOTVQQESBHEFO OPSEJTLBNJMKÚNÊSLOJOHFO4WBOFO PDI&6TNJMKÚNÊSLOJOHTTZTUFN&6 &DPMBCFM #MPNNBO 4ZGUFUNFETÌWÊM 4WBOFOTPN&6&DPMBCFMÊSBUUHF LPOTVNFOUFSFONÚKMJHIFUBUUWÊMKBEF CÊTUBQSPEVLUFSOBQÌNBSLOBEFOGSÌO NJMKÚTZOQVOLUPDIBUUTUJNVMFSBFOQSP EVLUVUWFDLMJOHTPNUBSIÊOTZOUJMMNJM KÚO4FEBOOPWFNCFSÊSTUBUFO IFMÊHBSFUJMM.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHF
VERKSAMHET
7FSLTBNIFUFOHSVOEBTQÌLSJUFSJFVUWFDLMJOH
JOGPSNBUJPOPDINBSLOBETGÚSJOHBWNJMKÚ NÊSLOJOHTTZTUFNFO4WBOFOPDI&6&DPMBCFM TBNUQSPEVLULPOUSPMMNFEMJDFOTJFSJOH4ZGUFU NFEWFSLTBNIFUFOÊSBUUVOEFSMÊUUBGÚS LPOTVNFOUFSBUUHÚSBNJMKÚBOQBTTBEFWBMPDI BUUIKÊMQBQSPEVDFOUFSBUUNJMKÚBOQBTTBTJOB WBSPSPDIUKÊOTUFS6OEFSCFTMVUBEFT PNFOOZQSPEVLUHSVQQJOPN4WBOFOPDIGZSB JOPN&6&DPMBCFMTBNUSFWJEFSBEFLSJUFSJFS GÚSÌUUBQSPEVLUHSVQQFSJOPN4WBOFO7JEBSF QÌHÌSVUWFDLMJOHBWFOSBEOZBPDISFWJEFSBEF
EKONOMI
7FSLTBNIFUFOGJOBOTJFSBTIVWVETBLMJHFO HFOPNBWHJGUFSGSÌOGÚSFUBHTPNIBSNJMKÚ NÊSLOJOHTMJDFOTFSTBNUHFOPNTUBUMJHUBOTMBH TPNNPUTWBSBEFOJPQSPDFOUBWJOUÊL UFSOB%FUTUBUMJHBBOTMBHFUTLBBOWÊOEBTTÌ BUUVUWFDLMJOHFOBWNJMKÚNÊSLOJOHFOGSÊNKBT PDITLFSJFOMJHIFUNFE4WFSJHFTJOUFSOBUJP OFMMBÌUBHBOEFO WJMLFUHÚSTHFOPNBUUEFMGJ OBOTJFSBLSJUFSJFBSCFUFUJOPNEFCÌEBNJMKÚ NÊSLOJOHTTZTUFNFOPDIBUUHÚSB&6TTZTUFN NFSTQSJUUPDILÊOUQÌEFOTWFOTLBNBSLOB EFO'ÚSFUBHFUPNTBUUFTUSBYVOEFSNJMKP OFSLSPOPS FYLMVTJWFBOTMBH
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU
MÅL
.JMKÚNÊSLOJOH4WFSJHFCJESBSQÌFUUCFUZEBOEF TÊUUHFOPNTJUUBSCFUFUJMMNÌMFUGÚSLPOTV NFOUQPMJUJLFO TPNMZEFSw,POTVNFOUFSOBIBS NBLUPDINÚKMJHIFUBUUHÚSBBLUJWBWBMw (FOPNBUUHFGÚSVUTÊUUOJOHBSGÚSPDITUJNVMFSB VUWFDLMJOHPDIBOWÊOEOJOHBWQSPEVLUFSTPN GSÌONJMKÚTZOQVOLUÊSNJOESFCFMBTUBOEF CJESBSCPMBHFUUJMMFONFSIÌMMCBSLPOTVNUJPO PDIEÊSNFEUJMMBSCFUFUGÚSFUUIÌMMCBSUTBN IÊMMF½LBUGPLVTIBSVOEFSTFOBSFÌSMBHUTQÌ QSPEVLUPNSÌEFONFETUPSCFUZEFMTFGÚSLMJNBU GSÌHBO NFONJMKÚNÊSLOJOHIBSCÊSJOHQÌFUU GMFSUBMNJMKÚNÌMTÌTPNHJGUGSJNJMKÚ CJPMPHJTL NÌOHGBME BWGBMMPDISFTVSTBOWÊOEOJOHTBNU IÊMTB GVOLUJPOBMJUFUPDIFOFSHJFGGFLUJWJUFU
UTDELNINGSPOLICY
7FSLTBNIFUFOTZGUBSJOUFUJMMBUUHFÊHBSOB WJOTU EÊSGÚSTLFSJOHFOVUEFMOJOHBWFWFOUVFMM WJOTUUJMMBLUJFÊHBSOB
UPPFÖLJNING
#PMBHFUIBSUJMMVQQHJGUBUUGÚSWBMUBNJMKÚNÊSL OJOHTTZTUFNFO4WBOFOPDI&6&DPMBCFMPDI BUUCJESBUJMMBUUVQQGZMMBLPOTVNFOUPDI NJMKÚQPMJUJTLBNÌM6OEFSIBSBSCFUFU NFEBUUWJEBSFVUWFDLMBEFOOPSEJTLBPDI FVSPQFJTLBNJMKÚNÊSLOJOHFOGPSUTBUU/ZB LSJUFSJFSGÚSNÊSLOJOHIBSVUWFDLMBUTPDI NBSLOBETJOTBUTFSOBIBSWBSJUPNGBUUBOEF 4WBOFOÊSFUUBW4WFSJHFTTUBSLBTUFWBSVNÊS LFONFEFOLÊOOFEPNIPTBMMNÊOIFUFOQÌ QSPDFOU QSPDFOUGÚS&6&DPMBCFM "UU WJTBBUUNJMKÚNÊSLOJOHFOÊSFOEFMBWMÚT OJOHFOQÌLMJNBUGSÌHBOIBSWBSJUFOWJLUJH VQQHJGU
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t/ZBPDISFWJEFSBEFLSJUFSJFSGÚS4WBOFO PDI&6&DPMBCFM
t'PLVTQÌPGGFOUMJHVQQIBOEMJOHPDI CPTUÊEFS
t/ZOPSEJTLPSHBOJTBUJPOGÚSFGGFLUJWBSF BSCFUFNFELSJUFSJFVUWFDLMJOH
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
||
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
0 |
|
Nettovinst |
0 |
|
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
27 |
30 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
21 |
21 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
o |
o |
0QFSBUJWULBQJUBM |
|
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
|
|
|
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
OFH |
OFH |
||
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
|
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
OFH |
||
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
|
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
OFH |
||
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
o |
||
|
4PMJEJUFU |
|
|||
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
|
|||
|
"OTMBH NOLS |
|
|||
|
6UEFMOJOH NOLS |
|
|
||
|
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
||
|
&UJLQPMJDZ |
|
Nej |
||
|
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
||
|
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
||
|
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
||
|
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
Nej |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN OCH EU ECOLABEL |
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
Svanen |
|
|
EU Ecolabel |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
1 800 |
|
|
|
30 |
17 |
|
1 500 |
|
|
|
25 |
|
36 |
33 |
|
|
|
|||
|
1 200 |
|
|
|
20 |
||
64 |
|
67 |
|
|
|
||
83 |
|
900 |
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
600 |
|
|
|
10 |
|
|
|
300 |
|
|
|
5 |
|
|
|
0 |
2009 |
2010 |
2011 |
0 |
|
|
|
2008 |
2012 |
66 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
"LUJFCPMBHFU4WFOTLB.JMKÚTUZSOJOHT SÌEFU .JMKÚTUZSOJOHTSÌEFU CJMEBEFT GÚSBUUWBSBIVWVENBOPDISFHJTU SFSJOHTPSHBOJ4WFSJHFGÚS&6TNJMKÚ MFEOJOHTPDINJMKÚSFWJTJPOTPSEOJOH &."4 7FSLTBNIFUFOIBSTFEBOVU WFDLMBUTPDIPNGBUUBSJEBHÊWFOGÚSWBMU OJOHPDIVUWFDLMJOHBWEFUJOUFSOBUJP OFMMBTZTUFNFUGÚSNJMKÚWBSVEFLMBSBUJPOFS &1%® TBNUTZTUFNGÚSIÌMMCBSPGGFOUMJH PDIBOOBOQSPGFTTJPOFMMVQQIBOEMJOH
.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUTVQQIBOEMJOHT LSJUFSJFS
VERKSAMHET
#PMBHFUTWFSLTBNIFUTZGUBSUJMMBUUGSÊNKBFO GSJWJMMJHGÚSCÊUUSJOHBWOÊSJOHTMJWFUTPDIEFO PGGFOUMJHBTFLUPSOTNJMKÚBSCFUF
.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUGÚSWBMUBSPDIWJEBSFVU WFDLMBSUSFGSJWJMMJHBTZTUFNQÌNJMKÚPNSÌEFU &."4ÊSFUUMFEOJOHTWFSLUZHTPNGÚSFUBHPDI BOESBPSHBOJTBUJPOFSLBOBOWÊOEBGÚSBUU VUWÊSEFSB SBQQPSUFSBPDIGÚSCÊUUSBTJONJMKÚ QSFTUBOEB*OUFSOBUJPOFMMB&1%®TZTUFNFUÊS FUUJOGPSNBUJPOTTZTUFNGÚSBUUPCKFLUJWU CFTLSJWBNJMKÚFHFOTLBQFSIPTWBSPSPDIUKÊOT UFSJFUUMJWTDZLFMQFSTQFLUJW*OGPSNBUJPOFO SFEPWJTBTJGPSNBWNJMKÚWBSVEFLMBSBUJPOFS &1%FS %FUUSFEKFTZTUFNFUÊS.JMKÚTUZS OJOHTSÌEFUT VQQIBOEMJOHTLSJUFSJFSTPNHFS TUÚEPDIWÊHMFEOJOHGÚSVQQIBOEMBSFBUUTUÊMMB GSBNGÚSBMMUNJMKÚLSBWWJEVQQIBOEMJOHBW WBSPS UKÊOTUFSPDIFOUSFQSFOBEFS
EKONOMI
#PMBHFUFSIÚMMVOEFSFUUTUBUMJHUCJESBH QÌ NJMKPOFSLSPOPSGÚSJOGPSNBUJPOTJOTBU TFSNFENFSBGÚSBUUTUJNVMFSBPSHBOJTBUJPOFS UJMMOZBPDIGÚSOZBEFSFHJTUSFSJOHBSFOMJHU &NBTGÚSPSEOJOHFOTBNU NJMKPOFSLSPOPS GÚSBSCFUFUNFENJMKÚLSBWWJEPGGFOUMJHVQQ IBOEMJOH&."4WFSLTBNIFUFOGJOBOTJFSBT ÊWFOWJBSFHJTUSFSJOHTPDIÌSTBWHJGUFSGSÌOEF PSHBOJTBUJPOFSTPNÊSBOTMVUOBUJMM&."4 "SCFUFUNFE&1%®UÊDLTBWJOUÊLUFSGSÌO SFHJTUSFSJOHTPDIÌSTBWHJGUFS%ÊSVUÚWFSGÌS CPMBHFUWJTTBJOUÊLUFSGSÌOVQQESBHTWFSLTBN IFUNFELPQQMJOHUJMMVQQIBOEMJOHTPNSÌEFU
XXXNTSTFtPSHOSt
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU
UTDELNINGSPOLICY
7FSLTBNIFUFOTZGUBSJOUFUJMMBUUCFSFEBBLUJF ÊHBSOBWJOTU
UPPFÖLJNING
"SCFUFUNFEVQQIBOEMJOHTWFSLTBNIFUFOIBS CMBOEBOOBUJOOFCVSJUFUUPNGBUUBOEFBSCFUF NFEVQQEBUFSJOHPDIVUWFDLMJOHBWLSJUFSJFS TBNUBUUHFJOGPSNBUJPOPDIWÊHMFEOJOHUJMM VQQIBOEMBSF#PMBHFUGPSUTBUUFBUU TPNTÌ LBMMBUCFIÚSJHUPSHBOJ4WFSJHF JOGPSNFSBPN &."4QÌIFNTJEBO XXXFNBTTF%ÊSGJOOT JOGPSNBUJPOPN&."4GÚSPSEOJOHFO SFHMFSGÚS BUUBOTMVUBTJHUJMMTZTUFNFUTBNU&."4 SFHJTUSFSBEFPSHBOJTBUJPOFS"SCFUFUNFEEFU JOUFSOBUJPOFMMB&1%®TZTUFNFUJOOFCBSFO ZUUFSMJHBSFCSFEEOJOHBWWFSLTBNIFUFOUJMMOZB TFLUPSFS QSPEVLUHSVQQFSPDIUKÊOTUFTMBH
.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUIBSCMBOEBOOBUGPSUTBUU BUUNBSLOBETGÚSBTZTUFNFUQÌFOJOUFSOBUJP OFMMNBSLOBE
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t/FUUPPNTÊUUOJOHFOÚLBEFQÌHSVOEBW ÚLBEFJOUÊLUFSGSÌO&."4PDI&1%® WFSLTBNIFUFSOBTBNUOZBVQQESBH
t"OUBMFULSJUFSJFSJVQQIBOEMJOHTWFSLUZHFU VQQHJDLWJEÌSFUTTMVUUJMMDBTU J QSPEVLUHSVQQFSPDIVOEFSHSVQQFS
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
||
Rörelseresultat |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
0 |
0 |
Nettovinst |
0 |
0 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
10 |
10 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
4 |
3 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
o |
o |
0QFSBUJWULBQJUBM |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
OFH |
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
o |
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
Nej |
MÅL
.JMKÚTUZSOJOHTSÌEFUTNÌMGÚSÌSFOo ÊSBUUWBSBSFHFSJOHFOTFYQFSUPSHBOUJMMTUÚE GÚSIÌMMCBSVQQIBOEMJOHNFEUZOHEQVOLUQÌ NJMKÚGSÌHPSPDIUJMMIBOEBIÌMMBFUUGÚSTULMBTTJHU WFSLUZH
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 85%
Sveriges Kommuner och Landsting 10%
Svenskt Näringsliv 5%
300 |
250 |
200 |
150 |
100 |
50 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
120 |
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
|
33 |
|
|
90 |
|
|
|
|
|
43 |
57 |
|
|
|
|
|
||
67 |
67 |
|
60 |
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2009 |
2010 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2008 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
67 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
/03%&"#"/,"#tPSHOStXXXOPSEFBDPN
*TBNCBOENFEÌSTGJOBOTJFMMB SFLPOTUSVLUJPOBWEÌWBSBOEF/PSECBOLFO GÚSWÊSWBEFTUBUFOTBNUMJHBVUFTUÌFOEF BLUJFSJCBOLFO¯UFSOPUFSJOHHFOPN GÚSEFTHFOPNGÚSTÊMKOJOHBW QSPDFOUBWTUBUFOTJOOFIBW%ÊSFGUFSIBS GMFSBTBNHÌFOEFOTLFUUVOEFSÌSFO o .FSJUB 6OJCBOLPDI $ISJTUJBOJB#BOLPH,SFEJULBTTF * GFCSVBSJBWZUUSBEFTUBUFO NJMKPOFSBLUJFS PDIIBSEÊSFGUFSFOÊHBS BOEFMTPNNPUTWBSBS QSPDFOUBW CBOLFOTBLUJFLBQJUBM
3FHFSJOHFOTBWTJLUÊSBUUGPSUTÊUUB SFEVDFSBEFUTUBUMJHBÊHBOEFUJ/PSEFB #BOL"#
VERKSAMHET
/PSEFB#BOLÊSOPSSB&VSPQBTTUÚSTUBGJOBOT LPODFSOPDIFSCKVEFSFUUCSFUUVSWBMBWQSP EVLUFS UKÊOTUFSPDIMÚTOJOHBSJOPNCBOLPDI LBQJUBMGÚSWBMUOJOH/PSEFBIBSFOMFEBOEF TUÊMMOJOHJOPNTÌWÊM$PSQPSBUF.FSDIBOU #BOLJOHTPN3FUBJM#BOLJOHPDI1SJWBUF #BOLJOH/PSEFBÊSPDLTÌ/PSEFOTTUÚSTUB MJWPDIQFOTJPOTCPMBH
/PSEFB#BOLIBSDJSLBFMWBNJMKPOFSLVOEFS PDIDJSLBLPOUPS"LUJFOÊSOPUFSBE QÌCÚSTFSOBJ4UPDLIPMN )FMTJOHGPSTPDI ,ÚQFOIBNO
EKONOMI
OZBSFMBUJPOTLVOEFSPDINFSBGGÊSFS NFELVOEFSOBIÚKEF/PSEFBTJOUÊLUFSVOEFS 3ÊOUFOFUUPUTUFHNFEGFNQSPDFOU KÊNGÚSUNFE6UMÌOJOHFOÚLBEFNFEUSF QSPDFOU.BSHJOBMFSOBQÌGÚSFUBHTVUMÌOJOHFO WBSIÚHSF NFEBOJOMÌOJOHTNBSHJOBMFSOBWBS MÊHSFÊOJGKPM"WHJGUTPDIQSPWJTJPOTOFUUPU TUFHNFEGFNQSPDFOUKÊNGÚSUNFE
,PTUOBEFSOBÚLBEFNFEUSFQSPDFOUKÊNGÚSU NFEPDIQFSTPOBMLPTUOBEFSOBTUFHNFE USFQSPDFOUFYLMVTJWFGKPMÌSFUTPNTUSVLUVSF SJOHTLPTUOBEFS+ÊNGÚSUNFENJOTLBEF LPTUOBEFSOBNFE QSPDFOUJMPLBMBWBMVUPS FYLMVTJWFPNTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFSOBVOEFS GÚSFHÌFOEFÌSTBNUQSFTUBUJPOTCBTFSBEFMÚOFS PDIWJOTUEFMOJOH
"WTÊUUOJOHBSGÚSLSFEJUGÚSMVTUFSÚLBEFUJMM NJMKPOFSFVSP WJMLFUNPUTWBSBSFOLSFEJU GÚSMVTUSFMBUJPOQÌQVOLUFS QVOLUFS FYLMVTJWFBWTÊUUOJOHBSUJMMEFOEBOTLB JOTÊUUOJOHTHBSBOUJGPOEFO
3FTVMUBUFUÚLBEFNFEQSPDFOUUJMM NJMKPOFSFVSPUJMMGÚMKEBWIÚHSFJOUÊL UFSPDITUBCJMBLPTUOBEFS
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:#KÚSO8BIMSPPT VD:$ISJTUJBO$MBVTFO
Ordf:#KÚSO8BIMSPPTVice ordf:.BSJF&ISMJOH Led: 1FUFS'#SBVOXBMEFS
&MJTBCFUI(SJFH
4WFJO4
3VTTFMM'FMUI
,BSJ4UBEJHI &MJTBCFUI(SJFHWBMEFTWJE ÌSTTUÊNNBOEÌ4UJOF#PTTFBWHJDL
Arb rep och
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM UVTFOFVSPPDIUJMMWJDFPSEGÚSBOEF UVTFOFVSP"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌS UJMM UVTFOFVSP
MÅL
/PSEFBIBSCFTMVUBUBUUVQQSÊUUBFOGJOBOTJFMM QMBOGÚSBUUÚLBBWLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBM PDIFOOZLBQJUBMQPMJDZGÚSEFOZBCBOLSFH MFSOB1MBOFOIBSFUUGJOBOTJFMMUNÌMQÌ QSPDFOUTBWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMNFE OPSNBMNBSLOBETSÊOUBPDINFEFOLÊSOQSJ NÊSLBQJUBMSFMBUJPOQÌÚWFSQSPDFOU
,BQJUBMQPMJDZOBOHFSBUULÊSOQSJNÊSLBQJUBM SFMBUJPOFOTLBÚWFSTUJHBQSPDFOUPDI LBQJUBMUÊDLOJOHTHSBEFOTLBÚWFSTUJHB QSPDFOUTFOBTUEFOKBOVBSJ,ÊSOQSJ NÊSLBQJUBMSFMBUJPOFOGÚSWÊOUBTMJHHBÚWFS QSPDFOUGSÌO NFEOZBCBOLSFHMFSPDI CFSÊLOJOHTNPEFMMFS
UTDELNINGSPOLICY
6UEFMOJOHFOTLBÚWFSTUJHBQSPDFOUBWÌSFUT SFTVMUBU
UPPFÖLJNING
"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMGÚSVQQHJDL UJMM QSPDFOUPDIVOEFSTUJHFS EÊSNFEQSPDFOU%FUHÌSEPDLJOUFBUU CFTLSJWBNBLSPGÚSVUTÊUUOJOHBSOBVOEFSÌSFU TPNOPSNBMJTFSBEF,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJP OFOTUFHUJMM QSPDFOUGSÌO QSPDFOU FYLMVTJWFÚWFSHÌOHTSFHMFS%FOGÚSFTMBHOB VUEFMOJOHFOVQQHÌSUJMM FVSP%FUNPU TWBSBSFOVUEFMOJOHTLWPUQÌQSPDFOU WJMLFU ÊSJMJOKFNFEQPMJDZ
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t'JOBOTJFMMQMBOGÚSBUUÚLBBWLBTUOJOHFO QÌFHFULBQJUBM TPNTUFHUJMM VOEFS
t/ZLBQJUBMQPMJDZ
RESULTATRÄKNING, NJMKPOFSFVSP |
2012 |
2011 |
3ÊOUFOFUUP |
ø |
ø |
1SPWJTJPOTOFUUP |
ø |
ø |
/FUUPSFTVMUBU'JOBOTJFMMB1PTUFS |
ø ø |
|
½WSJHBSÚSFMTFJOUÊLUFS |
||
Totala intäkter |
10 236 |
9 501 |
Rörelseresultat |
4 117 |
3 547 |
Resultat före skatt |
4 117 |
3 547 |
Nettovinst |
3 126 |
2 634 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NJMKPOFSFVSP |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
677 420 |
716 204 |
6UMÌOJOHUJMMBMMNÊOIFUFO |
ø ø |
|
Eget kapital |
28 216 |
26 120 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
,SFEJUGÚSMVTUOJWÌ |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPO |
|
|
,BQJUBMSÊDLOJOHTHSBE |
|
|
6UEFMOJOH NOFVSP |
ø ø |
|
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
ø ø |
|
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
KURSUTVECKLING JANUARI |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
Statens ägarandel 13,4% |
|
14 |
|
Sampo plc 21,4% |
|
|
|
41 |
|
33 |
|
Nordeafonden 3,9% |
|
||
59 |
86 |
67 |
|
Swedbank Robur fonder 3,2% |
|
|
|
|
|
|
Övriga ägare 58,1%
150 |
|
OMX Stockholm Benchmark GI |
Nordea |
|
|
|
|
125 |
|
|
|
100 |
|
|
|
75 |
|
|
|
50 |
|
|
|
25 |
|
|
|
0 |
|
|
|
68 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
XXXPQFSBOTFtPSHOS
,VOHMJHB0QFSBO"LUJFCPMBH 0QFSBO ÊS4WFSJHFTOBUJPOBMTDFOGÚSPQFSBPDI CBMFUU0QFSBOÊHTBWTWFOTLBTUBUFOPDI TLBWBSBEFOJ4WFSJHFMFEBOEFJOTUJUVUJP OFOJOPNPQFSBPDICBMFUUPDITPNOB UJPOBMTDFOWBSBFUUGÚSFEÚNFGÚSBOESB JOTUJUVUJPOFSWBEHÊMMFSVUWFDLMJOH GÚSOZ FMTFPDILPOTUOÊSMJH LWBMJUFU*0QFSBOT VQQESBHMJHHFSPDLTÌBUUWÌSEBPDIGSÊNKB EFUOBUJPOFMMBLVMUVSBSWFUJOPNPQFSBOT PDICBMFUUFOTPNSÌEFTBNUBUUHFOPN IÚHLWBMJUFUPDICFWBSBEOBUJPOFMMFHFO BSULVOOBIÊWEBTJHWÊMJKÊNGÚSFMTFNFE EFGSÊNTUBTDFOFSOBVUPNMBOETPDIEFU JOUFSOBUJPOFMMBTBNBSCFUFU
VERKSAMHET
6OEFSÚLBEFCFTÚLBSOBUJMM0QFSBOPDI TBNNBOMBHUTÌHT0QFSBOTGÚSFTUÊMMOJOHBSBW QFSTPOFSWFOEFOHFOPNTOJUUMJHB CFMÊHHOJOHFOGÚSPQFSBGÚSFTUÊMMOJOHBS ÚLBEF 5PUBMUBOUBMQSPEVLUJPOFSVOEFSWBS WBSBWUJPQSFNJÊSFS%FUUBÊSFOÚLOJOHJ GÚSIÌMMBOEFUJMMUJEJHBSFÌS0QFSBOIBSBLUJWU BSCFUBUNFEBUUMPDLBOZBQVCMJLHSVQQFS CMBOEBOOBUHFOPNOÊSWBSPJTBNNBOIBOH EÊS0QFSBOOPSNBMUJOUFÊS6OEFSIBS GMFSCBSOPDIVOHBÊOUJEJHBSF UPUBMU CFTÚLU6OHBQÌ0QFSBOTBLUJWJUFUFSPDI GÚSFTUÊMMOJOHBS
EKONOMI
%FUTUBUMJHBBOTMBHFUVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS%ÊSVUÚWFSVQQHJDLEFFHOB JOUÊLUFSOBUJMM NJMKPOFSLSPOPS0QFSBOT SFTVMUBUIBSLVOOBUVQQSÊUUIÌMMBTHFOPN GPSUTBUUFGGFLUJWJTFSJOHTBSCFUF
MÅL
4PNOBUJPOBMTDFOTLB0QFSBOIBFOWBSJFSBE SFQFSUPBSBWPQFSBPDICBMFUUNFEHPECBMBOT NFMMBOLMBTTJTLBPDINPEFSOBWFSL0QFSBO TLBWJEBSFTUSÊWBFGUFSIÚHBCFTÚLTUBMPDI LPOUJOVFSMJHUVUWFDLMBQVCMJLBSCFUFUJEFUUB TZGUF3FQFSUPBSFOTLBTÌWJUUNÚKMJHUHÚSBT UJMMHÊOHMJHGÚSFOCSFEQVCMJLJIFMBMBOEFU )BOUWFSLTTLJDLMJHIFUFOJWFSLTUÊEFSPDI BUFMKÏFSTLBWBSBIÚH
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:,SJTUJOB3FOOFSTUFEU VD:#JSHJUUB4WFOEÏO
Ordf:,SJTUJOB3FOOFSTUFEULed:"OOB,BSJO$FMTJOH
.JDIBFM$ISJTUJBOTFO %BH)BMMCFSH .JSB)FMFOJVT
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS "SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS
UTDELNINGSPOLICY
7FSLTBNIFUFOTLBJOUFWBSBWJOTUESJWBOEF
UPPFÖLJNING
0QFSBOVQQGZMMFSTJUUVQQESBHWÊMHFOPNFO CSFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBSTPNWÊOEFSTJHUJMM TÌWÊMUSBEJUJPOFMMBQVCMJLHSVQQFSTPNTLPMPS PDIQFSTPOFSVUBOGÚS4UPDLIPMNTPNSÌEFU (FOPNFUUWBSJFSBUQVCMJLBSCFUFCMBOEBOOBU HFOPNTPDJBMBNFEJFSPDINFEOZBTBNWFS LBOTGPSNFSHFOPNGÚSTJOTBUTFSGÚSBUUCSFEEB QVCMJLVOEFSMBHFU0QFSBOIBSVOEFS WFSLBUGÚSBUUIÌMMBEFOLMBTTJTLBCBMFUU LPOTUFOMFWBOEFHFOPNBUUGSBNGÚSBFOSBE DFOUSBMBWFSL0QFSBOIBSPDLTÌBSCFUBUNFE EJHJUBMJTFSJOHBWBSLJWNBUFSJBMVS,VOHMJHB 5FBUSBSOBTBSLJW
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBUBOUBMCFTÚLBSFPDIÚLBE CFMÊHHOJOHQÌGÚSFTUÊMMOJOHBSOB
t'PSUTBUUTUÊSLUFLPOPNJ
t#SFEPDIWBSJFSBESFQFSUPBSUJMM FOCSFEQVCMJL
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
||
Rörelseresultat |
5 |
|
Resultat före skatt |
7 |
|
Nettovinst |
8 |
7 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
167 |
155 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
27 |
19 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
o |
o |
0QFSBUJWULBQJUBM |
o |
o |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
o |
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
o |
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
o |
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
Nej |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
Nej |
FÖRESTÄLLNINGAR, BOUBM
400 |
|
|
|
300 |
|
|
|
200 |
|
|
|
100 |
|
|
|
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
2009 |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
||||
|
|
Statens ägarandel 100% |
52 |
48 |
40 |
60 |
50 |
50 |
|
||
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
BELÄGGNING, % |
|
|
|
100 |
|
|
Opera |
|
|
|
|
75 |
|
|
Balett |
50 |
|
|
|
25 |
|
|
|
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
2009 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
69 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
1045/03%"#tPSHOStXXXQPTUOPSETF
1PTU/PSE"#CJMEBEFTHFOPNTBN HÌFOEFUNFMMBO1PTU%BONBSL"4PDI 1PTUFO"#,PODFSOFOFSCKVEFS LPNNVOJLBUJPOTPDIMPHJTUJLMÚTOJOHBS UJMM GSÌOPDIJOPN/PSEFOPDIIBSFO OFUUPPNTÊUUOJOHQÌDJSLBNJMKBSEFS LSPOPSPDIÚWFSNFEBSCFUBSF
.PEFSCPMBHFU1PTU/PSE"# TPNÊS ÊHBSFUJMMEPUUFSCPMBHFO1PTU%BONBSL "4PDI1PTUFO"# ÊSFUUTWFOTLUQVC MJLUCPMBHTPNÊHTUJMM QSPDFOUBW EFOEBOTLBTUBUFOPDIUJMM QSPDFOU BWEFOTWFOTLBTUBUFO3ÚTUFSOBGÚSEF MBTNFMMBOÊHBSOB
VERKSAMHET
(FOPNTBNNBOTMBHOJOHFOBW1PTUFO"#PDI 1PTU%BONBSL"4CMFW1PTU/PSE"# /PSEFOTTUÚSTUBGÚSFUBHJOPNLPNNVOJLB UJPOTPDIMPHJTUJLUKÊOTUFS.BSLOBEFSOB TUSÊDLFSTJHGSÌOGMÚEFOBWGZTJTLBCSFWPDI QBLFUUJMMEFMWJTFMMFSIFMUFMFLUSPOJTLBUKÊOT UFS1PTU/PSEUJMMIBOEBIÌMMFSWJBEFCÌEB EPUUFSCPMBHFO1PTUFO"#PDI1PTU%BONBSL "4SJLTUÊDLBOEFQPTUTFSWJDFJ4WFSJHFPDI %BONBSLUJMMNJMKPOFSIVTIÌMMPDIGÚSFUBH 7BSKFEBHIBOUFSBS1PTU/PSEDJSLBNJMKPOFS GÚSTÊOEFMTFSNFEFOWÊSMETMFEBOEFTUÊMMOJOH WBEHÊMMFSMFWFSBOTLWBMJUFU'ÚSFUBHTLVOEFSOB TUÌSGÚSNFSÊOQSPDFOUBWPNTÊUUOJOHFO 7JBFUUOÊUWFSLBWEPUUFSCPMBHPDITBNBSCFUT QBSUOFSTGÚSNFEMBS1PTU/PSECSFWPDIQBLFU UJMMÚWSJHB/PSEFOPDISFTUFOBWWÊSMEFO
EKONOMI
/FUUPPNTÊUUOJOHFONJOTLBEFNFEFOQSPDFOU UJMMLOBQQUNJMKBSEFSLSPOPS.JOTLOJOHFO WBSGSÊNTUIÊOGÚSMJHUJMMLPOLVSSFOTFOGSÌO EJHJUBMBBMUFSOBUJWTBNUUJMMFOSFMBUJWUTWBH NBLSPFLPOPNJTLVUWFDLMJOHQÌ1PTU/PSET IVWVENBSLOBEFS7JEBSFQÌWFSLBTPNTÊUU OJOHFOQPTJUJWUBWGÚSWÊSWJOPNMPHJTUJLWFSL TBNIFUFO3ÚSFMTFSFTVMUBUFU GÚSLPODFSOFO GÚSTÊNSBEFTUJMM
NJMKPOFSLSPOPS
WJMLFUGSÊNTUGÚSLMBSBTBWCFUZEBOEFPNTUSVL
1FSJPEFOTOFUUPSFTVMUBUVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS
MÅL
,PODFSOFOTLBIBFOBWLBTUOJOHQÌFHFU LBQJUBMQÌUJPQSPDFOUÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFM
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:+FOT.PCFSH
Ordf:+FOT.PCFSH WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ'SJU[) 4DIVSBWHJDL
Led:.BUT"CSBIBNTTPO
(VOOFM%VWFCMBE
$ISJTUJBO&MMFHBBSE
4JTTF'KFMETUBE3BTNVTTFO
+POBT *WFSTFO
5PSCFO+BOIPMU
"OJUSB4UFFO $ISJTUJBO&MMFHBBSE
4JTTF'KFMETUBE3BTNVTTFOPDI"OJUSB4UFFOWBMEFTWJE ÌSTTUÊNNBOEÌ*OHSJE#POEF
#KBSOF)BOTFOPDI
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM
ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU
PDIFOTPMJEJUFUQÌNJOTUQSPDFOU,PODFS OFOIBSFUUMÌOHTJLUJHUNÌMBUUNJOTLBLPMEJ PYJEVUTMÊQQNFEQSPDFOUGSBNUJMM NFECBTÌS
UTDELNINGSPOLICY
1PTU/PSETLBMÊNOBFOVUEFMOJOHQÌNJOTU QSPDFOUBWOFUUPSFTVMUBUFUNFEIÊOTZOUJMM GÚSFUBHFUTGJOBOTJFMMBTUÊMMOJOHPDILBQJUBMCF IPW6UEFMOJOHFOGÚSÌSGÚSFTMÌTVQQHÌ UJMMNJMKPOFSLSPOPS NPUTWBSBOEF QSPDFOUBWOFUUPSFTVMUBUFU'ÚSTMBHFUGÚMKFS EFOOVMJHHBOEFVUEFMOJOHTQPMJDZOPDI CFEÚNTTPNSJNMJHUBWWÊHENPUCPMBHFUT LBQJUBMCFIPW
UPPFÖLJNING
"WLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBMPN QSPDFOUVOEFSTUFHEFUMÌOHTJLUJHBNÌMFUGÚS LPODFSOFO6UGBMMFUGÚSLMBSBTJTUPSVUTUSÊDL OJOHBWCFUZEBOEFPNTUSVLUVSFSJOHTLPTUOBEFS 7JEBSFQSFTTBSEFUGPSUTBUUBWPMZNGBMMFUJOPN CSFWWFSLTBNIFUFSOBOFSSFTVMUBUFU(FOPN GÚSEBLPTUOBETBOQBTTOJOHBSPDIFGGFLUJWJTF SJOHBSIBSEPDLEÊNQBUEFOOFHBUJWBSFTVMUBU QÌWFSLBO4PMJEJUFUFOVQQHJDLUJMMQSPDFOU WJMLFUMJHHFSÚWFSOVWBSBOEFNÌMOJWÌPDI JOEJLFSBSFOSFMBUJWUTUBSLGJOBOTJFMMTUÊMMOJOH
1PTU/PSEIBSTFEBONJOTLBUVUTMÊQ QFOBWLPMEJPYJENFETKVQSPDFOU%FUUBIBS TLFUUHFOPNFUUGMFSUBMÌUHÊSEFS*UJMMFYFNQFM %BONBSLTLFSOVNFSBJOCMBOEOJOHBWCJPESJW NFEFMJEJFTFMOPDICFOTJOFOWJMLFUPDLTÌ CJESBSUJMMBUUNJOTLBEFGPTTJMBLPMEJPYJEVU TMÊQQFO1ÌMPLBMTJEBOCJESBSFOFSHJFGGFLUJWJ TFSJOHBSPDIÚLBEFJOLÚQBWHSÚOFM
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t.JOTLBEPNTÊUUOJOHCMBOEBOOBU UJMMGÚMKEBWEJHJUBMLPOLVSSFOT
t'ÚSTÊNSBUSFTVMUBUQÌHSVOEBWTUPSB PNTUSVLUVSFSJOHLPTUOBEFSPDI LPTUOBETBOQBTTOJOHBSUJMMMÊHSF WPMZNFSGÚSCSFW
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
ø ø |
|
Rörelseresultat |
364 |
1 571 |
Resultat före skatt |
380 |
1 671 |
Nettovinst |
257 |
1 225 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
29 458 |
25 410 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
ø ø |
|
Eget kapital |
11 559 |
11 930 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
ø |
|
0QFSBUJWULBQJUBM |
ø |
ø |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
|
|
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
ø ø |
|
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
ø ø |
|
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
10 |
|
Mål |
Statens ägarandel 60,7% |
|
|
8 |
|
|
17 |
|
|
Utfall |
||
Danska staten 39,3% |
|
6 |
|
|
|
|
38 |
|
|
||
36 |
|
|
|
||
64 |
83 |
62 |
4 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
2010 |
70 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
3*4&3FTFBSDI*OTUJUVUFTPG4XFEFO )PMEJOH"# 3*4& ÊSFUUBWTUBUFO IFMÊHUCPMBHPDIIBSVQQESBHFUBUU TBNPSEOBPDIVUWFDLMBTUBUFOTEJSFLUB PDIJOEJSFLUBÊHBSJOUSFTTFJJOEVTUSJ GPSTLOJOHTJOTUJUVUPDIBUUTLBQBGÚSVU TÊUUOJOHBSGÚSBUUVUWFDLMBJOEVTUSJ GPSTLOJOHTJOTUJUVUFO3*4&UJMMIÚSEFO HSVQQBWTUBUMJHBÊHEBCPMBHTPNIBS FUUBWSJLTEBHFOTÊSTLJMUCFTMVUBU TBNIÊMMTVQQESBH
VERKSAMHET
3*4&JOTUJUVUFOTLBQBSHFOPNGPSTLOJOHPDI JOOPWBUJPOOZUUB UJMMWÊYUPDILPOLVSSFOTLSBGUJ TBNWFSLBONFEBLBEFNJ OÊSJOHTMJWPDI TBNIÊMMF*LPODFSOFOJOHÌSEPUUFSCPMBHFO41 4WFSJHFT5FLOJTLB'PSTLOJOHTJOTUJUVU"# QSPDFOU PDI4XFEJTI*$53FTFBSDI"# QSPDFOU TBNUJOUSFTTFCPMBHFO4XFSFB"# QSPDFOU PDI*OOWFOUJB"# QSP DFOU %FTBNÊHEBCPMBHFOÊHTHFNFOTBNU NFEOÊSJOHTMJWFU/ÊSBMMBCPMBHSFEPWJTBTJ TJOIFMIFUPBWTFUUÊHBSBOEFMCFOÊNOTEFTPN 3*4&HSVQQFO3*4&WFSLBSGÚSFOÊOEBNÌMT FOMJHJOTUJUVUTTUSVLUVSNFEHFNFOTBNUWBSV NÊSLFTBNUGÚSEFMBSTUSBUFHJTLBLPNQFUFOT NFEFMNFMMBOJOTUJUVUFO
EKONOMI
3*4&HSVQQFOTPNTÊUUOJOH LPODFSOFOPDI JOUSFTTFCPMBHFO IBSÚLBUGFNoTFYQSPDFOU QFSÌSVOEFSEFOTFOBTUFUSFÌSTQFSJPEFOPDI VQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS 3FTVMUBUFUNJOTLBEFUJMM NJMKPOFS LSPOPS3FTVMUBUFUIBSCFMBTUBUTNFELPTUOB EFSGÚSPNTUSVLUVSFSJOHJ*OOWFOUJBPDI 4XFEJTI*$53FTFBSDI"OEFMFOOÊSJOHTMJWT JOUÊLUFSIBSÚLBUPDIVQQHÌSOVUJMM QSPDFOU WJMLFUUPMLBTTPNBUU3*4&HSVQQFOT LVOEFSCKVEBOEFNPUTWBSBSOÊSJOHTMJWFUT CFIPW4USBUFHJTLBLPNQFUFOTNFEFMVQQHJDL UJMMDJSLB QSPDFOUBW3*4&HSVQQFOT PNTÊUUOJOH
MÅL
3*4&TVQQHJGUÊSBUUTBNMBEFOTWFOTLB JOTUJUVUTTFLUPSOPDITUÊSLBEFTTSPMMJ JOOPWBUJPOTTZTUFNFUHFOPNFGGFLUJWCPMBHT TUZSOJOHPDIBSCFUFNFETUSVLUVS FGGFLUPDI
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf::OHWF4UBEF VD:1FUFS)PMNTUFEU
Ordf::OHWF4UBEFLed:"OOB)VMUJO4UJHFOCFSH
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU
GJOBOTJFSJOHTGSÌHPS%FUÚWFSHSJQBOEFNÌMFU GÚSJOTUJUVUFOJ3*4&HSVQQFOÊSBUUEFTLB WBSBJOUFSOBUJPOFMMULPOLVSSFOTLSBGUJHBPDI WFSLBGÚSIÌMMCBSUJMMWÊYUJ4WFSJHFHFOPNBUU TUÊSLBOÊSJOHTMJWFUTLPOLVSSFOTLSBGUPDI GÚSOZFMTF
UTDELNINGSPOLICY
6UEFMOJOHTQPMJDZTBLOBT3*4&ÊSWBSLFO WJOTUESJWBOEFFMMFSWJOTUVUEFMBOEF*OTUJUVUFOJ 3*4&HSVQQFOÊSWJOTUESJWBOEFNFOJOUF WJOTUVUEFMBOEF
UPPFÖLJNING
3*4&IBSVUÚWBUBLUJWCPMBHTTUZSOJOHJFOMJH IFUNFEFOBWTUZSFMTFOGBTUTUÊMMECPMBHTTUZS OJOHTNPEFMM/ÌHSBBWCPMBHFUTWJLUJHBTUF VQQHJGUFSVOEFSIBSWJETJEBOBW CPMBHTTUZSOJOHTGSÌHPSOBWBSJUBUUJNQMFNFO UFSBFLPOPNJTLBNÌMJEPUUFSPDIJOUSFTTFCP MBHTBNUBUUBSCFUBNFEFGGFLUVQQGÚMKOJOHPDI TUSVLUVSVUWFDLMJOHTGSÌHPS3*4&IBSBSCFUBU NFEEFTUSBUFHJTLUWJLUJHBGSBNUJETGSÌHPSOB CPMBHTTUZSOJOH GÚSEFMOJOHPDIVQQGÚMKOJOHBW CFWJMKBEF4,NFEFMTBNUÚLBELVOEOZUUB HFOPNBUUNÚUBPDIMFWBVQQUJMMJOEVTUSJOT CFIPWBWGÚSEFNSFMFWBOUGPSTLOJOH(FOPN BUUGSÊNKBJOEVTUSJOÊSBGPSTLOJOHPDIJOOPWB UJPOIBSGÚSFUBHFUCJESBHJUUJMMÚLBEUJMMWÊYUPDI TUÊSLULPOLVSSFOTLSBGU
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t*NQMFNFOUFSBUFLPOPNJTLBNÌMJ 3*4&LPODFSOFOTPNFOEFMBWEFO BLUJWBCPMBHTTUZSOJOHFO
t.JOTLBUJOOFIBWJ4XFSFB"#GSÌO QSPDFOUUJMM QSPDFOU
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
ø ø |
|
Rörelseresultat |
16 |
42 |
Resultat före skatt |
25 |
54 |
Nettovinst |
11 |
38 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
o |
o |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
1 431 |
1 370 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
806 |
782 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
||
0QFSBUJWULBQJUBM |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
|
|
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
ø |
ø |
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
Nej |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Styrelse |
|
|
||||
|
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
Näringsliv 59% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
33 |
43 |
57 |
|
|
|
|
Kompetens- och struktur- |
|
|
|
|
67 |
|
|
|
|
utvecklingsmedel 17% |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Forskningsanslag tagna i konkurrens 24%
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
71 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
4BBC"VUPNPCJMF1BSUT"# 4BBC1BSUT IFMÊHUBWTWFOTLBTUBUFOGSÌOEFO EFDFNCFS CJMEBEFTJTBN CBOENFEBUU4BBC"VUPNPCJMF"#BO TÚLUFPNMÌOGSÌO&*# &VSPQFJTLBJO WFTUFSJOHTCBOLFO NFETWFOTLBTUBUFO WJB3JLTHÊMEFO TPNHBSBOUGÚSMÌOFU #PMBHFU4BBC"VUPNPCJMF1BSUT"#WBS FUUEPUUFSCPMBHUJMM4BBC"VUPNPCJMF"# PDITBUUFT UJMMTBNNBOTNFEBOESBUJMM HÌOHBS TPNQBOUGÚSPWBOOÊNOEBMÌO 4BBC"VUPNPCJMF"#BOTÚLUFPNLPO LVSTJEFDFNCFSPDICPMBHFU ÊHEFT GSBNUJMMTWFOTLBTUBUFOTÚWFS UBHBOEF BW4BBC"VUPNPCJMF"#T LPOLVSTCP
VERKSAMHET
4BBC1BSUTWFSLTBNIFUÊSBUUVUWFDLMB UJMM WFSLB GÚSWÊSWBPDITÊMKBSFTFSWEFMBSPDI UJMMCFIÚSGÚSNPUPSGPSEPOTBNUBUUVUWFDLMB PDITÊMKBMPHJTUJLUKÊOTUFS
#PMBHFUTIVWVEWFSLTBNIFUÊSJEBHBUU GÚSTFEFDJSLB NJMKPOFS4BBCCJMBS TPN GJOOTQÌESZHUNBSLOBEFS NFESFTFSW EFMBS UJMMCFIÚSPDITFSWJDFIKÊMQNFEFM'ÚS TÊMKOJOHUJMMTMVULVOEFO CJMÊHBSFO TLFSWJBFUU HMPCBMUOÊUWFSLPNDJSLBBVLUPSJTFSBEF WFSLTUÊEFS
64" 4WFSJHFPDI4UPSCSJUBOOJFOÊSNBSL OBEFSNFETUPS4BBCCJMQBSLPDITUÌSUJMMTBN NBOTGÚSDJSLBQSPDFOUBWCPMBHFUTGÚSTÊMK OJOHBWSFTFSWEFMBSPDIBOESBSFMBUFSBEF QSPEVLUFS
4BBC1BSUTIBSFHOBEPUUFSCPMBHQÌUJP BWEFTUÚSTUBNBSLOBEFSOBPDIQÌSFTUFSBOEF NBSLOBEFSSFQSFTFOUFSBTCPMBHFUBWJNQPS UÚSFS
#PMBHFUIBSBWUBMBESÊUUBUUUJMMWFSLBTBNU MJHBSFTFSWEFMBSUJMM4BBCCJMBSVSPSJHJOBMWFSL UZHPDIIBSDJSLBMFWFSBOUÚSFSHMPCBMU
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:)ÌLBO&SJYPO
Ordf:)ÌLBO&SJYPO WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ )BOT#FSHRVJTUBWHJDLTPNPSEGÚSBOEF
Led:+PIBO 'PSNHSFO
$IBSMPUUF)BOTTPO
)BOT,SPOEBIM
.POJDB
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMMULS "SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMMULS "SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU
EKONOMI
/ÊS4BBC"VUPNPCJMFTUPQQBEFTJOCJM QSPEVLUJPOTVDDFTTJWUVOEFSCMFW GÚMKEFOBUUOÊUWFSLFUBWÌUFSGÚSTÊMKBSF JNQPS UÚSFSPDIEPUUFSCPMBHESBCCBEFTIÌSU4BBC "VUPNPCJMF"#GÚSTBUUFTJLPOLVSTJTMVUFUBW PDIEPUUFSCPMBHFU4BBC1BSUTQÌWFSLB EFTWÊTFOUMJHU
'ÚSCMFWOFUUPGÚSTÊMKOJOHFO NJMKPOFSLSPOPSPDISFTVMUBUFUFGUFSGJOBOT OFUUPVQQHJDLUJMMNJMKPOFSLSPOPS ESZHU QSPDFOUSÚSFMTFNBSHJOBMPDIFOTPMJEJUFU PNQSPDFOU
MÅL
#PMBHFUIBSGÚSOÊSWBSBOEFJOHBCFTMVUBEF FLPOPNJTLBNÌM
UTDELNINGSPOLICY
6UEFMOJOHTQPMJDZTBLOBT
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t,SBGUJHUNJOTLBEGÚSTÊMKOJOHUJMMGÚMKEBW LPOLVSTFOJ4BBC"VUPNPCJMF WJMLFO ÊWFOPNGBUUBEFGÚSTÊMKOJOHTCPMBHQÌ 4BBC1BSUTWJLUJHBTUFNBSLOBEFS
t"OQBTTOJOHUJMMOZBGÚSVUTÊUUOJOHBS CMBOE BOOBUHFOPNOZBGÚSTÊMKOJOHTCPMBH
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
||
Rörelseresultat |
137 |
|
Resultat före skatt |
136 |
|
Nettovinst |
120 |
|
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
802 |
709 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
585 |
464 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
|
|
/FUUPTLVME |
||
0QFSBUJWULBQJUBM |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
|
OFH |
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
OFH |
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
OFH |
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
o |
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
Nej |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
Nej |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
||||
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
33 |
100 |
33 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
67 |
67 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
72 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
3JLTEBHFOCFTMVUBEFBUUEFOEÌ WBSBOEFTUJGUFMTFO4BNIBMMTLVMMFPN CJMEBTUJMMBLUJFCPMBH4BNIBMM"LUJF CPMBHTVQQESBHÊSBUU TPNFOEFMBW EFOTWFOTLBBSCFUTNBSLOBETQPMJUJLFO QSPEVDFSBWBSPSPDIUKÊOTUFSPDIHFOPN EFUUBTLBQBNFOJOHTGVMMBPDIVUWFDL MBOEFBSCFUFOÌUQFSTPOFSNFEGVOL UJPOTOFETÊUUOJOHTPNNFEGÚSOFETBUU BSCFUTGÚSNÌHB.FEFUUTUBSLUJOEJWJE QFSTQFLUJWTPNGÚSFOBTNFEFOMÚOTBN BGGÊSTTUSVLUVSTLB4BNIBMMFSCKVEBFUU WBSJFSBUVUCVEBWBSCFUTVQQHJGUFS1ÌTÌ TÊUULBOGÚSFUBHFUCSZUBVUBOGÚSTLBQ PDICJESBUJMMFUUIÌMMCBSUTBNIÊMMF
VERKSAMHET
4BNIBMMÊSJEBHMFEBOEFJ4WFSJHFOÊSEFU HÊMMFSVUWFDLMJOHHFOPNBSCFUFGÚSQFSTPOFS NFEGVOLUJPOTOFETÊUUOJOH#PMBHFUIBSDJSLB BOTUÊMMEBQÌDJSLBPSUFSJ4WFSJHF 4BNIBMMMFWFSFSBSWBSPSPDIUKÊOTUFSUJMMLVOEFS JOPNFUUGMFSUBMJOEVTUSJPDIUKÊOTUFCSBOTDIFS TÌTPNJOEVTUSJQSPEVLUJPOJOPNCMBOEBOOBU USÊ FMFLUSPOJL LBCMBHFPDIGÚSQBDLOJOHTBNU TFSWJDFUKÊOTUFSJOPNCMBOEBOOBUTUÊEPDI GBTUJHIFUTTFSWJDF1SPEVLUJPOFOTLFSJFHFO SFHJFMMFSIPTLVOE
EKONOMI
0NTÊUUOJOHFOJOLMVTJWFNFSLPTUOBETFSTÊUU OJOHWBS NJMKPOFSLSPOPS WBSBWOFUUPPNTÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPSPDINFSLPTUOBETFS TÊUUOJOHFOVQQHJDLUJMM NJMKP OFSLSPOPS"WLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBMWBS QSPDFOUPDITPMJEJUFUFO QSPDFOU 3ÚSFMTFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMMo NJMKP OFSLSPOPS GÚSTÊNSJOHFONFENJMKPOFS LSPOPSCFSPSGSÊNTUQÌFUUÚLBUBOUBMBOTUÊMMEB PDIEÊSNFEIÚHSFMÚOFLPTUOBEFSTBNUFUU QSFTTBULPOKVOLUVSMÊHF
MÅL
.ÌMFOGÚS4BNIBMMGÚSÌSWBS oNJOTU NJMKPOFSUJNNBSBWNFOJOHTGVMMU PDIVUWFDLMBOEFBSCFUFTLBFSCKVEBTQFSTP OFSNFEGVOLUJPOTOFETÊUUOJOH oNJOTUQSPDFOUBWEFQFSTPOFSTPN SFLSZUFSBTTLBLPNNBGSÌOQSJPSJUFSBEF HSVQQFS QFSTPOFSNFEQTZLJTLUGVOLUJPOT IJOEFS QFSTPOFSNFEVUWFDLMJOHTTUÚSOJOH FMMFSOFVSPMPHJTLUGVOLUJPOTIJOEFSPDI QFSTPOFSNFENFSÊOFUUGVOLUJPOTIJOEFS
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:&SJL4USBOE
Ordf:&SJL4USBOELed:#FSUJM$BSMTÏO
)FMFO'BTUI (JMMTUFEU
,FOOFUI+PIBOTTPO
)BOT,JMTWFE
.BSJB /JMTTPO
.BHOVT4LÌOJOHFS
(VOOFM5PMGFT .BHOVT 4LÌOJOHFSWBMEFTJTFQUEÌ.JDIBFM5IPSÏO BWHJDL
Arb rep:)BOT"CSBIBNTTPO
"OO$ISJTUJO
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEBMFEBNÚUFS ULS "SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU
oNJOTUTFYQSPDFOUBWEFBOTUÊMMEBNFE
GVOLUJPOTOFETÊUUOJOHTLBMÊNOBGÚSFUBHFU GÚSBSCFUFIPTBOOBOBSCFUTHJWBSF oBWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMTKVQSPDFOUPDI
TPMJEJUFUNJOTUQSPDFOU WJMLBÊSBNCJ
UJPOTNÌMÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFM
4BNIBMMGJDLJVQQESBHBUUFSCKVEBVUWFDL MJOHTBOTUÊMMOJOHBSÌUNJOTUQFSTPOFS VOEFS
UTDELNINGSPOLICY
6UEFMOJOHTQPMJDZGJOOTJOUF"LUJFSOBNFEGÚS JOUFSÊUUUJMMVUEFMOJOH6QQLPNNFSWJOTUTLB WJOTUNFEMFOCBMBOTFSBTJOZSÊLOJOHGÚS GSÊNKBOEFBWGÚSFUBHFUTGPSUTBUUBWFSLTBNIFU
UPPFÖLJNING
'ÚSJOGSJBEF4BNIBMMTBNUMJHBÊHBSNÌM VUPNEFUIÚKEBNÌMFUGÚSÚWFSHÌOHBSOB"OUBMFU BSCFUTUJNNBSWBS NJMKPOFS3FLSZUF SJOHFOGSÌOQSJPSJUFSBEFHSVQQFSWBS QSPDFOU"WEFBOTUÊMMEBNFEGVOLUJPOTOFETÊUU OJOHMÊNOBEF QSPDFOUGÚSFUBHFUGÚS BOOBUBSCFUF
4BNIBMMIBSOÌUUEFFLPOPNJTLBNÌMFOTFUU ÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFM6OEFS BOTUÊMMEF4BNIBMMQFSTPOFSJOPN SBNFOGÚSVUWFDLMJOHTBOTUÊMMOJOHBSOB
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
tQFSTPOFSFSCKÚETBSCFUFFMMFS QSBLUJL FOÚLOJOHNFEQSPDFOU KÊNGÚSUNFE
t.JOTLBUBOUBMÚWFSHÌOHBSUJMMBOTUÊMMOJOH VUBOGÚS4BNIBMM
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
ø ø |
|
½WSJHBJOUÊLUFS |
||
Rörelseresultat |
60 |
|
Resultat före skatt |
23 |
143 |
Nettovinst |
47 |
126 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
3 384 |
3 249 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
1 560 |
1 513 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
oø oø |
|
0QFSBUJWULBQJUBM |
o |
o |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
OFH |
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
OFH |
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
o |
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
ø |
ø |
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
ø ø |
|
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
,WJOOPS |
ANDEL ÖVERGÅNGAR, % |
|
||||
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
6 |
|
|
Mål |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
45 |
29 |
|
38 |
|
|
|
|
|
55 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
71 |
62 |
|
|
|
|
||
|
|
|
2 |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
|
2009 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
73 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
XXXTBTHSPVQOFUtPSHOS tSAS AB
4"4"#CJMEBEFTEÌEFOBUJP OFMMBGMZHCPMBHFOJ4WFSJHF /PSHFPDI %BONBSLFOBEFTPNBUUESJWBTJOWFSL TBNIFUJGPSNBWFUULPOTPSUJVN'ÚS BUULVOOBWFSLBVOEFSTBNNBGÚSVUTÊUU OJOHBSTPNÚWSJHBGMZHCPMBHQÌEFOJO UFSOBUJPOFMMBNBSLOBEFOGÚSÊOESBEFT ÊHBOEFTUSVLUVSFO"LUJFSOBJEF OBUJPOFMMBGÚSFUBHFOCZUUFTVUNPUBL UJFSJFUUOZUUPDITBNMBUNPEFSCPMBH 4"44WFOTLBTUBUFOÊHFSTFEBOEFTT QSPDFOUBWBLUJFSOBJ4"4
VERKSAMHET
4"4ÊSEFOTUÚSTUBGMZHCPMBHTLPODFSOFOJOPSSB &VSPQBPDIUSBOTQPSUFSBEFDJSLBNJMKPOFS SFHVMKÊSQBTTBHFSBSFVOEFSLBMFOEFSÌSFU ,PODFSOFOPNGBUUBSUWÌGMZHCPMBH4DBOEJOB WJBO"JSMJOFTPDI8JEFSF4"4$BSHPPDI #MVFÊSJOUFHSFSBEFTPNFOEFMBW4DBOEJOB WJBO"JSMJOFT4PNNFEMFNJ4UBS"MMJBODF FSCKVEFS4"4FUUHMPCBMUOÊUWFSLTPNUÊDLFS EFTUJOBUJPOFSJMÊOEFSJWÊSMEFOÚWFS PDIUSBOTQPSUFSBSNFSÊONJMKPOFSQBTTB HFSBSF'ÚSFUBHFUIBSFOTUBSLNBSLOBETQPTJ UJPOPNoQSPDFOUJEFTLBOEJOBWJTLB MÊOEFSOB4"4ÊSCÚSTOPUFSBUJ4UPDLIPMN ,ÚQFOIBNOPDI0TMP
'MZHNBSLOBEFOQSÊHMBEFTVOEFSBW GPSUTBUUIÌSELPOLVSSFOTJLPNCJOBUJPONFE FOBMMUTWBHBSFLPOKVOLUVSVUWFDLMJOHPDI GPSUTBUUIÚHBCSÊOTMFQSJTFS"GGÊSTSFTBOEFU QSFTTBEFTBWWJLBOEFFLPOPNJPDILPOLVSSFO TFOPNGSJUJETSFTBOEFUÚLBEF JOUFCBSBGSÌO SFHJPOBMBMÌHTFSWJDFCPMBHVUBOÊWFOGSÌO USBEJUJPOFMMBOÊUWFSLTCPMBH,POLVSSFOTFO UJMMUPHEFTTVUPNNBSLBOUGSÌOOZBWÊMLBQJUBMJ TFSBEFLPOLVSSFOUFSGSBNGÚSBMMUGSÌO.FMMBO ÚTUFSO'ÚSUSFEKFÌSFUJSBEVUTÌHT4DBOEJOB WJBO"JSMJOFTUJMM&VSPQBTQVOLUMJHBTUFGMZH CPMBH
EKONOMI
0NTÊUUOJOHFOÚLBEFGSÊNTUUJMMGÚMKEBWÚLBEF QBTTBHFSBSJOUÊLUFSIÊOGÚSUUJMMÚLBUBOUBM QBTTBHFSBSF,PTUOBEFOGÚSGMZHCSÊOTMFÚLBEF NFE NJMKBSEFSLSPOPSWJMLFUCFSPEEFQÌ EFMTÚLBEWPMZNEFMTÚLBUCSÊOTMFQSJT.FE IÊOTZOUBHFOUJMMFOHÌOHTQPTUFSPDIWBMVUBWBS QFSTPOBMLPTUOBEFSOBMÊHSFPDIÚWSJHBSÚSFMTF LPTUOBEFSPGÚSÊOESBEFKÊNGÚSUNFEGÚSFHÌFOEF ÌS"WLBTUOJOHFOWBSVOEFSTUPSBEFMBSBW QFSJPEFOVOEFSQSFTTUJMMGÚMKEBWÚWFSLBQBDJUFU QÌGMFSBNBSLOBEFS NFOTUBCJMJTFSBEFTJTMVUFU BWQFSJPEFO
6OEFSMBOTFSBEFTFOOZPGGFOTJWQMBO &YDFMMFODF/FYU(FOFSBUJPO GÚSBUUIBOUFSB TUSVLUVSFMMBPDIGJOBOTJFMMBVUNBOJOHBS 1MBOFOWÊOUBTHFFONBSLBOUGÚSCÊUUSBE
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:'SJU[)4DIVS VD:3JDLBSE(VTUBGTPO
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS UJMMGÚSTUFWJDFPSEGÚSBOEF ULSPDIUJMM BOESFWJDFPSEGÚSBOEF ULS"SWPEFUJMM TUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS
LPTUOBETCBTGSBNÚWFS6OEFS WÊOUBTFOQPTJUJWSFTVMUBUQÌWFSLBOQÌ NJMKBSEFSLSPOPS#MBOEBOOBUIBSOZBLPMMFL UJWBWUBMGÚSGMZHBOEFQFSTPOBMTMVUJUT%FO GJOBOTJFMMBCFSFETLBQTPNLSÊWTVOEFSUJEFO EÌQMBOFSBEFBWZUUSJOHBSHFOPNGÚSTPDI SFTVMUBUFGGFLUBWLPTUOBETSFEVLUJPOFSOB SFBMJTFSBTIBSTÊLSBUTHFOPNFOLSFEJUGBDJMJUFU PN NJMKBSEFSLSPOPSGSÌO4"4IVWVE BLUJFÊHBSFPDICBOLFS
MÅL
4"4LPODFSOFOTMÚOTBNIFUTNÌMÊSFO*5 NBSHJOBMPNNJOTUÌUUBQSPDFOU4PMJEJUFUFO TLBÚWFSTUJHBQSPDFOU.ÌMFUGÚSEFO GJOBOTJFMMBCFSFETLBQFOÊSBUUMJLWJEBNFEFM TBNUPVUOZUUKBEFLSFEJUGBDJMJUFUFSTLBÚWFS TUJHBQSPDFOUBWGBTUBLPTUOBEFS4"4TLB IBQSPDFOUMÊHSFVUTMÊQQQFSFOIFUUJMM KÊNGÚSUNFE
UTDELNINGSPOLICY
4"4LPODFSOFOTÌSMJHBVUEFMOJOHGBTUTUÊMMT NFECFBLUBOEFBWLPODFSOFOTSFTVMUBU GJOBOTJFMMBTUÊMMOJOH LBQJUBMCFIPWTBNU SFMFWBOUBLPOKVOLUVSGÚSIÌMMBOEFO6UEFM OJOHFOTLBÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFMMJHHBJ OJWÌOoQSPDFOUBWLPODFSOFOTSFTVMUBU FGUFSTDIBCMPOTLBUU7JEOFHBUJWBSFTVMUBUHFT TPNSFHFMJOHFOVUEFMOJOHGÚSBUUTÊLFSTUÊMMB LPODFSOFOTGJOBOTJFMMBQPTJUJPO
UPPFÖLJNING
VQQOÌEEF4"4NÌMFUGÚSEFOGJOBO TJFMMBCFSFETLBQFO NFOJOUFMÚOTBNIFUT SFTQFLUJWFTPMJEJUFUTNÌMFU1MBOFSBEFÌUHÊSEFS TZGUBSUJMMBUUEFTTBNÌMTLBVQQOÌT
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t¯UHÊSEFSMBOTFSBEFJCÚSKBOBW HBWQPTJUJWFGGFLU
t/ZPGGFOTJWQMBOo&YDFMMFODF/FYU (FOFSBUJPO
t,SFEJUGBDJMJUFUPN NELSGSÌOIVWVE BLUJFÊHBSFPDICBOLFSUJMMNBST
RESULTATRÄKNING , NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
ø ø |
|
Rörelseresultat |
1 020 |
|
Resultat före skatt |
381 |
|
Nettovinst |
338 |
|
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING , NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
36 754 |
40 911 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
ø ø |
|
Eget kapital |
11 156 |
14 376 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
oø oø |
|
0QFSBUJWULBQJUBM |
ø |
ø |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
OFH |
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
o |
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
ø |
ø |
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
ø ø |
|
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
3ÊLFOTLBQFSGÚSNÌOBEFSKBOVBSJoPLUPCFS PDIQÌHSVOEBWGÚSÊOESBE SÊLFOTLBQTQFSJPE
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
KURSUTVECKLING JANUARI |
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
Statens ägarandel 21,4% |
|
12 |
|
Danska staten 14,3% |
|
29 |
|
38 |
|
||
Norska staten 14,3% |
62 |
|
|
Knut och Alice Wallenbergs |
88 |
71 |
|
|
|
Stiftelse 7,6% |
|
|
Övriga ägare 42,4% |
|
|
150 |
|
OMX Stockholm Benchmark GI |
SAS |
|
|
|
|
125 |
|
|
|
100 |
|
|
|
75 |
|
|
|
50 |
|
|
|
25 |
|
|
|
0 |
|
|
|
74 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
4#"##BOL"#TBGGÊSTJEÏÊSBUUTLBQB FOOZCBOLVQQMFWFMTFGÚSLPOTVNFOUFSJ 4WFSJHFNFEFUUVOJLUCFNÚUBOEFPDI HFOPNBUUWBSBFOLMBTUBUUOÌPDIGÚSTUÌ 'SÌOBUUVSTQSVOHMJHFOIBWBSJUFUUSFOPE MBUCPMÌOFJOTUJUVUVUWFDLMBTOVWFSLTBN IFUFOUJMMFOCBOLNFEMÌO TQBSPDI CFUBMUKÊOTUFS
VERKSAMHET
4#"#FSCKVEFSCPMÌO MÌOUJMMCPTUBETSÊUUTGÚS FOJOHBS QSJWBUMÌOTBNUTQBSBOEF*OPN TQBSBOEFFSCKVETTQBSLPOUPONFESÊOUBGSÌO GÚSTUBTQBSBEFLSPOBOPDIPCFHSÊOTBUBOUBM GSJBVUUBH6OEFSWBS4#"#EFO MFEBOEFBLUÚSFOJ4WFSJHFBWTFFOEFOZJOMÌ OJOHGSÌOIVTIÌMM TBNUJEJHUTPNVUMÌOJOHTWP MZNFSOBWBSTUBCJMB4PNFUUMFEJTUSBUFHJOBUU VUÚLBQSPEVLUFSCKVEBOEFUFSIÚMMTVOEFS UJMMTUÌOEBUUCFESJWBWÊSEFQBQQFSTSÚSFMTF PDI GPOEFSMBOTFSBEFTJBQSJM1ÌMÊOHSFTJLU LPNNFSÊWFOCFUBMPDILPSUMÚTOJOHBSBUU FSCKVEBTLVOEFSOB
EKONOMI
4#"#TSÚSFMTFSFTVMUBUFYLMVTJWFOFUUPSFTVMUBU BWGJOBOTJFMMBQPTUFSÚLBEFNFEQSPDFOU UJMM NJMKPOFSLSPOPS3FTVMUBUGÚS CÊUUSJOHFOCFSPEEFGSÊNTUQÌFUUIÚHSFSÊOUF OFUUPUBDLWBSFFOIÚHSFHFOPNTOJUUTWPMZN PDICÊUUSFJOUKÊOJOHJVUMÌOJOHFO4#"#T SÚSFMTFSFTVMUBUVQQHJDLUJMM NJMKP OFSLSPOPS4#"#TPNLPTUOBEFSVQQHJDLUJMM NJMKPOFSLSPOPS"ENJOJTUSBUJPOT PDIESJGULPTUOBEFSOBÚLBEFUJMMGÚMKEBWLPTU OBEFSGÚSTBUTOJOHBSQÌVUÚLBEUJMMHÊOHMJHIFU UJMM4#"#TQSPEVLUFSPDIUKÊOTUFSWJBUFMFGPO PDIJOUFSOFU,SFEJUGÚSMVTUFSOBWBSGPSUTBUU MÌHB4#"#TUPUBMBVUMÌOJOHÚLBEFUJMM NJMKBSEFSLSPOPSPDIUPUBMBJOMÌ OJOHFOÚLBEFUJMM NJMKBSEFSLSPOPS %FOLSBGUJHBJOMÌOJOHTÚLOJOHFOLBOIÊSMFEBT UJMM4#"#TTQBSLPOUPONFELPOLVSSFOTLSBGUJH SÊOUBPDIFOLMBQSPEVLUWJMMLPS
,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPOCFSÊLOBEVUBO SFTQFLUJWFNFEÚWFSHÌOHTSFHMFSVQQHJDLUJMM QSPDFOUPDI QSPDFOU "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMGÚSJOOFWBSBOEFÌS VQQHJDLUJMM QSPDFOU
SBAB #"/,"#
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:#P.BHOVTTPO VD:$BSM7JHHP½TUMVOE
Ordf:#P.BHOVTTPO WBMEFTWJEÌSTTUÊNNBOEÌ
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU
MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY
4#"#TÚWFSHSJQBOEFBGGÊSTQSJPSJUFSJOHÊS MÚOTBNUJMMWÊYU4#"#TMÚOTBNIFUTNÌMTZGUBS CMBOEBOOBUUJMMBUUVQQOÌÊHBSFOTBWLBTU OJOHTLSBW1ÌTUÊNNBOJBQSJMGBTUTUÊMM EFTOZBFLPOPNJTLBNÌM%FTTBÊS,ÊSO QSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPOFOTLBVQQHÌUJMMo QSPDFOU"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMTLB VQQHÌUJMMNJOTUUJPQSPDFOUÚWFSFOLPOKVOL UVSDZLFM0SEJOBSJFVUEFMOJOHTLBVQQHÌUJMM MÊHTUQSPDFOUBWÌSFUTWJOTUFGUFSTLBUU
UPPFÖLJNING
4#"#TBWLBTUOJOHVUUSZDLUTPNFUUHFOPN TOJUUVOEFSGFNÌSTQFSJPEFOo VQQHJDLUJMM QSPDFOU'ÚSNPUTWBSBOEF QFSJPEVQQHJDLÊHBSFOTBWLBTUOJOHTNÌMUJMM QSPDFOU
4#"#IBSJOUFHSFSBUIÌMMCBSUGÚSFUBHBOEF $PSQPSBUF3FTQPOTJCJMJUZ $3 JGÚSFUBHFUT BGGÊSTQMBOPDIIBSTFEBOFUUGÚSFUBHT ÚWFSHSJQBOEFBOTFFOEFNÌMGÚSBUUUZEMJHBSF LPQQMBTBNNBOCPMBHFUTIÌMMCBSIFUTBSCFUF NFEEFOEBHMJHBWFSLTBNIFUFO&UUFYFLVUJWU $3SÌEEÊSCMBOEBOOBUCPMBHFUT7%JOHÌSIBS PDLTÌCJMEBUTGÚSBUUJIÚHSFVUTUSÊDLOJOH LVOOBJOJUJFSB HFOPNGÚSBPDIGÚMKBVQQ CPMBHFUTBLUJWJUFUFSJOPNSBNFOGÚSIÌMMCBSU GÚSFUBHBOEF
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t3FTVMUBUGÚSCÊUUSJOHUJMMGÚMKEBWIÚHSF SÊOUFOFUUP
t"UUSBLUJWBTQBSLPOUPOHBWÚLBE JOMÌOJOHTWPMZN
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
3ÊOUFOFUUP |
ø |
ø |
1SPWJTJPOTOFUUP |
||
/FUUPSFTVMUBU'JOBOTJFMMB1PTUFS |
o |
o |
½WSJHBSÚSFMTFJOUÊLUFS |
o |
o |
Totala intäkter |
1 248 |
1 179 |
Rörelseresultat |
503 |
464 |
Resultat före skatt |
503 |
464 |
Nettovinst |
363 |
341 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
334 430 |
339 750 |
6UMÌOJOHUJMMBMMNÊOIFUFO |
ø ø |
|
Eget kapital |
8 761 |
8 384 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
,SFEJUGÚSMVTUOJWÌ |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPO |
|
|
,BQJUBMSÊDLOJOHTHSBE |
|
|
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
Nej |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
Nej |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
10 |
|
Mål |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
8 |
|
|
29 |
|
|
|
Utfall |
||
43 |
50 |
50 |
6 |
|
|
|
|
|
|
||||
57 |
71 |
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
75 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
"LUJFCPMBHFU4WFOTL&YQPSULSFEJU 4&, CJMEBEFTBWTUBUFOPDIBGGÊSTCBOLFSOB JTZGUFBUUHFEFOTWFOTLBJOEV TUSJOCÊUUSFUJMMHÌOHUJMMMÌOHGSJTUJH GJOBOTJFSJOHPDIÚLBEFTTLPOLVSSFOT LSBGU4FEBOÊSTUBUFOFOTBN ÊHBSF4&,TIVWVEVQQHJGUÊSBUUQÌ LPNNFSTJFMMBHSVOEFSTÊLFSTUÊMMBUJMM HÌOHUJMMGJOBOTJFMMBMÚTOJOHBSGÚSTWFOTL FYQPSUOÊSJOH
VERKSAMHET
4&,ÊSFOPCFSPFOEFPDINBSLOBETLPNQMFU UFSBOEFOJTDIBLUÚSTPNTBNBSCFUBSNFE GJOBOTJFMMB BLUÚSFSWÊSMEFOÚWFSGÚSBUUTÊLFS TUÊMMBBUUEFTWFOTLBFYQPSUGÚSFUBHFOGÌSEFO CÊTUBGJOBOTJFSJOHFOGÚSTJOBJOUFSOBUJPOFMMB BGGÊSFS4&,ÊSFOBW/PSEFOTTUÚSTUBVQQ MÌOBSFQÌEFJOUFSOBUJPOFMMBLBQJUBMNBSLOB EFSOBPDIEFTWFOTLBFYQPSUGÚSFUBHFOFSCKVET GJOBOTJFSJOHWJBEJSFLUFMMFSTMVULVOET GJOBOTJFSJOH1ÌVQQESBHBWTWFOTLBTUBUFO BENJOJTUSFSBS4&,ÊWFOTWFOTLBTUBUFOT TZTUFNGÚSTVCWFOUJPOFSBEFFYQPSULSFEJUFS PDITZTUFNGÚSCJTUÌOETLSFEJUFS HFNFOTBNU LBMMBU4TZTUFNFU
EKONOMI
4&,TOZVUMÌOJOHUJMMTWFOTLBFYQPSUGÚSFUBHPDI UJMMEFSBTLVOEFSVQQHJDLUJMM NJMKBSEFSLSPOPSWJMLFUWBSEFOOÊTUIÚHTUB WPMZNFOOÌHPOTJOVOEFSFUUÌSUJMMPDIGÚS TWFOTLFYQPSULSFEJU'SBNGÚSBMMUJOPNTMVU LVOETGJOBOTJFSJOHIBSFGUFSGSÌHBOWBSJUIÚH 3ÊOUFOFUUPUWBS QSPDFOUIÚHSFÊOÌSFU JOOBONFEBOSÚSFMTFSFTVMUBUFUWBS QSP DFOUMÊHSF.JOTLOJOHFOGÚSLMBSBTIVWVETBL MJHFOBWBUUOFUUPSFTVMUBUBWGJOBOTJFMMBUSBOTBL UJPOFSNJOTLBUCFSPFOEFQÌPSFBMJTFSBEF WÊSEFGÚSÊOESJOHBSJLSFEJUTQSFBEQÌFHFO TLVME4&,TSBUJOHGÚSMÌOHGSJTUJHBTLVMEFSÊS ""GSÌO4UBOEBSE1PPSTPDI"BGSÌO
.PPEZT
MÅL
"WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMTLBMÌOHTJLUJHU NPUTWBSBSJTLGSJSÊOUBQMVTGFNQSPDFOUFOIF UFS%FOSJTLGSJBSÊOUBOTLBCFSÊLOBTTPN HFOPNTOJUUFUBWEFOUJPÌSJHBTUBUTPCMJHBUJPOT SÊOUBOVOEFSEFTFOBTUFUJPÌSFO,ÊSOQSJNÊS LBQJUBMSFMBUJPOFOTLBVQQHÌUJMMQSPDFOU EPDLMÊHTUQSPDFOU
&OTUSBUFHJTLQSJPSJUFSJOHÊSBUUWBSBFUU GÚSFEÚNFJIÌMMCBSIFUTGSÌHPS'ÚSQFSJPEFO oIBSTUZSFMTFOGBTUTUÊMMUIÌMMCBS IFUTNÌMJOPNGPLVTPNSÌEFOBIÌMMCBSGJOBO TJFSJOH BGGÊSTFUJLTBNUKÊNTUÊMMEIFUPDI NÌOHGBME½WFSQSPDFOUBW4&,TLVOEFS TLBVQQMFWBBUU4&,TUÊMMFSIÌMMCBSIFUTLSBW
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊS BOTUÊMMEJ3FHFSJOHTLBOTMJFU
WJEVUMÌOJOHFOQSPDFOUBW4&,TLVOEFS TLBIBÌUBHJUTJHBUUGÚMKB4&,TSJLUMJOKFS JOPNBOUJLPSSVQUJPO,ÚOTGÚSEFMOJOHFOBW DIFGTUKÊOTUFSTLBWBSBNFMMBOoQSPDFOU PDINFEBSCFUBSFNFEVUMÊOETLCBLHSVOETLB ÚWFSTUJHBQSPDFOU
UTDELNINGSPOLICY
0SEJOBSJFVUEFMOJOHTLBVQQHÌUJMMQSPDFOU BWÌSFUTSFTVMUBU*OPNSBNFOGÚSQPMJDZOTLB oWJEGÚSTMBHUJMMVUEFMOJOHJEFUBLUVFMMB GBMMFUoIÊOTZOUBTUJMMNÌMGÚSLBQJUBMTUSVLUV SFO CPMBHFUTGSBNUJEBLBQJUBMCFIPWPDI FWFOUVFMMBJOWFTUFSJOHTPDIGÚSWÊSWTQMBOFS
UPPFÖLJNING
.ÌMFUGÚSBWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMPN QSPDFOUGÚSOÌEEFTJOUFWJMLFUIVWVE TBLMJHFOCFSPEEFQÌOFHBUJWQÌWFSLBOQÌ SFTVMUBUFUBWPSFBMJTFSBEFWÊSEFGÚSÊOESJOHBS QÌGJOBOTJFMMBJOTUSVNFOU,ÊSOQSJNÊSLBQJUBM SFMBUJPOFOVQQHJDLUJMM QSPDFOU6UEFM OJOHPN NOLSMÊNOBTGÚSWJMLFU ÊSFOMJHUVUEFMOJOHTQPMJDZ
)ÌMMCBSIFUTNÌMFOCFTMVUBEFTBWTUZSFMTFOJ EFDFNCFS'ÚSBUUGÌFOJOEJLBUJPOQÌ TUBUVTVOEFSSFEPWJTBTVUGBMMEÊS TÌEBOBNÊUOJOHBSIBSTUBSUBU"OEFMFOLVOEFS TPNVQQMFWFSBUU4&,TUÊMMFSIÌMMCBSIFUTLSBW WJELSFEJUHJWOJOHFOVQQHJDLUJMMQSPDFOU ,ÚOTGÚSEFMOJOHFOBWDIFGTUKÊOTUFSVQQHJDLUJMM QSPDFOULWJOOPSPDIQSPDFOUNÊOPDI BOUBMFUNFEBSCFUBSFNFEVUMÊOETLCBLHSVOE UJMMQSPDFOU
6OEFSIBS4&,IBGUFOMJLWJEJUFUT SFTFSWJGPSNBWFOMÌOFSBNPNNJMKBSEFS LSPOPSTBNUNÚKMJHIFUBUULÚQBTUBUTHBSBOUJFS GÚSVQQMÌOJOHFOVQQUJMMNJMKBSEFSLSPOPS TPNSJLTEBHFO PDISFHFSJOHFOCFTMVUBEFPNJ TMVUFUBW%FOOBSFTFSWGJOOTÊWFOLWBS VOEFS
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t/ÊTUIÚHTUBVUMÌOJOHTWPMZNFOUJMMTWFOTL FYQPSUOÊSJOH
t5SFOEFONFENJOTLBETUSVLUVSFSBE VUMÌOJOHGPSUTÊUUFS
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
3ÊOUFOFUUP |
ø |
ø |
1SPWJTJPOTOFUUP |
o |
|
/FUUPSFTVMUBUGJOBOTJFMMBQPTUFS |
o |
|
½WSJHBSÚSFMTFJOUÊLUFS |
||
Totala intäkter |
1 392 |
2 500 |
Rörelseresultat |
824 |
1 889 |
Resultat före skatt |
824 |
1 889 |
Nettovinst |
709 |
1 400 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
313 136 |
319 702 |
6UMÌOJOH |
ø ø |
|
Eget kapital |
14 412 |
13 968 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
,SFEJUGÚSMVTUOJWÌ |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
,ÊSOQSJNÊSLBQJUBMSFMBUJPO |
|
|
,BQJUBMSÊDLOJOHTHSBE |
|
|
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
Nej |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
30 |
|
Mål |
||
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
38 |
|
|
|
|
|
53 |
|
50 |
50 |
|
|
|
|
47 |
62 |
|
|
|
|||
|
|
|
10 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2010 |
76 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
4+"# TPNÊSIFMÊHUBWTWFOTLBTUB UFO CJMEBEFTJTBNCBOENFE CPMBHJTFSJOHFOBWBGGÊSTWFSLFU4UBUFOT +ÊSOWÊHBS7JECPMBHJTFSJOHFOÚWFSUPH 4+BGGÊSTWFSLFUTQFSTPOUSBGJLQÌKÊSO WÊH4+ÊSFUUNPEFSOUSFTFUSBOTQPSU GÚSFUBH NFEQVOLUMJHIFUTPNGPLVT WBEHÊMMFSMFWFSBOTUJMMLVOEFSOB
VERKSAMHET
4+ÊSEFOTUÚSTUBPQFSBUÚSFOBWQFSTPOUSBGJL QÌKÊSOWÊHJ4WFSJHF5ÌHUSBGJLFOJLPODFSOFO CFESJWTGSÊNTUJOPNNPEFSCPMBHFU4+"# TBNUJEPUUFSCPMBHFO4UPDLIPMNTUÌH 4+ /PSSMBOETUÌHPDI4+(ÚUBMBOETUÌH½WSJHB EPUUFSCPMBHPDIJOUSFTTFGÚSFUBH CFESJWFS WFSLTBNIFUNFEOÊSBBOLOZUOJOHUJMMLÊSO WFSLTBNIFUFO
4+ÊSIVWVETBLMJHFOWFSLTBNUQÌNBSLOB EFOGÚSJOUFSSFHJPOBMBPDIMÌOHWÊHBSFTPS #PMBHFUWFSLBSJOPNUWÌUZQFSBWUSBGJL LPN NFSTJFMMUSBGJLPDIBWUBMTUSBGJL TPNVQQIBOE MBTJLPOLVSSFOTBW5SBGJLWFSLFUFMMFSBWSFHJP OBMBUSBGJLIVWVENÊO 4+ESJWFSCÌEBUZQFSBW USBGJLQÌBGGÊSTNÊTTJHBHSVOEFSJLPOLVSSFOT NFEBOESBUÌHPQFSBUÚSFS TBNUNFECJM GMZH PDICVTT
4+TUÌSGÚSDJSLBQSPDFOUBWEFOUPUBMB UÌHUSBGJLFOJ4WFSJHF4+TFOTLJMUWJLUJHBTUF BSCFUFÊSBUUGPSUTÊUUBBUUGÚSCÊUUSBQVOLUMJH IFUFO1VOLUMJHIFUFOVQQWJTBSFOTUBCJM VQQÌUHÌFOEFUSFOEPDIGÚSÌSFUÚLBEFQVOLU MJHIFUFOGÚSGKÊSSUÌHFOUJMMQSPDFOU PDIGÚSSFHJPOBMUÌHFOUJMMQSPDFOU FO VQQHÌOHNFEQSPDFOUFOIFUFSGÚSSFTQFLUJWF USBGJLTMBH
EKONOMI
,PODFSOFOIBSIBGUFOQPTJUJWSFTVMUBUVUWFDL MJOHVOEFSÌSFU/FUUPPNTÊUUOJOHFOÚLBEF TBNUJEJHUTPNFUUGPSUTBUUTUPSUGPLVTMBEFT QÌBLUJWLPTUOBETPDISFTVSTTUZSOJOH 3ÚSFMTFJOUÊLUFSOB ÚLBEFNFETKVQSPDFOUPDI SÚSFMTFLPTUOBEFSOBÚLBEFNFEUWÌQSPDFOU 3ÚSFMTFSFTVMUBUFU IBSÊWFOQÌWFSLBUTQPTJUJWU UJMMGÚMKEBWFOWJUFTFSTÊUUOJOHPNNJMKP OFSLSPOPSSFMBUFSBUUJMMGÚSTFOJOHBSJMFWFSBOTFS BW4+
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:+BO4VOEMJOH VD:$SJTUFS'SJU[TPO
.JLBFM4UBGGBT
4JW4WFOTTPO
.JDIBFM5IPSÏO
(VOJMMB 8JLNBO .JLBFM4UBGGBTWBMEFTWJEÌSTTUÊNNBO
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME J3FHFSJOHTLBOTMJFU
MÅL
HBSFOTMÌOHTJLUJHBGJOBOTJFMMBNÌMTÊUUOJOH GÚS4+ÊSFOTPMJEJUFUQÌQSPDFOUPDIFO BWLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBMVQQHÌFOEFUJMM UJPQSPDFOU
UTDELNINGSPOLICY
0SEJOBSJFVUEFMOJOHTLBVQQHÌUJMMFOUSFEKFEFM BWÌSFUTWJOTU EÌTPMJEJUFUTNÌMFUVQQOÌTFGUFS VUEFMOJOH
UPPFÖLJNING
"WLBTUOJOHFOQÌEFUFHOBLBQJUBMFUÚLBEFUJMM QSPDFOU4PMJEJUFUFOVQQHJDLQFS EFOEFDFNCFSUJMM QSPDFOU #ÌEFTPMJEJUFUTNÌMFUPDIBWLBTUOJOHTNÌMFU VQQOÌEEFTGÚSÌSFU
SJ AB tPSHOS tXXXTKTF
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t#ÊUUSFSÚSFMTFSFTVMUBUQÌHSVOEBW WJUFTFSTÊUUOJOHPNNJMKPOFSLSPOPS
t'PSUTBUUGPLVTQÌBLUJWLPTUOBETPDI SFTVSTTUZSOJOH
t4UBCJMBSFQSPEVLUJPOHBWÚLBE OFUUPPNTÊUUOJOH
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
ø ø |
|
Rörelseresultat |
467 |
60 |
Resultat före skatt |
498 |
38 |
Nettovinst |
471 |
36 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
9 565 |
8 913 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
ø |
ø |
Eget kapital |
4 886 |
4 419 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
ø |
ø |
0QFSBUJWULBQJUBM |
ø |
ø |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
|
|
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
ø |
ø |
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
|
,WJOOPS |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
12 |
|
Mål |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
Utfall |
||
|
33 |
|
|
8 |
|
|
40 |
43 |
|
|
|
||
57 |
6 |
|
|
|||
60 |
67 |
|
|
|
||
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
77 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
404"MBSN4WFSJHF"#
404"MBSN
CJMEBEFTJTZGUFBUUTBNPSEOB TBNIÊMMFUTBMBSNFSJOHTGVOLUJPOFSPDI NÚKMJHHÚSBTOBCCBPDIFGGFLUJWBIKÊMQ JOTBUTFS#PMBHFUÊHTUJMMQSPDFOUBW TWFOTLBTUBUFOPDIUJMMQSPDFOUBW
VQQESBHBWTUBUFOBOTWBSBGÚS404 UKÊOTUFOJ4WFSJHFHFOPNBUUUBFNPU PDIGÚSNFEMBMBSNQÌOÚEOVNSFU
VERKSAMHET
404"MBSNTBGGÊSTJEÏÊSBUUVUWFDLMB FSCKVEB PDIVUGÚSBUKÊOTUFSGÚSFUUUSZHHBSFTBNIÊMMF (FOPNCPMBHFUTDFOUSBMBSPMMJTBNCBOENFE OÚETJUVBUJPOFSVUHÚS404"MBSNFOWJLUJHMÊOL JTBNIÊMMFUTLSJTCFSFETLBQ#PMBHFUBOTWBSBS GÚSOÚEOVNSFUJOPN4WFSJHFPDIWFSL TBNIFUFOSFHMFSBTJFUUBWUBMNFETUBUFO (FOPNEF404DFOUSBMFSOBJ4WFSJHF TLÚUFSCPMBHFUMBSNNPUUBHOJOHPDIÌUHÊSET TUZSOJOHJTBNBSCFUFNFEBNCVMBOTTKVLWÌSE LPNNVOBMSÊEEOJOHTUKÊOTU QPMJT TKÚ GMZH PDIGKÊMMSÊEEOJOHNFEGMFSBBLUÚSFS7BSKFÌS UBS404"MBSNFNPUDJSLBNJMKPOFSBOSPQ WBSBW NJMKPOFSOÚETBNUBM
404"MBSNBOTWBSBSEFTTVUPNGÚSQSJPSJUF SJOHPDIEJSJHFSJOHBWGMFSUBMFUBWMBOEFUT BLVUBNCVMBOTFSTBNUJWJTTBGBMMGÚSTBNPSE OJOHBWMJHHBOEFTKVLUSBOTQPSUFS6UÚWFSEFUUB FSCKVEFS404"MBSNÊWFOBOESBUZQFSBW LVOEBOQBTTBEFTÊLFSIFUTPDIKPVSUKÊOTUFS TPNHÌSBUULPNCJOFSBNFE404UKÊOTUFO UJMMFYFNQFMNPUUBHOJOHPDIIBOEMÊHHOJOHBW BVUPNBUMBSN QFSTPOMBSNPDIKPVSUFMFGÚSNFE MJOH/ÚEOVNSFU LSJTCFSFETLBQTBNU SÊEEOJOHTPDIWÌSEUKÊOTUFSTUÌSGÚSDJSLB QSPDFOUBWPNTÊUUOJOHFOPDITÊLFSIFUTPDI MBSNUKÊOTUFSGÚSSFTUFSBOEFEFM
EKONOMI
/FUUPPNTÊUUOJOHFOÚLBEFNFE QSPDFOUUJMM NJMKPOFSLSPOPS%FOSFMBUJWUMÌHB ÚLOJOHFONPUGÚSFHÌFOEFÌSÊSIÊOGÚSMJHUJMMFO BMMNÊOUMÌHQSJTVQQSÊLOJOHTBNUBUUFSTÊUU OJOHFOGÚSUKÊOTUFOÊSPGÚSÊOESBE3ÚSFM TFSFTVMUBUFUVQQHJDLUJMMo NJMKPOFS LSPOPS3ÚSFMTFSFTVMUBUFUÊSQÌWFSLBUBW PNTUÊMMOJOHTLPTUOBEFSBWFOHÌOHTLBSBLUÊS LPQQMBEFUJMM404"MBSNTGÚSÊOESJOHTBSCFUFPN DJSLBNJMKPOFSLSPOPS'JOBOTOFUUPUVQQHJDL UJMM NJMKPOFSLSPOPSPDISFTVMUBUFU FGUFSTLBUUVQQHJDLUJMMo NJMKPOFS LSPOPS
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf:+PIOOZ.BHOVTTPO VD:+PIBO)FEFOTJÚ
Ordf:+PIOOZ.BHOVTTPOLed:#P"OEFSTPO
5PNNZ
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMMEJ 3FHFSJOHTLBOTMJFU
MÅL
404"MBSNTLBFOMJHUBWUBMNFETUBUFOIB FOHFOPNTOJUUMJHTWBSTUJEQÌBOSPQQÌ ÌUUBTFLVOEFSPDIÌSMJHFOBWHFFOSBQQPSUUJMM 'ÚSTWBSTEFQBSUFNFOUFUPNLWBMJUFUFOJ UKÊOTUFO"WLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBM TLBMÌOHTJLUJHUVQQHÌUJMMÌUUBQSPDFOUPDI TPMJEJUFUFOUJMMoQSPDFOU KVTUFSBUUJMM QSPDFOUQÌHSVOEBWÊOESBESFEPWJTOJOHT QSJODJQ
UTDELNINGSPOLICY
6UEFMOJOHFOTLBNPUTWBSBGFNQSPDFOUBWFHFU LBQJUBM%PDLTLBIÊOTZOBMMUJEUBTUJMMPNWÊSMET GÚSÊOESJOHBS CPMBHFUTWFSLTBNIFUTGÚSVUTÊUU OJOHBSTBNUFLPOPNJTLBTUÊMMOJOH
UPPFÖLJNING
%FOHFOPNTOJUUMJHBTWBSTUJEFOWBS TFLVOEFS WJMLFUJOOFCBSBUUNÌMFUQÌÌUUB TFLVOEFSOÌEEFT
4PMJEJUFUFOVQQHJDLUJMMQSPDFOUPDI BWLBTUOJOHFOQÌFHFULBQJUBMUJMMoQSPDFOU %FÌUHÊSEFSTPNWJEUBHJUTPDILPNNFSBUU WJEUBTUJMMGÚMKEBWEFUTUSBUFHJTLBGÚSÊOESJOHT BSCFUFUGÚSWÊOUBTMFEBUJMMFOWBSBLUJHUMÊHSF LPTUOBETOJWÌPDIMÌOHTJLUJHUTUÊSLULPOLVS SFOTLSBGU1ÌMÊOHSFTJLUGÚSWÊOUBTFOÌUFSHÌOH UJMMFOSFTVMUBUOJWÌJMJOKFNFEEFBWÊHBSOB VQQTBUUBNÌMFO'ÚSBUUTUÊSLBGJOBOTJFSJOHFO BWGÚSFUBHFUTGSBNUJEBVUWFDLMJOHIBSJOHFO VUEFMOJOHTLFUUGÚSPDI
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t4ÊNSFSFTVMUBUQÌHSVOEBWOFEMÊHHOJOH BWUSFDFOUSBMFSPDIDFOUSBMJTFSJOHBW LVOETVQQPSUJOPN4ÊLFSIFUTUKÊOTUFS +PVSUFMF
t'PSUTBUUPGÚSÊOESBEFJOUÊLUFSQÌ BWUBMFUQÌWFSLBEFSFTVMUBUFUOFHBUJWU
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
||
Rörelseresultat |
10 |
|
Resultat före skatt |
14 |
|
Nettovinst |
10 |
|
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
537 |
542 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
||
Eget kapital |
155 |
170 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
o |
o |
0QFSBUJWULBQJUBM |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
OFH |
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
OFH |
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
o |
o |
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
||
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
+B |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
,WJOOPS |
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
||||
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
8 |
|
Mål |
|
Statens ägarandel 50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
Utfall |
|
Sveriges Kommuner och Landsting, |
|
|
|
|
|
|
||
40 |
40 |
|
|
44 |
|
|
|
|
via SKL Företag AB 50% |
|
56 |
4 |
|
|
|||
60 |
60 |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
neg |
|
|
|
|
|
|
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
78 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
4QFDJBMGBTUJHIFUFS4WFSJHF"LUJFCPMBH 4QFDJBMGBTUJHIFUFS CJMEBEFT #BLHSVOEFOUJMMCJMEBOEFUBW 4QFDJBMGBTUJHIFUFSWBSBUUTLJMKBEFO TUBUMJHBGBTUJHIFUTGÚSWBMUOJOHFOGSÌO CSVLBOEFUBWMPLBMFSPDINBSL %FTTVUPNTLVMMFFOSÊUUWJTBOEFCJME HFTBWNBSLPDIMPLBMLPTUOBEFSOBJ TUBUTCVEHFUFO CÌEFOÊSEFUHÊMMFS GBTUJHIFUTGÚSWBMUOJOHFOTSFTVMUBUPDI CBMBOTSÊLOJOHBSPDIEFCSVLBOEF NZOEJHIFUFSOBTFMMFSVQQESBHTHJWBSOBT LPTUOBEFS'BTUJHIFUTGÚSWBMUOJOHFO TLVMMFWJEBSFCFESJWBTNFEFUUNBSL OBETNÊTTJHUBWLBTUOJOHTLSBW
VERKSAMHET
4QFDJBMGBTUJHIFUFSÊHFSGBTUJHIFUFSCZHHEBGÚS TQFDJFMMBÊOEBNÌM UJMMFYFNQFMLSJNJOBMWÌSET EPNTUPMTPDIQPMJTGBTUJHIFUFSTBNUVOHEPNT WÌSETIFN'BTUJHIFUFSOBÊSBOQBTTBEFUJMM IZSFTHÊTUFOPDITLBMÌOHTJLUJHUTUÚUUBIZSFT HÊTUFSOBTWFSLTBNIFU7FSLTBNIFUFOCFESJWT ÚWFSIFMB4WFSJHF%FUSFTUÚSTUBIZSFTHÊTUFSOB ÊS,SJNJOBMWÌSEFO 3JLTQPMJTTUZSFMTFOPDI 4UBUFOT*OTUJUVUJPOTTUZSFMTF*OGÚSLPNNBOEF ÌSÚLBSCPMBHFUTJUUGPLVTQÌGBTUJHIFUFSNFE IÚHBTÊLFSIFUTLSBW&UUBWEFTUÚSTUBQÌHÌFOEF QSPKFLUFOÊSTÊLFSIFUTQPMJTFOTOZBIVWVE LPOUPSJ4PMOB
EKONOMI
4QFDJBMGBTUJHIFUFSTWFSLTBNIFUVUNÊSLTBW MÌOHBLPOUSBLUWJMLFUTLBQBSTUBCJMJUFUJEFU GJOBOTJFMMBVUGBMMFU3FTVMUBUFUGÚS GÚSEVCCMBEFTEPDLOÊTUBO GSÊNTUUJMMGÚMKEBW WÊSEFGÚSÊOESJOHBSJGBTUJHIFUTCFTUÌOEFU NJOTLBEFGJOBOTJFMMBLPTUOBEFSTBNUFO FOHÌOHTJOUÊLUTPNFOLPOTFLWFOTBWEFO TÊOLUBCPMBHTTLBUUFO'BTUJHIFUTCFTUÌOEFUÊS JIVWVETBLPGÚSÊOESBUPDIWÊSEFGÚSÊOESJOHFO GÚSLMBSBTJTUPSUBWFOTÊOLOJOHJLBMLZMSÊOUBO TBNUOZBPDIPNGÚSIBOEMBEFIZSFTBWUBM
MÅL
.ÌMFUWBSBUU4QFDJBMGBTUJHIFUFSTLVMMF HFOFSFSBFOBWLBTUOJOHQÌHFOPNTOJUUMJHUFHFU LBQJUBMTPNÚWFSFOLPOKVOLUVSDZLFMNPUTWB SBSEFOGFNÌSJHBTUBUTPCMJHBUJPOTSÊOUBOQMVT
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
"SWPEFUJMMTUZSFMTFOTPSEGÚSBOEFVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFUJMMTUÊNNPWBMEMFEBNPUVQQHÌSUJMM ULS"SWPEFVUHÌSJOUFUJMMMFEBNPUTPNÊSBOTUÊMME
J3FHFSJOHTLBOTMJFU
QSPDFOUFOIFUFS EFUWJMMTÊHB QSPDFOU GÚS#PMBHFUTTPMJEJUFUCÚSVQQHÌUJMM NFMMBOoQSPDFOU
'SÌOHÊMMFSFUUKVTUFSBUMÚOTBNIFUT NÌMQÌÌUUBQSPDFOUTBWLBTUOJOHQÌFHFU LBQJUBM CBTFSBUQÌSFTVMUBUFGUFSTLBUUFGUFS ÌUFSMÊHHOJOHBWWÊSEFGÚSÊOESJOHBSPDIEÊSUJMM IÚSBOEFVQQTLKVUFOTLBUU
UTDELNINGSPOLICY
,PODFSOFOTVUEFMOJOHCÚSWBSBQSPDFOUBW ÌSFUTSFTVMUBUFGUFSTLBUU FGUFSÌUFSMÊHHOJOHBW ÌSFUTWÊSEFGÚSÊOESJOHBSPDIEÊSUJMMIÚSBOEF VQQTLKVUFOTLBUU7JECFTMVUPNVUEFMOJOHUBT IÊOTZOUJMMLPODFSOFOTGSBNUJEBJOWFTUFSJOHT CFIPWPDIGJOBOTJFMMBTUÊMMOJOH
UPPFÖLJNING
"WLBTUOJOHFOGÚSÚWFSTUJHFSNÌMFU PDI USPUTBUUBWLBTUOJOHFOWBSOFHBUJWGÚS OÌS4QFDJBMGBTUJHIFUFSÊWFONÌMFUÚWFSFO LPOKVOLUVSDZLFM
'ÚSGÚSFTMÌTFOVUEFMOJOHUJMMBLUJF ÊHBSFOQÌTBNNBOUBHFUNJMKPOFSLSPOPS WJMLFUGÚMKFSQPMJDZ4PMJEJUFUFOMJHHFSOÊSB UBLFUJNÌMJOUFSWBMMFU
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t'ÚSEVCCMBUSFTVMUBUQÌHSVOEBW WÊSEFGÚSÊOESJOHBSJGBTUJHIFUTCFTUÌOEFU NJOTLBEFGJOBOTJFMMBLPTUOBEFSTBNU FOHÌOHTJOUÊLUBWTÊOLUCPMBHTTLBUU
RESULTATRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
/FUUPPNTÊUUOJOH |
ø ø |
|
7ÊSEFGÚSÊOESJOHBS |
||
Rörelseresultat |
1 699 |
1 439 |
Resultat före skatt |
1 381 |
936 |
Nettovinst |
1 328 |
686 |
oWBSBWIÊOGÚSCBSUUJMMNJOPSJUFU |
BALANSRÄKNING, NOLS |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
19 383 |
17 663 |
"OMÊHHOJOHTUJMMHÌOHBS |
ø ø |
|
Eget kapital |
6 628 |
5 612 |
oWBSBWNJOPSJUFU |
||
/FUUPTLVME |
ø ø |
|
0QFSBUJWULBQJUBM |
ø |
ø |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
3ÚSFMTFNBSHJOBM |
|
|
3F "WLBTUOJOHQÌFHFULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
3PQ "WLBTUOJOHQÌPQFSBUJWULBQJUBM |
|
|
HFOPNTOJUU |
|
|
/FUUPTLVMETÊUUOJOHTHSBE HHS |
|
|
4PMJEJUFU |
|
|
#SVUUPJOWFTUFSJOHBS NOLS |
ø |
|
"OTMBH NOLS |
||
6UEFMOJOH NOLS |
||
"OUBMBOTUÊMMEBJNFEFMUBM |
||
|
|
|
3BQQPSUFSBUFOMJHU(3*TSJLUMJOKFS |
|
+B |
&UJLQPMJDZ |
|
+B |
+ÊNTUÊMMEIFUTQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚQPMJDZ |
|
+B |
.JMKÚMFEOJOHTTZTUFN |
|
Nej |
3FEPWJTBSFOMJHU*'34 |
|
+B |
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
KÖNSFÖRDELNING, % |
.ÊO |
,WJOOPS |
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
||||
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
25 |
|
Mål |
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
23 |
13 |
|
|
|
|
Utfall |
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
43 |
57 |
|
|
||
77 |
|
10 |
|
|
|||
87 |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
79 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
www.ssc.se tPSHOStSVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET
Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center, tillhandahåller avance- rade rymdtjänster på den globala rymd- marknaden, bedriver teknikutveckling inom rymdområdet och sköter drift och utveckling av testverksamhet vid prov- platsen Vidsel. Bolaget bildades 1972.
VERKSAMHET
SSC är en globalt verksam koncern som har drygt 600 anställda i elva länder (hälften i Sverige). Verksamheten bedrivs i fyra divisio- ner: Science Services, Satellite Management Services, Engineering Services och Technology.
Science Services
Rymdbasen Esrange, 45 km norr om Kiruna ingår i Science Services och har en interna- tionellt sett unik ställning som civil rymdbas genom sin omfattande infrastruktur samt tillgången till ett stort landningsområde för raketer och ett stort luftrestriktionsområde vid uppskjutningar och ballongflygningar.
Satellite Management Services
Divisionen tillhandahåller markstationstjänster för kommunikation med satelliter och omfat- tar utöver den svenska verksamheten också de helägda dotterbolagen i USA (Universal Space Network Inc.), i Chile (SSC Chile SA) och Australien (SSC Space Australia Pty Ltd).
Engineering Services
Engineering Services arbetar med ingenjörs- tjänster för planering och utveckling av satel- litmissioner, satellitkontroll och markstations- tjänster med verksamhet i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Förenade Arabemiraten.
Verksamheten omfattar de helägda dotterbo- lagen LSE Space GmbH, LSE Space Middle East JLT och Aurora Technology B.V.
Technology
Technology omfattar Airborne Systems som utvecklar flygburna övervakningssystem samt Aerospace Test Systems som sköter drift och utveckling av testverksamhet vid provplatsen Vidsel. Divisionen omfattar också dotterbola- gen ECAPS AB som utvecklar och tillverkar miljövänliga framdrivningssystem i första hand avsedda för rymdtillämpningar och NanoSpace AB som bedriver utveckling inom området mikroelektromekaniska system för rymdtillämpningar.
EKONOMI
SSC:s nettoomsättning uppgick till 840 (856) miljoner kronor. Om hänsyn tas till
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Hans Karlander |
VD: Stefan Gardefjord |
Ordf: Hans Karlander Led: Fredrik Brunell, Åsa Hedin, Hanna Lagercrantz, Lars Leijonborg, John Stuart, Håkan Syrén, Fredrik Wilhelmsson (John Stuart och Håkan Syrén valdes vid årsstämman 2013 då
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (180) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 115 (90) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
avyttringen av satellitdivisionen (1 juli 2011) ökade försäljningen med 6,1 procent genom främst ökad försäljning inom Satellite Mana- gement Services och Engineering Services.
Koncernens rörelseresultat uppgick till 27
MÅL
SSC ska över en konjunkturcykel avkasta tio procent på eget kapital.
UTDELNINGSPOLICY
Enligt av bolagsstämman beslutad utdelnings- policy ska SSC långsiktigt dela ut
UPPFÖLJNING
SSC har 2012 inte uppnått sitt avkastnings- mål och gav ingen utdelning men bolaget uppvisade sitt bästa resultat sedan 2003 och gjorde en mindre vinst. Ny VD och ny CFO tillsattes under våren 2012. Ytterligare perso- ner tillförs ledningsgruppen under 2013.
Under 2013 fortsätter utvecklingen av verksamheten med fokus på avancerade rymdtjänster till den globala rymdindustrin och förnyelse av verksamheten vid rymdbasen Esrange. SSC vill utveckla den unika tillgång som Esrange utgör och skapa en rymdbas med modernare anläggningar, nya tjänster för rymdforskning samt nya och bättre tjäns- ter för civilt tillträde till rymden. Målet är
att Esrange ska bli en ”grön” uppskjutnings- plats för raketer och mindre satelliter och ha en fortsatt central roll för europeisk rymd- forskning.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t#ÊTUBSÚSFMTFSFTVMUBUFUQÌÌS
t%PUUFSCPMBHFU&$"14HKPSEFTJOGÚSTUB BGGÊSNFEFUUNJMKÚWÊOMJHUGSBNESJWOJOHT TZTUFNGÚSFOTBUFMMJUJPNMPQQTCBOB
t½LBUGPLVTQÌBWBODFSBEFSZNEUKÊOTUFS GÚSEFOHMPCBMBSZNENBSLOBEFO
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
840 |
856 |
Rörelseresultat |
27 |
|
Resultat före skatt |
16 |
|
Nettovinst |
8 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
900 |
965 |
Anläggningstillgångar |
535 |
499 |
Eget kapital |
438 |
437 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
428 |
385 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
3,2 |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
1,8 |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
1,8 |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
|
Soliditet, % |
48,6 |
45,2 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
113 |
121 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
602 |
636 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|
|
|
|
||
|
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
30 |
|
Mål |
||||||
|
|
|
|
||||||||||
|
|
25 |
29 |
|
25 |
|
20 |
|
Utfall |
||||
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
75 |
71 |
|
75 |
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
0 |
neg |
|
|
2011 |
2012 |
||
2010 |
80 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO tPSHOS tXXXTCPTF
Statens Bostadsomvandling AB Sbo har ett samhällsuppdrag att medverka till att bostadshyresmarknaden kommer i balans på orter med minskande befolk- ning och en mycket svag bostadsmark- nad genom att förvärva och utveckla eller avveckla fastigheter.
VERKSAMHET
Bolaget ska praktiskt medverka till att bostadsmarknaden kommer i balans på orter med vikande befolkning. Verksamheten innebär att bolaget av kommunen eller det kommunala bostadsbolaget förvärvar vakanta fastigheter för att sedan omvandla dem till annan verksamhet. Arbetet sker på lokala marknadsmässiga villkor och i nära samver- kan med aktuella kommuner och kommunala bostadsföretag. Fastigheterna ska i första hand omvandlas för att tillgodose ett långsik- tigt och efterfrågat behov på orten. När bostadsmarknaden är i balans ska fastig- heterna säljas till på den öppna marknaden. I sista hand ska fastigheterna avvecklas genom miljömässig rivning. I dag bedriver bolaget verksamhet på 23 orter i ett
Bolagets verksamhet har under 2012 till stor del inriktats på att tillsammans med den aktiva kommunen tillgodose efterfrågan på tillgänglighetsanpassade moderna bostäder för äldre. Därigenom skapas positiva flyttkedjor i kommunen. Sbo medverkar till att finna goda lösningar för att äldre ska kunna bo tillgäng- ligt, tryggt och bekvämt. En omstrukturering av befintligt bostadsbestånd på vikande bostadsmarknader genererar stor samhälls- nytta och underlättar för den vård och omsorg av äldre som kommunerna bedriver.
EKONOMI
Bolaget har ökat hyresintäkterna samtidigt som uthyrningsgraden har ökat till 94 (93) procent. Årets resultat var lägre än förra året och påverkades av ökade nedskrivningar och förlust vid försäljning av fastigheter. Kassa- flödet har ökat och fastighetsinvesteringarna har minskat jämfört med föregående år.
MÅL
Regeringens bostadspolitiska mål är bland annat långsiktigt väl fungerande bostadsmark- nader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Uppföljning av bolagets verksamhet sker utifrån olika mål som satts upp för ändamålet; ekonomiska, förvaltnings- och bostadsmark- nadsmål. Ekonomiska mål för hela koncernen är att minst 37 procent av de samlade projekt- kostnaderna ska ha återvunnits då projekten
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Rolf Åbjörnsson |
VD: Ann Eriksson |
Ordf: Rolf Åbjörnsson Led: Sophie Ahlstrand, Cathrine Holgersson, Brita Saxton, Björn Sundström Revisor: Lars Magnusson, Deloitte
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 70 (68) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 35 (34) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
avslutas och att för minst 80 procent av projekten genomföra omstrukturering av fastig- heterna och inom åtta år sälja fastigheterna på marknadsmässiga villkor på den öppna mark- naden. Målen bryts ner till styrning för alla fastighetsinvesteringar. Bostadsmarknadsmålet följs upp genom dels analyser av flyttkedjor vid investeringar och av antalet lägenheter som genom bolaget får ny användning, och dels antalet lägenheter som äldreanpassas med avseende på tillgänglighet och ökad standard. Bolagets förvaltningsmål är att minska energi- kostnaderna för de förvärvade fastigheterna och att nå 80 procent nöjda samarbetspartners och hyresgäster.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningspolicy finns inte då företaget saknar utdelningskrav.
UPPFÖLJNING
De ekonomiska målen tillgodoses, och under året har färdigutvecklade fastigheter i Jokk- mokks, Laxå och Nordanstigs kommuner sålts. Av de samlade projektkostnaderna har cirka 60 procent av kostnaderna återvunnits vid projek- tens slut. Sedan Statens Bostadsomvandling AB bildades 2004 har fastigheter med cirka 800 lägenheter undgått rivning. Under 2012 har bolaget slutfört och tillgänglighetsanpassat ytterligare tre fastigheter med cirka 70 lägenhe- ter till trygghetsboende och boende för äldre. Årets kundnöjdhetsmätning visar att cirka 76 procent är nöjda. Uppföljningar som gjorts visar att cirka hälften av de som flyttar in i fastighe- ter som anpassats för äldre flyttar från egnahem och det bidrar därmed till att fler småhus kommit ut på marknaden. De samhällsnyttiga insatser företaget medverkar till medför vidare positiva effekter på den kommunala ekonomin, boendemiljön, arbetsmiljön, för hyresgästerna och boendeförsörjningen i berörda orter.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBEFIZSFTJOUÊLUFSQÌHSVOEBW GÊSEJHTUÊMMEBVUWFDLMJOHTQSPKFLU
t3FTVMUBUFUQÌWFSLBEFTOFHBUJWUBW OFETLSJWOJOHBSPDIBWGÚSMVTUFSWJE GBTUJHIFUTGÚSTÊMKOJOHBS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
26 |
22 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
0 |
9 |
Nettovinst |
4 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
565 |
575 |
Anläggningstillgångar |
169 |
177 |
Eget kapital |
542 |
556 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
155 |
168 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
||
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,7 |
|
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
1,3 |
|
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
95,9 |
96,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
44 |
64 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
7 |
9 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
FLYTTKEDJOR – uppföljning av inflyttning till ett trygghetsboende, % |
||||
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Styrelse |
Bostadsrätt 11% |
|||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
43 |
40 |
|
|
|
|
Hyresrätt 42% |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Egnahem 36% |
||||
|
|
|
|
57 |
60 |
|
|
|
|
Annan kommun 11% |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
81 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
www.sveaskog.se t org nr
Sveaskog AB har sitt ursprung i Domänverket som bolagiserades 1992. Sveaskog är i dag Sveriges största skogs- ägare och förvaltar totalt 4,1 miljoner hektar mark. Bolagets förtydligade upp- drag pekar på att Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk. Verksamheten ska drivas på affärsmässig grund.
VERKSAMHET
Sveaskog förvaltar 3,1 miljoner hektar pro- duktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Bolagets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngd- punkt i norra Sverige. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin och skapar syssel- sättning och rekreationsmöjligheter. Bolaget säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle till sina kunder. Bolaget bedriver ett långsiktigt hållbart skogsbruk där man bland annat avsätter 20 procent av den produktiva skogsmarken som naturvårdsareal och etablerar totalt 36 ekoparker. Det pågår också ett markförsäljningsprogram där bola- get säljer skogsmark till enskilda för att bidra till tillköps- och omarronderingsmöjligheter, särskilt i glesbygd.
EKONOMI
Intäkterna för 2012 minskade med sex procent som en följd av lägre priser på skogs- råvara trots bibehållna leverensvolymer. Lägre priser balanserades upp av en förändrad mix mellan avverkad egen skog och inköpt skog. Det operativa rörelseresultatet minskade till 848 (1 085) miljoner kronor. Jämförstörande poster mellan åren utgörs av merkostnader för uppbearbetning av stormfälld skog efter stormen Dagmar under 2012 och en under 2011 erhållen försäkringsersättning efter stormen Gudrun. Intressebolaget Setra Group AB redovisade ett försämrat resultat till följd av den svaga konjunkturen på trävarumarkna- den vilken bland annat har påverkas negativt av en hög kronkurs. Resultatandelen från Setra minskade till
MÅL
Bolagets direktavkastningsmål uppgår till minst fem procent och avkastningen på eget kapital till minst sju procent. Soliditeten är målsatt till
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Göran Persson |
VD: Per Olof Wedin |
Ordf: Göran Persson Led: Eva Färnstrand, Thomas Hahn, Johan Hallberg, Birgitta
Per Eriksson, Kurt Larsson Revisorer: Martin Johansson, PwC och Filip Cassel, Riksrevisionen
Arvode till styrelsens ordförande utgår med 400 (400) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.
UTDELNINGSPOLICY
Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 60 procent av resultatet efter skatt, exklusive ej kassaflödespåverkande värdeför- ändringar enligt IFRS. Hänsyn ska tas till Sveaskogs konsolideringsbehov och ekono- miska ställning i övrigt.
UPPFÖLJNING
Under 2012 uppgick direktavkastningen till 3,2 procent och avkastningen på eget kapital till 12,3 procent, vilket understiger respektive överstiger de långsiktiga målen. Utfallet har bland annat påverkats av konjunkturen inom den trämekaniska industrin och den svenska massa- och pappersindustrin – vilka utgör Sveaskogs kunder. Vidare ska beaktas att årets resultat redovisningsmässigt har förbätt- rats på grund av den beslutade bolagsskatte- sänkningen (från 26,3 procent till 22 pro- cent) som minskar bolagets uppskjutna skatteskuld relaterad till skogsinnehavet.
För verksamhetsåret 2012 har styrelsen, enligt policy, föreslagit en utdelning på 435 miljoner kronor. Bolaget gjorde 55 affärer under 2012 inom markförsäljnings-
programmet omfattande 12 868 hektar mark. Sveaskog har nu totalt sålt 7,24 procent av sitt skogsinnehav enligt markförsäljnings- programmet.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t4UPSNVQQBSCFUOJOHTLPTUOBEFSFGUFS TUPSNFO%BHNBS
t'ÚSÊOESBECPMBHTTLBUUFTBUTHFSQPTJUJW SFTMVUBUFGGFLU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
6 307 |
6 724 |
Värdeförändringar |
503 |
177 |
Rörelseresultat |
1 422 |
1 459 |
Resultat före skatt |
1 128 |
1 229 |
Nettovinst |
2 155 |
899 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
34 745 |
34 367 |
Anläggningstillgångar |
31 467 |
31 082 |
Eget kapital |
16 333 |
18 674 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
9 754 |
5 889 |
Operativt kapital |
26 087 |
24 563 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
22,5 |
21,7 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
12,3 |
4,7 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
1,4 |
1,5 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,6 |
0,3 |
Soliditet, % |
47,0 |
54,3 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
172 |
229 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
435 |
4 473 |
Antal anställda i medeltal |
949 |
1 008 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
15 |
|
Mål |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
Utfall |
||
20 |
30 |
|
|
9 |
|
|
|
57 |
43 |
|
|
||
80 |
70 |
6 |
|
|
||
|
|
|
||||
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
82 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
Uppgiften för
Broförbindelsen omfattar både väg- och järnvägstrafik. Konsortiet ansvarar för finansiering, prissättning, drift och underhåll, kundservice samt marknads- föring av anläggningen.
VERKSAMHET
Svedabs verksamhet är i allt väsentligt inrik- tad på förvaltning av tillgångar i form av vägar och järnvägar samt ägarandelen i Öresunds- brokonsortiet. Svedab ska genom sitt delägar- skap i konsortiet aktivt verka för en affärs- mässig och sund utveckling av Öresundsbron. Svedab ska se till att driften och underhållet av de svenska landanslutningarna är kost- nadseffektiva och sker med samma miljö- och säkerhetskrav som gäller för Sveriges infra- struktur i övrigt.
EKONOMI
Kostnaderna för byggnation och drift av Öresundsförbindelsen ska täckas av avgifter från vägtrafikanterna respektive järnvägen. Avgifterna från järnvägen regleras i ett index- erat fastprisavtal enligt en överenskommelse mellan den svenska och den danska staten. Svedab finansierar sin verksamhet genom lån i Riksgälden medan konsortiet lånar på den öppna marknaden. Omsättningen blev oför- ändrad jämfört med 2012. Rörelseresultatet blev väsentligt bättre till följd av ett förbättrat resultat i konsortiet. Ett gynnsamt ränteläge bidrog till ett förbättrat finansnetto. Resulta- tet belastades dock av en nedskrivning av uppskjuten skattefordran,
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Lena Erixon |
VD: Ulf Lundin |
Ordf: Lena Erixon (valdes vid årsstämman 2013 då Karin Starrin avgick) Led: Hans Brändström, Kerstin Hessius, Jan Olson (Jan Olson valdes vid årsstämman 2013 då Elisabeth Annell Åhlund avgick) Revisor: Mats Åkerlund, PwC
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 132 (128) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 66 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
Riksdagens mål för Svedab är att lånen ska vara återbetalda senast år 2040. Driften av den fasta väg- och järnvägsförbindelsen mellan Malmö och Köpenhamn ska ge såväl privatresenärer som näringsliv en säker och miljövänlig transport.
UTDELNINGSPOLICY
Ägaren har inte fastställt några krav på utdelning.
UPPFÖLJNING
Öresundsbron bidrar till att stärka Öresunds- regionen genom att underlätta för arbetskraft, fritidsresande och gods att röra sig över gränsen. Trafikutvecklingen har de senaste åren stagnerat, främst på grund av att den ekonomiska utvecklingen lett till minskad pendling. Lastbilstrafiken ökade däremot för tredje året i rad. Även fritidsresandet utveck- lades positivt. Prognoserna visar att konsorti- ets lån beräknas vara återbetalda före 2035 och Svedabs lån före 2040.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t3FTVMUBUGÚSCÊUUSJOHJ ½SFTVOETCSPLPOTPSJUFU
t/FETLSJWOJOHBWVQQTLKVUFO TLBUUFGPSESBOCFMBTUBSSFTVMUBUFU
t½SFTVOETCSPLPOTPSUJFUTOFUUPTLVME NJOTLBSQMBOFOMJHU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
3 |
3 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
5 430 |
5 673 |
Anläggningstillgångar |
5 384 |
5 579 |
Eget kapital |
||
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
3 000 |
2 919 |
Operativt kapital |
992 |
1 079 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
13,1 |
37,9 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,9 |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
||
Bruttoinvesteringar, mnkr |
45 |
51 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
4 |
4 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
|
Män |
Kvinnor |
PERSONRESOR ÖRESUNDSBRON, miljoner |
|||
|
Anställda |
Styrelse |
|
|
20 |
|
|
Bil |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
Tåg |
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
||
|
50 |
50 |
|
|
10 |
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
|
2009 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
83 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
XXXTWFOTLBTLFQQTIZQPUFLTFtPSHOSt47&/4,"4,&114):105&,4,"44"/
Svenska skeppshypotekskassan, Svenska Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. För verksamheten i Svenska Skeppshypotek gäller lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.
Svenska Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associations- form med offentligrättslig ställning. Regeringen utser styrelse och revisorer samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet.
VERKSAMHET
Svenska Skeppshypoteks uppgift är att med- verka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Svenska Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån, endast mot säker- het i svenskt eller utländskt skepp. Verksam- heten bedrivs affärsmässigt och i konkurrens med andra kreditinstitut. På uppdrag av Trafikverket administrerar Svenska Skepps- hypotek också Rederinämndens angelägen- heter. Verksamheten är undantagen från bestämmelserna om begränsningar av stora exponeringar.
EKONOMI
Den positiva utvecklingen i räntenettot förkla- ras främst av avkastning på placeringar.
Svenska Skeppshypoteks kunder har i flera segment fortsatt erfarit en svag efterfrågan och därmed lönsamhet. Det har bland annat lett till att man skrivit ner värdet på kredit- portföljen med 15 (27) miljoner kronor, vilket belastar resultatet. Det har också lett till att efterfrågan på nyutlåning varit mycket svag.
Värdet på kreditportföljen har minskat under året, delvis på grund av att de ackumu- lerade amorteringarna överstigit nyutlåningen, men också som en konsekvens av att den svenska kronans stärkts i relation till euro och dollar.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Michael Zell |
VD: Lars Johanson |
Ordf: Michael Zell (valdes i juli 2012 då Erling Gustafsson avgick) Vice ordf: Lars Höglund Led: Tomas Abrahamsson, Kristina Ekengren, Elizabeth Kihlbom, Anders Källsson,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 120 (120) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 48 (48) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
Syftet med Svenska Skeppshypoteks verk- samhet är att underlätta finansieringen för rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse. Lagen ger inte utrymme för ägaren att ställa ekonomiska mål för Svenska Skeppshypotek.
UTDELNINGSPOLICY
Lagen stipulerar att Svenska Skeppshypoteks årsvinst ska avsättas till en reservfond (eget kapital) som ska kunna användas till att täcka eventuella förluster i rörelsen. Vinsten ska därmed återinvesteras i sin helhet i verksam- heten och utdelningspolicy finns inte.
UPPFÖLJNING
Det finns inga av ägaren fastställda mål att utvärdera.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t'SBLUNBSLOBEFSOBGPSUTBUUTWBHB
t/FETLSJWOJOHBWWÊSEFUQÌLSFEJUTUPDLFO
t'ÚSCÊUUSBEBWLBTUOJOHQÌQMBDFSJOHBS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
166 |
154 |
Rörelseresultat |
77 |
57 |
Resultat före skatt |
77 |
57 |
Nettovinst |
77 |
57 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
6 376 |
6 984 |
Anläggningstillgångar |
6 036 |
6 643 |
Eget kapital |
1 655 |
1 578 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
14 |
10 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
46,4 |
37,0 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
4,8 |
3,7 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
160,4 |
91,9 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
26,0 |
22,6 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
8 |
8 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
UTLÅNING TILL REDERIER, mnkr |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Styrelse |
8 000 |
|
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
29 |
|
|
|
|
50 |
50 |
|
|
|
|
|
71 |
4 000 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
0 |
2010 |
2011 |
2012 |
|
|
|
2009 |
84 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
Målet för den svenska spelpolitiken är enligt riksdagsbeslut en sund och säker spelmarknad där sociala skyddshänsyn och efterfrågan på spel tillgodoses un- der kotrollerade former. AB Svenska Spel bildades 1997 efter en samman- slagning av AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB. Svenska Spels till- stånd att anordna lotterier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeautomater, kasinospel och po- kerspel över Internet lämnas av reger- ingen. Nuvarande tillstånd för verksam- heten löper ut den 31 december 2013.
VERKSAMHET
Svenska Spels uppdrag från staten är att, efter tillstånd av regeringen, anordna spel och lotterier på ett socialt ansvarsfullt sätt. Bolaget bedriver verksamheten inom tre resultatområ- den; Sportspel & Lotterier, Vegas och Casino Cosmopol.
EKONOMI
Nettoomsättningen från spelverksamhet med mera uppgick till 8 022 (7 872) miljoner kronor. Rörelseresultatet uppgick till 5 083 (4 940) miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster och skatt uppgick till 5 138 (5 007) miljoner kronor. Resultatförbättringen jämfört med 2011 kan i huvudsak härledas en ökad försäljning av produkterna Lotto, Triss, Oddset och Tipsen inom resultatområde Sport-
spel & Lotterier, Rörelsemarginalen uppgick till 22,0 (21,9) procent.
MÅL
Regeringens ambition är att bedriva en ansvarsfull spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. Svenska Spel ska i sin marknads- föring av verksamheten ha en socialt ansvars- tagande inriktning i syfte att inte uppfattas som alltför påträngande.
Svenska Spel ska vara ett trovärdigt, men samtidigt attraktivt, alternativ till i första hand okontrollerad spelverksamhet.
En väl utbyggd service i såväl storstad som glesbygd ska eftersträvas. I uppdraget ligger också att sociala skyddshänsyn ska prioriteras när spelformer utvecklas och i övrig verksam- het. Risken för bedrägerier och olagligt spel ska också beaktas.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Anitra Steen |
VD: Lennart Käll |
Ordf: Anitra Steen Led: Hans Bergenheim, Catarina Fritz,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 280 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 120 (93) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.
Svenska Spel ska tillgodose konsumenter- nas efterfrågan på attraktiv spelverksamhet och inom ramen för socialt ansvarstagande tillhandahålla spelformer som bedöms med- föra risker, men där bolaget genom dessa spel anses kunna motverka illegalt spel.
Vid årsstämman 2012 fastställdes följande ekonomiska mål: Rörelsemarginalen bör över en konjunkturcykel uppgå till minst 22 pro- cent. Rörelsemarginalen beräknas som rörel- seresultat i förhållande till alla intäkter, dvs. bruttospelintäkter och övriga rörelseintäkter.
UTDELNINGSPOLICY
I vinstdispositionen föreslås 5 137 miljoner kronor fördelas till staten och 159 000 kronor till kulturändamål.
UPPFÖLJNING
Svenska Spel har av European Lotteries (EL) och World Lottery Associations (WLA) bedömts uppfylla kraven för spelansvar.
Svenska Spel har sedan 2010 åldersgräns på samtliga spelformer och genomför kontinuerligt provköp för att säkerställa att åldersgränserna hålls.
Svenska Spels forskningsråd med syfte att öka kunskapen om problemspelande har under året beviljat medel för utbildning och forsk- ningsprojekt om ungas spelvanor, stödåtgärder riktade till anhöriga till problemspelare samt genetik.
Rörelsemarginalen uppgick till 22,0 procent vilket är i linje med bolagets mål.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t#ÊUUSFSÚSFMTFSFTVMUBUUSPUTÚLBEF SÚSFMTFLPTUOBEFS
t3FTVMUBUGÚSCÊUUSJOHGSÊNTUQHBÚLBE
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
8 022 |
7 872 |
Rörelseresultat |
5 083 |
4 940 |
Resultat före skatt |
5 138 |
5 007 |
Nettovinst |
5 138 |
5 007 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
8 559 |
8 107 |
Anläggningstillgångar |
2 812 |
2 624 |
Eget kapital |
5 138 |
5 007 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
1 281 |
3 514 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
63,4 |
62,8 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
101,3 |
102,5 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
53,6 |
37,9 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
60,0 |
61,8 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
6 478 |
2 294 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
5 137 |
5 007 |
Antal anställda i medeltal |
1 631 |
1 687 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Nej |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
NETTOSPELINTÄKTER PER AFFÄRSOMRÅDE 2011, % |
|||||
|
|
|
||||||||||
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
|
|
|
||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
Nummerspel 30% |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
41 |
36 |
|
|
|
|
Vegas – värdeautomatspel 21% |
|
|
|
|
|
|
50 50 |
|
|
Lotterier 19% |
||||
|
|
|
|
|
59 |
64 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sportspel 16% |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kasinospel 14% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
85 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
XXXTWFWJBTFtPSHOSt47&7*""#
Svevia AB bildades 2009 i samband med bolagiseringen av enheten Vägverket Produktion inom Vägverket och är sedan dess ett helägt statligt bolag. Riksdagens skäl till bolagise- ringen var främst att öka förutsättning- arna för konkurrensneutralitet, elimi- nera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produkti- viteten på marknaden. Svevias affärs- idé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur.
VERKSAMHET
Svevia AB bedriver
Enligt Sveriges Byggindustrier föll efterfrå- gan inom anläggningsmarknaden 2012 med 30 procent jämfört med 2011. Regeringens infrastrukturproposition om 522 miljarder fram till 2025 innebär dock på sikt goda marknadsförutsättningar för Svevia. Kommu- nernas sammanlagda budget är jämförbar med Trafikverkets. Deras totala kostnader för väghållning uppgår enligt Sveriges Kommuner och Landsting till cirka 6 miljarder kronor. Utöver vägar och offentliga platser utgör kommunernas underhåll och drift av VA- och fjärrvärmenät en betydande marknad.
EKONOMI
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Olof Ehrlén |
VD: Torbjörn Torell |
Ordf: Olof Ehrlén (valdes vid årsstämman 2013 då Christina Rogestam avgick) Led: Börje Bengtsson,
Pia Gideon, Marie Hallander Larsson, Richard Reinius, Ola Salmén, Johan Trouvé,
Arb rep: Christer Dahlberg, Jan Salkert Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 200 (200) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.
april 2010 fastställde ägaren följande lång- siktiga mål för Svevia: Avkastning på eget kapital om 13 procent samt att soliditeten ska uppgå till minst 30 procent.
UTDELNINGSPOLICY
Ordinarie utdelning ska motsvara
Under 2012 sjönk Svevias nettoomsättning med 5,3 procent till 7 158 (7 564) miljoner kronor. Samtidigt sjönk rörelseresultatet till
6 599 (8 574) miljoner kronor och order- stocken minskade med åtta procent till 6 404 (6 963) miljoner kronor.
MÅL
Regeringens vision och målsättning är att bolaget ska vara ett lönsamt och framgångs- rikt anläggnings- och driftsföretag. Verksam- heten ska bygga på hållbar utveckling och i alla avseenden agera affärsmässigt och kom- mersiellt. I samband med bolagsstämman i
UPPFÖLJNING
Svevia har inte nått de ekonomiska målen under 2012. Till följd av det försämrade resultatet för 2012 blev avkastningen på eget kapital negativt. Samtidigt sjönk soliditeten till 24,5 (33,7) procent vid årsskiftet. Då bolaget uppvisade förlust för verksamhetsåret 2012 har styrelsen, i enlighet med policy, föreslagit att ingen utdelning ska ges. Det negativa resultatet är främst hänförbart till Division Anläggning. De projektprognoser som upprättades inför 2012 har inte kunnat infrias och Svevia har därför gjort ytterligare projektnedskrivningar under 2012. För att skapa förutsättningar för lönsamhet och anpassa organisationen till en sjunkande omsättningsnivå har resultatet även belastats med kostnader för övertalighet. Ett stort och omfattande åtgärdsprogram påbörjades i början av 2012 och kommer att pågå under
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½LBETFMFLUJWJUFUJQSPKFLUVSWBMFU TKVOLBOEFPSEFSJOHÌOH
t1SPHOPTOFETLSJWOJOHBSJFUUGMFSUBMQSPKFLU
t,PTUOBEFSGÚSPNTUSVLUVSFSJOHPDI ÚWFSUBMJHIFU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
7 158 |
7 564 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
3 766 |
3 665 |
Anläggningstillgångar |
1 861 |
1 518 |
Eget kapital |
923 |
1 236 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
102 |
642 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
||
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
||
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
24,5 |
33,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
79 |
199 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
2 364 |
2 793 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
de närmaste åren. Utvecklingsprogrammet omfattar åtgärder för att öka specialiseringen, sänka kost- nadsnivån, effektivisera produktionen, förbättra projektstyrningen och riskhanteringen, stärka ledar- skapet samt att förbättra beslutsvägarna.
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
15 |
|
Mål |
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
12 |
|
|
11 |
|
|
|
Utfall |
||
|
|
33 |
38 |
9 |
|
|
|
89 |
67 |
62 |
6 |
|
|
|
|
|
|
3 |
neg |
neg |
|
|
|
|
0 |
||
|
|
|
|
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2010 |
86 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
Swedavia AB är ett av staten helägt bolag som finansierar, äger, driver och utvecklar flygplatser i hela Sverige. Verksamheten bedrivs med bästa möj- liga långsiktiga värdeutveckling som övergripande mål. Dessutom har Swedavia ett uppdrag att, inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.
VERKSAMHET
Swedavia bildades våren 2010, genom att Luftfartsverkets flygplatsverksamhet överför- des till bolagsform. Under 2012 har Sweda- via bedrivit verksamhet vid elva flygplatser. Antalet ska på sikt utgöras av tio flygplatser i det av regeringen beslutade nationella basutbudet som består av Bromma Stock- holm Airport, Göteborg Landvetter Airport, Kiruna Airport, Luleå Airport, Malmö Airport, Ronneby Airport, Stockholm Arlanda Airport, Umeå Airport, Visby Airport och Åre Öster- sund Airport. Därutöver äger Swedavia fastig- heten Göteborg City Airport samt är minori- tetsägare i bolaget som driver flygplatsen.
Swedavias verksamhet utgörs av flygplatsverk- samhet, vilken inkluderar Aviation Business och Commercial Services, samt Real Estate. Drygt hälften av intäkterna kommer från flygtrafiken via avgifter från flygbolagen och en tredjedel av intäkterna kommer från övriga kommersiella tjänster. Övriga intäkter kom- mer från fastighetsutveckling och exploate- ring av mark på och omkring flygplatserna. Under 2012 certifierades samtliga Swedavias flygplatser inom det nationella basutbudet på den högsta nivån hos Airport Carbon Accredi- tation (ACA).
EKONOMI
Av intäktsökningen utgör 98 miljoner kronor hyresintäkter från de byggnader som förvärva- des av SAS i juni 2012. Resterande intäktsök- ning kommer främst från övriga kommersiella tjänster. Totalt reste 32,4 miljoner resenärer via Swedavias flygplatser 2012, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregå- ende år. Investeringarna har ökat under året med syfte att möta det långsiktiga behovet av ökad kapacitet. Den enskilt största investe- ringen om 1 775 miljoner kronor utgjorde förvärvet av byggnader från SAS. Under 2012 färdigställdes hotellbyggnaden Clarion Hotel Arlanda Airport vid Stockholm Arlanda Airport. Totalt uppgick investeringen för hotellet till 809 miljoner kronor varav 335 miljoner kronor under 2012.
SWEDAVIA AB tPSHOStXXXTXFEBWJBTF
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Ingemar Skogö |
VD: Torborg Chetkovich |
Ordf: Ingemar Skogö Led: Karin Apelman, Lars Backemar, Anders Ehrling, Anna Elgh, Adine Grate Axén, Hans Jeppsson, Jenny Lahrin, Lottie Svedenstedt (Jenny Lahrin valdes i december 2012 då Magnus Skåninger avgick), Arb rep: Lars Andersson, Robert Olsson Arb suppl: Mats Abrahamsson, Agne Lindbom Revisor: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 440 (440) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 220 (220) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.
MÅL
Det finansiella målet är ett avkastningskrav på nio procent på eget kapital över en kon- junkturcykel. Därtill ska Swedavia ha en soliditet på minst 35 procent. Under 2012 har Swedavia vidareutvecklat de strategiska prioriteringarna med tillhörande mål inom de fyra perspektiven kund, ekonomi, miljöhänsyn och social utveckling. Swedavia ska vara drivande i en hållbar samhällsutveckling och styr verksamheten i den riktningen med hjälp av ett antal konkreta mål. Målet för resenärs- nöjdheten är att öka resultatet av kvalitets- mätningen ASQ till 80 procent under 2014. Medarbetarmålet till 2014 är att öka medar- betarindex (ESI) till 80 procent. Miljömålet är att minska utsläppen till luft av fossil koldi- oxid från den egna verksamheten till noll under 2020.
UTDELNINGSPOLICY
När soliditetsmålet uppnåtts ska en årlig utdelning ske med
UPPFÖLJNING
Med en avkastning på eget kapital om 10,3 procent nåddes det övergripande finansiella målet. Soliditeten uppgick till 29,1 procent. Flera steg har tagits för att utvecklas som en långsiktigt hållbar flygplatskoncern i ett utmanande ekonomiskt läge, inte minst genom omfattande investeringar. Delmålen för nöjda medarbetare och fossil koldioxidutsläpp överträffades 2012. Däremot nådde inte Swedavia önskade nivåer för resenärsnöjdhet.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t1BTTBHFSBSÚLOJOHPNUSFQSPDFOU
HBWÚLBEPNTÊUUOJOH
t'ÚSWÊSWBWCZHHOBEFSGSÌO4"4
t$MBSJPO)PUFM"SMBOEB"JSQPSUGÊSEJHTUÊMMU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
4 965 |
4 693 |
Rörelseresultat |
850 |
796 |
Resultat före skatt |
554 |
556 |
Nettovinst |
447 |
438 |
– varav hänförbart till minoritet |
10 |
9 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
14 788 |
12 212 |
Anläggningstillgångar |
13 708 |
11 198 |
Eget kapital |
4 300 |
3 989 |
– varav minoritet |
10 |
9 |
Nettoskuld |
8 438 |
6 485 |
Operativt kapital |
12 738 |
10 474 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
17,1 |
17,0 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
10,6 |
11,3 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
1,8 |
2,0 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
2,0 |
1,6 |
Soliditet, % |
29,1 |
32,7 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
3 418 |
1 057 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
2 624 |
2 516 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
15 |
|
Mål |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
Utfall |
||
33 |
36 |
|
|
|
|
|
44 |
|
9 |
|
|
||
67 |
64 |
56 |
|
|
||
|
|
|
||||
|
6 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
87 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
www.swedesurvey.se tPSHOStSWEDESURVEY AKTIEBOLAG
Swedesurvey Aktiebolag tillhandahåller kompetens och erfarenhet inom fastig- hetsadministration och geografisk in- formationsförsörjning på den interna- tionella marknaden för att främja hållbar utveckling, fattigdomsbekämp- ning och för att stimulera ekonomisk tillväxt. Denna kompetens hämtas främst från Lantmäteriet. Swedesurvey är ett av svenska staten helägt bolag.
VERKSAMHET
Verksamheten omfattar frågor som rör grund- läggande politiska och juridiska förhållanden, utveckling av system etc. för fastighetsbild- ning, fastighetsregistrering, inskrivning, värdering och geodetisk mätning. Tjänster tillhandahålls på affärsmässiga villkor med finansiering direkt från kund alternativt genom internationella finansiella institutioner och biståndsorganisationer.
EKONOMI
Rörelseintäkterna blev lägre än budgeterat, vilket hade en negativ påverkan på det ekono- miska resultatet. Några av bolagets projekt drabbades av förseningar eller tillfälliga stopp framför allt på grund av oklarheter kring kontrakt, leveranser och/eller finansiering. Till följd av detta kan delar av bolagets negativa resultat förklaras av
Förutsättningarna för bolaget har föränd- rats de senaste åren i och med politiska beslut där styrningen av SIDAS: biståndsme- del gått till Lantmäteriet istället för som tidigare till Swedsurvey AB. Detta återspeglas i den sjunkande omsättningen och försäm- rade lönsamheten.
MÅL
Det långsiktiga målet för Swedesurvey är att utveckla sin marknadsledande position som tjänsteleverantör samt att lönsamhetsutveckla den svenska tjänsteexporten inom prioriterade verksamhetsområden. Verksamhetens mål koncentreras även till insatser som medverkar till att bekämpa fattigdom och ge ekonomisk, ekologisk och social utveckling samt till att bidra till kvinnors rättigheter och deras ekono- miska makt bland annat genom att medverka till kvinnors rätt till mark.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Bengt Kjellsson |
VD: Fredrik Zetterquist |
Ordf: Bengt Kjellson (valdes vid årsstämman 2013 då Anders Ågren avgick) Led: Lars Jansson, Monica Lagerqvist Nilsson (Kevian
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 35 (35) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.
Bolaget målsättning för 2012 har inneburit en soliditet > 40 procent, rörelsemarginal
> fem procent samt att verksamheten ska bedrivas ekonomiskt effektivt och att kontinu- erligt sträva efter förbättrad produktivitet.
UTDELNINGSPOLICY
Bolaget har inte någon fastställd utdelnings- policy då överskottet återinvesterats i bolaget i syfte att stärka kapitalbildningen och verk- samhetens långsiktiga utveckling.
UPPFÖLJNING
Ur ekonomisk synpunkt var även 2012 ett svagt år för Swedesurvey. Under hösten har nya strategi- och målformuleringar framtagits och ett genomgripande förändringsarbete påbörjats för att bolaget åter ska bli bärkraf- tigt. Marknaden för internationell konsultverk- samhet inom fastighetsområdet och geografisk informationsförsörjning är fortsatt stor och växande. Detta framför allt eftersom landfrå- gors betydelse för hållbar utveckling uppmärk- sammas av alltfler länder, regeringar och myndigheter.
Bolagets goda soliditet sjönk något, men kvarstår på hög nivå, trots årets negativa resultat. Gällande målet för rörelsemarginalen visar bolaget ett negativt resultat. Bolagets pågående förändringsarbete förutsätts påverka måluppfyllelsen positivt samt bidra till att verksamheten ska bedrivas ekonomiskt effektivt och att kontinuerligt sträva efter förbättrad produktivitet,
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t6SFLPOPNJTLTZOQVOLUFUUTWBHUÌS
t0NGBUUBOEFGÚSÊOESJOHTBSCFUFIBS QÌCÚSKBUTVOEFSIÚTUFOGÚSBUUÚLB CPMBHFUTCÊSLSBGU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
36 |
41 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
28 |
30 |
Anläggningstillgångar |
1 |
1 |
Eget kapital |
13 |
21 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
2 |
11 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
48,2 |
69,3 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
10 |
12 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Nej |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
Kvinnor |
OMSÄTTNING, mnkr |
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
125 |
|
Mål |
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
40 |
33 |
|
33 |
75 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
67 |
|
67 |
50 |
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
88 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
SWEDFUND INTERNATIONAL AB tPSHOStwww.swedfund.se
Swedfund International AB, Swedfund, är ett av staten helägt bolag som bidrar med riskkapital, etableringsstöd och kunnande för investeringar i låg- och medelinkomstländer. Bolaget medver- kar till fattigdomsminskning genom hållbart företagande.
Investeringarna ska vara ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara och bidra till att nå målen för Sveriges poli- tik för global utveckling (PGU) och det svenska utvecklingssamarbetet.
VERKSAMHET
Swedfund ska tillsammans med strategiska partners etablera bärkraftiga och affärsmässigt drivna företag genom riskkapitalsatsningar i form av aktier, lån och/eller garantier, primärt i samband med direktinvesteringar. Investeringar ska ske i länder som enligt OECD/DAC:s defini- tion kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering. Fokus ska vara de fattigaste länderna och postkonfliktländer. Engagemangen ska vara sådana att de inte bedöms kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering.
Vid utgången av 2012 var Swedfund verk- sam i 33 (36) länder och hade 91 (90) kontrakterade engagemang. Nästan 49 pro- cent av portföljen avser investeringar i Afrika. Cirka 49 procent av portföljen är direkta aktieinvesteringar, 29 procent är lån och
21 procent är fondinvesteringar.
Sedan 2009 ansvarar Swedfund för etable- ringsstöd genom Swedpartnership. Verksam- heten finansieras genom ett årligt anslag om maximalt 34 miljoner kronor, varav fyra miljoner kronor för administration. Under 2012 beviljades stöd för totalt 23,5 miljoner kronor till små och medelstora företag.
EKONOMI
Swedfunds eget kapital uppgick 2012 till
3 141 (2 965) miljoner kronor med en solidi- tet på 84,9 (82,5) procent. Under året tillför- des bolaget ett anslag på 400 (300) miljoner kronor inklusive anslag till NORSAD avsett att möjliggöra fortsatt expansion av investerings- verksamheten. Bolaget befinner sig i en expan- sionsfas. Nyinvesteringar i aktier förväntas ge avkastning först om cirka
MÅL
Swedfund ska bidra till målet för Sveriges politik för global utveckling. Målen för bolagets
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Claes Ekström |
Tf VD: Anders Craft |
|
(Anna Ryott VD fr.o.m. |
|
augusti 2013) |
Ordf: Claes Ekström Led: Renée Andersson, Pernilla Bard, Björn Börjesson, Stefan Isaksson, Bengt Kvarn- bäck, Anna Ryott, Per Östensson (Stefan Isaksson val- des vid årsstämman 2013 då Anna Centerstig avgick) Revisorer: Peter Nilsson, PwC och Henrik Söderhielm, Riksrevisionen
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 90 (90) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.
verksamhet är målet för internationellt utveck- lingssamarbete respektive målet för reformsam- arbetet i Östeuropa. Swedfund ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på det egna kapitalet före skatt överstiger den genom- snittliga statsskuldsräntan med ett års löptid över rullande sjuårsperioder.
UTDELNINGSPOLICY
Bolaget har inte några utdelningskrav från ägaren.
UPPFÖLJNING
Swedfund utvecklar löpande sitt arbete med att följa upp sina investeringar. De förväntade utvecklingseffekterna av en investering gran- skas inför styrelsens beslut och en uppfölj- ning av effekterna görs löpande och i sam- band med avyttringar. I hållbarhetsredovis- ningen redogörs för investeringarnas övergripande resultat, bland annat vad gäller finansiellt utfall, bidrag till ekonomisk till- växt, ansvarsfullt företagande och privatsek- torutveckling. Under 2012 har vidare sär- skilda miljö- och sociala granskningar gjorts vad gäller existerande investeringar.
Bolaget har den senaste sjuårsperioden uppfyllt avkastningsmålet med en genom- snittlig avkastning på ingående eget kapital som överstiger den genomsnittliga statsskuld- räntan. Under 2012 uppfylls dock inte målet då den genomsnittliga avkastningen på ingå- ende eget kapital är 0,25 procent och den genomsnittliga statsskuldsräntan är 0,96 procent. Ett svagt positivt resultat väntas under de kommande
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t/FETLSJWOJOHBSPDIBWWFDLMJOHBWOÌHSB QPSUGÚMKCPMBHCJESPHUJMMFUUOFHBUJWU SFTMVUBU
t#PMBHFUCFGJOOFSTJHJFOFYQBOTJPOTGBT /ZJOWFTUFSJOHBSJBLUJFSGÚSWÊOUBTHF BWLBTUOJOHGÚSTUPNDJSLBTFYoUJPÌS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
195 |
185 |
Värdeförändringar |
||
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
3 698 |
3 592 |
Anläggningstillgångar |
37 |
43 |
Eget kapital |
3 141 |
2 965 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
1 458 |
1 551 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
84,9 |
82,5 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
36 |
36 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||
|
|
|
44 |
50 |
50 |
38 |
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
56 |
62 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
neg |
|
neg |
|
neg |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
89 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG tPSHOStwww.systembolaget.se
Systembolaget Aktiebolag är det sär- skilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (2010:1622) ensamt ska svara för detaljhandeln med spritdryck- er, vin och starköl och andra jästa alko- holdrycker. Systembolagets verksamhet regleras i alkohollagen, i ett avtal mel- lan bolaget och staten samt i en ägar- anvisning. 1997 slog dåvarande EG- domstolen fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdryck- er utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte strider mot
VERKSAMHET
Huvuduppgiften för Systembolaget är att med ensamrätt sälja alkoholdrycker till allmänhe- ten, med det socialpolitiska syftet att begrän- sar tillgängligheten till alkohol. Begräns- ningen sker genom att ha kontroll över butiks- etableringar och öppettider, se till att alkoholdrycker inte lämnas ut till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns särskild anledning anta att personen har för avsikt att langa vidare. Systembolaget ska vara ett modernt, effektivt detaljhandelsföretag som med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar en god dryckes- kultur. Under 2012 såldes 462 (458) miljo- ner liter alkoholdrycker, en ökning med 0,8 procent. Försäljningsvolymen av alkoholfria drycker ökade med drygt 31,8 procent, vin ökade med 1,8 procent, starköl med 0,2 procent medan spritdrycker minskade med 0,4 procent.
EKONOMI
Nettoomsättningen ökade till 25 099
(24 416) miljoner kronor främst till följd av ökad försäljningsvolym och högre genomsnitts- pris per liter. Resultatet minskade till 180 (223) miljoner kronor.
MÅL
Bolaget ska utveckla och tydliggöra det sociala ansvaret att bidra till att alkoholens negativa effekter minskas i en verksamhet som utmärks av god service och ekonomisk effektivitet. För att mäta hur väl bolaget axlar det sociala ansvaret så finns det bland annat mål för genomförd ålderskontroll. Kundernas nöjdhet mäts i ett
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Cecilia Schelin |
VD: Magdalena Gerger |
Seidegård |
|
Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Led: Thord Andersson, Sven Andréasson, Crister Fritzon, Johan Gernandt, Carl B Hamilton, Mona Sahlin, Kerstin Wigzell Arb rep:
Anna Holgersson, Berit Morén Arb suppl: Karin Larsson Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (210) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 100 (100) tkr.
medarbetare. Allmänhetens förtroende för bolaget och dess detaljhandelsmonopol mäts i ett särskilt opinionsindex (OPI). De finansiella målen består av soliditetsmål, räntabilitetsmål samt mål för handelsmarginal och effektivitet.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningen bör uppgå till ett belopp motsva- rande minst hälften av vinsten efter skatt, med beaktande av soliditetsmålet på cirka 35 procent. Om vinsten varaktigt överstiger räntabilitetsmålet bör detta på sikt komma kunderna till godo genom anpassning av handelsmarginalen.
UPPFÖLJNING
Målet för ålderskontrollen 2012 överträffades med en procentenhet och uppgick till 95. Det högsta årsvärdet hittills för NKI på 81 pro- cent översteg målsättningen på 80 procent. Andelen av befolkningen som har förtroende för och vill behålla detaljhandelsmonopolet översteg målet på 68 procent genom en nivå på 71 procent, vilket är en väsentlig ökning jämfört med 49 procent då mätningarna inleddes 2001. Från den 1 januari 2012 upprättar inte Systembolaget AB längre någon koncernredovisning. De finansiella målen är satta för koncernen och dessa mål kommer ägaren se över under 2013. Solidite- ten uppgick till 27,4 (27,6) procent, räntabi- liteten på eget kapital till 12,8 (15,6) pro- cent, handelsmarginalen till 21,3 (21,7) procent och aktieutdelning fastställdes till 50 procent av årets resultat.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t'PSUTBUUÚLBUTUÚEGÚSFOTBNSÊUUFOBUU TÊMKBBMLPIPM
t'PSUTBUUÚLBEGÚSTÊKOJOHBWBMLPIPMGSJB ESZDLFS QSPDFOU
t'ÚSTÊMKOJOHTWPMZNFOÚLBEFNFE FOQSPDFOU
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
25 099 |
24 416 |
Rörelseresultat |
270 |
159 |
Resultat före skatt |
248 |
278 |
Nettovinst |
180 |
223 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
5 143 |
5 036 |
Anläggningstillgångar |
1 921 |
1 697 |
Eget kapital |
1 411 |
1 390 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
1,1 |
0,7 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
12,8 |
15,6 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
||
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
27,4 |
27,6 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
985 |
571 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
90 |
159 |
Antal anställda i medeltal |
3 172 |
3 192 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|||
|
|
Statens ägarandel 100% |
35 |
50 |
50 |
|
38 |
|
||
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
65 |
|
62 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
GENOMFÖRDA ÅLDERSKONTROLLER, BUTIK, % |
||
100 |
|
Mål |
80 |
|
|
|
Utfall |
|
60 |
|
|
40 |
|
|
20 |
|
|
0 |
2011 |
2012 |
2010 |
90 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
www.teliasonera.setPSHOStTELIASONERA AKTIEBOLAG
TeliaSonera Aktiebolag har sitt ur- sprung dels i svenska Telia, som bilda- des 1993 genom bolagiseringen av Televerket och börsnoterades 2000, och dels finska Sonera. Under våren 2007 sålde svenska staten cirka åtta procentenheter av sitt innehav och ägandet uppgår därefter till 37,3 procent.
VERKSAMHET
TeliaSonera är ett ledande telekommunika- tionsföretag i Norden och Baltikum med starka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien.
EKONOMI
Nettoomsättningen i lokala valutor och exklu- sive förvärv ökade med 1,2 procent. I rappor- terad valuta var dock nettoomsättningen oförändrad, vilket speglade förstärkningen av den svenska kronan. Fortsatt god tillväxt i affärsområdet Eurasien balanserade den lägre omsättningen inom bredbandstjänster. EBITDA före engångsposter sjönk i lokal valuta, vilket tillsammans med den starkare kronan bidrag till en marginalminskning i rapporterad valuta till 34,4 (35,5) procent. Rörelseresultatet före engångsposter mins- kade på grund av lägre marginaler i Norden och Baltikum. Nettot av engångsposter upp- gick till
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Marie Ehrling |
tf VD: |
Ordf: Marie Ehrling (valdes vid årsstämman 2013 då Anders Narvinger avgick) Led: Mats Jansson,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1 200 (1 100) tkr och till vice ordförande 750 (450) tkr. Arvode till stämmovald ledamot 450 (450) tkr.
MÅL
TeliaSonera har uttryckt sina finansiella mål för 2013 i form av framtidsutsikter: Omsätt- ningstillväxten i lokala valutor och exklusive förvärv förväntas bli oförändrade. Valutakurs- förändringar kan komma att ha en betydande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningspolicy för 2012 innebär att ordina- rie utdelning ska vara minst 50 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Därutöver ska överskottskapital återföras till aktieägarna, efter det att styrel- sen har beaktat bolagets likvida medel, kassaflödesprognoser och investeringsplaner på medellång sikt, samt förutsättningarna på kapitalmarknaden. Bolagets kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A– till BBB+).
UPPFÖLJNING
Utfallet avseende omsättningstillväxten under 2012 var i enlighet med bolagets förväntningar i början av året
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t'PSUTBUUUJMMWÊYUJ&VSBTJFO
t.BSHJOBMQSFTTJ/PSEFOPDI#BMUJLVN
t#ÚSTOPUFSJOHBSSFEVDFSBEFOFUUPTLVMEFO
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
104 898 |
104 804 |
Rörelseresultat |
28 288 |
29 720 |
Resultat före skatt |
24 482 |
26 872 |
Nettovinst |
21 168 |
21 119 |
– varav hänförbart till minoritet |
1 282 |
2 731 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
254 341 |
252 883 |
Anläggningstillgångar |
196 968 |
216 173 |
Eget kapital |
113 396 |
122 942 |
– varav minoritet |
3 956 |
7 353 |
Nettoskuld |
77 060 |
72 982 |
Operativt kapital |
190 456 |
195 924 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
27,0 |
28,4 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
17,7 |
15,2 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
3,8 |
4,8 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,7 |
0,6 |
Soliditet, % |
44,6 |
48,6 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
20 984 |
18 056 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
12 300 |
12 300 |
Antal anställda i medeltal |
26 793 |
27 005 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
program som löper under 2013 med målsättning om en årlig besparing på två miljarder kronor. De allvarliga anklagelser kring mutbrott och penningtvätt som riktades mot bolaget under 2012 har inneburit ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor i bolaget.
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
KURSUTVECKLING JANUARI |
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
|
Statens ägarandel 37,3% |
|
|
|
|
Finska staten 13,7% |
43 |
30 |
38 |
|
Swedbank |
|
|||
57 |
70 |
62 |
||
Alecta 2,4% |
||||
|
|
|
Övriga ägare 43,5%
150 |
|
OMX Stockholm Benchmark GI |
Telia Sonera |
|
|
|
|
125 |
|
|
|
100 |
|
|
|
75 |
|
|
|
50 |
|
|
|
25 |
|
|
|
0 |
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
91 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
TERACOM GROUP AB tPSHOStXXXUFSBDPNTF
Teracom Group AB är en av Nordens ledande radio och
VERKSAMHET
Teracom Group:s fem marknadsbolag distribu- erar och säljer radio och TV till hushåll i Sverige, Danmark och Finland. Kunderna består i huvudsak av konsumenter, men även företag som programbolag inom TV och radio, telebolag för inplacering av utrustning i kon- cernens nät samt olika förbindelsetjänster. Koncernen består av nätbolagen Teracom Sverige och Teracom Danmark samt
Våren 2013 har bolaget tecknat avtal om att sälja finska PlusTV. Affärens slutförande beror av finska konkurrensverkets godkännande.
EKONOMI
Koncernens omsättning ökade under året med 10 (5) procent till 4 478 (4 059) miljo- ner kronor och ökningen beror primärt på tillväxt i Boxer Danmark, vars abonnentstock ökat kraftigt – bland annat som följd av att den populära kanalen TV2 omvandlades till en
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Kia Orback Pettersson VD: Åsa Sundberg
Ordf: Kia Orback Pettersson (valdes vid årsstämman 2013 då Johan Hallberg avgick som tf ordf vilket han varit sedan november 2012 då Åsa Sundberg avgick) Led: Jeanette Almberg, Maria Curman, Ingrid Engström, Johan Hallberg, Urban Lindskog, Fredrik Rystedt,
Arb suppl:
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 240 (190) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 120 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
Målet för koncernens soliditet är 30 procent. Avkastningen på eget kapital, beräknad som resultat efter schablonskatt i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital, ska långsiktigt uppgå till 17 procent på eget kapital. Dessa mål speglar den tillväxtplan som bolaget antagit samt bolagets specifika förutsättningar. Prioriterade hållbarhetsområ- den inkluderar nöjdare kunder och medarbe- tare, förbättrad driftssäkerhet och årliga minskade utsläpp av växthusgaser. Hållbar- hetsmålen förväntas ses över under 2013.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningsandelen ska uppgå till
UPPFÖLJNING
Soliditeten uppgick till 35 (32) procent och avkastningen på eget kapital uppgick till 13 (10) procent. Styrelsen föreslår en höjd utdelning om 125 (110) miljoner kronor, vilket är inom policy och reflekterar koncer- nens kapitalstruktur samt förväntade resultat- utveckling. Bolagets avkastning på eget kapital har över en längre period överstigit uppsatta mål. Årets avkastning understeg dock långsiktigt mål bland annat på grund av investeringen i
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t4UBSLLVOEUJMMWÊYUJ#PYFS%BONBSL LVOEFS
t4UBCJMSFTVMUBUVUWFDLMJOHJ4WFSJHFUSPUT NPHFONBSLOBEPDITUBSLLPOLVSSFOT
t6UNBOJOHBSOBGPSUTBUUFJEFOGJOTLB CFUBM57WFSLTBNIFUFO
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
4 447 |
4 042 |
Rörelseresultat |
351 |
376 |
Resultat före skatt |
316 |
325 |
Nettovinst |
236 |
168 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
5 325 |
5 553 |
Anläggningstillgångar |
4 442 |
4 528 |
Eget kapital |
1 837 |
1 773 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
1 656 |
1 739 |
Operativt kapital |
3 493 |
3 512 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
7,9 |
9,3 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
13,1 |
9,6 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
2,9 |
2,9 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,9 |
1,0 |
Soliditet, % |
34,5 |
31,9 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
317 |
344 |
Anslag, mnkr |
6 752 |
2 |
Utdelning, mnkr |
125 |
110 |
Antal anställda i medeltal |
703 |
707 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
20 |
|
Mål |
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
Utfall |
|
23 |
|
|
|
|
||
36 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
50 |
10 |
|
|
|
77 |
64 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
2010 |
92 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
Vasallen AB bildades 1997 för att i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla nedlagda regementen och andra försvarsfastighe- ter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter, för att sedan av- yttra dessa. Under 2009 utvecklades uppdraget till att också omfatta andra typer av fastigheter i syfte att öka Vasallens attraktivitet på marknaden inför framtida försäljningar.
VERKSAMHET
Vasallen är ett fastighetsutvecklingsbolag som arbetar med utvecklingsprojekt på följande orter: Kristinehamn, Sollefteå, Strängnäs och Vaxholm. Huvudkontoret ligger i Örebro.
Bolaget har totalt förvärvat 24 fastighets- bestånd över hela Sverige. Av dessa är 20
i dag utvecklade och sålda. I juli tillträdde Peab som köpare av fastighetsbestånden i Karlskrona. Fastigheter i Falun såldes under våren till ett bolag i
Sedan maj 2009 har Vasallen ett utvidgat uppdrag som i korthet innebär att bolaget har möjlighet att genomföra kompletterande förvärv av andra utvecklingsfastigheter än försvarsrelaterade (prop.2008/09:172,
bet. 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263).
EKONOMI
Hyresintäkterna och därmed också nettoom- sättningen minskade under 2012 på grund av de stora försäljningar som genomförts under året.
Resultatet efter skatt ökade i jämförelse med 2011 vilket i huvudsak berodde på positiva värdeförändringar i fastighetsbestån- det, till skillnad från negativa värdeföränd- ringar under 2011. Antalet medarbetare har mer än halverats under året på grund av de stora avyttringarna.
MÅL
Vasallens övergripande verksamhetsmål är att förädla fastighetsbeståndet så att fastighe- terna blir intressanta förvärvsobjekt på mark- naden. Avkastning på eget kapital över en femårsperiod ska motsvara den femåriga
www.vasallen.se tPSHOStVASALLEN AB
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Charlotte Axelsson |
VD: Leif Rytter |
Ordf: Charlotte Axelsson Led: Agneta Kores, Daniel Kristiansson, Biljana Pehrsson, Tomas Werngren (Daniel Kristiansson valdes i oktober 2012 då Leif Ljungqvist avgick. Peter Almström och Liia Nõu avgick vid årsstämman 2013.) Arb rep: Mats Sundqvist Revisor: Ingemar Rindstig, Ernst & Young
Arvode till styrelsens ordförande uppgick till 138 (135) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 69 (67) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
statsobligationsräntan plus fyra procent. Soliditeten ska vara minst 50 procent och räntetäckningsgraden överstiga två gånger. Vasallen mäter också
UTDELNINGSPOLICY
Målet är att utdelningen ska uppgå till
UPPFÖLJNING
För de senaste fem åren uppgår avkastningen i genomsnitt till 3,3 procent, vilket är klart under målet. Den främsta förklaringen till detta är att de genomsnittliga orealiserade värdeförändringarna varit negativa. Avkast- ningen blev 6,5 procent för 2012, vilket är något över målet. Soliditeten ökade under året främst till följd av ett positivt resultat samt amorteringar på lån. Räntetäckningsgraden 2012 understeg målet på grund av att fastig- heter med höga driftnetton har avyttrats samti- digt som resultatet belastats med avvecklings- kostnader. NKI (Nöjd Kund Index) sjönk med en procentenhet jämfört med 2011 men hamnade över målnivån. Som en följd av det negativa resultatet under 2011 lämnades det året ingen utdelning. Föreslagen utdelning för 2012 innebär en utdelning som är något över policy.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t.JOTLBEFIZSFTJOUÊLUFSUJMMGÚMKEBW GÚSTÊMKOJOHBS
t3FTVMUBUGÚSCÊUUSJOHCMBOEBOOBUUBDLWBSF QPTJUJWBPSFBMJTFSBEFWÊSEFGÚSÊOESJOHBS J GBTUJHIFUFS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
97 |
131 |
Värdeförändringar |
25 |
|
Rörelseresultat |
23 |
|
Resultat före skatt |
14 |
|
Nettovinst |
56 |
|
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
958 |
1 386 |
Anläggningstillgångar |
754 |
1 222 |
Eget kapital |
891 |
835 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
280 |
|
Operativt kapital |
724 |
1 115 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
23,7 |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
6,5 |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
2,5 |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,3 |
|
Soliditet, % |
93,0 |
60,2 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
166 |
291 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
30 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
27 |
42 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
AVKASTNING PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda Styrelse
Statens ägarandel 100%
62 |
38 |
40 |
60 |
|
|
40 |
|
Mål |
|
|
|
||
30 |
|
Utfall |
|
20 |
|
|
|
10 |
|
|
|
0 |
neg |
|
|
2011 |
2012 |
||
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
93 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
VATTENFALL AKTIEBOLAG tPSHOStwww.vattenfall.se
Vattenfall Aktiebolag bildades 1992 och producerar, distribuerar och säljer el, värme och gas i norra Europa, fram- för allt på huvudmarknaderna Sverige, Tyskland och Nederländerna. Riksdagen har beslutat att Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksam- het, så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot miljömäs- sigt hållbar energiproduktion.
VERKSAMHET
Vattenfall är en av Europas största elprodu- center och Västeuropas största värmeprodu- cent. Under 2012 genererade Vattenfall totalt 179 TWh el och 30 TWh värme. Vatten- fall finns inom alla delar av värdekedjan; produktion, distribution och försäljning.
Vattenfall presenterade hösten 2010 en strategisk inriktning med huvudsakligt fokus på ökad lönsamhet, fokus på tre kärnmarkna- der – Sverige, Tyskland och Nederländerna, samt tre huvudprodukter – el, värme och gas samt en minskad koldioxidexponering. Under verksamhetsåret 2012 har flera åtgärder vidtagits för att fullfölja den strategiska inriktningen.
EKONOMI
Nettoomsättningen för 2012 minskade med 7,6 procent till 167 (181) miljarder kronor. Rörelseresultatet ökade med 12,8 procent till 26,2 (23,2) miljarder kronor. Resultatet belastades med 8,6 miljarder kronor på grund av nedskrivningar i produktionstillgångar inom området Thermal Power, huvudsakligen i Nederländerna. Resultatet påverkades positivt av reavinst om 8,1 miljarder kronor från försäljning av Vattenfalls finska eldistri- butions- och värmeverksamhet. Elproduktio- nen i Vattenfalls anläggningar ökade med 7,3 procent till 179 (167) TWh. Nettoskuldsätt- ningen sjönk under året till 151 (179) miljar- der kronor. Investeringarna sjönk under året till 30 (36) miljarder kronor.
MÅL
På bolagsstämma i november 2012 revidera- des Vattenfalls ekonomiska mål. Avkastning på sysselsatt kapital netto ska långsiktigt uppgå till nio procent. Nettoskuldsättnings- graden ska uppgå till
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Lars G Nordström |
VD: Øystein Løseth |
Ordf: Lars G Nordström Led: Eli Arnstad, Gunilla Berg, Håkan Buskhe, Håkan Erixon, Patrik Jönsson (Cecilia Vieweg avgick vid årsstämman 2013,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 580 (580) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 280 (280) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet. Arvode utgår inte heller till arbetstagarrepresentanter.
bolaget att Vattenfalls tillväxttakt inom förny- bar energi ska vara högre än den genomsnitt- liga tillväxttakten för de marknader bolaget verkar på i norra Europa.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningen ska uppgå till
UPPFÖLJNING
För 2012 uppgick avkastningen på sysselsatt kapital till 8,4 (7,3) procent. Bolaget ligger inom målintervallet för såväl internt tillförda medel i förhållande till justerad nettoskuld 22,4 (21,7) procent som nettoskuldsättnings- grad 72,1 (101,6) procent. Kostnadsreduce- ringsprogrammet förlängs och utökas. Under
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t/FUUPPNTÊUUOJOHFOTKÚOLQÌHSVOE BWBWZUUSBEFWFSLTBNIFUFS
t'ÚSKÊNGÚSCBSBFOIFUFSÚLBEF GÚSTÊMKOJOHFONFEUWÌQSPDFOU
t%FUVOEFSMJHHBOEFSÚSFMTFSFTVMBUFU NJOTLBEFNFEUSFNJMKBSEFSLSPOPS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
167 313 |
181 040 |
Rörelseresultat |
26 175 |
23 209 |
Resultat före skatt |
18 301 |
14 298 |
Nettovinst |
17 224 |
10 416 |
– varav hänförbart till minoritet |
288 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
528 364 |
524 558 |
Anläggningstillgångar |
394 381 |
399 134 |
Eget kapital |
155 218 |
138 931 |
– varav minoritet |
8 790 |
6 943 |
Nettoskuld |
150 548 |
178 514 |
Sysselsatt kapital netto |
305 766 |
317 445 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
15,6 |
12,8 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
12,1 |
8,6 |
Rsyss, Avkastning på sysselsatt kapital |
|
|
netto (genomsnitt), % |
8,4 |
7,3 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
1,0 |
1,3 |
Soliditet, % |
29,4 |
26,5 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
29 581 |
35 750 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
6 774 |
4 433 |
Antal anställda i medeltal |
33 059 |
37 679 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, %
Statens ägarandel 100%
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
Kvinnor |
AVKASTNING PÅ SYNLIGT EGET KAPITAL, % |
||
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
20 |
|
Mål |
|
|
|
|
|
|
24 |
21 |
|
15 |
|
Utfall |
29 |
|
|
|
||
|
|
10 |
|
|
|
76 |
79 |
71 |
|
|
|
5 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
2010 |
94 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
XXXWFDUVSBTFtPSHOS tVECTURA CONSULTING AB
Vectura Consulting AB, Vectura, bildades 2009 i samband med bolagiseringen och sammanslagningen av affärsenheterna Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Företaget bedriver konsult- verksamhet huvudsakligen inom trans- portinfrastruktur. Riksdagens skäl till bolagiseringen var främst att öka förut- sättningarna för konkurrensneutralitet, eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktivi- teten på marknaden.
VERKSAMHET
Vectura är en helhetsleverantör och expert inom tekniska konsulttjänster för transport- slagsövergripande infrastrukturlösningar.
Verksamheten är indelad i tjänsteområden som täcker alla behov inom transportinfrastruktur från tidiga skeden med transportslagsövergri- pande utredningar till projektering, projekt- och byggledning samt drift och underhåll. Med cirka 1 300 konsulter finns företaget på 37 orter i Sverige, Norge och Danmark. Vectura har årligen över 800 företag som kunder och de 20 största svarar för mer än 80 procent av försäljningen, varav statliga verk och myndig- heter svarar för 75 procent.
EKONOMI
Nettoomsättningen ökade under året, främst beroende på ett antal större nationella järn- vägsprojekt. Rörelseresultatet minskade dock och var lägre än förväntat. En lägre debite- ringsgrad om 73,2 (74,4) procent är en av huvudorsakerna vilket härrör från en nedgång i efterfrågan under första halvåret, men även högre kostnader i kunduppdragen, hårdnad konkurrens och prispress. Ett åtgärdsprogram inleddes vid halvårsskiftet för att öka kostnadseffektiviteten och resultatförmågan. Programmet kommer under 2012 och 2013 ge en positiv effekt på cirka 20 miljoner kronor. Resultatet har belastats med engångs- kostnader på tio miljoner kronor i samband med åtgärdsprogrammet.
MÅL
Vecturas övergripande mål är att vara den ledande teknikkonsulten inom hållbar trans- portinfrastruktur och därigenom uppnå god och uthållig lönsamhet minst i nivå med företagen i branschen. Långsiktigt ska avkast- ning på eget kapital uppgå till minst 15 procent och soliditeten till högst 50 procent.
Målsättning är att marknaden ska betrakta Vectura som en ledande konsult när det gäller hållbarhet. NKU
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Kajsa Lindståhl |
VD: Jan Colliander |
Ordf: Kajsa Lindståhl Led: Charlotte Bergman, Anders Bäck,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.
minst vara 4,2 av 5,0 samt att hållbarhetsin- dex i
Styrelsen har i slutet på 2012 fastställt sex övergripande hållbarhetsmål för 2015, för mer information se Vecturas årsredovisning.
UTDELNINGSPOLICY
Ordinarie utdelning ska uppgå till
UPPFÖLJNING
2012 var Vecturas fjärde verksamhetsår och sedan starten har verksamhetens omfattning vuxit stadigt samtidigt som ett omfattande bolagiserings- och fusionsarbete har pågått. Åtgärdsprogrammet har börjat ge avsedd effekt vilket innebär att resultatförmågan förbättrades under andra halvåret 2012 trots en relativt svag efterfrågan. Arbetet med att ytterligare effektivisera verksamheten fortsät- ter som planerat och den långsiktiga lönsam- hetsnivån som Vectura har som mål förväntas därmed att uppnås. Målet för avkastning på eget kapital och soliditet uppnåddes dock inte under 2012. Utdelningen motsvarar
70 procent av årets resultat och är enligt utdelningspolicy.
Uppföljning av nöjda kunder i anslutning till uppdrag (NKU) uppgick till 4,3 vilket överensstämmer med målsättningen. Bety- dande förbättringar har skett i hållbarhets- index, för kunder till 6,6 (6,1) och för med- arbetare till 6,8 (6,2).
Den 11 december 2012 bemyndigade riksdagen regeringen att avyttra statens aktier i Vectura.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t)ÚHSFPNTÊUUOJOH NFO QSPDFOU MÊHSFEFCJUFSJOHTHSBE
t)ÚHSFLPTUOBEFSJLVOEVQQESBH JOJUJFSBUÌUHÊSETQSPHSBN
t&OHÌOHTLPTUOBEFSQÌWFSLBUSFTVMUBUFU NFEoNJMKPOFSLSPOPS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
1 326 |
1 249 |
Rörelseresultat |
31 |
48 |
Resultat före skatt |
30 |
48 |
Nettovinst |
24 |
33 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
738 |
677 |
Anläggningstillgångar |
299 |
261 |
Eget kapital |
426 |
425 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
||
Operativt kapital |
318 |
329 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
2,3 |
3,9 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
5,7 |
7,9 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
2,4 |
3,8 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
||
Soliditet, % |
57,8 |
62,8 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
69 |
35 |
Anslag, mnkr |
0 |
0 |
Utdelning, mnkr |
17 |
23 |
Antal anställda i medeltal |
1 144 |
1 111 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|||
|
|
Statens ägarandel 100% |
31 |
40 |
|
43 |
57 |
|
||
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
69 |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
||
20 |
|
Mål |
|
|
|
15 |
|
Utfall |
10 |
|
|
5 |
|
|
0 |
2011 |
2012 |
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
95 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
V.S. VISITSWEDEN AB tPSHOStwww.visitsweden.com
V.S. VisitSweden AB är ett kommunika- tionsbolag med ansvar för marknadsfö- ringen av Sverige som turistland utom- lands samt för varumärket Sverige och Sverigebilden. Besöksnäringen har en samhällsekonomisk och tillväxtpolitisk betydelse och är föremål för statligt engagemang i de flesta länder.
VisitSweden ägs till lika delar av staten och av besöksnäringen genom Svensk Turism AB.
VERKSAMHET
VisitSweden har som huvudsaklig uppgift att utomlands svara för den övergripande mark- nadsföringen av Sverige som turistland, både genom imagemarknadsföring av varumärket Sverige och genom marknadsföring av svenska upplevelser och destinationer.
Staten finansierar bolagets basverksamhet och den övergripande marknadsföringen av Sverige som varumärke, medan besöks- näringen finansierar riktade aktiviteter och produktmarknadsföring i anslutning till bola- gets verksamhet. Bolaget arbetar med mål- gruppsinriktad marknadsföring och priorite- rade 2012 följande tolv marknader: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederlän- derna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritan- nien, Tyskland och USA.
EKONOMI
Nettoomsättningen uppgick 2012 till 282 miljoner kronor, samma nivå som för 2011. Statens anslag uppgick 2012 till 140 miljo- ner kronor (grundanslag 90 miljoner kronor/år samt en treårig tillfällig satsning på 50 miljo- ner kronor/år,
MÅL
Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och ha en långsiktigt konkurrens-
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Elisabeth Gauffin |
VD: Thomas Brühl |
Ordf: Elisabeth Gauffin (valdes vid årsstämman 2013 då Josephine
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 50 (50) tkr och till stämmovald suppleant 24 (24) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regerings- kansliet.
kraftig besöksnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. VisitSweden ska medverka till att turismen ökar genom övergripande marknads- föring utomlands av Sverige som turistland och genom riktade aktiviteter i form av pro- dukt- och destinationsmarknadsföring.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningspolicy saknas då bolaget inte har några utdelningskrav från ägarna.
UPPFÖLJNING
VisitSweden har bedrivit verksamheten enligt den inriktning som ägarna fastställt. 2012 var ett positivt år för svensk turism, då omsättningen för turismen totalt i Sverige ökade till 264 miljarder kronor (+6,4 %). Turismen bidrog 2011 med 162 300 arbets- tillfällen.
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t/FUUPPNTÊUUOJOHFOVQQHÌSUJMMTBNNB OJWÌTPNGÚS
t*OUÊLUFSOBGSÌOCFTÚLTOÊSJOHFOÚLBEF NFEGZSBQSPDFOUKÊNGÚSUNFE UJMMNJMKPOFSLSPOPS
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
282 |
282 |
Rörelseresultat |
||
Resultat före skatt |
||
Nettovinst |
||
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
93 |
94 |
Anläggningstillgångar |
6 |
42 |
Eget kapital |
25 |
32 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
0 |
0 |
Operativt kapital |
25 |
32 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
neg |
neg |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
neg |
neg |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,0 |
0,0 |
Soliditet, % |
26,6 |
34,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
2 |
2 |
Anslag, mnkr |
140 |
140 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
88 |
81 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
ANTAL UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, miljoner |
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Statens ägarandel 50% |
|
|
Svensk Turism AB 50% |
32 |
|
|
|
50 50
68
Styrelse |
15 |
|
|
|
12 |
|
|
38 |
9 |
|
|
62 |
6 |
|
|
|
3 |
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
2010 |
96 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRETAGSÖVERSIKT
www.voksenaasen.no torg nrt70,4&/¯4&/"4
Voksenåsen AS är Norges nationalgåva till Sverige. Verksamheten har till syfte att stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.
Voksenåsen ska också spegla Sverige och Norges engagemang internatio- nellt.
VERKSAMHET
Voksenåsen är en hotell- och konferensverk- samhet samt en mötesplats för kultur- och samhällsliv i Norge och Sverige. Programverk- samheten innehåller en stor variation på teman inom områden som språk och kultur, ländernas gemensamma historia, dagsaktu- ella politiska och ekonomiska frågor, närings- liv, turism och regionalt samarbete samt Sverige och Norges internationella engage- mang. Aktiviteterna på Voksenåsen upptar även den mer långsiktiga utvecklingen i de
EKONOMI
Nettoomsättningen har ökat jämfört med 2011 och beror i huvudsak på ökade snitt- priser. Verksamheten uppvisar dock ett nega- tivt resultat som har sin grund i en något sviktande marknad. Voksenåsen har bidrag från norska staten med 1,5 miljoner norska kronor. Anslaget från svenska staten 2012 var 10 miljoner kronor.
MÅL
Målet är att Voksenåsen ska vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Norge och Sverige. Programverksamheten ska främja samhörigheten mellan svenskar och norrmän, värna om yttrandefriheten och arbeta för respekt och tolerans i ett mångkulturellt samhälle. Målet är vidare att erbjuda gästerna
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2013/2014
Ordf: Eva Eriksson |
VD: Karl Einar Ellingsen |
Ordf: Eva Eriksson Led: Jan Andréasson, Azka Baig, Åsa Bergenheim, Thomas Fürth, Jørn Holme, Sverre Jervell, Christina Mattson, Ellen Marie Saethre- McGuirk (Åsa Bergenheim och Jørn Holme valdes vid årsstämman 2013 då Ingegerd Lusensky avgick. Inge Lönning avled i mars 2013.) Revisor: Trine Angell- Hansen, RSM Hasner Kjelstrup & Wiggen AS, Oslo
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 44 (33,9) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 10 (8,2) tkr.
en boendemiljö som hävdar sig väl i konkur- rens med liknande anläggningar i
UTDELNINGSPOLICY
Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.
UPPFÖLJNING
Voksenåsen har en programverksamhet som innehåller en stor variation av teman rele- vanta för båda länderna. Voksenåsen har byggt upp ett omfattande kontaktnät med myndigheter och organisationer i de båda länderna och är en vital mötesplats för det
KOMMENTARER TILL RESULTATET 2012
t½WFSTLPUUGSÌOIPUFMMPDILPOGFSFOT WFSLTBNIFUFONFE NJMKPOFSOPSTLB LSPOPSUJMMGÚSEFTLVMUVSWFSLTBNIFUFO
t'PSUTBUULPNNFSTJFMMBVUNBOJOHBS JIPUFMMCSBOTDIFO
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Nettoomsättning |
46 |
42 |
Rörelseresultat |
0 |
2 |
Resultat före skatt |
0 |
2 |
Nettovinst |
0 |
2 |
– varav hänförbart till minoritet |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2012 |
2011 |
Balansomslutning |
23 |
20 |
Anläggningstillgångar |
23 |
20 |
Eget kapital |
9 |
9 |
– varav minoritet |
0 |
0 |
Nettoskuld |
4 |
5 |
Operativt kapital |
13 |
14 |
NYCKELTAL |
2012 |
2011 |
Rörelsemarginal, % |
0,0 |
4,8 |
Re, Avkastning på eget kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,0 |
22,2 |
Rop, Avkastning på operativt kapital |
|
|
(genomsnitt), % |
0,0 |
3,6 |
Nettoskuldsättningsgrad, ggr |
0,4 |
0,6 |
Soliditet, % |
39,1 |
45,0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Anslag, mnkr |
10 |
10 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
47 |
46 |
|
|
|
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer |
|
Ja |
Etikpolicy |
|
Nej |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
ANTAL SÅLDA RUM, tusental |
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
Styrelse |
15 |
|
|
||
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
12 |
|
|
57 |
43 |
33 |
50 |
50 |
9 |
|
|
67 |
6 |
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2011 |
2012 |
|
|
|
|
|
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
97 |
AVVECKLADE BOLAG SAMT ÖVRIGA BOLAG
Avvecklade bolag
PREAKTIO AB
I samband med att den aktiepost som V&S ägde i distributions- bolaget Beam Global Spirits & Wine, Inc. (Beam) skulle försäljas under sommaren 2008, delade V&S ut sitt dotterbolag V&S Latin America AB, senare namnändrad till Preaktio AB, till sta- ten. Enligt ett aktieägaravtal som V&S slutit med den andra aktieägaren i Beam, Fortune Brands, Inc. (Fortune) skulle V&S:s aktiepost i Beam återförsäljas till Fortune vid ägarbyte i V&S. För att möjliggöra försäljningen av V&S till Pernod Ricard S.A. överförde V&S aktieposten i Beam till sitt dotterbolag V&S Latin America AB.
I juli 2008 såldes aktieposten i Beam till Fortune för en köpe- skilling om USD 455 033 903. Medlen har varit placerade på ränte-
bärande konto i Nordea Bank. Huvuddelen av beloppet kunde som utdelningsbara medel inbetalas till staten i januari 2009.
Riksdagen bemyndigade den 20 december 2011 regeringen att avveckla Preaktio AB (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:NU1, rskr. 2011/12:102).
Under huvuddelen av 2012 har Preaktio förvaltats av en utsedd likvidator med uppgift att genomföra en avveckling av bolaget genom en frivillig likvidation.
Bolaget är nu upplöst sedan likvidatorn framlagt slutredovis- ningen på en extra bolagsstämma den 15 februari 2013.
Övriga bolag
ERSÄTTNINGSMARK I SVERIGE AB
Den 23 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att Sveaskog skulle överföra 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark. Överföringen skulle ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB ägt dotterbolag. Årsstämman för Sveaskog AB beslutade i april 2011 att godkänna styrelsens förslag om utdelning av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget ägde 100 000 hektar produktiv skogsmark till ett bokfört värde av 59 miljoner kronor samt erhöll ett aktie- ägartillskott från Sveaskog om 100 miljoner kronor. Utdelningen verkställdes den 29 april 2011.
Naturvårdsverket ansvarar för att byta den produktiva skogs- marken mot skyddsvärd skog. Ersättningsmark i Sverige AB har under 2012 överlåtit de 100 000 hektaren till Naturvårdsverket som tillträdde fastigheterna den 31 december 2012. Bolaget har därmed fullföljt sitt uppdrag.
Förvaltningen av Ersättningsmark i Sverige AB sköts av Finansdepartementet och styrelsen består av Gunnar Olofsson (ordf), Solveig Aspholm, Peder Zetterberg och Anna Magnusson.
98 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
VIKTIGA HÄNDELSER OCH HISTORIK
Viktiga händelser och historik
Förvaltningen av de statligt ägda bolagen har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet. Det övergripande ansvaret har växlat mellan olika departement och ligger numera på Finansdepartementet. Här följer en kort sammanfattning över viktigare händelser i det statliga ägandet sedan 1969.
1969 Industridepartementet
1969 bildas dit flertalet av de statligt ägda bolagen förs.
1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktie- bolagen inom
1974
1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar
1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.
1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.
1980 SSAB och Statsföretag
1980 svarar tillsammans för 20 procent av landets industri- investeringar.
1981 Staten överlåter sin hälf- tenandel i
1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvar- ven fortsätter.
1984 Nokia köper 70 procent av
1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.
1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP) och Olje- konsumenternas förbund (OK) går ihop och bildar OK Petro- leum med statliga finska Neste som delägare. Första delprivati- seringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.
1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Staten övertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.
1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.
1988
1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya
1990
1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Affärs- verket FFV ombildas till aktiebolag.
1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbju- dande i form av köprätter i kombination med en statsobligation.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
99 |
VIKTIGA HÄNDELSER OCH HISTORIK
1992
SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikesflyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av finanskrisen.
1993 Byggnadsstyrelsen
1993 upphör och myndigheter och verk kan agera fritt på fastig- hetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procor- dia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB
Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvarskon- cernen Celsius och aktien noteras på Stockholms Fondbörs
1994
Under året säljs det resterande innehavet i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.
1995 V&S Vin & Sprits monopol upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.
1996 AmuGruppens situation blir kritisk under hösten och staten skjuter till 600 miljoner kronor för att rädda företaget från konkurs.
1997 SBL Vaccin säljs till
1997 Active i Malmö. Svenska Pen- ninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel. Merita och Nordbanken offentliggör sin avsikt att gå samman och bilda MeritaNordbanken.
1998
1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll och VPC.
2000 |
2000 Aktieinnehavet i |
Celsius (25 procent av kapitalet |
och 62 procent av rösterna) säljs till Saab. Telia börsintro- duceras i juni. Vattenfall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för
14 miljarder kronor. Nordea Bank blir en nordisk bank efter samgåenden med UniDanmark och norska Kreditkassen. Den svenska statens ägarandel sjunker till 18,2 procent.
2001 Affärsverket SJ som har ombildats till aktiebolag omstruk- tureras vid årsskiftet till tre rörelsedrivande företag/koncerner: SJ, Green Cargo och Swedcarrier med dotterbolag. Sveaskog för- värvar AssiDomän AB. Aktieägarna i SAS tre moderbolag byter sina aktier mot samma antal nyemitterade aktier i SAS AB, det nybildade moderbolaget för
100 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
VIKTIGA HÄNDELSER OCH HISTORIK
2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera. Där- med skapas den ledande teleoperatören i Norden.
2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Den svenska staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvärvet ensam ägare till SEK.
2004 Bothia Garanti AB
2004 namnändras till Statens Bostadsomvandling AB.
2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolags- styrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad
styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholms- börsen från den 1 juli. Ett nytt statligt ägt bolag, Innovations- bron, bildas och i december beslutar riksdagen att utvidga SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.
2006 Staten avyttrar den sista aktien i SAKAB AB. Sveriges Rese- och Turistråd AB byter namn till VisitSweden.
2007 Staten säljer i maj drygt 359 miljoner aktier i TeliaSonera för 18 miljarder kronor. Efter detta uppgår statens ägarandel till 37,3 procent. I juni fattar riksdagen beslut om regeringens proposition om försäljning av vissa statligt ägda företag.
2008 Regeringen minskar det
2008 statliga ägandet genom att sälja statens innehav i OMX till Borse Dubai, i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. SEK och ALMI tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. I december bildas Fouriertransform för att inves-
tera i forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret.
2009 I januari bildas företagen
2009 Svevia och Vectura Consulting från tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgå- endet mellan Posten och Post Danmark slutförs och det nya bolaget PostNord bildas. Apo- teksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service bildas.
2010 Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksam- het och Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten från Luft- fartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. De första privatägda apoteken öppnas och de statliga apoteksbolagen omstruktureras till att bli fyra av staten direktägda aktiebolag. I april bildas ESS AB som ska planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. I december bildas Inlandsinnovation AB. Bolaget ska bedriva finansieringsverksamhet och annan verksamhet för att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.
2010
2011 Den 1 januari flyttas det övergripande ansvaret och för- valtningen av merparten av de statligt ägda bolagen över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet. I februari säljer svenska staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank och där- med minskar staten sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 pro- cent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB utdelas den 29 april 2011 av Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog. Den 1 maj bildas bolaget Metria AB. Metria säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information. I juli säljs bolaget Arbetslivsresurs AR AB till SMTW Personal Holding AB för 145 miljoner kronor.
2012 Den 14 mars lämnar Ägarutredningen (Fi 2011:06) sitt betänkande Ekonomiskt värde och samhällsnytta – förslag till en ny statlig ägarförvaltning (SOU 2012:14) till finansmarknads- minister Peter Norman. Utredningens uppdrag var att lämna förslag till hur statens ägande i de bolag som i dag förvaltas av Regeringskansliet i fortsättningen ska organiseras och bedrivas.
SAS brottas med stora lönsamhetsproblem. För att säkra bola- gets likviditet bidrar den svenska staten i december, tillsammans med övriga stora ägare och ett antal banker, med en kreditfacili- tet om 3,5 miljarder kronor.
2013 I årsskiftet 2012/2013 slås Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB samman till en organisation. Syftet är att öka kundnyttan genom att statlig finansiering i tidiga faser samlas i en organisation. I januari överförs aktierna i Saab Auto- mobile Parts AB från Riksgälden till Finansdepartementet där förvaltningen av bolaget fortsättningsvis sker. Bolaget tillverkar och distribuerar reservdelar till
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
101 |
REDOVISNINGSPRINCIPER
Redovisningsprinciper
Bolag som ingår i den konsoliderade redovisningen är de aktiebolag där statens aktieinnehav förvaltas av Regeringskansliet och organisationen Svenska skeppshypotekskassan. Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finansiell information som upprättats av de berörda bolagen. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av statliga myndigheter eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapitalandel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebolag, dvs. där staten har en kapitalandel understigande 50 procent, har i det fall staten äger 20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.
Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrapporterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncernredovisning. Anledningen till detta är att de statligt ägda bolagen tillsammans inte utgör en koncern i vanlig bemärkelse och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt ett formellt regelverk. Sammanställningen syftar därför till att på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av de statligt ägda bolagen i finansiella termer. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande regelverk lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.
Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med statligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys har dock komprimerats.
I rapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Bolagsbeskrivningarna som presenterar respektive bolag baseras på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoliderade redovisningen skilja sig från de nyckeltal bolagen själva redovisat, (se definitioner nedan).
För den konsoliderade redovisningen gäller följande: t%FCPMBHTPNJOHÌSJTBNNBOTUÊMMOJOHFOÊSBWPMJLBLBSBLUÊS TUPSMFLPDI tillämpar till viss del olika regelverk vid upprättandet av sina finansiella
rapporter. Rapporteringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovisnings-
principer, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive bolag. En del bolag, bland annat de finansiella bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), anpassar sin inrapportering till Regeringskansliets rapporteringsformat för att konsolideringen ska bli praktiskt genomförbar.
t"WSFHFSJOHFOTSJLUMJOKFSGÚSFYUFSOSBQQPSUFSJOHGÚSCPMBHNFETUBUMJHU
ägande framgår att de statliga bolagens finansiella rapporter bör upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på noterade bolag. Fr.o.m. 2005 ska noterade bolag inom EU upprätta sin koncern- redovisning i enlighet med IFRS, sådana som de har antagits av EU.
t*OUSFTTFCPMBHIBSSFEPWJTBUTFOMJHULBQJUBMBOEFMTNFUPEFO*OOFCÚSEFO
är att resultatet efter skatt i intressebolaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konsoliderade resultaträkningen på en rad i rörelseresultatet. På motsvarande sätt har ägarens andel i intresse- bolagets eget kapital tillförts den konsoliderade balansräkningen.
t%PUUFSCPMBHJWJMLBEFUGJOOTFONJOPSJUFUIBSKVTUFSBUTJSFTVMUBUSÊLOJOH och balansräkning. Justeringen innebär att minoritetens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intressebolag. Minoritetens andel i dotterbolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalansräkningen.
t5SBOTBLUJPOFSNFMMBOCPMBHTPNJOHÌSJTBNNBOTUÊMMOJOHFOIBSJOUF eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvanliga konsoliderings- metoder för koncerninterna mellanhavanden. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en egentlig koncern. Av denna anledning finns inte heller det underlag som erfordras för att möjliggöra sådana elimineringar tillgängligt hos de rapporterande bolagen.
t7JTTBOZDLFMUBMIBSJOUFCFSÊLOBUTGÚSEFGJOBOTJFMMBCPMBHFO4LÊMFUUJMM detta är framför allt att det kapital som de finansiella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.
För information om redovisningsprinciper i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.
102 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
DEFINITIONER OCH FÖRKORTNINGAR
Definitioner och förkortningar
Antal anställda i medeltal – Omräknat till års- anställda.
Avkastning på eget kapital (Re) – Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moder- bolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbola- get. I vissa fall sker beräkningen med utgångs- punkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i före- kommande fall anges.
Avkastning på operativt kapital (Rop)
– Rörelseresultat i relation till genomsnittligt operativt kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss)
– Rörelseresultat plus finansiella intäkter i för- hållande till genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital (Rt) – Rörelse- resultat plus finansiella intäkter i förhållande till totalt kapital.
Bruttoinvesteringar – Summan av bolagets investeringar i förvärv, materiella anläggnings- tillgångar, immateriella anläggningstillgångar samt finansiella anläggningstillgångar.
Internt tillförda medel – Resultat efter skatt med återläggning av icke kassaflödespåver- kande poster som exempelvis av- och ned- skrivningar, realisationsvinster/förluster m.m.
Justerat eget kapital (JEK) – Eget kapital plus eventuella övervärden i till exempel fastigheter och dotterbolag.
Operativt kapital – Räntebärande nettoskuld plus eget kapital.
Räntetäckningsgrad – (Sveaskog) – Rörelse- resultat före värdeförändring i skogsinnehavet exklusive reavinster fastighetsförsäljning plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Rörelseresultat före värdeförändring skog exklusive reavinster plus finansiella in- täkter i förhållande till finansiella kostnader.
Rörelsemarginal – Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningen.
Sjukfrånvaro – Total sjukfrånvaro bland samt- liga anställda under året i relation till samtliga anställdas ordinarie arbetstid. Uppgift om sjukfrånvaro lämnas inte om gruppen, som uppgiften avser, understiger tio personer eller om sjukfrånvaron kan hänföras till en enskild individ.
Nettoskuldsättningsgrad – Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekom- mande fall anges.
Soliditet – Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansomslutningen. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekom- mande fall anges.
Sysselsatt kapital – Räntebärande skulder plus eget kapital.
Totalt kapital – Balansomslutningen.
Utdelning – Uppgifter om utdelning för 2012 avser utdelning beslutad vid årsstämman 2013.
BRANSCHSPECIFIKA NYCKELTAL
Finansiella bolag
Kapitaltäckningsgrad – Kapitalbas i relation till riskvägt belopp.
Kärnprimärkapitalrelation – Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp.
Kärnprimärkapital – Eget kapitel minus vissa avdragsposter, exempelvis goodwill.
FÖRKORTNINGAR e.t. – Ej tillämpligt.
u.s. – Uppgift saknas.
EMAS – EU:s miljöstyrnings- och revisions- ordning (Eco Management and Audit Scheme).
EPD – Internationellt system för miljövaru- deklarationer.
FSC – Miljö- och rättvisemärkning av skogs- bruket (Forest Stewardship Council).
GRI – Global Reporting Initiative, internatio- nella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.
IFRS – International Financial Reporting
Standards.
ISO 14001 – Ett miljöledningssystem enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001 ger en välkänd kvalitetsstämpel på miljöarbetet.
TWh – Terawattimme, energienhet.
ÅRKL – Lagen om årsredovisning i kreditinsti- tut och värdepapperbolag.
(XX) – Siffror inom parenteser som följer en annan siffra anger notering föregående år.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
103 |
BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE I SIFFROR
Bolag med statligt ägande i siffror
SAMMANFATTANDE TABELL FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE1)
|
Intäkter, |
Rörelseresultat, |
Resultat efter skatt, |
Avkastning eget |
Utdelning, |
|
Antal |
|||||
|
|
mnkr |
|
mnkr |
|
mnkr |
kapital, % |
|
mnkr |
anställda |
||
Helägda, 100% ägande |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
Akademiska Hus |
5 511 |
5 378 |
3 228 |
3 704 |
3 147 |
2 394 |
11 |
9 |
1 355 |
1 245 |
426 |
419 |
Almi Företagspartner |
980 |
992 |
35 |
45 |
36 |
45 |
1 |
0 |
0 |
0 |
428 |
440 |
APL |
724 |
486 |
20 |
9 |
neg |
4 |
2 |
2 |
491 |
448 |
||
Apotekens Service |
254 |
259 |
neg |
neg |
0 |
0 |
105 |
85 |
||||
Apoteket |
21 524 |
23 041 |
138 |
185 |
367 |
391 |
13 |
15 |
31 |
200 |
4 540 |
4 633 |
Apoteksgruppen |
174 |
163 |
36 |
82 |
8 |
16 |
0 |
160 |
233 |
369 |
||
Arlandabanan Infrastructure |
67 |
66 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
1 |
Bilprovningen |
1 903 |
1 647 |
325 |
120 |
363 |
108 |
43 |
15 |
70 |
65 |
1 598 |
1 651 |
Dramaten |
277 |
260 |
15 |
16 |
82 |
neg |
0 |
0 |
307 |
322 |
||
Ersättningsmark |
6 |
4 |
neg |
neg |
0 |
0 |
0 |
0 |
||||
Fouriertransform |
7 |
3 |
43 |
1 |
3 |
0 |
0 |
11 |
10 |
|||
Green Cargo |
4 613 |
5 441 |
32 |
519 |
10 |
35 |
1 |
0 |
0 |
2 323 |
2 575 |
|
Göta kanalbolag |
69 |
75 |
0 |
0 |
neg |
0 |
0 |
0 |
40 |
42 |
||
InfraNord |
4 542 |
4 525 |
18 |
0 |
0 |
neg |
0 |
0 |
2 626 |
2 872 |
||
Inlandsinnovation |
2 |
0 |
5 |
15 |
0 |
1 |
0 |
0 |
4 |
0 |
||
Jernhusen |
1 161 |
1 094 |
423 |
476 |
564 |
175 |
13 |
4 |
100 |
100 |
244 |
208 |
Lernia |
2 524 |
2 557 |
57 |
neg |
neg |
0 |
0 |
4 208 |
4 100 |
|||
LKAB |
27 511 |
31 488 |
10 595 |
14 705 |
8 789 |
10 960 |
22 |
29 |
5 500 |
5 000 |
4 357 |
4 191 |
Metria |
475 |
305 |
13 |
7 |
7 |
neg |
0 |
0 |
305 |
294 |
||
Miljömärkning Sverige |
48 |
50 |
0 |
neg |
neg |
0 |
0 |
56 |
49 |
|||
Operan |
508 |
507 |
5 |
8 |
7 |
35 |
37 |
0 |
0 |
552 |
543 |
|
RISE |
1 692 |
1 563 |
16 |
41 |
11 |
38 |
3 |
5 |
0 |
0 |
1 449 |
1 379 |
Saab Parts |
960 |
1 354 |
137 |
120 |
23 |
neg |
0 |
0 |
340 |
247 |
||
Samhall |
7 073 |
6 956 |
60 |
47 |
126 |
3 |
8 |
0 |
0 |
16 789 |
16 404 |
|
SBAB |
1 248 |
1 179 |
503 |
464 |
363 |
341 |
4 |
4 |
0 |
0 |
413 |
419 |
SEK |
1 392 |
2 500 |
824 |
1 889 |
709 |
1 400 |
5 |
10 |
213 |
420 |
231 |
228 |
SJ |
8 664 |
8 097 |
467 |
60 |
471 |
36 |
10 |
1 |
157 |
12 |
4 299 |
4 041 |
Specialfastigheter |
1 767 |
1 704 |
1 699 |
1 439 |
1 328 |
686 |
22 |
12 |
365 |
312 |
117 |
111 |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
850 |
882 |
27 |
8 |
2 |
neg |
0 |
0 |
602 |
636 |
||
Statens Bostadsomvandling |
29 |
22 |
4 |
neg |
1 |
0 |
0 |
7 |
9 |
|||
Sveaskog |
6 344 |
6 811 |
1 422 |
1 459 |
2 155 |
899 |
12 |
5 |
435 |
4 473 |
949 |
1 008 |
Svedab |
19 |
3 |
13 |
32 |
0 |
0 |
4 |
4 |
||||
Svenska Skeppshypotek |
166 |
154 |
77 |
57 |
77 |
57 |
5 |
4 |
0 |
0 |
8 |
8 |
Svenska Spel |
8 052 |
7 900 |
5 083 |
4 940 |
5 138 |
5 007 |
101 |
100 |
5 137 |
5 007 |
1 631 |
1 687 |
Svevia |
7 158 |
7 564 |
neg |
neg |
0 |
0 |
2 364 |
2 793 |
||||
Swedavia |
4 965 |
4 693 |
850 |
796 |
447 |
438 |
11 |
11 |
0 |
0 |
2 624 |
2 516 |
Swedesurvey |
37 |
41 |
neg |
neg |
0 |
0 |
10 |
12 |
||||
Swedfund International |
213 |
199 |
neg |
neg |
0 |
0 |
36 |
36 |
||||
Systembolaget |
25 120 |
24 423 |
270 |
159 |
248 |
223 |
13 |
16 |
90 |
159 |
3 172 |
3 192 |
Teracom Group |
4 478 |
4 059 |
351 |
376 |
236 |
168 |
13 |
10 |
125 |
110 |
703 |
707 |
Vasallen |
97 |
131 |
23 |
56 |
6 |
neg |
30 |
0 |
27 |
42 |
||
Vattenfall |
178 068 |
188 209 |
26 175 |
23 209 |
17 224 |
10 416 |
12 |
8 |
6 774 |
4 433 |
33 059 |
37 679 |
Vectura Consulting |
1 327 |
1 251 |
31 |
48 |
24 |
33 |
6 |
8 |
17 |
23 |
1 144 |
1 111 |
Voksenåsen |
61 |
56 |
0 |
2 |
0 |
2 |
0 |
22 |
0 |
0 |
47 |
46 |
104 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE I SIFFROR
SAMMANFATTANDE TABELL FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE
|
Intäkter, |
Rörelseresultat, |
Resultat efter skatt, |
Avkastning eget |
Utdelning, |
|
Antal |
|||||
|
|
mnkr |
|
mnkr |
|
mnkr |
kapital, % |
|
mnkr |
anställda |
||
Delägda bolag (ägarandel i %) |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
2012 |
2011 |
Bostadsgaranti (50) |
14 |
26 |
3 |
14 |
51 |
28 |
17 |
10 |
18 |
10 |
13 |
14 |
Dom Shvetsii (36) |
20 |
18 |
15 |
12 |
12 |
7 |
neg |
neg |
0 |
0 |
0 |
0 |
ESS (73) |
2 |
1 |
neg |
neg |
0 |
0 |
115 |
68 |
||||
Miljöstyrningsrådet (85) |
20 |
18 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3 |
3 |
0 |
0 |
19 |
16 |
Nordea Bank (13) |
87 006 |
80 759 |
34 995 |
30 150 |
26 571 |
22 389 |
12 |
11 |
11 645 |
8 908 |
31 466 |
33 068 |
PostNord (60) |
39 173 |
39 740 |
364 |
1 571 |
257 |
1 225 |
2 |
10 |
103 |
368 |
39 713 |
41 714 |
SAS (21) |
35 986 |
34 979 |
1 020 |
338 |
neg |
3 |
0 |
0 |
14 897 |
15 184 |
||
SOS Alarm (50) |
860 |
838 |
10 |
10 |
neg |
6 |
0 |
0 |
878 |
827 |
||
TeliaSonera (37) |
105 905 |
107 328 |
28 288 |
29 720 |
21 168 |
21 119 |
18 |
16 |
12 341 |
12 349 |
26 793 |
27 005 |
VisitSweden (50) |
282 |
282 |
neg |
neg |
0 |
0 |
88 |
81 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
105 |
PROPOSITIONSFÖRTECKNINGAR
Propositionsförteckningar
FÖRETAG / PROPOSITION
Akademiska Hus
(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)
(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140)
Almi Företagspartner
(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104)
APL, Apotekens Service, Apoteket, Apoteksgruppen
(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)
(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58)
(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153)
(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288)
Arlandabanan Infrastructure
(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)
Bilprovningen
(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)
(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)
(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)
Bostadsgaranti
(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84:BoU8, rskr. 1983/84:64) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103)
Dom Shvetsii
(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)
Dramaten
(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
Ersättningsmark
(prop. 2011/12:1 uo 24 punkt 5, bet. 2011/12:NU1, rskr. 2011/12:102
ESS
(prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160)
(prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126)
Fouriertransform
(prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:FiU 19, rskr. 2008/09:144)
Green Cargo
(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286 )
Göta kanalbolag
(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)
(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224)
Infranord
(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)
Inlandsinnovation
(prop. 2010/11:2, bet. 2010/11:FiU11, rskr. 2010/11;75) (Skr. 2010/11:74, bet. 2010/11:NU16, rskr. 2010/11:252)
FÖRETAG / PROPOSITION
Jernhusen
(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238)
Lernia
(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103)
LKAB
(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)
(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)
(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)
Metria
(prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr. 2010/11:188)
Miljömärkning Sverige
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21)
Miljöstyrningsrådet
(prop. 1994/95:101, bet. 1994/95:JoU9, rskr. 1994/95:86)
(prop. 2003/04:1 utgiftsområde 20, bet. 2003/04:MJU1, rskr. 2003/04:103)
Nordea Bank
(prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:NU4, rskr. 1991/92:8) (prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:NU36, rskr. 1991/92:352) (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)
Operan
(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
PostNord
(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
RISE
(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152)
Samhall
(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr 1977/78:74)
(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)
(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/91:AU16, rskr. 1991/92:249)
SAS
(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17), rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102)
106 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
PROPOSITIONSFÖRTECKNINGAR
FÖRETAG / PROPOSITION
SBAB
(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417)
(prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr.
(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
SEK
(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)
(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)
SJ
(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343)
(prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)
SOS Alarm
(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)
Specialfastigheter
(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)
(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)
(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305)
Statens Bostadsomvandling
(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)
(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49)
Sveaskog
(prop. 1998/99:1 utgiftsområde 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 24, bet. 1999/2000:NU1, rskr. 1999/2000:111)
(prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108) (prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)
(prop. 2004/05:1 utgiftsområde 24, bet. 2004/05:NUI, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)
Svedab
(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379 ) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)
(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)
(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)
Svenska Spel
(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
Svevia
(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)
Swedavia
(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114)
FÖRETAG / PROPOSITION
Swedesurvey
(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217)
Swedfund
(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)
(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)
Systembolaget
(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)
(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38) (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4 rskr. 2010/11:36)
TeliaSonera
(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)
(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217)
(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)
(bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)
Teracom Group
(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)
(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149)
(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)
(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231)
(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132)
Vasallen
(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284)
(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263)
VisitSweden
(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)
(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295)
Vattenfall
(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rskr. 2009/10:325)
Vectura Consulting
(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103)
Voksenåsen
(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)
(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72) (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
107 |
FÖRÄNDRINGAR I BOLAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER
Förändringar i bolagsledningar
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRER
Företag |
Tillträdande |
Avgående |
Apotekens Service |
Stefan Jakas (mars 2013) |
Ylva Hambraeus Björling (mars 2013) |
Bilprovningen |
Benny Örnefors (juli 2012) |
Magnus Ehrenstråhle (juni 2012) |
ESS |
James H. Yeck (mars 2013) |
Colin Carlile (mars 2013) |
Green Cargo |
tf Mats Hanson (feb 2013) |
Mikael Stöhr (feb 2013) |
|
Jan Kilström (maj 2013) |
tf Mats Hanson (maj 2013) |
Infranord |
tf Ulf Palmblad (feb 2013) |
Niclas F Reinikainen (dec 2012) |
Innovationsbron |
|
Peter Strömbäck (jan 2013) |
SBAB |
Eva Cederbalk (mars 2012) |
|
SJ |
Jan Olson (jan 2012) |
Jan Forsberg (jan 2012) |
|
Crister Fritzon (nov 2012) |
Jan Olson (nov 2012) |
Specialfastigheter |
Håkan Steinbüchel (nov 2012) |
Peter Karlström (nov 2012) |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Stefan Gardefjord (maj 2012) |
Lars Persson (maj 2012) |
Swedesurvey |
Fredrik Zetterquist (sept 2012) |
Jan Zakariasson (aug 2012) |
Swedfund |
tf Anders Craft (jan 2012) |
Björn Blomberg (jan 2012) |
Swedfund |
Anna Ryott (aug 2013) |
tf Anders Craft (aug 2013) |
TeliaSonera |
tf |
Lars Nyberg (feb 2013) |
Teracom Group |
Åsa Sundberg (nov 2012) |
Crister Fritzon (nov 2012) |
Vasallen |
Leif Rytter (april 2012) |
Håkan Steinbüchel (april 2012) |
Förändringar i styrelser
STYRELSEORDFÖRANDE
Företag |
Tillträdande |
Avgående |
Almi Företagspartner |
Birgitta Böhlin |
Elisabeth Gauffin (avgick i januari 2013) |
Innovationsbron |
|
Akbar Seddigh (avgick i januari 2013) |
Jernhusen |
Kjell Hasslert |
Rolf Lydahl |
Miljöstyrningsrådet |
Lars Ekecrantz |
Lars Parkbring |
PostNord |
Jens Moberg |
Fritz H. Schur |
Saab Parts |
Håkan Erixon (valdes i mars 2013) |
|
SBAB |
Bo Magnusson |
Arne Liljedahl |
Specialfastigheter |
Bo Lundgren |
Sven Landelius |
Svedab |
Lena Erixon |
Karin Starrin |
Swedesurvey |
Bengt Kjellson |
Anders Ågren |
Svenska Skeppshypotek |
Michael Zell (valdes i juli 2012) |
Erling Gustafsson (avgick i juli 2012) |
Svevia |
Olof Ehrlén |
Christina Rogestam |
TeliaSonera |
Marie Ehrling |
Anders Narvinger |
Teracom Group |
Kia Orback Pettersson |
Johan Hallberg |
Teracom Group |
Johan Hallberg (valdes i november 2012) |
Åsa Sundberg (avgick november 2012) |
VisitSweden |
Elisabeth Gauffin |
Josefine |
|
|
2012) |
STYRELSELEDAMÖTER |
|
|
Företag |
Tillträdande |
Avgående |
|
|
|
Almi Företagspartner |
Mattias Moberg (valdes i juni 2012) |
Jan Berg (avgick i juni 2012) |
Almi Företagspartner |
Eva Lindqvist (valdes i januari 2013) |
Mattias Moberg (avgick i januari 2013) |
Almi Företagspartner |
Åke Hedén (valdes i januari 2013) |
Ola Asplund (avgick i januari 2013) |
Almi Företagspartner |
Joakim Kärnborg (valdes i januari 2013) |
Maria Masoomi (avgick i januari 2013) |
Almi Företagspartner |
Agneta Mårdsjö (valdes i januari 2013) |
Bertil Törsäter (avgick i januari 2013) |
Almi Företagspartner |
Nicolas Hassbjer (valdes i januari 2013) |
|
Apoteksgruppen |
Magnus Skåninger (valdes i september |
Lars Erik Fredriksson (avgick i september |
|
2012) |
2012) |
Apoteksgruppen |
Lars Erik Fredriksson (valdes i december) |
Magnus Skåninger (avgick i december) |
108 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER
STYRELSELEDAMÖTER
Företag |
Tillträdande |
Avgående |
Bilprovningen |
Gunnar Malm |
Ulf Blomgren |
Bilprovningen |
Cecilia |
Per Johansson |
Bilprovningen |
|
Tom Bjerver |
Bostadsgaranti |
Daniel Kristiansson (valdes i oktober 2012) |
Leif Ljungqvist (avgick i oktober 2012) |
Bostadsgaranti |
Richard Reinius |
Daniel Kristiansson |
Bostadsgaranti |
Maurice Forslund |
Jan Persson |
Bostadsgaranti |
|
Kristina Westerståhl |
Bostadsgaranti |
|
Kerstin Grönwall |
Dramaten |
Qaisar Mahmood |
Alice Bah Kuhnke |
Dramaten |
Eric Sjöström |
|
Ersättningsmark |
Anna Magnusson (valdes i september 2012) |
|
Fouriertransform |
Hanna Lagercrantz |
Lars Erik Fredriksson |
Fouriertransform |
Christina Åkerman |
Cecilia Schelin Seidegård |
Göta kanalbolag |
Jenny Lahrin |
|
Göta kanalbolag |
Gunilla Asker |
Susanna Bervå |
Inlandsinnovation |
Gunilla Nordlöf |
Åse Angland Lindvall |
Inlandsinnovation |
Per Hollander |
Mattias Moberg |
Innovationsbron |
|
Claes de Neergaard (avgick i januari 2013) |
Innovationsbron |
|
Bengt Wallentin (avgick i januari 2013) |
Innovationsbron |
|
|
Innovationsbron |
|
Eva Lindqvist (avgick i januari 2013) |
Innovationsbron |
|
Per Engström (avgick i januari 2013) |
Innovationsbron |
|
Jenni Nordborg (avgick i januari 2013) |
Jernhusen |
Kristina Ekengren (valdes i november 2012) |
|
Jernhusen |
Jakob Grinbaum |
|
Jernhusen |
Anders Kupsu |
Bo Wallin |
Lernia |
Ola Salmén |
|
LKAB |
Lars Pettersson |
|
Metria |
Patrik Jönsson |
Daniel Kristiansson |
Metria |
Daniel Kristiansson (valdes i oktober 2012) |
Johan Hallberg (avgick i oktober 2012) |
Metria |
|
Ingrid Engström |
Miljömärkning Sverige |
Jan Peter Bergkvist |
Leif Löf |
Miljöstyrningsrådet |
|
Inger Strömdahl (avgick i november 2012) |
Miljöstyrningsrådet |
Viktoria Ingman |
Ted Ekman (avgick i november 2012) |
Miljöstyrningsrådet |
Kristina von Oelreich |
Peter Wenster |
Miljöstyrningsrådet |
Kerstin Blom Bokliden |
Marie Larsson |
Miljöstyrningsrådet |
Tomas Ekström |
Ida Åhrén |
Nordea Bank |
Elisabeth Grieg |
Christine Bosse |
Operan |
Lotta Lekvall |
Katarina Bonde |
PostNord |
Anitra Steen |
Ingrid Bonde |
PostNord |
Christian Ellegaard |
Bjarne Hansen |
PostNord |
Sisse Fjeldsted Rasmussen |
Anne Birgitte Lundholt |
RISE |
Jenny Lahrin (valdes i december 2012) |
Lars Erik Fredriksson (avgick i december 2012) |
RISE |
Akbar Seddigh |
|
Saab Parts |
Michael Thorén |
|
Saab Parts |
Monica Lingegård |
|
Saab Parts |
Charlotte Hansson |
|
Saab Parts |
Hans Krondahl |
|
Saab Parts |
Johan Formgren |
|
Samhall |
Magnus Skåninger (valdes i september |
Michael Thorén (avgick i september 2012) |
|
2012) |
|
SAS |
Lars Johan Jarnheimer |
Timo Peltola |
SAS |
Birger Magnus |
Jens Erik Christensen |
SAS |
Sanna |
Gry Mölleskog |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
109 |
FÖRÄNDRINGAR I BOLAGSLEDNINGAR OCH STYRELSER
STYRELSELEDAMÖTER
Företag |
Tillträdande |
Avgående |
SBAB |
Kristina Ekengren |
Hanna Lagercrantz |
SBAB |
Jane Lundgren Ericsson |
Helena Levander |
SJ |
Mikael Staffas |
|
SOS Alarm |
Maria Nilsson |
Göran Gunnarson (avgick i januari 2013) |
Specialfastigheter |
Mikael Lundström |
Birgitta Böhlin |
Specialfastigheter |
Lotta Mellström |
Kristina Ekengren |
Specialfastigheter |
Carin Götblad |
Per Håkan Westin |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
John Stuart |
|
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Håkan Syrén |
|
Sveaskog |
|
Carina Håkansson |
Svedab |
Jan Olson |
Elisabeth Annell Åhlund |
Swedavia |
Jenny Lahrin (valdes i december 2012) |
Magnus Skåninger (avgick i december 2012) |
Swedavia |
Magnus Skåninger (valdes i september |
|
|
2012) |
|
Swedesurvey |
|
Helen Fasth Gillstedt |
Swedesurvey |
|
Keivan Ashhami |
Swedfund |
Stefan Isaksson |
Anna Centerstig |
Svenska Skeppshypotek |
Fredrik Lantz (avgick i juli 2012) |
|
Svevia |
Richard Reinius |
Patrik Jönsson |
Svevia |
Börje Bengtsson |
Christer Bådholm |
Svevia |
Marie Hallander Larsson |
|
TeliaSonera |
Nina Linander |
Timo Peltola |
TeliaSonera |
Mats Jansson |
|
TeliaSonera |
Mikko Kosonen |
Jon Risfelt |
TeliaSonera |
Martin Lorentzon |
Lars Renström |
TeliaSonera |
Kersti Strandqvist |
Ingrid Jonasson Blank |
Teracom Group |
Fredrik Rystedt |
Lars Grönberg |
Teracom Group |
Jeanette Almberg |
Kristina Axberg Bohman |
Vasallen |
Daniel Kristiansson (valdes i oktober 2012) |
Leif Ljungqvist (avgick i oktober 2012) |
Vasallen |
|
Liia Nou |
Vasallen |
|
Peter Almström |
Vattenfall |
|
Cecilia Vieweg |
Vattenfall |
|
|
VisitSweden |
Anders Eslander |
Karin Mattsson Weijber |
VisitSweden |
Mikael Alerup |
Jan Kårström |
VisitSweden |
Mats Forslund |
Gunilla Mitchell |
Voksenåsen |
Åsa Bergenheim |
Ingegerd Lusensky |
Voksenåsen |
Jörn Holme |
Inge Lönning |
110 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
Teracoms servicetekniker i Nackamasten. Teracom Group äger och driver det svenska marknätet för radio och TV. Bolaget ägs till hundra procent av den svenska staten. Foto: Teracom Group
ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE
Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet för bolag med statligt ägande
ANSVARIG MINISTER OCH STATSSEKRETERARE
Peter Norman |
Finansmarknadsminister |
Erik Thedéen |
Statssekreterare, Finansdepartementet |
AVDELNING FÖR KOMMUNER OCH STATLIGT ÄGANDE INOM FINANSDEPARTEMENTET |
|
|
|
Vakant |
Avdelningschef |
ENHETEN FÖR STATLIG BOLAGSFÖRVALTNING INOM FINANSDEPARTEMENTET |
|
|
|
Magnus Skåninger |
Enhetschef. Bolagsförvaltare: Samhall |
Kristina Ekengren |
Bolagsförvaltare: Jernhusen, Lernia, SBAB, Svenska Skeppshypotek |
Lars Erik Fredriksson |
Bolagsförvaltare: Apoteksgruppen, Green Cargo, SOS Alarm. OECD: Bolagsstyrning statligt ägda företag. |
Katarina Green |
Ansvarig Kommunikation, finansiell information |
Johan Hallberg |
Bolagsförvaltare: Infranord, Sveaskog, Teracom Group |
Jonas Iversen |
Bolagsförvaltare: PostNord, SAS |
Patrik Jönsson |
Bolagsförvaltare: Metria, Vattenfall |
Daniel Kristiansson |
Bolagsförvaltare: Nordea Bank, TeliaSonera, Vasallen |
Hanna Lagercrantz |
Bolagsförvaltare: Fouriertransform, LKAB, SSC |
Jenny Lahrin |
Bolagsförvaltare: Göta Kanalbolag, RISE, Swedavia |
Leif Ljungqvist |
Bolagsförvaltare: Akademiska Hus, Apoteket, Bilprovningen |
Helena Malmborg |
Assistent |
Lotta Mellström |
Bolagsförvaltare: SEK, Specialfastigheter, Vectura |
Richard Reinius |
Bolagsförvaltare: Bostadsgaranti, Svevia |
Kerstin Sahlin |
Assistent |
Michael Thorén |
Bolagsförvaltare: Saab Parts, SJ, Svenska Spel |
ENHETEN FÖR BOLAGSANALYS OCH ÄGARSTYRNING INOM FINANSDEPARTEMENTET |
|
|
|
Anna Magnusson |
Tf enhetschef. Affärsjurist. Bolagsanalytiker: Ersättningsmark |
Maurice Forslund |
Biträdande affärsjurist |
Malin Fries |
Affärsjurist |
Helena Hagberg |
Hållbart företagande |
Emma Ihre |
Ansvarig Hållbart företagande |
Martin Janhäll |
Bolagsanalytiker: Lernia, SBAB, SEK, SSC |
Magnus Johansson |
Styrelserekryteringsfrågor |
Pernilla Korshag |
Bolagsanalytiker: Bilprovningen, Metria, PostNord |
Elin Lewold |
Bolagsanalytiker, föräldraledig |
Gustav Lidén |
Bolagsanalytiker: Svevia, Swedfund, TeliaSonera, Vattenfall |
Ulrika Nordström |
Bolagsanalytiker: SJ, Swedavia, Vattenfall, Vectura |
Therese Reinfeldt |
Styrelserekryteringsfrågor |
Daniel Sunesson |
Bolagsanalytiker, föräldraledig |
Stefan Öhlén |
Bolagsanalytiker, börjar i augusti 2013 |
Vakant |
Bolagsanalytiker: Akademiska hus, Green Cargo, Infranord, LKAB, Saab Parts, |
|
SAS, Sveaskog, Teracom Group |
Övriga bolag som förvaltas av Finansdepartementet får analysstöd vid behov.
112 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
ANSVARSFÖRDELNING INOM REGERINGSKANSLIET FÖR BOLAG MED STATLIGT ÄGANDE
PERSONER INOM ANDRA DEPARTEMENT MED FÖRETAGSANSVAR
Justitiedepartementet |
|
Marita Axelsson |
Miljömärkning Sverige |
Kulturdepartementet |
|
Birgit Gunnarsson |
Voksenåsen |
Carin Khakee |
Dramaten, Operan |
Miljödepartementet |
|
Maria Barton |
Miljöstyrningsrådet |
Näringsdepartementet |
|
Lars Falksveden |
Arlandabanan Infrastrucure, Svedab |
Per Hollander |
Inlandsinnovation |
Marika Kurlberg |
VisitSweden |
Maria Olofsson |
Almi Företagspartner |
Socialdepartementet |
|
Sophie Ahlstrand |
Statens Bostadsomvandling |
Lars Arell |
Swedesurvey |
Pia Fagerström |
Systembolaget |
Caroline Nilsson |
APL, Apotekens Service |
Utbildningsdepartementet |
|
Viktoria Mattsson |
ESS |
Utrikesdepartementet |
|
Björn Gustavsson |
Swedfund International |
Majeed Olerud Khoso |
Dom Shvetsii |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
113 |
BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER
Bolagsstämmovalda styrelseledamöter
EFTERNAMN |
FÖRNAMN |
FÖDD |
TITEL |
STYRELSE |
Abrahamsson |
Mats |
1960 |
Professor Logistik Linköpings Universitet |
PostNord |
Abrahamsson |
Tomas |
1952 |
Vice förbundsordförande SEKO |
Svenska Skeppshypotek |
Ahlstrand |
Sophie |
1977 |
Kansliråd Socialdepartementet |
Statens Bostadsomvandling |
Alerup |
Mikael |
1962 |
VD Astrid Lindgrens värld |
VisitSweden |
Alestig Johnson |
Margareta |
1961 |
CFO Andra |
Green Cargo |
Almberg |
Jeanette |
1964 |
Global Head Operation SEB |
Teracom Group |
Almström |
Peter |
1958 |
Skagen Fonder |
Vasallen |
Anderson |
Bo |
1951 |
Senior Adviser |
SOS Alarm |
Andersson |
Eivor |
1961 |
VD Coop Marknad AB |
SJ |
Andersson |
Eva |
1965 |
Generalsekreterare Sveriges Privattandläkare |
Apotekens Service |
Andersson |
Renée |
1947 |
Etik- och miljöansvarig Indiska Magasinet |
Swedfund International |
Andersson |
Thord |
1961 |
Enhetschef i Regionförbundet Örebro |
Systembolaget |
Andreasson |
Jan |
1958 |
Generalkonsul Kunglig Norsk Generalkonsulat |
Voksenåsen |
Andréasson |
Sven |
1952 |
Överläkare Beroendecentrum Stockholm och |
Systembolaget |
|
|
|
avdelningschef Statens Folkhälsoinstitut |
|
Annell Åhlund |
Elisabeth |
1945 |
Diverse styrelseuppdrag |
Arlandabanan Infrastructure |
Antoni |
Bo |
1948 |
VD Sveriges Byggindustrier |
Bostadsgaranti |
Apelman |
Karin |
1961 |
Generaldirektör Exportkreditnämnden |
Swedavia |
Appelblom |
Leif |
1949 |
Ämnesråd Utrikesdepartementet |
Dom Shvetsii |
Ardström |
Cecilia |
1965 |
Finansdirektör och chef för Kapitalförvaltningen |
SEK |
|
|
|
Länsförsäkringar AB |
|
Christel |
1953 |
VD Stena Fastigheter AB |
Specialfastigheter |
|
Arnstad |
Eli |
1962 |
Diverse styrelseuppdrag |
Vattenfall |
Ashhami |
Keivan |
1955 |
VD Civitas Nova |
Swedesurvey |
Asker |
Gunilla |
1963 |
VD Svenska Dagbladet |
Göta kanalbolag |
Aspholm |
Solveig |
1957 |
Jurist Heilboms Advokatbyrå |
Ersättningsmark |
Asplund |
Ola |
1953 |
Utredningschef Svenska |
Almi Företagspartner |
|
|
|
Metallindustriarbetareförbundet |
|
Assarsson |
Johan |
1962 |
Regiondirektör Västra Götaland |
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
Axberg Bohman |
Kristina |
1959 |
Egen konsultverksamhet |
Teracom Group |
Axelsson |
Charlotte |
1948 |
VD HSB Stockholm |
Vasallen |
Axelsson |
Marita |
1962 |
Departementssekreterare Justitiedepartementet |
Miljömärkning Sverige |
Axelsson |
Svante L. |
1947 |
VD SA Trading AB |
Miljömärkning Sverige |
Backemar |
Lars |
1950 |
Konsult Backemar Consulting AB |
Swedavia |
Bah Kuhnke |
Alice |
1972 |
Miljö- och |
Dramaten |
Baig |
Azka |
1972 |
Journalist NRK |
Voksenåsen |
Bard |
Pernilla |
1967 |
Verksamhetschef Social Initiative |
Swedfund International |
Belfrage |
Jan |
1944 |
Diverse styrelseuppdrag |
SEK |
Bengtsson |
Börje |
|
Diverse styrelseuppdrag |
Svevia |
Berg |
Gunilla |
1960 |
CFO Teracom Group |
Vattenfall |
Berg |
Jan |
1942 |
Egen konsultverksamhet |
Specialfastigheter |
Bergenheim |
Hans |
1960 |
VD Lateus AB |
Svenska Spel |
Bergenheim |
Åsa |
1954 |
Rektor Karlstad Universitet |
Voksenåsen |
Berggren |
Christer |
1944 |
fd Kansliråd Finansdepartementet |
Göta kanalbolag |
Bergkvist |
Jan Peter |
1957 |
Hållbarhetsrådgivare |
Miljömärkning Sverige |
Bergman |
Charlotte |
1963 |
VD Strängbetong |
Vectura Consulting |
Bergqvist |
1943 |
VD Stiftelsen Statshälsan |
Lernia |
|
Bernevång Forsberg |
Tommy |
1959 |
Kommunpolitisk sekreterare Kristdemokraterna |
SOS Alarm |
Bervå |
Susanna |
1959 |
Fd VD Ark Travel |
Göta kanalbolag |
Biörck |
Hans |
1951 |
Diverse styrelseuppdrag |
LKAB |
Bjelke |
Katarina |
1965 |
Departementsråd Utbildningsdepartementet |
ESS (European Spallation Source) |
Bjerver |
Tom |
1951 |
VD MHF Testlab |
Bilprovningen |
Blom Bokliden |
Kerstin |
1958 |
Miljöexpert Sveriges Kommuner och Landsting |
Miljöstyrningsrådet |
Blomgren |
Ulf |
1948 |
Diverse styrelseuppdrag |
Bilprovningen |
Blomquist |
1962 |
CFO TeliaSonera |
Lernia |
114 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER
EFTERNAMN |
FÖRNAMN |
FÖDD |
TITEL |
STYRELSE |
Bonde |
Ingrid |
1959 |
CFO Vattenfall |
PostNord |
Bonde |
Katarina |
1958 |
Diverse styrelseuppdrag |
Operan |
Borekull |
Jan |
1950 |
CA Fastigheter AB |
Dom Shvetsii |
Bosse |
Christine |
1960 |
VD TrygVesta A/S |
Nordea Bank |
Braunwalder |
Peter F |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
Nordea Bank |
Brorman |
Carina |
1958 |
Diverse styrelseuppdrag |
Dramaten |
Brunell |
Fredrik |
1959 |
SVP Head of Corporate Finance AB Volvo |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Brändström |
Hans |
1958 |
Departementsråd Näringsdepartementet |
Arlandabanan Infrastructure |
Buskhe |
Håkan |
1963 |
VD Saab AB |
Vattenfall |
Bådholm |
Christer |
1943 |
Arbetande ordförande Bombardier |
Svevia |
Bäck |
Anders |
1958 |
Vice VD, ekonomidirektör Jernhusen |
Vectura Consulting |
Böhlin |
Birgitta |
1948 |
Diverse styrelseuppdrag |
Almi Företagspartner |
|
|
|
|
Lernia |
Börjesson |
Björn |
1951 |
Bankman |
Swedfund International |
Börjesson |
Lars |
1957 |
Professor i kondenserade materiens fysik |
ESS (European spallation source) |
Caneman |
Monica |
1954 |
Diverse styrelseuppdrag |
SAS |
Carlsén |
Bertil |
1960 |
CFO Polygon |
Samhall |
Cederström |
1963 |
Regiondirektör Region Blekinge |
Almi Företagspartner |
|
Celsing |
1962 |
Konsult AKC AB |
Operan |
|
Centerstig |
Anna |
1975 |
Kansliråd Utrikesdepartementet |
Swedfund International |
Christensen |
Jens Erik |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
SAS |
Christensson |
Annika |
1967 |
Miljöchef Landstinget Blekinge |
Miljöstyrningsrådet |
Christiansen |
Mikael |
1945 |
Direktör |
Operan |
Clason |
Peter |
1963 |
VD American Express Norden |
VisitSweden |
Curman |
Maria |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
Apoteket |
Damne |
Johan |
1963 |
CA Fastigheter AB |
Dom Shvetsii |
Cecilia |
1963 |
Konsult, div styrelseuppdrag |
Bilprovningen |
|
Duveblad |
Gunnel |
1955 |
Diverse styrelseuppdrag |
PostNord |
Ehrlén |
Olof |
1949 |
Fd VD och Koncernchef NCC |
Akademiska Hus |
Ehrling |
Anders |
1959 |
VD och Koncernchef Scandic Hotels |
Swedavia |
Ehrling |
Marie |
1955 |
Diverse styrelseuppdrag |
Nordea Bank |
Ekecrantz |
Lars |
1947 |
fd departementsråd Miljödepartementet |
Miljöstyrningsrådet |
Ekengren |
Kristina |
1969 |
Kansliråd Finansdepartementet |
Jernhusen |
|
|
|
|
Specialfastigheter |
Ekström |
Claes |
1958 |
Partner Altor Equity Partner |
Swedfund International |
Ekström |
Tomas |
1967 |
Kvalitets- och miljöchef Kinnarp |
Miljöstyrningsrådet |
Elgh |
Anna |
1963 |
Affärsområdeschef Carema |
Swedavia |
Ellegaard |
Christian |
1969 |
Managing Director Berendsen |
PostNord |
Englund |
Olof |
1954 |
Diverse styrelseuppdrag |
Apotekens Service |
Engström |
Gunvor |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
Apoteksgruppen |
Engström |
Ingrid |
1958 |
Diverse styrelseuppdrag |
Metria |
Engström |
Per |
1973 |
Kansliråd Näringsdepartementet |
Innovationsbron |
Eriksson |
Eva |
1947 |
Diverse styrelseuppdrag |
Voksenåsen |
Eriksson |
Per |
1949 |
Rektor Lunds universitet |
ESS (European Spallation Source) |
Erixon |
Håkan |
1961 |
Diverse styrelseuppdrag |
Saab Parts |
Erixon |
Lena |
1960 |
Generaldirektör FMV |
Svedab |
Eslander |
Anders |
1956 |
Diverse styrelseuppdrag |
VisitSweden |
Fasth |
1960 |
Diverse styrelseuppdrag |
SBAB |
|
Fasth Gillstedt |
Helen |
1962 |
Diverse styrelseuppdrag |
Samhall |
Fjeldsted Rasmussen |
Sisse |
1967 |
CFO Scandinavian Tobacco Group |
PostNord |
Formgren |
Johan |
1962 |
Fd personaldirektör Saab Automobile |
Saab Parts |
Forsberg |
Jan |
1951 |
Diverse styrelseuppdrag |
Apoteksgruppen |
Forslund |
Mats |
|
VD Jämtland Härjedalen Turism |
VisitSweden |
Forslund |
Maurice |
1982 |
Departementssekreterare Finansdepartementet |
Bostadsgaranti |
Fredholm |
Pether |
1957 |
VD John Svensson Byggnadsfirma |
Bostadsgaranti |
Fredriksson |
Lars Erik |
1964 |
Departementssekreterare Finansdepartementet |
Apoteksgruppen |
|
|
|
|
Cargo |
Friman |
1953 |
Diverse styrelseuppdrag |
LKAB |
|
Frithiof |
Angelica |
1961 |
Konsult och författare |
Apotekens Service |
Fritz |
Catarina |
1963 |
CFO Frösunda AB |
Svenska Spel |
Fritzon |
Crister |
1961 |
VD SJ |
Systembolaget |
1954 |
Diverse styrelseuppdrag |
Fouriertransform |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
115 |
BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER
EFTERNAMN |
FÖRNAMN |
FÖDD |
TITEL |
STYRELSE |
Fürth |
Thomas |
1947 |
Forskningsledare Kairos Future |
Voksenåsen |
Färnstrand |
Eva |
1951 |
Diverse styrelseuppdrag |
InfraNord |
Gauffin |
Elisabeth |
1959 |
Vice förbundsordförande LRF |
Almi Företagspartner |
Geijer |
Wilhelm |
1947 |
Diverse styrelseuppdrag |
Inlandsinnovation |
Gernandt |
Johan |
1943 |
Advokat |
Systembolaget |
Gideon |
Pia |
1955 |
Partner Gaia Leadership |
Svevia |
Goldschmidt |
Lars |
1955 |
Direktör Dansk Industri |
ESS (European spallation source) |
Granath |
Per |
1954 |
VD Humana |
Akademiska Hus |
Adine |
1961 |
Diverse styrelseuppdrag |
Swedavia |
|
Grieg |
Elisabeth |
1959 |
Grieg Group |
Nordea Bank |
Grinbaum |
Jakob |
1949 |
Diverse styrelseuppdrag |
Jernhusen |
Grundberg |
Lars |
1944 |
Fd ambassadör |
Dom Shvetsii |
Grönberg |
Lars |
1949 |
Diverse styrelseuppdrag |
Teracom Group |
Grönwall |
Kerstin |
1948 |
Miljöchef KPA Pension |
Bostadsgaranti |
Gunnarson |
Göran |
1950 |
Förbundsdirektör Stockholms Brandförsvar |
SOS Alarm |
Gustafsson |
1950 |
VD Apoteksgruppen |
Akademiska Hus |
|
Gustafsson |
Lena |
1949 |
Rektor Umeå universitet |
ESS (European Spallation Source) |
Gustavsson |
1943 |
Ordförande Four Seasons Venture Capital AB |
Fouriertransform |
|
Götblad |
Carin |
1956 |
Nationell samordnare Justitiedepartementet |
Specialfastigheter |
Hahn |
Thomas |
1964 |
Forskare Stockholms Universitet |
Sveaskog |
Hallander Larsson |
Marie |
1961 |
Diverse styrelseuppdrag |
Svevia |
Hallberg |
Dag |
1942 |
Fd Teaterchef |
Operan |
Hallberg |
Johan |
1974 |
Kansliråd Finansdepartementet |
InfraNord |
Hallman |
Maria |
1967 |
Departementsråd Finansdepartementet |
Inlandsinnovation |
Hamilton |
Carl B |
1946 |
Riksdagsledamot Folkpartiet |
Systembolaget |
Hammarkvist |
1945 |
Professor Handelshögskolan i Stockholm |
Dramaten |
|
Hansen |
Bjarne |
1940 |
Direktör Rosenborg Partners Aps. |
PostNord |
Hansson |
Britt |
1966 |
Projektdirektör OK Ekonomiska Förening |
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
Hansson |
Charlotte |
1962 |
COO Jetpak Group |
Saab Parts |
Hassbjer |
Nicolas |
1966 |
Diverse styrelseuppdrag |
Almi Företagspartner |
Hasslert |
Kjell |
1953 |
VD Brainpeople |
Jernhusen |
Hedén |
Åke |
|
Diverse styrelseuppdrag |
Almi Företagspartner |
Hedin |
Åsa |
1962 |
VD Elekta Instruments |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Helenius Martinsson |
Mira |
1971 |
Danschef Norrdans |
Operan |
Helgesson |
1941 |
Diverse styrelseuppdrag |
LKAB |
|
Hessius |
Kerstin |
1958 |
VD Tredje |
Arlandabanan Infrastructure |
Holgersson |
Cathrine |
1969 |
VD AB Gälvegårdarna |
Statens Bostadsomvandling |
Hollander |
Per |
1977 |
Departementssekreterare Näringsdepartementet |
Inlandsinnovation |
Holme |
Jørn |
1959 |
Riksantikvar Direktoratet for |
Voksenåsen |
|
|
|
kulturminneforvaltning Riksantikvaren |
|
Hultin Stigenberg |
Anna |
1963 |
Produktlinjechef banddivisionen Sandvik |
RISE Research Intitutes of Sweden Holding |
Hvittfeldt |
1966 |
Diverse styrelseuppdrag |
Green Cargo |
|
Håkansson |
Carina |
1961 |
VD Dala Kraft |
Sveaskog |
Hägglund |
Peter |
1966 |
VD SSE IFL Executive Education |
Lernia |
Högbom |
Gunilla |
1958 |
Fd VD Locum |
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
Höglund |
Lars |
1958 |
Skeppsredare Furetank Rederi AB |
Svenska Skeppshypotek |
Ingman |
Viktoria |
1967 |
Ämnesråd Miljödepartementet |
Miljöstyrningsrådet |
Ingman |
Yvonne |
1953 |
Vice VD och Näringspolitisk chef Svensk Handel |
Miljömärkning Sverige |
Isaksson |
Stefan |
1963 |
Ämnesråd |
Swedfund International |
Iversen |
Jonas |
1965 |
Departementsråd Finansdepartementet |
PostNord |
Jacobsen |
Svein S |
1951 |
Diverse styrelseuppdrag |
Nordea Bank |
Jakobsson |
Leif |
1953 |
Direktör Svenska kulturfonden |
Operan |
Jakobsson |
Sten |
1949 |
Diverse styrelseuppdrag |
LKAB |
Janholt |
Torben |
1948 |
Administrerande direktör J Lauritzen A/S |
PostNord |
Jansson |
Christian W |
1949 |
Styrelseordförande Kappahl |
Apoteket |
Jansson |
Lars Olov |
1947 |
Planeringsdirektör och stf GD Lantmäteriet |
Swedesurvey |
Jansson |
Mats |
1951 |
Diverse styrelseuppdrag |
TeliaSonera |
Jarlbro |
Gunilla |
1953 |
Professor i Medie- och kommunikationsvetenskap |
Miljömärkning Sverige |
|
|
|
Lunds universitet |
|
Jarleryd |
Lotta |
1966 |
Interim CFO Grontmij Sweden |
Metria |
Jarnheimer |
Lars Johan |
1960 |
Diverse styrelseuppdrag |
SAS |
116 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER
EFTERNAMN |
FÖRNAMN |
FÖDD |
TITEL |
STYRELSE |
Jeppsson |
Hans |
1956 |
Konsult |
Swedavia |
Jervell |
Sverre |
1943 |
Diplomat |
Voksenåsen |
Johannesson |
Thomas |
1943 |
Fd VD Innventia |
RISE Research Institutes of Sweden Holding |
Johansson |
1962 |
VD Newsec Corporate Finance AB |
Vectura Consulting |
|
Johansson |
Hasse |
1949 |
Diverse styrelseuppdrag |
Fouriertransform |
Johansson |
Kenneth |
1956 |
Landshövding Värmlands län |
Samhall |
Johansson |
Per |
1954 |
VD MRF Motorbranschens Riksförbund |
Bilprovningen |
Birgitta |
1947 |
Diverse styrelseuppdrag |
Sveaskog |
|
Jonasson Blank |
Ingrid |
1962 |
Diverse styrelseuppdrag |
TeliaSonera |
Jonsson |
1951 |
Diverse styrelseuppdrag |
Vattenfall |
|
Jonsson |
Lars |
1962 |
VD Yttra |
Miljöstyrningsrådet |
Jönsson |
Patrik |
1971 |
Kansliråd Finansdepartementet |
Metria |
Kallasvuo |
1953 |
Diverse styrelseuppdrag |
TeliaSonera |
|
Karlander |
Hans |
1953 |
Delägare Karnell |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Karnberger |
Gert |
1943 |
Diverse styrelseuppdrag |
Apoteket |
Khorsand |
Maria |
1957 |
VD SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut |
SOS Alarm |
Kihlbom |
Elizabeth |
1954 |
Konsult Omeo Consulting AB |
Svenska Skeppshypotek |
Kilsved |
Hans |
1955 |
Konsult |
Samhall |
Kjellson |
Bengt |
1956 |
GD Lantmäteriet |
Swedesurvey |
Klingspor |
Anna |
1959 |
Sr Advisor Differ AB |
Lernia |
Knutzen |
Tom |
1962 |
Koncernchef Danisco |
Nordea Bank |
Kolte |
Lars |
1950 |
Chefsförhandlare Forskningsministeriet Danmark |
ESS (European Spallation Source) |
Kores |
Agneta |
1960 |
VD Familjebostäder Göteborg |
InfraNord |
Kosonen |
Mikko |
1957 |
VD Sitra |
TeliaSonera |
Kozelsky |
Vladislav |
1976 |
Enhetschef Sankt Petersburgs stads |
Dom Shvetsii |
|
Vilorgovich |
|
egendomskommitté |
|
Kristiansson |
Daniel |
1974 |
Ämnessakkunnig Finansdepartementet |
Bostadsgaranti |
|
|
|
|
Vasallen |
Krondahl |
Hans |
1955 |
Partner Fykan Management |
Saab Parts |
Kronman |
Gunvor |
1963 |
VD Hanaholmen |
Dramaten |
Kronstam |
Karin |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
Fouriertransform |
Kupsu |
Anders |
1962 |
VD Diligentia |
Jernhusen |
Kvarnbäck |
Bengt |
1945 |
Industrial Advisor |
Swedfund International |
Kårström |
Jan |
1944 |
VD Viking Line Skandinavien AB |
VisitSweden |
Källsson |
Anders |
1944 |
Direktör Erik Tun |
Svenska Skeppshypotek |
Kärnborg |
Joakim |
1974 |
Regiondirektör Östsam Östergötland |
Almi Företagspartner |
Lagercrantz |
Hanna |
1970 |
Departementssekreterare Finansdepartementet |
Fouriertransform |
|
|
|
|
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Lagerqvist Nilsson |
Monica |
1967 |
Kansliråd Miljödepartementet |
Swedesurvey |
Lahrin |
Jenny |
1971 |
Kansliråd Finansdepartementet |
Göta kanalbolag |
|
|
|
|
Holding |
Landelius |
Sven |
1946 |
Diverse styrelseuppdrag |
ESS (European Spallation Source) |
|
|
|
|
|
Larsson |
Marie |
1953 |
Enhetschef Naturvårdsverket |
Miljöstyrningsrådet |
Larsson |
Mats |
1952 |
Diverse styrelseuppdrag |
Apotekens Service |
Larsson |
Peder |
1957 |
VD Hemtex |
Apoteksgruppen |
Larsson |
Ulf |
1955 |
VD Junibacken |
Göta kanalbolag |
Leijonborg |
Lars |
1949 |
Fd Statsråd och partiledare Folkpartiet |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Lekvall |
Lotta |
1965 |
VD Nätverkstan i Göteborg |
Operan |
Lennerwald |
Ingrid |
1948 |
Regionråd Region Skåne |
SOS Alarm |
Levander |
Helena |
1957 |
Partner Nordic Investor Services |
SBAB |
Lif Lövbrand |
Yvonne |
1948 |
Entreprenör |
Inlandsinnovation |
Liljedahl |
Arne |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
SBAB |
Linander |
Nina |
1959 |
Diverse styrelseuppdrag |
Specialfastigheter |
Lindberg Göransson |
Kerstin |
1956 |
VD Akademiska Hus |
Bilprovningen |
Lindbäck |
Christina |
1963 |
Hållbarhetschef NCC |
Miljömärkning Sverige |
Linder- Aronson |
Lars |
1953 |
Diverse styrelseuppdrag |
SEK |
Lindgren |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
Inlandsinnovation |
|
Lindqvist |
Eva |
1955 |
Diverse styrelseuppdrag |
Almi Företagspartner |
Lindskog |
Urban |
1965 |
VD Oryx Simulations |
Teracom Group |
Lindståhl |
Kajsa |
1943 |
Diverse styrelseuppdrag |
Vectura Consulting |
Lindsö |
Ebba |
1955 |
Diverse styrelseuppdrag |
SBAB |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
117 |
BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER
EFTERNAMN |
FÖRNAMN |
FÖDD |
TITEL |
STYRELSE |
Lingegård |
Monica |
1962 |
VD Samhall AB |
Saab Parts |
Ljung |
Peter |
1958 |
Egen konsultverksamhet Accella |
Metria |
Ljungqvist |
Leif |
1971 |
Departementssekretare Finansdepartementet |
Akademiska Hus |
Lorentzon |
Martin |
1969 |
Grundare Tradedoubler, Spotify |
TeliaSonera |
Lotass |
Lotta |
1964 |
Ledamot Svenska Akademin |
Dramaten |
Lundgren |
Bo |
1947 |
Fd riksgäldsdirektör och partiledare |
Specialfastigheter |
Lundgren Ericsson |
Jane |
1966 |
Direktör/Vice VD SEK |
SBAB |
Lundholt |
Anne Birgitte |
1952 |
PostNord |
|
Lundström |
Mikael |
1961 |
Senior Advisor NAI Svefa |
Göta kanalbolag |
Lusensky |
Ingegerd |
1950 |
Rektor Nordens folkhögskola |
Voksenåsen |
Lydahl |
Rolf |
1945 |
VD AB Sofielunds Gård |
Jernhusen |
Låftman |
Lennart |
1945 |
Direktör |
Operan |
Löf |
Leif |
1947 |
Grundare Kemibolaget i Bromma |
Miljömärkning Sverige |
Lönning |
Inge |
1938 |
Professor |
Voksenåsen |
Magnus |
Birger |
1955 |
Tidigare vice VD Schibsted |
SAS |
Magnusson |
Anna |
1977 |
Ämnessakkunnig Finansdepartementet |
Ersättningsmark |
Magnusson |
Bo |
1962 |
Diverse styrelseuppdrag |
SBAB |
Magnusson |
Johnny |
1952 |
Oppositionsråd Västra Götaland |
SOS Alarm |
Mahmood |
Qaisar |
1973 |
Kulturarvschef Riksantikvarieämbetet |
Dramaten |
Malm |
Gunnar |
1950 |
Generaldirektör Trafikverket |
Bilprovningen |
Malmborg |
Tony |
1963 |
Departementsråd Socialdepartementet |
Apotekens Service |
Marlow |
Cecilia |
1960 |
Diverse styrelseuppdrag |
Svenska Spel |
Marschall |
Chris |
1952 |
Protokollchef Region Skåne |
Dramaten |
Masoomi |
Maria |
1965 |
Grundare Marias Etnokök |
Almi Företagspartner |
Mattsson |
Christina |
1947 |
Styresman Stiftelsen Nordiska Museet |
Voksenåsen |
Mattsson Weijber |
Karin |
1972 |
Ordförande Riksidrottsförbundet |
VisitSweden |
Mejdell |
Dag |
1957 |
VD Posten Norge AS |
SAS |
Mellström |
Lotta |
1970 |
Kansliråd Finansdepartementet |
SEK |
|
|
|
|
|
Mitchell |
Gunilla |
1950 |
VD Västsvenska Turistrådet |
VisitSweden |
Moberg |
Jens |
1962 |
Diverse styrelseuppdrag |
PostNord |
Moberg |
Karin |
1963 |
Diverse styrelseuppdrag |
SBAB |
Moberg |
Lars Göran |
1943 |
Diverse styrelseuppdrag |
Fouriertransform |
Moberg |
Mattias |
1966 |
Ämnesråd Näringsdepartementet |
Almi Företagspartner |
Mohlin |
1946 |
Diverse styrelseuppdrag |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
|
Mohlkert |
Renée |
1960 |
Diverse styrelseuppdrag |
Göta kanalbolag |
Müller Pedersen |
Hans |
1958 |
GD Danish Ministry of Science, Innovation and |
ESS (European Spallation Source) |
|
|
|
Higher Education |
|
Mårdsjö |
Agneta |
1959 |
Näringslivschef Västra Götalandsregionen |
Almi Företagspartner |
Mölleskog |
Gry |
1962 |
Chef vid norska kronprinsparets stab |
SAS |
Narvinger |
Anders |
1948 |
Diverse styrelseuppdrag |
TeliaSonera |
Neergaard |
Claes de |
1949 |
VD Industrifonden |
Innovationsbron |
Nilsson |
Elisabeth |
1953 |
Landshövding Östergötlands län |
Göta kanalbolag |
Nilsson |
1957 |
Fd VD Rederi AB Gotland |
Svenska Skeppshypotek |
|
Nilsson |
Magnus |
1961 |
Styrelseordf Svensk Turism AB |
VisitSweden |
Nilsson |
Maria |
1957 |
VD 2Secure AB |
Samhall |
Nilsson |
Ulla |
1947 |
VD Svenska Handelskammaren i London |
SEK |
Anna |
1951 |
Chef SAFER Fordons- och trafiksäkerhetscentrum |
Bilprovningen |
|
Nordborg |
Jenni |
1970 |
Enhetschef Vinnova |
Innovationsbron |
Nordlöf |
Gunilla |
1961 |
GD Tillväxtverket |
Inlandsinnovation |
1956 |
Diverse styrelseuppdrag |
Sveaskog |
||
Nordström |
Lars G |
1943 |
Diverse styrelseuppdrag |
Nordea Bank |
Norman |
Elisabeth |
1961 |
Entreprenör |
Inlandsinnovation |
Nou |
Liia |
1965 |
CFO Pandox AB |
Vasallen |
Nykvist |
1948 |
GD Statens Pensionsverk |
Apoteksgruppen |
|
Olofsson |
Gunnar |
1955 |
VD Inlandsinnovation |
Ersättningsmark |
Olofsson |
Maud |
1955 |
Diverse styrelseuppdrag |
LKAB |
Olson |
Jan |
1950 |
Styrelseordf LFV |
Svedab |
Olving |
Lena |
1956 |
VD Micronic Mydata |
SJ |
Orback Pettersson |
Kia |
1959 |
Partner Konceptverkstan AB |
Jernhusen |
Parkbring |
Lars |
1942 |
VD Göteborgs Stad Upphandlings AB |
Miljöstyrningsrådet |
118 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER
EFTERNAMN |
FÖRNAMN |
FÖDD |
TITEL |
STYRELSE |
Paul |
1953 |
VD PP Polymer AB |
Innovationsbron |
|
Pehrsson |
Biljana |
1970 |
Senior Advisor East Capital |
Vasallen |
Peltola |
Timo |
1946 |
Diverse styrelseuppdrag |
SAS |
Persson |
Göran |
1949 |
Fd Statsminister |
Sveaskog |
Persson |
Jan |
1957 |
Ekonomichef Peab Sverige AB |
Bostadsgaranti |
Pettersson |
Lars |
1954 |
Diverse styrelseuppdrag |
LKAB |
Pihl |
Lennart |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
Green Cargo |
Reinius |
Richard |
1967 |
Kansliråd Finansdepartementet |
Bostadsgaranti |
Rennerstedt |
Kristina |
1952 |
Kulturråd i Washington |
Operan |
Renström |
Lars |
1951 |
VD Alfa Laval AB |
TeliaSonera |
Ringesten |
Mats |
1950 |
Partner Neuman & Nydahl |
Sveaskog |
Risfelt |
Jon |
1961 |
Diverse styrelseuppdrag |
TeliaSonera |
Rogestam |
Christina |
1943 |
Utredare |
Metria |
Rolfsen |
Wenche |
1952 |
Diverse styrelseuppdrag |
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
Roxendal |
Jan |
1953 |
Diverse styrelseuppdrag |
SEK |
Russell Felth |
Sarah |
1962 |
CEO Aegon Asset Management |
Nordea Bank |
Josefine |
1955 |
Affärsrådgivare |
VisitSweden |
|
Ryott |
Anna |
1972 |
VD Swedfund (fr o m aug 2013) |
Swedfund International |
Rystedt |
Fredrik |
1963 |
Fd CFO Nordea |
Teracom Group |
Röjdmark |
Jacob |
1965 |
VD och grundare Ture Invest AB |
Bilprovningen |
Sachs |
Daniel |
1970 |
VD Proventus |
Dramaten |
Ellen Marie |
1975 |
Forskningsledare Högskolan i Bodö |
Voksenåsen |
|
Sahlin |
Mona |
1957 |
Diverse uppdrag |
Systembolaget |
Salmén |
Ola |
1954 |
Diverse styrelseuppdrag |
Lernia |
Sandström |
Per Arne |
1947 |
Diverse styrelseuppdrag |
TeliaSonera |
Sandvik |
Pia |
1964 |
VD Länsförsäkringar Jämtland |
Akademiska Hus |
|
|
|
|
Holding |
Saxton |
Brita |
1954 |
Generaldirektör Trafikanalys |
Statens Bostadsomvandling |
Schauman |
Kristina |
1965 |
Diverse styrelseuppdrag |
Apoteket |
Schelin Seidegård |
Cecilia |
1954 |
Landshövding Gotland |
Fouriertransform |
Schur |
Fritz H. |
1951 |
Ordförande Fritz Schur Group |
PostNord |
Seddigh |
Akbar |
1943 |
Diverse styrelseuppdrag |
Innovationsbron |
|
|
|
|
Sweden Holding |
Simonsson |
Ingegerd |
1960 |
VD Hercules Grundläggning AB |
Jernhusen |
Sjöström |
Eric |
1966 |
Diverse styrelseuppdrag |
Dramaten |
Skoglund |
Johan |
1962 |
VD JM |
InfraNord |
Skogö |
Ingemar |
1949 |
Landshövding Västmanlands Län |
Swedavia |
Skåninger |
Magnus |
1971 |
Chef enheten för statlig bolagsförvaltning |
Samhall |
Spongh |
Gunilla |
1966 |
Chef Internationella Affärer Mekonomen |
InfraNord |
Stade |
Yngve |
1945 |
Fd Chef FoU StoraEnso |
RISE Research Institutes of Sweden Holding |
Stadigh |
Kari |
1955 |
VD Sampo |
Nordea Bank |
Staffas |
Mikael |
1965 |
CFO Boliden |
SJ |
Stalin |
Lotta |
1954 |
Diverse styrelseuppdrag |
Green Cargo |
Starrin |
Karin |
1947 |
Diverse styrelseuppdrag |
Arlandabanan Infrastructure |
|
|
|
|
Ordf |
Steen |
Anitra |
1949 |
Diverse styrelseuppdrag |
PostNord |
Steiner |
Eugen |
1954 |
Partner Healthcap |
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
Sthen |
Tryggve |
1952 |
President AB SKF Automotive Division |
Green Cargo |
Strand |
Erik |
1951 |
Diverse styrelseuppdrag |
Samhall |
Strandqvist |
Kersti |
1963 |
Hållbarhetschef SCA |
TeliaSonera |
Strömberg |
Karin |
1956 |
Delägare PharmaRelations AB |
Lernia |
Stuart |
John |
1947 |
Affärsutvecklingschef COMDEV International |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Ställdal |
Ewa |
1949 |
VD Bactiguard Technology |
SOS Alarm |
Sundling |
Jan |
1947 |
Diverse styrelseuppdrag |
SJ |
Sundström |
Björn |
1946 |
Ekonom Kommunförbundet |
Statens Bostadsomvandling |
Sanna |
1966 |
Diverse styrelseuppdrag |
SAS |
|
Svedberg |
Gunnar |
1947 |
Diverse styrelseuppdrag |
Akademiska Hus |
Svedenstedt |
Lottie |
1957 |
Diverse styrelseuppdrag |
Swedavia |
Svensson |
Siv |
1957 |
VD Sefina Group |
SJ |
Svensson |
Åke |
1952 |
VD Teknikföretagen |
SEK |
Syrén |
Håkan |
1952 |
Fd svensk överbefälhavare |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Sörman |
Håkan |
1953 |
VD SKL |
SOS Alarm |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
119 |
BOLAGSSTÄMMOVALDA STYRELSELEDAMÖTER
EFTERNAMN |
FÖRNAMN |
FÖDD |
TITEL |
STYRELSE |
Taflin |
Robert |
1947 |
Diverse styrelseuppdrag |
Inlandsinnovation |
Tetlie |
Nils Petter |
1965 |
VD Fujifilm Sverige |
Teracom Group |
Thorén |
Michael |
1969 |
Kansliråd Finansdepartementet |
Saab Parts |
Inga |
1958 |
Departementsråd Näringsdepartementet |
Almi Företagspartner |
|
Thornlund |
Anitha |
1963 |
Chefsjurist Carlsberg Sverige |
Apotekens Service |
Tolfes |
Gunnel |
1958 |
HR- och managementkonsult People & Business |
Samhall |
Trouvé |
Johan |
1960 |
VD Västsvenska Inudstri- och handelskammaren |
Svevia |
Törsäter |
Bertil |
1949 |
Regionutvecklingsdirektör Västra |
Almi Företagspartner |
|
|
|
götalandsregionen |
|
Wahlroos |
Björn |
1952 |
Styrelseordförande Sampo |
Nordea Bank |
Walder |
Eva |
1951 |
Utrikesråd Utrikesdepartementet |
SEK |
Wallenberg |
Jacob |
1956 |
Direktör Investor, diverse styrelseuppdrag |
SAS |
Wallenberg |
Marcus |
1956 |
Direktör Investor, diverse styrelseuppdrag |
LKAB |
Wallentin |
Bengt |
1950 |
Koncernchef och ordförande Marakanda |
Innovationsbron |
Wallér |
Johan |
1967 |
VD Sveriges Apoteksförening |
Apotekens Service |
Wallin |
Bo |
1942 |
Fd Departementsråd Näringsdepartementet |
Jernhusen |
Wallin |
Maj Charlotte |
1953 |
VD AFA Försäkring |
Akademiska Hus |
Wenster |
Peter |
1947 |
Geolog Svenska Kommunförbundet |
Miljöstyrningsrådet |
Wenzlaff |
Elisabeth |
1955 |
Senior advisor Wenzlaff Partners |
Apoteket |
Werngren |
Tomas |
1961 |
VD Kommuninvest |
Vasallen |
Westerståhl |
Kristina |
1962 |
Chef Konsumenternas Bank och Finansbyrå |
Bostadsgaranti |
Westin |
Per Håkan |
1946 |
Diverse styrelseuppdrag |
Specialfastigheter |
Westrin |
Marie |
1958 |
Utvecklingschef Ericsson AB |
RISE Research Institutes of Sweden Holding |
Wibom |
Hans |
1949 |
Verkställande Ledamot |
Bostadsgaranti |
|
|
|
Foundation Administration Management |
|
Vieweg |
Cecilia |
1955 |
Chefsjurist Electrolux |
Vattenfall |
Wigzell |
Kerstin |
1945 |
Diverse styrelseuppdrag |
Systembolaget |
Wikman |
Gunilla |
1959 |
Kommunikationsrådgivare |
SJ |
Wilhelmsson |
Fredrik |
1963 |
Grundare Wilhelmsson Management AB |
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
Wiman |
Christel |
1950 |
VD Tågoperatörerna |
Jernhusen |
von Oelreich |
Kristina |
1965 |
Biträdande avdelningschef Naturvårdsverket |
Miljöstyrningsrådet |
Zell |
Michael |
1950 |
Diverse styrelseuppdrag |
Svenska Skeppshypotek |
Zetterberg |
Leif |
1949 |
Diverse styrelseuppdrag |
Inlandsinnovation |
Zetterberg |
Peder |
1951 |
Eget bolag |
Ersättningsmark |
Zetterdahl |
1962 |
Generaldirektör Sjöfartsverket |
Svevia |
|
Ziegler |
Ingemar |
1947 |
Fd VD Locum |
Akademiska Hus |
Åberg |
Christer |
1966 |
VD Arla Foods AB |
SBAB |
Åbjörnsson |
Rolf |
1941 |
Advokat |
Statens Bostadsomvandling |
Ågren |
Anders |
1947 |
Direktör Nerga AB |
Metria |
Åhrén |
Ida |
1977 |
Departementssekreterare Miljödepartementet |
Miljöstyrningsrådet |
Åkerman |
Christina |
1961 |
Generaldirektör Läkemedelsverket |
Fouriertransform |
Åkerman |
Frank |
1952 |
Generalsekreterare Hela Människan |
Svenska Spel |
Östensson |
Per |
1959 |
Ämnesråd Finansdepartementet |
Swedfund International |
Eva |
1954 |
VD Visita Swedish Hospitality Industry |
VisitSweden |
120 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
Transport- och infrastruktursektorn är väl representerad bland bolagen med statligt ägande. Här pågår nattligt spårarbete i Infranords regi.
Foto: Infranord
BOLAGENS RAPPORTDATUM 2013
Bolagens rapportdatum
|
|
DELÅRSRAPPORT |
DELÅRSRAPPORT |
DELÅRSRAPPORT |
BOKSLUT |
BOLAG |
ÅRSSTÄMMA |
||||
|
|
|
|
|
|
Akademiska Hus |
|||||
Almi Företagspartner |
|||||
APL (Apotek Produktion & Laboratorier) |
|||||
Apotekens service |
|||||
Apoteket |
|
||||
Apoteksgruppen |
|||||
Arlandabanan Infrastructure |
|
|
|
||
Bilprovningen |
|||||
Bostadsgaranti |
|
|
|
|
|
Dom Shvetsii |
|
|
|
|
|
Dramaten |
|
|
|
|
|
Ersättningsmark |
|||||
ESS (European spallation source) |
|||||
Fouriertransform |
|||||
Green Cargo |
|||||
Göta kanalbolag |
|
|
|
||
InfraNord |
|||||
Inlandsinnovation |
|||||
Jernhusen |
|
||||
Lernia |
|||||
LKAB |
|
|
|
||
Metria |
|
||||
Miljömärkning Sverige |
|
|
|
|
|
Miljöstyrningsrådet |
|
|
|
|
|
Nordea Bank |
|
||||
Operan |
|
|
|
||
PostNord |
|
||||
RISE Research Intitutes of Sweden Holding |
|||||
Samhall |
|||||
SAS |
|||||
SBAB |
|
||||
SEK |
|||||
SJ |
|||||
SOS Alarm |
|||||
Specialfastigheter |
|
||||
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
|||||
Statens Bostadsomvandling |
|||||
Sveaskog |
|
||||
SVEDAB |
|||||
Swedavia |
|||||
Swedesurvey |
|
|
|
|
|
Swedfund International |
|||||
Svenska Skeppshypotek |
|
|
|
|
|
Svenska Spel |
|
||||
Svevia |
|
||||
Systembolaget |
|||||
TeliaSonera |
|||||
Teracom Group |
|
|
|||
Vasallen |
|||||
Vattenfall |
|||||
Vectura Consulting |
|
||||
VisitSweden |
|
|
|
|
|
Voksenåsen |
|
|
|
|
122 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
STATENS ÄGARPOLICY 2013
Statens ägarpolicy 2013
Bolag med statligt ägande ägs ytterst av det svenska folket. Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens ägande i bolag så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och att – i förekommande fall – de särskilt beslutade sam- hällsuppdragen utförs väl. Som princip anser regeringen att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, om företaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att klara på något annat sätt. Regeringens ambition är därför att minska det statliga ägandet. Att löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande är en naturlig del av att vara en värdeskapande och aktiv ägare. Med detta sagt anser regeringen också att det är av största vikt att bolagen som ägs av staten förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med värdeskapande som ett övergripan- de mål. Detta innebär att bolagen ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. Statligt ägda bolag ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sätt så att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett centralt dokument för att tydliggöra hur regeringen anser att detta ska ske mer konkret är statens ägarpolicy.
I statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställning i viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Statens ägarpolicy omfattar regeringens riktlinjer för extern rapporte- ring och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Vidare innebär statens ägarpolicy att Svensk kod för bo- lagsstyrning ska tillämpas.
Statens ägarpolicy tillämpas i majoritetsägda bolag med statligt ägande. I övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas. Dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet, vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.
1. RAMVERK FÖR STATLIGT ÄGANDE
1.1 Regeringens förvaltningsmandat
Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i de statligt ägda bolagen så att dess långsiktiga värdeutveckling blir den bästa möjliga samt att, i förekommande fall, de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, RF, med vissa undantag, över statens tillgångar. Enligt 9 kap. 9 § RF beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlå- telse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får heller inte utan riksda- gens bemyndigande skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket bud- getlagen får regeringen inte heller utan riksda- gens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmel- ser behöver regeringen även riksdagens god- kännande vid väsentliga ändringar av bolagens verksamhetsföremål. Detta är ramen för det mandat regeringen har för förvaltningen av bolag med statligt ägande. Riksdagsbeslut krävs inte för till exempel utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpande förvaltningen. Stats- ministern kan med stöd av 7 kap. 5 § RF uppdra till annat statsråd än respektive depar- tementschef att ansvara för frågor som gäller statens företagsägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik.
1.2 Lagstiftning
De statligt ägda bolagen lyder, med undantag för det som anges nedan, under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebo-
De statligt ägda bolagen, liksom privatägda bolag som är verksamma inom en viss sektor, kan exempelvis också lyda under särskild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (2010:1045) och lagen (2003:389) om elek- tronisk kommunikation. Ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom Reger- ingskansliet än Finansdepartementets bolags- förvaltning.
1.3EU:s bestämmelser om statligt stöd
EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt ägda som privat ägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider kon- kurrensen genom stöd som stärker den inhem- ska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekono- miska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas bland annat vid kapitaltillskott i statligt ägda bolag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltill- skott som lämnats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.
1.4Redovisning av allmänna medel
För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser. Reg-
lerna finns i det så kallade transparensdirekti- vet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Reglerna är uppställda för att
1.5 Konfliktlösning vid konkurrens- begränsande offentlig säljverksamhet
De statligt ägda bolag där staten direkt eller indirekt har ett dominerande inflytande omfat- tas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010. Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en verksamhet av kommersiell eller ekono- misk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Samma gäller också för landstingsägda och kommunägda bolag. Denna reglering går utöver den som gäller för andra företag enligt konkur- renslagen.
1.6 Offentlighet och sekretess
De statligt ägda bolagen förvaltas av Regerings- kansliet, som är en statlig myndighet. Det innebär att en handling som förvaras och enligt särskilda regler anses inkommen till eller upprättad i Regeringskansliet kan vara en allmän handling. Under vissa förutsättningar kan uppgifter i en allmän handling omfattas av sekretess. Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Så kan vara
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
123 |
STATENS ÄGARPOLICY 2013
fallet för känsliga affärsuppgifter. Det skulle i vissa fall kunna skada det allmänna eller bolaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men Regeringskansliet måste enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skade- prövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.
1.7 Internationellt samarbete och riktlinjer
Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of
2. BOLAGSSTYRNING OCH FÖRHÅLLANDET MELLAN ÄGARE, STYRELSE OCH LEDNING
2.1 Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning
I statligt majoritetsägda bolag ska Svensk kod för bolagsstyrning, nedan Koden, tillämpas. I övriga delägda bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att Koden ska tillämpas. Kodens övergripande syfte är att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag och behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Reg- lerna berör de enskilda bolagsorganens organi- sation och arbetsformer samt samspelet mellan dessa. Koden ska tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”. I vissa frågor har reger- ingen funnit skäl att, i överensstämmelse med Kodens princip ”följ eller förklara”, motivera vissa avvikelser. Nedan framgår regeringens motivering till avvikelserna.
2.2 Bolagsstämman
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande.
Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt ägande. Det följer av ett riksdagsbeslut från 1981 att riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att se till att underrättelse om tid och plats för bolagsstäm- man skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdagsledamöters önskan att närvara på bolagsstämma ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.
I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. De statligt ägda bolagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till bolagsledningen.
Årsstämma i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och eventuell utdel- ning ska ske senast två veckor efter respektive årsstämma.
2.2.1 Val av revisorer
Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. Från och med 2011 utses revisorerna för en mandatperiod om ett år. Det gäller dock inte Riksrevisionens revisorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevi- sionen kan förordna en eller flera revisorer i ett bolag som staten har bestämmande inflytande i. Regeringskansliets förvaltare och handläg- gare följer upphandlingsprocessen, som hante- ras av bolaget, från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. Revisor väljs på årsstäm- man. För det fall omval av revisorer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete.
2.3 Bolagsordning
Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksamheten. Regeringskansliet tillämpar en mall för bolagsordning för de statligt ägda bolagen. Mallen bygger på aktie- bolagslagens regler för marknadsnoterade bolag, Koden och statens ägarpolicy.
2.4 Ägaranvisningar
Utöver bolagsordningen används i de statligt ägda bolagen ytterligare ägaranvisningar i princip bara när bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag, uppbär anslag, befinner sig i omstrukturering eller omreglering samt vid avregleringar och andra väsentliga förändringar. Ägaranvisningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga och formalise- ras genom beslut på bolagsstämma. Det är viktigt att en anvisning är tydlig angående hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.
2.5 Riktlinjer
2.5.1 Extern rapportering
Ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda bolagen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. De statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.
Regeringens nu gällande riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande beslutades den 29 november 2007. Rapporte- ringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvär- dering av bolagens verksamhet och uppsatta mål. Riktlinjerna innehåller bland annat infor- mationskrav avseende hållbarhetsinformation, se nedan under 3. Regeringen har högt ställda ambitioner på området extern rapportering.
2.5.2 Ersättning till ledande befattningshavare
Regeringens nu gällande riktlinjer för anställ- ningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande beslutades den 20 april 2009. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för regeringen en central del i bolagsstyrningen. Det är styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. Dessa ersättnings- principer ska även vara vägledande för övriga anställda.
2.6 Ekonomiska mål i statligt ägda bolag
Syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspektiv att tTÊLFSTUÊMMBWÊSEFTLBQBOEFHFOPNBUUTUZSFMTF och företagsledning arbetar mot långsiktiga,
ambitiösa och realistiska mål, tVQQOÌLBQJUBMFGGFLUJWJUFUHFOPNBUUUZEMJHHÚSB kostnaden för eget kapital, tIÌMMBCPMBHFOTGJOBOTJFMMBSJTLQÌFOSJNMJH nivå, tUJMMGÚSTÊLSBÊHBSFOEJSFLUBWLBTUOJOHHFOPN hållbara och förutsägbara utdelningar med
hänsyn tagen till bolagens framtida kapital- behov och finansiella ställning, och att
tQÌFUUTUSVLUVSFSBUTÊUUNÊUB GÚMKBVQQPDI utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.
De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier.
t,BQJUBMTUSVLUVSNÌM UJMMFYFNQFMTLVMETÊUU- ningsgrad eller soliditet)
t6UEFMOJOHTNÌM UJMMFYFNQFMBOEFMBWOFUUP- vinst)
En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekonomiska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och mark- nadsmässig kompensation för det risktagande ägandet i ett bolag innebär. För lönsamhetsmå-
124 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
let utgör kostnaden för eget kapital ett golv, eftersom en avkastning som systematiskt understiger kapitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den optimala kapi- talstrukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika grader av skuldsättning. Kostnaden för eget kapital påverkar också indirekt utdelnings- policyn, då denna kostnad är en central kom- ponent i bedömningen av ett bolags framtida investeringar. Dessa investeringar och deras bidrag till värdeskapandet är i sin tur avgö- rande för hur stor del av de genererade vin- sterna som bör återinvesteras och därmed för hur stor andel som kan delas ut.
Andra viktiga utgångspunkter som används vid fastställandet av mål är jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känsligheten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.
De ekonomiska målen beslutas av bolags- stämma och ska dokumenteras direkt i stäm- moprotokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslu- tas av bolagsstämma. Uppföljning sker genom dialog mellan ägaren och styrelsens ordförande där utfallet gentemot de ekonomiska målen och styrelsens syn på detta utfall diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen i ett framåtblickande perspektiv. Skulle yttre förutsättningar, som till exempel ränteläge och lönsamhet på branschnivå, förändras signifikant och varaktigt, kan även behovet av en revision av målen diskuteras.
2.7 Om styrelsen
2.7.1 Styrelsens ansvar
Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar som lagstiftningen, bolagets bolagsord- ning, eventuella ägaranvisningar samt statens ägarpolicy ger. En del i arbetet med att säker- ställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende är att fastställa för verksamheten nödvändiga policydokument, till exempel en uppförandekod som bland annat säkerställer att god hushållning sker med samtliga resurser i verksamheten och att missbruk inte sker av den särställning det kan innebära att vara ett statligt ägt bolag, samt att årligen utvärdera gällande policydokument och tillhörande processer för uppföljning och regelefterlevnad.
2.7.2 Styrelsenomineringsprocessen
Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha en hög grad av integritet som motsvarar de krav på gott omdöme som förväntas av företrädare för staten.
För de statligt ägda bolagen som inte är marknadsnoterade ersätter de nedan angivna principerna Kodens regler i den del de avser beredning av beslut om nominering av styrelse- ledamöter och revisorer.
För bolag med statligt ägande tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Syftet är att säkerställa en effektiv kompetensförsörj- ning till bolagens styrelser. I marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande ägarintresse utser eller nominerar staten en ledamot till respektive valberedning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för bolags- stämman i nomineringsfrågor.
Styrelsenomineringsprocessen inom Reger- ingskansliet koordineras av Finansdepartemen- tet. För varje bolag analyseras kompetensbeho- vet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar respektive styrelses sam- mansättning och genomförda styrelseutvärde- ringar. Därefter fastställs eventuella rekryte- ringsbehov och rekryteringsarbetet inleds.
2.7.3Styrelsens sammansättning
Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolagsstyrelse. Det är viktigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrel- sen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärl- den förändras. Hållbart företagande är viktigt frågor för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmågan att arbeta strategiskt inom området. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.
För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter vara sex till åtta personer. Regering- ens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolags- stämman. Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avse- ende bakgrund, kompetensområde, erfarenhet och kön. Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning och målsättningen är att ande- len av kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent.
Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompe- tensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma. När processen avslu- tats ska gjorda nomineringar offentliggöras enligt Koden. Genom ett enhetligt och struktu- rerat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.
2.7.4Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i Koden och aktiebolagslagen.
STATENS ÄGARPOLICY 2013
De särskilda uppgifter som styrelseordföran- den ska ha i styrelsearbetet preciseras i arbets- ordningen för styrelsen. En sådan särskild uppgift som åligger styrelseordföranden är det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden ska styrel- sen genom styrelseordföranden samordna sin syn med företrädare för ägaren. Det är styrel- sen som har att ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelse- ordföranden inför ett visst styrelsebeslut.
2.7.5 Styrelseledamöters oberoende
Vad gäller styrelseledamöters oberoende finns enligt punkten 2.7.3. ovan ett grundläggande krav att en ledamot ska besitta en hög grad av integritet. En ledamot får inte stå i sådant beroendeförhållande till bolaget eller dess ledning att denna självständighet kan ifråga- sättas. En avvikelse i förhållande till Koden avseende styrelseledamöters oberoende är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsledningen, inte redovisas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två styrelseledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och även i förhållande till större aktieägare samt att samtliga ledamöters oberoende till större ägare ska redovisas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. I statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få ägare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. I mark- nadsnoterade bolag där staten har ett ägarin- tresse redovisas dock stämmovalda styrelsele- damöternas oberoende i förhållande till såväl bolaget som delägaren staten.
2.7.6 Styrelsens arbetsformer
Det är varje styrelses ansvar att bedöma beho- vet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska Kodens och aktiebolagsla- gens principer vara vägledande för dess arbete. Även i övrigt ska Kodens principer vara vägle- dande för styrelsens arbetsformer. I statligt ägda bolag bör firmateckningsrätten enbart utövas av två eller flera personer i förening och där minst en av firmatecknarna är styrelseleda- mot eller verkställande direktör.
2.7.7 Verkställande direktör
En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga verk- ställande direktören. Enligt Koden kan verk- ställande direktören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verk- ställande direktörens roller och därför ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrel- sen.
2.7.8 Utvärdering av styrelserna
Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det styrelseordförandens uppgift att se till att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
125 |
STATENS ÄGARPOLICY 2013
I de statligt helägda bolagen ska Regerings- kansliet informeras om utvärderingens resultat. I Regeringskansliets arbete med styrelsenomi- neringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser.
2.7.9 Styrelsens arvoden
Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseupp- draget innebär. Styrelseordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvoden bestäms av bolagsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inom styrelsen inrättade utskott ska bestämmas genom beslut på bolagsstämma. För att utskottsarvodering ska utgå ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Vid perioder av hög arbetsbelastning kan utskotts- arvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrel- seledamöter i statligt ägda bolag utgår som regel inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget. Arvode kan dock i undantagsfall utgå till anställd i Regeringskansliet efter särskilt beslut på bolagsstämma.
Om styrelse- och eventuellt utskottsarvode faktureras av ledamot inom ramen för närings- verksamhet bedriven i enskild firma med
Styrelseledamot eller styrelsesuppleant som anlitas som konsult i bolaget, och därmed erhåller konsultarvode utöver styrelsearvodet, ska undvikas. Om så ändå sker ska uppdraget prövas av styrelsen i enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordinarie styrelseuppdraget, avgränsat i tid och reglerat i avtal mellan bolaget och ledamoten. Principer för dessa typer av ersättningar ska föreläggas bolags- stämman i styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.
Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Det finns inget som hindrar att bolagsstämma kan besluta om ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen i statligt ägda bolag är dock att sådan ersättning inte utgår.
3 HÅLLBART FÖRETAGANDE
3.1 Definition
Statens bolagsstyrning syftar till att de statligt ägda bolagen ska agera föredömligt inom områ- det Hållbart företagande. Arbetet utgår från Brundtlandkommissionens ursprungliga defini- tion av begreppet hållbar utveckling från 1987 som lyder: En hållbar utveckling är en utveck- ling som tillfredsställer dagens behov utan att
äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Med Hållbart företagande avses att de statligt ägda bolagen ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling enligt definitionen ovan. Hållbart företagande innefattar områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption och affärsetik samt jämställdhet och mångfald.
3.2Efterleva internationella riktlinjer
En viktig del i arbetet med Hållbart företa- gande är att de statligt ägda bolagen efterlever de internationella riktlinjer som finns kring miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvill- kor, antikorruption och affärsetik. Särskilt viktigt är detta för bolag som har verksamhet eller affärsrelationer i länder som brister i efterlevnad av grundläggande internationella ramverk eller verkar inom särskilt utsatta branscher. De internationella riktlinjerna är de tio principerna i FN:s Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multina- tionella företag. Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samarbete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter.
Statligt ägda bolag ska agera på ett sätt som innebär att de åtnjuter offentligt förtroende. Genom att följa internationella riktlinjer såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag agerar man föredömligt till exempel i skattefrå- gor och affärsetiska frågor.
3.3Agera föredömligt inom området Hållbart företagande
Att agera föredömligt inom Hållbart företa- gande innebär att bolagen bland annat ska agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter, föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället, samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer, efterleva internationella riktlinjer på området, samt integrera frågorna i sin affärsstrategi och fastställa strategiska hållbarhetsmål.
Bolagens ansvar för hållbarhetsfrågor är viktigt för den långsiktiga förmågan att kunna konkurrera och skapa värde för sina ägare. En integrering av hållbarhetsfrågor är därför en självklar del i en långsiktig affärsstrategi.
Statligt ägda bolag ska ha en genomtänkt och förankrad policy och strategi samt fast- ställda mål inom Hållbart företagande. Målen ska vara få och övergripande, relevanta för bolagets affärsverksamhet och hållbarhetsutma- ningar, långsiktiga och utmanande, uppfölj- ningsbara, samt tydliga och enkla att kommuni- cera. Det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi. Bolagen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågor såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspart- ners, kunder, leverantörer och övriga intressen- ter.
Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och att bolag med statligt ägande ska beakta detta i sin verksamhet och personalpoli- tik. En ökande internationalisering ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mångfaldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och framtida medarbetares kompe- tens och erfarenhet ska tillvaratas i verksamhe- ten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell lägg- ning eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som bolagen kom- mer i kontakt med.
De statligt ägda bolagens styrelser och led- ningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsar- betet. Regeringen ser det som en fortlöpande och angelägen uppgift att ta till vara den kom- petens och erfarenhet som såväl kvinnor som män har. Detta gäller inte minst vid tillsätt- ningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i före- tagsledande ställning. Precis som staten som ägare agerar för jämställda styrelser, är det angeläget att de statligt ägda bolagen driver utvecklingen mot en balanserad könsfördelning på företagsledande befattningar. De statligt ägda bolagen ska i övrigt aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor i den egna verksamheten.
Bolagens arbete med Hållbart företagande ska kommuniceras såväl externt som internt. Uppföljning av bolagets arbete sker integrerat med övriga ägarfrågor genom dialog mellan ägaren och bolaget.
3.4 Hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI)
Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med Hållbart företagande framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Regeringen beslutade i november 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utökade informations- krav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda bolagen ska publicera en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s internationella riktlinjer för hållbarhets- redovisning. Riktlinjerna ställer tydliga krav på rapportering och redovisning av bolagens arbete med hållbarhetsfrågor.
Bilaga 1 Riktlinjer för extern rapportering
Bilaga 2 Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare
126 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING
Riktlinjer för extern rapportering
Regeringen beslutade den 29 november 2007 om nedanstående riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Dessa ersätter de tidigare riktlinjerna som beslutades 2002. Riktlinjerna har kompletterats med utökade och tydligare informa- tionskrav avseende hållbarhetsinformation. De statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privatägda företag, exempel- vis aktiebolagslagen, bokförings- och årsredovisningslagen. Riktlinjerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed. Företagen ska senast från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 rapportera enligt riktlinjerna.
INLEDNING
Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Företagen representerar stora värden och företagen ägs ytterst gemensamt av svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning.
INFORMATIONSGIVNING
Ledord för regeringens förvaltning är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. Övergri- pande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och att i förekommande fall se till att uttryckta samhällsintressen infrias. De statligt ägda företagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, kvartalsrapporter, bolagsstyrningsrapport, rapport om intern kontroll och hållbarhetsredovisning, ska vara lika transparent som i börsnoterade företag. Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda företagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av företagens verksamhet och uppsatta mål. Regeringen kommer att utvär- dera efterlevnaden av riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Utvärderingen kommer att redovisas i regering- ens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande. En ansvarsfull och profes- sionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar utveckling, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättighe- ter, jämställdhet och mångfald. Det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med detta. Regeringen förstärker sina högt ställda ambitioner på området och genom dessa riktlinjer ställer regeringen tydligare krav på rapportering och redovisning. I statens ägarpolicy anges att styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för frågor som rör exempelvis etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Att företagen har en genomtänkt strategi för att hantera dessa hållbarhetsfrågor är en viktig del av regeringens ägarpolicy. Arbetet ska kommuniceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med hållbar utveckling framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelserna i de statligt ägda företagen ansva- rar för att företagen presenterar en hållbarhets- redovisning enligt Global Reporting Initiative (GRI):s riktlinjer som tillsammans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat under- lag för utvärdering och uppföljning. GRI:s riktlinjer är internationella normgivande riktlin- jer för hållbarhetsredovisning.
RIKTLINJERNAS TILLÄMPNING
Företag med statligt ägande ska tillämpa dessa riktlinjer. I de fall staten är en av flera ägare avser regeringen att i samråd med företaget
och övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas även i de delägda företagen.
Riktlinjerna bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förkla- ring med motivering till avvikelsen anges. Den konstruktionen gör riktlinjerna tillämpbara med bibehållen relevans bland alla företag, oavsett storlek eller bransch, utan att ge avkall på redo- visning och rapporteringens huvudsyfte. Styrelsen ska i årsredovisningen beskriva och ange hur riktlinjerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret, samt kommentera eventuella avvikelser.
ANSVARSFÖRHÅLLANDEN
Styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagens redovisning och rapportering följer dessa beslutade riktlinjer. Företagen ska snarast och senast från och med det räken- skapsår som inleds den 1 januari 2008 rappor- tera enligt riktlinjerna. Styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagen, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redo- visningssed, i tillämpliga delar presenterar årsredovisning, kvartalsrapporter, samt boksluts- kommuniké enligt OMX Nordic Exchange Stock- holm AB:s1) regler i noteringsavtal. Det innebär också att företagen ska redovisa en bolagsstyr- ningsrapport och en rapport om intern kontroll enligt Svensk kod för bolagsstyrning.
Företagen ska också möta de krav som finns i lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Därutöver ansvarar styrel- serna för att företagen presenterar en hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. De regelverk som omger företag förändras och uppdateras löpande över tiden. De statligt ägda företagen förväntas följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommenda- tioner i takt med att de förändras. Styrelsen ska följa utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändring- arna.
PRINCIPER FÖR EXTERN RAPPORTERING OCH RAPPORTERINGSANSVAR
Årsredovisning
De statligt ägda företagen ska i årsredovis- ningen enligt bland annat årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL ge en rättvisande bild av utvecklingen av företagens verksamhet, ställ- ning och resultat i enlighet med lagar och praxis. I detta ingår exempelvis:
tAffärsidé, strategi, verksamhet, marknad, kunder och konkurrenter samt organisation.
tRisker och riskhantering, möjligheter och hot, känslighetsanalys som beskriver företa- gets huvudsakliga finansiella risker.
t&OCFTLSJWOJOHBWGÚSFUBHFUTWÊTFOUMJHB
1) Namnändrat till NASDAQ OMX Stockholm Aktiebolag.
av betydelse för att förstå företagets resultat, ställning och framtidsutsikter.
tInvesteringar, förvärv och väsentliga händel- ser som inträffat under räkenskapsåret och efter dess slut.
tFöretagets verksamhet inom forskning och utveckling.
tStyrelsens arbete och sammansättning under året.
tErsättning till ledande befattningshavare och beskrivning av incitamentsprogram.
Därutöver ska årsredovisningen innehålla en redovisning av, eller information om:
tBeslutade finansiella och icke finansiella mål, fastställd utdelningspolicy, verksam- hetsmål och måluppfyllelse.
tFöretagets etiska principer, uppförandekod och jämställdhetspolicy.
tFöretagets arbete med hållbarhetsfrågor, inklusive arbete med jämställdhet, mångfald och andra etiska frågor.
tRegeringens uppdrag till företaget, mål kopplade till uppdraget och mätningar av måluppfyllelse såsom exempelvis kund- undersökningar. Dessa uppdrag kan vara formulerade på olika sätt för olika företag, exempelvis i propositioner, riksdags- skrivelser, betänkanden, SOU och bolagsord- ningar.
tFöretagets arbete med beaktande av reger- ingens riktlinjer och de policies som berör alla företag med statligt ägande, såsom exempelvis ägarpolicyn, dessa riktlinjer och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare.
Hållbarhetsredovisning
En hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer ska publiceras på respektive företags hemsida i samband med publiceringen av företagets årsre- dovisning. Hållbarhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en del i årsredovisningsdokumentet.
I en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer ingår exempelvis:
tRedogörelse och kort analys av vilka hållbar- hetsfrågor som bedömts som viktiga för företaget med motivering varför.
tTydlig redovisning av risker och möjligheter med hänsyn till hållbarhetsfrågor, i synner- het sådana
tEn tydlig redovisning av genomförd intres- sentanalys och intressentdialog i syfte att identifiera och ta ställning till väsentliga risker och möjligheter med hänsyn till håll- barhetsfrågor för företagets viktigaste intres- senter.
tRedogörelse för företagets strategier och anpassning till kraven om hållbar utveckling samt hur strategi och anpassning påverkar
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
127 |
RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING
Översikt av principer för redovisning av finansiell och
|
|
FINANSIELL INFORMATION |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
MOTIV |
|
Följa och bedöma företagens ekonomiska utveckling |
|
Följa och bedöma företagens bolagsstyrning, |
|
||
|
|
hållbarhetsarbete och utförande av ev. samhällsuppdrag |
|
||||
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
KÄLLA |
|
Lag och standard |
|
Riktlinjer |
|
Beslut av ägare |
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bolagskoden |
|
Bolagsstämmobeslut |
|
GRUNDPRINCIP |
|
IFRS |
|
|
(Regeringens riktlinjer) |
|
|
|
|
GRI |
|
|
|||
|
|
|
|
|
(Riksdagsbeslut) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Årsredovisning |
|
Hållbarhetsredovisning |
|
Redovisning av uppfyllelse |
|
ÅRLIG |
|
|
Bolagsstyrningsrapport |
|
|
||
|
Bokslutskommuniké |
|
|
av ev. samhälllsuppdrag |
|
||
|
|
|
Rapport för intern kontroll |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UNDER ÅRET |
|
Kvartalsrapporter |
|
Förekommande nyckeltal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LÖPANDE |
|
Särskilda pressmeddelanden/informationsinsatser. Öppenhet gentemot allmänhet och media. |
|
|
|
||
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Lagar och rekommendationer som ger vägledning
Lagar och direktiv: |
Exempel på normgivande instanser: |
n aktiebolagslagen (2005:551) ABL n bokföringslagen (1999:1078) BFL
n årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL
n lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL
n lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL
n lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m m n lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
n International Accounting Standards Board, IASB n Bokföringsnämnden
n Nasdaq OMX Nordic
n Rådet för finansiell rapportering
n Europeiska gemenskapens institutioners rekommendationer som antas av branschorganisationen för revisorer och rådgivare, Far
n Kollegiet för svensk bolagsstyrning n Global Reporting Initiative, GRI
n SFF (Sveriges Finansanalytikers Förening)
företagets resultat och ställning nu och i framtiden.
tRedovisning av företagets ställningstaganden i egna policydokument och i form av interna- tionella konventioner, såsom exempelvis FN:s Global Compact.
tRedogörelse för hur det aktiva hållbarhetsar- betet bedrivs med mål, handlingsplaner, ansvarsfördelning, utbildningssatsningar samt styr- och incitamentssystem för upp- följning.
tEn tydlig redovisning av resultat och mål med utgångspunkt i valda resultatindikato- rer. Dessa ska kompletteras med löpande text som förklarar utfall i förhållande till mål tillsammans med redovisning av nya mål.
tRedovisningsprinciper som tydliggör företa- gets utgångspunkter för redovisningen och avgränsningen för densamma.
Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitets- säkrad genom oberoende granskning och bestyrkande. Tidpunkten för avgivandet av redovisningen ska följa årsredovisningens rapporteringscykel.
Kvartalsrapporter
Företagen ska kvartalsvis publicera kvartalsrap- porter.
Tidplan för publicering av rapporter
Företagen ska publicera kvartalsrapporter, bokslutskommunikéer samt årsredovisningar på företagets hemsida. Årsredovisningen bör finnas tillgänglig både i tryckt format och i PDF- format publicerad på företagets hemsida. Avseende hållbarhetsredovisning och delårsrap- porter ska de finnas tillgängliga i
tÅrsredovisningen ska publiceras senast den 31 mars.
tHållbarhetsredovisning ska publiceras senast den 31 mars.
tBolagsstyrningsrapport och rapport om intern kontroll ska publiceras senast den 31 mars.
tBokslutskommunikén (Q4) ska senast publice- ras den 15 februari.
tHalvårsrapporten (Q2) ska publiceras senast den 15 augusti.
tKvartalsrapporter för
tKvartalsrapporter för
Utvärdering
Efterlevnaden av dessa riktlinjer kommer att utvärderas och redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande.
128 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare
Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nedanstående riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.
INLEDNING
Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Regeringen förvaltar de statligt ägda företagen. Regeringens övergri- pande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och i förekommande fall se till att de uttryckta samhällsintressena infrias. Rimliga och väl avvägda ersättningar till de ledande befattningshavarna är en central del för att uppnå det målet. Rimliga ersättningar är även viktiga för förtroendet för näringslivet.
Regeringens förvaltning av de statligt ägda företagen ska vara både öppen och tydlig. De statligt ägda företagens externa rapportering ska därför vara minst lika genomlyst som de noterade företagens. Detta gäller även ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna.
Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och trans- parent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och företagskultur.
Regeringen kommer att följa upp och utvär- dera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärde- ringen avser att behandla hur företagen tilläm- pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.
TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Dessa riktlinjer ersätter regeringens tidigare riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande
Riktlinjerna utgör en del av den statliga ägarpolicyn1). Riktlinjerna avser företag som staten genom sitt ägande har ett bestämmande inflytande över på motsvarande sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). Dessa företag ska vidare tillämpa riktlinjerna i sina dotterföretag. I övriga företag där staten direkt eller genom ett företag är delägare bör regeringen respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.
STYRELSENS ANSVARSOMRÅDE
Styrelserna i de statligt ägda företagen ska på motsvarande sätt som i noterade företag, föreslå bolagsstämman riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut och därmed tillämpa reglerna för detta som huvud- sakligen finns i 8 kap.
1)Ingår i verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande (regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande).
riktlinjer ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.
Av styrelsens förslag till riktlinjer ska bland annat framgå
t IVSTUZSFMTFOTÊLFSTUÊMMFSBUUFSTÊUUOJOHBSOB följer dessa riktlinjer, och
t BUUEFUTLBGJOOBTTLSJGUMJHUVOEFSMBHTPN utvisar bolagets kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.
Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.
Styrelsen ska säkerställa att den verkstäl- lande direktören tillser att företagets ersätt- ningar till övriga anställda bygger på ersätt- ningsprinciperna enligt nedan.
Styrelsen ska redovisa de särskilda skäl som finns för att i ett enskilt fall avvika från reger- ingens riktlinjer.
ERSÄTTNINGSPRINCIPER
Den totala ersättningen till ledande befatt- ningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.
Rörlig lön ska inte ges till ledande befatt- ningshavare. Med beaktande av övriga princi- per i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda.
Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pen- sionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall företaget avtalar om en förmånsbestämd pensionsför- mån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar översti- gande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. Företagets kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av företaget efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.
Vid uppsägning från företagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från företagets sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsägande företaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångs- vederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.
Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.
REDOVISNING
De statligt ägda företagen ska redovisa ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att de statligt ägda företagen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktie- bolag. Reglerna för detta återfinns huvudsak- ligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.
Styrelsen ska vid årsstämman redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska bolagets revisor inför varje årsstämma lämna ett skriftligt och undertecknat yttrande till styrelsen avseende om revisorn anser att de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts eller inte.
Härutöver ska även styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavarnas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslu- tade riktlinjerna.
DEFINITIONER
t .FEledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra perso- ner i företagets ledning. Denna krets motsvaras av de personer som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551). Det omfattar exempelvis personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt under- ställda den verkställande direktören.
t . FEersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.
t .FEförmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt
t . FErörlig lön avses exempelvis incita- mentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.
t .FEavgiftsbestämd pension (premiebe- stämd pension) avses att pensionspre- mien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.
t . FEförmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.
t .FEdotterföretag avses de juridiska personer som avses i 1 kap. 11 § aktie- bolagslagen (2005:551).
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
129 |
ADRESSREGISTER
Adressregister
Akademiska Hus |
Bostadsgaranti |
Inlandsinnovation |
Box 483 |
Box 26016 |
Akademigatan 2 |
401 27 Göteborg |
100 41 Stockholm |
831 40 Östersund |
Telefon: |
Telefon: |
Telefon: |
info@akademiskahus.se |
abo@bostadsgaranti.se |
info@inlandsinnovation.se |
www.akademiskahus.se |
www.bostadsgaranti.se |
www.inlandsinnovation.se |
Almi Företagspartner |
Dom Shvetsii |
Jernhusen |
Box 70394 |
Ul. Malaya Konyushennaya |
Box 520 |
107 24 Stockholm |
block A |
101 30 Stockholm |
Telefon: |
191186 S:t Petersburg, Ryssland |
Telefon: |
info@almi.se |
|
info@jernhusen.se |
www.almi.se |
Dramaten |
www.jernhusen.se |
|
Box 5037 |
|
APL, |
102 41 Stockholm |
Lernia |
Apotek Produktion & Laboratorier |
Telefon: |
Box 1181 |
Box 5071 |
info@dramaten.se |
111 91 Stockholm |
141 05 Kungens Kurva |
www.dramaten.se |
Telefon: |
Telefon: |
|
info@lernia.se |
info@apl.se |
ESS, European Spallation Source |
www.lernia.se |
www.apl.se |
Box 176 |
|
|
221 00 Lund |
LKAB |
Apotekens Service |
Telefon: |
Box 952 |
Ringvägen 100, uppgång D |
info@esss.se |
971 28 Luleå |
118 60 Stockholm |
www.europeanspallationsource.se |
Telefon: |
Telefon: |
|
info@lkab.com |
servicedesk@apotekensservice.se |
Fouriertransform |
www.lkab.com |
www.apotekensservice.se |
Sveavägen 17 |
|
|
111 57 Stockholm |
Metria |
Apoteket |
Telefon: |
801 83 Gävle |
Box 3001 |
info@fouriertransform.se |
Telefon: |
169 03 Solna |
www.fouriertransform.se |
info@metria.se |
Telefon: |
|
www.metria.se |
kundservice@apoteket.se |
Green Cargo |
|
www.apoteket.se |
Box 39 |
Miljömärkning Sverige |
|
171 11 Solna |
118 80 Stockholm |
Apoteksgruppen |
Telefon: |
Telefon: |
Box 7264 |
info@greencargo.com |
info@svanen.se |
103 89 Stockholm |
www.greencargo.com |
www.svanen.se |
Telefon: |
|
|
info@apoteksgruppen.se |
Göta kanalbolag |
Miljöstyrningsrådet |
www.apoteksgruppen.se |
Box 3 |
Vasagatan |
|
591 21 Motala |
111 20 Stockholm |
Arlandabanan Infrastructure |
Telefon: |
Telefon: |
Box 70378 |
info@gotakanal.se |
info@msr.se |
107 24 Stockholm |
www.gotakanal.se |
www.msr.se |
Telefon: |
|
|
info@abanan.se |
Infranord |
Nordea Bank |
www.abanan.se |
Box 1803 |
Smålandsgatan 17 |
|
171 21 Solna |
105 71 Stockholm |
Bilprovningen |
Telefon: |
Telefon: |
Box 7020 |
info@infranord.se |
www.nordea.com |
164 07 Kista |
www.infranord.se |
|
Telefon: |
|
Operan |
kundtjanst@bilprovningen.se |
|
Box 16094 |
www.bilprovningen.se |
|
103 22 Stockholm |
|
|
Telefon: |
|
|
info@operan.se |
|
|
www.operan.se |
PostNord
105 00 Stockholm Telefon:
RISE
Box 3072
103 61 Stockholm Telefon:
www.ri.se
Saab Parts
611 81 Nyköping Telefon:
Samhall
Box 27705
115 91 Stockholm Telefon:
SAS
195 87 Stockholm Telefon:
SBAB
Box 27308
102 54 Stockholm Telefon:
SEK
Box 194
101 23 Stockholm Telefon:
SJ
105 50 Stockholm Telefon:
www.sj.se
SOS Alarm
Box 19546
104 32 Stockholm Telefon:
130 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
ADRESSREGISTER
Specialfastigheter |
Swedavia |
Vectura Consulting |
Box 632 |
190 45 |
Box 46 |
581 07 Linköping |
Telefon: |
171 11 Solna |
Telefon: |
info@swedavia.se |
Telefon: |
info@specialfastigheter.se |
www.swedavia.se |
info@vectura.se |
www.specialfastigheter.se |
|
www.vectura.se |
|
Swedesurvey |
|
SSC (Svenska rymdaktiebolaget) |
801 82 Gävle |
VisitSweden |
Box 4207 |
Telefon: |
Box 3030 |
171 04 Solna |
info@swedesurvey.se |
103 61 Stockholm |
Telefon: |
www.swedesurvey.se |
Telefon: |
info@ssc.se |
|
info.se@visitsweden.com |
www.ssc.se |
Swedfund International |
www.visitsweden.com |
|
Box 3286 |
|
Statens Bostadsomvandling, Sbo |
103 65 Stockholm |
Voksenåsen |
Sjögatan 23 |
Telefon: |
Ullveien 4 |
852 34 Sundsvall |
info@swedfund.se |
|
Telefon: |
www.swedfund.se |
Telefon: |
info@sbo.se |
|
hotell@voksenaasen.no |
www.sbo.se |
Systembolaget |
www.voksenaasen.no |
|
103 84 Stockholm |
|
Sveaskog |
Telefon: |
|
Torsgatan 4 |
kundtjanst@systembolaget.se |
|
105 22 Stockholm |
www.systembolaget.se |
|
Telefon: |
|
|
info@sveaskog.se |
TeliaSonera |
|
www.sveaskog.se |
106 63 Stockholm |
|
|
Telefon: |
|
Svedab |
teliasonera@teliasonera.com |
|
Box 4044 |
www.teliasonera.com |
|
203 11 Malmö |
|
|
Telefon: |
Teracom Group |
|
info@svedab.se |
Box 30150 |
|
www.svedab.se |
104 25 Stockholm |
|
|
Telefon: |
|
Svenska Skeppshypotek |
info@teracom.se |
|
Box 11010 |
www.teracom.se |
|
404 21 Göteborg |
|
|
Telefon: |
Vasallen |
|
loan@svenskaskeppshypotek.se |
Box 244 |
|
www.svenskaskeppshypotek.se |
701 44 Örebro |
|
|
Telefon: |
|
Svenska Spel |
info@vasallen.se |
|
621 80 Visby |
www.vasallen.se |
|
Telefon: |
|
|
kundservice@svenskaspel.se |
Vattenfall |
|
www.svenskaspel.se |
162 87 Stockholm |
|
|
Telefon: |
|
Svevia |
info@vattenfall.se |
|
Box 4018 |
www.vattenfall.se |
|
171 04 Solna |
|
|
Telefon: |
|
|
kontakt@svevia.se |
|
|
www.svevia.se |
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
131 |
132 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2012 |
|
|
Skr. 2012/13:140
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2013
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, statsråden Björklund, Bildt, Ask, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Billström, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström,
Föredragande: Statsrådet Norman
Regeringen beslutar skrivelse 2012/13:140 2013 års redogörelse för företag med statligt ägande.