Regeringens skrivelse 2012/13:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. Skr.

2012 2012/13:130

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 16 maj 2013

Maria Larsson

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2012. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar 2012 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet i ett längre perspektiv.

Sammanställningen av AP-fondernas årsredovisningar visar att resultatet för buffertfonderna sammantagna, dvs. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, uppgick till 100,5 miljarder kronor 2012. Förutom resultatet påverkades buffertkapitalet av ett nettoutflöde på motsvarande 15,2 miljarder kronor, till följd av att pensionsutbetalningarna för fjärde året i rad översteg pensionsutgifterna. Buffertkapitalet ökade under året med 85,3 miljarder kronor till 958 miljarder kronor.

Buffertfondernas redovisade avkastning efter kostnader, jämfört med inkomstindex, och utgående fondkapital (procent per år resp. mdkr)

	2012	2011	2010	2009	2008	2001–2012
Avkastning	11,6	-1,9	10,2	19,3	-21,6	4,0
Inkomstindex	4,9	1,9	0,3	6,2	4,5	3,2
Fondkapital	958	873	895	827	708
Not. Inkomstindex visar genomsnittsinkomstens utveckling och ligger till grund för
uppräkningen av skulderna i inkomstpensionssystemet.
Buffertfondernas samlade resultat uttryckt som avkastning uppgick till
11,6 procent under 2012. Buffertfondernas genomsnittliga						avkastning
2001–2012	uppgick	till	4,0 procent	per	år, vilket	överträffar
inkomstindex under perioden.						1

Skr. 2012/13:130 Regeringens utvärdering av AP-fondernas förvaltning omfattar styrelsernas strategiska beslut i ett långsiktigt perspektiv och fondernas operativa förvaltning under den senaste femårsperioden (2008–2012).

Buffertkapitalets avkastning överstiger ökningen i inkomstindex sedan starten 2001, vilket innebär att buffertkapitalet har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets finansiering under denna period.

Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning överstiger fondernas interna mål över tioårsperioden 2003–2012, men inte över den längre perioden sedan 2001. Den långsiktiga avkastningen har förbättrats under 2012, vilket är positivt. Regeringen anser att det finns utrymme för fonderna att förbättra den interna uppföljningen genom att utvärdera fondens resultat mot en lämplig referensportfölj. I likhet med föregående år konstaterar regeringen att jämförbarheten mellan fondernas redovisning av avkastning och risk kan förbättras.

Första–Fjärde AP-fondernas operativa resultat den senaste femårsperioden uppnår eller ligger nära realistiska mål i tre fall av fyra. Regeringen anser att behovet av offentlig redovisning av resultaten av fondernas verksamhet kvarstår.

Sjätte AP-fondens långsiktiga avkastning har stärkts under 2012 men avkastningen både under perioden sedan start och under den senaste tioårsperioden 2003–2012 är lägre än fondens tidigare mål och lägre än det nya mål som gäller fr.o.m. 2012. Under 2012 har regeringen låtit genomföra en fördjupad granskning av Sjätte AP-fondens nedskrivningar av innehav i expansionsbolag under 2011. Granskningen visar att fondens nedskrivningar var motiverade och i stort sett korrekta i sin omfattning.

Den långsiktiga avkastningen för förvalsalternativet som Sjunde AP-fonden förvaltar (AP7 Såfa, tidigare Premiesparfonden) överträffar den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet över alla undersökta horisonter, vilket är positivt.

I utvärderingen ingår också en granskning av Första–Fjärde AP-fondernas riktlinjer för etik och miljö, AP-fondernas tillämpning av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna och AP-fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. AP-fonderna har under 2012 vidareutvecklat metod och processer för att integrera etik- och miljöaspekter i den löpande analysen och förvaltningen.

AP-fonderna redovisar underlag respektive en bedömning av hur ersättningarna till fondens anställda förhåller sig till regeringens riktlinjer. Regeringen skulle välkomna en utförligare redovisning av underlaget.

Regeringen anser att AP-fondernas interna riktlinjer för ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor ska vara rimliga och präglade av måttfullhet, tydlighet och transparens. AP-fonderna har under 2012 genomfört en översyn av riktlinjerna på området. Regeringen anser att det är angeläget att AP-fondernas styrelser fortsätter arbetet med tillämpningen av fondernas riktlinjer och de kostnader som blir resultatet.

2

Innehållsförteckning				Skr. 2012/13:130
1	Inledning ..........................................................................................			4
2	Utvecklingen på de finansiella marknaderna 2001–2012			................ 5
3	Buffertfondernas kostnader..............................................................			8
4	AP-fondernas redovisade resultat ..................................................			10
	4.1	Första–Fjärde AP-fonderna .............................................		10
		4.1.1	Första AP-fondens resultat .............................	11
		4.1.2	Andra AP-fondens resultat .............................	15
		4.1.3	Tredje AP-fondens resultat.............................	17
		4.1.4	Fjärde AP-fondens resultat .............................	20
	4.2	Sjätte AP-fonden .............................................................		23
	4.3	Sjunde AP-fonden ...........................................................		28
5	Utvärdering av AP-fondernas verksamhet .....................................			31
	5.1	Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet....................		31

5.2 Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas

	förvaltning .......................................................................		38
	5.2.1	Strategiska beslut............................................	38
	5.2.2	Operativ förvaltning .......................................	48
5.3	Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning ................		51
5.4	Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning ..............		60
	5.4.1	Strategiska beslut............................................	60
	5.4.2	Operativ förvaltning .......................................	63
5.5	Övriga förvaltningsfrågor................................................		64

Bilaga 1 Policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna

Bilaga 2 Utdrag ur årsredovisning för Första AP-fonden

Bilaga 3 Utdrag ur årsredovisning för Andra AP-fonden

Bilaga 4 Utdrag ur årsredovisning för Tredje AP-fonden

Bilaga 5 Utdrag ur årsredovisning för Fjärde AP-fonden

Bilaga 6 Utdrag ur årsredovisning för Sjätte AP-fonden

Bilaga 7 Utdrag ur årsredovisning för Sjunde AP-fonden

Bilaga 8 Underlag från McKinsey & Company

Bilaga 9 Underlag från Ernst & Young

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

3

Skr. 2012/13:130

4

1 Inledning

De allmänna pensionsfonderna (AP-fonderna) är statliga myndigheter som ingår i ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Ålderspensionssystemet består i sin tur av ett fördelningssystem och av ett premiereservsystem. Pensioner som utbetalas inom fördelningssystemet (inkomstpensionssystemet) finansieras i princip av pensionsavgifter som betalas in löpande. Premiereservsystemet (premiepensionssystemet) är fullt fonderat, vilket innebär att utgående pensioner i sin helhet finansieras av fonderade medel.

Första–Fjärde samt Sjätte AP-fonderna förvaltar fördelningssystemets buffertkapital och kan därför sägas vara buffertfonder. Buffertkapitalet ingår i inkomstpensionssystemets tillgångar tillsammans med avgiftstillgången, som i sin tur representerar värdet av framtida pensionsavgifter. Buffertfonderna utjämnar svängningar i flödet av pensionsavgifter och pensionsbetalningar och förväntas därutöver bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Under 2012 översteg för fjärde året i rad pensionsbetalningarna beloppsmässigt inbetalda pensionsavgifter, vilket resulterade i ett nettoutflöde från Första–Fjärde AP-fonderna till pensionssystemet. Sjunde AP-fonden förvaltar, vid sidan av ett stort antal privata fondförvaltare, premiepensionssystemets fonderade kapital.

Mot bakgrund av dels att buffertfondernas regelverk har varit i bruk under en tioårsperiod eller längre (Sjätte AP-fonden bildades 1996), dels ändrade förutsättningar för kapitalförvaltning tillsatte regeringen under 2011 i samråd med Pensionsgruppen (med företrädare för de fem partier bakom pensionsöverenskommelsen från 1994) en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas regelverk (dir. 2011:84).

Utredningen, som antog namnet Buffertkapitalstutredningen, överlämnade i augusti 2012 betänkandet AP-fonderna i pensionssystemet

– effektivare förvaltning av pensionsreserven (SOU 2012:53) till regeringen. Utredningen föreslår att en ny myndighet inrättas, Pensionsreservsstyrelsen, med uppdraget att förvalta och administrera pensionsreserven. Pensionsreservsstyrelsen kan därmed ses som ägare av buffertkapitalet (pensionsreserven) med ansvaret att fastställa mål för förvaltningen, som i sin tur fördelas på tre inom myndigheten självständiga fondstyrelser. Utredningen vill bl.a. uppnå en tydligare koppling mellan buffertkapitalet (pensionsreserven) och pensionssystemets behov, skapa en huvudman för pensionsreserven samt åstadkomma självständig och professionell kapitalförvaltning med utnyttjande av samordningsmöjligheter genom en gemensam administration. Nuvarande placeringsregler i lag föreslås ersättas av den s.k. aktsamhetsprincipen som gäller för försäkringsbolag. Betänkandet remitterades under hösten 2012 (Fi2012/3047). Förslaget bereds i samråd med Pensionsgruppen.

Den i skrivelsen aktuella perioden t.o.m. 2012 omfattar delperioder med varierande förutsättningar. Sammantaget för hela perioden 2001– 2012 är den långsiktiga avkastningen på utländska aktier fortfarande historiskt sett svag. Däremot har avkastningen på aktier varit mycket

stark under den senaste tioårsperioden (2003–2012), i synnerhet svenska Skr. 2012/13:130 aktier. Under 2012 var avkastningen på aktier hög, vilket har förbättrat

AP-fondernas långsiktiga resultat jämfört med närmast föregående år. Eftersom AP-fonderna har bedrivit verksamhet enligt nuvarande

regelverk under tio år eller mer, kan utvärderingen ges en mer ändamålsenlig inriktning. Styrelsernas strategiska beslut utvärderas i ett långsiktigt perspektiv bl.a. med utgångspunkt i fondernas mål och inkomstindex som är bestämmande för den årliga uppräkningen av inkomstpensionssystemets skulder. Sjätte AP-fondens långsiktiga avkastning belyses med stöd av en analys av fondens olika delportföljer. Resultatet av AP-fondernas operativa förvaltning utvärderas över en femårshorisont.

AP-fonderna ska årligen överlämna årsredovisning och revisionsberättelse till regeringen. Sjätte AP-fonden ska därtill lämna en egen utvärdering av fondens förvaltning. Regeringen ska ställa samman fondernas årsredovisningar och utvärdera förvaltningen av fondkapitalet. Fondernas årsredovisningar, regeringens sammanställning och regeringens utvärdering av förvaltningen ska överlämnas till riksdagen senast den 1 juni året efter räkenskapsåret.

I skrivelsen sammanfattas utvecklingen på de finansiella marknaderna i avsnitt 2, buffertfondernas kostnader i avsnitt 3 och AP-fondernas resultat på grundval av fondernas årsredovisningar i avsnitt 4. Därefter följer regeringens utvärdering av fondernas verksamhet i avsnitt 5. Regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna återfinns i bilaga 1. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar återfinns i bilagorna 2–7. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats1. Som tidigare har extern expertis anlitats för att bistå vid utvärderingen. Konsulternas underlag återfinns i bilagorna 8 och 9.

AP-fondernas roll i pensionssystemet finns beskrivet i tidigare redovisning av AP-fondernas verksamhet (se avsnitt 2 i skr. 2010/11:130). För en beskrivning av AP-fondernas utveckling som en del av pensionssystemet hänvisas till Orange rapport 2012 från Pensionsmyndigheten. Redovisningen av buffertfondernas kostnader i avsnitt 3 är hämtad från Orange rapport.

2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna 2001–2012

Perioden 2001–2012 inleddes med en lång och djup ekonomisk nedgång efter it-bubblan. Priserna på aktiemarknaden steg sedan från 2003 till juli 2007 när Stockholmsbörsen nådde den högsta noteringen under perioden. Därefter inträffade finans- och bolånekrisen 2008, vilket resulterade i en ny och ännu större nedgång på aktiemarknaden. Aktiemarknaderna vände sedan uppåt under våren 2009 och uppgången höll i sig i två år, till sommaren 2011. År 2011 blev dock ett svagt börsår, bl.a. till följd av den

1 www.ap1.se, www.ap2.se, www.ap3.se, www.ap4.se, www.apfond6.se, www.ap7.se.

5

Skr. 2012/13:130

6

europeiska statsskuldskrisen och osäkerhet om vilka konsekvenser den skulle få för den globala tillväxten.

Under 2012 utvecklades aktiemarknaden återigen relativt starkt efter att Europiska centralbanken (ECB) gjort utfästelser om att göra allt som stod i centralbankens makt för att hålla ihop eurozonen. En kombination av minskad riskaversion, på grund av åtgärder för att hantera statsskuldskrisen, och generellt sett låga värderingar på börserna ledde till relativt kraftiga uppgångar under 2012.

Figur 2.1 Utvecklingen på aktiemarknaderna 2001–2012 (2000-12-31=100)

Not. Avser totalavkastning.

Källa: Bloomberg.

Tabell 2.1 Totalavkastning i olika tillgångsslag under 2012, tioårsperioden 2003–2012 och 1 juli 2001–2012 (procent per år)

	2012	2003–2012	2001–2012
Svenska aktier (SBX)	16,5	12,2	5,6
Utländska aktier (MSCI World i USD)	16,6	8,0	4,3
Utländska aktier (MSCI World i SEK)	10,2	5,1	-0,1
Obligationsindex (OMRX)	1,6	5,2	5,6
Reala obligationer (RXRE)	0,8	5,8	6,5
Riskfri ränta	1,2	2,1	2,3

Not. Riskfri ränta är ett vägt genomsnitt av statsskuldsväxlar med 3 och 6 månaders löptid. Källa: Bloomberg, Ecowin, Riksbanken.

Utländska aktier har under perioden från den 1 juli 2001 t.o.m. 2012 haft en avkastning på i genomsnitt 4,3 procent per år (mätt i USD). På grund av den amerikanska dollarns försvagning har dock avkastningen på utländska aktier mätt i svenska kronor varit -0,1 procent per år under perioden. Avkastningen på den globala aktiemarknaden under perioden har därmed varit svag i ett historiskt perspektiv.

Under perioden från den 1 juli 2001 till och med utgången av 2012 steg svenska aktier (Stockholm benchmarkindex) med i genomsnitt 5,6 procent per år, vilket kan jämföras med avkastningen på nominella

och reala obligationer som uppgick till 5,6 procent per år respektive Skr. 2012/13:130 6,5 procent per år.

Under den senaste tioårsperioden (2003–2012) har den svenska börsen utvecklats exceptionellt starkt, med en avkastning på 12,2 procent per år. Även utländska aktier har utvecklats starkt (8,0 procent per år). Tidsperioden sammanfaller dock särskilt gynnsamt då perioden börjar nära bottennoteringarna efter it-bubblan i början av 2000-talet.

På den svenska obligationsmarknaden har räntorna varit trendmässigt fallande (figur 2.2), vilket har påverkat avkastningen positivt. Både nominella och reala obligationer har därför haft en ovanligt hög genomsnittlig årsavkastning under perioden.

Under 2012 hade dock både svenska och globala aktier betydligt högre avkastning än både nominella och reala obligationer. Stockholmsbörsens benchmarkindex steg med 16,5 procent under året och världsmarknadsindex steg med 16,6 procent. Samtidigt uppgick avkastningen för svenska nominella obligationer till 1,6 procent och avkastningen för svenska realränteobligationer till 0,8 procent.

Figur 2.2 Tioårig obligationsränta i Sverige 2001–2012 (procent)

Källa: Bloomberg.
Aktiemarknaden och obligationsmarknaden 2012
Risken på aktiemarknaderna var hög under 2012. Både den globala
aktiemarknaden (världsmarknadsindex) och den svenska aktiemarknaden
inledde 2012 med stigande kurser. Uppgången mattades dock av i
samband med tilltagande oro relaterad till bland annat problem i
samband med finansiering av den grekiska statsskulden, vilket medförde
att aktiemarknaderna utvecklades svagt från slutet av mars till och med
slutet av maj. Under sommaren utvecklas aktiemarknaderna åter starkt
för att därefter falla kraftigt i slutet av juli och början av augusti i
samband med förnyad oro över att eurosamarbetet skulle brista,
åtminstone för Greklands del. Nedgången blev dock kortvarig då ECB
gjorde kraftfulla utfästelser under september om att centralbanken skulle
göra allt som stod i dess makt för att hålla samman eurozonen.	7

Skr. 2012/13:130	Även fjärde kvartalet präglades dock av relativt hög volatilitet (risk) då
	investerarna inledningsvis oroade sig över det amerikanska budgetstupet
	och det politiska dödläget i USA. Efter att beslutet om att höja det

amerikanska budgettaket sköts fram till 2013, steg dock aktiemarknaderna kraftigt mot slutet av 2012.

I likhet med 2011 präglades obligationsmarknaderna under 2012 av att investerarna betalade betydande premier för trygghet genom investeringar i värdepapper med låg risk. Tyska, amerikanska och svenska 10-årsräntor noterades därför till rekordlåga nivåer under mitten av 2012. Mot andra halvan av året började dock riskviljan hos investerare öka och de vågade åter göra vissa placeringar i obligationer utgivna av GIPS-länder (dvs. Grekland, Italien, Portugal och Spanien). Samtidigt som aktiemarknaderna steg mot slutet av året föll räntorna i GIPS-länderna, medan de steg i bl.a. Tyskland, USA och Sverige.

3 Buffertfondernas kostnader

De interna administrationskostnaderna för buffertkapitalets förvaltning uppgick till sammanlagt 845 miljoner kronor 2012. I jämförelse med föregående år har under 2012 de interna kostnaderna ökat i Första, Andra och Tredje AP-fonderna, minskat i Sjätte AP-fonden och varit oförändrade i Fjärde AP-fonden.

Tabell 3.1 Buffertfondernas administrationskostnader enligt pensionssystemets årsredovisning (mnkr)

			2012	2011	2010	2009		2008	2007	2006
	Första AP-fonden		177	155	163		191	180	164	153
	Andra AP-fonden		169	159	160		150	159	133	129
	Tredje AP-fonden		183	155	154		147	137	137	125
	Fjärde AP-fonden		179	179	176		174	157	139	133
	Sjätte AP-fonden		137	143	167		146	144	397	331
	Avvecklingsfonderna		-	-	-		-	1	1	9
	Summa		845	791	820		808	778	971	880
	Not. I administrationskostnader ingår interna kostnader. För Sjätte AP-fonden ingår även
	externa förvaltningskostnader, med undantag av förvaltningskostnader för onoterade
	innehav.
	Källa: Orange rapport 2012.
	Administrationskostnaderna reducerar				utestående			pensionsbehållningar,
	men inte pensioner som har börjat utbetalas. Genom en förändring av
	Sjätte AP-fondens redovisningsprinciper					är	kostnaderna		för	Sjätte
	AP-fondens förvaltning inte jämförbar före och efter 2008. De
	förändrade redovisningsprinciperna innebär att förvaltningskostnaderna
	för onoterade innehav inte längre redovisas som externa kostnader i
	Sjätte	AP-fonden.	Däremot		ingår		kvarvarande			externa
	förvaltningskostnader i redovisningen. Genom en förändring i Första–
	Fjärde AP-fondernas redovisningsprinciper är kostnaderna för fondernas
	förvaltning inte jämförbara			före och efter			2005. De		förändrade
8	redovisningsprinciperna innebär att endast interna kostnader (personal-

och övriga administrationskostnader) redovisas som rörelsekostnader Skr. 2012/13:130 fr.o.m. 2005.

Externa förvaltningskostnader och depåkostnader benämns provisionskostnader och redovisas som en negativ post bland rörelsens intäkter (externa kostnader i tabell 3.2). Sedan 2004 görs dessutom en uppdelning av dessa provisionskostnader i fasta avgifter respektive resultatberoende avgifter, varav endast de fasta avgifterna i sin tur redovisas som en provisionskostnad. Resultatberoende avgifter utbetalas under förutsättning att förvaltningen överträffat uppställda mål och nettoredovisas i resultatet (se vidare avsnitt 4.1–4.2). Under 2012 uppgick resultatberoende avgifter till 209 miljoner kronor i buffertfonderna. Inte heller courtage och andra mätbara transaktionskostnader redovisas som en kostnad i AP-fonderna. Under 2012 uppgick dessa till 192 miljoner kronor i buffertfonderna.

AP-fonderna har under åren förändrat redovisningen av avgifter till riskkapitalföretag eller fonder som huvudsakligen placerar i onoterade aktier (riskkapitalfonder). Från och med 2008 redovisas avgifterna som en del av tillgångens anskaffningsvärde. Detta sker under förutsättning att avtalen med dessa fonder innehåller en klausul som föreskriver återbetalning av inbetalda förvaltningsavgifter ska föregå eventuell vinstdelning och att vinstdelningen kan bedömas vara sannolik i varje enskilt fall. Från och med 2008 redovisar även Sjätte AP-fonden förvaltningskostnader för onoterade innehav på detta sätt, men med den skillnaden att Sjätte AP-fonden värderar samtliga förvaltningsavgifter för onoterade innehav i fonderna till noll.

Tabell 3.2 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader (mnkr)

		2012			2011
	Interna	Externa	Totalt	Interna	Externa	Totalt
Första AP-fonden	177	145	322	155	114	269
Andra AP-fonden	169	203	372	159	210	369
Tredje AP-fonden	183	119	302	155	89	244
Fjärde AP-fonden	179	39	218	179	24	203
Sjätte AP-fonden	116	21	137	120	23	143
Summa	824	527	1 351	768	460	1 228
Andel av fondkapital			0,12 %			0,11 %

Not. Andel av fondkapital beräknas som totala kostnader dividerat med (aritmetiskt) medelvärde av ingående och utgående fondkapital.

Källa: AP-fondernas årsredovisningar.

Som framgår av tabell 3.2 har buffertfondens totala kostnader ökat till 1 351 miljoner kronor vid utgången av 2012, vilket motsvarar 0,12 procent av det samlade buffertkapitalet. Kostnaderna har ökat i samtliga fonder med undantag av Sjätte AP-fonden, där både de interna och externa kostnaderna har minskat. I jämförelse med föregående år har förvaltningskostnaden ökat som andel av förvaltat kapital.

9

Skr. 2012/13:130	4	AP-fondernas redovisade resultat
	I detta avsnitt görs en sammanställning av AP-fondernas årsredo-
	visningar avseende redovisade resultat, måluppfyllelse, portföljstruktur
	och, i förekommande fall, förändringar av förvaltningsverksamheten.
	En slutsats av sammanställningen är att jämförbarheten mellan
	fonderna kan förbättras med AP-fondernas gemensamma redovisnings-
	principer som verktyg och att genomlysningen av AP-fondernas
	verksamhet kan utvecklas ytterligare. Detta gäller Första–Fjärde och
	Sjätte AP-fonderna men inte Sjunde AP-fonden, som i stället ska
	jämföras	med fonderna i premiepensionssystemet. Ett	flertal	av
	AP-fonderna lyfter i sin redovisning fram avkastningen före kostnader.
	Regeringen menar att AP-fonderna i kommunikationen med allmänheten
	i första hand bör redovisa avkastningen efter kostnader, eftersom det är
	det resultatet som pensionssystemet får del av.
	Första–Fjärde AP-fonderna redovisar förvaltningsavgifter för
	onoterade innehav, där återbetalning sker före vinstdelning och bedöms
	vara sannolik, som en del av anskaffningskostnaden. Sådana
	förvaltningsavgifter, som vanligen avser riskkapitalfonder, ingår därmed
	inte i resultaträkningen. Sjätte AP-fonden tillämpar samma princip men
	med den skillnaden att samtliga aktiverade förvaltningsavgifter
	nedvärderats till noll vid utgången av 2012, vilket betyder att samtliga
	avgifter har belastat resultatet.
	Det är av stor betydelse för pensionssystemet att AP-fondernas
	verksamhet bedrivs på ett kostnadseffektivt sätt. Detta inkluderar också
	möjligheterna till effektivitetsvinster genom administrativ samverkan
	mellan fonderna. Samarbetet ska dock vara utformat på ett sätt som inte
	inskränker möjligheten till konkurrens mellan fonderna.
	Första–Fjärde AP-fonderna har sedan tidigare etablerat ett samarbete
	inom områden där detta ansetts gynna pensionskapitalets utveckling.
	Exempel på samarbetsområden är fondernas arbete inom miljö och etik
	inom ramen för det gemensamma Etikrådet, skattefrågor, redovisnings-
	och värderingsfrågor, gemensamma juridiska frågor samt en gemensam
	röstningsplattform för utländska aktieinnehav.
	För att fördjupa det befintliga samarbetet bildade AP-fonderna 2010 ett
	särskilt forum för samverkan med syfte att genom ökad transparens och
	samordning minska kostnaderna inom ramen för befintliga
	organisationer. I detta ingår gemensamma arbetsgrupper för alla
	affärsstödjande funktioner. Områden för samarbete som har diskuterats
	initialt är bl.a. it-strategiska frågor, skattefrågor, redovisnings- och
	värderingsfrågor, systemstöd för onoterade tillgångar, system för
	dokumenthantering samt portföljsystem.
	Fonderna redovisar inga kostnadseffekter av denna samverkan för
	2012.
	4.1	Första–Fjärde AP-fonderna
	Första–Fjärde AP-fonderna har identiska uppdrag att förvalta
10	diversifierade portföljer bestående av marknadsnoterade		aktier	och

räntebärande instrument som är utgivna för allmän omsättning, inhemska Skr. 2012/13:130 såväl som utländska. Därtill har fonderna möjligheter att investera i

onoterade fastighetsaktier samt i viss utsträckning i riskkapitalbolag och fonder som i sin tur investerar i onoterade aktier. Styrelsen för respektive AP-fond ska fastställa närmare mål och riktlinjer för verksamheten med utgångspunkt i fondernas övergripande uppdrag att vara till nytta för pensionssystemet.

Första–Fjärde AP-fondernas utbetalningar av pensioner översteg 2012, för fjärde året i rad, inbetalningarna av pensionsavgifter, vilket medförde ett samlat nettoutflöde från fonderna på sammanlagt 15 152 miljoner kronor (4 960 miljoner kronor föregående år). Det ökade nettoutflödet under året förklaras främst av en betydande uppskrivning av pensionsskulden.

4.1.1 Första AP-fondens resultat

Första AP-fondens resultat uppgick till 24 170 miljoner kronor 2012. Resultatet motsvarar en avkastning på 11,3 procent (-1,9 procent föregående år). Under året överfördes 3 788 miljoner kronor till pensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 20 382 miljoner kronor till 233 700 miljoner kronor (tabell 4.1).

Tabell 4.1 Första AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2012	2011
Ingående fondkapital	213 318	218 781
Årets resultat	24 170	-4 223
Överföringar	-3 788	-1 240
Utgående fondkapital	233 700	213 318

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Fondens mål är att överträffa en genomsnittlig nominell avkastning på 5,5 procent per år över en femårsperiod. Målet har fastställts med utgångspunkt i en bedömning av hur sannolikheten för balansering inom pensionssystemet kan minimeras för dagens och framtidens pensionärer. Under den senaste femårsperioden (2008–2012) har fonden haft en avkastning på 2,5 procent per år (1,2 procent närmast föregående femårsperiod) och därmed inte nått upp till sitt mål. Under den senaste tioårsperioden uppgår den nominella avkastningen till 7,0 procent per år, vilket överträffar fondens mål under denna period.

Första AP-fonden strävar efter att skapa en mer robust portfölj där syftet är att minska variationen i avkastningen. Förväntan är att fondens resultat bör bli bättre än marknadens i dåliga tider och något sämre än marknadens i bättre tider. Fonden minskade därför andelen aktier under året och ökade andelen alternativa investeringar.

En ny uppföljningsmodell tillämpades under 2012, enligt vilken avkastning och risk redovisas utifrån fondens investeringsprocess. Uppföljningsmodellen består av tre beslutsnivåer – strategisk tillgångsallokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Strategisk allokering inbegriper beslut om fördelning mellan

tillgångsslagen aktier, räntebärande tillgångar och alternativa tillgångar

11

Skr. 2012/13:130

12

samt valutaexponering och genomsnittlig räntebindningstid. Strategisk förvaltning avser beslut om fördelning inom tillgångsslagen, t.ex. aktieinvesteringar på olika marknader och risknivå i ränteportföljen, samt förvaltningsstrategi inom tillgångsslagen. Operativ förvaltning avser den faktiska förvaltningen i förhållande till de valda förvaltningsstrategierna.

Nivåerna utvärderas i förhållande till fondens startportfölj per den 1 januari 2012. Den strategiska tillgångsallokeringen och den strategiska förvaltningen bidrog negativt under 2012 (-0,1 procent respektive -0,4 procent), medan operativ förvaltning bidrog positivt med 0,4 procent.

I jämförelse med startportföljen, är avkastningen före kostnader på fondens portfölj något lägre, 11,4 procent jämfört med 11,5 procent. Utvärderingen av de olika beslutsnivåerna i förhållande till risk visar att den totala risken i portföljen överstigit risken i startportföljen, vilket förklaras av den operativa förvaltningen.

Tabell 4.2 Första AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

	2012	2011	Bidrag till total-
			avkastning 2012
Aktier Sverige	17,2	-15,2	2,0
Aktier utvecklade länder	17,0	-4,7	4,0
Aktier utvecklingsländer	13,5	-16,7	1,4
Aktier totalt	16,3	-9,8	7,4
Räntebärande tillgångar	8,8	7,1	3,3
Alternativa investeringar	-	10,0	-
Fastigheter	12,0	-	0,8
Hedgefonder	6,1	-	0,1
Nya investeringar	20,7	-	0,1
Riskkapitalfonder	9,3	-	0,3
Allokering, kassa, valuta	-1,2	-	-0,6
Total avkastning efter kostnader	11,3	-1,9	11,3

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Utländska aktier och räntebärande tillgångar avser valutasäkrad avkastning. Första AP-fonden ändrade under 2012 redovisningen av alternativa investeringar. Tidigare redovisades avkastningen för alternativa investeringar sammantaget, fr.o.m. 2012 redovisas i stället följande fyra tillgångsslag: fastigheter, hedgefonder, nya investeringar och riskkapitalfonder. Jämförelser mellan åren saknas därför.

I tabell 4.2 redovisas avkastning för olika tillgångsslag (före kostnader) och deras respektive bidrag till fondens totala avkastning. Samtliga tillgångar genererade positiv avkastning under året. Den högsta avkastningen uppnåddes inom tillgångsslaget nya investeringar. Bland de noterade tillgångarna uppvisade svenska aktier högst avkastning, medan utländska aktier bidrog med mest till fondens totala avkastning. Räntebärande tillgångar gav en positiv avkastning 2012 och en högre avkastning i jämförelse med föregående år. Till fondens totala avkastning, före kostnader, bidrog aktier med 7,4 procentenheter och räntebärande tillgångar med 3,3 procentenheter. Bland de alternativa tillgångarna bidrog kategorin fastigheter med mest (0,8 procentenheter).

Av fondens medel förvaltades 141,9 miljarder kronor internt, vilket utgör 60,7 procent av det totala fondkapitalet (58,6 procent föregående

år). Den interna förvaltningen hanterade svenska och utländska marknadsnoterade tillgångar. Andelen externt förvaltade medel motsvarar 39 procent av det totala fondkapitalet (41 procent föregående år).

Tabell 4.3 Första AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

	2012-12-31		2011-12-31
	mdkr	%	mdkr	%
Aktier Sverige	26,6	11,4	26,4	12,4
Aktier utvecklade länder	58,5	25,0	55,5	26,0
Aktier utvecklingsländer	23,7	10,2	22,6	10,6
Summa aktier	108,8	46,6	104,5	49,0
Räntebärande	85,1	36,4	87,3	40,9
Kassa/valuta	2,7	1,1	11,7	0,8
Fastigheter	18,0	7,7	112,0	5,6
Hedgefonder	10,0	4,3	0,5	0,2
Nya investeringar	1,7	0,7	1,2	0,6
Riskkapitalfonder	7,4	3,2	6,0	2,8
Summa alternativa investeringar	37,1	15,9	19,7	9,3
Summa fondkapital	233,7	100	213,3	100

Not. Första AP-fonden har internt gått ifrån benämningen ”alternativa investeringar” och skriver istället om de fyra tillgångsslagen separat: fastigheter, hedgefonder, nya investeringar och riskkapitalfonder.

Första AP-fonden minskade exponeringen mot aktier till 46,6 procent av fondkapitalet vid utgången av 2012 (49,0 procent av fondkapitalet vid utgången av föregående år). Fonden har också minskat antalet bolag i portföljen samt gjort portföljen mindre indexberoende. Under 2012 har fonden ökat den interna förvaltningen och avvecklat två externa förvaltningsuppdrag.

Exponeringen mot räntebärande tillgångar minskade under 2012, till 36,4 procent av fondkapitalet eller 85,1 miljarder kronor (motsvarande uppgifter för föregående år var 40,9 procent av kapitalet respektive 87,3 miljarder kronor). Fonden har under året investerat i den amerikanska marknaden för obligationer med låg kreditvärdighet och hög direktavkastning (eng. high yield).

Första AP-fondens valutaexponering inom utvecklade marknader uppgick till 17,0 procent av fondkapitalet och avsåg US-dollar, euro och brittiska pund. För utvecklingsmarknader uppgick exponeringen till 10,2 procent av fondkapitalet.

Första AP-fonden har internt gått ifrån benämningen ”alternativa investeringar” och övergått till att redovisa tillgångsslagen separat, dvs. fastigheter, hedgefonder, nya investeringar (t.ex. jordbruksfastigheter) och riskkapitalfonder. Tillgångarna kännetecknas av att ha låg likviditet och att inte vara marknadsnoterade. Exponeringen mot alternativa investeringar ökade med 17,3 miljarder kronor under 2012 och uppgick vid utgången av året till 15,9 procent av fondkapitalet (9,3 procent föregående år). Fondens placeringar inom alternativa investeringar består till största del av innehav i fastigheter (7,7 procent av fondkapitalet). Vid utgången av 2012 uppgick marknadsvärdet för fastighetsinnehavet till 18,0 miljarder kronor. Fastighetsinvesteringarna under året uppgick till

Skr. 2012/13:130

13

Skr. 2012/13:130

14

4,3 miljarder kronor. Utöver detta ingicks avtal att investera ytterligare 0,9 miljarder kronor i fastigheter.

Första AP-fonden äger tillsammans med övriga av Första–Fjärde AP-fonderna till lika delar fastighetsbolaget Vasakronan. Bolaget förvaltar kommersiella fastigheter med inriktning på tillväxtorter i Sverige och är Sveriges största fastighetsägare. Värdet på Första AP-fondens investering i Vasakronan uppgick till 8,4 miljarder kronor 2012. Därtill äger Första AP-fonden fastighetsbolaget Willhem AB som förvaltar 305 bostadsfastigheter i Sverige. Vid utgången av 2012 värderades innehavet till 4,8 miljarder kronor. Första AP-fonden och Andra AP-fonden samäger till lika delar Cityhold Property som investerar i kommersiella fastigheter i Europa. Första AP-fondens del i Cityhold värderades till 1,9 miljarder kronor vid utgången av 2012. De största fastighetsinvesteringarna under året skedde genom Willhem och Cityhold Property. Wilhem förvärvade svenska bostäder till ett värde av totalt 4,8 miljarder kronor. Cityhold Property förvärvade tre kontorsfastigheter i London till ett värde av 5,1 miljarder kronor, vilket motsvarade en investering för Första AP-fondens del om 1,9 miljarder kronor.

För närvarande uppgår	investeringarna i riskkapitalfonder till
7,4 miljarder kronor, vilket	motsvarar 3,2 procent av fondkapitalet.

Första AP-fonden investerar i riskkapitalfonder via fond-i-fondlösningar. Under 2012 gjordes investeringar i ett tiotal fonder för Första AP-fondens räkning.

Första AP-fonden investerade 9,9 miljarder kronor i hedgefonder under 2012. Hegdefondportföljen förväntas öka under 2013 mot bakgrund av fondens mål om att uppnå 5 procent allokering av fondkapitalet (4,3 procent av fondkapitalet vid utgången av 2012).

I Första AP-fondens tillgångskategori nya investeringar ingår för fonden nya typer av investeringar, exempelvis jordbruksfastigheter, men även investeringar som görs utifrån en speciell marknadssituation. Under året investerade fonden i ett femtontal jordbruksfastigheter i Australien och ett tiotal jordbruksfastigheter på Nya Zeeland, samt i en fond som investerar i jordbruksfastigheter.

Första AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) har under 2012 ökat till 322 miljoner kronor (269 miljoner kronor föregående år). Kostnaderna har även ökat som andel av genomsnittligt fondkapital och motsvarade 0,15 procent (0,12 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte

redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick	till 62 miljoner	kronor
(52 miljoner kronor föregående år), varav	25 miljoner	kronor

(32 miljoner kronor föregående år) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till externa förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå.

Vid utgången av 2012 hade fonden 47 anställda, varav 12 kvinnor. I summan ingår Etikrådets generalsekreterare som är en gemensam resurs för Första–Fjärde AP-fonderna. Från och med 2010 förekommer inga rörliga ersättningar till anställda i fonden.

4.1.2

Andra AP-fondens resultat

Skr. 2012/13:130

Andra AP-fondens resultat uppgick till 28 620 miljoner kronor 2012, vilket motsvarar en avkastning på 13,5 procent (-2,1 procent föregående år). Under året överfördes 3 788 miljoner kronor till pensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 24 832 miljoner kronor till 241 454 miljoner kronor.

Tabell 4.4 Andra AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2012	2011
Ingående fondkapital	216 622	222 507
Årets resultat	28 620	-4 645
Överföringar	-3 788	-1 240
Utgående fondkapital	241 454	216 622

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

Andra AP-fondens långsiktiga mål är en real avkastning på fem procent per år. Målet är att minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen i pensionssystemet. För femårsperioden 2008–2012 har Andra AP-fonden haft en genomsnittlig avkastning på 2,4 procent per år, vilket innebär att fonden inte har nått upp till sitt mål under perioden. Under den senaste tioårsperioden har Andra AP-fonden haft en genomsnittlig avkastning på 7,6 procent per år. Efter avdrag för inflation motsvarar detta en årlig real avkastning på 6,2 procent, vilket innebär att fonden nått sitt mål under denna period.

Andra AP-fondens strategi för att nå målet består av beslut på tre nivåer; strategisk tillgångsfördelning, beslut om jämförelseindex och aktiv förvaltning av tillgångar i förhållande till index. Andra AP-fondens strategiska portfölj utgörs av den sammansättning av olika tillgångsslag som fonden bedömt ger den bästa långsiktiga tillväxten för framtida pensioner och som beaktar kravet på neutralitet över generationerna.

Tabell 4.5 Andra AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

	2012	2011	Bidrag till total-
			avkastning 2012
Svenska aktier	16,3	-13,3	2,5
Utländska aktier	12,9	-8.2	5,4
Räntebärande instrument	5,4	6,8	2,3
Summa likvid portfölj	13,4	-3,2
Aktiv avkastning före kostnader	1,2	-0,3
Alternativa investeringar	13,9	8,4	0,1
Total avkastning efter kostnader	13,5	-2,1	13,5

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Bidragen till fondens totala avkastning summerar inte, utöver redovisade poster bidrog valutasäkring av utländska investeringar med 3,0 procentenheter och absolutavkastande mandat med 0,2 procentenheter till fondens totala avkastning.

Som framgår av tabell 4.5 uppvisade samtliga delportföljer positiv avkastning under 2012, till skillnad mot föregående år då endast räntebärande instrument och alternativa investeringar genererade en

15

Skr. 2012/13:130

16

positiv avkastning. Högst absolutavkastning för 2012 uppvisade

portföljerna för svenska	aktier och alternativa investeringar
(16,3 respektive 13,9 procent).	Däremot bidrog utländska aktier med

mest till fondens totala avkastning (5,4 procentenheter). Bidragen till fondens totala avkastning beror på såväl tillgångsslagets avkastning som dess andel av det samlade fondkapitalet (mer precist produkten av de två). Inom alternativa investeringar, var avkastningen för fondens onoterade fastighetsinnehav 12,4 procent (10,7 procent föregående år).

Utöver avkastningen i tillgångsslagen som redovisas i tabell 4.5 bidrog fondens valutasäkring av utländska investeringar, inklusive en valutasäkring av hela euroexponeringen under sommaren, med 3,0 procentenheter till fondens totala avkastning. Fondens s.k. taktiska allokering, som bedrivs med syfte att på kort sikt ändra fördelning mellan tillgångsslag för att utnyttja skiftande marknadsförhållanden, genererade ett nollresultat under 2012.

Vid utgången av året uppgick Andra AP-fondens externa förvaltning till 69,5 miljarder kronor. Det motsvarar 29 procent av fondens totala kapital (oförändrad sedan föregående år). Merparten av den externa förvaltningen i Andra AP-fonden är aktiv.

Tabell 4.6 Andra AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

	2012		2011
	mdkr	%	mdkr	%
Svenska aktier	27,0	11,2	30,8	14,2
Utländska aktier	91,3	37,8	81,2	37,5
Räntebärande instrument	86,7	35,9	77,7	35,9
Alternativa placeringar	36,5	15,1	26,9	12,4
Summa fondkapital	241,5	100	216,6	100

Not. Avser exponering, dvs. inklusive positioner i derivat.

Som framgår av tabell 4.6 innebar Andra AP-fondens förändring av portföljen under året en minskning av andelen svenska aktier till 11,2 procent av fondkapitalet (14,2 procent föregående år). Därtill har fonden allokerat om en del av den globala statsobligationsportföljen till ett nytt tillgångsslag, alternativa krediter. Andelen utländska aktier och andelen räntebärande instrument är i stort oförändrad, i jämförelse med föregående år. Fondens valutaexponering ökade och motsvarade vid utgången av 2012 20 procent av fondens portfölj (16 procent föregående år). Störst var exponeringen mot USD och euro. Fonden har också ökat investeringarna i alternativa tillgångar, från 12,4 procent till 15,1 procent av fondkapitalet.

I alternativa investeringar ingår fondens investeringar i onoterade fastighetsbolag (inklusive skogs- och jordbruksfastigheter), riskkapitalfonder samt konvertibler med absolutavkastande mål. Totalt motsvarar alternativa investeringar 15,1 procent av fondkapitalet. Den största delen utgörs av fastigheter (7,5 procent av det totala fondkapitalet). Därefter följer riskkapitalfonder, konvertibler, alternativa riskpremier samt skogs- och jordbruksfastigheter. Fondens sammantagna investeringsåtagande inom riskkapitalfonder uppgick vid slutet av 2012 till 17,0 miljarder kronor. Sedan starten 2001 har 12,5 miljarder kronor

(inklusive förvaltararvoden) investerats, varav 1,6 miljarder kronor under Skr. 2012/13:130 2012.

Fondens onoterade fastighetsinnehav består huvudsakligen av dels investeringar i Vasakronan, tillsammans med de övriga av Första–Fjärde AP-fonderna, dels innehavet i Norrporten, tillsammans med Sjätte AP-fonden. Därutöver äger fonden Cityhold Property AB, tillsammans med Första AP-fonden.

Under 2012 förvärvade Andra AP-fonden 41 procent av US Office Holdings, ett amerikanskt fastighetsbolag fonden samäger med den statliga sydkoreanska pensionsfonden NPS och fastighetsföretaget Tishman Speyer. Marknadsvärdet på US Office Holdings uppgick till drygt 12 miljarder kronor i slutet av 2012.

Under 2012 gjorde inte Andra AP-fonden några nya investeringar i jordbruksfastigheter, däremot ökade fonden sitt investeringsåtagande i ett med TIAA-CREF gemensamt ägt bolag. Under året ombildades Andra AP-fondens amerikanska jordbruksfond Teays River till ett gemensamt bolag ägt av de större investerarna i fonden. I samband med ombildningen ökade Andra AP-fonden sitt investeringsåtagande.

Andra AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 372 miljoner kronor under 2012 (369 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar 0,16 procent av genomsnittligt fondkapital (0,17 procent föregående år). Till detta kommer utgifter som i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick till 205 miljoner kronor (263 miljoner kronor föregående år), varav 60 miljoner kronor (99 miljoner kronor föregående år) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till extern förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå.

Under 2012 betalades 1,7 miljoner kronor ut i rörlig ersättning till delar av fondens anställda (under 2011 utbetalades ingen rörlig ersättning till fondens anställda eftersom fonden inte redovisade ett positivt resultat). Vid utgången av 2012 hade fonden 60 tillsvidareanställda, varav 23 kvinnor.

4.1.3 Tredje AP-fondens resultat

Tredje AP-fondens resultat uppgick till 22 638 miljoner kronor 2012, vilket motsvarar en avkastning på 10,7 procent (-2,5 procent föregående år). Fondkapitalet ökade med 18 850 miljoner kronor till 232 956 miljoner kronor. Under året överfördes 3 788 miljoner kronor till pensionssystemet.

Tabell 4.7 Tredje AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2012	2011
Ingående fondkapital	214 106	220 829
Årets resultat	22 638	-5 483
Överföringar	-3 788	-1 240
Utgående fondkapital	232 956	214 106

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

17

Skr. 2012/13:130	Tredje AP-fondens mål är att långsiktigt uppnå en real avkastning, dvs.
	inflationsjusterad avkastning, på i genomsnitt 4 procent per år. Målet har
	fastställts med utgångspunkt i behovet av stabilitet i pensionssystemet på
	lång sikt och risken för värdefall i fondförmögenheten på kort sikt.
	Vidare har fonden som mål att bedriva en kostnadseffektiv förvaltning.
	För femårsperioden 2008–2012 har fonden haft en haft en genomsnittlig
	real avkastning på 0,7 procent per år, vilket innebär att fonden inte har
	nått upp till målet under perioden. För tioårsperioden 2003–2012 har den
	genomsnittliga reala avkastningen uppgått till 5,3 procent per år, vilket
	innebär att fonden uppnått målet under denna period.
	Tredje AP-fondens investeringsstrategi bygger på en s.k. dynamisk
	tillgångsallokering som syftar till att minska risken för stora negativa
	utfall och på så sätt begränsa påfrestningarna på pensionssystemet.
	Tabell 4.8 Tredje AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter
	per år)
	Riskklass		Tillgångar	2012	2011	Bidrag till total-
						avkastning 2012
	Aktierisk		noterade och onoterade	17,4	-10,3	8,8
			aktier
	Ränterisk		statsobligationer	1,9	0,8	0,3
	Kreditrisk		bostads- och	6,4	7,7	0,9
			företagsobligationer
	Inflationsrisk		realränteobligationer,	5,0	13,5	0,9
			fastigheter
	Valutarisk					-1,2
	Övrig exponering		konvertibla skuldebrev,	30,6	3,9	0,6
			försäkringsrisker
	Absolutavkastande					0,5
	strategier
	Total avkastning efter kostnader			10,7	-2,4	10,7
	Not. Avkastning för riskklasser avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är
	beräknad efter kostnader. Avkastning för utländska aktier och räntebärande värdepapper är
	beräknad inklusive valutasäkring.
	Fondens tillgångar delas in i olika riskklasser i stället för tillgångsslag, i
	syfte att åskådliggöra och förtydliga de risker som portföljen är utsatt för.
	I tabell 4.8 redovisas avkastning per riskklass och deras respektive bidrag
	till fondens totala avkastning. Placeringarna i aktier utvecklades positivt
	under 2012 och ökade med 17,4 procent (-10,3 procent föregående år).
	Aktieavkastningen bidrog med 8,8 procentenheter till fondens totala
	avkastning. Avkastningen för aktieportföljens asiatiska aktier, exklusive
	Japan, uppgick till närmare 23 procent medan nordamerikanska aktier
	avkastade	drygt	15 procent. Avkastningen för de			svenska aktierna
	motsvarade	cirka 16 procent. Avkastningen			på fondens onoterade
	aktieinnehav uppgick till 11 procent.
	Riskklass krediter hade en avkastning på 6,4 procent och bidrog
	därmed med 0,9 procentenheter till fondens totalavkastning. Riskklassen
	består till största delen av svenska bostadsobligationer och
	företagsobligationer med hög kreditvärdighet från Sverige och USA.
	Investeringar i räntebärande tillgångar bidrog positivt till fondens
18	totalavkastning		med 0,3 procentenheter. Avkastningen uppgick till

1,9 procent. Riskklass räntor består av investeringar i statsobligationer,	Skr. 2012/13:130
obligationer med statsgaranti samt obligationer utgivna av överstatliga

organ, s.k. supranationals.
Riskklass inflation omfattar investeringar i realränteobligationer från
Sverige och Tyskland samt fastigheter, skog, jordbruk och infrastruktur.
Den samlade avkastningen från denna riskklass uppgick till 5,0 procent
och bidrog positivt till fondens totala avkastning med 0,9 procentenheter.
Tredje AP-fonden har under året aktivt utnyttjat fondens
valutaexponering för att diversifiera risken i totalportföljen. Den öppna
valutaexponeringen har bidragit negativt till fondens totala avkastning
(-1,2 procentenheter).
Högst avkastning under 2012 uppvisade riskklass övrig exponering
som består bl.a. av investeringar i konvertibla								skuldebrev,
försäkringsrelaterade obligationer och volatilitetsstrategier. Den samlade
avkastningen för denna riskklass uppgick till 30,6 procent, vilket
motsvarade ett avkastningsbidrag på 0,6 procentenheter.
Riskklassen absolutavkastande strategier omfattar mandat med ett mål
att åstadkomma en absolut avkastning, oavsett marknadsutveckling. Inget
kapital allokeras till denna riskklass utan styrelsen tilldelar förvaltningen
ett riskmandat att agera inom. Syftet är att riskklassen ska vara oberoende
av marknadsutvecklingen och därmed i det korta perspektivet ha låg
samvariation med fondens totala risk. Under 2012 uppgick avkastningen
för absolutavkastande strategier till 1 025 miljoner kronor (107 miljoner
kronor föregående år) vilket motsvarade ett bidrag till fondens totala
avkastning med 0,5 procentenheter (0,1 procentenheter föregående år).
Fonden	förvaltar		36 procent	av	tillgångarna		externt (35 procent
föregående år).
Tabell 4.9 Tredje AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)
					2012			2011
				mdkr		%	mdkr			%
Svenska aktier				26,2		11,2	28,7			13,4
Utländska aktier				80,9		34,7	76,4			35,7
Nominella räntebärande instrument				71,5		30,7	56,4			26,3
Reala räntebärande instrument				17,9		7,7	21,3			9,9
Alternativa placeringar				36,3		15,6	31,4			14,7
Fondkapital				232,9		100	214,2			100
Under 2012 märks en minskning av andelen							svenska		aktier	till
11,2 procent (tabell 4.9). Andelen räntebärande tillgångar ökade till
sammanlagt 38,4 procent. Samtidigt har det skett en omfördelning under
året från reala till nominella räntebärande instrument. Tillgångsslaget
fastigheter ingår i benämningen alternativa investeringar och
exponeringen		mot	fastigheter	uppgick		vid utgången		av	året	till
19,6 miljarder kronor (15,7 miljarder kronor föregående år). Fondens
placeringar	i	fastigheter utgjorde			8,4 procent		av	fondkapitalet
(7,7 procent föregående år). Den enskilt största							exponeringen avser
Vasakronan, som Första–Fjärde AP-fonderna äger gemensamt. Andelen
motsvarade vid årets utgång 8,4 miljarder kronor (7,7 miljarder kronor
föregående år) i aktier och reverslån. Fonden äger också 50 procent av
fastighetsbolaget Hemsö Fastigheter,					vid	årets utgång		uppgick		dess	19

Skr. 2012/13:130	marknadsvärde till 3,2 miljarder kronor (2,6 miljarder kronor föregående
	år).
	Under året investerade Tredje AP-fonden 1,3 miljarder kronor i tyska
	fastigheter via ett investeringskonsortium lett av Patrizia Immobilien AG.
	Tredje AP-fonden ingick även ett avtal med Kungsleden i slutet av 2012
	om att förvärva resterande 50 procent av aktierna i fastighetsbolaget
	Hemsö AB. Samtidigt tecknades ett avtal där Hemsö renodlar sin
	verksamhet genom att sälja ett antal fastigheter till Kungsleden. Affären
	slutfördes under första kvartalet 2013. Köpeskillingen avser både aktier
	och lösen av lån och uppgick till 3,4 miljarder kronor.
	Tredje AP-fonden hade vid utgången av 2012 en valutaexponering på
	22 procent (19 procent föregående år).
	Tredje AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna
	kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 302 miljoner
	kronor 2012	(244 miljoner kronor föregående		år),	vilket motsvarar
	0,14 procent	av genomsnittligt fondkapital under			året	(0,11 procent
	föregående år). Till detta kommer		utgifter	som	i	enlighet	med
	AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som en
	kostnad. Utgifterna uppgick till 214 miljoner kronor (306 miljoner
	kronor föregående år), varav 114 miljoner kronor (110 miljoner kronor
	föregående år) avser prestationsbaserade avgifter som utbetalas till extern
	förvaltare om avkastningen uppnår en viss överenskommen nivå.
	Underliggande avgifter i s.k. total return swaps (TRS) redovisas inte som
	provisionskostnader utan som en del av värdeförändringen under
	nettoresultat derivatinstrument. Under 2012 uppgick dessa till 9 miljoner
	kronor (14 miljoner kronor föregående år).
	Under året reserverade Tredje AP-fonden 4,7 miljoner för kommande
	utbetalningar av rörliga ersättningar till fondens anställda (inga
	utbetalningar gjordes föregående år på grund av negativt resultat).
	Fondens incitamentsprogram omfattar inte ledande befattningshavare.
	Vid utgången av 2012 hade Tredje		AP-fonden 56 anställda,				varav
	20 kvinnor.

4.1.4 Fjärde AP-fondens resultat

Fjärde AP-fondens resultat uppgick till 23 420 miljoner kronor 2012, vilket motsvarar en avkastning på 11,2 procent (-0,7 procent föregående år). Under året överfördes 3 788 miljoner kronor till pensionssystemet. Fondkapitalet ökade under året med 19 632 miljoner kronor till 229 631 miljoner kronor.

Tabell 4.10 Fjärde AP-fondens fondkapital (mnkr)

	2012	2011
Ingående fondkapital	209 999	212 836
Årets resultat	23 420	-1 597
Överföringar	-3 788	-1 240
Utgående fondkapital	229 631	209 999

Not. Överföringar innehåller nettobetalningar till pensionssystemet.

20

Fjärde AP-fondens mål är att fondens reala avkastning ska uppgå till Skr. 2012/13:130 4,5 procent per år i genomsnitt, under en period av tio år. Enligt fondens

bedömning utgör målet det som krävs för att pensionssystemets tillgångar och skulder ska balansera på lång sikt (40 år). Fondens reala avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick i genomsnitt till 5,8 procent per år (den genomsnittliga reala avkastningen närmast föregående tioårsperiod uppgick till 2,5 procent per år). Fonden uppnådde därmed målet för den senaste tioårsperioden. Under femårsperioden 2008–2012 uppgick fondens avkastning till 3,3 procent per år, vilket var lägre än fondens mål (målet är dock satt för en tioårsperiod).

För att bestämma fördelningen mellan tillgångsslag i fondens portfölj använder Fjärde AP-fonden tre olika tidshorisonter; lång sikt (40 år), medellång sikt (3–5 år) och kort sikt (1 år). Fondens utvärdering för 2012 enligt de olika tidshorisonterna visar att normalportföljen (lång sikt) bidrog med 10,8 procentenheter till avkastningen medan den strategiska förvaltningens (medellång sikt) avkastningsbidrag var negativt om -0,4 procentenheter. Den taktiska förvaltningen (kort sikt) bidrog positivt med 0,9 procentenheter.

Fjärde AP-fonden har ett separat mål för aktiv förvaltning. Målet är att den aktiva avkastningen, dvs. avkastning i förhållande till jämförelseindex, ska överträffa index med 0,5 procentenheter per år under en rullande treårsperiod. Under 2012 uppgick resultatet för fondens aktiva förvaltning till 1,0 procentenheter (0,2 procentenheter föregående år). Under treårsperioden 2010–2012 uppnådde fonden målet genom ett resultat på i genomsnitt 0,6 procentenheter per år (föregående treårsperiod 2009–2011 var resultatet 0,7 procentenheter).

Tabell 4.11 Fjärde AP-fondens redovisade avkastning (procent respektive procentenheter per år)

	2012	2011	Bidrag till totalavkastning 2012
Svenska aktier	16,9	-14,2	2,9
Utländska aktier	17,4	-6,1	6,5
Räntebärande instrument	6,0	9,2	2,2
Summa likvid portfölj	12,8	-2,2	11,7
Alternativa investeringar	-	15,2	-
Fastigheter	14,2	17,6	0,7
Små och medelstora företag	13,4	-	0,1
Övriga strategiska investeringar	5,1	-	0,1
Övrigt	-1,3	-	-1,3
Total avkastning efter kostnader	11,2	-0,7	11,2

Not. Avkastning för delportföljer avser avkastning före kostnader, medan total avkastning är beräknad efter kostnader. Likvid portfölj innehåller även valutaförvaltning och taktisk allokering. Fjärde AP-fonden redovisar inte längre uppgifter för alternativa investeringar sammantaget. Övrigt utgörs av strategisk tillgångsallokering, strategisk valutaexponering och kassa.

Fjärde AP-fondens globala aktieportfölj avkastade 17,4 procent (tabell
4.11).	Avkastningen		översteg		portföljens	jämförelseindex	med
0,4 procentenheter		och	bidrog	samtidigt med		6,5 procentenheter	till
fondens totalavkastning. Investeringarna i den svenska aktieportföljen
gav	en positiv	avkastning		om	16,9 procent, vilket överträffade			21

Skr. 2012/13:130	jämförelseindex med 0,7 procentenheter och gav ett avkastningsbidrag på
	2,9 procentenheter. Fondens				ränteplaceringar ökade med 9 procent i
	värde och	översteg		jämförelseindex med			1,4 procentenheter.
	Ränteportföljens bidrag			till	fondens	totalavkastning		uppgick	till
	2,2 procentenheter.
	Tidigare har Fjärde AP-fonden redovisat avkastningen för alternativa
	investeringar sammantaget. För 2012 redovisar fonden i stället
	avkastningen separat för varje tillgångsslag. Investeringar i fastigheter
	uppvisade en avkastning på 14,2 procent och avkastningen för små och
	medelstora	företag	var	13,4 procent.		Därutöver	genererade Övriga
	strategiska investeringar en sammantagen avkastning på 5,1 procent.
	Av Fjärde AP-fondens placeringstillgångar förvaltades vid årets utgång
	50,2 procent	aktivt	(63,6 procent föregående år)				och	22 procent	av

fondkapitalet förvaltades externt (18 procent föregående år).

Tabell 4.12 Fjärde AP-fondens portfölj (mdkr resp. procent)

	2012		2011
	mdkr	%	mdkr	%
Svenska aktier	34,9	15,7	37,4	17,8
Utländska aktier	84,8	37,2	80,5	37,9
Summa aktier	119,7	52,9	117,9	55,7
Räntebärande instrument	82,3	36,1	77,5	37,3
Fastigheter	11,8	5,2	-	-
Små och medelstora företag	6,1	2,6	-	-
Övriga strategiska investeringar	7,2	3,1	-	-
Övrigt	2,7	0,1	0,2	0
Summa alternativa investeringar	27,8	11,0	14,6	7,0
Fondkapital	229,7	100	209,9	100

Not. Beloppen avser innehav medan procentuell fördelning avser exponering, inklusive derivat. För 2011 omfattar Alternativa investeringar onoterade aktier och fastigheter. Fjärde AP-fonden använder sedan 2012 inte längre denna benämning utan redovisar respektive tillgångsslag. Övrigt avser strategisk tillgångsallokering, valutaexponering, kassa samt strategiska positioner.

	Fjärde AP-fonden har under 2012 minskat både andelen aktier och
	andelen räntebärande tillgångar i portföljen. Däremot har andelen
	fastigheter, andelen små och medelstora företag samt andelen övriga
	strategiska investeringar ökat från sammantaget 7,0 till 11,0 procent av
	fondkapitalet (tabell 4.12). Vid utgången av 2012 uppgick den svenska
	aktieportföljens marknadsexponering, exklusive små och medelstora
	företag, till 15,7 procent av fondens tillgångar, vilket är en minskning
	med två procentenheter i förhållande till året innan. Värdet av den
	svenska aktieportföljen uppgick till 34,9 miljarder kronor i slutet av
	2012. Den utländska aktieportföljens marknadsvärde uppgick		till
	84,8 miljarder kronor, motsvarande 37,2 procent av fondens tillgångar.
	Andelen räntebärande	instrument minskade till 36,1 procent	av
	fondkapitalet.
	Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens fastigheter, uppgick vid
	utgången av året till 11,8 miljarder kronor, vilket motsvarade 5,2 procent
	av fondens totala tillgångar. Fjärde AP-fonden har under de senaste åren
	expanderat inom fastigheter. Fonden äger fastighetsbolaget Vasakronan
22	tillsammans med övriga	av Första–Fjärde AP-fonderna. Vasakronan

förvaltar kommersiella fastigheter i Sverige	till ett värde om	drygt Skr. 2012/13:130
80 miljoner kronor. Därutöver samäger Fjärde AP-fonden och AMF till
lika stora delar fastighetsbolaget Rikshem. Beståndet är inriktat mot
bostäder och s.k. samhällsfastigheter, dvs.	fastigheter med	långa

hyresavtal och där hyresgästen ofta är en kommun. Marknadsvärdet för Rikshem uppgick till 15 miljarder kronor vid utgången av 2012. Fonden äger vidare 15 procent av fastighetsbolaget Hemfosa.

Fjärde AP-fondens förvaltningskostnader (summan av interna kostnader och externa provisionskostnader) uppgick till 218 miljoner

kronor 2012 (203 miljoner			kronor föregående	år),	vilket motsvarar
0,10 procent	av	genomsnittligt fondkapital under			året	(0,10 procent
föregående	år).	Till detta	kommer utgifter	som	i	enlighet med

AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper inte redovisas som kostnad. Utgifterna uppgick till 56 miljoner kronor (62 miljoner kronor föregående år). Fonden betalade ut prestationsbaserade arvoden under 2012 och summan uppgick till 10 miljoner kronor (föregående år betalade inte fonden ut prestationsbaserade arvoden).

Under 2012 kostnadsfördes 3,5 miljoner kronor i rörliga ersättningar (inga rörliga ersättningar utbetalades under 2011). Vid utgången av 2012 hade Fjärde AP-fonden 49 anställda, varav 14 kvinnor.

4.2 Sjätte AP-fonden

Fondens uppdrag är att, inom ramen för vad som är till nytta för inkomstpensionssystemet, investera fondmedlen på riskkapital- marknaden. Sjätte AP-fonden skiljer sig från övriga buffertfonder också i det att fonden är sluten, dvs. inga medel förs till eller från pensionssystemet. Kapitalet i Sjätte AP-fonden har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att dåvarande sjätte fondstyrelsen bildades den 1 juli 1996.

Sjätte AP-fondens resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 1 701 miljoner kronor 2012 (-1 380 miljoner kronor föregående år), vilket motsvarar en avkastning

på 9,2 procent	(-6,9 procent föregående år). Fondkapitalet	ökade	till
20 249 miljoner	kronor under året. Sedan fonden bildades	1996	har

fondkapitalet vuxit med 9,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 4,2 procent per år (från start till närmast föregående år var motsvarande avkastning 3,9 procent per år).

Styrelsen fastställde under 2011 en ny strategi och ett nytt mål för fonden som infördes fr.o.m. 2012. Strategin är att fortsätta vara en långsiktig investerare i onoterade bolag genom både direktinvesteringar i företag och indirekta investeringar genom fonder. Fondens direktinvesteringar har ett tydligare fokus på mogna företag medan investeringar i nystartade svenska företag (venture capital) sker genom fonder. Fondinvesteringarna kommer att ha ett bredare fokus än företagsinvesteringar, både vad gäller företagens utvecklingsfas och geografi. Syftet är att uppnå god riskspridning och genom en

kombination av företags- och fondinvesteringar skapa affärsmöjligheter,

23

Skr. 2012/13:130

24

konkurrensfördelar och flexibilitet. Framtida direktinvesteringar i företag ska främst göras tillsammans med andra industriella och finansiella investerare.

Fondens nya mål, som baseras på strategin och branschpraxis, är att uppnå en avkastning som över fem år motsvarar avkastningen på den nordiska aktiemarknaden (mätt med ett brett aktieindex, Handelsbanken Nordix All-Share Portfolio Index Total Return) med tillägg av en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procentenheter. Riskpremien har justerats för att Sjätte AP-fonden är en sluten fond, vilket medför ett behov av intern likviditetshantering. Sjätte AP-fondens nya mål gäller fr.o.m. 2012 och det uppgick för tioårsperioden 2003–2012 till 13,8 procent per år, vilket fonden inte uppnådde eftersom avkastningen för perioden i genomsnitt var 5,7 procent per år (tabell 4.13). Sedan start har den årliga genomsnittliga avkastningen varit 4,2 procent.

Tabell 4.13 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning efter kostnader (procent per år)

	2012	2011	2003–2012
Total avkastning efter kostnader	9,2	-6,9	5,7
Nytt avkastningsmål fr.o.m. 2012	20,2		13,8
Avkastningsmål t.o.m. 2011		7,7
Differens	-11,0	-14,6	-8,1

Mot bakgrund av att Sjätte AP-fonden är en sluten fond har en uppdelning gjorts mellan fondens kärnverksamhet (investerings- verksamheten) och fondens likviditetshantering (Likviditetsförvaltningen, tidigare kallad internbanken). Investeringsverksamheten utgörs av direkta och indirekta (genom fonder) investeringar i företag. Syftet med likviditetsreserven är att upprätthålla en god betalningsberedskap. Vid utgången av 2012 hade 13 720 miljoner kronor investerats i fondens kärnverksamhet (17 348 miljoner kronor föregående år men då ingick även investeringar i noterade småbolag). Därutöver uppgick fondens investeringsåtaganden till 3 444 miljoner kronor (2 735 miljoner kronor föregående år).

Summan av interna kostnader och externa provisionskostnader uppgick till 137 miljoner kronor för 2012 (143 miljoner kronor föregående år). Huvuddelen av kostnaderna avser investeringsverksamheten, inom vilken en betydande andel hänförs till investeringar i onoterade tillgångar som kan bedömas vara särskilt kostnadskrävande. Till detta kommer utgifter på sammanlagt 142 miljoner kronor (175 miljoner kronor föregående år) som, i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisningsprinciper, inte redovisas som kostnad. Inga prestationsbaserade avgifter för extern förvaltning har betalats de senaste två åren. Sådana avgifter utbetalas om den externa förvaltningen uppnår en avkastning som överstiger en viss överenskommen nivå. Sjätte AP-fonden har fr.o.m. 2013 avvecklat sitt incitamentsprogram avseende rörlig ersättning till fondens anställda (ingen rörlig ersättning utbetalades föregående år). Vid utgången av 2012 hade fonden 31 anställda, varav 13 kvinnor.

Investeringsverksamheten

Sjätte AP-fonden investerar i små och medelstora företag, huvudsakligen på den svenska marknaden, uppdelade på två segment: mogna bolag och expansionsbolag. Investeringar i noterade småbolag har från och med den 1 januari 2012 flyttats över till fondens likviditetsförvaltning. Investeringarna sker både direkt, genom hel- eller delägande, och indirekt, genom investeringar i riskkapitalfonder och investmentbolag. Investeringsverksamheten var tidigare indelad i tre affärsområden;

Företagsinvesteringar, Fondinvesteringar och Life science. Från och med 2012 ingår affärsområdet Life science i Företagsinvesteringar och i Fondinvesteringar. Under 2012 har Sjätte AP-fonden renodlat portföljen avseende företagsinvesteringar genom att avyttra ett tiotal investeringar.

Närmare 60 procent av investeringarna utgörs av direkta investeringar i företag (företagsinvesteringar) medan drygt 40 procent utgörs av indirekta investeringar (fondinvesteringar). Direktinvesteringar sker företrädesvis genom saminvesteringar med andra finansiella och industriella partners, men även egna investeringar görs. Fondinvesteringar avser förvärv av andelar i fonder som investerar i mogna bolag och expansionsbolag (venture capital) i Sverige eller övriga Norden. Investeringar görs huvudsakligen i primära fonder, men Sjätte AP-fonden är även aktiv på marknaden där andelar i existerande fonder överlåts (secondary-marknaden). Samtliga investeringar på secondary- marknaden avser mogna bolag (buyout).

Tabell 4.14 Sjätte AP-fondens redovisade avkastning (procent per år)

		Mål
	2003–2012	2003–2012
Mogna bolag	16,3	13,8
Expansionsbolag	-14,2	13,8
Totalt investeringsverksamheten	6,7	13,8
Total avkastning efter kostnader	5,7	13,8

Not. Avkastning per segment redovisas före kostnader. Mål 2003–2012 har beräknats baserat på det nya mål som gäller fr.o.m. 2012.

Det största bidraget till fondens resultat 2012 kom från investeringar i mogna bolag (1 566 miljoner kronor) som haft en genomsnittlig avkastning på 16,3 procent per år under perioden 2003–2012 (tabell 4.14). Fondens investeringar i expansionsbolag uppvisade under 2012 ett negativt resultat på -131 miljoner kronor, med en genomsnittlig årlig avkastning på -14,2 procent per år sedan 2003.

Tabell 4.15 Sjätte AP-fondens avkastning och exponering (procent per år resp. mnkr)

	Avkastning före kostnader	Marknadsvärderat kapital
	2008–2012	Mkr	%
Företagsinvesteringar	-1,4	7 980	39
Fondinvesteringar	3,6	5 740	28
Likviditetsförvaltning		6 510	32
Centralt		19	1
Totalt	0,6	20 249	100

Not. Total avkastning redovisas efter kostnader. Investerat kapital avser utgången av 2011.

Skr. 2012/13:130

25

Skr. 2012/13:130

26

Närmare 40 procent av Sjätte AP-fondens medel har investerats direkt i företag (tabell 4.15). Affärsområdet företagsinvesteringar rymmer dels mogna bolag, dels expansionsbolag. Det sammantagna resultatet var 526 miljoner kronor före kostnader 2012. Under den senaste femårsperioden (2008–2012) uppgår den genomsnittliga avkastningen före kostnader till -1,4 procent per år. Inom ramen för fondens genomgång av portföljen under 2012 har ett tiotal avyttringar gjorts, varav de största försäljningarna var MECA och Lindab. Dessa två försäljningar bidrog tillsammans med cirka 2,3 miljarder kronor till likviditetsförvaltningen.

Inom affärsområdet fondinvesteringar sker investeringar i fonder med inriktning mot onoterade företag i expansionsfas och mogen fas. Affärsområdet, som under 2012 uppvisade ett resultat på 910 miljoner kronor före kostnader, är uppdelat i de tre segmenten venture capital (expansionsbolag), buy-out (mogna företag) och förvärv av andelar från tidigare ägare (secondaries). Störst bidrag kom från fondinvesteringar i

mogna bolag	(709 miljoner	kronor), följt av expansionsbolag
(201 miljoner	kronor). Sjätte	AP-fondens investeringar i noterade

småbolagsfonder låg tidigare inom Fondinvesteringar men har överförts till Likviditetsförvaltningen. Vidare har de fonder som låg under området life science överförts till fondinvesteringar.

Inom life science sker långsiktiga investeringar i företag som verkar inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik. Investeringarna sker direkt i företag eller genom riskkapitalfonder.

De största företagsinvesteringarna, Norrporten och Volvofinans, bidrog positivt till resultatet (360 respektive 80 miljoner kronor). Gnotec är ett annat moget bolag som bidrog positivt till fondens resultat med 73 miljoner kronor. Innehaven i Lindab och Meca såldes under 2012 och bidrog till fondens resultat med 127 respektive 330 miljoner kronor.

Likviditetsförvaltningen

Internbanken hanterar den likviditetsreserv som fonden håller för att genomföra ny- och tilläggsinvesteringar samt för att täcka andra kapitalbehov i befintliga företag. Behovet uppstår till följd av att Sjätte AP-fonden är en sluten fond. Investeringar av internbankens medel görs främst i räntebärande tillgångar med låg risk, men även i noterade småbolagsfonder. Målsättningen för förvaltningen av räntebärande värdepapper är att uppnå en avkastning i linje med OMRX T-bill. Internbanken har också i uppgift att hantera de finansiella risker som uppstår i verksamheten samt att vid behov låna upp kapital. Fonden har en kreditfacilitet för kortsiktigt finansieringsbehov om 2 miljarder kronor, vilken var outnyttjad vid utgången av året. Sjätte AP-fonden har rätt att ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hos Första–Fjärde AP-fonderna för att tillgodose ett tillfälligt penningbehov.

Från och med den 1 januari 2012 ingår noterade småbolag i Sjätte AP- fondens likviditetsförvaltning, från att tidigare år ha ingått i Fondinvesteringarnas förvaltade kapital. Investeringarna avser externt förvaltade fonder som gör investeringar i små och medelstora noterade företag. Området bidrog med ett resultat om 213 miljoner kronor för 2012.

Till följd av inflödet från investeringsverksamheten under 2012 ökade det förvaltade kapitalet inom likviditetsförvaltningen från 3 miljarder kronor till 6,4 miljarder kronor. Resultatet för likviditetsförvaltningen under 2012 uppgick till 251 miljoner kronor. Föregående år uppgick resultatet till 46 miljoner kronor men då inkluderades inte fondens investeringar i noterade småbolag.

Sjätte AP-fondens utvärdering

Enligt lag är Sjätte AP-fonden ålagd att utvärdera styrelsens förvaltning av fondmedlen, med utgångspunkt i de mål som fonden har fastställt för sin placeringsverksamhet. Årets utvärdering avser resultatet för 2012 samt analys och uppföljning av fondens mål över femårsperioden 2008– 2012, tioårsperioden 2003–2012 och för perioden sedan fondens start 1996–2012. Utvärderingen utgår från de lagstadgade målen för Sjätte AP-fonden och styrelsens tolkning av uppdraget: att Sjätte AP-fonden ska skapa långsiktigt hög avkastning och hålla en tillfredsställande riskspridning genom placeringar på riskkapitalmarknaden.

Sjätte AP-fonden fick under 2012 en ny vd. Ett arbete har genomförts avseende fondens strategi och placeringsinriktning. Styrelsen fastställde under 2011 ett nytt mål för investeringsverksamheten som togs i bruk från 2012. Det nya avkastningsmålet utgörs av Handelsbanken Nordix All-Share Portfolio Index Total Return, över fem år, med påslag för en riskpremie för onoterade bolag om 2,5 procent. Avsikten med målet är att det över tid ska spegla AP-fondens strategiska inriktning samt branschpraxis. Målet för likviditetsreserven är att den normalt ska uppgå till 5–10 procent av fondkapitalet.

Sjätte AP-fonden har som helhet genererat en genomsnittlig årlig avkastning på 4,2 procent sedan starten 1996, vilket understiger fondens nya avkastningsmål för perioden på 10,9 procent per år. För tioårsperioden 2003–2012 uppnåddes en genomsnittlig årlig avkastning

på 5,7 procent,	vilket	är	lägre än det nya	avkastningsmålet	på
13,8 procent per	år. Under		femårsperioden 2008–2012 var fondens
avkastning 0,6 procent		per	år medan det nya	avkastningsmålet	var

1,8 procent per år. Som helhet understeg även avkastningen för 2012 det nya målet för året, avkastningen uppgick till 9,2 procent medan målet uppgick till 20,2 procent. Avkastningen för direktinvesteringar och för fondinvesteringar var positiva under perioden 2003–2012 och uppgick till 5,8 procent respektive 7,6 procent per år. Avkastningen i mogna bolag förklarar den positiva utvecklingen.

Avkastningen i mogna bolag uppgick till 16,3 procent per år under

tioårsperioden 2003–2012, vilket	översteg avkastningsmålet	med
2,5 procentenheter. Avkastningen i	fondinvesteringar i mogna	bolag

utvecklades bättre än motsvarande direktinvesteringar (18,6 respektive 14,8 procent per år) men avkastningen från båda investeringskategorierna översteg det nya avkastningsmålet. Investeringar i venture capital nådde inte upp till de nya avkastningsmålen för perioden, avkastningen i direktinvesteringar uppgick till -24,7 procent per år medan avkastningen

i fonder genererade -5,2 procent per år.
Som mått	på riskspridning anges	en	diversifierad portfölj med
ca 350 företag	inom olika branscher,	som	skiljer sig från varandra i

Skr. 2012/13:130

27

Skr. 2012/13:130	termer av storlek, utvecklingsfas,	geografi	och investeringstillfälle.
	Investeringarna sker dels genom	närmare	20 fondförvaltare och

40 fonder, dels direkt i ett 50-tal företag. Vid årets utgång svarade investeringarna i mogna bolag för 83 procent av fondkapitalet.

4.3 Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden förvaltar två fonder i premiepensionssystemet, de s.k. byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Fonderna bildades i maj 2010 inom ramen för de förändringar i premiepensions- systemet som riksdagen fattade beslut om under 2009 (prop. 2009/10:44 och bet. 2009/10:SfU9). AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond ersatte de två tidigare fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden var det tidigare förvalsalternativet för de premiepensionssparare som inte hade valt en annan fond. Genom förändringen infördes ett förvalsalternativ med generationsprofil – AP7 Såfa – som i praktiken är en s.k. generationsfond med en sammansättning som avspeglar premiepensionsspararens ålder. Upp till 55 år består Såfa av enbart aktiefonden, för att sedan, upp till 75 år, minska till en tredjedel aktiefond och öka till två tredjedelar räntefond. Sjunde AP-fonden erbjuder totalt sex placeringsalternativ. Förutom AP7 Såfa och de två fonderna omfattar placeringsalternativen kombinationer av aktie- respektive räntefonden i de tre portföljerna offensiv (75 procent aktiefond), balanserad (50 procent aktiefond) och försiktig (33 procent aktiefond).

AP7 Såfa

Vid utgången av 2012 hade förvalsalternativet Såfa (Statens årskulls- förvaltningsalternativ) drygt 2,8 miljoner premiepensionssparare. Målet, som fastställts av fondens styrelse, är att Såfa ska uppnå en avkastning som är minst lika bra som genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet. För vilken tidsperiod målet ska utvärderas framgår inte i årsredovisningen, men resultatet redovisas för det senaste året och för förvalsalternativet sammantaget (AP7 Såfa och föregångaren Premiesparfonden) sedan hösten 2000 då premiepensionssystemet trädde ikraft. För det tidigare förvalsalternativet Premiesparfonden var målet även, till följd av tidigare lagkrav, en lägre risk än den genomsnittliga risknivån i övriga fonder i premiepensionssystemet.

Jämförelser med andra fonder i premiepensionssystemet baseras på avkastningen mätt enligt NAV-kursmodellen (dvs. på grundval av fondkurser som beräknats kl. 16 svensk tid varje dag som handel sker, eng. net asset value). Denna metod innebär att avkastning mäts efter avdrag av den förvaltningsavgift som betalas till förvaltningsbolaget, i detta fall Sjunde AP fonden. Vid utvärdering av den operativa förvaltningen i förhållande till jämförelseindex beräknas däremot en avkastning enligt stängningskursmodellen (fondernas innehav av värdepapper värderas vid tidpunkten för stängning av respektive marknad, före avdrag av förvaltningsavgift). Genom stängningskurs-

modellen erhålls konsistenta jämförelser med jämförelseindex.

28

Avkastningen i AP7 Såfa är en sammanvägning av resultatet för de Skr. 2012/13:130 ingående byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond enligt

den faktiska fördelningen mellan fonderna i Såfa totalt. Under 2012 uppgick avkastning i AP7 Såfa till 17,4 procent (-10,5 procent föregående år) mätt enligt NAV-kursmodellen (tabell 4.16). För de privata pensionsfonderna uppgick avkastningen i genomsnitt till 10,5 procent (-10,4 procent föregående år).

För perioden sedan starten 2000 till utgången av 2012 var den genomsnittliga avkastningen för förvalsalternativet (beräknat över tolv år och två månader) 1,4 procent per år och den genomsnittliga avkastningen i fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg 0,5 procent per år (Sjunde AP-fonden redovisar i årsredovisning endast den totala avkastningen sedan start, inte den genomsnittliga årliga avkastningen under perioden.)

Tabell 4.16 Förvalsalternativets avkastning (NAV-kurser, procent per år)

	2012	2011	2010	2009	2008	2000–2012
Förvalsalternativet	17,4	-10,5	14,8	35,1	-36,2	1,4
Privata fonder	10,5	-10,4	10,3	35,0	-34,5	0,5
Differens	6,9	-0,1	4,5	0,1	-1,7	1,0

Not. Förvalsalternativet avser AP7 Såfa från och med den 24 maj 2010, dessförinnan Premiesparfonden. Privata fonder avser genomsnittliga avkastningen i de privata premiepensionsfonderna. Avkastningen för perioden 2000–2012 redovisas i årsredovisningen som total avkastning, genomsnittlig avkastning har förenklat beräknats baserat på en period av tolv år och två månader (skattning av den tidsperiod sedan förvaltningen inom premiepensionssystemet startade under hösten 2000). På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Aktiefond
Vid utgången av 2012 uppgick det förvaltade kapitalet i aktiefonden till
123 348 miljoner	kronor. Avkastningen under året	uppgick till
18,5 procent enligt NAV-kursmodellen.
För AP7 Aktiefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att
fonden, vid den valda risknivån, ska uppnå en långsiktigt hög avkastning
som överträffar avkastningen för fondens jämförelseindex. På den
grunden har styrelsen beslutat om fondens strategiska inriktning.
Strategin är att (i) investera fondkapitalet globalt i aktier och
aktierelaterade finansiella instrument med branschmässig spridning
(basportföljen), (ii) öka möjligheterna till hög avkastning och därmed
risken genom att använda hävstång i portföljen och (iii) ytterliga öka
möjligheterna till hög avkastning genom aktiv förvaltning på vissa
utvalda marknader. Basportföljen består av 97 procent globala aktier
(svenska aktier ingår i globala aktier) och tre procent
riskkapitalinvesteringar. Basportföljen förvaltas i huvudsak passivt
genom externa förvaltare. Del av exponeringen mot tillväxtmarknader
skapas med hjälp av strukturerade produkter (s.k. notes) som består av en
kombination av derivat och obligation. Derivaten är kopplade till index
på aktiemarknaderna i ett antal tillväxtländer.
Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är
större än fondkapitalet. Hävstången ska normalt motsvara 150 procent av
fondkapitalet och	vid utgången av 2012 motsvarade	hävstången
150,1 procent av fondkapitalet, dvs. 62,1 miljarder kronor. Tidigare år			29

Skr. 2012/13:130

30

har hävstången tillåtits att variera mellan 100 och 170 procent men från och med februari 2012 har styrelsen begränsat variationsutrymmet till intervallet 140–160 procent.

Jämförelseindex baseras på ett globalt aktieindex multiplicerat med 1,5 (normalnivå för aktieexponeringen) minus kostnaden för hävstången. Jämförelseindex justeras också så att de bolag i vilka Sjunde AP-fonden inte investerar enligt sin etik- och miljöpolicy exkluderas.

Mätt enligt stängningskursmodellen uppgick avkastningen i aktiefonden under 2012 till 20,0 procent (tabell 4.17). Avkastningen i fondens jämförelseindex uppgick under perioden till 18,8 procent. Eftersom det saknas jämförelse över en längre tidsperiod kan någon slutsats av måluppfyllelse inte dras.

Differensen (1,2 procentenheter) mot jämförelseindex under perioden förklaras av att både den taktiska förvaltningen och den aktiva alfaförvaltningen bidrog positivt med drygt 500 miljoner kronor respektive drygt 150 miljoner kronor. Därutöver var avkastningen i basportföljens globala aktier högre än jämförelseindex, vilket främst beror på positiv utveckling av fondens innehav i notes för tillväxtmarknader.

Tabell 4.17 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader (stängningskurser, procent per år)

	2012	2011
AP7 Aktiefond	20,0	-11,8
Jämförelseindex	18,8	-10,5
Differens	1,2	-1,2
AP7 Räntefond	2,9	3,5
Jämförelseindex	3,0	5,2
Differens	-0,1	-1,7

Not. På grund av avrundning summerar inte differensen.

AP7 Räntefond

Vid utgången av 2012 uppgick det förvaltade kapitalet i räntefonden till 8 872 miljoner kronor. Avkastningen för perioden uppgick till 2,8 procent enligt NAV-kursmodellen.

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för fondens jämförelseindex. På den grunden har styrelsen beslutat om fondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondkapitalet i främst svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk och att den genomsnittliga räntebindningstiden i normalläget ska vara högst tre år. Fonden förvaltas internt och passivt, med avvikelser som följer av gällande placeringsregler för investeringsfonder. Vid utgången av 2012 bestod portföljen av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. För perioden uppgick avkastningen, mätt enligt stängningskursmodellen, till 2,9 procent vilket var 0,1 procentenheter lägre än avkastningen i fondens jämförelseindex (tabell 4.17).

Kostnader Skr. 2012/13:130

Förvaltningsavgiften uppgår i AP7 Aktiefond till 0,15 procent av förvaltat kapital och i AP7 Räntefond till 0,09 procent. Avgiften från fonderna betalas till fondförvaltaren, i detta fall Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fondens intäkter under 2012 uppgick till 173 miljoner kronor (150 miljoner föregående år). Fondens kostnader var under året 108 miljoner kronor (117 miljoner kronor föregående år). Årets resultat var 64 miljoner kronor (31 miljoner kronor föregående år), vilket minskade fondens ackumulerade underskott till drygt 63 miljoner kronor.

I syfte att fördela de kostnader som är förenade med att starta fondens verksamhet över flera generationer av pensionssparare, disponerar Sjunde AP-fonden en kredit i Riksgäldskontoret. Någon prognos över återbetalning av krediter ingår inte i årsredovisningen.

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Vid utgången av 2012 hade fonden 18 anställda, varav sex kvinnor.

Sjunde AP-fonden överskred under 2012 det utrymme på 100 000 kronor som var och en av styrelserna i AP-fonderna får disponera för ersättningar till ledamöter för utskottsarbete. Under 2012 utbetalade Sjunde AP-fonden 122 000 kronor. Sjunde AP-fonden har angett att man ändrat modell för dessa ersättningar och att det därför inte kommer att upprepas.

5 Utvärdering av AP-fondernas verksamhet

5.1 Buffertfonderna i inkomstpensionssystemet

Regeringens bedömning: Det är positivt att buffertkapitalets avkastning överstiger ökningen i inkomstindex sedan starten 2001, vilket innebär att buffertkapitalet har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets finansiering under denna period. Till följd av en hög avkastning under 2012 har buffertfondernas långsiktiga bidrag förbättrats, vilket dock inte har kunnat hindra ett underskott i inkomstpensionssystemet 2012. Det beror på att buffertkapitalet endast utgör en mindre del av tillgångarna i systemet.

Det finns en betydande variation i resultatet över tid. Det beror på att en hög andel av fondkapitalet är investerat i aktier, i kombination med utvecklingen på aktiemarknaderna. Slutsatsen kvarstår att buffertkapitalets utveckling sedan 2001 illustrerar nyttan av riskspridning och behovet av långsiktig utvärdering.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sedan starten 2001 överstiger buffertkapitalets avkastning ökningen i inkomstindex. Buffertkapitalet har därmed bidragit positivt till pensionssystemets finansiering under perioden.

Utvecklingen sedan 2001 illustrerar nyttan av riskspridning, eftersom placeringar i riskfyllda tillgångar inte har gett förväntad utdelning.

31

Skr. 2012/13:130

32

McKinsey: Buffertkapitalet har bidragit positivt till inkomstpensions- systemet sedan starten 2001 genom att avkastningen har överstigit inkomstindex. Fram till 2007 balanserade inkomstpensionssystemet varje år. Skulderna växte mer än avgiftstillgångarna men buffertfondernas utveckling gjorde att systemet balanserade. Till följd av utvecklingen skrevs inkomstpensionen upp varje år under 2001–2009 med mellan 0,8 procent och 4,5 procent. Under 2008 och 2009 balanserade inte systemet, vilket framför allt berodde på att skulderna växte snabbare än avgiftstillgången, men buffertfondernas negativa utveckling 2008 bidrog också. Balanstalet, som överstiger 1,0 sedan 2010, stärktes under 2011 men försvagades under 2012 till 0,984. Buffertfonderna har haft en stark positiv utveckling under 2012 samtidigt som inkomstpensionssystemet inte har varit i balans. Obalansen är framför allt driven av en betydande uppskrivning av pensionsskulden, vilket tydliggör dynamiken i systemet där buffertfonderna enbart utgör en mindre del av tillgångssidan (ca 10 procent). Förändringar i pensionsskulden och avgiftstillgångarna har en betydligt större påverkan på inkomstpensionssystemet som helhet. Sammantaget under perioden 2001–2012 har buffertfonderna bidragit positivt till balansen i inkomstpensionssystemet genom att generera en avkastning som överstiger inkomstindex.

Buffertfondernas höga andel noterade aktier i portföljen, i genomsnitt 47 procent av fondkapitalet i slutet av 2012, innebär att utvecklingen på aktiemarknaderna i hög utsträckning påverkar fondernas avkastning. Det är svårt att förutse utvecklingen på kapitalmarknaderna, men över längre historiska tidsperioder har noterade aktier genererat en tillräckligt hög avkastning jämfört med räntebärande tillgångar. Under perioden 2001– 2012 har buffertfondernas höga andel i svenska aktier (i genomsnitt 12 procent vid utgången av 2012) och i tillväxtmarknader (i genomsnitt 7 procent vid utgången av 2012) bidragit positivt till fondernas resultat, men både svenska och utländska räntebärande tillgångar har genererat en högre avkastning jämfört med utländska noterade aktier.

I förhållande till ett urval av utländska pensionsfonder med liknande uppdrag hade buffertfonderna under 2012 den näst högsta avkastningen bland de jämförda fonderna. Vidare översteg buffertfondernas avkastning under tioårsperioden 2003–2012 genomsnittet för de jämförda fonderna. Under femårsperioden 2008–2012 understeg däremot fondernas avkastning genomsnittet för de jämförda fonderna.

Skälen för regeringens bedömning

Bidrag till pensionssystemets finansiering

Buffertkapitalet i inkomstpensionssystemet uppgick till 958 miljarder kronor vid utgången av 2012. Den ackumulerade avkastningen sedan den 1 januari 20012 uppgick till 378 miljarder kronor eller 4,0 procent per år. Under perioden 2001–2012 har utvecklingen på aktiemarknaderna svängt kraftigt drivet av tre stora börsfall, it-bubblan 2001–2002, finanskrisen

2 I detta avsnitt utvärderas buffertfondernas bidrag till pensionssystemet fr.o.m. 1 januari 2001, dvs. under den period som buffertfonderna har ingått i pensionssystemet med nuvarande regler.

2008 och den europeiska statsskuldkrisen 2011 samt de efterföljande Skr. 2012/13:130 starka uppgångarna. För buffertfondernas del är det den starka

uppgången under 2012, avseende svenska noterade aktier och aktier på tillväxtmarknader, som bidragit till den långsiktigt positiva avkastningen sedan starten 2001. Under 2012 uppgick avkastningen på svenska aktier och aktier från tillväxtmarknader till 16,5 respektive 12,6 procent (mätt med SBX respektive MSCI Emerging markets exklusive valutasäkring). Avkastningen i buffertkapitalet överstiger ökningen i inkomstindex, som under perioden 2001–2012 i genomsnitt har uppgått till 3,2 procent per år.

I förhållande till föregående år har resultatet för den ackumulerade perioden sedan starten förstärkts, vilket förklaras av den positiva utvecklingen på aktiemarknaderna under 2012. Sjätte AP-fonden påverkas i lägre grad av kortsiktiga rörelser på aktiemarknaderna, eftersom fonden har en hög andel onoterade innehav. Buffertkapitalets utveckling uppvisar en betydande variation över tid i förhållande till utvecklingen i inkomstindex. I förhållande till utvecklingen på aktiemarknaderna under perioden från 2001 har Första–Fjärde AP- fondernas investeringar i räntebärande värdepapper bidragit till riskspridningen i buffertkapitalet, och avkastningen i dessa tillgångar har bidragit positivt till fondkapitalets utveckling under 2001–2011. Det är en konsekvens av att svenska och utländska räntebärande värdepapper haft en högre genomsnittlig avkastning än svenska och utländska noterade aktier under den perioden. Nyttan av riskspridningen har varit tydlig under de år då aktiemarknaderna utvecklats negativt, genom att dämpa nedgångarna i buffertkapitalet. Detta framgick under 2001, 2002, 2008 och 2011. Denna effekt märks också i en jämförelse av utvecklingen i premiepensionssystemet som har en högre andel av fondkapitalet i noterade aktier.

Det ska noteras att bedömningen av nyttan av riskspridning inte är en bedömning av gällande placeringsregler för AP-fonderna, vilka utvärderas inom ramen för den pågående översynen av buffertfondernas regelverk, inklusive placeringsregler.

Buffertfondernas höga andel investeringar i noterade aktier, i kombination med de kraftiga svängningarna på börserna under perioden 2001–2012, tydliggör att fondernas genomsnittliga årliga avkastning över tid varierar stort beroende på val av utvärderingsperiod.

Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering kan utvärderas utifrån fondernas avkastning i relation till inkomstindex som ligger till grund för uppräkningen av skulderna i systemet. Buffertkapitalets genomsnittliga avkastning för hela perioden 2001–2012 överstiger inkomstindex (4,0 i förhållande till 3,2 procent per år), men med betydande variation över tiden (figur 5.1).

33

Skr. 2012/13:130	Figur 5.1 Buffertfondernas avkastning (fondkapitalets förändring i mdkr) i jämförelse med
	inkomstindex (mdkr)

Not. Fondkapitalet vid utgången av året.

Källa: Egna beräkningar. Simulerade resultat för inkomstindex baseras på antagandet att fondkapitalet växer med en avkastning som motsvarar inkomstindex och årliga nettoflöden.

Nedgången på aktiemarknaderna i början av 2000-talet (it-bubblan) medförde negativa resultat för buffertfonderna under 2001 och 2002. Trots att buffertfonderna uppvisade positiv avkastning därefter dröjde det till 2005 innan buffertfondernas ackumulerade avkastning översteg inkomstindex. Buffertkapitalet växte mer än inkomstindex t.o.m. 2007. Den positiva trenden kunde dock inte kompensera för buffertfondernas förluster i samband med finanskrisen 2008, vilka uppgick till sammanlagt 195 miljarder kronor. En betydande del av förlusterna återhämtades 2009 och buffertkapitalets ackumulerade avkastning var då nästan i nivå med inkomstindex. Från och med 2010 överstiger återigen buffertfondernas ackumulerade avkastning inkomstindex och det positiva resultatet för 2012 har ytterligare stärkt fondernas bidrag till inkomstpensionssystemet.

Jämförelsen kan också presenteras med hjälp av tabell 5.1. Där framgår buffertfondernas årliga resultat i förhållande till det (simulerade) resultat som skulle ha uppkommit om buffertkapitalet i stället hade förräntats med inkomstindex. Resultatet framgår i kolumn Differens och den ackumulerade skillnaden i kolumnen Ackumulerade differens. Den ackumulerade differensen för buffertkapitalet kan sättas i relation till samlade över- och underskott i inkomstpensionssystemet som redovisas i sista kolumnen i tabell 5.1.

34

Tabell 5.1 Buffertfondernas bidrag till pensionssystemets finansiering (mdkr)						Skr. 2012/13:130
	Utfall	Simulerade	Differens	Ackumulerad	Netto
	(resultat	resultat		differens	pensions-
	buffertfonderna)	(inkomstindex)			systemet
2001	-26	8,2	-34,2	-34,2
2002	-85,6	17,5	-103,1	-137,3	60
2003	80,8	33,3	47,5	-89,8	58
2004	63,7	22,7	41,0	-48,9	9
2005	113,7	16,8	96,9	48,1	28
2006	82,5	19,5	63,0	111,0	100
2007	36,6	23,9	12,7	123,7	18
2008	-194,7	34,9	-229,6	-105,9	-243
2009	135,6	49,9	85,7	-20,2	-323
2010	84,0	2,5	81,5	61,3	103
2011	-17,3	15,8	-33,1	28,2	157
2012	100,5	41,0	59,6	87,8	-80

Not. Simulerade resultat baseras på antagandet att fondkapitalet växer över tid med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex. Differens visar skillnaden mellan utfall och simulerade resultat. Ackumulerad differens summerar skillnaden mellan utfall och simulerade resultat över tid. Netto pensionssystemet visar över/underskott i pensionssystemet.

Källa: Egna beräkningar.

Som framgår av tabell 5.1 var buffertfondernas resultat negativt under de
två första åren (2001 och 2002). Trots positiva resultat under 2003 och
2004 dröjde det till 2005 innan buffertfondernas ackumulerade
avkastning sedan start översteg inkomstindex, vilket framgår genom ett
positivt resultat i kolumnen ackumulerad differens. Under åren 2002–
2004 var pensionssystemet ändå i balans, vilket framgår av kolumnen
netto pensionssystemet. År 2005 uppgick emellertid överskottet i
pensionssystemet till 28 miljarder kronor, vilket var mindre än
buffertfondernas ackumulerade differens i förhållande till inkomstindex
(48 miljarder kronor). Att det ackumulerade överskottet var större än
överskottet i pensionssystemet betyder att buffertkapitalet bidrog till att
den automatiska balanseringen inte aktiverades 2005. Även de två
följande åren (2006 och 2007) var buffertkapitalets ackumulerade
överskott större än överskottet i pensionssystemet och buffertkapitalets
avkastning bidrog återigen till att undvika en aktivering av den
automatiska balanseringen. Buffertfondernas negativa resultat 2008
(-194,7 miljarder kronor) bidrog emellertid till att aktivera balanseringen
det året. Det bör dock noteras att påfrestningarna i pensionssystemet
under både 2008 och 2009 var så omfattande att inte heller en rimligt
positiv utveckling av buffertkapitalet under de åren hade kunnat hindra
den automatiska balanseringen från att aktiveras. Därefter, under 2009
och 2010 översteg buffertkapitalets avkastning inkomstindex och under
2010 var buffertkapitalets ackumulerade resultat återigen högre än
utvecklingen enligt inkomstindex (skillnaden uppgick till 61,3 miljarder
kronor). Till följd av ett negativt resultat 2011 minskade buffertkapitalets
ackumulerade marginal mot inkomstindex, vilket dock vände 2012 när
buffertfonderna uppvisade ett starkt resultat (100,5 miljarder kronor).
Sedan start överstiger buffertfondernas avkastning uppräkningen enligt
inkomstindex med 87,8 miljarder kronor. Det motsvarar buffertfondernas	35

Skr. 2012/13:130

36

nettobidrag till inkomstpensionssystemet finansiering, enligt denna analys. Trots buffertfondernas positiva resultat 2012 balanserade inte systemet. Det beror på en betydande uppskrivning av pensionsskulden till följd av att inkomstindex för 2012 uppgick till 4,9 procent. Buffertfondernas resultat för 2012 reducerar dock underskottet i inkomstpensionssystemet till -80 miljarder kronor. Utan buffertfondernas ackumulerade bidrag hade underskottet varit mer än dubbelt så stort.

Från och med 2008 beräknas balanstalet baserat på ett medelvärde av buffertkapitalet under de tre närmast föregående åren för att utjämna variationerna i inkomstpensionen.

Internationell jämförelse

Att jämföra buffertfonderna med utländska pensionsfonder, som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem, kan bidra till förståelsen av buffertfondernas resultat. En direkt jämförelse är dock svår att göra på grund av olika uppdrag och placeringsregler samt valutaeffekter. Utvecklingen på fondernas hemmamarknader har också betydelse genom tendensen att placera en oproportionerlig andel av fondkapitalet på hemmamarknaden (s.k. home bias). McKinsey presenterar ändå en jämförelse med sju utländska pensionsfonder (figur 5.2). Det bör noteras att jämförelser liknande denna bör tolkas med försiktighet.

Figur 5.2 Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Källa: McKinsey.

Under den senaste tioårsperioden 2003–2012 har buffertfonderna genererat en relativt hög avkastning jämfört med de utländska pensionsfonderna. Buffertfonderna har under perioden haft en genomsnittlig avkastning på 7,1 procent per år, jämfört med ett genomsnitt på 6,6 procent per år för de jämförda fonderna. Under den senaste femårsperioden 2008–2012 understeg dock buffertfondernas

avkastning genomsnittet för de jämförda fonderna. Buffertfonderna intar Skr. 2012/13:130 en andra plats i genomsnittlig avkastning under 2012.

Två av de sju jämförda fonderna genererade en högre avkastning än buffertfonderna 2003–2012, ATP i Danmark och ABP i Nederländerna. ATP:s uppdrag innebär att fonden måste säkra 80 procent av sina tillgångar i förhållande till sitt åtagande, vilket i hög utsträckning bidragit till att fonden har majoriteten av tillgångarna placerade i räntebärande värdepapper som har haft en gynnsam utveckling under perioden. Samtidigt har buffertfonderna i förhållande till jämförda fonder gynnats av en stark utveckling för svenska aktier, jämfört med utländska aktier eftersom fonderna är överviktade i svenska aktier. De flest jämförda fonder har en högre andel alternativa tillgångar än buffertfonderna. En bidragande orsak till detta är att Första–Fjärde AP-fondernas nuvarande placeringsregler begränsar fondernas möjligheter att investera i onoterade tillgångar exklusive fastigheter.

Faktaruta 5.1 Risk- och avkastningsmått

I skrivelsen används vissa riskbegrepp. Risk definieras ofta med utgångspunkt i statistiska spridningsmått som beskriver hur tillgångs- priser eller räntor varierar omkring ett medelvärde. Ett sådant ofta använt spridningsmått är standardavvikelse, som mäts i procent.

Ett vanligt mått på riskjusterad avkastning är Sharpekvoten som är erhållen avkastning utöver riskfria räntan dividerad med avkastningens risk, dvs. standardavvikelse. Man kan alternativt uttrycka det som att Sharpekvoten mäter erhållen riskpremie per riskenhet.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är aktiv risk. Den aktiva risken visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex. Den aktiva risken mäts med standardavvikelsen avseende förvaltarens avkastning i förhållande till jämförelseindex. Ett mått på riskjusterad avkastning som utgår från graden av avvikelse från jämförelseindex är informationskvoten som jämför överavkastning (s.k. aktiv avkastning) i förhållande till jämförelseindex med aktiv risk. Därmed uttrycker informationskvoten förhållandet mellan aktiv avkastning och aktiv risk.

Avkastningen på det totala fondkapitalet beräknas som en kapitalvägd avkastning i form av en internränta (internal rate of return, IRR). Därmed beaktas inte bara ingående och utgående fondkapital utan också effekterna av alla flöden till och från den aggregerade buffertfonden. Dessa flöden, som i normalfallet består av inbetalning av pensionsavgifter, utbetalning av pensioner samt administrations- kostnader, administreras av Pensionsmyndigheten. Den kapitalvägda avkastningen ger ett korrekt uttryck för den procentuella avkastning som har kommit pensionssystemet till del, justerad för flödeseffekter, och kan därför jämföras med inflationen eller med andra förvaltares resultat. Alternativet är att beräkna en tidsvägd avkastning, som bortser från konsekvenserna av flöden. Den tidsvägda avkastningen mäter den hypotetiska avkastning som skulle ha blivit resultatet om det inte förekommit några flöden alls. Detta senare mått anses vara relevant vid utvärdering av fondförvaltare, eftersom dessa inte rår över andelsägarnas beslut att köpa och sälja fondandelar. AP-fonderna rapporterar en

37

Skr. 2012/13:130	tidsvägd avkastning, eftersom de inte har inflytande över in- och
	utbetalningar av pensionsavgifter och pensioner.

5.2 Utvärdering av Första–Fjärde AP-fondernas förvaltning

5.2.1 Strategiska beslut

Regeringens bedömning: Efter en genomgående stark utveckling på aktiemarknaderna överstiger Första–Fjärde AP-fondernas långsiktiga avkastning fondernas interna mål över tioårsperioden 2003–2012, men inte över den längre perioden sedan 2001 när nuvarande regelverk togs i bruk. Det är positivt att den långsiktiga avkastningen förbättras, till nytta för pensionssystemet. Det är även positivt att Första–Fjärde AP-fonderna har tagit steg för att förbättra den interna uppföljningen av fondernas resultat. Det finns fortfarande utrymme att förbättra uppföljningen genom att utvärdera resultaten mot en lämplig referensportfölj. Eftersom fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel framstår det som angeläget att fonderna i tillräcklig utsträckning offentliggör resultatet av den interna uppföljningen. I några fall finns fortfarande utrymme att vidareutveckla metoder och förbättra öppenheten.

I likhet med föregående år kan konstateras att jämförbarheten mellan fondernas redovisning av avkastning och risk kan stärkas. Regeringen anser fortfarande att det är angeläget att Första–Fjärde AP-fonderna utvecklar jämförbara och ändamålsenliga redovisningar av risken i fondernas investeringar.

	Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Första–Fjärde
	AP-fondernas långsiktiga resultat har försvagats under 2011, till följd av
	en negativ utveckling på aktiemarknaderna under detta år. Ingen av
	fonderna når under den längre perioden sedan 2001 upp till styrelsernas
	mål. Avkastningen överstiger fortfarande inkomstindex, men marginalen
	har minskat sedan föregående år.
	Första–Fjärde AP-fonderna fortsätter att utveckla sina strategier och
	förvaltningsmodeller i syfte att uppnå en mer stabil avkastning och
	portföljer som bättre hanterar kraftiga svängningar på marknaderna.
	Under 2011 har de fonder som infört nya förvaltningsmodeller
	kompletterat dessa med metoder för utvärdering av resultaten i enlighet
	med vad regeringen tidigare har efterfrågat, vilket är positivt. Syftet är att
	uppnå en god genomlysning och förståelse av bidragen till fondens
	resultat. Det är därför viktigt att utvärderingen beskriver grunden för
	fattade beslut och resultaten av dessa. Eftersom fonderna förvaltar
	allmänhetens pensionskapital är det också viktigt att kommande resultat
	av utvärdering tillgängliggörs. Regeringen förväntar sig att var och en av
	Första–Fjärde AP-fonderna redovisar resultatet av sin utvärdering.
	Jämförbarheten mellan Första–Fjärde AP-fondernas redovisning av
	avkastning och risk kan stärkas. Det finns därför utrymme att utveckla
	fondernas gemensamma redovisningsprinciper, i syfte att åstadkomma
38	ökad jämförbarhet och förbättrad genomlysning.

McKinsey: Utvecklingen under 2012 var stark i en historisk Skr. 2012/13:130 jämförelse. Första AP-fonden nådde en avkastning på 11,3 procent,

Andra AP-fonden 13,3 procent, Tredje AP-fonden 10,7 procent och Fjärde AP-fonden 11,2 procent. En viktig orsak till att Andra AP-fonden genererade en relativt bättre avkastning 2012 än de tre andra fonderna var ett positivt bidrag från valutasäkring.

En utvärdering av fondernas genomsnittliga årliga avkastning efter kostnader gentemot deras långsiktiga nominella avkastningsmål ger olika utfall beroende på under vilken tidsperiod utvärderingen görs. Samtliga fonder har uppnått sina långsiktiga avkastningsmål under den senaste tioårsperioden, men ingen av fonderna har uppnått dem sedan starten 2001 eller under den senaste femårsperioden.

En analys av fondernas riskjusterade avkastning, mätt som sharpekvot, visar att de ovan nämnda skillnaderna i avkastning motsvaras av skillnader i fondernas riskprofil. Det innebär att skillnaderna mellan fondernas riskjusterade avkastning är små under alla utvärderade tidsperioder. En analys av fondernas årliga avkastning i relation till Value at Risk (VaR) visar att Andra och Fjärde AP-fondernas högre avkastning har skapats genom att ta en högre risk uttryckt som VaR. Tredje AP-fonden har haft lägst totalavkastning men även lägst VaR under samtliga tidsperioder.

Första–Fjärde AP-fondernas aggregerade faktiska tillgångsallokering har sedan 2001 varit relativt stabil, men med ett par viktiga förändringar. Andelen svenska aktier har varierat mellan 19 procent och 13 procent och utländska aktier har varierat mellan 36 procent och 42 procent. Fondernas aktieallokering skiljer sig väsentligt från den globala aktiemarknaden, med övervikt i Sverige (s.k. home bias som är vanlig bland pensionsfonder) och undervikt i tillväxtmarknader. Sedan 2005 har fonderna också successivt ökat allokeringen till alternativa tillgångar från 3 procent till 14 procent.

Två gemensamma teman under 2012 är att Första–Fjärde AP-fonderna har ökat fokus på alternativa investeringar (från 11 procent till 14 procent av totalt fondkapital) och på riskhantering. Samtliga fonder har också nu implementerat modeller för uppföljning av investeringsbeslut på olika nivåer, åtminstone delar av resultaten redovisas externt.

Skälen för regeringens bedömning

Första–Fjärde AP-fonderna

Med bidrag från genomgående starka aktiemarknader, och i synnerhet den svenska aktiemarknaden, har var och en av Första–Fjärde AP-fonderna överträffat sina långsiktiga avkastningsmål under tioårsperioden 2003–2012 men inte under den längre perioden sedan starten 2001 (figur 5.3). Till följd av variationer i marknadernas avkastning över tid (s.k. volatilitet) varierar resultaten beroende på vilken period som studeras (se avsnitt 2). Därför bedöms det ännu inte vara säkerställt att den långsiktiga avkastningen överstiger fondernas interna mål på ett övertygande sätt.

39

Skr. 2012/13:130 Tabell 5.2 Avkastning efter kostnader fr.o.m. halvårsskiftet 2001 t.o.m. 2012 (procent per

år)

	2012	2011	2010	2009	2008	2001–2012
AP1	11,3	-1,9	10,2	20,1	-21,9	4,5
AP2	13,3	-2,1	11,0	20,4	-24,1	4,8
AP3	10,7	-2,5	9,0	16,4	-19,8	4,5
AP4	11,2	-0,7	10,9	21,5	-20,9	4,3

Not. Uppräkningen av inkomstindex uppgick under perioden 2001–2012 till 3,3 procent per år.

Källa: McKinsey.

Figur 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas avkastning (fondkapitalets förändring i mdkr) i jämförelse med egna mål och inkomstindex under perioden 2001–2012 (mdkr)

Not. Den lodräta skalan börjar på 400 miljarder kronor.

Källa: Egna beräkningar. Fondkapitalets utveckling enligt både inkomstindex och fondernas nominella mål baseras på antagandet att fondkapitalet växer över tid med årliga nettoflöden och därutöver med en avkastning som motsvarar inkomstindex respektive fondernas långsiktiga avkastningsmål.

Observerade skillnader mellan fonderna kan i väsentlig utsträckning hänföras till skillnader i portföljernas finansiella risk. Fondernas riskjusterade avkastning, mätt med hjälp av den s.k. sharpekvoten, skiljer sig påtagligt litet mellan fonderna på längre sikt (tabell 5.3) och klart mindre än den motsvarande variationen mellan fondernas avkastning utan riskjustering (tabell 5.2). Det innebär att en högre avkastning har sin grund i en högre finansiell risk. McKinsey drar samma grundläggande slutsats med användning av Value at Risk (VaR) som är ett alternativt riskmått.

40

Tabell 5.3 Första–Fjärde AP-fondernas riskjusterade avkastning fr.o.m. halvårsskiftet				Skr. 2012/13:130
2001 t.o.m. 2012, tioårsperioden 2003–2012 och 2012 beräknad enligt Sharpekvoten för
likvidportfölj
	2012	2003–2012	2001–2012
AP1	1,8	0,6	0,3
AP2	2,0	0,6	0,3
AP3	1,7	0,5	0,3
AP4	1,7	0,5	0,2

Not. Likvidportfölj avser marknadsnoterade tillgångar.

Källa: McKinsey.

Den finansiella risk som utmärker Första–Fjärde AP-fondernas portföljer är således en viktig faktor för att bedöma fondernas avkastning. Graden av risktagande kompletterar även bilden av fondernas förvaltning och de sätt på vilka fonderna fullgör sina uppdrag inom pensionssystemet. För att möjliggöra jämförande analys är det angeläget att riskmåtten, såsom volatilitet och VaR, ger en bild av den genomsnittliga risken under ett verksamhetsår.

McKinsey noterar, med anledning av riskmåttet VaR, att fonderna har tagit initiativ för att enas om en gemensam definition men att beräkningsmetoderna alltjämt skiljer sig åt. Riskmåttet VaR som fonderna redovisar ger dessutom endast en ögonblicksbild av fondernas riskexponering under årets sista dag. Det framstår som angeläget att fonderna redovisar jämförbara mått på risk som avser förvaltningen under ett år, till grund för genomlysning av riskerna i verksamheten och utvärdering av resultaten. Det bör åtminstone inkludera redovisning av historisk risk i fondens portfölj, mätt som standardavvikelse i värdet av den totala portföljen och för den del av portföljen som är föremål för fortlöpande handel och omvärdering (likvidportfölj). Första–Fjärde AP-fonderna redovisar i årsredovisningarna standardavvikelsen i värdet av den totala portföljen och/eller likvidportföljen, dock utan att i samtliga fall redovisa hur risken har beräknats.

41

Skr. 2012/13:130

42

Figur 5.4 Första–Fjärde AP-fondens portföljer 2001–2012 (procent respektive mdkr)

Källa: McKinsey.

Första–Fjärde AP-fonderna har genomgående utökat inslaget av s.k. alternativa tillgångar i portföljerna (fastigheter, riskkapitalfonder, hedgefonder, konvertibler, infrastruktur m.m.). Därutöver har allokeringen till aktier i tillväxtmarknader ökat påtagligt. Motsvarande minskningar har träffat primärt börsnoterade aktier, såväl svenska som utländska aktier (utom aktier från tillväxtmarknaderna). Ett ökat mått av riskspridning inom ramen för gällande placeringsregler bör vara till nytta för pensionssystemet och välkomnas därför. Den begränsning av Första– Fjärde AP-fondernas placeringar i onoterade tillgångar vid 5 procent av fondkapitalet som alltjämt är ikraft bedöms påverka möjligheterna att åstadkomma ytterligare riskspridning i vissa fall. En översyn av placeringsreglerna ingår som en del av den pågående översynen av AP-fondernas regelverk.

Den förändrade portföljstrukturen är ett svar på de utmaningar som pensionsfonder generellt har ställts inför genom tilltagande samvariation (korrelation) mellan olika finansiella marknader i globaliseringens spår och genom marknadernas volatilitet. Även fondernas förvaltnings- modeller har setts över och ändrats som ett sätt att svara på dessa utmaningar genom ett mer dynamiskt förhållningssätt. Som en följd av denna utveckling har jämförbarheten mellan fonderna försämrats. Det är angeläget att den försämrade jämförbarheten inte försvårar en effektiv utvärdering av fondernas förvaltning. Regeringen har tidigare påtalat behovet av fortlöpande utvärdering av fondernas resultat. Eftersom fonderna förvaltar allmänna pensionsmedel är en tillräcklig genomlysning av verksamheten, inklusive bakomliggande orsaker till observerade utfall, angelägen. Regeringen konstaterade förra året att de fonder som infört nya förvaltningsmodeller har infört metoder för utvärdering av resultaten men att redovisning av resultaten i vissa fall kvarstod. Första–Fjärde AP-fondernas metoder för uppföljning av

fondens resultat framgår av figur 5.5 och behandlas närmare i följande Skr. 2012/13:130 avsnitt. Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna har förändrat ansvarsfördelningen mellan styrelse och vd i de strategiska besluten,

genom att styrelsen överlåtit ett mandat till vd för visst mått av strategiska beslut (utöver vd:s ansvar för operativ förvaltning). I Andra AP-fonden fattar styrelsen de strategiska besluten. Berörda fonder har utvecklat olika metoder för att utvärdera vd:s strategiska beslut.

En annan aspekt är utvärdering av fondens totala avkastning. Samtliga av Första–Fjärde AP-fonderna redovisar i årsredovisning fondens resultat i förhållande till fondens eget mål. I de flesta fall redovisas också resultatet i förhållande till inkomstindex. Därutöver har Första och Tredje AP-fonderna utvecklat olika metoder för att utvärdera den totala avkastningen, t.ex. genom en jämförelse med resultatet hos en grupp av jämförbara förvaltare. Det är positivt och regeringen skulle välkomna utförligare redovisning av resultaten. Regeringen anser därtill att det är lämpligt att fonderna mäter den totala avkastningen mot en referensportfölj bestående av en, på övergripande nivå, jämförbar portfölj.

Figur 5.5 Första–Fjärde AP-fondernas metoder för uppföljning av fondens resultat

Källa: McKinsey.

Första AP-fonden

Första AP-fondens fondkapital uppgick till 234 miljarder kronor vid utgången av 2012. Fondens genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 7,0 procent per år, vilket översteg fondens långsiktiga mål vid 5,5 procent per år. Den riskjusterade avkastningen mätt med sharpekvot för fondens totala portfölj under samma tid uppgick till 0,7 procent per år (sharpekvoten i tabell 5.3 avser likvida, marknadsnoterade tillgångar). McKinsey anger Första

AP-fondens genomsnittliga förvaltningskostnad under tioårsperioden till

43

Skr. 2012/13:130

44

0,14 procent av fondkapitalet per år. Vid utgången av 2012 hade Första AP-fonden 47 anställda, varav 22 inom kapitalförvaltningen (25 övriga).

Första AP-fonden genomförde betydande förändringar av portföljens sammansättning under 2012. Under året ökade fondens alternativa investeringar från 9 till 16 procent av fondkapitalet, primärt genom påtagligt utökade innehav av fastigheter och hedgefonder, med syfte att sprida riskerna och reducera portföljens volatilitet. Förändringen möjliggjordes genom minskade innehav av aktier, exklusive aktier från tillväxtmarknader (från 40 till 36 procent av fondkapitalet), men också genom minskade innehav av räntebärande placeringar (från 41 till 37 procent av fondkapitalet). Fonden genomförde dessutom en förändring inom tillgångsslaget räntebärande tillgångar genom att överföra ett belopp motsvarande 2,3 procent av fondkapitalet från obligationer med låg kreditrisk (eng. investment grade) till obligationer med högre kreditrisk (eng. high yield). Under året ökade fondens valutaexponering stegvis från 21 till 27 procent av fondkapitalet.

Första AP-fondens strategiska inriktning ses över en gång per år, med uppdelning på den långsiktiga strategiska inriktningen och en medelfristig ”planeringsportfölj” som anger riktningen för de kommande 1–1,5 åren. Den fortlöpande förvaltningen inkluderar ett mandat till fondens operativa ledning att justera allokeringen mellan tillgångsslag, valutaexponeringens storlek respektive obligationsportföljens marknadsrisk (duration) och att därutöver besluta om strategier och förvaltningsformer i den operativa förvaltningen.

Första AP-fondens interna uppföljning av den totala portföljens avkastning har tre inslag (figur 5.5). För det första sker en utvärdering mot fondens mål, inkomstindex och jämförbara institutionella förvaltare, inklusive Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna, över 5–10 år. För det andra jämförs den totala portföljens avkastning med samtliga möjliga utfall inom ramen för riskmandatet till fondens vd över 3–5 år (med hjälp av simulering). För det tredje utvärderas aktiv avkastning mot valda jämförelseindex över 3 år. Denna tredje aspekt benämns av fonden som kostnadseffektivitet, inte aktiv avkastning, vilket knappast ändrar verksamhetens natur. Endast det första inslaget i uppföljningen redovisas externt, dvs. portföljens avkastning mot fondens mål, inkomstindex och jämförbara institutionella förvaltare (genomsnittlig avkastning).

Annan intern resultatuppföljning avser portföljbeslut inom ramen för mandat till fondens operativa ledning respektive förvaltnings- organisationen i förhållande till två givna utgångsportföljer från ingången av innevarande år respektive 2010. Denna uppföljning görs över 3–5 år och redovisas externt. Slutligen utvärderas affärsenheternas förvaltning i förhållande till givna mål över 3–5 år. Inte heller detta inslag av operativ förvaltning redovisas externt.

Första AP-fonden har kompletterat fondens nya förvaltningsmodell med metod för utvärdering av resultatet, vilket är positivt. Regeringen anser däremot att fonden även bör utvärdera resultatet mot en lämplig referensportfölj. Redovisning av resultaten skulle i något ytterligare fall välkomnas (se även 5.2.2).

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 242 miljarder kronor vid utgången av 2012, det högsta av Första–Fjärde AP-fondernas fondkapital. Fondens genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 7,4 procent per år, vilket översteg fondens långsiktiga mål motsvarande 6,3 procent per år (5,0 procent real avkastning). Den riskjusterade avkastningen mätt med sharpekvot för fondens totala portfölj under samma tid uppgick till 0,6 procent per år (sharpekvoten i tabell 5.3 avser likvida, marknadsnoterade tillgångar). McKinsey anger Andra AP-fondens genomsnittliga förvaltningskostnad under tioårsperioden till 0,16 procent av fondkapitalet per år. Vid utgången av 2012 hade Andra AP-fonden 60 anställda, varav 32 inom kapitalförvaltningen (28 övriga).

Andra AP-fondens innehav av alternativa investeringar ökade från 12 till 15 procent av fondkapitalet under 2012, primärt genom investeringar i utländska fastigheter och skogs- och jordbruksfastigheter. Motsvarande minskningar genomfördes i den svenska aktieportföljen (från 14 till 11 procent av fondkapitalet) och i innehavet av svenska realränteobligationer (från 1 till 0 procent av fondkapitalet).

Andra AP-fondens strategiska portfölj beslutas av styrelsen, inklusive medelfristiga justeringar av portföljen till följd av ändrade marknadsförutsättningar och val av jämförelseindex som av fonden definieras som ett separat portföljbeslut (figur 5.5). Vissa allokeringsbeslut tas även inom ramen för den operativa förvaltningen med en horisont upp till 12 månader (s.k. taktisk allokering). Den strategiska portföljen, inklusive justeringar av denna, utvärderas över minst 10 år med hjälp av fondens absoluta mål. Avkastning från alternativa investeringar utvärderas över samma långa horisont med hjälp av absoluta avkastningsmål (konvertibler, jordbruk och skog) respektive relevanta index (riskkapitalfonder, svenska fastigheter och alternativa riskpremier). Dessutom utvärderas fortlöpande resultateffekter av indexval (val av ett jämförelseindex framför ett annat). Resultateffekter av kapitallösa mandat och operativ förvaltning utvärderas årligen.

Fondens interna resultatuppföljning offentliggörs externt i stor utsträckning. Resultaten av förändringar av fondens strategiska portfölj och utfallet från kapitallösa mandat redovisas dock endast på övergripande nivå. Genomlysningen bedöms överlag svara mot fondens förvaltningsmodell. Regeringen anser dock att fonden bör utveckla en metod för utvärdering av fondens totala avkastning, inklusive utvärdering mot en lämplig referensportfölj, och redovisa resultatet.

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fondens fondkapital uppgick till 233 miljarder kronor vid utgången av 2012. Fondens genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 6,7 procent per år, vilket översteg fondens långsiktiga mål motsvarande 5,5 procent per år (4,0 procent real avkastning). Den riskjusterade avkastningen mätt med sharpekvot för fondens totala portfölj under samma tid uppgick till 0,7 procent per år (sharpekvoten i tabell 5.3 avser likvida, marknadsnoterade tillgångar). McKinsey anger Tredje AP-fondens genomsnittliga förvaltningskostnad

Skr. 2012/13:130

45

Skr. 2012/13:130

46

under tioårsperioden till 0,15 procent av fondkapitalet per år. Vid utgången av 2012 hade Tredje AP-fonden 56 anställda, varav 32 inom kapitalförvaltningen (24 övriga).

Tredje AP-fondens portfölj fördelas mellan sju olika riskklasser i stället för mellan traditionella tillgångsslag. Fondens riskklasser inkluderar aktierisk, ränterisk, kreditrisk, valutarisk, inflationsrisk och två övriga kategorier (absolutavkastande strategier respektive övrig exponering). I sammanställningen från McKinsey som ligger till grund för denna utvärdering ingår valutarisk i övrig exponering. Under 2012 märks framför allt en ökad allokering till kategorin övrig exponering inklusive valutarisk (från 1 till 5 procent av fondkapitalet), bl.a. genom ökad användning av en strategi som syftar till att dra nytta av marknadens skiftande värdering av volatilitet. Bland fysiska innehav utökade Tredje AP-fonden innehavet av fastigheter från 7 till 8 procent av fondkapitalet och fattade samtidigt beslut om ytterligare investeringar i fastigheter som genomfördes i början av 2013. Allokeringen till kategorin aktierisk minskade från 54 till 51 procent av fondkapitalet.

Tredje AP-fondens styrelse beslutar om fondens strategiska portfölj i termer av riskklasser, utan åtskillnad mellan långfristiga och medelfristiga beslut. Fondens vd ges mandat att implementera strategin inom ramen för vissa intervall vad avser exponering mot en riskklass, genom placering i fysiska tillgångar eller kapitallösa mandat.

Tredje AP-fonden följer upp fondens totala avkastning i förhållande till fondens långsiktiga avkastningsmål respektive en långsiktig statisk portfölj (referensportfölj) bestående av fysiska värdepapper (börsnoterade aktier, räntebärande instrument, kreditobligationer och realränteobligationer). Fondens totala avkastning jämförs även med ett antal internationellt välkända pensionsfonder och blir slutligen föremål för en subjektiv självutvärdering (figur 5.5). Portföljens delkomponenter jämförs med tillämpliga delar av den långsiktiga statiska portföljen.

Tredje AP-fonden offentliggör resultaten av fondens interna utvärdering vad gäller fondens totala avkastning i förhållande till fondens mål och jämförelsen med den långsiktiga statiska portföljen. Utfallet av jämförelsen med gruppen av internationellt välkända pensionsfonder publiceras vad gäller jämförelsegruppens genomsnittliga avkastning, inte enskilda pensionsfonder. Resultatet av den subjektiva självutvärderingen offentliggöras inte, i likhet med utvärderingen av delar av förvaltningen (portföljens delkomponenter).

Tredje AP-fonden har kompletterat fondens nya förvaltningsmodell med metod för utvärdering av resultatet och jämför också total avkastning mot en referensportfölj (den långsiktiga statiska portföljen), vilket är positivt. Det kan dock noteras att den långsiktiga statiska portföljen, som är en viktig del av fondens interna resultatuppföljning, är snävt inriktad jämfört med Tredje AP-fondens faktiska portfölj. Mot bakgrund av de risk- och likviditetspremier som den faktiska portföljen kan tillgodogöra sig bör en jämförelse utfalla till Tredje AP-fondens fördel, särskilt över tid. Regeringen anser att den offentliga redovisningen av fondens operativa verksamhet brister i fullständighet, vad gäller avkastning inom delar av fondens totala portfölj eller enskilda riskklasser.

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens fondkapital uppgick till 230 miljarder kronor vid utgången av 2012. Fondens genomsnittliga avkastning under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 7,2 procent per år, vilket översteg fondens långsiktiga mål motsvarande 6,0 procent per år (4,5 procent real avkastning). Den riskjusterade avkastningen mätt med sharpekvot för fondens totala portfölj under samma tid uppgick till 0,6 procent per år (sharpekvoten i tabell 5.3 avser likvida, marknadsnoterade tillgångar). McKinsey anger Fjärde AP-fondens genomsnittliga förvaltningskostnad under tioårsperioden till 0,11 procent av fondkapitalet per år. Vid utgången av 2012 hade Fjärde AP-fonden 49 anställda, varav 20 inom kapitalförvaltningen (29 övriga).

Fjärde AP-fondens portfölj utmärks av en betydande allokering till aktier (svenska, utländska, inklusive aktier från tillväxtmarknader) och förhållandevis mindre innehav av alternativa tillgångar. Under 2012 ökade emellertid Fjärde AP-fonden innehavet av alternativa tillgångar, inklusive fastigheter, från 6 till 8 procent av fondkapitalet. Detta möjliggjordes genom en något minskad allokering till räntebärande placeringar och utländska aktier, exklusive aktier från tillväxtmarknader.

Fjärde AP-fondens styrelse beslutar om en mycket långsiktig normalportfölj (40 år) och en något mindre långsiktig strategisk portfölj (3–15 år) som utgör referensportfölj för den taktiska förvaltningen (figur 5.5). Fjärde AP-fondens styrelse fattade under 2012 beslut om en ny förvaltningsmodell som tillämpas fullt ut fr.o.m. 2013. Modellen innebär ett utökat mandat till fondens vd att fatta strategiska beslut (strategisk portfölj) med målet att överträffa den långsiktiga normalportföljen med 0,5 procentenheter per år, vilket utvärderas över en femårsperiod. Fondens vd har även ett taktiskt mandat (3 år) att avvika från den strategiska portföljen med målet att överträffa denna med 0,5 procentenheter per år.

Fjärde AP-fonden har kompletterat fondens nya förvaltningsmodell med metod för utvärdering av resultatet, vilket är positivt. Fjärde AP-fondens interna utvärdering av strategisk och taktisk förvaltning utgår från normalportföljen, respektive den strategiska portföljen, och syftar till att identifiera bidrag till avkastning, bidrag till risk och andel av förvaltningskostnader. Det kan noteras att den strategiska förvaltningen förfogar över instrument som inte ingår i normalportföljen (riskkapitalfonder, fastigheter, kreditobligationer m.m.). Mot bakgrund av de risk- och likviditetspremier som den faktiska portföljen kan tillgodogöra sig, i förhållande till normalportföljen, bör en jämförelse utfalla till förvaltningens fördel, särskilt över tid. Den taktiska förvaltningen, inklusive operativ förvaltning som delegeras till förvaltningsorganisationen, bedöms bli utvärderad mot jämförelsenormer som medger en rättvisande uppföljning. Resultaten offentliggörs, med undantag för enskilda beslut inom ramen för den strategiska förvaltningen. Vid en samlad bedömning framstår emellertid transparensen som tillfredsställande. Däremot anser regeringen att fonden bör utveckla en metod för utvärdering av fondens totala avkastning och redovisa resultatet. Metoden bör inkludera en referensportfölj som på övergripande nivå speglar fondens investeringsmöjligheter.

Skr. 2012/13:130

47

Skr. 2012/13:130	5.2.2	Operativ förvaltning
	Regeringens bedömning: Genomgående goda resultat under 2012 har
	bidragit till att Första–Fjärde AP-fondernas genomsnittliga aktiva
	avkastning under femårsperioden 2008–2012 uppnår eller ligger nära
	realistiska mål i tre fall av fyra, vilket framstår som positivt i jämförelse
	med tidigare erfarenhet. Behovet av offentlig redovisning av resultaten
	av verksamhet som fonderna faktiskt bedriver kvarstår.
	Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Resultatet av
	den aktiva förvaltningen är fortfarande otillfredsställande i tre av Första–
	Fjärde AP-fonderna mätt över en femårsperiod. Andra AP-fonden
	redovisar	ett negativt resultat före kostnader. Tredje och Fjärde

AP-fonderna redovisar positiva resultat före kostnader, men inte tillräckligt för att kompensera för risker och kostnader förenade med verksamheten. Första AP-fonden är den enda fond som redovisar ett resultat som med säkerhet överstiger kostnaderna över perioden. Det är dock alltjämt oklart om marginalen är tillräcklig med hänsyn tagen till riskerna i verksamheten.

I likhet med tidigare år ser regeringen positivt på att fonderna har ökat fokus på styrelsens beslut om långsiktig allokering av fondkapitalet (strategiska beslut) jämfört med kortsiktig aktiv förvaltning. Detta är en, givet resultaten, rimlig omorientering som enligt regeringens mening kan drivas längre. Fortfarande förefaller omfattningen av den aktiva förvaltningen i åtminstone tre av fonderna inte stå i proportion till de hittills svaga resultaten för sådan förvaltning.

McKinsey: Första till Fjärde AP-fonderna arbetar i dag på olika sätt med aktiv förvaltning, vilket försvårar traditionella jämförelser mellan fonderna. Förändringar i fondernas förvaltningsmodell innebär också att definitionen på aktiv förvaltning förändrats över tid och försvårar historiska jämförelser. Generellt har fonderna under de senaste åren minskat fokus på aktiv förvaltning relativt strategisk och taktisk tillgångsallokering. Under 2012 samt under den senaste femårsperioden genererade samtliga fonder en positiv avkastning från sin aktiva förvaltning före kostnader.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har under en följd av år sett kritiskt på Första–Fjärde AP-fondernas operativa förvaltning, till den del förvaltningen har syftat till att överträffa marknadernas genomsnittliga avkastning (s.k. aktiv förvaltning) och ifrågasatt om verksamhetens omfattning står i proportion till de förhållandevis svaga resultat som dominerade t.o.m. 2011. Genomgående goda resultat för 2012 innebär att tre av fyra fonder uppvisar en genomsnittlig aktiv avkastning under femårsperioden 2008–2012 som förväntas kompensera för verksamhetens kostnader.

Beaktat tidigare femårsperioder är det endast Första AP-fonden som uppvisar ett konsistent genomsnittligt utfall över längre perioder, medan Tredje AP-fonden avviker måttligt. Definitionen av aktiv förvaltning har emellertid ändrats för samtliga fonder, vilket försvårar jämförelser över tid. Bland annat inkluderar fonderna inte längre resultateffekter av ombalansering mellan tillgångar. Dessa resultateffekter inkluderas i aktiv

48

förvaltning fram t.o.m. 2007 (Fjärde AP-fonden), 2008 (Andra Skr. 2012/13:130 AP-fonden) respektive 2009 (Första och Tredje AP-fonderna).

Tabell 5.4 Första–Fjärde AP-fondernas aktiva avkastning 2008–2012 (procentenheter)

	2012	2011	2010	2009	2008	2008–2012
AP1	1,2	-0,2	1,1	0,8	-0,8	0,4
AP2	1,2	-0,2	0,8	1,2	-1,8	0,2
AP3	0,9	0	0,4	2,2	-1,3	0,4
AP4	1,0	0,2	0,8	1,4	-0,5	0,5

Källa: McKinsey.

Det är dock alltjämt oklart i vilken utsträckning utfallen även kompenserar för de risker som är förknippade med aktiv förvaltning. De långsiktiga resultaten denna gång är beroende av det goda utfallet för 2012 och delvis beroende av valet av starttidpunkt. Det kan noteras att resultaten av fondernas aktiva förvaltning under femårsperioden speglar aktiemarknadernas utveckling, med svaga resultat under 2008 och 2011 och goda resultat 2009, 2010 och 2012. Det framstår som att den aktiva förvaltningens resultat tenderar att samvariera med fondernas totala avkastning. Därigenom har fondernas aktiva förvaltning under denna period motverkat fondernas ambition om att skapa mer robusta portföljer (avsnitt 5.2.1). I likhet med föregående år konstaterar regeringen därför att Första–Fjärde AP-fonderna bör beakta erfarenheter från att bedriva aktiv förvaltning under olika marknadsscenarier i fondens strategi för såväl aktiv förvaltning som fondernas arbete med att skapa portföljer som är mer robusta och bättre hanterar perioder av oro på marknaderna.

Ett mer ändamålsenligt sätt att utvärdera resultatet av den operativa förvaltningen är genom att analysera det operativa resultatet i förhållande till risken. Informationskvoten är ett mått som anger överavkastning per enhet risk där risken uttrycks i aktiv risk, som visar i hur hög grad en förvaltare avviker från jämförelseindex (faktaruta 5.1). Det är dock förenat med svårigheter att dra slutsatser om nyttan av att bedriva aktiv förvaltning baserat på enbart detta mått då en låg aktiv risk (dvs. indexnära förvaltning) kan skapa en högre informationskvot, allt annat lika. Det är ändå positivt att Andra och Fjärde AP-fonderna publicerar detta mått, mot bakgrund av den genomlysning av fondernas resultat som det bidrar till. Det kan noteras att Andra AP-fonden har en väsentligt sämre aktiv avkastning än Fjärde AP-fonden men samtidigt har ett bättre riskjusterat resultat. Det indikerar ett högre risktagande i den aktiva förvaltningen i Fjärde AP-fonden men väcker även fråga om huruvida kostnaden för sådan verksamhet i Andra AP-fonden är motiverad. Första och Tredje AP-fonderna redovisar fr.o.m. 2011 respektive 2010 inte resultaten för aktiv förvaltning enligt detta mått.

49

Skr. 2012/13:130

50

Tabell 5.5 Informationskvot avseende Första–Fjärde AP-fondernas operativa förvaltning 2008–2012

	2012	2011	2010	2009	2008	2008–2012
AP1	-	-	1,9	1,1	-0,7	-
AP2	4,2	-1,0	2,7	1,3	-1,8	1,1
AP3	-	-	-	3,5	-1,6	-
AP4	2,3	0,5	2,6	3,0	-0,7	0,9

Not. Underlag saknas för att beräkna genomsnittlig informationskvot för Första och Tredje AP-fonderna.

Källa: McKinsey.

Första–Fjärde AP-fonderna har agerat olika på kritiken i regeringens utvärdering av fondernas aktiva förvaltning i tidigare skrivelser till riksdagen. Första och Tredje AP-fonderna hävdar att de inte bedriver aktiv förvaltning på vanligt sätt. Första AP-fonden avstår från att kommunicera resultaten av sådan förvaltning. Andra och Fjärde AP-fonderna redovisar resultaten öppet och definierar även tydliga mål i form av bidrag till fondernas långsiktiga avkastningsmål. Det är angeläget att fonderna på ett rättvisande sätt redovisar resultaten av verksamhet som faktiskt bedrivs.

Första AP-fonden har inget uttalat mål för den aktiva förvaltningen, utan ser denna som en del av fondens strategi för att nå en hög avkastning till låg risk. Sedan 2010 redovisar Första AP-fonden inte aktiv avkastning för totalportföljen. Fonden har inte heller formulerat något mål för sammanvägd aktiv avkastning. Det går därför inte att säga om fonden har uppnått styrelsens mål i denna del. Mot bakgrund av regeringens tidigare kritik att resultatet av verksamhet som bedrivs inte redovisas, publicerar Första AP-fonden resultatet av summan av aktiv avkastning per mandat som förvaltas i förhållande till ett index.

Andra AP-fonden har ett mål för aktiv avkastning vid 0,5 procentenheter per år, inom ramen för fondens långsiktiga mål för real avkastning vid 5,0 procent per år. Sedan 2009 ingår inte resultateffekter från ombalansering av totalportföljen i fondens definition av aktiv avkastning. Andra AP-fondens genomsnittliga aktiva avkastning under femårsperioden 2008–2012 nådde inte upp till målet.

Sedan 2010 säger sig Tredje AP-fonden inte längre bedriva aktiv förvaltning i traditionell mening. Fondens aktiva förvaltning begränsas till dels kapitallösa mandat som inte jämförs med något index (absolutavkastande strategier), dels till utfallet av fondens passiva förvaltning (s.k. betaportfölj som syftar till att nå marknadernas genomsnittliga avkastning). Fondens styrelse har formulerat målet att absolutavkastande strategier ska lämna ett resultatbidrag om 600 miljoner kronor per år och att förvaltningen av fondens passiva portfölj (betaportfölj) ska bedrivas kostnadseffektivt, vilket definieras som en avkastning som överträffar jämförelseindex med 0,05 procentenheter per år. Enligt McKinsey har styrelsens mål för betaförvaltning uppnåtts men inte målet för absolutavkastande strategier under treårsperioden 2010–2012. Regeringens utvärdering utgår emellertid från den längre perioden 2008–2012 och baseras på behovet av tillräcklig kompensation för verksamhetens kostnader och risk. Målet för den renodlat aktiva förvaltningen (absolutavkastande strategier)

framstår även som förhållandevis lågt satt, med mindre än att Skr. 2012/13:130 verksamheten bedrivs i påtagligt blygsam omfattning (dvs. motsvarande

0,27 procent av ett schablonmässigt beräknat genomsnittligt fondkapital

2012).

Fjärde AP-fonden har ett mål för genomsnittlig aktiv avkastning vid 0,5 procentenheter per år över en treårsperiod, inom ramen för fondens långsiktiga mål för real avkastning vid 4,5 procent per år. Sedan 2012 definierar Fjärde AP-fonden aktiv avkastning som resultatet av taktisk förvaltning och förvaltning av kapitallösa mandat, vilket förefaller överensstämma nära med den definition som var gällande för perioden 2008–2011. Fjärde AP-fondens aktiva avkastning bedöms uppnå styrelsens mål för treårsperioden 2010–2012 och även för den längre period som ligger till grund för regeringens utvärdering.

5.3 Utvärdering av Sjätte AP-fondens förvaltning

Regeringens bedömning: Till följd av förändringar i Sjätte AP-fondens strategi under åren saknas ett relevant mål för utvärdering av fondens långsiktiga resultat. Fondens långsiktiga avkastning har stärkts under 2012 men avkastningen både under perioden sedan start och under den senaste tioårsperioden 2003–2012 är lägre än fondens tidigare mål och det nya mål som gäller fr.o.m. 2012. Sjätte AP-fondens nya mål, som för den historiska perioden varit väsentligt högre än fondens tidigare mål, bör kunna läggas till grund för utvärdering.

I likhet med tidigare år finns det en stor variation i resultat mellan olika delar i fondens investeringsverksamhet, vilket speglas i fondens strategi från 2011 att fokusera på investeringar i mogna bolag. Fondens investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har fortsatt att minska under 2012. Den renodling av portföljen som fortgår bedöms vara motiverad.

Under 2012 har regeringen låtit genomföra en fördjupad granskning av Sjätte AP-fondens nedskrivningar av innehav i expansionsbolag under 2011. Granskningen visar att fondens nedskrivningar var motiverade och i stort sett korrekta i sin omfattning. Nedskrivningarna var ett resultat av det arbete Sjätte AP-fondens styrelse inledde under 2011 med att se över strategi, värderingsprinciper och intern kontroll. Detta arbete är i linje med de behov som framkommit i granskningen. Revisorerna har enligt granskningen inte brustit i sin revision men kritik riktas mot revisorernas granskning på några områden.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sjätte AP-fondens totala avkastning når inte upp till fondens hittillsvarande mål, vilket är en försämring jämfört med föregående år. Det finns en stor variation i resultaten inom olika delar av fondens investerings- verksamhet. Investeringar i framför allt mogna bolag har bidragit positivt till fondens resultat, medan investeringar i bolag som befinner sig i en tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) uppvisat genomgående svagt resultat, i synnerhet 2011 då portföljen kraftigt nedvärderats. Sjätte AP-

fonden har beaktat dessa erfarenheter inom ramen för det genomgripande

51

Skr. 2012/13:130

52

förändringsarbete fonden inlett under 2011. Arbetet innefattar fondens strategi, mål och organisation. Förändringarna är en välkommen renodling av verksamheten. Utvecklingen bedöms vara i pensions- systemets intresse, även om arbete kvarstår t.ex. med att operationalisera fondens nya mål och strategi.

Fondens nya mål, som motsvarar avkastningen på den nordiska aktiemarknaden plus ett påslag på 2,5 procent, bör kunna ligga till grund för extern utvärdering av fondens resultat, vilket regeringen bedömer som positivt.

Nedskrivningar av bedömda marknadsvärden är ett normalt inslag i riskkapitalverksamhet. Omfattningen av de nedskrivningar som har ägt rum under 2011 är dock anmärkningsvärd. Regeringen kommer att följa upp hur en så stor förändring av tillgångarnas värdering kan vara möjlig från ett år till ett annat, utan direkt samband med den övergripande ekonomiska eller marknadsmässiga utvecklingen.

McKinsey: Avkastningen på fondens totala kapital uppgår till 4,2 procent per år sedan starten 1997. Sedan 2003, då merparten av kapitalet investerats i fondens investeringsverksamhet, uppgår avkastningen till 5,7 procent per år sedan 2003. Avkastningen under perioderna är lägre än fondens avkastningsmål, både det mål som gällde för perioden t.o.m. 2011 och det nya målet som gäller sedan 2012. Däremot överstiger avkastningen inkomstindex. Det nya avkastningsmål som Sjätte AP-fondens styrelse fastställdes 2011 och som gäller fr.o.m. 2012 bedöms vara relevant för fondens verksamhet.

Under 2012 fortsatte fonden det förändringsarbete som påbörjades under 2011 och har under året utvecklat och operationaliserat den nya strategi styrelsen då beslutade. I linje med den nya strategin har fonden avyttrat ett tiotal direktinvesteringar, inlett samarbete med andra investerare för att som minoritetsägare genomföra färre och större direktinvesteringar i mogna bolag och genomfört organisations- förändringar.

Granskning av nedskrivningar i Sjätte AP-fonden under 2011:

Finansdepartementet anlitade förra året en expert inom investeringar i onoterade företag, Adalbjörn Stefansson, för att granska de omfattande nedskrivningar i Sjätte AP-fonden som gjordes under 2011. Nedskrivningarna avsåg fondens direktinvesteringar i företag i tidig utvecklingsfas (s.k. expansionsbolag). Det ingick i granskningen att redovisa bakomliggande orsaker och bedöma rimligheten i nedskrivningarna. Granskningen omfattade både Sjätte AP-fondens och de förordnande revisorernas hantering av nedskrivningarna.

I granskningen framgår följande övergripande slutsatser (dnr Fi2012/2629):

”Sjätte AP-fondens direktinvesteringar i expansionsbolag värderades under 2011 ner med 60 %, eller 1,9 miljarder kronor

Denna nedvärdering förklaras framför allt av att en mer försiktig värderingsansats än tidigare tillämpats i samband med 2011 års värderingsarbete, men även till viss del på att fonden 2010 tillämpat ett portföljperspektiv på värderingar där aggressiva värderingar för expansionsbolag har ansetts balanserats av konservativa värderingar i andra innehav

Den mer försiktiga värderingsansatsen beror i sin tur på den till stora delar nya styrelsens agerande under 2011

Införandet av en mer försiktig värderingsansats bedöms vara väl motiverad då Sjätte AP-fondens direktinvesteringar i expansionsbolag förefaller ha varit aggressivt värderade historiskt såväl i relation till faktiskt utfall som i förhållande till gängse värderingspraxis avseende riskkapitalinvesteringar

Detta förklaras sannolikt till stor del av att Sjätte AP-fonden, och i synnerhet dess helägda dotterbolag SLS Invest AB, tillämpat en värderingsmetodologi som hållit tillbaka nedvärderingar samtidigt som den absoluta huvuddelen av investeringarna inom detta segment har utvecklats negativt relativt den ursprungliga investeringsplanen

Sjätte AP-fondens nedvärderingar under 2011 bedöms vara i stort korrekta i sin omfattning, eftersom värderingen av fondens innehav av direktinvesteringar i expansionsbolag 2010 bedöms ha överskattat det verkliga värdet med i storleksordningen 1,2– 1,4 miljarder kronor, varav omkring hälften härrör från SLS Invest AB och en tredjedel från innehavet Next Generation Broadcasting (NGB)

Sjätte AP-fondens revisorer kan dock ej baserat på denna granskning sägas ha brustit i sin revision av värderingen av Sjätte AP-fondens direktinnehav i expansionsbolag”

I rapporten konstateras också att även om metoden för värdering av onoterade innehav är väl definierad och allmänt accepterad är utfallsrummet för vad som kan anses som rimliga värderingar för ett företag i tidig fas ofta stort. Däremot bör det gå att skönja ett mönster i värderingsansatsen vid en granskning av ett större antal värderingar från samma part.

Värdet av Sjätte AP-fondens investeringar i expansionsbolag vid utgången av 2010, tillsammans med de tilläggsinvesteringar som gjordes under 2011, uppgick till 3,81 miljarder kronor. (Fondkapitalet vid utgången av 2010 uppgick till 19,9 miljarder kronor.) Värdet av investeringarna vid utgången av 2011 uppgick till 1,65 miljarder kronor, motsvarande en förlust om 2,16 miljarder kronor och en avkastning om -57 procent. Avkastningen på aktiemarknaden var under motsvarande period negativ men i väsentligt lägre grad. Relevanta börsindex (MSCI Sweden och SHB Nordix) uppvisade en avkastning på -13 respektive -16 procent under 2011. Tio procent av förlusten 2011 kommer från 11 bolag som avyttrades eller skrevs av under året. Den resterande delen beror på nedvärderingar i 37 bolag, varav 17 bolag står för 90 procent av den totala nedvärderingen om 1,9 miljarder kronor. Granskningen har omfattat en genomgång av dessa 17 nedskrivningar. Bolagsspecifika händelser bedöms ligga bakom en del av nedvärderingarna men slutsatsen är att ett paradigmskifte ägt rum avseende fondens värdering av expansionsbolag. Den värderingsansats som infördes 2011 var väsentligt mer försiktig än den tidigare. Tidigare värderingar bedöms ha varit aggressiva.

Skr. 2012/13:130

53

Skr. 2012/13:130

54

I rapporten ges fyra förklaringar till skiftet. Den första förklaringen är den nya styrelsens agerande. Styrelsen initierade en genomgång av värderingen av innehaven, där det största innehavet direkt skrevs av, tillsammans med ökat fokus på värderingsfrågor, bl.a. genom att vice ordförande gick in fondens värderingskommitté. Den andra förklaringen är styrelsens strategibeslut att helt upphöra med direktinvesteringar i expansionsbolag, eftersom ett sådant beslut från en huvudägare påverkar livskraften i företag i tidig fas. Detta beslut var ett ytterligare steg på den inslagna linjen från den tidigare styrelsen som 2009 beslutat att se över och begränsa verksamheten. Den tredje förklaringen är nya investeringsansvariga i fonden, vilka naturligt intar en mer försiktigt hållning. I motsvarande hälften av den sammanlagda nedvärderingen utsågs under 2011 nya investeringsansvariga i fonden. Den sista förklaringen är att den nya styrelsen ifrågasatte externa värderingsunderlag. Det är dock praxis att investerare litar på dessa och Sjätte AP-fonden är inte ålagd att upprätta koncernredovisning.

Bedömningen är att styrelsens omvärdering gett en balanserad värdering, trots att fonden tillämpat en värderingsprincip som inte är i linje med marknadspraxis. Slutsatsen i granskningen är att den försiktiga värderingsansatsen under 2011 var väl motiverad.

Vidare ges i rapporten tre förklaringar till de tidigare aggressiva värderingarna. Den första att fonden i värderingen för 2010 tillämpat en värderingsansats som tog portföljhänsyn, vilket innebar att undervärden vägdes upp av ett dolt övervärde i ett innehav i ett moget bolag (Meca) på motsvarande 300–500 miljoner kronor. Detta godkändes av fondens revisorer. Den andra förklaringen är svagt investeringsresultat. Fonden har generellt varit restriktiv med att värdera upp innehav, men i detta segment har även anskaffningskostnad enligt granskningen varit en aggressiv värdering som inte motsvarat den svaga utvecklingen i företag. I rapporten pekas på svårigheten att både försvara investeringsbeslut och samtidigt värdera ner dessa. Därför kan den nya styrelsens strategi ha haft en förlösande effekt för en mer försiktig värderingsansats. Slutligen anges som förklaring att fondens tidigare metod för värdering hållit tillbaka nedvärderingar, bl.a. genom kassaflödesvärderingar och avkastningskrav som utredaren menar varit låga i förhållande till praxis i riskkapitalbranschen.

Enligt granskningen har revisorerna inte brustit i sin revision men däremot framgår bedömningen att revisorerna borde ha dragit generella slutsatser avseende brister i fondens värderingsmetodologi, såsom aggressiva antaganden i kombination med för låga avkastningskrav, och förmedlat dessa till fondens ledning och styrelse. Vidare ifrågasätts revisorernas agerande i förhållande till värderingen av innehavet i SLS Invest AB, som är ett av fonden helägt dotterbolag som förvaltar investeringar inom Life Science-området.

Skälen för regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden avviker från andra riskkapitalaktörer på flera sätt. Fonden är sluten, dvs. det sker inte några in- och utbetalningar från eller till pensionssystemet, varför Sjätte AP-fonden måste förvalta nödvändig likviditetsreserv. Därtill finansierar fonden sina investeringar med eget kapital och utnyttjar inte belåning i den egna balansräkningen, med undantag för kortfristiga likviditetsbehov. Sjätte AP-fonden är också i huvudsak begränsad till den

svenska marknaden. Fondens uppdrag har därmed konsekvenser för Skr. 2012/13:130 fondens totala avkastning och dess variation över tid, dvs. risk.

Sjätte AP-fondens ackumulerade resultat sedan starten 1997 uppgår till 9,8 miljarder kronor vilket motsvarar en avkastning på i genomsnitt 4,2 procent per år. Förändringar över tid av fondens strategi och mål innebär att det saknas ett relevant mål att utvärdera fondens resultat mot. Sjätte AP-fonden har under perioden t.o.m. 2011 utvärderat sitt resultat över två olika tidsperioder. Utvärderingen har skett dels för perioden sedan starten 1997, dels sedan investeringsverksamheten 2003 utgjorde en huvudsaklig andel av fondens portfölj och ett absolut mål för fonden infördes. Före 2003 hade fonden ett mål att överträffa börsindex. Under 2011 fastställde styrelsen ett nytt mål för fonden att gälla från och med 2012. Målet motsvarar index för den nordiska aktiemarknaden plus ett påslag (riskpremie) på 2,5 procentenheter. Påslaget baserar fonden på dess riskprofil och likviditetshantering. Fonden utvärderar måluppfyllelsen över rullande femårsperioder, med start således från 2012. Regeringen, som ifrågasatt tidigare mål som grund för utvärdering av fondens resultat, menar att det nya målet bör kunna ligga till grund för extern utvärdering. Det nya målet är väsentligt högre än det tidigare målet, vilket stödjer regeringens bedömning (tabell 5.6).

Varken under den senaste tioårsperioden eller sedan fondens start har avkastningen nått upp till fondens tidigare mål (som fonden hade under perioden 2003–2011) och är väsentligt lägre än fondens nya mål fr.o.m. 2012. Däremot överstiger avkastningen under båda perioderna inkomstindex. McKinsey jämför därtill med avkastningen för noterade aktier i svenska medelstora respektive små bolag. Dessa två index har haft en avkastning i nivå med fondens nya mål, som baseras på utvecklingen på den nordiska aktiemarknaden (tabell 5.6).

Sjätte AP-fondens resultat 2012 uppgår till 1,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en avkastning på 9,2 procent. Fondens mål för 2012 uppgår till 20,2 procent. Fondens långsiktiga resultat har stärkts under 2012, till följd av utvecklingen i fondens investeringar i mogna bolag, fondinvesteringar i bolag i tidig utvecklingsfas (venture capital) och fondens likviditetsförvaltning.

Tabell 5.6 Sjätte AP-fondens totala avkastning (procent per år)

	1997–2012	2003–2012
Sjätte AP-fonden	4,2	5,7
Fondens mål fr.o.m. 2012	(10,9)	(13,8)
Fondens mål 2003–2011	(7,3)	(6,6)
Inkomstindex	3,0	3,5
Svenska småbolag (börsindex)	-	14,8
Svenska mellanstora bolag (börsindex)	10,2	13,5
Källa: McKinsey.
Sjätte AP-fondens portfölj består till övervägande andel av onoterade
aktier (faktaruta 5.2). Enligt branschpraxis beräknas avkastningen för
onoterade aktier som en genomsnittlig avkastning sedan tidpunkten för
den första investeringen, med hänsyn tagen till vid var tid investerade
belopp. Avkastningen för fondens	investeringsverksamhet, beräknad		55

Skr. 2012/13:130

56

enligt denna metod, uppgick sedan 2003 till 6,7 procent per år efter externa förvaltningsavgifter, vilket är lägre än fondens mål fr.o.m. 2012 som för denna tioårsperiod motsvarar 13,8 procent per år. Från starten 1997 uppgår avkastningen till 5,3 procent per år efter externa förvaltningsavgifter, vilket överstiger fondens totala avkastning men fortfarande är väsentligt lägre än det nya målet för verksamheten (figur 5.6).

Från och med 2012 ingår inte längre Sjätte AP-fondens investeringar i noterade småbolag i investeringsverksamheten utan i stället i fondens likviditetsförvaltning. Noterade småbolag har därför exkluderats även för perioden t.o.m. 2011 för att skapa jämförbara uppgifter. Däremot är den långsiktiga avkastningen i investeringsverksamheten inte jämförbar med redovisningen i föregående års skrivelse.

Oavsett denna ändring kvarstår faktum från tidigare år att resultatet skiljer sig kraftigt mellan fondens olika investeringar (figur 5.6). Det långsiktiga resultatet förklaras i hög grad av den höga avkastningen i fondens investeringar i mogna bolag som vid utgången av 2012 motsvarade 83 procent av kapitalet i investeringsverksamheten. Avkastningen på fondens investeringar i mogna bolag har både under perioden 2003–2012 och från fondens start varit högre än det nya målet för verksamheten. Fondens investeringar i bolag i tidig utvecklingsfas (expansionsbolag) har däremot, med undantag för fondinvesteringar under 2012, bidragit negativt till fondens resultat. Det bör noteras att utvecklingen inom detta segment varit genomgående svag i Europa. Sjätte AP-fondens investeringar i expansionsbolag har under 2012 minskat med 12 procent, från 3,0 miljarder kronor i investerat kapital vid utgången av 2011 till 2,6 miljarder kronor vid utgången av 2012. Denna minskning är i linje med fondens nya strategi från 2011 att inte genomföra direktinvesteringar i företag i tidig utvecklingsfas.

Däremot ingår fortfarande investeringar i expansionsbolag i fondens strategi för indirekta investeringar genom riskkapitalfonder. Fondinvesteringar i expansionsbolag hade under 2012 en avkastning på 19,1 procent men över de längre tidsperioderna uppvisar även dessa investeringar ett genomgående negativt resultat, om än inte ett lika dåligt resultat som fondens direktinvesteringar i expansionsbolag.

Figur 5.6 Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet (procent per år)

Skr. 2012/13:130

Källa: McKinsey.
Regeringen bedömde i föregående års utvärdering att fondens nya
strategi, där fonden fokuserar på investering i mogna bolag, är en
renodling av verksamheten i pensionssystemets intresse. Däremot
konstaterades att det kvarstår arbete med att operationalisera fondens nya
mål och strategi. Under 2012 har fonden bedrivit ett sådant arbete, vilket
omfattat såväl organisationsförändring som renodling av portföljen i linje
med den nya strategin. En del av fondens strategi är att genomföra färre
men större direktinvesteringar i mogna bolag och att vara minoritetsägare
i dessa tillsammans med samarbetspartners (fonden vill ha en ägarandel
mellan 5 och 50 procent). Fondens målsättning är att minska antalet
direktägda bolag till 10–15 bolag (från ca 50 bolag 2012). Under 2012
avyttrade fonden ett tiotal innehav som inte ansågs ligga inom
kärnverksamheten.
Fondens nya strategi innebär ett fokus på den nordiska marknaden.
Sjätte AP-fondens styrelse har fattat beslut om denna inriktning baserat
på fondens erfarenhet av direktinvesteringar i onoterade företag och
utvecklingen på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden redogör för
skälen för detta beslut i en inlaga till regeringen (dnr Fi2013/477). När
det gäller indirekta investeringar via fonder menar Sjätte AP-fonden att
ett antal mycket framgångsrika aktörer etablerat större fonder med
inriktning mot större, internationellt verksamma bolag och med ett
bredare geografiskt fokus. Detta har inneburit att den svenska
riskkapitalmarknaden nu är internationell, med intresse från utländska
investerare som fokuserar på den nordiska och i vissa fall den
nordeuropeiska riskkapitalmarknaden. När det gäller direktinvesteringar i
onoterade bolag avser fonden investera tillsammans med andra
etablerade aktörer på riskkapitalmarknaden och även här ser fonden
behov av att investera i bolag med säte i och utanför Sverige, men med
ett primärt fokus på nordiska bolag. Sjätte AP-fonden menar också att	57

Skr. 2012/13:130

58

fondens geografiska inriktning, till följd av fondens strategi från 2011, bidrar till att tillgodose kraven på avkastning och riskspridning och ligger i linje med slutsatserna i Buffertkapitalsutredningens betänkande (SOU 2012:53).

Vid Sjätte AP-fondens bildande hade fonden en ensidig inriktning mot investeringar i svenska bolag, men sedan 2007 har fonden haft möjlighet att investera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kom till uttryck genom bestämmelsen att fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.). Sjätte AP-fondens regelverk har utöver denna ändring varit oförändrat sedan fondens bildande 1996. En översyn av fondens uppdrag initierades av regeringen redan 2004 (Ds 2004:25 Sjätte AP-fonden i det reformerade pensionssystemet) och har fortsatt genom buffertkapitalsutredningens betänkande AP-fonderna i pensionssystemet – effektivare förvaltning av pensionsreserven (SOU 2012:53) som för närvarande bereds i samråd med Pensionsgruppen.

Under 2011 skrev Sjätte AP-fonden ned värdet på fondens direktinvesteringar i företag i tidig utvecklingsfas (s.k. expansionsbolag) med två miljarder kronor. De innehav som nedvärderades hänfördes till två olika portföljer. Detta avser dels fondens direktinvesteringar i expansionsbolag som vid utgången av 2010 sammantaget uppgick till 3,9 miljarder kronor, dels fondens investeringar i s.k. life science-bolag som vid utgången av 2010 sammantaget uppgick till 1,7 miljarder kronor. Nedvärderingarna i de två portföljerna uppgick till 1,3 respektive 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarade 33 respektive 41 procent av värdet på portföljerna vid utgången av 2010. Besluten fattades av Sjätte AP-fondens styrelse på grund av ändrad tillämpning av värderings- principen eller ändrad strategi för innehaven (beslut att inte tillföra nytt kapital).

Regeringen konstaterade i föregående års skrivelse att omfattningen av nedskrivningarna som ägde rum under 2011 var anmärkningsvärd och att man skulle följa upp hur en så stor förändring av tillgångarnas värdering kunde vara möjlig från ett år till ett annat. I det syftet har en granskning genomförts (redovisad ovan).

Det bör noteras att värdering av onoterade innehav av företag i en tidig utvecklingsfas ofta är förenad med osäkerhet om verkligt värde (värderingsprincipen beskrivs i faktaruta 5.2). Det framgår också av granskningen att utfallsrummet för vad som kan anses som rimliga värderingar av denna typ av innehav ofta är stort.

Sjätte AP-fondens styrelse och de förordnande revisorerna för fonden har beretts möjlighet att yttra sig över rapporten. Sjätte AP-fondens styrelse har svarat att den delar de övergripande slutsatserna i rapporten. Sjätte AP-fondens förordnande revisorer under 2010 och 2011 har svarat att de i allt väsentligt delar de slutsatser som dras avseende nedvärderingarna 2011, vilket också bekräftas av att revisorerna inte anmärkte på dessa i revisionsberättelsen. I sitt yttrande över rapporten redogör också revisorerna för en rad omständigheter som har haft betydelse för deras ställningstaganden och kommunikation med styrelse och ledning i fonden. Därtill redogör de för sin insats som revisorer och kommenterar närmare revisionen av enskilda innehav. Revisorerna anför bl.a. att utfallsrummet för rimliga värderingar för ett bolag i tidig fas ofta

är stort och att bedömningen av värderingarna i rapporten har gjorts i	Skr. 2012/13:130
ljuset av information som inte fanns tillgänglig eller var känd vid
tidpunkten för revisionen. Därtill menade revisorerna att värderingen
under 2011 kraftigt påverkades av att fondens styrelse implementerade
en ny strategi och att tillgången till finansiering på marknaden i praktiken
försvann till följd av negativ utveckling på aktiemarknaden.
I föregående års skrivelse konstaterade regeringen att besluten om
nedvärderingar är fattade av Sjätte AP-fondens styrelse och att de största
nedvärderingarna skett till följd av en ändrad tillämpning av
redovisningsprincipen och ändrad strategi för innehaven. Den nu
genomförda granskningen visar att införandet av en mer försiktig
värderingsansats var väl motiverad då Sjätte AP-fondens
direktinvesteringar i expansionsbolag bedöms ha varit aggressivt
värderade historiskt. Vidare bedöms Sjätte AP-fondens nedvärderingar
under 2011 vara i stort sett korrekta i sin omfattning, medan värderingen
av fondens innehav av direktinvesteringar i expansionsbolag 2010
bedöms ha överskattat det verkliga värdet. Granskningen bekräftar
därmed värderingen av innehaven vid utgången av 2011.
Sedan nuvarande styrelse tillträdde 2011 har ett förändringsarbete
bedrivits i fonden, vilket innefattat strategi och organisation och bl.a.
resulterat i nämnda nedvärdering. I det arbetet har också ingått
kvalitetssäkring av interna processer. Revisorerna har i revisionen
avseende 2012 konstaterat att en ny rutin har införts för värderingar och
att styrelsen ägnar frågorna större uppmärksamhet genom att värderingar
i årsbokslut beslutas av styrelsens revisionsutskott. Ett av skälen till
nedvärderingen var också styrelsens agerande och genomlysning av
portföljen, vilket inkluderar uppföljning av tidigare agerande. Varken i
granskning eller i revision framkommer kritik mot styrelsen.
När det gäller de förordnande revisorernas hantering av
nedskrivningarna framkommer inte att revisorerna skulle ha brustit i
revisionen avseende värderingarna 2010 eller 2011 (inklusive
nedvärderingen). Däremot framgår att vissa bedömningar från
revisorerna väcker frågor, såsom behovet av rimliga avkastningskrav och
en extern värdering avseende ett portföljbolag (NGB).
Som regeringen konstaterat tidigare är nedskrivningar av bedömda
marknadsvärden ett normalt inslag i riskkapitalverksamhet.
Granskningen liksom revisorernas svar på denna pekar på dels
svårigheten i samband med värdering, dels sambandet mellan företagets
värde och ägarnas strategi. Härutöver framgår vikten av god styrning och
intern kontroll för en rättvisande värdering och insyn i portföljbolagen.
Den nuvarande styrelsens arbete bedöms hantera de orsaker till
nedskrivningarna som framgår av granskningen. Regeringen förordnar
även revisorer i AP-fonderna. För att säkerställa oberoende i revisionen
anser regeringen det generellt vara lämpligt med rotation av förordnade
revisorer. Det kan nämnas att fr.o.m. 2012 förordnades en ny
samordnande revisor för AP-fonderna i detta syfte.
Faktaruta 5.2 Värdering av onoterade aktier
Enligt lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden ska fondens
placeringstillgångar marknadsvärderas. Sjätte AP-fondens redovisning,	59

Skr. 2012/13:130	och regeringens	utvärdering av Sjätte AP-fondens onoterade portfölj,
	baseras på IPEV:s riktlinjer (International Private Equity & Venture
	Capital Valuation Board). Principiellt gäller att värderingen ska avspegla
	verkligt värde. Det finns olika metoder för att fastställa verkligt värde
	beroende på vilken information som finns tillgänglig. Om det under det
	senaste året har genomförts en transaktion med en tredje part avseende
	aktuellt innehav värderas innehavet med ledning av det priset. Sedan
	2011 beaktar Sjätte AP-fonden i värderingen även transaktioner där
	endast befintlig	ägarkrets deltagit (s.k. internrundor). Om denna
	transaktion indikerar en nedvärdering genomförs en mer detaljerad
	analys och nedvärdering genomförs om försök att få in en extern part har
	misslyckats eller om intresset för bolaget på marknaden är mycket litet. I
	båda fallen justeras värderingen med hänsyn till händelser mellan
	tidpunkten för transaktionen och rapporteringstillfället. Värdering sker
	också baserat på framtida kassaflöde som nuvärdesberäknas med en
	riskjusterad ränta. En tredje metod baseras på värdering av företagets
	nettotillgångar. Andra metoder utgår från att använda värderingsmått
	baserade på finansiella nyckeltal (s.k. multipelvärdering) eller specifika
	jämförelser inom en viss bransch (s.k. industriella benchmarks). De två
	sistnämnda metoderna används endast som komplement till värderingar
	baserade på någon annan metod.
	Sjätte AP-fonden genomför även känslighetsanalyser av värderingarna.
	Om värderingen av ett innehav visar stor variation i olika scenario gör
	fonden en mer restriktiv värdering.
	För investeringar i bolag som befinner sig i en tidig fas kan det vara
	svårt att tillämpa någon enskild värderingsmetod. Värdering sker då
	framför allt baserat på bolagets utveckling i förhållande till ursprunglig
	ägarplan. En nedskrivning ska genomföras i det fall en stadigvarande och
	väsentlig minskning av värdet på investeringen bedöms ha ägt rum (t.ex.
	konkurs).
	Enligt branschpraxis beräknas avkastning avseende onoterade aktier
	med hjälp av en internränta, dvs. en kapitalvägd avkastning, eftersom
	förvaltaren bestämmer tidpunkten för nya investeringar och deras
	omfattning (se även faktaruta 5.1).

5.4 Utvärdering av Sjunde AP-fondens förvaltning

5.4.1 Strategiska beslut

Regeringens bedömning: Den långsiktiga avkastningen för förvalsalternativet (AP7 Såfa, tidigare Premiesparfonden) överträffar den genomsnittliga avkastningen för privata fonder i premiepensionssystemet över alla undersökta horisonter. Det innebär att premiepensionssparare som har avstått från att välja någon annan fond har fått en något högre avkastning än genomsnittet av andra pensionssparare, vilket är positivt. Det är också positivt att Sjunde AP-fonden har vidtagit åtgärder för att förbättra informationen till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och risknivå.

60

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sedan starten Skr. 2012/13:130 2000 överträffar avkastningen i Sjunde AP-fondens förvalsalternativ den

genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet, vilket är positivt.

Den period som Sjunde AP-fondens nya förvalsalternativ AP7 Såfa har varit i bruk är alltför kort för att utgöra grund för bedömning av resultatet. Dock kan konstateras att utvecklingen under perioden bekräftar behovet av tydlig information om förvalsalternativets inriktning och risknivå. Det arbete som fonden har inlett på detta område välkomnas.

McKinsey: Sjunde AP-fonden förvaltade vid slutet av 2012 27,1 procent av totala premiepensionssystemets kapital, vilket motsvarar 130,4 miljarder kronor. Under perioden 24 maj 2010 till 31 december 2012 genererade förvalsalternativet Såfa i genomsnitt en avkastning på 6,9 procent per år, medan premiepensionsindex hade en genomsnittlig avkastning på 3,4 procent per år. För 2012 var avkastningen för Såfa 17,4 procent, jämfört med 10,5 procent för premiepensionsindex.

Under hela perioden 2001–2012 har därmed Sjunde AP-fondens förvalsalternativ i genomsnitt avkastat 0,8 procentenheter mer än premiepensionsindex per år.

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden förvaltade vid utgången av 2012 sammanlagt 130,4 miljarder kronor fördelade på två de två fonderna AP7 Aktiefond (123,3 miljarder kronor) och AP7 Räntefond (8,9 miljarder kronor). Sjunde AP-fonden förvaltade därmed 27,1 procent av premiepensionssystemets samlade kapital. Förvalsalternativets genomsnittliga avkastning3 under tioårsperioden 2003–2012 uppgick till 6,9 procent per år, vilket översteg den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet med 0,2 procentenheter per år. McKinsey har inte beräknat någon genomsnittlig förvaltningskostnad för Sjunde AP-fondens förvaltning men uppger att den under 2012 var 0,25 procent för AP7 Aktiefond och 0,09 procent för AP7 Räntefond, inklusive courtage och andra transaktionsrelaterade avgifter (s.k. totalkostnadsandel, TKA). Samtidigt uppgick förvaltningsavgifterna till 0,15 respektive 0,09 procent av förvaltat kapital, vilket kan jämföras med 0,32 procent för genomsnittet av övriga fonder inom premiepensionssystemet (efter rabatter), enligt uppgift från Pensionsmyndigheten. Vid utgången av 2012 hade Sjunde AP-fonden 18 anställda, varav 5 inom kapitalförvaltningen (13 övriga).

Förvalsalternativet för pensionssparare som avstått från att välja någon annan fond utgjordes av Premiesparfonden fram till maj 2010. Från maj 2010 har Sjunde AP-fonden förnyat det statliga alternativet i premiepensionssystemet med målsättningen att den sammanlagda statliga pensionen ska bli högre. I samband med det ersattes de två tidigare blandfonderna (Premiesparfonden och Premievalsfonden) med två renodlade s.k. byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, som kombineras i olika proportioner för olika kategorier av sparare. AP7 Såfa är en sådan kombination som tar hänsyn till individens ålder. Upp till

3 Premiesparfonden fram till maj 2010, AP7 Såfa för tiden därefter.

61

Skr. 2012/13:130	55 års ålder består AP7 Såfa av 100 procent AP7 Aktiefond, därefter
	ersätts aktiefonden av räntefonden med drygt tre procentenheter per år
	fram till 75 års ålder. Fördelningen i AP7 Såfa är fr.o.m. 75 års ålder två
	tredjedelar räntefond och en tredjedel aktiefond.
	AP7 Aktiefond är en global aktiefond med huvudsakligen utländska
	aktier (97 procent). Det minskade inslaget av svenska aktier jämfört med
	tidigare har kompenserats genom belåning av den globala portföljen (s.k.
	hävstång). Denna hävstång ska som ett riktmärke uppgå till 150 procent,
	vilket innebär att värdeförändringar i den globala portföljen förstärks
	med 50 procent (både uppåt och nedåt). Det kan noteras att belåning av
	en väldiversifierad portfölj överensstämmer med vedertagen finansiell
	teori, som metod att höja den finansiella risken i en portfölj till en nivå
	som överstiger den genomsnittliga marknadsrisken.4
	Sedan genomförandet av Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell i
	maj 2010 t.o.m. utgången av 2012 har AP7 Såfa haft en avkastning på
	6,9 procent på årsbasis, vilket både överträffar genomsnittet för de
	privata fonderna i premiepensionssystemet (3,4 procent per år) och ett
	globalt aktieindex, MSCI World (3,2 procent per år). Enligt styrelsens
	mål under samma tid ska avkastningen för AP7 Såfa minst motsvara
	genomsnittet av de privata fonderna i premiepensionssystemet, vilket
	uppnåtts med råge. Förvalsalternativets avkastning överträffar
	genomsnittet för de privata fonderna även under de längre perioderna
	2008–2012 (med 1,4 procentenheter per år), 2003–2012 (med
	0,2 procentenheter per år) och 2001–2012 (med 0,8 procentenheter per
	år). Under den längre perioden före 2010 var dock förvaltningen
	påverkad av restriktionen att risken i portföljen skulle vara lägre än för
	genomsnittet av fonder, vilket begränsade möjligheterna att uppnå en
	bättre avkastning.
	Regeringen har i tidigare års utvärderingar tryckt på behovet av
	information till allmänheten om förvalsalternativets inriktning och
	risknivå. Sedan dess har Sjunde AP-fonden beslutat om en
	kommunikationsstrategi som ska vara genomförd under 2013 och anställt
	en kommunikationsansvarig, vilket måste ses som positivt.
	Det kan också nämnas att regeringen i regleringsbrev för 2013 gett
	Pensionsmyndigheten i uppdrag att säkerställa tydlig information till
	pensionsspararna om förvalsalternativets inriktning och risknivå.
	Pensionsmyndigheten ska i genomförandet av uppdraget samråda med
	Sjunde AP-fonden. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september
	2013.

4 Alternativet är att förändra portföljens sammansättning genom att omfördela utrymmet till mer riskfyllda tillgångar. Detta alternativ erbjuder emellertid ett sämre utbyte mellan

förväntad avkastning och risk.

62

5.4.2	Operativ förvaltning		Skr. 2012/13:130
Regeringens bedömning: Sjunde AP-fondens förvaltning		av
AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har ännu inte bedrivits under
tillräckligt lång tid för att några definitiva slutsatser ska kunna dras.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: Sedan Sjunde AP-fondens nya fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, infördes i maj 2010 är den aktiva avkastningen negativ redan före kostnader. Perioden är emellertid för kort för att kunna läggs till grund för slutsatser, men det är positivt att fonden tillvaratar gjorda erfarenheter.

Sjunde AP-fonden har genomfört en utvärdering av sin renodlade aktiva förvaltning. Resultatet i den förvaltningen bedöms inte vara tillfredsställande med beaktande av riskerna i verksamheten. Fonden redovisar utvärderingen, vilket är positivt eftersom det bidrar till den öppenhet som bör prägla AP-fondernas verksamhet.

McKinsey: Den aktiva avkastningen 2012 för Sjunde AP-fondens Aktiefond respektive Räntefond var 119 respektive -5 baspunkter. För perioden 24 maj 2010 till 31 december 2012 var den aktiva avkastningen för Aktiefonden respektive Räntefonden 1 respektive -58 baspunkter per år. De två främsta källorna till den aktiva avkastningen i AP7 aktiefond under 2012 var den taktiska allokeringen (+56 baspunkter) och exponeringen mot tillväxtmarknader (+32 baspunkter).

Skälen för regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden är till övervägande del passivt förvaltad, eftersom 81 procent av fondkapitalet sägs vara passivt förvaltat. Därutöver har fondens vd ett operativt mandat att justera aktiefondens finansiella hävstång med tio procentenheter, dvs. inom intervallet 140–160 procent, vilket motsvarar ett utrymme för s.k. taktisk allokering.

Styrelsens mål för den operativa förvaltningen av de två byggstensfonderna, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, är att de ska överträffa sina jämförelseindex, vilket för aktiefondens del inkluderar en finansiell hävstång om 150 procent (1,5 x MSCI World). Detta allmänt uttryckta mål har tre specifika komponenter: (1) ett bidrag från taktisk allokering om 500 miljoner kronor per år över rullande femårsperioder,

(2) ett mål för absolutavkastande mandat om 275 miljoner kronor (för 2012) och (3) ett separat mål för andelen onoterade aktier i AP7 Aktiefond att överträffa MSCI World aktieindex med 2 procentenheter per år över rullande tioårsperioder. (I enlighet med fondlagstiftningen är andelen onoterade aktier begränsad till maximalt 10 procent av fondkapitalet.)

Tabell 5.7 Sjunde AP-fondens avkastning före kostnader i förhållande till jämförelseindex fr.o.m. 24 maj 2010 t.o.m. 2012 (procent per år)

	2012	2011	24 maj 2010–2012
AP7 Aktiefond	1,19	-1,23	-0,14
AP7 Räntefond	-0,05	-1,65	-0,65
Källa: McKinsey.
Enligt praxis och regeringens policy för utvärdering av AP-fondernas
verksamhet ska	operativ	förvaltning	utvärderas över rullande	63

Skr. 2012/13:130	femårsperioder.	Perioden efter införandet av AP7 Aktiefond	och
	AP7 Räntefond 2010 är alltför kort för att en slutlig bedömning ska vara
	möjlig. Under	denna period har varken AP7 Aktiefond eller	AP7

Räntefond uppnått styrelsens mål (-0,14 respektive -0,65 procentenheter per år). Under samma period bidrog de absolutavkastande mandaten till aktiefondens aktiva avkastning med 58 miljoner kronor per år, klart under målet på 275 miljoner kronor per år. Sjunde AP-fonden har stängt två absolutavkastande mandat och upphandlat nya sådana mandat som kommer att implementeras 2013. Det är tankeväckande att även uttalade specialister på området har problem med att leverera en uthållig aktiv avkastning och därför positivt att Sjunde AP-fonden bedriver denna verksamhet i liten omfattning.

Den taktiska allokeringen har en utvärderingshorisont på fem år. Under 2012, då detta mandat infördes, var resultatet 528 miljoner kronor. Resultatet för förvaltning av onoterade aktier redovisas inte i årsredovisning eller i rapporten från McKinsey.

5.5 Övriga förvaltningsfrågor

Regeringens bedömning: AP-fonderna fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö. I likhet med Etik- och miljöutredningen anser regeringen att arbetet bäst hanteras genom att etik- och miljöfrågorna integreras i den löpande analysen och förvaltningen. AP-fonderna har under 2012 vidareutvecklat metod och processer för en ökad integration, vilket är positivt.

Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor, personalförmåner, representation och tjänsteresor, eftersom dessa har betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet. Regeringen har beslutat om riktlinjer för fondernas styrelser när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare. AP-fonderna har en process för att följa regeringens riktlinjer för anställda i fonderna och redovisar underlag respektive en bedömning av hur ersättningarna förhåller sig till regeringens riktlinjer, vilket är positivt. En utförligare redovisning av underlaget skulle emellertid välkomnas, i syfte att stärka genomlysningen på detta område. Sjätte AP-fonden presenterar en sådan redovisning, som skulle kunna utgöra förebild för övriga fonder.

Regeringen anser att ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor bör vara rimliga och präglade av måttfullhet, tydlighet och transparens. AP-fonderna bör ha riktlinjer i dessa avseenden som motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter. På regeringens initiativ tog AP-fonderna under 2012 fram en gemensam och övergripande policy för ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Samtliga AP-fonder har också sett över och förändrat de interna riktlinjerna, men i varierande omfattning och grad. En granskning av AP-fondernas interna riktlinjer genomförd av AP-fondernas revisorer, på uppdrag av regeringen, visar att det fortfarande förekommer mer generösa förmåner i AP-fonderna än

i jämförda myndigheter. Regeringen noterar även att stickproven visar

64

exempel på generös representation. Det är därför angeläget att AP-fondernas styrelser fortsätter arbetet med tillämpningen av de interna riktlinjerna och de kostnader som blir resultatet. Regeringen kommer fortsätta att följa upp frågan.

Regeringens bedömning i föregående års skrivelse: AP-fonderna fortsätter att utveckla arbetet med riktlinjer för etik och miljö. Regeringen bedömer att det bedrivs ett viktigt arbete i Första–Fjärde AP-fonderna med att integrera frågorna i den löpande analysen och förvaltningen. Som konstaterades av Etik- och miljöutredningen är det så etik- och miljöfrågorna bäst hanteras för att uppfylla uppdraget om hänsyn till etik och miljö i investeringarna utan att göra avkall på målet om långsiktigt hög avkastning.

Regeringen lägger stor vikt vid ersättningsfrågor, eftersom dessa har betydelse för allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet. Mot den bakgrunden har regeringen beslutat om riktlinjer för fondernas styrelser när det gäller anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Riktlinjerna omfattar både anställda i fonderna och hur fonderna agerar i rollen som ägare av börsbolag. AP-fonderna redovisar i år underlag kring ersättningar till fondens anställda och en bedömning av hur ersättningarna förhåller sig till regeringens riktlinjer. Regeringen välkomnar den genomgång fonderna har gjort och den ökade genomlysning av ersättningar till fondernas anställda som blir resultatet. Regeringen förutsätter att styrelserna löpande följer upp och bedömer löneläget i förhållande till regeringens riktlinjer samt öppet redovisar underlag och bedömningar.

Ernst & Young: AP-fondernas revisorer har haft Finansdepartementets uppdrag att granska AP-fondernas riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare, vilket inkluderade en bedömning av om de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Revisorerna har utfört granskningen i enlighet med FAR SRS rekommendation RevR 8 (Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag) i syfte att lämna ett yttrande över huruvida fondens riktlinjer och efterlevnaden av dessa följer regeringens riktlinjer. Revisorerna har granskat fondernas organisation för och dokumentation av ersättningar för samtliga anställda. Revisorerna har vidare granskat ersättningsprinciper samt gjort stickprov på utbetalda ersättningar. Styrelsens rutiner för att bedöma och försäkra sig om att den totala ersättningen följer riktlinjerna har granskats. Med anledning av granskningen konstaterar revisorerna att fonderna i allt väsentligt följt de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda i fonderna som regeringen beslutat om. Revisorerna konstaterar vidare att Första och Andra AP-fonderna avvikit från riktlinjerna vad gäller uppsägningstid för vissa ledande befattningshavare av skäl som redovisas i årsredovisningen.

När det gäller kravet om att verka för att riktlinjerna även tillämpas i företag som ägs av AP-fonderna konstaterar revisorerna att riktlinjerna ger fondernas styrelser utrymme att göra egna bedömningar. Detta utrymme medför att fonderna vid tillämpningen av riktlinjerna kan fatta

Skr. 2012/13:130

65

Skr. 2012/13:130

66

beslut som avviker från principerna om detta bedöms vara till fondens fördel. Mot denna bakgrund bedömer revisorerna att AP-fondernas ägarpolicy inte står i direkt strid med regeringens riktlinjer. I förhållande till fondernas agerande som ägare noterar revisorerna också att det i fondernas ägarpolicy inte klart framgår om fonderna anser sig följa riktlinjerna och därmed verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt i företag där fonden direkt eller genom företag är delägare. Revisorerna konstaterar att Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna i ägarpolicy anger hur de hanterar ersättningsfrågor. Andra–Fjärde och Sjätte AP-fonderna kommenterar i årsredovisning översiktligt ersättningsfrågor i företag där fonden direkt eller genom ett företag är delägare och hur fonden arbetar med dessa frågor.

AP-fondernas revisorer har även haft uppdraget att granska AP-fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor (dnr Fi2012/2720). I uppdraget ingick att jämföra AP-fondernas interna riktlinjer när det gäller ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor under 2012, inklusive eventuella beslutade förändringar, med de interna riktlinjerna hos sex andra statliga myndigheter. Därtill ingick det att granska tillämpningen av de interna riktlinjerna hos AP-fonderna. Avseende förändringar i AP-fondernas riktlinjer under 2012 ingick att undersöka skälen för dessa. Revisorerna konstaterar att samtliga AP-fonder har gjort förändringar i riktlinjerna under 2012, men i olika utsträckning. Sjätte AP-fonden har gjort mest genomgripande förändringar. Förändringarna är dels en följd av anpassning till skatteregler, dels en allmän översyn och komplettering av riktlinjerna.

Revisorernas övergripande bedömning är att AP-fondernas riktlinjer inte avviker materiellt från riktlinjerna för andra statliga myndigheter. Revisorerna kommenterar inte ersättningar eller förmåner som följer av kollektivavtal. Revisorernas slutsats avseende AP-fondernas personalförmåner är att det inte finns något som tyder på att fonderna i dagsläget har väsentligt mer förmåner än andra myndigheter. Vidare bedömer revisorerna att det inte finns något som tyder på att AP-fonderna har väsentligt mer generösa riktlinjer för representation än andra myndigheter. Enligt de nya övergripande riktlinjerna för AP-fonderna gäller att representationen ska vara måttfull, baserad på gott omdöme och/eller vara återhållsam. Likaså pekar inget på att AP-fonderna har väsentligt mer generösa riktlinjer för tjänsteresor än andra myndigheter.

Granskning av tillämpningen av AP-fondernas interna riktlinjer görs för 2012 genom stickprov på kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Stickproven är slumpmässiga och utformade i syfte att ge en god bild av kostnaderna. Revisorerna jämför också totala kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor mellan AP-fonderna med beaktande av antalet anställda på respektive fond. Revisorernas konstaterar att AP-fonderna under 2012 i allt väsentligt har följt de interna riktlinjerna som gällt vid varje tidpunkt. Avseende kostnader noteras att Tredje AP-fonden hade högst kostnader totalt sett men det är också den fond med flest anställda. Andra och Sjätte AP-fonderna hade lägst respektive högst snittkostnad per anställd.

Inkluderat i uppdraget till revisorerna är granskning av AP-fondernas Skr. 2012/13:130 attestordning och huruvida fonderna tillämpar dualitetsprincipen

avseende ovan nämnda kostnader. Revisorernas slutsats är att fonderna tillämpar dualitetsprincipen såtillvida att ingen ska attestera sina egna kostnader.

Skälen för regeringens bedömning

Fondernas riktlinjer för miljö och etik

Fondernas arbete med riktlinjer för miljö och etik ingår som ett eget område i regeringens utvärdering av AP-fondernas verksamhet. Syftet är att följa upp utvecklingen i fonderna, med Etik- och miljöutredningens förslag (SOU 2008:107) som grund. Metoden har utvecklats på uppmaning av finansutskottet.

Modellen för utvärdering bygger på följande huvudsakliga moment:

1. En rättvisande och allsidig utvärdering, t.ex. i form av en offentlig utredning, genomförs när föregående utvärdering har förlorat aktualitet eller relevans.

2. Mellan sådana tillfällen för en genomgripande utvärdering sker en årlig uppföljning av hur fonderna har arbetat med förslag som redan har lagts fram.

3. I förekommande fall uppmärksammas exempel på tillfällen eller händelser som har utgjort risker för allmänhetens förtroende, med utgångspunkt i den utvärdering som föreligger.

4. I tillägg till processen ovan kan avgränsade uppdrag vid lämpliga tillfällen lämnas till den konsultfirma som har uppdrag att lämna underlag till regeringens utvärdering.

I relation till den första punkten kan konstateras, i likhet med tidigare år, att AP-fonderna arbetar inom de områden där Etik- och miljöutredningen lämnade rekommendationer, vilket är ett tecken på att utredningen inte har förlorat i aktualitet. Bland utredningens förslag som kan genomföras inom ramen för gällande regelverk ingick följande rekommendationer:

fondernas arbetssätt, organisation och kommunikation bör utformas med ledning av faktorer som främjar fondernas trovärdighet och – i förlängningen – förtroende (dvs. kompetens, öppenhet, integritet och välvilja),

den värdegrund som ska ligga till grund för verksamheten bör utvecklas och tydliggöras,

miljö och etik hanteras bäst genom att integreras i den löpande analysen och förvaltningen,

miljö och etik kan integreras med fondernas ägarpolicyer,

sådana ägarpolicyer bör övervägas för alla typer av tillgångar, inte enbart börsnoterade aktier,

extern utvärdering av styrelsernas arbete bör göras regelbundet,

det bör avsättas tillräckliga resurser för att säkerställa kvalitet i arbetet med miljö och etik,

AP-fonderna kan utveckla samarbetet inom miljö och etik,

principerna för bolagens ersättningsvillkor har viktiga förtroende-

dimensioner och är därför en viktig uppgift för fonderna och

67

Skr. 2012/13:130	fondernas arbete med miljö och etik bör utvärderas regelbundet.
	I förra årets utvärdering lyfte regeringen fram arbetet med integrering i
	den löpande analysen och förvaltningen, i linje med Etik- och
	miljöutredningens bedömning att det är så frågorna bäst hanteras.
	Regeringen bedömde att det bedrivs ett viktigt arbete i Första–Fjärde
	AP-fonderna på detta område och välkomnade en fortsättning. Mot
	bakgrund av att integrering är ett centralt område enligt utredning har
	regeringen även avseende 2012 följt upp fondernas arbete på detta
	område. Detta utgör underlag enligt punkten 2 ovan och utvärderingen
	baseras på svar från fonderna på några av Finansdepartementet ställda
	frågor. Regeringens fokus på detta område är också i linje med det egna
	arbetet att integrera hållbart företagande i bolagsstyrningen av företag
	med statligt ägande.
	Därtill har regeringen som del i årets utvärdering lämnat ett särskilt
	uppdrag till AP-fondernas revisorer (enligt punkt 4 ovan) för att följa upp
	AP-fondernas	kostnader	för	ersättningar,	personalförmåner,

representation och tjänsteresor. Regeringen menar att dessa frågor, utöver vad som följer av krav på kostnadsuppföljning, har stor vikt för allmänhetens förtroende för AP-fondernas verksamhet (punkt 3 ovan). Detta uppdrag redovisas i ett separat avsnitt nedan.

Uppföljningen i föregående års skrivelse pekade på att Första–Fjärde AP-fonderna utvecklar metoder för att integrera etik- och miljöfrågorna i den löpande analysen och förvaltningen. Detta har inneburit att arbetet breddats från fondernas specialister inom ägarstyrning och hållbarhetsfrågor till kapitalförvaltningen mer generellt. Ett centralt moment i att integrera frågorna bedöms vara att ansvaret bärs av de som har förvaltningsansvaret. Det noterades att styrningen och formerna för arbetet skiljer sig mellan fonderna, beroende på förvaltningsmodell och graden av intern respektive extern förvaltning. Inom vissa tillgångar och tillgångsslag noterades att etik- och miljöaspekter spelar en central roll, såsom jordbruksfastigheter och särskilda tematiska investeringar.

Uppföljningen i årets utvärdering har riktats mot fondernas interna styrning och process avseende integrering i den löpande förvaltningen och mot fondernas utvecklingsarbete under 2012. När det gäller fondernas ägarstyrning fastlås principer för etik- och miljöhänsyn i fondernas ägarpolicy. Här anges också krav på de företag som fonderna äger. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna anger att företagen ska leva upp till de tio principer för ansvarsfullt företagande som har definierats av FN:s Global Compact och OECD:s Riktlinjer för Multinationella företag. När det gäller krav på att etik- och miljöfrågor5 ska vara integrerade i fondernas analys och förvaltning av tillgångar skiljer sig styrning och processer åt, enligt de svar som inkommit. Det bör noteras att analysen baseras på fondernas egna beskrivningar (dnr Fi2013/477).

Första AP-fondens styrelse har i fondens affärsplan för 2013 poängterat vikten av att etik- och miljöfrågor integreras i förvaltningen. Enligt fonden har arbetet redan påbörjats men syftar nu till fördjupning

5 Fonderna använder olika begrepp. Till exempel förekommer ESG (Environmental, Social

and Governance) och hållbarhetsfrågor. Här används dock genomgående etik och miljö.

68

så att analys av hållbarhetsaspekter systematiskt ingår i beslutsunderlag och utvärdering av alla investeringsbeslut oavsett tillgångsslag. Under 2012 beslutade fondens investeringschef riktlinjer för integrering av etik- och miljöanalys i förvaltningen. Riktlinjerna ska ses över årligen.

I Andra AP-fonden är etik- och miljöfrågor en stående punkt på dagordningen för styrelsens möten. För fondens strategiska och operativa arbete med ägarstyrning finns en ägargrupp i fonden bestående av vd och medlemmar ur fondledningen, den person som är ansvarig för förvaltning av svenska aktier och fondens hållbarhetsanalytiker. Denna grupp definierar mål och handlingsplaner samt följer upp arbetet, vilket rapporteras till styrelsen minst en gång per år. I de mål som tilldelas kapitalförvaltningschefen ingår att integrera etik och miljö i förvaltningen.

Tredje AP-fondens styrelse fastställer utöver ägarpolicy bl.a. en riskhanteringsplan, i vilken sedan 2012 ingår krav på integrering av etik och miljö. Där anges att varje avdelning inom kapitalförvaltningen har ansvar för att säkerställa att hänsyn till etik och miljö inkluderas i investeringsprocessen, där så är möjligt. Fondens ägarstyrningsarbete rapporteras löpande till styrelsen, dels genom vd:s löpande rapportering, som även inkluderar etik- och miljöaspekter, dels genom att styrelsen minst en gång per år får en fördjupad presentation av ägarstyrningsarbetet.

Fjärde AP-fonden har integrerat etik- och miljöhänsyn i förvaltningen med utgångspunkt i fondens ägarpolicy. Fondens styrelse får löpande information om arbetet inom ägarstyrning och etik- och miljöfrågor. Ansvaret för att integrera etik- och miljöhänsyn i förvaltningen ligger på respektive förvaltningsenhet, vilka använder olika modeller beroende på vad som passar bäst för givet tillgångsslag och förvaltningsmandat.

Sjunde AP-fonden uppdaterade under 2011 fondens ägarpolicy. Som ett led i detta arbete breddades fondens ägarstyrning avseende etik- och miljöhänsyn i investeringarna. Fonden har kompletterat den ursprungliga strategin med att exkludera bolag (fondens svarta lista) med tre andra strategier: röstning för fondens utländska aktier, dialog med företag och grupptalan mot bolag. När det gäller att integrera etik- och miljöhänsyn i den löpande analysen och förvaltningen anger Sjunde AP-fonden att dessa faktorer betraktas på motsvarande sätt som andra finansiella faktorer. Fonden anger att man löpande för dialog med externa förvaltare avseende etik- och miljöfrågor i förvaltningen.

Sjätte AP-fonden omfattades inte av Etik- och miljöutredningen. Fondens verksamhet skiljer sig från Första–Fjärde AP-fonderna genom att fonden investerar direkt i onoterade företag och därigenom har en mer operativ roll i ägarstyrning. Utan möjlighet att följa upp fondens arbete med direkt utgångspunkt i slutsatserna från Etik- och miljöutredning anser dock regeringen att det är relevant att inkludera Sjätte AP-fonden.

Som en del i fondens förändringsarbete fastställde Sjätte AP-fondens styrelse under 2012 en ny ägarpolicy, som inkluderar etik och miljö i ägarstyrning. Fonden undertecknade även FN:s deklaration för ansvarsfulla investeringar PRI (Första–Fjärde AP-fonderna har sedan tidigare undertecknat dessa principer). Fonden har också en hållbarhetspolicy som bl.a. innehåller en uppmaning om att fondens portföljbolag ska ansluta sig till FN:s Global Compact. Fonden har också

Skr. 2012/13:130

69

Skr. 2012/13:130

70

sett över processer och skapat en tydligare struktur genom fondens riktlinjer för etik och miljö. I fonden finns en kommitté för etikfrågor i förvaltningen.

Fondernas redogörelser visar att arbetet med att integrera etik- och miljöfrågor i den löpande analysen och förvaltningen fortgått under 2012. Hur detta framgår av styrdokument och rapportering samt metoder i arbetet skiljer sig mellan fonderna, även om det med stöd av denna information inte går att utvärdera skillnaderna.

Som illustration av utvecklingsarbetet i AP-fonderna under 2012 är det intressant att peka på ett urval aktiviteter. Första AP-fonden inkluderar nu etik- och miljöfrågor i samtliga underlag i den interna förvaltningen av noterade värdepapper. För den externa förvaltningen har fonden vidareutvecklat krav på etik och miljö vid upphandling. Andra AP-fonden har under 2012 tagit fram en modell för integrering av etik- och miljöfaktorer för den interna aktiva förvaltningen av svenska aktier. Vad gäller den externa förvaltningen har fondens förvaltare av skogs- och jordbruksfastigheter utvärderats. Tredje AP-fonden har arbetat med att stärka den interna kompetensen genom att bjuda in experter på frågor om etik och miljö. Fonden arbetar också med att utveckla en metod för att integrera etik- och miljöhänsyn i fondens passiva förvaltning av aktier. Fjärde AP-fonden har under 2012 etablerat ett aktiemandat för amerikanska företag med relativt låga utsläpp av växthusgaser, bl.a. koldioxidutsläpp. Sjunde AP-fonden antog under året en ny placeringspolicy där etik- och miljöhänsyn i fondens investeringar pekas ut som krav för att fonden ska uppnå långsiktigt god avkastning och för att upprätthålla spararnas förtroende.

Under året har också arbete bedrivits genom samarbete, bl.a. har några av fonderna deltagit i framtagande av principer för rapportering av etik- och miljöaspekter för onoterade tillgångar. Avseende fastighetsinvesteringar har flera fonder anslutit sig till en global jämförelse av hållbarhetsfaktorer inom fastighetsbranschen, till grund för utvärdering av fondernas innehav.

Sjätte AP-fonden har etablerat en ny process för att utvärdera etik- och miljöaspekter i direktinvesteringar i företag och investeringar i riskkapitalfonder. Fonden har infört en rutin för uppföljning av etik- och miljöfrågor som ingår i fondens rapportering av samtliga innehav. En informationsinsamling har genomförts avseende etik- och miljöarbetet i samtliga portföljbolag och fonder.

För att uppnå integration av etik- och miljöfrågorna krävs bl.a. en etablerad värdegrund, kompetens och tillräckliga resurser. Ett utvecklat samarbete mellan fonderna främjar också att detta sker kostnadseffektivt och med ökad styrka, i synnerhet gentemot utländska bolag. Första– Fjärde AP-fonderna samarbetar inom det gemensamma Etikrådet, i vissa sammanhang deltar även Sjunde AP-fonden. Som konstaterats tidigare år bedöms detta vara ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med frågorna. Samarbetet inom Etikrådet och med andra investerare som är minoritetsägare kan dessutom bidra till att öka genomslaget. I det syftet deltar fonderna också i samarbeten med andra investerare, dels mot enskilda bolag, dels inom initiativ på olika områden.

Regeringen har tidigare kommenterat att samarbetet inom Etikrådet inte får avhålla fonderna från att integrera etik- och miljöfrågorna i den

löpande förvaltningen. Detta synsätt bekräftas av det arbete som nu pågår i fonderna.

I likhet med tidigare år vill regeringen belysa kravet på öppenhet från fondernas sida i syfte att stärka fondernas trovärdighet. Regeringen noterar att AP-fonderna alltjämt arbetar aktivt med etik- och miljöfrågor i en omfattning som sannolikt inte är känd för allmänheten. Utåtriktad kommunikation, oavsett fondernas vägval, bör därför eftersträvas. Etikrådets årsrapport är ett bra exempel, liksom att fonderna inkluderar information om arbetet på hemsida, i ägarrapport och årsredovisning.

När det gäller behovet av att AP-fonderna tillhandahåller rättvisande information om sin verksamhet och sitt resultat, mot bakgrund av fondernas offentliga uppdrag och roll inom pensionssystemet, kvarstår önskemålet om i vissa fall tydligare och mer jämförbar information om fondernas resultat och risker (avsnitt 5.2).

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende för fondernas arbete beslutade regeringen under 2009 om separata riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna (bilaga 1). Riktlinjerna riktar sig till AP-fondernas styrelser som har att inom ramen för det uppdrag som lagstiftningen anger omsätta riktlinjerna på ett ansvarsfullt sätt. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Enligt regeringens riktlinjer bör styrelserna i AP-fonderna besluta om särskilda riktlinjer för ersättningsfrågor inom den egna fonden, vilka bör vara förenliga med regeringens riktlinjer. Av styrelsens riktlinjer bör bl.a. framgå hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer. Av AP-fondernas årsredovisningar bör det framgå om riktlinjerna har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. AP-fondernas revisorer ska till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende hur de bedömer att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte. I enlighet med riktlinjerna har Finansdepartementet gett AP-fondernas revisorer ett särskilt uppdrag att granska fondernas genomförande av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor. Av revisorernas granskning framgår att revisorerna bedömer att regeringens riktlinjer i allt väsentligt följs (se Ernst & Young ovan). Revisorerna konstaterar vissa undantag, vilka avser att två av fonderna avvikit från riktlinjerna vad gäller uppsägningstid för vissa ledande befattningshavare. Skälet till att uppsägningstid, enligt gällande avtal, inte har omförhandlats är att det skulle medföra högre kostnader för dessa två fonder. Regeringens riktlinjer på området syftar till att kontrollera kostnaderna vid uppsägning. Därmed utgår regeringen från att det i förlängningen inte kommer att finnas några avtal med avvikande innehåll.

Regeringen anser att öppenhet är viktig för att värna förtroendet för AP-fondernas verksamhet. Styrelsernas redovisning av om ersättningar

Skr. 2012/13:130

71

Skr. 2012/13:130

72

till fondens anställda överensstämmer med regeringens riktlinjer och underlaget för den bedömning som görs, är därför i regeringens mening betydelsefull.

Tidigare år har regeringen konstaterat att redovisning av beviljade ersättningar till ledande befattningshavare inte varit fullständig. För 2012 redovisas, med ett undantag, ersättningar per ledande befattningshavare i enlighet med riktlinjerna. Undantaget avser Andra AP-fonden som endast redovisar ersättningar för ledande befattningshavare i anonymiserad form (Chef A, Chef B, etc.). I Sjätte AP-fonden finns det en reservering för ersättning till ledande befattningshavare där befattningshavare inte framgår.

Regeringen bedömde i föregående års skrivelse att AP-fonderna utvecklat en process för arbetet med att följa regeringens riktlinjer och redovisat denna. På övergripande nivå redovisade fonderna det underlag som legat till grund för styrelsens bedömning av ersättningarna till fondens anställda. Denna utveckling i fonderna under 2011 följde efter den tidigare utvärderingen, då regeringen konstaterade att det saknades underlag för att granska styrelsernas övergripande bedömning av om ersättningarna till fonden anställda överensstämmer med regeringens riktlinjer, bl.a. att de ska vara rimliga, väl avvägda och präglade av måttfullhet. Regeringen konstaterade förra året också att det är angeläget att arbetet fortsätter med denna inriktning och att styrelsen löpande bör analysera och resonera kring ersättningsnivån i fonden och öppet redovisa sin bedömning i enlighet med principerna i regeringens riktlinjer. Därutöver konstaterades att styrelserna löpande bör tillgängliggöra resultatet av de återkommande analyserna och jämförelserna av ersättningsnivåerna inom fonderna.

Av revisorernas granskning avseende 2012 framgår att samtliga fonder i årsredovisning redovisar att de anser sig följa riktlinjerna och hur de kommit fram till denna slutsats. Revisorerna konstaterar att vissa fonder har en mer utförlig beskrivning än andra.

Samtliga styrelser redovisar i fondens årsredovisning bedömningen att regeringens riktlinjer följs och beskriver sin process för arbetet. I vissa fall kompletteras bedömningen med hänvisning till mer utförlig beskrivning på fondens hemsida. Regeringen anser att redovisningen av de underlag som ligger till grund för styrelsens bedömning i flertalet fall kan utvecklas. Det handlar till exempel om vilka som ingår i jämförelsegrupp och resultatet av jämförelsen. Sjätte AP-fonden utmärker sig genom en utförlig beskrivning av underlaget, vilken ingår i fondens årsredovisning. I redovisningen framgår bl.a. fullständiga jämförelsegrupper, skäl för avvikelse och resultatet av jämförelsen.

Det är positivt att styrelserna även för 2012 tillämpat framtagna processer för bedömning och följt upp analyser av ersättningsnivåerna i fonden. Det är angeläget att arbetet fortsätter med denna inriktning. Regeringen anser i likhet med föregående år att resultatet av analyser och jämförelser löpande bör offentliggöras, i syfte att säkerställa en även på detta område god genomlysning av fonden.

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna gäller även fondernas agerande i företag där fonden direkt eller genom företag är delägare. Även här anser regeringen att öppenhet är viktig, vilket således gäller fondernas

agerande i dessa frågor i portföljbolag, i förhållande till regeringens Skr. 2012/13:130 riktlinjer. Som en följd av regeringens riktlinjer reviderade fonderna sina

egna riktlinjer för bolagsstyrning under 2009. Revideringen innebar bl.a. att kraven på ersättningsvillkor delvis stärktes. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna redogör i årsredovisningarna översiktligt för hur de arbetar med ersättningssystemen. Flera av fonderna (Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna för 2011/2012) lämnar också separata ägarrapporter.

Fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor

Regeringen lägger stor vikt vid att AP-fondernas riktlinjer för ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor är präglade av måttfullhet och väl avvägda samt bidrar till god etik och organisationskultur. AP-fonderna bör ha riktlinjer som motsvarar vad som gäller för andra statliga myndigheter. Vidare är öppenhet och transparens kring riktlinjerna och tillämpningen av dem av stor betydelse för att upprätthålla allmänhetens förtroende för AP-fonderna och ytterst för pensionssystemet.

I juni 2012 uppmärksammades i media generösa förmåner och representation i AP-fonderna. Med anledning av vad som framkom kallades styrelseordförandena i samtliga AP-fonder till ett möte den 25 juni 2012. Statsrådet Peter Norman klargjorde att han såg allvarligt på de uppgifter som framkommit om olika former av förmåner inom AP-fonderna. På initiativ av statsrådet diskuterades frågan om gemensamma riktlinjer för AP-fonderna avseende ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Styrelseordförandena åtog sig vid mötet att utarbeta sådana gemensamma riktlinjer. I januari 2013 överlämnade AP-fonderna en gemensam policy avseende de aktuella frågorna till Finansdepartementet. Den 1 februari 2013 höll statssekreteraren Erik Thedéen ett möte med styrelseordförandena i Första, Tredje, Sjätte och Sjunde AP-fonderna samt vice ordförandena i Andra och Fjärde AP-fonderna. Vid mötet diskuterades bl.a. den av AP-fonderna gemensamt framtagna policyn. Därefter fick AP-fondernas revisorer i uppdrag att, utöver den årliga revisionen, särskilt granska AP-fondernas kostnader avseende ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor för 2012. Detta uppdrag syftade till att utgöra ett av underlagen till uppföljningen av frågorna i denna skrivelse.

I uppdraget till AP-fondernas revisorer ingick att jämföra AP-fondernas interna riktlinjer mot andra statliga myndigheter (Finansinspektionen, Kammarkollegiet, Pensionsmyndigheten, Regeringskansliet, Riksbanken och Riksgäldskontoret). I det fall förändringar skett av AP-fondernas riktlinjer under 2012 ingick att särskilt följa upp dessa och undersöka skälen för förändringarna. Därtill ingick att granska tillämpningen av de interna riktlinjerna mot gällande riktlinjer genom stickprov inom varje område, vilka tillsammans skulle utgöra tillräckligt underlag för att ge en bra bild av omfattningen av kostnader på varje område. På områden där de interna riktlinjerna medger tolkningsutrymme eller möjlighet till avvikelse skulle stickprov genomföras och skälen för avvikelser motiveras av fonderna. Slutligen

ingick att granska attestordning och att redovisa och jämföra

73

Skr. 2012/13:130

74

AP-fondernas totala kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor, beaktat antalet anställda på respektive fond.

Den gemensamma policyn för AP-fonderna fastställdes av samtliga styrelser under 2012. Policyn är övergripande och förutsätter att respektive fond kompletterar den med mer detaljerade interna riktlinjer och instruktioner. Samtliga AP-fonder har sett över och förändrat de interna riktlinjerna under 2012, i några av fonderna har förändringar även genomförts under första kvartalet 2013 (så långt i tid som granskningen sträcker sig). Den övergripande policyn samt AP-fondernas interna riktlinjer återfinns i rapporten från AP-fondernas revisorer (bilaga 9). I vissa fall saknas en tydlig beskrivning av förändringarna och skälen för förändringarna.

Förändringarna som genomförts varierar i omfattning och grad, det rör sig bl.a. om förtydligande av gällande riktlinjer, införande av nya riktlinjer samt avveckling av vissa förmåner. Första AP-fonden har t.ex. infört traktamente vid tjänsteresor, beslutat att sälja fjällstugorna efter säsongen 2012/2013, höjt maxbeloppet för intern lunchrepresentation till 250 kronor per person och infört maxbelopp för extern representation vid 250 kronor per person för lunch och 600 kronor för middag. Andra AP- fonden har bl. a. förtydligat resepolicyn, dokumentationen som bifogas reseräkning har utökats och ska beskriva syftet med resa och konferensprogram samt anledningen till eventuellt val av dyrare hotell eller flygning i affärsklass. Tredje AP-fondens förändringsarbete har bl. a. inneburit att anställdas möjlighet till hushållsnära tjänster som personalförmån har tagits bort. Fonden har tidigare ersatt anställdas taxiresor från arbetsplatsen till hemmet t.ex. vid övertidsarbete. Den typen av resor ersätts normalt inte längre. Fjärde AP-fonden har inte längre pubar för personalen där fonden står för vin och öl, de tidigare pubarna var en del av intern representation. Andra exempel på förändringar är att fonden har höjt friskvårdsbidraget från 4 000 till 6 000 kronor och förtydligat för de anställda som behöver Dagens Industri i sitt dagliga arbete att den anställde själv måste ha DN eller SvD för att förmånsvärde inte ska uppstå. Sjätte AP-fonden har gjort de mest genomgripande förändringarna genom att ta bort flertalet förmåner, exempelvis tjänstebilar och hushållsnära tjänster. Fonden ger inte längre minnesgåvor eller julgåvor till personalen och tjänsteresor får inte längre företas i affärsklass. Sjunde AP-fonden har tidigare i vissa fall saknat detaljerade skriftliga riktlinjer för personalförmåner, representation och tjänsteresor men införde skriftliga instruktioner i början av 2013. Exempel på förändringar som fonden gjort är att ett införa riktmärke för totalkostnad per person på högst 900 kronor vid extern representation samt tydliggjort att fonden normalt bjuder anställda på sommarfest och julmiddag varje år. Riktmärket i samband med tillställningarna är att fonden bjuder på tre normalglas öl eller vin. Fonden bjuder inte längre på starksprit och champagne vid extern eller intern representation.

När i tiden AP-fondfondernas nya riktlinjer ska vara implementerade varierar mellan AP-fonderna, men de flesta fonder påbörjade implementeringen under hösten 2012. Exempelvis hade Andra, Sjätte och Sjunde AP-fonderna bilförmåner under 2012. Andra AP-fonden erbjuder, sedan 2011, inte nyanställda tjänstebil men befintliga

bilförmåner kvarstår så länge personen har kvar nuvarande tjänst. Sjätte	Skr. 2012/13:130
AP-fonden avslutade däremot samtliga tjänstebilar under hösten 2012. På
Sjunde AP-fonden är vd den ende som haft bilförmån under 2012 och

den är planerad att avvecklas under 2013.

Revisorerna bedömer att det inte finns något som tyder på att AP-fonderna har väsentligt mer förmåner än jämförda myndigheter. Regeringen kan notera att AP-fonderna genomfört förändringar i olika hög grad. De förändringar AP-fonderna genomfört av fondernas interna riktlinjer bedöms vara ett steg i rätt riktning. Sammantaget har skillnaderna i AP-fondernas riktlinjer i förhållande till riktlinjerna i de jämförda myndigheterna minskat men det finns fortfarande skillnader. Exempelvis erbjuder AP-fonderna alla eller vissa anställda försäkringar utöver kollektivavtalade försäkringar, bl.a. erbjuder Första–Fjärde och Sjunde AP-fonderna alla anställda sjukvårdsförsäkring medan Sjätte AP-fonden begränsar erbjudandet till ledningsgruppen. Övriga anställda i

Sjätte AP-fonden	har	rätt till ersättning för patientavgifter upp	till
4 000 kronor per	år.	De jämförda myndigheterna erbjuder	inte

försäkringar, utöver de kollektivavtalade, som anställningsförmån. Första AP-fonden äger en stuga i Vemdalen och bostadsrättslägenhet i Åre som personalen kan använda mot betalning. Fonden har beslutat att sälja fastigheterna efter att säsongen 2012/13 är avslutad. Fjärde AP-fonden äger en andelsstuga i Storlien (fyra veckor per år) som fonden har försökt sälja sedan 2010. Det bör noteras att det i de jämförda myndigheterna emellertid förekommer förmåner som inte finns i AP-fonderna. Till exempel har Riksbanken personallån och subventionerad lunch. Regeringens uppfattning är att tydlighet och transparens i ersättningssystem är av värde och att ersättningar därför bör koncentreras till lön och inte omfatta en rad andra förmåner.

AP-fondernas riktlinjer är i flera fall en vägledning. Därför är det viktigt att tillämpningen av de nya riktlinjerna och de kostnader som blir resultatet följs upp.

Den stickprovsundersökning revisorerna har gjort för att granska AP-fondernas tillämpning av riktlinjerna under 2012 visar brister i fondernas kostnadsunderlag och att generös representation har förekommit. Resultatet av stickproven redovisas i bilaga till revisorernas rapport (bilaga 9).

Revisorernas bedömning baserat på stickproven är att AP-fonderna under 2012 i allt väsentligt har följt de riktlinjer som vid varje tidpunkt gällt för personalförmåner, representation och tjänsteresor. Regeringen noterar att det i stickproven förekommer exempel på generositet med pensionssystemets tillgångar, bl.a. omfattningen av representation, och att det ges exempel på brister i underlagen för redovisning.

I uppdraget till revisorerna ingick även att granska de totala kostnaderna för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor för respektive fond. När det gäller personalförmåner6 konstaterar revisorerna att under 2012 hade Tredje AP-fonden lägst

6 I personalförmåner inkluderar revisorerna eventuella kostnader för fjällstuga, bilförmån, försäkring, sjukvård, naprapat/massage, terminalglasögon, friskvård, gåvor, hushållsförmån, lunchförmån och övrig personalvård. I övrig personalvård ingår kaffe,

frukt, fikabröd och vatten.

75

Skr. 2012/13:130

76

kostnader per anställd, 25 000 kronor per anställd medan motsvarande kostnader för Sjätte AP-fonden uppgick till 91 000 kronor per anställd. De högre snittkostnaderna hänförs huvudsakligen till att relativt fler anställda i Sjätte AP-fonden har haft tjänstebil och hushållsnära tjänster.

Regeringen noterar revisorernas slutsatser (redovisade under Ernst & Young ovan). Resultatet av stickproven som redovisas i bilaga 9 väcker emellertid frågor. Regeringen förväntar sig att AP-fondernas styrelser fortsätter att arbeta med fondens riktlinjer, deras tillämpning och de kostnader som blir resultatet. Regeringen kommer att följa upp frågan.

Policy för styrning och utvärdering av AP- fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att:

utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande,

utse revisorer,

fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och

årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Skr. 2012/13:130

Bilaga 1

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det

kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från

77

Skr. 2012/13:130	gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det
Bilaga 1	sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av
	OECD, utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin
	helhet.
	OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag klargör att dessa är
	primärt inriktade mot statsägda företag som har en separat juridisk form,
	skild från staten själv, och som bedriver kommersiell verksamhet, vilket i
	sin tur definieras som att verksamheten till huvudsaklig del finansieras
	genom försäljning eller avgifter, oavsett om verksamheten i övrigt
	tillgodoser ett allmänt intresse eller inte. Riktlinjerna kan också vara
	användbara för icke-kommersiella statsägda ”företag” som uteslutande
	tillgodoser allmänna syften, oavsett om detta sker i bolagsform eller inte
	(OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises,
	OECD 2005, s. 10 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara
	direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och
	aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att
	styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet
	(accountable).
	AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att
	ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder
	respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för
	fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket
	liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis
	försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för
	statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet
	hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som
	tilldelas AP-fonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats
	under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att
	avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet.
	Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har
	delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad
	affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.
	AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har
	implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig
	upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt
	regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev
	och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och Svensk kod för bolagsstyrning.

78

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det	Skr. 2012/13:130
behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas	Bilaga 1
uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår
från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med
samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det
kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska
förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket
innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras, med
undantag för regeln att minst tio procent ska förvaltas externt. Enligt
lagens förarbeten har denna regel införts för att understryka vikten av en
kostnadseffektiv förvaltning (prop. 1999/2000:46 s. 112).
OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata
tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i
alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande
principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder
(governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och
fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å
ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for
pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna
fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk
praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i Svensk kod för
bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål
och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och
vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den
verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för
fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att
styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande
och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas
löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift och allsidigt sammansatta. Nya ledamöter ska introduceras av huvudmannen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen, vilket inte bör tolkas alltför snävt. Det är angeläget att styrelserna är allsidigt sammansatta bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

79

Skr. 2012/13:130 Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även Bilaga 1 överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras

för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre en den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

Den utbildning av styrelseledamöter i statliga myndigheter som finns att tillgå har hittills inte anpassats till de särskilda behov som gäller för AP-fondernas ledamöter. Det har fått den olyckliga konsekvensen att sådan introduktion och utbildning från huvudmannens sida hittills helt har saknats. Det är dock möjligt att efter viss anpassning åstadkomma en lämplig introduktion av nya ledamöter i AP-fondernas styrelser från huvudmannens sida. Det är därutöver angeläget att nya ledamöter får en introduktion av fonderna, mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs där.

Kommunikationen mellan huvudmannen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för huvudmannen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över

80

tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhets- mässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltnings- organisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Skr. 2012/13:130

Bilaga 1

81

Skr. 2012/13:130	Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den
Bilaga 1	utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en
	lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av
	effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör
	den granskade perioden vara längre.
	Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot
	styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande
	betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång
	horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga
	uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad
	period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att
	vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det
	faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också
	för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av
	styrelsernas strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till
	AP-fondernas uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten.
	Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående
	självständighet måste även finansieringen, och den resulterande
	medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att
	välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand
	besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att
	fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda
	krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens
	utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har
	emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken
	som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin
	portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop.
	1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det
	angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av
	förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som
	förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt
	kvalitetssäkrade.
	När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa
	överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar.
	Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I
	kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter
	kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa
	provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa
	kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad
	jämförbarhet bakåt i tiden.
	En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination
	med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas
	utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till
	långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att
	utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

82

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP- fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att AP-fonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för AP-fondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bland annat framgå

– hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer,

Skr. 2012/13:130

Bilaga 1

83

Skr. 2012/13:130

Bilaga 1

84

– att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att AP- fondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månadslöner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de

ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Skr. 2012/13:130

Bilaga 1

85

Skr. 2012/13:130	Första AP-fonden
Bilaga 2
		Första
Året i korthet		AP-fonden
		2012

• Årets resultat uppgick till 24 170 mkr

(–4 223) efter kostnader. Avkastningen upp- gick till 11,3 procent (–1,9) efter kostnader. Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader den senaste tioårsperioden är 7,0 procent vilket överstiger fondens mål på 5,5 procent.

• Fondkapitalet ökade med 20 382 mkr till 233 700 mkr. Under året betalade fonden netto ut 3 788 mkr (1 240) till Pensions- myndigheten.

• Fondens förvaltningskostnader var 322 mkr (269) vilket motsvarar 0,14 procent (0,12)

i årstakt av förvaltat kapital.

• Arbetet med att skapa en mer robust port- följ fortsatte under 2012. Den totala expone- ringen mot noterade aktier minskade under året samtidigt som nya investeringsstrate- gier inom aktieportföljen infördes. Cirka

10 mdkr investerades i hedgefonder.

Avkastning per tillgångsslag 2012, procent¹

Aktier Sverige
Aktier utvecklade länder
Aktier utvecklingsländer
Räntebärande värdepapper
Fastigheter
Hedgefonder
Nya investeringar
Riskkapitalfonder
0%	5%	10%	15%	20%	25%

Femårsöversikt i sammandrag

	2012	2011	2010	2009	2008
Avkastning före kostnader, %	11,4	–1,7	10,3	20,4	–21,7
Förvaltningskostnadsandel, %	0,14	0,12	0,13	0,16	0,16
Avkastning efter kostnader, %	11,3	–1,9	10,2	20,2	–21,9
Avkastning efter kostnader, mdkr	24,2	–4,2	20,5	34,6	–48,0
Nettoflöden, mdkr	–3,8	–1,2	–4,0	–3,9	0,9
Fondkapital vid årets slut, mdkr	233,7	213,3	218,8	202,3	171,6
exponering, %
Aktier	47,4	49,2	60,3	58,6	54,6
– varav svenska aktier	11,4	12,6	15,7	13,8	11,2
räntebärande	36,4	40,9	32,5	34,7	40,1
Fastigheter	7,7	5,6	5,0	3,4	4,0
hedgefonder	4,3	0,2	0,3	0,0	0,0
Nya investeringar	0,7	0,6	0,7	0,0	–
riskkapitalfonder	3,2	2,8	2,0	1,7	1,4
Valutaexponering	27,4	21,3	24,0	21,6	22,2
Andel extern förvaltning	39,3	41,4	43,7	42,5	39,7

86

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

ReSUlTATRäKNING

Mkr	Not	2012-12-31	2011-12-31
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	4 893	4 404
erhållna utdelningar		3 126	3 415
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	13 650	–17 809
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	1 607	1 314
Nettoresultat räntebärande tillgångar		4 529	4 578
Nettoresultat, derivatinstrument		–1 094	–2 820
Nettoresultat, valutakursförändringar		–2 219	2 964
Provisionskostnader	4	–145	–114
Summa rörelsens intäkter		24 347	–4 068
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–106	–95
övriga förvaltningskostnader	6	–71	–60
Summa rörelsens kostnader		–177	–155
Resultat		24 170	–4 223

BAlANSRäKNING

	Mkr	Not	2012-12-31	2011-12-31
	Tillgångar
	Aktier och andelar, Noterade	7	109 403	104 322
	Aktier och andelar, onoterade	8	27 254	11 352
	obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	92 359	95 563
	Derivat	10	2 480	987
	Kassa och bankmedel		1 268	1 515
	övriga tillgångar	11	551	703
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	1 035	1 335
	Summa tillgångar		234 350	215 777
	Skulder
	Derivat	10	201	1 913
	övriga skulder	13	405	473
	Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	44	73
	Summa skulder		650	2 459
	Fondkapital	15
	Ingående fondkapital		213 318	218 781
	Nettobetalningar mot pensionssystemet		–3 788	–1 240
	årets resultat		24 170	–4 223
	Summa fondkapital		233 700	213 318
	Summa fondkapital och skulder		234 350	215 777
	Poster inom linjen	16	9 880	10 052
28			Första AP-fondens årsredovisning 2012

87

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

NoTeR

Första AP-fonden, organisationsnummer 802005-7538, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 har godkänts av styrelsen den 12 februari 2013. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

ReDoVISNINGS- oCh

VäRDeRINGSPRINCIPeR

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utar- betat gemensamma redovisnings- och värderingsprinci- per vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redo- visnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovis- ningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En full- ständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande större skillnader identifierats:

• Fonderna värderar inte finansiella instrument base- rat på köp/sälj kurs utan på marknadsnotering enligt valt index (oftast genomsnittskurs).

• Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i anskaffningsvärdet för finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet.

• Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upp- rättas inte.

AFFäRSDAGSREDOVISNING

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsent- liga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga till- gångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

NETTOREDOVISNING

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en sakrättslig rätt till kvittning av tillgångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.

OMRäkNING AV UTLäNDSk VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktions- dagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Första AP-fondens årsredovisning 2012

29

88

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursföränd- ringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

AkTIER I DOTTERBOLAG/INTRESSEBOLAG

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta kon- cernredovisning föreligger inte.

VäRDERING AV FINANSIELLA INSTRUMENT

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Netto- resultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

NoTeRADe AKTIeR oCh ANDelAR

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknads- notering enligt fondens valda indexleverantör (MSCI, SIX, Russel), oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultat- förs under nettoresultat noterade aktier.

oNoTeRADe AKTIeR oCh ANDelAR

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen

30

uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värde- ringen följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, substansvärdemetoden och multipelvärdering kan användas.

Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andra- handsmarknad.

oBlIGATIoNeR oCh ANDRA RäNTeBäRANDe TIllGÅNGAR

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör (Barclays, SEB). Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av all- mänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffnings- värde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskon- terade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonte- ringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaff- ningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redo- visad ränteintäkt.

Första AP-fondens årsredovisning 2012

89

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

DeRIVATINSTRUmeNT

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga mark- nadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valu- taterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

ÅTeRKöPSTRANSAKTIoNeR

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen lik- vid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovi- sas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skill- naden mellan likvid i avistaledet och terminsledet peri- odiseras över löptiden och redovisas som ränta.

VäRDEPAPPERSLåN

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värde- papper och/eller kontanter. I de fall Första AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redo- visas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

POSTER SOM REDOVISAS DIREkT MOT FONDkAPITALET

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssyste- met redovisas direkt mot fondkapitalet.

PROVISIONSkOSTNADER

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgif- ter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redo- visas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

RÖRELSENS kOSTNADER

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad program- vara kostnadsförs i normalfallet löpande.

SkATTER

Första AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige.

Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Fonden är från och med 2012 registrerad till mer- värdesskatt och därmed skatteskyldig för mervärdes- skatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdes- skatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Första AP-fondens årsredovisning 2012

31

90

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

och noter		NoTeR
Räkenskaper
		Belopp i mkr där inget annat anges
	Not 1 – Räntenetto
	Mkr		2012	2011
	Ränteintäkter
	obligationer och andra räntebärande värdepapper		3 417	3 728
	Derivat		1 693	980
	övriga ränteintäkter		14	–
	Summa ränteintäkter		5 124	4 708
	Räntekostnader
	Derivat		–231	–303
	övriga räntekostnader		0	–1
	Summa räntekostnader		–231	–304
	Räntenetto		4 893	4 404
	Not 2 – Nettoresultat, noterade aktier och andelar
	Mkr		2012	2011
	Nettoresultat		13 712	–17 763
	Avgår courtage		–62	–46
	Totalt		13 650	–17 809
	Not 3 – Nettoresultat, onoterade aktier och andelar
	Mkr		2012	2011
	Realisationsresultat		29	59
	orealiserade värdeändringar		1 578	1 255
	Totalt		1 607	1 314
	Not 4 – Provisionskostnader
	Mkr		2012	2011
	externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar		–103	–88
	externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar		–29	–12
	övriga provisionskostnader, inkl depåbankskostnader		–13	–14
	Totalt		–145	–114

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade kostnader. Dessa har under året uppgått till 25 mkr (32 mkr) och reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas som provisionskostnad i den mån avtalen ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 37 mkr (40 mkr) redovisats som en del av till- gångens anskaffningsvärde.

32	Första AP-fondens årsredovisning 2012

91

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

NOT 5 – Personal

			2012				2011
Antal anställda		Totalt	Män	kvinnor		Totalt	Män	kvinnor
medelantal anställda	46		35	11	45		35	10
Antal anställda den 31 december1)	47		35	12	46		36	10
Antal personer i ledningsgruppen
den 31 december	6		5	1	6		5	1
1) Vid utgången av 2012 var en person projektanställd.
		Löner och	Pensions-			Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2012		arvoden	kostnader2)	löneväxling			kostnader	Summa
Styrelsens ordförande	113						35	148
övriga styrelseledamöter (8 pers)	511						148	659
Vd	2 639		2 958		1 200		831	6 428
Ledningsgrupp exkl. vd
Chef Allokering	2 545		670				800	4 015
Chef Kommunikation och ägarstyrning	1 535		772		12		484	2 791
Chef Affärsstöd	1 502		1 508		240		476	3 486
Chef extern förvaltning och AI	2 641		941		288		831	4 413
Chef hR	1 172		864		180		369	2 405
övriga anställda	44 589		21 029		1 518		14 047	79 665
Summa	57 247		28 742		3 438		18 021	104 010
övriga personalkostnader								2 442
Summa personalkostnader								106 452
		Löner och	Pensions-			Varav	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2011		arvoden	kostnader2)	löneväxling			kostnader	Summa
Styrelsens ordförande	113							113
övriga styrelseledamöter (8 pers)	499						160	659
Vd	2 759		2 638		1 000		868	6 265
Ledningsgrupp exkl vd
Chef Allokering	2 541		522				799	3 862
Chef Kommunikation och ägarstyrning	1 573		690		12		495	2 758
Chef Affärsstöd	1 476		1 301		75		465	3 242
Chef extern förvaltning och AI	2 567		833		288		808	4 208
Chef hR	1 234		614		48		388	2 236
övriga anställda	40 291		16 786		617		12 666	69 743
Summa	53 053		23 384		2 040		16 649	93 086
övriga personalkostnader								2 373
Summa personalkostnader								95 459

2) I angiven pensionskostnad inkluderas även kostnad för löneskatt

Första AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda.

Första AP-fondens årsredovisning 2012

33

92

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

forts. Not 5 – Personal

LÖNEr och ÖvriGa fÖrMåNar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. I fondstyr- ningsrapporten på sid 46 redogörs för arvode och när- varo per styrelseledamot. Styrelsen fastställer anställ- ningsvillkoren för vd, efter beredning av ersättningsut- skottet. Övriga anställda har individuella anställnings- avtal. Uppsägningstid från arbetsgivarens sida är för vd 18 månader (efter 60 års ålder 6 månader), för lednings- grupp och övriga anställda mellan 3 och 12 månader. Vid uppsägning från arbetstagarens sida gäller en upp- sägningstid för vd på 6 månader och mellan 2 och 3 månader för ledningsgrupp och övriga anställda i enlig- het med gällande kollektivavtal. Beskattningsbara övriga förmåner uppgick för vd till 5 tkr, för chef alloke- ring till 2 tkr, för chef kommunikation och ägarstyrning till 4 tkr, för chef affärsstöd till 13 tkr, för chef extern förvaltning och AI till 4 tkr och för chef HR till 3 tkr. För övriga anställda uppgick de till totalt 277 tkr.

rÖrLiGa ErsäTTNiNGar

Sedan 1 januari 2010 har Första AP-fonden inget system för rörlig ersättning.

PENsioNEr och LiKNaNdE fÖrMåNEr

I vd:s anställningsavtal förbinder sig fonden att betala 30 procent i pensionspremie. För den del som gäller allmän pensionsrätt reduceras pensionspreminen till 11,5 procent. Utöver vd har ytterligare en person i ledningsgruppen samt ytterligare en anställd premie- bestämd pension. Övriga personer följer gällande pensionsavtal inom bank (BAO) med förmånsbestämd pension. All personal har möjlighet att löneväxla, bruttolön mot pensionpremie. Premieinbetalningen uppräknas då med 5 procent, vilket motsvarar skillna- den mellan löneskatt och sociala avgifter.

Not 6 – Övriga förvaltningskostnader

Tkr	2012	2011
Lokalkostnader1)	–10 876	–10 701
Köpta tjänster	–29 214	–20 889
Informations- och datakostnader	–24 162	–23 266
Övriga administrativa kostnader	–6 759	–5 289
Totalt	–71 011	–60 145
I angivet belopp för köpta tjänster ingår ersättning till
revisionsbyråer enligt nedanstående fördelning:
Ernst & Young
Revisionsuppdrag	–930	–962
Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget	–162	–203
Övriga uppdrag2)	–941	–689
	–2 033	–1 854
KPMG
Övriga uppdrag3)	–227	–271

1) Första AP-fonden hyr kontorslokaler av Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor.

2) Rådgivning bolagsstruktur, fastighets- och riskkapitalinvesteringar samt skatterådgivning riskkapitalinvesteringar.

3) Rådgivning och hantering av återbetalning av källskatt inom EU.

Not 7 – aktier och andelar, noterade

		2012-12-31	2011-12-31
	aktier och andelar, noterade, Mkr	verkligt värde	verkligt värde
	Svenska aktier	24 697	26 286
	Utländska aktier	69 695	69 946
	Andelar i svenska fonder	–	–
	Andelar i utländska fonder	15 011	8 090
	Totalt	109 403	104 322
34		Första AP-fondens årsredovisning 2012

93

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

								Räkenskaper
forts. Not 7 – Aktier och andelar, noterade									och noter
	Fem största svenska aktieinnehaven, Mkr
	Namn						Antal	Verkligt värde
	hennes & mauritz B				11 223 547				2 520
	Atlas Copco A+B				11 518 923				1 952
	Volvo B				18 336 825				1 628
	Nordea				25 683 999				1 595
	ericsson B				24 235 719				1 578
	Totalt								9 273
	Fem största utländska aktieinnehaven, Mkr
	Namn						Antal	Verkligt värde
	Samsung electronics Co						186 566		1 206
	ABB AG				7 094 645				951
	Astra Zeneca Plc				1 852 768				568
	Petrochina Co				57 358 940				529
	Taiwan Semiconductor				22 847 413				496
	Totalt								3 750
	en fullständig förteckning över samtliga noterade innehav per 2012-12-31 finns på www.ap1.se
	Not 8 – Aktier och andelar, onoterade
						2012-12-31		2011-12-31
	Aktier och andelar, onoterade, Mkr					Verkligt värde		Verkligt värde
	Svenska onoterade aktier och andelar: dotter- och intressebolag						8 201		4 763
	Utländska onoterade aktier och andelar: dotter och intressebolag						410		–
	övriga onoterade aktier och andelar						18 643		6 589
	Totalt						27 254		11 352
	Svenska aktier och andelar, intresse och dotterbolag
					ägarandel		Resultat		Verkligt
	Mkr	Säte	Org.nr	Antal	(kapital/röst1))		Eget kapital2)		värde
	Vasakronan
	holding AB	Stockholm	556650-4196	1 000 000	25%		3 025 / 20 524		5 131
	Cityhold Properties AB	Stockholm	556845-8631	2 820 342	50%		–19 / 63)		1 116
	Willhem AB	Göteborg	556797-1295	100 000	99,8%		99,8 / 1 957		1 954
	Totalt								8 201
	Utländska aktier och andelar, intresse och dotterbolag
					ägarandel		Resultat		Verkligt
	Mkr	Säte	Org.nr	Antal	(kapital/röst1))		Eget kapital2)		värde
	First Australlan Farmland
	Pty ltd	Australien	155 718 013	15 000 000	100%		ej publ/101		315
	ASe holdings S.à.r.l	luxemburg	B 169327	37 780	37,8%		ej publ/1		99
	Totalt								414

1) ägarandel delas endast upp det fall de avviker från varandra.

2) Avser bolagets totala resultat och egna kapital.

3) Avser offentliggjorda siffror per 2011-12-31.

Första AP-fondens årsredovisning 2012

35

94

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

forts. Not 8 – Aktier och andelar, onoterade

				Anskaffnings-
Övriga onoterade aktier och andelar	Säte	Org.nr	Andel	värde, Mkr
Innkap 3 Partners Sweden KB	Göteborg	969673-0333	10,5%	43
Aberdeen Asia III Property Fund of Funds	luxemburg		41%	43
AQR mRP offshore Fund l.P.	Cayman öarna		100%	496
Capitaland China Value housing Fund	Singapore		18%	170
Cevian Capital II, ltd	Cayman öarna		1,5%	369
eDW Special opportunities India llC	mauritius		17%	145
First hedge Investments I l.P	Guernsey		100%	2 451
FIRST II Private equity Investments, l.P. Inc	Guernsey		100%	666
FIRST Private equity Invstments, l.P. Inc	Guernsey		99%	1 998
First Stockholm Global Private equity, l.P	USA		100%	216
Innkap 3 AnnexePartners, l.P	Guernsey		11%	3
Innkap 4 Partners l.P.	Guernsey		11%	72
Investa Commercial Property Fund	Australien		5,6%	539
Second Stockholm Global Private equity l.P	USA		99%	1 014
Southern Pastures l.P.	Nya Zeeland		99%	333
Third Stockholm Global Private equity l.P	USA		99%	344
Triangular Fund l.P	Cayman öarna		100%	7 005
Whitepeak Real estate II l.P	jersey		26%	67
WP North America Private equity II l.P	USA		99%	791
WP North America Private equity l.P	USA		99%	1 742
Totalt				18 464
Summa verkligt värde onoterade aktier
och andelar 27 254

Not 9 – Obligationer och andra räntebärande tillgångar

		2012-12-31	2011-12-31
	Mkr	Verkligt värde	Verkligt värde
	Fördelning på emittenttyp
	Svenska Staten	5 668	3 564
	Svenska Kommuner
	Svenska bostadsinstitut	9 126	12 288
	Övriga svenska företag
	Finansiella företag	10 917	10 636
	Icke-finansiella företag	15 747	12 055
	Utländska stater	28 380	35 714
	övriga utländska emittenter	22 520	21 306
	Totalt	92 358	95 563
	Fördelning på instrumenttyp
	Realränteobligationer	19 421	20 975
	övriga obligationer	56 204	64 880
	Statsskuldsväxlar
	Certifikat
	övriga instrument	16 733	9 708
	Totalt	92 358	95 563
36		Första AP-fondens årsredovisning 2012

95

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

Not 10 – Derivat

	2012-12-31			2011-12-31
		Nominellt	Verkligt		Nominellt	Verkligt
Derivatinstrument med positiva verkliga värden		värde	värde		värde	värde
Valutaterminer	90 057		2 437	44 297		836
Ränteterminer	44 179		0	20 509		0
Aktieterminer	2 437		3	3 325		0
Swappar	39		7	1		0
Aktieoptioner
– Innehavda, sälj	187		33	494		132
– Innehavd, köp			0	171		19
Totalt	136 899		2 480	68 797		987
varav clearat	46 616			23 834
Derivatinstrument med negativa verkliga värden
Valutaterminer	4 732		99		64 077	1 756
Ränteterminer	6 710		0		27 452	0
Aktieterminer	740		0		3 824	0
Swappar	1		0		1	0
Aktieoptioner
– Utställda, köp	501		36			0
– Utställda, sälj	989		66		1 034	157
Totalt	13 673		201		96 388	1 913
varav clearat	7 450		0		31 276	0
Ingen derivatposition med negativt verkligt värde har en löptid överstigande 12 mån.

Not 11 – Övriga tillgångar

Mkr	2012	2011
Fondlikvider	261	394
Fordran utländska skattemyndigheter	66	72
övriga tillgångar	224	237
Totalt	551	703

Not 12 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Mkr	2012	2011
Upplupna ränteintäkter	915	1 206
Upplupna utdelningar	109	122
övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	11	7
Totalt	1 035	1 335

Första AP-fondens årsredovisning 2012

37

96

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper och noter

Not 13 – Övriga skulder

Mkr	2012	2011
Fondlikvider	168	232
övriga skulder	237	241
Totalt	405	473

Not 14 – Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

Mkr	2012	2011
Upplupen prestationsbaserad avgift	0	32
Upplupna förvaltararvoden	27	33
övriga upplupna kostnader	17	8
Totalt	44	73

Not 15 – Fondkapital

Mkr	2012	2011
Ingående fondkapital	213 318	218 781
Nettobetalning mot pensionssystemet:
Inbetalda pensionsavgifter	55 441	53 895
Utbetalda pensionsmedel	–59 005	–54 919
överflyttning av pensionsrätter till eG	–5	–2
Reglering av pensionsrätter	1	–1
Administrationsersättning till Pensionsmyndigheten	–220	–213
Summa nettobetalning mot Pensionssystemet	–3 788	–1 240
Årets resultat	24 170	–4 223
Utgående fondkapital	233 700	213 318

Not 16 – Poster inom linjen

Mkr	2012	2011
Panter och jämförliga säkerheter	inga	inga
Utlånade värdepapper mot annan säkerhet	241)	inga
Säkerhet för terminsaffärer	2 137	3 149
Övriga ställda säkerheter	2 161	3 149
Investeringsåtaganden onoterade innehav	7 719	6 903
åtaganden	7 719	6 903
Totalt poster inom linjen	9 880	10 052

1) erhållna säkerheter för utlånade värdepapper: 26 mkr.

38	Första AP-fondens årsredovisning 2012

97

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestäms för de finansiella instrument som fon- den använder sig av. Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden IFRS och till förändringar i IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen under 2012 inriktats mot informationskrav enligt IFRS7. Syftet med IFRS7 är att lämna information om finansiella tillgångars och skulders verkliga värde samt att säkerställa transparens och jämförbarhet mellan olika bolag. Detta innebär att upplysningarna om värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen tar hänsyn till om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om noterade priser finns tillgängliga vid värderingen.

VERkLIGT VäRDE

Verkligt värde för ett finansiellt instrument definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras. Detta ska ske mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Beroende på vilken marknadsdata som finns tillgänglig vid värderingen av de finan- siella instrumenten delas dessa in i tre nivåer:

• Nivå 1: Ett finansiellt instrument tillhör nivå 1 om det finns noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar och skulder.

• Nivå 2: Finansiella instrument som inte tillhör nivå 1 tillhör istället nivå 2 om det finns noterade priser på inak- tiva marknader eller om värdet kan härledas från noterade priser.

• Nivå 3: Instrumenten tillhör nivå 3 om de inte kan hänföras till nivå 1 eller nivå 2. I dessa fall kan inte observer- bara marknadsdata användas för värderingen.

AkTIV MARkNAD

En aktiv marknad definieras av att noterade priser med lätthet och regelbundenhet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare eller dylikt och att prissättning på transaktionerna skett enligt affärsmässiga villkor. I princip är det endast aktier för noterade företag, valutor samt räntebärande papper som är utgivna av stat, kommun, banker eller större företag som handlas på en aktiv marknad och därmed kan ingå i nivå 1. Att finansiella instrument handlas på en aktiv marknad är dock inte tillräckligt för att instrumentet ska räknas till nivå 1. Exempelvis handlas valutaderi- vat på mycket aktiva marknader men räknas till nivå 2 eftersom värdet måste härledas från priser på andra instru- ment.

INAkTIV MARkNAD

En inaktiv marknad kännetecknas av låg handelsvolym och att handelsaktiviteten är mycket lägre än på en aktiv marknad.Tillgängliga priser varierar kraftigt över tid eller mellan marknadsaktörerna. Priserna är ofta inaktuella.

Första AP-fondens årsredovisning 2012

39

98

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

Finansiella tillgångar, utgående balans 2012-12-31	Nivå 1, mkr	Nivå 2, mkr	Nivå 3, mkr	Totalt
Aktier och andelar, noterade	110 252	604	0	110 856
Aktier och andelar, onoterade	0	0	26 528	26 528
obligationer och andra räntebärande tillgångar	80 466	1 550	7 799	89 815
Derivat, nettad position, se not 10 tillhörande
balansräkningen	0	2 279	0	2 279
Total summa tillgångar värderade till	190 718	4 433	34 326	229 478

1) Riskprofilerna har använts för samtliga nivåer. Uppdelning i nivåer för underliggande finansiella instrument kan vara

något annorlunda än balansräkningens. Kassa redovisas inte i denna tabell då kassan inte räknas som finansiellt instrument värderade till verkligt värde. Därmed stämmer inte tabellens totalsumma med fondkapitalet.

2) För standardiserade futures-kontrakt är marknadsvärdet noll, eftersom fonden där endast har exponering. I tabellen redovisas nettopositioner, se not 10 för mer detaljerad uppdelning.

Finansiella tillgångar, utgående balans 2011-12-31	Nivå 1, mkr	Nivå 2, mkr	Nivå 3, mkr	Totalt
Aktier och andelar, noterade	104 324	516	0	104 840
Aktier och andelar, onoterade	0	0	10 734	10 734
obligationer och andra räntebärande tillgångar	76 322	11 527	5 800	93 649
Derivat, nettad position, se not 10 tillhörande
balansräkningen	0	–926	0	–926
Total summa tillgångar värderade till	180 646	11 117	16 534	208 297

1) Riskprofilerna har använts för samtliga nivåer. Uppdelning i nivåer för underliggande finansiella instrument kan vara något annorlunda än balansräkningens. Kassa redovisas inte i denna tabell då kassan inte räknas som finansiellt instrument värde- rade till verkligt värde. Därmed stämmer inte tabellens totalsumma med fondkapitalet. jämfört med föregående års årsredovis- ning ingår i år även upplupna räntor i tabellen, rad obligationer och andra räntebärande tillgångar.

2) För standardiserade futures-kontrakt är marknadsvärdet noll, eftersom fonden där endast har exponering. I tabellen redovisas nettopositioner, se not 10 för mer detaljerad uppdelning.

Fonden har en övervägande andel placeringar i nivå 1 där värderingen är hämtad från oberoende och välrenomme- rade värderingskällor.

REDOVISNING AV FÖRäNDRINGAR INOM NIVå 3 UNDER åRET

Under 2012 har värdet på fondens innehav av värdepapper i nivå 3 förändrats med 17 792 mkr.

Detta beror på att fonden köpt sådana värdepapper för 19 899 mkr, sålt för 2 628 mkr. Dessutom har kvar- varande värdepapper haft en värdeförändring (inklusive valutaeffekter) på 521 mkr.

REDOVISNING AV FÖRäNDRADE kLASSIFIcERINGAR UNDER åRET

Inga värdepapper i fondens portfölj har omklassificerats under 2012.

40	Första AP-fondens årsredovisning 2012

99

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

RiskpRofileR

Alla placeringar på finansiella marknader innebär ett risktagande. De mest betydande riskerna kan delas in i tre grupper: investeringsrisker, förvaltningsrisker och operationella risker. Investeringsriskerna kan dessutom delas in i marknadsrisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Fondens viktigaste investeringsrisk är marknadsrisken vilket är risken att värdet på en tillgång förändras. Marknadsrisken kan kvantifieras och brukar anges i standardavvikelse för avkast- ningen (volatilitet), value at risk, expected shortfall och andra mått.

Likviditetsrisken är risken att omsättningen i ett instrument är låg, vilket kan leda till en stor skillnad mellan köp- och säljkurser och därmed höga transaktionskostnader, eller att det inte är möjligt att sälja instrumentet vid den tidpunkt som önskas. Fondens aktieplaceringar sker på noterade marknader och har i de flesta fall en hög likvi- ditet. Alternativa investeringar har låg likviditet. I tabellen nedan redovisas förfallostrukturen för fondens obliga- tionsportfölj.

Kreditrisk uppstår vid investeringar i obligationer och risken för att emittenten inte kan fullgöra sina skyldig- heter och i värsta fall betalningsinställelse. Kreditrisk uppskattas av kreditrating-institut. För att begränsa denna risk investerar fonden med få undantag inte i obligationer med sämre rating än BBB.

känslighetsanalys: Redovisning av maRknadsRisk

Marknadsrisken presenteras här som prognostiserad volatilitet och en känslighetsanalys för tillgångarna. Beräk- ningarna är gjorda utifrån fondens portföljsammansättning per 31 december 2012 och historiska marknadsavkast- ningar. Känslighetsanalysen är gjord genom simulering av avkastningsutfall för fondens tillgångar. Genom att den historiska avkastningsfördelningen används för simuleringen tas hänsyn till eventuella extrema utfall. Det innebär att antaganden om normalfördelning inte behöver göras. Simuleringarna som redovisas i tabellen görs för ett kort riskperspektiv. I simuleringen används ett års datahistorik och risken presenteras för en horisont om en dags värdeförändring. Simuleringen utgår från en gemensam standard som Första, Andra,Tredje och Fjärde AP-fonden enats om.

Simuleringen visas med två olika men relaterade riskmått. Value at risk visar det resultat som fonden överträffar med 95 procents sannolikhet. Måttet expected shortfall estimerar storleken på den förlust som kan inträffa med

5 procents sannolikhet. Expected shortfall visar den förväntade förlusten givet att förlusten är större än value at risk-måttet.

Fondens risk mätt som prognostiserad volatilitet uppgick till 6,7 procent för fondens totala portfölj per den sista december.Tillgångsslaget valuta visar fondens sammantagna valutarisk medan övriga tillgångar i tabellen är säkrade för valutarisk.Tabellen visar diversifieringsvinsten som kommer av att fonden placerar i olika tillgångar som tillsammans minskar fondens risk för förlust jämfört med tillgångarnas risk var för sig.

känslighetsanalys,		expected shortfall	value at risk (95%),
marknadsrisk 2012-12-31	volatilitet årstakt, %	(5%), en dag, mkr	en dag, mkr
Aktier	12,1	–1 876,0	–1 415,5
Räntebärande	1,6	–168,1	–124,6
Alternativa investeringar	13,3	–629,2	–448,9
Valuta	8,3	–711,2	–537,5
Bidrag från diversifiering	–4,0	1 308,6	967,3
portföljen totalt	6,7	–2 075,8	–1 559,2

Första AP-fondens årsredovisning 2012

41

100

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

forts. Not 17 – Finansiella instrument, pris och värderingshierarki

Redovisning av obligationers förfallostruktur och kreditrisk visar enbart direkta innehav och inte indirekta innehav via olika finansiella instrument , exempelvis fonder och ETF. Vidare omfattar redovisningen inte korta fodrings- bevis på banker eller lån utgivna till fastighetsbolag.

Likviditetsrisk 2012-12-31 (Förfallostruktur)

						Total balans,
Löptid år, mkr	< 1	1 < 3	3 < 5	5 < 10	> 10	mkr
Nominellt stat	0	462	2 155	8 833	6 781	18 231
Nominellt kredit	1 855	13 080	11 506	9 117	3 366	38 924
Realt	0	1 405	3 915	6 520	7 589	19 429
						76 584

REDOVISNING AV FÖRFALLOSTRUkTUR

Förfallostrukturen för obligationer presenteras i tabellen nedan. Fondens räntebärande tillgångar ger enligt nuvarande förfallostruktur inbetalningar till fonden som överstiger de utbetalningar till pensionssystemet som prognosticeras. Fonden kan därmed möta de prognosticerade kraven på utbetalningar till pensionssystemet.

REDOVISNING AV kREDITRISk

Kreditrisken för obligationer uppskattas via indelning i olika ratingklasser. Första AP-fonden använder rating- instituten Standard & Poor och Moodys. Ratinginstituten lämnar ett omdöme som anger en obligations kreditrisk där högsta kreditrating är AAA. Fonden har ett begränsat innehav i obligationer med rating BBB och inga innehav med sämre rating. Den sammantagna bedömningen är att fondens innehav i obligationer har en låg kreditrisk.

kreditrisk

						Total balans
Rating, mkr	AAA	AA	A	BBB		mkr
Nominellt stat	14 271	3 283	0	2 530	0	20 084
Nominellt kredit	20 958	6 637	8 065	6 132	130	41 922
Realt	9 549	1 717	0	3 312	0	14 578
						76 584

1) Redovisning av räntebärande värdepappers kreditrisk utifrån ratingbetyg utgivna av välrenommerade ratinginstitut.

42	Första AP-fondens årsredovisning 2012

101

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

STyRelSeNS FöRSäKRAN

STYRELSENS FÖRSäkRAN

Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och de av AP-fonderna gemensamt utarbetade redovisnings- och värderingsprinci- perna samt att lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av fonden som skapats av årsredovisningen.

Stockholm den 12 februari 2013

Räkenskaper

och noter

	Urban Karlström		Annika Sundén
	Ordförande		Vice ordförande
Göran Arrius		Ulf Axelson		Anders Knape
Christina Lindenius	Tor Marthin		Per Nordberg		Ola Pettersson

Vår revisionsberättelse har lämnats den 13 februari 2013

Jan Birgerson	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

Första AP-fondens årsredovisning 2012

43

102

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper	ReVISIoNSBeRäTTelSe
och noter

REVISIONSBERäTTELSE

För Första AP-fonden, org. nr 802005-7538

RAPPoRT om ÅRSReDoVISNINGeN

Vi har utfört revision av årsredovisningen för Första AP-fonden för 2012. Fondens årsredovisning återfinns på sidorna 13 till 43 i detta dokument.

STyRelSeNS oCh VeRKSTällANDe DIReKTöReNS ANSVAR FöR ÅRSReDoVISNINGeN

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som sty- relsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

ReVISoRNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredo- visningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan infor- mation i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är rele- vanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvär- dering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrel- sens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den över- gripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTAlANDeN

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Första AP- fondens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

44	Första AP-fondens årsredovisning 2012

103

Skr. 2012/13:130

Bilaga 2

Räkenskaper

och noter

RAPPoRT om ANDRA KRAV eNlIGT lAGAR oCh ANDRA FöRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat och inventerat de tillgångar som Första AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Första AP-fonden för 2012.

STyRelSeNS oCh VeRKSTällANDe DIReKTöReNS ANSVAR

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

ReVISoRNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventeringen av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens inne- havsförteckning innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovis- ningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensions- fonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTAlANDeN

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Stockholm den 13 februari 2013

Jan Birgerson	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

Första AP-fondens årsredovisning 2012

45

104

Andra AP-fonden

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Året i korthet

2012 präglades av turbulens på de finansiella marknaderna, en följd av fortsatta politiska och ekonomiska utmaningar på glo- bal nivå. I denna miljö lyckades Andra AP-fonden nå en avkast- ning på 13,5 procent för den totala portföljen och visa positiv absolut avkastning i samtliga tillgångsslag. Fonden redovisade ett resultat om 28,6 miljarder kronor, vilket resulterade i att fondkapitalet var det största någonsin vid årets utgång: 241,5 miljarder kronor. Årets utveckling innebär att Andra AP-fondens avkastning är i linje med det långsiktiga målet, att nå en genomsnittlig årlig real avkastning på fem procent.

Andra AP-fondens långsiktiga strategi och fortlöpande insat- ser för att diversifiera portföljen har bidragit till god risksprid- ning. Ett led i detta arbete har varit att under året öka investe- ringarna i riskkapitalfonder, utländska kommersiella fastigheter och skogs- och jordbruksfastigheter samtidigt som innehavet i svenska aktier minskat. Dessutom har Andra AP-fonden investe- rat i alternativa riskpremier, ett nytt tillgångsslag med låg risk och låg korrelation mot aktiemarknaden.

• Fondkapitalet uppgick till 241,5 (216,6) mdkr den 31 december 2012 och belastades av ett nettoutflöde till pensionssystemet på –3,8 (–1,2) mdkr.

• Årets resultat uppgick till 28,6 (–4,6) mdkr.

• Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 13,5 (–1,9) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 13,3 (–2,1) procent.

• Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, var fortsatt låg och uppgick till 0,07 (0,07) procent.

• Den relativa avkastningen för fondens totala portfölj, exklusive alternativa investeringar och kostnader, uppgick till 1,1 (–0,3) procent.

• Avkastningen för alternativa investeringar uppgick till 13,9 (8,4) procent.

Översikt sedan start

	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002	2001
Fondkapital, mnkr	241 454	216 622	222 507	204 290	173 338	227 512	216 775	190 593	158 120	140 350	117 090	133 493
Årets resultat, mnkr	28 620	–4 645	22 258	34 858	–55 058	8 718	24 506	29 568	16 119	20 693	–21 405	–5 005
Avkastning total portfölj,
exkl. provisions- och rörel-
sens kostnader, %	13,5	–1,9	11,2	20,6	–24,0	4,2	13,0	18,7	11,6	17,8	–15,3	–3,7
Relativ avkastning
på noterade tillgångar,
exkl. alternativa
investeringar, provisions-
och rörelsens kostnader, %	1,1	–0,3	0,8	0,7	–1,8	–0,4	0,2	0,2	–0,6	–0,5	–0,4	1,7
Aktiv risk ex post, %	0,3	0,3	0,3	0,6	1,0	0,7	0,7	0,5	0,5	0,6	1,0	1,7
Valutaexponering, %	20	16	12	10	12	11	12	11	10	8	7	10
Andel extern förvaltning
(inkl. investeringar i
riskkapitalföretag), %	29	29	23	24	22	24	17	28	37	45	38	82

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

1

105

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Räkenskaper

Resultaträkning

Belopp i mnkr	Not	Jan–dec 2012	Jan–dec 2011
Rörelsens intäkter
Räntenetto	1	6 647	6 569
Erhållna utdelningar		2 963	2 976
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	2	15 557	–15 025
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	3	2 657	1 509
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		3 848	2 002
Nettoresultat, derivatinstrument		1 241	–1 736
Nettoresultat, valutakursförändringar		–3 921	–571
Provisionskostnader, netto	4	–203	–210
Summa rörelsens intäkter		28 789	–4 486
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	5	–101	–90
Övriga administrationskostnader	6	–68	–69
Summa rörelsens kostnader		–169	–159
ÅRETS RESULTAT		28 620	–4 645

38 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

106

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Balansräkning

Belopp i mnkr	Not	2012-12-31	2011-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar
Noterade	7	109 747	105 062
Onoterade	8	25 412	15 487
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	9	92 224	86 613
Derivatinstrument	10	10 260	7 993
Kassa och bankmedel		2 987	2 295
Övriga tillgångar	11	184	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	1 740	1 858
SUMMA TILLGÅNGAR		242 554	219 317
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Skulder
Derivatinstrument	10	873	2 614
Övriga skulder	13	119	16
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	14	108	65
Summa skulder		1 100	2 695
Fondkapital	15
Ingående fondkapital		216 622	222 507
Nettobetalningar mot pensionssystemet		–3 788	–1 240
Årets resultat		28 620	–4 645
Summa fondkapital		241 454	216 622
SUMMA FONDKAPITAL OCH SKULDER		242 554	219 317
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	16
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter		1 879	1 802
Åtaganden		8 650	7 911

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

39

107

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper

Andra AP-fonden, organisationsnummer 857209-0606, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Göteborg. Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 har godkänts av styrelsen den 6 februari 2013. Resultaträkning och balansräkning ska fastställas av regeringen.

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska års- redovisningen upprättas med tillämpning av god redovisnings- sed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP-fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper vilka har tillämpats och sammanfattas nedan. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpass- ningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande större skillnader identifierats:

Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp-/ säljkurs utan på marknadsnotering enligt valt index (oftast genomsnittskurs).

Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i anskaffningsvärdet för finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet.

Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarkna- den redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt trans- aktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatin- strument i de fall det finns en sakrättslig rätt till kvittning av till- gångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser.

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av till- gången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid för- ändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotter- bolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hän- visning nedan sker till vald indexleverantör, se sidan 11 i årsredo- visningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en regle- rad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under netto- resultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället.

I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är

40 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

108

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen följer IPEVs (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, substansvärdemetoden och multipelvärdering kan användas.

Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värde- ring enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivrän- temetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upp- lupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av fram- tida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstå- ende löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på note- ringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, vär- deras instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderings- modeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över termins- kontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld till- gång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och/eller kontanter. I de fall Andra AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontant- säkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säker- heten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder. Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdel- ning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresul- tat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörel- sens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Andra AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag. Fonden är från och med 2012 registrerad till mer- värdesskatt och därmed skattskyldig till mervärdesskatt för för- värv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mer- värdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

41

109

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Noter

Noter till resultat- och balansräkningarna

1 Räntenetto

Belopp i mnkr		Jan–dec 2012	Jan–dec 2011
Ränteintäkter
Obligationer och andra
räntebärande tillgångar		3 337	2 992
Derivatinstrument		4 471	4 953
Övriga ränteintäkter		60	63
Summa ränteintäkter		7 868	8 008
Räntekostnader
Derivatinstrument		–1 186	–1 381
Övriga räntekostnader		–35	–58
Summa räntekostnader		–1 221	–1 439
Räntenetto		6 647	6 569
2
	Nettoresultat, noterade aktier och andelar
Belopp i mnkr		Jan–dec 2012	Jan–dec 2011
Resultat noterade aktier och andelar		15 614	–14 958
avdrag courtage		–57	–67
Nettoresultat, noterade aktier
och andelar		15 557	–15 025

3 Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

Belopp i mnkr	Jan–dec 2012	Jan–dec 2011
Realisationsresultat	748	914
Orealiserade värdeförändringar*	1 909	595
Nettoresultat, onoterade aktier
och andelar	2 657	1 509

*Orealiserade värdeförändringar inkluderar under 2012 återbetald management fee om 172 mnkr.

4 Provisionskostnader, netto

Belopp i mnkr	Jan–dec 2012	Jan–dec 2011
Externa förvaltningsarvoden,
noterade tillgångar	189	195
Externa förvaltningsarvoden,
onoterade tillgångar	4	5
Övriga provisionskostnader inklusive
depåbankskostnader	10	10
Summa provisionskostnader	203	210

I Provisionskostnader ingår ej prestationsbaserade kostnader. Prestations- baserade kostnader har under året uppgått till 60 (99) mnkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltararvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avta- len ej medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar.

Under året har totalt 149 (169) mnkr erlagts i förvaltararvoden avse- ende onoterade tillgångar. Av dessa avser 145 (164) mnkr avtal som med- ger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

42 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

110

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Fondkapitalets fördelning mellan externa förvaltningsmandat och intern förvaltning den 31 december 2012, mnkr

			Genomsnittligt för-	2012-12-31*	% av	Extern förvalt-
Mandat		Jämförelseindex	valtat kapital 2012	Marknadsvärde	fondkapital	ningskostnad
Externa diskretionära förvaltningsmandat
Aktiemandat
Aktiv förvaltning
MFS	Globala aktier	MSCI World	6 186	6 542
Summa			6 186	6 542	3	3
Räntemandat
Aktiv förvaltning
Rogge	Globalt kreditmandat	Barclays Global Agg
		Develop credit ex Japan	4 541	4 789
Pimco	Globalt kreditmandat	Barclays Global Agg
		Develop credit ex Japan	3 843	3 915
Standish	Globalt kreditmandat	Barclays Global Agg
		Develop credit ex Japan	4 573	4 665
Summa			12 957	13 369	5	29
GTAA-mandat
Aktiv förvaltning
First Quadrant						6
Totalt externa diskretionära förvaltningsmandat			19 143	19 911	8	38
Investeringar i noterade externa fonder
Aktiefonder		enligt resp. fond	19 445	17 217
Räntefonder		enligt resp. fond	18 875	18 897
GTAA-fonder		enligt resp. fond	2 071	2 058
Totalt investeringar i noterade externa fonder			40 391	38 172	16	151
Investeringar i onoterade riskkapitalfonder, skogs- och jordbruksfastigheter			10 675	11 438	5	4
SUMMA EXTERNT FÖRVALTAT KAPITAL OCH FÖRVALTNINGSKOSTNADER			70 209	69 521	29	193
Interna förvaltningsmandat
Noterade aktier och andelar		SBX, SEW, CSRX, MSCI		92 793
Räntemandat inklusive konvertibler i alternativa investeringar		SHB, Barclays		60 506
Kassa och bankmedel				111
Onoterade aktier i intressebolag, inklusive förlagslån				18 523
SUMMA INTERNT FÖRVALTAT KAPITAL				171 933	71
Övriga tillgångar och skulder				0
TOTAL FONDFÖRMÖGENHET				241 454	100

* Marknadsvärde inklusive allokerad likviditet, derivat och upplupna räntor.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

43

111

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Noter

5
	Personalkostnader
		Jan–dec 2012			Jan–dec 2011		motsvarande 25 procent av bruttolönen. Vid uppsägning från fondens
Könsfördelning		Män	Kvinnor		Män	Kvinnor	sida äger vd rätt till avgångsvederlag, motsvarande 18 månadslöner ut-
Medelantal anställda		37	22	35		24	över lön under uppsägningstiden om 6 månader, reducerat med inkomst
							från ny anställning. Avgångsvederlaget beräknas på den kontanta
Anställda 31 december*		37	23	34		24
							månadslönen vid uppsägningstidens utgång. Erhållna förmåner för vd
Antal personer i ledningsgruppen
							uppgår till 59 tkr.
31 december		5	2	4		3
* Vid utgången av 2012 hade fonden 60 tillsvidareanställda.							Ledningsgrupp
							Lön, andra ersättningar samt pensionskostnader (inklusive särskild löne-
Belopp i tkr		Jan–dec 2012			Jan–dec 2011		skatt) för ledningsgruppen uppgår under 2012 till totalt 15 797 (14 269)
Löner och arvoden							tkr. Löner och ersättningar särredovisas enligt följande: Chef A 2 602
Styrelseordförande			100			100	(2 541) tkr, Chef B 1 261 tkr, Chef C 2 262 (2 106) tkr, Chef D 1 965
Vd			2 834			2 916	(1 942) tkr, Chef E 1 506 (1 489) tkr Chef F 1 234 tkr. Pensioner inklusive
Styrelsen exklusive ordförande			305			427	särskild löneskatt särredovisas enligt följande: Chef A 970 (819) tkr, Chef
Ledningsgruppen exklusive vd			10 829			10 114	B 702 tkr, Chef C 889 (799) tkr, Chef D 759 (655) tkr, Chef E 803 (799)
Övriga anställda*			40 734			36 391	tkr, Chef F 844 tkr. Utöver lön, andra ersättningar och pension har led-
Löner och arvoden totalt			54 802			49 948	ningsgruppen erhållit förmåner enligt följande särredovisning: Chef A 32
							(0) tkr, Chef B 49 tkr, Chef C 60 (62) tkr, Chef D 58 (62) tkr, Chef E 59 (54)
Rörlig ersättning							tkr, Chef F 3 tkr.
							Medlemmar i ledningsgruppen omfattas ej av programmet för presta-
Vd			–			–
							tionsbaserad rörlig ersättning. För ledande befattningshavare gäller pen-
Ledningsgruppen exklusive vd			–			–
							sionsavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO). Regeringens riktlinjer
Övriga anställda			1 734			–
							anger 6 månaders uppsägningstid med 18 månaders avgångsvederlag för
Rörlig ersättning totalt			1 734			–
							ledande befattningshavare.
Ersättning till styrelseledamöter							För ledande befattningshavare på Andra AP-fonden, anställda innan
							regeringens riktlinjers ikraftträdande, gäller 12 månaders uppsägningstid
utöver styrelsearvode			–			–
							utan avgångsvederlag. Dessa har ej omförhandlats, då detta skulle med-
Pensionskostnader							föra en högre kostnad för fonden.
(inklusive särskild löneskatt)							Löneväxling
Vd			1 339			1 365
							Samtliga anställda ges möjlighet att löneväxla lön mot pension.
Ledningsgruppen exklusive vd			4 968			4 155
Övriga anställda			17 978			16 078	Rörlig ersättning
Pensionskostnader totalt			24 285			21 598
							Styrelsen har beslutat om ett program för rörlig ersättning i linje med
Sociala kostnader							regeringens riktlinjer. Under 2012 innefattade Andra AP-fondens incita-
							mentsprogram alla medarbetare utom vd och övriga i fondledningen samt
Styrelseordförande			32			31
							ansvarig för Risk. Programmet innebar att alla övriga medarbetare kunde
Vd			909			931	erhålla maximalt två månadslöner i rörlig ersättning. Programmet är dels
Styrelsen exklusive ordförande			95			128	kopplat till resultatet för innevarande år, dels till långsiktiga mål. En förut-
Ledningsgruppen exklusive vd			3 510			3 256	sättning för att den rörliga ersättningen ska betalas ut är att fonden redo-
Övriga anställda			13 402			11 438	visar ett positivt totalresultat. Programmets omfattning beskrivs på fon-
Sociala kostnader totalt			17 948			15 784	dens hemsida www.ap2.se
Övriga personalkostnader			2 482			3 064
Totalt personalkostnader		101 251				90 394	Berednings- och beslutsprocess

* varav kostnader personalavveckling 290 ( – ).

Styrelsen fastställer vds lön och riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare.

Styrelse

Arvoden till styrelsen bestäms av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kr för ordföranden, 75 000 kr för vice ordföranden och

50 000 kr till övriga ledamöter. Inga arvoden för styrelsemedlemmars arbete har utgått.

Vd

I vds anställningsavtal förbinder sig fonden att betala premier för tjänste- pensions- och sjukförsäkring med pensionsålder 65 med en årlig premie

Regeringens riktlinjer

Andra AP-fonden har under flera år deltagit i HRS/Towers Watsons löne- och förmånsundersökning. Syftet med undersökningen är att redovisa marknadsmässiga löne-och anställningsvillkor för olika befattningar, base- rat på de deltagande företagens information. Denna lönestatistik har Andra AP-fonden använt för att jämföra ersättningsnivåerna för samtliga av fondens medarbetare. För 2012 har fondens ersättningsnivåer jämförts med ett femtontal aktörer inom finansbranschen, bland annat AMF,

44 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

112

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

övriga AP-fonder, Riksbanken, Kammarkollegiet och Riksgälden. Ut- gångspunkten för fondens ersättningar är att de ska ligga runt medianen för jämförelsegruppen i HRS/Towers Watsons löne- och förmånsunder- sökning.

Styrelsens bedömning är att ersättningsnivåerna till såväl ledande befattningshavare som fondens övriga medarbetare är rimliga, väl avvägda, konkurrenskraftiga, takbestämda och ändamålsenliga samt

bidrar till en god etik och organisationskultur. Ersättningarna är inte löne- ledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet och faller väl inom den utgångspunkt som styrelsen angivit för ersätt- ningar till de anställda. Styrelsen anser att fonden följer regeringens rikt- linjer vad avser ersättningar, förutom ovan nämnda undantag om uppsäg- ningstid. Mer information finns på www.ap2.se

6

Belopp i mnkr	Jan–dec 2012	Jan–dec 2011
Lokalkostnader	5	5
Informations- och IT-kostnader	40	41
Köpta tjänster	10	10
Övriga kostnader	13	13
Summa övriga administrationskostnader	68	69
Arvoden till revisorerna
Revisionsuppdrag
Ernst & Young	0,76	1,06
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
Ernst & Young	0,09	0,28
Summa ersättning till Ernst & Young	0,85	1,34

7

Belopp i mnkr	2012-12-31	2011-12-31
Svenska aktier	27 080	29 403
Utländska aktier	63 395	56 105
Andelar i svenska fonder	–	2 833
Andelar i utländska fonder*	19 272	16 721
Summa aktier och andelar, noterade	109 747	105 062
* varav andelar i blandfonder	2 056	2 098

Specifikation över de värdemässigt 20 största svenska och utländska inne- haven återfinns på sidorna 53–55.

En komplett förteckning över svenska och utländska innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

8

Belopp i mnkr	2012-12-31	2011-12-31
Aktier i svenska intresseföretag	11 391	6 205
Aktier i utländska intresseföretag	3 664	234
Aktier i övriga onoterade svenska företag	23	68
Aktier i övriga onoterade utländska företag	10 334	8 980
Summa aktier och andelar, onoterade	25 412	15 487

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

45

113

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Noter

forts. Not 8

				Ägarandel	2012-12-31			2011-12-31
Belopp i mnkr	Org nr	Säte	Antal aktier	kapital/röster, %		Verkligt värde		Verkligt värde		Eget kapital	Resultat
Svenska aktier och andelar,
intresse- och dotterbolag
Andra & Sjätte Fastigheter AB	556694-3022	Göteborg	5 000	100			1	1		1*	0*
Cityhold Property AB	556845-8631	Stockholm	2 820 342	50			1 116	3		6*	–19*
NS Holding AB	556594-3999	Sundsvall	1 819 884	50			5 143	2 476		1 985*	230*
Vasakronan Holding AB	556650-4196	Stockholm	1 000 000	25			5 131	3 725		20 524**	3 025**
Utländska aktier och andelar,
intresse- och dotterbolag
U.S Office Holding L.P.		New York, USA		41			2 583		–
TIAA -CREF Global Agriculture LLC		New York, USA		23			1 081	234
										2012-12-31	2011-12-31
								Ägarandel		Anskaff-	Anskaff-
Belopp i mnkr						Säte	i kapital, %			ningsvärde	ningsvärde
Övriga onoterade svenska aktier och andelar
EQ Northern Europe KB				Stockholm				1		64	72
Swedstart Life Science KB				Stockholm				5		10	10
Swedstart Tech KB				Stockholm				3		9	8
Fem största innehaven i övriga onoterade utländska aktier och andelar
Pathway Private Equity Fund IXB					USA			99		1 142	1 153
Pathway Private Equity Fund IX					USA			99		666	737
Pathway Private Equity Fund IXC					USA			99		646	456
Nordic Capital VI				Jersey				3		424	429
Nordic Capital V				Jersey				3		371	370

* Avser offentliggjorda siffror per 2011-12-31. **Avser offentliggjorda siffror per 2012-12-31.

En komplett förteckning över övriga svenska och utländska onoterade innehav återfinns på fondens hemsida www.ap2.se

9 Obligationer och andra räntebärande tillgångar

	2012-12-31	2011-12-31
Belopp i mnkr	Verkligt värde		Verkligt värde
Svenska staten	10 862	11 101
Svenska kommuner	1 150	257
Svenska bostadsinstitut	17 034	22 127
Övriga svenska emittenter
Finansiella företag	9 948	3 049
Icke-finansiella företag	3 838	6 044
Utländska stater	8 130	7 541
Övriga utländska emittenter	39 582	34 994
Dagslån	1 680	1 500
Summa	92 224	86 613
Realränteobligationer	–	2 169
Övriga obligationer	65 919	59 755
Certifikat	1 939		–
Onoterade lån	3 781	3 625
Onoterade konvertibla förlagslån	–	2 355
Andelar i utländska räntefonder	18 905	17 209
Dagslån	1 680	1 500
Summa	92 224	86 613
varav värderat enligt teoretisk modellvärdering	3 619	1 500

46 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

114

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

10

		2012-12-31				2011-12-31
	Nominellt	Verkligt värde	Verkligt värde		Nominellt	Verkligt värde	Verkligt värde
Belopp i mnkr	belopp*	Positivt	Negativt		belopp*	Positivt	Negativt
Aktierelaterade instrument
Optioner, innehavd	0	17	–		–	–	–
Optioner, utställd	0	–	0		–	–	–
Terminer	7	37	0	6		40	0
Övriga instrument	6 505	7 123	–	6 855		6 522	0
Summa	6 512	7 177	0	6 861		6 562	0
varav clearat	8			6
Ränterelaterade instrument
Optioner, innehavd	–	–	–	62		–	31
Optioner, utställd	180	24	23	158		30	–
FRA/Terminer	129 529	26	13	73 534		18	7
Swappar	1 000	12	–	300		1	0
Summa	130 709	62	36	74 054		49	38
varav clearat	129 700			73 745
Valutarelaterade instrument
Optioner, innehavd	400	3	–	352		2	–
Optioner, utställd	1 247	–	1	295		0	–
Terminer	207 093	3 018	836	157 617		1 380	2 576
Summa	208 740	3 021	837	158 264		1 382	2 576
varav clearat	–				–
Summa derivatinstrument	345 961	10 260	873	239 179		7 993	2 614

*Med nominellt belopp avses antal kontrakt multiplicerat med kontraktsbeloppet för derivatinstrumentens absoluta tal. Beloppet inkluderar därmed såväl köpta som sålda kontrakt brutto.

Handel med optioner sker i ringa omfattning. Samtliga derivat med nega- tiva värden har en löptid understigande ett år. Utställda säljoptioner är del i en strategi som reducerar fondens totala risk. Nettoposition av säljoptio- ner har en begränsad maxförlust. För sålda valutaoptioner har fonden all- tid ett leveranskrav att uppfylla förpliktelserna enligt optionskontraktet, det vill säga när fonden sålt en valutaoption har köparen rätt att utnyttja den oavsett om det är fördelaktigt eller ej jämfört med aktuell valutakurs. För övriga utställda säljoptioner har fonden inga leveranskrav.

Användning av derivatinstrument

Det primära sättet att valutasäkra fondens portföljer är via derivat. Andra skäl till att använda sig av derivat är för att effektivisera förvaltningen, skapa mervärde och reducera risk. Andra AP-fondens användning av deri- vat regleras i fondens verksamhetsplan. Bland begränsningarna finns att köpoptioner och terminer endast får ställas ut om det finns täckning genom innehav i underliggande tillgångar. Under 2012 användes derivat- instrument företrädesvis inom följande områden:

• Valutaderivat – terminer och optioner – för hantering av fondens valu- taexponering.

• Aktiederivat – främst standardiserade aktieindexterminer – för effektiv rebalansering av portföljen och vid positionstagande i den taktiska tillgångsallokeringen.

• Räntederivat – främst standardiserade ränteterminer och ränteswappar

– för rebalansering, taktisk tillgångsallokering och för hantering av fon- dens ränterisk. Begränsat utnyttjande av ränteoptioner i syfte att posi- tionera fonden mot ränterisk.

• Strukturerade derivat – ej renodlat exponerade mot ett tillgångsslag – exempelvis utdelningsterminer. Derivaten används för att skapa relativ avkastning.

• Inom ramen för fondens GTAA-mandat sker positionstagning med hjälp av derivat. Mandaten tillåts agera med hjälp av korta och långa positioner i de tillåtna tillgångsslagen. Dock tillåts mandaten inte ha en nettolång position.

Exponering i derivatinstrument följs upp och analyseras löpande. Aktie- och räntederivat handlas företrädesvis på standardiserade marknader i clearade produkter, varför motpartsriskerna enbart är mot clearinginstitu- tet. Handeln med valuta- och kreditmarknadens derivatinstrument är inte standardiserad och därmed finns såväl motparts- som leveransrisker gent- emot fondens motparter.

Vd godkänner och sätter limiter för de motparter som fonden använ- der för ej standardiserade produkter och exponeringen bevakas löpande. För OTC-handel kräver fonden standardiserade avtal, såsom ISDA-avtal.

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

47

115

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Noter

11 Övriga tillgångar

Belopp i mnkr

2012-12-31

2011-12-31

Fordringar sålda ej likviderade tillgångar		180	5
Övriga fordringar		4	4
Totalt		184	9
12
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Belopp i mnkr		2012-12-31	2011-12-31
Upplupna ränteintäkter		1 621	1 722
Upplupna utdelningar		57	71
Restitutioner		36	30
Övriga förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter		26	35
Totalt		1 740	1 858
13
	Övriga skulder
Belopp i mnkr		2012-12-31	2011-12-31
Skulder köpta ej likviderade tillgångar		104	6
Leverantörsskulder		8	8
Övriga skulder		7	2
Totalt		119	16
14
	Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader
Belopp i mnkr		2012-12-31	2011-12-31
Upplupna externa förvaltararvoden		37	41
Upplupen räntekostnad på valutaterminer		50	5
Övriga upplupna kostnader		21	19
Totalt		108	65

48 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

15 Fondkapital

Belopp i mnkr		2012-12-31	2011-12-31
Ingående fondkapital		216 622	222 507
Nettobetalningar mot
pensionssystemet
Inbetalda pensionsavgifter		55 441	53 895
Utbetalda pensionsmedel till
Pensionsmyndigheten		–59 005	–54 919
Överflyttning av pensionsrätter till EG		–5	–2
Reglering av pensionsrätter avseende
tidigare år		1	–1
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten		–220	–213
Summa nettobetalningar mot
pensionssystemet		–3 788	–1 240
Årets resultat		28 620	–4 645
Utgående fondkapital		241 454	216 622
16
	Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden
Belopp i mnkr		2012-12-31	2011-12-31
Övriga ställda panter och
jämförliga säkerheter
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper och
kontantsäkerhet*		1 434	1 326
Ställda säkerheter avseende
börsclearade derivatavtal		445	476
Totalt		1 879	1 802
Åtaganden
Åtagande om framtida investeringar
avseende onoterade innehav		8 650	7 842
Åtagande om framtida investeringar
avseende noterade räntebärande innehav		–	69
		8 650	7 911

* Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 1 490 (1 397) mnkr.

116

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

17

Fondkapitalets värdering – Marknadsnoterade tillgångar

Den största delen av fondens tillgångar är marknadsnoterade med inne- börden att de handlas på en aktiv marknad med priser som representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner. Fondens marknadsnoterade tillgångar värderas dagligen till noterade marknads- priser och utgörs av aktier, obligationer, derivat, fonder och valutor.

För så kallade OTC-derivat, baseras värderingen på antingen teoretisk modellvärdering eller på värdering från extern part. För fondens innehav i FX-terminer och ränteswappar baseras värderingen på en teoretisk modellvärdering, där modellens subjektiva inslag i dagsläget uteslutande är valet av räntekurvor och metod för beräkning och uppskattning av

framtida värde (interpolering och extrapolering). Samma metodik används för depositer, kortfristiga certifikat och liknande instrument.

För övriga OTC-derivat används uteslutande värdering från extern part utan subjektiva inslag från fonden. Vid utgången av 2012 fanns ett fåtal utestående strukturerade OTC-derivat i fondens portföljer.

I perioder då likviditet för marknadsnoterade papper saknas på markna- den, krävs en ökad grad av subjektivitet vid värdering. Marknaden karak- täriseras vid sådana förhållanden av kraftigt ökade skillnader mellan köp- och säljkurser, som även kan skilja markant mellan marknadsaktörer. Andra AP-fonden har vid sådana tillfällen en konservativ värderingsansats.

Vid eventuell avnotering av en tillgång tas hänsyn till marknadsnote- ringar på alternativa handelsplatser. Varje enskilt värdepapper bedöms i dessa lägen separat.

Fondkapitalets värdering – Alternativa investeringar

För tillgångar som ej värderas på en aktiv marknad tillämpas olika värde- ringstekniker för framtagande av ett vid värderingstidpunkten verkligt värde.

Värdet bedöms motsvara det pris till vilket en transaktion mellan kunniga, sinsemellan oberoende, parter kan genomföras. Dessa icke- marknadsnoterade tillgångar utgörs för Andra AP-fondens del av onote- rade fastigheter (åtta procent av den totala portföljen), riskkapitalfonder (fyra procent av den totala portföljen) och OTC-derivat.

Riskkapitalfonder värderas enligt IPEVs principer (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) eller likvärdiga värderingsprinciper, vilka är branschgemensamma och etablerade metodiker. Värderingen av innehaven baseras på de senaste erhållna

Validering av värderingar inom Private equity, mnkr

10 000
8 000
6 000													Värdering vid
													rapportering
4 000													från förvaltare
													Värdering vid
2 000													bokslutstillfälle
													baserat på
0													rapport ett
													kvartal tidigare
sep dec mar jun sep dec mar jun sep dec mar jun sep
09	09	10	10	10	10	11	11	11	11	12	12	12

Analys av resultatpåverkan till följd av rapporteringens tidsförskjutning visar att Andra AP-fondens värderingar i officiella bokslut i allt väsentligt ligger lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna.

kvartalsrapporterna från respektive riskkapitalfond. Kvartalsrapporterna erhålls normalt inom 90 dagar efter ett kvartalsavslut. Detta innebär att vid värderingen av fondens innehav per årsskiftet 2012 utnyttjades i huvudsak värderingen av riskkapitalfonderna per den 30 september 2012, justerat för in- och utflöden under det fjärde kvartalet. Denna värderings- metodik har konsekvent tillämpats av Andra AP-fonden sedan start.

En analys av hur stor påverkan denna tidsförskjutning haft sedan september 2009, visar att AP-fondens värdering i officiella bokslut i allt väsentligt legat lägre än slutrapporterat värde från riskkapitalförvaltarna. En bedömning från tredje part av marknadsutvecklingen under sista kvar- talet 2012 visar en fortsatt positiv resultatutveckling för riskkapitalfonder på fondens främsta geografiska marknader under årets sista kvartal.

Verkligt värde

Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs.

Fondens innehav delas därför upp i tre olika nivåer och klassificeras baserat på vilken indata som används vid värderingen. Andra AP-fonden klassificerar sina tillgångar till verkligt värde enligt nedanstående hierarki.

Verkligt värde hierarki, mnkr

				Totalt
				verkligt
	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde
Aktier	104 275	10 525	46	114 846
Obligationer	81 663	6 303	0	87 966
Kassa/derivat	5 055	5 248	0	10 303
Alternativa investeringar	0	0	28 412	28 412
Total summa tillgångar
värderade till verkligt
värde via resultaträkningen	190 993	22 076	28 458	241 527*

*Skillnad mot redovisat fondkapital avser poster ej relaterade till finansiella investe- ringar, såsom interimsposter och övriga tillgångar/skulder.

Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder.

Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, som är observerbara för tillgången eller skulden antingen direkt (exklusive priser) eller indirekt (härledda från priser).

Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte bygger på observerbar marknadsdata (icke observerbar indata).

Nivå 3 innehåller framför allt fondens innehav i riskkapitalfonder och onoterade fastigheter, där värderingen inte bygger på observerbar mark- nadsdata. En förändring av värdet på dessa innehav med tio procent skulle innebära en påverkan på det totala fondkapitalet med en procent.

Förändring under året inom nivå 3, mnkr

Köp	3 914
Försäljningar	–
Värdeförändring	2 995
Omklassificering mellan nivå 2 och 3	–
Totalt	6 909

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

49

117

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Noter

18
	Finansiella risker
Fondens risk mätt som Value at Risk ex ante (VaR) för Andra AP-fondens			Likviditetsrisken begränsas bland annat genom 30-procentsregeln
noterade portfölj uppgick vid årsskiftet till 1 375 mnkr beräknat på 95			(externa placeringsregler för Första-Fjärde AP-fonden som anger att minst
procents konfidensintervall över en dag. Största risken utgörs av aktierisk,			30 procent av fondernas totala kapital måste vara placerade i värdepapper
men fondens noterade portfölj har en god diversifiering.			med låg kredit- och likviditetsrisk). Under 2012 låg fondens andel kring 35
			procent. Fondens räntebärande portfölj har en duration på 4,7 år. Sprid-
Risk mätt som Value at Risk (VaR) för Andra AP-fondens totala			ningen i duration mellan olika mandat uppgår till mellan 3,5 år och 7,4 år
noterade portfölj 2012			per den 31 december 2012.
Mnkr		VaR (95%,1 dag)

Aktierisk	1 655
Valutarisk	401
Ränterisk	184
Diversifiering	–865
Totalt Andra AP-fonden	1 375

Value at Risk-måttet innebär att med 95 procent sannolikhet kommer Andra AP-fonden inte att förlora mer än 1,4 mdkr över en dag i absoluta termer.

Kreditrisken i fondens räntebärande portfölj belyses bland annat genom fördelningen av innehav per ratingkategori. Av tabellen framgår att 77 procent av fondens räntebärande innehav har rating från AAA till A– enligt S & P (Standard & Poor’s). Övriga delar utgörs av fondens inves- teringar i räntefonder.

Kreditkvalitet, %

50	48,1
40
30	28,4
20
10

		5,2	2,4
0				0,4
AAA	A+	BBB+	A1–	A2–
till AA−	till A−	till BBB−	rating	rating
			<1år	<1år

Likviditetsrisk, %

40

35

30

25

20

Q1

Q2

Q3

Q4

Andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk

30-procentregeln

Fördelning av fondens räntebärande tillgångar per ratingkategori.

50 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

118

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Förvaltningsberättelsen, resultaträkningen, balansräkningen och noterna för 2012 har fastställts av styrelsen.

Göteborg den 6 februari 2013

Marie S. Arwidson	Sven Björkman	Anders Jansson
Ordförande	Vice ordförande
Helén Källholm	Jeanette Hauff	Ola Alfredsson
Lenita Granlund	Ulrika Boëthius	Niklas Johansson

Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 februari 2013

Jan Birgerson	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

51

119

Skr. 2012/13:130

Bilaga 3

Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

För Andra AP-fonden, org. nr 857209-0606

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Andra AP-fonden för 2012. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta doku- ment på sidorna 21–51.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsre- dovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revi- sion. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkes- etiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säker- het att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransk- ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenlighe- ten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrel- sens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla

väsentliga avseenden rättvisande bild av Andra AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat och invente- rat de tillgångar som Andra AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Andra AP-fonden för 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räken- skapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande invente- ringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

	Stockholm den 6 februari 2013
Jan Birgerson	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

52 Andra AP-fondens Årsredovisning 2012

120

Tredje AP-fonden

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

Året i SAmmANdrAg

Året i SAmmANdrAg

Åretprägladesavfortsattoroavseendeskuldkrisen i södra Europa, en tilltagande oro för budgetstupet i USAochsvagarekonjunktursignalerivärlden.Trots attkonjunkturenförsvagadesstegdeflestafinansiella tillgångarnaivärdeunderåret.

Fondens resultat uppgick till 22 638 (- 5 483) mkr.

AP3s totalavkastning uppgick till 10,7 procent före kost- naderoch10,7procentefterkostnader.RiskklassAktier gavdetstörstapositivabidraget,8,8procentenheter,till fondenstotalavkastning.

Fondkapitaletuppgickden31december2012till

232956mkr,vilketvarenökningmed18850mkrjämfört medårsskiftet2011.Fondkapitaletsförändringhar påverkatsavutbetalningartillpensionssystemetom

3 788 mkr under 2012.

Fondenhardensenastetioårsperioden,2003-2012, ska- pat en nominell avkastning om 6,7 procent per år, vilket innebärattAP3savkastningharöverstigitinkomstindex, dvsdetindexsomanvändsföruppräkningavpensions- rätternaipensionssystemet.Inkomstindexuppgår under samma period till 3,5 procent per år.

AP3 har skapat en real avkastning, dvs inflationsrensad avkastning, om 5,3 procent per år under den senaste tioårsperioden2003-2012ochhardärmedöverträffat sittlångsiktigaavkastningsmålom4procentrealavkast- ning per år.

Avkastning per riskklass 2012, procent
35%				30,6
30%
25%
20%	17,4
15%				10,7
10%
	6,4	5,0
5 %
	1,9			-
			-
0%

Aktier	Räntor Krediter Inflation Valuta Övrig	Absolut-	Totalt
	exponering	avkastande	AP3s
		strategier	portfölj

Avkastningsbidrag per riskklass 2012, procentenheter

12%						10,7
10%
	8,8
8%
6 %
4 %
2 %	0,3	0,9	0,9	0,6	0,5	10,7
0 %
- 2 %				-1,2

Aktier	Räntor Krediter Inflation Valuta Övrig	Absolut-	Totalt
	exponering	avkastande	AP3s
		strategier	portfölj

Bidragtilltotalriskenperriskklass2012,procentenheter

100%			100,0
	84,6
80 %
60 %
40 %
20 %		9,9
0 %	0,1	6,0	1,1
	-0,6	-1,1
-20%

Aktier	Räntor Krediter Inflation Valuta	Övrig	Absolut-	Totalt
		exponering avkastande		AP3s
			strategier	portfölj

Tredje Ap-FONdeN 2012 | 3

121

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

resulTATräkNiNg

resulTATräkNiNg

Resultaträkning

rÖrelseNs iNTäkTer
Mkr	Not	2012	2011
Räntenetto	2	3771	3697
Erhållnautdelningar		3183	3338
Nettoresultat,noteradeaktierochandelar	3	13518	-15854
Nettoresultat,onoteradeaktierochandelar	4	2468	2407
Nettoresultat,räntebärandetillgångar		1273	2001
Nettoresultat,derivatinstrument	5	1078	-375
Nettoresultat,valutakursförändringar		-2351	-453
Provisionskostnader,netto	6	-119	-89
Summa rörelsens intäkter		22821	-5328
rÖrelseNs kOsTNAder
Personalkostnader	7	-117	-104
Övrigaadministrationskostnader	8	-66	-51
summa rörelsens kostnader		-183	-155
Årets resultat		22 638	-5 483

TredjeAp-FONdeN 2012 | 33

122

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

bAlANsräkNiNg

bAlANsräkNiNg

Balansräkning

TillgÅNgAr
Mkr	Not	2012-12-31	2011-12-31
Aktierochandelar
Noterade	9	112954	107087
Onoterade	10	24812	21346
Obligationerochandraräntebärandetillgångar	11	99226	93077
Derivat	12	2565	1802
Kassaochbankmedel		1668	1520
Övrigatillgångar	13	17072	10018
Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter	14	1913	1842
summa tillgångar		260 210	236 692
FONdkApiTAl OCH skulder
skulder
Derivat	12	556	2774
Övrigaskulder	15	26640	19751
Förutbetaldaintäkterochupplupnakostnader	16	58	61
summa skulder		27 254	22 586
Fondkapital
Ingåendefondkapital	17	214106	220829
Nettobetalningmotpensionssystemet		-3788	-1240
Åretsresultat		22638	-5483
summa fondkapital		232 956	214 106
summa fondkapital och skulder		260 210	236 692
Posterinomlinjen	18

34 | Tredje Ap-FONdeN 2012

123

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

NOTer

TredjeAP-fonden,organisationsnummer802014-4120ärenavbuffertfonderna inomdetsvenskapensionssystemetmedsäteiStockholm.Årsredovisningför räkenskapsåret2012hargodkäntsavstyrelsenden19februari2013.Resultat- räkningochbalansräkningskafastställasavregeringen.

NOT1 redovisnings-ochvärderingsprinciper

Enligtlagen(2000:192)omallmännapensionsfonderskaårsredovisningenupp- rättasmedtillämpningavgodredovisningssed,varviddetillgångarsomfond- medlenplaceratsiskaupptastillmarknadsvärdet.Meddennautgångspunkthar FörstatillFjärdeAP-fondernautarbetatgemensammaredovisnings-ochvärde- ringsprincipervilkahartillämpatsochsammanfattasnedan.Redovisnings-och värderingsprincipernaäroförändrademotföregåendeår.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationellaredovisningsstandarden,IFRS. EftersomIFRSärunderomfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resul- tatochkapital.MotnugällandeIFRSharföljandestörreskillnaderidentifierats:

• Fondernavärderarintefinansiellainstrumentbaseratpåköp/säljkursutanpå marknadsnoteringenligtvaltindex(oftastgenomsnittskurs).

• Transaktionskostnader,såsomcourtage,redovisassomendelianskaffnings- värdetförfinansiellainstrumentsomredovisastillverkligtvärdeviaresultatet.

• Koncernredovisningsamtkassaflödesanalysupprättasinte.

Affärsdagsredovisning

Transaktionerivärdepapperochderivatinstrumentpåpenning-ochobligations- marknaden,aktiemarknadenochvalutamarknadenredovisasibalansräkningen peraffärsdagen,detvillsägaviddentidpunktdådeväsentligarättigheternaoch därmedriskernaövergårmellanparterna.Fordranpåellerskuldentillmotpar- tenmellanaffärsdagochlikviddagredovisasunderövrigatillgångarrespektive övrigaskulder.Övrigatransaktioner,framförallttransaktioneravseendeonote- radeaktier,redovisasibalansräkningenperlikviddagen,vilketöverensstämmer medmarknadspraxis.

Nettoredovisning

Nettoredovisningtillämpasförfondlikvider,reporochderivatinstrumentidefall detfinnsensakrättsligrätttillkvittningavtillgångarochskulderochomavsikten ärattavvecklademsamtidigt.

Omräkningavutländskvaluta

Transaktioneriutländskvalutaomräknastillsvenskakronormeddenvalutakurs somgällerpåtransaktionsdagen.Påbalansdagenräknastillgångarochskulderi utländskvalutaomtillsvenskakronortillbalansdagensvalutakurser.

Värdeförändringarpåtillgångarochskulderiutländskvalutauppdelasiendel somärhänförligtillvärdeförändringenavtillgångenellerskuldenilokalvalutaoch en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktieridotterbolag/intressebolag

Enligtlagenomallmännapensionsfonderupptasaktieridotterbolag/intresse- bolagtillverkligtvärde.Verkligtvärdebestämsenligtsammametodersomtill- lämpasföronoteradeaktierochandelar.Kravpåattupprättakoncernredovisning föreliggerinte.

Värderingavfinansiellainstrument

Fondenssamtligaplaceringarvärderastillverkligtvärdevarvidsåvälrealiseradesom orealiseradevärdeförändringarredovisasiresultaträkningen.IradernaNetto- resultatpertillgångsslagingårsåledessåvälrealiseradesomorealiseraderesultat.

Idefallhänvisningnedanskertillvaldindexleverantör,sefondenshemsidaför informationkringaktuellaindex.Nedanbeskrivshurverkligtvärdefastställsför fondensolikaplaceringar.

Noteradeaktierochandelar

Föraktierochandelarsomärupptagnatillhandelvidenregleradmarknadeller handelsplattform,bestämsverkligtvärdeutifrånbalansdagensofficiellamark- nadsnoteringenligtfondensvaldaindexleverantör,oftastgenomsnittskurs.Inne- havsominteingåriindexvärderastillnoteradepriserobserverbaraienaktiv marknad.Erlagdacourtagekostnaderresultatförsundernettoresultatnoterade aktier.

Onoteradeaktierochandelar

Föraktierochandelarsominteärupptagnatillhandelvidenregleradmark- nadellerhandelsplattform,bestämsverkligtvärdebaseratpåvärderingerhål- lenfrånmotpartenellerannanexternpart.Värderingenuppdaterasdånyvär- deringerhållitsochjusterasföreventuellakassaflödenframtillbokslutstillfället. Idefallfondenpågodagrunderbedömerattvärderingenärfelaktigskerenjus- teringaverhållenvärdering.VärderingenföljerIPEVs(InternationalPrivateEqui- tyandVentureCapitalValuationGuidelines)principerellerlikvärdigavärderings-

NOTer

principerochskaiförstahandvarabaseratpåtransaktionermedtredjepart,men ävenandravärderingsmetodersåsomdiskonteratkassaflöde,substansvärdeme- todenochmultipelvärderingkananvändas.

Värderingavonoteradefastighetsaktierbaseraspåenvärderingenligtsub- stansvärdemetodenidenmånaktienintevaritföremålförtransaktionerpåen andrahandsmarknad.

Obligationerochandraräntebärandetillgångar

Förobligationerochandraräntebärandetillgångarbestämsverkligtvärdeuti- frånbalansdagensofficiellamarknadsnotering(oftastköpkurs)enligtfondens valdaindexleverantör.Innehavsominteingåriindexvärderastillnoteradepriser observerbaraienaktivmarknad.Idefallinstrumentenintehandlaspåenaktiv marknadochtillförlitligamarknadspriserintefinnsatttillgåvärderasinstrumen- tetmedhjälpavallmäntvedertagnavärderingsmodellersominnebärattkassa- flödendiskonterastillrelevantvärderingskurva.

Somränteintäktredovisasräntaberäknadenligteffektivräntemetodenbase- ratpåupplupetanskaffningsvärde.Detupplupnaanskaffningsvärdetärdetdis- konteradenuvärdetavframtidabetalningar,därdiskonteringsräntanutgörsav deneffektivaräntanvidanskaffningstidpunkten.Dettainnebärattförvärvade över-ochundervärdenperiodiserasunderåterståendelöptidellertillnästaränte- justeringstillfälleochingåriredovisadränteintäkt.

Derivatinstrument

Förderivatinstrumentbestämsverkligtvärdebaseratpånoteringarvidåretsslut. Idefallinstrumentenintehandlaspåenaktivmarknadochtillförlitligamarknads- priserintefinnsatttillgå,värderasinstrumentetmedhjälpavallmäntvedertagna värderingsmodellerdärindatautgörsavobserverbaramarknadsdata.

Derivatkontraktmedpositivtverkligtvärdeperbalansdagenredovisassomtill- gångarmedankontraktmednegativtverkligtvärderedovisassomskulder.Skillna- denmellanterminskursochavistakursförvalutaterminerperiodiseraslinjärtöver terminskontraktetslöptidochredovisassomränta.

Återköpstransaktioner

Vidäktaåterköpstransaktion,såkalladrepa,redovisassåldtillgångfortsattiba- lansräkningenocherhållenlikvidredovisassomskuld.Detsåldavärdepappretre- dovisassomställdpantinomlinjenibalansräkningen.Skillnadenmellanlikvidi avistaledetochterminsledetperiodiserasöverlöptidenochredovisassomränta.

Värdepapperslån

Utlånadevärdepapperredovisasibalansräkningentillverkligtvärdemedan erhållenersättningförutlåningenredovisassomränteintäktiresultaträkning- en.Erhållnasäkerheterförutlånadevärdepapperkanbeståavvärdepapper och/ellerkontanter. IdefallTredjeAP-fondenharrättattförfogaövererhållen kontantsäkerhetredovisasdennaibalansräkningensomentillgångochenmot- svarandeskuld.Iövrigafallredovisasdenerhållnasäkerheteninteibalansräk- ningenutanangesseparatunderrubriken”Ställdapanter,ansvarsförbindelser ochÅtaganden”.Underdennarubrikredovisasävenvärdetavutlånadevärde- papper,samtsäkerheterfördessa.

postersomredovisasdirektmotfondkapitalet

In-ochutbetalningarsomharskettmotpensionssystemetredovisasdirektmot fondkapitalet.

provisionskostnader

Provisionskostnaderredovisasiresultaträkningensomenavdragspostunder rörelsensintäkter.Deutgörsavdirektatransaktionskostnadersåsomdepåbanks- arvodenochfastaarvodentillexternaförvaltaresamtfastaavgifterförnoterade fonder.Prestationsbaseradearvoden,somutgårnärförvaltareuppnårenavkast- ningutöveröverenskommennivådärvinstdelningtillämpas,redovisassomav- gåendepostundernettoresultatföraktuellttillgångsslagiresultaträkningen. Förvaltararvodenföronoteradeaktierochandelar,förvilkaåterbetalning medgesförevinstdelningochdäråterbetalningbedömssomsannolik,redovisas somanskaffningskostnadochkommerdärmedingåidetorealiseraderesultatet.

Iövrigafallredovisasdesomprovisionskostnader.

rörelsenskostnader

Samtligaförvaltningskostnader,exklusivecourtage,arvodentillexternaförvaltare ochdepåbanksarvoden,redovisasunderrörelsenskostnader.Investeringariin- ventariersamtegenutveckladochförvärvadprogramvarakostnadsförsinormal- falletlöpande.

skatter

TredjeAP-fondenärbefriadfrånallinkomstskattvidplaceringariSverige.

Skattpåutdelningarochkupongskattersompåföresivissaländernettoredo- visasiresultaträkningenunderrespektiveintäktsslag.

Fondenärfrånochmed2012registreradtillmervärdesskattochdärmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rättattåterfåbetaldmervärdesskatt. Kostnadsfördmervärdesskattinklude- rasirespektivekostnadspost.

Avrundningar

Avrundningsdifferenseritabellerkanförekomma.

TredjeAp-FONdeN 2012 | 35

124

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

NOTer

NOT 2 räntenetto

Mkr	2012	2011
räNTeiNTäkTer
Obligationerochandraräntebärandeintäkter	2129	2314
Derivatinstrument	1636	1632
Värdepapperslån,aktier	72	70
Värdepapperslån,obligationer	16	28
Övrigaränteintäkter	4	18
Summa ränteintäkter	3 857	4 062
räNTekOsTNAder
Derivatinstrument	86	365
Övrigaräntekostnader	0	0
summaräntekostnader	86	365
räntenetto	3 771	3 697

NOT 3 Nettoresultatnoteradeaktierochandelar

Mkr	2012	2011
Resultatnoteradeaktierochandelar	13665	-15708
Avgårcourtage	-33	-36
Avgårprestationsbaseradearvoden	-114	-110
Nettoresultat noterade aktier och andelar	13 518	-15 854

NOT 4 Nettoresultatonoteradeaktierochandelar

Mkr	2012	2011
Realisationsresultat	1605	463
Orealiseradevärdeförändringar	863	1944
Nettoresultat onoterade aktier och andelar	2468	2407

NOT 5 Nettoresultatderivat

Mkr	2012	2011
Aktierelateradederivat	952	-683
Ränte-ochkreditrelateradederivat	126	308
Nettoresultat derivat	1 078	-375

NOT 6 provisionskostnader

Mkr	2012	2011
Externaförvaltningsarvodennoteradetillgångar	87	57
Externaförvaltningsarvodenonoteradetillgångar	20	23
Övrigaprovisionskostnaderinkldepåbankskostnader	12	9
summaprovisionskostnader	119	89

Iprovisionskostnaderredovisasinteprestationsbaseradearvodenvilkauppgick till114(110)mkr,varav114 (110) mkravsernoteradeaktieroch-(-)mkravser räntebärandevärdepapper.Dessaredovisasdirektmotnettoresultatförrespek- tivetillgångsslag.

Underliggandeavgifterisktotalreturnswaps(TRS)1 redovisasinteiprovi- sionskostnaderutansomendelavvärdeförändringenunderNettoresultat,deri- vatinstrument.För2012uppgårunderliggandekostnaderiTRSertill9(14)mkr. Underårethartotalt120(237)mkrerlagtsiförvaltararvodenavseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 100 (196) mkr avtal som medger åter- betalningaverlagdaförvaltningsarvodenförevinstdelningvidavyttring.Dessa

redovisassomendelavtillgångensanskaffningsvärde. 1 Seordlista

NOT 7 personal

	2012		2011
		varav		varav
	totalt	kvinnor	totalt	kvinnor
Medelantalanställda	55	19	57	20
Anställda31/12	56	20	57	20
Antaliledningsgruppen31/12	5	3	5	3

36| Tredje Ap-FONdeN 2012

NOT 7Forts.
				Sociala
	Löner	Rörliga		kostnader
				inkl
personalkostnaderitkr,2012	och	ersätt-	Pensions-	särskild
	arvoden	ningar	kostnader	löneskatt	Summa
Styrelsensordförande,	110			34	144
PärNuder
Övrigastyrelseledamöter
SonatBurman-Olsson	72			22	94
BjörnBörjesson	96			30	126
Inga-LillCarlberg	50			16	66
GunvorEngström	50			16	66
LarsErnsäter	60			19	79
PeterHellberg	60			19	79
KariLotsberg	77			24	101
ElisabethUnell(frånjuni2012)	25			8	33
Ledamötersomavgickunder2012
IngelaGardnerSundström	25			2	27
Summa	625			190	815
VDKerstinHessius	3754		1176	1465	6395
Övrigaledningsgruppen
GustavHagerund	2800		791	1072	4663
ChristinaKusoffskyHillesöy	1280		393	498	2171
MårtenLindeborg	2038		573	779	3390
Katarina Utterström	1717		522	666	2905
summaledningsgruppen	7835		2279	3015	13129
exkl. VD
Övrigaanställda	51896	4738	14882	21228	92744
Summa	63485	4738	18337	25708	112268
Övrigapersonalkostnader	4401				4401
summapersonalkostnader	68511	4738	18337	25898	117484
				Sociala
	Löner	Rörliga		kostnader
				inkl
personalkostnaderitkr,2011	och	ersätt-	Pensions-	särskild
	arvoden	ningar	kostnader	löneskatt	Summa
Styrelsensordförande,	60			19	79
PärNuder
Övrigastyrelseledamöter
SonatBurman-Olsson	71			22	93
BjörnBörjesson	38			12	50
Inga-LillCarlberg	50			16	66
GunvorEngström	50			16	66
LarsErnsäter	60			19	79
IngelaGardnerSundström	60			6	66
PeterHellberg	71			22	93
KariLotsberg	76			24	100
Ledamötersomavgickunder2011
ClaesdeNeergaard(ordf.)	50			16	66
LarsGJosefsson	38			12	50
Summa	624			184	808
VDKerstinHessius	3623		1143	1415	6181
Övrigaledningsgruppen
GustafHagerud	2739		734	1039	4512
ChristinaKusoffskyHillesöy	1205		344	462	2011
AdrianoPizzignacco	1033		308	399	1740
KatarinaUtterström	1570		454	603	2627
summaledningsgruppexkl	6547		1840	2503	10890
VD
Övrigaanställda	49464		14091	18819	82374
Summa	59634		17074	22737	99445
Övrigapersonalkostnader	4114				4114
summapersonalkostnader	64372	-	17074	22921	104367

125

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

NOTer

NOT 7 Forts.

Styrelse Styrelsearvodenfastställsavregeringen.Helårsersättningenuppgår sedanår2000till100tkrtillstyrelsensordförande,75tkrtillviceordförandeoch 50tkrtillledamöter.Regeringenharbeslutatommöjlighetförfondenattersätta ledamöteristyrelsenförutskottsarbetemedmaximalt100tkrattfördelas mellanmedlemmarnaiersättnings-ochrevisionsutskottet.För2012har100tkr betalatsutiersättningarförutskottsarbete.

utskottErsättningsutskottetharunderåretbeståttavtreledamöterochbere- derblafrågoravseendeVDslönochförmånersamtlöneraminförlönerevision. Ersättningsutskottetberederocksåfrågorrörandeprogrammetförprestations- baseradrörligersättning.Beslutidessafrågorfattasavstyrelsen.Revisionsut- skottetbeståravtreledamöter.Revisionsutskottetärbevakandeochberedande åtstyrelseninomiförstahandområdenafinansiellrapportering,redovisning, internkontroll,riskhanteringochexternrevision.

Vdsersättning ErsättningtillVDfastställsavstyrelsen.IVDsanställningsavtal förbindersigfondenattbetalapremieförtjänstepensions-ochsjukförsäkring uppgåendetill30procentavbruttolönen.Avtaletgällermedenuppsägningstid frånsåvälfondenssomVDssidapå6månader.Viduppsägningfrånfondens sidakanäven18månadersavgångsvederlagutbetalas.Uppsägningslönoch avgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeavinkomstfrånnytjänsteller näringsverksamhet.Detfinnsingetavtalomförtidapension.VDharerhållit övrigaförmånertillettvärdeunderstigande2tkr.VDomfattasejavprogrammet förprestationsbaseradrörligersättning.

ledningsgruppexklVdLedningsgruppenbeståravVDsamtchefernaförKapi- talförvaltning(viceVD),Strategiskallokering,Affärsstöd&KontrollsamtKommu- nikation&Hållbartvärdeskapande.Fondenäranslutentillkollektivavtalmellan BAOochJUSEK/CR/CF(SACO).EndastVDochviceVDharvillkorsomavvikerfrån kollektivavtalet.FondensviceVDharenömsesidiguppsägningstidom6månader. Viduppsägningfrånfondenssidakanäven12månadersavgångsvederlagut- betalas.Uppsägningslönochavgångsvederlagskaavräknasmoterhållandeav inkomstfrånnytjänstellernäringsverksamhet.Förövrigamedlemmarilednings- gruppenfinnsingasärskildaavtalavseendeuppsägningstid,avgångsvederlageller förtidapension.Medlemmarnailedningsgruppenharerhållitövrigaförmåner tillvärdenmellan0och36tkr.Medlemmariledningsgruppenomfattasejav programmetförprestationsbaseradrörligersättning.

sjukfrånvaroTotalsjukfrånvarounder2012uppgicktill0,7%(0,5%)uppdelat på0,4%(0,2%)förmänoch1,4%(1,0%)förkvinnor.Ingen(0%)avfondens anställdaharvaritsjukskrivnamerän60dagaristräckunder2012.

programförprestationsbaseradersättningStyrelsenharbeslutatomett programförrörligersättningilinjemeddestatligariktlinjersomregeringengav utiapril2009samtmedanpassningarienlighetmeddeallmännarådomersätt- ningspolicyiförsäkringsföretagmflsomFinansinspektionenpubliceradeimars 2010.Programmetgällerför2012ochinnebärattanställdainomKapitalförvalt- ningenharmöjlighetatterhållaupptilltvåextramånadslöneriprestationsbase- radrörligersättningunderförutsättningattiförvägkommuniceradekriterierär uppfyllda.60%avdenrörligaersättningenbetalasutförsttreårefterintjänande året.Anställdainomdeadministrativafunktionernaharmöjlighetatterhållaen halvextramånadslönirörligersättning.Förattrörligersättningskakunnautgå tillnågonanställdmåstefondensomhelhetuppvisaettpositivtresultat.VDoch medlemmariledningsgruppenomfattasinteavprogrammetomrörligpresta- tionsbaseradersättning.För2012harfondenreserverat4,7miljonerkronorför utbetalningavrörligersättningbaseratpåuppfyllelseavmålienlighetmedavtal. Detreserveradebeloppetmotsvararenrörligprestationsbaseradersättningi snittpåenextramånadslönperanställdsomomfattasavprogrammet.

NOT8 Övrigaadministrationskostnader

	Mkr	2012	2011
	Lokalkostnader	10	10
	Informations-ochdatakostnader	36	26
	Köptatjänster	13	7
	Övrigt	7	8
	summa övriga administrationskostnader	66	51
Iköptatjänsterovaningårarvodentillrevisionsbolag.Arvodenförkonsulttjäns-
terbeställdaavregeringskanslietuppgårtill0,4(0,7)mkr.
Tkr		2012	2011
revisionsuppdrag
Ernst&YoungAB		876	907
Andra uppdrag
Ernst&YoungAB		115	238
Summa		991	1 145

NOT9 Noteradeaktierochandelar

	2012-12-21	2011-12-31
Mkr	Verkligtvärde	Verkligtvärde
Svenskaaktier	26844	29163
Andelarisvenskafonder	1060	486
Utländskaaktier	63294	61771
Andelariutländskafonder	21756	15667
summa noteradeaktier ochandelar	112954	107087

Enförteckningöverfondenstiostörstaaktieinnehavfinnspåsid48. Påfondenshemsidawww.ap3.seåterfinnsenförteckningöverfondens samtligaaktieinnehav.

TredjeAp-FONdeN 2012 | 37

126

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

NOTer

NOT10  Aktierochandelar,onoterade

AP3hadeper31dec2012gjortföljandeinvesteringarionoteradevärdepapperdirektochviariskkapitalbolag ochfonder.Specifikationnedanvisardefemstörstainnehavenbaseratpåinvesteratkapital.

	2012-12-31	2011-12-31
Mkr	Verkligtvärde	Verkligtvärde
Aktierisvenskaintressebolag	6843	4811
Aktieriövrigasvenskabolag	774	744
Andelarisvenskariskkapitalbolagochfonder	752	656
Utländskaaktierochandelar	16443	15134
summaaktierochandelar,onoterade	24812	21346

	Organisations-					100%eget	100%
	nummer	Säte	Antalaktier	ägarandelkapital	Verkligtvärde	kapital2012	resultat2012
Onoteradeaktieridotter-ochintressebolag
VasakronanHoldingAB	556650-4196	Stockholm	1000000	25%	5131	20524	3025
HemsöFastighetsAB	556779-8169	Stockholm	500000	50%	1712	2633	581

					2012	2011
	Organisations-				Anskaffnings-	Anskaffnings-
	nummer	Säte	Antalaktier	ägarandelkapital	värde	värde
Övrigaonoteradesvenskaaktier
ochochandelar
BergvikSkog	556610-2959	Falun	347	5%	174	174
AlpcotAgro	556710-3915	Stockholm	9874993	10%	143	143
Affibody	556714-5601	Stockholm	4405402	2%	19	19
Fem största innehaven i svenska
riskkapitalbolag och fonder1
ITProviderFundIV				17%	127	151
ValedoPartnersFundI				20%	113	91
LitorinaCapitalIII				11%	112	109
VerdaneCapitalVII				10%	89	47
Innkap2				30%	72	73
Femstörstainnehaveniutländska
riskkapitalbolagochfonder1
CarlGuernseyLPInc				25%	1340	-
RMKGAC				100%	850	850
EuroPrisa				10%	469	473
HancockGAC				100%	440	440
SouthernConeTimberland,LLC				19%	428	428
Anskaffningsvärderesterandeinnehav					16331	14575
Totaltanskaffningsvärde					20707	17573
Totaltverkligtvärde					24812	21346

Enspecifikationöversamtligainnehavfinnspåwww.ap3.se.

1 AvserAP3innehavikommanditbolagsstrukturerochandraliknandestrukturerdärAP3inteharettväsentligtinflytande.

NOT11 Obligationerochandraräntebärandetillgångar

NOT11Forts.

ObligATiONerOCHANdrA räNTebärANdeVärdepApper
FÖrdelAT pÅemiTTeNTkATegOri			ObligATiONerOCHANdrA räNTebärANdeVärdepApper
	2012-12-31	2011-12-31	FÖrdelAT pÅiNsTrumeNTkATegOri
				2012-12-31	2011-12-31
Mkr	Verkligtvärde	Verkligtvärde
			Mkr	Verkligtvärde	Verkligtvärde
Svenskastaten	31523	25201
Svenskabostadsinstitut	14609	18589	Realränteobligationer	18013	21140
Övrigasvenskaemittenter			Övrigaobligationer	65576	57084
Finansiellaföretag	997	1413	Certifikat	3743	-
Icke-finansiellaföretag	12694	9071	Onoteradereverslån	3750	5355
Utländskastater	10699	19589	Övrigainstrument	1170	5771
Övrigautländskaemittenter	21730	15487	Summa	92 252	89 350
Summa	92 252	89 350	räntefonder	6 974	3 727
räntefonder	6 974	3 727	Summa	99 226	93 077
Summa	99 226	93 077

Avobligationerochandraräntebärandevärdepapperavser5314(10396)mkr återinvesteringaverhållnakontantsäkerheterrelateradetillvärdepappers- utlåning.

38| Tredje Ap-FONdeN 2012

127

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

NOTer

NOT12 derivatinstrumentbrutto					NOT12 Forts.
			2012-12-31					2011-12-31
		Nominellt	Positivt	Negativt			Nominellt	Positivt	Negativt
Mkr		värde	verkligtvärde	verkligtvärde	Mkr		värde	verkligtvärde	verkligtvärde
AkTierelATerAde iNsTrumeNT					räNTe-OCHkrediTrelATerAde iNsTrumeNT
Optioner,clearade	Innehavda,köp	23	1	0	Optioner,clearade	Innehavda,sälj	37095	-	-9
	Utställda,köp	1408	0	-7		Utställda,köp	454	0	-
	Utställda,sälj	1333	-	-50		Utställda,sälj	19229	2	0
Terminer		9981	188	-34	FRA/Terminer		381013	19	-155
Swappar		7298	12	-10	CDS		6519	145	-193
Summa		20 043	201	-101	Swappar		13174	62	-91
varavclearat		12662			Summa		457 484	228	-448
räNTe-OCHkrediTrelATerAde iNsTrumeNT					Varavclearat		437791
Optioner,clearade	Utställda,köp	3450	1	-	VAluTArelATerAde iNsTrumeNT
	Utställda,sälj	730490	19	-21	Optioner	Innehavda,köp	457	0	-
FRA/Terminer		244 976	21	-30		Innehavda,sälj	2496	-	-13
CDS		21032	235	-52		Utställda,köp	3613	50	-
Swappar		19667	149	-139		Utställda,sälj	4997	-	-42
Summa		1 019 615	425	-242	Terminer		120554	1456	-2230
varavclearat		978916			Swappar		54	-	-14
VAluTArelATerAde iNsTrumeNT					Summa		132 171	1 506	-2 299
					varav clearat		-
Optioner,OTC	Innehavda,köp	1998	96	-
	Innehavda,sälj	860	14	-	Effektavnettoredovisning			-240	240
	Utställda,köp	2179	-	-3
					summa derivatinstrument		615 326	1 802	-2 774
	Utställda,sälj	4382	-	-4
Terminer		100709	1901	-278
Swappar		-	-	-
Summa		110 128	2 011	-285
Effektavnettoredovisning		-	-72	72	NOT13 Övrigatillgångar
summa derivatinstrument		1 149 786	2 565	-556	Mkr			2012-12-31	2011-12-31
Derivatfårenligtfondensplaceringsregleranvändasisyfteatteffektivisera					Fondlikvider			1	540
förvaltningenellerhanterarisken.					Återköpstransaktioner			17071	9471
Aktie-ochräntederivathandlasföreträdesvispåstandardiserademarknaderi					Övrigatillgångar			0	0
clearadeprodukter,varpåmotpartsriskernaenbartärgentemotclearinghuset.
					Övrigakortfristigafordringar			-	7
Clearadederivatredovisasnettoibalansräkningen.Valuta-ochkreditderivatmark-
					summa övriga tillgångar			17 072	10 018
nadernaäremellertidOTC-marknader,vilketinnebärattdennahandelinteär
standardiseradellerclearad,varpåmotparts-ochleveransriskeruppkommer
gentemotdemotpartersomanlitas.Fondensmotparterförhandelsomejclearas
godkännsochlimiterasavfondensstyrelseochexponeringinomramenfördessa
limiterbevakaslöpande.Fondenanvändermarknadensstandardiseradeavtalför
OTC-handelsåsomexempelvisISDA-avtal.					NOT14 Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter
Utställdasäljoptionerärdelpositioneriolikaoptionsstrategiermedsyfteatt
hanterariskeniportföljen.IdenmånenutställdoptioninnebärattAP3haren					Mkr			2012-12-31	2011-12-31
förpliktelseattlevereraettunderliggandevärdepapperharfondenalltidinnehav
					Upplupnaränteintäkter			1761	1691
idettavärdepappersomtäckereventuelltleveranskrav.
					Upplupnautdelningar			72	97
Förennärmarebeskrivningavriskhanteringenmedavseendepåderivat-
					Restitutioner			35	29
instrumenthänvisastillfondensriskhanteringsplanpåwww.ap3.se.
					Förutbetaldakostnader			38	19
					Upplupnapremieraktielån			7	6
					summaförutbetalda kostnader			1 913	1 842
					ochupplupnaintäkter
			2011-12-31
		Nominellt	Positivt	Negativt	NOT15 Övrigaskulder
Mkr		värde	verkligtvärde	verkligtvärde
AkTierelATerAde iNsTrumeNT					Mkr			2012-12-31	2011-12-31
Optioner,clearade	Innehavda,köp	72	0	-	Leverantörsskulder			7	4
	Innehavda,sälj	6826	125	-9
					Fondlikvider			7	865
	Utställda,köp	5607	-	-70	Löneskatter			1	1
	Utställda,sälj	6185	-	-50	Personalenskällskatter			2	2
Terminer		3255	127	-100	Återköpstransaktioner			13536	8475
Swappar		3726	56	-38	Mottagnakontantsäkerheter			13076	10404
Summa		25 671	308	-267	Övrigaskulder			11	0
varavclearat		21838			summa övriga skulder			26 640	19 751

TredjeAp-FONdeN 2012 | 39

128

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

NOTer

NOT16 Förutbetaldaintäkterochupplupnakostnader

Mkr	2012-12-31 2011-12-31
Upplupnaexternaförvaltningskostnader	38	50
Övrigaupplupnakostnader	12	9
Rörligersättninginklsocialaavgifter	8	2
summaförutbetaldaintäkterochupplupnakostnader	58	61

Avsättning till rörlig ersättning gjordes 2010 för uppskjuten utbetalning år 2013. Avsättning har även gjorts 2012 med 40 procent utbetalning 2013 samt resterande del för utbetalning 2015.

NOT17 Fondkapital

NeTTObeTAlNiNgAr mOT peNsiONssysTemeT
Mkr	2012-12-31 2011-12-31
ingåendefondkapital	214106	220829
Inbetaldapensionsavgifter	55 441	53895
Utbetaldapensionsmedelinnevarandeår	-59005	-54919
ÖverflyttningavpensionsrättertillEG	-5	-2
Regleringavpensionsrätt	1	-1
AdministrationsersättningtillPensionsmyndigheten	-220	-213
summa nettobetalningar mot pensionssystemet	- 3 788	-1 240
Årets resultat	22 638	-5 483
utgående fondkapital	232 956	214 106

NOT18 posterinomlinjen

pANTerOCHdärmedjämFÖrligAsäkerHeTer sTälldAFÖr egNAskulder

Mkr	2012-12-31	2011-12-31
Panterföråterköpstransaktioner
Mottagnasäkerheter	17071	8475
Avlämnadesäkerheter	3915	-
Panterförderivathandel
Erhållenkontantsäkerhet	319	0
Ställdkontantsäkerhet	186	89
Utlånadevärdepapperförvilkasäkerhetererhållits
Utlånadevärdepapper	12782	10085
Erhållenkontantsäkerhet	12756	10404
Ovanståendesäkerheterfinnsredovisadeinot11,13samt15.
uTesTÅeNde ÅTAgANdeN
Mkr	2012-12-31	2011-12-31
Onoteradeaktier	1892	3211
Fastighets-ochskogsfonder	1458	947
ÖVrigA pANTerOCH jämFÖrligAsäkerHeTer
Mkr	2012-12-31	2011-12-31
Utlånadevärdepapper moterhållen
säkerhetiform avvärdepapper
Utlånadevärdepapper	8989	4742
Erhållensäkerhetiformavvärdepapper	10747	4911

NOT19 Närstående

AP3hyrsinalokaleravVasakronanABtillmarknadsmässigavillkor.

NOT20 Valutaexponering

VAluTAexpONerAdeTillgÅNgArperVAluTA 2012-12-31	EUR	GBP	JPY	USD	Övrigt	Totalt
Mkr
Aktierochandelar	15969	10364	5581	34542	25618	92072
ExponeringgenomSEK-noteradebolagmedutländskhemvist1	357	500	-	317	770	1944
Obligationerochandraräntebärandevärdepapper	7223	2336	-	10647	-	20206
Derivat	43	1	104	25	52	225
Övrigaplaceringstillgångar	-4802	450	100	2285	2920	953
Valutaexponeringbrutto	18791	13651	5784	47815	29360	115401
Kurssäkring	-10627	-10343	-3222	-36994	-919	-62105
Total valutaexponering	8 163	3 308	2 562	10 820	28 441	53 295
VAluTAexpONerAdeTillgÅNgArperVAluTA2011-12-31	EUR	GBP	JPY	USD	Övrigt	Totalt
Mkr
Aktierochandelar	14530	10431	5413	33444	23352	87170
ExponeringgenomSEK-noteradebolagmedutländskhemvist1	589	718	-	262	751	2320
Obligationerochandraräntebärandevärdepapper	5603	2334	-	13726	68	21731
Derivat	42	-	-2	-22	-91	-73
Övrigaplaceringstillgångar	-2924	-9	48	1745	1995	855
Valutaexponeringbrutto	17840	13474	5459	49155	26075	112003
Kurssäkring	-18794	-7326	-3819	-37030	-1318	-68287
Totalvalutaexponering	-954	6148	1639	12125	24757	43715

1 Attdennaexponeringansesutsattförvalutariskärenföljdavlagkrav.

40| Tredje Ap-FONdeN 2012

129

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

NOT21 Finansiellainstrument,pris-ochvärderingshierarki

iNVesTeriNgsTillgÅNgArperVärderiNgskATegOriper31deC2012

		modell-	modell-
	Observerbara	värderingmed	värderingmed
	priserien	observer-	ejobserver-
Mkr	aktivmarknad	baraindata	baraindata			Totalt
Noteradeaktier
ochandelar	112 954				112954
Onoteradeaktier
ochandelar		1709	23103			24812
Obligationeroch
andraräntebärande
tillgångar	92766	3116		3344		99226
Derivat,positiva
marknadsvärden	157	2407				2564
Summa
investerings -
tillgångar	205877	7232	26447		239556
Derivat,negativa
marknadsvärden	-26	-488		-41		-555
Summa	205850	6744	26407		239001
iNVesTeriNgsTillgÅNgArperVärderiNgskATegOriper31deC2011
		modell-	modell-
	Observerbara	värderingmed	värderingmed
	priserien	observer-	ejobserver-
Mkr	aktivmarknad	baraindata	baraindata			Totalt
Noteradeaktier
ochandelar	107087					107087
Onoteradeaktier
ochandelar			21346			21346
Obligationeroch
andraräntebärande
tillgångar	85843	1793		5441		93077
Derivat,positiva
marknadsvärden	33	1769				1802
Summa
investerings-	192963	3562	26787			223312
tillgångar
Derivat,negativa
marknadsvärden	-144	-2621		-9		-2774
Summa	192818	941	26778			220538
FÖräNdriNgAVTillgÅNgAr uNdermOdellVärderiNgmedej ObserVer-
bArA iNdATA 2011Till2012
		Obligationer
	Noterade Onoterade		ochandra
	aktieroch	aktieroch räntebärande
Mkr	andelar	andelar	tillgångar	derivat		Totalt
redovisatvärdevid
åretsingång		21346	5441		-9	26777
Investerat		3929	776		-	4705
Sålt/återbetalt
underåret		-1101	-1375		-	-2476
Realiserad
värdeförändring		72	0		-	72
Orealiserad
värdeförändring		569	3	-32		541
Förflyttningfrån
nivå1eller2	-	-	-		-	0
Förflyttningtillnivå
1eller2	-	-1712	-1500		-	-3212
redovisatvärdevid
åretsutgång	-	23103	3 345	-41		26407

NOTer

AP3 värderar samtliga innehav till verkligt värde, vilket fastställs utifrån en hierarki av priskällor och beräkningsmodeller. Verkligt värde definieras som det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras i en normal transaktion mellan marknadsaktörer vid tillfället då värdering görs.

Innehav som finns representerade i de index som fonden använder för likvidainvesteringariaktierochräntebärandevärdepappervärderasiförsta handtillindexleverantörernasvärderingspriser.Idefalltillgångeninteinkluderas inågotindexellerdärindexleverantörensprisbedömssomicketillförlitligt,sker värderingiställettillnoteradepriserobserverbaraienaktivmarknad.Dettaär alltid första valet vid val av värderingspris och omfattar merparten av AP3s till- gångarmennärdessaintefinnsatttillgåtasprisernaenligtnästastegivärderings- hierarkin.

Förvissainnehav,främstvissaräntebärandevärdepappersamtflertalet derivatsomintehandlasöverbörsellerhanterasavettclearinghus,saknas tillförlitliganoteradepriser.Värderingskerdåutifrånvedertagnamodellervilkai sinturanvänderobserverbaramarknadsdataförattfastställaettverkligtvärde. Värderingsriskenfördennagruppbedömssombegränsad.Idennagrupp inkluderasocksåvissatyperavtransaktionerdärAP3ärberoendeavprisupp- gifterfrånenellerettparexternamotparterförattfastställaettverkligtvärde. Förtillgångardärtillgängligtprisbedömssommindretillförlitligt,texpågrund avlågmarknadsaktivitet,görsenrimlighetsbedömningavfondensegen värderingbaseradpåvärderingerhållenfråntredjepart.

Slutligenfinnsinnehavsommåstemodellvärderasdärvärderingentillstor del är beroende av icke observerbara marknadsdata och därmed innehåller en större grad av bedömning och högre osäkerhet. För AP3s del är det främst innehav i riskkapitalfonder samt onoterade innehav i fastighetsbolag som återfinns i denna kategori.

AP3s värdering av innehav i riskkapitalfonder baseras på den värdering som erhålls av externa förvaltare. AP3 ställer krav på att förvaltarna ska följa IPEVs principer för värdering samt att fonden revideras av en välrenom- merad revisionsfirma.Värdering från förvaltarna erhålls vanligen 90 dagar efter kvartalsslut vilket innebär att värderingarna av AP3s innehav per 31 december baseras på rapporter från förvaltarna per 30 september, justerat för kassaflöden under fjärde kvartalet. En bedömning görs av värderingens tillförlitlighet för att fastställa om eventuella korrigeringar är nödvändiga

för att uppnå ett mer rättvisande verkligt värde. Per 31 december 2012 hade inga sådana korrigeringar bedömts nödvändiga.

I tabellen redovisas AP3s samtliga investeringstillgångar fördelade per värderingskategori. Drygt 86 (87) procent av fondens investeringstillgångar kan värderas till observerbara priser i en aktiv marknad. En nedvärdering med 10 procent av de tillgångar som är mest svårbedömda, dvs modellvär- dering med ej observerbar indata, skulle påverka AP3s fondkapital med -1,1 procentenheter.Fondensvärderingsriskbedömssombegränsad.

TredjeAp-FONdeN 2012 | 41

130

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

NOTer

NOT22 Finansiellarisker

riskmäTT sOm VAlueATriskperriskTypFÖr Ap3spOrTFÖlj2012

Mkr	lägsta nivå	Högsta nivå genomsnitt		31 dec	31 dec1
Aktierisk	980	2 327	1683	1029	1757
Ränterisk	64	207	110	83	141
Valutarisk	327	611	464	327	559
Övrigt	33	154	86	35	60
Diversifiering	-448	-1096	-790	-449	-767
Totalt	956	2 203	1554	1025	1750
riskmäTT sOm VAlueATriskperriskTypFÖr Ap3spOrTFÖlj2011
Mkr	lägsta nivå	Högsta nivå genomsnitt		31 dec	31 dec1
Aktierisk	838	3648	1947	2 308	2613
Ränterisk	106	356	182	116	131
Valutarisk	278	661	406	502	568
Övrigt	20	157	66	94	106
Diversifiering	-530	-1554	-884	-946	-1072
Totalt	712	3 268	1 717	2 073	2 347

1 Medlikaviktadehistoriskadata.

Fondens innehav är exponerade mot marknads- och kreditrisker vilka kan innebära värdeförändringar när t ex aktiekurser, räntor, kreditspreadar och valutakurser förändras. AP3 använder Value at Risk (VaR) för att aggregera risk över samtliga risktyper. Per årsskiftet uppgick fondens risk mätt som VaR för totalportföljen till 1 025 (2 073) mkr. AP3 beräknar VaR med 95 procents konfidensintervall och en tidshorisont på en dag. Det innebär att 19 dagar av 20 bör de negativa värdeförändringarna i portföljen inte vara större än VaR förutsatt att marknadsförhållandena följer historiska mönster. AP3 baserar VaR-beräkningarna på historiska marknadsdata för en period om 360 dagar tillbaka i tiden. Den historiska datan viktas exponentiellt, dvs de senaste 80 dagarnas marknadshändelser dominerar beräkningarna. Beräkningsmetoden som används är Monte Carlo-simulering, en slumpmässig simulering av värde- förändringar baserat på historiska data. I tabellen visas också VaR per den 31 december där den historiska datan är likaviktad, dvs varje dag under perioden väger lika tungt i beräkningen.

Fondens risk mätt som VaR har varierat mellan 956 mkr och 2 203 mkr under året. Skillnaderna i risknivå förklaras främst av förändrad marknadsvolatilitet och mindre av förändringar av portföljens sammansättning. Diversifierings- effekten visar hur kombinationen av olika risktyper i portföljen bidrar till att minska den totala risken.

Tabellen ovan visar VaR för AP3s portfölj fördelat på risktyp, dvs en fördel- ning utifrån vilken risk som styr värdeförändringen oberoende av typ av instrument eller investering. På sid 24 visas riskexponeringen istället fördelad på AP3s riskklasser.

dAgligVAlue AT risk(VAr)FÖr Ap3spOrTFÖlj2012

Mkr

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

Känslighetsmått av enkla slag kan användas för att få en förståelse för vilken resultatpåverkan en viss prisförändring skulle få baserat på utestående positio- ner i olika tillgångsslag. Om samtliga aktiekurser skulle förändras med 5 procent skulle det medföra en värdeförändring av AP3s aktieportfölj på 8 121 mkr. En förändring av samtliga räntor med 1 procentenhet, ett s k parallellskifte av räntekurvan, skulle medföra en värdeförändring på 2 644 mkr. På samma sätt skulle en förändring av samtliga valutakurser mot kronan på 5 procent resultera i en värdeförändring på 2 667 mkr. Känslighetsmåtten innehåller ingen bedöm- ning av sannolikheten för att något ska inträffa och tar inte hänsyn till hur olika tillgångar rör sig i förhållande till varandra, s k korrelation.

42| Tredje Ap-FONdeN 2012

eNklA käNsligHeTsmÅTT FÖr Ap3spOrTFÖlj31deC2012
Mkr	8 121
8 000
6 000
4 000	2 644	2 667
2 000
0

Kreditrisken i AP3s portfölj för räntebärande fordringar och derivat kan beskri- vas genom att titta på fördelningen av exponering per ratingkategori. Tabellen nedan visar att 73 procent av fondens kreditriskexponering avser motparter med en rating från Aaa till Aa enligt kreditvärderingsinstitutet Moody’s. Kredit- riskexponeringen minskas avseende t ex repor och derivat genom att AP3 erhåller säkerheter motsvarande hela eller del av den fordran som AP3 har på motparten.

expONeriNg mOTkrediTriskper31deC20121
		KREDITBETYG
Mkr	Aaa	Aa	A	Baa	‹Baa32
Statsobligationer	48458	1985	334	259
Bostadsobligationer	15779	418	77		2
Företagsobligationer	767	1733	4902	4078	6008
Deposits&Repor	853	5007	13591
Derivat,nettofordran		500	1432
bruttoexponering	65857	9642	20336	4337	6011
Erhållnasäkerheter		4534	5074
Nettoexponering	65857	5109	15261	4337	6011
expONeriNg mOTkrediTriskper31deC20111
		KREDITBETYG
Mkr	Aaa	Aa	A	Baa	‹Baa32
Statsobligationer	39443	4592	2625		696
Bostadsobligationer	19568	188	99		6
Företagsobligationer	708	2039	2507	4625	2616
Depositionerochrepor	755	1631	11006
Derivat,nettofordran		27	619
bruttoexponering	60474	8479	16855	4625	3318
Erhållnasäkerheter		1200	8299
Nettoexponering	60474	7279	8556	4625	3318

1 Inkluderarplaceringarinoteraderäntebärandevärdepapper,depositionerochrepor,icke cleardederivatdärAP3harenfordranpåmotpartensamtåterinvesteringaverhållna

kontantsäkerheterrelateradetillvärdepappersutlåning. 2 Inkluderarävenvärdepapperutanrating.

Fondens likviditetsrisk begränsas bland annat genom kravet i AP-fondslagen avseende att AP-fonderna måste hålla minst 30 procent av fondkapitalet i räntebärande fordringar med låg kredit- och likviditetsrisk. Under 2012 har fondens andel i snitt legat på 32,5 procent.

131

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

sTyrelseNs, Vds OCH reVisOrerNAs uNderskriFTer

Styrelsensochverkställandedirektörensunderskrifter

Stockholm den 19 februari 2013

Pär Nuder, ordförande              BjörnBörjesson,viceordförande

SonatBurman-Olsson              Inga-LillCarlberg              GunvorEngström

LarsErnsäter            PeterHellberg            KariLotsberg

ElisabethUnell              KerstinHessius,verkställandedirektör

Vårrevisionsberättelseharlämnatsden19februari2013

JanBirgerson	PeterStrandh
Auktoriseradrevisor	Auktoriseradrevisor
Förordnadavregeringen	Förordnad av regeringen

TredjeAp-FONdeN 2012 | 43

132

Skr. 2012/13:130

Bilaga 4

revisiONsberäTTelse

Revisionsberättelse

för Tredje Ap-fonden,organisationsnummer802014-4120

Viharutförtenrevisionav årsredovisningenförTredjeAP- fondenför2012.Fondensårsredovisningingåridentryckta versionenavdettadokumentpåsidorna23-43.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Detärstyrelsenochverkställandedirektörensomharansva- retförattupprättaenårsredovisningsomgerenrättvisande bildenligtlagenomallmännapensionsfonderochförden internakontrollsomstyrelsenochverkställandedirektören bedömerärnödvändigförattupprättaenårsredovisning sominteinnehållerväsentligafelaktigheter,varesigdessa berorpåoegentligheterellerpåfel.

Revisorns ansvar

Vårtansvarärattuttalaossomårsredovisningenpågrund- valavvårrevision.ViharutförtrevisionenenligtInterna- tionalStandardsonAuditingochgodrevisionssediSverige. Dessastandarderkräverattviföljeryrkesetiskakravsamt planerarochutförrevisionenförattuppnårimligsäkerhet attårsredovisningeninteinnehållerväsentligafelaktigheter. Enrevisioninnefattarattgenomolikaåtgärderinhämta revisionsbevisombeloppochannaninformationiårsredo- visningen.Revisornväljervilkaåtgärdersomskautföras,

blandannatgenomattbedömariskernaförväsentliga felaktigheteriårsredovisningen,varesigdessaberorpå oegentligheterellerpåfel.Viddennariskbedömningbeak- tarrevisorndedelaravdeninternakontrollensomärrele- vantaförhurfondenupprättarårsredovisningenförattge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder somärändamålsenligamedhänsyntillomständigheterna, meninteisyfteattgöraettuttalandeomeffektiviteteni fondensinternakontroll.Enrevisioninnefattarocksåen utvärderingavändamålsenlighetenideredovisningsprin- cipersomharanväntsochavrimlighetenistyrelsensoch verkställandedirektörensuppskattningariredovisningen, liksomenutvärderingavdenövergripandepresentationen iårsredovisningen.

Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräck- ligaochändamålsenligasomgrundförvårauttalanden.

Uttalanden

Enligtvåruppfattningharårsredovisningenupprättatsi enlighetmedLag(2000:192)omallmännapensionsfonder

(AP-fonder)ochgereniallaväsentligaavseendenrättvisan- debildav TredjeAP-fondensfinansiellaställningperden31 december2012ochavdessfinansiellaresultatföråretenligt lagenomallmännapensionsfonder.Förvaltningsberättelsen ärförenligmedårsredovisningensövrigadelar.

Vitillstyrkerdärförattresultaträkningenochbalansräk- ningenfastställes.

rapport om andra krav enligt lagar och författningar

Utövervårrevisionavårsredovisningenharviävengranskat inventeringenavdetillgångarsomTredjeAP-fondenförval- tar.Viharocksågranskatomdetfinnsnågonanmärkningi övrigtmotstyrelsensochverkställandedirektörensförvalt- ningförTredjeAP-fondenför2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Detärstyrelsenochverkställandedirektörensomharan- svaretförräkenskapshandlingarnasamtförförvaltningenav fondenstillgångarenligtlagenomallmännapensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårtansvarärattmedrimligsäkerhetuttalaossomresultatet avvårgranskningochinventeringenavdetillgångarsom fondenförvaltarsamtomförvaltningeniövrigtpågrundvalav vårrevision.Viharutförtrevisionenenligtgodrevisionssedi Sverige.

Somunderlagförvårtuttalandeominventeringenav tillgångarnaharvigranskatfondensinnehavsförteckning samtetturvalavunderlagenfördenna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i öv- rigtharviutövervårrevisionavårsredovisningengranskat väsentligabeslut,åtgärderochförhållandenifondenföratt kunnabedömaomnågonstyrelseledamotellerverkstäl- landedirektörenharhandlatistridmedlagenomallmänna pensionsfonder.

Vianserattderevisionsbevisviharinhämtatärtillräckliga ochändamålsenligasomgrundförvårauttalanden.

Uttalanden

Revisionenharintegivitanledningtillanmärkningbeträf- fandeinventeringenavtillgångarnaelleriövrigtavseende förvaltningen.

	Stockholm den 19 februari 2013
JanBirgerson	PeterStrandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnadavregeringen

44 | Tredje Ap-FONdeN 2012

133

Skr. 2012/13:130	Fjärde AP-fonden
Bilaga 5
	Årsredovisning 2012 I3

2012 i punktform

AP4 överträffade avkastningsmålen på både kort och lång sikt

230 miljarder kronor i fondkapital

Fondkapitalet uppgick till 229,6 (210,0) miljarder kronor, en ökning med 19,6 (-2,8) miljarder kronor.

 11 procent i totalavkastning

Totalavkastningen efter kostnader uppgick till 11,2 (-0,7) procent. Totalavkastningen före kostnader uppgick till 11,3 (-0,7) procent. AP4 gynnades av sin höga aktieandel och av den positiva utvecklingen på världens aktiemarknader inklusive den svenska.

 5,8 procent real genomsnittlig avkastning på tio år

230

miljarder kronor i fondkapital

11 %

AP4:s reala (inflationsjusterade) avkastning över en	drygt i totalavkastning
tioårsperiod uppgick i genomsnitt till 5,8 procent
per år. Därmed överträffades det av styrelsen
uppsatta långsiktiga målet om 4,5 procents
genomsnittlig real avkastning.

 1, 8 miljarder kronor i aktiv avkastning

Den aktiva avkastningen överträffade jämförelse- index med 1,0 (0,2) procentenheter före kostnader, vilket motsvarar 1,8 (0,4) miljarder kronor.

Det är fjärde året i rad som fondens aktiva förvalt- ning överträffar jämförelseindex och därmed levererar en bättre avkastning än passiv förvalt- ning. AP4 överträffade också det av styrelsen uppsatta kortsiktiga avkastningsmålet.

 23 miljarder kronor i resultat

Årets resultat uppgick till 23,4 (-1,6) miljarder kronor.

 Konkurrenskraftiga förvaltningskostnader

Fondens förvaltningskostnader uppgick till 179 (179) miljoner kronor, vilket innebar en förvaltningskostnadsandel om 0,082 (0,084) procent. Inklusive provisionskostnader motsvarade det 0,099 (0,095) procent.

Valutaexponeringen var 27,7 (25,7) procent vid årets utgång

Under året betalade AP4 ut 3,8 (1,2) miljarder kronor netto från fondkapitalet till pensions- systemet

1,8

miljarder kronor i aktiv avkastning

Fjärde året i rad

med bättre avkastning än passiv förvaltning

23

miljarder kronor i resultat

134

			Skr. 2012/13:130
			Bilaga 5
			Årsredovisning 2012 I44
Resultaträkning
Mkr	Not	2012	2011
RÖRELSENS INTÄKTER
Räntenetto	2	3 467	3 189
Erhållna utdelningar		3 479	3 200
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	3	13 399	-12 739
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	4	1 222	1 554
Nettoresultat, räntebärande tillgångar		2 057	3 848
Nettoresultat, derivatinstrument		2 617	-3 030
Nettoresultat, valutakursförändringar		-2 603	2 584
Provisionskostnader	5	-39	-24
Summa rörelsens intäkter		23 599	-1 418
RÖRELSENS KOSTNADER
Personalkostnader	6	-109	-101
Övriga administrationskostnader	7	-70	-78
Summa rörelsens kostnader		-179	-179
ÅRETS RESULTAT		23 420	-1 597
Balansräkning
Mkr	Not	2012-12-31	2011-12-31
TILLGÅNGAR
Aktier och andelar, noterade	8	117 974	108 872
Aktier och andelar, onoterade	9	9 963	8 100
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	10	86 530	81 555
Derivatinstrument	11	12 869	11 581
Kassa och bankmedel		1 467	1 226
Övriga tillgångar	12	332	105
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	13	1 986	2 307
SUMMA TILLGÅNGAR		231 121	213 746
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Skulder
Derivatinstrument	11	1 205	3 393
Övriga skulder	14	138	83
Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader	15	147	271
Summa skulder		1 490	3 747
Fondkapital	16
Ingående fondkapital		209 999	212 836
Nettoutbetalningar till pensionssystemet		-3 788	-1 240
Årets resultat		23 420	-1 597
Summa fondkapital		229 631	209 999
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		231 121	213 746
Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden	17

135

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I45

Noter till resultat- och balansräkning

Fjärde AP-fonden, organisationsnummer 802005-1952, är en av buffertfonderna inom det svenska pensionssystemet med säte i Stockholm. Årsredovisning för räkenskapsåret 2012 har godkänts av styrelsen den 19 februari 2013. Resultaträkning och balansräkning skall fastställas av regeringen.

Not 1. Redovisnings- och värderingsprinciper

Enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder ska årsredovisningen upprättas med tillämpning av god redovisningssed, varvid de tillgångar som fondmedlen placerats i ska upptas till marknadsvärdet. Med denna utgångspunkt har Första till Fjärde AP- fonderna utarbetat gemensamma redovisnings- och värderings- principer vilka har tillämpats och sammanfattas nedan.

Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade mot föregående år.

Fondernas redovisnings- och värderingsprinciper anpassas successivt till den internationella redovisningsstandarden, IFRS. Eftersom IFRS är under omfattande omarbetning, har anpassningen hittills inriktats mot informationskrav enligt IFRS 7. En fullständig anpassning till IFRS skulle inte väsentligt påverka redovisat resultat och kapital. Mot nu gällande IFRS har följande större skillnader identifierats:

Fonderna värderar inte finansiella instrument baserat på köp/sälj kurs utan på marknadsnotering enligt valt index (oftast genomsnittskurs).

Transaktionskostnader, såsom courtage, redovisas som en del i anskaffningsvärdet för finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet.

Koncernredovisning samt kassaflödesanalys upprättas inte.

Affärsdagsredovisning

Transaktioner i värdepapper och derivatinstrument på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden och valutamarknaden redovisas i balansräkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag redovisas under övriga tillgångar respektive övriga skulder. Övriga transaktioner, framför allt transaktioner avseende onoterade aktier, redovisas i balansräkningen per likviddagen, vilket överensstämmer med marknadspraxis.

Nettoredovisning

Nettoredovisning tillämpas för fondlikvider, repor och derivatinstrument i de fall det finns en sakrättslig rätt till kvittning av tillgångar och skulder och om avsikten är att avveckla dem samtidigt.

Omräkning av utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor med den valutakurs som gäller på transaktionsdagen. På balansdagen räknas tillgångar och skulder i utländsk valuta om till svenska kronor till balansdagens valutakurser. Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta uppdelas i en del som är hänförlig till värdeförändringen av tillgången eller skulden i lokal valuta och en del som är orsakad av valutakursförändringen. Valutakursresultat som uppstår vid förändring av valutakurs redovisas i resultaträkningen på raden Nettoresultat, valutakursförändringar.

Aktier i dotterbolag/intressebolag

Enligt lagen om allmänna pensionsfonder upptas aktier i dotterbolag/intressebolag till verkligt värde. Verkligt värde bestäms

enligt samma metoder som tillämpas för onoterade aktier och andelar. Krav på att upprätta koncernredovisning föreligger inte.

Värdering av finansiella instrument

Fondens samtliga placeringar värderas till verkligt värde varvid såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. I raderna Nettoresultat per tillgångsslag ingår således såväl realiserade som orealiserade resultat. I de fall hänvisning nedan sker till vald indexleverantör, se ordlistan sidan 61-62 i årsredovisningen för information kring aktuella index. Nedan beskrivs hur verkligt värde fastställs för fondens olika placeringar.

Noterade aktier och andelar

För aktier och andelar som är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering enligt fondens valda indexleverantör, oftast genomsnittskurs. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. Erlagda courtagekostnader resultatförs under nettoresultat noterade aktier.

Onoterade aktier och andelar

För aktier och andelar som inte är upptagna till handel vid en reglerad marknad eller handelsplattform, bestäms verkligt värde baserat på värdering erhållen från motparten eller annan extern part. Värderingen uppdateras då ny värdering erhållits och justeras för eventuella kassaflöden fram till bokslutstillfället. I de fall fonden på goda grunder bedömer att värderingen är felaktig sker en justering av erhållen värdering. Värderingen följer IPEV:s (International Private Equity and Venture Capital Valuation Guidelines) principer eller likvärdiga värderingsprinciper och ska i första hand vara baserat på transaktioner med tredje part, men även andra värderingsmetoder såsom diskonterat kassaflöde, substansvärdemetoden och multipelvärdering kan användas.

Värdering av onoterade fastighetsaktier baseras på en värdering enligt substansvärdemetoden i den mån aktien inte varit föremål för transaktioner på en andrahandsmarknad.

Obligationer och andra räntebärande tillgångar

För obligationer och andra räntebärande tillgångar bestäms verkligt värde utifrån balansdagens officiella marknadsnotering (oftast köpkurs) enligt fondens valda indexleverantör. Innehav som inte ingår i index värderas till noterade priser observerbara i en aktiv marknad. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller som innebär att kassaflöden diskonteras till relevant värderingskurva.

Som ränteintäkt redovisas ränta beräknad enligt effektivräntemetoden baserat på upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet är det diskonterade nuvärdet av framtida betalningar, där diskonteringsräntan utgörs av den effektiva räntan vid anskaffningstidpunkten. Detta innebär att förvärvade över- och undervärden periodiseras under återstående löptid eller till nästa räntejusteringstillfälle och ingår i redovisad ränteintäkt.

136

Derivatinstrument

För derivatinstrument bestäms verkligt värde baserat på noteringar vid årets slut. I de fall instrumenten inte handlas på en aktiv marknad och tillförlitliga marknadspriser inte finns att tillgå, värderas instrumentet med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller där indata utgörs av observerbara marknadsdata.

Derivatkontrakt med positivt verkligt värde per balansdagen redovisas som tillgångar medan kontrakt med negativt verkligt värde redovisas som skulder. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs för valutaterminer periodiseras linjärt över terminskontraktets löptid och redovisas som ränta.

Återköpstransaktioner

Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas såld tillgång fortsatt i balansräkningen och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värdepappret redovisas som ställd pant inom linjen i balansräkningen. Skillnaden mellan likvid i avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden och redovisas som ränta.

Värdepapperslån

Utlånade värdepapper redovisas i balansräkningen till verkligt värde medan erhållen ersättning för utlåningen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen. Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper kan bestå av värdepapper och kontanter. I de fall Fjärde AP-fonden har rätt att förfoga över erhållen kontantsäkerhet redovisas denna i balansräkningen som en tillgång och en motsvarande skuld. I övriga fall redovisas den erhållna säkerheten inte i balansräkningen utan anges separat under rubriken ”Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden”. Under denna rubrik redovisas även värdet av utlånade värdepapper, samt säkerheter för dessa.

Poster som redovisas direkt mot fondkapitalet

In- och utbetalningar som har skett mot pensionssystemet redovisas direkt mot fondkapitalet.

Provisionskostnader

Provisionskostnader redovisas i resultaträkningen som en avdragspost under rörelsens intäkter. De utgörs av direkta transaktionskostnader såsom depåbanksarvoden och fasta arvoden till externa förvaltare samt fasta avgifter för noterade fonder.Prestationsbaserade arvoden, som utgår när förvaltare uppnår en avkastning utöver överenskommen nivå där vinstdelning tillämpas, redovisas som avgående post under nettoresultat för aktuellt tillgångsslag i resultaträkningen.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar, för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som anskaffningskostnad och kommer därmed ingå i det orealiserade resultatet.I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Rörelsens kostnader

Samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden, redovisas under rörelsens kostnader. Investeringar i inventarier samt egenutvecklad och förvärvad programvara kostnadsförs i normalfallet löpande.

Skatter

Fjärde AP-fonden är befriad från all inkomstskatt vid placeringar i Sverige. Skatt på utdelningar och kupongskatter som påföres i vissa länder nettoredovisas i resultaträkningen under respektive intäktsslag.

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I46

Fonden är från och med 2012 registrerad till mervärdesskatt och därmed skatteskyldig till mervärdesskatt för förvärv från utlandet. Fonden har inte rätt att återfå betald mervärdesskatt. Kostnadsförd mervärdesskatt inkluderas i respektive kostnadspost.

Belopp i miljoner kronor (mkr), där inget annat anges.

Not 2. Räntenetto

	2012	2011
Ränteintäkter
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	2 608	2 784
Derivatinstrument	1 744	2 194
Övriga ränteintäkter	65	62
Summa ränteintäkter	4 417	5 040
Räntekostnader
Derivatinstrument	-942	-1 843
Övriga räntekostnader	-8	-8
Summa räntekostnader	-950	-1 851
Räntenetto	3 467	3 189

Not 3. Nettoresultat, noterade aktier och andelar

	2012	2011
Resultat noterade aktier och andelar	13 436	-12 709
Avgår courtage	-31	-30
Avgår prestationsbaserade arvoden	-6	0
Nettoresultat, noterade aktier och andelar	13 399	-12 739

Not 4. Nettoresultat, onoterade aktier och andelar

	2012	2011
Realiserat resultat	399	498
Orealiserade värdeförändringar	827	1 056
Avgår prestationsbaserade arvoden	-4	0
Nettoresultat, onoterade aktier och andelar	1 222	1 554

Not 5. Provisionskostnader

	2012	2011
Externa förvaltningsarvoden, noterade tillgångar	-25	-15
Externa förvaltningsarvoden, onoterade tillgångar	-3	0
Övriga provisionskostnader, inklusive
depåbanksarvoden	-11	-9
Provisionskostnader	-39	-24

I provisionskostnader ingår inte prestationsbaserade arvoden. Prestationsbaserade arvoden har under året uppgått till 10 (0) mkr och reducerar nettoresultatet för respektive tillgångsslag. Externa förvaltningsarvoden för onoterade tillgångar redovisas under provisionskostnader i den mån avtalen inte medger återbetalning före vinstdelning i samband med framtida vinstgivande avyttringar. Under året har 56 (62) mkr erlagts i förvaltningsarvode avseende onoterade tillgångar. Av dessa avser 53 (62) mkr avtal som medger återbetalning av erlagda förvaltningsarvoden före vinstdelning vid avyttring. Dessa redovisas som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

137

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I47

Not 6. Personal

	2012		2011
Antal anställda	Totalt	Kvinnor	Totalt
				Kvinnor
Medelantal anställda	51	15	52	16
Antal anställda den 31 december	49	14	52	15
Antal personer i ledningsgruppen
den 31 december	5	2	4	1
					Löner och	Rörliga	Pensions	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2012					arvoden	ersättningar	kostnader	kostnader	Summa
Styrelsens ordförande Monica Caneman				117		-	-	37	154
Övriga styrelseledamöter 1)				469				142	611
Verkställande direktören Mats Andersson 2)				3 283		-	1 431	1 379	6 093
Övrig ledningsgrupp				1 531		-	2 430	1 071	5 032
Affärschef Magnus Eriksson 3)
Administrativ direktör Agneta Wilhelmson Kåremar 4)				1 528		-	1 108	749	3 385
Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström 5)				1 352		-	530	553	2 435
Chefsjurist Ulrika Malmberg Livijn 6, 9)				1 354		-	623	577	2 554
Övriga anställda 7, 8)				46 038		3 476	15 882	19 011	84 407
Summa				55 672		3 476	22 004	23 519	104 671
Övriga personalkostnader									4 664
Summa personalkostnader									109 335
1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten
2) Varav löneväxling				355
3) Varav löneväxling				1 485
4) Varav löneväxling				352
5) Varav löneväxling				64
6) Varav löneväxling				138
7) Varav löneväxling övriga anställda				1 271
8) Varav kostnader för personalavveckling övriga anställda				1 325
9) Ingick ej i ledningsgruppen 2011
					Löner och	Rörliga	Pensions	Sociala
Personalkostnader i tkr, 2011					arvoden	ersättningar	kostnader	kostnader	Summa
Styrelsens ordförande Monica Caneman				117		-	-	37	154
Övriga styrelseledamöter 1)				458		-	-	128	586
Verkställande direktören Mats Andersson 2)				3 384		-	1 096	1 329	5 809
Övrig ledningsgrupp						-
Affärschef Magnus Eriksson 3)				2 798			1 137	1 155	5 090
Administrativ direktör Agneta Wilhelmson Kåremar 4)				1 677		-	950	757	3 384
Chef Affärs- och riskkontroll Nicklas Wikström 5)				1 145		-	486	478	2 109
Övriga anställda 6, 7)				46 687		-	14 955	17 917	79 559
Summa				56 266		-	18 624	21 801	96 691
Övriga personalkostnader									3 881
Summa personalkostnader									100 572
1) Enskilda ledamöters arvode redovisas i fondstyrningsrapporten.
2) Varav löneväxling				59
3) Varav löneväxling				247
4) Varav löneväxling				224
5) Varav löneväxling				64
6) Varav löneväxling övriga anställda				1 505
7) Varav kostnader för personalavveckling övriga anställda				2 605

138

Kostnader för personalavveckling

För 2012 var kostnaden 1 325 (2 605) tkr och avsåg ersättning för lön i samband med avveckling av personal.

Löner och arvoden

Styrelsearvoden fastställs av regeringen och är oförändrade. Styrelsen fastställer anställningsvillkoren för VD, efter beredning av ersättnings- utskottet. Ersättning till VD, ledande befattningshavare och compliance officer utgörs av grundlön. En extern konsult gör årligen, på uppdrag av styrelsen och ersättningsutskottet, en utredning av ersättningsnivåerna för ledande befattningshavare inom fonden och styrelsen kan härigenom konstatera att Fjärde AP-fonden följer regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Läs gärna mer under rubriken Ersättningar på sidan 41 och på www.ap4.se

Rörliga ersättningar

VD, ledande befattningshavare och compliance officer har ej rörlig ersättning. Planen för rörlig ersättning utgör en del av fondens ersättningspolicy och fastställs årligen av styrelsen. Planen omfattar samtliga anställda med anställning över sex månader, förutom VD, ledande befattningshavare och compliance officer. Den grundläggande principen är att rörlig ersättning ska utgå för överavkastning i förhållande till jämförelse- och referensindex, under förutsättning att fonden visar positivt resultat för räkenskapsåret. Maximalt utfall för helårsanställd utgör två månadslöner. För 2012 har kostnadsförts 3 476 (-) tkr avseende rörlig ersättning, exklusive sociala avgifter.

Pensioner och liknande förmåner

VD:s anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och avgångsvederlag. Avtalet innebär pensionsrätt vid 65 år, med en pensionsavsättning på 30 (30) procent av lönen. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om 6 månader. Vid uppsägning som är påkallad av fonden har VD dessutom rätt till avgångsvederlag motsvarande 18 månadslöner.

Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och avräknas mot annan inkomst av lön, uppdrag eller egen verksamhet.

Övriga i ledningsgruppen samt övriga anställda har individuella anställningsavtal där uppsägningstiden är enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO. Pensionsrätten är antingen förmånsbestämd enligt gällande kollektivavtal mellan BAO och SACO eller premiebestämd enligt fondens pensionspolicy som innebär en pensionspremie om 30 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.

Alla anställda har rätt att göra löneväxling av bruttolön mot pensionspremie. Pensionspremieinbetalningen uppräknas då med 5,8 procent som motsvarar skillnaden mellan fondens kostnad för löneskatt och sociala avgifter. Förfarandet är kostnadsneutralt för fonden.

Samtliga anställda har en sjukvårdsförsäkring. VD och anställda före 1 januari 2007 har förutom ersättning enligt kollektivavtalet en sjuklöneförsäkring som innebär att vid sjukdom längre än 3 månader utgår ersättningen med 90 procent på lönedelar under 20 basbelopp och 80 procent på lönedelar över 20 basbelopp. Maxbeloppet är 40 basbelopp. Det utbetalda beloppet minskas med vad som utbetalas från Försäkringskassan, SPP och eventuella andra försäkringar.

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I48

Övriga förmåner

Alla anställda har möjlighet att teckna förmånsbeskattade grupplivförsäkringar. Fonden har också fyra parkeringsplatser som de anställda kan använda och som de då förmånsbeskattas för.

Not 7. Övriga administrationskostnader

	2012	2011
Lokalkostnader	11	11
Informations- och datakostnader	35	37
Köpta tjänster	17	22
Övriga administrationskostnader	7	8
Summa övriga administrationskostnader	70	78
I posten köpta tjänster ingår ersättning till revisionsbolag med:
Revisionsuppdrag, Ernst & Young	1,1	0,9
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget,
Ernst & Young	0,1	0,3
Summa ersättning till revisionsbolag	1,2	1,2

Not 8. Aktier och andelar, noterade

	2012-12-31	2011-12-31
	Verkligt värde	Verkligt värde
Svenska aktier	40 921	37 444
Utländska aktier	63 784	65 697
Andelar i svenska fonder	1 750	-
Andelar i utländska fonder	11 519	5 731
Summa aktier och andelar, noterade	117 974	108 872

Fullständig aktiespecifikation återfinns på fondens hemsida www.ap4.se.

139

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I49

Not 8. Forts aktier och andelar, noterade

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2012-12-31

				Ägarandel i %
	Antal	Verkligt
	aktier	värde	kapital	röster
Hennes & Mauritz	15 837 655	3 556	1,0 %	0,5 %
Nordea	44 735 773	2 778	1,1 %	1,1 %
Atlas Copco	13 719 525	2 353	1,1 %	1,1 %
Ericsson	32 636 749	2 124	1,0 %	0,7 %
Volvo	23 772 521	2 118	1,1 %	1,7 %
Apple	350 372	1 215
Exxon Mobil Corp	1 724 588	971
Royal Dutch Shell	2 864 571	649
Nestlé	1 455 697	617
HSBC Holdings	8 270 731	566

Fem största innehaven i svenska respektive utländska aktier, 2011-12-31

	Antal	Verkligt		Ägarandel i %
	aktier		kapital	röster
		värde
Hennes & Mauritz	16 290 160	3 605	1,0 %	0,5 %
Nordea	47 285 705	2 518	1,2 %	1,2 %
Ericsson	33 216 045	2 338	1,0 %	0,1 %
TeliaSonera	47 586 908	2 226	1,1 %	1,1 %
Atlas Copco	14 523 276	2 069	1,2 %	1,1 %
Exxon Mobil Corp	2 110 559	1 226
Apple	401 098	1 114
Royal Dutch Shell	2 890 471	741
IBM Corp	518 369	653
Chevron Corp	867 905	633

Not 9. Aktier och andelar, onoterade

			2012-12-31			2011-12-31
			Verkligt värde		Verkligt värde
Aktier i svenska intresseföretag				6 161		4 539
Aktier i utländska intresseföretag				99		-
Aktier i övriga svenska företag				371		218
Andelar i svenska riskkapitalföretag och fonder				443		482
Andelar i utländska riskkapitalföretag och fonder				2 889		2 861
Summa aktier och andelar, onoterade				9 963		8 100
Aktier i intresseföretag, 2012-12-31		Organisations-					Antal	Ägarandel i %		Verkligt	Eget
			nummer		Säte		aktier	kapital	röster	värde	kapital	Resultat
Aktier i svenska intresseföretag:
Vasakronan Holding AB	556650-4196			Stockholm		1 000 000		25	25	5 131	20 524	3 025
Rikshem Intressenter AB	556806-2466			Stockholm		250		50	50	1 030	1 757	-12
Aktier i utländska intresseföretag:
ASE Holdings S.à.r.l.				Luxemburg		37 780		38	38	99	Ej publikt	Ej publikt

140

											Skr. 2012/13:130
											Bilaga 5
											Årsredovisning 2012 I50
Not 9. Forts aktier och andelar, onoterade
		Organisations-							Ägarandel i %				Anskaffnings-
														värde
Övriga innehav, 2012-12-31		nummer	Säte			Antal aktier			kapital		röster
Aktier i övriga företag:
Areim Fastigheter 2 AB	556895-6329		Stockholm		439 710				13			13		1
Hemfosa Fastigheter AB	556780-5816		Stockholm		1 500 000				15			15		26
Hemfosa Tetis AB	556847-5825		Stockholm		2 160 000				18			18		14
Innoventus AB	556602-2728		Stockholm		2 334				17			17		2
Fem största innehaven i svenska riskkapitalföretag och fonder:
Priveq Investment Fund III KB	969704-1524		Stockholm						31			31		159
Brainheart Capital KB	969674-4102		Stockholm						21			21		103
HealthCap Annex Fund I - II KB	969690-2049		Stockholm						20			20		77
Accent Equity 2003 KB	969694-7739		Stockholm						19			19		61
HealthCap III Sidefund KB	969699-4830		Stockholm						20			20		43
Fem största innehaven i utländska riskkapitalföretag och fonder:
EQT IV (No 1) LP			Guernsey						4					648
EQT V (No 1) LP			Guernsey						2					401
Goldman Sachs Multi-strategy Fund Offshore LP			Caymanöarna						95					365
TMAM-GO Japan Engagement Fund LP			Storbritannien						48					241
EQT Infrastructure (No 1) LP			Guernsey						3					214
		Organisations-						Ägarandel i %		Verkligt			Eget
Aktier i intresseföretag, 2011-12-31		nummer	Säte					kapital			värde	kapital		Resultat
					Antal aktier				röster
Aktier i svenska intresseföretag:
Vasakronan Holding AB	556650-4196		Stockholm		1 000 000			25	25		3 725	15 004		2 712
Rikshem Intressenter AB	556806-2466		Stockholm		250			50	50		814	1 354		83
		Organisations-							Ägarandel i %				Anskaffnings-
Övriga innehav, 2011-12-31		nummer		Säte			Antal aktier		kapital		röster			värde
Aktier i övriga företag:
Hemfosa Fastigheter AB	556780-5816		Stockholm		1 500 000				15			15		26
Hemfosa Tetis AB	556847-5825		Stockholm		2 160 000				18			18		14
Innoventus AB	556602-2728		Stockholm		2 334				17			17		2
Innoventus Project AB	556616-8356		Stockholm		31 032				9			9		13
Fem största innehaven i svenska riskkapitalföretag och fonder:
Priveq Investment Fund III KB	969704-1524		Stockholm						31			31		154
Brainheart Capital KB	969674-4102		Stockholm						21			21		103
HealthCap Annex Fund I - II KB	969690-2049		Stockholm						20			20		77
Priveq Investment Fund II KB	969654-5046		Stockholm						60			60		68
Accent Equity 2003 KB	969694-7739		Stockholm						19			19		68
Fem största innehaven i utländska riskkapitalföretag och fonder:
EQT IV (No 1) LP			Guernsey						4					629
EQT V (No 1) LP			Guernsey						2					452
Goldman Sachs Multi-strategy Fund Offshore LP			Caymanöarna						95					387
European Strategic Partners II ”D”			Storbritannien						4					207
EQT Infrastructure (No 1) LP			Guernsey						3					165

Fullständig aktiespecifikation återfinns på fondens hemsida www.ap4.se.

141

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I51

Not 10. Obligationer och andra räntebärande tillgångar

	2012-12-31	2011-12-31
	Verkligt	Verkligt
	värde	värde
Fördelning per emittentkategori
Svenska staten	6 844	10 178
Svenska kommuner	560	541
Svenska bostadsinstitut	18 700	19 271
Övriga svenska finansiella företag	11 738	4 366
Svenska icke-finansiella företag	6 623	9 090
Utländska stater	19 961	17 872
Övriga utländska emittenter	22 104	20 237
Summa räntebärande tillgångar	86 530	81 555
Fördelning per instrumenttyp
Obligationer	80 670	75 190
Förlagslån	623	821
Onoterade reverslån	3 000	3 625
Onoterade aktieägarlån	2 237	1 919
Summa räntebärande tillgångar	86 530	81 555

Not 11. Derivatinstrument

	2012-12-31			2011-12-31
	Nominella	Verkligt värde		Nominella	Verkligt värde
	belopp	Positivt	Negativt	belopp	Positivt	Negativt
Aktierelaterade instrument:
Optioner	9 850	9 850	-	8 778	8 778	-
Terminer	11 716	-	-	7 000	-	-
Summa aktierelaterade instrument	21 566	9 850	-	15 778	8778	-
varav clearat	11 716	-	-	7 000	-	-
Ränterelaterade instrument:
FRA / Terminer	25 852	-	-	25 175	-	-
Swappar	15 836	70	121	16 377	479	255
Summa ränterelaterade instrument	41 688	70	121	41 552	479	255
varav clearat	25 852	-	-	25 175	-	-
Valutarelaterade instrument:
Optioner	52 759	95	65	29 328	360	218
Terminer	143 327	2 854	1 019	185 782	1 964	2 920
Summa valutarelaterade instrument	196 086	2 949	1 084	215 110	2 324	3 138
Summa derivatinstrument	259 340	12 869	1 205	272 440	11 581	3 393
varav clearat	37 568	-	-	32 175	-	-

Fonden hade inga utställda säljoptioner, varken per 2012-12-31 eller per 2011-12-31.

Löptidsanalys

Merparten av fondens derivat har en löptid kortare än ett år. Endast ett fåtal valutaoptioner har en längre löptid och av dessa är det endast sex kontrakt som har ett negativt verkligt värde. Dessa redovisas i tabellen till höger.

Utställda valutaoptioner

Valutapar	Tid till förfall (år)	Verkligt värde
AUD/USD	1,1	-1
USD/JPY	1,9	-3
USD/JPY	2,2	-3
USD/JPY	1,9	-5
USD/JPY	1,9	-5
USD/JPY	2,2	-9
Summa		-26

142

Not 12. Övriga tillgångar

	2012-12-31	2011-12-31
Fordringar, sålda ej likviderade
tillgångar	330	103
Mottagna säkerheter	-	-
Övriga tillgångar	2	2
Summa övriga tillgångar	332	105

Not 13. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2012-12-31 2011-12-31

Upplupna ränteintäkter	1 876	2 177
Upplupna utdelningar och restitutioner	102	123
Övriga förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	8	7
Summa förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	1 986	2 307

Not 14. Övriga skulder

	2012-12-31	2011-12-31
Leverantörsskulder	9	8
Skulder, köpta ej likviderade tillgångar	124	71
Skulder för mottagna säkerheter	-	-
Övriga skulder	5	4
Summa övriga skulder	138	83

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år.

Not 15. Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader

2012-12-31 2011-12-31

Upplupna räntekostnader	112	233
Upplupna personalkostnader	13	7
Upplupna externa förvaltningskostnader	18	26
Övriga upplupna kostnader	4	5
Summa förutbetalda intäkter och upplupna
kostnader	147	271

Samtliga förutbetalda intäkter och upplupna kostnader har en löptid understigande ett år.

Not 16. Fondkapital

2012-12-31 2011-12-31

Ingående fondkapital	209 999	212 836
Nettobetalningar mot pensionssystemet:
Inbetalda pensionsavgifter	55 441	53 895
Utbetalda pensionsmedel till
Pensionsmyndigheten	-59 005	-54 919
Överflyttning av pensionsrätter till EG	-5	-2
Reglering av pensionsrätt	1	-1
Administrationsersättning till
Pensionsmyndigheten	-220	-213
Summa nettoutbetalningar till pensionssystemet	-3 788	-1 240
Årets resultat	23 420	-1 597
	229 631	209 999
Utgående fondkapital

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I52

Not 17. Ställda panter, ansvarsförbindelser och åtaganden

2012-12-31 2011-12-31

För egna skulder ställda panter och jämförliga säkerheter:
Utlånade värdepapper mot erhållen
kontantsäkerhet	-	-
Övriga ställda panter och jämförliga säkerheter:
Utlånade värdepapper mot erhållen
säkerhet i form av värdepapper 1)	16 786	20 640
Ställda säkerheter avseende börsclearade
derivatavtal	1 550	1 423
Ställda säkerheter avseende OTC-
derivatavtal 2)	69	578
Åtaganden:
Investeringsåtaganden om framtida
betalningar för alternativa och strategiska
investeringar	4 602	2 354

1) Erhållna säkerheter för utlånade värdepapper uppgår till 17 588 (21 696) mkr.

2) Erhållna säkerheter avseende OTC-derivatavtal uppgår till 12 426(10 205) mkr.

Not 18. Närstående

Fjärde AP-fonden hyr sina lokaler från Vasakronan AB till marknadsmässiga villkor.

Not 19. Intäkter och kostnader extern förvaltning av onoterade aktier och andelar

	2012-12-31	2011-12-31
Bruttoresultat (ränteintäkter, utdelningar,
realiserat och orealiserat resultat)	1 261	1 651
Prestationsbaserade arvoden	-4	-
Erlagda förvaltningsarvoden som balansförts	-53	-62
Erlagda förvaltningsarvoden redovisade som
provisionskostnad	-3	-
Nettobidrag	1 201	1 589
Förvaltat kapital, verkligt värde	9 963	8 100
Investerat kapital	6 784	5 635
Åtaganden om framtida investeringar	3 207	1 493

143

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I53

Not 20. Finansiella instrument, pris- och värderingshierarki

		2012-12-31
Verkligt värde, Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar	117 974	-	9 963	127 937
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	81 281	11	5 237	86 530
Derivatinstrument	9 897	2 972	-	12 869
Summa finansiella tillgångar	209 153	2 982	15 201	227 336
Finansiella skulder
Derivatinstrument	-106	-1 099	-	-1 205
Summa finansiella skulder	-106	-1 099	-	-1 205
Netto finansiella tillgångar och skulder	209 047	1 883	15 201	226 131
		2011-12-31
Verkligt värde, Mkr	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Totalt
Finansiella tillgångar
Aktier och andelar	108 872	-	8 100	116 972
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	74 651	1 360	5 544	81 555
Derivatinstrument	9 122	2 459	-	11 581
Summa finansiella tillgångar	192 645	3 819	13 644	210 108
Finansiella skulder
Derivatinstrument	-110	-3 283	-	-3 393
Summa finansiella skulder	-110	-3 283	-	-3 393
Netto finansiella tillgångar och skulder	192 535	536	13 644	206 715

Nivå 1. Instrument med publicerade prisnoteringar

Finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad. Marknaden bedöms aktiv om det finns noterade priser som regelbundet uppdateras och om dessa priser används okorrigerat för avslut på marknaden.

Nivå 2. Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

För finansiella instrument som handlas på en marknad som inte är aktiv och där regelbundna uppdateringar av noterade priser saknas fastställs värdering utifrån värderingstekniker. Vid värdering med indata som är observerbar klassificeras instrumentet till nivå 2.

Nivå 3. Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

Finansiella instrument som saknar aktiv marknad och där indata till värdering inte är observerbar klassificeras till nivå 3.

Förändringar i nivå 3

Aktier och andelar

Ingående balans 2012-01-01	8 100
Realiserade och orealiserade vinster (+) eller
förluster (-) i resultaträkningen	771
Köp	1 393
Försäljning	-301
Utgående balans 2012-12-31	9 963
Obligationer och andra räntebärande instrument
Ingående balans 2012-01-01	5 544
Realiserade och orealiserade vinster (+) eller
förluster (-) i resultaträkningen	-2
Köp	335
Försäljning	-639
Utgående balans 2012-12-31	5 237

Nivå 3 avser främst investeringar inom alternativa investeringar och fastigheter. Enligt IFRS ska en känslighetsanalys presenteras med hjälp av en alternativ värdering av dessa tillgångar. Ur ett värderingstekniskt perspektiv är en alternativ värdering av dessa tillgångar förenad med stora svårigheter. En schablonmässig övervärdering med 10 % av dessa tillgångar påverkar totalvärdet för portföljen med drygt 1,5 miljarder kronor.

144

Not 21. Risker

Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy, en kreditpolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet. I placeringspolicyn beskrivs bland annat fondens förvaltningsinriktning samt mål avseende avkastning och risk. Kreditpolicyn anger regler och limiter för hantering av kreditrisk och kreditexponering och i riskhanteringsplanen klargörs fördelning av ansvar och befogenheter för placeringsverksamheten. Därutöver beskrivs i riskhanteringsplanen de huvudsakliga riskerna i verksamheten samt hur dessa risker ska kontrolleras och följas upp. De huvudsakliga riskerna utgörs av finansiella och operativa risker.

Riskhantering

Operativa risker

De operativa riskerna hanteras genom att respektive enhetschef på fonden ansvarar för att identifiera, begränsa och kontrollera sina enheters operativa risker i enlighet med riskhanteringsplanen.

Compliancefunktionen ansvarar för att bevaka de operativa riskerna i placeringsverksamheten samt att i övrigt säkerställa att regler avseende dessa risker efterlevs. Operativa risker utvärderas specifikt i samband med implementering av nya produkter, systemförändringar och organisationsförändringar.

I enlighet med riskhanteringsplanen och i syfte att minimera operativa risker och säkerställa en god intern kontroll, finns en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter, som är dokumenterad i skriftliga instruktioner. Processer och rutiner granskas regelbundet för att bedöma om dokumentation är uppdaterad samt för att identifiera svaga punkter i transaktionskedjor eller andra processer. Den så kallade dualitetsprincipen tillämpas genomgående.

Fondens juristenhet ansvarar bland annat för legala riskaspekter i avtal och liknande. Enheten ansvarar även för uppföljning och kontroll av medarbetarnas egna affärer med värdepapper.

Finansiella risker

De finansiella riskerna, där främst marknads-, kredit- och likviditetsrisker ingår, följs upp och kontrolleras i en oberoende enhet, Affärs- och riskkontroll, som rapporterar direkt till VD och styrelse.

Enheten har som uppgift att kontrollera att lagstadgade placerings- regler, placerings- och kreditpolicyn samt riskhanteringsplanens krav efterlevs i verksamheten. I detta ingår att noggrant mäta och analysera samt dagligen rapportera avkastning och risk, både i absoluta tal och relativt jämförelseindex. Enheten är uppdelad i en compliancefunktion och en riskanalysfunktion. Compliancefunktionen ansvarar för regelefterlevnad med uppföljning och kontroll av bland annat kreditrisk och likviditetsrisk. Riskanalysfunktionen ansvarar för analys, kontroll och rapportering av i huvudsak marknadsrisker.

Finansiella risker

Marknadsrisker

Marknadsrisk utgörs av risken för att värdet av ett instrument förändras på grund av variationer i aktiekurser, valutakurser eller marknadsräntor.

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I54

Förvaltningens marknadsrisker definieras dels som risk relativt jäm- förelseindex (aktiv risk på kort och medelfristig sikt), dels i absoluta termer som bidrag till den totala faktiska portföljens risk. Riskerna bryts ner på olika tidshorisonter och analyseras med hjälp av riskbidrag utifrån respektive mandats investeringsprocess. Även stresstester och scenarieanalys används. Valuta-, ränte- och aktiekursrisker i den aktiva förvaltningen hanteras bland annat genom begränsningar av aktiv risk och duration.

Placeringstillgångarnas risk

För beräkning av finansiella risker används riskmåttet Value at Risk (VaR). Value at Risk definieras som den maximala förlust, som kan uppstå med en given sannolikhet under en given tidsperiod. I tabellen nedan används en analytisk faktormodell för tidsperioden 10 dagar och konfidensgraden 95 procent.

Placeringstillgångarnas risk

	Volatilitet %		Aktiv
	VaR,	12 mån	risk %
Förvaltningsenhet 1)	ex-ante	portfölj	12 mån
Globala aktier	4 667	10,8	0,2
Svenska aktier	2 331	18,4	0,3
Räntebärande	720	2,6	0,9
Allokering 2)	16	0,0	0,0
Valuta 2)	7	0,1	0,1
S:a taktiskt förvaltade tillgångar	6 517	6,7	0,4
Fastigheter	694
Små och medelstora bolag 3)	408
Övriga strategiska investeringar	279
Implementering av strategisk förvaltning 4)	129
Diversifieringseffekt 5)	-1 721
Summa placeringstillgångar	7 521

1) Samtliga förvaltningsenheter utvärderas 100 procent valutasäkrade med undantag för aktiv valutaförvaltning. Huvuddelen av fondens valutarisk återfinns därför på raden summa placeringstillgångar i tabellen ovan.

2) Totala placeringstillgångar som bas.

3) Fondens strategiska tillgångar, fastigheter, små och medelstora bolag samt övriga strategiska investeringar saknar delvis marknadsnoteringar av tillgångspriser med god periodicitet. Fonden har därför valt att använda svenska noterade fastighetsaktier som approximation för risken i fastighetsinnehaven. För approximation av risken i små och medelstora bolag har ett svenskt småbolagsindex använts och för övriga strategiska tillgångar har en kombination av ett japanskt aktieindex, ett europeiskt aktiebolagsindex och ett europeiskt högränteindex använts.

4) Strategisk tillgångsallokering, strategisk valutaexponering samt kassa.

5) Förvaltningsenheternas redovisade risker avser förvaltnings- enheterna enskilt. Riskerna kan inte summeras på grund av diversi- fieringseffekter, som uppstår eftersom korrelationer mellan förvalt- ningsenheterna inte är perfekta.

Som en jämförelse har fonden även skattat VaR för totalportföljen utifrån en endags innehavsperiod, 95 procents konfidensnivå samt en datalängd om ett år där observationerna ges lika vikt. Här har en simuleringsmetod med historisk avkastningsfördelning använts för beräkningen. Denna skattning ger ett resultat motsvarande drygt 1 510 miljoner kronor.

145

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I55

Kreditrisker

Kreditrisk utgörs av risken att enskilda motparter inte kan fullgöra sina åtaganden mot fonden.

För hantering av kreditrisker har fonden upprättat individuella limiter per motpart. Limiterna följs upp kontinuerligt. Kreditriskerna begränsas även genom att placeringar endast tillåts i värdepapper med rating BBB eller högre. I nedanstående tabell presenteras en sammanställning över fondens kreditexponering fördelat på ratingklasser.

Kreditrisker

2012-12-31	Obligationer	Icke standardiserade derivat
Ratingklasser	exponering 2)	Verkligt värde 2)	Pant/säkerhet	Resterande risk
AAA	52 204
AA	20 223	536	-288	247
A	6 495	11 160	-11 817	-657
BBB	3 303	175	-105	71
Saknar rating 1)	5 578
Summa kreditriskexponering	87 803	11 871	-12 210	-339
2011-12-31	Obligationer	Icke standardiserade derivat
Ratingklasser	exponering 2)	Verkligt värde 2)	Pant/säkerhet	Resterande risk
AAA	49 798
AA	18 980	-253	89	-164
A	6 066	8 789	-9 719	-929
BBB	2 265
Saknar rating 1)	5 761
Summa kreditriskexponering	82 871	8 537	-9 630	-1 093

1) Avser förlagslån, obligationer samt aktieägarlån inom alternativa investeringar och fastigheter.

2) Verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisk utgörs av risken för att ett finansiellt instrument inte kan säljas eller endast säljas till ett väsentlig lägre pris än det marknadsnoterade priset.

Likviditetsrisker begränsas genom särskilda regler för investeringar i räntebärande tillgångar och genom noggrann uppföljning av kassatillgodohavanden. Fonden investerar en stor andel av portföljen i noterade aktier och statsobligationer med god likviditet.

I tabellen nedan presenteras en sammanställning över fondens likviditetsrisk i enlighet med förfallostruktur. Obligationer och räntebärande instrument upptagna till verkligt värde, inklusive upplupen ränta.

Likviditetsrisk förfallostruktur

Likviditetsrisk Förfallostruktur 2012-12-31
Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	138	3 811	5 543	15 300	4 815	29 607
Nominellt kredit	2 292	18 510	27 196	9 135	1 063	58 196
Total	2 430	22 321	32 739	24 435	5 878	87 803
Likviditetsrisk Förfallostruktur 2011-12-31
Löptid	< 1 år	1 < 3 år	3 < 5 år	5 < 10 år	> 10 år	Total
Nominellt stat	-	1 848	8 718	13 567	6 988	31 121
Nominellt kredit	2 151	24 161	16 951	7 368	1 118	51 749
Total	2 151	26 009	25 669	20 935	8 106	82 871

Samtliga skulder har en löptid understigande ett år förutom ett fåtal valutaoptioner, se not 11.

146

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I56

Valutaexponering

Fonden valutasäkrar hela innehavet av utländska räntebärande tillgångar samt delar av det utländska aktieinnehavet med hjälp av valutaderivat. Fondens valutaexponering var vid årets utgång 27,7 (25,7) procent. I nedanstående tabell presenteras fondens valutaexponering.

Valutaexponering

2012-12-31	USD	EUR	GBP	JPY	Övriga	Summa
Aktier och andelar	51 946	13 690	7 250	6 543	9 011	88 440
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	23 327	12 315	10 053	0	0	45 695
Derivatinstrument, exkl valutaderivat	-25	-29	0	0	0	-53
Övriga fordringar och skulder, netto	525	330	42	57	591	1 546
Valutaderivat	-32 889	-16 666	-10 475	-5 038	-6 850	-71 918
Valutaexponering, netto	42 885	9 640	6 870	1 562	2 751	63 709
2011-12-31	USD	EUR	GBP	JPY	Övriga	Summa
Aktier och andelar	47 748	13 924	6 875	6 321	8 623	83 491
Obligationer och andra räntebärande tillgångar	22 813	10 073	7 615	0	0	40 501
Derivatinstrument, exkl valutaderivat	-22	244	0	0	0	222
Övriga fordringar och skulder, netto	352	363	187	112	242	1 255
Valutaderivat	-28 566	-21 493	-7 434	-7 898	-6 109	-71 500
Valutaexponering, netto	42 324	3 110	7 243	-1 465	2 756	53 968

Hantering av derivat

Fonden använder derivat inom de flesta förvaltningsmandaten. Derivaten har flera olika användningsområden och syften där de viktigaste är följande:

Valutasäkring av fondens utländska placeringar, för vilket derivat är det enda alternativet.

Effektivisering av indexförvaltningen, där derivat används för att minimera transaktionskostnader och förenkla hantering.

Effektivisering av den aktiva förvaltningen, där derivat används för att de dels minimerar transaktionskostnader och förenklar hanteringen, dels ger möjlighet att ta positioner som inte kan skapas med andra instrument (korta positioner, volatilitetspositioner med mera).

Reglering av den strategiska portföljens risk med hjälp av strategiska derivatpositioner.

Användningen av derivat begränsas både med avseende på nominellt underliggande värde och med avseende på marknadsrisk. Alla derivatpositioner och därmed sammanhängande risker ingår i den dagliga positions- och riskbevakningen.

147

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I57

Styrelsens underskrifter

Stockholm den 19 februari 2013

Monica Caneman	Jakob Grinbaum
STYRELSEORDFÖRANDE	VICE ORDFÖRANDE
Ing-Marie Gren	Sven Hegelund
Stefan Lundbergh	Lena Micko
Roger Mörtvik	Erica Sjölander
Charlotte Strömberg	Mats Andersson
	VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
Vår revisionsberättelse har lämnats den 19 februari 2013
Jan Birgerson	Peter Strandh
AUKTORISERAD REVISOR	AUKTORISERAD REVISOR
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

148

Skr. 2012/13:130

Bilaga 5

Årsredovisning 2012 I 58

Revisionsberättelse

För Fjärde AP-fonden, org. nr 802005-1952

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Fjärde AP-fonden för 2012. Fondens årsredovisning återfinns under huvudrubrikerna Förvaltningsberättelse och Räkenskaper, sid 39-57.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Fjärde AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat och inventerat de tillgångar som Fjärde AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Fjärde AP-fonden för 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens tillgångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgångarna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Stockholm den 19 februari 2013

Jan Birgerson

AUKTORISERAD REVISOR Förordnad av regeringen

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Peter Strandh

AUKTORISERAD REVISOR

Förordnad av regeringen

149

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden

		Sjätte AP-fonden 2012
2012 i korthet
Årets avkastning	Den genomsnittliga	Årets resultat
uppgick till	avkastningen de senaste	uppgick till
9,2 %	10 åren uppgick till	1 701 Mkr
	5,7 %

• Karl Swartling utsågs till ny vd för Sjätte AP-fonden i september efter Marianne Dicander Alexandersson som slutade under våren.

• Norrporten som Sjätte AP-fonden äger till 50 % investe- rade i fastigheter i Stockholm om 53 000 kvadratmeter. Affärens värde uppgick till drygt 1,1 miljarder kronor.

• Under det andra kvartalet godkände den norska konkur- rensmyndigheten Mekonomens köp av det tidigare helägda bilreservdelsföretaget Meca. Därigenom kunde försälj- ningen slutföras, som en del av försäljningslikviden erhölls aktier i Mekonomen som senare avyttrades.

• Sista delen av innehavet i Lindab avyttrades.

• Utfästelse att investera 65 miljoner euro gavs till Nordic Capital.

• I slutet av 2012 presenterades en investering i det norska offshore-serviceföretaget Aibel. Investeringen gjordes tillsammans med Ratos.

• I augusti överlämnades utredningen om det framtida buffertkapitalet till regeringen. Sjätte AP-fonden ställer sig positiv till flera av de förslag som läggs fram.

1

150

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Marknadsrisk: Med marknadsrisk avses risken att ett verkligt värde eller framtida kassaflöde från en investering kommer att variera på grund av förändringar i marknaden. De marknadsrisker som främst påverkar Fonden är aktiekurs-, valuta- och ränterisk. Både Fondinvesteringar och Företagsinvesteringar är utsatta för denna risk och den följs därför upp kontinuerligt. Av Fondens tillgångar, värderade till marknadsvärde, får högst 10 procent vara utsatt för valutarisk. Fonden använder derivatinstrument för att hedga valutarisken.

Sjätte AP-fondens marknadsvärderade tillgångar i utländsk valuta uppgick vid årsskiftet till 2 938 miljoner kronor (3 138). Av detta var 2 785 miljoner kronor (2 414) valutasäkrat vilket ger en valutaexpo- nering på cirka 1 procent (5) i förhållande till fondkapitalet.

Kredit och motpartsrisk: Uppkommer som en effekt av ett bolags eller en fonds oförmåga eller ovilja att fullfölja sina kontraktsenliga förpliktelser eller andra åtaganden vilket därmed skulle kunna innebära förluster. I dessa fall arbetar Sjätte AP-fonden med diversi- fiering av portföljen och att exponeringen mot enskilda innehav inte ska vara för stor. Risken hanteras också genom att styrelsen varje

år beslutar om en framtida allokeringsplan som visar hur medlen framåt ska fördelas mellan olika tillgångslag och affärsområden.

Likviditetsrisk: Denna risk kan bäst beskrivas som risken för finansieringskris. Likviditetsrisk uppstår bland annat då tillgångar, skulder samt åtaganden har olika löptid. Eftersom Fonden varken

har några in- eller utflöden till pensionssystemet så behöver Fonden endast beakta den egna investeringsverksamheten. Till skillnad från övriga buffertfonder regleras inte i lag hur stor andel av kapitalet som ska vara placerat i investeringar med låg likviditetsrisk. Sjätte AP-fondens mål är att likviditetsreserven normalt bör uppgå till mellan 5–10 procent av Fondens totalt förvaltade kapital. Vidare finns också en kreditlina som kan utnyttjas om finansieringsbehov uppkommer.

Performance risk: Avser risken att ett innehav inte utvecklar sig i enlighet med uppsatt målsättning i exempelvis ägarplan eller affärs- plan. Risken följs upp av både Företags- och Fondinvesteringar men för förstnämnda måste åtgärder mer aktivt tillsättas i de fall risken ökar. Fonden följer sina investeringar genom att vara aktiv ägare med målsättning att ha minst en styrelserepresentant vid varje ono- terad direktinvestering. Vidare följs bolagens finansiella utveckling upp på månadsbasis genom representativa analyser.

Operativa risker: Risken för ekonomiska förluster till följd av mänskliga fel, icke ändamålsenliga processer, externa händelser eller felaktiga system. Fonden hanterar dessa risker genom att bland annat dokumentera och kartlägga Fondens olika processflöden. Detta utgör en del av internrevisionens uppdrag. Vidare genomförs riskscenarier där risker och hot analyseras.

Göteborg den 26 februari 2013

Ebba Lindsö	Per Strömberg	Henrik Dagel
Styrelseordförande	Vice styrelseordförande	Ledamot
Olle Larkö	Katarina G Bonde	Karl Swartling
Ledamot	Ledamot	Verkställande direktör

36

151

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Resultaträkning

Mkr	Not	2012	2011
Investeringsverksamheten
Nettoresultat noterade aktier och andelar	2	220	–830
Nettoresultat onoterade aktier och andelar	3	1 122	–778
Aktieutdelning		115	87
Ränteintäkter/-kostnader, netto	4	288	226
Övriga finansiella intäkter och kostnader	5	93	58
Förvaltningskostnader	6, 8	–76	–79
Gemensamma kostnader	7, 8	–61	–64
Årets resultat		1 701	–1 380

37

152

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Balansräkning

Mkr	Not	2012-12-31	2011-12-31
TILLGÅNGAR
Placeringstillgångar
Aktier och andelar i noterade bolag	9	1 671	2 252
Aktier och andelar i onoterade bolag	10	13 631	15 075
Övriga räntebärande värdepapper	11	4 696	75
Summa Placeringstillgångar		19 998	17 402
Kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar		8	16
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12	50	54
Likvida medel		233	1 117
Summa fordringar och andra tillgångar		291	1 187
Summa tillgångar		20 289	18 589
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Fondkapital
Grundkapital		10 366	10 366
Balanserat resultat		8 182	9 562
Årets resultat		1 701	-1 380
Summa fondkapital		20 249	18 548
Kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder		14	14
Upplupna kostnader	14	26	27
Summa kortfristiga skulder		40	41
Summa fondkapital och skulder		20 289	18 589
Poster inom linjen
Ansvarsförbindelser		2	2
Åtagande – utfäst, ännu ej utbetalat kapital		3 444	2 735

38

153

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Noter

Alla siffror anges i miljoner kronor om inget annat anges

Not 1 Redovisningsprinciper

Sjätte AP-fonden följer det regelverk som finns i Lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Denna lag trädde i kraft 1 januari 2001. Års- redovisningen har upprättats enligt god redovisningssed. Till följd av den lag som styr Sjätte AP-fonden, ska samtliga placeringar värderas till verkligt värde i Sjätte AP-fondens redovisning. Det har inte skett några förändringar i Fondens redovisningsprinciper under 2012.

Redovisning enligt IFRS

IFRS är ett regelverk som är internationellt accepterat och Sjätte AP-fonden utvärderar därför löpande de förändringar som sker på detta område. Det ska dock poängteras att det inte finns någon möjlighet för Sjätte AP-fonden att följa IFRS fullt ut då Sjätte AP-fonden enligt lag inte ska upprätta någon koncernredovisning. Som en konsekvens härav måste Sjätte AP-fonden för varje en- skild standard avgöra vad som är tillämpligt och därefter bedöma vilka uppgifter som ska presenteras för att en extern läsare ska få en rättvisande bild samtidigt som årsredovisningen ska hållas överskådlig. Bedömningen är att årets resultat för Sjätte AP- fonden i all väsentlighet överensstämmer med IFRS.

Sjätte AP-fonden är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller att anse som ett moderföretag.

Redovisning och värdering av onoterade värdepapper

Sjätte AP-fonden värderar samtliga innehav löpande till verk- ligt värde och använder IPEVs (International Private Equity and

Venture Capital Valuation Board, www.privateequityvaluation.com) riktlinjer som ramverk vid värderingen. Principiellt innebär detta att innehaven ska redovisas till verkligt värde. Det ska noteras att det inte är ett krav att följa dessa regler men då de är internationellt accepterade samt överensstämmer med hur övriga AP-fonder vär- derar sina onoterade innehav så har Sjätte AP-fonden valt att följa dessa principer. I anslutning till årsbokslutet genomför Sjätte AP- fonden en värdering av respektive bolag inom respektive portfölj. Tyngdpunkten läggs dock på de bolag som har materiella värden

i relation till den totala portföljen. Värdering av onoterade innehav innehåller ett stort mått av bedömning avseende hur den underlig- gande verksamheten förväntas utvecklas varmed förändringar av gjorda antaganden kan påverka resultatet väsentligt. I varje en- skilt fall försöker Sjätte AP-fonden avgöra vilken värderingsmetod som är bäst lämpad i syfte att visa investeringens verkliga värde. Följande värderingsmetoder används:

Pris enligt senaste investeringsrundan

Sjätte AP-fonden har flertalet investeringar där det förelig- ger tredjeparts transaktioner. Om sådana transaktioner skett under räkenskapsåret så utgör detta grunden för värderingen

vid årsbokslutet. Beaktas görs även de emissioner där endast befintlig ägarkrets deltar (så kallade internrundor). I de fall där internrundor indikerar en nedvärdering görs en mer detaljerade analys och om det är så att bolaget försökt att få in extern part

men misslyckats eller då det indikerar att intresset för bolaget i marknaden är mycket litet, så görs en nedvärdering av innehavet. I samtliga fall beaktas händelser som inträffat mellan tid-

punkten för transaktionen och rapporteringstillfället.

Diskonterat kassaflöde

Denna metod utgår från att värdera bolaget baserat på diskonte- rat framtida löpande kassaflöde. Avdrag görs därefter av aktuell räntebärande nettoskuld. De framtida flödena nuvärdesberäknas baserat på en riskjusterad ränta. Som ett verktyg för att fastställa denna ränta och därmed också avkastningsmål så använder sig Sjätte AP-fonden av en riskpremiemodell. De avkastningsmål som modellen beräknar ska motsvara genomsnittlig förväntad avkast- ning på marknaden för en portfölj med motsvarande risknivå och tidshorisont. Modellen för kassaflödesvärdering fungerar också bra som underlag för att bedöma och diskutera bolagets framtida utveckling. I de fall som investeringen vid värderingstillfället ännu inte påvisar ett positivt kassaflöde och det inte finns en gjord alternativ värdering med ett mer rättvisande värde, görs en mer försiktig bedömning av bolagets värde. Investeringens marknads- värde motsvarar då oftast dess anskaffningsvärde eller lägre.

Substansvärdemetoden

Denna metod lämpar sig väl för företag där värdena bäst reflek- teras genom att värdera bolagets nettotillgångar snarare än intjäningen i den underliggande verksamheten. Sjätte AP-fonden använder denna metod vid värderingen av Volvofinans Bank

AB samt Fastighetsaktiebolaget Norrporten. I båda fallen ger en värdering av nettotillgångarna ett mer rättvisande värde än någon av de alternativa värderingsmodellerna.

Multipelvärdering

Denna värderingsmetod förutsätter att man finner lämpliga mul- tiplar för det specifika bolag man ska värdera. De multiplar som Sjätte AP-fonden oftast använder är EV/EBIT och EV/Sales. Då ett antal investeringar befinner sig i tidig fas så används me- toden framförallt för att göra en bedömning av multiplarna vid framtida försäljningstidpunkt och således om bolagets framtida utveckling kan anses som rimlig.

För flertalet bolag som Sjätte AP-fonden äger är det svårt att finna lämpliga referensobjekt för en multipelvärdering. Det finns således inga värderingar som enskilt görs med stöd av denna metod utan den används i kombination med någon av de andra.

Industriella ”benchmarks”

I syfte att framförallt styrka redan gjorda värderingar så kan relevanta industriella ”benchmarks” användas. Dessa kan exempelvis vara intäkt per abonnent, tittare etc. I vissa fall har Sjätte AP-fonden analyserat ”benchmarks” som gjorts vid trans- aktioner av företag liknande de som ska värderas. Dessa har sedan använts som stöd och referenser vid värderingarna.

Som en del av Sjätte AP-fondens värderingsprocess stresstestas investeringarna i olika scenarier. Visar investe- ringen stor volatilitet så gör Sjätte AP-fonden en mer restriktiv

39

154

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

bedömning av värdet. Ett antal av Sjätte AP-fondens innehav befinner sig i tidig fas så kan det vara svårt att finna en enskild lämplig värderingsmodell. Underlaget för värderingen baseras då framför allt på en analys över hur bolaget utvecklats kopplat till den ägarplan som sattes vid den initiala investeringen. Omvärderingar av onoterade innehav redovisas under rubriken Nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträkningen och specificeras även i not 3. Föreligger däremot en stadigva- rande och väsentlig värdeminskning (t ex konkurs) så görs en nedskrivning och då oftast med hela det investerade beloppet. Denna nedskrivning redovisas under rubriken Nettoresultat onoterade aktier och andelar i resultaträkningen och specifice- ras även i not 3.

Värderingar av innehav i fonder som investerar i onoterade företag baseras främst på erhållna värderingar per den 31 de- cember 2012 från respektive fond. För de innehav där Sjätte AP- fonden ännu ej har erhållit värderingar som beaktat utvecklingen under det fjärde kvartalet 2012 så har senast erhållna värdering justerats för att återspegla ändrade marknadsförutsättningar.

Köp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen.

Konvertibla lån ingår i posten Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder och redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Med anskaffningsvärde på fond avses alla utbetalningar som gjorts, exklusive externa förvaltningskostnader (vilka ned- värderas), för kvarvarande portföljbolag.

Värdeförändringar på onoterade värdepapper, såväl realisera- de som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat. Det realiserade resultatet består av skillnaden mellan försäljningsintäkt och bokfört värde vid avyttringstidpunk- ten. I det realiserade resultatet ingår också nedskrivningar av bokförda värden vilket kan uppkomma vid exempelvis en kon- kurs. En nedskrivning har som regel föregåtts av en nedvärdering som definieras som orealiserat resultat. Därmed kommer en om- föring att ske av nedvärderingen mellan orealiserat och realiserat resultat. Denna omföring påverkar inte det totala resultatet.

Sjätte AP-fonden hanterar vissa investeringar genom renod- lade så kallade holdingbolag. För att ge en rättvisande bild av verksamheten så redovisas en försäljning av holdingbolagets investering som realiserad hos Sjätte AP-fonden. Försäljnings- beloppet reducerat med anskaffningsvärdet på investeringen utgör således det realiserade resultatet. Därefter värderas hol- dingbolaget till substansvärdet varmed värdet minskar succes- sivt med de utdelningar som avser försäljningslikviden. För att inte redovisa vinsten vid försäljning av investeringen två gånger så redovisas dessa utdelningar endast över balansräkningen.

Redovisning och värdering av noterade värdepapper

De tillgångar i vilka fondmedel placerats upptas i årsredovis- ningen till verkligt värde.

Det verkliga värdet baseras på noterade priser vid markna- dens stängning på årets sista handelsdag. Transaktioner som avser avista och terminsavtal redovisas vid den tidpunkt då de väsentliga riskerna och rättigheterna övergår mellan parterna, det vill säga affärsdagen. Denna princip omfattar transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt aktiemarknaden.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inklude- rar courtage och andra direkta kostnader i samband med köpet.

Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster har ge- nomsnittsmetoden använts.

40

Värdering sker i första hand till senaste betalkurs under årets sista handelsdag.

Om det vid särskilda förhållanden på en viss marknad bedöms att slutkursen (betalkurs) inte är representativ kan kurs vid annan tidpunkt ligga till grund för beräkning av det verkliga värdet.

Positioner i derivatinstrument värderas till verkligt värde och redovisas under samma balanspost som respektive instru- ments underliggande tillgångsslag.

Värdeförändringar, såväl realiserade som orealiserade, redovisas över resultaträkningen och ingår i årets resultat.

Med realisationsresultat menas skillnaden mellan försälj- ningsintäkt och anskaffningskostnad. Realisationsresultat avser resultat som uppkommit vid försäljning av placeringstillgångar.

Redovisning och värdering av räntebärande värdepapper

Omfattningen av placeringar i räntebärande värdepapper varierar i takt med förändringen i Fondens likviditetsreserv där storleken beror på köp och försäljning av innehav. Vid köp av räntebärande värdepapper redovisas tillgången i balansräkning- en under posten Övriga räntebärande värdepapper. Finns det vid anskaffningstillfället en upplupen ränta så redovisas denna som en upplupen intäkt. För samtliga räntebärande värdepap- per som Fonden investerar i, bortsett från rena kontoplace- ringar till exempel deposits, finns noterade kurser att tillgå. Då Fondens samtliga tillgångar skall marknadsvärderas redovisas förändringen av marknadsvärdet i resultatet för noterade tillgångar och specificeras i not 2. Upplupna räntor på instru- menten redovisas i resultaträkningen på raden Ränteintäkter/ Kostnader netto och specificeras i not 4.

Förvaltningskostnader

Sjätte AP-fondens förvaltningskostnader delas upp på externa respektive interna förvaltningskostnader samt gemensamma kostnader. Externa förvaltningskostnader som avser förvalt- ningsavgifter för noterade innehav, redovisas som en löpande kostnad över resultaträkningen. Den förvaltningsavgift som betalas till de fonder som investerar i onoterade företag redovi- sas som en del av anskaffningskostnaden för respektive fond. Aktiverade förvaltningsavgifter nedvärderas om behov finns vid bedömningen av investeringens marknadsvärde på bokslutsda- gen. Vid utgången av 2012 har samtliga aktiverade förvaltnings- avgifter nedvärderats till noll kronor. Inom Företagsinvesteringar aktiveras förvaltningskostnader men nedvärderas däremot endast om de inte ryms inom ramen för verkligt värde.

Interna förvaltningskostnader, som främst avser kostnader för Sjätte AP-fondens egen personal som arbetar inom inves- teringsverksamheten, kostnadsförs löpande tillsammans med gemensamma kostnader som främst avser personalkostnader för vd och gemensamma specialistfunktioner samt kostnader för lokaler, IT och allmänna kontorsomkostnader.

Interna och externa förvaltningskostnader särredovisas i not 6.

Prestationsbaserade ersättningar ingår ej i externa förvalt- ningskostnader utan reducerar realisationsresultatet för den tillgång som förvaltats.

Övriga redovisningsprinciper

Koncernredovisning har ej upprättats då aktier och andelar i dotterbolag ska värderas till verkligt värde.

155

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Sjätte AP-fonden är en myndighet och således ingen juridisk person och därmed inte heller ett moderföretag.

Fordringar upptas till det belopp som de beräknas inflyta till. Skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Inventarie- anskaffningar kostnadsförs löpande.

Realiserat respektive orealiserat resultat redovisas netto i resultaträkningen. Bruttovärden anges i not 3.

Sjätte AP-fonden är befriad från inkomstskatt och verksam- heten är inte momspliktig. Av denna anledning får inte heller ingående moms lyftas, utan utgör en kostnad i verksamhe- ten. Från och med den 1 januari 2012 är Fonden skyldig att förvärvsbeskatta köp av tjänster och varor från utlandet.

Fondkapitalet består av grundkapital och balanserade vinstme- del. Grundkapitalet består av en överföring från de tidigare 1:a till 3:e Fondstyrelserna samt 366 Mkr som återstod från avvecklings- styrelsen för Fond 92–94. På Sjätte AP-fonden åligger inga krav på inbetalningar till eller utbetalningar från pensionssystemet.

Poster inom linjen

Vid en investering i en private equity-fond görs en avtalsmässig utfästelse att investera ett visst kapital. Kapitalet investeras efter hand och utbetalningen görs i takt med investeringarna. Skillnaden mellan utfäst kapital och utbetalat kapital, med till- lägg av eventuellt återinvesteringsbart belopp, återfinns som ett åtagande under Poster inom linjen.

Not 2 Nettoresultat noterade aktier och andelar

		2012	2011
Noterade innehav
Aktier och andelar		223	–830
Obligationer och andra värdepapper		–3	–
Totalt		220	–830
Not 3	Nettoresultat onoterade aktier och andelar
		2012	2011
Realiserat
Intäkter vid avyttring		3 333	2 967
Investerat kapital		–2 598	–2 060
Återföring av tidigare bokförda värdeföränd-
ringar avseende avyttrade innehav		–207	–582
Årets nedskrivningar		–709	–209
Återföring av tidigare bokförda värdeföränd-
ringar avseende nedskrivna innehav		706	78
Totalt realiserat		525	194
Orealiserat
Årets värdeförändring på orealiserade
innehav		1 096	–1 476
Återföring av tidigare bokförda värdeföränd-
ringar
- avseende avyttrade innehav		207	582
- avseende nedskrivna innehav		–706	–78
Totalt orealiserat		597	–972
Totalt		1 122	–778

Not 4	Ränteintäkter/-kostnader, netto
		2012	2011
Ränteintäkter
Konvertibellån		213	191
Övriga ränteintäkter		77	39
		290	230
Räntekostnader
Övriga räntekostnader		–2	–4
		–2	–4
Ränteintäkter/-kostnader, netto		288	226
Not 5	Övriga finansiella intäkter och kostnader
		2012	2011
Resultatandelar interna bolag		9	1
Valutakursdifferenser		84	57
Totalt		93	58
Not 6	Förvaltningskostnader
		2012	2011
Externa förvaltningskostnader
– Noterade innehav		21	23
Interna förvaltningskostnader
– Personalkostnader		40	32
– Juridikkonsulter		3	6
– Övriga externa tjänster		6	10
– Resekostnader mm		2	2
– Debiterad moms		3	4
– Övriga kostnader		1	2
Totalt		76	79

Inga prestationsbaserade kostnader har utgått under de två senaste åren.

Externa förvaltningskostnader hänförliga till innehav i ono- terade fonder och företag uppgår till 119 Mkr (143) respektive 23 Mkr (32) och aktiveras löpande som en del av anskaffnings- kostnaden. Vid utgången av året har dock samtliga aktiverade förvaltningskostnader nedvärderats till noll kronor. Nedvärde- ringen ingår i det orealiserade resultatet.

41

156

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Not 7	Gemensamma kostnader
		2012	2011
Personalkostnader		36	26
Lokalkostnader		5	5
IT-kostnader		5	7
Externa tjänster		5	13
Förvaltningskostnader		2	2
Resekostnader mm		1	1
Debiterad moms		4	6
Övriga kostnader		3	4
Totalt		61	64

I gemensamma personalkostnader ingår kostnader för vd och affärssupportorganisationen.

I förvaltningskostnader ingår ersättningar till revisionsföretag med:

		2012	2011
Ernst & Young
Revisionsuppdrag		0,9	1,1
Revisionsverksamhet utöver
revisionsuppdrag		0,0	0,2
Övriga tjänster		0,0	0,0
Totalt		0,9	1,3
Not 8	Personal

Nya riktlinjer från regeringen under 2009

Under 2009 gav regeringen ut nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Riktlinjerna omfat- tar bland annat borttagande av rörliga ersättningar, begräns- ningar i pensionsförmåner samt reglering av pensionsålder. Riktlinjerna omfattar även övriga anställda med undantaget att det är möjligt att utge rörlig ersättning till anställda förutom ledande befattningshavare. Sjätte AP-fondens styrelse beslöt att successivt implementera nya regler för ersättningar och förmå- ner vilket från och med 2011 är helt genomfört. Som ledande befattningshavare definieras befattningshavare som ingår i Sjätte AP-fondens ledningsgrupp. Styrelsens riktlinjer för anställnings- villkor för ledande befattningshavare och övriga anställda på Sjätte AP-fonden finns publicerad på www.apfond6.se.

Tillämpade regler för ersättningar och förmåner under 2012

Styrelsen beslutar om den totala årliga lönejusteringen samt eventuell rörlig ersättning. För 2012 har genomförts en jäm- förelse av ersättningar mot jämförbara institut, företag och fonder och styrelsen bedömer, baserat på denna jämförelse, att ersättningar och förmåner till Sjätte AP-fondens ledande befattningshavare och övriga anställda är rimliga, måttfulla och konkurrenskraftiga. Jämförelsen finns redovisad på sidan 29 och på www.apfond6.se.

Lön och förmåner

Lön, arvoden och förmåner till styrelse, vd, övriga ledande befattningshavare samt övriga anställda framgår av tabellen nedan. Ersättning till ledande befattningshavare särredovisas under egen rubrik nedan.

Pensioner

Ledningsgruppen, inklusive vd, har rätt till pension vid 65 års ålder och årliga premiebetalningar har gjorts med ett belopp motsvarande 30 procent av pensionsgrundande lön.

Sjätte AP-fonden har ej något åtagande om framtida pen- sion och pensionsvillkor. Ersättning från incitamentsprogram är ej pensionsgrundande.

Avgångsvederlag

Anställningsvillkor förhandlas individuellt. Vid uppsägning från Sjätte AP-fondens sida tillämpas en uppsägningstid på högst sex månader med oförändrad lön och övriga förmåner. Därefter äger befattningshavaren rätt till avgångsvederlag motsvarande högst 18 månadslöner. Avgångsvederlaget utbetalas månadsvis och utgörs av den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Reducering sker för annan ersättning som erhålls under den tid som avgångsvederlaget utbetalas.

Incitamentsprogram

Vd och övriga ledande befattningshavare omfattas inte av Sjätte AP-fondens incitamentsprogram. För övriga anställda har styrel- sen beslutat att inte utge något incitamentsprogram för 2012.

Ersättning från incitamentsprogram är ej pensionsgrundande.

Beslut om arvoden och ersättningar

Styrelsearvoden fastställs av regeringen. Ersättningen uppgår per år till 100 000 kronor för ordföranden, 75 000 kronor till vice ordföranden och 50 000 kronor till övriga ledamöter.

Utöver styrelsearvoden har ingen ersättning betalats till Sjätte AP-fondens styrelse.

Styrelsen fastställer årligen verkställande direktörens lön och personalens generella löneutveckling samt eventuellt inci- tamentsprogram.

Ersättning till styrelse

Under 2012 utbetald ersättning till styrelseledamöter särredovi- sas enligt följande; Ebba Lindsö 100 tkr, Per Strömberg 75 tkr, Henrik Dagel 50 tkr, Katarina Bonde 50 tkr, Olle Larkö 50 tkr.

42

157

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Ersättning till ledande befattningshavare

Från och med den 3 september 2012 är Karl Swartling anställd som vd och ersättningen i tabellen nedan avser perioden sep- tember till december. Särredovisning sker också av ersättning till tidigare vd samt tf vd för perioden januari till april respektive maj till augusti.

Löner och ersättningar, pensionskostnad samt övriga förmåner ska enligt regeringens riktlinjer särredovisas också för andra ledande befattningshavare än vd.

Som ledande befattningshavare särredovisas vd och övriga ledningsgruppen vid utgången av 2012; Karl Swartling, Adam F Laurén, Jonas Lidholm, Karl Falk, Mats Lindahl, Ulf Lindqvist.

Totalt utbetalda löner och ersättningar särredovisas i nämnda ordning enligt följande: 2,3 Mkr, 2,5 Mkr, 1,9 Mkr, 1,3 Mkr (elva månader), 0,5 Mkr (fyra månader), 1,4 Mkr.

Pensioner exklusive löneskatt särredovisas enligt följande: 0,7 Mkr, 0,7 Mkr, 0,6 Mkr, 0,4 Mkr (elva månader), 0,1 Mkr (fyra månader), 0,4 Mkr.

Utöver lön, andra ersättningar och pension har erhållits för- måner enligt följande: 3 tkr, 85 tkr, 64 tkr, 35 tkr, 14 tkr, 6 tkr.

Anställda		2012	2011
Medelantal anställda	Män	16,1	13,8
	Kvinnor	13,4	13,6
		29,5	27,4
Antal anställda per 2012-12-31	Män	18	16
	Kvinnor	13	14
		31	30
Styrelsen	Män	3	3
	Kvinnor	2	2
		5	5
Ledningsgrupp	Män	6	3
	Kvinnor	–	2
		6	5

	2012	2011
Lön och arvoden
Styrelseordförande	0,1	0,1
Styrelsen exklusive ordförande	0,2	0,2
Vd (januari–april 2012/april–december 2011)	1,3	2,2
Vd (september–december 2012)	1,0	–
Tf vd (maj–augusti 2012/januari–mars 2011)	1,0	0,7
Ledningsgruppen exklusive vd	6,7	6,6
Ledande befattningshavare, reservation	4,5	–
Övriga anställda	27,4	22,7
Övriga anställda, reservation	2,0	–
	44,2	32,5
Övriga förmåner
Vd (januari–april 2012/april–december 2011)	0,0	0,1
Ledningsgruppen exklusive vd	0,2	0,4
Övriga anställda	1,7	1,8
Totalt	1,9	2,3
Pensionskostnader
Styrelseordförande	–	–
Styrelsen exklusive ordförande	–	–
Vd (januari–april 2012/april–december 2011)	0,4	0,6
Vd (september–december 2012)	0,2	–
Tf vd (maj–augusti 2012/januari–mars 2011)	0,3	0,2
Ledningsgruppen exklusive vd	2,1	1,9
Ledande befattningshavare, reservation	0,3	–
Övriga anställda	8,3	7,0
Övriga anställda, reservation	0,1	–
	11,7	9,7
Sociala kostnader exklusive
pensionskostnader	17,0	12,8
Personalkostnader – Totalt	74,8	57,3

43

158

						Skr. 2012/13:130
						Bilaga 6
Sjätte AP-fonden 2012
	Not 9	Aktier och andelar i noterade bolag och fonder
	Aktie		Antal andelar	Kapitalandel i %	Röstandel i %	Marknadsvärde Mkr
	BioInvent International		1 395 589	1,9	1,9	5
	CellaVision		644 416	2,7	2,7	9
	Lannebo Micro Cap		659 833			956
	Lannebo Småbolag		13 698 505			442
	SEB Micro Cap		1 800 000			259
	Totalt					1 671

Erlagt courtage uppgår under 2012 till cirka 8,5 Mkr (0,1).

Not 10 Aktier och andelar i onoterade bolag och fonder

I de fall där Sjätte AP-fonden äger mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande i ett bolag anges också samtliga investeringar gjorda på den nivån. Vidare anges inom parentes efter bolagsnamnet om det av Fonden majori- tetsägda bolaget är vilande.

		Organisations-	Styrelsens	Antal	Röstandel	Kapitalandel
Bolag	Investering	nummer	säte	andelar	%	%
123 Servicecenters Fastighets AB		556660-4327	Göteborg	1 000	100,0	100,0
	Meca Danmark A/S (Vilande)				100,0	100,0
Amplico Kapital AB		556703-3161	Göteborg	5 000 000	100,0	100,0
AP Industriinvest AB		556780-7184	Göteborg	1 000	100,0	100,0
	Nya Arvika Gjuteri AB				99,2	99,2
AP Partnerinvest AD AB (Vilande)		556740-3414	Göteborg	100 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Auktion AB
(Vilande)		556751-9607	Göteborg	920	92,0	100,0
AP Partnerinvest Fashion AB
(Vilande)		556742-8882	Göteborg	1 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Miljö AB (Vi-
lande)		556751-9599	Göteborg	920	92,0	100,0
AP Partnerinvest MIT AB		556754-4431	Göteborg	1 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Positionering AB		556739-6857	Göteborg	930	93,0	100,0
AP Partnerinvest Röd AB		556736-6322	Göteborg	94 000	94,0	100,0
	Redpill Linpro AB				70,6	70,6
AP Partnerinvest Sec AB		556754-2583	Göteborg	100 000	100,0	100,0
AP Partnerinvest Sport AB		556736-6934	Göteborg	90 001	90,0	100,0
	Sportmanship Invest AB				49,0	49,0
AP Partnerinvest TDS AB (Vilande)		556752-1363	Göteborg	909	90,9	90,9
AP Partnerinvest XLR 2 AB		556749-6079	Göteborg	1 000	100,0	100,0
	Xelex Holding AB				38,0	38,0
AP Partnerinvest XLR AB		556746-6510	Göteborg	1 000	100,0	100,0
	Xelex Holding AB				38,0	38,0
AP Riskkapital AB		556711-0407	Göteborg	1 000	100,0	100,0
DAWA Däck AB		556437-9344	Göteborg	20 000	100,0	100,0
	Gummigubben i Göteborg AB				100,0	100,0
EkoNord Invest AB		556769-8625	Krokom	7 143	14,3	14,3
Ekoväst Invest AB		556859-8006	Arvika	6 666	11,8	11,8
Energy Potential AB		556614-9000	Uppsala	432 781	3,6	15,0
Fordonsinvest Norden AB		556601-9757	Göteborg	175 275	100,0	100,0
Gar Förvaltnings AB (Vilande)		556312-2968	Göteborg	10 000	100,0	100,0
Gnosjögruppen AB		556742-8411	Gislaved	1 000	100,0	100,0
	Gnotec AB				100,0	100,0
	Holmbergs Childsafety Holding AB				100,0	100,0

44

159

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

		Organisations-	Styrelsens	Antal	Röstandel	Kapitalandel
Bolag	Investering	nummer	säte	andelar	%	%
Grönklittsgruppen AB		556098-7462	Orsa	476 622	11,0	11,0
Industrial Equity (I.E.) AB		556599-9702	Göteborg	1 000	100,0	100,0
	Accumulate AB				22,0	22,0
	Applied Nano Surfaces Sweden AB				17,0	17,0
	Bokadirekt i Stockholm AB				32,0	32,0
	CombiQ AB				26,0	26,0
	Digital ADTV AB				26,0	26,0
	Flexion Mobile Ltd				12,0	12,0
	FPV Holding AB				99,0	99,0
	Mobot AB				29,0	29,0
	myFC AB				23,0	23,0
	Nodais AB				38,0	38,0
	o & G Research & Developement AB				28,0	28,0
	oricane AB				16,0	16,0
	Panopticon Software AB				31,0	31,0
	The Local Europe AB				34,0	34,0
	Yanzi Networks AB				30,0	30,0
Innoventus AB		556602-2728	Uppsala	4 662	33,3	33,3
Iqube Holding AB		556676-0764	Stockholm	226 889	13,2	13,2
Johanneberg Campusbo AB		556658-6730	Göteborg	800	80,0	80,0
Johanneberg Campusbo KB		969704-9451	Göteborg			79,2
Jönköping Business
Developement AB		556693-2561	Jönköping	387 727	33,3	33,3
KA Intressenter AB		556771-4455	Stockholm	30 380	30,4	30,4
Krigskassa Blekinge AB		556709-7992	Ronneby	30 000	50,0	50,0
Mittkapital i Jämtland
och Västernorrland AB		556784-9426	Krokom	1 000	100,0	100,0
	Arctic Engineering AB				29,4	29,4
	Bracke Forest AB				25,0	25,0
	Grönklittsgruppen AB				8,2	8,2
	Permascand Holding AB				40,0	40,0
	SkiLodge Tänndalen AB				19,0	19,0
	ZMek Fastighet & Förvaltning AB				29,4	29,4
NetSys Technology Group
Holding AB		556550-2191	Mölndal	100 000	100,0	100,0
Nordia Innovation AB		556228-6855	Stockholm	3 496 919	15,0	15,0
Norstel AB		556672-5346	Norrköping	21 447	0,7	0,7
NS Holding AB		556594-3999	Sundsvall	1 819 884	50,0	50,0
	Norrporten AB				50,0	50,0
Redpill Linpro AB		556641-0576	Karlstad	314	5,6	5,6
Seabased AB		556617-6557	Uppsala	198 478	0,8	3,5
SLS Invest AB		556730-2038	Stockholm	500	100,0	100,0
	AdvanDx Inc				41,8	41,8
	Biopheresis Technologies Inc				32,2	32,2
	Gyros AB				95,2	95,2
	Light Sciences oncology Inc				21,7	21,7
	Medical Vision AB				71,2	71,2
	Nuevolution A/S				1,3	1,3
	oNColog Medical QA AB				81,7	81,7
	Precisense A/S				32,0	32,0
	Carlsson Research AB				n/a	n/a
	MVCII GP AB				100,0	100,0
	SLSII GP AB				78,6	78,6

45

160

						Skr. 2012/13:130
						Bilaga 6
Sjätte AP-fonden 2012
			Organisations-	Styrelsens	Antal	Röstandel	Kapitalandel
	Bolag	Investering	nummer	säte	andelar	%	%
	Startkapital i Norr AB		556865-6192	Luleå	5 000	50,0	50,0
		o & Co AB				10,0	10,0
		Satmission AB				8,5	8,5
	Syncron International AB		556573-8894	Stockholm	3 868 362	24,2	24,2
	Unfors Holding AB		556701-5747	Göteborg	86 609	58,2	58,2
		Unfors RaySafe AB				100,0	100,0
	United Intressenter AB		556727-5135	Stockholm	224	13,3	13,3
	UnitedLog Group AB		556680-6914	Stockholm	46 898	57,0	57,0
		ARRIGo Logistics
		Consultants AB (Vilande)				100,0	100,0
		Capacent Holding AB				33,0	33,0
		Financial Industrial (FIND) Consulting AB (Vilande)				100,0	100,0
		Primelog AB (Vilande)				100,0	100,0
		UnitedLog AB				100,0	100,0
		Unitedlog Software AB				100,0	100,0
	Vega Ronneby AB		556762-7798	Ronneby	2 017 365	25,0	25,0
	Volvofinans Bank AB		556069-0967	Göteborg	400 000	40,0	40,0

Totalt anskaffningsvärde på aktier och andelar uppgår till 7 122 Mkr (9 732).

I de fall namnet på den legala enheten genom vilken investeringen gjorts i fond inte speglar den faktiska investeringen så anges namnet på denna inom parentes.

	Organisations-	Styrelsens	Kapitalandel	Anskaff-
Fonder	nummer	säte	%	ningsvärde
AEP 2003 KB	969694-5196	Stockholm	15,8	0
Accent Equity 2003 KB	969694-7739	Stockholm	65,6	144
Accent Equity 2012 L.P.		—	10,0	0
AE Intressenter KB (Accent Equity 2008)	969724-7873	Järfälla	100,0	296
Aumar AB	556631-5932	Göteborg	70,0	47
Auvimo AB	556587-9565	Göteborg	100,0	0
Auvimo KB	969621-7729	Göteborg	100,0	164
Axel IV K/S 2		—	9,7	34
BrainHeart Capital ANX KB	969703-4685	Stockholm	59,4	0
BrainHeart Capital KB	969674-4102	Stockholm	43,4	0
CapMan Buyout IX Fund A L.P.			8,5	140
CapMan Buyout VIII Fund B KB	969705-5342	Stockholm	100,0	418
CapMan Equity Sweden KB	969683-1321	Stockholm	96,5	191
CapMan Technology Fund 2007 B KB	969720-4288	Stockholm	100,0	116
Chalmers Innovation Seed Fund AB	556759-5003	Stockholm	23,7	24
Creandum Advisor AB	556644-0300	Stockholm	34,0	1
Creandum I Annex Fund AB	556759-5623	Stockholm	49,3	22
Creandum II KB	969708-0274	Stockholm	98,5	168
Creandum III L.P.		—	13,5	4
Creandum KB	969690-4771	Stockholm	49,3	33
Cubera VI L.P.		—	9,0	46
EQT IV L.P.		—	2,0	348
EQT V L.P.		—	2,4	510
EQT VI L.P.		—	1,3	118
EQT Expansion Capital II L.P.		—	4,2	104
EQT Opportunity L.P.		—	10,8	56
Femfond KB (Nordic Capital V)	969687-5062	Stockholm	100,0	189
Fyrfond AB	556591-7027	Göteborg	100,0	0
Fyrfond KB	969661-3109	Göteborg	100,0	499
Fyrsikten KB (Nordic Capital VI)	969712-1029	Stockholm	100,0	425

46

161

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

			Organisations-		Styrelsens	Kapitalandel	Anskaff-
Fonder			nummer		säte	%	ningsvärde
HealthCap 1999 KB			969656-1647		Stockholm	10,5	100
HealthCap Annex Fund I-II KB			969690-2049		Stockholm	38,9	121
HealthCap III Sidefund KB			969699-4830		Stockholm	22,7	49
HitecVision IV L.P.					—	1,4	21
HitecVision V L.P.					—	0,8	34
InnKap 2 Partners KB			969661-4735		Göteborg	5,9	11
InnovationsKapital Fond I AB			556541-0056		Göteborg	31,3	0
Innoventus Life Science I KB			969677-8530		Uppsala	32,7	37
Intera Fund I KY					—	12,0	86
Intera Fund II KY					—	10,0	20
IT Provider Century Annex Fund KB			969728-8109		Stockholm	98,5	6
IT Provider Century Fund KB			969673-0853		Stockholm	98,5	16
IT Provider Fund IV KB			969687-5468		Stockholm	59,1	65
Nordic Capital III					—	9,4	1
Nordic Capital VII Beta L.P.					—	2,8	396
Northern Europe Private Equity KB (EQT III)			969670-3405		Stockholm	69,1	136
Norvestor V, L.P.					—	8,5	82
SG Partners II KB (Scope Growth II)			969724-7337		Stockholm	100,0	151
Scope Growth III L.P.					—	20,0	0
Sustainable Technologies Fund I KB			969734-9620		Stockholm	100,0	78
Swedestart Life Science KB			969675-2337		Stockholm	16,3	23
Swedestart Tech KB			969674-7725		Stockholm	20,6	30
Valedo Partners Fund I AB			556709-5434		Stockholm	25,0	151
Totalt fonder							5 711
Totalt anskaffningsvärde							12 833
TOTALT MARKNADSVÄRDE							13 631
Not 11 Övriga räntebärande värdepapper				Not 13 Skulder till kreditinstitut
	2012	2011				2012	2011
Övrigt				Beviljad kreditlimit		2 000	3 000
FX terminer	73	54		Outnyttjad del		–2 000	–3 000
Dagslån	1 175	–		Utnyttjat kreditbelopp		0	0
Korta räntebärande värdepapper	3 372	–
Lån till onoterade bolag	76	21		Eventuellt utnyttjat kreditbelopp ses som en kortfristig och tillfäl-
Totalt	4 696	75

lig finansiering med en uppskattad förfallotidpunkt inom ett år. Beviljad kreditlimit inom koncernkontostrukturen uppgår till

2 miljarder kronor.

Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2012	2011
Upplupna ränteintäkter	35	31
Förutbetald management fee	5	11
Övriga förutbetalda kostnader och intäkter	10	12
Totalt	50	54

Not 14 Övriga kortfristiga skulder
	2012	2011
Affärer som ej gått i likvid på balansdagen	2	2
Övrigt	12	12
Totalt	14	14

47

162

Skr. 2012/13:130

Bilaga 6

Sjätte AP-fonden 2012

Revisionsberättelse

För Sjätte AP-fonden, org. nr 855104-0721

Rapport om årsredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sjätte AP-fonden för 2012. Fondens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 30–47.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om allmänna pensionsfonder och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktighe- ter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår re- vision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Audi- ting och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisions- bevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur fonden upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i fondens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinci- per som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden och ger en i alla väsent- liga avseenden rättvisande bild av Sjätte AP-fondens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat

för året enligt lagen om allmänna pensionsfonder. Förvaltningsbe- rättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att resultaträkningen och balansräkningen fastställes.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även granskat och inventerat de tillgångar som Sjätte AP-fonden förvaltar. Vi har också granskat om det finns någon anmärkning i övrigt mot styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sjätte AP-fonden för 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna samt för förvaltningen av fondens till- gångar enligt lagen om allmänna pensionsfonder.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om resultatet av vår granskning och inventering av de tillgångar som fonden förvaltar samt om förvaltningen i övrigt på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om inventeringen av tillgång- arna har vi granskat fondens innehavsförteckning samt ett urval av underlagen för denna.

Som underlag för vårt uttalande om förvaltningen i övrigt har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i fonden för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören har handlat i strid med lagen om allmänna pensionsfonder.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande inventeringen av tillgångarna eller i övrigt avseende förvaltningen.

Göteborg den 27 februari 2013
Björn Grundvall	Jan Birgerson
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

48

163

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

Årsberättelse 2012

Sjunde AP-fonden

AP7 Aktiefond

Organisationsnummer 515602-3862

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Aktiefond har utformats för att utgöra en byggsten i det allmänna pensionssystemets premiepensionssparande. AP7 Aktiefond utgör därmed en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa. AP7 Aktiefond ingår också i statens fondportföljer.

Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Genom användning av hävstång skapas ett place- ringsutrymme som är större än fondkapitalet. Sammantaget innebär detta att fondens risk- nivå bedöms vara hög eftersom stora kurs- rörelser på världens börser kraftigt påverkar AP7 Aktiefonds avkastning i positiv eller negativ riktning. Det bör dock noteras att sparare över 55 år som via AP7 Såfa har sitt premiepensionssparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har en reducerad total risk. Den risk som spararen har i sitt premiepensionssparande ska också ses tillsammans med den låga risk spararen har i inkomstpensionen, som i huvudsak är att likna med ränteplaceringar.

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelse- indexet (se förklaringar till nyckeltal nedan).

Strategin är att

Placera fondens tillgångar globalt i aktier och aktierelaterade finansiella instrument med bred branschmässig spridning (basportföljen).

Öka avkastningsmöjligheterna och därmed risken genom att använda hävstång i fonden.

Ytterligare öka avkastningsmöjligheterna genom aktiv förvaltning på vissa utvalda marknader (alfakällor och taktiska placeringar).

Basportföljen

Basportföljen består av 97 % globala aktier

3 % private equity

Tillgångsslaget globala aktier ska ge en expo- nering som motsvarar fondens jämförelse - index, vilket är MSCI All Country World Index. Förvaltningen sker i huvudsak passivt genom

externa förvaltare. För en del av exponeringen mot tillväxtmarknader används dock s.k. notes, som består av en derivatdel och en obligations- del. Derivatdelen innebär att värdeutvecklingen följer utvecklingen av aktieindex på ett antal tillväxtmarknader.

Tillgångsslaget private equity omfattar indirekta placeringar i onoterade företag genom olika fondkonstruktioner.

Derivatinstrument och aktielån

Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- serna användas som ett led i placerings- inriktningen.

Under 2012 har denna möjlighet utnyttjats i den löpande förvaltningen via aktieterminer och valutakontrakt. Genom användning av OTC-derivat (Total Return Swaps) skapas också hävstång i förvaltningen.

Under 2012 har AP7 Aktiefonds samman- lagda exponeringar1 i genomsnitt uppgått till 63,7 % (70,3 miljarder kronor) av fondförmö- genheten. Exponeringen har som lägst varit 54,4 % (68,7 miljarder kronor) och som högst 69,5 % (72,3 miljarder kronor).

Vid beräkningen av AP7 Aktiefonds samman- lagda exponeringar vid användning av deri- vatinstrument används vid riskbedömningen den s.k. åtagandemetoden, vilket innebär att derivatinstrument tas upp till den underlig- gande tillgångens exponering.

Upplåning av aktier för s.k. äkta blankning förekommer inom ramen för alfaförvaltningen (se nedan). För att ytterligare öka avkastnings- möjligheterna förekommer också utlåning av aktier i förvaltningen av fonden.

Hävstång

Användningen av hävstång i förvaltningen av AP7 Aktiefond gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. Hävstången ska normalt motsvara 50 % av fondkapitalet.

Vid utgången av 2012 motsvarade hävstången 50,1 % av fondkapitalet (62,1 miljarder kronor).

Aktiv förvaltning

Den aktiva förvaltningen utgörs av så kallad ren alfaförvaltning av aktier. Avkastning gene- reras med förvaltningsmodellen ”lång/kort”. Långa positioner tas i form av vanliga place- ringar i aktier. Korta positioner tas i form av äkta blankning, som innebär att aktier lånas in för att omedelbart säljas. Finansiering av de långa positionerna sker genom den försälj- ningslikvid som erhålls vid blankningen. Något fondkapital behöver därför inte avsättas till den rena alfaförvaltningen.

Ren alfaförvaltning av aktier har under 2012 skett på den svenska marknaden genom både

intern förvaltning och externa förvaltare. Vidare har ren alfaförvaltning skett genom externa förvaltare i Europa och Japan.

Aktiv förvaltning sker också genom valuta- förvaltning, samt genom taktisk allokering. Inom ramen för den taktiska allokeringen tillåts aktieexponeringen att variera +/- 10 % i för- hållande till normalläget.

Förvaltningsavgift

AP7 Aktiefond betalar en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och erläggs den sista dagen i varje månad till Sjunde AP-fonden. Avgiften avser kostnader för för- valtning, administration, redovisning, förvaring av värdepapper, revision, information och tillsyn m.m. Under 2012 uppgick avgiften till 0,15 % per år av fondens förmögenhet. Trans- aktionskostnader såsom courtage till mäklare och avgifter till depåbanker för värdepappers- transaktioner belastar AP7 Aktiefond direkt och ingår inte i förvaltningsavgiften. Sjunde AP-fonden har beslutat att fr.o.m. den 1 januari, 2013, sänka förvaltningsavgiften för AP7 Aktie- fond till 0,14 % per år av fondförmögenheten.

Resultatutveckling

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var under 2012 18,5 % (NAV-kursberäknad avkastning), vilket var 1,0 procentenhet bättre än Jämförelseindex.

Den positiva utvecklingen för fonden för- klaras av uppgången på den globala aktie- marknaden under 2012, vilken förstärktes genom användning av hävstång. Överavkast- ningen mot index förklaras av att

den taktiska förvaltningen bidrog positivt med drygt 500 miljoner kronor,

den aktiva alfaförvaltningen bidrog positivt med drygt 150 miljoner kronor,

avkastningen för basportföljens globala aktier har varit högre än jämförelseindex, vilket främst beror på positiv utveckling av fondens innehav i notes för tillväxtmarknader.

Under 2012 har fonden tillförts 9,7 miljarder kronor genom att Pensionsmyndigheten pla- cerat 2011 års pensionsrätter. Utflödet av kapi- tal genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 3,3 miljarder kronor.

Avkastningen i AP7 Aktiefond kan förväntas variera kraftigt över tiden, eftersom fonden är en global aktiefond med hög risknivå.

1Avser fondens hävstång och övriga derivat som används i förvaltningen av AP7 Aktiefond och beräknas i enlighet med “CESR’s Guidelines on Risk Measurement	15 | AP7
and the Calculation of Global Exposure and Counterparty Risk for UCITS”. För närmare information, se http://www.esma.europa.eu/system/files/10_788.pdf.

164

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2012

Väsentliga risker per balansdagen

AP7 Aktiefond är en global aktiefond där hävstång används i förvaltningen. Den enskilt största risken i förvaltningen av fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär att betydande kursfall på de globala aktiemarknaderna riskerar att leda till kraftigt försämrad avkast- ning. I och med att den absoluta majoriteten av fondens tillgångar är placerade utanför Sverige, och inga tillgångar valutasäkras, är fonden utsatt för stor valutarisk.

Väsentliga händelser efter balansdagen

Den positiva börsutveckling under 2012 har fortsatt i januari. Detta har inneburit att andelskursen för AP7 Aktiefond till dags dato (29 januari) har stigit med 5,7 % sedan årsskiftet.

Nyckeltal

Fondens tio största innehav i % av fondkapitalet vid utgången av 2012

(exklusive placeringar i private equity och fem s.k. notes för exponering mot tillväxtmarknader. Dessa fem notes motsvarar tillsammans 5,5 % av fondkapitalet)

Apple Computer	1,6
Exxon Mobil	1,3
General Electric	0,7
Nestle	0,7
Chevron	0,7
IBM	0,7
Microsoft	0,7
AT & T	0,6
HSBC Holdings	0,6
Johnson and Johnson	0,6
Summa tio största innehav	8,3

	2012-01-01	2011-01-01	2010-05-24
	-2012-12-31	-2011-12-31	-2010-12-31
Fondförmögenhet (kr)	123 348 400 547	98 857 340 789	104 122 629 400
Antal andelar	1 089 848 338,82	1 034 877 253,14	966 368 193,02
Andelskurs (kr)	113,18	95,52	107,88
NAV-kursberäknad avkastning
Totalavkastning AP7 Aktiefond (%)*	18,5	-11,5	14,3
Totalavkastning, Jämförelseindex (%)	17,5	-10,5	14,1
Stängningskursberäknad avkastning
Avkastning AP7 Aktiefond, exklusive alternativa investeringar och kassa (%)	20,0	-11,8	14,2**
Avkastning Jämförelseindex (%)	18,8	-10,5	14,1**

* NAV-kursberäknad avkastning 2012 avser perioden 2012-01-01 t.o.m. 2012-12-28. Jämförelseindexets avkastning avser samma period. **Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Aktiefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.

Risk och avkastningsmått*
Totalrisk AP7 Aktiefond (standardavvikelse, %)	16
Totalrisk för jämförelseindex (standardavvikelse, %)	14,8
Aktiv risk (%)	2,6
Genomsnittlig årsavkastning, 2 år (%)	2,4
Genomsnittlig årsavkastning sedan fondens start (%)	7,2

* Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

Omsättningshastighet (%)	28,7	44,6	13,3
Kostnader (senaste 12-månadersperiod)
Förvaltningsavgift (%)	0,15	0,15	0,15
Årlig avgift (%)*	0,19*	0,20*	0,19*
Insättnings- och uttagsavgifter	Inga	Inga	Inga
Transaktionskostnader (Tkr)	65 214	81 236	48 464
Transaktionskostnad, andel av omsättning (%)	0,08	0,09	0,14
Kostnad för engångsinsättning, 10 000kr (kr)	17,0	14,1	9,0

*Inkluderar avgift för alternativa investeringar.

AP7 | 16

165

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2012

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Aktie- fonds avkastning och risk beräknas på två sätt. Den första metoden speglar värdeutvecklingen från pensionsspararens perspektiv och grundas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod innebär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kursvärderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid. Den andra metoden, som används vid jämförelsen med fondens jämförelseindex, innebär att avkastningen redovisas före avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Aktiefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid värderingen används vid denna metod priser på fondens tillgångar som finns noterade vid stängningen av marknadsplatserna på respek- tive marknad där fondens tillgångar är note- rade. Värderingen sker därmed enligt samma principer som ligger till grund för beräkningen av jämförelseindex. Redovisad avkastning enligt stängningskursmodellen exkluderar alternativa investeringar och kassa.

Jämförelseindex: Avkastning och risk ställs i relation till ett jämförelseindex som utgörs av MSCI All Country World Index (”gross” för

alla aktier med undantag för tillväxtmarknader och Europa, där index är ”net”). Med hänsyn till hävstångens normalnivå är normavkast- ningen lika med jämförelseindexets avkast- ning multiplicerad med faktorn 1,0 uttryckt i

SEK för basportföljen, där indexet är anpassat till AP7:s etik- och miljöpolicy, plus jämförelse- indexets avkastning multiplicerad med 0,5 uttryckt i USD (hävstången) och minskad med finansieringskostnaden för hävstången.

I finansieringskostnaden inräknas även transaktionskostnader.

”Net” = inklusive återinvesterad utdelning med avdrag för källskatt på utdelningar.

”Gross” = inklusive återinvesterad utdelning utan avdrag för definitiv källskatt på utdel- ningar.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet inne- bär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämfö- relseindex. En hög aktiv risk innebär att fon- dens placeringar avvikit mycket från jämförel- seindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts i förhållande till fondförmögenheten.

Beräknas genom att det lägsta värdet av summa köpta och summa sålda värdepapper

under perioden divideras med den genom- snittliga fondförmögenheten och anges

i procent.

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift och kostnader för alternativa investe- ringar, som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se http://www.esma.europa.eu/system/files/10_ 674.pdf.

Transaktionskostnad: Courtage till mäklare och transaktionsavgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

17 | AP7

166

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2012

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor
		2012-12-31		2011-12-31
Tillgångar
Överlåtbara värdepapper (not 1)	122 497 795	99,3%	98 489 682	99,7%
OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde	48 510	0,0%	526 706	0,5%
Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde	724	0,0%	1 247	0,0%
Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde	122 547 029	99,3%	99 017 635	100,2%
Bankmedel och övriga likvida medel	2 688 502	2,2%	2 267 935	2,3%
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	53 471	0,0%	32 716	0,0%
Övriga tillgångar	582 232	0,5%	293 973	0,3%
Summa Tillgångar	125 871 234	102,0%	101 612 259	102,8%
Skulder
OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde	235 538	0,2%	69 701	0,1%
Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde	7 173	0,0%	581	0,0%
Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde	2 182 181	1,8%	2 551 970	2,6%
Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde	2 424 892	2,0%	2 622 252	2,7%
Upplupna kostnader och förutbetalda skulder	18 442	0,0%	14 451	0,0%
Övriga skulder	79 500	0,0%	118 216	0,1%
Summa Skulder	2 522 834	2,0%	2 754 919	2,8%

Fondförmögenhet (not 2)	123 348 400	100,0%	98 857 340	100,0%
Som bilaga finns innehavsförteckning över samtliga finansiella instrument.
Poster inom linjen		2012-12-31		2011-12-31
Utlånade värdepapper och mottagna säkerheter
Utlånade finansiella instrument		250 734		117 883
Mottagna säkerheter (obligationer) för utlånade finansiella instrument		267 296		124 467
Mottagna säkerheter för OTC-derivatinstrument		899 010		515 937
Inlånade värdepapper och ställda säkerheter
Inlånade finansiella instrument		3 967 592		4 074 874
Ställda säkerheter (aktier) för inlånade finansiella instrument		3 433 174		1 972 376
Ställda säkerheter för OTC-derivatinstrument		0		0
Ställda säkerheter (likvida medel) för övriga derivatinstrument		45 301		45 026
Utestående åtaganden
Kvarstående investeringslöften i private equity		2 378 744		2 786 854
Resultaträkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
		2012-01-01		2011-01-01
Intäkter och värdeförändring		-2012-12-31		-2011-12-31
Värdeförändring på överlåtbara värdepapper (not 3)		7 615 294		-8 469 863
Värdeförändring på OTC-derivatinstrument (not 4)		7 742 666		-5 086 856
Värdeförändring på övriga derivatinstrument (not 5)		106 814		-115 683
Ränteintäkter (not 6)		7 049		1 732
Utdelningar (not 7)		2 920 723		2 328 978
Valutakursvinster och -förluster netto (not 8)		-92 953		37 210
Övriga finansiella intäkter (not 9)		84 769		37 681
Övriga intäkter (not 10)		60		20 832
Summa Intäkter och värdeförändring		18 384 422		-11 245 969
Kostnader
Förvaltningskostnader (not 11)		-166 620		-144 885
Övriga finansiella kostnader (not 12)		-170 391		-199 370
Övriga kostnader (not 13)		-33 961		-37 063
Summa Kostnader		-370 972		-381 318
Periodens resultat		18 013 450		-11 627 287

AP7 | 18

167

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2012

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om investeringsfonder samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Affärsdagsredovisning tillämpas, vilket innebär att transaktionerna påverkar balansräkningen på affärsdagen, det vill säga vid den

tidpunkt då de väsentliga rättigheterna och därmed riskerna övergår mellan parterna.

Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde. Det innebär att noterade aktierelaterade värdepapper, inklusive noterade aktieindexterminer och derivatinstrument som handlas på en reglerad marknad , värderas till senaste betalkurs kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Utländska finansiella instrument räknas om till svenska kronor med senaste betalkurs kl. 16.00 på balansdagen. Valutaderivat värderas utifrån senaste valutakurser den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

S.k. notes, vilkas värde bestäms av utvecklingen av vissa angivna index, värderas enligt uppgifter från indexleverantören. Onoterade aktierelaterade värdepapper, som utgörs av indirekta placeringar i private equityfonder, värderas enligt senaste tillgängliga information om verkligt värde med daglig justering utifrån hur ett relevant index utvecklas.

Total Return Swaps (OTC-derivat) värderas enligt en modell med ledning av marknadsnoterade räntor och uppgifter från indexleverantören om utvecklingen av relevant aktieindex kl 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas upp inom linjen. Betalda premier (utgiftsränta) för inlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella kostnader.

Utlånade värdepapper ingår i balansräkningen. Marknadsvärdet, samt erhållna säkerheter, framgår av poster inom linjen. Erhållna premier för utlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella intäkter.

Skatt

AP7 Aktiefond är inte skattskyldig i Sverige. För placeringar i utlandet kan i vissa fall finnas skattskyldighet i form av s.k. definitiv källskatt på utdelningar.

Not 1 – Överlåtbara värdepapper					Not 4 – Specifikation av värdeförändring
Samtliga belopp i tusentals kronor					på OTC-derivatinstrument
	2012-12-31		2011-12-31		Samtliga belopp i tusentals kronor
Överlåtbara						2012-01-01	2011-01-01
värdepapper	118 278 147	95,9%	95 160 497	96,3%		-2012-12-31	-2011-12-31
Överlåtbara
värdepapper - Onoterade	4 219 648	3,4%	3 329 185	3,4%	Realiserat kursresultat	8 746 525	-4 745 749
Summa Överlåtbara					Orealiserat kursresultat	-638 771	-26 581
värdepapper	122 497 795	99,3%	98 489 682	99,7%	Ränta	-365 088	-314 526
					Summa	7 742 666	-5 086 856

Not 2 – Förändring av fondförmögenhet			Not 5 – Specifikation av värdeförändring
Samtliga belopp i tusentals kronor	2012-01-01	2011-01-01	på övriga derivatinstrument
			Samtliga belopp i tusentals kronor
	-2012-12-31	-2011-12-31			2012-01-01	2011-01-01
					-2012-12-31	-2011-12-31
Fondförmögenhet vid periodens början	98 857 340	104 122 629
Andelsutgivning	9 732 620	10 796 790	Realiserat kursresultat		128 786	-121 343
Andelsinlösen	-3 255 010	-4 434 792	Realiserat valutaresultat		-14 857	5 898
Periodens resultat enligt resultaträkning	18 013 450	-11 627 287	Orealiserat kursresultat		-7 115	-238
Fondförmögenhet vid periodens slut	123 348 400	98 857 340		Summa	106 814	-115 683

Not 3 – Specifikation av värdeförändring			Not 6 – Specifikation av ränteintäkter
på överlåtbara värdepapper			Samtliga belopp i tusentals kronor	2012-01-01	2011-01-01
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2012-01-01	2011-01-01		-2012-12-31	-2011-12-31
	-2012-12-31 -2011-12-31
			Korta ränteplaceringar	6 947	1 552
Realiserat kursresultat	-1 584 120	4 169 832	Bankkonton	102	180
Realiserat valutaresultat	248 636	-4 476 818	Summa	7 049	1 732
Orealiserat kursresultat*	15 476 045	-14 225 290
Orealiserat valutaresultat	-6 525 267	6 062 413
Summa	7 615 294	-8 469 863

*orealiserat kursresultat har justerats för courtage då denna kostnad nu särredovisas. Se även not 13.

19 | AP7

168

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2012

Not 7 – Specifikation av utdelningar			Not 11 – Specifikation av förvaltningskostnad
Samtliga belopp i tusentals kronor			Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,15 %
	2012-01-01	2011-01-01	per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2012 en förvalt-
	-2012-12-31	-2011-12-31	ningskostnad på 166 620 tkr (144 885 tkr). I avgiften ingår ersättning
			till förvaringsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finans-
			inspektionen för tillsyn.
Utdelning	3 029 735	2 450 602
Kupongskatt	-174 790	-150 914	Not 12 – Specifikation av övriga finansiella kostnader
Restitution	65 778	29 290
Summa	2 920 723	2 328 978	Samtliga belopp i tusentals kronor
				2012-01-01	2011-01-01
Not 8 – Specifikation av valutakursvinster och –förluster netto				-2012-12-31	-2011-12-31
			Premier aktieinlåning	-27 323	-27 867
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2012-01-01	2011-01-01	Erlagd ersättning för utdelning
	-2012-12-31	-2011-12-31	vid inlåning av aktier	-139 139	-155 197
			Övriga finansiella kostnader	-3 929	-16 306
Valutaderivat	-33 041	-7 892	Summa	-170 391	-199 370
Bankkonton	-59 912	45 102
Summa	-92 953	37 210	Not 13 – Specifikation av övriga kostnader
			Samtliga belopp i tusentals kronor
Not 9 – Specifikation av övriga finansiella intäkter				2012-01-01	2011-01-01
				-2012-12-31	-2011-12-31
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2012-01-01	2011-01-01	Courtage*	-31 116	-35 119
	-2012-12-31	-2011-12-31	Transaktionsavgifter till BNY Mellon	-2 845	-1 944
			Summa	-33 961	-37 063
Premier utlånade aktier	25 761	22 981
Intäkt i samband med bolagshändelse	46 421	0	*courtage särredovisas from 2012 som en övrig kostnad.
Övriga finansiella intäkter	12 587	14 700	Jämförelsetalen har justerats. Se också not 3.
Summa	84 769	37 681
Not 10 – Specifikation av övriga intäkter
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2012-01-01	2011-01-01
	-2012-12-31 -2011-12-31
Insättning från förvaltare	60	20 832
Summa	60	20 832

AP7 | 20

169

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2012

	Stockholm den 7 februari 2013
	Adine Grate Axén
	Vice ordförande
Kerstin Hermansson	Mats Kinnwall	Robert Stenram
	Rose Marie Westman

Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 februari 2013
	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

21 | AP7

170

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Aktiefond | Årsberättelse 2012

AP7 | 22

171

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

Årsberättelse 2012

AP7 Räntefond

Organisationsnummer 515602-3870

Förvaltningsberättelse

Placeringsinriktning

AP7 Räntefond har utformats för att utgöra en byggsten i det allmäna pensionssystemets premiepensionssparande. AP7 Räntefond utgör därmed en viktig komponent för att skapa en livscykelprofil i förvalsalternativet AP7 Såfa. AP7 Räntefond ingår också i statens fondportföljer. Mer information om dessa produkter finns i årsredovisningen för Sjunde AP-fonden.

AP7 Räntefond bedöms ha en låg risknivå. Det bör dock noteras att sparare som via AP7 Såfa har sitt premiepensionssparande fördelat mellan AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har en högre total risk.

Målet för AP7 Räntefond är att avkastningen ska motsvara minst avkastningen för jämför- elseindexet (se förklaringar till nyckeltalen nedan).

Strategin är att placera fondens tillgångar

i främst svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk.

så att den genomsnittliga räntebindnings- tiden är högst tre år.

Placeringar

Placeringarna görs genom intern förvaltning och har under 2012 placerats passivt mot fondens jämförelseindex. Det innebär att placeringarna för närvarande i huvudsak utgörs av svenska statsobligationer och svenska säkerställda obligationer. Den modifierade durationen (se under förklaringar till nyckeltalen) i portföljen var 1,8 % vid utgången av 2012.

Derivatinstrument

Derivatinstrument får enligt fondbestämmel- serna användas som ett led i placeringsinrikt- ningen. Under 2012 har inte denna möjlighet utnyttjats.

Resultatutveckling

Under 2012 var totalavkastningen för AP7 Räntefond 2,8 % (NAV-kursberäknad avkast- ning; se förklaring till nyckeltalen), vilket var 0,2 procentenheter sämre än jämförelseindex. Genom att marknadsräntorna har sjunkit under året, har avkastningen varit positiv.

Under 2012 har fonden tillförts 2,3 miljarder kronor genom att Pensionsmyndigheten placerat 2011 års pensionsrätter. Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till 311 miljoner kronor.

Väsentliga risker per balansdagen

Den enskilt största risken i förvaltningen av fonden utgörs av marknadsrisk, vilket innebär att stigande räntenivåer riskerar att påverka fondens avkastning negativt.

Fondens tio största innehav i % av fondkapitalet vid utgången av år 2012

Stadshypotek 1575	11,0
Stadshypotek 1576	10,8
Svenska staten 1041	10,6
Svenska staten 1049	8,9
Nordea Hypotek 5526	8,3
Nordea Hypotek 5520	7,3
Swedbank Hypotek 166	7,3
Swedbank Hypotek 182	6,7
SEB 567	6,1
SEB 568	5,6
Summa tio största innehav	82,6

Förvaltningsavgift

AP7 Räntefond betalar en förvaltningsavgift till Sjunde AP-fonden. Avgiften beräknas dagligen med 1/365-del av fondens värde och erläggs den sista dagen i varje månad till Sjunde AP-fonden. Avgiften avser kostnader för för- valtning, administration, redovisning, revision, förvaring av värdepapper, information och tillsyn m.m. Under 2012 uppgick avgiften till 0,09 % per år av fondens förmögenhet. Trans- aktionskostnader såsom avgifter till depåbanker för värdepapperstransaktioner belastar AP7 Räntefond direkt och ingår inte i förvaltnings- avgiften. Sjunde AP-fonden har beslutat att

fr o m den 1 januari, 2013, sänka förvaltnings- avgiften för AP7 Räntefond till 0,08 % per år av fondförmögenheten.

23 | AP7

172

			Skr. 2012/13:130
			Bilaga 7
AP7 Räntefond | Årsberättelse 2012
Nyckeltal	2012-01-01	2011-01-01	2010-05-24
	-2012-12-31	-2011-12-31	-2010-12-31
Fondförmögenhet (kr)	8 872 177 342	6 656 900 239	6 034 179 589
Antal andelar	83 792 661,24	64 649 107,25	60 604 592,15
Andelskurs (kr)	105,86	102,97	99,57
NAV-kursberäknad avkastning
Totalavkastning AP7 Räntefond (%)	2,8	3,4	-0,5
Totalavkastning, Jämförelseindex (%)	3,0	5,2	-0,3
Stängningskursberäknad avkastning
Avkastning AP7 Räntefond (%)	2,9	3,5	-0,4*
Avkastning Jämförelseindex (%)	3,0	5,2	-0,3*

* Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonderna Premiesparfonden och Premievalsfonden hade överförts till AP7 Räntefond. Stängningskursberäknad avkastning 2010 utgår ifrån stängning den 24 maj. NAV-kursberäknad avkastning utgår ifrån stängning den 21 maj.

Omsättningshastighet (%)	68,2	100,9	97,5
Modifierad duration, %	1,8	1,9	1,8
Risk- och avkastningsmått**
Totalrisk AP7 Räntefond (standardavvikelse, %)	0,8
Totalrisk Jämförelseindex (standardavvikelse, %)	0,7
Aktiv risk (%)	0,6
Genomsnittlig årsavkastning, 2 år (%)	3,1
Genomsnittlig årsavkastning sedan fondens start (%)	2,2

** Risk- och avkastningsmått är baserade på två års historisk månadsavkastning och beräknas i enlighet med Fondbolagens Förenings riktlinjer. För närmare information se www.fondbolagen.se.

Kostnader (senaste 12-månadersperiod)
Förvaltningsavgift (%)	0,09	0,09	0,09
Årlig avgift (%)	0,09	0,09	0,09
Insättnings- och uttagsavgifter	Inga	Inga	Inga
Transaktionskostnader (Tkr)	9	7	18
Transaktionskostnad, andel av omsättning (%)	0,00	0,00	0,00
Kostnad vid engångsinsättning 10 000 kr (kr)	9,2	9,1	5,5

Perioden för avkastningsberäkningarna 2010 startade den 24 maj 2010, när kapital från de avvecklade fonden

Premiesparfonden hade överförts till AP7 Räntefond.

AP7 | 24

173

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2012

Förklaringar till nyckeltalen

Avkastnings- och riskberäkningar: AP7 Ränte- fonds avkastning och risk beräknas på två sätt. Den första metoden speglar värdeutvecklingen från pensionsspararens perspektiv och grundas på fondens NAV-kurs (Net Asset Value), som används vid köp och inlösen av andelar. Denna metod innebär att avkastningen redovisas efter avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid NAV-kursvärderingen används de priser på fondens tillgångar som gäller kl. 16.00 svensk tid. Den andra metoden, som används vid jäm- förelsen med fondens jämförelseindex, innebär att avkastningen redovisas före avdrag av den förvaltningsavgift som AP7 Räntefond betalar till Sjunde AP-fonden. Vid värderingen används vid denna metod de priser på fondens tillgångar som finns noterade vid stängningen av mark- nadsplatserna på respektive marknad där fon- dens tillgångar är noterade. Värderingen sker därmed enligt samma principer som ligger till grund för beräkningen av jämförelseindex.

Modifierad duration: Anger den procentuella förändringen i pris om marknadsräntan går upp med en procentenhet.

Jämförelseindex: Handelsbankens ränteindex HMT 74.

Totalrisk (standardavvikelse): Ett mått på hur mycket andelsvärdet har varierat under en viss period. Stora variationer i andelsvärdet inne- bär oftast en högre risk men också chans till bättre värdetillväxt. Måttet baseras på fond- andelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Aktiv risk: Ett mått på hur mycket en fonds andelsvärde varierat jämfört med sitt jämfö- relseindex. En hög aktiv risk innebär att fondens placeringar avvikit mycket från jäm- förelseindex under perioden. Avkastningen för en portfölj med hög aktiv risk kan vara avsevärt större eller mindre än avkastningen för index. Måttet baseras på fondandelarnas och index utveckling under de senaste två åren.

Omsättningshastighet: Mäter hur många gånger värdepapper har köpts eller sålts

i förhållande till fondförmögenheten. Beräk- nas genom att det lägsta värdet av summa köpta och summa sålda värdepapper under perioden divideras med den genomsnittliga fondförmögenheten och anges i procent.

Årlig avgift (%): Avser fondens förvaltnings- avgift som belastat fonden under de senaste 12-månaderna, uttryckt i procent av fondför- mögenheten. Den årliga avgiften beräknas enligt ”CESR’s guidelines on the methodology for calculation of the ongoing charges figure in the Key Investor Information Document”. För närmare information se http://www.esma.europa.eu/system/files/10_6 74.pdf.

Transaktionskostnad: Transaktionsavgifter till depåbank.

Kostnad för engångsinsättning, 10 000 kr:

Förvaltningskostnad enligt resultaträkningen i kronor som under året är hänförlig till ett andelsinnehav som vid årets ingång uppgick till 10 000 kronor och som behållits i fonden hela året.

25 | AP7

174

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2012

Balansräkning

Samtliga belopp i tusentals kronor
		2012-12-31		2011-12-31
Tillgångar
Överlåtbara värdepapper (not 1)	8 845 286	99,7%	6 605 370	99,2%
Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde	8 845 286	99,7%	6 605 370	99,2%
Bankmedel och övriga likvida medel	27 524	0,3%	52 023	0,8%
Summa Tillgångar	8 872 810	100,0%	6 657 393	100,0%
Skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	633	0,0%	493	0,0%
Summa Skulder	633	0,0%	493	0,0%
Fondförmögenhet (not 2)	8 872 177	100,0%	6 656 900	100,0%
Poster inom linjen		Inga		Inga
Resultaträkning
Samtliga belopp i tusentals kronor
		2012-01-01		2011-01-01
		-2012-12-31		-2011-12-31
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på överlåtbara värdepapper (not 3)		-115 781		-48 960
Ränteintäkter (not 4)		309 095		256 038
Övriga intäkter (not 5)		6		0
Summa Intäkter och värdeförändring		193 320		207 078
Kostnader
Förvaltningskostnader (not 6)		-6 156		-5 416
Övriga kostnader (not 7)		-9		-7
Summa Kostnader		-6 165		-5 423
Periodens resultat		187 155		201 655

Redovisningsprinciper

Årsberättelsen för fonden har upprättats enligt lagen om investeringsfonder samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde kl. 16.00 den sista handelsdagen under redovisningsperioden. Det innebär

att ränterelaterade värdepapper värderas till senaste betalkurs.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster används genomsnittsmetoden.

Inlånade värdepapper redovisas inte i balansräkningen, men tas upp inom linjen. Betalda och upplupna premier (utgiftsränta) för inlånade värdepapper redovisas som övriga finansiella kostnader.

Skatt

AP7 Räntefond är inte skattskyldig i Sverige.

AP7 | 26

175

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2012

Not 1 – Överlåtbara värdepapper

Avser överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Samtliga belopp i tusentals kronor

Ränterelaterade värdepapper

					Markn	Orealiserat
		Nominellt			värde inkl	resultat inkl	Andel av
Värdepapper		belopp	Ansk värde	Ränta	uppl ränta	uppl ränta	fond
Statsobligationer
	Svenska staten 1041	839 840 000	917 139	0,74	943 613	26 474	10,64%
	Svenska staten 1049	707 280 000	776 757	0,84	785 908	9 151	8,86%
	Svenska staten				1 729 521		19,50%
Kommunobligationer
Kommuninvest i Sverige 1405		182 100 000	184 402	1,17	187 362	2 961	2,11%
	Kommuninvest i Sverige 1508	207 600 000	214 643	1,38	217 009	2 366	2,45%
	Kommuninvest i Sverige AB				404 371		4,56%
Säkerställda bostadsobligationer
Länsförsäkringar Hypotek 506		149 500 000	157 087	1,26	160 254	3 167	1,81%
	Länsförsäkringar Hypotek 510	38 400 000	39 137	1,49	39 557	421	0,45%
	Länsförsäkringar Hypotek				199 811		2,26%
	Nordea Hypotek 5520	607 200 000	631 699	1,45	643 835	12 136	7,26%
	Nordea Hypotek 5526	691 900 000	721 205	1,30	733 423	12 219	8,27%
	Nordea Hypotek				1 377 258		15,53%
	Skandinaviska Enskilda Banken 567	505 500 000	531 991	1,29	540 840	8 848	6,10%
	Skandinaviska Enskilda Banken 568	457 000 000	484 498	1,46	494 581	10 083	5,58%
	SEB				1 035 421		11,68%
	Stadshypotek 1575	886 000 000	959 405	1,30	973 936	14 531	10,98%
	Stadshypotek 1576	833 000 000	921 027	1,42	954 360	33 332	10,76%
	Stadshypotek AB				1 928 296		21,74%
	Sveriges Säkerställda Obligationer 126	207 700 000	215 856	1,25	220 820	4 965	2,49%
	Sveriges Säkerställda Obligationer 127	172 400 000	181 770	1,43	187 142	5 372	2,11%
	Sveriges Säkerställda Obligationer 131	139 000 000	148 909	1,54	149 199	290	1,68%
	AB Sveriges Säkerställda Obligationer				557 161		6,28%
	Swedbank Hypotek 166	576 500 000	633 900	1,26	643 560	9 660	7,26%
	Swedbank Hypotek 182	550 700 000	575 499	1,42	594 522	19 023	6,70%
	Swedbank Hypotek 183	351 000 000	372 336	1,52	375 364	3 029	4,23%
	Swedbank Hypotek				1 613 446		18,19%
Summa Överlåtbara värdepapper			8 667 260		8 845 286	178 026	99,75%

	Summering av fondförmögenhet	Andel av
	Markn värde TSEK	fond
Överlåtbara värdepapper	8 845 286	99,7%
Netto, övriga tillgångar och skulder	26 891	0,3%
Total fondförmögenhet	8 872 177	100%

27 | AP7

176

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2012

Not 2 – Förändring av fondförmögenhet			Not 5 – Specifikation av övriga intäkter
Samtliga belopp i tusentals kronor			Samtliga belopp i tusentals kronor
	2012-01-01	2011-01-01		2012-01-01	2011-01-01
	-2012-12-31	-2011-12-31		-2012-12-31 -2011-12-31
Fondförmögenhet vid periodens början	6 656 900	6 034 179	Övriga intäkter	6	0
Andelsutgivning	2 338 837	878 429	Summa	6	0
Andelsinlösen	-310 715	-457 363
Periodens resultat enligt resultaträkning	187 155	201 655	Not 6 – Specifikation av förvaltningskostnad
Fondförmögenhet vid periodens slut	8 872 177	6 656 900
			Ersättning till Sjunde AP-fonden för förvaltning har betalats med 0,09 %
Not 3 – Specifikation av värdeförändring			per år på det förvaltade kapitalet. Detta ger för helåret 2012 en förvalt-
			ningskostnad på 6 156 tkr (5 416 tkr). I avgiften ingår ersättning till för-
på överlåtbara värdepapper			varingsinstitut för depåförvaring samt ersättning till Finansinspektionen
Samtliga belopp i tusentals kronor			för tillsyn.
	2012-01-01	2011-01-01	Not 7 – Specifikation av övriga kostnader
	-2012-12-31	-2011-12-31
			Samtliga belopp i tusentals kronor
Realiserat kursresultat	-98 012	-135 694		2012-01-01	2011-01-01
Orealiserat kursresultat	-17 769	86 734		-2012-12-31	-2011-12-31
Summa	-115 781	-48 960
			Transaktionsavgifter till BNY Mellon	-9	-7
Not 4 – Specifikation av ränteintäkter			Summa	-9	-7
Samtliga belopp i tusentals kronor
	2012-01-01	2011-01-01
	-2012-12-31 -2011-12-31
Obligationer	302 660	239 615
Korta ränteplaceringar	6 435	16 423
Summa	309 095	256 038

AP7 | 28

177

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2012

	Stockholm den 7 februari 2013
	Adine Grate Axén
	Vice ordförande
Kerstin Hermansson	Mats Kinnwall	Robert Stenram
	Rose Marie Westman

Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 februari 2013
	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

29 | AP7

178

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

AP7 Räntefond | Årsberättelse 2012

AP7 | 30

179

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

Årsredovisning 2012

Sjunde AP-fonden

Organisationsnr 802406-2302

Särskilda årsberättelser lämnas för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Förvaltningsberättelse

Särskilda årsberättelser för

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Kapitalförvaltningen i AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond redovisas i särskilda årsberättelser för dessa fonder. Denna förvaltningsberättelse behandlar verksamheten i "fondbolaget"

Sjunde AP-fonden, inklusive de produkter Sjunde AP-fonden tillhandahåller via de två byggstensfonderna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

Sjunde AP-fonden

i det allmänna pensionssystemet

– det statliga erbjudandet

I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften ska avsättas till premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Premiepensionssystemet administreras av den statliga Pensionsmyndigheten som fungerar på samma sätt som ett fondförsäkringsbolag. Sjunde AP-fonden, som också är en statlig myndighet, fungerar inom detta system på samma sätt som ett fondbolag med förvaltning av värdepappersfonder. För de personer som avstår från att välja någon annan fond i premie- pensionssystemet ska medlen av Pensions- myndigheten placeras i AP7 Såfa (statens årskullsförvaltningsalternativ).

AP7 Såfa är ingen fond utan en instruktion till Pensionsmyndigheten hur placeringar för respektive sparare ska göras i byggstensfon- derna AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Såfa består av AP7 Aktiefond och AP7 Ränte- fond i olika proportioner som förändras över tiden enligt en livscykelprofil som grundas på spararens ålder. Fram till och med 55 års ålder består AP7 Såfa av 100 % AP7 Aktiefond. Mellan 56 års ålder och 75 års ålder trappas årligen andelen AP7 Aktiefond ned och ersätts med AP7 Räntefond, så att fördelningen från och med 75 års ålder är 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond. Den fördelningen ligger sedan fast vid högre ålder. AP7 Såfa är fullt ut valbar hos Pensionsmyndigheten, men den kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

Genom att kombinera AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond på olika sätt skapas också tre fondportföljer med olika risknivåer. De tre statliga fondportföljerna är AP7 Försiktig, AP7 Balanserad och AP7 Offensiv.

AP7 Försiktig består av 33 % AP7 Aktiefond och 67 % AP7 Räntefond

AP7 Balanserad består av 50 % AP7 Aktie- fond och 50 % AP7 Räntefond

AP7 Offensiv består av 75 % AP7 Aktiefond och 25 % AP7 Räntefond

De statliga fondportföljerna är, var och en för sig, fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten, men de kan inte kombineras med några andra fonder i premiepensionssystemet.

AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond är fullt ut valbara hos Pensionsmyndigheten och kan också, till skillnad från AP7 Såfa och de statliga fondportföljerna, kombineras med andra fonder i premiepensionssystemet.

Sjunde AP-fondens verksamhet med kapital- förvaltning startade i samband med att det första fondvalet inom premiepensionssystemet ägde rum under hösten 2000. Därefter har de fonder som förvaltats av Sjunde AP-fonden (Premiesparfonden och Premievalsfonden till och med maj 2010 och därefter AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) årligen tillförts kapital,

i huvudsak genom att Pensionsmyndigheten har fördelat nya årgångar av premiepensions- medel på fonder. Under 2012 placerade Pen- sionsmyndigheten premiepensionsmedel för 2011 års pensionsrätter. Inflödet av kapital genom köp av andelar i fonderna uppgick till 12,1 miljarder kronor (11,7 miljarder kronor 2011). Utflödet av kapital genom inlösen av andelar, främst på grund av att premiepensions- sparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt cirka 3,6 miljarder kronor (4,9 miljarder kronor) under året.

Vid utgången av 2012 förvaltade Sjunde AP-fonden sammanlagt cirka 132,2 miljarder kronor (105,5 miljarder kronor), varav cirka 123,3 miljarder kronor i AP7 Aktiefond, och cirka 8,9 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet beror främst på inflöden till fonderna under året samt en positiv börsutvecklingen på de globala aktiemarknaderna under 2012.

Avkastning för Sjunde AP-fondens produkter

Förvalsalternativet AP7 Såfa har en livscykel- profil. Det innebär att fördelningen mellan aktie- och ränteplaceringar är olika för olika årskullar. Därför blir också avkastningen olika för sparare i olika åldrar.

AP7 Såfa har under 2012 gett en genom- snittlig avkastning på 17,4 %.

Under samma period har de privata premie- pensionsfonderna i genomsnitt gett en

avkastning på 10,5 %. Risken (mätt som stan- dardavvikelse under den senaste 24-månaders- perioden) har för AP7 Såfa varit 14,9 %, jämfört med 10,0 % för genomsnittet för de privata premiepensionsfonderna. AP7 Såfas högre risk förklaras till stor del av att andelen sparare över 55 år fortfarande är liten och att andelen AP7 Räntefond därmed också är liten. Framöver kan andelen AP7 Räntefond förväntas öka

i takt med att spararna i premiepensions- systemet blir äldre.

Sedan starten 2000 har förvalsalternativet (Premiesparfonden till och med den 23 maj 2010 och därefter AP7 Såfa) gett en ackumu- lerad avkastning på 18,78 %, jämfört med 5,67 % för genomsnittet av de privata premie- pensionsfonderna. Detta innebär att förvalsal- ternativet har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 1,43 %, jämfört med 0,45 % för de privata premiepensionsfonderna. Sedan AP7 Såfas start i maj 2010 har den ackumule- rade avkastningen varit 19%, jämfört med

9,7 % för de privata premiepensionsfonderna. Statens fondportföljer har under 2012 gett

följande avkastning:

AP7 Försiktig	7,8 % (10,3 % sedan
	starten i maj 2010)
AP7 Balanserad 10,4 % (12,7 % sedan
	starten i maj 2010)
AP7 Offensiv	14,4 % (16,2 % sedan
	starten i maj 2010)

Året 2012

Under 2012 återhämtade sig de globala aktie- marknaderna efter de breda börsnedgångarna hösten 2011, vilket har lett till positiv avkastning för samtliga Sjunde AP-fondens produkter.

I den löpande verksamheten har arbetet med att ytterligare stärka den interna kontrollen getts hög prioritet. En funktion för intern- revision har inrättats och Sjunde AP-fondens styrelse har antagit ett antal nya riktlinjer och policies för sin styrning av verksamheten. VD har också inrättat en riskhanteringskommitté för att säkerställa att risker i Sjunde AP-fondens verksamhet följs upp och hanteras i enlighet med styrelsens instruktioner.

Inom förvaltningsverksamheten har en upphandling av externa alfaförvaltare påbörjats under året. Upphandlingen avslutas under början av 2013.

Vissa organisatoriska förändringar har gjorts för att möta verksamhetens nya behov. I början av året anställdes en kommunikations- chef. Detta är ett viktigt steg i Sjunde AP-fon- dens strävan att förbättra informationen kring Sjunde AP-fondens produkter till premiepen- sionsspararna. För att skapa möjligheter till

31 | AP7

180

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2012

meravkastning i förvaltningen har också ett ”aktivt center” skapats. Det aktiva centret ska samla de aktiva förvaltningsresurserna med fokus på att utnyttja riskpremier och onormala prissättningar som uppstår på marknaden.

Under året har första, andra, tredje, fjärde, sjätte och sjunde AP-fonderna arbetat med att ta fram ett gemensamt ramverk för ersätt- ningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Sjunde AP-fondens styrelse antog detta ramverk i december 2012. Implemente- ring i verksamheten sker under 2013.

Sjunde AP-fondens styrelse har, med verkan från den 1 januari 2013, utsett chefsstrategen Ingrid Albinsson till vice verkställande direktör för Sjunde AP-fonden.

Externa tjänster

Sjunde AP-fonden har en liten men högt kvalifi- cerad fast organisation. Därutöver utnyttjas externa tjänster på de områden där det är lämpligt för att säkerställa hög kompetens, låga kostnader och liten sårbarhet. Denna modell innebär att det är en viktig uppgift för den fasta organisationen att fungera som en kvalificerad beställare och att ha en effektiv och fortlöpande kvalitets- och kostnadskontroll över de utlagda uppdragen.

Eftersom en stor del av tillgångarna förvaltas externt lägger Sjunde AP-fonden ned ett bety- dande arbete för att systematiskt följa upp de externa förvaltarna. Samtliga förvaltare har utvärderats under året. Utvärderingen avser såväl förvaltningsresultat som efterlevnad av administrativa rutiner och bestämmelser. Som en konsekvens av denna uppföljning har rela- tionen med två externa förvaltare avslutats under 2012. En nyupphandling av externa alfaförvaltare har påbörjats under 2012 och avslutas i början av 2013.

Ägarfrågor

Som en del av verksamhetsplanen fastställs årligen en ägarpolicy för Sjunde AP-fonden. I ägarpolicyn anges riktlinjer för hur Sjunde AP-fonden ska utöva den ägarfunktion som följer av aktieinnehaven i AP7 Aktiefond.

Sjunde AP-fonden har under 2012 tillämpat en ny ägarpolicy, som innebär att ägarstyrning genom röstning på bolagsstämma kan göras för utländska aktier. Under året har AP7 röstat i ett stort antal av de utländska bolag där Sjunde AP-fonden har ägarintresse. Sjunde AP-fonden är enligt lag normalt förhindrad att rösta för svenska aktier.

Styrelsens arbete

Under 2012 ersattes två styrelseledamöter i Sjunde AP-fondens styrelse.

Styrelsen hade under 2012 sex ordinarie sammanträden.

Styrelsen har inrättat ett arbetsutskott som består av ordföranden, vice ordföranden och VD. Arbetsutskottet förbereder styrelsens sammanträden och beslutar i de frågor som

AP7 | 32

styrelsen delegerar till arbetsutskottet. Arbets- utskottet fungerar också som ersättnings- kommitté, vilken har till uppgift att säker- ställa att regeringens riktlinjer för anställ- ningsvillkor till ledande befattningshavare efterlevs. I ersättningskommittén deltar inte VD i frågor som rör ersättning till VD, och är i övriga frågor enbart adjungerad.

Som stöd och rådgivare åt VD vid olika verksamhetsbeslut och som rådgivande organ åt den interna kapitalförvaltningen finns ett konjunkturråd inrättat. Konjunkturrådet bestod under 2012 av tre styrelseledamöter och två anställda (VD och chefsstrateg).

Under 2012 har också ett revisionsutskott inrättats. Revisionsutskottet bestod under 2012 av tre styrelseledamöter. Till revisions- utskottets möten adjungeras normalt intern- och externrevisorer samt tre anställda (VD, chef för administration samt regelverksansvarig).

Under 2012 var de externa revisorerna närvarande vid två styrelsesammanträden.

Ledningsfunktioner

VD har inrättat tre lednings- och samordnings- grupper.

För kapitalförvaltningen finns dels en place- ringskommitté, som under 2012 bestod av fyra personer (VD, chef för förvaltning, chef för administration och chefsstrateg), dels en risk- hanteringskommitté, som bestod av fyra per- soner (VD, chef för administration, riskansvarig och regelverksansvarig). Medlemmarna i pla- ceringskommittén utgör Sjunde AP-fondens ledande befattningshavare.

För övergripande frågor som inte avser kapitalförvaltningen finns en administrativ ledningsgrupp som under 2012 bestod av sex personer (VD, chef för förvaltning, chef för administration, chefsstrateg, kommunikations- chef och regelverksansvarig).

Personal

Antalet tillsvidareanställda var under större delen av 2012 arton personer (sex kvinnor och tolv män). En person (en man) slutade sin anställning och två personer (två män) anställdes under året.

Resultat

Resultat i form av avkastning för AP7 Aktie- fond och AP7 Räntefond redovisas i årsberät- telserna för respektive fond.

Under 2012 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 172,8 kronor (150,3 miljoner kronor 2011). Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 108,8 miljoner kronor (119 miljoner kronor). Resultatet för myndig- heten Sjunde AP-fonden år 2012 blev således 64,0 miljoner kronor ( 31,3 miljoner kronor). Det balanserade resultatet vid årets slut var -63,4 miljoner kronor (-127,4 miljoner kronor).

Sjunde AP-fondens intäkter är helt bero- ende av det förvaltade kapitalets storlek, medan kostnaderna är det till ungefär

hälften. De kapitalberoende kostnaderna utgörs av avgifter till externa kapitalförvaltare och till depåbanken. Genom att det förvaltade kapitalet under stora delar av året har varit större än föregående år har de kapitalberoende kostnaderna ökat under 2012. Denna ökning motverkas dock av att Sjunde AP-fonden har haft mindre andel aktiv förvaltning under 2012, och därmed också lägre resultatberoende kostnader för förvaltningen under året.

181

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2012

Resultaträkning

Samtliga belopp i tusentals kronor		2012	2011
Rörelsens intäkter
	Förvaltningsavgifter	172 822	150 308
Rörelsens kostnader
Personalkostnader (not 1)		-39 138	-33 815
	Övriga rörelsekostnader (not 2)	-68 801	-83 033
Rörelseresultat		64 883	33 460
	Finansiella intäkter och kostnader	211	-7
	Ränteintäkter	313	368
	Räntekostnader	-1 371	-2 497
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader		64 036	31 324
Årets resultat		64 036	31 324
Balansräkning		2012-12-31	2011-12-31
Samtliga belopp i tusentals kronor
Tillgångar
Anläggningstillgångar
	Inventarier (not 3)	735	950
	Summa anläggningstillgångar	735	950
Omsättningstillgångar
	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 4)	18 978	17 164
	Kassa och bank	17 758	6 885
	Summa omsättningstillgångar	36 736	24 049
Summa tillgångar		37 471	24 998
Eget kapital och skulder
Eget kapital
	Balanserat resultat	-127 409	-158 732
	Årets resultat	64 036	31 324
	Summa eget kapital	-63 373	-127 409
	Skulder
	Krediter i Riksgäldskontoret (not 5)	63 034	110 642
	Leverantörsskulder	4 690	3 121
	Övriga skulder	1 927	567
	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 6)	31 192	38 077
	Summa skulder	100 844	152 407
Summa eget kapital och skulder		37 471	24 998
	Ställda panter	Inga	Inga
	Ansvarsförbindelser	Inga	Inga

Redovisningsprinciper

Sjunde AP-fonden följer de regler som finns i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Intäkter består av fasta förvaltningsavgifter som erhålls från de förvaltade fonderna.

Personalkostnader, förvaltningsavgifter, övriga rörelsekostnader och lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de avser.

Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

Inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning sker enligt plan på tre år för datautrustning och på fem år för övriga inventarier.

Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta.

33 | AP7

182

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2012

Not 1 – Personalkostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor		2012	2011
Antal anställda
Medeltal anställda		18	17
	Anställda 31 december	18	17
	Antal ledande befattningshavare (per 31 december) 4		4
Löner och arvoden
	Styrelseordförande	125	125
	Styrelsen exkl. ordförande	577	466
	VD	3 105	2 984
	Placeringskommitté exkl. VD	5 030	3 598
	Övriga anställda	13 208	11 496
	Summa	22 045	18 669
Pensionskostnader
VD		976	934
Placeringskommitté exkl.VD		1 781	1 138
	Övriga anställda	4 497	3 998
	Summa	7 255	6 070
Sociala kostnader
Styrelseordförande		39	39
Styrelse exkl. ordförande		166	115
VD		1 238	1 193
Placeringskommitté exkl. VD		2 021	1 481
	Övriga anställda	5 175	4 512
	Summa	8 639	7 340
Övriga personalkostnader		1 199	1 736
Summa personalkostnader		39 138	33 815
Ersättning till ledande befattningshavare:		2012	2011
Verkställande direktör:
Fast lön		3 104 691 kr	2 984 212 kr
Skattepliktigt värde av bilförmån		79 000 kr	90 087 kr
Övriga skattepliktiga förmåner		2 761 kr
Pensionskostnader		976 399 kr	933 992 kr
Chefsstrateg (vice VD fr o m 1 januari, 2013):
Fast lön		1 940 548 kr	649 280 kr
Övriga skattepliktiga förmåner		2 342 kr
Pensionskostnader		760 008 kr	194 784 kr
Administrativ chef:
Fast lön		1 356 712 kr	1 269 193 kr
Övriga skattepliktiga förmåner		2 806 kr
Pensionskostnader		515 693 kr	453 517 kr
Chef förvaltning:
Fast lön		1 733 154 kr	1 679 934 kr
Övriga skattepliktiga förmåner		4 763 kr
Pensionskostnader		505 686 kr	489 519 k

Sjunde AP-fonden tillämpar kollektivavtalet mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO) samt regeringens riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ingen anställd har lön som innehåller någon rörlig komponent. För verkställande direktören gäller därutöver följande. Pensionsåldern är 65 år. Verkställande direktören undantas från den pensionsplan som gäller enligt kollektivavtalet och erhåller i stället individuella pensionsförsäkringar till en kostnad motsvarande 30 % av den fasta lönen ökad med en del av värdet av bilförmån.

Uppsägningstiden är 6 månader. Om uppsägning sker från arbetsgiva- rens sida utbetalas efter uppsägningstiden avgångsvederlag under

18 månader motsvarande den fasta månadslönen. Avräkning sker mot utgående lön och inkomst av förvärvsverksamhet.

För ledande befattningshavare, utom VD, kan pensionsavsättningarna överstiga 30 % av lön. Detta följer av tillämplig kollektivpensionsplan.

Personalkostnaderna har stigit under 2012. Detta förklaras huvud- sakligen av att chefsstrategen endast var anställd under en del av 2011 och att en kommunikationschef anställdes i början av 2012.

I regeringens riktlinjer för ledande befattningshavare anges att ersättningar ska vara måttfulla och inte löneledande, samtidigt som de behöver vara konkurrenskraftiga för att inte bli ett hinder i komptens- försörjningen. Denna målsättning uppnås genom en tydlig process där Sjunde AP-fondens ersättningskommitté (ordförande, vice ordförande och VD (adjungerad)) bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med VD. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningskommittén. Den nedre gränsen för ersättningarnas konkurrenskraft påverkas bland annat av krav på senioritet och beställarkompetens. Kraven är i sin tur en följd av att verksamheten sköts av en liten organisation och många underleveran- törer. Under 2012 genomfördes en jämförelsestudie som omfattade både AP-fonder, andra myndigheter och branschen i stort. Resultaten visar att Sjunde AP-fondens ersättningsnivå är måttfull och inte på något område löneledande. Generellt ligger ersättningsnivån klart under snittet och i många fall i den undre kvartilen. Sjunde AP-fondens styrelse gör därför bedömningen att regeringens riktlinjer har följts under 2012.

Styrelsens arvoden beslutas av regeringen. Utöver de av regeringen fastställda arvodena har sammanlagt 122,0001 kronor utbetalats till de styrelseledamöter som också ingår i konjunkturrådet, revisionsutskottet eller arbetsutskottet.

Not 2 – Övriga rörelsekostnader

Samtliga belopp i tusentals kronor			2012	2011
	Revision		938	884
	Externa förvaltare och depåbank		39 647	55 366
	Externa tjänster		20 700	18 812
	Övriga kostnader		7 209	7 648
	Avskrivningar enligt plan		306	323
Summa övriga kostnader		68 801		83 033
Arvoden till revisionsbolag (Ernst & Young)
Revisionsuppdrag			893	669
Revisionsverksamhet utanför revisionsuppdraget			45	215
Summa arvoden			938	884
Not 3 – Inventarier		2012-12-31		2011-12-31
Samtliga belopp i tusentals kronor
	Ingående anskaffningsvärde		22 030	21 889
	Inköp		91	141
	Utgående ackumulerade anskaffningsvärden		22 121	22 030
	Ingående avskrivningar	- 21 080		-20 757
	Årets avskrivningar		- 306	-323
	Utgående ackumulerade avskrivningar		-21 386	-21 080
Utgående bokfört värde			735	950

AP7 | 34	1Utrymmet för ersättningar utöver de av regeringen fastställda arvodena är 100,000 kronor. Under 2012 har detta utrymme överskridits,
	vilket beror på att styrelsen under året har inrättat ett revisionsutskott där antalet sammanträden har varit fler än beräknat.

183

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2012

Not 4 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor			2012-12-31		2011-12-31
	Upplupna fondavgifter			16 190		12 502
	Övrigt			2 788		4 662
Summa förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter				18 978		17 164
Not 5 – Krediter i Riksgäldskontoret
Samtliga belopp i tusentals kronor
		2012-12-31			2011-12-31
		Total ram Utnyttjad		Total ram Utnyttjad
Rörlig kredit på räntekonto		175 000	62 540	175 000		110 156
Lån för finansiering av
anläggningstillgångar		5 000	494	5 000		486

Lån för finansiering av anläggningstillgångar har samma löptid som avskrivningstiden för de tillgångar som lånen avser. Räntan på den rörliga krediten och lånen för finansiering av anläggningstillgångar är rörlig och baserad på reporäntan. Vid utgången av 2012 var ränte- satsen 1,0 %.

Under 2013 disponerar Sjunde AP-fonden ett räntekonto med kredit på högst 105 miljoner kronor och en låneram på 5 miljoner kronor för finansiering av anläggningstillgångar.

Not 6 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Samtliga belopp i tusentals kronor		2012-12-31		2011-12-31
	Upplupna semesterlöner och sociala avgifter		2 414	1 841
	Upplupna kostnader externa förvaltare
	och depåbank		28 020	33 643
	Övrigt		759	2 593

Summa krediter			Summa upplupna kostnader och
i Riksgäldskontoret	180 000 63 034	180 000 110 642	förutbetalda intäkter	31 192	38 077
		Stockholm den 7 februari 2013
		Adine Grate Axén
		Vice ordförande
Kerstin Hermansson		Mats Kinnwall		Robert Stenram
		Rose Marie Westman

Vår revisionsberättelse har avgivits den 8 februari 2013
	Peter Strandh
Auktoriserad revisor	Auktoriserad revisor
Förordnad av regeringen	Förordnad av regeringen

35 | AP7

184

Skr. 2012/13:130

Bilaga 7

Sjunde AP-fonden | Årsredovisning 2012

AP7 | 36

185

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2012

FINANSDEPARTEMENTET

SLUTRAPPORT

April 2013

186

		Skr. 2012/13:130
		Bilaga 8
Innehållsförteckning
1.	Angreppssätt för utvärderingen .........................................................	1
2.	AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2012 ......................	3
3.	Sammanfattning och identifierade frågeställningar............................	9
4.	Grundläggande utvärdering av Första AP-fonden ...........................	23
5.	Grundläggande utvärdering av Andra AP-fonden............................	32
6.	Grundläggande utvärdering av Tredje AP-fonden ...........................	39
7.	Grundläggande utvärdering av Fjärde AP-fonden ...........................	46
8.	Grundläggande utvärdering av Sjätte AP-fonden ............................	55
9.	Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden ..........................	60

i

187

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

1. Angreppssätt för utvärderingen







1

188

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

2

189

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

2.AP-fondernas roll, utveckling och omvärld 2001-2012

AP-FONDERNAS ROLL I DET SVENSKA PENSIONSSYSTEMET

Bild 1

AP-fondernas roll i svenska pensionssystemet

Privat pension

		Ålderspensionsavgift 18,5%			Statsbudgeten
16%			2,5%
Tjänstepension
				Pensionsmyndigheten2
	Första till Fjärde
	AP-fonderna samt
	Sjätte AP-fonden			Sjunde AP-fonden/
				Privata fondbolag
Allmän pension
	Inkomstpension			Premiepension	Garantipension1

1 Garantipension för de med låg eller ingen inkomst som finansieras med skatter

2 1 januari 2010 togs Premiepensionsmyndighetens (PPM) uppgifter över av Pensionsmyndigheten KÄLLA: Försäkringskassan

1 Av dessa 18,5% går maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (SEK 409 500 år 2012) till pensionssystemet, medan ett eventuellt överskott går till statskassan

3

190

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

4

191

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

   

BUFFERTFONDERNAS UTVECKLING OCH OMVÄRLD 2001-2012

Bild 2

Buffertfondernas utveckling 2001–2012

Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna

Total 2001-2012

Totalt kapital
31 december, SEK miljarder				765	854	898		827	895	873	958
5464	480	571	641				708

Total avkastning efter kostnader				113			135
SEK miljarder		80	63		82			84	101
						36
									371
-27	-85								-17
							-194

Total avkastning efter kostnader1			17,5			19,4
Procent	16,4	11,0		10,7			11,6
					4,3	10,2
							Ø 4,03
-4,9							-1,9
	-15,0
						-21,6

Nettoinflöde2

SEK miljarder

17,4	18,5	9,2	5,7	10,6	5,5	7,0	2,6					Ø 1,7
								-16,5	-17,2	-5,8	-16,2

Inkomstindex
Procent		5,3					4,5	6,2			4,9
1,4	2,9		3,4	2,4	2,7	3,2			0,3	1,9
											Ø 3,23
2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012

1 Avkastning per fond viktat med genomsnittligt kapital

2 Inkluderar även vissa kostnadsposter

3 Geometriskt snitt

4 31 december 2001. Totalt kapital 1 januari 2001 SEK 554 miljarder

KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

5

192

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

 

Bild 3

Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet	Buffertfonderna
	Avgiftstillgångar1

Skulder2

Tillgångar1/skulder2																				Balanstalet3
																			Balanstal3
SEK tusen miljarder
	1,033																1,0204
12		1,011	1,010	1,001		1,005		1,015	1,003		0,9834				1,0024				0,9844
11													0,9554							1
10
9
8											7,4		7,5		7,4	7,5	7,5	7,7	8,0	7,9
									7,0	7,0		7,2		7,2						1,0
7								6,7 6,8								0,9		0,9
						6,5	6,5					0,7
			6,0 6,0	6,2	6,3					0,9				0,8
6		5,7 5,8					0,8	0,9
	5,4 5,6				0,6
			0,6
		0,5
5	0,6
4
3								5,9		6,1		6,5		6,4		6,6		6,8		6,9
		5,3	5,5		5,6		5,7
	5,0
2
1
0	2001	2002	2003	2004		2005		2006	2007		2008		2009		2010		2011		2012

1 Bestäms av befolkningstillväxt, arbetskraftdeltagande, ekonomisk tillväxt och löneökningstakt

2 Bestäms av antal pensionärer, genomsnittlig livslängd och löneökningstakt

3 Balanstalet = buffertfonderna plus framtida inbetalningar dividerat med framtida utbetalningar för inkomstpension. Balanstalet ligger till grund för pensionsutbetalningar två år senare

4 Uträkningen ändrades i proposition 2008/09:219 genom att värdet på buffertfonderna räknas som genomsnitt av de 3 senaste åren. Enligt den tidigare definitionen var balanstalet 1,0139 2010, 1,0208 2011, samt 0,9900 2012

KÄLLA: Försäkringskassan; Pensionsmyndigheten; McKinsey analys

6

193

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8



,

2 Nominell förändring av inkomstpensionerna enligt Pensionsmyndighetens prognos den 20 februari 2013

3 Fondernas definition av alternativa tillgångar skiljer sig något, exempelvis räknar vissa fonder in hedgefonder i alternativa tillgångar medan andra inkluderar hedgefonder i likvidportföljen

4 Till exempel: Svenska aktier genererade 16,0% per år 1985-2001 jämfört med 9,7% per år för den 5-åriga svenska statsobligationsräntan. Amerikanska aktier genererade 15,4% per år 1980-2001 jämfört med 9,1% för den 5-åriga amerikanska statsobligationsräntan (Källa: Datastream)

7

194

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 4

Buffertfondernas allokering och utveckling på underliggande marknader

									Genomsnittlig
Buffertfondernas1 kapitalallokering				Utveckling på underliggande marknader 20012-2012					årlig avkastning
31 december 2012				Index = 100 år 20012					20012-12		2012
				300
									Aktier i	8,9%	12,6%
Alternativa Övrigt5				250					tillväxtmarknader3
tillgångar4		Svenska							Aktier	6,4%	16,5%
2	12	aktier							Stockholmsbörsen3
16				200					Utländska
										5,6%	2,2%
									obligationsindex3
			Globala						Svenskt	5,4%	1,8%
		28		150					obligationsindex3
			aktier
34
	7			100					Utländska	-0,2%	10,6%
									aktier3
Räntor	Tillväxt-
	marknader			50
				0
				2001 2002	2004	2006	2008	2010	2012

1 AP 1-4 och AP6

2 1 juli 2001

3	Aktier Stockholmsbörsen (SIX RX) i SEK, globala aktier (MSCI World) i SEK, obligationsindex Sverige (Svenska Statsobligationer 5 år) i SEK, utländskt obligationsindex (US 5 year
	Government bonds) i USD, aktier i tillväxtmarkander (MSCI Emerging Markets) i SEK
4	Inkluderar AP6
5	Overlaymandat, TAA, etc.

KÄLLA: Affärsvärlden; MSCI; OMX; Datastream; Statistiska Centralbyrån; Svenska Försäkringskassan; McKinsey-analys



     

8

195

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 5

Buffertfondernas avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Förvaltat	Rapporterad årlig
kapital
	nominell avkastning
2012
	Procent (lokal valuta)
SEK				Tillgångsallokering7
miljarder 2012		2008-2012	2003-2012	Procent (lokal valuta)

ATP	980	8,4		12,5	10,0	2		878	11
(Danmark)
ABP
(Neder--	2 4001	15,12		5,32	7,52		33	39	28
länderna)
Buffert-	960	11,6		2,5	7,1		48	34	18
fonderna
(Sverige)3
CPP IB	1 100	7,2		3,3	6,9		32	34	34
(Kanada)
CDQP	1 400	9,6		1,3	6,7		38	37	25
(Kanada)
CalPERS	1 600	5	-1,2	5	5		50	22	28
(Kalifornien)		2,0			6,4
SPU	4 400	6,7		3,0	5,3		61		38	1
(Norge)10
FRR	3004	8,05	-0,35		3,35		48	33	19
(Frankrike)
		8,19		3,49	6,69

Aktier	Räntor	Alt tillgångar6
		Medelvärde

Beskrivning/uppdrag

Placera kapital på bästa sätt till låg risk för det obligatoriska danska tjänstepensionssystemet

Förvalta pensionen för holländska medborgare anställda inom offentlig sektor och utbildningssektorn

Buffertfonder i Sveriges inkomstpensionssystem

Buffertfond som, tillsammans med CDPQ, utgör och förvaltar Kanadas obligatoriska tjänstepensionsplaner

Buffertfond i det statliga pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet

Förvalta pensioner för statligt anställda i Kalifornien

Garantera statliga pensionsåtaganden, fördela Norges oljeförmögenhet på framtida generationer

Buffertfond i det statliga pensionssystemet med uppgift att förvalta kapital för långsiktig hållbarhet i pensionssystemet

1 Per den 30 Sept 2012; 2 Avkastning för Q1-Q3 2012 annualiserat för hela året; 3 AP1-4 och AP6; 4 Per den 30 Juni 2012; 5 Avkastning för Q1-Q2 2012 annualiserat för hela året; 6 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat private equity, fastigheter, infrastruktur, samt derivat; 7 Baserat på faktisk allokering 31 Dec 2012, alternativt senast tillgänglig placeringsrapport; 8 Inkluderar den totala hedgingportföljen på SEK ~650 miljoner. Hedgingportföljen inkluderar främst räntebärande tillgångar samt derivat; 9 Genomsnittet inkluderar ej buffertfonderna; 10 Avkastningssiffrorna är baserade på fondens viktade valutakorg är omräknad till NOK

KÄLLA: Årsredovisningar; Oanda; McKinsey-analys

9

196

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

3. Sammanfattning och identifierade frågeställningar

FÖRSTA TILL FJÄRDE AP-FONDERNA 20015–2012

5 Avser 1 juli 2001

6 Lagen om allmänna pensionsfonder (2000:192), Propositionen om AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (1999/2000:46)

7 Liknande kommittéer/funktioner finns i viss utsträckning sedan tidigare i övriga fonder

10

197

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 6

Viktiga händelser under 2012 för Första till Fjärde AP-fonderna

AP1

AP2

AP3

AP4

Skift från noterade aktier och räntor till fastigheter, PE, hedgefonder och nya investeringar

Införande av nya investeringsstrategier i aktieportföljen (med ökat fokus på ESG1)

Förtydligat förvaltningsmandat för fastigheter, PE, hedgefonder och nya investeringar

Ökad öppen valutaexponering från 21% till 27%

Ökat fokus på risk och avkastningsanalys i organisationen

– F.d. CFO-roll har delats in i två – chef för risk och avkastningsanalys och chef för affärsstöd

– Bildande av riskkommitté i styrelsen

Ökat fokus på alternativa investeringar (från 12 % till 15 %) samt införande av nya tillgångsslaget alternativa riskpremier (till 0,4 %)

Beslut om bildande av ny enhet– ” Tillväxtmarknadsförvaltning” – samt erhållande av licens för att investera direkt i A-aktier på den inhemska kinesiska marknaden

Ökade investeringar i fastigheter och skog om SEK 2,8 miljarder (från 7% till 8%) samt beslut om ytterligare investeringar om SEK 4,8 miljarder att slutföras under 2013

Strategiskt inriktningsbeslut om att minska beroendet av riskfaktorn aktier

Fortsatt utveckling av high quality- (0,9% av fondkapitalet) samt volatilitetsstrategier (kapitallösa mandat; exponeringen motsvarar 1,7% av fondkapitalet) i aktieportföljen

Ny utvärderingsmodell för lång- och medelfristiga investeringsbeslut

Förstärkt fokus på ESG i förvaltningen, bland annat inom high quality-strategin

Införande av ny förvaltningsstruktur med syfte att tillvarata affärsmöjligheter med längre placeringshorisonter än tre år med utökat mandat till VD

Ökade strategiska investeringar (med 3-15 års sikt) inom ESG, absolutavkastande samt små och medelstora bolag

Utökning av compliance- och juristfunktionerna med 1 FTE vardera

Bildande av riskutskott med uppgift att biträda styrelsen

1 Miljö, etik och ägarstyrning

KÄLLA: AP-fonderna; intervjuer; årsredovisningar; hemsidor; McKinsey-analys

Bild 7

Sammanställning över uppföljningsmodeller Första till Fjärde AP-fonderna

AP 1		AP 2
1. Total portfölj utvärderas i		1. Strategisk portfölj (inkl.	( )2
förhållande till		valutahedge) utvärderas i
	Totalt mål (5/10 år)	förhållande till avkastnings-
	Inkomstindex (5/10 år)	antagande 4,5% (~10 år)
	Jämförbara förvaltare	2. Indexval utvärderas i
	(5/10 år)
		förhållande till traditionella
	Möjliga portföljer inom
		marknadsindex (kontinuerligt)
	VD-mandat och AP-
	fondslagen (3/5 år)	3. Taktisk förvaltning	( )2
	Kostnadseffektivitet (3 år)	utvärderas utifrån bidrag till
2. Portföljbeslut utvärderas		relativ avkastning från
		kapitallösa mandat (1 år)
utifrån
	Strategisk allokering	4. Operativ förvaltning
	(3-5 år)	utvärderas utifrån bidrag till
	Strategisk förvaltning	relativ avkastning från övriga
	(3-5 år)	noterade tillgångar (1 år)
	Operativ förvaltning	5. Alternativa investeringar
	(3-5 år)
		utvärderas i förhållande till
3. Affärsenheters
		avkastningsbidrag (~10 år)
förvaltning utvärderas i
förhållande till utfärdade
mandat (3-5 år)
Modellen infördes 2011		Modellen har utvecklats successivt
		sedan 2006

AP 3
1. Total portfölj utvärderas i
förhållande till
	Totalt mål (5/10 år)

Långsiktig statisk portfölj5 (noterade aktier och

räntor) (5-10 år)
Extern jämförelsegrupp	( )3
(5 år)
Kvalitativ självutvärdering

(1 år)

2. Portföljens delkomponenter

(riskklasser, underrisk- klasser samt valuta- fördelning) utvärderas i förhållande till den långsiktiga statiska portföljen (5-10 år)

I tillägg görs uppföljningar ad- hoc inom enskilda investeringsområden

Modellen infördes 2012

	Redovisas externt1
	( ) Redovisas delvis externt1
	Redovisas ej externt
AP 4
1. Normalportfölj utvärderas
i förhållande till
avkastningsbidrag, riskbidrag
och förvaltnings-
kostnadsandel
(10 år)
2. Strategisk förvaltning		( )4
utvärderas i förhållande till
avkastningsbidrag, riskbidrag
och förvaltnings-
kostnadsandel
(5 år)
3. Taktisk förvaltning
utvärderas i förhållande till (3
år)
	Avkastningsbidrag
	Riskbidrag
	Förvaltningskostnads-
	andel

Modellen infördes 2012 (efter ny förvaltningsstruktur)

Samtliga fonder följer även kontinuerligt upp totalportföljens resultat gentemot fondens egna långsiktiga avkastningsmål över en viss tidsperiod

1 Avser om det kvantitativa underlaget till uppföljningen finns tillgängligt externt 2 Nedbrytning per mandat/tillgångsslag redovisas ej

3 Pensionsfonderna i den externa jämförelsegruppen redovisas ej externt

4 Aggregerad utvärdering av den strategiska förvaltningen redovisas. Enskilda utvärderingar av makro- respektive faktorförvaltningen redovisas ej. Utvärdering på mandat/förvaltningsenhetsnivå redovisas ej

5 Utvärdering av både faktisk och riskjusterad avkastning

KÄLLA: AP-fonderna; intervjuer; årsredovisningar; hemsidor; McKinsey-analys

11

198

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8



   



8 Fonderna har enligt uppdrag utvärderats sedan start, över den senaste tioårsperioden samt över den senaste femårsperioden (det är värt att notera att fondernas långsiktiga avkastningsmål ej är definierade enligt dessa tidshorisonter)

9 Definieras som risken att värdet på en tillgång förändras drivet av förändringar i värderingen av de underliggande tillgångarna. Fondernas utsätter sig också för andra risker, till exempel motpartsrisker, operationella risker och systemrisker

12

199

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

      

Bild 8

Sammanfattning Första till Fjärde AP-fonderna

Utvärderings-	Genomsnittlig årlig
	avkastning efter kostnader
period	Procent

Nominellt långsiktigt	Uppnått	Riskjusterad
avkastningsmål2		avkastning
Procent	avkastningsmål?	(sharpekvot3)

	AP1				4,5										5,5							0,3
Sedan start	AP2				4,8												6,4			0,3
(20011-2012) AP3					4,5											5,7				0,3
	AP4				4,3													6,5		0,3
	AP1						7,0								5,5								0,7
10 år	AP2							7,4									6,3			0,6
(2003-2012)	AP3					6,7										5,5				0,7
	AP4							7,2									6,0			0,6
	AP1		2,5												5,5						0,1
5 år	AP2	2,4																6,7		0,1
(2008-2012)	AP3	1,9														5,7				0,1
	AP4			3,3													6,2			0,2
	AP1										11,3				5,5				n/a4					1,9
1 år	AP2											13,3				5,9			n/a4					2,0
(2012)	AP3								10,7				4,9						n/a4	1,9
	AP4									11,2				5,4					n/a4	1,8

Not: Riskjusterad avkastning (sharpekvoter) kan skilja sig från redovisade värden då olika riskfria räntor har använts i beräkningarna

1	1 juli 2001
2	AP-fondernas långsiktiga målsättning skiljer sig över tidsperioderna. AP1 har som målsättning att nå en nominell avkastning på 5,5% per år. AP2 har som målsättning att nå en real
	avkastning på 5% sedan 2005, mellan 2001- 04 var målsättningen 4% realt. AP3 har som målsättning att nå en real avkastning p å 4%. AP4 har som målsättning att nå en real avkastning
	på 4,5%
3	Avser sharpekvoten för totalportföljen. Liknande mönster för AP1-4 kan utläsas i jämförelser av likvidportföljers sharpekvot
4	Ej applicerbart då avkastningsmålen följs upp på en period som överstiger ett år

KÄLLA: Första till Fjärde AP-Fonden; McKinsey-analys

10 Sharpekvoten beräknas som skillnaden mellan fondens avkastning och den riskfria räntan dividerat med fondens volatilitet och benämns oftast riskjusterad avkastning

13

200

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

      

Bild 9

Jämförelse mellan risk och avkastning för Första till Fjärde AP-fonderna

Jämförelse av VaR och total avkastning, Procent

		Indikerar	2003-2012
		önskvärd		2008-2012
Totalportfölj	Likvidportfölj	position

Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader

8
	AP2	AP4
7	AP1
AP3
6
5
4
3				AP4
			AP1	AP2
2		AP3
0,8	0,9	1,0		1,1	1,2

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Genomsnittlig årlig nominell avkastning efter kostnader

8
	AP2
7	AP1	AP4
	AP3
6
5
4
3				AP4
				AP1
2				AP2
				AP3
0,8	0,9	1,0	1,1	1,2

Genomsnittlig VaR som andel av portfölj

Not: Value at Risk (VaR) är ett riskmått som med 95% sannolikhet anger en portföljs maximala förlust under en specifik tidsperiod. VaR har uppskattats ex-post på daglig basis baserat på 1 års rullande avkastningshistorik (i procent) med antagande om 260 handelsdagar per år. Det genomsnittliga värdet för VaR över tidsperioder beräknas som genomsnittet av dagliga värden under tidsperioden. En enhetlig definition av Value at Risk har använts tvärs AP1-4

KÄLLA: Första till Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

11 Med 95% sannolikhet. VaR drivs huvudsakligen av volatiliteten i marknaden, korrelationen mellan tillgångsslagen och positionsförändringar i portföljen

14

201

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 10

Faktisk tillgångsallokering Första till Fjärde AP-fonderna

% av fondernas faktiska portfölj; 100 % = SEK miljarder

Total tillgångsallokering1 för AP1-4
100% = 529		469	557	627	750	839	881	691	809	875	854	938
Övrigt (TAA etc)2	3 0	4 0	3 1	3 1	3 0	4 1	5 1	2	1	1	1	2
Alt tillgångar3								8	9	10	11	14
Räntor	38	39	38	39	38	39	38	38	35	34
											37
												35
Aktier i tillväxt-	1	2	2	2	2	3
marknader							5		6	7
								4
											7
Utländska aktier												8
(exkl. tillväxt-	38	39	39	39	40	37	37			31
marknader)								35	33
											29	29
Svenska aktier	19	16	17	17	17	17	15	14	16	17	14	13
	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	20104	20114	20124

Tillgångsallokering 31 dec 2012

234		242			233			230
	1						0			1
				4
16			15			~18			8
									36
37		33			~33

			5
10	9	~6
			32
25	28	~31
11	11	~11	18

AP1 AP2 AP34 AP4

1	Årlig genomsnittlig tillgångsallokering
2	Overlaymandat, TAA, etc.
3	Alternativa tillgångar omfattar fastigheter, private equity, hedgefonder, konvertibler, jordbruk, infrastruktur, alternativa riskpremier mm.
4	Tillgångsallokeringen för AP3 2010-12 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras
5	Skiljer sig från illustrerade värden i grafen på grund av avrundning
KÄLLA: AP-fonderna; McKinsey-analys

15

202

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

SJÄTTE AP-FONDEN 1997-2012

   

 



12 Sjätte AP-fondens uppdrag beskrivs lagarna 2000:193 och 2007:709 samt tillhörande förarbeten

13 Tillträdde den 1 januari 2013

16

203

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

   



        

14 Inkluderas i räkenskaperna för 2013

15 Inkluderar sedan 2012 noterade småbolag

17

204

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 11

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

		2012						2008-2012			2003-2012						1997-2012
	AP6				9,2				0,6					5,7						4,2
	Avkastnings-						20,2		1,8							13,8						10,9
	mål1
	Avkastnings-
	mål enl.		6,0						6,2			6,6						7,3
	tidigare mål-
	sättning2
	Inkomst-			4,9					3,5				3,5						3,0
	index
	Noterade
Externa	svenska					14,6				5,6					13,5						10,2
index	mellan-
	stora bolag3
	Noterade																	n/a
	svenska små-					13,6			2,9							14,8
	bolag4

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SHB Nordix All-Share + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 1997-2012 var reporäntan 2,76 % per år, under 2003-2012 2,12 % per år, under 2008-12 1,70% per år, samt under 2012 1,46%

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

SJUNDE AP-FONDEN 2001-2012

18

205

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8



Bild 12

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2012

Årlig avkastning; procent

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark

2012

2010-128

Utveckling för AP7s förvals- alternativ mot Premiepensions- index9 2001-2012

1 Fondförmögenhet den 31 december 2012; 2 31 december 2012. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. 7 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2012; 8 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2012; 9 Genomsnitt av avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 10 SÅFA bestod den 28 december 2012 av 93,3% AP7 Aktiefond och 6,7% AP7 Räntefond

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

16 Såfa står för Statens Årskullsförvaltningsinitiativ. Statens icke-valsalternativ var fram till maj 2010 Sjunde AP-fondens Premiesparfond. Såfan kan också aktivt väljas

17 Premiepensionsindex definieras som den genomsnittliga fondavkastningen i premiepensionssystemet exklusive AP7:s produkter genom hela rapporten

19

206

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

   

IDENTIFIERADE FRÅGESTÄLLNINGAR BASERAT PÅ ÅRETS GRUNDLÄGGANDE UTVÄRDERING

    

18 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2012

20

207

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

       

        

          

21

208

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

 

19 Med undantag för en lagändring 2007 avseende valutarisk, som dock ej förändrade uppdraget i grunden

22

209

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

4. Grundläggande utvärdering av Första AP- fonden

FÖRSTA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2012

 

20 Avser 1 juli 2001

21 Chief Investment Officer (kapitalförvaltningschef)

23

210

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 13

Beskrivning av Första AP-fonden 2012

Aktier Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Faktiskt innehav per tillgångsslag 31 december 2012

100% = SEK 234 miljarder

Alt. tillgångar	Övrigt		Svenska aktier
	16	1	11

25 Globala aktier

Mål

Maximera avkastningen till låg risk för pensionssystemet

Genomsnittlig avkastning efter kostnader på 5,5 procent per år mätt över en rullande femårsperiod på den totala portföljen

Förvaltningsstrategi

Investeringsfilosofin bygger på ledorden lång placeringshorisont, fundamental analys och intern kompetens med fokus på en robustare portfölj (som bättre tål skilda makroscenarier) och totalavkastning

Fonden arbetar med en strategisk vy som uttrycks med olika tidshorisonter

– Strategisk inriktning (5 års sikt) – långsiktig strategisk inriktning

– Planeringsportfölj (1-1,5 års sikt) – konkret strategisk inriktning som anger styrningen av den existerande portföljen

– Interna och externa mandat (löpande) – används av VD för att styra förvaltningen

Baserat på strategiska inriktningen och planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD

– Riskmandatet är uttryckt som ett allokeringsmandat runt den faktiska portföljen och planeringsportföljen samt avvikelser inom tillgångsslagens respektive index i planeringsportföljen

Förvaltningen av kapital sker utifrån interna och externa mandat kopplade till både absolut och relativ avkastning

KÄLLA: Första AP-fonden

Räntebärande	37
	10
tillgångar	Aktier i tillväxtmarknader

Organisation

VD

47 anställda 2012

(46 år 2011) varav						Compliance
22 (20 år 2011) i
förvaltningen
Tillgångs-						Kommunikation &
allokering						ägarstyrning
						HR
	Affärschef (CIO)				Affärsstöd
Expo-	Aktie-	Ränte-	Extern	IT	Juridik	Back	Middle
nering	förvalt-	och	förvalt-			office	office
	ning	valuta	ning			& eko-
		förvalt-				nomi
		ning

Bild 14

Första AP-fondens förvaltningsmodell 2012

Investeringsfilosofi

Lång placerings-horisont och helhetssyn genomsyrar verksamheten

En lång placerings- horisont kräver uthållighet

Analys och framförhållning är en förutsättning för proaktivt agerande

En robust portfölj underlättar långsiktigt agerande

Investeringarna styrs av fundamental analys

Förväntad avkastning och fondens riskprofil är viktigt

Intern förvaltning utgör basen för fondens verksamhet

Självständig och oberoende analys

Tydliga ansvar och mål. Beslut fattas av individer

Engagerad ägare

Extern förvaltning är ett komplement

Förvaltningsmodellens byggpelare

Lång sikt – Strategisk inriktning

~ 5 års sikt

Medelfristig sikt – Planeringsportföljen 1-1,5 års sikt

Kort sikt – beslutsprocessen 1-3 månaders sikt

Tre beslutsnivåer för lång, medelfristig och kort sikt

Utvärdering

Den strategiska inriktningen tar avstamp i ALM-analysen (~ 40 års sikt) och utgör de två första stegen i strategiprocessen:

–ALM-analys fördjupas genom att tillgångsslag som inte har kontinuerliga marknadspriser modelleras för optimering i jämvikt

– En konjunkturell analys genomförs

De två perspektiven sammanvägs sedan i den strategiska inriktningen som sätts samman av VD i Portföljgruppen, varefter styrelsen beslutar om strategin

Utvärderas en gång per år och anger inriktningen för Planeringsportföljen

Planeringsportföljen är den medelfristiga portföljen som anger inriktningen för förvaltningen

– Portföljen visar prognosen för önskad portfölj om 1-1,5 år

– Planeringsportföljen baseras på ALM och konjunkturella analyserna samt en bedömning om möjlig implementering (hänsyn tas till marknadspriser, likviditet, kostnader och andra restriktioner för allokering av portföljen)

Fastställs av VD årligen, eller vid behov, och används för att röra sig mot den strategiska inriktningen

Utifrån den strategiska inriktningen och Planeringsportföljen ger styrelsen ett riskmandat till VD. Planeringsportföljen används som indexportfölj vid styrelserapportering för riskuppföljning

VD styr och leder förvaltningen med interna och externa mandat som berör strategisk allokering, strategisk förvaltning och operativ förvaltning. Affärsansvarig beslutar om strategi i portföljgruppen efter en bred beredningsprocess i organisationen

Investeringsprocessen baseras på tre olika beslutsnivåer:

– Strategisk allokering: beslut om tillgångsfördelningen mellan aktier, räntor och alternativa tillgångar samt storleken på valutaexponeringen och portföljens duration

– Strategisk förvaltning: beslut om allokeringen, strategier och förvaltningsformer inom respektive tillgångsslag

– Operativ förvaltning: beslut i den faktiska förvaltningen i förhållande till valda strategier

För att beskriva portföljens resultat sker en utvärdering på flera nivåer med olika tidshorisonter

– Totala portföljen i förhållande till mål, inkomstindex, och jämförbara kapitalförvaltare, utvärderingshorisont 5 år respektive 10 år

– Totala portföljen i förhållande till möjliga portföljer inom VD:s riskmandat, utvärderingshorisont 3 år respektive 5 år

– Affärsenheters förvaltning i förhållande till utfärdade mandat, utvärderingshorisont 3-5 år

1 Portföljgruppen har ersatt investeringsledningen och består av CIO samt chefen för tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga

KÄLLA: Första AP-fonden

24

211

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 15

Första AP-fondens investeringsprocess 2012	ILLUSTRATIV	Alternativa
		investeringar
Implementering av strategier		Räntor
och positioner		Aktier

10	16		14		20
41	37		34	Marknadsanalys		Fördjupad	ALM
				Begränsningar	30	analys	analys
49	47		52		50
Faktisk portfölj	Faktisk portfölj		Planeringsportfölj1		Strategisk		ALM-portfölj
31/12 2011	31/12 2012	externa mandat			inriktning
Tidshorisont		Löpande	1-1,5 år		5 år		~40 år

Syfte med portfölj

Frekvens Per år

Beslut av

VD:s verktyg att styra		Anger inriktning för	Långsiktig inriktning	ALM-portföljen är
	Strategisk allokering	förvaltningen på	som förvaltningen	utgångspunkten för
	Strategisk förvaltning	medellång sikt	förväntas röra sig mot	arbetet med den
	Operativ förvaltning			strategiska inriktningen
Löpande		1 gång	1 gång	Vart femte år med
				årlig avstämning
VD efter samråd med		Beslutas av VD efter	Styrelsen	VD efter samråd med
portföljgruppen2		samråd med portfölj-		portföljgruppen2
		gruppen2 varefter		fastslår förslag,
		styrelsen beslutar om		styrelsen ställer sig
		VD:s riskmandat		bakom

1 Planeringsportfölj som trädde i kraft den 31/12 2011

2 CIO och chefen för tillgångsallokering samt förvaltningsansvariga KÄLLA: Första AP-fonden

      



22 Asset Liability Modelling-analys: handlar om att hitta den kombination av finansiella tillgångar som bäst matchar de pensionsutbetalningar fonden kommer behöva göra över tid. Analyshorisonten är därför mycket lång, upp till 40 år.

23 Riskmandatet är uttryckts som bandbredd mellan tillgångsslagen, statistiska riskmått för respektive tillgångsslag (prognostiserad tracking error för aktier och räntor, VaR för valuta) och strategiska inriktningar inom tillgångsslaget alternativa investeringar

25

212

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

      

Bild 16

Första AP-fondens uppföljning av investeringsbeslut

						Utvärderings-	Redovisas
	Nivå av utvärdering	Beskrivning			Mål	horisont	externt1?
1A	Total portfölj	Utvärdering i förhållande till			Att uppnå målsättningen och	5 år respektive	2
							( )
		–	Fondens målsättning (5.5%)		överträffa inkomstindex	10 år
		– Inkomstindex
		–	Jämförbara internationella kapitalförvaltare
			samt Andra till Fjärde AP-fonderna
1B	Total portfölj	Utvärdering i förhållande till möjliga portföljer			Antalet definitivt bättre (högre	3 år respektive
		inom VD:s riskmandat och AP-fondslagen			avkastning och lägre risk) portföljer	5 år
		–	Aktier: 50-70%		ska vara färre än definitivt sämre
		–	Räntor: 30-50%		portföljer (lägre avkastning och
		–	Valuta: 0-40%		högre risk) jämfört mot portföljens
		Utvärdering av kostnadseffektivitet i den			utfall
1C	Total portfölj				Total avkastning efter kostnader,	3 år
		relativa förvaltningen			för interna och externa mandat
					kopplade till ett index, ska
					överstiga motsvarande avkastning
					för valda index
2	Portföljbeslut	Utvärdering utifrån tre beslutsnivåer:			Ökad avkastning och minskad risk	3-5 år
	(mandat ligger hos	–	Strategisk allokering		för totala portföljen i förhållande till
	förvaltningsorgani-			Allokering mellan tillgångsslag	en definierad startportfölj den 1
	sationen/VD)			Storlek på valutaexponering	januari 2010 samt den 1 januari
		–		Ränteportföljens duration	innevarande år
			Strategisk förvaltning
				Allokering inom tillgångsslag
				Förvaltningsstrategier inom
		–		tillgångsslag
			Operativ förvaltning
				Förvaltning i förhållande till valda
				strategier
3	Affärsenheters	Utvärdering i förhållande till utfärdade			Separata absoluta och /eller	3-5 år
	förvaltning (mandat hos	mandat			relativa mål för varje mandat
	chef för respektive enhet)

1 Avser om det kvantitativa underlaget till uppföljningen finns tillgängligt externt

2 Utväderingen i förhållande till den internationella jämförelsegruppen redovisas ej externt KÄLLA: Första AP-fonden

24 Fastigheter, PE, hedgefonder och nya investeringar (fonden har frångått benämningen alternativa investeringar internt)

26

213

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

    

    

–  

–  

– 

 

25 Förvaltning som är relaterad till ett jämförelseindex

26 Fastigheter, PE, hedgefonder och nya investeringar (fonden har frångått benämningen alternativa investeringar internt)

27 Miljö, etik och ägarstyrning

27

214

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

FÖRSTA AP-FONDENS RESULTAT 200128-2012

28 Avser 1 juli 2001

28

215

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 17

Första AP-fondens totala avkastning 20011–2012	AP1	##	Kostnad3
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent	Inkomstindex
		##	Sharpekvot
	AP1 målsättning2
			för likvidportfölj4

Avkastning 20011–2012 per år
		16,4		17,4				20,1
			11,3		9,6				10,2		11,3
						4,6
-3,2										-1,9
											0,14
	-14,0
							-21,9
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2012 per år
				3,5
		1,7	1,7					2,0			1,9
									1,3
					1,2
neg	neg					0,4	neg			neg
20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
											1,8

Genomsnittlig avkastning

4,5 3,3 5,5

7,0 3,5 5,5

2,5 3,5 5,5

0,15

0,14

0,14

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

	0,7
0,3
		0,1
20011-12	2003-12	2008-12
0,3	0,6	0,1

1	1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)
2	Första AP-fondens målsättning är att nå en genomsnittlig årlig nominell avkastning på 5,5% efter kostnader, mätt över rullande femårsperioder
3	Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4	Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. aktier, räntebärande tillgångar, samt kassa
5	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive, noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och
	2-årig svensk statsobligation 2011-12 samt antagande om 260 handelsdagar
Not: Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen)
KÄLLA: Första AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

29 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden

29

216

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 18

Första AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011-2012	Övrigt
% av totala tillgångar Första AP-fonden2; 100% = SEK miljarder	Alternativa tillgångar
	Räntebärande tillgångar

Aktier

																						Differens
																						Procentenheter
100% =	131		117		139		157		187		207		219		172		202		219	214	234	20011–12	2011–12
Övrigt (TAA etc.)	3	0	3	0	2	0	2	0	2	0	3	0	3	0	5	0	5	0	0	0	1	+1	+0,3
																			8	9
exkl kassa																					16
																						+13	+7
Alt. tillgångar4
Räntor3	39		43		41		40		38		40		39			42	37		34
																				41
																						-1	-5
																					37
Aktier i tillväxt-		6				5		5		5		5		6				8
marknader																			10
				5
																6
																				9	10	+5	+1
Utländska
aktier (exkl.	41				39		40		41		39		39				36		32
tillväxt-			38													36
																				28		-16	-3
marknader)
																					25
Svenska	12		11		12		12		12		13		13			10	14		16	12	11	-1	-1
aktier
	20011		2002		2003		2004		2005		2006		2007		2008		2009		2010	2011	2012

Notera: Beräkningar baserade på fondens resultatsystem, vilket innebär att det kan förekomma små skillnader jämfört med redovisade resultat 1 1 juli 2001

2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

3 Inklusive kassa

4 Alternativa tillgångar inkluderar bland annat investeringar i hedgefonder, fastigheter och PE

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey-analys

FÖRSTA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200130-2012



Avser 1 juli 2001

30

217

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 19

Första AP-fondens aktiva avkastning 20011–2012

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2012

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

Total aktiv avkastning

									2008-12: SEK 3,5 miljarder
					1,5				0,8	1,1
Historisk	0,7					0,6
							0,4						0,4	0,4	0,4
utveckling av				0,0
den aktiva			-0,3								-0,2
avkastningen		-0,6						-0,8
	20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	20011-12	2003-12	2008-12
	0,7	neg.	neg.	neg.	3,8	1,3	0,8	neg.	1,1	1,9	n/a	n/a	n/a	n/a	n/a

Informationskvot4

Aktiv avkastning per tillgångsslag 2012

0,1

0,1

0,1

1,2

Definition och

0,5

0,2

0,2

nedbrytning

av aktiv

Räntor

Svenska

Aktier i

Utländska

Valutor

Övriga

Total

avkastning

aktier

tillväxt-

aktier (exkl.

strategier

aktiv

marknader

tillväxt-

avkastning

marknader)

0,8

0,4

0,3

0,3

0,2

0,0

1,9

Miljarder SEK

Informationskvot4

Definition av aktiv avkastning AP1

2001-09:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter

2010-12:

Differens mot mandatspecifika jämförelseindex för de portföljmandat där jämförelseindex är tillämpbara

För 2011 inkluderas även indexval (+0,26%). Den aktiva avkastningen

från indexval 2012 var 0,0% Traditionell aktiv avkastning för totalportföljen redovisas ej sedan 2010

1	1 juli 2001
2	Beräknas mot likvidportföljen som bas 2001-09. 2010-12 används den del av portföljen med jämförelseindex som bas
3	Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen
4	Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar. Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens
	aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Informationskvoten redovisas ej 2011-12 då den ej bedöms vara jämförbar med andra AP fonder. 2001-
	10 var informationskvoten 0,4

KÄLLA: Första AP-fonden; McKinsey analys

31

218

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

5. Grundläggande utvärdering av Andra AP- fonden

ANDRA AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2012

 

    

31 Avser 1 juli 2001

32 Fonden arbetar med ett avkastningsantagande om 5% per år givet fondens mål att "minimera konsekvenserna av den automatiska balanseringen genom att skapa god avkastning på kapitalet"

33 Asset Liability Modelling. Analysmodell för att fastställa fondens strategiska portfölj. Studien, som kontinuerligt revideras, syftar till att fastställa den optimala sammansättningen av fondens olika tillgångsslag som bäst motsvarar fondens långsiktiga åtaganden gentemot det svenska pensionskollektivet

32

219

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 20

Beskrivning av Andra AP-fonden 2012

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge

avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Minimera de negativa konsekvenserna på framtida pensioner av att ”bromsen” aktiveras

Långsiktig realt avkastningsantagande med 5,0% per år (4,5% från den strategiska portföljen; 0,5% från aktiv avkastning)

Historiskt realt avkastningsantagande på 4,0% för 2001-05 samt 5,0% för 2006-11 (4,6% i snitt 2001-11)

Förvaltningsstrategi

Två grundkällor till värdeskapande:

– Exponering gentemot systematiska riskpremier

– Aktiv förvaltning

Långsiktig strategi implementeras genom strategisk portfölj

– Beslut implementeras främst genom long-only mandat

AP2 fattar inga medelfristiga beslut som kan särskiljas från de långsiktiga besluten. Fonden har en TAA-grupp2 som kan föreslå större förändringar i den strategiska portföljen då förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna motiverar detta

29% extern förvaltning (29% 2011)

Aktier

Alternativa tillgångar

Räntebärande tillgångar

Övrigt

Marknadsvärde per tillgångsslag1 31 december 2012

100% = SEK 242 miljarder2

Övrigt

Svenska aktier

PE

7

Fastigheter

4

11

inkl jordbruk

8

28 Globala aktier

33

Räntebärande

9

tillgångar

Tillväxtmarknader

Organisation

60 (58 år 2011)

VD

medarbetare varav

Kommunikation

VD-assistent

& HR

32 (31 år 2011) inom

kapitalförvaltning

Personal

Kontorsstöd

Juridik

Kapital-

Affärsstöd

Risk- och av-

förvaltning

kastningsanalys

Extern förvaltning

Ränte-

Affärskontroll

Risk

förvaltning

management

Investerings-

Aktie-

Ekonomi

Avkastnings-

strategi

förvaltning

analys

Tillväxtmarknads-

Kvantitativ

IT

förvaltning3

förvaltning

Strategisk

Kapital-

exponering

förvaltnings-

& trading

system

Notera: Beräkningar baserade på fondens resultatsystem, vilket innebär att det kan förekomma små skillnader jämfört med redovisade resultat 1 Avviker från redovisad tillgångsfördelning då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden

2 Avviker med SEK 73miljoner från det redovisade värdet, främst orsakat av periodiseringseffekter; 3 Fattade beslut om ny enhet 2012, implementeras 2013

KÄLLA: Andra AP-fonden

Bild 21

Andra AP-fondens förvaltningsmodell 2012

Investeringsfilosofi

Två grundkällor till värdeskapande:

Systematisk exponering mot riskpremier

– Diversifiering

– Dynamiskt förhållningssätt, med avseende på tidsvarierande riskpremier och nya strategier

Aktiv avkastning

– Endast när förutsättningarna finns

– Fokus, flexibilitet och enkelhet

Förvaltningsmodellens byggpelare

	Fördelning av vikter mellan tillgångar och strategier som utgör fondens
Långfristiga		strategiska portfölj inom ramen för ALM (Asset-Liability-Model) analys
beslut		Fondens strategiska portfölj utvärderas på tidshorisonter om minst 10 år,
~ 10 års sikt		medan ALM-studien har en tidshorisont på 30 år.
		Förändringar av strategisk portfölj beslutas av styrelsen.
		Implementeras till största del genom long-only positioner i tillgångsslag.

Fonden kan fatta beslut på kortare sikt inom ramen för den strategiska portföljen, men dessa beslut särskiljs ej från de långsiktiga besluten och tas också av styrelsen

Aktiva beslut

<1 års sikt

Extern vs intern förvaltning

Utvärdering

Implementering av aktiva mandat sker företrädesvis genom long-only mandat men kapitallösa mandat förekommer också.

TAA (Tactical Asset Allocation) är en grupp (CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga) som träffas regelbundet för att besluta taktiska positioner (~3-12 månaders sikt) inom ramen för den aktiva riskbudgeten.

TAA-gruppens arbete kan också leda fram till förslag på förändringar i den strategiska portföljen om förändringar i de långsiktiga marknadsförutsättningarna bedöms motivera detta

29% av totalt kapital förvaltas genom externa förvaltare (29% 2011)

Fonden utvärderas utifrån två perspektiv

– Strategiska portföljen på minst 10 års sikt med de avkastnings- antaganden som ligger till grund för ALM-analysen som jämförelse

– Aktiva beslut på < 1 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden

33

220

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

       

Bild 22

Andra AP-fondens uppföljning av investeringsbeslut

						Utvärderings-	Redovisas
	Nivå av utvärdering	Beskrivning		Mål		horisont	externt?1
1	Strategiska portföljen		Utvärdering enligt traditionella marknads-	Uppnå realavkastnings-		~10 år	3
							( )
	(styrelsens mandat)		index (inklusive valutahedge) på årsbasis	antagandet om 4,5%
			Nedbrytning på mandatnivå	(strategiska portföljen
				inklusive indexval)
2	Indexval (styrelsens		Utvärdering av resultat från indexval	Skapa en bättre riskjusterad		Kontinuerlig
	mandat)		(avvikande från traditionella	avkastning än traditionella
			marknadsindex) för senaste 12/24/36	marknadsindex (ej
			månaderna samt sedan årsskiftet 2008/9	kvantifierad)
3	Taktisk nivå (mandat hos		Utvärdering av bidrag till relativ avkastning	SEK ~200 miljoner per år (del		1 år	3
	kapitalförvaltnings-chef)		för kapitallösa mandat	av aktiv avkastning, med			( )
		Nedbrytning per typ av mandat	målet 0,50% per år)
4	Operativ nivå (mandat hos		Bidrag till relativ avkastning övriga noterade	0,50% över referensindex per		1 år
	portföljförvaltare2)		tillgångar	år (operativ nivå + taktisk nivå)
			Nedbrytning per tillgångsslag
5	Alternativa investeringar		Utvärdering av bidrag till total avkastning	Mål per tillgångsslag per år:		~10 år (längre
	(mandat hos		Nedbrytning per tillgångsslag (jämförelse		Konvertibler: 7%	tidsperiod, ej
	portföljförvaltare2)		mot referensindex per tillgångsslag)		Jordbruk och skog: 8%	exakt definierad)
				PE: MSCI World + 3%
					Fastigheter: Svenskt
					Fastighetsindex
					Alt. Riskpremier: MSCI World

1 Avser om informationsunderlaget till uppföljningen finns tillgänglig externt

2 Vid extern förvaltning: ansvarig för val av förvaltare

3 Nedbrytning på mandatnivå redovisas ej

KÄLLA: Andra AP-fonden

34 Från och med 2010 betår TAA-gruppen av CIO, chefsstrateg, makroansvarig samt tillgångslagsansvariga

34

221

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

    

    

35 Chief Financial Officer (finanschef)

36 Chief Risk Officer (chef för risk- och avkastningsanalys)

35

222

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

ANDRA AP-FONDENS RESULTAT 200137-2012

      

Bild 23

Andra AP-fondens totala avkastning 20011–2012	AP2	##	Kostnad5
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent	Inkomstindex	##	Sharpekvot
	AP2 målsättning2

för likvidportfölj3

Avkastning 20011–2012 per år
		17,6		18,5				20,4
					12,8						13,3
			11,4						11,0
						4,0
-1,5										-2,1
											0,16
	-15,5
							-24,1
Riskjusterad avkastning (sharpekvot4) 20011–2012 per år
				3,7
		1,8	1,7		1,5			1,8			2,0
									1,3
0,1	neg					0,1	neg			neg
20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
											2,06

Genomsnittlig avkastning

4,8 3,3 6,4

7,4

3,5 6,3

2,4 3,5 6,7

0,16

0,16

0,17

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

	0,6
0,3
		0,1
20011-12	2003-12	2008-12
0,3	0,6	0,1

1	1 juli 2001 (för 2001 anges annualiserad avkastning)
2	Andra AP-fondens genomsnittliga målsättning. 2012 var målsättningen 5% i real avkastning. Under 2001-2012 har målsättningen fluktuerat mellan 4,0 och 5,0% i real avkastning med en
	genomsnittlig inflation på ~1,6%
3	Likvidportföljen inkluderar noterade tillgångsslag inkl. svenska och globala aktier, räntebärande tillgångar, samt overlaymandat
4	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och
	2-årig svensk statsobligation 2011-12 samt antagande om 260 handelsdagar
5	Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
6	Avviker från redovisad sharpkvot på 1,9 då fonden använt en annan riskfri ränta
KÄLLA: Andra AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

37 Avser 1 juli 2001

36

223

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 24

Andra AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2012	Övrigt
% av totala tillgångar Andra AP-fonden2,3; 100% = SEK miljarder	Alternativa tillgångar
	Räntebärande tillgångar
	Aktier
	Differens

Procentenheter

100% = 134		117	140	158	191	217	228	173	204	223	217	2424	20011–12	2011–12
Övrigt (TAA etc.)	4 0	4 0	3 0	3 1	4 0	5 0	5 0	2	2	2	2	4	+4	+2
Alt. tillgångar								10	10	11	12	15	+12	+3
Räntor	35	36	36	36	37	39	35
								35	34	33	35		-2	-2
Aktier i tillväxt-												33
	0		2
marknader		1		3	4
							5
						5
								4	6	5
Utländska aktier											9
												9	+9	0
(exkl. tillväxt-	40	39	39	36
					34		34
marknader)						31
								33	29	28
													-12	0
											28	28
Svenska aktier	21	19	20	21	21	20	20	16	18	20	14	11	-10	-4

1	Avser 1 juli 2001	20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
2	Faktisk allokering den 31 december varje år
3	Tillgångsfördelning kan avvika från den redovisade fördelningen då terminsexponeringen summeras separat och ej som en del av tillgångsslagens marknadsvärden
4	Avviker med SEK 73 miljoner från det redovisade värdet, främst orsakat av periodiseringseffekter

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey-analys

ANDRA AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200139-2012

38 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden

39 Avser 1 juli 2001

37

224

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 25

Andra AP-fondens aktiva avkastning 20011–2012

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2012								Total aktiv avkastning				Genomsnittlig3 aktiv avkastning
								2008-12: SEK 1,3 miljarder
1,8								1,24			1,24
									0,84			0,14	0,04	0,24
Historisk				0,2	0,2
utveckling av										-0,24
den aktiva	-0,4	-0,5	-0,6			-0,4
avkastningen
							-1,8
20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	20011-12	2003-12	2008-12
0,1	neg.	neg.	neg.	0,4	0,3	neg.	neg.	1,3	2,7	neg.	4,2	0,3	0,3	1,1

			Informationskvot5
	Aktiv avkastning per tillgångsslag 2012
		0,4	0,1	0,1	1,2	0,1	1,1
Definition och	0,6
nedbrytning
av aktiv
avkastning	Utländska	Räntor	Kapitallösa	Svenska	Aktiv	Implem-	Relativ
	aktier		mandat	aktier	avkastning	enterings-	avkastning6
						effekter

1,0

0,8

0,2

0,1

2,1

-0,1

2,0

Miljarder SEK

Informationskvot5

Definition av aktiv avkastning AP2

2001-08:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter (inkl. implementeringseffekter)

2009-12:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

1 1 juli 2001

2 Beräknas mot likvidportföljen som bas

3 Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen

4 Från 2009 och framåt redovisas aktiv avkastning endast på årsbasis (tidigare beräknades aktiv avkastning på dagsbasis)

5 Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar

6 Fonden redovisar relativ avkastning, beräknat som den aktiva avkastning från förvaltningen justerat för implementeringseffekter, vilket inkluderar effekter från avvikelser mot den strategiska portföljen, avvikelser i allokering mellan olika index inom tillgångsslag, resultat från valutaderivat samt likviditet som ej speglas i jämförelseindex

KÄLLA: Andra AP-fonden; McKinsey analys

40 Från och med 2009 särredovisas implementeringseffekter och fondens strategiska portfölj har rörliga vikter, vilket gör att oönskade allokeringseffekter ej uppstår

38

225

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

6. Grundläggande utvärdering av Tredje AP- fonden

TREDJE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2012

    

41 Avser 1 juli 2001

42 Dynamic Asset Allocation

39

226

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 26

Beskrivning av Tredje AP-fonden 2012

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge

avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Långsiktig real avkastning om minst 4% per år

– Absolutavkastande strategier ska generera SEK 600 miljoner per år mätt över en rullande treårsperiod (VaR 100-150 miljoner)

– Betaförvaltningen ska vara kostnadseffektiv (VD har satt ett mål på 5 punkter över jämförelseindex, 3 månaders tracking error är 0,1-0,3%)

Förvaltningsstrategi

Fokus på totalportföljens förväntade avkastning och risk på absolutnivå, ingen uppdelning på statisk jämviktsportfölj och medelfristiga relativa avvikelser

Totalportföljens förväntade avkastning och risk anpassas dynamiskt till det övergripande avkastningsmålet, utifrån både långsiktiga och medelfristiga prognoser

Allokering till riskklasser istället för tillgångsklasser

Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta- risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

47% (42% 2011) av kapitalet i beta-portföljen förvaltas semi-passivt1 (i huvudsak i ränteportföljen), i övrigt förvaltas beta-portföljen passivt

32% (29% 2011) extern förvaltning av beta-portföljen (40% semipassivt)

Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare stått för 45% (55% 2011) av den aktiva risken

Marknadsvärde per riskklass 31 december 2012

100% = SEK 233 miljarder

	Övrigt		Absolutavkastande strategier
Valuta		3
Inflation	2
		0
	17
Krediter 13			51	Aktier

15

Räntor

Organisation

56 (57 år 2011) medarbetare varav 32 arbetar direkt med förvaltningen (32 år 2011)

						Styrelse
				Compliance
				officer
						VD			Kommunikation
									VD-stöd
	Affärsstöd &					Kapital-
	Kontroll					förvaltning
		Strategisk			Beta-	Alt. inves-		Extern		Alfa-
		allokering			förvaltning	teringar		förvaltning		förvaltning
Back			Ekonomi		IT & Kontors-		Middle		Juridik		Personal
office					service		Office

1 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

Bild 27

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell

Investeringsfilosofi

Risktagande

Risktagande på de finansiella marknaderna ger över tid en positiv avkastning

Riskspridning

Genom att diversifiera risktagandet kan den riskjusterade avkastningen höjas

Prognosförmåga

Med hjälp av strukturerad analys kan avkastning och risk på olika finansiella tillgångar bedömas

Tidsdiversifiering

Genom att kombinera investeringsbeslut med lång, medellång respektive kort placeringshorisont, erhålls en högre, riskjusterad avkastning

Förvaltningsmodellens byggpelare

Långfristiga beslut (beta)

>5 års sikt

Medelfristiga beslut

1-5 års sikt

Aktiv (alfa) förvaltning

<1 år

Extern vs. intern förvaltning

Utvärdering

Dynamisk allokeringsprocess (DAA) som inkluderar både lång- och medelfristiga beslut med löpande anpassning av totalportföljens förväntade avkastning och risk till det övergripande avkastningsmålet

Beslut implementeras genom investering i riskklasser

Beslut baseras på långsiktiga prognoser på olika riskklassers avkastnings- potential och risk, tillsammans med medelfristiga prognoser baserade på makroekonomisk analys samt marknadens värdering och riskaptit/sentiment

VD ges mandat att implementera och förvalta portföljens risk inom av styrelsen givet mandat uttryckt i exponeringsintervall per riskklass

Tre sätt att genomföra både långsiktiga och medelfristiga beslut beroende på vad som bedöms som mest effektivt

– Placering i faktiska tillgångar inom betaförvaltningen (påverkar även betaförvaltningens jämförelseindex) och alternativa investeringar

– Kapitallösa mandat genom overlay-strukturer inom dynamisk allokering

– Placering i faktiska tillgångar inom dynamisk allokering

Investering i absolutavkastande strategier helt separerad från beta-risk genom investering i kapitallösa mandat i overlay-strukturer

47% (42% 2011) av kapitalet i beta-portföljen förvaltas semi-passivt2 (i huvudsak i ränteportföljen)

32% extern förvaltning av betaportföljen (29% 2011)

Av fondens aktiva och kapitallösa mandat (alfa) har externa förvaltare stått för 45% av den aktiva risken (55% 2011)

Styrelsen ger fonden mandat uttryckt som risk- och exponeringsintervall per riskklass (typiskt sett +/- 5%) som implementeras av VD och rapporteras löpande till styrelsen

Ny integrerad utvärderingsmodell av den dynamiska portföljen uppdelad i fyra delar togs i bruk 2012

– Fondens långsiktiga mål om 4% real avkastning per år i snitt

– Jämförelse mot andra aktörer med liknande uppdrag

– Långsiktig statisk portfölj över en konjunkturcykel

– Intern kvalitativ utvärdering av allokeringsbeslut

1 50% av internt förvaltade mandat och 40% av externt förvaltade mandat; 2 Enhanced beta (förvaltningsstil som med små avvikelser från index (liten aktiv risk) försöker överträffa index-avkastning)

KÄLLA: Tredje AP-fonden

40

227

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 28

Översikt över Tredje AP-fondens riskklasstruktur

Likvid

Mindre likvid

				AP3 total
						Övrig		Absolut-
Aktier		Räntor	Krediter	Inflation	Valuta			avkastande
						exponering
								strategier
	Sverige	Sverige	Bostäder	Realräntor			Försäkrings-		Intern
							relaterade

Nordamerika	USA	Investerings-	Inflation	Volatilitet	Extern
		grad

Europa	Europa	Hög-	Fastigheter	Konvertibler
		avkastande
Japan	Storbritannien	Banklån	Jordbruk	Divergerande
				strategier
Asien	Japan		Skog	Makro
Tillväxt-			Infrastruktur
marknader

Life science

Onoterade aktier

KÄLLA: Tredje AP-fonden

 



41

228

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 29

Tredje AP-fondens uppföljning av investeringsbeslut

				Utvärderings-	Redovisas
	Nivå av utvärdering	Beskrivning	Mål	horisont	externt?1
1A	Total portfölj	Utvärdering i förhållande till fondens	4% real avkastning	5 resp. 10 år
		operationella mål (över ett antal	per år i snitt
		fördefinierade tidsperioder)
1B	Total portfölj	Utvärdering i förhållande till en långsiktig	Överträffa den långsiktiga	5-10 år (i praktiken
		statisk portfölj3 (noterade aktier, räntor,	portföljens riskjusterade	1 år 2012 då
		krediter och realränteobligationer; förväntad	avkastning	modellen infördes
		avkastning på 4% per år realt)		först 2012)
1C	Total portfölj	Utvärdering i förhållande till en extern	N/A	5 år	2
					( )
		jämförelsegrupp bestående av 8
		internationella pensionsfonder med liknande
		uppdrag, förvaltad volym och
		avkastningsmål
1D	Total portfölj	En kvalitativ självutvärdering av	N/A	1 år
		allokeringsbeslut för att dra slutsatser kring
		styrkor och förbättringsområden (utifrån
		beslutsunderlag – ”rätt” i
		antaganden/prognoser, samt utfall av beslut
		– påverkan på avkastning och riskprofil)
2	Portföljens	Utvärdering gentemot den långsiktiga		5-10 år (i praktiken
	delkomponenter –	statiska portföljen (mot relevanta		1 år 2012 då
	riskklasser, underrisk-	tillgångsslag i LSP)		modellen infördes
	klasser samt valuta-			först 2012)
	fördelning

I tillägg görs uppföljningar ad-hoc inom enskilda investeringsområden; tidigare uppföljningar har inkluderat till exempel absolutavkastande strategier

1 Avser om informationsunderlaget till uppföljningen finns tillgänglig externt

2 Jämförelsegruppens genomsnittliga reala avkastning per år redovisas externt. Pensionsfonderna i den externa jämförelsegruppen redovisas ej externt 3 Utvärdering mot faktisk och riskjusterad avkastning

KÄLLA: Tredje AP-fonden

43 Förvaltning som försöker överträffa index med liten aktiv risk (små avvikelser från index)

42

229

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8



TREDJE AP-FONDENS RESULTAT 200145-2012





 

44 Miljö, samhälle och ägarstyrning

45 Avser 1 juli 2001

46 Uppföljning har endast gjorts under det senaste året då uppföljningsmodellen infördes 2012

47 Senaste femårsperiod med tillgänglig data vid tillfället för fondens jämförelse

48 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om den genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden

43

230

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 30

Tredje AP-fondens totala avkastning 20011–2012	AP3	##	3
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent	Inkomstindex		Kostnad
	AP3 målsättning2 ##		Sharpekvot
			för likvidportfölj4

Avkastning 20011–2012 per år
		15,7		17,8				16,4
			11,1
					9,6				9,0		10,7
						5,0
-2,1										-2,5	0,14
	-12,2
							-19,8
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2012 per år
				3,7
		1,7	1,8					2,0			1,96
					1,2				1,2
neg	neg					0,3	neg			neg
20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
											1,76

Genomsnittlig avkastning

4,5 3,3 5,7

6,7 3,5 5,5

1,9

3,5 5,7

0,14

0,15

0,14

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

0,7

0,3

0,1

20011-12	2003-12	2008-12
0,3	0,5	0,1

1	1 juli 2001
2	Målsättning på 4,0% i real avkastning. Den genomsnittliga årliga inflationen under 2001-12 har varit ~1.6% baserat på inflationstakt mätt månadsvis från SCB
3	Provisions- och rörelsekostnad som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde)
4	Likvidportföljen exkluderar investeringar i onoterade aktier, fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, konvertibler, divergerande strategier samt makro
5	Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk skuldväxel 2001-10 och
	2-årig svensk statsobligation 2011-12 samt antagande om 260 handelsdagar
6	Beräknade sharpekvoter avviker från redovisade värden på 1,8 för totalportföljen samt 1,6 för likvidportföljen då fonden använder en annan riskfri ränta

KÄLLA: Tredje AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Bild 31

	Övrigt
Tredje AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–20122	Alternativa tillgångar
	Räntebärande tillgångar
% av totala tillgångar Tredje AP-fonden2; 100% = SEK miljarder
	Aktier

Marknadsvärde baserad på tillgångsslag

Marknadsvärde baserad på riskklasser

1 1 juli 2001 2 2010 skedde en övergång från tillgångsallokering till allokering enligt riskklass 3 Allokering baserad på riskklass enligt 2010 års förvaltningsmodell

4 Inom övrig exponering ingår upparbetade resultat från valutaexponering, index-länkade tillgångar, konvertibler, divergerande- och makrostrategier 5 Uppdelningen mellan räntor och krediter fastställdes under 2010. Krediter består huvudsakligen av bostads- och företagsobligationer. För 2009 redovisas därför den sammanlagda allokeringen och för 2010 och framåt visas den uppdelade 6 Tillgångsallokeringen för 2010-2012 är indikativ då en exakt konvertering av riskklasser till tillgångsklasser ej kan göras

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey-analys

44

231

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

       

TREDJE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200150-2012

49 Marknadsvärdet av aktier har minskat från 54,3% till 50,6% av förvaltat kapital

50 Avser 1 juli 2001

45

232

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 32

Tredje AP-fondens aktiva avkastning 20011–2012

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

	Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2012								Total aktiv avkastning				Genomsnittlig	3	aktiv avkastning
									2008-12: SEK 2,9 miljarder
Historisk	0,2	0,5			1,3					0,44	0,04	0,94	0,3		0,3	0,4
utveckling av
den aktiva			-0,0	-0,0		-0,2	-0,3
avkastningen
								-1,3
	20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	20011-12		2003-12	2008-12
	0,1	0,5	neg.	neg.	2,3	neg.	neg.	neg.	3,5	n/a	n/a	n/a	n/a		n/a	n/a

				Informationskvot5
	Aktiv avkastning per tillgångsslag6 2012
						0,5	0,9
	0,3	0,1	0,0	0,0	0,4
Definition och
nedbrytning
av aktiv	Räntor	Utländska	Svenska	Aktier i	Total Beta-	Total absolut-	Total
avkastning
		aktier	aktier	tillväxt-	förvaltning	avkastande
				marknader		strategier

Informationskvot5

Definition av aktiv avkastning AP3

2001-09:

Aktiv förvaltning inom tillgångsslag (exkl. alternativa investeringar)

Avkastning från overlaymandat

Allokeringseffekter

2010-12:

Resultatet från absolutavkastande strategier

Avvikelsen från jämförelseindex för betaförvaltningen

								Traditionell aktiv förvaltning bedrivs
	0,6	0,2	0,1	0,0	0,9	1,0	1,9	ej sedan 2010
				Miljarder SEK
1	1 juli 2001
2	Beräknas mot likvidportföljen som bas
3	Geometriskt snitt av den årliga aktiva avkastningen
4	För 2010-2012 definieras procentuell årlig aktiv avkastning som den aktiva avkastningen (beräknat som summan av den dagliga avkastningen) i förhållande till medel av ingående och
	utgående balans
5	Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad
	informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar
6	Beräknas genom överavkastningen från jämförelseindex för varje tillgångsslag

KÄLLA: Tredje AP-fonden; McKinsey analys

46

233

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

7. Grundläggande utvärdering av Fjärde AP- fonden

FJÄRDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2012

  

51 Avser 1 juli 2001

52 Asset Liability Management – analys för att komma fram till den bästa tillgångsfördelningen för fonden på 40-års sikt, Normalportföljen, givet hur pensionssystemets skulder och tillgångar förväntas utvecklas under denna period

47

234

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

   

Bild 33

Beskrivning av Fjärde AP-fonden

Uppdrag och mål

Uppdrag

Förvalta fondkapitalet till största möjliga nytta för pensionssystemet genom att skapa en hög avkastning till en låg risknivå

Inte ta någon närings- eller ekonomipolitisk hänsyn

Ta miljö- och etikhänsyn i placeringsverksamheten, dock utan att ge

avkall på det övergripande målet om hög avkastning

Mål

Maximera avkastningen till låg risk

Fondens reala, det vill säga inflationsjusterade totala avkastning, ska uppgå till i genomsnitt 4,5% per år sett över en tioårsperiod

Genomsnittlig aktiv avkastning på strategisk förvaltning om 0,5% per år över en rullande femårsperiod

Genomsnittlig aktiv avkastning på taktisk förvaltning om 0,5% per år över en rullande treårsperiod

Marknadsvärde tillgångsallokering1 31 december 2012

100% = SEK 230 miljarder

Strategiska investeringar2 Övrigt (passiv förvaltning)
11	1	Svenska aktier
		15

Räntebärande	36
	37

Globala aktier

Förvaltningsstrategi		Organisation	VD
Avkastning skapas i tre integrerade steg		49 anställda
– Normalportfölj (40 år) genom ALM för att reflektera bästa		(52 år 2011)		Juridik
–	”buy-and-hold” på 40 års sikt	varav 20 inom
	Strategisk förvaltning (3-15 år) som delas in i makro- och	förvaltnings-		Ägarstyrning
–	faktorförvaltning	organisationen
	Taktisk förvaltning (0-3 år) för aktiv förvaltning i globala &	(21 år 2011)		Administration
	svenska aktier, Fi/FX och TA

Utgångspunkt ska vara att fonden endast ska förvalta tillgångar

aktivt då det finns goda förutsättningar att skapa överavkastning			Affärschef (CIO)			Riskkontroll
– Idag förvaltas 50% av den totala portföljen aktivt. Förutom
globala aktiers alfa-förvaltning är den likvida aktiva
förvaltningen intern
Avvägningen mellan intern och extern förvaltning görs med	Svenska	Globala		Strategiska	Räntor/		Allokering
hänsyn till förväntad avkastning och kostnader, idag 22% externt	aktier	aktier		investeringar	valuta

1 Underliggande värden för derivat i den taktiska allokeringen fördelats på respektive tillgångsslag

2 Omfattar fastigheter, små och medelstora bolag, riskkapitalfonder, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, kassa KÄLLA: Fjärde AP-fonden

53 Miljö, etik och ägarstyrning

48

235

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 34

Fjärde AP-fondens nya förvaltningsstruktur

Normalportfölj
	Aktier		Statsobligationer	Duration	Valuta		40 år
Strategisk	Makro
förvaltning
	Aktier		Statsobligationer	Duration	Valuta	Portfölj-
						skydd
	Faktor
	Risk-						3-15 år
	kapital-	Fastigheter	Krediter
	fonder
	Små-och	Svenska	Högavkastande
	medelstora
		aktier	räntebärande
	bolag
	ESG	Absolut-
		avkastande
Taktisk
förvaltning	Globala	Svenska	Räntebärande		Valuta	Allokering	0-3 år
	aktier	aktier

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Bild 35

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell 2012

Investeringsfilosofi

Förvaltningsbeslut i tre steg

Tidsdiversifiering –

Fondens långa mandat utnyttjas genom nedbrytning av investeringshorisonten i tre tidsintervall: långfristiga, strategiska samt taktiska beslut

Aktiv eller passiv förvaltning – Fonden ska bara förvalta tillgångar aktivt när det finns goda förutsättningar att nå en positiv aktiv avkastning

Extern eller intern förvaltning – Valet mellan extern och intern förvaltning styrs av förväntad avkastning och kostnader

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

Förvaltningsmodellens byggpelare

	Normalportfölj baserad på ALM-analys med 40 års sikt
Långfristiga
	– Sammansatt endast av index
beslut	– Bestämmer den långsiktiga tillgångs- och valutafördelningen
>40 års sikt	Utgör jämförelseindex för den strategiska förvaltningen
	Beslutas av styrelsen

Strategiska beslut

3-15 års sikt

Taktiska beslut

0-3 års sikt

Aktiv vs. passiv förvaltning

Extern vs. intern förvaltning

Utvärdering

Strategisk förvaltning med 3-15 år sikt baserad på medelfristig marknadsanalys och portföljanalys, uppdelad i.

– Makroförvaltning: aktiva positioner avseende aktier, obligationer, duration och valutor (sammansatt av index samt derivatpositioner)

– Faktorförvaltning: investerar huvudsakligen i tillgångar med lägre likviditet indelat i underportföljer såsom fastigheter, små- och medelstora bolag, ESG (miljö, etik och ägarstyrning) och riskkapitalfonder

Strategiska portföljen utgör jämförelseindex för den taktiska förvaltningen

VD-mandat att frångå normalportföljen med 5,0% tracking error

Alla strategiska förändringar rapporteras till styrelsen

Den taktiska förvaltningen med 0-3 år sikt sker i likvida aktier, obligationer, derivat etc. för att överträffa index

VD (eller den VD utser) beslutar om investeringar (2,5% tracking error från den strategiska portföljen)

Förvaltningen sker genom aktiva eller passiva positioner

50% av tillgångarna förvaltades aktivt (64% 2011), i den mening att tillgångarna ej är index-relaterade

22% av tillgångarna förvaltas externt (18% 2011), främst genom indexförvaltning av globala aktier

Fonden utvärderas utifrån tre perspektiv

– Normalportfölj på 40 års sikt (med utvärderingsmål för faktisk portfölj på rullande 10-årsperioder)

– Strategisk förvaltning på 3-15 års sikt med normalportföljen som jämförelseindex (utvärderas på rullande 5-årsperioder)

– Taktisk förvaltning på 0-3 års sikt med strategiska portföljen som jämförelseindex (utvärderas på rullande 3-årsperioder)

49

236

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 36

Fjärde AP-fondens uppföljning av investeringsbeslut

							Utvärderings-	Redovisas
	Nivå av utvärdering	Beskrivning			Mål		horisont	externt?1
1	Normalportföljen	Utvärdering av			N/A (men normal-portföljen sätts		10 år (40 år
	(mandat hos styrelsen)		–	Avkastningsbidrag	upp enligt en ALM där styrelsen		investerings-
			–	Riskbidrag	har fastställt 4.5% genomsnittlig		horisont)
			–	Förvaltningskostnadsandel	real avkastning som mål för den
			–	Resultat från valutaexponering	faktiska portföljen)
				(inkluderas även i ovan)
2	Strategisk förvaltning	Utvärdering av makroförvaltningen					5 år (3-15 års
					Total strategisk förvaltning
	(mandat hos VD eller		–	Avkastning	(årligen);		investerings-	( )	2
	den VD utser)		–	Risk		0,5% över referensindex	horisont)
			–	Förvaltningskostnadsandel		(Normalportfölj)
			Utvärdering av faktorförvaltningen			Inom 5% riskmandat
			– Avkastning
			–	Risk
			–	Förvaltningskostnadsandel
			Nedbrutet per mandat/ förvaltningsenhet
3	Taktisk förvaltning	Utvärdering av			Total taktisk förvaltning (årligen):		3 år (0-3 års
	(mandat hos VD eller		–	Avkastning		0,5% över referensindex	investerings-
	den VD utser)		–	Risk		(Strategisk portfölj)	horisont)
			–	Förvaltningskostnadsandel		Inom 2.5% riskmandat
			Nedbrutet per förvaltningsenhet

Avkastningsmål och riskutrymme är nedbrutna per mandat (5 stycken)

1 Avser om informationsunderlaget till uppföljningen finns tillgänglig externt

2 Aggregerad utvärdering av den strategiska förvaltningen redovisas. Enskilda utvärderingar av makro- resp. faktorförvaltningen redovisas ej. Utvärdering på mandat/förvaltningsenhetsnivå redovisas ej

KÄLLA: Fjärde AP-fonden

50

237

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

FJÄRDE AP-FONDENS RESULTAT 200154-2012



54 Avser 1 juli 2001

55 En högre kostnad för till exempel provisioner till externa förvaltare bör anses motiverad om det genererar en meravkastning som överstiger den ökade kostnaden

51

238

			Skr. 2012/13:130
			Bilaga 8
Bild 37
Fjärde AP-fondens totala avkastning 20011–2012	AP4	##	Kostnad4
	Inkomstindex
		##	Sharpekvot
	AP4 målsättning2
Total nominell avkastning efter kostnader; Procent
			för likvidportfölj3

Avkastning 20011–2012 per år
								21,5
		16,8		16,8
			10,5		10,5				10,9		11,2
						2,4
-4,4										-0,7
											0,10
	-17,0						-20,9
Riskjusterad avkastning (sharpekvot5) 20011–2012 per år
				3,3
		1,7	1,5					1,9			1,8
					1,2				1,3
neg	neg					0,0	neg			neg
20011	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
											1,7

Genomsnittlig avkastning

4,3 3,3 6,5

7,2 3,5 6,0

3,3 3,5 6,2

0,12

0,11

0,10

Genomsnittlig riskjusterad avkastning (sharpekvot)

0,3	0,6
		0,2
20011-12	2003-12	2008-12

0,2

0,5

0,0

1 1 juli 2001

2 Fjärde AP-fondens genomsnittliga målsättning är 4,5% real avkastning över en 10-årsperiod. 2012 var inflationen 0,9% och under 2001-2012 var genomsnittliga inflationen ~1,6% (för inflationsberäkningen används årlig inflationstakt mätt månadsvis från SCB)

3 Likvidportföljen omfattar placeringstillgångar exkl. investeringar i alternativa tillgångar, inkl. PE och fastigheter, samt högavkastande räntebärande tillgångar

4 Provisions- och rörelsekostnader som andel av genomsnittet av årets ingående och utgående marknadsvärde (2001 baserat enbart på utgående marknadsvärde) 5 Sharpekvot för den totala portföljen, inklusive noterade samt onoterade tillgångar. Sharpekvoten baseras på årlig avkastning före kostnader, 12 månaders svensk

skuldväxel 2001-10 och 2-årig svensk statsobligation 2011-12 samt antagande om 260 handelsdagar

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; Försäkringskassan; McKinsey-analys

Bild 38
Fjärde AP-fondens faktiska tillgångsallokering 20011–2012	Övrigt
	Alternativa tillgångar
% av totala tillgångar Fjärde AP-fonden2; 100% = SEK miljarder	Räntebärande tillgångar
	Aktier
Marknadsvärde baserad på tidigare förvaltningsmodell	Marknadsvärde baserad
	på ny förvaltningsmodell
+2

1 Avser 1 juli 2001

2 Den faktiska allokeringen den 31 december varje år

3 Tillgångsallokeringen till fastigheter samt andra alternativa tillgångar 2012 är ej helt jämförbar med 2011 då fastighetsinvesteringar motsvarande SEK 900miljoner klassificerades om från alternativa tillgångar till fastigheter vid årsskiftet 2011/12

4 Omfattar fastigheter, små och medelstora bolag, private equity, ESG-investeringar, absolutavkastande strategier, högavkastande räntebärande 5 Avviker från den redovisade exponeringen då terminsexponeringen ej är inkluderad

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

52

239

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

FJÄRDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 200156-2012

Avser 1 juli 2001

53

240

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 39

Fjärde AP-fondens aktiva avkastning 20011–2012

Årlig aktiv avkastning före kostnader; Procent2

Historisk utveckling av den aktiva avkastningen

Definition och nedbrytning av aktiv avkastning

Utveckling aktiv avkastning per år 20011– 2012										Total aktiv avkastning 2008-12: SEK
										4,4 miljarder
											1,4	0,8		1,0
0,1													0,2
						0,0
				-0,3	-0,2			-0,5		-0,5
			-1,1
									-1,2
20011			2002	2003	2004	2005		2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
0,1			neg.	neg.	neg.	0,0		neg.	neg.	neg.	3,0	2,6	0,5	2,3
							Informationskvot4
Aktiv avkastning per tillgångsslag 2012
						0,1			0,1		0,0		1,0
0,6				0,2
	Räntebärande			Globala			Svenska		Valuta		Allokering		Total
		tillgångar		aktier			aktier
1,1				0,3		0,2			0,2		0,0		1,8

Miljarder SEK

Genomsnittlig3 aktiv avkastning

	0,0	0,5
-0,1
20011-12	2003-12	2008-12
-0,1	0,1	0,9

Informationskvot4

Definition av aktiv avkastning AP4

2001-07:

Förvaltning inom noterade tillgångsslag

Avkastning från overlaymandat5

Allokeringseffekter

2008-11 (tydligare aktiva mandat):

Förvaltning inom noterade tillgångsslag med investeringshorisont 0-1 år

Avkastning från overlaymandat5

2012:

Resultat från den taktiska förvaltningen:

– Förvaltning inom tillgångsslag med investeringshorisont 0-3 år

– Avkastning från overlaymandat5

1	1 juli 2001
2	Beräknas mot noterade tillgångar som bas 2001-11. Från och med 2012 beräknas den aktiva avkastningen mot den taktiska portföljen som bas
3	Geometriskt snitt av den dagliga aktiva avkastningen
4	Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning som den aktiva förvaltningen gett. Annualiserad
	informationskvot baserad på daglig avkastning och antagande om 260 handelsdagar
5	Utgörs av aktiv valutaförvaltning samt taktisk allokering

KÄLLA: Fjärde AP-fonden; McKinsey-analys

54

241

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

8. Grundläggande utvärdering av Sjätte AP- fonden

SJÄTTE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2012

     

57 Sjätte AP-fondens definition på expansionsbolag är företag som vid investeringstidpunkten har en årlig omsättning på under SEK 200 miljoner och som har negativt kassaflöde alternativt behöver tillförsel av ägarkapital för fortsatt tillväxt

55

242

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8





            

58 Tillträdde den 1 januari 2013

59 Inkluderas i räkenskaperna för 2013

56

243

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 40

Sjätte AP-fondens organisationsstruktur

	Styrelse
	VD
Ekonomi, business control,
		Assistent
IT, internbank &
administration
Juridik		Investeringskommitté
		Etikkommitté
Kommunikation
		Nominerings- och
		ersättningskommitté
		Värderingskommitté
Företagsinvesteringar		Fondinvesteringar

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS TOTALA PORTFÖLJ 1997-2012



60 Inkluderar från och med 2012 även noterade småbolag

57

244

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

     

Bild 41

Portföljutveckling Sjätte AP-fonden 1996–2012

Totala tillgångar Sjätte AP-fonden1; SEK miljarder

Utveckling av fondkapital per år 2001 – 2012 enligt tidigare definition

xTotala kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital2 Procent

Fondkapital 2012 enligt ny definition3

											19,6			19,9		20,2		20,2	Övrigt
			19,0	18,6									18,2	0,0				0	rörelsekapital
															18,5
										17,2	2,6		-0,4		1,2		Likviditets-
					16,8											4,9			Likviditets-
												16,4					portfölj4	6,5
										2,1									förvaltningen
									15,1			0,5
								13,9	2,3
		12,3					12,7
						11,6
	11,4				10,8														Fond-
10,4				14,7				5,5
			16,3															5,7
							5,5							19,9					investeringar
						6,0					17,1	15,9	18,6		17,3		Investerings-		Investerings-
										15,1						15,4			verksamheten
																	verksamheten
		11,2
	10,9								12,8										enligt ny
																			definition
10,4
							7,2	8,4										8,0	Företags-
					6,1														investeringar
						5,6
				3,9
			2,7
		1,1
0,0	0,4
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20125																		2012
0,04	0,32	0,53	0,72	0,67	0,89	1,08	1,37	1,14	0,91	0,93	0,97	0,80	0,84	0,88	0,74			0,71

1 AP6 redovisningsprinciper inom tillgångsslaget Private Equity: i) värdering görs vid årets utgång som inkluderar kvartal fyra, ii) försiktiga värderingsprinciper av onoterade tillgångar samt kostnadsfört samtliga tillgångsförda kostnader (inklusive förvaltningskostnader) och därmed tagit dem i resultatet

2 Totala kostnader enligt definition i fondens årsredovisning; externa management fees redovisas som del i anskaffningsvärdet

3 Enligt den nya definitionen redovisas fond- och företagsinvesteringar separat. Noterade småbolag redovisas som en del av likviditetsförvaltningen

4 Sedan 2003 internbanken. I internbanken ingår förutom kreditutnyttjande även hedging, korta tillgångar/skulder samt eventuellt övrigt kapital som inte är klassificerat att ingå i investeringsverksamheten. Från 2012 beräknas likviditetsportföljen som likviditetsförvaltningen minus noterade småbolag

5 Redovisas enligt tidigare definition för jämförbarhet med historisk utveckling

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

58

245

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 42

Resultat Sjätte AP-fondens totala portfölj

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader; Procent

		2012						2008-2012			2003-2012						1997-2012
	AP6				9,2				0,6					5,7						4,2
	Avkastnings-						20,2		1,8							13,8						10,9
	mål1
	Avkastnings-
	mål enl.		6,0						6,2			6,6						7,3
	tidigare mål-
	sättning2
	Inkomst-			4,9					3,5				3,5						3,0
	index
	Noterade
Externa	svenska					14,6				5,6					13,5						10,2
index	mellan-
	stora bolag3
	Noterade																	n/a
	svenska små-					13,6			2,9							14,8
	bolag4

1 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SHB Nordix All-Share + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering

2 Baserat på den målsättning som användes 2003-11: 4,5 % plus reporänta. Före 2003 var målet ett börsindex. Under 1997-2012 var reporäntan 2,76 % per år, under 2003-2012 2,12 % per år, under 2008-12 1,70% per år, samt under 2012 1,46%

3 Total avkastning för MSCI Swedish Mid cap (för svenska mellanstora bolag) 4 Total avkastning för MSCI Swedish Small cap (för svenska småbolag)

KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

RESULTAT FÖR SJÄTTE AP-FONDENS INVESTERINGSVERKSAMHET 1997-2012

        

59

246

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 43

Resultat Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet1

IRR (efter externa kostnader); Procent

Företagsinvesteringar Fondinvesteringar

Total fond- och företagsinvesteringar

#Andel av den totala investerings- verksamheten 2012

		2012					2008-2012						2003-2012						1997-2012
Buyout	50			11,4							6,6						14,8							17,1
	33				17,7							7,9						18,6						14,8
	8	-19,6					-27,0						-24,7						-24,7
Venture	9				19,1			-6,4						-5,2						-5,0
Total investerings-	58		5,8				-1,4								5,8						4,1
	42				18,0					3,6						7,6						6,7
verksamhet
			10,0						0,5							6,7						5,3
Avkastningsmål2						20,2				1,8								13,8					10,9

Den totala investeringsverksamheten har ej överträffade avkastningsmålet under någon tidsperiod

Investeringar i buyouts har överträffat avkastningsmålet under alla tidsperioder förutom 2012

Fondinvesteringar har gått bättre än företagsinvesteringar under alla tidsperioder

1 Från och med 2012 inkluderas endast investeringar i företags- samt fondinvesteringar (ej noterade småbolag) i investeringsverksamheten. Den historiska analysen utgår ifrån denna definition (noterade småbolag är ej inkluderade)

2 Nytt avkastningsmål sedan 2012: SHB Nordix All-Share + riskpremie om 2,5% baserat på fondens riskprofil och kassaallokering KÄLLA: Sjätte AP-fonden; McKinsey-analys

60

247

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

9. Grundläggande utvärdering av Sjunde AP-fonden



SJUNDE AP-FONDENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH NYCKELHÄNDELSER 2012

     

61 Net Asset Value

62 Flytt av kapital skedde den 21 maj och 22-23 maj var ej handelsdagar

63 Till följd av en lagändring (på förslag av regeringen)

61

248

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 44

Beskrivning av Sjunde AP-fonden 2012

Uppdrag och mål

Uppdrag

AP7 förvaltar sedan 2001 förvalsalternativet i premiepensionssystemet:

– Premiesparfonden fram till den 21 maj 2010

– AP7 SÅFA (som är en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond) sedan den 24 maj 2010

AP7 tillhandahåller ytterligare 3 fondportföljer samt AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond

Fondmedlen skall, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås

Mål

Styrelsen i AP7 fastställer avkastningsmålen för respektive fond

– AP7 SÅFA; Avkastningen ska minst motsvara genomsnittet för fonderna i premiepensionssystemet

– AP7 Aktiefond: Överträffa jämförelseindex (1,5 MSCI World1)

– AP7 Räntefond: Överträffa jämförelseindex (HMT74)

Mål för aktiv avkastning i 3 delar: taktisk allokering, alfamandat, PE

Andel av kapitalet i premiepensionssystemet (31 december 2012)

100 % = SEK 471 miljarder

AP7 Aktiefond

25

2 AP7 Räntefond

73

Övriga fonder

Förvaltningsstrategi

Grundfilosofin för AP7 är passiv förvaltning

Två av AP7:s ledstjärnor är

– Stordriftsfördelar (AP7 har endast 2 underliggande fonder: AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond)

– Hänsyn till den totala statliga pensionen (innebär att AP7 har en hög risk och använder en hävstång för ökad aktieexponering)

AP7 Aktiefond:

– Global inriktning (97 % globala aktier)

– Hävstång USD-finansierad som innebär en strategisk aktieexponering på 150 % (150 % MSCI World Index)

– Aktiv förvaltning på utvalda marknader (fokus på kort till medellång sikt)

AP7 Räntefond:

– Främst svenska ränterelaterade instrument med låg kreditrisk

– Genomsnittlig räntebindningstid normalt 2 år

Extern förvaltning: ~92% (AP7 Aktiefond) 0% (AP7 Räntefond)

Aktiv förvaltning: ~19% (AP7 Aktiefond), 0% (AP7 Räntefond)

Organisation					VD
			HR			Komm. chef
			Compliance
		Vice VD			Chef		Chef
		Chefsstrateg			Förvaltning		Administration
Strategisk	Taktisk			Intern		Extern		Fond admin.	Risk
portfölj	förvaltning			förvaltning		förvaltning
				Alfa		Swappar		IT
18 anställda (17 år
				Private		Etik/		Ekonomi
						ägarpolicy
2011) varav 5 inom				equity
förvaltningen						Ränte		Kontors-
						förvaltning		service

1 Det benchmark som används består av 1 x MSCI World (omräknat i SEK) + 0,5 x MSCI World (i USD) samt justering för finansiering av hävstång

KÄLLA: Sjunde AP-fonden

64 Avsteg från den strategiska hävstången på 50%

62

249

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8



SJUNDE AP-FONDENS RESULTAT 2001-2012

65 Sannolikt i första hand drivet av att fler sparare gör ett aktivt val. Det kan också finnas en effekt från t.ex. skillnader i lönenivåer och löneutvecklingstakt mellan aktiva väljare och de som inte väljer aktivt

63

250

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 45

Utveckling av det totala kapitalet i premiepensionssystemet 2000–2012

Andel av det totala kapitalet i premiepensionssystemet per 31 december3

Procent; 100% = SEK miljarder	Förändring	Förändring
	2000–10	2011–12

												Procent-				Procent-
100% =	53	65	59	94	125	192	267	308	230	340	3465	enheter		408	393	enheter
																471
													AP7
Premiespar-	29,5	29,3				30,2	29,5	28,4	27,2	26,4	25,53	-4,0	Aktie-	25,5	25,0	25,2	+0,2
			31,5	31,8	32,2								fond
fonden (PSF)													AP7
Premievals-	1,1	1,0				0,9	0,9	0,9	0,7	0,7	0,73	-0,4		1,5	1,7	1,9	+0,2
fonden (PVF)			1,0	1,0	1,0								Ränte-
													fond
Övriga	69,4	69,7	67,5			68,9	69,6	70,8	72,1	72,9	73,8	+4,4	Övriga	73,0	73,3	72,9	-0,4
				67,2	66,9								fonder1
fonder1
Kostnader	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	20105			20104	2011	2012
Baspunkter
Premie- TKA2	n/a	40	33	27	29	28	27	37	32	30	n/a		AP7	24	28	25
spar-
													Aktiefond
fonden FK2	n/a	17	16	16	15	15	15	15	15	15	n/a			15	15	15
Premie TKA2	n/a	68	66	57	63	52	44	42	38	39	n/a		AP7	9	9	9
vals-
													Räntefond
fonden FK2	n/a	27	25	25	32	30	29	18	15	15	n/a			9	9	9

1 788 valbara fonder januari 2010 2 TKA: totalkostnadsandel (fondens kostnader inkl. transaktionskostnader vid köp och försäljning av värdepapper som andel av den genomsnittliga fondförmögenheten), FK: förvaltningskostnader 3 För 2010: 21 maj 2010 4 31 december 2010 5 31 maj 2010

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; Försäkringskassan; McKinsey-analys

  

66 Inkluderar förvaltningskostnader och övriga transaktionsrelaterade avgifter (definierat som TKA, totalkostnadsandel)

67 Avser förvaltningsavgifter brutto (1,58%) samt rabatter (1,00%)

68 Premiesparfonden jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2012

64

251

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 46

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell 24 maj 2010 – 31 dec 2012

Årlig avkastning; procent

Utveckling för Sjunde AP-fondens nya förvaltningsmodell mot benchmark

2012

2010-128

Utveckling för AP7s förvals- alternativ mot Premiepensions- index9 2001-2012

1 Fondförmögenhet den 31 december 2012; 2 31 december 2012. Avser de sparare som aktivt valt att investera hela eller delar av sin portfölj i en av byggstensfonderna (investeringar via Såfa och statens fondportföljer ej inkluderade); 3 I SEK men ej valutasäkrat; 4 Övrigt kapital investerat via Försiktig, Balanserad och Offensiv; 5 HMSC13 för 2010 och HMT74 för 2011; 6 AP7:s benchmark för AP7 Aktiefond kommer ett normalår bestå av 1 x MSCI ACWI (i SEK) + 0,5 x MSCI ACWI (i USD) samt justering för finansiering av hävstång. För 2010 är benchmark anpassat för hävstångens successiva uppbyggnad under året. 7 Utgörs av PSF jan 2001-maj 2010 och Såfa maj 2010- dec 2012; 8 Geometriskt snitt av den årliga avkastningen 24 maj 2010 – 31 dec 2012; 9 Genomsnitt av avkastningen för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive AP7:s produkter); 10 SÅFA bestod den 28 december 2012 av 93,3% AP7 Aktiefond och 6,7% AP7 Räntefond

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; Pensionsmyndigheten; AP7 Årsredovisning; McKinsey-analys

SJUNDE AP-FONDENS AKTIVA AVKASTNING 2001-2012

65

252

Skr. 2012/13:130

Bilaga 8

Bild 47

Aktiv avkastning AP7 24 maj 2010 – 31 dec 2012									2012
AP7 total aktiv avkastning						Hävstång1 i AP7 Aktiefond			Årligt genomsnitt 2010-122
Baspunkter
						Hävstång
AP7 Aktiefond				1193		Procent
	-14					70 %
		-5				65 %
AP7 Räntefond4						60 %
						55 %
-65
						50 %
AP7 Aktiefond – årlig avkastning taktisk allokering och						45 %			Från fondens start
						40 %
alfaförvaltning									(24 maj 2010) ökade
						35 %
SEK miljoner									den strategiska
						30 %
									hävstången inklusive
					Mål5	25 %
									dynamisk hävstång
Absolutavkastande			158		275	20 %			successivt för att
						15 %			uppnå den långsiktiga
alfaförvaltning		58
						10 %			strategiska
				528		5 %			exponeringen på 50 %
Taktisk allokering					500	0 %
		n/a6					Jul	Dec	Dec	Dec
							2010	2010	2011	2012

1	Inkluderar strategisk samt dynamisk hävstång. 31 dec 2012 var den strategiska hävstången 50% (exponering SEK 62 miljarder). Den dynamiska hävstången har ej haft någon exponering
	sedan 20 aug 2012
2	Geometriskt snitt baserat på skillnaden mellan den årliga avkastningen för aktie- eller räntefonden samt respektive benchmark. Ett aritmetiskt snitt ger +1 bp för AP7 Aktiefond samt -58 bp
	för AP7 Räntefond
3	Absolutavkastande alfaförvaltning utgör +17bps, taktisk allokering utgör +56bps, exponering mot tillväxtmarknader +32bps, bidrag från betaportföljen -3bps, aktieutlåning +2bps, samt
	residual främst från drift mellan hävstång och benchmark +14bps
4	AP7 Räntefond förvalts passivt sedan början av 2012. Negativ avvikelse mot jämförelseindex 2010-11 till följd av aktiv förvaltning, transaktionskostnader samt att jämförelseindex ej gick
	att replikera fullt. Negativ aktiv avkastning 2012 till följd av transaktionskostnader
5	Absolutavkastande alfaförvaltning har ett årligt avkastningsmål medan den taktiska allokeringen utvärderas i genomsnitt över en 5-årsperiod
6	Ej tillämpbart då mandatet infördes under 2012

KÄLLA: Sjunde AP-fonden; McKinsey-analys

66

253

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor

Slutrapport

11 april 2013

254

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Innehåll
1 Sammanfattning...........................................................................................................	5

1.1 Bakgrund

1.2 Uppdrag

1.3 Avgränsningar

1.4 Genomförande

1.5 Analys och slutsats

	1.5.1	Förändringar i AP-fondernas interna riktlinjer .................................................................	8
	1.5.2	Ersättningar ......................................................................................................................	9
	1.5.3	Personalförmåner...........................................................................................................	10
	1.5.4	Representation ...............................................................................................................	12
	1.5.5	Tjänsteresor....................................................................................................................	15
	1.5.6	Tillämpning av riktlinjerna..............................................................................................	16
	1.5.7	Attestordning .................................................................................................................	17
	1.5.8	Jämförelse av totala kostnader ......................................................................................	17
	1.5.9	Övergripande bedömning ..............................................................................................	19
2	Jämförelse av AP-fondernas interna riktlinjer mot andra statliga myndigheter....		21
2.1	Förändringar i AP-fondernas interna riktlinjer
	2.1.1	Första AP-fonden ........................................................................................................	21
	2.1.2	Andra AP-fonden.........................................................................................................	24
	2.1.3	Tredje AP-fonden ........................................................................................................	25
	2.1.4	Fjärde AP-fonden.........................................................................................................	27
	2.1.5	Sjätte AP-fonden .........................................................................................................	28
	2.1.6	Sjunde AP-fonden........................................................................................................	30
2.2	Skillnader mellan riktlinjer hos AP-fonderna mot andra statliga myndigheter
	2.2.1	Ersättningar .................................................................................................................	32
	2.2.2	Personalförmåner .......................................................................................................	33

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	2 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

255

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

	2.2.3	Representation ............................................................................................................	43
	2.2.4	Tjänsteresor .................................................................................................................	56
3	Granskning av tillämpningen av de interna riktlinjerna ............................................		74

3.1 Resultat av stickprov av kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor

3.2 Jämförelse av totala kostnader mellan AP-fonderna

Bilaga 1 – AP-fondernas gemensamma policy för ersättningar, personalförmåner,
representation och tjänsteresor.........................................................................................			76
Bilaga 2 – Förfrågan till AP-fonderna .................................................................................			79
Bilaga 3 – Förteckning över interna riktlinjer hos AP-fonderna ........................................			82
Bilaga 4 – Förfrågan till andra statliga myndigheter .........................................................			86
Bilaga 5 – Förteckning över interna riktlinjer hos andra statliga myndigheter ................			88
Bilaga 6	– Översiktlig sammanställning över personalförmåner .......................................		90
Bilaga 7	– Översiktlig sammanställning över representation ............................................		91
Bilaga 8	– Översiktlig sammanställning över tjänsteresor ................................................		92
Bilaga 9	– Resultat av granskning av stickprov på Första AP-fonden...............................		93
Bilaga 10		– Resultat av granskning av stickprov på Andra AP-fonden .............................	96
Bilaga 11		– Resultat av granskning av stickprov på Tredje AP-fonden...........................	100
Bilaga 12		– Resultat av granskning av stickprov på Fjärde AP-fonden...........................	103
Bilaga 13		– Resultat av granskning av stickprov på Sjätte AP-fonden ...........................	106
Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,			3 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

256

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 14 – Resultat av granskning av stickprov på Sjunde AP-fonden..........................

109

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	4 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

257

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

1 Sammanfattning

1.1 Bakgrund

Inom ramen för revisionen av AP-fonderna 2012 har Regeringskansliet/ Finansdepartementet beställt en särskild granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor under 2012. Med ersättningar avses inte lönekostnader utan andra former av ersättningar.

I denna rapport redogörs för vårt uppdrag, genomförande och iakttagelser.

1.2 Uppdrag

Uppdraget beskrivs i detalj i uppdragsbrev mellan Regeringskansliet/ Finansdepartementet och Ernst & Young daterat 25 februari 2013.

Uppdraget består av att dels jämföra AP-fondernas interna riktlinjer när det gäller ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor under 2012, inklusive eventuella beslutade förändringar, med de interna riktlinjerna hos ett antal andra statliga myndigheter, dels granska tillämpningen av de interna riktlinjerna hos AP-fonderna.

Uppdraget innefattar en jämförelse av AP-fondernas interna riktlinjer mot andra statliga myndigheter. Jämförelsen kommer att göras av de under 2012 gällande interna riktlinjerna hos AP-fonderna, inklusive eventuella beslutade förändringar, mot andra statliga myndigheters riktlinjer för 2012. I de fall förändring skett av AP-fondernas riktlinjer under 2012 kommer dessa förändringar att särskilt följas upp och skälen för förändringarna att undersökas. Jämförelsen kommer att göras mot de interna riktlinjerna hos Riksbanken, Riksgäldskontoret, Regeringskansliet, Finansinspektionen, Kammarkollegiet och Pensionsmyndigheten som gällt under 2012.

Vidare innefattar uppdraget granskning av tillämpningen av de interna riktlinjerna. Granskningen kommer att avse tillämpningen under 2012 av de vid varje tillfälle gällande interna riktlinjerna exklusive områden enligt ovan, dvs. där åtgärder vidtagits under året. Granskningen kommer att avse stickprov av kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Stickproven ska inom varje område vara tillräckliga för att ge en bra bild av omfattningen av kostnader inom varje område. Stickproven kommer att väljas slumpmässigt.

På samtliga punkter där de interna riktlinjerna medger tolkningsutrymme eller möjlighet till avvikelse kommer stickprov att genomföras. Vi kommer för dessa stickprov att be respektive fond motivera skälen för sin tolkning/avvikelse.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	5 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

258

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Uppdraget omfattar även att granska attestordning och verifiera huruvida fonden tillämpar dualitetsprincipen avseende ovan nämnda kostnader, dvs. att samtliga kostnader är attesterade av två inom fonden behöriga personer. Vi kommer att granska vem som attesterar VD:s kostnader. Granskningen enligt detta område kommer att ske både avseende riktlinjer och tillämpning av dessa genom stickprover.

I uppdraget är också inkluderat en jämförelse av totala kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor mellan fonderna beaktat antalet anställda på respektive fond.

1.3 Avgränsningar

Rapporten är huvudsakligen skriven i punktform. I många fall har AP-fonderna och även de andra statliga myndigheterna detaljerade riktlinjer. Vi har därför för varje område gjort en bedömning av vilken detaljnivå som behövs för att kunna ge en rättvisande bild av riktlinjerna. Vi finner att allt för många detaljer skulle tynga rapporten samtidigt som detaljerna i vissa fall är nödvändiga för att peka på skillnaderna mellan AP-fonderna och/eller de andra statliga myndigheterna. Vilka punkter och detaljer som skall inkluderas i rapporten är en bedömningsfråga och det kan inte uteslutas att någon annan skulle kunna göra en annan bedömning.

Vi kommenterar inte i denna rapport ersättning eller förmåner som följer av kollektivavtal.

Rapporten är avseende andra statliga myndigheter baserad på information i de riktlinjer som vi har erhållit från dem. I några fall har vi haft korrespondens via e- post där vi erhållit kompletterande information. Det kan finnas ytterligare riktlinjer eller motsvarande som inte kommit till vår kännedom.

Det ingår inte i erhållet uppdrag att granska skattekonsekvenser av ersättningar, förmåner, representation och tjänsteresor. Vi noterar dock att fonderna i vissa fall hänvisar till skattereglerna i sina riktlinjer. Vi har därför i vissa fall kommenterat hur fonderna hanterar olika transaktioner skattemässigt, främst med avseende på huruvida en förmån är skattepliktig. Denna rapport är dock ej en total genomgång av skattesituationen för de olika fonderna och skattekonsekvenserna för de anställda och skall ej ses som underlag för skattemässig bedömning.

Ernst & Young har under granskningsarbetet utfört stickprov på kostnaderna relaterat till personalförmåner, representation och tjänsteresor. Urvalet av stickprov ska enligt uppdragsbrevet ”vara tillräckligt för att ge en bra bild av omfattningen av kostnader inom varje område”. Vi har för varje område begärt att

AP-fonderna anger de konton där kostnaderna bokförs och begärt in

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	6 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

259

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

kontospecifikationer för dessa. Vi har för varje konto valt ut några större transaktioner och några slumpmässiga transaktioner i syfte att få en tillräcklig täckning i stickproven. Det kan dock inte uteslutas att någon annan skulle kunna göra en annan bedömning av vad som är tillräckligt för att ge en bra bild av omfattningen av kostnader på varje område.

Granskningen av tillämpningen är baserad på stickprov vilket innebär att det är möjligt att granskningen inte kunnat upptäcka alla eventuella avvikelser, fel eller brister.

Avsikten med de granskningsåtgärder som vidtagits är enbart att de ska assistera Finansdepartementet i dess utvärdering av AP-fonderna. Vår rapport får inte användas för något annat syfte och är enbart för information till Finansdepartementet. De granskningsåtgärder som vidtagits motsvarar inte sådan revision eller översiktlig granskning som utförs enligt International Standards on Auditing eller en översiktlig granskning enligt SÖG. Om vi hade genomfört ytterligare granskningsåtgärder eller om vi hade utfört en revision enligt International Standards on Auditing eller en översiktlig granskning enligt SÖG skulle andra förhållanden kanske ha kunnat komma till vår kännedom och ha rapporterats till er.

Rapporten avser endast de poster som angivits i 1.2 och omfattar inte någon fonds finansiella rapporter i sin helhet.

1.4 Genomförande

Uppdraget är genomfört enligt SNT 4400 Granskning enligt särskild överenskommelse. Granskning enligt SNT 4400 innebär att vi vidtagit de granskningsåtgärder som anges i 1.2 och rapporterar de faktiska iakttagelserna av vårt arbete i avsnitt 2 Jämförelse av AP-fondernas interna riktlinjer mot andra statliga myndigheter, avsnitt 3 Granskning av tillämpningen av de interna riktlinjerna samt i bilagorna till denna rapport.

Vi har bett samtliga AP-fonder samt andra statliga myndigheter om deras interna riktlinjer för 2012 när det gäller ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Vi har i bilaga 2-5 specificerat vår förfrågan till AP-fonderna respektive andra statliga myndigheter samt de riktlinjer vi har erhållit.

De riktlinjer vi erhållit består av policyer beslutade av styrelsen, instruktioner beslutade av VD/GD, instruktioner beslutade av fondledning, personalhandböcker samt andra relevanta dokument. Dessa dokument benämns kollektivt i rapporten för ”riktlinjer”.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	7 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

260

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Utöver ovanstående insamlade dokument har vi även utgått ifrån fondernas årsredovisningar, information vi erhållit i samband med revisionen av AP-fonderna samt ställt vissa specifika uppföljningsfrågor på det de dokument vi erhållit.

Strukturen på rapporten och de genomförda analyserna är upplagd enligt huvudfrågeställningarna som anges i 1.2 ovan.

Iakttagelser i denna rapport är ett resultat av den granskning som Ernst & Young utfört i tillägg till revisionen av 2012. Iakttagelserna avsnitt 2 och avsnitt 3 samt bilagorna i rapporten är avstämda med respektive AP-fond.

1.5 Analys och slutsats

1.5.1 Förändringar i APfondernas interna riktlinjer

AP-fonderna har under hösten 2012 arbetat fram en gemensam policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Policyn bifogas som bilaga 1. Policyn är övergripande och förutsätter att respektive fond kompletterar med mer detaljerade interna riktlinjer och instruktioner.

Samtliga fonder har gjort förändringar i sina interna riktlinjer under 2012 och vissa har även gjort förändringar i början av 2013. Alla förändringar är inte heller implementerade fullt ut 2012 utan implementeras i vissa fall först under 2013.

Sjätte AP-fonden är den fond som gjort de mest genomgripande förändringarna då fonden valt att helt och hållet ta bort flertalet förmåner. Detta gäller exempelvis tjänstebilar, hushållsnära tjänster och kontorsmassage. Sjätte AP-fonden har även valt att inte längre ge minnesgåvor till personalen vid högtidsdag och vid anställningsupphörande och inte heller julgåvor till personalen. Avseende tjänsteresor får flygresor inte längre företas i affärsklass.

Sjunde AP-fonden har i vissa fall tidigare inte haft detaljerade skriftliga riktlinjer avseende förmåner, representation och tjänsteresor. Enligt uppgift från Sjunde AP-fonden har reglerna kommunicerats muntligen till de anställda i väntan på den nya skriftliga instruktion som VD beslutar om. VD antog den nya instruktionen den 27 mars 2013.

Även Första-Fjärde AP-fonden har gjort förändringar i sina riktlinjer.

Förändringarna i respektive fonds riktlinjer beskrivs i detalj i avsnitt 2.1.1-2.1.6 nedan.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	8 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

261

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

De förändringar som genomförts av fonderna under 2012 och i början av 2013 har genomförts delvis för att förtydliga och komplettera riktlinjerna och delvis med anledning av att fondernas riktlinjer i några fall inte följt gällande skatteregler fullt ut (exempelvis kostförmån och taxiresor).

Samtliga AP-fonder har gjort förändringar i sina riktlinjer under 2012 och i vissa fall även under 2013. Förändringarna är delvis en följd av anpassning till skatteregler och delvis en allmän översyn och komplettering av riktlinjerna. Vi noterar att Sjätte AP-fonden är den fond som har gjort mest genomgripande förändringar. Sjunde AP-fonden har under 2012 delvis saknat dokumenterade riktlinjer vilka nu har samlats i en VD-instruktion.

1.5.2 Ersättningar

AP-fondernas ersättningar ska följa de av Regeringen upprättade riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare och andra anställda i AP-fonderna. Vi har granskat detta i samband med revisionen 2012 och har avrapporterat detta separat.

Enligt vårt uppdragsbrev ska granskningen inte omfatta lönekostnader utan andra former av ersättningar. Andra former av ersättningar är personalförmåner vilket kommenteras i avsnitt 1.5.3 nedan.

Vi noterar att samtliga AP-fonder och andra statliga myndigheter är medlemmar i Arbetsgivarverket. Arbetsgivarverket sluter kollektivavtal för anställda inom olika myndigheter. ALFA är det allmänna löne- och förmånsavtal som reglerar de generella anställningsvillkoren för arbetstagare hos myndigheter under regeringen. Avtalen innehåller anställningsvillkor såsom lön och olika typer av ersättningar, bisysslor, arbetstid, semester och annan ledighet samt uppsägningstid. De innehåller även specialbestämmelser för vissa yrkesgrupper.

ALFA gäller arbetstagare vid myndigheterna under regeringen. Avtalet gäller dock inte arbetstagare som omfattas av ett annat centralt eller lokalt löne- och förmånsavtal eller andra bestämmelser med motsvarande innehåll. Samtliga AP- fonder är istället anslutna till kollektivavtal mellan BAO och JUSEK/CR/CF (SACO).

Vi kommenterar inte i denna rapport ersättning eller förmåner som följer av kollektivavtal.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	9 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

262

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

1.5.3 Personalförmåner

Vi har i bilaga 6 översiktligt beskrivit riktlinjerna för personalförmåner som förekommer hos AP-fonderna och andra statliga myndigheter. Beskrivningen avser de riktlinjer som gällde per 31 december 2012 såvida inte annat särskilt anges. Vi har i tabell på sid 75 jämfört de totala kostnaderna för personalförmåner mellan AP-fonderna. Kostnadsjämförelsen kommenteras i avsnitt 1.5.8 nedan.

Nedanstående jämförelse baseras på de riktlinjer som gällt under 2012. Om en förmån förekommit hos en AP-fond eller hos en annan statlig myndighet så är den inkluderad i jämförelsen.

Vi noterar att följande förmåner endast har förekommit hos AP-fonderna:

Hushållsnära tjänster (AP1, AP3, AP6)

Parkeringsplats (Samtliga AP-fonder utom AP1)

Kollektivtrafikkort (AP2, AP6)

Sjukvårdsförsäkring (Samtliga AP-fonder utom AP6)

Ersättning för patientavgifter (AP1, AP6)

Gruppförsäkring för liv-, olycksfall-, och/eller barnförsäkring (Samtliga AP- fonder utom AP2 och AP6)

Fjällstuga/-lägenhet (AP1, AP4)

Vi noterar att följande förmåner har förekommit både hos AP-fonderna och hos andra statliga myndigheter:

Bilförmån

Friskvårdsbidrag för träningskort

Friskvårdsbidrag för massage/naprapat

Friskvårdstimme

Julgåva

Andra gåvor

Bredband i hemmet/Mobilt bredband

Mobiltelefon/surfplatta

Tidningsprenumeration

Vi noterar att följande förmåner endast har förekommit hos andra statliga myndigheter:

Läkemedelsbidrag

Ersättning för läkarvård, tandvård och psykologibehandling

Ersättning för sjukgymnastik, naprapat och kiropraktor

Ersättning för sjukhusvård

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	10 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

263

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Idrottsförening

Trivselförening

Konstförening

Microsoft Office till hemdator

Personallån

Subventionerad lunch

Vi noterar även att AP-fonderna har tagit bort vissa av sina ovannämnda förmåner under 2012 eller 2013, se nedan och 1.5.1 ovan.

AP-fonderna har ej längre kvar hushållsnära tjänster som förmån.

Sjätte och Sjunde AP-fonden har avvecklat sina bilförmåner. Andra AP-fonden beslutade i december 2011 att nyanställda chefer inte längre erbjuds bilförmån. Befintliga bilförmåner kvarstår dock. Vid jämförelse med andra statliga myndigheter framkommer att på Pensionsmyndigheten har medarbetare som omfattas av chefsavtal rätt till bilförmån. På Kammarkollegiet har Generaldirektören bilförmån och på Riksgälden har två personer haft förmånsbil under 2012.

Vissa AP-fonder har tidigare erbjudit sin personal att ta taxi från kontoret till hemmet vid övertidsarbete. Ett par fonder har kvar möjligheten i vissa fall men då förmånsbeskattas den anställde.

AP-fonderna erbjuder personalen sjukvårdsförsäkring och gruppförsäkring. Sjukvårdsförsäkringen gäller ej all personal på Sjätte AP-fonden. Ingen av de andra statliga myndigheterna uppger att de erbjuder detta utan hänvisar till försäkringar och läkemedelsbidrag samt ersättning för läkarbesök m.m. enligt det statliga avtalet ALFA.

Samtliga AP-fonder och andra statliga myndigheter, undantaget Regeringskansliet, erbjöd friskvårdsbidrag under 2012. Regeringskansliet förvaltningschef har beslutat införa detta från 2013. De flesta fonder har ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr per anställd och år och de flesta myndigheterna har 3 000 kr per anställd och år.

Samtliga AP-fonder, undantaget Sjätte AP-fonden, ger personalen julgåva. Sjätte AP-fonden har avskaffat julgåvor. Fyra av de andra statliga myndigheterna har uppgett att de brukar ge sin personal julgåva. Första-Fjärde AP-fonden har detaljerade riktlinjer om andra gåvor, även Sjunde AP-fonden har detta i de uppdaterade riktlinjerna. Sjätte AP-fonden har tagit bort möjligheten att ge gåvor.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	11 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

264

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Samtliga AP-fonder, förutom Sjunde AP-fonden, har erbjudit personalen bredband under 2012. Vissa fonder har enbart erbjudit det om arbetet krävt så, andra har erbjudit det till alla anställda för att möjliggöra en flexibel arbetsmiljö. Flertalet fonder har avvecklat denna förmån under 2012. Samtliga AP-fonder tillhandahåller personalen mobiltelefon. För de andra statliga myndigheterna framgår det ej i de riktlinjer vi erhållit huruvida de tillhandahåller personalen bredband. Mobiltelefon erbjuds dock hos alla undantaget Regeringskansliet där det ej framgår i de riktlinjer vi erhållit.

Första AP-fonden äger en stuga i Vemdalen och bostadsrättslägenhet i Åre som personalen kan nyttja. Beslut har tagits om att sälja stugan och bostadsrättslägenheten efter att säsongen 2012/13 är avslutad. Fjärde AP- fonden har en andelsstuga i Storlien fyra veckor per år. Vi har inte fått uppgift om att stuga och/eller lägenhet finns hos de andra statliga myndigheterna.

Flertalet fonder erbjuder sin personal dagstidning med hemleverans, vanligen Dagens Industri men även Financial Times förekommer. Två myndigheter har angett att viss personal har tidningsprenumeration bekostad av myndigheten.

Vi noterar att det finns förmåner på andra statliga myndigheter som inte finns hos AP-fonderna. Exempelvis har Finansinspektionen en idrottsförening och en konstförening. Riksgälden har en idrotts- och trivselförening. Anställda hos Riksgälden får Microsoft Office till sin hemdator vilket personalen även får hos Riksbanken. Personalen på Riksbanken kan få personallån.

Vår slutsats baserat på ovanstående är att det inte finns något som tyder på att AP-fonderna i dagsläget har väsentligt mer förmåner än andra myndigheter. Som framgår ovan finns det förmåner hos AP-fonderna som inte finns hos andra myndigheter men det finns även förmåner hos andra myndigheter som inte finns hos AP-fonderna. Sjätte AP-fonden är den fond som har gjort mest genomgripande förändringar av förmåner under 2012 och tagit bort flertalet av dem.

1.5.4 Representation

Vi har i bilaga 7 en översiktligt beskrivit riktlinjerna för representation som gäller hos AP-fonderna och andra statliga myndigheter. Beskrivningen avser de riktlinjer som gällde per 31 december 2012 såvida inte annat särskilt anges. Vi har i tabell på sid 75 jämfört de totala kostnaderna för representation mellan AP-fonderna.

Kostnadsjämförelsen kommenteras i avsnitt 1.5.8 nedan.

Samtliga fonder och andra statliga myndigheter hänvisar till måttfullhet, gott omdöme och/eller återhållsamhet. Samband med verksamheten poängteras.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	12 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

265

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Det varierar både mellan fonderna och mellan övriga statliga myndigheter huruvida de anger beloppsgränser för extern och intern representation i riktlinjerna. Fyra av fonderna har angivna beloppsgränser för extern representation men i tre fall uttrycks dessa som att representationen bör ej överstiga visst angivet belopp alternativt att beloppet är ett riktmärke. Gemensamt för samtliga fonder är att det inte angesi riktlinjerna om angivna belopp är inklusive eller exklusive moms. Tre andra statliga myndigheter anger beloppsgränser för extern representation varav en anger att det är riktvärde. Myndigheterna anger i riktlinjerna tydligt huruvida angivna belopp är inklusive eller exklusive moms. Övriga tre statliga myndigheter hänvisar till ”skäligt belopp”, ”normal nivå” etc.

Avseende intern representation så har två fonder angivna beloppsgränser för lunch och/eller middag. Även här gäller att det inte framgår i riktlinjerna om angivna belopp är inklusive eller exklusive moms. Sjunde AP-fonden anger att totalkostnaden per person inte bör överstiga 900 kr vid evenemang (uppdaterade riktlinjer 2013, framgår ej om inklusive eller exklusive moms). Två fonder anger att budgetram fastställs årligen. Tre andra statliga myndigheter anger beloppsgränser för intern representation varav en anger att det är riktvärde. Myndigheterna anger i riktlinjerna tydligt huruvida angivna belopp är inklusive eller exklusive moms. Övriga tre statliga myndigheter hänvisar till ”acceptabla kostnader”, ”normal nivå” etc.

Riksgälden och Riksbanken är de två myndigheter som tydligast anger beloppsgränser för representation. Riksgälden anger specifika belopp för lunch, middag, kringkostnad och logi och anger även för vilka representationstillfällen som respektive kostnadstyp kan förekomma. Riksbanken listar riktvärden för frukost, lunch, middag, vin/öl, fika, logi, aktivitet/underhållning, föreläsare, föreläsningslokal, resa samt konferens med övernattning.

AP-fonderna hänvisar överlag till återhållsamhet avseende alkoholhaltiga drycker. Även de andra statliga myndigheterna hänvisar i vissa fall till återhållsamhet, några anger specifikt att ett glas vin/öl till maten är acceptabelt. Sjätte AP-fonden accepterar aldrig kostnad för alkoholhaltiga drycker utan deltagarna får bekosta detta själv. En fond och två andra statliga myndigheter anger i riktlinjerna hur många glas vin/öl som fonden/myndigheten kan bjuda på.

I AP-fondernas gemensamma riktlinjer anges att starksprit inte ska förekomma när en AP-fond står för representationen. Tredje AP-fondens riktlinjer specificerar att fonden inte bjuder på sprit i samband med representation men att undantag kan göras vid representation med utländska gäster. Även Riksgälden kan godkänna sprit vid utländska besök och Pensionsmyndighetens riktlinjer anger att

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	13 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

266

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

spritdrycker får endast förekomma i undantagsfall och endast efter medgivande från ansvarig chef. Det framgår ej av de riktlinjer vi erhållit från Riksbanken, Regeringskansliet och Finansinspektionen huruvida starksprit är tillåtet eller ej.

Riksbanken och Finansinspektionen har särskilda regler för representation vid internationella kontakter, dels avseende nivån på den externa representationen och dels avseende vad representationen kan innehålla. Det framgår av riktlinjerna att vid internationell verksamhet kan andra inslag än måltid inkluderas såsom sightseeing eller kulturella evenemang. Vidare framgår att Riksbanken har högre riktvärden vid internationella besök medan Finansinspektionen anger att vid internationella kontakter kan standard utöver normal nivå komma ifråga. Endast en AP-fond har särskilda regler för utländska besök och det är Tredje AP-fonden som anger att undantag kan göras avseende spritdrycker vid utländska gäster.

Avseende andra kostnader än måltid är det endast Riksgälden som har angett belopp för kringkostnader, vilket inbegriper lokalhyra, underhållning och aktiviteter. Riksbanken anger belopp för logi och avdelnings-/enhetskonferens och Finansinspektionen anger att val av konferensanläggning ska präglas av måttfullhet. I Sjunde AP-fondens nya riktlinjer antagna 2013 framgår att representation som inte är måltid ska godkännas av VD. Vidare anges att totalkostnaden per person inte bör överstiga 900 kr vid sommarfest, jubileum etc.

Samtliga fonder erbjuder de anställda kaffe/te och frukt. Det framgår ej i riktlinjerna för de andra statliga myndigheterna huruvida detta förekommer förutom hos Riksbanken och Finansinspektionen.

Vår slutsats baserat på ovanstående är att det inte finns något som tyder på att AP-fonderna har väsentligt mer generösa riktlinjer för representation än andra myndigheter. Generellt gäller att representation ska vara måttfull, baseras på gott omdöme och/eller vara återhållsam. Samtliga dessa begrepp baseras på subjektivitet och användarens definition av begreppen. Det finns inga absoluta maxbelopp för representation för flertalet fonder och myndigheter. Andra, Sjätte och Sjunde AP-fonden samt Riksbanken har angett riktvärden eller bör-belopp. Endast Första AP-fonden, Kammarkollegiet och Riksgälden har max-belopp. Övriga fonder och myndigheter hänvisar till måttfullhet, acceptabla kostnader, normal beskaffenhet, och dylikt.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	14 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

267

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

1.5.5 Tjänsteresor

Vi har i bilaga 8 en översiktligt beskrivit riktlinjerna för tjänsteresor som gäller hos AP-fonderna och andra statliga myndigheter. Beskrivningen avser de riktlinjer som gällde per 31 december 2012 såvida inte annat särskilt anges. Vi har i tabell på sid 75 jämfört de totala kostnaderna för tjänsteresor mellan AP-fonderna.

Kostnadsjämförelsen kommenteras i avsnitt 1.5.8 nedan.

Riklinjerna för tjänsteresor baseras generellt på hänvisning till kostnadseffektivitet, miljöaspekter och tidseffektivitet. Vissa andra statliga myndigheter hänvisar även till säkerhet.

Den generella bilden är att tåg ska väljas på kortare resor, vid inrikes flyg ska ekonomibiljett väljas, och vid utrikesflyg är Economy Extra tillåtet men det finns avvikelser. Flertalet AP-fonder och andra myndigheter tillåter resa med tåg i första klass vid längre resa och/eller om det underlättar arbetet. Andra AP- fonden, Sjunde AP-fonden, Kammarkollegiet och Riksgälden har inga riktlinjer avseende val av klass på tåg. Affärsbiljett kan bokas på flyg vid interkontinentala resor för alla fonder, utom för Sjätte AP-fonden. Det krävs dock särskilda skäl/motivering och godkännande. För andra statliga myndigheter kommenteras ej affärsklassbiljett i riktlinjerna men det framgår i vissa fall att undantag från Ekonomiklass kan göras efter godkännande.

Vid resor inom Stockholm respektive Göteborg anges vanligen att resor i första hand skall ske med kollektivtrafik. Fyra fonder och tre andra myndigheter anger att taxi får användas om det innebär tidsbesparing/-vinst. Andra AP-fonden och Kammarkollegiet saknar dokumenterade riktlinjer avseende val av kollektivtrafik kontra taxi.

Resa med egen bil är möjligt enligt riktlinjerna för samtliga fonder och andra statliga myndigheter. För Riksbanken, Regeringskansliet och Finansinspektionen krävs dock särskilda skäl och godkännande.

De flesta fonder och andra statliga myndigheter anger att logi bör bokas på bra mellanklasshotell eller hotell av normalklass. Det anges vanligen inte i riktlinjerna men vid fråga uppges att vid bokning av hotell inom Sverige ska hotell som omfattas av ramavtal väljas. Andra AP-fonden har en hyreslägenhet i Stockholm som personalen nyttjar när de är på tjänsteresa i Stockholm. Andra AP-fonden är den enda fond som anger beloppsgräns för hotell utomlands. Sjunde AP-fonden har en beloppsgräns på 2 500 kr för hotell generellt. Flera fonder anger att lyxhotell/5 stjärniga hotell bör undvikas. Riksgälden anger att myndigheten betalar kostnad för hotellrum i den utsträckning kontoret finner kostnaden skälig.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	15 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

268

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Samtliga AP-fonder, förutom Första AP-fonden och Sjunde AP-fonden, har haft traktamenten under 2012. Första AP-fonden har infört traktamenten från 1 februari 2013 och Sjunde AP-fonden har infört traktamenten från 1 januari 2013. Samtliga andra statliga myndigheter har traktamenten.

De flesta AP-fonder och andra statliga myndigheter har regler om förlängning av resa. Kravet är att förlängd resa ej får medföra högre kostnad för fonden eller myndigheten. Tredje AP-fonden anger att om resan som helhet blir billigare om den förlängs så står fonden för kostnaden. Finansinspektionen anger att myndigheten kan betala traktamente för högst två extra dagar om totalkostnaden för resan blir lägre. Fjärde och Sjätte AP-fonden samt Kammarkollegiet och Riksgälden har inga regler om förlängning av resa.

Riksgälden, Riksbanken och Finansinspektionen anger att om maka/make/barn följer med på tjänsteresa står myndigheten för 75% av kostnaden för dubbelrum. Även Första AP-fonden har motsvarande princip. Sjunde AP-fonden anger att medföljande maka/make får ej medföra att fondens totalkostnad ökar.

Samtliga AP-fonder och andra myndigheter, med undantag för Kammarkollegiet, anger att bonuspoäng och dylikt tillhör fonden/myndigheten och ska användas för resor i tjänsten. Tredje AP-fonden anger att bonuspoäng får användas till att uppgradera biljetter.

Vår slutsats baserat på ovanstående är att det inte finns något som tyder på att AP-fonderna har väsentligt mer generösa riktlinjer för tjänsteresor än andra myndigheter. Vi noterar att Första och Sjunde AP-fonden har infört traktamenten under 2013, vilket samtliga övriga fonder och myndigheter haft sedan tidigare. Vi noterar också att Andra AP-fonden har en hyreslägenhet i Stockholm som personalen nyttjar när de är på tjänsteresa i Stockholm.

1.5.6 Tillämpning av riktlinjerna

Vi har tagit stickprov på AP-fondernas kostnader för personalförmåner, representation och tjänsteresor. Vi har för varje kostnad begärt att AP-fonderna anger de konton där kostnaderna bokförs och begärt in kontospecifikationer för dessa. Vi har för varje konto valt ut några större transaktioner och några slumpmässiga transaktioner i syfte att få en tillräcklig täckning i stickproven. I genomsnitt har ca 90-100 stickprov granskats per fond.

Vi har noterat ett fåtal avvikelser i stickproven vilka framgår i bilaga 9-14 tillsammans med några representativa exempel från stickproven för varje fond.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	16 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

269

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Vår slutsats baserat på ovanstående är att det inte finns något som tyder på att AP-fonderna under 2012 inte i allt väsentligt har följt de riktlinjer som gällt avseende personalförmåner, representation och tjänsteresor.

1.5.7 Attestordning

Vi har inhämtat attestordningen för samtliga AP-fonderna. Vi noterar att dualitetsprincipen gäller för samtliga fonder, så tillvida att ingen ska attestera sina egna kostnader. VD:s kostnader ska för samtliga fonder attesteras av styrelsens ordförande men att av praktiska skäl görs attest löpande av någon annan person på fonden och i efterhand av styrelsens ordförande.

Våra stickprov visar att attestordningen har följts för de poster som ingått i stickproven med följande noteringar:

I Fjärde AP-fonden har två fakturor blivit attesterade av den person som kostnaden avser. I det ena fallet avsåg fakturan en synundersökning och uppgick till 250 kr och i det andra fallet avsåg fakturan en taxiresa och uppgick till 1 300 kr.

VD i Fjärde AP-fonden har attesterat två samlingsfakturor vilka även innefattar VD’s egna resor. De kostnader som VD haft som attesterats av styrelsens ordförande avser utlägg via kontokort samt reseräkningar. Fonden har meddelat oss att de kommer att be styrelsens ordförande att attestera även de fakturor som avser VD:s resor härefter.

Vår slutsats baserat på ovanstående är att AP-fondernas attestordningar baseras på dualitetsprincipen så tillvida att ingen ska attestera sina egna kostnader och det finns inget som tyder på att AP-fonderna under 2012 inte i allt väsentligt har följt dessa.

1.5.8 Jämförelse av totala kostnader

Vi har i tabell på sid 75 jämfört de totala kostnaderna 2012 för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor mellan AP-fonderna.

Vi noterar att Tredje AP-fonden har högst kostnader totalt sett men det är också den fond med näst flest anställda. Sjätte AP-fonden har högst snittkostnad per anställd. Lägst kostnad per anställd har Andra AP-fonden.

Ersättningar, löner och arvoden samt pensionskostnader, till VD uppgår till lägst 3,9 mkr för Andra AP-fonden och högst 5,0 mkr för Första AP- fonden.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	17 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

270

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Ersättning till andra ledande befattningshavare uppgår till lägst 2,3 mkr snitt per person för Sjunde AP-fonden och högst 2,7 mkr för Sjätte AP- fonden.

Ersättning till övriga anställda uppgår till lägst 1,1 mkr snitt per person för Andra AP-fonden och högst 1,6 mkr för Sjätte AP-fonden.

Sjätte AP-fonden har högre snittkostnad för ersättningar för ledande befattningshavare och övriga anställda. Fonden har enbart onoterade innehav vilka till viss del är komplexa att följa upp vilket möjligen skulle kunna vara en förklaring till de högre ersättningarna.

Kostnaderna för personalförmåner varierar mellan lägst 25 tkr per person i snitt på Tredje AP-fonden och högst 91 tkr per person i snitt på Sjätte AP-fonden. De högre snittkostnaderna i Sjätte AP-fonden hänförs huvudsakligen till att relativt sett fler anställda har haft tjänstebil och förekomsten av hushållsnära tjänster.

Kostnaden för tjänstebilar uppgick 2012 till totalt 1,2 mkr och kostnaden för hushållsförmån uppgick till 0,6 mkr. I Sjätte AP-fondens kostnader för personalförmåner 2012 ingår även kostnader för pensionsrådgivning till personalen för 2011 och 2012 på totalt 0,4 mkr.

Kostnaderna för representation, intern och extern, uppgår till lägst 4 tkr per person i snitt för Första, Andra och Sjätte AP-fonden. Högst kostnad för representation har Tredje AP-fonden där kostnaden är 9 tkr per person i snitt, vilket beror på mer personalrepresentation.

Kostnaderna för tjänsteresor uppgår till lägst 46 tkr per person i snitt på Sjunde AP-fonden och högst 99 tkr per person på Andra AP-fonden. Sjätte AP-fonden är näst högst med 95 tkr per person i snitt. Skillnaderna i kostnad för tjänsteresor beror på fondernas investeringsstrategi.

Sjätte AP-fonden investerar i onoterade bolag, dels i mogna onoterade bolag (s.k. buy-outs) och dels bolag i tidig fas (s.k. venture capital investments). Sjätte AP- fonden investerar på två sätt, dels direkt i företag där fonden får en ägarandel i bolaget och erhåller plats i styrelsen, dels indirekt genom fonder. En möjlig förklaring till de högre resekostnaderna kan vara att denna investeringsstrategi kräver relativt sett mer resor.

Andra AP-fonden Fondens diversifieringsstrategi innebar ökade resekostnader under 2012 främst som en följd av nedanstående:

Andra AP-fonden har som första svenska aktör fått licens för direktinvesteringar i inhemska kinesiska aktier. Processen för detta har inneburit vissa resor till Kina.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	18 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

271

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Alternativa riskpremier och krediter är nya tillgångsslag som implementerades delvis via externa förvaltare under året.

Fondens beslutade fastighetsstrategi har under 2012 inneburit investeringar i kommersiella fastigheter i England och i USA.

Fonden har relativt många investeringar i utländska riskkapitalfonder. Dessa kräver resor såväl inför investeringsbeslut som i uppföljningsprocessen.

Vi noterar att Andra AP-fonden har lägst totalkostnad per person vilket främst hänförs till lägre ersättningar. Sjätte AP-fonden har högst totalkostnad per person vilket huvudsakligen beror på att fonden har högst ersättningar. Vi har fått rimliga förklaringar till skillnaderna i totala kostnader mellan fonderna.

1.5.9 Övergripande bedömning

Samtliga AP-fonder har gjort förändringar i sina riktlinjer under 2012 och i vissa fall även under 2013. Förändringarna är delvis en följd av anpassning till skatteregler och delvis en allmän översyn och komplettering av riktlinjerna. Sjunde AP-fonden har under 2012 delvis saknat dokumenterade riktlinjer vilka under 2013 har samlats i en VD-instruktion.

Sjätte AP-fonden är den fond som har gjort mest genomgripande förändringar av förmåner under 2012 och tagit bort flertalet av dem. Vi noterar att det finns förmåner hos AP-fonderna som inte finns hos andra myndigheter men det finns även förmåner hos andra myndigheter som inte finns hos AP-fonderna.

Riktlinjerna för representation baseras till viss del på subjektiva faktorer såsom måttfullhet, gott omdöme och återhållsamhet. Detta innebär att det finns utrymme för tolkningar. Även riktlinjerna för tjänsteresor baseras delvis på subjektiva faktorer såsom bra medelklasshotell, normal standard, etc. Detta gäller både för AP-fonderna och andra statliga myndigheter.

Vår granskning av attestinstruktioner visar att AP-fondernas attestordningar baseras på att dualitetsprincipen så tillvida att ingen ska attestera sina egna kostnader och det finns inget som tyder på att AP-fonderna under 2012 inte i allt väsentligt har följt dessa.

Våra stickprov visar att AP-fonderna i har allt väsentligt har följt de riktlinjer som gällt avseende personalförmåner, representation och tjänsteresor.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	19 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

272

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Vår övergripande bedömning är att AP-fondernas riktlinjer ej materiellt avviker från riktlinjerna för andra statliga myndigheter.

Stockholm 11 april 2013

__________________________

Jan Birgerson

__________________________	__________________________
Peter Strandh	Björn Grundvall

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	20 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

273

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

2 Jämförelse av AP-fondernas interna riktlinjer mot andra statliga myndigheter

Vi har jämfört de under 2012 gällande interna riktlinjerna hos AP-fonderna, inklusive eventuella beslutade förändringar, mot andra statliga myndigheters riktlinjer för 2012.

Andra statliga myndigheter innefattar följande:

Riksbanken

Riksgäldskontoret

Regeringskansliet

Finansinspektionen

Kammarkollegiet

Pensionsmyndigheten

2.1 Förändringar i AP-fondernas interna riktlinjer

Vi beskriver nedan de iakttagelser vi har gjort avseende de förändringar som respektive AP-fond genomfört av sina riktlinjer under 2012 och fondens skäl till förändringarna.

AP-fondernas har under hösten tagit fram en gemensam policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor, vilken antagits av respektive fonds styrelse. Den gemensamma policyn är bifogad i bilaga 1.

2.1.1 Första AP-fonden

Ernst & Young har under 2012 på uppdrag av Fonden granskat om Fonden har hanterat personalförmåner som tillhandahållits personalen för perioden enligt gällande skattebestämmelser. Granskningen som Ernst & Young gjorde var ett särskilt uppdrag beställt av fonden. Med anledning av denna genomgång och i anledning av det arbete som bedrivits av samtliga AP-fonder med att ta fram ett gemensamt övergripande personalrelaterat ramverk, inleddes under hösten 2012 ett arbete med att förtydliga och på ett bättre sätt samla fondens policys och riktlinjer kopplat till dessa frågor.

Styrelsen vidtog vissa åtgärder omgående efter ett extra insatt styrelsemöte den 27 juni 2012.

Framåtriktat arbete inleddes för att säkerställa att fonden använder korrekta förmånsvärden.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	21 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

274

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

VD fick i uppdrag att revidera och samordna policyer i personalrelaterade frågor tillsammans med övriga AP-fonder.

VD fick även i uppdrag att ta fram förslag på program för att säkerställa etiskt agerande i fondens verksamhet.

Fonden genomförde förändringar i riktlinjerna med anledning av att riktlinjer/policyer i några fall inte följde gällande skattelagstiftning fullt ut, exempelvis kostförmån vid arbete och taxiresor. Fonden har gått igenom personalens förmåner under 2010, 2011 och första halvåret 2012 och lämnat in begäran om omprövning samt komplettering av skattedeklarationer. I övrigt har generell genomgång gjorts av riktlinjerna och reglerna har förtydligats.

Riktlinjer för intern representation har förtydligats och ändrats under 2012 avseende följande:

VD ska godkänna all intern representation.

Införande av beloppsgränser för representation. Maxbeloppet för intern/extern representation sattes till 600 kr per person (framgår ej i riktlinjerna om beloppen är angivna inklusive eller exklusive moms). I december ändrades intern representationslunch till 200 kr. Fonden har uppgett för oss att alla belopp är inklusive moms.

Förtäring av alkohol på Fondens bekostnad begränsades. Ändringen innebar att alkohol betald av fonden endast får förekomma i samband med måltid. Alla annan alkohol vid kick-offs, konferenser eller pub/personalfest ska bekostas av individen själv.

Interna arbetsmåltider förmånsbeskattas. Belopp för 2012 anges (40 kr för frukost, 80 kr för lunch inklusive eventuell alkoholhaltig dryck).

Riktlinjerna förtydligades avseende skatteplikt/skattefrihet för måltider, vinster i pristävling, medlemskap i nätverk.

Riktlinjer för tjänsteresor har ändrats och förtydligats avseende följande:

Fonden har beslutat att införa traktamente vid tjänsteresor. Fonden står för alla kostnader som har direkt samband med tjänsteresan som hotell, taxi, dricks etc. medan traktamentet är tänkt att täcka ökade levnadsomkostnader under resan. Traktamenten infördes från 1 februari 2013.

Fonden har infört Eurocard med personligt betalningsansvar. Enligt uppgift från Fonden detta skett från och med 1 februari 2013. Tidigare hade fonden betalningsansvaret för kortfakturorna.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	22 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

275

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Tydliggjort reglerna för krav på reseräkningar och implementerat ny resemodul i lönesystemet Agda vilket underlättar hanteringen av reseräkningar. I resemodulen ska också anges om den anställde blivit bjuden på någon måltid och därmed ska få reducerat traktamente.

Riktlinjerna avseende förmåner har ändrats enligt nedan:

Det har beslutats att sälja fjällstugorna efter säsong 2012/13.

Samtliga tennis-, squash- och badmintontider har avslutats.

Permission för maka/makes/sambos 50- och 60 årsdag samt egna barns gymnasieavslutning har tagits bort.

Läkemedelsbidrag, dvs. att fonden betalade egenavgifter upp till högkostnadskort, har tagits bort.

Reglerna avseende tidningsprenumeration skärptes och endast anställda med behov av tidning som arbetsredskap ska få en hemburen prenumeration av Dagens Industri eller Financial Times. Befintliga prenumerationer har i vissa fall styrts om med leverans till fonden (istället för till hemadressen).

Fonden har tydliggjort vad som gäller avseende taxiresa från fonden och till bostaden.

Separat dokument för riktlinjer för gåvor och uppvaktning har upprättats. Dessa regler fanns tidigare införlivat i etiska riktlinjer. I de etiska riktlinjerna fanns beskrivning att värdet på minnesgåvor inte bör överstiga 3 000 kr. De nya riktlinjerna förtydligar beloppsnivåer för minnesgåvor vid olika högtidsdagar (50/60/pensionering)

Första AP-fonden har även gjort vissa ändringar i sina riktlinjer för representation under 2013.

Beloppet för intern lunchrepresentation har höjts till 250 kr per person.

Maxbelopp för extern representation har införts om 250 kr för lunch och 600 kr för middag.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	23 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

276

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

2.1.2 Andra AP-fonden

Andra AP-fonden har tillsammans med KPMG gått igenom samtliga personalrelaterade policyer avseende förmåner har under 2012. Vi har ej tagit del av någon rapport från denna genomgång. Enligt fonden bedömdes endast ett fåtal justeringar och kompletteringar nödvändiga baserade på denna genomgång.

Fonden har under 2012 förtydligat vissa policyer (gåvor, uppvaktningar, alkoholpolicy, medlemsavgifter, arbetsmåltider, resepolicyn, taxiresor). Förändringarna gäller fr.o.m. 1 oktober 2012. De ändringar som är gjorda i fondens riktlinjer för 2012/2013 är gjorda för att komplettera befintliga riktlinjer och/eller förtydliga dessa.

Riktlinjerna avseende representation har ändrats avseende följande:

Tydliggjort vad som gäller vid interna arbetsluncher avseende förmånsbeskattning.

Uppvaktning endast av 50-åringar samt om någon slutar som varit anställd mer än 6 år.

Riktlinjerna avseende tjänsteresor har ändrats avseende följande: Internt tydliggjort vad som gäller vid taxiresor hem vid t ex extern representation avseende förmånsbeskattning.

Förtydligat resepolicyn. Dokumentation ska bifogas reseräkning (syfte med resan, anledning till om man valt ett dyrare hotell eller flugit business class, konferensprogram).

Riktlinjerna avseende förmåner har ändrats avseende följande:

Tidigare förmån avseende parkering/kollektivtrafik togs bort fr o m 1 januari 2013.

Bredbandsuppkoppling som förmån är sedan 1 januari 2013 borttagen för anställda (undantagna är de fyra personer som arbetar på fondens IT- avdelning).

En retroaktiv inbetalning för arbetsgivaravgifter är gjord avseende 2010 samt 2011 för ett årskort på SJ samt för interna arbetsluncher (ca 6 000 kr). Samtliga ändringar i personalrelaterade policyer har under 2012 föredragits fondens styrelse.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	24 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

277

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

2.1.3 Tredje AP-fonden

Tredje AP-fonden har under 2012 genomfört vissa förändringar i riktlinjerna med anledning av att riktlinjerna i några fall inte följde gällande skatteregler fullt ut. De tidigare riktlinjerna var inte helt uppdaterade utifrån nuvarande skatteregler (exempelvis bredband, kostförmån, taxiresor.) I dessa fall har rättelser skett i efterhand till Skatteverket. Fonden har även gjort andra förtydliganden i riktlinjerna.

Fonden har under 2012 gjort förtydligande avseende uppbyggnaden av ersättningspaketet. Denna information låg tidigare i ett separat dokument och har under 2012 införlivats i Personalhandboken.

Fonden har förtydligat reglerna för arbetsverktyg. Efter en genomgång av samtliga förmåner med avseende på beskattning genomförde Fonden ett antal förändringar för att säkerställa att skattereglerna efterlevs. De förändringar som genomförts avseende arbetsverktyg är:

Fonden ersätter inte längre bredbandsuppkoppling till hemmet om inte särskilda skäl finns pga. arbetsuppgifter och ansvar. Ersättning för bredbandsuppkoppling förmånsbeskattas fr o m 2012. Tidigare erbjöds ersättning för bredbandsuppkoppling i hemmet för alla anställda för att underlätta en flexibel arbetsmiljö.

Reglerna kring vilka tidningar som godkänns som arbetsredskap har skärpts och regeln avseende att den anställde först måste ha en egen prenumeration på en morgontidning förtydligades.

Ändrade regler så att fonden inte längre betalar för anställdas medlemsavgifter i yrkes- och branschorganisationer. Serviceavgifter kan betalas av fonden förutsatt att servicen medför nytta för den anställde i dennes arbete. Före 2012 kunde fonden även betala den anställdes individuella avgifter för medlemskap i yrkes- och branschorganisationer.

Tredje AP-fonden har under 2012 retroaktivt betalat in arbetsgivaravgifter avseende 2010 samt 2011 för förmånsvärden vilka inte redovisats korrekt. Totalt korrigerat förmånsbelopp för de två åren är 177 927 kr, vilket innebär 55 905 kr i arbetsgivaravgifter.

Riktlinjerna avseende resor har förtydligats:

Tjänsteresor ska utföras på det för fonden mest fördelaktiga sättet med hänsyn tagen till kostnad, tid, säkerhet och miljöaspekter. Kostnaden för tjänsteresor styrs av den årliga budget som fastställs per kostnadsställe.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	25 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

278

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Samtliga resor ska godkännas skriftligt av närmaste chef innan beställning. Godkännandet bifogas sedan reseräkningen.

Förtydliganden har gjorts avseende taxiresor, klass på tåg samt flyg samt hotellval. Den övergripande regeln för tjänsteresor är att de ska ske på för fonden mest fördelaktigt sätt. Detta innebär att bedömning måste göras från fall till fall. Riktlinjerna anger vilka alternativ som ska gälla i normalfallet samt ger stöd för bedömning av undantag från normalregeln

Tredje AP-fonden har tidigare ersatt anställdas taxiresor från arbetsplatsen till hemmet t ex i samband med övertidsarbete. Denna typ av resor ersätts normalt inte längre. I undantagsfall kan närmaste chef godkänna ersättning för en sådan resa och ersättningen förmånsbeskattas då för den anställde.

Reglerna har förändrats avseende kostnader i samband med resa såtillvida att Tredje AP-fonden har beslutat att gå över från att resa mot kostnadsersättning till att resa på traktamente. Den praktiska övergången ska ske under våren 2013 i samband med att Tredje AP-fonden outsourcar sin personaladministration och ändrar rapporteringssystem för reseräkningar och utlägg. Personalhandboken ska uppdateras avseende reglerna kring traktamente i samband med övergången. Reglerna om traktamente har ännu inte träff i kraft.

Riktlinjerna avseende representation har förändrats avseende nedan:

Riktlinjerna för representation har förtydligats med avseende på sammanhang och återhållsamhet avseende alkohol.

En tydligare definition avseende vad som är intern representation har lagts till. Representation, extern och intern, ska vara måttfull och ske med gott omdöme. Här krävs en bedömning från den som utövar representationen samt för attesterande chef. Bedömningen ska baseras på i vilket sammanhang representationen sker samt vem som är mottagare.

Måltid i samband med interna arbets- och informationsmöten ska normalt inte serveras. Om detta görs i undantagsfall ska den anställde förmånsbeskattas.

Förändringar har skett avseende förmåner enligt nedan:

Tredje AP-fonden beslutade också i augusti 2012 att ta bort möjligheten för anställda att erhålla hushållsnära tjänster som personalförmån. Fyra anställda hade denna typ av förmån vilken också förmånsbeskattades.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	26 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

279

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Avtalet med leverantören, Hemfrid, sades upp under hösten och avslutades per den sista januari 2013.

2.1.4 Fjärde AP-fonden

Ernst & Young har under 2012 på uppdrag av fonden granskat om fonden har hanterat personalförmåner som tillhandahållits personalen för perioden enligt gällande skattebestämmelser. Granskningen som Ernst & Young gjorde var ett särskilt uppdrag beställt av fonden. Med anledning av denna genomgång och i anledning av det arbete som bedrivits av samtliga AP-fonder med att ta fram ett gemensamt övergripande personalrelaterat ramverk, inleddes under hösten 2012 ett arbete med att förtydliga och på ett bättre sätt samla fondens policys och riktlinjer kopplat till dessa frågor.

Fonden har förtydligat i riktlinjerna att ersättningsvillkor och personalförmåner ska, både till storlek och form, vara rimliga, försvarbara och förklarbara. Detta är, enligt fonden, viktigt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet och AP-fonderna. Grundprincipen är att ersättning för utfört arbete ska ske i kontant form. All avvikelse från denna princip skall tydligt förklaras och dokumenteras och endast motiveras av verksamhetsmässiga skäl.

Förändringarna i Fjärde AP-fondens riktlinjer genomfördes delvis med anledning av att riktlinjerna i några fall inte följde gällande skatteregler fullt ut (exempelvis kostförmån och taxiresor). I dessa fall har rättelser skett i efterhand till Skatteverket. I övrigt har generell genomgång gjorts av riktlinjerna och reglerna har förtydligats.

Riktlinjerna avseende resor har under 2012 ändrats avseende följande:

Riktlinjerna har kompletterats med vägledande principer där det bl.a. framgår att tjänsteresorna ska i alla delar, utföras på det sätt som är ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn tagen till kostnad, avstånd, tid, säkerhet, miljöpåverkan, ändamålet med resan samt andra relevanta faktorer. Färdsätt och logi ska anpassas till uppdragets karaktär. Tjänsteresor ska i största möjliga utsträckning avropas från statliga ramavtal.

Det anges i de uppdaterade riktlinjerna att i den mån avvikelser förekommer från fondens riktlinjer ska dessa på förhand godkännas av närmaste chef och ska särskilt motiveras och dokumenteras.

Fonden har även tydliggjort internt vad som gäller vid taxiresor, klass på hotell och att resekostnad inte kan ersättas utan kvitto.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	27 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

280

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Riktlinjerna avseende representation har ändrats avseende följande:

Fjärde AP-fonden har under 2012 kompletterat riktlinjerna med vägledande principer avseende att representation skall vara motiverad och måttfull. Vidare har riktlinjerna kompletterats avseende att återhållsamhet skall iakttas beträffande alkoholhaltiga drycker.

Fonden har även kompletterat riktlinjerna avseende när skattefrihet gäller för intern representation.

Riktlinjerna avseende förmåner har ändrats avseende följande:

Friskvårdsbidraget har höjts från 4 000 kr till 6 000 kr per person och år.

Fonden har förtydligat att för de anställda som behöver Dagens Industri i sitt dagliga arbete gäller att den anställde själv måste ha DN eller SvD för att förmånsvärde inte ska uppstå.

Fonden har dokumenterat att bredband kan erbjudas de medarbetare som behöver det i sitt arbete samt att abonnemanget tecknas och betalas av Fonden.

Fonden införde under 2012 möjligheten för alla medarbetare att erhålla surfplatta. Denna förmån har ändrats 21 februari 2013 så tillvida att den är behovsprövad på samma sätt som bärbar dator.

Riktlinjerna avseende minnesgåvor och uppvaktningar till anställda har stämts av mot skattemässiga regler och viss anpassning har gjorts.

Fonden har ej längre pubar för personalen där fonden står för vin och öl. De tidigare pubarna var en del av intern representation.

Fonden har under 2012 gjort korrigering av skattedeklarationerna för 2010 och 2011 avseende förmåner som tidigare inte erlagts arbetsgivaravgifter för. Fonden har även i december 2012 lagt på de förmåner som inte redovisats tidigare under året. Totalt korrigerat förmånsbelopp för de tre åren är 120 490 kr, vilket innebär 37 845 kr i arbetsgivaravgifter.

2.1.5 Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har under 2012 gjort förändring av anställningsförmåner och förtydliganden av resereglermente.

Arbetet resulterade i att några befintliga styrdokument uppdaterades samt att ett nytt dokument ”Riktlinjer för tjänsteresor, representation, gåvor m.m.” togs fram.

Motsvarande regelverk hade delvis funnits i personalhandboken och delvis inte funnits skriftligt dokumenterade.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	28 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

281

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Förändringarna i anställningsförmåner genomfördes på uppdrag av styrelsen. Förändringarna har skett genom dialog mellan styrelsens ordförande och tf VD. Frågorna diskuterades också i ersättningsutskottet. Anställningsförmåner ändrades per 1 september 2012.

Förändringarna i anställningsförmåner innebär att följande förmåner avvecklades under 2012:

Tjänstebilar

Parkering för icke tjänstebilsinnehavare

Hushållsnära tjänster

Kontorsmassage

Under 2012 har Sjätte AP-fonden infört kollektivtrafikkort.

Förändringarna i representation innebär följande ändringar under 2012:

Sjätte AP-fonden har under 2012 förtydligat riktlinjerna och betonar allmänhetens förtroende. Det anges att personalen bör visa restriktivitet och återhållsamhet i representation och att den inte ska vara av

”lyxbetonad” karaktär.

Fonden har i de uppdaterade riktlinjerna inkluderat rekommenderade beloppsgränser för extern respektive intern representation.

Fonden har även kompletterat riktlinjerna avseende alkoholhaltiga drycker.

Fonden har även förtydligat riktlinjerna avseende att arbetsmåltider som förtärs i samband med gemensamt arbete med kollegor inte räknas som intern representation och ska förmånsbeskattas om arbetsgivaren betalar måltiden.

Fonden bekostar ej längre minnesgåva vid anställds eller extern persons högtidsdag eller vid anställnings upphörande.

Fonden bekostar ej heller julgåvor till personalen.

Riktlinjerna för tjänsteresor m m hade behov av förtydligande efter sommarens diskussioner med de andra AP-fonderna om enhetliga riktlinjer. Ledningsgruppen beslutade i november om reviderade riktlinjer efter den under sommaren initierade diskussionen med de andra AP-fonderna. De förtydligade reglerna avseende tjänsteresor mm fastställdes i november 2012.

Förändringarna i tjänsteresor innebär följande ändringar under 2012:Vissa förtydliganden avseende färdsätt.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	29 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

282

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Flygresor får ej längre företas i affärsklass (business class) oavsett om detta går att boka med kostnadsneutralitet.

Fonden har tydliggjort krav på vilken typ av hyrbil som bör bokas.

Milersättningen har sänkts från 28 kr per mil till 18 kr per mil.

Reglerna avseende val hav hotell har förtydligats.

Möjlighet att ta taxi, som betalas av Fonden, hem vid övertidsarbete som betalas av fonden är borttagen. Detta har inte varit en generell princip utan varit mycket restriktivt och i undantagsfall.

2.1.6 Sjunde AP-fonden

Fondens riktlinjer (med undantag av de riktlinjer som enligt lagen om AP-fonder anses utgöra del av verksamhetsplanen) fastställs normalt i juni varje år.

Under 2012 har riktlinjerna även uppdaterats i december vilket, enligt fonden, huvudsakligen beror på önskemål från styrelsen om att förbättra den övergripande strukturen av det interna regelverket för att bättre möta de krav som följer av UCITS IV-direktivet och för att på ett tydligare sätt klargöra vilka frågor som faller under styrelsens ansvar att besluta om. Syftet med uppdateringen var, enligt fonden, således inte primärt ett svar på den kritik som riktades mot AP-fonderna under sommaren 2012.

Fonden har även, tillsammans med de övriga fonderna, arbetat fram den gemensamma policyn. På grund av arbetet med den för AP-fonderna gemensamma policyn har Sjunde AP-fonden valt att avvakta med att uppdaterat fondens etiska riktlinjer. Man ville invänta den gemensamma policyn innan översyn gjordes. Fondens etiska riktlinjer kommer att uppdateras senast i juni 2013. De etiska riktlinjerna är generellt hållna för att undvika att styrelsebeslut krävs för varje ändring (bl. a. till följd av tolkningsfrågor).

Det är, enligt fonden, omöjligt att i ett policydokument behandla samtliga upptänkliga situationer. Detaljerade instruktioner för praktisk tillämpning ges därför av VD. Dessa instruktioner har tidigare getts muntligen till de anställda på fonden men VD har beslutat att under Q1 2013 skriva en mer vägledande/detaljerad instruktion. Denna instruktion beslutades av VD den 27 mars 2013.

De skriftliga riktlinjerna avseende förmåner har bl.a. ändrats avseende följande:

Tidigare fanns enbart ”Riktlinjer för anställningsvillkor” där det framgick att VD beslutar om anställningsvillkor för alla anställda utom sig själv. Det anges dock i detta dokument vilka förmåner och att det ska finnas skriftligt

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	30 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

283

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

underlag som visar fondens kostnad. Vidare anges att VD ska rapportera til styrelsen i de fall ersättningar och/eller andra förmåner går utöver det som följer av kollektivavtalet. Mindre avvikelser behöver dock inte rapporteras.

Då VD-instruktionen färdigställts innebär det att det numera finns dokumenterat vilka skattefria respektive skattepliktiga förmåner som en anställd kan erhålla.

Vi noterar att jämfört med de förmåner vi muntligt erhållit uppgift om fanns tidigare så innebär den nya instruktionen att friskvårdsbidraget höjs från 4 000 kr per person och år till 5 000 kr.

Sjunde AP-fonden har dokumenterat vad som gäller avseende arbetsredskap och när dessa ses som en förmån för den anställde.

De skriftliga riktlinjerna avseende representation har ändrats bl.a. avseende följande:

Riktlinjerna har kompletterats med indikativa belopp så tillvida att det numera framgår att extern representation har som ”riktmärke för totalkostnad per person max 900 kr” och för intern representation gäller att ”totalkostnaden per person inte bör överstiga 900 kr”.

Fonden har även tydliggjort att fonden normalt bjuder anställda på sommarfest och julmiddag varje år. Som riktmärke gäller att fonden bjuder på tre normalglas öl eller vin. Det har också tydliggjorts att gemensamma pubkvälla kan anordnas till självkostnadspris för deltagarna.

Avseende starksprit har fonden ändrat riktlinjerna och anger att fonden inte bjuder på starksprit och champagne vid extern eller intern representation.

Beloppsgränser vid gåvor har förtydligats i riktlinjerna. Tidigare hänvisades till skatteverkets beloppsgränser, numer finns angivna belopp i riktlinjerna.

De skriftliga riktlinjerna avseende tjänsteresor har bl.a. ändrats avseende följande:

Riktlinjerna har kompletterats med riktlinjer avseende typ av biljett som skall bokas, typ av hotell som ska väljas, etc.

Fonden övergick vid årsskiftet till traktamentesmodell vilket kommunicerades muntligen till personalen vid årsskiftet. Dessutom övergick fonden vid årsskiftet till privatägda betalkort vilket innebär att den anställda får faktura hem och är betalningsskyldig men får ersättning för utlägg mot kvitto.

Riktlinjerna har även kompletterats avseende vad som gäller vid uttag av semester i samband med tjänsteresa.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	31 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

284

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

De styrelsebeslutade riktlinjerna är mer generellt hållna vilket innebär att tolkningsfrågor kan uppkomma. Syftet med den instruktion som håller tagits fram under 2013 är att, så långt möjligt, ”täppa till” eventuellt tolkningsutrymme.

Fonden poängterar att samtliga situationer som kan tänkas uppstå sannolikt inte heller kan hanteras eller förutses i en VD-instruktion. Av denna anledning anger fondens interna riktlinjer att anställda, i tveksamma situationer, ska rådfråga fondens etikgrupp. Denna ordning har rått sedan länge och fungerar enligt fonden väl i praktiken. Flertalet av de frågor som ställts till etikgruppen under senare tid hanteras enligt fonden i den VD-beslutade instruktionen.

2.2 Skillnader mellan riktlinjer hos AP-fonderna mot andra statliga myndigheter

Vi har jämfört skillnader mellan riktlinjerna hos AP-fonderna mot andra statliga myndigheter. Jämförelsen har gjorts mot de interna riktlinjerna hos Riksbanken, Riksgäldskontoret, Regeringskansliet, Finansinspektionen, Kammarkollegiet och Pensionsmyndigheten som gällt under 2012.

Vi beskriver nedan de iakttagelser vi har gjort avseende riktlinjerna hos respektive AP-fond och riktlinjerna hos respektive annan statlig myndighet.

2.2.1 Ersättningar

I AP-fondernas gemensamma policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor anges följande avseende ersättningar och förmåner:

Grundprincipen är att ersättning för utfört arbete ska ske i kontant form. Ersättning i form av skattepliktiga personalförmåner ska kunna användas, men i varje särskilt fall motiveras.

För alla anställda ska ersättningar och förmåner sammantaget beskrivas och beräknas.

Respektive fonds styrelse beslutar i särskild ordning om riktlinjer för ersättning till anställda och ledande befattningshavare, med utgångspunkt från Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna (Skr 2011/12:130), där det bl.a. framgår att:

o Ersättningarna inte ska vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet.

o Rörlig lön inte ska ges till ledande befattningshavare.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	32 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

285

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Vi har som del i revisionen av AP-fonderna granskat AP-fondernas riktlinjer för ersättningar i enlighet med Regeringens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare och andra anställda i AP-fonderna, vilka utfärdades den 20 april 2009.

Vi har utfört denna granskning i enlighet med FAR SRS rekommendation RevR 8

Granskning av ersättningar till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag i syfte att lämna ett yttrande över huruvida fondernas riktlinjer och efterlevnaden av dessa följer Regeringens riktlinjer.

Vår granskning av riktlinjerna beskrivs i Granskningsplan avseende ersättningar till ledande befattningshavare och övriga anställda i AP-fonderna, daterad 22 november 2012, och våra iakttagelser ingår i vår slutrapport avseende revisionen av AP-fonderna. Vi avrapporterade våra iakttagelser till Finansdepartementet den 5 mars 2013.

2.2.2 Personalförmåner

Nedan kommenterar vi de personalförmåner vi har fått uppgift om finns på respektive AP-fond respektive andra statliga myndigheter. I de fall en fond eller annan statlig myndighet ej kommenteras så framgår förmån ej av de riktlinjer vi erhållit. I vissa fall har fonderna och andra statliga myndigheter särskilt kommenterat huruvida en förmån finns eller ej.

Hushållsnära tjänster

Tredje AP-fonden hade under 2012 fyra anställda som erhöll hushållsnära tjänster som personalförmån. Fonden beslutade under 2012 att ta bort denna förmån.

Sjätte AP-fonden erbjöd personal förmån via Hemfrid upp till max 6% av bruttolönen. Denna förmån har fonden avvecklat under 2012.

Första AP-fonden har haft en anställd som under 2012 har fått hjälp med barnpassning. Denna förmån var ett särskilt fall där den anställde var föräldraledig men kom in och jobbade en dag i veckan. Förmånen förekommer inte längre på fonden.

Vi har inte noterat hushållsnära tjänster på någon annan fond.

Andra statliga myndigheter:

Vi har inte noterat hushållsnära tjänster på någon annan statlig myndighet.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	33 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

286

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilförmån

Andra, Sjätte respektive Sjunde AP-fonden har under 2012 haft bilförmån.

På Andra AP-fonden har 12 personer haft bilförmån under 2012. Samtliga personer tillhör fondledningen eller är avdelningschefer. Samtliga tjänstebilsinnehavare har, förutom en beskattningsbar bilförmån, även ett bruttolöneavdrag på 2000 Andra AP-fonden beslutade i december 2011 att inte längre erbjuda nya bilförmåner, befintliga bilförmåner kvarstår dock så länge personen har kvar nuvarande tjänst.

På Sjätte AP-fonden har 17 personer haft bilförmån under 2012. Bilförmån var en diskretionär förmån och fanns inom alla personalkategorier. Samtliga bilförmåner avslutades 2012-08-30 förutom för två personer som på grund av förhandling avslutades först per 2012-09-30.

På Sjunde AP-fonden har VD haft bilförmån under 2012, vilken ska avvecklas under 2013. Enligt uppgift från fonden är bilen utköpt under mars 2013.

Andra statliga myndigheter:

På Kammarkollegiet är det endast Generaldirektören som har förmånsbil.

På Riksgälden har två personer bilförmån.

På Pensionsmyndigheten har medarbetare som omfattas av chefsavtal möjlighet till bilförmån.

Riksbanken har särskilt angett att de inte har några bilförmåner.

Övrig bilförmån

Andra AP-fonden har från januari 2013 tagit bort den tidigare förmånen avseende parkering. Denna förmån uppgick till max 3 900 kr/per anställd och år. Se även kommentar vid övriga reseförmåner.

Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonden hyr några parkeringsplatser var. Dessa bokas och nyttjas av personalen vid behov. Den som nyttjar parkeringsplatsen blir förmånsbeskattad för detta.

Sjätte AP-fonden erbjöd under 2012 i princip samtliga anställda parkering. Fri parkering för icke tjänstebilsinnehavare förmånsbeskattades och för tjänstebilsinnehavare ingick det i förmånsvärdet (i enlighet med skatteverkets regler). Samtliga parkeringar avslutades per 2012-08-30.

Första AP-fonden har inga parkeringsplatser som förmån till sina anställda

Andra statliga myndigheter

För andra statliga myndigheter framgår ej parkeringsförmån i de riktlinjer vi har erhållit.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	34 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

287

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Övriga reseförmåner

Andra AP-fonden erbjöd 2012 möjlighet för personalen att erhålla kollektivtrafikkort eller parkering. Värdet på förmånen var max 3 900 kr per anställd och år. Förmånen infördes 2012 men togs bort 1 januari 2013.

Sjätte AP-fonden har under 2012 infört kollektivtrafikkort som en personalförmån. Förmånen finns angiven på en förteckning över aktuella förmåner som styrelsen har godtagit. Det finns inga ytterligare riktlinjer kring denna förmån.

Första och Fjärde AP-fonden bekostar taxiresa från kontoret till hemmet i på kvällstid i vissa fall. Resan förmånsbeskattas. Första och Fjärde AP- fonden ersätter resor efter kl.21.00.

Tredje AP-fonden har tagit bort den tidigare möjligheten för den anställde att erhålla ersättning för hemresa med taxi vid sena arbetskvällar. I de uppdaterade riktlinjerna anges att ersättning endast kan erhållas undantagsvis, exempelvis vid beordrad övertid.

I Sjätte AP-fondens riktlinjer anges att taxiresor i samband med övertidsarbete ej ersätts av fonden.

Sjukvårdsförsäkring/Läkemedelsbidrag

Samtliga AP-fonder, förutom Sjätte AP-fonden, erbjuder alla anställda sjukvårdsförsäkring.

Sjätte AP-fonden erbjuder personer i ledningsgruppen sjukvårds- försäkring. Några andra personer har också, bland annat av historiska skäl, - sjukvårdsförsäkring. Övriga anställda har rätt till ersättning för patientavgifter upp till 4 000 kr per år.

Första AP-fonden har under 2012 haft en förmån som innebar att de ersatte egenavgifter upp till högkostnadsskyddet. Denna ersättning var föremål för förmånsbeskattning. Fonden har tagit bort denna förmån.

Andra AP-fonden uppger att sjukvårdsförsäkringen har en självrisk på 500 kr som betalas av den anställde.

Andra statliga myndigheter:

Ingen av de andra statliga myndigheterna uppger att de erbjuder sjukvårdsförsäkring som en anställningsförmån.

Pensionsmyndigheten och Kammarkollegiet anger att sjukvårdsförsäkring / läkemedelsbidrag regleras i det statliga avtalet ALFA. Samtliga myndigheter följer ALFA. ALFA innebär att:

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	35 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

288

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

o Läkarvård, tandvård och psykologibehandling ersätts med 95 kr/besök

o Sjukgymnastik, naprapat och kiropraktor ersätts med 55 kr/besök o Sjukhusvård (ej BB) ersätts med 70 kr/vårddag

o Receptbelagda läkemedel som är utskrivna av läkare och som enligt lag omfattas av högkostnadsskydd ersätts hela kostnaden.

Gruppförsäkring

Samtliga fonder utom Andra och Sjätte AP-fonden erbjuder samtliga anställda gruppförsäkring såsom livförsäkring, olycksfallsförsäkring och barnförsäkring, vilket bekostas av fonden. Den anställde förmånsbeskattas för detta.

Andra AP-fonden har gruppavtal med försäkringsbolag om gruppförsäkring och försäkringarna administreras till en lägre kostnad för fondens medarbetare. Premien dras direkt från lönen och bekostas således ej av fonden.

Sjätte AP-fonden betalar inga ytterligare försäkringar utöver de som gäller av kollektivavtal. De anställda erbjuds dock att, på fondens bekostnad, träffa Max Mathiesen för att få rådgivning inom försäkringar en gång per år.

TGL Tjänstegrupplivförsäkring och TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada betalas av samtliga fonder i enlighet med kollektivavtal.

Andra statliga myndigheter:

Andra statliga myndigheter har inte uppgivit att de har några andra gruppförsäkringar utöver TGL och TFA.

Motion och annan friskvård

Samtliga fonder erbjuder sin personal friskvårdsbidrag. Samtliga fonder, förutom Första AP-fonden och Fjärde AP-fonden, har friskvårdsbidrag på 4 000 kr. Fjärde AP-fonden har från 1 januari 2013 höjt friskvårdsbidraget från 4 000 kr till 6 000 kr.

Första AP-fonden erbjuder sina anställda träningskort på SATS eller Balance där fonden står för kortet förutom 1 500 kr som den anställde betalar själv. Alternativt kan den anställde får 2 000 kr i friskvårdsbidrag för annan aktivitet.

Under 2012 har anställda på Första AP-fonden haft möjlighet att nyttja fyra tennistider, en badmintontid och en squashtid per vecka vilket har kostat fonden 70 tkr per år. Dessa förmåner är nu borttagna.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	36 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

289

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Samtliga fonder, utom Sjätte AP-fonden, erbjuder sin personal kostnadsfri tillgång till massör/naprapat. Sjätte AP-fonden hade tidigare denna förmån men har avslutat den under 2012.

Sjunde AP Fonden har från och med 2013 höjt friskvårdsbidraget till 5 000 kr/år. Enligt fonden inkluderar detta belopp även kostnaden för naprapat/massage, vilket tidigare bekostades av fonden utöver friskvårdsbidraget.

Första och Fjärde AP-fonden tillåter att personalen motionerar en timme/ vecka på arbetstid om arbetet så tillåter.

Andra AP-fonden tillåter att personalen utför friskvårds- och motionsaktiviteter under arbetstid om arbetet så tillåter, vilket framgår i riktlinjerna. Även Sjätte och Sjunde AP-fonden uppger att de tillåter detta, men det finns inga skriftliga riktlinjer kring detta.

Andra statliga myndigheter:

Samtliga myndigheter erbjuder sin personal friskvårdsbidrag. Samtliga myndigheter, förutom Regeringskansliet och Riksgälden, har ett friskvårdsbidrag på 3 000 kr.

Regeringskansliets förvaltningschef beslutade den 18 december 2012 om att införa ett friskvårdsbidrag för de anställda. Ytterligare beslut med riktlinjer är under beredning och ännu ej beslutade. Friskvårdsbidrag skall kunna utgå med maximalt 2 000 kr per medarbetare och år.

Riksgälden har ett friskvårdsbidrag för träning, massage och kostrådgivning på max 6 000 kr/år. Bidrag till träningskort får max uppgå till 3 000 kr/år. Uppgår kostnaden för träningskort till mindre än

3 000 kr/år kan den anställde välja att utnyttja resterande belopp upp till 6 000 kr/år till massage och kostrådgivning. Finansinspektionen och Riksgälden erbjuder även personalen tillgång till massör. Riksgälden står för halva kostnaden medan personalen betalar hälften. Hos Finansinspektionen är massage subventionerat av myndigheten och den anställde betalar 120 kr för 30 minuter.

I Pensionsmyndighetens riktlinjer framgår att myndigheten erbjuder personalen en friskvårdstimme i veckan. Pensionsmyndigheten kan även betala kostnaden för laganmälan till exempelvis motionslopp. Även Finansinspektionen och Riksgälden erbjuder personalen att använda en timme av arbetstiden per vecka till motion.

Riksgälden har en idrotts- och trivselförening (RIF) där alla anställda är medlemmar. Det innebär att de har möjlighet att delta i de aktiviteter, allt

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	37 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

290

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

från kulturaktiviteter till skid- och vandringsresor, som RIF anordnar. RIF subventionerar aktiviteterna för sina medlemmar.

Finansinspektionen har en idrottsförening som anordnar idrottsaktiviteter och en konstförening som anordnar vernissage/visningar och en årlig utlottning av konstverk. Den anställde betalar 40 kr/månad för medlemskap i konstföreningen. Det framgår inte av riktlinjerna huruvida idrottsföreningen och konstföreningen är subventionerade av myndigheten.

Julgåva

Samtliga AP-fonder, med undantag för Sjätte AP-fonden, har uppgett att de gett sina anställda julgåvor till ett värde av maximalt 400 kr eller 450 kr. Någon fond hänvisar till gåva av mindre värde, vid kontroll har vi fått bekräftat att värdet 2012 understeg 450 kr. Enligt Skatteverket är julgåva skattefri om värdet inte överstiger 450 kronor inklusive moms.

Sjätte AP-fonden bekostar inte julgåvor till personal eller externa personer.

Sjunde AP-fonden anger att även styrelsen har erhållit en julgåva för 400 kr.

Andra statliga myndigheter:

Kammarkollegiet, Pensionsmyndigheten och Riksgälden anger att de ger sina anställda en julgåva, värd maximalt 450 kr inklusive moms

Riksbanken anger att de brukar ge sina anställda en julgåva, dock har de ej lämnat uppgift om värdet.

Finansinspektionen uppger att de sedan 2012 inte längre ger personalen julgåva.

Regeringskansliet har inte lämnat någon uppgift om julgåvor.

Andra gåvor

Samtliga AP-fonder har i sina riktlinjer regler om gåvor och uppvaktning. Generellt har fonderna möjlighet att ge gåva vid jämn födelsedag och pension samt i vissa fall även vid andra födelsedagar. Värde på gåvan varierar mellan 300 kr och 5 000 kr beroende på fond och högtidsdag.

o Första AP-fonden har maxbelopp 3 000 kr vid 50-årsdag och vid pension.

o Andra AP-fonden har maxbelopp på 3 000 kr inklusive moms vid 50-årsdag

o Tredje AP-fonden anger att gåva på 2-3 000 kr får ges vid 50 eller 60 år

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	38 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

291

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

o Fjärde AP-fonden har maxbelopp på 5 000 kr vid 50-årsdag eller 60 årsdag.

Sjunde AP-fonden anger avseende gåvor att fonden skall vara återhållsam med gåvor till anställda och affärskontakter. I de nya riktlinjerna antagna 2013 anges beloppsgränser för gåvor till anställda.

Tredje AP-fonden anger specifikt att de inte får ge bort alkoholhaltiga drycker som gåva.

Sjätte AP-fonden har under 2012 tagit bort möjligheten till gåvor och anger att fonden ej bekostar minnesgåvor till personal eller extern person. Vid födsel, bortgång eller nära anhörigs bortgång samt vid högtidsdagar kan fonden ge en blomma (belopp specificeras ej).

Andra statliga myndigheter:

Andra statliga myndigheter hänvisar i flertalet fall till NOR Utmärkelse för nit och redlighet i rikets tjänst som kan erhållas efter 30 års i statlig anställning.

Andra gåvor är begränsade vid andra statliga myndigheter. Vi noterar bl.a att Riksgälden ger och Kammarkollegiet ger gåva vid avslutad anställning på högst 1 000 kr (under förutsättning att personen varit anställd i minst 10 år respektive 6 år). Finansinspektionen ger gåva vid 50-års dag och 60- års dag med presentkort på max 500 kr och blommor på ca 300 kr.

Fjällstuga/-lägenhet

Första AP-fonden äger en stuga i Vemdalen och bostadsrättslägenhet i Åre. Personalen kan nyttja stugorna och betalar då 10 500 kr/vecka. Personalen förmånsbeskattas vid nyttjande av stugan eller bostadsrätten, beloppet varierar beroende på säsong och är som högst 14500 kr. Fonden har beslutat att sälja stugorna efter att säsongen 2012/13 är avslutad.

Fjärde AP-fonden har sedan 80-talet en andelsstuga i Storlien fyra veckor per år. Fonden uppger att försök att sälja andelarna har pågått sedan 2010. Den som nyttjar andelsstugan förmånsbeskattas för det värde som stugan kan hyras för respektive vecka enligt bostadsrättsföreningen Fjällien.

Andra statliga myndigheter:

Vi har ej funnit i riktlinjerna för andra statliga myndigheter att fjällstuga/ lägenhet erbjuds som förmån.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	39 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

292

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bredband/Internetuppkoppling

Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden erbjöd under 2012 sina medarbetare mobilt bredband eller bredband i hemmet (olika beroende på fond).

Första, Andra och Tredje AP-fonden har tagit bort denna förmån. Tredje AP-fonden anger dock att fonden kan ersätta kostnaden för bredbandsuppkoppling till hemmet om det finns särskilda skäl finns pga arbetsuppgifter och ansvar. Fjärde AP-fonden erbjuder de medarbetare som behöver ett mobilt bredband i sitt arbete.

Sjätte AP-fonden uppger att de betalar bredband/internetuppkoppling i bostad. Det finns dock inga skriftliga riktlinjer avseende detta.

Skälet som fonderna angett för att erbjuda medarbetarna bredband/internetuppkoppling är vanligen för att underlätta en flexibel arbetsmiljö och/eller att vissa personer har behov av att kunna utföra arbetet utanför kontoret.

Sjunde AP-fonden anger att de inte bekostar bredband/internetupp- koppling för de anställda i hemmet. I de nya uppdaterade riktlinjerna som antagits 2013 anges att VD kan meddela undantag och besluta att fonden kan tillhandahålla anställd bredbandsuppkoppling eller skrivare.

Andra statliga myndigheter

Kammarkollegiet har uppgivit att det finns en person som erhåller förmån av bredband i hemmet. Detta regleras inte i några riktlinjer.

För andra statliga myndigheter framgår det ej av de riktlinjer vi erhållit att de bekostar bredband/internetuppkoppling.

Mobiltelefon/surfplatta

Samtliga fonder tillhandahåller mobiltelefoner till de anställda som arbetsredskap. I något fall tillhandahålls även surfplatta.

Första AP-fonden tillhandahåller mobiltelefon till alla anställda. Fonden har under 2012 infört fastprisabonnemang för mobiltelefoni och surfning för kommunikation inom Sverige. Mindre privatmängd telefonsamtal är tillåtet. Även surfplatta kan erbjudas vid behov, respektive chef beslutar om detta.

Andra AP-fonden tillhandahåller personalen mobiltelefon. Mobiltelefon ska användas för tjänste- och arbetssamtal. Privata samtal på mobiltelefon är tillåtna i samband med tjänsteresa. Fonden uppger att man sedan en tid ett fastprisabonnemang på mobiltelefoni och därför tillåter fondens medarbetare privata samtal samt sms eftersom detta inte innebär någon

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	40 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

293

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

merkostnad för fonden. Detta kommer att förtydligas i fondens riktlinjer. VD har även en surfplatta.

Tredje AP-fonden tillhandahåller mobiltelefon till anställda som behöver mobiltelefon för att kunna utföra sitt arbete. Privata samtal/SMS är tillåtna inom Sverige då dessa inte innebär någon merkostnad för fonden. Vid utlandsresa skall privata nyttjande betalas av den anställde. Mobiltelefonen bör inte användas för privata inköp såsom färdbiljetter, parkering etc. eller gåvor till organisationer av olika slag. VD har även en surfplatta.

Fjärde AP-fonden tillhandahåller personalen mobiltelefon istället för fast telefon. Privata samtal skall kodas och redovisas därmed på separat faktura som betalas av den anställde privat.

Fjärde AP-fonden har under 2012 erbjudit alla anställda surfplatta då detta bedöms vara av väsentlig betydelse för att den anställde skall kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Fonden har under 2013 beslutat att surplatta är behovsprövat.

Sjätte AP-fonden anger att personalen erhåller mobiltelefon som ett arbetsredskap. Fonden har fastprisabonnemang och det finns därför ingen merkostnad för privata samtal/SMS/surf. Dock tillkommer kostnad för samtal utomlands vilka den anställde, om mobiltelefonen använts för privatsamtal, enligt uppgift ska redovisa för fonden och kostnaden dras på lön. Vidare uppger fonden att personalen informerats om att man ska undvika att använda mobilen för SMS-biljetter då detta ska betalas privat och orsakar onödig administration vid lönehanteringen. Det finns inga skriftliga riktlinjer avseende detta. Surfplatta erbjuds ej generellt på Fonden. Dock har två personer haft surfplatta då man testat detta som arbetsverktyg. Fondens uppger att bedömningen är att man troligtvis inte kommer att erbjuda surfplatta som arbetsverktyg.

Sjunde AP-fonden anger att de erbjuder personalen mobiltelefon och att privat användande som innebär fördyrande för fonden förmånsbeskattas. I de nya riktlinjerna antagna 2013 framgår att privata samtal/internetupp- koppling till/från Sverige ska särskiljas och förmånsbeskattas.

Andra statliga myndigheter:

Kammarkollegiet uppger att det erbjuder mobil och surfplatta, dock behovsprövat av närmsta chef. Kostnader för privata telefonsamtal regleras via prefix. Kammarkollegiets har fastprisabonnemang för surf.

Finansinspektionen, Riksgälden, Riksbanken uppger att de erbjuder sina anställda mobiltelefoner. Finansinspektionen och Riksbanken anger att det

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	41 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

294

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

är tillåtet att använda mobilen privat inom Sverige. Riksgäldens medarbetare ska enligt riktlinjerna använda sig av prefix vid privata samtal.

Riksgälden och Riksbanken anger att det finns några läsplattor på myndigheten.

Pensionsmyndigheten erbjuder alla anställda en telefon men att det är respektive chef som besluter om arbetsuppgifterna eller arbetssätt motiverar mobiltelefon. Surfplattor används av ledningsgruppen och kundvägledare. Kostnaden för privat användning regleras enligt riktlinjerna av prefix. Avseende data har myndigheten fastprisabonnemang,

För Regeringskansliet framgår det ej av de riktlinjer vi erhållit huruvida de erbjuder personalen mobiltelefon och/eller surfplatta.

Tidningsprenumeration

Första AP-fonden bekostar hemleverans av Dagens Industri eller Financial Times för de anställda som behöver läsa denna tidning innan arbetet börjar. Fonden förmånsbeskattar inte den anställde för detta då det betraktas som arbetsredskap.

Tredje och Fjärde AP-fonden erbjuder personal fri tidning (Dagens Industri eller Financial Times) om det behövs i tjänsten enligt respektive fonds interna riktlinjer. Båda fonderna har krav på att den anställde har egen morgontidning som betalas privat.

Även Andra AP-fonden erbjuder personal som erfordrar detta för tjänstens utförande tidningsprenumeration på fondens bekostnad. Fonden har ej krav på egen morgontidning och har ej förmånsbeskattning av tidningen då fondens uppfattning är att Dagens Industri inte är en ”normal morgontidning”.

Avseende Sjätte och Sjunde AP-fonden framgår det ej i erhållna riktlinjer om tidningsförmån förekommer men fonderna anger att ett antal anställda har fri tidning (Dagens Industri) till bostaden. I Sjunde AP-fondens nya riktlinjer som antagits 2013 framgår att anställd, efterbeslut från VD, kan få dagstidning till hemmet om det anses vara av väsentlig betydelse för utförandet av arbetet att anställd kan tillgodogöra sig innehållet innan arbetsdagens början.

Andra statliga myndigheter

För andra statliga myndigheter framgår ej tidningsförmån i de riktlinjer vi erhållit.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	42 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

295

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Vid fråga uppger dock Riksgälden, Finansinspektionen, Kammarkollegiet och Riksbanken att vissa anställda har fri tidning till bostaden.

Pensionsmyndigheten uppger att inga anställda har fri tidning till bostaden

Andra förmåner

Vi har även noterat följande förmåner hos andra statliga myndigheter:

De anställda på Riksgälden har tillgång till Home Use Program (HUP). Det innebär att de får en licensierad kopia av de flesta program i Microsoft Office som de kan installera och använda på sin hemdator.

Det framgår i riktlinjerna att de anställda som har ett betalkort via Riksgälden får även använda det för privat bruk. Den anställde har personligt betalningsansvar för betalkortet. Det finns förmåner och rabatter kopplade till kortet.

Riksbanken har personallån. Det innebär att anställda vid Riksbanken, efter sedvanlig kreditprövning, kan beviljas lån i Riksbanken. Lån utan säkerhet kan ges på upp till 50 000 kr. Lån med säkerhet kan ges upp till

1 750 000 kr.

Riksbanken erbjuder även personalen subventionerad lunch och officeprogram till dator.

Ovanstående är baserat på de riktlinjer vi har erhållit från respektive myndighet. Det kan inte uteslutas att det finns ytterligare förmåner.

2.2.3 Representation

I AP-fondernas gemensamma policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor anges följande avseende representation:

All representation, oavsett om fonden eller annan part står för den, ska ha ett direkt samband med verksamheten. Representationen ska vara motiverad, måttfull och anpassad till sitt sammanhang.

Vid representation ska återhållsamhet visas i fråga om alkoholhaltiga drycker. Starksprit ska inte förekomma när en AP-fond står för representationen.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	43 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

296

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Första AP-fonden – representation

Första AP-fonden har under 2012 förtydligat och gjort tillägg i riktlinjerna för representation.

Fonden har lagt in i riktlinjerna att representation ska ske kostnadsmedvetet och med gott omdöme. Det anges också att extern representation alltid ska ha ett direkt samband med Fondens verksamhet.

Frekvent återkommande representation med samma person(er) är inte lämplig såvida inte skälen för extern representation är tillämpliga.

Fonden har förtydligat att all intern representation ska godkännas av VD.

Under året har fonden infört maxbelopp för intern representation. Vid halvårsskiftet infördes 600 kr som gräns för all intern representation och i december ändrades detta till 200 kr för lunch och 600 kr för middag. Av riktlinjerna framgår inte om belopp är inklusive eller exklusive moms. Enligt uppgift från fonden är samtliga belopp inklusive moms.

Fonden har även under året infört maxbelopp för extern representation. Vid halvårsskiftet infördes 600 kr som gräns för all extern representation och i december ändrades detta till 250 kr för lunch och 600 kr för middag. Av riktlinjerna framgår inte om belopp är inklusive eller exklusive moms. Enligt uppgift från fonden är samtliga belopp inklusive moms.

Fonden ska vid representation inta en mycket restriktiv hållning till alkoholhaltiga drycker. Lunchrepresentation med alkoholhaltiga drycker tillåts endast om synnerliga skäl föreligger. I de fall Fonden erbjuder vin och öl till de anställda i samband med pubaftnar ska detta ske till självkostnadspris. Starksprit ska ej förekomma.

Interna arbetsmåltider förmånsbeskattas. För 2012 är beloppen 40 kr för frukost och 80 kr för lunch/ middag inklusive eventuell alkoholhaltig dryck.

Vinster i pristävling som anordnas av arbetsgivare jämställs med ersättning för utfört arbete och är skattepliktig för den anställde.

Andra AP-fonden – representation

Andra AP-fonden har under 2012 förtydligat och gjort tillägg i riktlinjerna för representation.

Fondens riktlinjer avseende representation anger att fonden som offentligt finansierad organisation ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att både allmänhetens och den finansiella marknadens förtroende upprätthålles på en hög nivå. Fonden är en statlig myndighet och

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	44 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

297

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

finansieras av gemensamma medel och det innebär att man i praktiken ska visa restriktivitet i representationen.

Extern representation skall ha ett omedelbart samband med verksamheten. Fondens accepterar inte lyxbetonad representation. Återkommande representation mot samma företag eller samma personer accepteras inte. Representationen måste kunna motiveras för respektive avdelningschef som också ska attestera samtliga representationsnotor.

För extern representation rekommenderas att lunch inte bör överstiga 200 kr/person och att middag eller supé inte bör överstiga 600 kr/person. Det framgår inte av riktlinjerna om beloppen är angivna inklusive eller exklusive moms.

Fondens riktlinjer anger att ingen förtäring av alkohol får förekomma under tjänsteutövning eller på arbetsplatsen. Undantag kan göras i samband med speciella aktiviteter eller representation. Undantag kan aldrig göras avseende starksprit.

För intern representation tilldelas varje avdelning årligen en ram. Fonden har inga ytterligare särskilda riktlinjer avseende personalfester och personalkonferens utan detta ingår i de generella reglerna för intern representation.

Andra AP-fonden har under 2012 tydliggjort vad som gäller vid interna arbetsluncher avseende förmånsbeskattning. Det innebär att arbetsmåltider som äts i samband med gemensamt arbete kollegor emellan inte räknas som intern representation utan ska förmånsbeskattas.

Tredje AP-fonden – representation

Fondens riktlinjer anger att representation skall användas måttfullt och med omdöme. Riktlinjerna anger inga beloppsgränser för extern eller intern representation.

Tredje AP-fonden har under 2012 förtydligat riktlinjerna för representation med avseende på sammanhang och anger i de uppdaterade riktlinjerna separata regler för extern representation, intern representation och måltid i samband med arbetsmöte.

Fonden har även förtydligat riktlinjerna avseende återhållsamhet avseende alkohol. Det framgår att det är tillåtet att servera öl och vin i måttlig mängd vid intern representation och att alkoholhaltiga drycker får serveras i samband med middag men med återhållsamhet. Spritdrycker får ej serveras men undantag kan göras vid utländska gäster.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	45 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

298

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

För intern representation anges att verkställande ledning årligen fastställer ramar för kostnaden för intern representation i samband med budgetarbetet. För extern representation anges inga ramar eller beloppsgränser i riktlinjerna.

I de under året uppdaterade riktlinjerna anges att måltid normalt sett inte skall serveras i samband med interna arbetsmöten. Enklare förtäring såsom smörgås, fikabröd eller dylikt får serveras.

Fonden har inga ytterligare särskilda riktlinjer avseende personalfester och personalkonferens utan detta ingår i de generella reglerna för intern representation.

Fjärde AP-fonden – representation

Fjärde AP-fonden har under 2012 kompletterat riktlinjerna med vägledande principer avseende att representation skall vara motiverad och måttfull. All representation ska ha ett direkt samband med verksamheten.

Vidare har riktlinjerna kompletterats avseende att återhållsamhet skall iakttas beträffande alkoholhaltiga drycker. Spritdrycker får ej förekomma.

Riktlinjerna anger inga beloppsgränser för extern eller intern representation. Det framgår dock att all extern representation ska förankras med närmaste chef.

Fonden kan vid övertidsarbete stå för kostnaden för en smörgås samt läsk/lättöl.

Det framgår i riktlinjerna att intern representation i form av måltider inte får förekomma ofta eller utgöra regelbundna återkommande inslag i verksamheten. Om så är fallet blir måltiderna en skattepliktig personalförmån.

Riktlinjerna anger att fonden normalt anordnar två personalfester per år samt en personalkonferens med övernattning. Därutöver kan det förekomma avdelningsvisa konferenser och personalmöten.

Sjätte AP-fonden – representation

Sjätte AP-fonden har under 2012 förtydligat riktlinjerna och betonar allmänhetens förtroende. Det anges att personalen bör visa restriktivitet och återhållsamhet i representation och att den inte ska vara av

”lyxbetonad” karaktär.

Vidare har fonden i de uppdaterade riktlinjerna inkluderat rekommenderade beloppsgränser för extern respektive intern representation. Vid lunch bör kostnaden inte överstiga 200 kr/person vid

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	46 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

299

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

extern representation och 150 kr/person vid intern representation. Vid middag eller supé bör kostnaden inte överstiga 600 kr/person vid extern representation och 400 kr/person vid intern representation. Det framgår ej av riktlinjerna om beloppen är angivna inklusive eller exklusive moms.

Fonden har även kompletterat riktlinjerna avseende alkoholhaltiga drycker. Vid extern representation anges att fonden accepterar kostnaden för ett glas starköl, vin, etc. Vid intern representation betalar fonden ej för alkoholaltiga drycker, detta gäller både vin, starköl och sprit. Vid extern representation får starksprit ej förekomma.

Fonden har inga ytterligare särskilda riktlinjer avseende personalfester och personalkonferens utan detta ingår i de generella reglerna för intern representation.

Fonden har även förtydligat riktlinjerna avseende att arbetsmåltider som förtärs i samband med gemensamt arbete med kollegor inte räknas som intern representation och ska förmånsbeskattas om arbetsgivaren betalar måltiden.

Sjunde AP-fonden – representation

Sjunde AP-fonden har uppdaterat sina riktlinjer under 2012 och den 27 mars 2013 fastställde VD en kompletterande instruktion som ger mer detaljerade riktlinjer.

Sjunde AP-fondens riktlinjer anger att ett grundläggande krav är att all representation ska ha ett direkt samband med fondens verksamhet. Vidare framgår att representationen ska vara och av utomstående uppfattas som motiverad och måttfull samt anpassad till sitt sammanhang.

Det finns inga absoluta beloppsgränser för extern eller intern representation men det anges i riktlinjerna att Skatteverkets rekommendationer om avdrag för utgifter för representation kan tjäna som vägledning. I de nya riktlinjerna antagna 2013 anges att för extern representation gäller ett riktmärke om max 900 kr per person (totalkostnad) och för intern representation gäller att totalkostnaden inte bör överstiga 900 kr för evenemang (fester och dyl.).

Fondens riktlinjer anger att kostnaderna för extern representation normalt avser måltider men att undantagsvis kan även andra kostnader förekomma t.ex. för biljetter eller hotellrum, samt i speciella fall kan det även avse sådana gåvor som är burkliga i affärssammanhang till företag,

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	47 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

300

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

organisationer eller myndigheter (eller representanter för dessa), t.ex. i samband med jubileum, invigning eller liknande.

Riktlinjerna anger att vid representationsmåltider, både extern och intern, ska återhållsamhet visas vid bruk av alkoholhaltiga drycker. Vid intern representation är riktmärket att fonden bjuder på tre normalglas av vin eller öl. Fonden har klargjort att starksprit inte ska förekomma, varken vid intern eller extern representation. Vid extern representation gäller även förbud mot champagne. Fonden har angett att förbud mot champagne även gäller intern representation vilket har kommunicerats till personalen och vilket ska inkluderas i den skriftliga instruktionen.

Det framgår även i riktlinjerna att intern representation i form av måltider inte får vara ofta och regelbundet återkommande inslag i verksamheten. I så fall anses måltiderna vara skattepliktig ersättning som skall förmånsbeskattas.

Fonden bjuder normalt anställda på sommarfest och julmiddag varje år. Vid särskilda tillfällen ( t.ex. vid jubileer och större projektavslut) kan också andra evenemang anordnas.

Representation ska godkännas enligt den fastställda attestordningen. Andra kostnader än måltid kräver godkännande av VD.

Kammarkollegiet – representation

Kammarkollegiets riktlinjer anger att representation skall vara motiverad och måttfull samt ske med återhållsamhet. Extern representation ska ha direkt samband med kollegiets verksamhet.

Det anges uttryckligen att starksprit inte får ingå i representation. Förekomst av andra alkoholhaltiga drycker, såsom vin och öl, kommenteras inte i riktlinjerna för 2012. Under 2013 har uppdaterade riktlinjer antagits där det framgår att vid intern representation ska i normalfallet inte mer än två glas vin per person serveras.

Kammarkollegiet ersätter vid extern representation utgifter för en måltid med högst 400 kronor, exklusive moms, per person. Vid intern representation gäller högst 300 kronor.

Riktlinjerna specificerar två särskilda interna sammankomster/ konferenser, dels den årliga Kollegiedagen, dels årlig planeringskonferens med övernattning utanför tjänstestället. Det framgår i riktlinjerna att ytterligare sammankomst/konferens styrs av behov.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	48 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

301

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Vid särskilda händelser, av typen utdelande av utmärkelser ”För nit och redlighet i statens tjänst”, pensioneringar och liknande, anordnas intern representation.

Generaldirektören kan i enskilt fall lämna tillstånd till avvikelser från ovan angivna regler avseende representation.

Under 2013 har uppdaterade riktlinjer antagits där det anges att Kammarkollegiet årligen anordnar en myndighetsgemensam fest och att därutöver kan varje avdelning/funktion för högst 300 kr inkl moms per medarbetare och år själva anordna en fest/middag eller annan trivselskapande aktivitet.

Det framgår också i de uppdaterade riktlinjerna att planeringskonferens för alla medarbetare med övernattning utanför tjänstestället för ske högst en gång per år. Ramavtal ska användas vid beställning av konferens och logi. Behöver styr om ytterligare konferenser behöver genomföras.

Jullunch/middag hålls gemensamt för hela myndigheten vid den årliga julkonferensen.

Riksgälden – representation

Riksgäldens riktlinjer anger att representation skall präglas av måttfull och utövas med gott omdöme. Extern representation ska ha direkt samband med Riksgäldens verksamhet.

All representation ska i förväg godkännas av överställd chef.

Öl eller vin är tillåtet vid middag. Gränsen är ett glas vin/öl till förrätten och ett glas vin/öl till huvudrätten. Samma regler för extern och intern representation. Spritdryck får dock endast ingår vid representation med utländska gäster och beslutas då av verksledningen.

Följande beloppsgränser gäller vid representation (samma för all representation såvida inte annat anges särskilt): lunch 250 kr/person, middag 600 kr/person, kringkostnader (lokalhyra, underhållning, aktiviteter) 400 kr/person, logi 1750 kr/person och natt. Samtliga belopp är inklusive moms.

Extern representation kan avse lunch eller middag. Vid middag finns möjlighet att ge dricks. Riksgälden ersätter högst 5% av det totala inköpsbeloppet.

Riklinjerna innehåller regler avseende avdelningsdagar för exempelvis planering, aktuella verksamhetsfrågor, teambuilding. Vid dessa dagar kan lunch, middag, kringkostnader och logi förekomma.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	49 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

302

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Riktlinjerna innehåller även regler avseende kickoff eller motsvarande arrangemang. Detta kan förekomma i samband med större projekt/ärenden och kan, vid ett tillfälle, avse mingel, middag eller annan aktivitet. Vid kickoff kan lunch, middag och kringkostnader förekomma.

Personalfester specificeras särskilt och det anges att Riksgälden årligen anordnar en vårfest och ett luciafirande (julfest). Vid personalfest kan middag och kringkostnader förekomma.

Inom Riksgälden finns möjlighet att ha interna lunchmöten om det är mest ändamålsenligt. Vid intern arbetslunch gäller beloppsgränsen 120 kr/person inklusive moms. Agenda med deltagarförteckning ska godkännas i förväg av närmaste chef.

Avvikelser kan förekomma från riktlinjerna men ska då vara godkänd i förväg av överställd chef.

Riksbanken – representation

Riksbankens riktlinjer anger att representation skall ske med gott omdöme och återhållsamhet, och ha ett syfte och omedelbart samband med Riksbankens verksamhet.

Riktlinjerna anger även att all representation skall präglas av måttfullhet och ska inte gå utöver vad normal gästfrihet kräver.

Representationskostnaden ska normalt huvudsakligen avse mat. I undantagsfall och då huvudsakligen inom ramen för Riksbankens internationella verksamhet, kan dock representationen även innehålla andra inslag som t.ex. sightseeing eller kulturella evenemang.

Några exakta beloppsgränser anges inför måltiderna men vid val av restaurang och förtäring anges att riktlinjen bör vara att standarden ska vara god men inte lyxbetonad. Endast i undantagsfall och då huvudsakligen i Riksbankens internationella kontakter kan en standard utöver normal nivå komma i fråga.

Om alkohol serveras i samband med representation, ska det ske med återhållsamhet. Alkoholfria alternativ ska finnas tillgängliga. Starksprit kommenteras ej.

Riktlinjerna anger även regler för gåvor i representationssyfte. Sådana gåvor får inte ha ett värde som gör att någons opartiskhet kan komma att ifrågasättas. Andra penninggåvor än av Riksbanken utgivna minnesmynt eller minnessedlar får inte förekomma och inte heller gåvor som består av öl, vin eller sprit.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	50 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

303

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Avseende personalrepresentation gäller att varje avdelningschef disponerar över medel för personalvårdande aktiviteter, för närvarande 600 kr per år och anställd (exklusive moms). Därutöver anges följande riktvärden för intern representation (samtliga belopp är exklusive moms): logi i Sverige 1 200 kr, middag 400 kr, lunch 200 kr, frukost 100 kr, fika 100 kr, vin/öl 175 kr (max 2 glas), aktivitet/underhållning 375 kr, föreläsare 250 kr, resa (biljett) 200 kr samt 1 avdelningskonferens med övernattning 3 500 kr och 1 enhetskonferens med övernattning 2 500 kr.

Riksbanken bekostar även följande övergripande företeelser: julgåva, årlig personalfest, årlig jullunch i personalmatsalen, kaffe (från automat), frukt (från fruktkorgar) och gåva och måltid i samband med NOR-utmärkelse, gåva vid pensionering och blommor i samband med anställningens upphörande, 50- och 60-årsdag samt vid dödsfall.

Utöver ovanstående kan Riksbanken även bekosta andra aktiviteter. Bedömning ska göras av ansvarig avdelningschef eller i förekommande fall direktionsledamot. Sådana aktiviteter är måltider i samband med arbete, förtäring i samband med övertidsarbete, kaffe vid sammanträden och informationsträffar, samt avdelningskonferenser eller motsvarande.

Vid start eller avslutning av stora projekt eller efter andra extraordinära arbetsinsatser kan det vara motiverat att banken betalar lunch eller middag.

Vid övertidsarbete på kvällar eller helger kan banken betala en smörgås eller annan enklare förtäring.

Vid mer speciella sammanträden eller informationsträffar kan banken betala kaffe och bulle eller motsvarande.

Riksbanken bekostar även interna konferenser. Ledningsgruppen kommer årligen överens om en gemensam nivå avseende antalet interna konferenser inom respektive avdelning.

Regeringskansliet – representation

Vi har erhållit de styrdokument som Förvaltningschefen har beslutat/föreskrivit om och som gäller för hela Regeringskansliet. Därutöver finns det en möjlighet för respektive departement att föreskriva eller besluta inom ekonomi- och personaladministration när det handlar om departementsspecifika frågor.

Regeringskansliets riktlinjer anger att all representation skall avpassas efter sitt syfte och präglas av måttfullhet.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	51 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

304

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Extern representation skall syfta till att skapa, vidmakthålla och utveckla kontakter som främjar verksamheten. Även intern representation skall syfta till att främja den interna verksamheten.

Statsråd och statssekreterare beslutar själva om sin representation. I arbetsordning eller annat dokument skall det särskilt anges vilka som i övrigt skall ha generellt medgivande att besluta om representation.

Det finns inga beloppsgränser för representationen i riktlinjerna. Det anges dock att den externa representationen inte skall gå utöver vad normal gästfrihet kräver i varje särskilt fall. Intern representation bör inte vara så omfattande eller ofta förekommande att den utlöser skattskyldighet för mottagaren. Det anges också i de etiska riktlinjerna att intern representation ska arrangeras med omdöme och känsla för vad som är rimligt och vad som är acceptabla kostnader. Extern representation ska hållas på skälig nivå.

Det framgår av riktlinjerna att representation inte får utövas med syfte att helt eller delvis täcka kostnader för sällskapsliv av privat natur, personlig gästfrihet eller liknande.

Om alkohol serveras i samband med representation bör det ske med återhållsamhet och på ett sätt som stämmer överens med vedertagna alkoholpolitiska målsättningar. Alkoholfria drycker skall erbjudas som alternativ. Starksprit kommenteras ej.

Riktlinjerna anger även regler för gåvor som ett led representationen. Sådana gåvor får inte ha ett värde som gör att någons opartiskhet kan komma att ifrågasättas. Rena penninggåvor får inte förekomma och inte heller gåvor som består av öl, vin eller sprit.

Det framgår av riktlinjerna att intern representation inkluderar bl.a. planeringskonferenser, personalfester och liknande. Till intern representation räknas också uppvaktning med gåvor till anställda vid exempelvis bemärkelsedagar och pensionering. Det finns inga särskilda regler för detta dock utöver ovanstående.

Arbetsluncher och andra måltider där samtliga deltagare kommer från en avdelning eller enhet bör inte förekomma annat än undantagsvis.

Det framgår även att all representation ska utövas så att den inte kommer i konflikt med reglerna om mutbrott eller bestickning i brottsbalken.

Det framgår i de dokument vi erhållit att regeringskansliet även har särskilda föreskrifter för representation vid utlandsmyndigheterna (UF

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	52 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

305

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

2003:2) samt att Ekonomistyrningsverkets handledning innehåller regler om Statliga myndigheters representation (ESV 2000:23).

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	53 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

306

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Finansinspektionen – representation

Finansinspektionens riktlinjer anger att representation skall ske med gott omdöme och återhållsamhet, och ha ett syfte och omedelbart samband med Finansinspektionens verksamhet.

All extern representation skall präglas av måttfullhet och ska inte gå utöver vad normal gästfrihet kräver. Representationen får inte utövas med syfte att helt eller delvis täcka kostnader för sällskapsliv av privat natur.

Representationskostnaden ska normalt utövas i samband med måltider. I undantagsfall och då huvudsakligen inom ramen för Finansinspektionens internationella verksamhet, kan dock representationen även innehålla andra inslag som t.ex. sightseeing eller kulturella evenemang efter beslut av den chef som är ansvarig för budgeten på vilken representationen ska gå.

Några exakta beloppsgränser anges inför måltiderna men vid val av restaurang och förtäring anges att riktlinjen vid extern representation bör vara att standarden ska vara god men inte lyxbetonad. Endast i undantagsfall och då huvudsakligen i Finansinspektionens internationella kontakter kan en standard utöver normal nivå komma ifråga efter beslut av den chef som är ansvarig för budgeten på vilken representationen ska gå.

Om alkohol serveras i samband med extern representation, ska det ske med återhållsamhet och i enlighet med Finansinspektionens regler och riktlinjer kring alkohol och droger. Starksprit kommenteras ej.

Riktlinjerna anger även regler för gåvor i representationssyfte. Sådana gåvor får inte ha ett värde som gör att någons opartiskhet kan komma att ifrågasättas. Penninggåvor får inte förekomma och inte heller gåvor som består av öl, vin eller sprit.

Riktlinjerna anger att som personalrepresentation betraktas t.ex. måltider vid interna konferenser, kurser och möten och kaffebröd vid sammanträden och informationsträffar. Riktlinjerna anger inget om personalfester.

Det finns inga angivna beloppsgränser för intern representation i riktlinjerna.

Vid personalkonferenser ska valet av konferensanläggning präglas av återhållsamhet och programmet ska till övervägande del innebära utbildning, planering, verksamhetsrelaterad information eller motsvarande.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	54 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

307

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Vid start eller avslutning av stora projekt eller efter andra extraordinära arbetsinsatser kan ansvarig chef besluta om att bekosta lunch eller middag.

Vid övertidsarbete på kvällar eller helger kan ansvarig chef besluta om inköp av smörgås eller annan enklare förtäring.

Vid mer speciella sammanträden eller informationsträffar kan ansvarig chef besluta om inköp av fikabröd eller motsvarande.

Fruktkorgar levereras tre gånger per vecka.

Finansinspektionen har en kamratförening som har till mål att främja gott kamratskap. De anordnar bl.a. pubkvällar, fester, utflykter, picknick och luciafirande. Den anställde betalar 100 kr/år i medlemsavgift. Det framgår inte av riktlinjerna huruvida kamratföreningen är subventionerad av myndigheten.

Pensionsmyndigheten – representation

Pensionsmyndighetens riktlinjer anger att all representation ska vara motiverad och måttfull samt ha ett omedelbart samband med myndighetens verksamhet och får inte utgöras av kostnader för sällskapsliv av personlig natur, personlig gästfrihet och liknande.

Pensionsmyndigheten betonar vikten av bedömning av händelsen för att konstatera om den avser representation och inte utbildning, konferens eller information då avdragsrätt för ingående mervärdesskatt och förmånsregler styrs av händelsen.

Representation ska beslutas av chefer, utantaget enklare måltid där budget ansvarig får besluta inom ramen för tilldelade medel.

Det finns inga angivna beloppsgränser för representation. För både extern och intern representation anges att konferenslunch av normal beskaffenhet och/eller en normal middagsmeny anses lämpligt.

För både extern och intern representation gäller att till middag kan ett glas vin eller öl med påfyllning förekomma. Spritdrycker får endast förekomma i undantagsfall vid extern representation. Alkoholfritt alternativ ska alltid erbjudas. Spritdrycker får inte förekomma vid intern representation.

I en bilaga till riktlinjerna anges vilka avdrag som får göras avseende ingående mervärdesskatt.

Det anges att personalfester och motsvarande ska vara måttfulla avseende innehåll och i antal.

Myndigheten ersätter inte dricks oavsett sammanhang.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	55 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

308

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Representation i hemmet ska tillämpas restriktivt. Samma regler som vid representation utanför hemmet gäller.

2.2.4 Tjänsteresor

I AP-fondernas gemensamma policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor anges följande avseende tjänsteresor:

Tjänsteresor ska utföras på det sätt som är mest ändamålsenligt för det specifika tillfället. Det innebär att hänsyn ska tas till kostnad, tid, säkerhet, miljöpåverkan och andra relevanta faktorer.

Statliga ramavtal bör i största möjliga utsträckning utnyttjas.

Första AP-fonden – tjänsteresor

Första AP-fonden har under 2012 förtydligat och gjort tillägg i riktlinjer för tjänsteresor.

Fonden har tagit beslut om att Fondens anställda ska resa på traktamente vilket innebär att Fonden endast står för de kostnader som har direkt samband med tjänsteresan. Traktamente i enlighet med Skatteverkets skattefria belopp har införts från och med 1 februari 2013

Fonden har under 2012 installerat en ny resemodul i lönesystemet Agda. Reseräkningar registreras i Agda och attesteras av chef innan den går vidare till lön. Av reglerna framgår att registrering i Agda även ska ske om den anställde blivit bjuden på måltid som ska reducera traktamentet. Tidigare hanterades reseräkningar manuellt och signerades manuellt numera signeras elektroniskt

Tjänsteresor ska ske på ett kostnadseffektivt sätt.

Samtliga resor skall bokas via två angivna ansvariga personer. Det är inte tillåtet för Fondens anställda att själva boka resor och hotell.

Utgångspunkten vid val av hotell är ett bra mellanklasshotell. Normalt sett ska vad som kan kallas lyxhotell undvikas.

En lista över lämpliga hotell utanför Sverige finns i riktlinjerna. Om hotellen är fullbokade eller av andra skäl inte passar anges att Marriott, Hilton, Sheraton eller Accor kan användas som riktmärke. Om ytterligare riktmärke behövs kan en summa på maximalt 2 500 SEK användas. I riklinjerna anges ej om detta belopp är inklusive eller exklusive moms. Enligt uppgift från fonden är beloppet inklusive moms.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	56 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

309

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Det ska alltid göras en värdering av rumspriset. Om man kan göra en bedömning att det ligger högt, även om det är något av de hotell som nämns i riktlinjerna, ska ett annat alternativ bokas.

Vid konferensbesök är ofta konferenserna/ seminarierna förlagda på hotell som också har speciella arrangemang för rumsbokning, speciella priser och rabatter. Om det är fallet och priset kan bedömas vara acceptabelt mot ovan kan hotellet bokas.

Resor ska i första hand bokas i ekonomi-/ turistklass.

Vid interkontinentala flygresor kan Economy Extra eller motsvarande vara ett kostnadseffektivt alternativ till Business Class.

Tågresor inom Sverige kan ske i Första klass, då det ger bra möjlighet att använda restiden till arbete och användande av laptop.

Vid båtresor bokas enkelhytt (ej lyx).

Hyrbil bokas genom den bilfirma som Fonden har specialavtal med.

Kollektiva anslutningstransporter ska användas i första hand. I andra hand används taxi.

Taxiresor får ske för tidsbesparing. Det är tillåtet att ta taxi från och till flygplatsen, i samband extern representation samt vid övertidsarbete (efter kl. 21.00). Taxi i samband med övertidsarbete bekostas av Fonden men den anställde förmånsbeskattas. Om flera anställda reser vid samma tillfälle bör om möjligt taxiresa samordnas.

Milersättning (30 kr/mil) utgår till den anställde vid resa med egen bil i tjänsten. 18,50 kr är skattefria och 11,50 kr är skattepliktiga.

Hemresa ska ske så snart det är praktiskt möjligt efter tjänsteärendet är avklarat. Anställd som tar ut ledighet i samband med tjänsteresa ska själv stå för eventuella merkostnader. Om maka/make barn medföljer på tjänsteresa står fonden för 75% av ett dubbelrum.

Eventuella bonuspoäng på till exempel flygresor som den anställda intjänar på resor bekostade av Fonden ska komma Fonden tillgodo och utnyttjas av den anställde i samband med resor i tjänsten. Privat utnyttjande av bonuspoäng tillåts ej.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	57 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

310

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Andra AP-fonden – tjänsteresor

Andra AP-fonden har under året förtydligat resepolicyn avseende vilken dokumentation som ska bifogas reseräkningen.

Fonden har även tydliggjort internt vad som gäller vid taxiresor hem vid t.ex. extern representation avseende förmånsbeskattning.

Fonden har även förtydligat riktlinjerna med att det är skatteverkets regler för traktamente som gäller. Denna information framgick tidigare i reseräkningssystemet men ej i riktlinjerna.

Andra AP-fondens riktlinjer anger att tjänsteresor ska företas så kostnads- och arbetseffektivt som möjligt med hänsyn till medarbetarnas individuella förutsättningar och behov.

Vid planering och genomförande av tjänsteresor ska miljöaspekter vägas in med syfte till att kontinuerligt minska fondens bidrag till utsläpp av växthusgaser. Det anges i riktlinjerna att fonden ska stimulera medarbetarna att åka kollektivt/cykla/gå till och från jobbet samt att fonden minst en gång per år ska redovisa mängden resor och hur mycket koldioxid som resandet gett upphov till. Fonden uppger att den har gjort en egen utvärdering och att utvärdering även ingår också som en del i den information som uppges vid omdiplomering av Göteborg Stads miljödiplomering. Beslut om omdiplomering för 2013 erhöll fonden i mars 2013.

Inför alla tjänsteresor ska resenären utvärdera möjligheten att undvika fysisk transport med andra mötesformer såsom till exempel video- eller telefonkonferens. På individuell nivå ska hälften av resorna till och från Stockholm göras med tåg.

Alla bokningar av resor och hotell kan göras online eller via Carlson Wagonlit Travel (CWT) personliga service. Researrangören har fått fondens riktlinjer avseende tjänsteresor och återkopplar om vald resa är utanför standard angiven i riktlinjerna.

Dokumentation som ska bifogas reseräkning är: syfte med resan, i förekommande fall anledning till att man valt ett dyrare hotell än vad som anges i fondens resepolicy samt anledning till varför man flugit business class och eventuellt konferensprogram. Kraven på dokumentation har förtydligats under 2012.

Som grundregel gäller att alla resor ska göras i Economy class med undantag av resor utanför Europa som kan bokas om möjligt i Economy

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	58 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

311

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

extra. I undantagsfall kan Interkontinentala resor göras i business class men då ska närmaste chef godkänna detta i förhand. Vid Interkontinentala resor med Economy class kan fonden betala extra övernattning för att möjliggöra extra vila.

Andra AP-fonden har en hyreslägenhet i Stockholm som personalen nyttjar när de är på tjänsteresa i Stockholm. Fonden uppger att lägenheten används av VD i samband med tjänsteresor till Stockholm. Hotell är dyra i Stockholm och fonden uppger att det lönar sig att ha en lägenhet. Lägenheten används endast i tjänsten för övernattning samt som kontor. Om den skulle användas för privat bruk förmånsbeskattas det i enlighet med Skatteverkets regler.

Utomlands sker hotellbokningar med ett kostnadstak, som huvudregel, på 2 500 kr via fondens resebyrå. Skulle det inte vara praktiskt möjligt att hålla sig inom kostnadstaket ska närmaste chef godkänna den högre kostnaden. Riktlinjerna anger inga beloppsgränser för hotell inom Sverige men fonden har angett att bokning görs med de hotell där statligt ramavtal har tecknats och att kostnadstaket är 2000 kr/natt. Om den anställde själv ordnar sin övernattning under tjänsteresan betalar fonden ut ett skattefritt nattraktamente. Nattraktamentet uppgår till maximalt 50% av ett helt dagtraktamente för det land där övernattningen äger rum.

Alla taxiresor från representationsställe till bostaden förmånsbeskattas. Om resan sker efter kl 23 kan den anställde ha rätt att göra avdrag för resan i sin deklaration.

Om en vistelse förlängs av privata skäl, får detta inte medföra extra kostnader för Andra AP fonden

Traktamenten utgör för att täcka ökade levnadskostnader som den anställde har i och med tjänsteresan. Traktamente vid tjänstresa med övernattning utgår enligt Skatteverkets regler. Fonden utger även traktamente vid endagsresor. Dessa traktamenten är skattepliktiga.

Traktamente utgår inte vid resor i samband med interna konferenser eller utbildningar där företaget står för samtliga kostnader, inklusive kost och logi.

Bonuspoäng intjänade under tjänsteresor är fondens egendom och får ej utnyttjas för privat bruk.

Fonden betalar milersättning och parkeringskostnader vid resor i tjänsten med egen bild. Om den anställde har tjänstebil utgår milersättning. Riktlinjerna anger inga belopp men fonden uppger att man följer

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	59 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

312

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Skatteverkets rekommendationer avseende milersättning och att detta är inlagt i det webbaserade reseräkningssystem som fonden använder. Detta innebär att vid användning av privat bil i tjänsten utgår ersättning på 32,50 kr/mil varav 18,50 kr/mil är skattefritt och 14 kr/mil skattepliktigt. Vid användning av förmånsbil utgår ersättning för bensin med 9,50 kr/mil och för diesel 6,50 kr/mil.

Reseräkningar attesteras elektroniskt av närmaste chef.

Tredje AP-fonden – tjänsteresor

Tredje AP-fonden har under året förtydligat riktlinjerna avseende resor.

Riktlinjerna har kompletterats med information om att tjänsteresor ska utföras på det för fonden mest fördelaktiga sättet. Det innebär att kostnad, tid, säkerhet och miljöaspekter ska vägas in. Vid beslut om resa ska det alltid göras en bedömning om telefon- eller videokonferens är ett lämpligt alternativ beroende på syfte. Budget för tjänsteresor fastställs årligen per avdelning.

Fonden har även tydliggjort internt vad som gäller vid taxiresor, klass på tåg samt flyg och hotellval.

Fonden har också förtydligat att taxiresor från arbetsplatsen till hemmet t ex i samband med övertidsarbete, ersätts normalt inte längre. undantagsfall kan närmaste chef godkänna ersättning för en sådan resa och ersättningen förmånsbeskattas då för den anställde

Fonden har tydliggjort kravet på att närmaste chef ska godkänna en resa innan den bokas. Kravet fanns även tidigare men var då ej så formaliserat. Numera finns en blankett för godkännande av tjänsteresa som skall användas.

Flyg, hotell och andra resor bokas via den resebyrå som fonden vid var tid har avtal med.

Vid kortare resor ska kollektiva transporter väljas i först hand. Taxi får användas i undantagsfall om det bedöms mer effektivt ur ett tids- och kostnadsperspektiv. Miljöklassade taxibilar ska väljas i första hand.

Om det är likvärdigt ur ett tids- och kostnadsperspektiv ska miljövänligare alternativ såsom tåg väljas framför flyg. Tågresor görs normalt i andraklass. Förstaklass får bokas om det är det billigaste alternativet eller om restiden överstiger två timmar.

Resor inom Europa skall göras i ekonomiklass. Om hinder föreligger för detta, t ex om det är fullbokat i ekonomiklass eller om ombokningsbarhet

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	60 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

313

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

bedöms nödvändig, får högre klass bokas. Detta ska då godkännas av närmaste chef.

För resor utanför Europa är utgångspunkten att de skall ske i ekonomiklass. Economy extra eller motsvarande biljett med ökad komfort i ekonomiklass får bokas i mån av tillgänglighet. Affärsklass kan bokas i undantagsfall och bedöms från fall till fall av närmaste chef. I de fall affärsklass är billigare än ökad komfort i ekonomiklass ska det billigaste alternativet väljas.

Riktlinjerna anger vissa skäl som kan motivera affärsklass. Dessa är

o resplanen förutsätter att man ska arbeta direkt vid ankomst/hemkomst,

o o

o o

Avseende hotell anges att utgångspunkten är att fondens anställda bor på ett bra mellanklasshotell. Hotell ska väljas så att de ligger bra till utifrån det uppdrag som ska utföras för att minimera transportbehov på resmålet. Säkerhetsaspekter ska också vägas in beroende på resmål. Vid deltagande i konferenser kan det av praktiska skäl vara motiverat att välja konferenshotellet förutsatt att kostnaden är jämförbar med fondens normala hotellstandard. Hotell av lyxkaraktär ska undvikas.

Den anställde får förlänga bortavaron av privata skäl i samband med en tjänsteresa. Fonden står för resekostnaden så länge ingen merkostnad uppstår pga. förlängningen.

Vid utrikesresa kan i vissa fall den sammantagna kostnaden för tjänsteresan bli lägre om bortavaron förlängs, t ex över en helg. Om kostnad för flyg och hotell sammantaget blir lägre än om resa skett i direkt anslutning till uppdraget så kan fonden stå för extra hotellnätter. En sådan förlängning av resan bör inte överstiga två nätter. Godkännande krävs av närmaste chef i förväg.

Traktamenten utgår för att täcka ökade levnadskostnader som den anställde har i och med tjänsteresan. Traktamente utgår enligt Skatteverkets regler.

Bonuspoäng som är intjänade i samband med resa bekostad av fonden ska om möjligt användas för resa i tjänsten.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	61 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

314

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Om den anställde utnyttjar poängen för privat resa, ska den anställde meddela fonden och den anställde kommer att förmånsbeskattas för nyttjandet.

Fonden betalar skattefri milersättning enligt Skatteverkets regler. Fonden ersätter också trängselskatter, parkerings- och garagekostnader i samband med tjänsteresa.

Reseräkningar attesteras manuellt av närmaste chef. Under våren 2013 implementeras elektronisk attest av reseräkningar.

Fjärde AP-fonden – tjänsteresor

Fjärde AP-fonden har under året förtydligat riktlinjerna avseende resor.

Riktlinjerna har kompletterats med vägledande principer där det bl.a. framgår att tjänsteresorna ska i alla delar, utföras på det sätt som är ekonomiskt mest fördelaktigt med hänsyn tagen till kostnad, avstånd, tid, säkerhet, miljöpåverkan, ändamålet med resan samt andra relevanta faktorer. Färdsätt och logi ska anpassas till uppdragets karaktär. Tjänsteresor ska i största möjliga utsträckning avropas från statliga ramavtal.

Den anges i de uppdaterade riktlinjerna att i den mån avvikelser förekommer från fondens riktlinjer ska dessa på förhand godkännas av närmaste chef och ska särskilt motiveras och dokumenteras.

Fonden har även tydliggjort internt vad som gäller vid taxiresor, klass på hotell och att resekostnad inte ersätts utan kvitto.

Fonden har förtydligat att den ersätter taxiresa till hemmet efter arbete på kontoret eller representation som avslutas vardagar efter 21.00 eller på helger. Om resan sker från arbetsplatsen är den en skattepliktig förmån.

Flyg, hotell och andra resor bokas via den leverantör som fonden har avtal med. Leverantören avropar resor i största möjliga utsträckning från statliga ramavtal.

Avseende tåg anges att Vid resa inom Sverige kan resan ske i 1:a klass om det är nödvändigt för att underlätta arbete under resan.

Vid flyg rekommenderas att rabatterade biljetter utnyttjas i största möjliga utsträckning. Vid resa inom Europa ska ekonomiklass bokas om inte särskilda skäl föreligger. Vid resa utanför Europa kan biljett i ekonomi plus bokas.

Vid resa med båt och färja är rekommenderad standard enkelhytt.

Om hyrbil bokas rekommenderas att miljöbil väljas om möjlighet finns.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	62 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

315

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Avseende hotell anges att bra mellanklasshotell är rekommenderad standard.

I de tidigare riktlinjerna angavs att om den anställda väljer att stanna några extra dagar på resmålet i ett syfte som inte är arbetsrelaterat, så är huvudregeln att den anställde själv står kostnaden för hotell och att traktamente inte utgår. Vidare gällde att om undantagsvis, i förväg, annorlunda har avtalats med VD eller enhetschef, så skulle hotellkostnaden förmånsbeskattas. Dessa möjligheter gäller inte längre och är därför borttagna från de uppdaterade riktlinjerna.

Fonden anger i riktlinjerna att man tillämpar Skatteverkets regler och rekommendationer vad gäller traktamente och andra reseersättningar och hänvisar till Skatteverkets broschyr SKV 354 för detaljer.

Bonuspoäng som är intjänade i samband med resa bekostad av fonden ska tillfalla fonden och utnyttjas av den anställde i samband med kommande resor i tjänsten.

Vid resa med egen bil utgår kilometerersättning med 2,80 kr varav 1,85 kr är skattefria.

Övriga resekostnader ersätts med den verkliga kostnaden mot redovisat kvitto.

Reseräkningar attesteras elektroniskt av attestberättigad chef.

Compliance officer ansvarar för att följa upp att riktlinjerna avseende tjänsteresor efterlevs.

Sjätte AP-fonden – tjänsteresor

Sjätte AP-fonden har under året förtydligat riktlinjerna avseende resor.

Riktlinjerna har kompletterats med generella utgångspunkter om att allmänhetens förtroende ska upprätthållas, tjänsteresor ska företas endast när och om det behövs, ett miljöanpassat resande, en säker arbetsmiljö och ett kostnadseffektivt resande.

Det är viktigt att allmänhetens förtroende för fondens verksamhet upprätthålls. En viktig utgångspunkt är att i princip allt fonden gör ska vara transparent och kunna förklaras på ett enkelt sätt. Anställda ska vara återhållsamma med fondens kostnader. Det som kan uppfattas som lyx etc. bör undvikas.

Resor bör ersättas i så stor utsträckning som möjligt med video-, telefon, - och webbkonferenser. Det personliga mötet är viktigt men ett konkret

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	63 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

316

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

ifrågasättande bör göras i varje enskilt fall, detta både ur tids-, miljö- och kostnadsmässiga aspekter.

blir så liten som möjligt. Hänsyn måste dock också tas till tids- och kostnadsmässiga aspekter samt resandets inverkan på resenärens fritid.

Tjänsteresor ska genomföras på ett säkert sätt och den anställdes säkerhet ska ha hög prioritet i samband med tjänsteresor. Detta kan exempelvis ha påverkan på val av transportsätt, storlek på hyrbil samt val av hotell.

Tjänsteresor ska företas så kostnadseffektivt som möjligt med hänsyn till medarbetarnas individuella förutsättningar och behov, dels till att arbetseffektiviteten optimeras.

Fonden har även tydliggjort internt vad som gäller vid taxiresor, typ av hyrbil som bör bokas, klass på flyg och hotellval.

Fonden har förtydligat att taxiresor från arbetsplatsen till hemmet t ex i samband med övertidsarbete, inte längre ersätts. Tidigare fanns möjligheten, främst för kvinnor på fonden, att ta taxi hem i samband med övertidarbete. Denna möjlighet är nu borttagen.

Inom Sverige kan resa med tåg ske i 1:a klass för att bäst kunna utnyttja tiden till att arbeta.

Flygresa ska i första hand företas i ekonomiklass. Bättre klass får väljas om det kostnadsmässigt är neutralt jämfört med ekonomiklass. Resa får dock ej företas i business class.

Taxiresor i tjänsten accepteras om det leder till tidsbesparing.

Bil kan hyras i samband med tjänsteresa där hyrbil är det mest effektiva och ekonomiska färdsättet. Hyrbilen bör vara av mellanklasstorlek och vara miljöklassad. Alla som använder hyrbil har enligt förordningen ett ansvar för att försäkra sig om att dessa fordon körs på förnyelsebara bränslen.

Vid resa med egen bil utgår milersättning med av Skatteverket fastställt skattefritt belopp. Om olycka sker vid resa med egen bil är det den enskildes ansvar vad gäller försäkring, självrisk etc. för bilen.

Vid användande av egen bil eller hyrbil i tjänsten ersätts utlägg för parkeringskostnader. Detta gäller även parkeringskostnader i anslutning till arbetsplatsen när egen bil eller hyrbil används i tjänsten den aktuella dagen. På samma sätt ersätts trängselskatt.

Hotellrum bör bokas på mellanklasshotell (tre- och fyrstjärniga) så nära förrättningsstället som möjligt. Bokning av enkelrum är tillåtet. Femstjärniga hotell bör undvikas men kan, om särskilda skäl finns,

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	64 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

317

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

accepteras. Ett sådant skäl kan exempelvis vara att hotellet ligger nära där möte eller konferens hålls och det blir mer eller lika tids- och kostnadseffektivt som att bo längre ifrån och transportera sig till mötet eller konferensen. Totalkostnaden måste dock vara i princip kostnadsneutral och skälen till val av hotell ska dokumenteras väl.

Traktamenten utgår för att täcka ökade levnadskostnader som den anställde har i och med tjänsteresan. Traktamente utgår med av Skatteverket fastställda skattefria belopp. Traktamente utgår även vid resor i samband med interna konferenser eller utbildningar men reduceras om måltider erhålls under konferensen/utbildningen.

Måltider som betalas av fonden i samband med tjänsteresa ska tas upp till beskattning enligt skattemässig schablon. Undantag är kost på allmänna färdmedel som ingår i priset för resan, hotellfrukost om den ingår i rumspriset samt måltid i samband med representation, konferens eller utbildning.

Bonuspoäng som är intjänade i samband med tjänsteresor tillhör fonden och får ej utnyttjas för privat bruk utan ska i första hand utnyttjas för tjänsteresor.

Taxiresor i samband med övertidsarbete ersätts ej av Sjätte AP-fonden.

Årskort på tåg och flyg kan i normalfallet ej bekostas av fonden men undantag kan göras om bedömningen är att det är det mest kostnadseffektiva alternativet och bedömningen dokumenteras väl.

Utskrift av reseräkningar attesteras manuellt av närmaste chef. Reseräkningen registreras av den anställde i reseräkningsprogrammet. När den klarmarkeras för utskrift spärras inlagda uppgifter och kan därefter endast ändras och/eller utbetalas av administratör när attesterad reseräkning har erhållits.

Sjunde AP-fonden – tjänsteresor

Sjunde AP-fonden har under 2012 lagt till i de av styrelsen beslutade riktlinjerna att VD beslutar i särskild instruktion om de närmare regler som gäller.

VD har beslutat att under Q1 2013 ta fram en mer detaljerad instruktion.

Syftet med denna instruktion är att ”täppa till” det eventuella tolkningsutrymme som kan uppkomma i de styrelsebeslutade riktlinjerna som är mer generellt hållna. Den nya instruktionen beslutades av VD den 27 mars 2013.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	65 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

318

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Färdsätt och logi ska anpassas till tjänsteresans karaktär och med hänsyn till den totala kostnaden för resan. Det framgår att VD VD-beslutade riktlinjer att vid resor inom Europa ska billigaste möjliga biljett i ekonomiklass användas. Vid långresor (främst Asien och USA) får biljett i business class bokas förutsatt att den anställde ska utföra arbete i nära anslutning till ankomst eller hemkomst.

I de uppdaterade riktlinjerna framgår att huvudregelen är att kollektivtrafik ska användas när den anställde kan, och att taxiresor begränsas till situationer där den anställde måste använda detta färdmedel.

I de uppdaterade riktlinjerna anges att bättre mellanklasshotell ska väljas (3-4 stjärnor). Dock får, i normalfallet, priset per natt inte överstiga 2,500 kronor. Undantag kan göras vid resor till storstäder med högt kostnadsläge (t ex New York och London).

Vid långdistansflygningar får anställda ”byta ut” business classbiljett mot en extra hotellnatt på fondens bekostnad. Om det sammantaget är ekonomiskt mer fördelaktigt för AP7 kan AP7 också bekosta hotellkostnader över helg vid längre tjänsteresor.

Det framgår också i de uppdaterade riktlinjerna att befintliga leverantörers rabatterade priser får utnyttjas av AP7:s anställda (gäller dock inte under pågående upphandling).

Fonden övergick vid årsskiftet till traktamentesmodell och införde samtidigt privatägda betalkort. Traktamente utgår enligt Skatteverkets schablonbelopp. Tidigare kunde den anställde id tjänsteresa använda företagskortet för alla utgifter av tjänstekaraktär som var förenade med tjänsteresan.

Vid uttag av semester i samband med tjänsteresa bekostar fonden rese- och hotellkostnader under förutsättning att fondens totalkostnad inte ökar. Detsamma gäller om medföljande familjemedlem delar hotellrum. Merkostnader till följd av privat del av resan ska bekostas av den anställde.

Bonuspoäng som erhållits på resor betalada av fonden ska tillfalla fonden och utnyttjas av resenären i samband med kommande resor i tjänsten.

Vid resa med egen bil betalar fonden milersättning med det skattefria belopp som Skatteverket årligen fastställer (f.n. 18,50 kr/mil).

Reseräkningar attesteras av närmaste chef.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	66 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

319

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Kammarkollegiet – tjänsteresor

Kammarkollegiet har gett os vilka regler som gäller för ersättning till den anställda vid inrikes och utrikes tjänsteresa.

Det framgår i riktlinjerna att vid kurser, konferenser och planeringsdagar och dylikt då Kammarkollegiet eller annan myndighet står för samtliga kostnader utgår inte traktamente, restidsersättning eller lönetillägg. Detta tolkas som att traktamente, restidsersättning och lönetillägg kan utgå vid andra tjänsteresor.

Den anställde erhåller restidsersättning vid tjänsteresa för tid mellan 05.00-08.00 samt 16.30-23.00.

Lönetillägg utgår vid resor om förrättningsstället ligger på ett avstånd av minst 50 km från tjänstestället eller arbetstagarens bostad och bortovaron varar i minst 5 timmar. Vid flerdygns förrättning utgår traktamente.

Kammarkollegiets miljöpolicy anger att Kammarkollegiet strävar efter att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan, framförallt genom att styra påverkan från våra tjänsteresor.

Kammarkollegiet har inget dokument där det framgår vilket typ av transportmedel som ska väljas i olika situationer och vilken typ av biljett som kan/får bokas.

Resor med egen bil i tjänsten ersätts med 18,50 kr efter godkännande från chef.

De hotell som omfattas av det statliga ramavtalet bör väljas.

Riksgälden – tjänsteresor

Riksgälden eftersträvar resfria mötesformer för att minimera miljö och klimatpåverkan.

Resor inom Stockholm ska normalt göras via kollektivtrafik.

Resor inom Sverige företags normalt med tåg eller buss. Vid längre resor där tidsvinsten är stor nog kan flyg användas. Bokning ska då ske i billgast tillgänglig bokningsklass.

Resor inom Europa bokas i billigast klass om inte särskilda skäl föreligger. Vid interkontinentala resor avgör resans ändamål bokningsklass. Vid bokning av annan än ekonomiklass beslutar avdelningschef eller Riksgäldsdirektören.

Anslutningsresor företas i första hand med kollektiva färdmedel och i andra hand med taxi. Taxi ersätts om det är resa före 09.00 eller efter 21.00, om

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	67 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

320

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

personen har extra tungt bagage eller om bostaden är belägen så att taxiresa väsentligt förkortar restiden.

Taxi i samband med respresentation eller av andra särskilda skäl skall godkännas av avdelningschef eller närmaste chef.

Vid beordrat övertidsarbete eller sen tjänstgöring kan efter kl.21.00 taxiresa ersättas. Denna taxiresa förmånsbeskattas.

Vid resor med taxi och hyrbil ska miljöbil efterfrågas.

Dricks på taxiresor ersätts inte utom i de länder där dricks är normalt förekommande.

Vid resa med egen bild utgår bilersättning med 18,50 kr/mil. Riksgälden utbetalar normalt inte ersättning för trängselskatt. Om den anställde har skriftligt medgivande av Riksgälden att köra egen bil i tjänsten eller då Riksgälden bedömer att bil är lämpligaste färdmedlet betalas skattepliktigt lönetillägg med 12 kronor per mil.

Vid tjänsteresa har den anställde rätt till resekostnadsersättning, traktamente och lönetillägg.

Riksbanken – tjänsteresor

Kostnadseffektvitet och miljöhänsyn ska genomsyra Riksbankens verksamhet, även tjänsteresor. Pris, miljö, restid, säkerhet, bekvämlighet och flexibilitet ska vägas samman. Medarbetaren och chefen som godkänner resan har ansvaret för att detta efterlevs.

Tåg ska väljas för resor inom landet där så är möjligt utan alltför stor tidsförlust.

Vid flygresor ska ekonomiklass vara ett första alternativ även om det innebär att biljetten inte är ombokningsbar. Som regel kan ombokning av flygbiljett göras mot en avgift. Vid avbokning av flygbiljetter återbetalas som regel endast eventuella flygskatter.

Vid interkontinentala resor (USA, Asien, övriga världen) kan i vissa fall den sammanlagda kostnaden (flyg, hotell marktransporter, traktamente) för resan bli lägre om bortovaron förlängs t.ex. över natt mellan lördag/söndag. Riksbanken följer i detta fall de regler som normalt tillämpas inom staten och betalar traktamente och hotellkostnad för högst två dagar, förutsatt att totalkostnaderna fortfarande är lägre.

För tågresor gäller samma princip som för flygresor, dvs. att de ska företas till lägsta möjliga pris. Resans längd, behov av ostört arbete eller sömn kan

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	68 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

321

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

motivera ett val av första klass även i de fall då det inte är det billigaste alternativet.

För båtresor används enkelhytt ovan däck (normal standard).

Egen bil får, efter godkännande av närmaste chef, användas vid kortare resor om användandet av andra färdmedel skulle innebära betydande tidsförlust.

Undantag från ovanstående kan medges av avdelningschef i t ex följande

fall;
o	tjänsteresor med flyg per
o
	år,
o	direktionen och direktionsledamöter
o	hälsoförhållanden eller familjeskäl

Anslutningsresa skall normalt göras med kollektiva färdmedel. Undantag beviljas om påtaglig tidsvinst eller för att undvika start av resa för 06.00 eller hemkomst efter 22.00.

Taxiresa till eller ifrån hemmet kan betalas i särskilda fall (tidig start, sen kväll, säkerhetsskäl) godkännas a närmsta chef. Dessa taxiresor förmånsbeskattas.

Hotell rum ska vara enkelrum av god normalstandard på hotell som erbjuds via avtalad resebyrå. Vid kurs/konferens rekommenderas dock det hotell som arrangören anlitar.

Anställd som tar ut ledighet i anslutning till en tjänstresa ska själv så för eventuella merkostnader. Detsamma gäller om make/maka/barn medföljer. I detta fall står Riksbanken för 75% av kostnaden för ett dubbelrum.

Årskort på tåg ska endast i undantagsfall och efter beslut av närmaste chef betalas av Riksbanken och då endast om det bedöms innebära lägre kostnader än vad enskilda resor skulle göra.

Bonuspoäng som är intjänade i samband med resa bekostad av Riksbanken tillhör Riksbanken och får endast utnyttjas i samband med resor i tjänsten.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	69 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

322

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Regeringskansliet – tjänsteresor

Vi har erhållit de styrdokument som Förvaltningschefen har beslutat/föreskrivit om och som gäller för hela Regeringskansliet. Därutöver finns det en möjlighet för respektive departement att föreskriva eller besluta inom ekonomi- och personaladministration när det handlar om departementsspecifika frågor.

Tjänsteresa bör bara göras om andra miljövänligare, billigare och mindre tidskrävande alternativ inte bedöms lämpliga.

Innan tjänsteresa genomförs ska den vara godkänd av behörig chef. Medarbetaren och chefen r ansvariga för att resan genomförs i enlighet med riktlinjerna.

Resor och hotell ska bokas genom den leverantör av resebyråtjänster som Regeringskansliet har avtal med.

Tjänsteresa kan förlängas om det är lämpligast att utnyttja rabatterade biljetter för att minska kostnaderna och detta förutsätter bortovaro under en viss minimitid. Den totala kostnaden för resan och förrättningen måste bli lägre än om resan gjorts direkt i anslutning till förrättningen. Om resenären själv av privata skäl väljer att förlänga resan får han/hon själv betala alla merkostnader som uppkommer.

Vd inrikes tjänsteresa bör tåg väljas om inte tidsvinsten med flyg blir minst två timmar vardera på utresan och på hemresan. Tidsvinsten ska beräknas inklusive tid för anslutningstransporter.

Tågresor som är upp till en timme långa ska normalt göras i billigaste klass. Tågresor som är längre än en timme får göras i första klass eller motsvarande. En resa som pågår under natten får göras i sovvagn i den klass om innebär enkelkupé.

Flygresa bokas till lägsta pris om det inte finns särskilda skäl att boka på annat sätt. Detta innebär normalt ekonomiklass. Rabattavtal ska användas.

Båtresor med övernattning får göras i enkelhytt.

Egen bil, hyrbil eller taxi till och från resmål eller vid anslutningstransporter på hemorten får användas om det saknas lämpliga kollektiva färdmedel, om det ger väsentlig tidsvinst, vid behov av att kunna arbeta ostört, vid resa sent på kvällen eller andra säkerhetsaspekter.

Ett mellanklasshotell (tre- eller fyrstjärnigt hotell) bör väljas. För hotell i Sverige ska i första hand de hotell som finns på det statliga ramavtalet användas. Vid utrikes resa ska Regeringskansliets eget utrikes hotellprogram användas.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	70 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

323

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Tjänsteresa kan förlängas om det innebär att rabatterade biljetter kan nyttjas och detta minskar kostnaderna för resan. Resan bör dock högst förlängas med två dagar. Om resenären förlänger resan av privata skäl ska resenären själv betala alla merkostnader som uppkommer på grund av den förlängda vistelsetiden.

Bonuspoäng och andra förmåner som är intjänade i samband med resa bekostad av Regeringskansliet får bara användas vid resor i tjänsten. Ersättningar som flygbolag, hotell och andra leverantörer betalar ut som kompensation till resenärer vid en tjänsteresa tillfaller normalt Regeringskansliet. Ersättning av lägre värde i form av måltidskuponger eller liknande kan resenären själv nyttja.

Finansinspektionen – tjänsteresor

Alla resor som görs i FI:s tjänst ska ligga i linje med verksamhetens krav, vara ekonomiskt försvarbara och med minsta möjliga miljöpåverkan.

Resor ska godkännas i förväg av budgetansvarig chef.

Tjänsteresan ska ha koppling till verksamhetsplanen och det ska finnas en balans mellan nyttan med resan och kostnaden för den.

Resor ska, så långt det är praktiskt och ekonomiskt försvarbart, bokas till lägsta kostnad och med minsta möjliga miljöpåverkan. Boendekostnaden ska vara rimlig.

FI kan betala traktamente och hotellkostnader för en förlängd bortavaro (högst två dagar, vanligtvis gäller detta helger och interkontinentala resor) om totalkostnaden för resan på så sätt blir lägre. Beslut om detta tas av budgetansvarig chef.

Tåg ska alltid övervägas vid inrikesresor. Vid resor under 50 mil bokas alltid tåg.

Hyrbil ska bokas i enlighet med gällande statliga hyrbilsavtal och motsvara kategori ”mellan sedan” samt vara en miljöbil.

För boende på hotell bokas motsvarande god medelstandard (enkelrum med dusch, toalett och fönster). I de fall mötesarrangören har specialavtal med hotell bokas dessa hotell i första hand.

För boende på båt bokas enkelhytt ovan däck till normal standard.

Det finns inget specifikt angivet om flygresor i de riktlinjer vi har erhållit.

Vid resor med medföljande får dubbelrum bokas och FI betalar då 75 procent av kostnaden för hotellrummet.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	71 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

324

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Anslutningsresor ska i första hand ske med kollektiva medel. Taxiresor och resor med egen bil ska endast göras i undantagsfall.

Anslutningstransporter mellan centrum/bostaden/hotellet och flygplats tidigare än kl 07.00 eller ankomst/hemkomst efter kl 21.00 får ske med taxi om det innebär en tidsvinst jämfört med kollektiv transport eller om resenären bedömer att det är mer säkert.

Resenären ersätts för transport med egen bil och eventuella parkeringsavgifter kopplade till detta när det är ekonomisk försvarbart.

Ersättningar, bonuspoäng, fribiljetter eller liknande som erhållits genom resor i tjänsten tillhör FI och får endast utnyttjas vid resor i tjänsten.

Pensionsmyndigheten – tjänsteresor

Tjänsteresor ska utföras på det för Pensionsmyndigheten totalekonomiskt bästa sättet. Det innebär att kostnad, tid, säkerhet och miljöaspekter ska vägas in.

Befintliga statliga ramavtal samt Pensionsmyndighetens egna leverantörsavtal ska tillämpas. Alla resor beställs via den resebyrå som Pensionsmyndigheten har avtal med.

Närmaste chef beslutar om tjänsteresa. Resor utanför EU/Europa beslutas av generaldirektören.

Vid frekventa resor i tjänsten kan det vara ekonomiskt försvarbart att införskaffa års- eller halvårskort. Beslut om detta fattas av närmaste chef. Privat nyttjande av års-/halvårskort förmånsbeskattas.

Det mest kostnadseffektiva färdmedlet ska väljas. Vid likvärda kostnader ska det alternativ som är skonsammast för miljön väljas. Tågresor ska alltid användas om resan är kortar än fyra timmar, om inte särskilda skäl finns. Aspekt som förlorad arbetstid och resekostnader kan vara skäl att väga in vid val av färdmedel.

Tåg, flyg och båtresor ska normalt göras i andraklass, ekonomiklass eller motsvarande. Om resan innebär övernattning får enkelkupé eller enkelhytt av standardklass bokas.

Undantagsvis får tågresa bokas i första klass. Detta gäller om restiden med tåget är längre än 2 immar och att tågresan påbörjas innan kl.07.00 eller avslutas efter kl.19.00. Förstaklass kan även ibland vara det billigaste alternativet.

Normalt ska kollektiva färdmedel användas för anslutningsresa. Hyrbil eller egen bil kan också vara ett alternativ.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	72 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

325

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Taxi ska användas sparsamt. Vid anslutningsresa kan taxi vara ett alternativ när resan påbörjas eller avslutas på tidpunkter då allmänna kommunikationer inte är tillgängliga eller avsevärt förlänger restiden. Taxi kan också vara ett alternativ när samåkning gör att det blir ett billigare alternativ eller då den anställde transporterar arbetsmaterial/utrustning som är tungt/otympligt. Taxi kan även vara lämpligt om resan startar före kl.07.00 eller efter kl.19.00. I andra fall ska det finnas särskilda skäl för att Pensionsmyndigheten ska betala en taxiresa.

Hyrbil anges som ett alternativ. Krav/villkor specificeras ej förutom att fordon i första hand ska hyras via Hertz.

Bil kan få användas om det är det lämpligaste färdmedlet, exempelvis när flera anställda ska resa tillsammans eller när en anställd har mycket bagage. Närmaste chef beslutar om detta. Om egen bil används utgår skattefri bilersättning.

Vid övernattning på hotell ska normal standard bokas, vilket innebär enkelrum.

Bonuspoäng tillfaller myndigheten. Fribiljetter, bonusresor, hotellcheckar eller liknande är Pensionsmyndighetens egendom och får endast användas vid tjänsteresor.

Pensionsmyndigheten har avtal med SJ om återbetalning vid förseningar.

Vid inrikes tjänsteresa betalar Pensionsmyndigheten resekostnadsersättning om den anställda gjort utlägg för resa eller bagagetransport.

Vid utrikes tjänsteresa betalar Pensionsmyndigheten resekostnads- ersättning och traktamente enligt avtal.

Pensionsmyndigheten betalar traktamente med stöd av Inkomstskattelagen och i förekommande fall skattepliktigt lönetillägg enligt avtal.

Om en anställd kombinerar en tjänsteresa med semester eller annan ledighet, t.ex. över en helg, blir den sammanlagda kostnaden för resa och logi ofta lägre än vad den annars skulle ha blivit. Pensionsmyndigheten betalar i så fall den sammanlagda kostnaden. Traktamente utgår inte för de dagar som den anställde är ledig.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	73 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

326

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

3 Granskning av tillämpningen av de interna riktlinjerna

Granskningen har avsett tillämpningen under 2012 av de vid varje tillfälle gällande interna riktlinjerna.

3.1 Resultat av stickprov av kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor

Granskningen har avsett stickprov av kostnader för personalförmåner, representation och tjänsteresor. Vi har inom varje område begärt att AP-fonderna anger de konton där kostnaderna bokförs och begärt in kontospecifikationer för dessa. Vi har för varje konto valt ut några större transaktioner och några slumpmässiga transaktioner i syfte att få en bra täckning i stickproven. I genomsnitt har ca 90-100 stickprov granskats per fond.

Vi har granskat attestordning och verifierat huruvida fonden tillämpar dualitetsprincipen avseende ovannämnda kostnader, så tillvida att ingen ska attestera sina egna kostnader. Vi har granskat vem som attesterar VD:s kostnader. Granskningen har skett av både riktlinjer och tillämpning av dessa genom stickprover.

Vi har noterat att dualitetsprincipen gäller för samtliga fonder. VD:s kostnader ska för samtliga fonder attesteras av styrelsens ordförande med att av praktiska skäl görs attest löpande av någon annan person på fonden och i efterhand av styrelsens ordförande.

Resultatet av granskningen av stickproven, inklusive tillämpning av attestordning, redovisas i bilaga 9-14. Vi har noterat ett fåtal avvikelser vilket framgår i bilagorna. Vi har i bilagorna också valt att exemplifiera vissa kostnader för att ge läsaren en bild av kostnader inom de olika områdena, vilket inte behöver betyda att de exemplifierade kostnaderna står i strid med respektive fonds riktlinjer.

3.2 Jämförelse av totala kostnader mellan AP-fonderna

Granskning har omfattat en jämförelse av totala kostnader för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor mellan fonderna beaktat antalet anställda på respektive fond. Jämförelsen presenteras i tabell på nästa sida.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	74 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

327

328

	Första	Andra	Tredje	Fjärde	Sjätte	Sjunde
	APfonden	APfonden	APfonden	APfonden	APfonden	APfonden
Total kostnad för fonden
Totalt	110 198	106 852	119 010	109 445	78 590	39 429
Snittkostnad per anställd
Totalt	2 396	1 811	2 164	2 146	2 620	2 191
Specifkation av personalkostnader
Totala ersättningar inklusive sociala kostnader	104 010	98 769	113 083	104 671	72 900	37 938
Snitt per person

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	75 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

2012/13:130 .Skr

9 Bilaga

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 1 – AP-fondernas gemensamma policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor

Slutlig version 2012-11-22

AP-fondernas gemensamma policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor

Gemensam policy

-, Andra-, Tredje-, Fjärde, Sjätte- och

Sjunde AP-fonden har beslutat om en övergripande gemensam policy

för ersättningsvillkor, personalförmåner, representation och

tjänsteresor. Denna policy följer bestämmelser i lag, förordning och

myndighetsföreskrifter som är tillämpliga för AP-fonderna samt

kollektivavtal som respektive fond har tecknat. Den gemensamma

policyn ska kompletteras av respektive fonds mer detaljerade interna

riktlinjer och instruktioner. Översyn av denna policy sker vid behov i

samråd mellan samtliga fonder.

Allmänna utgångspunkter

-fonderna har en viktig roll i samhället som kapitalförvaltare inom det allmänna pensionssystemet som berör alla medborgare. Det är därför viktigt att fonderna upprätthåller allmänhetens förtroende bl a genom att säkerställa att ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor är rimliga, präglade av måttfullhet och väl avvägda samt bidrar till god etik och organisationskultur.

medarbetare med hög kompetens. För att garantera AP-fondernas personalförsörjning krävs bl.a. ersättningsvillkor och personalförmåner som är konkurrenskraftiga och ändamålsenliga, jämfört med arbetsmarknaden för de aktuella personalkategorierna.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	76 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

329

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Öppenhet och transparens

och AP-fonderna bör fonderna eftersträva öppenhet och transparens. Relevant information som rör utformningen och den faktiska tillämpningen av ersättningar, förmåner m.m. ska motiveras och på ett tydligt och lättbegripligt sätt dokumenteras.

Genomförande och uppföljning

policyn samt interna riktlinjer och instruktioner efterlevs. Inom varje fond bör utses ansvariga funktioner för regelefterlevnad samt uppföljning och kontroll av personalrelaterade styrande dokument.

Ersättning och förmåner

form. Ersättning i form av skattepliktiga personalförmåner ska kunna användas, men i varje särskilt fall motiveras.

beskrivas och beräknas.

ersättning till anställda och ledande befattningshavare, med utgångspunkt från Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna (Skr 2011/12:130), där det bla framgår att:

o Ersättningarna inte ska vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet.

o Rörlig lön inte ska ges till ledande befattningshavare.

Representation

ha ett direkt samband med verksamheten. Representationen ska vara motiverad, måttfull och anpassad till sitt sammanhang.

drycker. Starksprit ska inte förekomma när en AP-fond står för representationen.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	77 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

330

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Tjänsteresor

ska utföras på det sätt som är mest ändamålsenligt för det specifika tillfället. Det innebär att hänsyn ska tas till kostnad, tid, säkerhet, miljöpåverkan och andra relevanta faktorer.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	78 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

331

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 2 – Förfrågan till AP-fonderna

Med interna riktlinjer menas era interna riktlinjer för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor. Frågorna gäller samtliga under 2012 gällande riktlinjer.

1.	Vi behöver erhålla era interna riktlinjer
	a.	I de fall de interna riktlinjerna förekommer i flera olika dokument
		behöver vi en beskrivning som anger hur de olika dokumenten
		hänger ihop och förhåller sig till varandra samt vem som har
		beslutat om respektive dokument.
	b.	I de fall nya interna riktlinjer antagits under året behöver vi samtliga
		riktlinjer som gällt under året (se även nedan)
2.	I de fall ni har beslutat om ändring av era interna riktlinjer under 2012
	behöver vi få svar på följande:
	a.	Vilken/vilka ändringar har gjorts? (hur såg tidigare riktlinjer ut och
		hur ser nya riktlinjer ut)
	b.	Varför gjordes ändringen?
	c.	När beslutades ändringen och av vem? (styrelse, VD, annan)
	d.	Kan vi få underlag på beslutet?
	e.	Från när gäller ändringen?
3.	I de fall era interna riktlinjer medger tolkningsutrymme eller möjlighet till
	avvikelse
	a.	Vänligen notera för varje område/punkt där tolkningsutrymme eller
		möjlighet till avvikelse är möjligt, samt
	b.	Ange skälen till varför ni valt att formulera riktlinjerna på detta sätt.
4.	Vi behöver erhålla er attestordning avseende ersättningar,
	personalförmåner, representation och tjänsteresor samt en attestlista
5.	Vilka typer av kostnader har ni haft under 2012 avseende:
	a.	Ersättningar
		i.	Grundlön?
		ii.	Bonus?
		iii.	Gratifikation?
		iv.	Avgångsvederlag?
Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,				79 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

332

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

	v.	Annan ersättning?
b.	Personalförmåner
	i.	Bilförmån?
	ii.	Sjukförsäkring?
	iii.	Grupplivförsäkring?
	iv.	Friskvårdsbidrag?
	v.	Julklapp?
	vi.	Tävlingspris?
	vii.	Annan gåva?
	viii.	Pubkväll?
	ix.	Fjällstuga?
	x.	Läkemedelsbidrag?
	xi.	Annan förmån (vänligen specificera)
c.	Representation
	i.	Intern representation?
	ii.	Extern representation?
d.	Tjänsteresor
	i.	Konferenser?
	ii.	Andra tjänsteresor?

6. På vilka konton redovisar ni era kostnader enligt punkt 5 (om flera konton används för samma typ av kostnad vänligen specificera detta)

7. Hur stora var kostnaderna 2012 för respektive delpost enligt punkt 5 (om flera konton används för samma typ av kostnad vänligen specificera kostnaden per konto)

8. Vi behöver särskilt få uppgift om de kostnader som VD har haft per delpost enligt punkt 5.

9. Vi behöver erhålla kontospecifikation för respektive kostnad 2012 enligt punkt 5 (om flera konton används vänligen bifoga kontospecifikation per konto) Kontospecifikationen behöver ange åtminstone datum för transaktionen, verifikationsnummer, verifikationstext, belopp. Om möjligt behöver vi få kontospecifikationerna i Excel eller i annat filformat som kan importeras till Excel (ex. SIE-fil, txt-fil)

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	80 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

333

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

10.Vi kommer att välja ut stickprov på transaktioner från kontospecifikationerna och kommer att behöva verifikationsunderlagen för dessa. Vi återkommer om detta när vi gått igenom kontospecifikationerna.

11.Vi förstår att Regeringskansliet/Finansdepartementet har begärt och fått information och dokumentation från er avseende ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor – om det är någon information som ni har lämnat till dem, utöver det som vi bett om ovan, vore vi tacksamma om ni kan ge oss samma information.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	81 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

334

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 3 – Förteckning över interna riktlinjer hos AP-fonderna

Vi har erhållit följande interna riktlinjer från AP-fonderna:

Gemensamt för samtliga AP-fonder

AP-fondernas gemensamma policy för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor, slutlig version 2012-11-22

Första AP-fonden

Riktlinjer för Betalkort/ Eurocard från intranätet (ej daterad)

Riktlinjer för tjänstresor ”Resepolicy”, beslutad av VD 2003-10-28

Regler för tjänsteresor, daterad 2012-12-05

Regler för gåvor och uppvaktning, daterad 2012-12-05

Regler för intern representation m.m, daterad 2013-03-12

Firmateckning, attest och fullmakt, daterad 2012-12-03

Utdrag från intranätet

o Betalkort, daterad 2013-01-22

o Befattningsbeskrivning för Chef Affärsstöd och Personalchef

Policy för ersättning till ledande befattningshavare, daterad 2012-12-05

Etiska riktlinjer för anställda vid Första AP-fonden, antagen av ledningsgruppen 2012-01-17. Dessa riktlinjer är under omarbetning.

Andra AP-fonden

Utdrag ur Andra AP-fondens personalhandbok (ej daterade)

o Policy och handlingsplan när det gäller alkohol och drogfrågor o Försäkringar

o Löner, skatter, förmåner och ersättningar

o Arbetstid, semester, sjukdom och övrig ledighet o Representation

o Resepolicy

o Löner, skatter, förmåner och ersättningar

o Ovanstående utdrag har även erhållits med spåra ändringar funktionen så att de ändringar som gjorts under året framgår.

Andra AP-fondens tjänstebilspolicy för miljöbilar, beslutad 2007-05-29

Utdrag ur Attest- och utbetalningsregler, version 2011-09-08

Lönepolicy, beslutad av fondledningen 2012-09-30

Pensionspolicy, daterad 2010-11-12

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	82 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

335

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare inom Andra AP- fonden, daterad februari 2012

Andra AP-fondens incitamentsprogram, beslutat för 2012

Tredje AP-fonden

Ramverk för fondstyrning, daterat 2013-02-28 Förteckning över fondens policyer och riktlinjer

Personalhandbok, daterad 2011-05-01 respektive 2012-04-01

Personalhandbok, daterad 2012-11-14

o Riktlinjer för pension till de anställda, daterade 2012-04-01 o Godkännande av tjänsteresa blankett, daterad 2012-11-14

o Riktlinjer för chefer avseende interna gåvor, daterad 2009-09-01 respektive 2012-11-14

o Interna etiska riktlinjer för anställda vid AP3, daterad 12 april 2010. Ersatt av uppförande kod

o Uppförandekod för anställda på AP3 (etiska riktlinjer), daterad i april 2012

o Arbetsmiljöhandbok, daterad i oktober 2010

o Instruktion för inköp och attest, daterad 2011-01-07 o Attestlista 2012

Riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare, beslutade av styrelsen 2010-12-14 respektive 2012-12-07

Program för prestationsbaserad ersättning 2012

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens interna personal- och etikrelaterade policy, beslutad av styrelsen 2012-11-26

Policy för ersättning och andra anställningsvillkor på Fjärde AP-fonden, antagen av styrelsen 2012-11 26.

Ovanstående policy för ersättning m.m. har även erhållits med spåra ändringar funktionen så att de ändringar som gjorts under året framgår.

Riktlinjer för skattefria och skattepliktiga förmåner, antaget av VD 2012- 11-26.

Riktlinjer för skattefria och skattepliktiga förmåner, antaget av VD 2012- 11-26, justerad 2013-02-21

Riktlinjer för tjänsteresor, intern och extern representation och konferenser, antaget av VD 2012-11-26.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	83 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

336

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Utdrag ur kvalitetshandboken

o 16. Personalhandboken, godkänd av administrativ chef 2011-04-26 o 5. Attesträtt och attestinstruktion, godkänd av administrativ chef

2012-01-01, 2012-04-20, 2012-06-05, 2012-08-24, 2012-12-04. o 23. Resepolicy, godkänd av administrativ chef 2011-10-26

Etiska riktlinjer för medarbetare vid Fjärde AP-fonden, beslutad av styrelsen 2012-04-12

Etiska riktlinjer för medarbetare vid Fjärde AP-fonden, beslutad av styrelsen 2011-04-14

Sjätte AP-fonden

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare och övriga anställda på Sjätte AP-fonden, fastställd av styrelsen 2011-12-15 respektive 2012-12-11

Riktlinjer för tjänsteresor, representation, gåvor m.m., fastställd av ledningsgruppen 2012-11-16.

Förteckning över aktuella anställningsförmåner, arbetsredskap och förändringar under2012, godtagen av styrelsen (ej daterad)

Firmateckning, fullmakts- och attestrutiner, gäller fr o m 2010-09-09 respektive 2012-01-01.

Sjunde AP-fonden

Riktlinjer för anställningsvillkor, fastställd av styrelsen 2011-10-14, 2012- 06-11 respektive 2012-12-06

Riktlinjer för hantering av etiska frågor i Sjunde AP-fondens verksamhet, fastställd av styrelsen 2011-06-08 respektive 2012-06-11.

Riktlinjer för företagskort/betalkort, representation och tjänsteresor, beslutad av styrelsen 2011-06-08 – Ersatt av riktlinjer för hantering av etiska frågor

Ledningsformer, beslutsordning och attestordning för Sjunde AP-fonden, fastställd av styrelsen 2011-06-08 respektive 2012-06-11. Denna är ersatt av (utökad) arbetsordning för styrelsen, (ny) VD-instruktion, (utökad) attestordning och(ny) firmateckning

Arbetsordning för styrelsen, beslutad av styrelsen 2011-10-14, 2012-06- 11 respektive 2012-12-06.

Firmateckning, fastställd av styrelsen 2012-12-06. Ny instruktion

Instruktion för VD, fastställd av styrelsen 2012-12-06. Ny instruktion

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	84 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

337

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Attestordning, fastställd av styrelsen 2012-11-06-08 respektive 2012-12- 06.

VD-beslutad instruktion för ersättningar, personalförmåner, representation, tjänsteresor m.m., fastställd av VD 2013-03-27

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	85 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

338

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 4 – Förfrågan till andra statliga myndigheter

Vi har av Regeringskansliet/Finansdepartementet fått i uppdrag att jämföra AP- fondernas interna riktlinjer när det gäller ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor under 2012, inklusive eventuella beslutade förändringar, med de interna riktlinjerna hos ett antal andra statliga myndigheter.

Jämförelsen ska enligt begäran från Regeringskansliet/Finansdepartementet göras mot de interna riktlinjerna hos Riksbanken, Riksgäldskontoret, Regeringskansliet, Finansinspektionen, Kammarkollegiet och Pensionsmyndigheten.

Jämförelsen avser de riktlinjer som gällt under 2012.

För att vi skall kunna göra denna jämförelse behöver vi från ovannämnda myndigheter erhålla nedanstående:

interna riktlinjer för ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor som gällt under 2012

i de fall ändring skett av de interna riktlinjerna under året behöver vi både de tidigare och de uppdaterade riktlinjerna

Med ersättningar, personalförmåner, representation och tjänsteresor omfattas åtminstone följande:

a. Ersättningar

i.	Bonus
ii.	Gratifikation
iii.	Avgångsvederlag
iv.	Annan ersättning
b. Personalförmåner
i.	Bilförmån
ii.	Sjukförsäkring
iii.	Grupplivförsäkring
iv.	Friskvårdsbidrag
v.	Julklapp
vi.	Tävlingspris
vii.	Annan gåva
viii.	Pubkväll
ix.	Fjällstuga
Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,		86 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

339

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

x.	Läkemedelsbidrag
xi.	Annan förmån (vänligen specificera)
c. Representation
i.	Intern representation
ii.	Extern representation
d. Tjänsteresor
i.	Konferenser
ii.	Andra tjänsteresor

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	87 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

340

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 5 – Förteckning över interna riktlinjer hos andra statliga myndigheter

Vi har erhållit följande interna riktlinjer från andra statliga myndigheter:

Finansinspektionen

Regler och riktlinjer om resande i tjänsten, FI Dnr 10-7819

Regler och riktlinjer om representation, FI Dnr 12-4570

Fördel FI – vad får du genom jobbet

Regler och riktlinjer för telefoni, daterad 20120501, Dnr 11-13573

Resepolicy 2001, daterad 2001-05-15

Etiska riktlinjer på FI, daterad 2004-02-18, Dnr 04-1695-199

Kammarkollegiet

Riktlinje Representation, daterad 2009-09-28, Dnr 11-12170-09

Lokalt avtal om ersättning vid inrikes och utrikes tjänsteresa och/eller förrättning, daterad 2011-03-28, Dnr 2.4-1515-11

Riktlinje Flextid, daterad 2011-10-24

Riktlinje Övertid, daterad 2011-10-24

Information om tjänsteresor, daterad 2012-02-14

Kammarkollegiets miljöpolicy, daterad 2011-03-17, Dnr 1.7-00292-2011

Gåvor, 2009-09-28, Dnr 11-12171-09

Intern regel, Representation, trivselskapande aktiviteter, konferenser m.m, 2013-02-20, Dnr 1.2-1146-13

Pensionsmyndigheten

Representationspolicy, daterad 2010-02-19

Representationspolicy, daterad 2013-01-28

Bilaga till representationspolicy beslutad 2013-01-28

Riktlinjer om resor, daterad 2013-03-07

Riktlinjer om bilförmån inom Pensionsmyndigheten, daterad 2009-09-01

Lokalt avtal om arbetstidens förläggning mm vid Pensionsmyndigheten, daterad 2009-12-16

Tillämpningsanvisning för friskvård, daterad 2011-10-06

Resor, riktlinje, daterad 2012-08-31, Dnr VER 2011-279

Telefoni, riktlinje, daterad 2011-11-29, Dnr SYS 2011-139

Etiska riktlinjer, daterad 2011-03-07, Dnr PSL 2011-20

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	88 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

341

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Regeringskansliet

Regeringskansliets föreskrifter om representation RKF 1998:10

Regeringskansliets etiska riktlinjer daterade februari 2004

Riktlinjer för möten och resor i Regeringskansliet, daterad 2012-11-20, Dnr FA2012/1038/JA

Riksbanken

Regler för representation beslutade 2005-11-24, senast granskad 2012- 12-06

Förtydliganden av representationsreglerna, föredraget i ledningsgruppen 2012-09-11

Regler för tjänsteresor, beslutade 2012-01-31, senast granskad 2012-12- 06

Regler för tjänsteresor, daterad 2009-10-23, Dnr 2009-821-ADM

Mobiltelefoni i Riksbanken, daterad 2011-07-06, Dnr 2011-515.STA

Villkor för lån till anställda i Riksbanken (utskrift av avtal)

Personalförmåner

Riksgälden

Instruktion för representation, fastställd 21 november 2011

Förmåner, daterad 2012-05-04

Resehandboken Råd och bestämmelser vid tjänsteresa, daterad 2008-07- 07 respektive 2012-06-01, Adm nr 28/2012

Riktlinjer för möten och resor, fastställd 2012-10-02, Dnr 2012/1155

Val av mobiltelefonpaket på Riksgälden, daterad 2011-08-17

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	89 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

342

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 6 – Översiktlig sammanställning över personalförmåner

Se separat dokument

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	90 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

343

344

Bilaga 6 Översiktlig sammanställning över riktlinjer för förmåner. Sammanställningen avser riktlinjer gällande per 31 december 2012 såvida inte annat särskilt anges.

	Första APfonden	Andra APfonden	Tredje APfonden	Fjärde APfonden	Sjätte APfonden	Sjunde APfonden
Personalförmåner

2012/13:130 .Skr

9 Bilaga

Första APfonden	Andra APfonden	Tredje APfonden	Fjärde APfonden	Sjätte APfonden	Sjunde APfonden
		år – Fonden uppvaktar
		Bröllop – Fonden uppvaktar med blomma samt
		Nyfödd – Fonden uppvaktar med blomma

345

2012/13:130 .Skr

9 Bilaga

346

	Kammarkollegiet	Riksgälden	Riksbanken	Regeringskansliet	Finansinspektionen	Pensionsmyndigheten
Personalförmåner

2012/13:130 .Skr

9 Bilaga

	Kammarkollegiet	Riksgälden	Riksbanken	Regeringskansliet	Finansinspektionen	Pensionsmyndigheten
347

2012/13:130 .Skr

9 Bilaga

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 7 – Översiktlig sammanställning över representation

Se separat dokument

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	91 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

348

Bilaga 7 Översiktlig sammanställning över riktlinjer för representation. Sammanställningen avser riktlinjer gällande per 31 december 2012 såvida inte annat särskilt anges.

APfondernas

gemensamma policy

Första APfonden

Andra APfonden

Tredje APfonden

Fjärde APfonden

Sjätte APfonden

Sjunde APfonden

Kammarkollegiet

Riksgälden

Riksbanken

Regeringskansliet

Finansinspektionen

Pensionsmyndigheten

Representation

Enligt uppgift från fonden är

samtliga belopp inklusive

moms.

Enligt uppgift från fonden är

samtliga belopp inklusive

Framgår ej om belopp anges

moms.

inkl eller exkl moms

I riktlinjer antagna 2013

Under 2013 har

anges att all representattion

uppdaterade riktlinjer

som inte är måltider ska

antagits där det anges aatt

godkännas av VD.

vid konferens ska ramavtal

utnyttjas vid beställning av

konferens och logi.

I riktlinjer antagna 2013

Under 2013 har

anges att vid sommarfest,

uppdaterade riktlinjer

jubileum och liknande är

antagits där det framgår att

riktmärket tre normalglas

vid intern representation ska

öl/vin.

i normalfallet inte mer än två

glas vin per person

serveras.

I riktlinjer antagna 2013

anges att starkskprit inte ska

förekomma.

I riktlinjer antagna 2013

anges att AP7 inte bjuder på

starkskprit och champange.

2012/13:130 .Skr

9 Bilaga

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 8 – Översiktlig sammanställning över tjänsteresor

Se separat dokument

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	92 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

350

Bilaga 8 Översiktlig sammanställning över riktlinjer för tjänsteresor. Sammanställningen avser riktlinjer gällande per 31 december 2012 såvida inte annat särskilt anges.

Finans

Premiepensions

Första APfonden

Andra APfonden

Tredje APfonden

Fjärde APfonden

Sjätte APfonden

Sjunde APfonden

Kammarkollegiet

Riksgälden

Riksbanken

Regeringskansliet

inspektionen

myndigheten

Tjänsteresor

351

2012/13:130 .Skr

9 Bilaga

352

										Finans	Premiepensions
Första APfonden	Andra APfonden	Tredje APfonden	Fjärde APfonden	Sjätte APfonden	Sjunde APfonden	Kammarkollegiet	Riksgälden	Riksbanken	Regeringskansliet	inspektionen	myndigheten
				skattverket 18.50
				skattefritt sam

2012/13:130 .Skr

9 Bilaga

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 9 – Resultat av granskning av stickprov på Första AP- fonden

Nedan sammanfattar vi resultatet av våra stickprov avseende Första AP-fonden:

Vi har valt att exemplifiera vissa kostnader för att ge läsaren en bild av kostnader inom de olika områdena, vilket inte behöver betyda att de exemplifierade kostnaderna står i strid med fondens riktlinjer.

Fonden har under året gjort justeringar i vissa förmåner, vilket redogjorts för tidigare. Granskade stickprov är i enlighet med vid var tillfälle gällande riktlinjer.

Vid halvårsskiftet ändrade fonden riktlinjerna avseende intern representation vilket innebar att VD ska godkänna all intern representation och ett maxbelopp på 600 kr (framgår ej om det är inklusive eller exklusive moms). I december gjordes ytterligare en ändring vilken innebär att

lunchrepresentation begränsas till max 200 kr. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Julbord för hela fonden på Clarion Hotel Sign den 7 december 2012 kostade totalt 26 023 kr varav 5 392 kr avsåg öl eller vin totalt medverkade 41 personer Detta innebär att kostnaden per person var 635 kr .

o Teambuilding på Hotell Skeppsholmen den 13 juni 2012. Syfte var att stärka arbetet inom gruppen. Total kostnad 2 250 kr varav 232 kr avsåg öl. Fem personer medverkade

o Övrig intern representation rör sig främst om luncher som har intagits på kontoret i samband med kurser och sammanträden. Syftet med luncherna har inte alltid tydligt angivts. Vi har inte noterat några överträdelser av belopp enligt vid var tid gällande riktlinjer.

Representationsgåvor till externa mottagare bör normalt inte kosta mer än 450 kr (framgår ej om inklusive eller exklusive moms). Fonden kan inom ramen för undantag av skatteplikt ge julgåva till personalen. Julgåva är skattefri om värdet inte överstiger 450 kronor inklusive moms. Vi har i våra stickprov funnit följande gåvor:

o Fonden har den 2 april 2012 köpt blommor till Global Ethical Standard:s jubileum. Dessa kostade med utkörning 810 kr. Detta

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	93 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

353

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

innebär att kostnaden för gåvan ligger över fondens rekommenderade belopp.

o Fonden köpte även konfektyr till en extern föreläsare för 470 kr den 29 maj 2012. Detta innebär att kostnaden för gåvan ligger över fondens rekommenderade belopp. Fonden uppger att den externa föreläsaren inte fick något annat arvode utöver konfektyren.

o Fonden har köpt in julgåvor till personalen och styrelsemedlemmar från Pralinhuset för totalt 25 650 kr. Gåvorna avsåg 57 stycken chokladaskar á 450 kr inklusive moms, vilket innebär att julgåvans värde ligger inom skatteverkets angivna belopp

Vid halvårsskiftet ändrade fonden riktlinjerna avseende extern representation vilket innebar ett maxbelopp på 600 kr (framgår ej om det är inklusive eller exklusive moms). Samma belopp gäller både för lunch och middag. Av verifikatet ska det framgå att extern representation ska innehålla information om när representationen ägde rum, vilka som deltog och vilka företag dessa representerade samt i vilket syfte. Samband med fondens verksamhet skulle kunna förtydligas. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Teambuilding med Etikrådet den 14 maj 2012 inträde och guidning på Millesgården total kostnad 2 220 kr, 8 deltagare

o Lunch på Berns den 7 november 2012. Totalkostnaden på 500 kr avser representant från AP1 samt en gäst från Skandia . På bifogad redovisning framgår att anledningen till representationen är affärsrelationer. Syftet för fonden kunde i detta fall göras tydligare.

o Lunch med konsult och en representant från AP1 den 20 januari 2012 total kostnad uppgår till 577 kr, som syfte framgår att uppdrag slutförts för AP1/HR

Affärsklass kan bokas i undantagsfall och bedöms från fall till fall. För ett stickprov har vid resa till USA affärsklassbiljett valts. Motivering till affärsklassbiljett framgår ej på reseräkningen.

Attest ska liksom firmateckning ske av två personer, s.k. dubbel attest. Det innebär att överordnad chef (alltid någon i ledningsgruppen) attesterar tillsammans med underordnad chef. Dubbel attest gäller inte för VD som har rätt att ensam attestera utgifter i samband med löpande förvaltningsåtgärder.

VD:s personliga kostnader attesteras av annan person i ledningsgruppen. Dessutom sammanställs dessa löpande och godkänns i efterhand av

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	94 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

354

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

styrelseordförande. Styrelseordförandes personliga kostnader attesteras av VD. Dessutom sammanställs dessa löpande och godkänns i efterhand av vice ordförande.

Enhetschef äger rätt att ensam binda fonden för utgift som vid vart tillfälle inte överskrider 10 000 kr. Dock skall alla personliga utgifter, såsom representation, resor, konferenser och utbildningar även attesteras av någon i ledningsgruppen. I de fall enhetschef och överordnad chef båda omfattas av utgiften ska alltid överordnad chef samt i dennes överordnade chef attestera utgiften

Samtliga fakturor attesteras elektroniskt vilket innebär att de ej kan betalas om de inte är attesterade. Styrelseordförandes attest av VDs kostnader sker dock manuellt på underlagen.

Samtliga stickprov är attesterade enligt ovan rutin.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	95 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

355

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 10 – Resultat av granskning av stickprov på Andra AP- fonden

Nedan sammanfattar vi resultatet av våra stickprov avseende Andra AP-fonden:

Vi har valt att exemplifiera vissa kostnader för att ge läsaren en bild av kostnader inom de olika områdena, vilket inte behöver betyda att de exemplifierade kostnaderna står i strid med fondens riktlinjer.

Fonden har under året gjort justeringar i vissa förmåner, vilket redogjorts för tidigare. Granskade stickprov är i enlighet med vid var tillfälle gällande riktlinjer.

Intern representation ska vara restriktiv. Anteckningar skall finnas på baksidan på varje restaurangnota eller annat underlag om när och var representationen ifråga ägde rum och i vilket syfte. Även namnen på de personer som deltog i representationen skall framgå av underlaget.

Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Lunch i samband med medarbetarsamtal den 29 februari 2012, totalt 198 kr. Syftet anges vara medarbetarsamtal, två personer deltog.

o Lunch i samband med internt möte 16 februari 2012, totalt 685 kr. Syfte ej angivet på underlag. Saknas även deltagarlista, av underlag framgår dock att det avser fyra luncher.

o Aktivitet, biljardspel m.m. den 31 mars 2012, totalt 2 809 kr. Syfte framgår ej och deltagarlista finns ej bifogad. Fonden uppger att syftet är avslutning av ett projekt tillsammans med externa konsulter.

o Köp av kombogram den 20 juni 2012. Denna kostnad har bokförts fel, avser lämnad gåva. Total kostnad 17 700 kr. Syfte framgår ej av underlag. Framgår ej heller till vem gåvan är, dock rör det sig om inköp av 80 stycken kombogram (ca 221 kr per styck)

o Samlingsfaktura från Eurocard, omfattar fyra separata inköp. Avser dels inköp av glögg den 11 december 2012 (totalt 268 kr), köp av julkort den 11 december 2012 (totalt 487 kr), köp av julklappar till städpersonal den 20 december 2012 (totalt 159,85 kr) samt julmiddag för hela fonden den 11 december 2012, totalt 51 deltagare (totalkostnad 31 217 kr varav 9 524 kr för vin/öl).

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	96 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

356

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Fonden har på grund av en felaktiga styrparameter mellan lönesystem och bokföring bokat kostnader för intern representation som extern representation i de fall utlägg registrerats i lönesystemet. Efter vår notering har fonden undersökt effekten och funnit att 49 375 kr som avser intern representation har bokats som extern.

Gåvor ska normalt inte överstiga gränsbelopp för skattepliktighet. Vi har i våra stickprov inte funnit några transaktioner som avviker från denna riktlinje.

Fondens personal ska vid extern representation visa restriktivitet och representationen ska vara relaterad till verksamheten. Anteckningar skall finnas på baksidan på varje restaurangnota eller annat underlag om när och var representationen ifråga ägde rum och i vilket syfte. Även namnen på de personer som deltog i representationen skall framgå av underlaget. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o En lönekörning som omfattade 9 olika representationstillfällen. Dessa tillfällen avsåg både extern och intern representation men alla har bokats som extern representation. Total kostnad 14 162 kr. En större post avsåg restaurangbesök i samband med konferens för Kapitalförvaltningsavdelningen den 22 maj 2012, totalkostnad

11 498 kr där 7 799 kr avser vin och öl. 27 personer medverkade. Syftet anges vara förvaltningskonferens. Fonden uppger att det var en avslutande aktivitet på en utbildningsdag.

o En utläggsredovisning som omfattade tre olika representationstillfällen. Total kostnad 13 330 kr. Avsåg dels en middag för Affärsstöd den 14 november 2012, totalkostnad 4 441 kr, varav 1 435 kr avsåg öl och vin (samt en kaffedrink). Totalt 11 deltagare. I samband med middagen har Affärsstöd även kört Gokart för 8 000 kr. Verifikationen avsåg även en lunch för två personer den 30 oktober 2012. totalbelopp 630 kr. Framgår ej syfte med lunchen av underlag.

o Två inköp av sallader (292 kr samt 142 kr, totalt 434 kr) i samband med möten på fonden den 18 respektive 27 januari 2012. Framgår ej av underlag vilka som deltagit dock att det avser externa besök.

o En samlingsfaktura från Eurocard där tre representationstillfällen ingår. Totalt belopp är 3 736 kr. Avser dels inköp av räkmackor den 31 januari 2012 (nio stycken à 135 kr = 1 215 kr), dels catering till 14 personer den 8 februari 2012 (totalt belopp 1 965 kr) samt

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	97 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

357

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

lunch för fyra personer den 22 februari 2012 (totalt belopp 556 kr). Syften med representationen är ej tydligt angiven. Enligt uppgift från fonden avser det första tillfället slutrevisionsmöte, det andra externa besök.

o En samlingsfaktura från Pour Bon med tre beställningar. Avser inköp av lunch den 18 september 2012 vid tre tillfällen. Deltagare har varierat mellan tre till fyra. Totalt belopp 1 180 kr. Oklart vilka deltagarna var och syfte framgår ej. Enligt fonden avser det externa besök.

o En samlingsfaktura från Pour Bon med en beställning. Avser inköp av lunch 26 september 2012. Tre deltagare. Totalt belopp 452 kr. Syfte framgår ej av underlag. Enligt fonden avser det externa besök.

o Buffé samt dagens rätt (två tillfällen) den 12 respektive 13 november. Totalt belopp 2 758 kr. Inköpet sker i samband med möte med Business Region Göteborg. Syfte framgår av underlag och deltagarförteckning finns (totalt 31 deltagare).

Affärsklass kan bokas i undantagsfall och bedöms från fall till fall av närmaste chef. Fonden uppger även att resebokningsbyrån noterar om någon bokar en resa som avviker från fondens riktlinjer och underrättar fonden. Vi har i våra stickprov ej noterat avvikelser från riktlinjerna i detta avseende, dock har vi noterat fall av stickprov som avser affärsklass.

Fondens attestinstruktion bygger på dualitet så tillvida att en person konterar transaktionen och transaktionen sedan skall godkännas av behörig person enligt gällande attestinstruktion. Fakturan går igenom kontering, sakgranskning samt slutattest innan den kan godkännas för betalning.

Ordförande ska enligt attestinstruktionen attestera samtliga VDs kostnader. Av praktiska skäl attesteras dock VDs kostnader i systemet av receptionist efter att ordförande har attesterat pappersfakturan. Även ekonomichef äger rätt att attestera VDs fakturor i systemet i de fall beloppet understiger 10 000 kr.

VD attesterar leverantörsfakturor utan beloppsgräns samt kostnader för personer i den fondledningen.

I övrigt gäller att CFO, medlemmar i fondledningen samt avdelningschefer har attesträtt.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	98 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

358

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Samtliga fakturor attesteras elektroniskt vilket innebär att de ej kan betalas om de inte är attesterade. Styrelseordförandes attest av VDs kostnader sker dock manuellt på underlagen.

Samtliga stickprov är attesterade enligt ovan rutin.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	99 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

359

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 11 – Resultat av granskning av stickprov på Tredje AP- fonden

Nedan sammanfattar vi resultatet av våra stickprov avseende Tredje AP-fonden:

Vi har valt att exemplifiera vissa kostnader för att ge läsaren en bild av kostnader inom de olika områdena, vilket inte behöver betyda att de exemplifierade kostnaderna står i strid med fondens riktlinjer.

Fonden har under året gjort justeringar i vissa förmåner, vilket redogjorts för tidigare. Granskade stickprov är i enlighet med vid var tillfälle gällande riktlinjer.

Intern representation ska vara måttfull och ske med gott omdöme. Vi har i våra stickprov bl.a. noterat följande intern representation:

o Catering i samband med sommarpub för hela AP3 den 12 juni 2012, totalkostnad 5 232 kr. De anställda betalade själv för alkoholhaltiga drycker. Fonden uppger att representationen var en sommaravslutning i samband med workshop avseende etik för samtliga anställda. Förutom de anställda på fonden deltog även en extern föredragshållare.

o Middag samt inträde på Louisiana i samband med styrelsemöte den 10 maj 2012. Totalkostnad 19 401 kr fördelas enligt följande: Middag 14 830 varav vin 4 165 kr, inträden Louisiana 1 641 kr, middag 2928 kr varav 760 kr avsåg vin. 14 personer medverkade.

o Mötesrum halvdag i samband med styrelsemöte på Kastrup den 11 maj 2012 totalkostnad 8 668 kr, varav 1 004 kr avsåg fika resterande del avsåg lokal och projektorhyra. 14 personer medverkade.

o Heldagskonferens 14 september 2012 med middag för hela fonden. Totalkostnad 128 467 kr, 47 personer medverkade varav 40 personer stannade på middagen. Konferenspaket inkluderade möteslokal inkl grupprum, lunch och middag samt kaffe, frukt etc. under dagen.

o Bokslutsmiddag på fonden den 8 mars 2012 inklusive uppträdande. Total kostnad 13 020 kr, 43 personer deltog.

o Konferens med övernattning för ledningsgruppen. På konferensen deltog 6 personer från AP3:s ledning samt 2 externa konsulter. Konferenspaket inkluderande möteslokal, konferensservice, två

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	100 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

360

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

luncher, en middag, övernattning, frukost samt kaffe och frukt under mötesdagarna. Syftet med konferensen kunde angetts tydligare på underlaget. Total kostnad 51 493 kr varav 2 436 kr avser vin och öl. Kostnad per person 6 436 kr.

Gåvor ska vara måttfulla. Vi har i våra stickprov funnit följande gåvor:

o Avskedspresent till anställd i samband med pension. Total kostnad 1 395 kr.

o Gåva till familjekollo (Stadsmissionen) lämnades i samband med extern persons 50 årsdag. Total kostnad 2 000 kr.

Extern representation ska vara måttfull, ske med gott omdöme och vara relaterad till verksamheten. En särskild blankett skall användas vid varje kontokortsbetalning. Blanketten ska för extern representation innehålla information om när representationen ägde rum, vilka som deltog och vilka företag dessa representerade. Samband med fondens verksamhet skulle kunna förtydligas. Vi har i våra stickprov bl.a. noterat följande extern representation:

o Middag med VD för AP3 och VD för SPP. Total kostnad 1 700 kr. Förutom deltagarnas namn och företag anges inget syfte.

o Lunch möte på kontoret med projektgrupp med deltagare AP3 och från externt företag/konsulter. Totalt 13 personer, varav 9 från AP3 och 4 konsulter. Total kostnad 2 551 kr. Lunchen ingår som en del i ett heldags projektmöte för uppstart av projektet FKV7 (uppgradering av AP3s portföljsystem). Namn och företag anges för alla deltagare.

o Bowling och middag med projektgrupp med deltagare från AP3 och från externt företag/konsulter. Totalt sex anställda från AP3 och fyra konsulter. Total kostnad 6 500 kr. Utöver deltagarnas namn och företag anges att syftet med representationen är en kick-off för gemensamt projekt.

Affärsklass kan bokas i undantagsfall och bedöms från fall till fall av närmaste chef För ett stickprov har vid resa till USA affärsklassbiljett valts. Detta har motiverats med arbete nära inpå ankomsttid till destinationen och har då godkänts av närmaste chef.

Fonden anger i sina riktlinjer att de anställda ska lämna in kvitto för samtliga utlägg men accepterar undantagsvis att så inte sker. Vid ett tillfälle har vi noterat att kvitto saknas för ett utlägg vid tjänsteresa till

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	101 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

361

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

USA. Detta utlägg hade gjorts med kontokort och kunde härledas genom kontoutdraget.

Fondens attestinstruktion bygger på dualitet så tillvida att en person konterar transaktionen och transaktionen sedan skall godkännas av behörig person enligt gällande attestinstruktion.

Ordförande ska enligt attestinstruktionen attestera samtliga VDs kostnader samt löneförändringar för VD. Av praktiska skäl attesteras dock VDs kostnader av CFO löpande. Underlagen samlas sedan i en pärm som ordförande går igenom vid besök på fonden och då slutattesterar. Ordföranden besöker fonden i samband med styrelsemötena men har också avstämningsmöten med VD däremellan så slutattestering sker normalt varannan månad.

VD attesterat leverantörsfakturor utan beloppsgräns, löneförändringar samt kostnader för personer i den verkställande ledningen som direktrapporterar till VD.

I övrigt gäller att CFO, avdelningschef och gruppchef har attesträtt.

Samtliga fakturor attesteras manuellt på underlagen.

Samtliga stickprov är attesterade enligt ovan rutin.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	102 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

362

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 12 – Resultat av granskning av stickprov på Fjärde AP- fonden

Nedan sammanfattar vi resultatet av våra stickprov avseende Fjärde AP-fonden:

Vi har valt att exemplifiera vissa kostnader för att ge läsaren en bild av kostnader inom de olika områdena, vilket inte behöver betyda att de exemplifierade kostnaderna står i strid med fondens riktlinjer.

Fonden har under året gjort justeringar i vissa förmåner, vilket redogjorts för tidigare. Granskade stickprov är i enlighet med vid var tillfälle gällande riktlinjer.

Intern representation ska vara måttfull och ske med gott omdöme. Fonden har under året kompletterat riktlinjerna med att vid representation ska återhållsamhet iakttas beträffande alkoholhaltiga drycker. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Bokslutsmiddag på restaurang Supper den 7 mars 2012 total kostnad 79 863. Kostnaden för alkoholhaltiga drycker uppgår till 31 570 kr varav 11 070 kr avser sprit enligt underlaget och resterande avser vin. Totalt deltog 41 personer.

o Konferens och middag med ränte- och valutagruppen den 20 juni 2012 total kostnad 4 500 kr, sju personer deltog.

o Internkonferens ränte- och valutagrupperna med övernattning, den 23 till 24 januari 2012 på Engholmens slott. Total kostnad 29 792 kr varav 1 563 kr avsåg vin, 1 320 avsåg starköl och 400 kr avsåg starksprit. 5 personer deltog varav en konsult. Kostnaden är bokad på kontot för extern representation. Kostnaden för starköl om

1 320 kr har dragits från en anställds lön.

o Konferens med två övernattningar mellan den 11-13 maj 2012 på Villa Maritime, Marstrand. Totalkostnad för konferenspaketet uppgick till 156 797 kr. 24 personer deltog på konferensen. Konferenspaketet inkluderade två övernattningar, konferenslokal, frukt och godis i konferenslokalen, guidning Carlstens fästning, två middagar och en lunch. Fonden har därutöver två kvitton på dricka vid middagarna på totalt 6 881 kr. Fonden anger att regeln var att högst tre glas vin per deltagare per middag och det kunde bytas mot öl. Total kostnad per person 6 820 kr.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	103 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

363

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Fonden ger en julgåva av mindre värde till de anställda varje år. Vi har i våra stickprov funnit följande gåvor:

o Julgåva till anställda från Delicard 34 591 kr ink frakt. Avser 65 stycken julgåvor, då frakt inte räknas in i värdet är gåvan ej skattepliktig för mottagaren.

Representationsnotor ska inkluderas med uppgift om bl.a. när representationen ägde rum, namn på deltagare och vilka företag, yrke/funktion dessa representerade samt syftet med representationen. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Lunch på kontoret där det har beställts sallader från Panini (2 respektive 4 sallader för två olika tillfällen), av beställningen som är bifogad framgår det ej mer än namnet på de personer som närvarat samt vilket företag de representerade. Syftet med lunchen kan förtydligas.

Riktlinjerna anger att rabatterade biljetter ska utnyttjas i största möjliga utsträckning. Vid resa inom Europa ska ekonomiklass bokas om inte särskilda skäl föreligger. Vid resa utanför Europa kan ekonomi plus bokas,

vihar inte noterat några avsteg från detta i våra stickprov.

Fondens attestinstruktion bygger på dualitet så tillvida att en person kontrollerar verifikatet för att sedan attesteras av behörig person.

Ordförande ska enligt attestinstruktionen attestera samtliga VDs kostnader.

VD fullständig attesträtt exklusive egna personliga kostnader vilka attesteras av styrelsens ordförande. VD attesterar kostnader för personer

iden verkställande ledningen som direktrapporterar till VD.

I övrigt gäller att CIO, avdelningschef och gruppchef inom affärssidan har attesträtt inom angivna beloppsgränser.

Samtliga fakturor attesteras elektroniskt vilket innebär att de ej kan betalas om de inte är attesterade. Styrelseordförandes attest av VDs kostnader sker dock manuellt på underlagen.

Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Två fakturor har blivit attesterade av den person som kostnaden avser. I det ena fallet avsåg fakturan en synundersökning och uppgick till 250 kr. i det andra fallet avsåg fakturan en taxiresa och uppgick till 1300 kr.

o Samlingsfakturor avseende resor har attesterats av VD, vilka även innefattar VD’s egna resor. De kostnader VD haft som attesterats

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	104 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

364

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

av styrelsens ordförande avser utlägg via kontokort samt reseräkningar. Fonden har meddelat oss att de kommer be styrelsens ordförande att attestera de fakturor som avser VD’s resor härefter.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	105 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

365

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 13 – Resultat av granskning av stickprov på Sjätte AP- fonden

Nedan sammanfattar vi resultatet av våra stickprov avseende Sjätte AP-fonden:

Vi har valt att exemplifiera vissa kostnader för att ge läsaren en bild av kostnader inom de olika områdena, vilket inte behöver betyda att de exemplifierade kostnaderna står i strid med fondens riktlinjer.

Fonden har under året avskaffat flertalet förmåner. Det fanns tidigare inga dokumenterade riktlinjer men en förteckning på en powerpoint slide. Granskade stickprov är i enlighet med vid var tid gällande riktlinjer.

Enligt uppdaterade riktlinjer från november 2012 bör Intern representation visa restriktivitet och återhållsamhet och den ska inte vara av ”lyxbetonad” karaktär. Representationen måste kunna motiveras och namnen på de personer och företag/organisationer som deltagit skall framgå av underlaget. Tidigare riktlinjer var ej dokumenterade. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Avslutningsmiddag för avgående vd den 25 april 2012. Total kostnad 6 200 kr varav vin 3 120 kr, tre personer deltog, avgående VD, styrelsens ordförande och ytterligare en styrelseledamot.

o Kvällsaktivitet med hela fonden inbjuden den 14 juni 2012. Total kostnad 5 300 varav 1 735 kr avsåg vin/öl, 17 personer deltog. o Buffé till styrelse och personal den 21 april 2012. Total kostnad

9 295 kr avser 40 personer. Deltagare har ej angetts på underlaget. Syfte skulle kunna framgå tydligare av verifikatet. Enligt uppgift från fonden ville styrelsens ordförande träffa hela personalen samt i samband med detta avtacka avgående VD.

Gåvor bekostas inte av fonden sedan de nya riktlinjerna antogs i november 2012. Tidigare riktlinjer avseende gåvor var ej dokumenterade. Vi har i våra stickprov funnit följande gåvor:

o Present till avgående VD, inköpt i april 2012, 1 899 kr avser en vinkylare och en flaska vin för 329 kr.

Extern representation bör vara restriktivt och återhållsam enligt de nya riktlinjerna som antogs i november 2012. Tidigare riktlinjer var ej dokumenterade. Representationen måste kunna motiveras och namnen på de personer och företag/organisationer som deltagit skall framgå av underlaget. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	106 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

366

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

o Lunch på kontoret den 14 mars 2012. Total kostnad 750 kr, avser 10 personer. Deltagare framgår av underlaget. Syfte med denna lunch framgår dock ej av underlaget. Enligt uppgift från fonden var lunchen en extern representation i samband med ett besök av private equityfond som höll en presentation av sin verksamhet och investeringsinriktning.

o Lunch den 12 januari 2012, total kostnad 1 100 varav 65 kr avser öl, fyra personer deltog. Namn på deltagare framgår av underlaget men ej vilka företag de representerar. Syftet med lunchen framgår ej av underlagen. Enligt uppgift från fonden genomfördes lunchen i samband med att ny VD tillträtt i ett av fondens direktägda bolag och representanter från Storbritannien var på besök för att träffa ny VD samt fortsätta en diskussion om ett eventuellt samarbete mellan bolagen.

I fondens riktlinjer som antogs i november 2012 anges specifikt att resor ej får ske i affärsklass. Tidigare riktlinjer var ej dokumenterade.

o I vårt stickprov har vi noterat en flygresa till Hongkong mars 2012 med biljettkostnad på 39 271 kr. Det framgår ej på underlaget vilken biljettyp resan avser. Vi har ej haft möjlighet att med resenären utröna om det är en resa i affärsklass eller inte. Oavsett vilket hade Sjätte AP-fondens anställda före hösten 2012 möjlighet att utan särskilda skäl företa resa i affärsklass. För övrigt företogs resan aldrig utan blev senare krediterad.

o Vi har i våra stickprov noterat inköp av ett inrikes halvårskort på SAS för 82 109 kr för en anställd (inköpt i juni 2012). Kortet var ett sexmånaders kort som användes av investeringsansvarig som reste frekvent mellan två inrikesdestinationer. Fonden uppger att det var av kostnadsskäl som halvårskortet köptes då det var billigare än att köpa enstaka biljetter.

I samband med granskningen uppdagades ett stickprov som avsåg en reseräkning var felaktigt ifylld, vilket hade gjort att den anställde fick

7 263 kr för mycket utbetalt. Felet inträffade fonden införde rutinen att varje anställd själv ska lägga in sina uppgifter, kvitton etc i reseräknings- och utläggsprogrammet och orsakades av den mänskliga faktorn så tillvida att den anställde hade angett fel valutabelopp. Fonden kommer att korrigera detta under 2013.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	107 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

367

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Fondens attestinstruktion bygger på dualitet då det är en person som ska godkänna fakturan innan den attesteras av den person som har ansvaret för kostnadsstället. I det fall kostnaden avser kostnadsställeansvarig ska attest ske av administrativ chef för kostnader upp till 75 000 kr (på delegation av VD). Överstiger kostnaden 75 000 kr ska attest ske av VD

Styrelsens ordförande attesterar VDs kostnadsställe efter varje tertial (tertialavstämning). Styrelsens ordförande kan ge Fondens Administrativa chef tillåtelse att löpande interimistiskt attestera VDs kostnadsställe tills dess att ovan nämnda tertialavstämning är färdig och därmed slutlig attest sker

Samtliga fakturor attesteras elektroniskt vilket innebär att de ej kan betalas om de inte är attesterade. Styrelseordförandes attest av VDs kostnader sker dock manuellt på underlagen.

Samtliga stickprov är attesterade enligt ovan rutin.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	108 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

368

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

Bilaga 14 – Resultat av granskning av stickprov på Sjunde AP- fonden

Nedan sammanfattar vi resultatet av våra stickprov avseende Sjunde AP-fonden:

Vi har valt att exemplifiera vissa kostnader för att ge läsaren en bild av kostnader inom de olika områdena, vilket inte behöver betyda att de exemplifierade kostnaderna står i strid med fondens riktlinjer.

Fonden har under året gjort vissa justeringar i vissa förmåner, vilket redogjorts för tidigare. Fonden har tidigare ej haft alla förmåner dokumenterade utan vissa har meddelats personalen muntligen. Granskade stickprov är i enlighet med de muntligt kommunicerade riktlinjerna.

Enligt de uppdaterade riktlinjerna avser intern representation aktiviteter för den egna personalen som syftar till att skapa goda arbetsförhållanden. Några beloppsgränser fastställs inte, men det anges att Skatteverkets rekommendationer om avdrag för utgifter för representation kan tjäna som vägledning. Vid representation ska det visas återhållsamhet vid bruk av alkoholhaltiga drycker. Starksprit bör inte förekomma. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Middag på Gondolen i samband med styrelsemöte den 11 juni 2012. Total kostnad 11 500 kr varav 4 200 kr avsåg vin. 14 personer deltog.

o Buffe på kontoret den 29 mars 2012 och därefter Teaterföreställning på Intiman. Total kostnad 31 828 kr varav biljetterna kostade 20 140 kr. Till detta finns en kostnad på totalt 455 kr för öl och vin. 27 personer deltog.

Enligt de uppdaterade riktlinjerna ska extern representationen vara och av utomstående uppfattas som motiverad och måttfull samt anpassad till sitt sammanhang. Några beloppsgränser fastställs inte, men Skatteverkets rekommendationer om avdrag för utgifter för representation kan tjäna som vägledning. Vid representation ska det visas återhållsamhet vid bruk av alkoholhaltiga drycker. Starksprit bör inte förekomma. Vi har bl.a. noterat följande i våra stickprov:

o Middag på Wedholmsfisk den 11 november 2012 i samband med avtackning för juryordföranden i AP7s journalistpris jury. Total kostnad 10 556 kr varav 3 906 kr avsåg vin, 9 personer deltog, varav två från fonden, juryordföranden, två ytterligare

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	109 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

369

Skr. 2012/13:130

Bilaga 9

jurymedlemmar, samt fyra tidigare medarbetare/styrelseledamöter på fonden.

o Lunch på Restaurang Seikon total kostnad 469 kr. 3 personer deltog. Syftet med lunchen var diskussion om möjliga samarbeten.

Enligt de uppdaterade riktlinjerna ska färdsätt och logi anpassas till tjänsteresans karaktär och med hänsyn till den totala kostnaden för resan. VD beslutar i särskild instruktion om de närmare regler som gäller för val av färdmedel och typ av biljett vid tjänsteresor.

o Vi har av våra stickprov noterat att en resa företogs till Tokyo den 22 oktober 2012. Kostnaden för denna resa tur och retur uppgick till 30 105 kr vi har av underlaget inte kunna bedöma i vilken klass denna resa genomfördes. Fonden uppger dock att resan företogs i affärsklass vilket var möjligt enligt då gällande riktlinjer för fonden.

Fondens attestinstruktion bygger på dualitet så tillvida att utbetalningar och manuella transaktioner ska attesteras av två tjänstemän i förening. VD fastställer vilka tjänstemän som omfattas av denna attesträtt.

Ordförande eller vice ordförande ska enligt attestinstruktionen attestera kostnader som rör VD. Kostnader som rör styrelsens ordförande attesteras av regelverksansvarig.

Utbetalningar som rör VD eller styrelsens ordförande sakgranskas och vidimeras av den administrativa chefen före bokföring och utbetalning. Verifikationer för sådana utbetalningar sammanställs kvartalsvis för attest i efterhand.

Verkställande direktören (VD) attesterar samtliga utbetalningar men rätt att vidaredelegera attesträtt till andra anställda inom AP7. Vidaredelegering som gäller tills vidare ska anmälas till styrelsen.

Vidare delegering har skett till Vice VD med samma begränsningar som gäller för VD, även administrativ chef får attestera utbetalningar och andra transaktioner upp till 150 tkr. I det fall utbetalningar som rör person med attesträtt ska dennes chef attestera kostnaden.

Samtliga stickprov är attesterade enligt ovan rutin.

Granskning av AP-fondernas kostnader för ersättningar,	110 (110)
personalförmåner, representation och tjänsteresor

370

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 maj 2013

Närvarande: Statsråden Larsson, ordförande, Erlandsson, Hägglund, Carlsson, Adelsohn Liljeroth, Björling, Norman, Attefall, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Hatt, Ek, Lööf, Enström

Föredragande: statsrådet Norman

Regeringen beslutar skrivelse 2012/13:130 Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2012.

Skr. 2012/13:130

371