Begreppet beskattningsbar person - en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen

Innehållsförteckning			Prop. 2012/13:124
1	Förslag till riksdagsbeslut ................................................................		5
2	Lagtext	.............................................................................................	7
	2.1	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
		(1994:200) .........................................................................	7

2.2Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) .....................................................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1245) om redovisning, betalning och kontroll av

mervärdesskatt för elektroniska tjänster ..........................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

		skatt på energi..................................................................	60
3	Ärendet och dess beredning ...........................................................		61
4	Bakgrund........................................................................................		62
5	Gällande rätt...................................................................................		63
	5.1	Svensk rätt .......................................................................	63
	5.2	EU-rätt.............................................................................	65
6	Beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet......................		69

6.1Begreppet beskattningsbar person ersätter

yrkesmässig verksamhet..................................................

6.1.1Definitionerna av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk

verksamhet......................................................

6.1.2Tillfälliga leveranser av nya

transportmedel ................................................

6.2Vissa transaktioner av arbetsgivare och transaktioner

från fastighet....................................................................

6.3Avgränsning avseende mindre verksamheter och

		slopande av 30 000-kronorsgränser.................................	78
	6.4	Redaktionella och tekniska följdändringar ......................	82
7	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................		88
8	Offentligfinansiella och andra effekter ..........................................		88
9	Rättelse i kraftträdandebestämmelserna till lagen om skatt på
	energi	.............................................................................................	91
10	Författningskommentarer...............................................................		92

10.1Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) .......................................................................

10.2Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) ...................................................................

100

10.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1245) om

redovisning, betalning och kontroll av
mervärdesskatt för elektroniska tjänster ........................	101

10.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om

skatt på energi................................................................

102

Lagtext

Prop. 2012/13:124

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)1 dels att 4 kap. 2–5 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska utgå,

6 a kap. 1–6 §§, 7 kap. 7 b §, 8 a kap. 11 §, 9 kap. 1 och 2 §§, 9 a kap.
1–3, 8, 9, 13 och 14 §§, 9 b kap. 1, 2 och 4–6 §§, 9 c kap. 7 §, 10 kap. 1,
2, 11, 11 c–11 f, 13 a och 13 b §§, 11 kap. 1, 3, 5, 9 och 12 §§, 11 a kap.
1	§, 13 kap. 15 a §, 19 kap. 1, 8, 22, 25, 31 och 34 §§ samt 20 kap. 1–
3	§§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 4 kap., rubrikerna närmast före 4 kap. 1 §, 5 kap. 4 § och 19 kap. 1, 22 och 31 §§ samt rubriken närmast efter rubriken till

10 kap. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §2
Mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag
1. vid sådan omsättning inom	1. vid sådan	omsättning	inom
landet av varor eller tjänster som	landet av varor eller tjänster som
är skattepliktig och görs i en	är skattepliktig och görs av en
yrkesmässig verksamhet,	beskattningsbar	person i	denna
	egenskap,

2.vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet, eller

3.vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig.

Vad som utgör omsättning eller import anges i 2 kap. Vad som utgör unionsinternt förvärv anges i 2 a kap. Huruvida skatteplikt före- ligger för en omsättning, ett unionsinternt förvärv eller import anges i 3 kap. Vad som är yrkes- mässig verksamhet anges i 4 kap. I

1 Lagen omtryckt 2000:500.

Senaste lydelse av 4 kap. 2 § 2009:1333.

2 Senaste lydelse 2011:283.

Prop. 2012/13:124 vilka fall en omsättning anses ha	4 kap. I vilka fall en omsättning
gjorts inom landet anges i 5 kap.	anses ha gjorts inom landet anges i
	5 kap.

Till staten ska också betalas belopp som i en faktura eller liknande handling betecknats som mervärdesskatt, även om beloppet inte utgör mervärdesskatt enligt denna lag.

2 §3

Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är

1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat

följer av 2–4 e: den som omsätter varan eller tjänsten,
2. för omsättning	som	anges i	2. för		omsättning		som	anges	i
1 § första stycket	1 av	sådana	1 §	första stycket			1 av	sådana
tjänster som avses i 5 kap. 5 §, om			tjänster som avses i 5 kap. 5 §, om
den som omsätter tjänsten är en			den som omsätter tjänsten är en
utländsk företagare och för-			utländsk		beskattningsbar			person:
värvaren är en näringsidkare eller			den som förvärvar tjänsten, om
en juridisk person som inte är			denne är
näringsidkare men	är registrerad		– en beskattningsbar person,
till mervärdesskatt här: den som			– en juridisk person som inte är
förvärvar tjänsten,			en beskattningsbar person men är
			registrerad till mervärdesskatt här,
			eller
			– en juridisk person som skulle
			ha varit en beskattningsbar person
			om inte 4 kap. 8 § varit tillämplig,
3. för omsättning	som	anges i	3. för		omsättning		som	anges	i
1 § första stycket	1 av	sådana	1 §	första stycket			1 av	sådana
varor som avses i 5 kap. 2 c och			varor som avses i 5 kap. 2 c och
2 d §§, om den som omsätter varan			2 d §§, om den som omsätter varan
är en utländsk företagare och för-			är	en	utländsk	beskattningsbar
värvaren är registrerad till mer-			person		och	förvärvaren			är
värdesskatt här: den som förvärvar			registrerad till mervärdesskatt här:
varan,			den som förvärvar varan,

4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap. 30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,

4 a. för omsättning som anges i				4 a. för omsättning som anges i
1 §	första	stycket	1 mellan	1 § första stycket 1 mellan beskatt-
näringsidkare som är eller ska				ningsbara personer som är eller
vara registrerade till mervärdes-				ska vara registrerade till mer-
skatt här, av guldmaterial eller				värdesskatt här, av guldmaterial
halvfärdiga produkter med en fin-				eller halvfärdiga produkter med en
halt av minst 325 tusendelar eller				finhalt av minst 325 tusendelar
av investeringsguld om den som				eller av investeringsguld om den
omsätter guldet är			skattskyldig	som omsätter guldet är skatt-
enligt	3 kap.	10 b §:	den som	skyldig enligt 3 kap. 10 b §: den
förvärvar varan,				som förvärvar varan,

3 Senaste lydelse 2012:755.

4 b. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i andra stycket, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf: den som förvärvar tjänsten, om denne är

–en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller

–en annan näringsidkare som tillhandahåller en näringsidkare som avses i första strecksatsen sådana tjänster,

4 c. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 av vara eller av tjänst med anknytning till fastighet som avses i 5 kap. 8 §, utom fastighetstjänst som avses i 4 b i denna paragraf eller 3 kap. 3 § andra och tredje styckena, om den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är registrerad till mer- värdesskatt här: den som förvärvar varan eller tjänsten, om inte annat följer av 2 d §,

4 d. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska vara registrerade till mervärdes- skatt här, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf, av utsläppsrätter för växthusgaser enligt defini- tionen i artikel 3 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthus- gaser inom gemenskapen vilka kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, eller av andra enheter som verksamhetsutövare kan an- vända för att följa det direktivet: den som förvärvar tjänsten,

4 e. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 mellan

4 b. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i andra stycket, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf: den som förvärvar tjänsten, om denne är

–en beskattningsbar person som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller

–en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses

iförsta strecksatsen sådana tjänster,

4 c. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 av vara eller av tjänst med anknytning till fastighet som avses i 5 kap. 8 §, utom fastighetstjänst som avses i 4 b i denna paragraf eller 3 kap. 3 § andra och tredje styckena, om den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk beskattningsbar person och förvärvaren är registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar varan eller

tjänsten, om inte annat följer av 2 d §,

4 d. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 mellan beskatt- ningsbara personer som är eller ska vara registrerade till mer- värdesskatt här, om skattskyldig- het inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf, av utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växt- husgaser inom gemenskapen vilka kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, eller av andra enheter som verksamhetsutövare kan an- vända för att följa det direktivet: den som förvärvar tjänsten,

4 e. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 mellan

Prop. 2012/13:124

Prop. 2012/13:124 näringsidkare som är eller ska	beskattningsbara personer som är
vara registrerade till mervärdes-	eller ska vara registrerade till
skatt här av sådana varor som	mervärdesskatt här av sådana
avses i tredje stycket: den som	varor som avses i tredje stycket:
förvärvar varan,	den som förvärvar varan,

5.för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som för- värvar varan, och

6.för import av varor

a)om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

b)om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

c)om skyldighet att betala tull med anledning av importen upp- kommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull,

iett annat EU-land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Första stycket 4 b gäller

1. sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till

– mark- och grundarbeten,

– bygg- och anläggningsarbeten,

– bygginstallationer,

– slutbehandling av byggnader, eller

– uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare, 2. byggstädning, och

3. uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2. Första stycket 4 e gäller varor som kan hänföras till följande nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN-nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och

om Gemensamma tulltaxan i dess lydelse den 1 januari 2012,

1. avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål (KN-nr som börjar med 7204),

2. avfall och skrot av koppar (KN-nr som börjar med 7404), 3. avfall och skrot av nickel (KN-nr som börjar med 7503),

4. avfall och skrot av aluminium (KN-nr som börjar med 7602), 5. avfall och skrot av bly (KN-nr som börjar med 7802),

6. avfall och skrot av zink (KN-nr som börjar med 7902), 7. avfall och skrot av tenn (KN-nr som börjar med 8002),

8. avfall och skrot av andra oädla metaller (KN-nr som börjar med 8101–8113), eller

9. avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska

	ackumulatorer (KN-nr som börjar med 854810).
	Vid omsättning av en vara eller					Vid omsättning av en vara eller
	en tjänst som görs inom landet av					en tjänst som görs inom landet av
	en näringsidkare som har ett fast					en beskattningsbar person som har
	etableringsställe här ska närings-					ett fast etableringsställe här ska
	idkaren	vid	tillämpningen		av	den beskattningsbara personen vid
	första stycket		likställas	med	en	tillämpningen av första stycket
10	utländsk	företagare, om		omsätt-		likställas med en utländsk beskatt-

ningen görs utan medverkan av det	ningsbar person, om omsättningen Prop. 2012/13:124
svenska etableringsstället.	görs utan medverkan av det
	svenska etableringsstället.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som gemenskapsvara i den förordningen.

Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap.

			2 d §4
Om	en	utländsk företagare		En	utländsk	beskattningsbar
begär det, har han rätt att bli				person som begär det har rätt att
skattskyldig		för omsättning	som	bli skattskyldig		för	omsättning
annars förvärvaren skulle ha varit				som annars förvärvaren skulle ha
skattskyldig för enligt 2 § första				varit	skattskyldig	för	enligt 2 §
stycket 4 c. Den utländske före-				första stycket 4 c. Den utländska
tagarens skattskyldighet ska där-				beskattningsbara personens skatt-
vid gälla för all sådan omsättning				skyldighet ska därvid gälla för all
inom landet.				sådan omsättning inom landet.
Vid omsättning av en vara eller				Vid omsättning av en vara eller
en tjänst som görs inom landet av				en tjänst som görs inom landet av
en näringsidkare som har ett fast				en beskattningsbar person som har
etableringsställe här ska närings-				ett fast etableringsställe här ska
idkaren	vid tillämpningen		av	den beskattningsbara personen vid
första stycket likställas med en				tillämpningen av		första stycket
utländsk företagare, om omsätt-				likställas med en utländsk beskatt-
ningen görs utan medverkan av det				ningsbar person, om omsättningen
svenska etableringsstället.				görs utan medverkan av det
				svenska etableringsstället.
Med vara förstås materiella ting,				6 §
				Med vara förstås materiella ting,
bland dem fastigheter och gas,				bland dem fastigheter och gas,
samt värme, kyla och elektrisk				samt värme, kyla och elektrisk
kraft. Med tjänst förstås allt annat				kraft. Med tjänst förstås allt annat
som kan tillhandahållas i yrkes-				som kan tillhandahållas.
mässig verksamhet.

9 §5

Med marknadsvärde förstås hela det belopp som köparen av en vara eller tjänst, i samma försäljningsled som det där omsättningen av varan eller tjänsten äger rum, vid tidpunkten för omsättningen och i fri konkurrens, skulle få betala till en oberoende säljare inom landet för en sådan vara eller tjänst.

Om ingen jämförbar omsättning av varor eller tjänster kan fastställas, utgörs marknadsvärdet

4Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

5Senaste lydelse 2007:1376.

Med utländsk beskattningsbar person förstås en beskattningsbar person som inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe här i landet och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas här.

Med export avses sådan omsätt- ning utanför EU av varor eller tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet.

Prop. 2012/13:124	1. när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset
	för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas,
	självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller
	2. när det gäller tjänster, av ett		2. när det gäller tjänster, av ett
	belopp som	inte understiger	belopp som inte understiger den
	näringsidkarens	kostnad för att	beskattningsbara personens kost-
	utföra tjänsten.		nad för att utföra tjänsten.

10 §6 Med export avses sådan omsätt-

ning utanför EU av varor eller tjänster som görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet.

14 §7

Med beskattningsår förstås beskattningsår enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt inkomstskattelagen, förstås med beskattningsår

1.kalenderåret, eller

2.räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).

I ärenden om återbetalning av	I ärenden om återbetalning av
ingående skatt till sådan utländsk	ingående skatt till en sådan
företagare som avses i 19 kap. 1 §	utländsk	beskattningsbar	person
första och andra styckena förstås	som avses i 19 kap. 1 § första och
med beskattningsår det kalenderår	andra	styckena förstås	med
som ansökan om återbetalning	beskattningsår det kalenderår som
gäller.	ansökan om återbetalning gäller.

15 §8

Med utländsk företagare förstås en näringsidkare som inte har sätet för sin ekonomiska verksam- het eller ett fast etableringsställe här i landet och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas här.

6Senaste lydelse 2011:283.

7Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

8Senaste lydelse 2001:971.

2 kap.	Prop. 2012/13:124
1 §9
Med omsättning av vara förstås

1.att en vara överlåts mot ersättning, eller

2.att en vara tas i anspråk genom uttag enligt 2 och 3 §§.

En överföring av en vara till ett annat EU-land ska likställas med en

omsättning av varan om
– varan transporteras		av en	– varan transporteras	av	en
näringsidkare eller	för	dennes	beskattningsbar person	eller	för
räkning från en yrkesmässig verk-			dennes räkning från en verksamhet
samhet som näringsidkaren be-			som den beskattningsbara per-
driver inom EU,			sonen bedriver inom EU,
– överföringen görs	för	denna	– överföringen görs för dennes
verksamhet, och			verksamhet, och

– överföringen ska beskattas som unionsinternt förvärv i det andra EU- landet.

Med omsättning av tjänst förstås

1.att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon, eller

2.att en tjänst tas i anspråk genom uttag enligt 5, 7 eller 8 §.

	2 §10
Med uttag av vara förstås	att	Med uttag av vara förstås att en
den som är skattskyldig		beskattningsbar person

1.tar ut en vara ur sin verksamhet för sitt eget eller personalens privata bruk eller, om inte annat följer av andra stycket, för överlåtelse av varan utan ersättning, eller annars för användning för annat ändamål än den egna verksamheten, eller

2.för över en vara från en verksamhet som medför skattskyldighet

eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c–13 §§ till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför

skattskyldighet eller sådan rätt till återbetalning.
Överlåtelse av varor utan ersätt-	Överlåtelse av varor utan ersätt-
ning anses inte som uttag, om	ning anses inte som uttag, om
varorna är gåvor av mindre värde	varorna är gåvor av mindre värde
eller varuprover och ges för den	eller varuprover och ges för den
skattskyldiges egen verksamhet.	beskattningsbara	personens	egen
	verksamhet.
	3 §
Vad som sägs i 2 § om uttag av	Vad som sägs i 2 § om uttag av
varor gäller endast om den skatt-	varor gäller endast om den
skyldige har haft rätt till avdrag för	beskattningsbara	personen	har
eller återbetalning enligt 10 kap.	haft rätt till avdrag för eller åter-
9–13 §§ av den ingående skatten	betalning enligt	10 kap. 9–13 §§
vid förvärvet av varan.	av den ingående skatten vid
	förvärvet av varan.

9Senaste lydelse 2011:283.

10Senaste lydelse 2010:1892.

Prop. 2012/13:124 Om den omsättning genom vilken den skattskyldige förvärvat varan eller, när varan förts in till Sverige av den skattskyldige, importen undantagits från skatte- plikt enligt 3 kap. 21 § tillämpas dock 2 §.

Om den omsättning genom vilken den beskattningsbara personen förvärvat varan eller, när varan förts in till Sverige av den beskattningsbara personen, importen undantagits från skatte- plikt enligt 3 kap. 21 § tillämpas dock 2 §.

	5 §11
Med uttag av tjänst förstås	att	Med uttag av tjänst förstås att en
den skattskyldige		beskattningsbar person

1. utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för sitt eget eller personalens privata bruk eller annars för annat ändamål än den egna

verksamheten, om tjänsten tillhandahålls utan ersättning,

2. använder

eller

låter

använder

eller

låter

personalen använda en vara som

hör till verksamheten för privat

bruk eller annars för annat ända-

mål än den egna verksamheten,

om omsättningen eller importen av

varan

undantagits

från skatteplikt

varan

undantagits

från skatteplikt

enligt

3 kap.

21 §

eller

om den

enligt

3 kap.

21 § eller

den

skattskyldige haft rätt till avdrag

beskattningsbara

personen

haft

för

eller

återbetalning

enligt

rätt till avdrag för eller åter-

10 kap. 9, 11 eller 11 c–13 §§ av

betalning enligt 10 kap. 9, 11 eller

den ingående skatten vid för-

11 c–13 §§

den

ingående

värvet, tillverkningen eller förhyr-

skatten vid förvärvet, tillverk-

ningen av varan, eller

ningen

eller

förhyrningen

varan, eller

3. för

privat ändamål

själv

3. för

privat

ändamål

själv

använder eller låter någon annan

använda en personbil eller motor-

cykel som utgör en tillgång i eller

har förhyrts för verksamheten och

den skattskyldige har haft rätt till

den beskattningsbara personen har

avdrag för

eller

återbetalning

haft rätt till avdrag för eller

enligt

10 kap. 9,

11 eller

11 c–

återbetalning enligt 10 kap. 9, 11

13 §§ av den ingående skatten vid

eller 11 c–13 §§ av den ingående

förvärvet,

tillverkningen

eller, i

skatten vid förvärvet, tillverk-

fråga om förhyrning, av hela den

ningen eller, i fråga om förhyr-

ingående skatten som hänför sig

ning, av hela den ingående skatten

till hyran.

som hänför sig till hyran.

Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är mer än ringa.

11 Senaste lydelse 2010:1892.

				7 §12							Prop. 2012/13:124
Med uttag av tjänst förstås även					Med uttag av tjänst förstås även
att en skattskyldig i en byggnads-					att en beskattningsbar person i en
rörelse utför eller förvärvar sådana					byggnadsrörelse utför eller för-
tjänster som anges i andra stycket					värvar sådana tjänster som anges i
och tillför dem en lägenhet som					andra stycket och tillför dem en
han innehar med hyresrätt eller					lägenhet som den beskattnings-
bostadsrätt eller en egen fastighet,					bara	personen		innehar		med
om han både		tillhandahåller			hyresrätt eller bostadsrätt eller en
tjänster	åt	andra	(bygg-		egen fastighet, om den beskatt-
entreprenader) och utför			tjänster		ningsbara personen både till-
på sådana lägenheter eller fastig-					handahåller		tjänster		åt	andra
heter, och lägenheten eller fastig-					(byggentreprenader)				och	utför
heten	utgör	lagertillgång		i	tjänster på sådana lägenheter eller
byggnadsrörelsen		enligt	inkomst-		fastigheter,		och	lägenheten		eller
skattelagen (1999:1229). Det-					fastigheten		utgör	lagertillgång			i
samma gäller i fråga om tjänster					byggnadsrörelsen			enligt inkomst-
som den skattskyldige utför på en					skattelagen (1999:1229). Det-
lägenhet eller fastighet som utgör					samma gäller i fråga om tjänster
en annan tillgång i byggnads-					som den beskattningsbara per-
rörelsen än lagertillgång.					sonen utför på en lägenhet eller
					fastighet som utgör en annan
					tillgång	i	byggnadsrörelsen				än

lagertillgång.

Första stycket gäller

1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

och

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster. Första stycket gäller inte om tjänsterna hänför sig till en del av

lägenheten eller fastigheten, som används i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.

			8 §13
Med uttag av tjänst förstås				Med uttag av tjänst förstås
vidare att en fastighetsägare utför				vidare att en fastighetsägare utför
sådana tjänster som anges i andra				sådana tjänster som anges i andra
stycket på en egen fastighet som				stycket på en egen fastighet som
utgör tillgång i en yrkesmässig				utgör tillgång i en ekonomisk
verksamhet	som	varken medför		verksamhet	som	varken medför
skattskyldighet eller rätt till åter-				skattskyldighet eller rätt till åter-
betalning av ingående skatt enligt				betalning av ingående skatt enligt
10 kap. 9,	11,	11 e eller	12 §.	10 kap. 9,	11,	11 e eller	12 §.
Detta gäller dock endast om de				Detta gäller dock endast om de
nedlagda	lönekostnaderna		för	nedlagda	lönekostnaderna		för
tjänsterna under		beskattningsåret		tjänsterna under		beskattningsåret
överstiger	300 000 kronor,		in-	överstiger	300 000 kronor,		in-

12Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

13Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

Prop. 2012/13:124 räknat skatter och avgifter som	räknat skatter och avgifter som
grundas på lönekostnaderna.	grundas på lönekostnaderna.
Första stycket gäller utförande av

1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster,

och

3.lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighets- skötsel.

Vad som sägs i första stycket							Vad som sägs i första stycket
gäller		också	hyresgäst			och	gäller också		hyresgäster och
bostadsrättshavare				som	utför		bostadsrättshavare som			utför
sådana tjänster som anges i andra							sådana tjänster som anges i andra
stycket 1 och 2 på en lägenhet som							stycket 1 och 2 på lägenheter som
han innehar med hyresrätt eller							de innehar med hyresrätt eller
bostadsrätt, om lägenheten innehas							bostadsrätt i en ekonomisk verk-
i en yrkesmässig verksamhet som							samhet	som	varken	medför
varken		medför	skattskyldighet				skattskyldighet eller rätt till åter-
eller rätt till återbetalning av							betalning av ingående skatt enligt
ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11,							10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.
11 e eller 12 §.
Om en fastighet ägs eller en							Om en fastighet ägs eller en
hyresrätt		eller bostadsrätt			innehas		hyresrätt	eller	bostadsrätt	innehas
av en näringsidkare som ingår i en							av en beskattningsbar person som
sådan	mervärdesskattegrupp					som	ingår i en sådan mervärdesskatte-
avses	i	6 a kap.	1 §	ska	gruppen		grupp som avses i 6 a kap. 1 § ska
anses som fastighetsägare, hyres-							gruppen anses som fastighets-
gäst	eller bostadsrättshavare					vid	ägare, hyresgäst eller bostadsrätts-
tillämpning av denna paragraf.							havare vid tillämpning av denna
							paragraf.

2 a kap.

3 §14

En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 1, om förvärvet avser 1. ett sådant nytt transportmedel som anges i 1 kap. 13 a §,

2. en	sådan	punktskattepliktig		2. en	sådan punktskattepliktig
vara som anges i 1 kap. 13 b § och				vara som anges i 1 kap. 13 b § och
köparen är en näringsidkare eller				köparen	är	en	beskattningsbar
en juridisk person som inte är				person eller en juridisk person
näringsidkare, eller				som inte är en beskattningsbar
				person, eller
3. en	annan	vara än	ett nytt	3. en	annan vara än ett nytt
transportmedel eller en punkt-				transportmedel eller en punkt-
skattepliktig vara och			förvärvet	skattepliktig		vara	och förvärvet
görs av en sådan köpare som anges				görs av en sådan köpare som anges
i andra stycket från en säljare som				i andra stycket från en beskatt-
är skattskyldig till mervärdesskatt i				ningsbar person som agerar i
ett annat EU-land.				denna egenskap och som inte är
				befriad från mervärdesskatt enligt

14 Senaste lydelse 2011:283.

bestämmelserna om små företag i Prop. 2012/13:124

artiklarna

282–292

direktiv

2006/112/EG i ett annat EU-land.

Första stycket 3 avser köpare som är

1. näringsidkare

vars

verksam-

1. en

beskattningsbar

person

het medför rätt till avdrag för

som agerar i denna egenskap och

ingående skatt eller rätt till

vars verksamhet medför rätt till

återbetalning

enligt

10 kap.

1 §

avdrag för ingående skatt eller rätt

andra

stycket

eller

9–13 §§

till återbetalning enligt 10 kap. 1 §

sådan skatt, eller

andra

stycket

eller

9–13 §§

sådan skatt, eller

2. näringsidkare

vars

verksam-

2. en

beskattningsbar

person

het inte medför någon avdragsrätt

som agerar i denna egenskap och

eller rätt till återbetalning enligt

vars

verksamhet inte

medför

10 kap. 9–13 §§

eller

juridiska

någon avdragsrätt eller rätt till

personer som inte är närings-

återbetalning

enligt

10 kap.

9–

idkare, under förutsättning

13 §§ eller en juridisk person som

inte är en beskattningsbar person,

under förutsättning

– att det sammanlagda värdet av

hans

skattepliktiga

förvärv

dennes

skattepliktiga

förvärv

andra varor än nya transportmedel

eller

punktskattepliktiga varor

eller

punktskattepliktiga

varor

under det löpande eller det

föregående kalenderåret överstiger

90 000 kronor, eller

– att köparen omfattas av ett sådant beslut som anges i 4 §.

5 §15

En vara ska anses förvärvad

enligt

2 §

även

fall

enligt

2 §

även

fall

transporten

påbörjas

utanför

transporten

påbörjas

utanför

och varan därefter importerats till

ett annat EU-land av förvärvaren

för vidare transport till Sverige,

om förvärvaren är en juridisk

person som inte är näringsidkare.

person som inte är en beskatt-

ningsbar person.

I 10 kap. 11 b § finns bestämmelser om återbetalning i vissa fall av skatt som betalas vid import.

7 §16

En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 3, om

– den som för över varan	– den som för över varan är en
bedriver yrkesmässig verksamhet i	beskattningsbar person som be-
ett annat EU-land,	driver verksamhet i ett annat EU-
	land,

15Senaste lydelse 2011:283.

16Senaste lydelse 2012:342.

Prop. 2012/13:124	– överföringen	görs	för denna		– överföringen		görs	för dennes
	verksamhet, och				verksamhet, och
	– överföringen	görs	genom	att	– överföringen		görs	genom	att
	varan transporteras från det EU-				varan transporteras från det EU-
	landet till Sverige av den som				landet till Sverige av den beskatt-
	bedriver verksamheten		eller	för	ningsbara	personen		eller	för
	dennes räkning.				dennes räkning.
	En vara ska inte anses förvärvad enligt 2 § 3, om överföringen
	1. görs för omsättning på fartyg, luftfartyg eller tåg under färd med
	avgångsort i ett EU-land och ankomstort i ett annat EU-land,
	2. utgör ett led i omsättningen av				2. utgör ett led i omsättningen av
	en tjänst som utförs åt den som för				en tjänst som utförs åt den som för
	över varan och tjänsten avser				över varan och tjänsten avser
	arbete på eller värdering av varan i				arbete på eller värdering av varan i
	Sverige, om transporten av varan				Sverige, om transporten av varan
	avslutas i Sverige och varan, sedan				avslutas i Sverige och varan, sedan
	arbetet eller värderingen utförts,				arbetet eller	värderingen utförts,
	skickas tillbaka till näringsidkaren				skickas tillbaka till den beskatt-
	i det EU-land som varan				ningsbara personen i det EU-land
	ursprungligen överförts från,				som varan ursprungligen överförts
					från,

3.görs för att den överförda varan ska användas för omsättningen av tjänster i Sverige och varan därför ska användas tillfälligt här i landet,

4.görs för att den överförda varan tillfälligt, högst två år, ska användas

iSverige, under förutsättning att motsvarande import skulle ha varit skattefri här i landet enligt vad som gäller för temporär import från ett icke medlemsland,

5. görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 3 a § eller i 3 kap. 30 a §,

6.görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 § första stycket 2 eller 4, eller

7.görs för sådan omsättning som anges i 5 kap. 2 c eller 2 d §.

När någon av de förutsättningar som anges i andra stycket inte längre föreligger, ska varorna anses ha överförts enligt reglerna i första stycket.

		9 §17
En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 4, om
– den som tar i anspråk varan			– den som tar i anspråk varan är
bedriver verksamhet	som	medför	en beskattningsbar person		som
skattskyldighet här i landet,			bedriver verksamhet här i landet,
– han tar i anspråk varan för ett			– den	beskattningsbara	per-
annat ändamål än som anges i 7 §			sonen tar i anspråk varan för ett
andra stycket genom att använda			annat ändamål än som anges i 7 §
den för denna verksamhet efter att			andra stycket genom att använda
varan transporterats	av	honom	den för denna verksamhet efter att
eller för hans räkning till Sverige			varan	transporterats av	den
från ett annat EU-land, och			beskattningsbara personen		eller
			för dennes räkning till Sverige från

17 Senaste lydelse 2011:283.

Från skatteplikt undantas unionsinterna förvärv enligt 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av en utländsk beskattningsbar per- son, om

1. den utländska beskattnings- bara personen är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU- land,

				ett annat EU-land, och					Prop. 2012/13:124
– varan	inte	härrör	från en	– varan inte härrör från en verk-
yrkesmässig verksamhet som han				samhet som den beskattningsbara
bedriver i det landet.				personen bedriver i det landet.
			3 kap.
			10 b §
En näringsidkare har rätt att bli				En beskattningsbar				person har
skattskyldig för en omsättning som				rätt att bli skattskyldig för en
annars skulle ha undantagits enligt				omsättning som annars skulle ha
10 a § första stycket om han				undantagits		enligt 10 a §			första
				stycket om		den	beskattningsbara
				personen
1. framställer		investeringsguld		1. framställer			investeringsguld
eller omvandlar guld av något slag				eller omvandlar guld av något slag
till investeringsguld och omsätt-				till investeringsguld och omsätt-
ningen görs till en annan närings-				ningen görs till en annan beskatt-
idkare, eller				ningsbar person, eller
2. i sin yrkesverksamhet normalt				2. i sin yrkesverksamhet normalt
omsätter	guld	för	industriellt	omsätter	guld		för	industriellt
ändamål	och omsättningen avser			ändamål	och omsättningen				avser
investeringsguld enligt 1 kap. 18 §				investeringsguld enligt 1 kap. 18 §
första stycket 1 och görs till en				första stycket 1 och görs till en
annan näringsidkare.				annan beskattningsbar person.

11 a §

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga

verksamheten.
Undantaget gäller endast om	Undantaget gäller endast om
tjänsterna omsätts av staten eller	tjänsterna omsätts av staten eller
en kommun eller av en förening i	en kommun eller av en förening i
de fall verksamheten inte anses	de fall verksamheten inte anses
som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §.	som ekonomisk enligt 4 kap. 8 §.

30 b §18 Från skatteplikt undantas

unionsinterna förvärv enligt 2 a kap. 2 § 1 av varor som görs av en utländsk företagare, om

1. den utländske företagaren är registrerad till mervärdesskatt i ett annat EU-land,

18 Senaste lydelse 2011:283.

Prop. 2012/13:124

2. förvärvet görs för en efterföljande omsättning här i landet,

3. varan sänds eller transporteras

direkt till Sverige från ett annat

EU-land än det där den utländske

EU-land än det där den utländska

företagaren

är

registrerad

till

beskattningsbara

personen

är

mervärdesskatt, och

registrerad till mervärdesskatt, och

4. den

till

vilken

den

efter-

4. den

till vilken den efter-

följande omsättningen görs är en

näringsidkare

eller

juridisk

beskattningsbar

person

eller

person som inte är näringsidkare,

juridisk person som inte är en

som är registrerad till mervärdes-

beskattningsbar person, som är

skatt här och som är skattskyldig

registrerad till mervärdesskatt här

för omsättningen enligt 1 kap. 2 §

och som är skattskyldig för om-

första stycket 4.

sättningen enligt 1 kap. 2 § första

stycket 4.

30 d §19

Från

skatteplikt

undantas

Från

skatteplikt

undantas

unionsinterna förvärv som görs av

utländska företagare om rätt till

utländska

beskattningsbara per-

återbetalning

enligt

10 kap.

1–3

soner om rätt till återbetalning

och 13–13 b §§

hela skatten

enligt 10 kap. 1–3 och 13–13 b §§

med anledning av förvärvet skulle

av hela skatten med anledning av

ha förelegat.

förvärvet skulle ha förelegat.

Från skatteplikt undantas även unionsinterna förvärv som görs under

sådana förutsättningar att rätt till återbetalning skulle föreligga enligt

10 kap. 6 och 7 §§.

30 f §20

Från

skatteplikt

undantas

Från

skatteplikt

undantas

unionsinterna förvärv av be-

gagnade varor, konstverk, samlar-

föremål

och

antikviteter,

föremål

och antikviteter,

varorna har sålts av en skattskyldig

varorna har sålts av en beskatt-

återförsäljare

och

omsättningen

ningsbar återförsäljare som agerar

har beskattats i det EU-land där

i denna egenskap och om-

transporten till

Sverige

påbörjats

sättningen har beskattats i det EU-

enligt bestämmelser som mot-

land där transporten till Sverige

svarar artiklarna 312–325 i rådets

påbörjats enligt bestämmelser som

direktiv 2006/112/EG.

motsvarar

artiklarna 312–325

rådets direktiv 2006/112/EG.

19Senaste lydelse 2011:283.

20Senaste lydelse 2012:342.

4 kap. Yrkesmässig verksamhet	4 kap. Beskattningsbar	person Prop. 2012/13:124
	och ekonomisk verksamhet

Vad som är yrkesmässig verk- samhet

Vad som avses med beskatt- ningsbar person och ekonomisk verksamhet

1 §

En verksamhet är yrkesmässig,

Med beskattningsbar person av-

om den

ses den som, oavsett på vilken

1. utgör näringsverksamhet en-

plats,

självständigt bedriver en

ligt

13 kap.

inkomstskattelagen

ekonomisk verksamhet, oberoende

(1999:1229), eller

av dess syfte eller resultat.

2. bedrivs i former som är jäm-

Anställda

och

andra

personer

förliga med en till sådan närings-

anses

inte

bedriva

verksamhet

verksamhet hänförlig

rörelse och

självständigt i den mån de är

ersättningen

för omsättningen i

bundna till en arbetsgivare av ett

verksamheten under beskattnings-

anställningsavtal eller av ett annat

året överstiger 30 000 kronor.

rättsligt förhållande

som skapar

ett

anställningsförhållande

vad

avser

arbetsvillkor,

lön

och

arbetsgivaransvar.

Med ekonomisk verksamhet av-

ses varje verksamhet som bedrivs

av en producent, en handlare eller

tjänsteleverantör,

inbegripet

gruvdrift och jordbruksverksamhet

samt verksamheter inom fria och

därmed likställda yrken. Ut-

nyttjande

materiella

eller

immateriella tillgångar i syfte att

fortlöpande

vinna

intäkter därav

ska

särskilt

betraktas

som

ekonomisk verksamhet.

6 §

Statens, ett statligt affärsverks

Verksamhet

som

bedrivs

eller en kommuns omsättning av

staten, ett statligt affärsverk eller

varor eller tjänster mot ersättning

en kommun anses inte som

utgör

yrkesmässig

verksamhet

ekonomisk verksamhet om den

oavsett om den bedrivs med

1. ingår som ett led i myndig-

vinstsyfte eller inte.

hetsutövning, eller

2. avser

bevis,

protokoll

eller

motsvarande avseende

myndig-

hetsutövning.

Prop. 2012/13:124		7 §21
En omsättning som avses i 6 §			Bestämmelserna i 6 § tillämpas
utgör dock inte yrkesmässig verk-			inte om det skulle leda till
samhet, om omsättningen			betydande	snedvridning	av
1. ingår som ett led i myndig-			konkurrensen.
hetsutövning, eller
2. avser bevis,		protokoll eller
motsvarande	avseende myndig-
hetsutövning.
Första stycket gäller inte om			Omhändertagande och		för-
behandlingen	av	omsättningen	störing av avfall och föroreningar
som icke yrkesmässig verksamhet			samt avloppsrening är att anse
skulle leda till betydande sned-			som ekonomisk verksamhet även i
vridning av konkurrensen.			sådana fall som avses i 6 §, under
			förutsättning att åtgärderna utförs
			mot ersättning.

Omhändertagande och för- störing av avfall och föroreningar samt avloppsrening är att anse som yrkesmässig verksamhet även i sådana fall som avses i första stycket, under förutsättning att åt- gärderna utförs mot ersättning.


	yrkesmässig				8 §22		ekonomisk
Som				verksamhet		Som				verksamhet
räknas inte en verksamhet som						räknas inte en verksamhet som
bedrivs av en ideell förening eller						bedrivs av en ideell förening eller
ett registrerat			trossamfund, när			ett registrerat			trossamfund, när
inkomsten av verksamheten utgör						inkomsten av verksamheten utgör
sådan inkomst av näringsverksam-						sådan inkomst av näringsverksam-
het för vilken skattskyldighet inte						het för vilken skattskyldighet inte
föreligger		för	föreningen		enligt	föreligger		för	föreningen		enligt
7 kap. 7 § första och andra stycket						7 kap. 7 § första och andra stycket
inkomstskattelagen				(1999:1229)		inkomstskattelagen				(1999:1229)
eller	för	trossamfundet			enligt	eller	för	trossamfundet			enligt
7 kap. 14 § samma lag.						7 kap. 14 § samma lag.

Vad som sägs i första stycket om ideella föreningar gäller också för

sådan förening som omfattas av		4 kap. 2 § lagen	(1999:1230) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).
	5 kap.
	2 c §23
Omsättning av gas genom ett		Omsättning av gas genom ett
naturgassystem	som är beläget	naturgassystem	som är beläget
inom unionens	territorium eller	inom unionens	territorium eller

21Senaste lydelse 2007:1376.

22Senaste lydelse 2000:1291.

23Senaste lydelse 2011:283.

genom ett gasnät som är anslutet				genom ett gasnät som är anslutet Prop. 2012/13:124
till ett sådant system, till en				till ett sådant system, till en
skattskyldig återförsäljare			ska	beskattningsbar återförsäljare ska
anses som en omsättning inom				anses som en omsättning inom
landet, om återförsäljaren antingen				landet, om återförsäljaren antingen
har sätet för sin ekonomiska				har sätet för sin ekonomiska
verksamhet i Sverige eller har ett				verksamhet i Sverige eller har ett
fast etableringsställe här för vilket				fast etableringsställe här för vilket
varan	levereras.	Om	åter-	varan	levereras.	Om	åter-
försäljaren varken här eller utom-				försäljaren varken här eller utom-
lands har ett sådant säte eller fast				lands har ett sådant säte eller fast
etableringsställe, är		varan	omsatt	etableringsställe, är		varan	omsatt
inom landet, om återförsäljaren är				inom landet, om återförsäljaren är
bosatt eller stadigvarande vistas i				bosatt eller stadigvarande vistas i
Sverige.				Sverige.

En vara är dock inte omsatt inom landet om den levereras till ett fast etableringsställe som återförsäljaren har utomlands.

Första och andra styckena gäller även omsättning av

1.el, eller

2.värme eller kyla genom ett nät för värme eller kyla.

Med en skattskyldig åter-	Med en beskattningsbar åter-
försäljare förstås i denna paragraf	försäljare förstås i denna paragraf
en näringsidkare vars huvud-	en beskattningsbar person	vars
sakliga verksamhet när det gäller	huvudsakliga verksamhet när	det
köp av gas, el, värme eller kyla	gäller köp av gas, el, värme eller
består i att sälja sådana varor	kyla består i att sälja sådana varor
vidare och vars egen konsumtion	vidare och vars egen konsumtion
av dessa varor är försumbar.	av dessa varor är försumbar.

3 a §24

En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en omsättning utomlands, om

1.säljaren levererar varan till en plats utanför EU,

2.direkt utförsel av varan till en plats utanför EU ombesörjs av en speditör eller fraktförare,

3. en utländsk företagare för-	3. en utländsk beskattningsbar
värvar varan för sin verksamhet i	person förvärvar varan för sin
utlandet och hämtar den för direkt	verksamhet i utlandet och hämtar
utförsel till en plats utanför EU,	den för direkt utförsel till en plats
	utanför EU,

4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsättning som anges i 1 § tredje stycket,

4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel som anges i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedels- lagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedels-

24 Senaste lydelse 2011:283.

Prop. 2012/13:124					6 §27
En	tjänst	som	tillhandahålls			En	tjänst som tillhandahålls
någon som inte är näringsidkare är						någon som inte är en beskatt-
omsatt inom landet, om den som						ningsbar person är omsatt inom
tillhandahåller		tjänsten		antingen		landet, om den som tillhandahåller
har sätet för sin ekonomiska						tjänsten antingen har sätet för sin
verksamhet i Sverige eller har ett						ekonomiska verksamhet i Sverige
fast	etableringsställe			här	från	eller har ett fast etableringsställe
vilket tjänsten		tillhandahålls. Om				här från vilket tjänsten tillhanda-
den	som tillhandahåller tjänsten					hålls. Om den som tillhandahåller
varken här eller utomlands har ett						tjänsten varken här eller utomlands
sådant säte eller fast etablerings-						har ett sådant säte eller fast
ställe är tjänsten omsatt inom						etableringsställe är tjänsten omsatt
landet, om denne är bosatt eller						inom landet, om denne är bosatt
stadigvarande vistas i Sverige.						eller	stadigvarande	vistas i
						Sverige.
En tjänst är dock inte omsatt inom landet om den tillhandahålls från ett
fast etableringsställe utomlands.
					7 §28
En förmedlingstjänst som till-						En förmedlingstjänst som till-
handahålls någon som inte är						handahålls någon som inte är en
näringsidkare		är	omsatt		inom	beskattningsbar person		är omsatt
landet, om						inom landet, om

1.tjänsten utförs för någon annans räkning i dennes namn, och

2.den omsättning som tjänsten avser görs inom landet enligt denna

lag.

9 §29

En varu- eller persontransporttjänst är omsatt inom landet om transporten inte till någon del genomförs i ett annat land, om inte annat

följer av andra stycket eller 10 §.
Första stycket gäller inte en	Första stycket gäller inte en
varutransporttjänst som tillhanda-	varutransporttjänst som tillhanda-
hålls en näringsidkare.	hålls en beskattningsbar person.

Befordran av brev i postverksamhet som avses i 1 kap. 2 § postlagen (2010:1045) ska anses som en omsättning inom landet.

	10 §30
En	unionsintern varutransport-	En	unionsintern varutransport-
tjänst	som tillhandahålls någon	tjänst	som tillhandahålls någon
som inte är näringsidkare är om-		som inte är en beskattningsbar
satt inom landet, om avgångsorten		person är omsatt inom landet, om
är belägen i Sverige.		avgångsorten är belägen i Sverige.

Med unionsintern varutransport avses en transport av varor där avgångs- och ankomstorterna är belägna i två skilda EU-länder.

27Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

28Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

29Senaste lydelse 2010:1892.

30Senaste lydelse 2011:283.

Med avgångsorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt Prop. 2012/13:124 inleds, utan hänsyn till det avstånd som tillryggalagts till den plats där

varorna befinner sig.

Med ankomstorten avses den ort där transporten av varorna faktiskt

avslutas.
	11 §31
Tjänster som	tillhandahålls	Tjänster som		tillhandahålls
någon som inte är näringsidkare i		någon som inte är en beskatt-
samband med en aktivitet som		ningsbar person i samband med en
anges i andra stycket är omsatta		aktivitet som anges i andra stycket
inom landet, om	aktiviteten	är omsatta inom landet, om
faktiskt äger rum i Sverige.		aktiviteten faktiskt äger rum i
Detsamma gäller till dessa tjänster		Sverige.	Detsamma gäller till
underordnade tjänster och tjänster		dessa	tjänster	underordnade
som tillhandahålls av den som		tjänster och tjänster som tillhanda-
organiserar aktiviteten.		hålls av den som organiserar
		aktiviteten.

Första stycket gäller en aktivitet som är

1.kulturell,

2.konstnärlig,

3.idrottslig,

4.vetenskaplig,

5.pedagogisk,

6.av underhållningskaraktär, eller

7.liknande dem som anges i 1–6, såsom mässor och utställningar.

			11 a §32
En tjänst i form av tillträde till				En tjänst i form av tillträde till
evenemang som anges i andra				evenemang som anges i andra
stycket	och	tillhandahålls	en	stycket	och	tillhandahålls		en
näringsidkare		är omsatt	inom	beskattningsbar person är omsatt
landet,	om evenemanget faktiskt			inom	landet,	om	evenemanget
äger rum i Sverige. Detsamma				faktiskt äger rum i Sverige.
gäller tjänster i anknytning till				Detsamma		gäller	tjänster	i
tillträdet.				anknytning till tillträdet.

Första stycket gäller evenemang som är

1.kulturella,

2.konstnärliga,

3.idrottsliga,

4.vetenskapliga,

5.pedagogiska,

6.av underhållningskaraktär, eller

7.liknande dem som anges i 1–6, såsom mässor och utställningar.

31Senaste lydelse 2009:1341 (jfr 2009:1342).

32Senaste lydelse 2009:1341 (jfr 2009:1342).

Prop. 2012/13:124		12 §33
Tjänster	med anknytning	till	Tjänster	med	anknytning	till
transportverksamhet såsom last-			transportverksamhet såsom last-
ning, lossning, godshantering och			ning, lossning, godshantering och
liknande tjänster som tillhanda-			liknande tjänster som tillhanda-
hålls någon som inte är närings-			hålls någon som inte är en beskatt-
idkare, är omsatta inom landet om			ningsbar person, är omsatta inom
de fysiskt utförs i Sverige. Det-			landet om de fysiskt utförs i
samma gäller tjänster i form av			Sverige. Detsamma gäller tjänster
värdering av eller arbeten på en			i form av värdering av eller
vara som är lös egendom.			arbeten på en vara som är lös
			egendom.
		15 a §34
En tjänst som avser annan			En tjänst som avser annan
uthyrning	av transportmedel	än	uthyrning	av transportmedel		än
som anges i 15 § och förvärvas av			sådan som anges i 15 § och för-
någon som inte är näringsidkare är			värvas av någon som inte är en
omsatt inom landet, om för-			beskattningsbar		person är omsatt
värvaren är etablerad, bosatt eller			inom landet, om förvärvaren är
stadigvarande vistas i Sverige.			etablerad, bosatt eller stadig-
			varande vistas i Sverige.

En uthyrningstjänst enligt första stycket är dock omsatt utomlands, om

1.den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till förvärvaren i ett annat EU-land än Sverige, och

2.uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i det EU-landet och tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.

15 b §35

En tjänst som avser annan	En tjänst som avser annan
uthyrning av transportmedel än	uthyrning av transportmedel än
som anges i 15 § är omsatt inom	sådan som anges i 15 § är omsatt
landet, om	inom landet, om
1. den tillhandahålls någon som	1. den tillhandahålls någon som
inte är näringsidkare,	inte är en beskattningsbar person,

2.den avser en fritidsbåt som faktiskt levereras till förvärvaren av tjänsten i Sverige, och

3.uthyraren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige och tjänsten tillhandahålls från sätet eller det fasta etableringsstället.

33Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

34Senaste lydelse 2011:298.

35Senaste lydelse 2009:1345 (jfr 2009:1346).

Tjänster som anges i 18 § 1–11, 13 och 14 och som förvärvas i ett land utanför EU av någon som inte är en beskattningsbar person i det landet, är omsatta utomlands även om de tillhandahålls från Sverige.

Tjänster som anges i 18 § 12 och som förvärvas av någon som inte är en beskattningsbar person och som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU, är omsatta utomlands även om de tillhandahålls från Sverige.

16 §36		Prop. 2012/13:124
Tjänster som anges i 18 § och	Tjänster som anges i 18 § och
som tillhandahålls från ett land	som tillhandahålls från ett land
utanför EU och som förvärvas av	utanför EU och som förvärvas av
någon som inte är en närings-	någon som inte är en beskatt-
idkare, är omsatta inom landet om	ningsbar person, är omsatta inom
tjänsterna	landet om tjänsterna

1.förvärvas här eller i fråga om tjänster som anges i 18 § 12 förvärvas här eller i ett annat land, och förvärvaren är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, eller

2.förvärvas av någon som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land eller i ett land utanför EU samt utgör sådana tjänster som anges i 18 § 10 eller 11 och tjänsterna tillgodogörs inom landet genom ett elektroniskt kommunikationsnät med fast anslutning här.

17 §37 Tjänster som anges i 18 § 1–11,

13 och 14 och som förvärvas i ett land utanför EU av någon som inte är en näringsidkare i det landet, är omsatta utomlands även om de tillhandahålls från Sverige.

Tjänster som anges i 18 § 12 och som förvärvas av någon som inte är näringsidkare och som är etablerad, bosatt eller stadig- varande vistas i ett land utanför EU, är omsatta utomlands även om de tillhandahålls från Sverige.

19 §38

En omsättning av tjänster enligt någon av 4–18 §§ eller 9 b kap. 4 § första stycket anses som omsättning utomlands när det är fråga om

1.tjänster som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, inräknat upplåtelse av hamnar eller flygplatser, eller tjänster som avser utrustning eller andra varor för användning på sådana fartyg eller luftfartyg,

2.lastning, lossning, transport eller andra tjänster i direkt samband

med

a) export av varor från Sverige eller ett annat EU-land, b) import av varor som omfattas av

– 9 c kap. 1 §, eller

– ett förfarande för temporär import med fullständig befrielse från tull eller extern transitering,

c) försändelse, transport eller införsel av varor i fri omsättning, vilka

36Senaste lydelse 2011:283.

37Senaste lydelse 2011:283.

38Senaste lydelse 2011:283.

Prop. 2012/13:124 införs i Sverige från ett tredje territorium som utgör en del av unionens tullområde, om varorna

–förflyttas här i landet under ett förfarande för intern unions- transitering enligt unionens tullbestämmelser, om varorna hänfördes till samma förfarande genom en deklaration när de fördes in i landet samt försändelsen eller transporten av dem avslutas utanför Sverige, eller

–när de förs in i Sverige hade omfattats av 9 c kap. 1 § eller ett för- farande för temporär import med fullständig befrielse från importtullar, om de hade importerats, eller

d) införsel av varor till ett annat EU-land om dessa omfattas av det landets tillämpning av artikel 61 eller 157.1 a i direktiv 2006/112/EG,

3. tjänster som består av arbete på lös egendom, om egendomen förvärvats eller importerats för att undergå sådant arbete inom EU och egendomen efter det att arbetet utförts, transporteras ut ur EU av den som tillhandahåller tjänsterna, eller av kunden om denne inte är etablerad inom landet eller för någonderas räkning,

4. förmedling av varor eller tjänster som görs för någon annans räkning i dennes namn, när omsättningen av dessa anses som en omsättning utanför EU antingen enligt 1 § första stycket eller enligt förevarande paragraf eller 3 a §, och

5. en varutransporttjänst eller en	5. en varutransporttjänst eller en
tjänst som avses i 12 §, om	tjänst som avses i 12 §, om
tjänsten tillhandahålls en närings-	tjänsten tillhandahålls en beskatt-
idkare och den uteslutande nyttjas	ningsbar person och den ute-
eller på annat sätt tillgodogörs	slutande nyttjas eller på annat sätt
utanför EU.	tillgodogörs utanför EU.

6 a kap.

Vid tillämpningen av bestäm- melserna i denna lag får två eller flera näringsidkare, under de förutsättningar som anges i detta kapitel, anses som en enda näringsidkare (mervärdesskatte- grupp) och den verksamhet som mervärdesskattegruppen bedriver anses som en enda verksamhet.

Huruvida mervärdesskatte- gruppens verksamhet skall anses medföra skattskyldighet följer av de allmänna bestämmelserna i 1 kap. 2 § första stycket 1.

1 §

Vid tillämpningen av bestäm- melserna i denna lag får två eller flera beskattningsbara personer, under de förutsättningar som anges i detta kapitel, anses som en enda beskattningsbar person (mer- värdesskattegrupp) och den verk- samhet som mervärdesskatte- gruppen bedriver anses som en enda verksamhet.

Huruvida mervärdesskatte- gruppens verksamhet ska anses medföra skattskyldighet följer av de allmänna bestämmelserna i 1 kap. 2 § första stycket 1.

2 §39

Prop. 2012/13:124

I en mervärdesskattegrupp får endast ingå

1. näringsidkare som står under

1. beskattningsbara

personer

Finansinspektionens

tillsyn

och

som står under Finansinspek-

som bedriver verksamhet som inte

tionens tillsyn och som bedriver

medför

skattskyldighet därför att

verksamhet som inte medför skatt-

omsättningen av tjänster är undan-

skyldighet därför att omsättningen

tagen från skatteplikt med stöd av

av tjänster är undantagen från

3 kap. 9 eller 10 §, och

skatteplikt med stöd av 3 kap. 9

eller 10 §, och

2. näringsidkare

med

huvud-

2. beskattningsbara

personer

saklig inriktning att tillhandahålla

med

huvudsaklig

inriktning

att

näringsidkare som avses i punkt 1

tillhandahålla

beskattningsbara

varor eller tjänster, eller

personer som avses i punkt 1 varor

eller tjänster, eller

3. näringsidkare

som

är

kom-

3. beskattningsbara

personer

missionärsföretag och kommittent-

som är kommissionärsföretag och

företag i ett sådant kom-

kommittentföretag

ett

sådant

missionärsförhållande som avses i

kommissionärsförhållande som av-

36 kap.

inkomstskattelagen

ses i

36 kap. inkomstskattelagen

(1999:1229).

I en

mervärdesskattegrupp får

I en

mervärdesskattegrupp

får

endast

ingå

näringsidkares

endast

ingå

beskattningsbar

fasta etableringsställe i Sverige.

persons

fasta

etableringsställe i

Sverige.

Näringsidkare som avses i första

Beskattningsbara

personer som

stycket 1 och 2 får inte ingå i fler

avses i första stycket 1 och 2 får

än en mervärdesskattegrupp.

inte ingå i fler än en mervärdes-

skattegrupp.

3 §

mervärdesskattegrupp

får

mervärdesskattegrupp

får

endast avse näringsidkare som är

endast avse beskattningsbara per-

nära förbundna med varandra i

soner som är nära förbundna med

finansiellt,

ekonomiskt

och

varandra i finansiellt,

ekonomiskt

organisatoriskt hänseende.

och organisatoriskt hänseende.

4 §40

mervärdesskattegrupp

anses

En mervärdesskattegrupp

anses

bildad

den

dag

Skatteverket

bildad

den

dag

Skatteverket

beslutar att näringsidkarna

skall

beslutar

att de

beskattningsbara

registreras som en sådan grupp

personerna ska registreras som en

(gruppregistrering),

eller

den

sådan

grupp

(gruppregistrering),

senare

dag

som

Skatteverket

eller den senare dag som

därvid

bestämmer.

beslutet

Skatteverket

därvid

bestämmer.

skall

framgå

vem

Skatteverket

Av beslutet ska framgå vem

utsett som huvudman för gruppen.

Skatteverket utsett som huvudman

39Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

40Senaste lydelse 2003:659.

Prop. 2012/13:124

för gruppen.

Till grupphuvudman skall utses

Till grupphuvudman ska utses

1. i de fall som avses i 2 § första

stycket 1 och 2 den näringsidkare

stycket 1 och 2 den beskattnings-

i mervärdesskattegruppen som de

bara person i mervärdesskatte-

övriga

näringsidkarna

i gruppen

gruppen som de övriga beskatt-

föreslår, om det inte finns sär-

ningsbara

personerna

i gruppen

skilda skäl som talar mot detta,

föreslår, om det inte finns sär-

eller

skilda skäl som talar mot detta,

eller

2. i de fall som avses i 2 § första

stycket 3 en näringsidkare som är

stycket 3 en beskattningsbar per-

kommittentföretag.

son som är kommittentföretag.

5 §41

Skatteverket

beslutar

Skatteverket

beslutar

detta får nya näringsidkare inträda

detta

får

nya

beskattningsbara

i gruppen, näringsidkare utträda ur

personer

inträda

gruppen,

gruppen eller grupphuvudmannen

beskattningsbara personer utträda

bytas ut.

ur gruppen eller grupphuvud-

mannen bytas ut.

Gruppregistreringen

består

till

Gruppregistreringen

består

till

dess att Skatteverket har beslutat

att den skall upphöra.

att den ska upphöra.

Ett beslut om ändring i registreringen enligt första stycket eller om

avregistrering enligt andra stycket gäller från och med dagen för beslutet

eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.

skall

6 §42

ska

Skatteverket

besluta

Skatteverket

besluta

gruppregistrering enligt 4 §, eller

om ändring eller

avregistrering

om ändring eller

avregistrering

enligt

5 §, om

berörda närings-

enligt

5 §,

berörda beskatt-

idkare ansöker om detta och det

ningsbara

personer

ansöker

inte finns särskilda skäl som talar

detta och det inte finns särskilda

mot ett sådant beslut.

skäl som talar mot ett sådant

beslut.

Om förutsättningarna för gruppregistrering har upphört eller om det annars finns särskilda skäl, får Skatteverket på eget initiativ besluta om avregistrering.

7 kap.

7 b §43

För näringsidkare som	har sin	För beskattningsbara personer
redovisning i euro gäller,	i stället	som har sin redovisning i euro
för vad som anges i 7 a §, att när		gäller, i stället för vad som anges i

41Senaste lydelse 2003:659.

42Senaste lydelse 2003:659.

43Senaste lydelse 2012:342.

När en beskattningsbar person inträder i en mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap., övertar gruppen dennes rättighet och skyl- dighet att jämka. När en beskatt- ningsbar person utträder ur en sådan grupp övertar den beskatt- ningsbara personen gruppens rättighet och skyldighet att jämka ingående skatt hänförlig till den beskattningsbara personens inves- teringsvaror.

uppgifter till ledning för beskatt- ningsunderlaget uttrycks i en annan valuta än euro ska omräk- ning göras till euro. Omräkningen ska i övrigt göras på det sätt som följer av 7 a §.

I 15 och 17 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m. finns regler om omräkning från euro till svenska kronor. Dessa regler ska tillämpas även av en utländsk företagare som har sin redovisning i euro.

7 a §, att när uppgifter till ledning Prop. 2012/13:124 för beskattningsunderlaget ut-

trycks i en annan valuta än euro ska omräkning göras till euro. Omräkningen ska i övrigt göras på det sätt som följer av 7 a §.

8 a kap.

11 §44

Vid överlåtelse av investeringsvaror, utom sådana som omfattas av frivillig skattskyldighet, i samband med att verksamhet överlåts eller vid fusion eller liknande förfarande, ska förvärvaren överta överlåtarens rättighet och skyldighet att jämka avdrag för ingående skatt. Detta gäller dock endast under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig enligt denna lag eller har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.

När en näringsidkare inträder i en mervärdesskattegrupp som av- ses i 6 a kap., övertar gruppen dennes rättighet och skyldighet att jämka. När en näringsidkare ut- träder ur en sådan grupp övertar näringsidkaren gruppens rättighet och skyldighet att jämka ingående skatt hänförlig till näringsidkarens investeringsvaror.

9 kap.

1 §45

Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § andra stycket och tredje stycket 1 och 2 gäller endast om Skatteverket har beslutat om detta efter ansökan (frivillig skatt- skyldighet). En sådan ansökan får göras av en fastighetsägare, en hyresgäst, en bostadsrättshavare, ett konkursbo eller av en sådan grupphuvudman som avses i 6 a kap. 4 §.

44Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

45Senaste lydelse 2003:659.

Prop. 2012/13:124 Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som skall omfattas av den frivilliga skattskyldigheten ägs eller innehas av en näringsidkare som ingår i en sådan mervärdes- skattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § skall ansökan göras av grupp- huvudmannen med samtycke av den näringsidkare i mervärdes- skattegruppen som äger fastig- heten eller, i fråga om hyresrätt eller bostadsrätt, av den närings- idkare som innehar hyresrätten eller bostadsrätten.

Frivillig skattskyldighet för uthyrning eller annan upplåtelse till någon som har rätt till åter- betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 6 § gäller endast om upplåtaren visar ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan återbetalning. Intyget skall vara utfärdat av Utrikes- departementet.

Om den fastighet, hyresrätt eller bostadsrätt som ska omfattas av den frivilliga skattskyldigheten ägs eller innehas av en beskattnings- bar person som ingår i en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § ska ansökan göras av grupphuvudmannen med samtycke av den beskattningsbara person i mervärdesskattegruppen som äger fastigheten eller, i fråga om hyres- rätt eller bostadsrätt, av den beskattningsbara person som innehar hyresrätten eller bostads- rätten.

2 §46

Skyldigheten att betala skatt enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 för sådan skattepliktig fastighetsuthyrning eller bostadsrättsupplåtelse som anges i 3 kap. 3 § tredje stycket 3 gäller endast om Skatteverket har beslutat om frivillig skattskyldighet efter ansökan. En sådan ansökan får göras av en fastighetsägare, ett konkursbo eller av en sådan grupphuvudman som

avses i 6 a kap. 4 §.
Om den fastighet som skall	Om den fastighet som ska
omfattas av den frivilliga skatt-	omfattas av den frivilliga skatt-
skyldigheten ägs av en närings-	skyldigheten ägs av en beskatt-
idkare som ingår i en sådan	ningsbar person som ingår i en
mervärdesskattegrupp som avses i	sådan	mervärdesskattegrupp som
6 a kap. 1 § skall ansökan göras av	avses	i 6 a kap. 1 § ska ansökan
grupphuvudmannen med samtycke	göras av grupphuvudmannen med
av näringsidkaren.	samtycke av den beskattningsbara
	personen.

Vad som i första stycket sägs gäller endast om

–det finns särskilda skäl,

–den sökande har för avsikt att använda fastigheten för sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 3 kap. 3 § andra stycket, och

–det är lämpligt med hänsyn till den sökandes personliga eller ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt.

46 Senaste lydelse 2003:659.

Prop. 2012/13:124

9 a kap.

1 §47

Detta kapitel tillämpas vid en

skattskyldig återförsäljares omsätt-

beskattningsbar

återförsäljares

ning

begagnade

varor,

omsättning

av begagnade

varor,

konstverk,

samlarföremål

eller

konstverk,

samlarföremål

eller

antikviteter

som

levererats

till

antikviteter

som

levererats

till

honom inom EU av

1. någon annan än en närings-

1. någon

som

inte

är

idkare,

beskattningsbar person,

2. en

näringsidkare som

ska

2. en

beskattningsbar

person

redovisa

mervärdesskatt

enligt

som

ska redovisa

mervärdesskatt

detta

kapitel

eller

enligt

enligt detta kapitel eller enligt

motsvarande

bestämmelser

ett

motsvarande bestämmelser

ett

annat EU-land,

3. en näringsidkare vars omsätt-

3. en

beskattningsbar

person

ning är undantagen från skatteplikt

vars

omsättning

är

undantagen

enligt

3 kap.

24 §

eller

enligt

från skatteplikt enligt 3 kap. 24 §

motsvarande

bestämmelser

ett

eller enligt motsvarande bestäm-

annat EU-land,

melser i ett annat EU-land,

4. en näringsidkare som undan-

4. en

beskattningsbar

person

tas från

skattskyldighet

enligt

som undantas från skattskyldighet

1 kap. 2 a §, eller

enligt 1 kap. 2 a §, eller

5. en näringsidkare i ett annat

5. en

beskattningsbar

person i

EU-land om näringsidkarens om-

ett annat EU-land om den beskatt-

sättning

understiger

gränsen

för

ningsbara

personens

omsättning

redovisningsskyldighet i det landet

omfattas av befrielse från mer-

och den förvärvade varan utgjort

värdesskatt enligt bestämmelserna

anläggningstillgång hos honom.

om små företag i artiklarna 282–

292 i direktiv 2006/112/EG i det

landet och den förvärvade varan

utgjort

anläggningstillgång

hos

den beskattningsbara personen.

Detta kapitel omfattar inte omsättning av sådana transportmedel som har förvärvats enligt 2 a kap. 3 § första stycket 1.

		2 §48
Om en skattskyldig återförsäljare			Om en beskattningsbar åter-
begär	det	skall Skatteverket	försäljare begär det ska Skatte-
besluta	att	återförsäljaren skall	verket besluta att återförsäljaren
tillämpa detta kapitel vid försälj-			ska tillämpa detta kapitel vid
ning av			försäljning av

1. konstverk, samlarföremål och antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

47Senaste lydelse 2011:283.

48Senaste lydelse 2003:659.

Prop. 2012/13:124 2. konstverk som återförsäljaren har förvärvat från upphovsmannen eller dennes dödsbo.

Ett beslut enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år under vilket beslutet fattades.

			3 §
Utan hinder	av 1 § eller	ett	Utan hinder	av 1 § eller	ett
beslut som avses i 2 § får en			beslut som avses i 2 § får en
skattskyldig återförsäljare tillämpa			beskattningsbar	återförsäljare	till-
de allmänna	bestämmelserna	i	lämpa de allmänna bestämmel-
denna lag på en omsättning som			serna i denna lag på en omsättning
annars skulle omfattas av bestäm-			som annars skulle omfattas av
melserna i detta kapitel.			bestämmelserna i detta kapitel.

Med skattskyldig återförsäljare förstås en skattskyldig person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet förvärvar eller impor- terar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter i syfte att sälja dem vidare.

Första stycket gäller även om den skattskyldiga personen handlar i eget namn för en annan persons räkning inom ramen för ett avtal enligt vilket provision skall betalas vid köp eller försäljning.

8 §

Med beskattningsbar återför- säljare förstås en beskattningsbar person som inom ramen för sin ekonomiska verksamhet förvärvar eller importerar begagnade varor, konstverk, samlarföremål eller antikviteter i syfte att sälja dem vidare.

Första stycket gäller även om den beskattningsbara personen handlar i eget namn för en annan persons räkning inom ramen för ett avtal enligt vilket provision ska betalas vid köp eller försäljning.

9 §

Vid sådan omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses i 1 eller 2 § utgörs beskattningsunderlaget av återförsäljarens vinstmarginal minskad med den mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen.

Vinstmarginalen utgörs av skillnaden mellan en varas försäljningspris

och varans inköpspris, om inte annat följer av 11 §.
Har en	näringsidkare		själv	Har en beskattningsbar åter-
importerat	konstverk, samlar-			försäljare	själv	importerat
föremål eller antikviteter skall som				konstverk,	samlarföremål		eller
inköpspris	anses	beskattnings-		antikviteter	ska som	inköpspris
underlaget	vid	importen	med	anses beskattningsunderlaget			vid
tillägg av den mervärdesskatt som				importen med tillägg av den
hänför sig till importen.				mervärdesskatt som hänför sig till
				importen.

		13 §49		Prop. 2012/13:124
Avdrag får inte göras för			Avdrag får inte göras för
ingående skatt som hänför sig till			ingående skatt som hänför sig till
förvärv av varor från en skatt-			förvärv av varor från en beskatt-
skyldig återförsäljare vars omsätt-			ningsbar återförsäljare vars om-
ning av varorna beskattas enligt			sättning av varorna beskattas en-
detta	kapitel eller	motsvarande	ligt detta kapitel eller motsvarande
bestämmelser i ett annat EU-land.			bestämmelser i ett annat EU-land.
Vid sådan omsättning av varor			Vid sådan omsättning av varor
som beskattas enligt detta kapitel			som beskattas enligt detta kapitel
får en	skattskyldig	återförsäljare	får en beskattningsbar återför-
inte göra avdrag för ingående skatt			säljare inte göra avdrag för
som hänför sig till			ingående skatt som hänför sig till

1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2.konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

14 §
Om en skattskyldig återförsäljare	Om en beskattningsbar återför-
har valt att enligt 3 § tillämpa de	säljare	har valt att enligt 3 §
allmänna bestämmelserna i denna	tillämpa de allmänna bestämmel-
lag på omsättning som annars	serna i denna lag på omsättning
skulle ha omfattats av detta	som annars skulle ha omfattats av
kapitel, skall den ingående skatt	detta kapitel, ska den ingående
som hänför sig till förvärv eller	skatt som hänför sig till förvärv
import av varorna dras av för den	eller import av varorna dras av för
redovisningsperiod under vilken	den	redovisningsperiod under
varorna omsätts av återförsäljaren	vilken varorna omsätts av åter-
när det är fråga om	försäljaren när det är fråga om

1.konstverk, samlarföremål eller antikviteter som återförsäljaren själv har importerat, eller

2.konstverk som upphovsmannen eller dennes dödsbo tillhandahållit honom.

9 b kap.

Detta kapitel tillämpas vid sådan omsättning av resor som en resebyrå tillhandahåller resenärer, om resebyrån som ett led i den omsättningen förvärvar varor och tjänster från andra näringsidkare eller förmedlar varorna och tjänsterna i eget namn för deras räkning. Vad resebyrån på detta sätt tillhandahåller en resenär skall anses som omsättning av en enda

1 §

Detta kapitel tillämpas vid sådan omsättning av resor som en resebyrå tillhandahåller resenärer, om resebyrån som ett led i den omsättningen förvärvar varor och tjänster från andra beskattnings- bara personer eller förmedlar varorna och tjänsterna i eget namn för deras räkning. Vad resebyrån på detta sätt tillhandahåller en resenär ska anses som omsättning

49 Senaste lydelse 2011:283.

Om resebyrån som ett led i omsättningen av resetjänsten för- värvat varor och tjänster som en annan beskattningsbar person till- handahållit resebyrån utanför EU, ska resetjänsten anses utgöra en sådan tjänst som avses i 5 kap. 19 § 4. Om förvärven avser varor och tjänster som den andra beskattningsbara personen till- handahållit resebyrån både inom och utanför EU, gäller bestäm- melserna i 5 kap. 19 § 4 endast för den del av omsättningen av rese- tjänsten som avser varor och tjänster tillhandahållna utanför EU.

Marginalen utgörs av skillnaden mellan ersättningen för rese- tjänsten och resebyråns kostnader för varor och tjänster som tillhandahålls resebyrån av andra beskattningsbara personer och som kommer resenären direkt till godo.

Vid beräkning av beskattnings- underlaget ska resebyråns kom- pensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersättningen.

Prop. 2012/13:124 tjänst (resetjänsten). av en enda tjänst (resetjänsten). Med resebyrå avses även researrangör.

2 §

Vid omsättning av en resetjänst utgörs beskattningsunderlaget av resebyråns marginal.

Marginalen utgörs av skillnaden mellan ersättningen för rese- tjänsten och resebyråns kostnader för varor och tjänster som tillhandahålls resebyrån av andra näringsidkare och som kommer resenären direkt till godo.

Vid beräkning av beskattnings- underlaget skall resebyråns kom- pensation för skatt enligt denna lag inte räknas in i ersättningen.

4 §50

En resetjänst är omsatt inom landet om resebyrån har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet i Sverige eller har ett fast etableringsställe här från vilket tillhandahållandet görs, om inte annat följer av andra stycket.

Om resebyrån som ett led i omsättningen av resetjänsten för- värvat varor och tjänster som en annan näringsidkare tillhandahållit resebyrån utanför EU, ska rese- tjänsten anses utgöra en sådan tjänst som avses i 5 kap. 19 § 4. Om förvärven avser varor och tjänster som den andre närings- idkaren tillhandahållit resebyrån både inom och utanför EU, gäller bestämmelserna i 5 kap. 19 § 4 endast för den del av omsättningen av resetjänsten som avser varor och tjänster tillhandahållna utanför EU.

5 §51

Om mervärdesskatt skall redo-	Om mervärdesskatt ska redo-
visas enligt bestämmelserna i detta	visas enligt bestämmelserna i detta
kapitel, får resebyrån underlåta att	kapitel, får resebyrån underlåta att
redovisa skattens belopp eller	redovisa skattens belopp eller

50Senaste lydelse 2011:283.

51Senaste lydelse 2003:1134.

underlag för beräkning av beloppet i fakturan.

Om köparen av resetjänsten är en näringsidkare erinras dock om vad som i de allmänna bestäm- melserna i denna lag föreskrivs om en fakturas innehåll för rätten till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt.

Om resenären är en närings- idkare vars verksamhet medför rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på en sådan omsättning som omfattas av detta kapitel.

underlag för beräkning av beloppet Prop. 2012/13:124 i fakturan.

Om köparen av resetjänsten är en beskattningsbar person gäller de allmänna bestämmelserna i denna lag om en fakturas innehåll för rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt.

6 §

Om resenären är en beskatt- ningsbar person vars verksamhet medför rätt till avdrag för eller återbetalning av ingående skatt, får resebyrån i stället tillämpa de allmänna bestämmelserna i denna lag på en sådan omsättning som omfattas av detta kapitel.

9 c kap.
	7 §
Som upplagshavare får den god-	Som upplagshavare får den god-
kännas som med hänsyn till sina	kännas som med hänsyn till sina
ekonomiska förhållanden och om-	ekonomiska	förhållanden		och
ständigheterna i övrigt är lämplig	omständigheterna i		övrigt	är
som upplagshavare och som yrkes-	lämplig som	upplagshavare		och
mässigt i större omfattning lagrar	som i egenskap av beskattningsbar
sådana varor som avses i 3 § 2.	person i större omfattning lagrar
	sådana varor som avses i 3 § 2.
Upplagshavarens lagring av	Upplagshavarens		lagring	av
varor skall äga rum i godkänt	varor ska äga rum i godkänt
skatteupplag.	skatteupplag.

10 kap.
Återbetalning till utländska	Återbetalning	till utländska
företagare	beskattningsbara personer
1 §52
En utländsk företagare har på	En utländsk	beskattningsbar
ansökan rätt till återbetalning av	person har på ansökan rätt till
ingående skatt under förutsättning	återbetalning av	ingående skatt
att	under förutsättning att

1. den ingående skatten avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning i verksamhet utomlands,

52 Senaste lydelse 2011:283.

Prop. 2012/13:124 2. omsättningen, i det fall den görs inom EU, är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt motsvarande den som avses i 11 eller 12 § i det land där omsättningen görs, och

3. omsättningen skulle ha varit skattepliktig eller skulle ha medfört rätt enligt 11 eller 12 § till återbetalning om omsättningen gjorts här i landet.

Rätt till återbetalning föreligger även för ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4, 4 b eller 4 c om omsättningen är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt enligt 11 eller 12 §.

2 §53
En utländsk företagare som	En	utländsk		beskattningsbar
förmedlar en vara eller en tjänst	person som förmedlar en vara eller
för en uppdragsgivares räkning har	en tjänst för en uppdragsgivares
rätt till återbetalning av ingående	räkning har rätt till återbetalning
skatt avseende förvärv eller import	av ingående skatt avseende förvärv
av den förmedlade varan eller	eller import av den förmedlade
tjänsten endast i det fall uppdrags-	varan eller tjänsten endast i det fall
givaren skulle ha haft denna rätt	uppdragsgivaren			skulle	ha haft
om han förvärvat varan eller	denna	rätt	om	uppdragsgivaren
tjänsten direkt.	förvärvat		varan	eller	tjänsten
	direkt.

I andra fall än som avses i 1 § andra stycket ger ingående skatt som avser förvärv eller import av en vara inte rätt till återbetalning, om varan förvärvas eller förs in för att inom landet levereras till en köpare.

I 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av rätten till återbetalning

av ingående skatt.
					11 §54
Den som i en yrkesmässig						Den som i en ekonomisk
verksamhet omsätter			varor		eller	verksamhet omsätter			varor		eller
tjänster inom landet har rätt till						tjänster inom landet har rätt till
återbetalning av ingående skatt för						återbetalning av ingående skatt för
vilken han saknar rätt till avdrag						vilken han saknar rätt till avdrag
enligt	8 kap.	på grund		av	att	enligt	8 kap.	på grund		av	att
omsättningen		är undantagen			från	omsättningen		är undantagen			från
skatteplikt enligt 3 kap. 19 § första						skatteplikt enligt 3 kap. 19 § första
stycket 2, 21 §, 21 a §, 22 §, 23 §						stycket 2, 21 §, 21 a §, 22 §, 23 §
2, 4 eller 7, 26 a §, 30 a §, 30 e §,						2, 4 eller 7, 26 a §, 30 a §, 30 e §,
31 §,	31 a §,	32 §	eller	enligt		31 §,	31 a §,	32 §	eller	enligt
9 c kap. 1 §.						9 c kap. 1 §.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt som hänför sig till sådan omsättning av varor och tjänster som avses i 3 kap. 9 § utom tredje stycket 2, 10 § eller 23 § 1 om

1. förvärvaren är en närings- 1. förvärvaren är en beskatt-

53Senaste lydelse 2001:971.

54Senaste lydelse 2011:283.

idkare som i ett land utanför EU	ningsbar person som i ett land
har antingen sätet för sin eko-	utanför EU har antingen sätet för
nomiska verksamhet eller ett fast	sin ekonomiska		verksamhet		eller
etableringsställe till vilket tjänsten	ett fast etableringsställe till vilket
tillhandahålls eller, om närings-	tjänsten tillhandahålls			eller,	om
idkaren saknar sådant säte eller	den	beskattningsbara		personen
etableringsställe i det landet, han	saknar sådant säte eller etable-
är bosatt eller stadigvarande vistas	ringsställe i det landet, den
där,	beskattningsbara		personen		är
	bosatt	eller stadigvarande vistas
	där,

2. förvärvaren	inte	är	en	2. förvärvaren inte är en beskatt-
näringsidkare och han är bosatt				ningsbar person och förvärvaren
eller stadigvarande vistas i ett land				är bosatt eller stadigvarande vistas
utanför EU, eller				i ett land utanför EU, eller

3. omsättningen har direkt samband med varor som ska exporteras till ett land utanför EU.

Rätt till återbetalning föreligger också för ingående skatt avseende förvärv och import som hänför sig till omsättning i ett annat EU-land under förutsättning att

1.omsättningen är skattepliktig eller medför återbetalningsrätt motsvarande den som avses i denna paragraf eller 12 § i det land där omsättningen görs,

2.omsättningen skulle ha varit skattepliktig eller skulle ha medfört rätt enligt denna paragraf eller 12 § till återbetalning om omsättningen gjorts här i landet, och

3.rätten till återbetalning inte ska utövas genom en ansökan med stöd av 1 eller 2 §.

		11 c §
Vid omsättning som är undan-			Vid omsättning som är undan-
tagen från skatteplikt enligt 3 kap.			tagen från skatteplikt enligt 3 kap.
10 a § har en näringsidkare rätt till			10 a §	har		en	beskattningsbar
återbetalning	av	ingående skatt	person rätt till återbetalning av
som avser			ingående skatt som avser
1. förvärv	av	investeringsguld	1. förvärv			av	investeringsguld
om den som omsätter investerings-			om den som omsätter investerings-
guldet till honom är skattskyldig			guldet	till	den		beskattningsbara
enligt 3 kap. 10 b §,			personen		är	skattskyldig enligt
			3 kap. 10 b §,
2. förvärv eller import av annat			2. förvärv eller import av annat
guld än investeringsguld som där-			guld än investeringsguld som där-
efter av näringsidkaren eller för			efter	av	den		beskattningsbara
hans räkning omvandlas till in-			personen eller för dennes räkning
vesteringsguld, eller			omvandlas		till		investeringsguld,
			eller

3. förvärv av tjänster som innebär en förändring av form, vikt eller finhalt på guld, inbegripet investeringsguld.

Prop. 2012/13:124

11 d §

Vid omsättning som är undan-

tagen från skatteplikt enligt 3 kap.

10 a § har en näringsidkare, som

10 a §

har

beskattningsbar

framställer

investeringsguld

eller

person, som framställer investe-

omvandlar guld av något slag till

ringsguld eller omvandlar guld av

investeringsguld, rätt till åter-

något

slag

till

investeringsguld,

betalning av ingående skatt som

rätt till återbetalning av ingående

avser förvärv eller import av varor

skatt som avser förvärv eller

eller tjänster som är knutna till

import av varor eller tjänster som

framställningen

eller

omvand-

är knutna till framställningen eller

lingen av guldet, som om

omvandlingen av guldet, som om

omsättningen hade varit skatte-

pliktig.

11 e §55

Andra än utländska

företagare

Andra än utländska beskatt-

har rätt till återbetalning av

ningsbara personer har rätt till

ingående skatt som avser förvärv

återbetalning

ingående

skatt

eller import som hänför sig till

som avser förvärv eller import

omsättning inom landet för vilken

som hänför sig till omsättning

förvärvaren

är

skattskyldig

enligt

inom landet för vilken förvärvaren

1 kap.

2 §

första stycket

4 b, 4 d

är skattskyldig enligt 1 kap. 2 §

eller

4 e

omsättningen

är

första stycket 4 b, 4 d eller 4 e om

skattepliktig eller medför åter-

omsättningen är skattepliktig eller

betalningsrätt enligt 11 eller 12 §.

medför återbetalningsrätt enligt 11

eller 12 §.

11 f §56

näringsidkare

som

enligt

En beskattningsbar person som

1 kap.

2 §

fjärde stycket

likställs

enligt

1 kap. 2 § fjärde stycket

med en utländsk företagare har

likställs med en utländsk beskatt-

rätt till återbetalning av ingående

ningsbar person har rätt till

skatt som avser förvärv eller

återbetalning

ingående

skatt

import som hänför sig till

som avser förvärv eller import

omsättning inom landet för vilken

som hänför sig till omsättning

förvärvaren

är

skattskyldig

enligt

inom landet för vilken förvärvaren

1 kap.

2 §

första stycket

är skattskyldig enligt 1 kap. 2 §

eller 4 c.

första stycket 2, 3, 4 eller 4 c.

13 a §57

Om en utländsk företagare som

Om en utländsk beskattningsbar

omfattas av 19 kap. 1 § utför både

person

som

omfattas av 19 kap.

transaktioner som medför och inte

1 § utför både transaktioner som

medför rätt till avdrag av ingående

medför och inte medför rätt till

skatt

i EU-landet där denne

är

avdrag

av ingående skatt i

EU-

55 Senaste lydelse 2012:755.

56 Senaste lydelse2012:755.

57 Senaste lydelse 2011:283.

1. fakturans totalbelopp inte överstiger 2 000 kronor inklusive mervärdesskatt,

Prop. 2012/13:124

3 §60

Varje näringsidkare ska säker-

Varje

beskattningsbar

person

ställa att faktura utfärdas av

ska säkerställa att faktura utfärdas

honom själv eller i hans namn och

av den beskattningsbara personen

för hans räkning av köparen eller

själv eller i dennes namn och för

en tredje person, för andra

dennes räkning av köparen eller en

betalningar i förskott eller a conto

tredje person, för andra betal-

än som avses i 2 §, som gjorts till

ningar i förskott eller a conto än

honom för en sådan omsättning

som avses i 2 §, som gjorts till den

som avses i 1 §.

beskattningsbara personen för en

sådan omsättning som avses i 1 §.

5 §61

Vid tillämpning av detta kapitel

skall, i fråga om en sådan mer-

ska, i fråga om en sådan mer-

värdesskattegrupp

som

avses i

värdesskattegrupp

som avses

6 a kap.

1 §, med

skattskyldig

6 a kap. 1 §, med beskattningsbar

förstås

näringsidkare

gruppen

person förstås den person i

som omsätter varor eller tjänster

gruppen som omsätter varor eller

utanför gruppen.

tjänster utanför gruppen.

Vad som sägs i detta kapitel om

den

skattskyldiges

registrerings-

säljarens

respektive

köparens

nummer

till

mervärdesskatt

avser

registreringsnummer

till

mer-

vid

omsättningar

enligt

första

värdesskatt avser vid omsättningar

stycket

det

registreringsnummer

enligt

första

stycket

det

till

mervärdesskatt

som

tilldelats

registreringsnummer

till

mer-

sådan

grupphuvudman

som

värdesskatt som tilldelats en sådan

avses i 6 a kap. 4 §.

grupphuvudman

som

avses

6 a kap. 4 §.

9 §62

Bestämmelserna i 8 § om fakturors innehåll får frångås och en förenklad faktura utfärdas, om

1. fakturans totalbelopp inte överstiger 2 000 kr inklusive mer- värdesskatt,

2.handelsbruket inom den berörda verksamhetssektorn, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utfärdandet av fakturan gör det svårt att följa alla de krav som anges i 8 §, eller

3.fakturan är en kreditnota som likställs med en faktura enligt 10 § tredje stycket.

Första stycket gäller inte omsättningar som avses i 3 kap. 30 a § eller 5 kap. 2 § första stycket 4. Det gäller inte heller

1. om
a) den som omsätter varan eller	a) den som omsätter varan eller
tjänsten är en utländsk företagare,	tjänsten är en utländsk beskatt-
eller en sådan företagare som	ningsbar person, eller en sådan

60Senaste lydelse 2012:342.

61Senaste lydelse 2004:280.

62Senaste lydelse 2012:342.

enligt 1 kap. 2 § tredje stycket	beskattningsbar person som enligt Prop. 2012/13:124
likställs med en utländsk före-	1 kap. 2 § fjärde	stycket likställs
tagare, och	med en utländsk	beskattningsbar
	person, och

b) köparen är skyldig att betala mervärdesskatten, eller 2. om 13 § första stycket är tillämpligt.

En förenklad faktura ska alltid innehålla följande uppgifter:

1. datum för utfärdandet,
2. identifiering av säljaren,
3. identifiering av vilken typ av	3. identifiering av vilken typ av
varor som levererats eller tjänster	varor som levererats eller tjänster
som har tillhandahållits, och	som har tillhandahållits,
4. den skatt som ska betalas eller	4. den skatt som ska betalas eller
uppgifter som gör det möjligt att	uppgifter som gör det möjligt att
beräkna denna,	beräkna denna, och

5. om fakturan är en sådan kreditnota som avses i första stycket 3, en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan samt de uppgifter i denna som ändras.

12 §63

Bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas på omsättningar av varor eller tjänster inom landet enligt 5 kap. och 9 b kap. 4 § första stycket.

Första stycket gäller dock inte om
1. leveransen	av	varan	eller	1. leveransen av varan eller
tillhandahållandet av tjänsten görs				tillhandahållandet av tjänsten görs
från ett annat EU-land av en				från ett annat EU-land av en
näringsidkare	som	inte	är	beskattningsbar person som inte är
etablerad i Sverige eller vars fasta				etablerad i Sverige eller vars fasta
etableringsställe här inte med-				etableringsställe här inte med-
verkar i omsättningen, och				verkar i omsättningen, och

2. köparen är skyldig att betala mervärdesskatten.

Trots vad som anges i andra stycket gäller första stycket i de fall

faktura utfärdas av köparen.
		11 a kap.
		1 §64
Den som ska säkerställa att			Den som ska säkerställa att
faktura utfärdas är även skyldig att			faktura utfärdas är även skyldig att
säkerställa att ett exemplar av			säkerställa att ett exemplar av
fakturan bevaras. Skyldigheten att			fakturan bevaras. Skyldigheten att
säkerställa att ett exemplar av			säkerställa att ett exemplar av
fakturan	bevaras	gäller även	fakturan	bevaras	gäller även
fakturor	som en	näringsidkare	fakturor	som en	beskattningsbar
tagit emot.			person tagit emot.

I bokföringslagen (1999:1078) finns bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation för fysiska och juridiska personer som är bokföringsskyldiga.

63Senaste lydelse 2012:342.

64Senaste lydelse 2012:342.

En utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och inte har omsatt några varor eller tjänster i Sverige under den återbetalningsperiod som av- ses i 6 § och som vill få åter- betalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1, 2, 3, 11 eller 12 § ska ansöka om detta hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i det EU-land där den beskattningsbara personen

är etablerad.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket om omsättning i Sverige får den beskattningsbara

Prop. 2012/13:124 Den som inte är bokföringsskyldig men som omfattas av skyldigheten att bevara fakturor enligt första stycket, ska tillämpa bestämmelserna om former för bevarande av fakturor i 7 kap. 1 § och 6 § bokföringslagen samt platsen för bevarande av fakturor i 7 kap. 2–4 §§ bokföringslagen.

13 kap.

15 a §65

Om den utgående skattens belopp enligt 11 kap. 11 § första stycket angetts i flera valutor i en faktura, ska den skattskyldige vid redovisning av skatten utgå från det skattebelopp som angetts i svenska kronor eller, om den egna redovisningen är i euro, det skattebelopp som angetts i

euro.
I 15 och 17 §§ lagen (2000:46)	I 15 och 17 §§ lagen (2000:46)
om omräkningsförfarande vid	om omräkningsförfarande	vid
beskattning för företag som har sin	beskattning för företag som har sin
redovisning i euro, m.m. finns	redovisning i euro, m.m. finns
regler om omräkning från euro till	regler om omräkning från euro till
svenska kronor. Dessa regler ska	svenska kronor. Dessa regler ska
tillämpas även av en utländsk	tillämpas även av en utländsk
företagare som har sin redovisning	beskattningsbar person som	har
i euro.	sin redovisning i euro.

19 kap.

Återbetalning till vissa utländska företagare som är etablerade i andra EU-länder

Återbetalning till vissa utländska beskattningsbara per- soner som är etablerade i andra EU-länder

1 §66 En utländsk företagare som är

etablerad i ett annat EU-land och inte har omsatt några varor eller tjänster i Sverige under den åter- betalningsperiod som avses i 6 § och som vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 1, 2, 3, 11 eller 12 § ska ansöka om detta hos Skatteverket. Ansökan ska göras genom den elektroniska portal som inrättats för detta ändamål i det EU-land där före- tagaren är etablerad.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket om omsättning i Sverige får företagaren under

65Senaste lydelse 2012:342.

66Senaste lydelse 2011:1253.

återbetalningsperioden	inom personen under återbetalnings- Prop. 2012/13:124
landet ha omsatt	perioden inom landet ha omsatt

1.transporttjänster eller stödtjänster till dessa som är undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 21 § första stycket 4, 30 a § tredje stycket, 30 e, 31, 31 a eller 32 § eller 9 c kap. 1 §, eller

2.varor eller tjänster som köparen är skattskyldig för enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4, 4 b eller 4 c.

En utländsk företagare som är		En	utländsk	beskattningsbar
etablerad i ett annat EU-land och		person som är etablerad i ett annat
som är eller ska vara registrerad		EU-land och som är eller ska vara
enligt 7 kap. 1 § första stycket 3,		registrerad enligt 7 kap. 1 § första
4, 5 eller 6 skatteförfarandelagen		stycket 3, 4, 5 eller 6 skatte-
(2011:1244), ska dock ansöka om		förfarandelagen		(2011:1244), ska
sådan återbetalning som avses i		dock ansöka om sådan åter-
första stycket i enlighet med vad		betalning som avses i första
som föreskrivs i 34–36 §§.		stycket i enlighet med vad som
		föreskrivs i 34–36 §§.
	8 §67
En ansökan om	återbetalning	En	ansökan	om	återbetalning
ska senast den 30 september		ska senast den 30 september
kalenderåret efter	återbetalnings-	kalenderåret efter			återbetalnings-
perioden ha kommit in till den		perioden ha kommit in till den
behöriga myndigheten i det EU-		behöriga myndigheten i det EU-
land där den utländska företagaren		land där den utländska beskatt-
är etablerad.		ningsbara personen är etablerad.

En ansökan ska anses ingiven till den behöriga myndigheten endast om sökanden har lämnat samtliga uppgifter som följer av 2, 4 och 5 §§.

Återbetalning till utländska företagare som inte är etablerade i något EU-land

Återbetalning till utländska beskattningsbara personer som inte är etablerade i något EU- land

		22 §68
En utländsk företagare som inte			En	utländsk	beskattningsbar
är etablerad i något EU-land och			person som inte är etablerad i
som vill få återbetalning av in-			något EU-land och som vill få
gående skatt enligt 10 kap. 1–3 §§			återbetalning av		ingående	skatt
ska ansöka om detta hos Skatte-			enligt 10 kap. 1–3 §§ ska ansöka
verket.			om detta hos Skatteverket.
En utländsk företagare som inte			En	utländsk	beskattningsbar
är etablerad i något EU-land och			person som inte är etablerad i
som är eller ska vara registrerad			något EU-land och som är eller
enligt 7 kap. 1 § första stycket 3, 4			ska vara registrerad enligt			7 kap.
eller	5	skatteförfarandelagen	1 § första stycket 3, 4 eller 5
(2011:1244) ska dock ansöka om			skatteförfarandelagen (2011:1244)

67Senaste lydelse 2011:283.

68Senaste lydelse 2011:1253.

En beskattningsbar person som är etablerad i Sverige, men inte i det EU-land där återbetalning av mervärdesskatt söks, och som vill få återbetalning av sådan skatt i enlighet med det landets tillämp- ning av rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fast- ställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den åter- betalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat, ska rikta en ansökan om återbetalning till det landet.

Prop. 2012/13:124 sådan återbetalning som avses i första stycket i enlighet med vad som föreskrivs i 34–36 §§.

ska dock ansöka om sådan åter- betalning som avses i första stycket i enlighet med vad som föreskrivs i 34–36 §§.

25 §69

Ansökan enligt 22 § ska göras på en blankett enligt formulär som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Avser den ingående skatten förvärv ska till ansökan fogas

1. faktura i original,
2. ett av en behörig myndighet	2. ett av en behörig myndighet
utfärdat intyg om att sökanden är	utfärdat intyg om att sökanden är
näringsidkare, och	en beskattningsbar person, och

3. andra handlingar som behövs för att bedöma om den sökande har rätt till återbetalning.

Andra stycket 2 gäller inte om sökanden under de senaste 12 månaderna lämnat ett sådant intyg till Skatteverket.

Avser den ingående skatten import ska till ansökan fogas en av Tullverket utfärdad tullräkning.

Ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller av dennes ombud. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om de krav som ställs på det intyg som avses i andra stycket

Återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder från näringsidkare som är etablerade i Sverige

Återbetalningsansökningar riktade till andra EU-länder från beskattningsbara personer som är etablerade i Sverige

31 §70 En näringsidkare som är etable-

rad i Sverige, men inte i det EU- land där återbetalning av mer- värdesskatt söks, och som vill få återbetalning av sådan skatt i enlighet med det landets tillämp- ning av rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fast- ställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den åter- betalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat, ska rikta en ansökan om återbetalning till det landet.

69Senaste lydelse 2009:1333 (jfr 2009:1334).

70Senaste lydelse 2011:283.

Sökanden ska ge in ansökan till Skatteverket genom den elektroniska Prop. 2012/13:124 portal som inrättats för detta ändamål.

34 §71

Den som utan att omfattas av 1 § vill få återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ ska ansöka om detta hos Skatteverket

enligt 35 och 36 §§.
Första stycket gäller även en	Första stycket gäller även en
utländsk företagare som ansöker	utländsk		beskattningsbar		person
om återbetalning enligt 10 kap. 1–	som	ansöker		om återbetalning
3 §§, om denne är eller ska vara	enligt 10 kap. 1–3 §§, om denne är
registrerad enligt 7 kap. 1 § första	eller	ska	vara	registrerad	enligt
stycket 3, 4, 5 eller 6 skatte-	7 kap.	1 § första stycket 3, 4, 5
förfarandelagen (2011:1244).	eller	6	skatteförfarandelagen
	(2011:1244).

Vad som föreskrivs i 24 § om minsta belopp för en ansökan om återbetalning gäller även för en ansökan enligt andra stycket.

20 kap.

1 §72

Vid

överklagande

beslut

Vid

överklagande

beslut

enligt

denna

lag

gäller 67 kap.

enligt

denna

lag

gäller 67 kap.

skatteförfarandelagen

(2011:1244),

med

undantag

för

(2011:1244),

med

undantag

för

överklagande

enligt

andra,

tredje

överklagande

enligt

andra,

tredje

eller fjärde stycket av någon annan

än sådan utländsk företagare som

än en sådan utländsk beskattnings-

avses i 19 kap. 1 §.

bar person som avses i 19 kap.

1 §.

Beslut

som

Skatteverket

har

Beslut

som

Skatteverket

har

fattat

betalningsskyldighet

fattat

betalningsskyldighet

enligt 3 kap. 26 b §, i ärende som

rör återbetalning enligt 10 kap. 1–

3 och 5–8 §§ och om betalnings-

skyldighet och

avräkning

enligt

skyldighet och

avräkning

enligt

19 kap.

28 §

får

överklagas

hos

19 kap.

28 §

får

överklagas

till

Förvaltningsrätten i Falun.

Beslut

som

Skatteverket

fattat

Beslut

som

Skatteverket

fattat

gruppregistrering

enligt

gruppregistrering

enligt

6 a kap. 4 § och om ändring eller

avregistrering

enligt

6 a kap.

5 §

avregistrering

enligt

6 a kap.

5 §

får överklagas hos den förvalt-

får överklagas till den förvalt-

ningsrätt som är behörig att pröva

ett överklagande av grupphuvud-

mannen.

Beslut om avräkning får överklagas särskilt på den grunden att avräkningsbeslutet i sig är felaktigt men i övrigt endast i samband med

71Senaste lydelse 2011:1253.

72Senaste lydelse 2011:1253.

Ett beslut i en fråga som avser återbetalning av ingående skatt till en utländsk beskattningsbar per- son som varken är etablerad i något EU-land eller ansöker om återbetalning i den form som anges i 26 kap. skatteförfarande- lagen (2011:1244), ska på begäran av den sökande omprövas, om beslutet inneburit att ansökan inte helt har bifallits. Detsamma gäller om den sökande begär återbetal- ning av ytterligare ingående skatt för en period för vilken beslut meddelats.

Prop. 2012/13:124 överklagande av beslut om betalningsskyldighet.

Ett överklagande enligt andra, tredje eller fjärde stycket ska ha kommit in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet.

Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller 5 § får även överklagas av det allmänna ombudet hos Skatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs det allmännas talan av Skatteverket.

		2 §73
Vid omprövning av ett beslut			Vid omprövning av ett beslut
om återbetalning av ingående skatt			om återbetalning av ingående skatt
till en sådan utländsk företagare			till en sådan utländsk beskattnings-
som avses i 19 kap. 1 § eller ett			bar person som avses i 19 kap. 1 §
beslut	enligt 19 kap. 33 §	första	eller ett beslut enligt 19 kap. 33 §
stycket	gäller 66 kap.	skatte-	första stycket gäller 66 kap.
förfarandelagen (2011:1244).			skatteförfarandelagen
			(2011:1244).

Vad som sägs i första stycket gäller inte omprövningsbeslut enligt 19 kap. 17 och 18 §§.

3 §74 Ett beslut i en fråga som avser

återbetalning av ingående skatt till en utländsk företagare som varken är etablerad i något EU-land eller ansöker om återbetalning i den form som anges i 26 kap. skatte- förfarandelagen (2011:1244), ska på begäran av den sökande omprövas, om beslutet inneburit att hans ansökan inte helt har bifallits. Detsamma gäller om den sökande begär återbetalning av ytterligare ingående skatt för en period för vilken beslut meddelats.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mervärdesskatt som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

73Senaste lydelse 2011:1253.

74Senaste lydelse 2011:1253.

2.2	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2012/13:124
	skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) att 5 kap. 3 §, 6 kap. 1–3 och 5 §§, 7 kap. 1 §, 26 kap. 31 §, 38 kap. 3 §, 39 kap. 14 §, 41 kap. 3 § och 59 kap. 1 och 23 §§ samt rubrikerna närmast före 6 kap. 2 § och 59 kap. 23 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap.

3 §

Om Skatteverket har beslutat att				Om Skatteverket har beslutat att
näringsidkare	får	bilda	en	beskattningsbara personer		får
mervärdesskattegrupp,		ska	den	bilda en mervärdesskattegrupp, ska
huvudman som verket utsett för				den huvudman som verket utsett
gruppen enligt	6 a kap.		4 §	för gruppen enligt	6 a kap.	4 §
mervärdesskattelagen		(1994:200)		mervärdesskattelagen	(1994:200)
redovisa och betala mervärdesskatt				redovisa och betala mervärdesskatt
för den verksamhet som gruppen				för den verksamhet som gruppen
bedriver och i övrigt företräda				bedriver och i övrigt företräda
gruppen i frågor som rör sådan				gruppen i frågor som rör sådan
skatt.				skatt.

Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos huvudmannen.

6 kap.
	1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
– ombud för en utländsk före-	– ombud för en utländsk beskatt-
tagare (2 och 3 §§), och	ningsbar person (2 och 3 §§), och
– deklarationsombud (4–8 §§).
I 38 kap. 3 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett
dödsbo.

Ombud		för en	utländsk	Ombud	för	en	utländsk
företagare				beskattningsbar person
En utländsk företagare som är				2 §		beskattningsbar
				En utländsk
skattskyldig		enligt	mervärdes-	person som är skattskyldig enligt
skattelagen (1994:200) ska före-				mervärdesskattelagen			(1994:200)
trädas av ett ombud som är				ska företrädas av ett ombud som är
godkänt av Skatteverket. Ombudet				godkänt av Skatteverket. Ombudet
ska enligt fullmakt av företagaren				ska enligt fullmakt av den beskatt-
svara	för	redovisningen av		ningsbara	personen		svara för
mervärdesskatt för den verksamhet				redovisningen av mervärdesskatt
som	skattskyldigheten omfattar			för den verksamhet som skatt-
och i övrigt företräda företagaren i				skyldigheten omfattar och i övrigt
frågor som gäller mervärdesskatt.				företräda	den	beskattningsbara		51

Prop. 2012/13:124				personen i frågor som gäller
				mervärdesskatt.
Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos
ombudet.
En utländsk företagare behöver				3 §		beskattningsbar
				En	utländsk
inte utse ett ombud om Sverige har				person behöver inte utse ett
en särskild överenskommelse om				ombud om Sverige har en särskild
ömsesidigt		bistånd för	indrivning	överenskommelse		om	ömsesidigt
av skattefordringar och utbyte av				bistånd	för	indrivning		av
information		i skatteärenden med		skattefordringar		och	utbyte	av
det land där företagaren har sätet				information i skatteärenden				med
för	sin ekonomiska		verksamhet	det land där den beskattningsbara
eller	sitt	fasta etableringsställe		personen har sätet för sin
eller är bosatt eller stadigvarande				ekonomiska verksamhet eller				sitt
vistas. En sådan överenskommelse				fasta	etableringsställe		eller	är
ska ha en räckvidd som är likartad				bosatt	eller stadigvarande vistas.
med den som föreskrivs i				En sådan överenskommelse ska ha
				en räckvidd som är likartad med
				den som föreskrivs i

1.kapitel V, med undantag av artikel 27.4, i rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92,

2.rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri, samt

3.rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

5 §

Ett deklarationsombud får

1.lämna deklaration, men bara elektroniskt,

2.ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldige har direktåtkomst till,

3.komplettera lämnade uppgifter i en deklaration, och

4.begära anstånd med att lämna deklaration.

Om deklarationsombudet har utsetts av en utländsk företagare som är skyldig att utse ett ombud enligt 2 och 3 §§, får deklarations- ombudet dock inte företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Om deklarationsombudet har utsetts av en utländsk beskatt- ningsbar person som är skyldig att utse ett ombud enligt 2 och 3 §§, får deklarationsombudet dock inte företräda denne i frågor som gäller mervärdesskatt.

7 kap.	Prop. 2012/13:124
1 §1

Skatteverket ska registrera

1.den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2.den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3.den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4.den som utan att omfattas av 19 kap. 1 § mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ samma lag,

5.den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6. en utländsk företagare som är				6. en utländsk		beskattningsbar
etablerad i ett annat EU-land och				person som är etablerad i ett annat
har rätt	till återbetalning enligt			EU-land och har rätt till åter-
10 kap.	1–3 §§	mervärdesskatte-		betalning	enligt	10 kap.	1–3 §§
lagen utan att omfattas av 19 kap.				mervärdesskattelagen utan att om-
1 § samma lag och inte heller ska				fattas av	19 kap.	1 § samma		lag
registreras enligt 3, 4 eller 5,				och inte heller ska registreras
				enligt 3, 4 eller 5,
7. en	näringsidkare som		är	7. en	beskattningsbar		person
etablerad i Sverige och omsätter				som är etablerad i Sverige och
tjänster i ett annat EU-land som				omsätter tjänster i ett annat EU-
förvärvaren av tjänsten är skatt-				land som förvärvaren av tjänsten
skyldig för i det landet i enlighet				är skattskyldig för i det landet i
med tillämpningen av artikel 196 i				enlighet	med tillämpningen			av
rådets direktiv		2006/112/EG	av	artikel 196 i rådets direktiv
den 28 november 2006 om ett				2006/112/EG av den 28 november
gemensamt system för mervärdes-				2006 om ett gemensamt system för
skatt,				mervärdesskatt,
8. den	som är skyldig att		jämka ingående mervärdesskatt				enligt

8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

9.den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

10.den som är skattskyldig enligt

a)lagen (1972:820) om skatt på spel,

b)lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

c)lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

d)lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

e)10 eller 13 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

f)9 eller 12 § eller 15 § första stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

g)4 kap. 3 eller 6 § eller 9 § första stycket eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

1 Senaste lydelse 2012:682.

Prop. 2012/13:124 h) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

i)lagen (1999:673) om skatt på avfall,

j)lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, eller

k)lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.,

och

11. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare

enligt 5 kap., ska dock företrädaren registreras i stället.

	26 kap.
	31 §
Om en sådan näringsidkare som		Om den som avses i 30 § inte
avses i 30 § inte har skött betal-		har skött betalningarna av skatte-
ningarna	av skatteavdrag eller	avdrag eller arbetsgivaravgifter,
arbetsgivaravgifter, får Skatte-		får Skatteverket besluta att han
verket besluta att han eller hon ska		eller hon ska lämna arbetsgivar-
lämna	arbetsgivardeklaration	deklaration senast den 12 i
senast den 12 i månaden efter		månaden	efter	redovisnings-
redovisningsperiodens utgång, i		periodens utgång, i januari senast
januari senast den 17.		den 17.

38 kap.
	3 §
Uppgifter enligt 2 § ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller
behörig ställföreträdare.
Uppgifterna får undertecknas av ett ombud i följande fall:
1. Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter i en deklaration
som lämnas elektroniskt.
2. Ett ombud för en utländsk	2. Ett ombud för en utländsk
företagare får underteckna upp-	beskattningsbar person får under-
gifter i en mervärdesskatte-	teckna uppgifter i en mervärdes-
deklaration.	skattedeklaration.
3. En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får underteckna
uppgifter i en deklaration.

				39 kap.
				14 §
	En näringsidkare som omsätter				En beskattningsbar person som
	investeringsguld	som	avses	i	omsätter investeringsguld som av-
	1 kap. 18 § mervärdesskattelagen				ses i 1 kap. 18 § mervärdesskatte-
	(1994:200) i Sverige eller till ett				lagen (1994:200) i Sverige eller
	annat EU-land ska vid en				till ett annat EU-land ska vid en
	transaktion som uppgår till ett				transaktion som uppgår till ett
	belopp motsvarande 10 000 kronor				belopp motsvarande 10 000 kronor
	eller mer dokumentera nödvändiga				eller mer dokumentera nödvändiga
	identifikationsuppgifter		för köp-		identifikationsuppgifter	för köp-
	aren.				aren.
	Första stycket	gäller	även	för	en transaktion som	understiger
	10 000 kronor men som kan antas ha samband med en annan transaktion
54	och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan

inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska nödvändiga Prop. 2012/13:124 identifikationsuppgifter dokumenteras så snart summan av

transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket 1, 3 § första stycket 2, 5 § 2 a och 6 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska även tillämpas vid transaktioner som avses i första och andra styckena.

41 kap.

3 §

Revision får göras hos

1.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),

2.någon annan juridisk person än ett dödsbo,

3.den som har anmält sig för registrering,

4.den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,

5. sådant ombud för en utländsk företagare som avses i 6 kap. 2 §,

5. sådant ombud för en utländsk beskattningsbar person som avses i 6 kap. 2 §,

6.sådan representant som avses i 16 a § lagen (1994:1563) om tobaks- skatt, 15 a § lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

7.den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

8.den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

9.den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och

10.den som har ansökt om godkännande som registrerad avsändare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi.

59 kap.

1 §2 I detta kapitel finns bestämmelser om

–ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp (2–6 §§),

–ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts (7–9 §§),

–betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),

–ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag (11 §),

–företrädaransvar (12–21 §§),

–ansvar för redare (22 §),

– ansvar för näringsidkare i en	– ansvar för beskattningsbara
mervärdesskattegrupp (23 §),	personer i en mervärdesskatte-
	grupp (23 §),

–ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (24 §), och

–indrivning och preskription (26 och 27 §§).

2 Senaste lydelse 2012:343.

2.3	Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1245) Prop. 2012/13:124
	om redovisning, betalning och kontroll av
	mervärdesskatt för elektroniska tjänster

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, 6, 8–10 och 25 §§ lagen (2011:1245)

om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för

elektroniska tjänster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Denna

lag gäller

redovisning,

Denna lag gäller

redovisning,

betalning

och

kontroll

betalning

och

kontroll

mervärdesskatt

för

elektroniska

mervärdesskatt

för

elektroniska

tjänster i de fall tjänsten tillhanda-

hålls

en icke-etablerad beskatt-

– av en icke-etablerad närings-

– av

idkare,

ningsbar person,

– till

person som inte

är

– till en person som inte är en

näringsidkare

men

som

är

beskattningsbar

person men som

etablerad, bosatt eller stadig-

är etablerad, bosatt eller stadig-

varande vistas i Sverige eller i ett

annat EU-land.

I denna lag avses med

2 §

I denna lag avses med

icke-etablerad näringsidkare: en

icke-etablerad

beskattningsbar

näringsidkare som inte har sätet

person: en beskattningsbar person

för sin

ekonomiska

verksamhet

som inte har sätet för sin

eller ett fast etableringsställe i

ekonomiska

verksamhet eller

ett

Sverige eller i ett annat EU-land

fast etableringsställe i Sverige eller

och inte heller är bosatt eller

i ett annat EU-land och inte heller

stadigvarande vistas i Sverige eller

är bosatt eller stadigvarande vistas

i ett annat EU-land,

i Sverige eller i ett annat EU-land,

elektroniska tjänster: sådana tjänster som är elektroniska tjänster enligt

5 kap. 18 § 12 mervärdesskattelagen (1994:200),

motsvarande bestämmelser i ett

annat EU-land: bestämmelser som

gäller i ett annat EU-land och som

har sin grund i bestämmelserna i

rådets direktiv 2002/38/EG av den

7 maj 2002 om ändring och

ändring för begränsad tid av

direktiv

77/388/EEG

vad gäller

direktiv

77/388/EEG

vad gäller

mervärdesskatteordningen

för

mervärdesskatteordningen

för

radio-

och

televisionssändningar

radio-

och

televisionssändningar

samt vissa tjänster som tillhanda-

hålls på elektronisk väg,

e-handelsdeklaration: en sådan skattedeklaration som är avsedd för
redovisning av mervärdesskatt enligt bestämmelserna i denna lag.	57
	57

Prop. 2012/13:124							4 §
Skatteverket ska fatta beslut om							Skatteverket ska fatta beslut om
att identifiera en icke-etablerad							att identifiera en icke-etablerad
näringsidkare			som	skyldig		att	beskattningsbar			person	som
redovisa och betala mervärdesskatt							skyldig att redovisa och betala
enligt bestämmelserna i denna lag							mervärdesskatt			enligt bestämm-
(identifieringsbeslut) om							elserna i denna lag (identifierings-
							beslut) om
1. näringsidkaren				ansöker		om	1. den beskattningsbara person-
det,							en ansöker om det,
2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av elektroniska tjänster
som ska beskattas i Sverige eller i ett annat EU-land,
3. tjänsterna			tillhandahålls			en	3. tjänsterna			tillhandahålls en
person som inte är näringsidkare							person som inte är en beskatt-
men som är etablerad, bosatt eller							ningsbar person men som är
stadigvarande vistas i Sverige eller							etablerad, bosatt eller stadig-
i ett annat EU-land,							varande vistas i Sverige eller i ett
							annat EU-land,
4. det inte redan har fattats ett motsvarande identifieringsbeslut i ett
annat EU-land, och
5. näringsidkaren				inte	är	eller	5. den beskattningsbara person-
ska vara registrerad för mervärdes-							en inte är eller ska vara registrerad
skatt i Sverige eller i ett annat EU-							för mervärdesskatt i Sverige eller i
land.							ett annat EU-land.
							6 §
Om en näringsidkare som är							Om en beskattningsbar				person
skattskyldig i Sverige för tjänster							som är skattskyldig i Sverige för
som	omfattas		av	4 §	har	ett	tjänster som omfattas av 4 § har ett
identifieringsbeslut i ett annat EU-							identifieringsbeslut i ett annat EU-
land, ska näringsidkaren redovisa							land,	ska	den	beskattningsbara
och	betala		skatten		enligt		personen		redovisa och		betala
bestämmelserna i det landet.							skatten enligt bestämmelserna i det
							landet.
							8 §
Om en näringsidkares verksam-							Om en beskattningsbar persons
het upphör eller ändras på ett							verksamhet upphör eller ändras på
sådant sätt att villkoren för att							ett sådant sätt att villkoren för att
redovisa och betala mervärdesskatt							redovisa och betala mervärdesskatt
enligt denna lag inte längre är							enligt denna lag inte längre är
uppfyllda,		ska näringsidkaren					uppfyllda, ska den beskattnings-
underrätta		Skatteverket				om	bara personen underrätta Skatte-
ändringen. Detsamma gäller						om	verket	om	ändringen. Detsamma
något annat förhållande som har							gäller om något annat förhållande
tagits upp i en ansökan om							som har tagits upp i en ansökan
identifiering har ändrats.							om identifiering har ändrats.
58

En beskattningsbar person som omfattas av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en e-handelsdeklaration.

Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.

		9 §
Skatteverket ska	återkalla ett	Skatteverket ska återkalla ett
identifieringsbeslut	om närings-	identifieringsbeslut om den be-
idkaren		skattningsbara personen

1.enligt egen anmälan inte längre tillhandahåller elektroniska tjänster eller om det på annat sätt kan antas att denna verksamhet har upphört,

2.inte längre uppfyller övriga krav i 4 §, eller

3.vid upprepade tillfällen har brutit mot bestämmelserna i denna lag.

10 § En näringsidkare som omfattas

av ett identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna en e-handelsdeklaration.

Deklaration ska lämnas även om näringsidkaren inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.

25 §

Den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag ska i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten och för kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen.

Om Skatteverket begär det, ska	Om Skatteverket begär det, ska
näringsidkaren göra sådant under-	den	beskattningsbara personen
lag som avses i första stycket	göra sådant underlag som avses i
tillgängligt på elektronisk väg.	första	stycket tillgängligt på
	elektronisk väg.

Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då den transaktion som underlaget avser utfördes.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas på redovisnings- perioder som börjar efter utgången av juni 2013.

Prop. 2012/13:124

Ärendet och dess beredning

Prop. 2012/13:124

Europeiska kommissionen (kommissionen) har i juni 2008 inlett ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Kommissionen har i en formell underrättelse ansett att den svenska mervärdesskattelagen (1994:200) inte står i överensstämmelse med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet eller direktivet)1 avseende definitionerna av de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet (dnr Fi2008/4218). Den svenska regeringen har i sitt svar till kommissionen inte helt och hållet delat kommissionens bedömning.

I december 2008 tillkallades två utredare med uppdrag att göra en översyn av mervärdesskattereglerna avseende bl.a. begreppet yrkes- mässig verksamhet i förhållande till begreppet ekonomisk verksamhet (Fi 2008:D). Uppdraget redovisades i promemorian Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58), som överlämnades till Finansdepartementet i november 2009. Promemorian har remiss- behandlats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2009/7128).

Sedan promemorian överlämnades har det gjorts relativt omfattande förändringar i mervärdesskattelagen bl.a. på grund av det så kallade momspaketet (prop. 2009/10:15 och prop. 2010/11:28) och nya faktureringsregler (prop. 2011/12:94). I Finansdepartementet har det därför utarbetats en ny promemoria, Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2 och en förteckning över remissinstanserna i bilaga 3. En samman- ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (Fi2012/4343).

Flera remissinstanser tar upp att en bredare översyn av struktur och begreppsanvändning i mervärdesskattelagen bör göras. Någon sådan fullständig översyn av mervärdesskattelagen är emellertid inte möjlig att göra inom ramen för detta lagstiftningsärende.

I syfte att göra en rättelse vad avser ikraftträdandedag för lagen (2012:836) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi föreslås i denna proposition en ändring av ikraftträdandebestämmelsen till den lagen. Beredning av förslaget har ägt rum under hand med Skatteverket.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 28 februari 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Lagrådets synpunkter har tillgodosetts och behandlas i avsnitt 6.4. Vissa språkliga ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissens lagförslag.

1 EUT L 347, 11.12.2006, s. 1 (Celex 32006L0112). Direktivet är senast ändrat genom

direktiv 2010/88/EG (EUT L 326, 10.12.2010, s. 1, Celex 32010L0088).

Prop. 2012/13:124 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi innebär att en bestämmelse i 5 kap. 3 § ska träda i kraft den 1 juli i stället för den 1 januari 2013. Författningstekniskt och även i övrigt är förslaget av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över det förslaget.

4 Bakgrund

	Inför Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995 gjordes en anpassning av
	mervärdesskattelagen (1994:200) till de gemensamma mervärdesskatte-
	reglerna. Det EU-rättsliga regelverket för mervärdesskatt finns huvud-
	sakligen i mervärdesskattedirektivet. De i direktivet använda begreppen
	beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet är av grundläggande
	betydelse för att avgränsa tillämpningsområdet för mervärdesbeskatt-
	ningen samt bestämma skattesubjektens rättigheter och skyldigheter.
	Begreppen har unionsrättsliga definitioner och ska tolkas lika i samtliga
	medlemsstater.
	Sättet att i mervärdesskattelagen definiera motsvarande begrepp, dvs.
	yrkesmässig verksamhet, skiljer sig i formellt hänseende från direktivet.
	År 1999 tillsatte regeringen en utredning för att bland annat se över
	reglerna om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet i mervärdes-
	skattelagen (dir. 1999:10). I betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt
	perspektiv (SOU 2002:74) redovisade utredningen de skillnader som,
	enligt utredningens uppfattning, förelåg mellan direktivet och den
	svenska lagstiftningen. Utredningen föreslog bland annat att begreppet
	beskattningsbar person skulle införas i mervärdesskattelagen och att
	lagen i vissa avseenden skulle omstruktureras. Förslagen har inte lett till
	någon lagändring.
	Kommissionen har i en formell underrättelse 2008 anfört att den
	svenska lagen inte är förenlig med direktivet avseende definitionerna av
	begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet och
	hänvisat till den bedömning som gjordes i det ovan nämnda betänkandet.
	Som regeringen anför i sitt svar på den formella underrättelsen har
	diskrepansen mellan definitionerna av begreppen beskattningsbar person
	och ekonomisk verksamhet i direktivet och begreppet yrkesmässig
	verksamhet i mervärdesskattelagen i praktiken undanröjts sedan flera år
	genom att svenska domstolar och myndigheter gör en EU-konform
	tolkning av mervärdesskattelagen (dnr Fi2008/4218). För att undanröja
	osäkerhet om tolkningen och innebörden av mervärdesskattelagen bör
	dock utformningen av de svenska reglerna ses över.
	I detta lagstiftningsärende behandlas förslag om införande av de
	unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk
	verksamhet samt följdändringar med anledning härav i syfte att formellt
	anpassa lagstiftningen till mervärdesskattedirektivet. Förslaget innebär en
	teknisk anpassning av terminologin i mervärdesskattelagen så att den på
	flera områden stämmer bättre överens med utformningen i mervärdes-
62	skattedirektivet.
62

Förslaget påverkar inte den mervärdesskatterättsliga behandlingen av Prop. 2012/13:124 ideella föreningar. Kommissionen har i en formell underrättelse riktat

klagomål mot utformningen av den svenska lagstiftningen i fråga om mervärdesskatterättslig behandling av ideella föreningar (dnr Fi2008/4219). I den frågan pågår det för närvarande en dialog med kommissionen. Frågan behandlas därför inte i detta sammanhang.

5 Gällande rätt

5.1 Svensk rätt

I 1 kap. 1 § första stycket 1 mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, anges att mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet. Av 2 kap. 1 § ML framgår att omsättning av vara eller tjänst innebär att en vara överlåts mot ersättning eller att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon. Vidare avses med omsättning att en vara eller tjänst tas i anspråk genom uttag. Även överföring av en vara från Sverige till ett annat EU- land ska under vissa omständigheter jämställas med omsättning.

Enligt huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 ML är en verksamhet yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen

(1999:1229), förkortad IL.
Definitionen av begreppet yrkesmässig verksamhet i mervärdesskatte-
lagen har således en koppling till vad som utgör näringsverksamhet
enligt inkomstskattelagen. Enligt 13 kap. 1 § första stycket IL avses med
näringsverksamhet förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och
självständigt. I uttrycket förvärvsverksamhet ligger att syftet med
verksamheten ska vara att den ska ge ett ekonomiskt utbyte (vinst). Det
avgörande är inte att verksamheten går med vinst varje år utan om syftet
är att den ska ge ekonomiskt utbyte eller vinst. Den omständigheten att
en verksamhet går med underskott år efter år kan dock vara en
omständighet som tyder på att det saknas syfte att verksamheten ska ge
ekonomiskt utbyte eller vinst. Uttrycket utgör en avgränsning mot
hobbyverksamhet (som beskattas som inkomst av tjänst) och
inkomstslaget kapital.
Att verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt innebär att den ska
bedrivas regelbundet och varaktigt samt att den ska ha en viss
omfattning. Detta kriterium utgör i första hand en avgränsning mot
inkomstslaget kapital.
Kriteriet att verksamheten ska bedrivas självständigt innebär att den
inte får ha karaktären av anställning. Detta kriterium utgör en
avgränsning mot inkomstslaget tjänst. Av 13 kap. 1 § andra stycket IL
framgår att vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet
bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med
uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av
uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i
dennes verksamhet. Syftet med bestämmelsen, som trädde i kraft den 1	63
	63

Prop. 2012/13:124 januari 2009, är att göra det möjligt för fler att få sin verksamhet bedömd

	som näringsverksamhet (prop. 2008/09:62, s. 22).
	Till näringsverksamhet i inkomstskatterättsligt hänseende räknas enligt
	13 kap. 1 § tredje stycket IL alltid innehav av näringsfastighet, närings-
	bostadsrätter och avverkningsrätt till skog.
	Huvudregeln om yrkesmässig verksamhet i 4 kap. 1 § 1 ML utvidgas
	genom 4 kap. 1 § 2 ML. Enligt 4 kap. 1 § 2 ML är en verksamhet
	yrkesmässig om den bedrivs i former jämförliga med en till
	näringsverksamhet hänförlig rörelse under förutsättning att omsättningen
	under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. Bestämmelsen innebär
	att bedömningen, i detta fall, inte har någon koppling till
	inkomstbeskattningen och sker på grundval av mervärdesskatterättsliga
	överväganden. Den är tillämplig på sådana verksamheter där det med
	viss regelbundenhet förekommer transaktioner men där kraven för
	näringsverksamhet inte är uppfyllda. Regeln torde ha införts för att
	verksamheter där det med viss regelbundenhet förekommer skattepliktiga
	transaktioner skulle kunna anses som yrkesmässig, och i syfte att upprätt-
	hålla	konkurrensneutraliteten (jfr prop. 1973:163, s. 30 f. och 62).
	Konsekvensen av bestämmelsen är således att begreppet yrkesmässig
	verksamhet i mervärdesskattelagen utvidgas i förhållande till vad som
	utgör näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen.
	Utöver		bestämmelsen i 4 kap. 1 § ML finns det kompletterande
	bestämmelser om yrkesmässig verksamhet i bl.a. 4 kap. 2–5 §§ ML.
	Begreppet näringsidkare används i en rad bestämmelser i
	mervärdesskattelagen, exempelvis i reglerna om omsättningsland. Det
	finns inte någon definition av begreppet i lagen. Med näringsidkare avses
	enligt förarbetena varje fysisk eller juridisk person som driver
	verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den kan
	betecknas		som yrkesmässig (prop. 1994/95:57, s. 161). Begreppet
	motsvarar det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person och
	tolkas i enlighet med EU-rätten. Som exempel kan nämnas Högsta
	förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2007 ref. 57, där domstolen fann
	att en idrottsförening är att betrakta som en näringsidkare vid
	bedömningen av omsättningsland för en tjänst, enligt dåvarande 5 kap.
	7 §	ML.	Domstolen konstaterade att begreppet näringsidkare inte
	definieras i mervärdesskattelagen och att det därför saknas skäl att tolka
	bestämmelsen på annat sätt än motsvarande begrepp i den regel i det s.k.
	sjätte direktivet (numera ersatt av mervärdesskattedirektivet) som den
	avser att genomföra. Med begreppet näringsidkare ska, enligt domstolen,
	avses detsamma som med direktivets begrepp skattskyldig person (dvs.
	beskattningsbar person i mervärdesskattedirektivet).
	Bedömningen av om yrkesmässig verksamhet föreligger görs utifrån
	det EU-rättsliga begreppet ekonomisk verksamhet, när denna tolkning är
	möjlig med hänsyn till den svenska lagregelns tolkningsutrymme. EU-
	konform tolkning görs oavsett om det är till fördel eller nackdel för den
	enskilde. I de fall mervärdesskattelagen inte ger utrymme för en tolkning
	i enlighet med EU-rätten tillämpas direktivet med direkt effekt, om en
	sådan tillämpning är till fördel för den enskilde.
	Högsta förvaltningsdomstolen har i ett överklagat förhandsbesked
	(RÅ 2010		ref. 54) prövat en fråga avseende verksamhet i en ideell
64	förening som inte var yrkesmässig enligt 4 kap. 8 § ML och på den

Prop. 2012/13:124

Vad som avses med ekonomisk verksamhet

Det som är avgörande vid bedömningen av om någon är en beskattnings- bar person är att ekonomisk verksamhet bedrivs självständigt. Bedömningen tar således huvudsakligen sikte på verksamhetens karaktär. Bestämmelsen innebär att juridiska och fysiska personer ska behandlas på samma sätt om de i övrigt uppfyller rekvisiten. Den juridiska formen saknar således i princip betydelse. Däremot är det av avgörande betydelse att en beskattningsbar person också ”agerar i denna egenskap”. Uttrycket innebär att om en beskattningsbar person företar transaktioner i egenskap av privatperson eller slutkonsument faller dessa transaktioner utanför mervärdesskattens tillämpningsområde. Vidare kan offentlig- rättsliga organ som bedriver myndighetsutövning, under vissa förutsättningar, anses som icke beskattningsbara personer (se artikel 13 i mervärdesskattedirektivet). Därmed faller således även dessa transaktioner utanför mervärdesskattens tillämpningsområde.

Kravet att verksamheten ska bedrivas självständigt är viktigt för gränsdragningen mot annan verksamhet. Villkoret utvecklas närmare i artikel 10 i mervärdesskattedirektivet. I bestämmelsen anges att genom att den ekonomiska verksamheten ska bedrivas självständigt utesluts anställda och andra personer från beskattning i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av andra rättsliga band som skapar ett anställningsförhållande vad beträffar arbetsvillkor, lön och arbetsgivaransvar.

EG-domstolen har i dom den 26 mars 1987 i mål 235/85, kommissionen mot Nederländerna, REG 1987 s. 1471, och i dom den 25 juli 1991 i mål C-202/90, Ayuntamiento de Sevilla mot Recaudadores de Tributos de las Zonas primera y segunda, REG 1991 s. I-4247, funnit att notarius publicus respektive skatteuppbördsmän som utförde sina verksamheter på eget ansvar och på egen bekostnad var att betrakta som självständiga även om myndigheten utövade disciplinär tillsyn och behöll visst ansvar. I en dom den 18 oktober 2007 i mål C-355/06, J. A. van der Steen mot Inspecteur van de Belastingdienst Utrecht-Gooi/kantoor Utrecht, REG 2007 s. I-8863 fann EG-domstolen att en fysisk person som var ensam aktieägare och anställd i ett skattskyldigt bolag och som utförde samtliga arbetsuppgifter i bolaget inte själv kunde anses bedriva självständig verksamhet.

I artikel 9.1 i direktivet anges även att verksamheten ska bedömas ”oberoende av dess syfte eller resultat”. Trots detta kan man säga att ett förvärvssyfte måste föreligga, nämligen en avsikt att företa beskattnings- bara transaktioner. Att de avsedda transaktionerna är undantagna från skatteplikt saknar i och för sig betydelse i detta skede, men aktualiseras vid avgörandet av om skatt ska betalas och om avdragsrätt föreligger. Uttrycket är snarast att betrakta som ett klargörande av att det är verksamhetens karaktär och inte dess syfte som är relevant. Uttrycket har således endast ett förtydligande syfte och är av sekundär betydelse, jfr generaladvokatens yttrande i mål 89/81, Staatssecretaris van Financiën mot Hong-Kong Trade Development Council, REG 1982 s. 1277.

Av exemplifieringen i artikel 9.1 framgår att all verksamhet av producenter, handlare och tjänstetillhandahållare, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria yrken ska

betraktas som ekonomisk verksamhet. Med termen handlare torde avses alla länkar i försäljningskedjan utom producentledet, som nämns särskilt. Som exempel på vad som avses med fria yrken kan nämnas författare, konstnärer, artister och jurister. Även sådana verksamheter som utgörs av genomförandet av uppgifter som delegerats eller reglerats genom lag kan betraktas som ekonomisk verksamhet, jfr artikel 25 c i mervärdesskatte- direktivet.

I artikel 9.1 anges vidare att ”utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav” ska anses vara ekonomisk verksamhet. För att ekonomisk verksamhet ska anses föreligga krävs således inte att inkomster faktiskt har erhållits. När det är fråga om en tillgång som på grund av sin karaktär är lämpad enbart för kommersiellt bruk kan man normalt utgå från att ekonomisk verksamhet föreligger. När det i stället är fråga om en tillgång som är lämpad för såväl privat som kommersiellt bruk beaktas alla omständig- heter för att avgöra om ekonomisk verksamhet föreligger eller inte. Man kan t.ex. jämföra hur vederbörande faktiskt utnyttjar egendomen och hur motsvarande ekonomiska verksamhet vanligen utövas. Även om verksamhetens resultat i sig inte är ett avgörande kriterium kan exempelvis uthyrningstid, antalet kunder och intäkternas storlek beaktas vid denna bedömning tillsammans med övriga omständigheter i det enskilda fallet (se EG-domstolens dom den 26 september 1996 i mål C- 230/94, Renate Enkler mot Finanzamt Homburg, REG 1996 s. I-4517). I en dom den 6 oktober 2009 i mål C-267/08, SPÖ Landesorganisation Kärnten mot Finanzamt Klagenfurt, REG 2009 s. I-9781 har EG- domstolen prövat frågan om externa marknadsföringsåtgärder som en delstatsorganisation inom ett politiskt parti utförde åt lokala föreningar inom partiet kunde anses utgöra ekonomisk verksamhet. Domstolen konstaterade att delstatsorganisationen för att fortlöpande kunna bedriva sin verksamhet, som gick med underskott, erhöll statligt partistöd och medlemsavgifter från de lokala föreningarna. Marknadsföringsverksam- heten gav inte någon möjlighet att fortlöpande vinna intäkter. Det kunde därför enligt domstolen inte anses vara fråga om ekonomisk verksamhet.

En förutsättning för att en verksamhet ska betraktas som ekonomisk verksamhet är att tillhandahållandet av varor eller tjänster sker mot någon form av ersättning. Om ersättningen inte kan fastställas kan inte heller något beskattningsunderlag fastställas. Det anses i regel vara fråga om ekonomisk verksamhet när verksamheten är fortlöpande och utförs mot ersättning till den person som tillhandahåller tjänsten eller varan (se bland annat EG-domstolens dom den 13 december 2007 i mål C-408/06, Landesanstalt für Landwirtschaft mot Franz Götz, REG 2007 s. I-11295). En person vars tillhandahållanden av varor eller tjänster alltid sker utan ersättning kan inte anses bedriva ekonomisk verksamhet (se EG- domstolens domar den 1 april 1982 i mål 89/81, Staatssecretaris van Financiën mot Hong-Kong Trade Development Council, REG 1982 s. 1277 respektive den 3 mars 1994 i mål C-16/93, R. J. Tolsma mot Inspecteur der Omzetbelasting Leeuwarden Tolsma, REG 1994 s. I-743).

Att en person tar emot arvoden innebär i sig inte att verksamheten är att betrakta som ekonomisk. Det krävs dessutom att det finns ett direkt samband mellan det som tillhandahålls och det motvärde som betalas. Det måste således finnas ett rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt

Prop. 2012/13:124

När den ekonomiska verksamheten påbörjas eller avslutas	Prop. 2012/13:124
Förberedande åtgärder kan betraktas som ekonomisk verksamhet. Redan
ingående av avtal om anskaffande av tillgångar avsedda att i framtiden
användas för att utföra beskattningsbara transaktioner utgör ekonomisk
verksamhet. För att ekonomisk verksamhet, och avdragsrätt för ingående
mervärdesskatt, ska anses föreligga krävs det att avsikten att självständigt
bedriva ekonomisk verksamhet kan styrkas med objektiva omständig-
heter. Vid prövningen av om ekonomisk verksamhet föreligger kan t.ex.
de anskaffade tillgångarnas karaktär beaktas. Den som har styrkt sin
avsikt och som har sina första investeringsutgifter anses som en beskatt-
ningsbar person och har omedelbar avdragsrätt redan innan de skatte-
pliktiga transaktionerna faktiskt har inletts (se bl.a. EG-domstolens
domar den 29 februari 1996 i mål C-110/94, Intercommunale voor
zeewaterontzilting [INZO] mot Belgische Staat, REG 1996 s. I-857
respektive den 8 juni 2000 i mål C-400/98, Finanzamt Goslar mot
Brigitte Breitsohl, REG 2000 s. I-4321).
EG-domstolen har i en dom den 3 mars 2005 i mål C-32/03, I/S Fini H
mot Skatteministeriet, REG 2005 s. I-1599 funnit att avdragsrätt före-
ligger för en person som avslutat sin ekonomiska verksamhet men som
till följd av ingånget avtal var skyldig att under en tid (fem år) fortsätta
betala hyran för en lokal som tidigare använts i verksamheten.

6Beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet

6.1	Begreppet beskattningsbar person ersätter
	yrkesmässig verksamhet

Regeringens förslag: De unionsrättsliga begreppen beskattningsbar
person och ekonomisk verksamhet införs i 4 kap. 1 § mervärdes-
skattelagen. Begreppet yrkesmässig verksamhet och kopplingen till
inkomstskattelagen slopas.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig är positiva till
förslaget eller har ingen erinran mot det.
Skälen för regeringens förslag: Mervärdesskatt utgår på omsättning
av vara eller tjänst som görs i en yrkesmässig verksamhet. Av den
gällande huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 mervärdesskattelagen (1994:200),
förkortad ML, framgår att en verksamhet är yrkesmässig om den utgör
näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL).
Yrkesmässighetsbegreppet i mervärdesskattelagen motsvaras i mer-
värdesskattedirektivet av begreppen beskattningsbar person och
ekonomisk verksamhet. Enligt artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet
avses med beskattningsbar person den som, oavsett på vilken plats,
självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte
eller resultat. Vidare anges att med ekonomisk verksamhet avses varje		69

Prop. 2012/13:124 verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Slutligen framgår att utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav särskilt ska betraktas som ekonomisk verksamhet.

I det unionsrättsliga mervärdesskattesystemet är begreppen beskatt- ningsbar person och ekonomisk verksamhet av grundläggande betydelse för att avgränsa tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Begreppen har getts unionsrättsliga definitioner eftersom nationella definitioner skulle motverka mervärdesskattedirektivets syfte, nämligen ett gemensamt och enhetligt mervärdesskattesystem.

Kopplingen i mervärdesskattelagen till inkomstskattelagens begrepp näringsverksamhet innebär därmed i formellt hänseende en avvikelse från mervärdesskattedirektivet. Hänvisningen i mervärdesskattelagen till inkomstskatterättslig begreppsbildning kunde ha sina fördelar innan Sverige blev medlem i EU. Efter det svenska EU-inträdet innebär emellertid denna typ av bristande formell överensstämmelse i fråga om begrepp mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet att tolkning och tillämpning av mervärdesskattereglerna kan försvåras.

Bestämmelserna om yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen tolkas, enligt praxis, konformt med mervärdesskattedirektivet. Om en sådan tolkningsmöjlighet saknas, kan artikel 9.1 i mervärdesskatte- direktivet tillämpas med direkt effekt. Detta kan dock bara ske till fördel för den skattskyldige. Om en tillämpning av direktivet skulle vara till nackdel för den enskilde måste mervärdesskattelagen följas.

Sammanfattningsvis kan konstateras att i sin nuvarande utformning avviker mervärdesskattelagen i formell mening från mervärdesskatte- direktivet. I materiellt avseende leder den svenska lagstiftningen dock i praktiken till i allt väsentligt samma resultat som mervärdes- skattedirektivet.

I syfte att tydliggöra och därmed underlätta tillämpningen av mervärdesskattereglerna bör definitionerna av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införas i 4 kap. 1 § ML. Begreppet yrkesmässig verksamhet, och kopplingen till inkomstskattelagen, bör därmed slopas.

Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. 1 § ML.

6.1.1Definitionerna av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet

Regeringens förslag: Definitionerna av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.

	Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv anser att	begreppet
	”transaktioner” bör användas i stället för det föreslagna ”verksamhet”.
	Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har synpunkter på den språkliga
70	utformningen. Svenska Bankföreningen välkomnar att en	precisering

avseende avgränsningen av ekonomisk verksamhet mot anställning,								Prop. 2012/13:124
motsvarande artikel 10 i mervärdesskattedirektivet, införs. Föreningen
tillägger att förslaget innebär att det kommer att finnas två olika
definitioner avseende självständighet på skatteområdet, dvs. en definition
i mervärdesskattelagen och en definition i 13 kap. 1 § andra stycket IL.
Enligt föreningen bör begreppet självständighet kunna bedömas lika i
dessa båda lagar. Hyresgästföreningen efterlyser ett förtydligande av att
förslaget inte innebär någon förändring av föreningens skattemässiga
situation.
	Skälen för regeringens förslag: I promemorian har begreppen
beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet – i syfte att underlätta
tolkning och tillämpning av mervärdesskattereglerna – utformats i så
nära anslutning till mervärdesskattedirektivet som möjligt.
	Vad gäller begreppet ekonomisk verksamhet anser Svenskt Näringsliv
att begreppet verksamhet är oklart och medför tolkningsproblem, varvid
hänvisas till den redogörelse som lämnas av Mervärdesskatteutredningen
i	betänkandet	Mervärdesskatt	i	ett	EG-rättsligt	perspektiv
(SOU 2002:74). Svenskt Näringsliv påpekar att i den engelska versionen
av mervärdesskattedirektivet används uttrycket ”economic activity”.
Svenskt Näringsliv föreslår att ”transaktioner” används i stället för
”verksamhet” i mervärdesskattelagen.
	Regeringen konstaterar att Mervärdesskatteutredningen i sitt
betänkande föreslog att uttrycket ”ekonomisk aktivitet” skulle användas i
stället för direktivets uttryck ”ekonomisk					verksamhet”	och att
”transaktioner” i vissa fall skulle användas. Syftet med de av utredningen
valda uttrycken var att tydliggöra att direktivet är mer transaktionsinriktat
än mervärdesskattelagen och att någon direkt parallell med verksamhets-
begreppet i den svenska skattelagstiftningen därför inte kan dras (se
SOU 2002:74, del 1, s. 163 och s. 194–200).
	Sedan 2002 har det, som inledningsvis nämnts, skett en utveckling i
praxis som innebär att mervärdesskattelagen i allt väsentligt leder till
samma materiella resultat som mervärdesskattedirektivet.							Detta
lagstiftningsärende syftar till att förenkla tolkning och tillämpning av
mervärdesskattereglerna genom att uppnå en överensstämmelse även i
formellt hänseende mellan mervärdesskattelagens begrepp och mot-
svarande begrepp i mervärdesskattedirektivet. Mot den bakgrunden
instämmer regeringen i promemorians bedömning att det är lämpligast att
använda samma begrepp i mervärdesskattelagen som i mervärdesskatte-
direktivet.
	I artikel 9.1 i direktivet anges att med ekonomisk verksamhet avses
varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en
tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt
verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Som framgår av
texten i direktivet är avsikten inte att uppräkningen ska vara uttömmande.
I	lagförslaget i	Mervärdesskatt	för	den	ideella sektorn,		m.m.
(Ds 2009:58) angavs som exempel på ekonomisk verksamhet, förutom
de exempel som finns i direktivet, skogsbruksverksamhet. I promemorian
bedömdes det inte vara nödvändigt att i den svenska lagtexten särskilt
ange skogsbruk, varför detta uttryck utelämnades. Definitionen
utformades därför helt i enlighet med den svenska versionen av
artikel 9.1. LRF		föreslår i sitt	remissvar		att uttrycket	jordbruks-		71

Prop. 2012/13:124 verksamhet ersätts med lantbruk, vilket enligt LRF omfattar både jord- och skogsbruk. Regeringen delar promemorians bedömning att definitionen av ekonomisk verksamhet bör utformas i så nära anslutning till mervärdesskattedirektivet som möjligt. Vidare vill regeringen fram- hålla att uppräkningen endast är exemplifierande. Det i promemorians lagtext föreslagna uttrycket jordbruksverksamhet bör således behållas.

Definitionerna utformas därmed så att med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet.

Vad gäller kriteriet att verksamheten ska bedrivas ”självständigt” för att anses som ekonomisk verksamhet finns det i artikel 10 i direktivet ett förtydligande av vad som avses med självständighetskriteriet. Regeringen instämmer i promemorians bedömning att det i tydliggörande syfte – och för att uppnå en formell överstämmelse med direktivet även i detta hänseende – bör införas en motsvarighet till artikel 10. Den nya bestämmelsen bör utformas i enlighet med lydelsen i direktivet. Vissa avsteg från formuleringen i direktivet görs dock i syfte att uppnå ett i språkligt avseende mer tillgängligt uttryckssätt.

Som Svenska Bankföreningen påpekar innebär förslaget att det kommer att finnas två olika definitioner avseende självständighet på skatteområdet, dvs. en definition i mervärdesskattelagen och en definition i 13 kap. 1 § andra stycket IL. Enligt föreningen bör dock begreppet självständighet kunna bedömas lika i dessa båda lagar. Regeringen konstaterar att någon materiell förändring inte är avsedd genom införandet av en motsvarighet till artikel 10 i direktivet.

Regeringen väljer att i detta sammanhang kommentera det av Hyresgästföreningen framförda önskemålet om förtydligande av att förslaget inte innebär någon förändring av föreningens skattemässiga situation. Föreningen anför att Högsta förvaltningsdomstolen i ett avgörande (RÅ 2001 ref. 51) har funnit att en hyresgästförenings verk- samhet inte är yrkesmässig. I avgörandet har Högsta förvaltnings- domstolen anfört bl.a. att den ersättning som föreningen erhållit inte kan ansetts ha lämnats för någon konkret prestation som kommit hyresgästen eller hyresvärden till del. Som framgår av avsnitt 5.2 är en förutsättning för att ekonomisk verksamhet ska anses föreligga enligt EU-rätten att det finns ett direkt samband mellan tillhandahållen tjänst och mottagen ersättning (jfr bland annat den i nämnt avsnitt angivna domen i mål C- 246/08). Någon förändring av gällande tillämpning avseende kravet på samband mellan tillhandahållen tjänst och erhållen ersättning är således inte avsedd.

6.1.2

Tillfälliga leveranser av nya transportmedel

Prop. 2012/13:124

Regeringens bedömning: Någon motsvarighet till artikel 9.2 i mervärdesskattedirektivet om utvidgning av begreppet beskattningsbar person till den som tillfälligtvis utför en leverans av ett nytt transport- medel bör nu inte införas i mervärdesskattelagen.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Stockholm förordar in- förande av en bestämmelse motsvarande artikel 9.2 i mervärdesskatte- direktivet.

Skälen för regeringens bedömning: I artikel 9.2 i direktivet anges att var och en som tillfälligtvis utför en leverans av ett nytt transportmedel, som försänds eller transporteras till förvärvaren av säljaren eller av förvärvaren eller för säljarens eller förvärvarens räkning ut ur en medlemsstats territorium men inom gemenskapens territorium, ska anses som en beskattningsbar person. Förvaltningsrätten i Stockholm förordar att en bestämmelse motsvarande artikel 9.2 införs i mervärdesskattelagen och påpekar att statusen som beskattningsbar person kan ha betydelse för överlåtarens rättigheter och skyldigheter.

Det i direktivet åsyftade materiella resultatet avseende förvärv av nya transportmedel uppnås i princip genom gällande bestämmelser i mervärdesskattelagen. Regeringen anser mot den bakgrunden att frågan om utvidgning av begreppet beskattningsbar person till de, dvs. främst privatpersoner, som tillfälligtvis utför leveranser av nya transportmedel bör övervägas närmare och därför inte kan hanteras i detta lagstiftnings- ärende.

6.2	Vissa transaktioner av arbetsgivare och
	transaktioner från fastighet

Regeringens förslag och bedömning: Specialbestämmelserna om
yrkesmässig verksamhet vid vissa tillhandahållanden av arbetsgivare
och vid vissa transaktioner från fastighet tas bort. Några särskilda
bestämmelser om transaktioner från fastighet i vissa fall bör inte
införas i mervärdesskattelagen.
Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med
regeringens.
Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall anser att det är osäkert
om begreppet beskattningsbar person fullt ut innefattar de transaktioner
som i dag beskattas till följd av att de, med stöd av huvudregeln i 4 kap.
1 § 1 ML och 13 kap. 1 § tredje stycket IL, görs i en yrkesmässig
verksamhet. Det är även osäkert, enligt kammarrätten, om de
transaktioner som i dag beskattas till följd av bestämmelserna i 4 kap. 3 §
första stycket 1 och 2 ML ryms fullt ut inom begreppet beskattningsbar
person. Kammarrätten föreslår därför att den i artikel 12 i mervärdes-
skattedirektivet angivna möjligheten att beskatta tillfälliga transaktioner
utnyttjas.	Även Förvaltningsrätten i Stockholm förordar att en	73

Prop. 2012/13:124 bestämmelse motsvarande artikel 12 i mervärdesskattedirektivet införs i syfte att undvika oklarheter i fråga om beskattningen av bl.a. transaktioner från fastigheter.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Tillhandahållande av kost åt personal

Av bestämmelsen i 4 kap. 2 § ML framgår att om en arbetsgivares verksamhet i övrigt inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt, blir tillhandahållande av kost åt personal ansedd som yrkesmässig endast om marknadsvärdet av tjänsterna för beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.

Bestämmelsen, som infördes i samband med 1990 års skattereform, har sin grund i praktiska och administrativa skäl. Bestämmelsen ska även ses mot bakgrund av den anpassning av reglerna om uttagsbeskattning till det då gällande sjätte direktivet som skedde i samband med EU-inträdet. Serveringstjänsterna kom att omfattas av den nya huvudregeln om uttagsbeskattning i 2 kap. 5 § första stycket ML. Numera sker uttags- beskattning endast avseende tillhandahållanden av tjänster åt närings- idkaren själv eller åt personalen för privat eller annat rörelsefrämmande ändamål utan ersättning.

Mervärdesskattedirektivet innehåller inte någon motsvarighet till bestämmelsen. Något direkt stöd för att avgränsa skattskyldigheten genom en sådan beloppsbegränsning som anges i bestämmelsen finns inte i direktivet. Enligt regeringens uppfattning bör den föreslagna lydelsen av 4 kap. 1 § ML, dvs. en tillämpning av begreppen beskatt- ningsbar person och ekonomisk verksamhet, i de allra flesta fall leda till att samma beskattningsresultat uppnås.

Förslaget föranleder att 4 kap. 2 § ML upphävs.

Gällande bestämmelser om transaktioner från fastighet i mervärdes- skattelagen

I den nu gällande huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 ML anges att en verksamhet är yrkesmässig om den utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomst- skattelagen. Enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL räknas som näringsverksamhet alltid innehav av näringsfastigheter, näringsbostads- rätter och avverkningsrätt till skog. Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är privatbostadsfastighet (2 kap. 14 § IL). Med en privatbostadsfastighet avses bl.a. ett småhus med mark, under förutsätt- ning att småhuset till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad (2 kap. 8–13 §§ IL). Alla fastigheter som inte är privatbostadsfastighet är näringsfastighet.

Vid inkomstbeskattningen klassificeras en fastighet således som antingen en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet. Huvudregeln vid inkomstbeskattningen är att intäkter från privatbostadsfastighet redovisas i inkomstslaget kapital och intäkter från näringsfastighet i inkomstslaget näringsverksamhet.

I den gällande bestämmelsen i 4 kap. 3 § ML finns vissa kompletterande regler om yrkesmässighet avseende transaktioner från fastighet.

Av 4 kap. 3 § första stycket 1 ML framgår att begreppet yrkesmässig verksamhet även omfattar sådan upplåtelse av avverkningsrätt eller avyttring av skogsprodukter för vilken ersättningen behandlas som engångsersättning för allframtidsupplåtelse enligt 45 kap. 8 § IL. Med engångsersättning avses att parterna en gång för alla har bestämt ersättningens storlek. En allframtidsupplåtelse avser obegränsad tid. Huvudregeln vid inkomstbeskattningen är att en allframtidsupplåtelse av nyttjanderätt etc. jämställs med avyttring av fastigheten. När det gäller ersättning för avverkningsrätt och 60 procent av ersättningen för avyttrade skogsprodukter i samband med en allframtidsupplåtelse kan den skattskyldige med stöd av 45 kap. 8 § IL begära att ersättningen behandlas som engångsersättning för allframtidsupplåtelse och därmed beskattas i kapital. Bestämmelsen är i princip även tillämplig på privatbostadsfastighet. Genom bestämmelsen uppnås att ersättningen omfattas av mervärdesskatt även om den vid inkomstbeskattningen redovisas i inkomstslaget kapital.

Bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket 2 och 3 ML avser privat- bostadsfastighet och har tillkommit mot bakgrund av att en sådan fastighet inte kan ingå i en näringsverksamhet (13 kap. 1 § tredje stycket IL).

Enligt 4 kap. 3 § första stycket 2 ML räknas som yrkesmässig verk- samhet även försäljning av vara, upplåtelse av avverkningsrätt eller rätt att ta jord, sten eller annan naturprodukt från fastighet som är privatbostadsfastighet enligt 2 kap. 13 § IL eller från en fastighet som tillhör ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § IL. Avsikten med bestämmelsen är att den som i större omfattning avyttrar varor etc. från en fastighet ska likställas med den som driver näringsverksamhet. Det som avses är sådana fall där det vid enstaka tillfällen kan förekomma försäljning av skogsprodukter eller upplåtelse av rätt att ta sand, grus eller annan naturprodukt till betydande belopp (SOU 1989:35, del 1, s. 280). Ett begränsat tillhandahållande av varor och tjänster från nämnda bostäder eller fastigheter, t.ex. begränsad försäljning av frukt och bär från en villaträdgård, undgår följaktligen beskattning.

Bestämmelsen i 4 kap. 3 § första stycket 3 ML avser uthyrning av verksamhetslokal i privatbostadsfastighet eller privatbostadsföretag. I bestämmelsen förtydligas att om en fastighetsägare eller hyresgäst medgetts frivillig skattskyldighet för uthyrning av lokal i en privat- bostadsfastighet, är uthyrningen att betrakta som yrkesmässig.

De transaktioner som anges i 4 kap. 3 § första stycket 2 och 3 ML omfattas av yrkesmässighetsbegreppet endast under förutsättning att ersättningen för omsättningen under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor. Yrkesmässigheten gäller även om motsvarande intäkter hänförs till inkomstslaget kapital och schablonbeskattas vid inkomst- beskattningen.

Avsikten med gällande bestämmelser i 4 kap. 3 § ML är att utvidga vad som kan omfattas av yrkesmässighet enligt huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 ML och förtydliga vad som redan ingår i yrkesmässighetsbegreppet. Syftet är således att även omsättningar av större omfattning som

Prop. 2012/13:124

Prop. 2012/13:124 inkomstskatterättsligt inte anses utgöra näringsverksamhet, och därmed inte omfattas av yrkesmässighetsbegreppet enligt den gällande huvudregeln i mervärdesskattelagen, ska falla in under mervärdesskattens tillämpningsområde.

Ekonomisk verksamhet och transaktioner från fastighet

Som framgår ovan (bl.a. avsnitt 6.1) anges det i artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet att med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Vidare anges att med ekonomisk verksamhet avses särskilt utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Att en tillgång ska användas på ett sätt som syftar till att ge intäkter med en viss regelbundenhet innebär att rent tillfälliga transaktioner inte omfattas. Detta kan anses framgå även underförstått av artikel 12 i mervärdes- skattedirektivet. I den bestämmelsen anges det att medlemsstaterna får anse som beskattningsbar person var och en som tillfälligtvis utför en transaktion som hänför sig till sådana verksamheter som avses i artikel 9.1, särskilt bl.a. leverans av mark för bebyggelse.

I mervärdesskattedirektivet läggs ingen egentlig vikt vid klassificeringen av själva innehavet av en fastighet eller rättighet eller hur fastigheten har klassificerats i andra sammanhang. I stället är det hur fastigheten används eller är avsedd att användas som avgör om det ska anses vara fråga om ekonomisk verksamhet.

Att enbart innehavet i sig av en näringsfastighet utgör närings- verksamhet, och därmed yrkesmässig verksamhet enligt gällande bestämmelse i 4 kap. 1 § ML, innebär i strikt hänseende en avvikelse från mervärdesskattedirektivet. Vid den inkomsträttsliga klassificeringen av en fastighet som näringsfastighet eller privatfastighet utgår man dock från fastighetens faktiska beskaffenhet och användningssätt. För en juridisk person gäller emellertid att alla av denne ägda fastigheter anses som näringsfastigheter.

Genom att begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksam- het införs i 4 kap. 1 § ML slopas kopplingen till inkomstskattelagen och vad som inkomstskatterättsligt utgör näringsverksamhet. Vid bedöm- ningen av frågan om ekonomisk verksamhet föreligger vid transaktioner från fastighet, t.ex. försäljning av skogsprodukter och upplåtelse av avverkningsrätt, kan således konstateras att den inkomstskattemässiga klassificeringen av en fastighet som näringsfastighet eller privatfastighet inte i sig har någon självständig betydelse enligt EU-rätten.

Mot denna bakgrund synes det till följd av införandet av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i 4 kap. 1 § ML inte finnas något behov av de särskilda bestämmelserna om engångsersätt- ning för allframtidsupplåtelse och omsättningar från privatbostads- fastighet i 4 kap. 3 § ML. Vidare finns det inte något direkt stöd i mervärdesskattedirektivet för att tillämpa en beloppsbegränsning av det slag som anges i 4 kap. 3 § ML.

Kammarrätten i Sundsvall menar att det är osäkert om samtliga de

transaktioner som i dag beskattas till följd av kopplingen i nuvarande

4 kap. 1 § ML till 13 kap. 1 § tredje stycket IL kommer att omfattas av mervärdesskatt. Kammarrätten menar även att det är osäkert om de transaktioner som beskattas enligt de nuvarande bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket 1 och 2 ML kommer att omfattas av mervärdesskatt. Kammarrätten föreslår att den i artikel 12 i mervärdesskattedirektivet angivna möjligheten att beskatta tillfälliga transaktioner utnyttjas för nämnda transaktioner. Förvaltningsrätten i Stockholm förordar att en bestämmelse om beskattning av tillfälliga transaktioner med stöd av artikel 12 i mervärdesskattedirektivet införs i syfte att undvika de oklarheter i fråga om bl.a. transaktioner från fastigheter som, enligt förvaltningsrätten, kan aktualiseras av ändringen av 4 kap. 1 § ML och slopandet av 4 kap. 3 § ML. Förekomsten av bemyndigandet i artikel 12 i direktivet tyder enligt förvaltningsrättens uppfattning på att sådana tillfälliga transaktioner annars inte ska beskattas.

Regeringen konstaterar först att några exakta riktlinjer för när försäljning från en fastighet ska vara att anse som ekonomisk verksamhet inte är möjliga att ange. Enbart det förhållandet att ersättning för omsättningen betalas med ett engångsbelopp torde dock inte i sig innebära att det är fråga om en sådan tillfällig transaktion som inte omfattas av begreppet ekonomisk verksamhet.

Enligt EU-rätten (se EU-domstolens dom den 19 juli 2012 i mål C- 263/11, Ainārs Rēdlihs mot Valsts ieņēmumu dienests, ännu inte refererad i REG, samt däri angivna domar) ska bedömningen av om utnyttjandet av en tillgång – som exempelvis en skog – skett i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav, göras med hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, däribland vilken typ av tillgång som det är fråga om. Om en tillgång på grund av sin karaktär uteslutande är ägnad att utnyttjas ekonomiskt, är det i allmänhet tillräckligt för att det ska anses vara fråga om ekonomisk verksamhet (och följaktligen att syftet är att fortlöpande vinna intäkter). Om en tillgång på grund av sin karaktär kan utnyttjas för såväl ekonomiska som privata ändamål finns det anledning att utifrån samtliga omständigheter rörande dess utnyttjande avgöra om den utnyttjas för att fortlöpande vinna intäkter. Vid denna bedömning kan man till exempel jämföra hur vederbörande faktiskt utnyttjar tillgången med hur motsvarande ekonomiska verksamhet vanligen utövas. Om den enskilde vidtar aktiva skogs- förvaltningsåtgärder genom att använda medel (eng. ”mobilising resources”) som liknar dem som används av en producent, handlare eller tjänsteleverantör i den mening som avses i artikel 9.1 i mervärdesskatte- direktivet ska det anses vara fråga om ekonomisk verksamhet. Den omständigheten att försäljningen skett för att lindra konsekvenserna av en force majeure-händelse, som exempelvis en storm, innebär inte i sig att det ska anses vara fråga om tillfälligt utförda transaktioner. Inte heller den omständigheten att tillgången ursprungligen kan ha förvärvats för eget bruk utgör hinder för att anse att den därefter används i ekonomisk verksamhet.

Som ovan framgår ska det vid bedömningen av om en tillgång utnyttjas i syfte att fortlöpande vinna intäkter beaktas vilken typ av tillgång det är fråga om. Att utnyttjande av en tillgång såsom skog, genom exempelvis upplåtelse av avverkningsrätt, kan ske med tidsmässigt långa mellanrum ligger i sakens natur. Mot den bakgrunden finner regeringen inte

Prop. 2012/13:124

I promemorian bedöms att genom införandet av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet torde en materiell förändring främst kunna uppkomma för personer som bedriver sådan hobbyverksamhet som är att betrakta som yrkesmässig enligt gällande 4 kap. 1 § 2 ML, dvs. i näringsliknande former, men som inte omfattas av mervärdesskattesystemet eftersom omsättningen understiger 30 000 kronor per beskattningsår. Under förutsättning att en sådan aktör kan anses bedriva ekonomisk verksamhet kommer denne att omfattas av mervärdesskattesystemet, även om omsättningen understiger 30 000 kronor per beskattningsår.

Av EU-rätten följer att för att avgöra om ekonomisk verksamhet föreligger får det göras en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Varje verksamhet som bedrivs av en producent, handlare eller tjänsteleverantör i den mening som avses i artikel 9.1 i direktivet anses som ekonomisk verksamhet. När det är fråga om utnyttjande av en materiell eller immateriell tillgång, t.ex. uthyrning, krävs det att verksamheten bedrivs i syfte att fortlöpande vinna intäkter. Beträffande en tillgång som på grund av sin karaktär är lämpad enbart för kommersiellt bruk kan man normalt utgå från att ekonomisk verksamhet föreligger. När det i stället är fråga om en tillgång som är lämpad för såväl privat som kommersiellt bruk beaktas alla omständigheter för att avgöra om ekonomisk verksamhet föreligger eller inte. Vid den bedömningen kan vikt läggas vid bl.a. den faktiska uthyrningstiden, antalet kunder och intäkternas storlek (se bl.a. den i avsnitt 5.2 omnämnda domen i mål C-230/94 Renate Enkler). Resultatet av verksamheten är således inte i sig avgörande. Även betydande försäljningar kan ske genom aktörer som agerar i egenskap av privat- personer och som därmed inte bedriver ekonomisk verksamhet, jfr EU- domstolens dom den 15 september 2011 i de förenade målen C-180/10 och C-181/10, Jarosław Słaby mot Minister Finansów samt Emilian Kuć och Halina Jeziorska-Kuć mot Dyrektor Izby Skarbowej w Warszawie, ännu inte refererad i REG. Av den senast nämnda domen, som avser försäljning av mark för bebyggelse, framgår även att aktiva åtgärder genom användande av medel som liknar dem som används av en producent, handlare eller tjänsteleverantör i den mening som avses i artikel 9.1 i mervärdesskattedirektivet, exempelvis vidtagande av beprövade åtgärder för marknadsföring, kan vara omständigheter som talar för att ekonomisk verksamhet föreligger.

I promemorian angavs som exempel på omständigheter som talar för att ekonomisk verksamhet föreligger att det finns affärsplan, ekonomiska kalkyler, bokföring, att särskilda lokaler hyrts och att det sker eller har avsatts medel för marknadsföring. Svenskt Näringsliv påpekar att det finns åtskilliga fall där verksamheter har bedömts utgöra yrkesmässig eller ekonomisk verksamhet trots en avsaknad av bl.a. affärsplan. Regeringen vill förtydliga att ovanstående uppräkning endast utgör exempel på sådana omständigheter som kan ha betydelse vid bedöm- ningen av om en ekonomisk verksamhet föreligger. Av EU-rätten följer, som framgår ovan, att en bedömning av samtliga relevanta omständig- heter i det enskilda fallet ska göras.

I promemorian gjordes bedömningen att det kan antas att utökad skattskyldighet endast kommer att aktualiseras i ett fåtal fall.

Prop. 2012/13:124

Prop. 2012/13:124	Kammarrätten i Göteborg vill framhålla att förslaget kan medföra att
	beskattningsbara personer som i dag omsätter varor och tjänster till ett
	värde understigande 30 000 kronor per år kommer att falla inom
	tillämpningsområdet för mervärdesskatt, eftersom någon omsättnings-
	gräns inte föreslås. Svenskt Näringsliv, till vilket yttrande Näringslivets
	regelnämnd har anslutit sig, FAR, Företagarna, Sveriges Kommuner och
	Landsting, LRF och Svenska Bankföreningen anser att det är oklart hur
	avgränsningen av ekonomisk verksamhet ska göras, varför det finns risk
	för att osäkerhet och andra svårigheter uppkommer beträffande tillämp-
	ningen av begreppet när det gäller verksamheter med en omsättning
	under 30 000 kronor. De ifrågasätter bedömningen i promemorian att
	endast ett fåtal aktörer kommer att påverkas av förslaget. Svenskt
	Näringsliv, Företagarna samt Sveriges Kommuner och Landsting nämner
	härvid särskilt verksamheter inom ramen för utbildningsprogrammet
	”Ung Företagsamhet”. Svenskt Näringsliv anger som exempel även
	privatpersoner som till energibolag säljer överskottselektricitet från
	exempelvis solceller och vindkraftverk (mikroproducenter). Svenskt
	Näringsliv har ingen uppgift om det totala antalet mikroproducenter men
	påpekar att det av uppgifter från ett energibolag framgår att det har
	kontakt med ett hundratal mikroproducenter. LRF menar att
	tveksamheter kan uppkomma avseende frågan om enskilda bedriver
	ekonomisk verksamhet vid försäljning av varor och tjänster från
	privatbostadsfastighet. Vidare anser LRF att sådan kontinuerlig korttids-
	uthyrning av rum i privatbostadsfastighet	som är skattepliktig	enligt
	3 kap. 3 § första stycket 4 ML kan bli föremål för mervärdesskatt, även
	om omsättningen under beskattningsåret understiger 30 000 kronor.
	Svenskt Näringsliv m.fl. föreslår i remissvaren att en generell omsätt-
	ningsgräns införs i syfte att undvika de tillämpningssvårigheter avseende
	verksamheter med en omsättning som understiger 30 000 kronor som
	enligt dem i annat fall kan komma att uppkomma. En regel om generell
	omsättningsgräns innebär en möjlighet för verksamheter med en skatte-
	pliktig omsättning som understiger ett visst belopp att inte omfattas av
	skattskyldighet.
	Vad gäller de exempel på verksamheter som lämnas i remissvaren kan
	kommenteras i korthet följande.
	”Ung Företagsamhet” är ett utbildningsprogram på gymnasiet.
	Programmet innebär att de deltagande under ett läsår driver ett företag
	(ett s.k. UF-företag, som är ett enkelt bolag) i utbildningssyfte. För
	innevarande läsår finns det cirka 7 000 sådana företag, vilka drivs av
	cirka 22 000 elever. Av information som Skatteverket har publicerat på
	sin hemsida framgår att det vanligaste är att ett UF-företag i dag inte är
	skattskyldigt till mervärdesskatt, eftersom företagen inte bedöms bedriva
	näringsverksamhet. Om verksamheten anses bedrivas i näringsliknande
	former är företaget skattskyldigt till mervärdesskatt bara om omsätt-
	ningen överstiger 30 000 kronor under	beskattningsåret	(4 kap.
	1 § 2 ML).
	Regeringen vill betona att syftet med ifrågavarande anpassning av
	utformningen av bestämmelserna i 4 kap. 1 § ML inte är att i materiellt
	avseende förändra gällande tillämpning. De verksamheter som bedrivs
	inom ramen för utbildningsprogrammet ”Ung Företagsamhet” bör därför
80	även i fortsättningen i normalfallet inte omfattas av skattskyldighet.

Det är, som framgår av det ovan redovisade, inte omöjligt att ett UF- företag redan i dag bedöms vara skattskyldigt till mervärdesskatt. I informationen från Skatteverket anges vidare att ett UF-företag i dag kan vara skattskyldigt till mervärdesskatt även om omsättningen inte överstiger 30 000 kronor under beskattningsåret, under förutsättning att verksamheten bedrivs varaktigt, självständigt och har en viss omfattning.

I de fall verksamheten inte bedöms som näringsverksamhet redovisas eventuellt överskott av verksamheten hos delägarna som inkomst av hobby. Enligt från Skatteverket inhämtade uppgifter redovisade 92 personer födda mellan 1991 och 1995, dvs. den i sammanhanget relevanta åldersgruppen, en inkomst av hobby under 30 000 kronor i inkomstdeklaration (blankett T2) för taxeringsåret 2012.

Beträffande privatpersoners försäljning av överskottselektricitet från exempelvis solceller och vindkraftverk (mikroproducenter) noteras att ett mål på detta område anhängiggjorts hos EU-domstolen. I en begäran om förhandsavgörande har en österrikisk domstol hänskjutit frågan om det utgör ekonomisk verksamhet att på eller bredvid en privatbostad driva en nätansluten solcellsanläggning utan egna lagringsmöjligheter, som tekniskt sett är utformad så att mängden producerad elektricitet varaktigt understiger den mängd som den person som driver anläggningen sammanlagt förbrukar i det egna hemmet (mål C-219/12, Finanzamt Freistadt Rohrbach Urfahr, EUT C 243, 11.8.2012, s. 3–4). Avgörandet från EU-domstolen kan komma att ge viss vägledning vid tolkningen och tillämpningen av mervärdesskattereglerna avseende eventuell skatt- skyldighet för mikroproducenter.

När det gäller vad LRF har anfört i fråga om att diskussioner kan upp- komma om försäljning av varor och tjänster från privatbostadsfastighet utgör ekonomisk verksamhet, vill regeringen framhålla att ett begränsat tillhandahållande från en sådan fastighet, exempelvis en begränsad försäljning av frukt och bär från en villaträdgård, även i fortsättningen kommer att undgå beskattning. LRF har vidare anfört att korttids- uthyrning av rum i privatbostadsfastighet med en omsättning under 30 000 kronor kan bli att bedöma som ekonomisk verksamhet. Huvud- regeln är att uthyrning av fastighet är undantaget från skatteplikt. Enligt 3 kap. 3 § första stycket 4 ML gäller dock att rumsuthyrning i hotell- rörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet är skattepliktig (artikel 135.2 a i mer- värdesskattedirektivet). Regeringen konstaterar att i de fall uthyrningen anses som yrkesmässig verksamhet enligt den nuvarande huvudregeln i 4 kap. 1 § 1 ML, och således utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen, sker beskattning i dag även om omsättningen under beskattningsåret inte skulle överstiga 30 000 kronor. Det är endast om verksamheten anses som yrkesmässig med stöd av 4 kap. 1 § 2 ML, dvs. att den anses bedrivas i näringsliknande former, som det förutsätts att omsättningen överstiger 30 000 kronor för att skattskyldighet ska före- ligga.

Som redan nämnts tillämpas mervärdesskattelagen redan i dag på ett sätt som innebär att det materiella resultatet i allt väsentligt överens- stämmer med direktivet. Den nya utformningen av mervärdesskattelagen kan dock, som påpekats i remissvaren, föranleda vissa gränsdragnings- svårigheter avseende mindre verksamheter, dvs. främst sådana med en

Prop. 2012/13:124

Prop. 2012/13:124 omsättning som inte överstiger 30 000 kronor under beskattningsåret. Enligt regeringens uppfattning bör dock svårigheterna att vid tillämp- ningen av de nya reglerna avgränsa vad som utgör ekonomisk verksam- het, och som således omfattas av mervärdesskattens tillämpningsområde, inte överdrivas. I de allra flesta fall torde beskattningsresultatet bli detsamma som vid tillämpningen av mervärdesskattelagen i dess nuvarande utformning.

Regeringen lämnar därför inte förslag om införande av en omsättnings- gräns på 30 000 kronor, dvs. en möjlighet till skattebefrielse för verk- samheter med en skattepliktig omsättning på högst det nämnda beloppet.

6.4Redaktionella och tekniska följdändringar

Regeringens förslag: Införandet av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet föranleder vissa tekniska och formella justeringar i mervärdesskattelagen. En följd av införandet är att begreppen näringsidkare, företagare och yrkesmässig verksamhet ska utmönstras. Terminologiska följdändringar föreslås i skatteförfarande- lagen samt lagen om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Vissa språkliga och redaktionella ändringar har dock gjorts i regeringens förslag.

Remissinstanserna: Sveriges Kommuner och Landsting anser att bestämmelsen om begränsning av skattefriheten för viss offentlig verksamhet i 4 kap. 7 § ML ska kompletteras med förfarande- bestämmelser. Civos och Arbetsgivarföreningen KFO konstaterar att förslaget i allt väsentligt inte innebär någon skillnad för de allmännyttiga ideella föreningarna och att det som i dag är mervärdesskattefritt hos en allmännyttig ideell förening blir det också i framtiden. Enligt Civos och KFO kan dock förslaget medföra att föreningarna inte längre kan åberopa direkt effekt för att välja att redovisa mervärdesskatt. Kammarrätten i Göteborg framför vissa kommentarer avseende systematiken och strukturen. Förvaltningsrätten i Malmö och Skatteverket har synpunkter på utformningen av vissa bestämmelser.

Skälen för regeringens förslag

Införandet av de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i 4 kap. 1 § ML medför att en rad terminologiska och redaktionella följdändringar bör göras.

En sådan följdändring är att begreppet yrkesmässig verksamhet ska utmönstras även i övriga bestämmelser i mervärdesskattelagen. Begreppet bör ersättas av mervärdesskattedirektivets begrepp ”beskatt- ningsbar person”, ”beskattningsbar person i denna egenskap” eller ”ekonomisk verksamhet”. Formuleringen att en beskattningsbar person ska ”agera i denna egenskap” syftar till att klargöra att om en beskatt-

ningsbar person omsätter en vara eller tjänst i egenskap av privatperson,

omfattas transaktionen inte av mervärdesskattens tillämpningsområde. I vissa fall ersätts begreppet ”den skattskyldige” med ”beskattningsbar person”. Med avseende på skattesubjekten innebär anpassningen att termerna ”näringsidkare” och ”företagare” ersätts av begreppet ”beskatt- ningsbar person”. Terminologiska följdändringar bör även göras i skatteförfarandelagen (2011:1244) samt lagen (2011:1245) om redo- visning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster.

Genom justeringarna kommer antalet benämningar och definitioner av begrepp som är av betydelse för begreppet beskattningsbar person att reduceras i mervärdesskattelagen. Härigenom innebär anpassningen en förenkling av dagens system. Dessutom uppnås genom de tekniska justeringarna av begreppsapparaten en överensstämmelse mellan mervärdesskattereglerna i den svenska lagstiftningen och mervärdes- skattedirektivet även i formellt hänseende. Tolkningsproblemen kring begreppet beskattningsbar person kan därmed bli färre genom att EU- domstolens avgöranden på ett enklare sätt kan få direkt genomslag på svenska förhållanden.

Nedan behandlas först bestämmelserna i 4 kap. 4–8 §§ ML och därefter vissa frågor avseende övriga bestämmelser i mervärdesskatte- lagen.

Bestämmelser i 4 kap. mervärdesskattelagen

Till följd av införandet av begreppet beskattningsbar person i 4 kap. 1 § ML samt slopandet av specialbestämmelserna i 4 kap. 2 och 3 §§ ML, bör även beräkningsregeln i 4 kap. 4 § ML slopas.

I den gällande bestämmelsen i 4 kap. 5 § ML föreskrivs att utländska företagares verksamhet ska anses vara yrkesmässig om verksamheten motsvarar yrkesmässig verksamhet enligt 4 kap. 1 § ML. Den föreslagna definitionen av beskattningsbar person i 4 kap. 1 § ML innehåller emellertid inte några kriterier avseende nationalitet eller etableringsort. Varken nationaliteten eller etableringsorten har således i sig någon betydelse vid bedömningen av om någon är en beskattningsbar person. Bestämmelsen i 4 kap. 5 § ML bör därför slopas.

Vidare gäller enligt 4 kap. 6 och 7 §§ ML att offentliga organs omsätt- ning av varor eller tjänster i samband med myndighetsutövning inte utgör yrkesmässig verksamhet. Detta gäller dock endast under förutsättning att behandlingen inte leder till betydande snedvridning av konkurrensen. Bestämmelserna motsvarar artikel 13 i mervärdesskattedirektivet. I promemorian har i syfte att ytterligare anpassa bestämmelserna till mervärdesskattedirektivet föreslagits vissa språkliga och redaktionella ändringar. Sveriges Kommuner och Landsting anser att det uppkommit problem vid tillämpningen av bestämmelserna. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting är det därför angeläget att bestämmelserna kompletteras med regler om förfarandet, bl.a. från vilken tidpunkt konkurrens ska anses föreligga. Regeringen konstaterar att denna fråga faller utanför ramen för detta lagstiftningsärende. De ändringar som föreslås i aktuella bestämmelser avser således endast språkliga och redaktionella ändringar i syfte att ytterligare anpassa bestämmelserna till mervärdesskattedirektivet. Någon materiell förändring är inte avsedd.

Prop. 2012/13:124

Prop. 2012/13:124 I 4 kap. 8 § ML anges att som yrkesmässig verksamhet räknas inte en verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller ett registrerat tros- samfund, när inkomsten av verksamheten utgör sådan inkomst av näringsverksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger för föreningen enligt 7 kap. 7 § första och andra stycket IL eller för tros- samfundet enligt 7 kap. 14 § samma lag. Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse i juni 2008 anfört att det inte är förenligt med mervärdesskattedirektivet att låta en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds ideella syfte och dess allmännyttiga ändamål utgöra grund för att anse att dess leveranser av varor eller tillhandahållandena av varor faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Den svenska regeringen har i sitt svar anfört invändningar mot kommissionens uppfattning. I denna fråga pågår det för närvarande en dialog med kommissionen. Frågan behandlas därför inte i detta sammanhang. I detta lagstiftningsärende föreslås endast en mindre redaktionell ändring för att anpassa bestämmelsen till den nya terminologin. Vidare föreslås följdändringar i 1 kap. 2 § och 5 kap. 4 § ML för att förtydliga att någon förändring av gällande tillämpning inte är avsedd.

När det gäller den skattemässiga behandlingen av allmännyttiga ideella föreningar har Civos och KFO gjort gällande att förslaget kan anses medföra att det inte längre blir möjligt att – med åberopande av direkt effekt av mervärdesskattedirektivet – välja att redovisa mervärdesskatt. Regeringen konstaterar, som också anförts ovan, att någon förändring av gällande tillämpning avseende beskattningen för ideella föreningar inte är avsedd. Vidare konstaterar regeringen att principen om direkt effekt och unionsrättens företräde framför nationella rättsordningar är grund- läggande inom EU-rätten.

Övriga bestämmelser

Följdändringar, samt smärre redaktionella och språkliga justeringar, föreslås även i ett antal bestämmelser i andra kapitel i mervärdesskatte- lagen.

En person som inte är en beskattningsbar person betecknas i den svenska språkversionen av mervärdesskattedirektivet med termen ”icke beskattningsbar person”, se t.ex. artikel 45. En juridisk person som inte är en beskattningsbar person, t.ex. ett holdingbolag som uteslutande har till föremål för sin verksamhet att förvärva och äga andelar i andra bolag eller en myndighet vid myndighetsutövning, benämns i direktivet ”icke beskattningsbar juridisk person”, se bl.a. artikel 2. Då den i mervärdes- skattelagen nu använda konstruktionen ”någon som inte är” framstår som mer tillgänglig i språkligt hänseende bör denna behållas (jfr prop. 2009/10:15, s. 96 f.). Den nuvarande lokutionen ”någon som inte är [en] näringsidkare” justeras så att lydelsen i stället blir ”någon som inte är en beskattningsbar person”. Uttrycket ”juridisk person som inte är närings- idkare” ersätts följdriktigt med ”juridisk person som inte är en beskattningsbar person”.

Det nuvarande begreppet ”utländsk företagare”, som definieras i 1 kap. 15 § ML, bör ersättas med ”utländsk beskattningsbar person”.

Bestämmelserna i 2 a kap. 3 § första stycket 3 och andra stycket ML

motsvarar artikel 2.1 b i i mervärdesskattedirektivet och avser unions-

interna förvärv av varor. Av bestämmelsen i direktivet framgår att säljaren ska vara ”en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte har rätt till den skattebefrielse för små företag som avses i artiklarna 282–292”. Detta har i den gällande lydelsen av 2 a kap. 3 § första stycket 3 ML uttryckts som att säljaren ska vara ”skattskyldig till mervärdesskatt”, jfr prop. 1994/95:57, s. 164. I syfte att uppnå en ökad formell överensstämmelse med direktivet föreslår regeringen att uttrycket ersätts med en formulering som närmare motsvarar den som används i direktivet. Det föreslås därmed att förvärvet ska ha gjorts från ”en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap och som inte är befriad från mervärdesskatt enligt bestäm- melserna om små företag i artiklarna 282–292” i direktivet. Vidare framgår det av bestämmelsen i direktivet, såvitt här är av betydelse, att köparen ska vara en beskattningsbar person som ”agerar i denna egenskap”. Skatteverket föreslår därför att 2 a kap. 3 § andra stycket 2 ML kompletteras med orden ”som agerar i denna egenskap”. Bestämmelsen i 2 a kap. 3 § andra stycket 2 ML justeras i enlighet med Skatteverkets förslag.

En överföring av varor från ett EU-land till ett annat EU-land utan att äganderätten övergår, t.ex. transport av en vara från huvudkontoret i ett EU-land till ett fast etableringsställe i ett annat EU-land, utgör under vissa förutsättningar ett unionsinternt förvärv. Bestämmelser om över- föring finns i 2 a kap. 2 § 3 och 7 § samt 2 a kap. 2 § 4 och 9 § ML och motsvarar artiklarna 17, 21 och 23 i direktivet. En förutsättning för att ett unionsinternt förvärv ska föreligga är enligt den nuvarande lydelsen av första och andra strecksatserna i 2 a kap. 7 § första stycket ML att ”den som för över varan bedriver yrkesmässig verksamhet i ett annat EU-land” och att ”överföringen görs för denna verksamhet”. I 2 a kap. 9 § ML, som kompletterar 2 a kap. 7 § ML, anges i den nuvarande lydelsen av tredje strecksatsen att ”varan inte härrör från en yrkesmässig verksamhet som han bedriver i det landet”. De föreslagna formuleringarna innebär att det i 2 a kap. 7 § första stycket ML i stället anges att ”den som för över varan är en beskattningsbar person som bedriver verksamhet i ett annat EU-land” och att ”överföringen görs för dennes verksamhet”. Vidare föreslås en ändring i tredje strecksatsen samma stycke. I 2 a kap. 9 § ML föreslås att lydelsen i tredje strecksatsen ska ändras så att det anges att ”varan inte härrör från en verksamhet som den beskattningsbara personen bedriver i det landet”.

Enligt Lagrådet är det osäkert om den verksamhet som avses kan vara av annan art än ekonomisk och om de föreslagna ändringarna därmed är avsedda att vara semantiska eller reella. När det gäller andra strecksatsen i 2 a kap. 7 § första stycket ML anser Lagrådet att verksamheten enligt de föreslagna ordalagen inte nödvändigtvis behöver vara bedriven i ett EU- land. Osäkerheten om vad förslaget är avsett att innebära bör enligt Lagrådet undanröjas under den fortsatta beredningen av lagstiftnings- arbetet.

I motsvarande bestämmelser i direktivet används begreppet ”beskatt- ningsbar person” (”taxable person”) och lokutionen ”inom ramen för [sin eller hans] rörelse” (”for the purposes of his business”; artikel 21, se även artikel 17). Begreppet ”ekonomisk verksamhet” används således inte i de motsvarande direktivbestämmelserna. Enligt regeringens mening bör

Prop. 2012/13:124

Prop. 2012/13:124	därför inte heller begreppet ”ekonomisk verksamhet” användas i den
	svenska lagtexten. Någon större betydelse i praktiken bör emellertid inte
	de förändrade lydelserna i 2 a kap. 7 och 9 §§ ha. En förutsättning för att
	någon ska anses vara en beskattningsbar person är att denne bedriver
	ekonomisk verksamhet. Vad gäller andra strecksatsen i 2 a kap. 7 § första
	stycket ML följer det, enligt regeringens mening, av 2 a kap. 2 § 3 ML
	och bestämmelserna i övrigt att överföringen ska avse verksamhet inom
	EU.
	Spegelbilden av det unionsinterna förvärv som i den svenska lagtexten
	regleras i 2 a kap. ML utgörs av en överföring som likställs med en
	omsättning (se prop. 2001/02:28, s. 50). Att överföringen i avsändar-
	landet ska behandlas som en omsättning anges i 2 kap. 1 § andra stycket
	ML. Ett skattepliktigt förvärv i ett EU-land motsvaras således av en
	undantagen omsättning i ett annat EU-land. I syfte att närmare anpassa
	utformningen av de svenska bestämmelserna till direktivet och för att
	upprätthålla en viss konsekvens i formuleringarna i den svenska
	lagtexten bör begreppet ekonomisk verksamhet inte heller användas i den
	föreslagna lydelsen av 2 kap. 1 § andra stycket ML. Även i övrigt bör en
	viss mindre språklig ändring i den föreslagna lydelsen göras. Någon
	betydelse i sak torde inte den ändrade ordalydelsen i 2 kap. 1 § andra
	stycket ML ha.
	Vad gäller reglerna om vinstmarginalbeskattning för begagnade varor
	m.m. i 9 a kap. ML, jämfört med reglerna om unionsinterna förvärv,
	noterar Lagrådet att den föreslagna formuleringen i 9 a kap. 1 § första
	stycket 5 ML avviker från det uttryckssätt som valts i 2 a kap. 3 § första
	stycket 3 ML. Enligt Lagrådets mening innebär den nya formuleringen i
	9 a kap. 1 § första stycket 5 ML en saklig ändring i förhållande till den
	nuvarande lydelsen.
	Bestämmelserna i 9 a kap. 1 § första stycket 5 motsvarar artikel 314 c i
	direktivet. Av bestämmelsen i direktivet framgår att ordningen för
	beskattning av vinstmarginal ska tillämpas på beskattningsbara åter-
	försäljares leveranser av begagnade varor m.m. om varorna levererats till
	dem av ”en annan beskattningsbar person, om den personens leverans av
	varan omfattas av den skattebefrielse för små företag som avses i
	artiklarna 282–292”. Formuleringen i denna artikel skiljer sig, som
	framgår av vad som ovan angetts avseende 2 a kap. 3 § första stycket 3
	ML, från ordalydelsen i artikel 2.1 b i i direktivet.
	Enligt regeringens mening är det rimligt att de olika uttryckssätten i
	artiklarna 2.1 b i och 314 c återspeglas i motsvarande bestämmelser i den
	svenska lagtexten.
	Av den nuvarande lydelsen av 9 a kap. 1 § första stycket 5 framgår att
	en förutsättning för att en återförsäljare ska kunna tillämpa reglerna om
	vinstmarginalbeskattning är att leveransen till återförsäljaren har gjorts
	av ”en näringsidkare i ett annat EU-land om näringsidkarens omsättning
	understiger gränsen för redovisningsskyldighet i det landet”. Den
	svenska lagtexten förutsätter, till skillnad från direktivet, inte att
	leveransen som sådan görs med tillämpning av reglerna om skatte-
	befrielse för små företag utan endast att säljarens omsättning understiger
	gränsen för redovisningsskyldighet i det landet. Genom införandet av
	andra stycket i 9 a kap. 1 § ML kan dock skillnaden mellan den svenska
86	lagtexten och direktivet i praktiken anses ha undanröjts (jfr prop.

2007/08:25, s. 172 f.). Mot den bakgrunden anser regeringen att den föreslagna anpassningen av 9 a kap. 1 § första stycket 5, som innebär att det numera klart framgår att omsättningen ska omfattas av befrielse från mervärdesskatt, i praktiken inte bör ha någon större betydelse i materiellt hänseende.

I bestämmelsen om faktureringsskyldighet för personer som ingår i mervärdesskattegrupper i 11 kap. 5 § första stycket ML föreslår Skatte- verket att begreppet skattskyldig ersätts med beskattningsbar person. Vidare föreslår verket att begreppet skattskyldig även utmönstras i andra stycket. Verket påpekar att begreppet skattskyldighet inte längre används i samband med skyldigheten att utfärda faktura. Regeringen anser att ordalydelsen i den nämnda bestämmelsen bör ändras i enlighet med verkets förslag.

Även Förvaltningsrätten i Malmö har framfört en rad förslag till språkliga och redaktionella justeringar. Regeringen har beaktat förslagen.

Kammarrätten i Göteborg noterar att någon anpassning till direktivets systematik och struktur kring begreppet beskattningsbar person inte före- slås. Vidare anför kammarrätten att avdragsrätten enligt mervärdesskatte- lagen förutsätter att förvärven görs av ”den som bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet” (jfr 8 kap. 3 § ML), vilket innebär att nystartade verksamheter – i vilka någon skattepliktig omsättning ännu inte företagits – är hänvisade till att söka återbetalning av den ingående skatten. För återbetalning i sådant fall krävs enligt 10 kap. 9 § ML särskilda skäl. Att Skatteverket tolkar bestämmelsen EU-konformt räcker enligt kammarrättens mening inte för att anse att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person ges fullt genomslag i den svenska lagen, se bl.a. EG-domstolens dom i mål C-110/94, INZO, REG 1996 s. I-857. Kammarrätten påpekar även att förslaget inte omfattar bestäm- melserna om skattskyldighet i särskilda fall i 6 kap. mervärdesskatte- lagen, som enligt kammarrätten snarast avser skattesubjekten, dvs. beskattningsbara personer.

Som regeringen anfört inledningsvis finns det inte någon möjlighet att i detta lagstiftningsärende göra en fullständig översyn av strukturen eller terminologin i mervärdesskattelagen. När det gäller systematiken i mervärdesskattelagen avseende rätten till avdrag för ingående skatt respektive rätten till återbetalning av ingående skatt kan sägas att avdragsrätt respektive återbetalningsrätt utgör olika tekniker för att uppnå samma resultat. I 10 kap. 9 § ML anges att Skatteverket kan, när det finns särskilda skäl, besluta att den som har påbörjat en verksamhet ska ha rätt till återbetalning av ingående skatt i verksamheten innan omsättning i verksamheten förekommit. Som kammarrätten påpekar tolkar Skatteverket bestämmelsen EU-konformt. Mervärdesskattelagen leder på så sätt till samma materiella resultat som direktivet.

Förslaget föranleder upphävande av 4 kap. 4 och 5 §§ samt ändringar i bl.a. 2 kap. 1 §, 2 a kap. 3, 7 och 9 §§, 4 kap. 6–8 §§, 9 a kap. 1 § och 11 kap. 5 § ML.

Prop. 2012/13:124

Skälen för regeringens bedömning

Prop. 2012/13:124

Förslaget innebär en teknisk justering av mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, på så sätt att de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet förs in i mervärdes- skattelagen. Till följd härav görs vissa ytterligare anpassningar till mervärdesskattedirektivet, bland annat genom att de i mervärdesskatte- lagen nu förekommande begreppen yrkesmässig verksamhet, närings- idkare och företagare utmönstras.

Mot bakgrund av att det föreligger en skyldighet för myndigheter och domstolar att tolka de svenska bestämmelserna på ett EU-konformt sätt, innebär förslaget ett förtydligande i lagen av vad som redan i dag tillämpas i praxis. Förslaget innebär således i princip inte någon materiell förändring. Genom förslaget uppnås en ökad formell överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, vilket underlättar tolkning och tillämp- ning av mervärdesskattelagen.

Offentligfinansiella effekter samt effekter för de allmänna förvaltnings- domstolarna och Skatteverket

Förslaget bedöms få endast försumbara offentligfinansiella effekter. Förvaltningsrätten i Stockholm menar att lagstiftningsändringar som

innebär att nya begrepp införs typiskt sett torde öka antalet över- klaganden, varför förslaget initialt får antas ge upphov till ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Regeringen har förståelse för förvaltningsrättens resonemang, men finner – mot bak- grund av att förslaget innebär att utformningen av lagen kommer att närmare motsvara formuleringen i mervärdesskattedirektivet och därmed i sig medför en förenkling av tillämpningen – att det inte finns skäl att frångå bedömningen i promemorian.

Förslaget bedöms således inte få annat än marginella effekter för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

För Skatteverket tillkommer kostnader för översyn av informations- och utbildningsmaterial m.m. Dessa kostnader, som är av engångs- karaktär, uppskattas till cirka 370 000 kronor. Härtill kommer, enligt verket, merkostnader till följd av att handläggningen av skatte- och avgiftsanmälningar i vissa fall kan bli mer tidskrävande. De fall som avses är främst anmälningar från personer som ska bedriva skogsbruk men även från personer som bedriver hobbyverksamhet med en omsättning som understiger 30 000 kronor per år. När det gäller skogs- bruk innebär förslaget ett slopande av den nuvarande kopplingen till inkomstskattelagen som medför att innehav av näringsfastighet alltid utgör yrkesmässig verksamhet och därmed omfattas av mervärdesskatt. I stället ska en bedömning av om ekonomisk verksamhet föreligger göras genom att hänsyn tas till samtliga omständigheter i det enskilda fallet.

Som ovan angavs leder förslaget till att en ökad formell överens- stämmelse med mervärdesskattedirektivet uppnås, varigenom tolkning och tillämpning av mervärdesskattelagen underlättas. I materiellt hän- seende bör förslaget innebära att i allt väsentligt samma beskattnings- resultat uppnås som vid tillämpningen av gällande lagstiftning. Även om

Prop. 2012/13:124 en viss ökad arbetsbörda uppkommer för verket vid handläggningen i vissa fall torde förslaget generellt sett underlätta verkets verksamhet.

Regeringen bedömer att Skatteverkets ökade kostnader kan hanteras inom befintliga anslagsramar.

Effekter för företagen och aktörer som i dag bedriver verksamhet som inte omfattas av mervärdesskatt

I promemorian bedöms att förslaget i princip inte påverkar de som för närvarande anses bedriva yrkesmässig verksamhet och som därmed är mervärdesskatteskyldiga. De som främst skulle kunna påverkas av förslaget är personer som bedriver sådan hobbyverksamhet som är att betrakta som yrkesmässig enligt gällande 4 kap. 1 § 2 ML, dvs. i närings- liknande former, och som inte omfattas av mervärdesskattesystemet eftersom omsättningen understiger 30 000 kronor per beskattningsår. Det är svårt att bedöma antalet aktörer som skulle kunna komma att omfattas av skattskyldighet till mervärdesskatt. För taxeringsåret 2012 redovisade 3 368 personer en inkomst av hobby på högst 30 000 kronor i inkomst- deklaration (blankett T2). I promemorian har antagits att de flesta av dessa inte bedriver ekonomisk verksamhet, dvs. utför aktiva åtgärder genom att använda medel som liknar dem som används av en producent, handlare eller tjänsteleverantör eller utnyttjar en tillgång i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav. I de fall verksamheten emellertid uppfyller kriterierna för att betraktas som ekonomisk verksamhet enligt mervärdesskattedirektivet kommer dessa aktörer att omfattas av mervärdesskattesystemet. I promemorian har antagits att utökad skatt- skyldighet endast skulle kunna aktualiseras för ett fåtal aktörer.

Regelrådet har i sitt remissvar ansett att fler verksamheter än hobby- verksamheter kan komma att påverkas av förslaget. Enligt Regelrådet borde nystartade verksamheter, som ännu inte anses bedriva närings- verksamhet enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) på grund av ringa omsättning, i större utsträckning bli mervärdesskatteskyldiga. Detta till följd av att det enligt direktivet endast krävs avsikt att bedriva ekonomisk verksamhet för att en aktör ska anses vara en beskattningsbar person och därmed omfattas av mervärdesskattesystemet. Därutöver har Regelrådet påpekat att det saknas uppgifter om antalet hobby- verksamheter som berörs av förslaget. Av dessa skäl har konsekvens- utredningen ansetts vara bristfällig. Svenskt Näringsliv, Näringslivets regelnämnd, FAR, Företagarna, Sveriges Kommuner och Landsting, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Bankföreningen ifrågasätter bedömningen i promemorian att endast ett fåtal aktörer skulle kunna bli skattskyldiga.

Bestämmelserna om yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen tolkas i enlighet med gällande tillämpning konformt med mervärdes- skattedirektivet. I de undantagsfall där sådan tolkningsmöjlighet saknas kan bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet tillämpas med direkt effekt, förutsatt att det sker till fördel för den enskilde. När det gäller vad Regelrådet framfört avseende nystartade verksamheter kan anmärkas att för att ekonomisk verksamhet ska föreligga, och avdragsrätt för ingående mervärdesskatt medges, krävs enligt EU-rätten att avsikten att bedriva

ekonomisk verksamhet kan styrkas med objektiva omständigheter.

Prop. 2012/13:124 2 a kap.

3 §

I paragrafen ersätts begreppet ”näringsidkare” med ”beskattningsbar person” eller ”beskattningsbar person som agerar i denna egenskap”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person ersätter begreppet yrkesmässig verksamhet i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §. Avseende uttrycket ”i denna egenskap”, se även författningskommentaren till 1 kap. 1 §.

I första stycket tredje punkten ersätts uttrycket ”säljare som är skattskyldig till mervärdesskatt” med dels begreppet ”beskattningsbar person som agerar i denna egenskap”, dels en formulering om att säljaren inte får omfattas av reglerna om skattebefrielse för små företag enligt artiklarna 282–292 i mervärdesskattedirektivet i ett annat EU-land.

Genom ändringarna uppnås en förbättrad formell överensstämmelse med motsvarande bestämmelse om unionsinterna förvärv av varor i artikel 2.1 b i i mervärdesskattedirektivet. Någon förändring i sak är inte avsedd.

I paragrafen görs även språkliga ändringar. Paragrafen behandlas även i avsnitt 6.4.

5 och 7 §§

I paragraferna ersätts begreppen ”näringsidkare” och ”yrkesmässig verk- samhet” med ”beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

7 § behandlas även i avsnitt 6.4.

9 §

Bestämmelsen motsvarar artikel 21 i mervärdesskattedirektivet och kompletterar 2 a kap. 7 §. I paragrafen ersätts kravet i första strecksatsen att den som tar i anspråk varan ska bedriva verksamhet som medför skattskyldighet här i landet med att denne ska vara en beskattningsbar person som bedriver verksamhet här i landet. I tredje strecksatsen ersätts ”yrkesmässig verksamhet” med begreppet ”beskattningsbar person”. Syftet med ändringarna är att ytterligare anpassa bestämmelsen till motsvarande bestämmelser i direktivet. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

I paragrafen görs även språkliga ändringar. Paragrafen behandlas även i avsnitt 6.4.

	3 kap.
	10 b §
	I paragrafen ersätts begreppet ”näringsidkare” med begreppet ”beskatt-
	ningsbar person”. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.
	11 a §
	I andra stycket byts ordet ”yrkesmässig” ut mot ”ekonomisk”. Ändringen
	är en följd av att begreppet ekonomisk verksamhet införs i 4 kap. 1 §.
	Ändringen har inte någon materiell innebörd. Se vidare författnings-
94	kommentaren till 4 kap. 1 §. Se även kommentaren till 4 kap. 8 §.

30 b och 30 d §§

I paragraferna ersätts begreppen ”företagare” och ”näringsidkare” med begreppet ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

30 f §

I paragrafen, som motsvarar artikel 4 i mervärdesskattedirektivet, byts ordet ”skattskyldig” ut mot ”beskattningsbar”. Ytterligare en anpassning till artikel 4 i direktivet görs genom tillägget av orden ”som agerar i denna egenskap”. Tillägget understryker att det endast är i situationer när en beskattningsbar person agerar i denna egenskap som det särskilda undantaget enligt denna bestämmelse tillämpas, se vidare författnings- kommentaren till 1 kap. 1 §. Ändringarna har inte någon materiell inne- börd.

4 kap.

1 §

Paragrafen anpassas till artiklarna 9.1 och 10 i mervärdesskattedirektivet. I nämnda artiklar definieras de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet. Ändringen innebär att det nuvarande begreppet yrkesmässig verksamhet slopas. Härigenom slopas hän- visningen till definitionen av näringsverksamhet enligt inkomstskatte- lagen (1999:1229). Vidare slopas det utökade yrkesmässighetsbegreppet i paragrafen som avser verksamhet som bedrivs i former som är jämförliga med näringsverksamhet (näringsliknande former, främst s.k. hobbyverksamhet) om ersättningen för omsättningen överstiger 30 000 kronor per beskattningsår. Dessutom slopas specialbestäm- melserna om yrkesmässig verksamhet i vissa fall i 2 och 3 §§

Syftet med ändringarna är att justera den i formell mening bristande överensstämmelsen mellan å ena sidan begreppet yrkesmässig verksam- het i mervärdesskattelagen, med dess koppling till inkomstskattelagens begrepp näringsverksamhet, och å andra sidan begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattedirektivet. Eftersom mervärdesskattelagen i dag tillämpas så att den i materiellt avseende leder till i allt väsentligt samma resultat som mervärdesskattedirektivet, innebär ändringarna en anpassning till den tillämpning som redan sker.

I första stycket införs en definition av begreppet beskattningsbar person som är utformad i enlighet med direktivet. Det anges att en beskattningsbar person är den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av verksamhetens syfte eller resultat. Av detta följer att varje person, fysisk eller juridisk, kan vara en beskattningsbar person. Den juridiska formen saknar således betydelse. Juridiska och fysiska personer ska behandlas på samma sätt om de i övrigt uppfyller rekvisiten. Vidare följer av definitionen att även utländska subjekt omfattas. Varken nationalitet eller etableringsort spelar således någon roll.

Vidare införs i första stycket en formell motsvarighet till bestämmelsen i artikel 10 om vad som avses med att verksamhet bedrivs självständigt. Någon materiell förändring av självständighetskriteriet är inte avsedd. I

Prop. 2012/13:124

Prop. 2012/13:124 syfte att uppnå ett i språkligt avseende mer tillgängligt uttryckssätt har

	formuleringen i direktivet till viss del frångåtts.
	I andra stycket införs en definition av ekonomisk verksamhet. Även
	den utformas i enlighet med motsvarande bestämmelse i direktivet.
	Ekonomisk verksamhet definieras därmed som varje verksamhet som
	bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet
	gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och
	därmed likställda yrken. Som framgår av ordalydelsen är uppräkningen
	inte uttömmande. Även skogsbruk och en mängd andra verksamheter
	omfattas således av begreppet ekonomisk verksamhet. Vidare anges i
	bestämmelsen, i enlighet med artikel 9, att utnyttjande av materiella eller
	immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav särskilt
	ska betraktas som ekonomisk verksamhet.
	Av unionsrättslig praxis framgår att begreppen beskattningsbar person
	och ekonomisk verksamhet är avsedda att säkerställa ett brett och neutralt
	tillämpningsområde för mervärdesskatten, se bland annat EG-domstolens
	dom den 4 december 1990 i mål C-186/89, W. M. van Tiem mot
	Staatssecretaris van Financiën, REG 1990 s. I-4363). Kriterierna tar
	huvudsakligen sikte på verksamhetens karaktär. Trots vad som sägs om
	att verksamheten ska bedömas ”oberoende av dess syfte eller resultat”
	kan man se det som att ett förvärvssyfte måste föreligga, nämligen en
	avsikt att företa beskattningsbara transaktioner. För att ekonomisk verk-
	samhet ska anses föreligga, och till exempel avdragsrätt för ingående
	mervärdesskatt medges, krävs dock att avsikten att bedriva ekonomisk
	verksamhet kan styrkas med objektiva omständigheter.
	Intäkter enbart till följd av att en ägare utnyttjar sin äganderätt anses
	inte utgöra ekonomisk verksamhet. Ett holdingbolag som uteslutande
	ägnar sig åt att förvärva och äga andelar i andra bolag anses därför inte
	bedriva ekonomisk verksamhet och utgör därmed inte en beskattningsbar
	person. Om ett holdingbolag är inblandat i förvaltningen av de ägda
	bolagen genom att tillhandahålla dotterbolagen administrativa, finansiella
	eller tekniska tjänster mot ersättning anses det däremot bedriva
	ekonomisk verksamhet.
	En förutsättning för att en verksamhet ska betraktas som ekonomisk i
	mervärdesskattehänseende är att tillhandahållandet av varor eller tjänster
	sker mot någon form av ersättning. Det krävs att det finns ett direkt
	samband mellan det som tillhandahålls och det motvärde som betalas.
	Det måste således finnas ett rättsförhållande som innebär ett ömsesidigt
	utbyte av prestationer och där det vederlag som den person som
	tillhandahåller tjänsten tar emot utgör det faktiska motvärdet av den
	tjänst som tillhandahålls mottagaren, se bl.a. EG-domstolens dom den 29
	oktober 2009 i mål C-246/08, kommissionen mot Finland, REG 2009 s.
	I-10605.
	För att avgöra om ekonomisk verksamhet föreligger får det göras en
	bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. När det är
	fråga om utnyttjande av en materiell eller immateriell tillgång, t.ex.
	uthyrning, krävs det att verksamheten bedrivs i syfte att fortlöpande
	vinna intäkter. Om det är fråga om en tillgång som på grund av sin
	karaktär är lämpad enbart för kommersiellt bruk kan man normalt utgå
	från att ekonomisk verksamhet föreligger. När det i stället är fråga om en
96	tillgång som är lämpad för såväl privat som kommersiellt bruk beaktas

alla omständigheter för att avgöra om ekonomisk verksamhet föreligger eller inte. Man kan t.ex. jämföra hur vederbörande faktiskt utnyttjar egendomen med hur motsvarande ekonomiska verksamhet vanligen utövas. Även om verksamhetens resultat i sig inte är ett avgörande kriterium kan exempelvis den faktiska uthyrningstiden, antalet kunder och intäkternas storlek beaktas vid denna bedömning tillsammans med övriga omständigheter i det enskilda fallet, se EG-domstolens dom den 26 september 1996 i mål C-230/94, Renate Enkler mot Finanzamt Homburg, REG 1996 s. I-4517. Se även EU-domstolens dom den 15 september 2011 i de förenade målen C-180/10 och C-181/10 Jarosław Słaby mot Minister Finansów samt Emilian Kuć och Halina Jeziorska- Kuć mot Dyrektor Izby Skarbowej w Warszawie, ännu inte refererad i REG.

Innebörden av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i EU-rätten beskrivs även i avsnitt 5.2. Förslaget behandlas i avsnitten 6.1–6.3.

6 och 7 §§

Paragraferna motsvarar artikel 13 i mervärdesskattedirektivet. De har omredigerats och ändrats i språkligt hänseende med anledning av införandet av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksam- het i lagen. I paragraferna ersätts begreppet ”yrkesmässig verksamhet” med ”ekonomisk verksamhet”. Någon materiell förändring är inte avsedd. Innebörden av begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet behandlas vidare i författningskommentaren till 1 §.

8 §

I första stycket byts ordet ”yrkesmässig” ut mot ”ekonomisk”. Ändringen är en följd av att de unionsrättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs i 1 §.

En ideell förening som enbart bedriver sådan verksamhet som inte är att betrakta som ekonomisk enligt denna paragraf omfattas således inte av mervärdesskatt när den omsätter varor eller tjänster. Eftersom föreningen inte bedriver någon ekonomisk verksamhet är den inte heller en beskattningsbar person. Enligt praxis kan dock en ideell förening, vars omsättning av varor eller tjänster faller utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt med stöd av denna paragraf, vara att betrakta som en beskattningsbar person vid tillämpningen av bestämmelserna om omsätt- ningsland och därmed vara skyldig att betala mervärdesskatt för förvärv av tjänster från utlandet, se RÅ 2007 ref. 57. För att klargöra att den nya ordalydelsen i denna paragraf inte är avsedd att förändra rådande tillämp- ning föreslås följdändringar i 1 kap. 2 § första stycket och 5 kap. 4 §.

Någon materiell förändring innebär således inte den nya ordalydelsen. Vad gäller begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verk-

samhet, se vidare författningskommentaren till 1 §.

5 kap.

2 c och 3 a §§

I paragraferna ersätts begreppen ”skattskyldig”, ”näringsidkare” och ”företagare” med ”beskattningsbar” och ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattnings-

Prop. 2012/13:124

9 a kap.

1–3, 8, 9, 13 och 14 §§

I paragraferna ersätts begreppen ”skattskyldig” och ”näringsidkare” med ”beskattningsbar” och ”beskattningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

I 1 § första stycket femte punkten, som motsvarar artikel 314 c i mervärdesskattedirektivet, görs en ändring i syfte att ytterligare anpassa bestämmelsen till uttryckssättet i bestämmelsen i direktivet. Paragrafen behandlas även i avsnitt 6.4.

I 1, 2, 8, 9 och 14 §§ görs även språkliga ändringar.

9 b kap.

1, 2 och 4–6 §§

I paragraferna ersätts begreppet ”näringsidkare” med begreppet ”beskatt- ningsbar person”. Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i lagen. Se vidare författnings- kommentaren till 4 kap. 1 §.

I 1, 2 och 5 §§ görs även språkliga ändringar.

9 c kap.

7 §

I första stycket ersätts ordet ”yrkesmässigt” med det unionsrättsliga uttrycket ”i egenskap av beskattningsbar person”. Ändringen är en följd av att begreppet beskattningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

I andra stycket görs även en språklig ändring.

10 kap.

1, 2, 11, 11 c–11 f, 13 a och 13 b §§

I paragraferna ersätts begreppen ”företagare”, ”näringsidkare” och ”yrkesmässig verksamhet” med ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet”. Ändringarna är en följd av att de unions- rättsliga begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet införs i lagen. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

I 2, 11 och 11 c §§ görs även språkliga ändringar.

11 kap.

1, 3, 5, 9 och 12 §§

Paragraferna ändras genom att begreppen ”näringsidkare” och ”före- tagare” ersätts med ”beskattningsbar person”. I 5 § första stycket ersätts även begreppet ”skattskyldig” med ”beskattningsbar person”. I andra stycket samma paragraf ersätts orden ”den skattskyldiges” med ”säljarens respektive köparens”.

Ändringarna är en följd av att det unionsrättsliga begreppet beskatt- ningsbar person införs i 4 kap. 1 §. Någon förändring i sak är inte avsedd. Se vidare författningskommentaren till 4 kap. 1 §.

Den 1 januari 2013 infördes ett nytt stycke i 1 kap. 2 §, i följd varav de bestämmelser som tidigare fanns i tredje stycket numera återfinns i fjärde stycket (SFS 2012:755, se vidare prop. 2012/13:1). I 9 § andra stycket

Prop. 2012/13:124

7 kap.	Prop. 2012/13:124
1 §
I första stycket görs följdändringar med anledning av att begreppen
”företagare” och ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar
person” i mervärdesskattelagen.
26 kap.
31 §
I paragrafen görs en följdändring med anledning av att begreppet
”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mer-
värdesskattelagen. Av 30 § framgår att med det föreslagna ordet ”den”
avses den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på
beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor för beskattningsåret.

38kap.

3§

I andra stycket görs en följdändring med anledning av att begreppet ”företagare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mer- värdesskattelagen.

39kap.

14 §

I första stycket görs en följdändring med anledning av att begreppet ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mervärdesskattelagen.

41 kap.

3 §

I paragrafen görs en följdändring med anledning av att begreppet ”företagare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mer- värdesskattelagen.

59 kap.

1 och 23 §§

I paragraferna görs följdändringar med anledning av att begreppet ”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i mer- värdesskattelagen.

10.3	Förslaget till lag om ändring i lagen
	(2011:1245) om redovisning, betalning och
	kontroll av mervärdesskatt för elektroniska
	tjänster
1, 2, 4, 6, 8–10 och 25 §§
I paragraferna görs följdändringar med anledning av att begreppet
”näringsidkare” ersätts med begreppet ”beskattningsbar person” i
mervärdesskattelagen (1994:200).
I 2 § görs även en redaktionell ändring.		101

Prop. 2012/13:124

Bilaga 2

Lagförslaget i promemorian Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)1 dels att 4 kap. 2–5 §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 2, 2 d, 6, 9, 10, 14 och 15 §§, 2 kap. 1–3, 5, 7 och 8 §§, 2 a kap. 3, 5, 7 och 9 §§, 3 kap. 10 b, 11 a, 30 b, 30 d och 30 f §§, 4 kap. 1 och 6–8 §§, 5 kap. 2 c, 3 a, 4–7, 9–12, 15 a–17 och 19 §§, 6 a kap. 1–6 §§, 7 kap. 7 b §, 8 a kap. 11 §, 9 kap. 1 och 2 §§, 9 a kap. 1–3, 8, 9, 13 och 14 §§, 9 b kap. 1, 2 och 4–6 §§, 9 c kap. 7 §, 10 kap. 1, 2, 11, 11 c–11 f, 13 a och 13 b §§, 11 kap. 1, 3, 5, 9 och 12 §§, 11 a kap. 1 §, 13 kap. 15 a §, 19 kap. 1, 8, 22, 25, 31 och 34 §§ samt 20 kap. 1– 3 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före 4 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 10 kap. 1 § samt 19 kap. 1, 22 och 31 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
1 kap.
	1§2
Mervärdesskatt ska betalas till staten enligt denna lag
1. vid sådan omsättning inom	1. vid sådan omsättning inom
landet av varor eller tjänster som	landet av varor eller tjänster som
är skattepliktig och görs i en yrkes-	är skattepliktig och görs av en
mässig verksamhet,	beskattningsbar person i denna
	egenskap,

2.vid skattepliktigt unionsinternt förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet, eller

3.vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig.

Vad som utgör omsättning eller import anges i 2 kap. Vad som utgör unionsinternt förvärv anges i 2 a kap. Huruvida skatteplikt föreligger för en omsättning, ett unionsinternt förvärv eller import anges i 3 kap. Vad som är yrkesmässig verksamhet anges i

1 Lagen omtryckt 2000:500.

Senaste lydelse av 4 kap. 2 § 2009:1333.

2 Senaste lydelse 2011:283.

104

4 kap. I vilka fall en omsättning			4 kap. I vilka fall en						omsättning		Prop. 2012/13:124
anses ha gjorts inom landet anges i			anses ha gjorts inom landet anges i								Bilaga 2
5 kap.			5 kap.
Till staten ska också betalas belopp som i en faktura eller liknande
handling betecknats som mervärdesskatt, även om beloppet inte utgör
mervärdesskatt enligt denna lag.
			2 §3
Skyldig att betala mervärdesskatt (skattskyldig) är
1. för sådan omsättning som anges i 1 § första stycket 1, om inte annat
följer av 2–4 e: den som omsätter varan eller tjänsten,
2. för omsättning som anges i			2. för omsättning som anges i
1 § första	stycket 1	av sådana	1 §	första		stycket 1			av sådana
tjänster som avses i 5 kap. 5 §, om			tjänster som avses i 5 kap. 5 §, om
den som omsätter tjänsten är en			den som omsätter tjänsten är en
utländsk företagare och för-			utländsk		beskattningsbar person:
värvaren är en näringsidkare eller			den som förvärvar tjänsten, om
en juridisk person som inte är			denne är
näringsidkare men är		registrerad	– en beskattningsbar person,
till mervärdesskatt här: den som			– en juridisk person som inte är
förvärvar tjänsten,			en beskattningsbar person men är
			registrerad till mervärdesskatt här,
			eller
			– en juridisk person som skulle
			ha varit en beskattningsbar person
			om inte 4 kap. 8 § varit tillämplig,
3. för omsättning som anges i			3. för omsättning som anges i
1 § första	stycket 1	av sådana	1 §	första		stycket 1			av sådana
varor som avses i 5 kap. 2 c och			varor som avses i 5 kap. 2 c och
2 d §§, om den som omsätter varan			2 d §§, om den som omsätter varan
är en utländsk företagare och för-			är	en	utländsk			beskattningsbar
värvaren är registrerad till mer-			person		och		förvärvaren			är
värdesskatt här: den som förvärvar			registrerad till mervärdesskatt här:
varan,			den som förvärvar varan,
4. för sådan efterföljande omsättning inom landet som avses i 3 kap.
30 b § första stycket: den till vilken omsättningen görs,
4 a. för omsättning som anges i			4 a. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 mellan			1 § första stycket 1 mellan
näringsidkare som är eller ska			beskattningsbara personer som är
vara registrerade till mervärdes-			eller ska vara registrerade till
skatt här, av guldmaterial eller			mervärdesskatt här, av guld-
halvfärdiga	produkter	med en	material			eller			halvfärdiga
finhalt av minst 325 tusendelar			produkter med en finhalt av minst
eller av investeringsguld om den			325		tusendelar				eller	av
som omsätter guldet är skatt-			investeringsguld					om	den	som
skyldig enligt 3 kap. 10 b §: den			omsätter			guldet		är	skattskyldig
som förvärvar varan,			enligt 3		kap.		10	b §: den		som

3 Lydelse enligt prop. 2012/13:1.

105

Prop. 2012/13:124

Bilaga 2

106

förvärvar varan,

4 b. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 av sådana

tjänster som avses i andra stycket,

om skattskyldighet inte föreligger

enligt första stycket 2 i denna

paragraf:

den

som

förvärvar

paragraf:

den

som

förvärvar

tjänsten, om denne är

– en näringsidkare som i sin

–

beskattningsbar

person

verksamhet

inte

endast

tillfälligt

som i sin verksamhet inte endast

tillhandahåller

sådana

tjänster,

tillfälligt

tillhandahåller

sådana

eller

tjänster, eller

– en annan näringsidkare som

–

annan

beskattningsbar

tillhandahåller

näringsidkare

person

som

tillhandahåller

som avses i första strecksatsen

beskattningsbar person som avses

sådana tjänster,

första strecksatsen

sådana

tjänster,

4 c. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 av vara eller av

tjänst med anknytning till fastighet

som avses i 5 kap. 8 §, utom

fastighetstjänst som avses i 4 b i

denna paragraf eller 3 kap. 3 §

andra och tredje styckena, om den

som omsätter varan eller tjänsten

är en utländsk företagare och

är

en utländsk

beskattningsbar

förvärvaren

är

registrerad

till

person

och

förvärvaren

är

mervärdesskatt

här: den

som

registrerad till mervärdesskatt här:

förvärvar varan eller tjänsten, om

den som förvärvar varan eller

inte annat följer av 2 d §,

tjänsten,

inte

annat

följer

2 d §,

4 d. för omsättning som anges i

1 § första stycket 1 mellan

näringsidkare som är eller ska

beskattningsbara personer som är

vara registrerade till mervärdes-

eller ska vara registrerade till

skatt här, om skattskyldighet inte

mervärdesskatt

här,

föreligger enligt första stycket 2 i

skattskyldighet

inte

föreligger

denna

paragraf,

av utsläppsrätter

enligt första stycket 2 i denna

för växthusgaser enligt defini-

paragraf,

utsläppsrätter

för

tionen i artikel 3 i Europa-

växthusgaser

enligt

definitionen i

parlamentets

och

rådets

direktiv

artikel 3 i Europaparlamentets och

2003/87/EG av den 13 oktober

rådets direktiv 2003/87/EG av den

2003 om ett system för handel

13 oktober 2003 om ett system för

med utsläppsrätter för växthus-

handel

med

utsläppsrätter

för

gaser inom gemenskapen vilka kan

växthusgaser

inom

gemenskapen

överlåtas enligt artikel 12 i det

vilka kan överlåtas enligt artikel

direktivet, eller av andra enheter

12 i det direktivet, eller av andra

som

verksamhetsutövare

kan

enheter

som

verksamhetsutövare

använda för att följa det direktivet:

kan

använda

för

att

följa

det

den som förvärvar tjänsten,			direktivet: den	som	förvärvar	Prop. 2012/13:124
			tjänsten,			Bilaga 2
4 e. för omsättning som anges i			4 e. för omsättning som anges i
1 § första stycket 1 mellan			1 § första stycket 1 mellan
näringsidkare som är eller ska			beskattningsbara personer som är
vara	registrerade	till	eller ska vara registrerade till
mervärdesskatt här av		sådana	mervärdesskatt	här av	sådana
varor som avses i tredje stycket:			varor som avses i tredje stycket:
den som förvärvar varan,			den som förvärvar varan,

5.för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som för- värvar varan, och

6.för import av varor

a)om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

b)om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

c)om skyldighet att betala tull med anledning av importen upp- kommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull,

iett annat EU-land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Första stycket 4 b gäller

1. sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till

– mark- och grundarbeten,

– bygg- och anläggningsarbeten,

– bygginstallationer,

– slutbehandling av byggnader, eller

– uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare, 2. byggstädning, och

om Gemensamma tulltaxan i dess lydelse den 1 januari 2012,

1. avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål (KN-nr som börjar med 7204),

2. avfall och skrot av koppar (KN-nr som börjar med 7404), 3. avfall och skrot av nickel (KN-nr som börjar med 7503),

4. avfall och skrot av aluminium (KN-nr som börjar med 7602), 5. avfall och skrot av bly (KN-nr som börjar med 7802),

6. avfall och skrot av zink (KN-nr som börjar med 7902), 7. avfall och skrot av tenn (KN-nr som börjar med 8002),

8. avfall och skrot av andra oädla metaller (KN-nr som börjar med 8101–8113), eller

9. avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (KN-nr som börjar med 854810).

Vid omsättning av en vara eller	Vid omsättning av en vara eller
en tjänst som görs inom landet av	en tjänst som görs inom landet av
en näringsidkare som har ett fast	en beskattningsbar person som har	107

Prop. 2012/13:124	etableringsställe här ska närings-	ett fast etableringsställe här ska
Bilaga 2	idkaren vid tillämpningen av	den beskattningsbara personen vid
	första stycket likställas med en	tillämpningen av		första	stycket
	utländsk företagare, om omsätt-	likställas	med	en utländsk
	ningen görs utan medverkan av det	beskattningsbar		person,	om
	svenska etableringsstället.	omsättningen görs utan medverkan
		av det svenska etableringsstället.
	Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr

2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som gemenskapsvara i den förordningen.

Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap.

			2 d §4
Om	en	utländsk företagare		En utländsk		beskattningsbar
begär det, har han rätt att bli				person har på begäran rätt att bli
skattskyldig		för omsättning	som	skattskyldig	för	omsättning som
annars förvärvaren skulle ha varit				annars förvärvaren skulle ha varit
skattskyldig för enligt 2 § första				skattskyldig för enligt 2 § första
stycket 4 c. Den utländske före-				stycket 4 c. Den utländska
tagarens skattskyldighet ska där-				beskattningsbara personens skatt-
vid gälla för all sådan omsättning				skyldighet ska därvid gälla för all
inom landet.				sådan omsättning inom landet.
Vid omsättning av en vara eller				Vid omsättning av en vara eller
en tjänst som görs inom landet av				en tjänst som görs inom landet av
en näringsidkare som har ett fast				en beskattningsbar person som har
etableringsställe här ska närings-				ett fast etableringsställe här ska
idkaren	vid tillämpningen		av	den beskattningsbara personen vid
första stycket likställas med en				tillämpningen av första			stycket
utländsk företagare, om omsätt-				likställas	med	en	utländsk
ningen görs utan medverkan av det				beskattningsbar person, om om-
svenska etableringsstället.				sättningen görs utan medverkan av
				det svenska etableringsstället.
				6 §
Med vara förstås materiella ting,				Med vara förstås materiella ting,
bland dem fastigheter och gas,				bland dem fastigheter och gas,
samt värme, kyla och elektrisk				samt värme, kyla och elektrisk
kraft. Med tjänst förstås allt annat				kraft. Med tjänst förstås allt annat
som kan tillhandahållas i yrkes-				som kan tillhandahållas.
mässig verksamhet.

9 §5

4 Senaste lydelse 2009:1333.

5 Senaste lydelse 2007:1376.

108

Med export avses sådan omsätt- ning utanför EU av varor eller tjänster som görs i en ekonomisk verksamhet som bedrivs här i landet.

konkurrens, skulle få betala till en oberoende säljare inom landet för en Prop. 2012/13:124

sådan vara eller tjänst.	Bilaga 2
Om ingen jämförbar omsättning av varor eller tjänster kan fastställas,

utgörs marknadsvärdet

1. när det gäller varor, av ett belopp som inte understiger inköpspriset för varorna eller för liknande varor eller, om inköpspris saknas,

självkostnadspriset, fastställt vid tidpunkten för transaktionen, eller
2. när det gäller tjänster, av ett		2. när det	gäller tjänster,		av ett
belopp som	inte understiger	belopp som	inte	understiger den
näringsidkarens	kostnad för att	beskattningsbara		personens	kost-
utföra tjänsten.		nad för att utföra tjänsten.

10 §6 Med export avses sådan omsätt-

ning utanför EU av varor eller tjänster som görs i en yrkesmässig verksamhet som bedrivs här i landet.

14 §7

Med beskattningsår förstås beskattningsår enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

Om skatt enligt denna lag hänför sig till en verksamhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt inkomstskattelagen, förstås med beskattningsår

1.kalenderåret, eller

2.räkenskapsåret, om detta är brutet och överensstämmer med vad som anges i 3 kap. bokföringslagen (1999:1078).

I ärenden om återbetalning av	I ärenden om återbetalning av
ingående skatt till sådan utländsk	ingående skatt till en sådan
företagare som avses i 19 kap. 1 §	utländsk	beskattningsbar	person
första och andra styckena förstås	som avses i 19 kap. 1 § första och
med beskattningsår det kalenderår	andra	styckena förstås	med
som ansökan om återbetalning	beskattningsår det kalenderår som
gäller.	ansökan om återbetalning gäller.

15 §8 Med utländsk företagare förstås

en näringsidkare som inte har sätet för sin ekonomiska verksam- het eller ett fast etableringsställe här i landet och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas här.

6Senaste lydelse 2011:283.

7Senaste lydelse 2009:1333.

8Senaste lydelse 2001:971.

109

Prop. 2012/13:124				2 kap.
Bilaga 2				1 §9
Med omsättning av vara förstås
1. att en vara överlåts mot ersättning, eller
2. att en vara tas i anspråk genom uttag enligt 2 och 3 §§.
En överföring av en vara till ett annat EU-land ska likställas med en
omsättning av varan om
– varan	transporteras			av en	– varan transporteras	av	en
näringsidkare		eller	för	dennes	beskattningsbar person	eller	för
räkning	från	en	yrkesmässig		dennas räkning från en ekonomisk
verksamhet som näringsidkaren					verksamhet som den beskattnings-
bedriver inom EU,					bara personen bedriver inom EU,

–överföringen görs för denna verksamhet, och

–överföringen ska beskattas som unionsinternt förvärv i det andra EU- landet.

Med omsättning av tjänst förstås

1. att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon, eller

2. att en tjänst tas i anspråk genom uttag enligt 5, 7 eller 8 §.

2 §10

Med uttag av vara förstås att den	Med uttag av vara förstås att en
som är skattskyldig	beskattningsbar person

2.för över en vara från en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c–13 §§ till en verksamhet som inte alls eller endast delvis medför skattskyldighet eller sådan rätt till återbetalning.

Överlåtelse av varor utan ersätt-	Överlåtelse av varor utan ersätt-
ning anses inte som uttag, om	ning anses inte som uttag, om
varorna är gåvor av mindre värde	varorna är gåvor av mindre värde
eller varuprover och ges för den	eller varuprover och ges för den
skattskyldiges egen verksamhet.	beskattningsbara personens egna
	verksamhet.

Vad som sägs i 2 § om uttag av varor gäller endast om den skatt- skyldige har haft rätt till avdrag för eller återbetalning enligt 10 kap. 9–13 §§ av den ingående skatten vid förvärvet av varan.

Om den omsättning genom

3 §

Vad som sägs i 2 § om uttag av varor gäller endast om den beskattningsbara personen har haft rätt till avdrag för eller åter- betalning enligt 10 kap. 9–13 §§ av den ingående skatten vid förvärvet av varan.

Om den omsättning genom

9Senaste lydelse 2011:283.

10Senaste lydelse 2010:1892.

110

vilken den skattskyldige förvärvat varan eller, när varan förts in till Sverige av den skattskyldige, importen undantagits från skatte- plikt enligt 3 kap. 21 § tillämpas dock 2 §.


vilken	den	beskattningsbara		Prop. 2012/13:124
personen förvärvat varan eller, när				Bilaga 2
varan förts in till Sverige av den
beskattningsbara		personen,
importen	undantagits		från

skatteplikt enligt 3 kap. 21 § tillämpas dock 2 §.

	5 §11
Med uttag av tjänst	förstås att	Med uttag av tjänst förstås att en
den skattskyldige		beskattningsbar person

1. utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för sitt eget eller personalens privata bruk eller annars för annat ändamål än den egna

verksamheten, om tjänsten tillhandahålls utan ersättning,
2.	använder		eller	låter	2.	använder		eller	låter
personalen använda en vara som					personalen använda en vara som
hör till verksamheten för privat					hör till verksamheten för privat
bruk eller annars för annat					bruk eller annars för annat
ändamål än den egna verksam-					ändamål än den egna verksam-
heten,	om	omsättningen		eller	heten,	om	omsättningen		eller
importen av varan undantagits från					importen av varan undantagits från
skatteplikt enligt 3 kap. 21 § eller					skatteplikt enligt 3 kap. 21 § eller
om den skattskyldige haft rätt till					om den beskattningsbara personen
avdrag	för	eller återbetalning			haft rätt till avdrag för eller
enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c–13					återbetalning enligt 10 kap. 9, 11
§§ av den ingående skatten vid					eller 11 c–13 §§ av den ingående
förvärvet,		tillverkningen		eller	skatten vid förvärvet, tillverk-
förhyrningen av varan, eller					ningen	eller	förhyrningen		av
					varan, eller
3. för privat ändamål själv					3. för privat ändamål själv
använder eller låter någon annan					använder eller låter någon annan
använda	en		personbil	eller	använda	en	personbil		eller
motorcykel som utgör en tillgång i					motorcykel som utgör en tillgång i
eller har förhyrts för verksamheten					eller har förhyrts för verksamheten
och den skattskyldige har haft rätt					och	den	beskattningsbara
till avdrag för eller återbetalning					personen har haft rätt till avdrag
enligt 10 kap. 9, 11 eller 11 c–					för eller återbetalning enligt 10
13 §§ av den ingående skatten vid					kap. 9, 11 eller 11 c–13 §§ av den
förvärvet, tillverkningen eller, i					ingående skatten			vid förvärvet,
fråga om förhyrning, av hela den					tillverkningen eller, i fråga om
ingående skatten som hänför sig					förhyrning, av hela den ingående
till hyran.					skatten som hänför sig till hyran.

Första stycket 2 och 3 gäller endast om värdet av användandet är mer än ringa.

11 Senaste lydelse 2010:1892.

111

Prop. 2012/13:124

7 §12

Bilaga 2

Med uttag av tjänst förstås även

att en skattskyldig i en byggnads-

att en beskattningsbar person i en

rörelse utför eller förvärvar sådana

byggnadsrörelse utför eller för-

tjänster som anges i andra stycket

värvar sådana tjänster som anges i

och tillför dem en lägenhet som

andra stycket och tillför dem en

han innehar med hyresrätt eller

lägenhet som den beskattnings-

bostadsrätt eller en egen fastighet,

bara

personen

innehar

med

han

både

tillhandahåller

hyresrätt eller bostadsrätt eller en

tjänster

åt

andra

(bygg-

egen fastighet, om den beskatt-

entreprenader)

och utför

tjänster

ningsbara

personen

både

på

sådana

lägenheter

eller

tillhandahåller tjänster

åt

andra

fastigheter,

och

lägenheten eller

(byggentreprenader) och

utför

fastigheten

utgör

lagertillgång i

tjänster på sådana lägenheter eller

byggnadsrörelsen

enligt inkomst-

fastigheter,

och

lägenheten

eller

skattelagen (1999:1229). Det-

fastigheten

utgör

lagertillgång

samma gäller i fråga om tjänster

byggnadsrörelsen

enligt

inkomst-

som den skattskyldige utför på en

skattelagen (1999:1229). Det-

lägenhet eller fastighet som utgör

samma gäller i fråga om tjänster

en annan tillgång i byggnads-

som den beskattningsbara per-

rörelsen än lagertillgång.

sonen utför på en lägenhet eller

fastighet som utgör en annan

tillgång

byggnadsrörelsen

än

lagertillgång.

Första stycket gäller

1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

och

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster. Första stycket gäller inte om tjänsterna hänför sig till en del av

lägenheten eller fastigheten, som används i en verksamhet som medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.

		8 §13
Med uttag av tjänst förstås			Med uttag av tjänst förstås
vidare att en fastighetsägare utför			vidare att en fastighetsägare utför
sådana tjänster som anges i andra			sådana tjänster som anges i andra
stycket på en egen fastighet som			stycket på en egen fastighet som
utgör tillgång i en yrkesmässig			utgör tillgång i en ekonomisk
verksamhet som varken		medför	verksamhet som varken		medför
skattskyldighet eller rätt till åter-			skattskyldighet eller rätt till åter-
betalning av ingående skatt enligt			betalning av ingående skatt enligt
10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.			10 kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.
Detta gäller dock endast om de			Detta gäller dock endast om de
nedlagda	lönekostnaderna för		nedlagda	lönekostnaderna för
tjänsterna	under beskattningsåret		tjänsterna	under beskattningsåret
överstiger	300 000	kronor,	överstiger	300 000	kronor,

12Senaste lydelse 2009:1333.

13Senaste lydelse 2009:1333.

112

inräknat skatter och avgifter som	inräknat skatter och avgifter som	Prop. 2012/13:124
grundas på lönekostnaderna.	grundas på lönekostnaderna.	Bilaga 2
Första stycket gäller utförande av

1.bygg- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och underhåll,

2.ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster,

och

3.lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighets- skötsel.

Vad som sägs i första stycket

gäller

också

hyresgäst

och

gäller

också

hyresgäster

och

bostadsrättshavare

som

utför

bostadsrättshavare

som

utför

sådana tjänster som anges i andra

stycket 1 och 2 på en lägenhet som

stycket 1 och 2 på lägenheter som

han innehar med hyresrätt eller

de innehar med hyresrätt eller

bostadsrätt, om lägenheten innehas

bostadsrätt. Detta gäller under

i en yrkesmässig verksamhet som

förutsättning

att

lägenheten

varken

medför

skattskyldighet

innehas i en ekonomisk verksam-

eller rätt till återbetalning av

het som varken medför skatt-

ingående skatt enligt 10 kap. 9, 11,

skyldighet eller rätt till återbetal-

11 e eller 12 §.

ning av ingående skatt enligt 10

kap. 9, 11, 11 e eller 12 §.

Om en fastighet ägs eller en

hyresrätt

eller

bostadsrätt

innehas

hyresrätt

eller bostadsrätt

innehas

av en näringsidkare som ingår i en

av en beskattningsbar person som

sådan mervärdesskattegrupp

som

ingår i en sådan mervärdes-

avses i 6 a kap. 1 § ska gruppen

skattegrupp som avses i 6 a kap.

anses som fastighetsägare, hyres-

1 §

ska

gruppen

anses

som

gäst eller bostadsrättshavare

vid

fastighetsägare,

hyresgäst

eller

tillämpning av denna paragraf.

bostadsrättshavare vid tillämpning

av denna paragraf.

2 a kap.

3 §14

En vara ska anses förvärvad enligt 2 § 1, om förvärvet avser

1. ett sådant nytt transportmedel som anges i 1 kap. 13 a §,

2. en

sådan

punktskattepliktig

sådan

punktskattepliktig

vara som anges i 1 kap. 13 b § och

köparen är en näringsidkare eller

köparen

är

beskattningsbar

en juridisk person som inte är

person eller en juridisk person

näringsidkare, eller

som inte är en beskattningsbar

person, eller

3. en

annan vara än ett nytt

3. en

annan

vara

än

ett

nytt

transportmedel eller en punkt-

skattepliktig vara

och förvärvet

skattepliktig

vara

och förvärvet

görs av en sådan köpare som anges

i andra stycket från en säljare som

i andra stycket från en beskatt-

är skattskyldig till mervärdesskatt i

ningsbar person som agerar i

ett annat EU-land.

denna egenskap och som inte är

14 Senaste lydelse 2011:283.

113

Prop. 2012/13:124

befriad från mervärdesskatt enligt

Bilaga 2

bestämmelserna om små företag i

artiklarna

282–292

direktiv

2006/112/EG i ett annat EU-land.

Första stycket 3 avser köpare som är

1. näringsidkare

vars verksam-

1. en

beskattningsbar

person

het medför rätt till avdrag för

som agerar i denna egenskap vars

ingående skatt eller rätt till

verksamhet medför rätt till avdrag

återbetalning enligt 10 kap. 1 §

för ingående skatt eller rätt till

andra stycket eller 9–13 §§ av

återbetalning enligt 10 kap. 1 §

sådan skatt, eller

andra stycket eller 9–13 §§ av

sådan skatt, eller

2. näringsidkare

vars verksam-

2. en

beskattningsbar

person

het inte medför någon avdragsrätt

vars verksamhet

inte

medför

eller rätt till återbetalning enligt

någon avdragsrätt eller rätt till

10 kap.

9–13

§§

eller juridiska

återbetalning enligt 10 kap. 9–

personer som inte är närings-

13 §§ eller en juridisk person som

idkare, under förutsättning

inte är en beskattningsbar person,

under förutsättning

– att det sammanlagda värdet av

hans

skattepliktiga

förvärv

dennas

skattepliktiga

förvärv av

andra varor än nya transportmedel

eller

punktskattepliktiga

varor

eller

punktskattepliktiga

varor

under det löpande eller det

föregående kalenderåret överstiger

90 000 kronor, eller

– att köparen omfattas av ett sådant beslut som anges i 4 §.

5 §15

En vara ska anses förvärvad

enligt 2 § 1 även i de fall

transporten påbörjas

utanför

transporten

påbörjas

utanför EU

och varan därefter importerats till

ett annat EU-land av förvärvaren

för vidare transport till Sverige,

om förvärvaren är en juridisk

Prop. 2012/13:124 Bilaga 1	Sammanfattning av promemorian Begreppet
	beskattningsbar person – en teknisk anpassning av
	mervärdesskattelagen..........................................................	103
Bilaga 2 Lagförslaget i promemorian Begreppet beskattningsbar
	person – en teknisk anpassning av
	mervärdesskattelagen..........................................................	104
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna avseende
	promemorian Begreppet beskattningsbar person – en
	teknisk anpassning av mervärdesskattelagen......................	157
Bilaga 4	Lagrådsremissens lagförslag...............................................	158
Bilaga 5	Lagrådets yttrande ..............................................................	211
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 .......		213

Begreppet beskattningsbar person – en teknisk	Prop.
anpassning av mervärdesskattelagen	2012/13:124

Prop. 2012/13:124 2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)
	om skatt på energi

Prop. 2012/13:124 7	Ikraftträdande- och övergångs-
	bestämmelser

Prop. 2012/13:124 10.4	Förslaget till lag om ändring i lagen
	(1994:1776) om skatt på energi