Budgetproposition för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor

PROP. 2012/13:1

Förslag till statens budget för 2013

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde	1	Rikets styrelse	11 978 842
Utgiftsområde	2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	16 273 699
Utgiftsområde	3	Skatt, tull och exekution	10 222 616
Utgiftsområde	4	Rättsväsendet	39 390 664
Utgiftsområde	5	Internationell samverkan	2 034 000
Utgiftsområde	6	Försvar och samhällets krisberedskap	46 196 549
Utgiftsområde	7	Internationellt bistånd	31 191 712
Utgiftsområde	8	Migration	9 504 492
Utgiftsområde	9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	62 252 179
Utgiftsområde	10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	94 422 116
Utgiftsområde	11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	40 000 391
Utgiftsområde	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	78 137 383
Utgiftsområde	13	Integration och jämställdhet	10 476 296
Utgiftsområde	14	Arbetsmarknad och arbetsliv	67 232 673
Utgiftsområde	15	Studiestöd	22 025 538
Utgiftsområde	16	Utbildning och universitetsforskning	57 137 199
Utgiftsområde	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	12 689 453
Utgiftsområde	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
		konsumentpolitik	1 192 525
Utgiftsområde	19	Regional tillväxt	3 390 701
Utgiftsområde	20	Allmän miljö- och naturvård	4 893 043
Utgiftsområde	21	Energi	2 812 540
Utgiftsområde	22	Kommunikationer	44 604 330
Utgiftsområde	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	16 590 899
Utgiftsområde	24	Näringsliv	5 253 045
Utgiftsområde	25	Allmänna bidrag till kommuner	88 905 777
Utgiftsområde	26	Statsskuldsräntor m.m.	22 168 000
Utgiftsområde	27	Avgiften till Europeiska unionen	33 494 321
Summa utgiftsområden			834 470 983
Minskning av anslagsbehållningar			-3 004 469
Summa utgifter			831 466 514
Riksgäldskontorets nettoutlåning			4 949 000
Kassamässig korrigering			751 000
Summa			837 166 514

PROP. 2012/13:1

Tabellförteckning
Utgifter ..............................................................................................................................		4
Inkomster ..........................................................................................................................		5
1.1	Sammanfattningstabell..............................................................................................	25
1.2	Reformer i budgetpropositionen för 2013, effekt på finansiellt sparande i
	offentlig sektor......................................................................................................	30
1.4	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser......................................................	32
1.5	Utgiftstak 2012–2016................................................................................................	35
1.6	Satsningar inom utbildningsområdet .......................................................................	53
1.7	Översikt av olika länders lärlingssytem ...................................................................	55
1.8	Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer
	som är 65 år eller äldre vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer ............	67
1.9	Effekter av regeringens politik på lång sikt .............................................................	72
4.1	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
	överskottsmålet...................................................................................................	129
4.2	Indikatorer för impuls till efterfrågan....................................................................	132
4.3	Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2003–2015 ...................................................	133
4.4	Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2012–2016 .................	134
4.5	Utgiftstak för staten 2012–2016.............................................................................	137
5.1	Nyckeltalstabell.......................................................................................................	147
5.2	Internationell och finansiell ekonomi....................................................................	150
5.3	Ett scenario för utvecklingen på de finansiella marknaderna, avvikelse från
	prognosen i denna proposition ..........................................................................	153
5.4	Simulering av effekter på svensk realekonomi av en kraftig störning på de
	finansiella marknaderna, avvikelse från prognosen i denna proposition .........	153
5.5 BNP..........................................................................................................................		154
5.6	Näringslivets produktion........................................................................................	158
5.7	Arbetsmarknad........................................................................................................	161
5.8	Sysselsättning i ekonomins olika sektorer.............................................................	163
5.9	Löner och inflation..................................................................................................	166
5.10 Svenska räntor och växelkurs ...............................................................................		167
5.11 Alternativscenario 1: Starkare växelkurs..............................................................		171
5.12 Alternativscenario 2: Starkare inhemsk efterfrågan ............................................		172
5.13 Regeringens prognoser i budgetpropositionen för 2013 och 2012 års
	ekonomiska vårproposition................................................................................	173
6.1	Nuvarande särskilt belopp för personer över 65 år...............................................	184
6.2	Nytt särskilt belopp för personer över 65 år .........................................................	184
6.3	Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år ........................................................	184
6.4	Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år ........................................................	184
6.5	Skattesänkning i kronor per år genom förslaget om ytterligare förhöjt
	grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och
	kommunalskattenivåer........................................................................................	185

		PROP. 2012/13:1
6.6	Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda grundavdraget
		(steg 1–3) och förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 4) för
		olika inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,60 %).................	185
6.7	Arbetsgivaravgifter 2012 och 2013 enligt regeringens förslag.............................		189
6.8	Egenavgifter 2012 och 2013 enligt regeringens förslag........................................		189
6.9	Förändringar av bolagsskattesatser i EU:s medlemsländer mellan åren 2000–
		2012 .....................................................................................................................	206
6.10		Branscher där bolag som tillhör en koncern med en intern
		nettoskuldsättning på mer än 1 miljard kronor, är vanligt förekommande ....	273
6.11		Exempel på fordonsskatteändringar, kronor per år............................................	305
6.12		Beslutade ändringar av skattesatserna på vissa bränslen för 2013 jämfört
		med 2012, inklusive mervärdesskatt..................................................................	306
6.13		Ändringar av skattesatserna på el för 2013 jämfört med 2012, inklusive
		mervärdesskatt....................................................................................................	306
6.14		Ändringar av skattesatserna på tobak för 2013 jämfört med 2012, inklusive
		mervärdesskatt....................................................................................................	308
6.15		Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt 2013,
		periodiserad nettoeffekt år 2013–2016 samt varaktig effekt............................	325
7.1	Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i vårpropositionen för 2012........		346
7.2	Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler .............................................		346
7.3	Skatt på arbete.........................................................................................................		347
7.4	Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget .................		348
7.5	Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag............		349
7.6	Skattereduktioner ...................................................................................................		350
7.7	Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift....................................................		352
7.8	Skatt på konsumtion och insatsvaror ....................................................................		352
7.9	Skattekvot ...............................................................................................................		354
7.10		Antaganden och förändringar jämfört med 2012 års ekonomiska
		vårproposition.....................................................................................................	357
7.11		Aktuell prognos jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition samt
		statens budget för 2011 och 2012......................................................................	358
7.12		Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 2012 års ekonomiska
		vårproposition.....................................................................................................	359
7.13		Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med statens budget för 2012........	360
7.14		Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar,
		bruttoeffekter i förhållande till föregående år ..................................................	361
8.1	Utgifter på budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter 2011–
		2016 .....................................................................................................................	366
8.2	Utgiftsramar 2013...................................................................................................		367
8.3	Utgifter per utgiftsområde 2011–2016..................................................................		368
8.4	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ......................		369
8.5	Utgiftsförändringar 2012–2016 i förhållande till föregående år till följd av
		tidigare beslutade, aviserade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder
		och finansieringar ...............................................................................................	370
8.6	Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem ........................................................		372
8.7	Volymer inom olika transfereringssystem.............................................................		374
8.8	Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med bedömningen i 2012 års
		ekonomiska vårproposition ...............................................................................	375
8.9	Förändring av utgiftsramar 2013–2016 jämfört med 2012 års ekonomiska
		vårproposition.....................................................................................................	376
8.10		Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar................................................	390

PROP. 2012/13:1
8.11	Volymer inom olika transfereringssystem 2013–2016 ........................................	397
8.12	Pris- och löneomräkning för 2013........................................................................	399
8.13	Takbegränsade utgifter och statsskuldsräntor m.m. 2012...................................	400
8.14	Utgifter 2012 .........................................................................................................	401
8.15	Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2012...............................................	404
9.1 Skatter och statsbidrag............................................................................................		408
9.2 Löner, arbetade timmar och lönesumma................................................................		409
9.3 Årlig förändring av samtliga statsbidrag enligt nationalräkenskaperna,
	exklusive kompensation för mervärdesskatt .....................................................	409
9.4 Totala utgifter för kommuner och landsting .........................................................		410
9.5 Kommunsektorns finanser .....................................................................................		412
9.6 Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser............................................		415
9.7 Kommunfinansierad sysselsättning........................................................................		416
9.8 Antal arbetade kommunfinansierade timmar ........................................................		417
9.9 Kommunsektorns finanser. Förändringar i förhållande till 2012 års
	ekonomiska vårproposition................................................................................	420
10.1	Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2012–2016,
	effekt på offentliga sektorns finansiella sparande .............................................	424
10.2	Utgifts- och inkomstförändringar 2011–2016 i förhållande till föregående
	år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade
	åtgärder och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella
	sparande ...............................................................................................................	425
10.3	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser..................................................	426
10.4	Skatter och avgifter ...............................................................................................	426
10.5	Den offentliga sektorns utgifter...........................................................................	427
10.6	Statens inkomster och utgifter .............................................................................	427
10.7	Statens finansiella sparande och budgetsaldo ......................................................	428
10.8	Statens budgetsaldo 2011–2016............................................................................	429
10.9	Statens budgetsaldo samt justering för större engångseffekter 2011–2016.......	431
10.10 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter.............................................		431
10.11 Inkomstindex, balanstal och balansindex ..........................................................		432
10.12 Kommunsektorns finanser .................................................................................		432
10.13 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet..............................................		433
10.14 Statsskuldens förändring 2011–2016..................................................................		434
10.15 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till
	förändringen........................................................................................................	436
10.16 Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och
	förändringar jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition .....................	436
10.17 Offentliga sektorns finansiella ställning Aktuell prognos och förändringar
	jämfört med 2012 års ekonomiska vårproposition ...........................................	437
10.18 Förändring av statens budgetsaldo 2012–2016 jämfört med 2012 års
	ekonomiska vårproposition................................................................................	437
11.1	Låneram för 2013...................................................................................................	442
11.2	Investeringslån och låneramar 2002–2012 ...........................................................	443
11.3	Räntekontokreditram för 2013.............................................................................	444
11.4	Statlig utlåning 2013..............................................................................................	444
11.5	Övriga kreditramar 2013.......................................................................................	445
11.6	Garantiramar och utfärdade garantier..................................................................	446
11.7	Anslag vars ändamål 2013 omfattar garantiverksamhet......................................	447

PROP. 2012/13:1

Diagramförteckning

1.1	Nominella bolagsskattesatser i Sverige, OECD och EU, 2000–2011 ...................		43
1.2	Illustration av olika vägar till högre tillväxt ............................................................		46
1.3	Ungdomsarbetslösheten 1976–2011........................................................................		48
1.4	Banktillgångar i förhållande till BNP i respektive land ..........................................		60
1.5	Hushållens skuldkvot och räntekvot.......................................................................		61
1.6	Fördelningseffekter av regeringens politik 2006–2012 samt regeringens
		förslag i denna propostion ...................................................................................	72
1.7	Fördelningseffekter av regeringens förslag i denna proposition ...........................		73
1.8	Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens politik
		2006–2012 samt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013 ..............	73
1.9	Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens förslag i
		budgetpropositionen för 2013.............................................................................	73
4.1	Utgiftstak 1997–2016 .............................................................................................		137
4.2	Kommunsektorns resultat och finansiella sparande.............................................		139
4.3	Andel kommuner och landsting som redovisat nollresultat eller överskott
		2000–2011 ...........................................................................................................	139
4.4	Resultat före extraordinära poster i kommuner och landsting............................		139
5.1	Skillnad i 10-åriga statsobligationsräntor mot Tyskland ......................................		148
5.2 BNP i omvärlden ....................................................................................................			149
5.3	Växelkurser och TCW-index..................................................................................		150
5.4	Finansiellt stressindex.............................................................................................		153
5.5 Svensk BNP.............................................................................................................			154
5.6	Hushållens konfidensindikator..............................................................................		155
5.7	Hushållens konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot ................................		155
5.8	Byggindikator..........................................................................................................		155
5.9	Fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP .......................................................		156
5.10		Lagerinvesteringar.................................................................................................	156
5.11		Exportorderingång................................................................................................	157
5.12		Näringslivets produktion .....................................................................................	158
5.13		Bidrag till tillväxten i potentiella timmar ............................................................	160
5.14		Bidrag till tillväxten i potentiell BNP..................................................................	160
5.15		Ett urval av sysselsättningsindikatorer................................................................	161
5.16		BNP, arbetade timmar och sysselsättning ...........................................................	161
5.17		Faktisk och potentiell sysselsättning med och utan politik...............................	162
5.18		BNP-, sysselsättnings- och timgap ......................................................................	162
5.19		Sysselsättningsgrad ...............................................................................................	162
5.20		Andel sysselsatta i näringslivet, varu- respektive tjänsteproducenter, samt i
		offentliga myndigheter.......................................................................................	163
5.21		Medelarbetstid ......................................................................................................	164
5.22		Arbetskraft och sysselsatta ..................................................................................	164
5.23		Arbetslöshet..........................................................................................................	164
5.24		Långtidsarbetslösa ................................................................................................	165

PROP. 2012/13:1

5.25		Centrala avtal och löneökningar...........................................................................	165
5.26		Real och nominell lön ...........................................................................................	166
5.27		Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner....................................................	167
5.28 KPI och KPIF........................................................................................................			167
5.29 TCW-index ............................................................................................................			169
5.30		BNP-tillväxt...........................................................................................................	171
5.31		Arbetslöshet ..........................................................................................................	172
6.1	Grundavdrag i kronor per år för personer över 65 år enligt gällande regler,
		enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag samt grundavdrag för
		personer under 65 år ...........................................................................................	184
6.2	Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2013 för personer
		över 65 år efter decilindelad inkomst.................................................................	185
6.3	Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst 2013 för personer
		över 65 år efter kön och åldersgrupp .................................................................	186
6.4	Räntenetto för direktinvesteringslån .....................................................................		221
6.5	Fördelning av bilar i olika bränsleslag år 2013.......................................................		299
7.1	Totala skatteintäkter................................................................................................		345
7.2	Arbetade timmar, timlön och lönesumma .............................................................		347
7.3	Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete.................		347
7.4	Antal personer som betalar statlig inkomstskatt ..................................................		350
7.5	Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser................................................		351
7.6	Skatt på företagsvinster...........................................................................................		351
7.7	Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från
		mervärdesskatt ....................................................................................................	353
8.1	Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiska
		program samt antalet helårsekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och
		arbetsmarknadspolitiska program 2011–2016...................................................	371
8.2	Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och
		aktivitetsersättning samt antalet helårsekvivalenter i sjuk- och
		rehabiliteringspenning och sjuk- och aktivitetsersättning 2011–2016 ............	373
8.3	Skillnad mellan utgiftsprognos för 2012 och ursprungligt anvisade medel på
		statens budget för 2012 för vissa utgiftsområden.............................................	402
9.1	Skatteintäkter och statsbidrag 2002–2016 .............................................................		408
9.2	Andel av kommunal konsumtion i löpande priser som bedrivs av privata
		aktörer och finansieras av kommunal verksamhet............................................	410
9.3	Konsumtion i löpande priser ..................................................................................		411
9.4	Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extraordinära poster i
		kommuner och landsting....................................................................................	412
9.5	Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser............................................		415
9.6	Kommunalt finansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn ....		416
9.7	Kommunfinansierad sysselsättning som andel av totala sysselsättningen i
		ekonomin.............................................................................................................	416
9.8	Antalet kommunalt finansierade arbetade timmar................................................		416
9.9	Produktivitet i kommunsektorn.............................................................................		417
9.10		Kostnadsandelar ....................................................................................................	417
9.11		Styckkostnader i förskola, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg .........	418
9.12		Antalet barn och kostnader i förskolan ...............................................................	419
9.13		Elevantal och kostnader i grundskolan ................................................................	419
9.14		Elevantal och kostnader i gymnasieskolan ..........................................................	419
9.15		Antalet äldre och kostnader i äldreomsorgen......................................................	420
10.1		Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................................	426

	PROP. 2012/13:1
10.2	Inkomster och utgifter .........................................................................................	427
10.3	Statens budgetsaldo 2000–2016 ...........................................................................	429
10.4	Utvecklingen av inkomstindex och balansindex.................................................	431
10.5	Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella
	sparande...............................................................................................................	433
10.6	Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet ...............................................	433
10.7	Statsskuldens utveckling 2000–2016 ...................................................................	434
10.8	Den konsoliderade bruttoskulden .......................................................................	435
10.9	Den offentliga sektorns finansiella sparande 2007–2011 i EU, Japan och
	USA.....................................................................................................................	438
10.10 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld 2007 och 2011 i EU ......		438
11.1	Myndigheternas investeringslån ..........................................................................	443

PROP. 2012/13:1

1 Finansplan

1.1Politiska utgångspunkter och sammanfattning

1.1.1Investera för framtiden

Utvecklingen i omvärlden påverkar Sverige

Osäkerheten kring den globala ekonomin är fortsatt stor, framför allt till följd av avsaknaden av långsiktigt hållbara lösningar på skuldkrisen i euroområdet. Detta kommer att ha en dämpande inverkan på den ekonomiska utvecklingen i Sverige de kommande åren. Tillväxten 2012 blir därför låg. Som en följd av detta utvecklas också arbetsmarknaden svagt. Under 2013 bedöms tillväxten succesivt ta fart och ekonomin växer i god takt åren därefter.

Tabell 1.1 Sammanfattningstabell

Procentuell förändring om annat ej anges

Utfall 2011, prognos 2012–2016

	2011	2012	2013	2014	2015	2016
BNP	3,9	1,6	2,7	3,7	3,5	3,0
Sysselsatta1	2,1	0,4	0,4	1,3	1,7	0,8
Arbetslöshet2	7,5	7,6	7,5	6,7	5,5	5,2
Arbetslöshet, äldre def.3	5,3	5,5	5,5	4,5	3,5	3,5
BNP-gap4	-0,9	-1,4	-1,7	-0,4	-0,1	0,0
Finansiellt sparande5	0,1	-0,3	-0,6	0,3	1,7	2,5
Bruttoskuld5	38,4	37,7	36,9	34,7	31,2	27,1

115–74 år.

2Andel av arbetskraften 15–74 år.

3Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs åldersgruppen 16–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet.

4Procent av potentiell BNP.

5Konsoliderad offentlig sektor. Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Sveriges ekonomi har visat god motståndskraft

Regeringen bedriver en ansvarsfull finanspolitik, som värnar uthålliga offentliga finanser, med trygga säkerhetsmarginaler för att kunna hantera en fördjupad och mer långvarig kris. Samtidigt har satsningar på jobb och välfärd kunnat genomföras.

Den förda politiken har bidragit till att den svenska tillväxten och sysselsättningen har utvecklats bättre än i de flesta andra EU-länder. Svensk ekonomi har hittills visat prov på stor motståndskraft. De offentliga finanserna är bland de starkaste i EU med ett sparande nära balans och en sjunkande skuld, vilket få andra länder kan visa upp. De historiskt låga räntepremierna på svenska statspapper visar på ett starkt förtroende för svenska staten.

Sverige har lyckats både försvara och förstärka sin starka ställning. Den ansvarsfulla politiken har medfört att det ekonomisk-politiska handlingsutrymmet har värnats genom krisen. Sveriges starka position ger förutsättningar att fortsatt motverka finans- och skuldkrisens effekter på jobb och välfärd, samtidigt som Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga kan fortsätta att stärkas och fler kan komma i arbete. Därmed kan ytterligare steg tas för att nå regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken – full sysselsättning.

Grunden i regeringens politik är sunda offentliga finanser. Kombinationen av bräckliga banksystem och sköra statsfinanser i flera euroländer gör att risken för en ännu sämre utveckling dominerar i förhållande till huvud- scenariot. Det finns ett fortsatt behov av säkerhetsmarginaler framför allt för att kunna föra en mer expansiv finanspolitik vid en fördjupad kris i euroområdet. Mot bakgrund av

PROP. 2012/13:1

utvecklingen av de offentliga finanserna, konjunkturen och behovet av säkerhets- marginaler bedöms sammantaget ett reform- utrymme på ca 23 miljarder kronor vara väl- avvägt för 2013. Detta reformutrymme är förenligt med utgiftstaken och att det finansiella sparandet ska återvända till överskott på omkring 1 procent av BNP när resursläget normaliseras de kommande åren.

Inriktningen på politiken

De långvarigt dämpade tillväxtutsikterna i Europa medför att Sveriges exportutsikter till denna region kommer att utvecklas svagt. Den positiva utvecklingen på tillväxtmarknaderna i andra delar av världen innebär stora potentiella marknader för svenska företag, men även stenhård konkurrens allt högre upp i värde- kedjan. För att rusta Sverige för att klara en allt tuffare internationell konkurrens är det nödvändigt att investera för framtiden, för fler i arbete och för att förstärka Sveriges starka position ytterligare. Svenska företag ska konkurrera på världsmarknaden genom kunskap och kvalitet, inte genom låga löner och dåliga villkor. Viktiga investeringar inom infrastruktur och forskning samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt föreslås för att stärka tillväxtförutsättningarna så att fler jobb skapas i växande företag.

Arbetet med att öka sysselsättningen och minska utanförskapet fortsätter. Med ett eget arbete kommer trygghet och gemenskap samt frihet för individen att forma sin egen vardag. En svag förankring på arbetsmarknaden är huvudskälet till ekonomisk utsatthet. Politiken måste därför fortsätta att verka för ett minskat utanförskap och för att skapa fler vägar till jobb för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det svenska samhället ska hålla ihop.

1.1.2Åtgärder i budgetpropositionen för 2013

Regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2013 förslag till satsningar som stärker tillväxtmöjligheterna och motverkar att arbetslösheten biter sig fast. Regeringen prioriterar reformer för:

-bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft genom ökade invest- eringar i infrastruktur, forskning och

innovation samt lägre bolagsskatt och införandet av ett investeraravdrag,

-att få fler i arbete med fokus på unga och utrikes födda,

-ett stabilt finansiellt system och stärkt konsumentskydd,

-välfärd för alla och jämnare fördelning, samt

-en effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik.

Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Infrastrukturinvesteringar för ett växande Sverige

Infrastrukturen knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande ekonomi. Med en förbättrad infrastruktur blir det enklare att resa mellan hem och arbete och arbets- sökande får tillgång till fler lediga jobb. Samtidigt blir det lättare för företagen att få tillgång till insatsvaror och leverera sina produkter.

Den ökning av trafiken som pågått under en längre tid har lett till att kapacitetsutnyttjandet i delar av transportsystemet är mycket högt. Det är särskilt tydligt i storstadsregionerna, på de högtrafikerade järnvägsspåren och längs de större transportstråken. Under senare år har problemen i järnvägssystemet varit påtagliga. Trots att underhållet har ökat med 75 procent sedan 2006 är behoven av ytterligare insatser stora. Till det kan läggas att det finns en rad pågående och planerade investeringar i näringslivet runt om i landet som kommer att kräva en ökad transportkapacitet.

Under hösten 2012 lämnar regeringen en infrastrukturproposition för att möta framtidens behov av transporter. Regeringens förslag svarar på ett kraftfullt sätt upp mot problemen i järnvägssystemet och mot medborgarnas och näringslivets behov. De markant höjda ekonomiska ramarna för infrastruktur som regeringen föreslår för 2013–2025 ger utrymme för både omfattande nyinvesteringar och den största ökningen av järnvägsunderhållet någonsin. Detta skapar förutsättningar för ett robust och modernt transportsystem som kan bidra till att skapa tillväxt och jobb i hela landet.

En viktig del i satsningen är att byggandet av en ny stambana för snabbtåg inleds genom den s.k. Ostlänken mellan Stockholm/Järna och Linköping samt genom en utbyggnad av dubbelspår på första delen av sträckan

Göteborg–Borås. Detta möjliggör för fler, snabbare och mer punktliga transporter av både passagerare och gods på järnväg.

För att förbättra trafiksituationen i Stockholmsregionen avser regeringen att utse förhandlare för att tillsammans med ansvariga i Stockholms län förhandla om genomförandet av en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och eventuella anslutande åtgärder i väg- och järnvägsinfrastrukturen.

Därutöver föreslås satsningar som är angelägna för gruvnäringen.

Forsknings- och innovationssatsning för framtiden

Sverige ska fortsätta att vara en ledande forskningsnation med kunskapsintensiva företag. Sverige hävdar sig väl som forsknings- nation och starka forskningsmiljöer har vuxit fram i samverkan mellan högskoleväsendet och kunskapsintensiva företag.

För att Sverige i framtiden ska kunna behålla och ytterligare förbättra sin position som fram- stående forskningsnation föreslår regeringen en kraftfull satsning på forskning och innovation inom ramen för den forsknings- och innovationsproposition som kommer att lämnas under hösten 2012. Stora satsningar på bl.a. universitet och högskolor samt forsknings- finansiärerna föreslås. Vidare prioriteras riktade satsningar på bl.a. forskning inom livsvetenskap och på att förbättra samarbetet mellan forskning och näringsliv, bl.a. genom inrättandet av strategiska innovationsområden. Med syfte att ytterligare främja kvaliteten i forskningen initieras ett program för rekrytering av inter- nationellt framstående forskare. I propositionen om energiforskning som också presenteras under hösten 2012 föreslår regeringen ytterligare satsningar.

Förutsättningarna för företagande och entreprenörskap stärks

Företagens skattemässiga villkor har stor betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige. Sverige ska ha en konkurrenskraftig bolagsskatt som ger goda förutsättningar för jobb och investeringar. Regeringen föreslår därför en sänkning av bolagsskattesatsen till 22 procent, vilket innebär att den hamnar strax under genomsnittet i EU. En sänkning av bolagsskatte- satsen ger starka incitament för näringslivet att öka sina investeringar, vilket leder till ökad produktivitet, högre reallöner och en högre

PROP. 2012/13:1

sysselsättning. För att bolagsskatten ska betalas på lika villkor och skattebasen värnas föreslår regeringen att de befintliga reglerna för begränsning av ränteavdrag utvidgas. För att stimulera tillgången på kapital i nystartade och växande företag aviseras införande av ett investeraravdrag. Det aviseras också åtgärder för att förstärka rättssäkerheten i skattefrågor.

Öka tillgången på bostäder

Tillgången på bostäder påverkar människors valfrihet i livet och möjligheterna att flytta för studier eller arbete. De flesta nya arbetstillfällen uppstår i tillväxtregionerna. För att öka utbudet av bostäder behöver utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet förbättras och nybyggnationen öka. Regeringen lämnar i denna proposition konkreta förslag inom de områden som aviserades i 2012 års ekonomiska vår- proposition, bl.a. en sänkning av fastighets- avgiften för hyres- och bostadsrätter, samt åtgärder för att stimulera uthyrning av privat- bostäder.

Fler i arbete

För att få fler i arbete föreslår regeringen permanenta och temporära åtgärder som främst syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, men också till att möta den svaga konjunkturutvecklingen.

Ökade möjligheter för unga

Ungdomsarbetslösheten har vuxit under årtionden och har sedan 1990-talskrisen legat på höga nivåer. Det behövs därför åtgärder för att säkra ett utbildningssystem av hög kvalitet och skapa en smidig övergång från skola till arbetsliv. Därtill behöver både efterfrågan på unga på arbetsmarknaden och antalet unga som är redo att ta ett arbete öka.

För att långsiktigt minska den höga ungdoms- arbetslösheten föreslås utbildningsinsatser med fokus på att stärka de gymnasiala yrkes- utbildningarna. Erfarenheterna av lärlings- utbildningar är mycket goda i flera andra länder och det finns skäl för Sverige att lära av dessa erfarenheter. Regeringen gör därför en satsning för att långsiktigt etablera lärlingsutbildningen genom en permanent förlängning av anordnar- bidragen för lärlingar och en höjning av den del av anordnarbidraget som går till arbetsgivaren.

PROP. 2012/13:1

För att möta konjunkturförsvagningen görs satsningar på en tillfällig ökning av utbildnings- platserna inom yrkes- och lärlingsvux, yrkeshög- skolan, folkhögskolor samt på universiteten och högskolorna. En stor del av dessa insatser kommer att komma ungdomar till del. Inom arbetsmarknadspolitiken föreslås bl.a. en förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlar- stöd och studiemotiverande insatser.

Regeringen vill stödja ytterligare ungdoms- satsningar i samverkan med fack och arbetsgivare inom ramen för en jobbpakt. I en sådan jobbpakt skulle parterna ansvara för att betydligt fler unga anställs genom yrkesintroduktionsavtal, medan staten skulle kunna bidra till att stödja anställ- ningar inom ramen för dessa avtal. Samtalen med arbetsmarknadens parter fortsätter under hösten 2012.

Ökade möjligheter till integration

Situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda är generellt sett sämre än för personer födda i Sverige. Inom integrationsområdet föreslås därför en förstärkning av etablerings- reformen, bl.a. genom åtgärder för att stimulera ett snabbt kommunmottagande och ökade möjligheter till arbetsplatsförlagda insatser. Fler nyanlända kommer också omfattas av etableringsreformen. En förändring i föräldra- penningen föreslås för att motverka försenad etablering på arbetsmarknaden för nyanlända utrikes födda kvinnor. Regeringen föreslår också en tillfällig satsning med syfte att stimulera kommunernas arbete för att minska utanför- skapet i vissa stadsdelar. Även utbildnings- åtgärder riktade till utrikes födda föreslås.

Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa

Det fortsatt svaga ekonomiska läget medför ett stort behov av tidiga insatser för personer med hög risk för långtidsarbetslöshet. Regeringen föreslår därför att medel tillförs för att skapa fler platser inom de arbetsmarknadspolitiska programmen. Vidare föreslås fortsatta förstärk- ningar av det särskilda anställningsstödet och att möjligheten till t.ex. arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen av jobb- och aktivitets- garantin förlängs.

Ökade möjligheter för personer med funktionsnedsättning

Flera insatser föreslås för att förbättra förut- sättningarna för personer med funktions- nedsättning att få ett arbete. Exempelvis föreslås

att möjligheten till individuellt stöd på en ny arbetsplats förbättras.

Stärkt arbetslinje och tydligare krav

Arbetslinjen innebär att krav på den enskilde att försöka hitta en egen försörjning kombineras med stöd och drivkrafter till arbete. Regeringen föreslår åtgärder för att förtydliga de krav som gäller för alla som uppbär arbetsmarknads- relaterade ersättningar eller försörjningsstöd från det offentliga.

För att öka drivkrafterna för personer med ekonomiskt bistånd att börja arbeta eller arbeta mer avser regeringen föreslå att beräkningen av försörjningsstödet ska ändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till bistånd.

Ett stabilt finansiellt system och stärkt konsumentskydd

Finansiell stabilitet är en förutsättning för en fungerande samhällsekonomi. Eftersom Sverige har ett stort banksystem i förhållande till BNP riskerar en finansiell kris att bli mycket kostsam. För att minska risken för att skattebetalarna ska behöva betala för oansvarigt risktagande hos bankerna, avser regeringen fortsätta att vidta åtgärder för att säkra den finansiella stabiliteten.

För att förstärka konsumentperspektivet avser regeringen att vidta åtgärder för att öka transparensen om hur bankerna finansierar sina bolån. Vidare avser regeringen att återkomma med lagförslag i syfte att skapa en enklare och rättvisare modell för beräkning av den s.k. ränteskillnadsersättningen vid förtidsinlösen av bundna bolån.

Välfärd för alla och jämnare fördelning

Mer tillgänglig samt tryggare sjukvård och omsorg

Sjukvården och omsorgen ska präglas av hög kvalitet och god tillgänglighet. Patienters och brukares behov ska styra utformningen av välfärden. Egenmakt och valfrihet är tillsammans med stärkt tillsyn och uppföljning nödvändiga verktyg för att nå detta.

För att främja en bättre kvalitet inom sjukvården och omsorgen föreslår regeringen en förstärkning av den statliga tillsynen. Regeringens avsikt är därutöver att under hösten

2012 återkomma till riksdagen med förslag om att en renodlad inspektionsmyndighet inrättas. Regeringen föreslår också en satsning på att utveckla och erbjuda s.k. hälsokonton. Genom ett personligt hälsokonto ges den enskilde tillgång till sin vårdinformation, t.ex. journal- uppgifter.

Mångfald och krav på ägare inom välfärdssektorn

För att säkra kvaliteten i de skattefinansierade välfärdstjänsterna kommer regeringen att utreda vilka möjliga villkor utöver redan befintliga krav som bör ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn i samband med att tillstånd beviljas för verksamheten.

Stärkt rättsväsende för en tryggare vardag

Alla ska kunna känna sig trygga i sin vardag. Regeringen har under föregående och inne- varande mandatperiod verkat för att stärka rätts- väsendet i syfte att effektivisera och förbättra brottsbekämpning och brottsförebyggande verksamhet. Trots de vidtagna åtgärderna är det många som känner sig otrygga i sin vardag och allt för få brott klaras upp. Handläggningstiderna är dessutom för långa. Ett flertal åtgärder föreslås därför för att stärka rättsväsendet, däribland skärpta straff, tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott samt åtgärder för ökad effektivitet i rättsväsendet.

Stöd till ekonomiskt utsatta

I syfte att hålla samman samhället, och säkerställa att tillväxten kommer alla till del, föreslås vissa riktade insatser till ekonomiskt utsatta. Åtgärder inom studiestödet, föräldra- försäkringen och bostadstillägget till pensionärer, förstärker inkomsterna bland ekonomiskt utsatta.

Sänkt skatt för pensionärer

För att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer föreslår regeringen att inkomst- skatten för de som är 65 år eller äldre sänks med

sammanlagt	1,15 miljarder kronor	fr.o.m.
den 1 januari	2013. Skattesänkningen	görs

genom en höjning av det förhöjda grund- avdraget. Detta förslag medför, beroende på kommunalskattesatsens storlek, en ökning av nettoinkomsten med mellan 664 och 790 kronor per år för en pensionär med en årsinkomst på 150 000 kronor.

PROP. 2012/13:1

Energi-, klimat- och miljöpolitik

Sverige är och ska fortsätta att vara ett föregångsland i energi-, klimat- och miljöpolitik. Regeringen verkar för en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljö- politik som minskar skadliga utsläpp och påverkan på miljön i Sverige och omvärlden.

Regeringen föreslår ett antal reformer inom energi-, klimat- och miljöpolitiken, bl.a. satsningar på mer effektiva tillståndsprocesser, stöd till förnybara energikällor och utökade resurser för skydd av värdefull natur. Vidare föreslås ett antal skatteförändringar som syftar till bättre miljö och ökad kostnadseffektivitet i klimat- och energipolitiken.

PROP. 2012/13:1

Tabell 1.2 Reformer i budgetpropositionen för 2013, effekt på finansiellt sparande i offentlig sektor1

Miljarder kronor

	2013	2014	2015	2016
Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Infrastruktur	1,50	5,17	4,75	6,50

Forskning och innovation	1,74	2,70	3,06	4,00
Företagande och entreprenörskap	8,33	8,05	8,05	8,05

Bostäder	0,65	0,64	0,63	0,63

Fler i arbete
Unga2	2,20	2,36	2,08	1,46
Integration	0,88	1,28	0,98	0,77

Långtidsarbetslösa	0,95	0,66	0,33	0,32
Personer med funktionsnedsättning	0,10	0,17	0,17	0,14

Stärkt arbetslinje och tydligare krav	-0,12	0,05	-0,06	-0,06

Välfärd för alla och jämnare fördelning
Sjukvård och omsorg	0,22	0,73	0,56	0,56

Rättsväsende	1,50	1,50	2,00	2,10

Stöd till ekonomiskt utsatta	0,78	0,78	0,78	0,78
Sänkt skatt för pensionärer	1,15	1,15	1,15	1,15

Energi, klimat och miljö

Insatser för klimat och miljö3	0,56	0,55	0,61	0,83
Förändrade skatter på klimat- och
energiområdet	-0,26	-0,35	-0,44	-0,53

Övriga utgiftsreformer	6,31	2,82	2,08	1,95

Övriga inkomstreformer	-0,54	-0,43	-0,46	-0,48
Summa reformer som inte påverkar
finansiellt sparande	3,02	0,34	0,34	0,34
Försvagning av finansiellt sparande
av förslagen i budgetpropositionen
för 2013	22,7	27,2	25,6	27,3

Anm.: Beloppen är avrundade.

1En positiv siffra innebär en försvagning av det finansiella sparandet.

2Varav 1,8 miljarder kronor för 2013 avser tillfälliga utbildningsplatser inom komvux, yrkeshögskolan, högskola och universitet/högskola. En väsentlig del av dessa platser kommer att nå ungdomar, men också andra grupper så som utrikes födda och långtidsarbetslösa kan få del av satsningen.

3I beloppet ingår medel för energiforskning (0,25 miljarder kronor 2013,

0,25 miljarder kronor 2014, 0,27 miljarder kronor 2015 och 0,47 miljarder kronor 2016). Dessa är också inkluderade i beloppet för forskning och innovation ovan, men ingår endast en gång i summeringen.

1.2Utsikter för svensk ekonomi

1.2.1Skuldkrisen dämpar svensk ekonomi

Skuldkrisen i euroområdet tynger svensk ekonomi. Efter en stark tillväxt 2010 och 2011 har svensk ekonomi bromsat in. Under 2012 blir tillväxten dämpad och sysselsättningen ökar endast svagt.

Svensk ekonomi har dock hittills visat god motståndskraft mot det senaste årets ekonomiska oro och utvecklingen har varit starkare än vad som förutsågs i 2012 års ekonomiska vårproposition. Förtroendet hos svenska hushåll har varit starkt under det senaste året jämfört med i andra länder. Det beror bl.a. på att de offentliga finanserna har värnats, att hushållen haft ett högt sparande och att svenska företag har en god konkurrenskraft.

Oron på de finansiella marknaderna kvarstår

Oron på de finansiella marknaderna är fortsatt stor, framför allt på grund av utvecklingen i vissa skuldtyngda euroländer. I samband med det Europeiska rådets möte i juni 2012 presenterade euroländerna nya åtgärder för att hjälpa dessa länder, men det kvarstår ett flertal frågor som behöver lösas för att de beslutade åtgärderna ska kunna implementeras. Osäkerheten kring hur lång tid detta tar, och om åtgärderna är tillräckliga och rätt utformade, avspeglar sig bl.a. i höga statsobligationsräntor i de skuldtyngda länderna.

Återhämtningen blir utdragen

Konjunkturen i euroområdet fortsätter att mattas av den närmaste tiden och det kommer att ta tid innan en långsiktig lösning på de statsfinansiella problemen kommer på plats. I både USA och euroområdet dämpas tillväxten av en åtstramande finanspolitik, en svag arbets- marknad och hushållens fortsatta behov av att minska sina skulder. Återhämtningen i omvärlden väntas bli utdragen och efterfrågan på svenska exportprodukter stiger därmed långsamt.

Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret 2012 var oväntat stark. Osäkerheten om det ekonomiska läget i omvärlden har dock en negativ inverkan på de svenska hushållens och företagens förväntningar om framtiden. Detta bidrar till att dämpa hushållens konsumtion och företagens investeringar 2012 och 2013.

Sammantaget bedöms BNP öka med 1,6 procent 2012 och 2,7 procent 2013. Den måttliga tillväxten i svensk ekonomi leder till att resursutnyttjandet minskar 2012 och 2013.

Inbromsningen i svensk ekonomi medför att företagens behov av att anställa avtar och sysselsättningen ökar förhållandevis svagt 2012. Utbudet av arbetskraft fortsätter samtidigt att öka, vilket innebär att arbetslösheten stiger något.

BNP-tillväxten blir gradvis starkare under 2013. Under 2014 återhämtar sig konjunkturen i takt med att trovärdiga åtgärder börjar implementeras för att lösa de statsfinansiella problemen i Europa och med att omvärlds- efterfrågan ökar. Minskad osäkerhet, en lång period av hög sparkvot och successivt ljusare utsikter på arbetsmarknaden bidrar till att de svenska hushållens konsumtion ökar i god takt 2013–2016. I omvärlden sker en långsam återhämtning, vilket bidrar till en ökad export. Den högre efterfrågan leder till att företagens investeringar ökar i snabb takt. Sammantaget ökar BNP med i genomsnitt 3,4 procent per år 2014–2016. Resursutnyttjandet i ekonomin som helhet stiger successivt och normaliseras 2015.

Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är i nuläget lågt. När efterfrågan ökar 2014 kommer företagen att ha ett stort behov av att anställa. Till följd av regeringens strukturreformer och en växande befolkning i arbetsför ålder ökar sysselsättningen i snabb takt. Arbetslösheten minskar 2014–2016 och bedöms uppgå till drygt 5 procent 2016.

Inflationstrycket är fortsatt lågt

Det låga resursutnyttjandet leder i kombination med relativt låga enhetsarbetskostnader till att den underliggande inflationen, KPIF, stiger långsamt och närmar sig 2 procent först 2016. Det låga resursutnyttjandet och den låga inflationstakten motiverar en expansiv penning- politik. I takt med att tillväxten förbättras förväntas reporäntan gradvis stiga 2014 och 2015 till en nivå på 3,5 procent.

PROP. 2012/13:1

Tabell 1.3 Nyckeltal

Utfall 2011, prognos 2012–2016

Procentuell förändring om annat ej anges

	2011	2012	2013	2014	2015	2016
BNP	3,9	1,6	2,7	3,7	3,5	3,0
BNP-gap1	-0,9	-1,4	-1,7	-0,4	-0,1	0,0
Sysselsatta2	2,1	0,4	0,4	1,3	1,7	0,8
Sysselsättningsgrad3	80,0	80,0	79,8	80,4	81,4	81,7
Arbetade timmar4	2,3	0,3	0,6	1,5	1,5	0,8
Produktivitet4, 5	2,5	2,4	2,2	2,6	1,8	2,1
Arbetslöshet6	7,5	7,6	7,5	6,7	5,5	5,2
Arbetslöshet, äldre def.7	5,3	5,5	5,5	4,5	3,5	3,5
Löner8	2,4	3,2	3,1	3,4	3,5	3,6
KPI9	3,0	1,0	1,2	1,7	2,4	2,6

1Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

215–74 år.

3Enligt EU2020-målet, dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen 20–64 år.

4Kalenderkorrigerad.

5Produktivitet i näringslivet.

6I procent av arbetskraften, 15–74 år.

7Antal arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande som andel av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs åldersgruppen 16–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet.

8Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

9Årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

1.2.2Riskerna för en svagare utveckling dominerar

Osäkerheten är stor om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget bedöms riskerna för en svagare utveckling dominera i förhållandet till huvudscenariot.

Det råder stor osäkerhet om hur statsskuldskrisen i euroområdet kommer att utvecklas, hur länge den består och hur den påverkar världsekonomin. Den finansiella oron är stor, vilket t.ex. syns i skillnaden mellan olika länders statsobligationsräntor. Det finns också en betydande osäkerhet om hur det europeiska banksystemet skulle klara av en förvärrad ekonomisk utveckling. I flera euroländer är banksektorerna i behov av kapitaltillskott och osäkerheten kring finansieringen av bankernas kapitaliseringsbehov ökar oron kring hållbar- heten i de offentliga finanserna i flertalet euroländer.

Det råder även osäkerhet kring utvecklingen av den svenska växelkursen. Kronan har stärkts kraftigt under sommaren 2012, främst gentemot euron. Sveriges relativa styrka med långsiktigt hållbara offentliga finanser och relativt höga tillväxt är en viktig förklaringsfaktor till

PROP. 2012/13:1

kronförstärkningen. Det är möjligt att kronan förstärks betydligt mer än bedömningen i huvudscenariot. En sådan utveckling kan medföra en svagare exporttillväxt och en högre import.

Samtidigt är det möjligt att återhämtningen kommer tidigare och blir starkare än vad som förutses i huvudscenariot. Skuldkrisen i Europa kan klinga av snabbare än väntat, vilket skulle medföra en starkare tillväxt och lägre arbets- löshet de närmaste åren. Vidare är det möjligt att Sveriges sunda offentliga finanser, hushållens goda balansräkningar och konkurrenskraftiga företag medför att Sverige har en större mot- ståndskraft mot skuldkrisen än vad som förutses i huvudscenariot.

1.3Offentliga finanser, reformutrymme och utgiftstak

1.3.1Tillfälligt underskott i de offentliga finanserna

De offentliga finanserna har stärkts de senaste åren. Den offentliga sektorns finansiella sparande har ökat från ett underskott på 1 procent av BNP 2009 till ett litet överskott 2011. Till följd av den dämpade ekonomiska utvecklingen och de åtgärder som föreslås i denna proposition bedöms det finansiella sparandet försvagas och uppvisa ett underskott både 2012 och 2013. Därefter förbättras sparandet successivt till 2,5 procent av BNP 2016 (se tabell 1.4).

Det finansiella sparandet stärks fr.o.m. 2014 eftersom utgifterna minskar i förhållande till BNP, samtidigt som inkomsterna ökar i takt med BNP. Förstärkningen av den offentliga sektorns finanser sker i staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet är positivt 2012, men negativt 2013. År 2014–2016 är ålderspensionssystemets finansiella sparande i balans. Kommunsektorns finanser bedöms vara fortsatt starka under prognosperioden, med ett litet negativt finansiellt sparande, men ett positivt resultat enligt de redovisningsprinciper som gäller för det kommunala balanskravet.

Tabell 1.4 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor

Utfall 2011, prognos 2012–2016

	2011	2012	2013	2014	2015	2016
Inkomster	1 735	1 778	1 824	1 905	2 008	2 105
Procent av BNP	49,7	49,4	48,8	48,5	48,6	48,6
Skatter och avgifter	1 546	1 583	1 633	1 714	1 806	1 893
Procent av BNP	44,3	44,0	43,7	43,6	43,7	43,7
Övriga inkomster	189	195	191	191	202	212
Utgifter	1 731	1 791	1 848	1 892	1 938	1 997
Procent av BNP	49,6	49,8	49,5	48,1	46,9	46,1
Finansiellt sparande	5	-13	-23	13	70	108
Procent av BNP	0,1	-0,3	-0,6	0,3	1,7	2,5
Konsoliderad bruttoskuld	1 341	1 356	1 378	1 363	1 290	1 172
Procent av BNP	38,4	37,7	36,9	34,7	31,2	27,1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det finansiella sparandet har reviderats ned med drygt 1 procent av BNP per år 2013–2016 jämfört med prognosen i 2012 års ekonomiska vårproposition. De reformer som regeringen föreslår i denna proposition har bidragit till att sparandet har reviderats ned med ca 0,6 procent av BNP per år. Lönesummans utveckling har reviderats upp, framför allt för 2012, vilket har medfört att intäkterna från skatt på arbete har reviderats upp. De högre intäkterna från skatt på arbete motverkas dock av att vinstutsikterna i företagen har reviderats ned, vilket leder till lägre skatteintäkter från skatt på kapital. Vidare har skattereduktionen för HUS-arbete (ROT/RUT- tjänster) reviderats upp, vilket också leder till lägre skatteintäkter. Sammantaget har inkomsterna reviderats ned jämfört med bedömningen i vårpropositionen. Utgifterna beräknas bli högre än vad som bedömdes i vårpropositionen. Ändrade makroekonomiska förutsättningar och nya volymprognoser gör att utgifterna för ohälsa nu bedöms bli högre. Vidare har situationen i Syrien och en ändrad praxis för anhöriginvandring medfört att utgifterna för integration har reviderats upp. Dessutom bedöms pensionssystemets utgifter bli högre än vad som antogs i vårpropositionen.

Den konsoliderade bruttoskulden beräknas uppgå till 37,7 procent av BNP 2012, vilket ger en god marginal till referensvärdet inom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av BNP. Skulden förväntas minska till ca 27 procent av BNP 2016. Det beror framför allt på de förväntade överskotten i det finansiella sparandet fr.o.m. 2014, men också i viss mån på

det beräkningstekniska antagandet om försälj- ningar av statens aktieinnehav.

1.3.2Reformutrymmet 2013

I början av denna mandatperiod aviserade regeringen en rad reformambitioner (se budgetpropositionen för 2011, avsnitt 1.7.4). Dessa villkorades av att det kunde säkerställas att överskottsmålet skulle nås, att utgiftstaket skulle klaras och att det skulle uppstå ett varaktigt reformutrymme. Den försämrade ekonomiska globala utvecklingen, och den mer negativa riskbild som följt i kölvattnet av den europeiska skuldkrisen, har gjort att regeringen valt att prioritera åtgärder för att undvika att arbetslösheten biter sig fast. Samtidigt har säkerhetsmarginaler utöver överskottsmålet i de offentliga finanserna upprätthållits. Motivet för denna strategi har varit att det vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling än i huvudscenariot måste finnas utrymme att vidta kraftfulla åtgärder för att stötta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen utan att underskotten blir alltför stora och därmed en källa till oro och minskat förtroende för svensk ekonomi. Denna strategi har också bidragit till att ge större utrymme för att kunna hantera en betydligt besvärligare situation på de finansiella marknaderna. Strategin har också säkerställt att det finansiella sparandet kan återgå till överskott när konjunkturläget normaliseras och att utgiftstaket och de offentliga finanserna inte äventyras. Vidare har strategin medfört att riskpremierna på svenska statspapper varit på historiskt låga nivåer, vilket i sig har bidragit till en gynnsam offentlig-finansiell situation.

I den inhemska debatten har det framförts att regeringen borde ha fört en än mer expansiv finanspolitik under krisen, framför allt under 2011 och 2012. Även på internationell nivå har det framförts att länder med relativt sett goda offentliga finanser och med stora överskott i utrikeshandeln, som exempelvis Sverige och Tyskland, borde föra en mer expansiv finanspolitik som kan bidra till att lyfta den samlade efterfrågan i Europa.

Regeringen har vid flera tillfällen framhållit att det varit en svår avvägning vilken vikt som i detta besvärliga globala läge ska läggas vid behovet av att upprätthålla goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna, som ger utrymme att

PROP. 2012/13:1

hantera en eventuell fördjupad och mer långvarig kris, och vilken vikt som ska läggas vid tillfälliga stimulanser. Med hänvisning till den osäkra situationen i omvärlden har bedömningen varit att det har varit överordnat att upprätthålla goda säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att värna förtroendet och säkra utrymme att hantera en fördjupad och långvarig kris. Detta är särskilt betydelsefullt för en liten öppen ekonomi som den svenska, med konjunktur- känsliga offentliga finanser och med en stor finanssektor i förhållande till BNP. Regeringen bedömer att det har varit motiverat att under en viss period ha större säkerhetsmarginaler och buffertar i finanspolitiken än de som under mer normala omständigheter redan ges av överskottsmålet. Regeringen bedömer alltjämt att om finansmarknaderna, hushållen och företagen tappar förtroende för de offentliga finanserna och Sveriges förmåga att hantera krisen har det långt större negativa konsekvenser för utvecklingen av svensk ekonomi och arbets- marknad jämfört med de positiva effekterna av större stimulanser på kort sikt. Därtill har regeringen vidtagit relativt stora åtgärder för att möta krisen. Exempelvis var Sverige enligt OECD ett av de länder som förde den mest expansiva finanspolitiken i inledningen av krisen.1

En ansvarsfull finanspolitik och tidigare genomförda strukturreformer har bidragit till att svensk ekonomi visat en förvånansvärd stor motståndskraft mot den negativa globala ekonomiska utvecklingen. Då andra länder tvingats sanera sina offentliga finanser har Sverige kunnat vidta åtgärder som motverkat att arbetslösheten biter sig fast, stärkt välfärden, förbättrat den ekonomiska situationen för särskilt utsatta grupper och bidragit till en bättre fungerande ekonomi.

Nedåtriskerna dominerar fortfarande och det finns därför alltjämt behov av säkerhets- marginaler i finanspolitiken. Den låga offentliga skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på statspapper och ett relativt stort fallutrymme ned till Stabilitets- och tillväxtpaktens under- skottsgräns gör att det finansiella sparandet kan tillåtas sjunka ytterligare vid en betydligt svagare utveckling än den som nu förutses. Det finns i

1 Se OECD (2009), Economic Outlook, juni 2009.

PROP. 2012/13:1

detta avseende därmed säkerhetsmarginaler och utrymme att låta finanspolitiken ackommodera en sådan mer negativ utveckling utan att förtroendet för de offentliga finanserna hotas.

Det finns i nuläget inget behov av breda temporära efterfrågestimulerande åtgärder. Den motståndskraft som svensk ekonomi under en period har visat mot den globala konjunkturned- gången, och det starka förtroende som svensk ekonomi och Sveriges offentliga finanser åtnjuter, gör att regeringen nu bedömer att det i stället finns utrymme att vidta ytterligare strukturellt angelägna åtgärder – åtgärder som bidrar till att investera Sverige ännu starkare och som samtidigt stödjer konjunkturåter- hämtningen.

Sammantaget bedöms ett reformutrymme för 2013 på ca 23 miljarder kronor vara välavvägt. Ett paket av den storleksordningen och med den ovan nämnda inriktningen bidrar till att stärka svensk ekonomi på lång sikt och till att stödja konjunkturåterhämtningen. Detta samtidigt som tillräckliga säkerhetsmarginaler upprätthålls framöver för att kunna hantera en mer besvärlig ekonomisk utveckling än den som antas i huvudscenariot.

1.3.3Utgiftstaket för 2016

Utgiftstaket sätter en övre gräns för hur höga utgifterna får bli för varje enskilt år. Genom utgiftstaket ges riksdag och regering förbättrade möjligheter till kontroll och styrning över anvisade medel och över utgiftsutvecklingen. Utgiftstaket tydliggör behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

Osäkerheten är stor om utvecklingen de kommande åren och det är viktigt att ett osäkert framtida reformutrymme inte intecknas på förhand utan att det kontinuerligt stäms av inför varje nytt budgetår. Utgiftstaket, utgör en fast övre gräns för utgiftsnivån för flera år framöver.

Budgetlagen (2011:203) föreskriver att regeringen i budgetpropositionen ska lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I 2010 års ekonomiska vårproposition förlängdes tidsperspektivet med ett år och regeringen redovisade en bedömning av utgiftstaket för det fjärde tillkommande året för att tydliggöra strategin för återgång till överskott

i de offentliga finanserna. Samtidigt konstaterade regeringen att osäkerheten var stor avseende den framtida konjunkturutvecklingen och den lång- siktigt hållbara tillväxttakten samt att det fanns stora risker för bakslag. Regeringen framhöll vidare att det förlängda tidsperspektivet också kunde bidra till ökad osäkerhet. Utgiftstaket sätts i nominella termer och ändras inte. Därmed kommer dess förhållande till andra makro- ekonomiska storheter, såsom BNP, att förändras om bedömningen av ekonomin i övrigt förändras. Regeringen har sedan dess hållit fast vid det fyraåriga perspektivet.

En ansvarsfull finanspolitik och tidigare genomförda strukturreformer har bidragit till att svensk ekonomi visat en förvånansvärt stor motståndskraft mot den negativa globala ekonomiska utvecklingen. Det gäller inte minst de offentliga finanserna.

Riskbilden är dock fortsatt betydande och det finns alltjämt behov av säkerhetsmarginaler i finanspolitiken. Vid en påtagligt sämre konjunkturutveckling än i huvudscenariot måste det finnas utrymme att vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgiftssida för att stötta syssel- sättningen och den ekonomiska utvecklingen.

Regeringen redovisar en bedömning av utgiftstakets nivå för 2016 i denna budget- proposition. I enlighet med budgetlagen avser regeringen att föreslå utgiftstak för 2016 i budgetpropositionen för 2014.

Regeringen bedömde i 2012 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaket borde öka med 30 miljarder kronor mellan 2015 och 2016. Regeringen anser för närvarande att denna bedömning är rimlig.

Utgiftstaket är ett instrument regeringen har för att uppnå överskottsmålet. Budgeterings- marginalen, dvs. skillnaden mellan utgiftstaket och de faktiska takbegränsade utgifterna, bör vara tillräckligt stor för att kunna hantera osäkerheter, främst till följd av en annan konjunkturutveckling.2 Budgeteringsmarginalen kan även tas i anspråk för utgiftsreformer under förutsättning att det är förenligt med överskottsmålet och behovet av en säkerhets- marginal. I förhållande till bedömningen av

2 Enligt regeringens riktlinje bör marginalen vara minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna för innevarande år, minst 1,5 procent för år t+1, minst 2 procent för år t+2 samt minst 3 procent för t+3 och t+4.

PROP. 2012/13:1

överskottet i de offentliga finanserna 2016 är budgeteringsmarginalen för 2016 inte större än att utgiftstaket bedöms ge ett stabilt stöd åt överskottsmålet.

Tabell 1.5 Utgiftstak 2012–2016

Miljarder kronor om inget annat anges

	2012	2013	2014	2015	2016
Regeringens förslag till					1 1551
utgiftstak	1 084	1 095	1 105	1 125	1 1551
Utgiftstak,
procent av potentiell BNP	29,7	28,8	27,9	27,2	26,8

Takbegränsade utgifter	1 026	1 066	1 078	1 092	1 119

Budgeteringsmarginal	58	29	27	33	36
Budgeteringsmarginal,
procent av takbegränsade
utgifter	5,7	2,7	2,5	3,0	3,2

Budgeteringsmarginal,
procent av BNP	1,6	0,8	0,7	0,8	0,8
Strukturellt sparande
offentlig sektor,
procent av BNP	0,2	0,3	0,6	1,8	2,5

1 Regeringen lämnar en bedömning av utgiftstakets nivå 2016 i denna proposition.

Källa: Egna beräkningar.

1.3.4Fortsatt arbete med att utveckla det finanspolitiska ramverket

Erfarenheterna av statsfinansiella kriser visar på vikten av tydliga budgetpolitiska mål och restriktioner samt en väl utformad budget- process för att de övergripande ekonomisk- politiska målen ska kunna uppnås. Sverige införde ett nytt finanspolitiskt ramverk i kölvattnet av den ekonomiska krisen under 1990-talet. Det svenska finanspolitiska ram- verket omfattar bl.a. överskottsmålet, utgifts- taket, det kommunala balanskravet och en stram budgetprocess.3

Som en del av regeringens arbete med att stärka förtroendet för de offentliga finanserna har den sedan tillträdet 2006 bedrivit ett kontinuerligt arbete med att utveckla det finanspolitiska ramverket. Arbetet med att utveckla ramverket intensifierades i och med att finans- och skuldkrisen visade på kostnaderna av att ha icke-fungerande ramverk.

Under den förra mandatperioden genom- fördes ett antal åtgärder för att stärka det finanspolitiska ramverket. Exempelvis gjordes det 2010 obligatoriskt för regeringen att använda sig av utgiftstak och överskottsmål. Därtill har regeringen bl.a. inrättat ett finanspolitiskt råd, förbättrat redovisningen av finanspolitiken i de ekonomiska propositionerna och skapat en process för att bättre följa upp tillämpningen av det finanspolitiska ramverket.

Eftersom Sveriges ramverk visat sig fungera väl anser regeringen att det är centralt att hålla fast vid grundstommarna i ramverket, samtidigt som det nödvändiga arbetet med att vidare- utveckla ramverket fortsätter. Detta för att säkra att ramverket även fortsatt ger stöd för en hållbar ekonomisk politik för full sysselsättning. Sveriges förhållandevis strikta finanspolitiska ramverk och sunda offentliga finanser, med en låg och sjunkande statsskuld, har bidragit till ett stort förtroende för svensk ekonomi och inriktningen på den ekonomiska politiken. Detta innebär att Sverige har större frihetsgrad än andra länder att pröva utformningen av ramverket för finanspolitikens hållbarhet med bibehållet förtroende från såväl medborgare som marknad. Denna frihet måste dock givetvis användas ansvarsfullt för att detta förtroende ska bibehållas.

Regeringen aviserade i 2011 års ekonomiska vårproposition att den kommer att fortsätta arbetet med att utveckla det finanspolitiska ramverket även under innevarande mandat- period. I det fortsatta arbetet avser regeringen att dels initiera en översyn av budgetprocessen, dels pröva huruvida det är önskvärt att öka flexibiliteten i systemet med utgiftstak.

Översynen av vissa delar av budgetprocessen bör bl.a. omfatta en analys av i vilken mån som dagens praxis för budgetbehandling bör regleras. Syftet bör vara att tydliggöra gällande ordning. Vidare bör behovet av nya eller ändrade bestämmelser som klargör vissa av EU:s krav på medlemsstaternas budgetramverk övervägas, däribland krav på ett medelfristigt budget- perspektiv.

Av stabiliseringspolitiska skäl är överskotts- målet definierat som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Det har gjorts en omfattande analys av överskottsmålets utformning som

3 För en översikt av det finanspolitiska ramverket, se regeringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79).

PROP. 2012/13:1

funnit att dess flexibilitet är ändamålsenlig.4 Utgiftstaket bedöms inte ha samma flexibilitet som överskottsmålet i vissa avseenden och regeringen avser därför att närmare undersöka om även tillämpningen av systemet med utgiftstak kan göras något mer anpassningsbart, bl.a. ur stabiliseringspolitisk synvinkel. Regeringen vill poängtera att en grund- förutsättning i denna analys måste vara att utgiftstakets centrala roll för budgetdisciplin bevaras. Regeringen avser att återkomma i denna fråga i 2013 års ekonomiska vårproposition (se vidare avsnitt 4.7).

1.4Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft

Den svenska ekonomin integreras alltmer med omvärlden både till följd av den tekniska utvecklingen och den minskade regleringen på olika marknader. Internationaliseringen omfattar produktionen av varor och tjänster, men också arbetskraftens och kapitalets rörlighet.

Internationell konkurrens bidrar till teknisk utveckling och leder i förlängningen till högre produktivitet och tillväxt. För att företagen ska behålla sin konkurrenskraft är det viktigt med investeringar. Samtidigt innebär förändrade förutsättningar att vissa branscher och företag kan få svårare att hävda sig i konkurrensen, medan andra stärker sin ställning. Utvecklingen innebär att näringslivets sammansättning förändras och att nya arbetstillfällen skapas, samtidigt som andra försvinner. Denna struktur- omvandling medför på kort sikt att vissa orter och individer drabbas, exempelvis vid företags- nedläggningar.

Sverige har ur ett historiskt perspektiv haft en god anpassningsförmåga till förändrade förut- sättningar för såväl företag som arbetskraft. För att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar som följer av internationaliseringen, krävs ett utbildningssystem som säkerställer tillgången på välutbildad arbetskraft, högkvalitativ forskning och innovation samt väl fungerande transport- system och arbetsmarknad. Vidare utgör bra

villkor för företagande och entreprenörskap grunden för ett dynamiskt näringsliv som investerar i forskning och produktion i Sverige. En väl fungerande bostadsmarknad och goda pendlingsmöjligheter ökar arbetskraftens rörlighet och underlättar därmed anpassningen till följd av den pågående strukturomvandlingen.

1.4.1Infrastrukturinvesteringar för ett växande Sverige

Sverige är beroende av ett tillförlitligt transport- system för att säkra individers och företags transportbehov. Landets geografiska läge för- stärker betydelsen av en väl fungerande infra- struktur.

Den ökning av trafiken som har pågått under lång tid har lett till att kapacitetsutnyttjandet i delar av transportsystemet är mycket högt. Det är särskilt tydligt i storstadsregionerna, till vilka inflyttningen är kraftig, och längs vissa större transportleder för gods- och persontrafik där stor trängsel tidvis uppstår. En rad pågående och planerade investeringar i näringslivet kommer dessutom att skapa ytterligare behov av förstärkt transportkapacitet. I övriga landet är trängseln mindre påtaglig, men där kan stora avstånd, dåligt underhåll och begränsad tillgång till kollektivtrafik ställa till problem för människor och företag.

Under senare år har problemen i järnvägs- systemet varit påtagliga och visat att resurserna till drift, underhåll och reinvesteringar behöver öka. Både kapacitetsbrister och de störningar som uppstår till följd av ett eftersatt underhåll medför stora samhällsekonomiska kostnader och påverkar den svenska ekonomin negativt.

Ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för att företagen ska kunna verka i hela landet och lätt kunna hitta personal med rätt kompetens. För individen innebär goda kommunikationer att det blir lättare att pendla till och från arbetet samt att möjligheterna att välja bostadsort ökar.

4 Ds 2010:4.

Regeringens åtgärder

Sveriges förutsättningar för internationell konkurrenskraft och tillväxt ska stärkas för framtiden. Regeringen föreslår därför stora investeringar i infrastruktur för att skapa förutsättningar för ett robust, effektivt och pålitligt transportsystem som tillgodoser medborgarnas behov av arbetspendling och näringslivets behov av transporter. För 2016 uppgår anslagstillskottet till 6,5 miljarder kronor. Riksdagen har tidigare beslutat om en planeringsram för åtgärder i transportinfra- strukturen på 417 miljarder kronor för perioden 2010–2021 (prop. 2008/09:35). Regeringen avser i den kommande infrastrukturpropositionen att föreslå att planeringsramen för perioden 2014– 2025 ska uppgå till 522 miljarder kronor. Regeringens kommande förslag innebär således en ökning av ramen med ca 19 procent i jämförbara priser. Regeringen kommer i den kommande infrastrukturpropositionen att föreslå en ny planeringsram för åtgärder i transportinfrastrukturen åren 2014–2025.

Regeringen lämnar under hösten en infrastrukturproposition. Utgångspunkten för förslagen i propositionen är de ställnings- taganden som regeringen gjorde i propositionerna Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt (prop. 2008/09:35) samt Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:93).

Förslagen kommer att innebära en kraftig höjning av de ekonomiska ramarna för infra- strukturåtgärder i förhållande till tidigare beslut. Ambitionshöjningarna gäller för såväl drift och underhåll som investeringar i ny infrastruktur. Cirka 75 procent av tillskotten till infrastruktur- ramarna 2016 avser satsningar på järnvägen. Därtill bedöms höjda banavgifter och effektivi- seringsåtgärder leda till ytterligare ambitions- höjningar.

Regeringen anser att samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som ökar kapaciteten och bidrar till en effektivare användning av transport- systemet i sin helhet bör prioriteras. Resurserna bör i första hand läggas på drift och underhåll samt trimningsåtgärder av befintlig infra- struktur. Därutöver bör investeringar i utökad kapacitet av transportsystemet prioriteras för att möta förändrade förutsättningar hos näringsliv och medborgare. Åtgärderna i regeringens satsningar inriktas mot de viktigaste transport-

PROP. 2012/13:1

lederna och sträckor som är betydelsefulla för arbetspendling. Satsningarna innebär också att det skapas utrymme för att tidigarelägga redan planerade investeringar som är angelägna ur kapacitetssynpunkt och för ökad trafiksäkerhet.

En fördelning av investeringsramarna på enskilda objekt kommer att föreslås i regeringens s.k. åtgärdsplanering 2014.

Regeringen kommer att föreslå att byggnationen av en ny stambana inleds genom den s.k. Ostlänken, som möjliggör snabbtåg mellan Stockholm och Linköping. Dessutom kommer nya dubbelspår mellan Mölnlycke och Bollebygd att byggas som ett första steg i att knyta Västsveriges två största städer Göteborg och Borås närmare varandra. Därigenom förbättras kommunikationerna Stockholm– Skavsta och Göteborg–Landvetter avsevärt.

Med syfte att åstadkomma en påtaglig förbättring av trafiksituationen i Stockholms- regionen avser regeringen att utse förhandlare för att tillsammans med ansvariga i Stockholms län förhandla om genomförandet av en utbygg- nad av tunnelbanan till Nacka och eventuella anslutande åtgärder i väg- och järnvägs- infrastrukturen. Även objekt knutna till den befintliga sträckningen av tunnelbanan kan prövas. I anslutning till detta ska bl.a. en östlig vägförbindelse (Österleden) diskuteras. En utbyggd tunnelbana möjliggör ett kraftigt ökat bostadsbyggande kring aktuella linjer, något som är centralt för att Stockholm ska kunna fortsätta vara en tillväxtmotor. Förhandlarna ska ta fram förslag till finansiering av tunnelbaneutbygg- naden, bl.a. genom höjda och bredare intäkter från trängselskatt eller olika former av med- finansiering.

Därtill kommer för gruvnäringen angelägna satsningar på sträckan Pajala–Svappavaara och på Malmbanan att prioriteras.

I syfte att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande i hela Sverige föreslår regeringen att ytterligare medel avsätts för stöd till bred- bandsutbyggnad.

PROP. 2012/13:1

1.4.2Forskning och innovation för framtiden

Forskning är av stor vikt för att förse samhället i stort och näringslivet med långsiktig kompetens. Som grund för innovation bidrar den också till att förbättra och utveckla nya produkter och tjänster samt skapa förutsättningar för att utveckla nya och mer effektiva produktions-, organisations- och distributionsmetoder. Detta leder till en högre produktivitet och därigenom en högre långsiktig tillväxt.

Investeringarna i forskning och utveckling är omfattande i Sverige. I en internationell jämförelse var det bara tre länder som satsade en högre andel av sin BNP på forskning och utveckling än Sverige 2010.5 Även om de offentliga satsningarna är stora svarar näringslivet för den största delen av investeringarna i forskning och utveckling. Ett antal stora internationella företag svarar för betydande del av dessa satsningar, vilket gör att den totala satsningen på forskning och innovation i Sverige delvis är beroende av beslut i ett fåtal företag.

I internationella jämförelser av forskning och innovation placerar sig Sverige högt även när det gäller andra indikatorer än mängden resurser till området. Antalet patent och vetenskapliga artiklar i förhållande till befolkningsstorleken är hög liksom andelen forskare i arbetskraften. Även i jämförelser av länders innovations- kapacitet hamnar Sverige i topp.

Den internationella konkurrensen tilltar på forskningsområdet eftersom många länder ökar sina satsningar på forskning och utveckling. Därutöver genomförs aktiva åtgärder för att förmå företag att investera i forskning inom det egna landets gränser.

För att Sverige även i framtiden ska kunna behålla och ytterligare förbättra sin position som en ledande forskningsnation anser regeringen att det är viktigt att även fortsättningsvis kunna erbjuda forskningsmiljöer av hög kvalitet, välutbildad arbetskraft och ett företagsklimat som ger goda förutsättningar för företag att investera.

5 OECD (2012), Main Science and Technology Indicators Database.

Regeringens åtgärder

Regeringen har under senare år genomfört flera satsningar för att stärka forskningen i Sverige. I den forsknings- och innovationsproposition som beslutades 2008, Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50), gjordes den största satsningen på forskning och innovation någonsin.

Regeringen går nu vidare för att ytterligare stärka Sveriges position som ledande forskningsnation. Sammantaget ökas resurserna för forskning och innovation med 4 miljarder 2016 jämfört med 2012 års nivå. Det innebär en ökad satsning på totalt 11,5 miljarder åren 2013– 2016.

Regeringen avser att överlämna en forsknings- och innovationsproposition till riksdagen under hösten 2012. Propositionen kommer att ange inriktningen för statens forsknings- och innovationspolitik för perioden 2013–2016. Satsningarna i propositionen syftar till att Sverige ska vara en framstående forsknings- nation, där forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet och bidrar till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft. Fokus ligger på att skapa bättre kvalitet i forskningen, säkra viktig forskningsinfrastruktur samt på att skapa bättre förutsättningar för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.

Forskningen måste hålla en högre kvalitet och bli mer effektiv om Sverige ska kunna behålla sin position som en stark kunskapsnation. Modellen för tilldelning och omfördelning av medel till universitet och högskolor, som infördes i förra forsknings- och innovationspropositionen, utvecklas för att ytterligare skärpa kraven på kvalitet i forskningen. Därutöver föreslås att anslagen till universitet och högskolor höjs för att säkerställa långsiktigt goda förutsättningar för högkvalitativ fri forskning.

Parallellt med ökade anslag till lärosätena är utlysning av forskningsmedel i konkurrens ett effektivt sätt att främja högkvalitativ forskning. Mer resurser föreslås därför också till forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Forsk- ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) som har väl utbyggda system för kvalitetssäkring av forskning.

För att ytterligare främja kvaliteten i forskningen föreslås ett särskilt program i syfte

att locka internationellt framstående forskare till Sverige.

Forskares tillgång till högklassig forsknings- infrastruktur är en viktig del i utvecklingen av forskningen. Det handlar ofta om mycket stora investeringar som riskerar att inte komma till stånd om inte staten deltar som finansiär. En satsning föreslås därför för att säkra viktig forskningsinfrastruktur, där forsknings- anläggningen European Spallation Source (ESS) i Lund prioriteras särskilt.

Forskning och innovation utgör centrala delar i utvecklingen mot ett hållbart energisystem. Regeringen föreslår förstärkta och förlängda satsningar på energiforskning inom Statens energimyndighet. Inriktning och mål kommer att presenteras i en särskild energiforsknings- proposition under hösten 2012 (se även avsnitt 1.8).

Sverige står, liksom de flesta andra länder i Europa, inför en stor demografisk utmaning att anpassa samhället till en allt äldre befolkning. Detta kommer bl.a. att medföra stora utmaningar inom vården och äldreomsorgen och av denna anledning föreslås en särskild satsning på forskning inom området livsvetenskap.6 Inom ramen för denna satsning föreslår regeringen att utveckla Science for Life Laboratory (SciLife Lab) ytterligare och stärka förutsättningarna för forskning inom livsvetenskap av hög inter- nationell klass. Forskningen inom området syftar också till att skapa positiva synergier med den redan i dag framgångsrika svenska Life Science-industrin. Vidare föreslås en satsning på forskning om åldrande och hälsa samt vård- forskning.

Regeringen föreslår även satsningar på strategiska innovationsområden. Några sådana innovationsområden som särskilt lyfts fram är gruv- och mineralområdet. Ökad forskning behövs inom hela värdekedjan, från pro- spektering till återvinning. Även forskning inom skog, skogsråvaror och biomassa samt hållbart samhällsbyggande prioriteras.

Regeringen vill vidare stärka länken mellan akademisk forskning och kommersialisering och föreslår en förstärkning av forskningsinstituten under RISE Holding AB samt att medel avsätts

PROP. 2012/13:1

för test- och demonstrationsanläggningar. Universitetens förutsättningar att koppla samman forskning och innovation stärks genom regeringens förslag om en satsning på fler innovationskontor.

Regeringen kommer under hösten 2012 att presentera en nationell innovationsstrategi.

1.4.3Ett bättre fungerande utbildningsystem

En högre utbildning av god kvalitet är nödvändig för den långsiktiga tillväxten och konkurrens- kraften. Samtidigt är den grundläggande utbildningen central för att alla ska ha den kompetens som krävs för att kunna bedriva fortsatta studier eller komma in på arbets- marknaden.

Internationella jämförelser tyder på att svenska elevers kunskaper har försämrats, särskilt i ämnena matematik och naturvetenskap. Det är också problematiskt att andelen unga som inte fullföljer grund- och gymnasieskolan är förhållandevis hög. Mer än var tionde grundskoleelev saknar behörighet till gymnasiet och av de elever som inleder gymnasiestudier är det endast omkring två tredjedelar av eleverna som fullföljer studierna på utsatt tid, dvs. får slutbetyg efter tre år.

Brister i skolan får återverkningar i den högre utbildningen och på arbetsmarknaden (se även avsnitt 1.5 och fördjupningsrutan Ungdoms- arbetslöshetens orsaker). För elever som aldrig påbörjar eller som avbryter sina gymnasiestudier, kan steget från skola till arbetsliv bli alltför stort. Inom gymnasieskolans yrkesinriktade utbild- ningar är problemen med avhopp särskilt stora. Utöver problemet med att många lämnar gymnasieskolan utan slutbetyg, har det visat sig att skolan inte i tillräcklig utsträckning gör eleverna redo för arbetsmarknaden.

För de som går vidare till högre utbildning är bristfälliga förkunskaper ett problem, framför allt i matematik. Svenska studenter är dessutom förhållandevis gamla när de börjar läsa på universitet eller högskola. Till följd av ändrade antagningsregler har dock åldern hos de som börjar högskolan sjunkit något på senare tid.

6 Livsvetenskap (Life science) omfattar vetenskapliga studier av levande organismer.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder

Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört en lång rad reformer för att komma till rätta med problemen inom utbildningsområdet. Bland annat har åtgärder vidtagits för att förbättra elevernas resultat och underlätta övergången från utbildning till arbetsliv. Ännu är det för tidigt för att kunna se det fulla resultatet av alla reformer inom utbildningsområdet. För att säkerställa att utbildningssystemet verkligen förbättras finns det anledning att följa utvecklingen och vid behov vidta ytterligare åtgärder.

Inom ramen för ett brett ungdomspaket föreslår regeringen åtgärder för att motivera och stödja arbetslösa ungdomar att fullfölja sina gymnasiestudier. Med syfte att öka genom- strömningen och höja kvaliteten inom gymnasie- skolan föreslår regeringen ytterligare åtgärder för att bl.a. förbättra kvaliteten inom de gymnasiala yrkesprogrammen. Fortsatt utveckling av lärlingsprogrammen är en annan viktig del i att förbättra ungdomars möjligheter att få jobb (se vidare avsnitt 1.5.1).

Svensk industri efterfrågar allt mer hög- utbildad arbetskraft och för att möta denna efterfrågan föreslås att antalet platser inom civil- och högskoleingenjörsutbildningarna ökas.

1.4.4Bättre förutsättningar för företagande och entreprenörskap

För att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft krävs ett dynamiskt näringsliv i hela landet där nya företag tillkommer och växer, samtidigt som olönsamma företag struktureras om eller avvecklas. Hindren för att starta och utveckla företag ska vara så låga som möjligt, samtidigt som en väl fungerande konkurrens upprätthålls.

Enligt internationella jämförelser är hindren för företagande relativt låga i Sverige. Exempelvis visar OECD:s indikator att bara Storbritannien och Nederländerna har lägre hinder av detta slag.7

Företagsklimat och tillgång på riskkapital är viktiga faktorer för investerings- och produk-

tionsbeslut och påverkar därmed företagens konkurrenskraft och den långsiktiga tillväxten.

Åtgärder för att förbättra förutsättningarna för företag och entreprenörskap är en naturlig del i många länders politik för ökad produk- tivitet. Även för svensk del är det nödvändigt att kontinuerligt förbättra företagsklimatet på alla områden så att konkurrenskraften upprätthålls.

Bolagsskattens betydelse för investeringar och ökande internationell skattekonkurrens

Företagens skattemässiga villkor har stor betydelse för investeringar och tillväxt i Sverige. I studier om skatter och tillväxt gör OECD bedömningen att bolagsskatten är den skatt som är mest skadlig för tillväxten.8 Den svenska bolagsskattesatsen har tidigare haft en konkurrenskraftig utformning, men under de senaste två decennierna har bolagsskattesatserna sänkts i vår omvärld. I dag ligger den svenska bolagsskattesatsen över genomsnittet i både OECD och EU (se vidare i fördjupningsrutan Bolagsskattens betydelse för investeringar och tillväxt).

En sänkning av bolagsskattesatsen skulle stärka incitamenten för näringslivet att öka sina investeringar i Sverige, vilket leder till ökad produktivitet, högre reallöner och en högre sysselsättning.

Samtidigt innebär internationaliseringen att internationellt verksamma företag har stora möjligheter att skatteplanera genom att utnyttja skillnader mellan olika länders skattesystem. Av rapporter från Skatteverket framgår att det finns ett mycket starkt incitament för företag att av skatteskäl etablera koncerninterna skuld- förhållanden (se även avsnitt 6.17). Vidare framgår det att utländska direktinvesteringar genom lån har ökat. Konkurrensen om investeringar och möjligheterna till skatte- planering i internationellt verksamma koncerner kräver en aktiv skattepolitik. För att kunna attrahera investeringar och ge bra villkor för företagandet i Sverige är det viktigt att ha en konkurrenskraftig bolagsskattesats. Det är samtidigt viktigt att säkerställa att skatte- systemet inte utnyttjas på icke avsett sätt.

						8 OECD (2010), Tax Policy Reform and Economic Growth, OECD Tax
7
	OECD (2011),	Product	Market	Regulation	Database,	Policy Studies, No. 20 och OECD (2008), Tax and Economic Growth,

www.oecd.org/economy/pmr.						WP No. 620.

Kapital behövs för investeringarna

Internationella jämförelser visar att det finns förhållandevis gott om statligt och privat riskkapital i Sverige. I relation till flera andra jämförbara länder är dock relativt lite kapital tillgängligt i de tidigaste faserna av ett företags etablering. Under de senaste åren har finansieringen till företag från den privata marknaden i de allra tidigaste skedena dessutom minskat i omfattning. Här har de statliga finansieringsinsatserna en viktig marknads- kompletterande uppgift att fylla.

Regeringens åtgärder

Sänkt bolagsskatt och effektivare ränteavdrags- begränsningar

En sänkning av bolagsskatten stärker företags- klimatet och gör Sverige mer attraktivt för inhemska och utländska investeringar. Effekten bedöms bli särskilt stor för en liten öppen ekonomi som den svenska.

Regeringen föreslår att bolagsskattesatsen sänks från 26,3 procent till 22,0 procent fr.o.m. den 1 januari 2013. För att likställa enskilda näringsidkare och handelsbolag med aktiebolag föreslår regeringen att expansionsfondsskatten samtidigt sänks till 22,0 procent.

Genom sänkningen av bolagsskattesatsen kommer Sverige att tillhöra den hälft av OECD- länderna som har de mest konkurrenskraftiga bolagsskattesatserna.

För att skydda den svenska bolagsskattebasen mot skatteplanering med ränteavdrag föreslår regeringen att de befintliga reglerna för begränsning av ränteavdrag utvidgas till att gälla ränteutgifter för alla skulder inom en intresse- gemenskap. Förslaget innebär bl.a. att möjlig- heten att göra avdrag för ränteutgifter som huvudsakligen tillkommit av skatteskäl begränsas. Utan regelförändringen finns det en betydande risk för att den svenska bolagsskatte- basen kommer att urholkas. Det finns dessutom en tydlig internationell trend mot att begränsa möjligheterna till skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. Bland annat har Nederländerna, Danmark, Tyskland och Spanien infört ränte- avdragsbegränsningar och i Finland pågår ett sådant arbete. Förslaget kommer att skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan internationellt verksamma koncerner och de företag som inte har möjlighet att ta interna lån från utlandet.

PROP. 2012/13:1

Förbättrad tillgång till kapital

För att stimulera tillgången på kapital för mindre företag avser regeringen under 2013 föreslå att det införs ett investeraravdrag. Investerar- avdraget innebär att en fysisk person som förvärvar andelar i ett mindre företag i samband med att företaget bildas eller vid en nyemission får göra avdrag i inkomstslaget kapital med hälften av anskaffningsutgiften för andelarna. Avdrag medges dock med högst 650 000 kronor per person och beskattningsår, givet att ett antal villkor är uppfyllda (se avsnitt 6.12). De tillskott som ger rätt till investeraravdrag får uppgå till högst 20 miljoner kronor per företag och beskattningsår. En uppföljning av investerar- avdraget ska ske efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då förslaget träder i kraft.

Regeringen avser att under 2013 återkomma till riksdagen med ett förslag om ett investerar- avdrag. Innan ett system med investeraravdrag kan träda i kraft måste det notifieras och godkännas av Europeiska kommissionen. Mot denna bakgrund bedöms ett system med investeraravdrag kunna träda i kraft tidigast den 1 september 2013.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 att en översyn av den statliga risk- kapitalstrukturen skulle göras. En utgångspunkt var att skapa en tydligare aktörsstruktur, där medlen för statliga riskkapitalinvesteringar fokuseras till färre aktörer och ett ökat fokus på tidiga faser av företagens utveckling. Ett resultat av översynen är att regeringen i vårändrings- budgeten 2012 (prop. 2011/12:99) aviserade en sammanslagning av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB. Den nya aktören kommer att vara verksam fr.o.m. 1 januari 2013. Regeringen avser också att fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för en systematisk utvärdering av de statliga aktörernas verksamhet och systemets effektivitet.

Minska företags likviditetsproblem

Långa betalningstider och sena betalningar orsakar kostnader och likviditetsproblem för företag, något som kan vara särskilt besvärligt för mindre företag. Genom att betalningar av fakturor sker i tid och snabbare än i dag kan samhällsekonomiska fördelar uppnås. Inom EU har arbetet för att förkorta betalningstider och bekämpa sena betalningar bedrivits under en längre tid. Ett direktiv är antaget och ska

PROP. 2012/13:1

implementeras senast i mars 2013. Mot denna bakgrund har en utredning lämnat förslag till åtgärder (SOU 2012:11). Regeringen avser att, bl.a. mot bakgrund av utredningens förslag, särskilt förbättra situationen för små och medelstora företag och planerar att återkomma med en proposition till riksdagen om snabbare betalningar i näringslivet.

Förstärkt rättssäkerhet i skattefrågor

För att ytterligare stärka rättssäkerheten vid beskattningen föreslås ett översynsarbete. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdrag att se över förhandsbeskedsinstitutet och analysera om det behövs någon annan form av bindande besked i enskilda fall. Regeringen kommer vidare att ge Skatteverket i uppdrag att förbättra sin hantering av ärenden i syfte att stärka rättssäkerheten samt att förbättra sin service till och kommunikation med företag. Regeringen avser även att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram ytterligare förslag för att skapa en modern, effektiv och rättssäker förvaltningsprocess. En stor uppgift i uppdraget kommer att vara att se över om det finns behov av att stärka rättssäkerheten avseende skattemål ytterligare, framför allt genom specialisering av skattemål i domstol. Regeringen bedömer att utredningen ska kunna påbörja sitt arbete den 1 april 2013.

Förbättrade skattemässiga förutsättningar

Arbetet med att utreda möjligheterna att förbättra de skattemässiga förutsättningarna för företagande fortsätter i Företagsskattekom- mittén (dir. 2011:1) som ska presentera sitt slutbetänkande under hösten 2013. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram förslag som ytterligare breddar skattebasen för att göra det möjligt att sänka de skattesatser som betalas av bolags- sektorn samtidigt som befintliga snedvridningar inom skattesystemet reduceras.

Förutsättningar för ytterligare förenklingar och förbättringar

Arbetet med att minska den administrativa bördan för företagen fortsätter.

För att uppmuntra fler personer att våga ta steget och bli företagare är det viktigt att ha ett enkelt och förutsebart regelsystem. Regeringen avser att tillsätta en särskild utredare för att se över och lämna förslag till förenklingar av skattereglerna för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare. Regeringens målsättning

är att det ska vara enkelt och lönsamt att driva företag i Sverige, oavsett i vilken form som verksamheten bedrivs.

Näringslivet har framfört önskemål om förenklad skatteredovisning för småföretag. Regeringen kommer att analysera möjliga åtgärder för att underlätta redovisningen för dessa företag. En sådan åtgärd är t.ex. en rak kontantmetod.

Många fåmansföretag står inför generations- skiften. För att möjliggöra att upparbetade värden i befintliga företag med tillväxtpotential tillvaratas, är det viktigt att det finns goda förut- sättningar för generationsskiften. Regeringen anser därför att det är angeläget att se över beskattningen av överlåtelser av kvalificerade andelar i samband med generationsskiften. Reglerna om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhets- lokaler har kritiserats för att vara komplicerad och administrativt betungande. Regeringen avser att göra en bredare översyn med syfte att förenkla regelverket.

Bolagsskattens betydelse för investeringar och tillväxt

Sverige är en liten öppen ekonomi där kapital kan röra sig fritt över gränserna. I en sådan ekonomi bestäms avkastningskravet på företagens investeringar på de internationella kapitalmarknaderna. Investerarna på dessa marknader jämför avkastningen efter skatt på olika investeringsprojekt i olika länder. Investeringsbesluten påverkas därmed direkt av bolagsskatten.

En hög bolagsskattesats kan innebära att fler investeringar blir olönsamma, eftersom den leder till ett jämförelsevis högt avkastningskrav före skatt. Om bolagsskattesatsen sänks blir därför fler investeringsprojekt lönsamma. Företagen anpassar sig i en sådan situation till en ny och större optimal kapitalstock genom att öka investeringarna. En högre kapitalintensitet i företagen ökar produktiviteten, vilket skapar utrymme för högre löner. Högre löner ökar arbetsutbudet och på sikt också sysselsättningen.

Enligt studier av OECD om skatter och tillväxt är bolagsskatten den skatt som bedöms som mest skadlig för tillväxten.9 Goda skatte- mässiga villkor för investeringar är därför en förutsättning för att svenska företag även i framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt och bidra till hög ekonomisk tillväxt.

Utvecklingen mot lägre bolagsskattesatser i vår omvärld har varit påtaglig under de senaste två decennierna. Sverige hade i början av 1990- talet ett av de mest konkurrenskraftiga bolags- skattesystemen bland OECD-länderna, mätt genom dess inverkan på incitamenten för nyinvesteringar. Ur ett EU-perspektiv var de svenska reglerna konkurrenskraftiga så sent som 2002. Sedan dess har nya medlemsländer tillkommit och flera av dem har valt att ha en relativt låg bolagsskattesats, samtidigt som flera av de äldre medlemsstaterna har sänkt sina bolagsskattesatser. Storbritannien sänkte bolags- skattesatsen till 24 procent 2012 och har aviserat en ytterligare sänkning till 22 procent 2014. I Sverige sänktes bolagsskattesatsen 2009 från 28 till 26,3 procent. Senaste sänkningen dess-

PROP. 2012/13:1

förinnan skedde 1993, då skattesatsen sänktes från 30 till 28 procent.

Utvecklingen av bolagsskattesatsen i Sverige i förhållande till omvärlden illustreras i diagram 1.1. Av diagrammet framgår att den svenska bolagsskattesatsen i dag är högre än genomsnitten i OECD och EU (25,5 respektive 23,4 procent).

Diagram 1.1 Nominella bolagsskattesatser i Sverige, OECD och EU, 2000–2011

Procent
35
33						Medelvärde OECD-länderna
31						Medelvärde EU 27
31						Sverige
29
27
25
23
21
19
17
15
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011

Källor: Taxation trends in the European Union 2012 och OECD Tax Database.

Trenden mot lägre bolagsskattesatser i andra länder har medfört att Sverige i dag har en relativt hög bolagsskattesats. Samtidigt har företag som ingår i internationella företags- strukturer hittat vägar att reducera sitt skatte- underlag i Sverige med hjälp av exempelvis s.k. ränteupplägg. Genom de lagändringar på skatteområdet som föreslås i denna proposition kommer dessa möjligheter emellertid att begränsas, samtidigt som den nominella bolags- skattesatsen kommer att vara lägre än genom- snittet för OECD- och EU-länderna. Därmed ges svenska företag internationellt konkurrens- kraftiga skattevillkor för investeringar.

9 OECD (2010), Tax Policy Reform and Economic Growth, OECD Tax Policy Studies, No. 20 och OECD (2008), Tax and Economic Growth, WP No. 620.

PROP. 2012/13:1

1.4.5Ökad tillgång på bostäder

Rörligheten på arbetsmarknaden är nära förknippad med hur bostadsmarknaden fungerar och för närvarande är bostadsmarknaden i många kommuner i obalans. I storstads- regionerna, men också kring universitets- och högskoleorter och andra tillväxtregioner, råder bostadsbrist. För att tillgången på bostäder ska kunna förbättras behöver både utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet och nybyggna- tionen öka.

Ett antal åtgärder på bostadsområdet aviserades i 2012 års ekonomiska vårproposition och förslagen presenteras nu i denna proposition.

Regeringens åtgärder

Bättre utnyttjande av befintligt bostadsbestånd

I syfte att underlätta uthyrningen av privat- bostäder föreslår regeringen en hyressättning som gör det möjligt för ägaren att täcka de egna kostnaderna för bostaden och förändringar som gör det lättare för bostadsrättshavare att få tillstånd till uthyrning. Det bör dock framhållas att föreningen, precis som tidigare, kan motsätta sig en uthyrning om det behövs för att värna en ändamålsenlig förvaltning av föreningen. För att ytterligare stimulera uthyrning av privatbostäder föreslås att schablonavdraget vid beskattning av inkomster för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjs från 21 000 till 40 000 kronor.

En utredning (dir. 2011:108) har i uppdrag att lämna förslag på hur marknaden för uthyrning av bostäder kan utvecklas. Utredaren ska analysera hur villkoren för boende i hyresrätt kan främjas och lyfta fram skillnader i villkoren mellan upplåtelseformer som innebär hinder mot en väl fungerande bostadsmarknad. Även beskatt- ningen av bostäder som upplåts med hyresrätt, bostadsrätt i oäkta bostadsföretag eller kooperativ hyresrätt utreds (dir. 2012:32). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att se över olika regelverk med syfte att öka utbudet av bostäder.

Underlätta nybyggnation

För att göra det mer attraktivt att bygga och förvalta hyresbostadsfastigheter föreslås en sänkning av fastighetsavgiften för hyres- och bostadsrätter.

I syfte att öka drivkrafterna för nybyggnation föreslås att perioden för undantag från fastighetsavgift förlängs till 15 år. Vidare föreslås att den tillåtna tidsperioden för marknads- mässiga hyror vid nyproduktion, s.k. presum- tionshyror, förlängs från dagens 10 år till 15 år.

Åtgärder föreslås också för att korta läns- styrelsernas handläggningstider för överklagade ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900). Detta sker genom en precisering av inriktnings- målen för handläggningstiderna i kombination med en ökning av resurserna för handläggningen vid länsstyrelserna samt mark- och miljö- domstolarna. Instanskedjan för överklaganden kommer att utredas liksom tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen i samband med kommunernas planarbete.

För att långsiktigt påverka utbudet av bostäder för unga och studenter kommer Boverket att få i uppdrag att utföra en översyn av nuvarande byggregler, genomföra informations- insatser och ge stöd till innovativt byggande för unga.

Regeringen vill stimulera nybyggnation av studentbostäder genom att förbättra informationen om vilka byggregler som är relevanta vid tidsbegränsade bygglov och undersöka tillgången på lämplig mark för tillfälliga studentbostäder. Universitet och högskolor har inom en försöksverksamhet givits möjlighet att tillhandahålla bostäder för studenter. Regeringen föreslår att försöks- verksamheten förlängs med ett år, till utgången av 2016, för att underlätta universitetens och högskolornas planering samt möjliggöra utvärdering av verksamheten.

Regeringen har tillsatt ett antal utredningar och lämnat myndighetsuppdrag som syftar till att förbättra förutsättningarna för bostads- byggande och att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Exempelvis har Byggkravs- utredningen (dir. 2011:100) i uppdrag att analysera frågor som underlättar byggandet. Utredaren ska bl.a. kartlägga kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagen.

När det gäller förbättringar av planprocessen har regeringen tagit ett antal initiativ. Bland annat utvärderas den kommunala processen för anvisning av mark, bestämmelserna om genom- förande av detaljplan ses över, konkurrens- och tillväxtbestämmelserna i plan- och bygglagen utvärderas i syfte att förbättra beslut om bygglov

PROP. 2012/13:1

Tillväxtens beståndsdelar

Ekonomisk tillväxt innebär att värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år ökar. Den ekonomiska tillväxten mäts normalt som förändringen av BNP.

Genom att den ekonomiska tillväxten ökar de samlade resurserna, ökar också det samlade välståndet, givet att tillväxtökningen sker på ett långsiktigt hållbart sätt. Välståndsökningen kan i sin tur medföra att reallönerna stiger, samt att den privata och den offentliga konsumtionen kan öka. Historiskt sett har den ekonomiska tillväxten bidragit till att hushållens konsumtion av varor och tjänster har ökat och att en utbyggnad av den offentliga sektorns välfärds- tjänster varit möjlig. Tillväxten har därigenom bidragit till att fler har kunnat få bättre och längre utbildning. Vidare har fler kunnat få tillgång till allt mer avancerad vård, något som i sin tur bidragit till såväl bättre hälsa som ökad livslängd.

Ekonomisk tillväxt kan bero på att mer resurser i form av t.ex. arbetskraft eller kapital används i produktionen. Tillväxt kan också bero på att resurserna används på ett effektivare sätt än tidigare. Produktiviteten, dvs. värdet som produceras per enhet insatt resurs, kan därmed öka. Sett över de senaste decennierna är produktivitetstillväxten den viktigaste för- klaringen till tillväxten i Sverige.

Att tillväxten kan förklaras av olika faktorer gör också att reformer kan påverka den trendmässiga tillväxten på olika sätt, vilket illustreras i diagram 1.2.

Diagram 1.2 Illustration av olika vägar till högre tillväxt

Reformer som t.ex. bidrar till att under en period öka investeringarna innebär att tillväxten ökar under en övergångsperiod, men att den långsiktiga tillväxttakten inte förändras. Detta illustreras i diagrammet av linje 1. Reformerna leder i detta fall till ett varaktigt lyft av BNP till en högre nivå, trots att den långsiktiga tillväxttakten inte förändrats. Reformer som gör att produktiviteten långsiktigt utvecklas snabbare innebär att tillväxttakten långsiktigt ökar. I diagrammet illustreras detta av linje 2, där lutningen på kurvan har blivit brantare.

Investeringar och tillväxt

För att företag och individer ska välja att investera i verksamhet och produktion är förtroendet för den svenska ekonomin av stor betydelse. Makroekonomisk stabilitet i form av låg inflation samt ordning och reda i de offentliga finanserna innebär att investeringar i Sverige har en lägre risknivå. Stabiliteten kan därmed bidra till ökade investeringar och tillväxt. För att ett land ska vara attraktivt för investerare krävs också väl fungerande regelverk och finansiella marknader samt god tillgång till infrastruktur och kompetent arbetskraft. I en liten öppen ekonomi som den svenska påverkas också företagens investeringar av avkastnings- kravet på de internationella kapitalmarknaderna. Detta gör att skattesystemets utformning och skatterna, inte minst bolagsskatten, är av stor betydelse för företagens investeringsbeslut.

Arbetsutbud och tillväxt

Förutsättningarna för tillväxt påverkas också av hur det totala antalet arbetade timmar i ekonomin utvecklas. Förändringar i arbetskraftens storlek, sysselsättningsgrad och genomsnittlig årsarbetstid har betydelse. På lång sikt sätter befolkningsutvecklingen en gräns för hur mycket det totala arbetsutbudet kan bidra till tillväxten. Så länge det finns potential för ett ökat arbetskraftsdeltagande, högre syssel- sättningsgrad eller en ökad medelarbetstid kan dock en ökad arbetsinsats bidra till ökad tillväxt under en period.

De ekonomiska drivkrafterna till arbete i form av lönenivåer och socialförsäkringssystemens utformning påverkar individens arbetsutbud. Även skatterna är av betydelse, där sänkt skatt på arbete, exempelvis i form av jobbskatteavdrag, kan främja ett högre arbetsutbud. Vidare har

kostnaden för arbetskraft i förhållande till dess produktivitet betydelse för företagens anställningsbeslut. Andra viktiga faktorer för arbetsutbudet är regler och avtal på arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiken och utbildningssystemet.

Produktiviteten central för långsiktig tillväxt

Trots att arbetsinsatsen i form av totalt antal arbetade timmar i Sverige bara har ökat i begränsad omfattning under de senaste femtio åren, har BNP mer än trefaldigats. En högre produktivitet har bidragit till en kraftig ökning av välståndet.

Att använda resurserna mer effektivt handlar om att göra det som redan görs på ett bättre sätt. Men det handlar också om innovationer som bidrar till att skapa något nytt, t.ex. en ny produkt, ett nytt sätt att organisera verk- samheten eller en ny verksamhet. För att en sådan utveckling ska komma till stånd är det viktigt med ett dynamiskt näringsliv där nya idéer tas fram och utvecklas och där nya tekniker och företag vinner marknadsandelar från etablerade, men mindre effektiva verksamheter.

Bra ramverk utgör grunden för ett gott företagsklimat

Grunden för ett gott företagsklimat är ett institutionellt ramverk med fungerande regel- verk och institutioner, tydliga äganderätter samt låg korruption. Detta, tillsammans med goda normer och värderingar i samhället, bidrar till att minska företagens transaktionskostnader. Bra institutionella ramverk skapar också goda incitament till innovationer, företagande och tillväxt, samtidigt som de motverkar att företag ägnar sig åt att undvika beskattning. Väl utformade regelverk kan också bidra till att minska eventuella negativa effekter av s.k. marknadsmisslyckanden, exempelvis fall då aktörer har olika tillgång till relevant information.

Skattesystemets utformning och nivån på skattesatserna utgör en viktig del i det institutionella ramverket och har stor betydelse för företagande och tillväxt.

PROP. 2012/13:1

Fungerande konkurrens

En annan viktig förutsättning för ökad produktivitet är fungerande konkurrens, då växande företag inte hindras av dåligt utformade regelverk som gynnar etablerade aktörer. Konkurrens, inte minst internationell sådan, bidrar till att företagen ständigt tvingas till att förbättra produkter och produktionsprocesser. Det är viktigt med väl utformade regler och bra tillsyn som leder till att fördelarna med konkurrens och innovation kan tas till vara, samtidigt som en utveckling mot ett fåtal aktörer eller försämrad kvalitet förhindras.

Forskning, innovation och utbildning

Forskning och innovationer i såväl företag som inom den offentliga sektorn är viktiga för att utveckla produkter och produktionsmetoder. Investeringar i forskning och innovation liksom tillgången på välutbildad arbetskraft är därför viktiga för produktivitet och tillväxt.

Investeringar i forskning och innovation, liksom i utbildning, kommer ofta fler till del än bara det företag eller den individ som gör satsningen. Då samhällets nytta därmed är större än avkastningen för den som gör investeringen kan det finnas anledning för det offentliga att främja samhällets samlade investeringar i forskning och utbildning. Offentliga satsningar tillsammans med utformningen av ramverken för företagens forskningssatsningar ökar investe- ringarna i humankapital, något som kan bidra till en högre produktivitet och tillväxt.

Ekonomins anpassningsförmåga

När förutsättningarna ständigt förändrats, inte minst i en globaliserad ekonomi med snabb teknisk utveckling, är hela ekonomins anpassningsförmåga av betydelse. Företagen måste anpassa sig för att klara konkurrensen och överleva på marknaden. Arbetskraften måste vara beredd på och ha goda förutsättningar för att byta jobb när gamla arbetsplatser försvinner och nya tillkommer. Arbetskraftens geografiska och yrkesmässiga rörlighet är viktig för att upprätthålla utbudet av kompetent arbetskraft och minimera perioder av arbetslöshet. Arbetskraftens rörlighet påverkas av bl.a. utformningen av arbetslöshetsförsäkringen och utbildningssystemets förmåga att erbjuda möjligheter till omskolning. Vidare förutsätter en geografisk rörlighet en flexibel bostads- marknad och en fungerande infrastruktur som möjliggör pendling.

PROP. 2012/13:1

1.5Fler i arbete

Trots att den ekonomiska utvecklingen har varit ogynnsam i omvärlden under en lång tid har den svenska arbetsmarknaden utvecklats förhållande- vis väl. Sysselsättningen har återhämtat sig starkt under de senaste åren och antalet sysselsatta är i dag högre än vid regeringsskiftet 2006 och före finanskrisens utbrott hösten 2008. Arbetskrafts- deltagandet är nu tillbaka på ungefär samma nivå som före krisen och har de senaste åren varit oväntat högt jämfört med tidigare låg- konjunkturer. Vidare framstår utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden som stark också i en internationell jämförelse.

Även sett i ett längre perspektiv har utvecklingen varit god. Trots att konjunkturläget var betydligt sämre 2011 än 2006 ökade arbets- kraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden för flertalet åldersgrupper under denna tidsperiod. Sammantaget är situationen på arbetsmarknaden betydligt starkare än vad som kan förväntas, givet konjunkturen och befolkningssamman- sättningen. Det indikerar att regeringens politik har bidragit till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Det finns emellertid fortfarande problem på arbetsmarknaden som behöver åtgärdas.

Arbetslösheten är fortfarande hög och bedöms vara kvar på en hög nivå 2013. Detta beror till viss del på att arbetskraftsdeltagandet har ökat, men också på den svaga ekonomiska utvecklingen i kölvattnet av den globala finanskrisen. Arbetslöshet som beror på en långvarig svag konjunktur eller strukturella problem är betydligt mer problematisk än en tillfällig arbetslöshet som beror på ett högt arbetsutbud. Den utdragna lågkonjunkturen riskerar att förstärka de kvarvarande strukturella problem som finns på arbetsmarknaden, t.ex. att vissa unga och utrikes födda har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och att många människor har drabbats av långtidsarbetslöshet. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att fortsätta arbetet med att få fler i arbete. Drivkrafterna för och möjligheterna till arbete behöver stärkas ytterligare och arbets- marknadens funktionssätt förbättras. Särskilt fokus måste läggas på grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

1.5.1Ökade möjligheter för unga

Arbetslösheten bland ungdomar (15−24 år) är hög, knappt fem gånger högre än i åldersgruppen 25−74år (se diagram 1.3). Ungdomsarbets- lösheten har också ökat sedan början av 2000- talet till historiskt sett höga nivåer. Stora ungdomskullar under senare år och konjunktur- nedgången bedöms ha bidragit till att ungdoms- arbetslösheten för närvarande är särskilt hög.

Diagram 1.3 Ungdomsarbetslösheten 1976–2011

Arbetslösa i procent av arbetskraften

30		25-74 år
		25-74 år
25		15-24	år
		15-24	år, historiskt
20		genomsnitt
		15-24	år, exkl.
		heltidsstuderande
15
10
5
0
1976	1980	1984	1988	1992	1996	2000	2004	2008	2012

Anm.: Data för 2001-2005 länkade av SCB, medan perioden 1976-2000 är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på SCB:s länkning av data för 16- 24 år, historisk statistik och antaganden.

Källor: SCB (AKU) och Konjunkturinstitutet.

Det är svårt att göra internationella jämförelser när det gäller unga och arbetsmarknaden på grund av institutionella och mättekniska skillnader mellan olika länder.10

För att förstå hur den höga ungdoms- arbetslösheten bäst kan motverkas är det nödvändigt att förstå ungdomsarbetslöshetens orsaker och vilka unga som har de allvarligaste problemen. En viktig aspekt är att knappt hälften av de unga arbetslösa utgörs av heltids- studerande som söker arbete, varav många studerar på gymnasie- eller högskolenivå och söker extra- eller feriejobb (se diagram 1.3). Vidare utmärker sig unga arbetslösa genom att de flesta har relativt korta arbetslöshetsperioder.

10 För att skapa bättre möjligheter till jämförelser mellan olika länder på området har regeringen beslutat att utreda jämförbarheten i arbets- marknadsstatistiken för unga (dnr. Fi2012/3257). Se även Jämförbarhet i arbetsmarknadsstatistik för unga – metodologiska och institutionella skillnader mellan några utvalda länder (Statskontoret 2010:11), som bl.a. visar att det sätt som gymnasial yrkesutbildning organiseras på kan påverka jämförbarheten i ungdomsarbetslöshetsstatistiken.

PROP. 2012/13:1

Ungdomsarbetslöshetens orsaker

Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög i relation till arbetslösheten bland äldre, andra jämförbara länder och sett över tid. I diskussionerna kring orsakerna till ungdoms- arbetslösheten har ett antal förklaringsfaktorer lyfts fram. Nedan beskrivs några tänkbara orsaker till den höga ungdomsarbetslösheten som diskuterats i forskningslitteraturen: utbild- ningssystemet och övergången mellan skola och arbetsliv, ingångslönerna och arbetsrättslag- stiftningens utformning.12

Brister i utbildningssystemet och övergången mellan skola och arbetsliv

En viktig förklaring till ungdomsarbetslösheten kan vara att det finns brister i utbildnings- systemet och i övergången mellan skola och arbetsliv. Konsekvenserna av detta är både att onödigt många unga flödar in i arbetslöshet och att framför allt de som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg möter en ökad risk för mer långvariga arbetsmarknadsproblem.13

Under en längre tid har mer än var tionde elev som lämnat grundskolan saknat behörighet till gymnasieskolan. Elever som har bristande förkunskaper från grundskolan får svårigheter att klara sina gymnasiestudier och att etablera sig på arbetsmarknaden. Forskning visar att unga utan fullföljd gymnasieutbildning oftare än andra har långvariga problem att etablera sig på arbetsmarknaden.14 Endast ca två tredjedelar av eleverna i gymnasieskolan tar i dag ut slutbetyg inom tre år. Huvuddelen av avhoppen utgörs av elever på yrkesprogrammen. Sverige har dock, i jämförelse med övriga nordiska länder, även stora avhopp från de studieförberedande programmen.15

Ett problem med yrkesprogrammen i gymnasieskolan är att de inte i tillräcklig omfattning förbereder de unga för arbetslivet. Eleverna är inte ”jobb-klara” när de tar examen.16 Detta kan sannolikt till viss del förklaras av att skolorna inte i tillräcklig utsträckning ger eleverna det arbetsplatsförlagda lärande som de enligt kursplanerna har rätt till.17 Därutöver medför frånvaron av kontakter med arbetslivet att unga får svårt att bygga upp nödvändiga nätverk för framtida jobbchanser. Bristen på nätverk och informella kontakter är enligt tillgänglig forskning viktiga faktorer som kan försvåra övergången från yrkesutbildning till arbetslivet.18

Ingångslönernas betydelse

En annan möjlig förklaring till den höga svenska ungdomsarbetslösheten kan vara den sammanpressade lönestrukturen och de förhållandevis höga ingångslönerna i Sverige.

I ett flertal internationella empiriska studier studeras sysselsättningseffekterna av höjda ingångslöner. Den empiriska litteraturen avser i huvudsak lagreglerade system. Majoriteten av dessa studier visar att ökade ingångslöner medför negativa effekter på sysselsättningen, men det finns även de som pekar i motsatt riktning.19 Det finns också ett visst stöd för att arbetsgivare tenderar att ersätta anställda med låg produktivitet med personer med högre produktivitet vid höjningar av ingångslönen.

Endast ett fåtal studier analyserar den svenska arbetsmarknaden. En studie av hotell- och restaurangbranschen visar att ingångs- löneökningar är förknippade med att fler blir uppsagda eller av andra skäl separeras från sina anställningar (s.k. jobbseparationer).20 En

12 Se exempelvis Nordström Skans (2009), Varför är den svenska ungdomsarbetslösheten så hög?, för en översikt.

13Se Björklund m.fl. (2010), Den svenska utbildningspolitikens arbets- marknadseffekter: vad säger forskningen?.

14Se Håkansson (2011), Ungdomsarbetslösheten – om övergångs- regimer, institutionell förändring och socialt kapital, Olofsson (2003), Grundläggande yrkesutbildning och övergången skola-arbetsliv-en jämförelse och Björklund m.fl. (2010).

15Se Bäckman m.fl. (2011), Dropping out in Scandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden.

16Se OECD (2008), Economic Survey Sweden 2008.

17Se Skolinspektionen (2011), Skolinspektionen rapport, påvisade 2011 att endast 72 procent av skolorna kunde tillgodose löftet om 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande.

18Se Ioannides och Loury (2004), Job Information Networks, Neighborhood Effects, and Inequality, för en översikt. Se även Lindahl (2010), Den gymnasiala yrkesutbildningen och inträdet på arbetsmarknaden och Håkansson (2011).

19Se Neumark och Wascher (2007), Minimum Wages and Employment, för en översikt över ett stort antal internationella studier sedan början av 1990-talet.

20Se Skedinger (2006), Minimum Wages and Employment in Swedish Hotels and Restaurants.

annan studie analyserar den svenska handels- branschen 2001–2005. Studien visar att löne- ökningar är kopplade till fler jobbseparationer bland mindre kvalificerade arbetare, men färre jobbseparationer bland högre kvalificerade arbetare.21 Resultaten indikerar att högre ingångslöner kan leda till att mindre kvalificerad arbetskraft ersätts av mer kvalificerad arbets- kraft. Studien visar även att högre ingångslöner är förknippade med färre antal arbetade timmar bland ungdomar. En tredje studie analyserar ungdomars sysselsättning i den svenska verkstadsindustrin och resultaten antyder att ökningarna av ingångslönerna för ungdomar under 1970-talet bidrog till en minskad efterfrågan på ung arbetskraft.22

Forskningen tyder sammantaget på att höga ingångslöner bidrar både till att fler ungdomar blir arbetslösa och att vissa ungdomar får mer långvariga etableringsproblem på arbets- marknaden. Det råder dock osäkerhet om i vilken utsträckning höga ingångslöner påverkar ungdomars sysselsättning och arbetslöshet.

Arbetsrättslagstiftningens konsekvenser

Arbetsrättslagstiftningens utformning kan också bidra till högre arbetslöshet bland unga. Ett ökat anställningsskydd ger enligt ekonomisk teori upphov till två motverkande effekter på syssel- sättning och arbetslöshet.23 Å ena sidan blir arbetsgivare mindre benägna att säga upp personal. Detta innebär att anställningstiderna ökar och utflödet till arbetslöshet minskar. Å andra sidan minskar nyrekryteringarna eftersom arbetsgivarna redan i sitt anställningsbeslut tar hänsyn till de eventuella kostnaderna för att säga upp personal. Den senare effekten talar för att ett strikt anställningsskydd leder till minskat utflöde från arbetslöshet och längre arbets- löshetstider.

Ekonomisk teori ger ingen vägledning till vilken effekt som överväger, således är den sammantagna effekten på sysselsättningen och arbetslösheten inte bestämd. Inte heller empirin ger en tydlig vägledning om den sammantagna effekten.

PROP. 2012/13:1

Ett anställningsskydd utformat för att skydda de redan anställda kan dock försvåra för inträdande grupper som t.ex. ungdomar. Empiriska studier visar också att ett strikt anställningsskydd har ogynnsamma effekter för ungas sysselsättning och arbetslöshet medan det motsatta gäller för äldre.24 Detta innebär att en ökad flexibilitet som underlättar för unga att få jobb måste vägas mot de effekter det kan få för framför allt äldre. Det råder emellertid osäkerhet kring hur stor betydelse anställningsskyddets utformning har för den höga svenska ungdomsarbetslösheten.

21Se Skedinger (2011), Effects of increasing minimum wages on employment and hours: evidence from Sweden’s retail sector.

22Se Edin och Holmlund (1994), Effekter av anställningsskydd.

23Se Skedinger (2008), Effekter av anställningsskydd – Vad säger forskningen?.

24 Se Bertola m.fl. (2008), Labour Flexibility and Wages: Lessons from Spain, Botero m.fl. (2004), The Regulation of Labor samt Heckman och Pagés-Serra (2000), The Cost of Job Security Regulation: Evidence from Latin American Labor Markets.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder

För att få fler unga i arbete föreslår regeringen både permanenta och temporära åtgärder, som främst syftar till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv, men också till att möta den svaga konjunkturutvecklingen.

Starkare koppling mellan skola och arbetsliv

För att långsiktigt underlätta övergången från skola till arbetsliv har regeringen reformerat gymnasieskolan. Nu föreslås ytterligare åtgärder riktade till lärlingsutbildningen och den gymnasiala yrkesutbildningen. Regeringen anser att lärlingsutbildningar kan vara ett effektivt sätt att säkerställa att ungdomarna är förberedda för arbetsmarknaden efter utbildningen (se vidare fördjupningsrutan Lärlingsutbildningar och ungas inträde på arbetsmarknaden). Erfaren- heterna av lärlingsutbildningar i flera andra länder är mycket goda och det finns skäl för Sverige att lära av dessa erfarenheter. Regeringen gör därför en satsning för att långsiktigt etablera lärlingsutbildningen som en bärande del av den gymnasiala yrkesutbildningen. Denna innefattar en permanent förlängning av anordnarbidragen för gymnasielärlingar och vuxenlärlingar på komvux. Vidare föreslås en höjning med 15 000 kronor per elev och år av den del av anordnarbidraget som går till arbetsgivaren för både gymnasie- och vuxenlärlingar.

Även med en expanderad lärlingsutbildning kommer den i huvudsak skolförlagda yrkes- utbildningen fortsatt att vara viktig. För att skapa en gymnasial yrkesutbildning av god kvalitet med ökad genomströmning och färre avhopp föreslås fler behöriga yrkeslärare, förbättrad handledarutbildning och yrkes- introduktion samt stärkt kvalitet i det arbets- platsförlagda lärandet. Regeringen ger också Skolverket ökade resurser för att fördjupa och bredda kunskapsbasen kring yrkes- och lärlingsutbildningar.

Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning har generellt sett svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. För att inom arbetsmarknads- politiken särskilt motivera och stödja denna grupp unga arbetslösa att återuppta studierna föreslås en förlängning av den temporära satsningen inom folkhögskolan, liksom av möjligheten för vissa långtidsarbetslösa ungdomar att få ett högre studiebidrag samt

öronmärkta komvuxplatser. I anslutning till detta avser regeringen att initiera en kartläggning av hur kraven på att delta i studiemotiverande åtgärder inom jobbgarantin för ungdomar tillämpas.

Inom den kommunala vuxenutbildningen föreslår regeringen obligatoriska nationella prov med central rättning samt ökade aktivitetskrav och i tillämpliga fall krav på närvaro. Regeringen avser att ge utredningen om översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grund- läggande nivå (dir. 2011:92) ett utvidgat uppdrag att föreslå hur aktivitets- och närvarokrav inom den kommunala vuxenutbildningen bör utformas. Utredningen ska vidare föreslå hur inrapporteringen av bristande studieaktivitet kan skärpas och se över möjligheten att tydligare koppla utbetalningen av studiemedel till studieaktivitet. Utredningen bör därutöver kartlägga de studerandes ekonomiska situation, inklusive försörjningen, på komvux.

En förutsättning för en snabbare övergång mellan skola och arbetsliv är att eleverna och deras föräldrar har kunskap och information om arbetsmarknadsutsikter efter olika utbildningar. För att hjälpa ungdomar att tidigt göra mer väl- informerade utbildningsval föreslår regeringen även åtgärder för att förbättra studie- och yrkes- vägledningen i grund- och gymnasieskolan.

Åtgärder för att fortsatt möta den svaga konjunkturutvecklingen

För att fortsatt möta den svaga konjunktur- utvecklingen föreslår regeringen en rad tillfälliga åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildnings- politiken.

Utbildningssatsningarna omfattar utbild- ningar på olika nivåer. Ju fler utbildnings- alternativ som erbjuds, desto bättre förutsätt- ningar ges för en god matchning mellan individ och utbildning. Huvudprincipen för ytterligare satsningar inom utbildningssystemet ska vara att de som utbildar sig finansierar sin försörjning med studiemedel eftersom ett sådant system ger de studerande tydligare ekonomiska incitament att ta vara på utbildningen. Regeringen föreslår en tillfällig satsning på fler utbildningsplatser inom utbildningssystemet med fokus på gymna- siala yrkesutbildningar för vuxna (yrkesvux), lärlingar inom den gymnasiala vuxenutbild- ningen (vuxlärling), utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och folkhögskolan samt utbildningsplatser till universitet och högskolor.

En permanent ökning av antalet platser på civil- och högskoleingenjörsutbildningarna föreslås för att möta näringslivets efterfrågan på ingenjörer.

Totalt	omfattar	dessa satsningar nästan
17 000 helårsplatser		under 2013 till en total
kostnad	av ca 1	800 miljoner kronor (se

tabell 1.6). Antalet personer som kommer att få del av utbildningsplatserna är dock betydligt högre eftersom flera kan dela på en helårsplats. En väsentlig del av de utökade platserna kommer att nå ungdomar, men också andra grupper så som utrikes födda och långtidsarbetslösa kommer kunna ta del av satsningen.

Tabell 1.6 Satsningar inom utbildningsområdet

Antal årsplatser

	2013	2014	2015	2016
Yrkesvux m.m.	9 400	6 150	0	0
Vuxlärling	2 000	2 000	2 000	2 000
Yrkeshögskolan	1 500	3 000	3 000	1 500
Universitet/högskolor	4 200	4 200	4 200	0
Civil- och högskoleingenjörsutbildningar1	200	600	1 000	1 300
Folkhögskolan	1 000	1 000	0	0
Totalt	16 800	16 200	10 200	4 800

1 Permanent ökning.
Källa: Egna beräkningar.

Förbättrad matchning för unga

Inom arbetsmarknadsområdet föreslår regeringen att medel anslås för förstärkta förmedlingsinsatser vid Arbetsförmedlingen tidigt i arbetslösheten. Vidare föreslår regeringen att även långtidsarbetslösa ungdomar på försök ska kunna erhålla flyttningsbidrag, för att därigenom öka rörligheten på arbetsmarknaden. Regeringen avser även att ge ett uppdrag att kartlägga hur kravet på arbetssökande i jobb- garantin för ungdomar efterlevs. För att ytter- ligare stimulera arbetsgivare att anställa långtids- arbetslösa unga föreslås en förstärkning av nystartsjobben för unga.

Jobbpakt

Regeringen för diskussioner med fack och arbetsgivare om ytterligare ungdomssatsningar i inom ramen för en jobbpakt (se avsnitt 1.5.6). I en sådan jobbpakt skulle parterna ansvara för att betydligt fler unga anställs genom yrkes- introduktionsavtal, medan staten skulle kunna bidra till att stödja anställningar inom ramen för dessa avtal. Samtalen med arbetsmarknadens parter fortsätter under hösten 2012.

PROP. 2012/13:1

1.5.2Ökade möjligheter till integration

Ökad sysselsättning är avgörande för att förbättra integrationen av utrikes födda. Genom arbete kan individen försörja sig själv, bidra till tillväxt och välfärd samt känna större delaktighet i samhället.

Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda är generellt sett bekymmersam, även om variationen inom gruppen är mycket stor. Situationen är svårast för dem som har vistats kort tid i Sverige, för dem med kort utbildning, för kvinnor samt för dem med utomeuropeisk bakgrund.

Flera skäl till att etableringen på arbetsmarknaden tar lång tid

De utrikes föddas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden beror på flera faktorer. En förklaring är att arbetsgivarna kan känna osäkerhet om deras kompetens och erfarenhet. För att motverka detta är det mycket viktigt med en fungerande validering av utrikes föddas utbildning och yrkeskompetens. Relativt höga ingångslöner och ett strikt anställningsskydd kan också bidra till att arbetsgivare kan tveka inför beslutet att anställa individer vars produktivitet de har svårt att värdera.

Mottagandet i kommunerna är av stor betydelse för integrationen och etableringen på arbetsmarknaden. En väl fungerande utbildning i svenska för invandrare är viktig eftersom goda kunskaper i svenska har stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Det svenska skolsystemet har inte i tillräcklig utsträckning lyckats stödja de elever som kommer till Sverige under skolåldern, vilket inneburit att dessa ungdomar har fått sämre förutsättningar för arbete och vidare studier. På senare år har många av de utrikes födda som kommit till Sverige i vuxen ålder haft en kort utbildning, vilket gör det svårare för dem att finna arbete då kompetenskraven ofta är höga.

Ytterligare en förklaring till de utrikes föddas problematiska arbetsmarknadssituation kan vara att tillgången till bra jobbrelaterade nätverk ofta är mindre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Dessutom förekommer diskriminering på arbetsmarknaden, vilket oftare drabbar personer med utomeuropeisk bakgrund.

PROP. 2012/13:1

Lärlingsutbildningar och ungas inträde på arbetsmarknaden

Övergången från skola till arbetsliv kantas av utmaningar för många unga och det kan ta lång tid innan de får fast förankring på arbets- marknaden. Att det finns höga trösklar in på arbetsmarknaden kan bero på den samman- pressade lönestrukturen med höga ingångslöner, skattekilar samt lagar och avtal som gör det kostsamt för arbetsgivare att anställa. Även arbetsrättslagstiftningens utformning kan ha betydelse (se fördjupningsrutan Ungdoms- arbetslöshetens orsaker).

Därtill kan brister i utbildningssystemet och i kopplingen mellan skola och arbetsliv innebära att många unga står dåligt rustade för arbetslivet, vilket är en viktig förklaring till den höga ungdomsarbetslösheten. Ett problem med de gymnasiala yrkesprogrammen är att de inte i tillräcklig omfattning förbereder eleverna för arbetslivet. Skolorna ger inte eleverna det arbetsplatsförlagda lärande som de enligt kursplanerna har rätt till. Bristen på kontakt med arbetsplatser gör det svårare att bygga upp jobbrelaterade nätverk och informella kontakter som stärker de ungas framtida jobbchanser. Därutöver finns problem med stora avhopp från gymnasieskolan, framför allt inom yrkes- programmen.

En väl fungerande yrkesutbildning ger förutsättningar för en smidig övergång mellan skola och arbetsliv och bidrar därigenom till en lägre ungdomsarbetslöshet. Lärlingsutbildningar kan vara ett sätt att säkerställa att ungdomarna är förberedda för arbetsmarknaden efter utbild- ningen. Flera länder med långa traditioner av lärlingsutbildningar, såsom Schweiz, Tyskland och Österrike, tillhör de OECD-länder som har lägst ungdomsarbetslöshet. Även Norge, som på 1990-talet integrerade lärlingssystemet i det reguljära utbildningssystemet, har en låg ungdomsarbetslöshet. I dessa länder består den gymnasiala yrkesutbildningen nästan uteslutande av lärlingsprogram.

Lärlingsutbildning i andra länder

Lärlingsutbildningar kan se ut på många olika sätt och kännetecknas framför allt av att en stor del av utbildningstiden är förlagd till en arbetsplats, samt av att det alltid finns en handledare som har ansvaret för att lärlingen lär sig de arbetsuppgifter som är förknippade med

det aktuella yrket. Centralt är att lärandet utvecklas huvudsakligen i direkt anslutning till produktionen och utbildningen syftar till att eleven ska få ett visst yrke. Det vanligaste är att lärlingen tillbringar tre till fyra dagar i veckan på arbetsplatsen och resterande tid i skolan. Andra upplägg finns, t.ex. kan perioder med heltid i skolan varvas med perioder med heltid på arbetsplatsen. Under skoltiden sker undervisning i dels allmänna skolämnen, dels yrkesämnen. Utbildningstiden är oftast mellan två och fyra år, och lärlingarna får lön från arbetsgivaren under lärlingstiden.

Lärlingarna börjar på en lön som i vissa länder är ungefär i nivå med det svenska studiebidraget. I takt med att lärlingen lär sig mer och mer ökar lärlingens arbetsförmåga och lön. Under den sista tiden som lärling brukar lönen ligga på ca 80 procent av en normallön inom det aktuella yrket. Mot slutet av lärlingstiden görs ett examensprov som resulterar i ett yrkesbevis. Proven är vanligen strikt reglerade och utformade i nära samarbete med arbets- marknadens parter. Inom många yrkesområden har arbetsgivarna kommit att kräva att den sökande har ett yrkesbevis för att komma ifråga för anställning, vilket visar att arbetsgivarna har hög tilltro till de färdigheter och kunskaper som förmedlas genom lärlingsutbildningarna.

Tyskland, Schweiz och Österrike ställer tydliga krav på arbetsplatser för att de ska få ta emot lärlingar. Det ska finnas utbildade handledare och arbetsplatserna ska kunna visa att de kan ge lärlingen en allsidig utbildning. En arbetsgivare som inte på egen hand klarar detta kan gå ihop med andra arbetsplatser och bilda ett lärlingsnätverk som gemensamt tar hand om en eller flera lärlingar, som då roterar mellan arbetsplatserna.

Avhoppen från lärlingsutbildningarna i de ovan nämnda länderna är i allmänhet lägre än i de svenska gymnasiala yrkesprogrammen. För vissa elever kan det vara ett mer stimulerande sätt att tillgodogöra sig en gymnasieutbildning, då den tid som är förlagd i skolan är avsevärt mindre. Det ställs också tydligare krav på närvaro, i vissa fall längre arbetsdagar och mer ansvarstagande än i de skolförlagda yrkesprogrammen.

Fördelar med lärlingsutbildning

Ett lärlingssystem kan vara fördelaktigt både för lärlingen och för arbetsgivaren. Genom ett lärlingssystem får lärlingen en yrkesutbildning

PROP. 2012/13:1

väl anpassad till arbetslivets krav och nyttig arbetslivserfarenhet. Lärlingsutbildningen med- för även kontakter och nätverk inom yrkes- området, vilket underlättar jobbsökandet efter lärlingsperiodens slut.

För arbetsgivare kan lärlingssystemet vara en del av kompetensförsörjningen. De får flera år på sig att ge lärlingen bransch- och arbetsplats- specifika kunskaper och samtidigt möjlighet att bedöma om de vill anställa lärlingen efter fullgjord utbildning. Många arbetsgivare tar sig an fler lärlingar än de har möjlighet att anställa, och vissa företag har inte möjlighet att ha lärlingar alls. Gemensamt för alla arbetsgivare är dock att de drar fördel av ett system där ungdomarna utbildas på arbetsplatserna för att sedan direkt vara anställningsbara inom yrket.

Lärlingsutbildning i Sverige

I Sverige finns sedan 2008 möjlighet att gå de gymnasiala yrkesprogrammen som lärling. Det ställs samma formella krav på dessa elevers förkunskaper som i den skolförlagda yrkes- utbildningen, utbildningsmålen är desamma och båda alternativen leder till gymnasial yrkes-

Tabell 1.7 Översikt av olika länders lärlingssytem

examen. Inom lärlingsutbildningen ska dock minst hälften av utbildningstiden vara arbets- platsförlagd. Antalet lärlingar är fortfarande litet (färre än 2 000 elever påbörjade lärlings- utbildningar under höstterminen 2011) och det behövs fortsatta ansträngningar för att tydlig- göra fördelarna med lärlingsprogram för såväl arbetsgivare som ungdomar. I denna proposition görs satsningar på lärlingsprogrammen i form av förlängda och höjda anordnarbidrag samt medel till utformning och etablering av en handledar- utbildning.

Ett fåtal branscher, främst byggbranschen, har sedan länge egna lärlingsavtal. Utbildningarna ägs av partsorganisationerna, regleras av kollektivavtal och övervakas av yrkesnämnderna. Därutöver finns sedan några år tillbaka ett avtal

om yrkesintroduktion för unga, mellan			bl.a.
IF Metall	och	Teknikarbetsgivarna	(se

avsnitt 1.5.6). Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att inrätta en ny anställningsform, lärlingsprov- anställning, som syftar till att underlätta för denna typ av lösningar (dir. 2011:87).

	Andel av varje	Fördelning	Ersättning till elev	Ersättning till	Genomströmning
	årskull i	Fördelning		Ersättning till
	årskull i	arbetsplats/skola		arbetsgivare
	lärlingssystem	arbetsplats/skola		arbetsgivare
	lärlingssystem
					Ca 20% avbryter, men hälften av dem
Tyskland	Ca 43%	Ca 70%/30%	I snitt 1/3 av	Svårplacerade kan få	byter bara program och fortsätter
Tyskland	Ca 43%	Ca 70%/30%	genomsnittslönen i yrket.	stöd.	annan lärlingsutbildning. Ca 90% av
			genomsnittslönen i yrket.	stöd.	annan lärlingsutbildning. Ca 90% av
					de som går upp klarar examinationen.
			I snitt 1/3 av	Ja, flertalet	Ca 10% avbryter.
Österrike	Ca 40%	Ca 75%/25%	I snitt 1/3 av	Ja, flertalet	Mellan 78% och 94% av de som går
Österrike	Ca 40%	Ca 75%/25%	genomsnittslönen i yrket.	subventioner.	Mellan 78% och 94% av de som går
			genomsnittslönen i yrket.	subventioner.	upp klarar examinationen.
					upp klarar examinationen.

			Mellan 10 och 20% av	Ytterst sällan och	Ca 20% avbryter.
Schweiz	Ca 55%	Ca 70%/30%	Mellan 10 och 20% av	Ytterst sällan och	Ca 90% av de som går upp klarar
Schweiz	Ca 55%	Ca 70%/30%	genomsnittslönen i yrket.	liten.	Ca 90% av de som går upp klarar
			genomsnittslönen i yrket.	liten.	examinationen.
					examinationen.
			Mellan 30 och 80% av	Ca 100 000 NOK för
Norge	Ca 30%	50%/50%	Mellan 30 och 80% av	2 år (+50 000 för	Ca 30% avbryter.
Norge	Ca 30%	50%/50%	genomsnittslönen i yrket.	2 år (+50 000 för	Ca 30% avbryter.
			genomsnittslönen i yrket.	traditionella yrken).
				traditionella yrken).

			Finns möjlighet men
Sverige	Ca 2%1	Ca 50%/50%	utgångspunkten är att	30 000 kronor per år.	Nyligen etablerat.
			lärlingarna får
			studiebidrag.

1 I Sverige är lärlingsutbildningen på gymnasienivå under uppbyggnad. Den angivna siffran avser det första året med ett permanent system. I övriga länder är lärlingssystemen etablerade sedan länge.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder

Mottagningen i kommunerna

Etableringsreformen har förstärkt arbets- marknadsperspektivet i introduktionen av nyanlända. Regeringen har under 2012 genom- fört åtgärder för att minska marginaleffekterna och därmed skärpt fokus på arbete i etablerings- processen. Delar av etableringsreformen kan komma att behöva justeras och utvecklas ytterligare för att ge bästa möjliga resultat. Som underlag i detta arbete har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att följa upp genom- förandet av etableringsreformen. Statskontoret överlämnade sin rapport i juni 2012. Förslagen bereds nu i Regeringskansliet.

Ett antal förändringar av etableringsreformen föreslås redan i denna proposition. Regeringen avser att under hösten 2012 återkomma till riksdagen med en proposition om vissa tillfälliga undantag från den tidsfrist som finns inom vilken en anhörig behöver ansöka om uppehålls- tillstånd för att omfattas av etableringsreformen. Ändringen innebär att vissa anhöriga, som ansökt om uppehållstillstånd senare än två år efter det att anknytningspersonen första gången har tagits emot i en kommun, kan omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Förslaget avser anhöriga som har ansökt om uppehållstillstånd till och med utgången av 2013. Regeringen avser att under 2013 återkomma till riksdagen med en proposition om en permanent utvidgning som innebär att tidsgränsen ändras från två till sex år. Regeringen avser därtill att se över möjligheterna att genomföra ytterligare förändringar i regelverken för nyanländas etablering som innebär att det införs krav för nyanlända på att acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete liknande de krav som ställs i arbetslöshets- försäkringen.

Eftersom antalet nyanlända personer som omfattas av etableringslagen väntas öka de närmaste åren föreslår regeringen även att Arbetsförmedlingen tillförs ytterligare resurser. Vidare föreslås flera åtgärder för att öka möjligheterna till arbetsplatsförlagda insatser för personer inom etableringsuppdraget. Det sker dels genom ett praktiskt basår som ska bestå av arbetsträning som kan kombineras med svensk- undervisning och utbildning riktad mot behoven på den arbetsplats där arbetsträningen bedrivs, dels genom införandet av en möjlighet för

arbetsgivare att erhålla merkostnadsersättning vid arbetsträning.

Regeringen föreslår att medel avsätts för att skapa ett prestationsbaserat ersättningssystem för kommuner som sluter överenskommelser om flyktingmottagande. För att stimulera ett snabbt kommunmottagande föreslås också en möjlighet för kommuner att ansöka om kostnadstäckning för hyreskostnader som uppstått innan nyanlända kunnat flytta in.

Även de barn som vistas i landet utan tillstånd bör ha möjlighet att gå i skola. Regeringen anser att dessa barn i huvudsak ska ges samma rätt till utbildning i förskoleklass, grund- och gymnasie- skola som barn som är bosatta i landet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2013. Förslaget är en del i ramöverenskommelsen om migrationspolitik mellan regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna.

Föräldraförsäkringen

Regeringen aviserade i 2012 års ekonomiska vårproposition att den avsåg att pröva möjlig- heterna att vidta åtgärder för att motverka att utrikes födda kvinnor under lång tid står utanför arbetskraften. Regeringen avser att återkomma med förslag om att möjligheten att ta ut föräldrapenning efter barnets fyraårsdag begränsas (se vidare avsnitt 1.7.2).

Utbildningsåtgärder

En relevant utbildning är avgörande för arbetsmarknadsutfallet, varför regeringen föreslår ett antal åtgärder på utbildningsområdet riktade till utrikes födda. Bland annat föreslås utökad undervisningstid för nyanlända elever i grundskolan, kartläggning och uppföljning av nyanlända elevers kunskaper, kompetens- utveckling för lärare samt information om skolväsendet och det fria skolvalet på flera språk.

Goda kunskaper i svenska språket kan vara avgörande för individens möjligheter till själv- försörjning. Regeringen har under de senaste åren bedrivit ett omfattande arbete för att höja kvaliteten inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Regeringen går nu vidare och föreslår ett tillfälligt statsbidrag för kvalitets- höjande insatser inom sfi.

Ökad efterfrågan och entreprenörskap

För att öka efterfrågan på utrikes födda på arbetsmarknaden föreslås vissa förstärkningar av instegsjobben, t.ex. att instegsjobb på heltid ska kunna erhållas i 12 månader. Därtill föreslås

åtgärder för en mer effektiv validering av nyanländas utbildning och kompetens. Entre- prenörskap bland utrikes födda stimuleras genom satsningar på rådgivning om import- och exportmarknader och informationsinsatser om den svenska upphandlingsmarknaden på olika språk föreslås.

Kommunernas arbete mot utanförskap

Regeringen föreslår en tillfällig satsning för att genom ett prestationsbaserat bidrag stimulera kommunernas arbete för att minska utanför- skapet i de 15 stadsdelar som valts ut för special- insatser inom ramen för programmet urban utveckling.

1.5.3Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa

Andelen av de arbetslösa som varit arbetslösa relativt lång tid har ökat under finans- och skuldkrisen. Långtidsarbetslösheten är ett allvarligt problem eftersom chansen att hitta ett jobb minskar med tiden som arbetslös. Långa arbetslöshetsperioder gör det i allmänhet svårare för individen att få arbete och ökar risken för varaktigt utanförskap. Förutom de stora konsekvenserna för den enskilde förlorar samhället produktionskapacitet och får minskade skatteintäkter, samtidigt som kostnaderna för t.ex. arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och ekonomiskt bistånd ökar. Stora skillnader i olika gruppers möjligheter på arbetsmarknaden skapar orättvisor och kan leda till sociala spänningar i samhället.

Det är därför en viktig utmaning att säker- ställa att långtidsarbetslösa får det stöd de behöver för att hitta ett arbete. Vidare krävs insatser som motverkar att fler blir långtids- arbetslösa. En effektiv arbetsförmedling och en väl utformad arbetslöshetsförsäkring är nöd- vändiga för att kunna möta långtidsarbets- lösheten.

För att öka de långtidsarbetslösas konkurrens- kraft på en arbetsmarknad med sammanpressad lönestruktur och relativt höga ingångslöner är lönesubventionerade anställningar ett viktigt instrument. Det finns i dag flera olika former av lönesubventionerade anställningar att tillgå för

PROP. 2012/13:1

arbetsgivare som anställer personer som av olika skäl varit borta från arbetsmarknaden en längre tid.25 Exempelvis kan en ung person som har varit arbetslös i minst 18 månader genom ett särskilt anställningsstöd få en månadslön på 20 000 kronor före skatt, medan arbetsgivaren endast har en lönekostnad på ca 3 800 kronor.

Långtidsarbetslösa med kort utbildning kan också vara i behov av ytterligare utbildning för att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Regeringens åtgärder

Regeringen bedömde i samband med budget- propositionen för 2012 att uppföljningen av arbetslösas jobbsökande behövde öka och att fler åtgärder skulle vidtas tidigt i arbetslöshets- perioderna för att motverka att fler blir långtidsarbetslösa. Regeringen bedömde också att stödet till långtidsarbetslösa behövde förbättras genom en ökad aktivitet och kvalitet i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för unga. Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om resurstillskott till Arbets- förmedlingen för dessa ändamål. Hittills har reformerna inte fått fullt genomslag på t.ex. aktivitetsnivån. Arbetsförmedlingens imple- mentering av reformerna pågår dock under hela 2012. Regeringen följer utvecklingen noga och lämnar redan i denna proposition förslag på ytterligare åtgärder för att möta långtids- arbetslösheten.

För att underlätta för personer i jobb- och utvecklingsgarantin att få ett arbete föreslås att det höjda taket samt handledarstödet i det särskilda anställningsstödet görs permanent, samtidigt som den ytterligare förstärkningen av detta handledarstöd förlängs för deltagare i sysselsättningsfasen. Möjligheten till att delta i t.ex. arbetsmarknadsutbildning i sysselsättnings- fasen föreslås också förlängas. För att löne- subventioner, såsom anställningsstödet, ska förbättra svaga gruppers anställningsbarhet krävs att de är väl kända bland arbetsgivarna. Regeringen avser därför att ge Arbets- förmedlingen i uppdrag att förbättra

25 För en översikt se 2012 års ekonomiska vårproposition (prop. 2011/12:100), s.118.

PROP. 2012/13:1

informationen om anställningskostnaderna för olika stödformer.

För att motverka att arbetslösheten biter sig fast till följd av den svaga konjunkturen föreslås vidare en förstärkning av de tidiga arbetsmarknadspolitiska insatserna. Inom arbetsmarknadspolitiken föreslår regeringen att medel tillförs för fler praktik- och utbildnings- platser för personer med hög risk för långtidsarbetslöshet. Förslaget motsvarar ca 9 500 platser 2013 och 4 750 platser 2014.

1.5.5En stärkt arbetslinje och tydligare krav

Arbetslinjen innebär att krav på den enskilde att försöka hitta en egen försörjning kombineras med stöd och drivkrafter till arbete. Erfaren- heten visar att övergången från arbetslöshet till sysselsättning ökar när förmedlingsinsatser kombineras med kontroll av arbetssökandet. Enligt regeringen bör samtliga arbetslösa aktivt söka arbete. Samma krav bör därför i princip ställas på arbetslösa som uppbär arbetslöshets- ersättning, aktivitetsstöd eller ekonomiskt

1.5.4Ökade möjligheter för personer med bistånd. Uppföljningsåtgärderna i de olika

funktionsnedsättning

Många personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga står långt ifrån arbetsmarknaden och gruppen förväntas växa till följd av att fler personer kommer in på arbets- marknaden, bl.a. från sjukförsäkringen. Förut- sättningarna för dessa personer att finna och behålla ett arbete måste förbättras. Alla ska ha möjlighet att delta i arbetslivet utifrån sina förmågor och förutsättningar.

En tänkbar förklaring till den svåra arbets- marknadssituationen bland personer med funktionsnedsättning kan vara att arbetsgivare kan sakna information om vilken typ av hjälp de kan få för att anställa dem, t.ex. i form av löne- subventionerade anställningar. En ytterligare förklaring kan vara normer och attityder i arbetslivet. Det kan även förekomma att vissa personer med funktionsnedsättning diskrimi- neras på arbetsmarknaden.

Regeringens åtgärder

För att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att få ett arbete, ökas möjligheten att få individuellt stöd på en ny arbetsplats (s.k. SIUS). Detta bedöms vara särskilt viktigt för unga med aktivitetsersättning. Vidare avser regeringen öka flexibiliteten i användandet av stödinsatser för denna grupp.

Därtill avser regeringen att ge Arbets- förmedlingen i uppdrag att förbättra sin information till arbetsgivare om olika stöd- former vid anställning. Regeringen föreslår också ett praktikprogram inom statliga myndigheter för personer med funktionsnedsättning.

regelverken bör generellt sett också vara likartade.

Oavsett vilken typ av ersättning individen erhåller har Arbetsförmedlingen i uppdrag att följa upp arbetssökandet hos de personer som är inskrivna som arbetslösa vid förmedlingen. Det gäller också i fråga om personer som uppbär ekonomiskt bistånd.

Arbetslöshet är den vanligaste anledningen till att ekonomiskt bistånd lämnas. För de individer där så är fallet är det viktigt att Arbets- förmedlingen i så stor utsträckning som möjligt stödjer kommunen i dess arbete att säkerställa att individen står till arbetsmarknadens förfogande.

Regeringens åtgärder

Regeringen ser ett fortsatt behov av reformer för att förtydliga de krav som gäller för alla som uppbär arbetsmarknadsrelaterade ersättningar eller försörjningsstöd från det offentliga. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2012 flera åtgärder för att bl.a. förbättra kontrollen och uppföljningen av de arbetslösas arbetssökande. Genomförandet av dessa reformer bör noga följas och säkerställas. I anslutning till denna proposition föreslås också att uppföljningsåtgärderna inom arbetslöshets- försäkringen reformeras så att åtgärderna blir fler och effektivare. Det blir också tydligare att den arbetslöse själv ska ansvara för att visa att denne söker efter jobb.

I syfte att öka likabehandlingen avser regeringen att göra en översyn av uppföljnings- åtgärderna i aktivitetsstödet för att harmonisera dem med åtgärderna inom arbetslöshets- försäkringen. Översynen tar sikte på förslag eller

avisering av förändringar av regelverket i samband med budgetpropositionen för 2014. För 2013 avser regeringen att ge Arbets- förmedlingen i uppdrag att säkerställa implementeringen av de krav som finns i respektive program. Regeringen avser också att införa krav på nyanlända i etableringsreformen att acceptera ett erbjudande om lämpligt arbete i hela landet i likhet med de krav som ställs i arbetslöshetsförsäkringen.

Mottagaren av ekonomiskt bistånd måste själv ge sitt medgivande för att Arbetsförmedlingen ska kunna ge information till kommunen för socialtjänstens biståndsbedömning. Regeringen avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att främja informationsspridningen om hur kommuner och Arbetsförmedlingen kan samverka för att stödja arbetssökandet för biståndstagare, bl.a. om hur Arbetsförmedlingen effektivt kan kommunicera med socialtjänsten om detta arbetssökande. Regeringen föreslår vidare att Arbets- förmedlingen tillförs resurser för att stärka uppföljningen av biståndstagares arbetssökande. I syfte att förbättra informationsutbytet rörande biståndstagares arbetssökande kommer vidare Arbetsförmedlingen att bedriva en aktiv dialog med aktörer på nationell och regional nivå. Regeringen avser även att analysera hur upp- följningen av arbetssökandet för dem med ekonomiskt bistånd ytterligare kan effektiviseras.

Underlätta övergången från ekonomiskt bistånd till arbete

För att stärka drivkrafterna för övergång till arbete eller utökning av arbetstiden för personer med ekonomiskt bistånd avser regeringen att föreslå att beräkningen av försörjningsstöd ska ändras så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till bistånd. Regeringens avsikt är att förändringen ska kunna träda i kraft den 1 juli 2013. Regeringen avser att under våren 2013 återkomma till riksdagen om reformens närmare utformning.

Regeringen anser inte att kommunernas möjlighet att anordna arbetsmarknadsverk- samhet för personer med försörjningsstöd och ställa krav på deltagande för rätt till stöd ska bero på den sökandes ålder. Regeringen avser därför att föreslå att kommunerna ges möjlighet att ställa samma krav på deltagande i praktik och kompetenshöjande insatser för personer med försörjningsstöd oavsett personens ålder.

PROP. 2012/13:1

Regeringen avser att under våren 2013 återkomma till riksdagen i frågan.

År 2008 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som innebar att det vid beräkningen av försörjningsstödets storlek ska bortses från barns och skolungdomars arbets- inkomster upp till ett halvt prisbasbelopp per kalenderår. Syftet med ändringen var att stärka anknytningen till arbetsmarknaden för ungdomar i hushåll som är beroende av försörj- ningsstöd. Regeringen aviserar nu en höjning av denna inkomstgräns till ett prisbasbelopp.

1.5.6Önskvärt med fler partsöverenskommelser

Regeringen ser positivt på de samtal som har ägt rum mellan vissa av arbetsmarknadens parter under de senaste åren, bl.a. kring hur ungas inträde på arbetsmarknaden kan underlättas och hur jobben kan bevaras i svåra ekonomiska kriser genom s.k. korttidsarbete. I Regeringskansliet utreds för närvarande hur ett system för s.k. korttidsarbete skulle kunna utformas. Under hösten 2012 inleder Privattjänstemannakartellen och Svenskt Näringsliv förhandlingar om omställningsfrågor. Landsorganisationen och Svenskt Näringsliv har inlett ett partsgemensamt arbete om omställningsfrågor.

Regeringen vill stödja ytterligare ansträng- ningar från alla parter med att hitta breda överenskommelser som ger plats för fler personer på arbetsmarknaden eller generellt förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Regeringen för samtal med arbetsmarknadens parter om hur inträdet för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden ska kunna underlättas. Dessa samtal fortsätter under hösten 2012.

Under de senaste åren har det inom vissa kollektivavtalsområden slutits avtal om yrkesintroduktion. Dessa avtal syftar till att underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga. Avtalen, som i detalj skiljer sig åt mellan olika avtalsområden och som ännu omfattar få unga, innebär i korthet att en ung person kan anställas till en lön som är lägre än rådande ingångslön samtidigt som denne erbjuds utbildningsinsatser. Regeringen bedömer att avtal om yrkes- introduktion kan bidra till att underlätta arbetsmarknadsinträdet och minska ungdoms- arbetslösheten. Regeringen vill stödja parts-

PROP. 2012/13:1

överenskommelser i syfte att fler avtal om yrkesintroduktion ska tecknas och att fler anställningar kommer till stånd inom ramen för dessa avtal. I en sådan jobbpakt skulle parterna ansvara för att betydligt fler unga anställs genom yrkesintroduktionsavtal, medan staten skulle kunna bidra till att stödja anställningar inom ramen för dessa avtal.

1.6Ett stabilt finansiellt system och stärkt konsumentskydd

En stabil och väl fungerande finansiell sektor är en förutsättning för investeringar, produktion, sysselsättning och sparande. Finansiella kriser har visat sig vara mycket kostsamma och utgör därför ett allvarligt hot mot de offentliga finanserna och ett lands ekonomiska utveckling. Arbetet med att säkerställa ett stabilt finansiellt system i spåren av den finansiella krisen är därför högt prioriterat, särskilt mot bakgrund av den pågående finans- och skuldkrisen i ett antal av EU-länderna.

Sverige har en av de största banksektorerna i Europa, mätt som bankernas totala tillgångar som andel av BNP (se diagram 1.4). Att Sverige har en stor banksektor beror bl.a. på att svenska banker har en relativt stor verksamhet utom- lands. Eventuella problem i den utländska verksamheten kan sprida sig till den svenska verksamheten och därigenom påverka den svenska ekonomin negativt. De svenska bankerna finansierar dessutom sin verksamhet i hög utsträckning på den internationella marknaden. Denna typ av finansiering är ofta problematisk i tider av finansiell stress.

Diagram 1.4 Banktillgångar i förhållande till BNP i

respektive land

Procent av BNP

Schweiz Storbritannien Nederländerna Sverige Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Irland Portugal Medelvärde Grekland Belgien Italien Luxemburg Slovenien Finland Tjeckien Lettland Ungern Polen Bulgarien Litauen Rumänien Slovakien Estland

100

200

300

400

500

600

700

Anm.: Den ljusare delen av Sveriges stapel visar de fyra storbankernas tillgångar utomlands i förhållande till Sveriges BNP. I övriga länder i diagrammet ingår bankernas tillgångar utomlands i de svarta staplarna.

Källa: Riksbanken.

Det finns många fördelar för ett land av att ha en stor banksektor, bl.a. genom att företag och hushåll får tillgång till ett stort utbud av finansiella tjänster. En stor banksektor medför dock att ett land blir sårbart för störningar i det finansiella systemet. En finansiell kris, som innebär att staten tvingas agera för att upprätt- hålla stabiliteten i det finansiella systemet, riskerar därmed att bli mer kostsam för Sverige än för många andra länder.

Om skuldkrisen i Europa skulle förvärras och spridas ytterligare är regeringen beredd att vidta nödvändiga åtgärder i syfte att säkerställa den finansiella stabiliteten. Regeringen fortsätter även arbetet med förebyggande åtgärder som främjar den finansiella stabiliteten och som minskar risken för att skattebetalarna ska behöva betala för ett högt risktagande hos bankerna.

1.6.1Skärpta kapitaltäckningsregler

Ur ett stabilitetsperspektiv är det nödvändigt att bankernas verksamhet finansieras av en till- räckligt hög andel eget kapital. De fyra svenska storbankerna har kärnprimärkapital på mellan 12 och 17 procent av deras riskvägda tillgångar.26 Det är höga nivåer, både i en internationell jämförelse och i förhållande till gällande minimikrav. Eftersom den svenska banksektorn är jämförelsevis stor och gränsöverskridande är det enligt regeringen nödvändigt att de svenska bankerna har en större andel eget kapital än bankerna i länder med mindre banksektorer. Därmed blir bankerna mer motståndskraftiga mot förluster. Regeringen har tillsammans med Riksbanken och Finansinspektionen aviserat att kravet på storbankernas kärnprimärkapital under 2013 ska höjas till 10 procent av de riskvägda tillgångarna. Kravet höjs sedan till 12 procent 2015. Inom ramen för de nya kapitaltäcknings- reglerna på EU-nivå har regeringen aktivt och framgångsrikt verkat för att medlemsstaterna ska få sätta högre nationella krav. Motivet till detta är Sveriges stora och starkt sammankopplade banksektor.

De svenska bankerna finansierar sig i hög utsträckning genom lån på marknaden, inte minst i utlandet. Vid utgången av 2011 utgjordes över hälften av bankernas marknadsupplåning av lån i utländsk valuta. Det är en finansieringsform som kan vara svår att upprätthålla i kristider. När den finansiella krisen träffade den amerikanska ekonomin var det t.ex. för svenska banker särskilt svårt att ta upp lån i amerikanska dollar. En större andel inhemsk finansiering, särskilt i form av eget kapital, kan minska beroendet av lättrörligt kapital.

En stor del av bankernas finansiering utgörs av insättningar från hushållen. Dessa är i normalfallet en mycket stabil finansieringsform. För att upprätthålla finansiell stabilitet är det därför angeläget att hushållens insättningar tryggas genom insättningsgarantin.

Vid sidan av riskerna på inlåningssidan i banksystemet finns risker på utlåningssidan, främst i form av potentiella kreditförluster. Allmänt sett ökar risken för kreditförluster när

PROP. 2012/13:1

utlåningsvolymen ökar. Därmed kan en hög skuldsättning hos hushåll och företag utgöra en större risk för finansiell instabilitet. De svenska hushållens samlade skulder har under de två senaste åren stabiliserats på ca 160 procent av deras sammanlagda disponibla inkomster (se diagram 1.5).27 Trots den höga nivån finns det faktorer som talar för att risken för att hushållen skulle få stora problem att klara sina skulder är låg. Räntekvoten, dvs. räntekostnaderna efter skatteavdrag som andel av de disponibla inkomsterna, ligger nära genomsnittet för de senaste 30 åren. Ett lägre ränteläge de senaste 15 åren har alltså gjort att hushållen kan bära en större skuld utan att det med nödvändighet påverkar risken för finansiell instabilitet.

Diagram 1.5 Hushållens skuldkvot och räntekvot

Procent av disponibel inkomst

200								20
180		Skuldkvot (t.v.)						18
		Skuldkvot (t.v.)
160		Räntekvot (t.h.)						16
		Räntekvot (t.h.)
140								14
120								12
100								10
80								8
60								6
40								4
20								2
0								0
1980	1984	1988	1992	1996	2000	2004	2008	2012
Källor: Reuters, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Regeringen har höga ambitioner när det gäller omfattningen av och kvaliteten i den finansiella tillsynen. Arbetet med att stärka regelverken och tillsynen av de finansiella företagen och marknaderna ska intensifieras ytterligare. Sammantaget har kraven på Finansinspektionen ökat och regeringen bedömde i budget- propositionen för 2012 att resurserna till myndigheten successivt behöver öka 2012–2014.

26 Avser beräkningsprinciper för kapitaltäckning enligt Basel 2 för halvårsskiftet 2012 enligt bankernas egna kvartalsrapporteringar.

27 De sänkningar av skatten på boende som gjorts efter 1991 beräknas ha bidragit till att bostadspriserna har ökat med ca 10 procent (Riksbanken (2011), Riksbankens utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden). Detta leder på sikt till en högre skuldsättning hos hushållen.

PROP. 2012/13:1

1.6.2Starkare konsumenter

Finansiella produkter och tjänster har stor betydelse för den enskilde konsumentens privat- ekonomi, t.ex. när det gäller pensionssparande och bostadslån. Tillgången till denna typ av produkter gör det möjligt för hushållen att fördela konsumtionen över livet och sprida riskerna. Utbudet av produkter ökar ständigt. Det är därför viktigt med tydlig information och en hög grad av transparens så att konsumenten dels ges god insikt i själva produkten, dels ges förutsättningar att välja mellan olika produkter från olika finansiella företag.

En väl fungerande finansmarknad förutsätter kunniga och välinformerade konsumenter. En central utmaning för politiken på finans- marknadsområdet är att minska det kunskaps- och informationsunderläge som konsumenten befinner sig i. Bättre kunskap och tydligare information kan på sikt öka förtroendet mellan aktörerna på de finansiella konsument- marknaderna. I vissa fall är det dock motiverat med mer ingripande åtgärder, t.ex. vid försäljning av komplexa finansiella produkter (s.k. strukturerade produkter).

Lånekontrakt mellan långivare och låntagare måste upprättas enligt sunda principer och vara utformade på ett sådant sätt att åtagandet kan uppfyllas även om bostadspriserna faller eller om låntagaren blir arbetslös. Det är också viktigt att räntemarginalerna återspeglar den underliggande risken, att belåningsgraden är tillräckligt låg så att fallande bostadspriser inte urholkar värdet på säkerheten till lånet i alltför stor utsträckning och att hushållen uppmärksammas på kostnads- fördelarna med att amortera på sina lån.

Regeringens åtgärder

Regeringen anser att utbudet av finansiella produkter behöver genomlysas och att konsumentskyddet på finansmarknaderna behöver stärkas. Ett led i detta är att stärka myndigheternas tillsyn över finansmarknaden. Finansinspektionens ökade resurser ger bättre förutsättningar att stärka konsumentskyddet. Utöver Finansinspektionen har även Konsumentverket i uppdrag att granska och övervaka finansmarknaden, särskilt avseende information om och marknadsföring av finansiella produkter. Regeringen förstärker nu

Konsumentverkets uppdrag och ger myndig- heten ökade medel för tillsynsåtgärder på det finansiella området.

I syfte att stärka konsumenternas möjligheter att efterfråga finansiella produkter som är anpassade till deras ekonomiska situation och riskvillighet, fortsätter regeringen att satsa på finansiell folkbildning. Det tidigare aviserade resurstillskottet till Finansinspektionen 2013 ger myndigheten möjlighet att ytterligare intensifiera satsningen på informations- och utbildningsåtgärder.

Regeringen arbetar också aktivt på EU-nivå för att uppnå ett mer ändamålsenligt råd- givningsbegrepp. De olika lagar för distribution av finansiella produkter som gäller i dag är inte tillräckliga. Regeringen överväger även en nationell översyn av rådgivningsmarknadens reglering.

Finansmarknadens dynamik medför att nya produkter och tjänster hela tiden växer fram. Det kan innebära att företag erbjuder olika finansiella tjänster och produkter utan att verksamheten tillståndsprövas eller står under Finansinspektionens tillsyn. Ett exempel är kreditgivning till konsumenter i form av snabblån, ofta med extremt höga effektiva räntesatser. Den typen av lån resulterade i över 33 000 ärenden om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten under 2011. Ett annat exempel är viss inlåningsverksamhet som kan bedrivas utan banktillstånd, vilket bl.a. innebär att pengarna inte är skyddade av insättnings- garantin. Regeringen ser nu över regelverket och behovet av tillstånd för dessa verksamheter.

Regeringen vill också öka transparensen, särskilt på bolånemarknaden. Regeringen avser därför att ge Finansinspektionen i uppdrag att utreda möjliga åtgärder för hur bankerna ska kunna öka kundernas insyn i hur utlånings- räntorna bestäms och överväga om bankerna bör åläggas att publicera finansieringskostnaden för en viss typ av bolån. Därmed får konsumenterna en tydligare bild av vilket förhandlingsutrymme som finns vid tecknande av bostadslån.

Därutöver pågår ett lagstiftningsarbete för att ta fram en mer rättvis och enkel modell för beräkning av den s.k. ränteskillnadsersättningen vid förtidsinlösen av bundna bostadslån. Syftet är att öka rörligheten på bankmarknaden.

1.7Välfärd för alla och jämnare fördelning

Regeringens välfärdspolitik är inriktad på att upprätthålla en god tillgång till vård och omsorg av hög kvalitet, ett tryggt samhälle för alla samt en jämnare inkomstfördelning.

1.7.1Mer tillgänglig och trygg vård och omsorg

Ett välfärdssamhälle ska erbjuda sina medborgare en god tillgång till sjukvård och omsorg av hög kvalitet. Detta är avgörande för den enskildes trygghet och välbefinnande. Regeringens mål för sjukvården och omsorgen är att hela befolk- ningen, oavsett inkomst och bakgrund, ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård och omsorg av god kvalitet. Det är också centralt att äldre personer ska kunna leva ett aktivt liv samt ha inflytande i samhället och valfrihet i sin vardag. En mångfald av utförare inom välfärdssektorn ökar valfriheten och stimulerar till utveckling av nya arbetssätt som gynnar såväl patienter och brukare som personal.

Regeringen har inom vård- och omsorgs- området vidtagit åtgärder som har bidragit till betydande förbättringar i form av ökad tillgäng- lighet och patientsäkerhet. Vårdköerna har kortats genom den s.k. kömiljarden och fler har fått möjlighet att välja vårdgivare genom lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Det finns dock behov av att fortsätta att förbättra vården och omsorgen, inte minst mot bakgrund av upp- märksammade brister i delar av äldreomsorgen.

Regeringens åtgärder

Utgångspunkten för de åtgärder som regeringen föreslår inom sjukvårds- och omsorgsområdet är att nyttan av åtgärderna ska tillfalla patienter och brukare i form av förbättrad kvalitet och effektivitet samt skattebetalarna i form av en förbättrad resursanvändning. Landsting och kommuner är huvudmän för sjukvården och omsorgen. Statens insatser för att påverka och värna kvaliteten på dessa områden sker därför främst genom lagstiftning, tillsyn och stimulans- bidrag, samt att ta fram, sammanställa och förmedla kunskap.

PROP. 2012/13:1

För att främja en bättre kvalitet inom sjuk- vården och omsorgen föreslår regeringen en förstärkning av den statliga tillsynen i form av ett resurstillskott. Regeringens avsikt är där- utöver att under hösten 2012 återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en renodlad inspektionsmyndighet. Sammantaget kan regeringens förslag leda till en mer kraftfull och effektiv tillsyn av sjukvård och omsorg.

Regeringen föreslår också en satsning på att utveckla och erbjuda s.k. hälsokonton. Genom ett personligt hälsokonto ges individen tillgång till sin vårdinformation och möjligheterna till delaktighet i sin egen hälsoutveckling stärks. Individen ges bl.a. tillgång till sin vård- information, t.ex. journaluppgifter. Syftet med satsningen är att stärka den enskilda människans ställning och delaktighet i vården.

Regeringen avser att föreslå att personer som vistas i landet utan tillstånd ska ges utökad tillgång till offentligt subventionerad sjukvård fr.o.m. den 1 juli 2013. En proposition med detta innehåll kommer att lämnas till riksdagen under våren 2013. Förslaget är en del i ramöverens- kommelsen om migrationspolitik mellan regeringspartierna och Miljöpartiet de gröna.

Mångfald och krav på ägare inom välfärdssektorn

Mångfalden av aktörer inom de offentliga välfärdstjänsterna har ökat under senare år. Utvecklingen är positiv. Människors valfrihet och möjlighet till självbestämmande har ökat. Genom ökade möjligheter att välja utförare av offentligt finansierade tjänster förväntas även tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten öka i de insatser som erbjuds. Samtidigt har frågor kring kvalitet, vinster, försäljningar och privata aktörer inom välfärdssektorn aktualiserats på senare tid. Samhället har legitima krav på att de som äger och driver verksamhet inom skola, vård och omsorg levererar hög kvalitet på sina tjänster och inte agerar ekonomiskt kortsiktigt.

Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda vilka möjliga villkor, utöver redan befintliga krav, som bör ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärds- sektorn i samband med att tillstånd beviljas för en verksamhet. Kraven ska utformas på sådant sätt att de främjar att verksamhet inom välfärdssektorn fortsatt kan bedrivas i olika drifts- och ägarformer. Det är viktigt att utbudet av utförare inom välfärdssektorn inte minskar, utan att mångfalden kan fortsätta att utvecklas.

PROP. 2012/13:1

Utredningen bör därför också ha som uppdrag att se över olika sätt att främja utvecklings- möjligheter för mindre aktörer inom välfärds- området, framför allt vad gäller kapitaltillgången.

1.7.2Ökad valfrihet och trygghet för föräldrar

Sverige har en ambitiös familjepolitik som ska göra det möjligt att förena familjeliv och yrkesliv för både kvinnor och män och bl.a. bidra till ökad valfrihet och makt över den egna livssituationen för alla barnfamiljer. Regeringen har därför infört en möjlighet för föräldrar att från 2012 kunna ta ut föräldrapenning samtidigt i trettio dagar under barnets första levnadsår. Vidare har regeringen 2012 förenklat jämställdhetsbonusen och förstärkt bostads- bidraget. Regeringen aviserade i 2012 års ekonomiska vårproposition att den avsåg att pröva möjligheter att vidta åtgärder för att motverka att utrikes födda kvinnor under lång tid står utanför arbetskraften.

Regeringens åtgärder

Regeringen bedömer att en förändring i föräldrapenningens konstruktion kan förbättra möjligheterna för bl.a. nyanlända utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen avser därför att återkomma med förslag om att högst 20 procent av de 480 föräldrapenningdagarna ska kunna sparas till tid efter barnets fyraårsdag, vilket innebär att föräldrarna kan ta ut högst 96 dagar efter denna tidpunkt. Vidare avser regeringen att höja den övre åldersgränsen för uttag av föräldrapenning från åtta till tolv år. Regeringen avser också att lämna andra förslag inom föräldraförsäkringen som leder till ökad valfrihet och ökad trygghet, samt enklare regler för föräldrar. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med lagförslag under 2013.

Regeringen föreslår vidare i denna proposition en förbättring av ekonomin för de barnfamiljer som har de lägsta inkomsterna genom att höja grundnivån i föräldrapenningen från 180 till 225 kronor per dag. Höjningen av grundnivån förstärker ekonomin för framförallt unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och de som av andra skäl inte

uppfyller krav på att få föräldrapenning på sjukpenningnivå. I denna proposition föreslås också att kravet på intyg om ett barns frånvaro från förskola, skola, pedagogisk omsorg eller fritidshem för att få rätt till tillfällig föräldra- penning slopas. Enligt Försäkringskassans bedömning kan god kontroll upprätthållas med andra medel som är mer effektiva, såsom slump- mässig kontroll mot arbetsgivare, förskolor och skolor samt ytterligare arbete med riskanalyser. Därutöver avser Försäkringskassan att skicka ut brev till föräldrar som har blivit kontrollerade för att sprida information om att kontroller görs kontinuerligt. Regeringen avser att noga följa utvecklingen och att återkomma i denna fråga samt vid behov presentera förslag för att minska felaktiga utbetalningar.

1.7.3Stärkt rättsväsende för en tryggare vardag

Regeringen har både under innevarande och föregående mandatperiod förstärkt rätts- väsendet. Förstärkningarna har skett för att effektivisera och förbättra brottsbekämpningen i syfte att fler brott ska förebyggas, samtidigt som fler av de brott som begås ska klaras upp och lagföras. Straffen för allvarliga våldsbrott och flera andra brott har skärpts. Vidare har resurserna för ärendehanteringen inom rätts- väsendets samtliga myndigheter förstärkts och antalet poliser har ökat kraftigt.

Fler brott än tidigare klaras nu upp. Undersökningar visar också att allmänhetens förtroende för rättsväsendet har stärkts och att färre oroar sig för att utsättas för brott. Trots dessa förbättringar är det fortfarande alltför många som känner sig otrygga i sin vardag och alltför få brott som klaras upp. Handläggnings- tiderna är dessutom i vissa fall för långa, t.ex. vid hanteringen av ungdomsmål, varför ytterligare effektiviseringar behövs. Ambitionsnivån i kampen mot brottsligheten måste höjas ytterligare.

Regeringens åtgärder

Regeringen föreslår i denna proposition ett flertal åtgärder för att stärka rättsväsendet.

Skärpta straff

Regeringen föreslår bl.a. utökade insatser mot seriebrottslighet, en ambitionshöjning avseende den nationella satsningen mot livsstilskriminella och skärpt kriminalisering av penningtvätt. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka om det finns behov av att stärka det straffrättsliga skyddet för egendom. Vidare kommer regeringen att föreslå en skärpning av minimistraffet för upprepad misshandel och hot mot närstående samt en skärpt sexualbrottslagstiftning. Dessutom avser regeringen att tillsätta en utredare med uppdrag att utarbeta förslag till hur straffrätten på bästa sätt kan användas för att motverka organiserad brottslighet och lämna förslag som ytterligare kan motverka denna typ av brott.

Tidiga och tydliga insatser mot unga som begår brott

Genom att utöka det förebyggande arbetet kan brottsligheten minska. Mot denna bakgrund föreslås satsningar som syftar till att förstärka arbetet med sociala insatsgrupper samt skapa förutsättningar för att det ska kunna vidtas fler åtgärder mot missbruk bland ungdomar. Uppdrag kommer även att lämnas om åtgärder som förebygger återfall under verkställighet och om villkorlig frigivning av unga dömda. Regeringen föreslår dessutom att resurser tillförs i syfte att förkorta handläggningstiderna avseende unga lagöverträdare.

Ökad effektivitet i rättsväsendet

Ytterligare åtgärder krävs för att förbättra och effektivisera ärendehanteringen inom rätts- väsendets myndigheter. Regeringen kommer att fortsätta arbetet med moderniseringen av informationsförsörjningen genom arbetet med att införa ett enhetligt elektroniskt informa- tionsflöde i brottmålsprocessen. Regeringen har dessutom för avsikt att återkomma till riksdagen under mandatperioden med anledning av att Påföljdsutredningen nyligen föreslagit ett reformerat påföljdssystem för vuxna och unga lagöverträdare (SOU 2012:34).

Ett förslag om att göra polisorganisationen till en myndighet presenterades i en utredning den 30 mars 2012 (SOU 2012:13). Regeringen

PROP. 2012/13:1

föreslår i denna proposition att Rikspolis- styrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en polismyndighet.

1.7.4Stöd till ekonomiskt utsatta

Målet med regeringens fördelningspolitik är att den ekonomiska tillväxten och välfärdsökningen i samhället ska komma alla till del. En politik för ökad sysselsättning och minskat utanförskap är kärnan i regeringens fördelningspolitiska strategi. När fler arbetar och färre försörjs av sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna i samhället. Ytterligare utjämning uppnås med hjälp av skatter och transfereringar som syftar till att minska skillnaderna i disponibel inkomst mellan olika hushåll. Omfördelningen av resurser i samhället sker också genom att offentligt finansierad utbildning, sjukvård och infrastruktur m.m. kommer var och en till del oavsett betalningsförmåga. Det finns en bred uppslutning kring att Sverige ska ha en hög ambitionsnivå i fördelningspolitiken i alla dessa dimensioner.

Den enskilt viktigaste förklaringen till varför en del hushåll har en låg ekonomisk standard är en svag anknytning till arbetsmarknaden. En stor andel av de grupper som har svag ekonomi förvärvsarbetar inte alls eller arbetar deltid. Mot denna bakgrund bör politiken även fortsätt- ningsvis vara inriktad mot att minska utanför- skapet genom att öka graden av egenförsörjning.

Trots regeringens tidigare reformarbete för att stärka arbetslinjen är det inte tillräckligt lönsamt att börja arbeta eller att utöka sin arbetstid för personer med ekonomiskt bistånd eftersom en högre arbetsinkomst reducerar biståndet i motsvarande mån. Ekonomiskt bistånd är samhällets yttersta skyddsnät och avsett för korta perioder av försörjningsproblem. Biståndet har dock alltmer kommit att bli en långvarig försörjning för många personer.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder

Regeringen aviserar åtgärder för att stärka drivkrafterna för övergång till arbete eller utökning av arbetstiden för personer med ekonomiskt bistånd. Åtgärderna presenteras mer utförligt i avsnitt 1.5.5.

Utöver detta, och i syfte, att stärka enskildas ekonomiska förutsättningar föreslår regeringen vissa riktade insatser. Det är viktigt att insatserna på ett effektivt sätt stärker inkomsterna för ekonomiskt utsatta, samtidigt som incitamenten till arbete inte försvagas i alltför stor utsträckning.

Regeringen föreslår att barntillägget för studerande med barn höjs med 10 procent. Förstärkningen har god träffsäkerhet för att reducera den ekonomiska utsattheten för barn till studerande föräldrar. Regeringen föreslår också att grundnivån i föräldrapenningen höjs från 180 kronor till 225 kronor per dag. En höjd grundnivå förbättrar ekonomin för barnhushåll med låg ekonomisk standard.

Den 1 januari 2012 infördes ett tilläggsbelopp i bostadstillägget till ålderspensionärer. Regeringen vill ytterligare förbättra ekonomin för de ålderspensionärer som, efter att bostads- kostnaden är betald, har lägst ekonomisk standard. Ensamstående pensionärer har generellt en lägre ekonomisk standard än par. Av denna anledning föreslås att bostadstillägget för ogifta ålderspensionärer höjs med 170 kronor per månad. Tillägget blir därmed lika stort för sammanboende par som för ensamhushåll.

Föräldrar som inte lever ihop ska gemensamt svara för underhåll åt barnet. Underhållet ska vara skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrar som väljer att reglera underhålls- skyldigheten själva kan tillsammans komma överens om underhållsbidragets storlek. För föräldrar som i stället reglerar underhållet för sina barn genom Försäkringskassan i form av underhållsstöd är det högsta beloppet som kan utgå 1 273 kronor per månad. Beräkningar har visat att ca 40 procent av barnen vars föräldrar reglerar underhållsstödet genom Försäkrings- kassan skulle få ett högre underhåll om föräldrarna i stället reglerade det genom ett civilrättsligt underhållsbidrag. Det gäller främst barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard. Det är svårt att mäta ekonomisk utsatthet bland barn med särlevande föräldrar,

men om fler skulle reglera underhålls- skyldigheten genom ett civilrättsligt avtal om underhållsbidrag skulle det ha positiva effekter på faktisk ekonomisk utsatthet. I syfte att förbättra situationen för barn med särlevande föräldrar avser regeringen utreda hur föräldrar kan ges bättre stöd för att själva reglera underhållet.

1.7.5Sänkt skatt för pensionärer

Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Somliga har en god ekonomi och god hälsa, medan andra har små marginaler och behöver en trygg omsorg för att få vardagen att fungera. Regeringens politik är inriktad på att människor ska känna att Sverige är ett bra och tryggt land att åldras i. Som ett led i denna politik, och för att förbättra välfärden för Sveriges pensionärer, har regeringen vid tre tillfällen: 2009, 2010 och 2011 sänkt skatten för personer som vid beskattnings- årets ingång har fyllt 65 år.

Det finns i dag ca 1,8 miljoner personer i Sverige som är 65 år eller äldre. De ekonomiska villkoren för pensionärer ser olika ut beroende på ålder och tidigare arbetsmarknadsanknytning. I genomsnitt understiger den disponibla inkomsten för pensionärer den disponibla inkomsten för personer som vid beskattnings- årets ingång inte har fyllt 65 år.

Regeringens åtgärder

För att förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer aviserade regeringen i budget- propositionen för 2012 att den avsåg att återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under 2013 eller 2014, om de offentliga finanserna var i balans. Regeringen bedömer att det nu finns utrymme i de offentliga finanserna och föreslår därför att inkomstskatten för de som är 65 år eller äldre vid årets ingång sänks med sammanlagt 1,15 miljarder kronor fr.o.m. den 1 januari 2013. Skattesänkningen, som berör alla inkomstnivåer, görs genom en höjning av det förhöjda grundavdraget. Den årliga skattesänkningen vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer till följd av förslaget visas i tabell 1.8. I tabellen framgår också den samlade effekten av regeringens tidigare genomförda och nu föreslagna skattesänkningar för pensionärer.

PROP. 2012/13:1

Regeringen avser att för 2014 återkomma med ytterligare förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att de offentliga finanserna så tillåter.

Tabell 1.8 Skattesänkning genom det ytterligare förhöjda grundavdraget för personer som är 65 år eller äldre vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer

Kronor per år

		Kommunalskatt
Inkomstnivå	Lägsta	Medel	Högsta	Total skattesänkning
	(28,89 %)	(31,60 %)	(34,32 %)	steg 1–4 (31,60 %)
50 000	375	411	446	8 058

84 550	491	537	583	7 078
94 785	492	537	584	6 794
150 000	664	727	790	7 394

200 000	607	663	721	9 574

300 000	520	568	618	10 206

400 000	520	568	617	8 974

500 000	880	928	977	10 010

Källa: Egna beräkningar.

1.8En effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik

Klimatförändringarna tillhör vår tids största utmaningar. För att kunna hantera dem krävs strategiskt och långsiktigt arbete inom många områden. Regeringens målsättning är att ha en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv energi-, klimat- och miljöpolitik. Politiken ska grundas på vetenskapliga bedömningar och syfta till att minska skadliga utsläpp och miljöpåverkan, både nationellt och internationellt.

Effektiv klimatpolitik kräver agerande inom många områden

En ambitiös och kostnadseffektiv klimatpolitik förutsätter långsiktiga utsläppsminskningar både nationellt och internationellt.

Verksamheter i Sverige vars utsläpp omfattas av EU:s utsläppshandelssystem är kopplade till mål som bestäms gemensamt på EU-nivå. För de branscher som inte ingår i EU:s system för utsläppshandel (bl.a. transporter förutom flyg, jordbruk och byggnader), har Sverige både ett mål på EU-nivå och ett svenskt mål som beslutades av riksdagen 2009. Det svenska målet motsvarar en högre ambitionsnivå än EU-målet

och innebär att utsläppen av koldioxid- ekvivalenter 2020 ska vara 40 procent lägre än 1990 för dessa sektorer.28 En tredjedel av måluppfyllelsen ska ske genom internationella insatser och två tredjedelar genom minskningar inom Sveriges gränser. Den del av mål- uppfyllelsen som ska ske genom internationella insatser innebär att Sverige, genom köp av utsläppskrediter, tillgodoräknar sig utsläpps- minskningar som sker i andra länder.29

Regeringens vision är att Sverige 2030 har en fordonsflotta som är oberoende av fossila drivmedel. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare med uppdrag att identifiera åtgärder för att reducera transportsektorns utsläpp och beroende av fossila bränslen. I denna strävan krävs satsningar på alternativa drivmedel, bl.a. biobränslen. Utvecklingen av andelen förnybar energi i transportsektorn har varit gynnsam och ligger redan i dag över EU:s mål för 2020.

Produktionen av el från förnybara energi- källor växer kraftigt i Sverige bl.a. som en konsekvens av starka styrmedel. För att underlätta en fortsatt expansion krävs mer effektiva tillståndsprocesser för elnät och etableringar av nya anläggningar. För att främja förnybar elproduktion är det även motiverat att förlänga insatser för utveckling och kommersialisering av bl.a. solcellsteknik och biogasteknik. Kostnaderna för solceller har sjunkit under senare år, men tekniken är ännu inte kommersiellt konkurrenskraftig.

Sverige har som mål att kvoten mellan den totala energianvändningen och BNP i fasta priser ska vara 20 procent lägre 2020 jämfört med 2008. Kontinuerliga satsningar för att uppnå en effektivare energianvändning kommer att ha en viktig roll i energi- och klimatarbetet. Regeringen föreslår en satsning på demonstration och utvärdering av nära-noll- energibyggnader. Resurseffektiviseringar är

28Det nationella målet innebär en minskning med 33 procent jämfört med utsläppsnivån 2005, medan Sveriges andel av EU:s mål för den icke handlande sektorn innebär en minskning med 17 procent från 2005 års nivå.

29Internationella utsläppskrediter avser främst utsläppsminskningar genom projekt i utvecklingsländer (Clean Development Mechanism) som FN har godkänt, certifierat och registrerat enligt klimatkonventionens regler. Även certifierade utsläppsminskningar inom EU kan komma i fråga enligt riksdagens beslut.

PROP. 2012/13:1

nödvändiga även på andra områden. Som exempel kan nämnas att det i Sverige kasseras ca 1 miljon ton mat per år, där hushållen står för den största delen. Det omfattande matsvinnet är ett problem.

Den biologiska mångfalden påverkas av klimatförändringarna

Klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Sverige står bakom den vision med konkreta globala målsättningar inom konventionen för biologisk mångfald som fastställdes vid FN:s möte i Nagoya, Japan 2010.

För att hantera utmaningarna relaterade till upprätthållandet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna har regeringen fram- hållit vikten av en korrekt prissättning av naturresurser och betydelsen av att värdet av viktiga ekosystemtjänster i rimlig mån synliggörs och beaktas i samband med ekonomiska och politiska beslut. I Sverige pågår en rad processer för att möjliggöra detta. Hit hör t.ex. Miljömålsberedningens arbete för att ta fram en strategi om en långsiktigt hållbar mark- användning (dir. 2011:91).

Regeringens åtgärder

Ökad satsning på energiforskning

Forskning och innovation är centrala delar i omställningen till ett hållbart energisystem. Energiforskningen är en integrerad del av energipolitiken som förstärker och samverkar med övriga styrmedel inom energipolitiken. Verksamheten omfattar hela utvecklingskedjan från grundläggande forskning till kommersial- isering. Stora delar av forskningen och utveck- lingen sker i samverkan med näringslivet, som också tillför betydande medel utöver statens finansiering.

Regeringen föreslår förlängda och förstärkta satsningar på energiforskning inom Statens energimyndighet. Under 2013–2015 satsas ca 1,3 miljarder kronor per år på energirelaterad forskning vilket ökar till ca 1,4 miljarder per år från och med 2016. Inriktning och mål kommer att preciseras i en särskild energiforsknings- proposition under hösten 2012.

Effektivare tillståndsprocesser

För att effektivisera miljötillståndsprocessen och möjliggöra regelförenklingar som bidrar till en snabbare utbyggnad av bl.a. anläggningar för förnybar energi har regeringen under mandat-

perioden tagit	initiativ		till flera reformer,
bl.a. mark-	och	miljödomstolsreformen
(prop. 2009/10:215,			bet. 2009/10:JuU27,
rskr. 2009/10:364)		och	koncentrationen av
länsstyrelsernas		miljöprövningsdelegationer.

Regeringen föreslår i denna proposition att ytterligare medel avsätts till länsstyrelserna samt mark- och miljödomstolarna för att säkerställa att reformerna får avsedd effekt. Syftet är också att förbättra tillståndsprövningen för annan verksamhet som t.ex. gruvor och täkter.

Regeringen föreslår vidare att stödet till forskningsprogrammet Vindval förlängs och förstärks. Vindval är ett program om vind- kraftens effekter på människor, natur och miljö. Programmet, som är ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten, har pågått sedan 2005. Enligt de uppföljningar som har gjorts är resultaten från Vindval till stor nytta vid handläggningen av tillstånds- prövningar.

Ökade medel för att uppnå klimatmålet

Sedan det svenska utsläppsmålet beslutades 2009 har Energimyndigheten kontinuerligt inför- skaffat internationella utsläppskrediter för statens räkning, då uppfyllelsen av en tredjedel av utsläppsmålet till 2020 ska ske utanför Sverige. Detta innebär att Sverige genom köp av s.k. utsläppskrediter genomför utsläpps- minskningar i andra länder. Regeringen bedömer att det totalt behövs krediter motsvarande ca 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter för att denna del av utsläppsmålet ska nås, vilket innebär behov av ytterligare anslagsmedel. En del av dessa medel bör avsättas under perioden fram till 2016. Merparten kommer dock att behöva budgeteras i anslutning till 2020.

Den biologiska mångfalden värnas

I statens budget avsätts årligen ca 1,8 miljarder kronor för bevarandet av den biologiska mångfalden. Regeringen föreslår i denna proposition att ytterligare medel avsätts till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för skydd av områden i form av naturreservat, biotop- skyddsområden och naturvårdsavtal. Totalt föreslås en permanent förstärkning på 94 miljoner kronor 2013 och aviseras 80 miljoner

kronor årligen kommande år. Utöver det föreslås en fortsatt satsning på Skogsriket, i syfte att på sikt öka uttaget av biomassa i skogen samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. En särskild satsning görs via Formas på forskning på skog, skogsråvaror och biomassa. Satsningen sker i samverkan med industrin. Regeringen fortsätter också sitt arbete mot invasiva arter.

Förlängt stöd till förnybara energikällor

Det nuvarande stödet till biogas upphör vid utgången av 2013 och regeringen föreslår nu att stödet förlängs t.o.m. 2016. Regeringen föreslår även en förlängning av det nuvarande investeringsstödet till solceller fram t.o.m. 2016. Stöden till biogas och solceller ska särskilt användas för utveckling, demonstration och marknadsintroduktion av ny teknik, eller av existerande teknik i nya och innovativa system.

Insatser för energieffektivisering

Bebyggelsen svarar för en betydande del av energianvändningen. För att på sikt bidra till ett mer energieffektivt byggande föreslår regeringen en demonstrations- och lärandesatsning inriktad på s.k. nära-noll-energibyggnader. Vidare avser regeringen att under 2013 tillsätta en oberoende utvärdering av de styrmedel som regeringen hittills använt för att effektivisera energi- användningen i Sverige.

Effektivare resursanvändning bland hushållen

Regeringen bedömer att matsvinnet hos hushållen kan minska avsevärt med relativt små insatser. Ansvariga myndigheter kommer därför att under tre år få ett tillskott på totalt 12 miljoner kronor för ett projekt för att minska svinnet. Projektet fokuserar på kunskaps- uppbyggande och ska inriktas både på att minska matsvinnet från hushållen och på att bättre ta till vara den överblivna maten.

Förändrade skatter på klimat- och energiområdet

I arbetet med att se över skatterna på klimat- och energiområdet är den framtida hanteringen av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel angelägen.

Regeringen föreslår i denna proposition vissa ändringar av skattereglerna på biodrivmedels- området för 2013 samt redovisar sin bedömning av hur de ekonomiska styrmedlen för sådana drivmedel bör utformas för tiden därefter. I Regeringskansliet bedrivs för närvarande ett

PROP. 2012/13:1

utredningsarbete med inriktningen att ett kvotpliktssystem, dvs. krav på viss inblandning av biobränsle i bensin och diesel, ska börja tillämpas fr.o.m. den 1 maj 2014. Översynen omfattar också frågan om en ökad differentiering i fordonsbeskattningen för att premiera nyförsäljningen av fordon med låg klimatpåverkan.

Regeringen angav i 2012 års ekonomiska vårproposition att det är viktigt att gynna introduktionen av framtidens, andra genera- tionens, biodrivmedel. Regeringen angav vidare att om höginblandade biodrivmedel utan fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra till de långsiktiga prioriteringarna. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet.

Regeringen föreslår också förändringar av energibeskattningen som innebär mer likvärdiga konkurrensvillkor för kraftvärmeproduktion inom EU:s utsläppshandelssystem. Vidare föreslås ändrade krav för befrielse från fordons- skatt för nya bilar med bättre miljöegenskaper i form av en skärpt miljöbilsdefinition.

1.9Övrigt

1.9.1Ett framtida stridsflygssystem

Det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld kräver att Sverige har ett försvar som är redo både för att skydda svenskt territorium och för deltagande i internationella insatser. Det ställer krav på en försvarsmakt med förmågor att möta olika typer av utmaningar och inte minst krav på ett förtroendegivande luftförsvar. Utan fortsatt utveckling halkar vår försvarsförmåga i luften efter. Därför är ett beslut om framtidens stridsflyg viktigt. Givet kostnaderna förknippade med moderna försvarsmaterielsystem, är det nödvändigt att söka samordningsvinster. Försvarsmakten har i sina underlag till regeringen varit tydlig med att en utveckling av nästa generations JAS Gripen till JAS 39 E, förutsätter att det finns ett partnerland att dela kostnader för anskaffning, drift, underhåll och uppgradering med. Ett fördjupat samarbete med ett annat land möjliggör effektivare resurs- användning, ökad operativ förmåga och större effekt för försvarsmaktens verksamhet.

PROP. 2012/13:1

Regeringens åtgärder

Sverige och Schweiz är överens om förutsätt- ningarna för en gemensam anskaffning av flygplan av den nya modellen JAS 39 Gripen E för att vidmakthålla nödvändig operativ förmåga och hög tillgänglighet fram till minst 2040. Överenskommelsen innefattar också ett fördjupat samarbete i form av ett långsiktigt strategiskt partnerskap. Det innebär att länderna delar kostnaderna för drift och underhåll, vilket möjliggör ett effektivare resursutnyttjande för båda länderna. Systemet beräknas vara operativt i Sverige fr.o.m. 2023 och under en period av minst 20 år.

Regeringen föreslår att Försvarsmaktens anslag ökas med 300 miljoner kronor 2013 och 2014. För åren därefter beräknas anslagen öka med 200 miljoner kronor. Tillsammans med redan avsatta medel skapas därmed utrymme för en fullt finansierad utveckling och anskaffning av 40–60 stycken JAS 39 E till den svenska försvarsmakten. Det innebär att beställningen av nästa generations JAS ryms inom beräknade ramar under livscykeln.

I beställningen avses en kombination av taksatta priser och riktpriser användas. Syftet är att nå kostnadseffektivitet samtidigt som statens ekonomiska risk begränsas. Den ekonomiska risken hanteras även genom en riskreserv, som ytterligare ett sätt att undvika att budgetramarna överskrids under livscykeln.

Den svenska beställningen av flygplan är knuten till att även Schweiz beslutar om anskaffning och beställning av minst 20 flygplan av modellen JAS 39 E. Om inte Schweiz eller någon annan nation senast under 2014 har fattat ett sådant beslut, kan den svenska anskaffningen komma att avbeställas. På så vis begränsas statens risk också vid en utebliven beställning från Schweiz till att enbart omfatta vissa initiala kostnader.

Förberedelser inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut pågår. Regeringen har beslutat att berörda myndigheter under hösten 2012 ska lämna underlag för bedömning av den säkerhets- politiska utvecklingen. Försvarsberedningen återupptar sitt arbete, inledningsvis genom att göra en förnyad säkerhetspolitisk bedömning.

1.9.2Gymnasiereformen

Regeringen bedömer att gymnasiereformen som trädde i kraft 2011 på sikt kommer att förbättra förutsättningarna när det gäller elevers genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupperna. I samband med budgetpropositionen för 2012 gjordes därför en reglering av det generella statsbidraget till kommunerna i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. När gymnasiereformen trädde i kraft inföll dock en försvagad konjunktur och elevkullarna minskade samtidigt som kommunerna inledningsvis måste upprätt- hålla två parallella gymnasiesystem. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det generella statsbidraget bör tillföras medel för de första två åren.

Regeringen föreslår därför att anslaget för kommunalekonomisk utjämning ökas 2013 med 895 miljoner kronor jämfört med den nivå som beräknades för samma år i budgetpropositionen för 2012. Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) välkomnar detta tillskott. Mer tydliga effektiviseringsmöjligheter uppkommer först 2014 då gymnasiereformen får fullt genomslag. Regeringen och SKL delar denna bedömning och kommer att utvärdera utvecklingen framöver.

1.9.3Inkomstskatteregler för den ideella sektorn

Inkomstskattereglerna för stiftelser är i stort sett oförändrade sedan 1942. De särskilda beskattningsreglerna för den ideella sektorn upplevs i dag många gånger som både otidsenliga och svåra att tillämpa. Den ideella sektorn bedriver ett viktigt arbete i det svenska samhället. Det är regeringens målsättning att de särskilda inkomstskattereglerna för den ideella sektorn ska moderniseras och få en mera tidsenlig utformning. Regeringen har därför för avsikt att gå vidare med Stiftelse- och förenings- skatteutredningens förslag (SOU 2009:65), såvitt avser huvuddelen av förslagen om förändrade ändamåls-, fullföljds-, verksamhets-

och öppenhetskrav, med ikraftträdande	den
1 januari 2014. Utredningens förslag	till

finansiering av förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet.

1.10Effekter av regeringens politik

I detta avsnitt redovisas regeringens bedömning av sysselsättnings- och fördelningseffekterna av de reformer som regeringen tidigare har genomfört och de reformer som föreslås i denna proposition.

1.10.1Regeringens politik bidrar till en högre sysselsättning

Nya reformer i denna proposition

I denna proposition föreslår regeringen ett flertal åtgärder som på olika sätt stärker arbetskraftens kompetens och anpassningsförmåga samt förbättrar företagens konkurrenskraft. Förslagen om sänkt bolagsskatt och investeraravdrag samt satsningarna på forskning, innovation och infrastruktur bedöms leda till ökade investeringar och högre produktivitet. Detta kommer i sin tur att bidra till en högre långsiktig BNP-nivå och högre reallöner. Eftersom det då blir lönsammare att arbeta kommer syssel- sättningen på sikt att stiga till följd av förslagen.

Regeringen föreslår även åtgärder för att minska risken för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer. Bland annat görs tillfälliga satsningar inom utbildnings- och arbets- marknadsområdet för att motverka långtids- arbetslösheten.

De reformer som föreslås i denna proposition, bl.a. infrastruktursatsningar, sänkt bolagsskatt, ökade forskningsanslag och satsningar inom arbetsmarknadspolitiken, bidrar även till att dämpa konjunkturavmattningen på kort sikt. Sammantaget bedöms åtgärderna som förslås i denna proposition leda till att BNP-tillväxten blir ca 0,4 procentenheter högre 2014 och att antalet sysselsatta blir ca 17 000 personer fler 2014 än vad som annars hade blivit fallet.

Enligt ekonomisk teori och empiri kommer dessa satsningar att leda till varaktigt högre produktion och sysselsättning. Det råder dock stor osäkerhet om hur snabbt reformerna påverkar realekonomin och hur stor effekten blir på BNP på lång sikt. Regeringen redovisar därför inga långsiktiga kvantitativa bedömningar av dessa reformer.

PROP. 2012/13:1

Effekterna på den varaktiga sysselsättningen

Regeringens arbetsmarknadspolitik består av en kombination av åtgärder som stimulerar utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt förbättrar matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. Regeringen har också genomfört riktade åtgärder för att öka sysselsättningen i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Den viktigaste reformen för att stärka arbetsutbudet är jobbskatteavdraget, som har stärkt driv- krafterna till arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta.

Regeringen bedömer att de hittills genom- förda strukturreformerna varaktigt ökar syssel- sättningen med ca 223 000 personer på lång sikt.

Regeringens reformer påverkar inte enbart sysselsättningen, utan ökar även antalet personer i arbete genom att färre personer blir sjuk- frånvarande. Vidare bidrar bl.a. jobbskatte- avdraget till att de som redan är sysselsatta arbetar mer, t.ex. genom att incitamenten att gå från deltids- till heltidsarbete ökar.

Sammantaget bedöms de hittills genomförda strukturreformerna varaktigt öka antalet arbetade timmar med ca 6 procent på lång sikt, vilket motsvarar ca 250 000 årsarbetskrafter. Jobbskatteavdraget bedöms bidra med omkring hälften av denna ökning (se tabell 1.9).

Regeringens bedömning baseras på den forskning som finns kring effekterna av olika åtgärder, t.ex. hur förändringar i skattesystemet, socialförsäkringen eller inom arbetsmarknads- politiken påverkar arbetsutbudet och syssel- sättningen.30 Kunskapen om effekternas storlek, och särskilt i vilken takt de slår igenom, är dock långt ifrån fullständig. De bedömningar som redovisas i tabell 1.9 är därmed osäkra.

30 I rapporten Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? från Finansdepartementets ekonomiska avdelning, redogörs för de metoder och beräkningar som används i regeringens bedömning av reformeffekterna.

PROP. 2012/13:1

Tabell 1.9 Effekter av regeringens politik på lång sikt

Förändring i procent om annat ej anges

	Årsarbets-		Arbets-
	krafter1	Sysselsatta2	löshet3	BNP
Jobbskatteavdrag	120 000	106 000	-0,6	2,2

Arbetslöshetsförsäkring	39 000	45 000	-0,7	0,7

Arbetsmarknadspolitik	11 000	13 000	-0,2	0,2

Sjukförsäkring	19 000	16 000	0,4	0,4
HUS	26 000	25 000	-0,2	0,4
Sänkta socialavgifter	14 000	16 000	-0,2	0,3

Skiktgräns	15 000	0	0,0	0,3

Sänkt tjänstemoms	6 000	4 000	-0,1	0,1

Höjt bostadsbidrag	-2 000	-2 000	0,0	0,0

Summa
strukturreformer	250 000	223 000	-1,6	4,5

1 Antal arbetade timmar omräknat till årsarbetskrafter. En årsarbetskraft motsvarar 1 800 timmar.

2 Antal personer i åldersgruppen 15–74 år.

3 Förändring i procentenheter. Källa: Egna beräkningar.

Diagram 1.6 Fördelningseffekter av regeringens politik 2006–2012 samt regeringens förslag i denna propostion

Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst

	Direkt effekt		Långsiktig effekt

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
6	12	15	18	21	24	26	29	33	61

-5

Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1) Individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2)

Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.10.2Fördelningseffekter av regeringens politik

Den direkta effekten av den samlade politiken 2006−2013 bedöms vara ökade justerade disponibla inkomster för hushållen med i genomsnitt 7,2 procent. På längre sikt förväntas de största effekterna uppkomma bland dem med lägst inkomster(se diagram 1.6). Det beror på att det framför allt är i denna grupp som arbets- utbudet förväntas öka till följd av den förda politiken. När fler kommer in på arbets- marknaden, och därmed kan försörja sig med arbetsinkomster i stället för med bidrag och transfereringar, bidrar detta till att inkomst- fördelningen hålls samman och de långsiktiga förutsättningarna för en hög sysselsättning och stark tillväxt förbättras. För den enskilde individen ger arbetsinkomster bättre konsum- tionsmöjligheter och större möjligheter att styra över sitt liv.

I denna proposition föreslår regeringen höjt tilläggsbidrag för barn inom studiestödet. En höjning av tilläggsbidraget har en god fördelningspolitisk träffsäkerhet för att reducera den ekonomiska utsattheten för barn till studerande föräldrar. Regeringen föreslår också en höjning av bostadstillägget till ogifta pensionärer. Vidare aviseras att en del av ar- betsinkomsten inte räknas in när försörjnings- stödets nivå bestäms. Därtill föreslås en skatte- sänkning för alla pensionärer genom en höjning av det förhöjda grundavdraget. Regeringen föreslår också att grundnivån i föräldra- penningen höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Samtliga åtgärder riktar sig till grupper med svag ekonomi eller större försörjningsbörda. De direkta effekterna av dessa förslag förväntas gynna personer i den nedre delen av inkomstfördelningen (se diagram 1.7).31

31 På längre sikt blir effekterna sannolikt större än vad som framgår av diagram 1.7. Orsaken till detta är att den aviserade förändringen av beräkningsgrunden för försörjningsstödet är en jobbstimulerande åtgärd. Om endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd minskar marginaleffekterna vid arbete och det blir mer lönsamt för biståndsmottagare att ta tillfälliga jobb och utöka sin arbetstid.

Diagram 1.7 Fördelningseffekter av regeringens förslag i denna proposition

Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst

0,60

0,50

0,40

0,30

0,20

0,10

0,00

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
6	12	15	18	21	24	26	29	33	61

Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst, rad 1)

Individuell bruttoinkomst per månad vuxna (1000-tal kronor, rad 2)

Anm.: Justerad disponibel inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. Bruttoinkomst avser inkomst i 2012 års prisnivå.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1.10.3Effekter av regeringens politik för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män

Sammantaget bedöms regeringens reformer 2006–2012 och förslagen i denna proposition bidra till en viss minskning av inkomst- skillnaderna mellan kvinnor och män (se diagram 1.8). Den direkta effekten av reform- erna på den disponibla inkomsten bedöms vara ungefär lika stor för män och kvinnor. I ett längre perspektiv, när hänsyn även tas till förväntade arbetsutbudseffekter, bedöms dock kvinnors inkomster öka något mer än männens. Den huvudsakliga orsaken till detta är jobbskatteavdraget som på sikt väntas öka arbetsutbudet, och därmed arbetsinkomsterna, mer för kvinnor än för män.

PROP. 2012/13:1

Diagram 1.8 Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens politik 2006–2012 samt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013

Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst

10
9	Direkt effekt	Långsiktig effekt



8
7
6
5
4
3
2
1
0
0
	Män	Kvinnor

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Förslagen i denna proposition gynnar före- trädesvis kvinnor (se diagram 1.9). Sänkt skatt och höjt bostadstillägg för pensionärer gynnar kvinnor mer än män då fler kvinnor är pensionärer. En höjd grundnivå i föräldra- försäkringen är också en reform som främst gynnar kvinnor, eftersom kvinnor tar ut fler dagar på grundnivå.

Diagram 1.9 Effekter för vuxna kvinnor och män (20+ år) av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2013

Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst

0,20

0,18

0,16

0,14

0,12

0,10

0,08

0,06

0,04

0,02

0,00

Män	Kvinnor
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statens budget för 2013

1.godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 095, 1 105 respektive 1 125 miljarder kronor för 2013, 2014 och 2015 (avsnitt 4.5.1),

3.godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2013 (avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2),

4.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2013 (avsnitt 8.1.1 och tabell 8.2),

5.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2013 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2),

6.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2013 (avsnitt 8.1.1 tabell 8.2),

7.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2014, 2015 och 2016 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 8.1.2 tabell 8.3),

8.bemyndigar regeringen att under 2013 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) (avsnitt 10.2.1),

9.godkänner beräkningen av Riksgälds- kontorets nettoutlåning för 2013 (avsnitt 10.2.1 tabell 10.8),

10.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2013 (avsnitt 10.2.1 tabell 10.8),

11.bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet som inklusive tidigare gjord upplåning uppgår till högst 36 800 000 000 kronor (avsnitt 11.1.1),

12.bemyndigar regeringen att för 2013 besluta om krediter för myndigheternas ränte-

konton i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjade krediter uppgår till högst 17 650 000 000 kronor (avsnitt 11.1.2),

13.bemyndigar regeringen att under 2013, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag (avsnitt 11.4),

vad gäller skattefrågor

14.antar förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt

3.1och 6.30),

15.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.2,

6.22och 6.23),

16.antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt

3.3och 6.5),

17.antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.4, 6.2, 6.3, 6.10, 6.11, 6.15, 6.16 och 6.17),

PROP. 2012/13:1

halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar eller av investeringsguld om den som omsätter guldet är skattskyldig enligt 3 kap. 10 b §: den som förvärvar varan,

4 b. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av sådana tjänster som avses i andra stycket, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf: den som förvärvar tjänsten, om denne är

–en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller

–en annan näringsidkare som tillhandahåller en näringsidkare som avses i första strecksatsen sådana tjänster,

4 c. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 av vara eller av tjänst med anknytning till fastighet som avses i 5 kap. 8 §, utom fastighetstjänst som avses i 4 b i denna paragraf eller 3 kap. 3 § andra och tredje styckena, om den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk företagare och förvärvaren är registrerad till mervärdesskatt här: den som förvärvar varan eller tjänsten, om inte annat följer av 2 d §,

4 d. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här, om skattskyldighet inte föreligger enligt första stycket 2 i denna paragraf, av utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen vilka kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, eller av andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa det direktivet: den som förvärvar tjänsten,

4 e. för omsättning som anges i 1 § första stycket 1 mellan näringsidkare som är eller ska vara registrerade till mervärdesskatt här av sådana varor som avses i tredje stycket: den som förvärvar varan,

5.för sådant förvärv som anges i 1 § första stycket 2: den som förvärvar varan, och

6.för import av varor

a)om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen,

b)om importen avser en unionsvara eller om varan ska förtullas i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd,

c)om skyldighet att betala tull med anledning av importen uppkommer, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, i ett annat EU-land till följd av att ett sådant enhetstillstånd som avses i 4 kap. 24 § andra stycket tullagen (2000:1281) åberopas: innehavaren av tillståndet.

Första stycket 4 b gäller

1.sådana tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till

–mark- och grundarbeten,

–bygg- och anläggningsarbeten,

–bygginstallationer,

–slutbehandling av byggnader, eller

–uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare,

2.byggstädning, och

3.uthyrning av arbetskraft för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2.

PROP. 2012/13:1

Första stycket 4 e gäller varor som kan hänföras till följande nummer i Kombinerade nomenklaturen (KN- nr) enligt rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan i dess lydelse den 1 januari 2012,

1. avfall och skrot av järn eller stål; omsmältningsgöt av järn eller stål (KN-nr som börjar med 7204),

2. avfall och skrot av koppar (KN- nr som börjar med 7404),

3. avfall och skrot av nickel (KN-nr som börjar med 7503),

4. avfall och skrot av aluminium (KN-nr som börjar med 7602),

5. avfall och skrot av bly (KN-nr som börjar med 7802),

6. avfall och skrot av zink (KN-nr som börjar med 7902),

7. avfall och skrot av tenn (KN-nr som börjar med 8002),

8. avfall och skrot av andra oädla metaller (KN-nr som börjar med 8101–8113), eller

9. avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer (KN-nr som börjar med 854810).

Vid omsättning av en vara eller en tjänst som görs inom landet av en näringsidkare som har ett fast etableringsställe här ska näringsidkaren vid tillämpningen av första stycket likställas med en utländsk företagare, om omsättningen görs utan medverkan av det svenska etableringsstället.

Med tullskuld förstås detsamma som i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Med unionsvara förstås detsamma som med gemenskapsvara i den förordningen.

Särskilda bestämmelser om vem som i vissa fall är skattskyldig finns i 6 kap., 9 kap. och 9 c kap.

10 kap.

11 e §3

Andra än utländska företagare har rätt till återbetalning av ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 4 b eller 4 d om omsätt-

3 Senaste lydelse 2010:1518.

PROP. 2012/13:1

ningen är skattepliktig eller medför

återbetalningsrätt enligt 11 eller 12 §.

ningen är skattepliktig eller medför

återbetalningsrätt enligt 11 eller 12 §.

11 f §4

En näringsidkare som enligt 1 kap.

2 § tredje stycket likställs med en utländsk företagare har rätt till återbetalning av ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4 eller 4 c.

En näringsidkare som enligt 1 kap.

2 § fjärde stycket likställs med en utländsk företagare har rätt till återbetalning av ingående skatt som avser förvärv eller import som hänför sig till omsättning inom landet för vilken förvärvaren är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § första stycket 2, 3, 4 eller 4 c.

13 kap.

6 §5

Om inget annat följer av 7–15 §§, ska utgående skatt redovisas för den redovisningsperiod under vilken

1. den som enligt 1 kap. 2 § första stycket 1 omsätter en vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokfört eller borde ha bokfört omsättningen,

2. den som enligt 1 kap. 2 § första	2. den som enligt 1 kap. 2 § första
stycket 2–4 d är skattskyldig för för-	stycket 2–4 e är skattskyldig för för-
värv av en vara eller en tjänst enligt	värv av en vara eller en tjänst enligt
god redovisningssed har bokfört	god redovisningssed har bokfört
eller borde ha bokfört förvärvet, eller	eller borde ha bokfört förvärvet, eller

3. den som anges i 1 eller 2 har tagit emot eller lämnat förskotts- eller a conto-betalning.

8 §6

Den utgående skatten får redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot kontant eller på annat sätt kommer den skattskyldige tillgodo, om värdet av den skattskyldiges sammanlagda årliga omsättning här i landet normalt uppgår till högst 3 miljoner kronor.

Den utgående skatten för samtliga fordringar som är obetalda vid beskattningsårets utgång ska dock alltid redovisas för den redovisningsperiod under vilken beskattningsåret går ut.

Första stycket gäller inte företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Inte heller gäller första stycket finansiella holdingföretag som ska upprätta koncernredovisning enligt någon

av de nämnda lagarna.
Första–tredje styckena gäller	Första–tredje styckena gäller
också för den som är skattskyldig	också för den som är skattskyldig
enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 d.	enligt 1 kap. 2 § första stycket 2–4 e.
18 a §7
Ingående skatt som hänför sig till	Ingående skatt som hänför sig till
omsättning för vilken förvärvaren är	omsättning för vilken förvärvaren är

4Senaste lydelse 2009:1333.

5Senaste lydelse 2010:1518.

6Senaste lydelse 2010:1519.

7Senaste lydelse 2010:1518.

PROP. 2012/13:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 2 kap. 12 §, 6 a kap. 2 § och 9 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas fem nya paragrafer, 7 kap. 3 a–3 d och 4 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

12 §1

Regeringen får i särskilda fall helt	Regeringen får i särskilda fall helt
eller delvis medge befrielse från	eller delvis medge befrielse från
energiskatt och koldioxidskatt på	energiskatt och koldioxidskatt på
1. bränsle som framställs av bio-	bränsle som förbrukas inom pilot-
massa, eller	projekt för teknisk utveckling av mer
2. annat bränsle än som avses i 1,	miljövänliga produkter.
som förbrukas inom pilotprojekt för
teknisk utveckling av mer miljö-
vänliga produkter.

Första stycket gäller även om bränslet ingår som en beståndsdel i ett annat bränsle.

6 a kap.

2 §2

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt

2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Om	råtallolja	förbrukas	för	Om råtallolja förbrukas	för
ändamål som anges i 1 § 9 a, medges				ändamål som anges i 1 § 9 a eller
befrielse från energiskatten med ett				17 a, medges befrielse från energi-
belopp som motsvarar 70 procent av				skatten med ett belopp som mot-
den energiskatt och 100 procent av				svarar 70 procent av den energiskatt
den koldioxidskatt som tas ut på				och 100 procent av den koldioxid-
bränsle enligt 2 kap. 1 § första				skatt som tas ut på bränsle	enligt
stycket 3 a.				2 kap. 1 § första stycket 3 a.
Om	råtallolja	förbrukas	för

ändamål som anges i 1 § 17 a, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 93 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

1Senaste lydelse 2010:1824.

2Senaste lydelse 2009:1495.

PROP. 2012/13:1

en händelse enligt 26 kap. 8 § skatte- förfarandelagen (2011:1244).

Första stycket gäller endast om motorbränslet eller beståndsdelen om- fattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.

4 a §

En skattskyldig som gör avdrag för skatt på bränsle enligt 3–4 §§ är skyldig att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer på begäran lämna de uppgifter som regeringen behöver för sin årliga rapportering till Europeiska kommis- sionen när det gäller frågan om huruvida det statliga stöd som genom avdraget ges för bränslet medför överkompensation i strid med reglerna om statligt stöd i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka upp- gifter som ska lämnas.

			9 kap.
			5 §3
Beskattningsmyndigheten			med-	Beskattningsmyndigheten			med-
ger, i den omfattning som anges i				ger, i den omfattning som anges i
andra–fjärde styckena, efter ansökan				andra–femte styckena, efter ansökan
återbetalning av skatt på elektrisk				återbetalning av skatt på elektrisk
kraft och bränsle som förbrukats för				kraft och bränsle som förbrukats för
framställning	av	värme	som	framställning	av	värme	som
levererats för ändamål som ger				levererats för ändamål som ger
skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6,				skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6,
9–11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 §				9 a, 9 b, 10, 11 eller 16 eller enligt
2, 3 eller 5.				11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.

Återbetalning medges vid leverans för

1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för

a)elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,

b)råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,

3 Senaste lydelse 2009:1495.

PROP. 2012/13:1

c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten,

2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

Om leverans skett för tillverk- ningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksam- hetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG4, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG5, medges dock återbetalning enligt

1. andra stycket 1 b med ett energi- skattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och

2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten.

Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

3.För avdrag för energi- och koldioxidskatt enligt 7 kap. 3 c § på bränsle motsvarande beståndsdel framställd av biomassa medges befrielsen upp till fem volymprocent per redovisningsperiod beräknad utifrån beståndsdelar i bränsle för vilka skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträtt efter årsskiftet 2012/13.

4EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087).

5EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029).

PROP. 2012/13:1

3.4Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att nuvarande 24 kap. 10 e § ska betecknas 24 kap. 10 f §,

dels att 11 kap. 14 §, 24 kap. 1, 10 a–10 d, och den nya 10 f §§, 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18 och 20 §§, 42 kap. 30 §, 50 kap. 5 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 8 och 10 §§ samt 67 kap. 13 c § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 24 kap. 10 e §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

14 §

Följande förmåner ska inte tas upp:

1.julgåvor av mindre värde till anställda,

2.sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller

3. minnesgåvor	till	varaktigt	3. minnesgåvor	till	varaktigt
anställda, om gåvans värde inte			anställda, om gåvans värde inte
överstiger 10 000 kronor och den ges			överstiger 15 000 kronor och den ges
i samband med att den anställde			i samband med att den anställde
uppnår en viss ålder eller efter viss			uppnår en viss ålder eller efter viss
anställningstid eller när en anställ-			anställningstid eller när en anställ-
ning upphör, dock vid högst ett			ning upphör, dock vid högst ett
tillfälle förutom	när anställningen		tillfälle förutom	när anställningen
upphör.			upphör.

Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar.

24 kap.

1 §2

I detta kapitel finns bestämmelser om

–tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,

–partiell fission i 3 a §,

–kapitalrabatt på optionslån i 4 §,

–avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5–10 §§,

– begränsningar	i	avdragsrätten	– begränsningar	i	avdragsrätten
för ränta på	vissa	skulder i	för ränta på	vissa	skulder i
10 a–10 e §§,			10 a–10 f §§,

–avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och

–skattefria utdelningar i 12–22 §§.

En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §.

Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap. 35 och 37–39 §§.

1Lagen omtryckt 2008:803.

2Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

10 a §3
Företag ska vid tillämpning av	Företag ska	vid tillämpning av
10 b–10 e §§ anses vara i intresse-	10 b–10 f §§ anses vara i intresse-
gemenskap med varandra om	gemenskap med varandra om
1. ett av företagen, direkt eller	1. ett av företagen,		direkt	eller
indirekt, genom ägarandel eller på	indirekt, genom ägarandel eller på
annat sätt har ett bestämmande	annat sätt har ett väsentligt inflytande
inflytande i det andra företaget, eller	i det andra företaget, eller
2. företagen står under i huvudsak gemensam ledning.
Med företag avses i första stycket	Med företag avses i första stycket
och i 10 b–10 e §§ juridiska personer	och i 10 b–10 f §§ juridiska personer
och svenska handelsbolag.	och svenska handelsbolag.
En andel i ett svenskt handels-	En andel i ett svenskt handels-
bolag eller i en i utlandet delägar-	bolag eller i en i utlandet delägar-
beskattad juridisk person som hör	beskattad juridisk person som hör
hemma i en stat inom Europeiska	hemma i en stat inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet ska	ekonomiska samarbetsområdet			ska
behandlas som en delägarrätt vid	behandlas som en delägarrätt vid
tillämpningen av 10 b–10 e §§.	tillämpningen	av 10 c,	10 e	och
	10 f §§.

10 b §4

Ett företag som ingår i en intressegemenskap får inte – om inte annat följer av 10 d § – dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen, till den del skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen.

Om en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen ersätts av en skuld till ett företag i intressegemenskapen, ska första stycket tillämpas på den sistnämnda skulden om bestämmelsen hade varit tillämplig på den förstnämnda skulden, för det fall det företaget hade ingått i intresse- gemenskapen.

Ett företag som ingår i en intressegemenskap får inte – om inte annat följer av 10 d eller 10 e § – dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen.

3Senaste lydelse 2009:1413.

4Senaste lydelse 2008:1343.

Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av om inkomsten som motsvarar ränte- utgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstift- ningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som fak- tiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten.

Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska också dras av om

1. det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften antingen är skattskyldigt till avkastningsskatt enligt 2 § 1–3 lagen (1990:661) om

Bestämmelsen i 10 b § tillämpas också – om inte annat följer av 10 f §

– på en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det först- nämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran och avser förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen.

PROP. 2012/13:1

10 c §5

Bestämmelsen i 10 b § första stycket tillämpas också – om inte annat följer av 10 e § – på en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda före- taget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det först- nämnda företaget, såvida skulden kan anses ha samband med denna fordran och avser förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen.

10 d §6

Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av om någon av följande förutsättningar är uppfyllda.

1.Inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstift- ningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som fak- tiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten.

2.Såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade.

Om det företag inom intresse- gemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten har möjlighet att få avdrag för utdelning får första stycket 1 inte tillämpas, om Skatteverket kan visa att såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifter till övervägande del inte är affärsmässigt

5Senaste lydelse 2008:1343.

6Senaste lydelse 2008:1343.

				PROP. 2012/13:1
motiverade.	avkastningsskatt		på	pensionsmedel
	eller, om det är ett utländskt företag
	som inte är skattskyldigt till avkast-
	ningsskatt, beskattas på ett likartat sätt
	och ska betala skatt som minst mot-
	svarar	avkastningsskatt enligt			lagen
	om avkastningsskatt på pensions-
	medel, och
	2. den ränta		som	under beskatt-
	ningsåret har belöpt på skulden i
	genomsnitt inte överstiger 250 procent
	av den genomsnittliga statslåneräntan
	under	kalenderåret		närmast	före
	beskattningsåret.
	Om det huvudsakliga skälet till att
	skuldförhållandet		har	uppkommit är
	att intressegemenskapen ska få en
	väsentlig skatteförmån får dock ränte-
	utgiften inte dras av enligt första eller
	andra stycket.

10 e §

Även om förutsättningarna i 10 d § första eller andra stycket inte är uppfyllda ska ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § dras av om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvud- sakligen affärsmässigt motiverat. Detta gäller dock bara om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.

Om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intresse- gemenskapen, ska första stycket bara tillämpas om även förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses avse detta

PROP. 2012/13:1

förvärv.

	Vid bedömningen enligt första
	stycket av om skuldförhållandet är
	affärsmässigt motiverat ska det särskilt
	beaktas om finansiering i stället hade
	kunnat ske genom ett tillskott från det
	företag som innehar den aktuella
	fordran på företaget eller från ett
	företag som, direkt eller indirekt,
	genom ägarandel eller på annat sätt
	har ett väsentligt inflytande i det
	låntagande företaget.
10 e §	10 f §7

Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 c § ska dras av om någon av följande förutsättningar är uppfyllda.

1. Ett företag som har en sådan	1. Ett företag som har en sådan
fordran som avses i 10 c § beskattas	fordran som avses i 10 c § beskattas
för den inkomst som har samband	för den inkomst som har samband
med denna fordran i enlighet med	med denna fordran i enlighet med
vad som sägs i 10 d § första	vad som sägs i 10 d § första eller
stycket 1.	andra stycket, och det huvudsakliga
	skälet till att skuldförhållandet har
	uppkommit inte är att intresse-
	gemenskapen ska få en väsentlig
	skatteförmån.
2. Såväl förvärvet som den skuld	2. Både förvärvet och det skuld-
som ligger till grund för ränte-	förhållande som ligger till grund för
utgifterna är huvudsakligen affärs-	ränteutgiften är huvudsakligen affärs-
mässigt motiverade.	mässigt motiverade. Detta gäller dock
	bara om det företag som har en sådan
	fordran som avses i 10 c § hör hemma
	i en stat inom Europeiska ekonomiska
	samarbetsområdet eller i en stat med
	vilken Sverige har ingått skatteavtal
	som inte är begränsat till att omfatta
	vissa inkomster, om företaget omfattas
	av avtalets regler om begränsning av
	beskattningsrätten och har hemvist i
Om ett företag som avses i första	denna stat enligt avtalet.
Om ett företag som avses i första
stycket 1 har möjlighet att få avdrag för
utdelning ska 10 d § andra stycket
tillämpas på motsvarande sätt.

7 Senaste lydelse av tidigare 10 e § 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

33 kap.

8 §8

Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i närings- verksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång

ökad med

–underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattnings- året till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,

–kvarstående sparat fördelningsbelopp,

–en sådan övergångspost som avses i 14 §, och

–en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15–17 §§,

minskad med
– 73,7	procent av expansions-	– 78	procent	av expansions-
fonden enligt 34 kap. vid det före-		fonden enligt 34		kap. vid det före-
gående	beskattningsårets utgång,	gående	beskattningsårets utgång,
och		och

– sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående beskatt- ningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

16 §9

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.

8Senaste lydelse 2008:1343.

9Senaste lydelse 2008:1343.

PROP. 2012/13:1

34 kap.

6 §10

För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 135,69 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond.

För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 128,21 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond.

					8 §11
En särskild post får beräknas om						En särskild post får beräknas om
en fastighet förvärvas genom arv,						en fastighet förvärvas genom arv,
testamente eller gåva eller genom						testamente eller gåva eller genom
bodelning	med		anledning		av	bodelning	med		anledning		av
äktenskapsskillnad			eller makes		död	äktenskapsskillnad			eller makes		död
och summan av egen och övertagen						och summan av egen och övertagen
expansionsfond				överstiger		expansionsfond				överstiger
135,69 procent		av summan			av	128,21 procent		av summan			av
förvärvarens		kapitalunderlag			för	förvärvarens		kapitalunderlag			för
expansionsfond och det kapital-						expansionsfond och det kapital-
underlag som hänför sig till						underlag som hänför sig till
förvärvet.	Förvärvarens			kapital-		förvärvet.	Förvärvarens			kapital-
underlag och		expansionsfond			ska	underlag och		expansionsfond			ska
beräknas vid utgången av beskatt-						beräknas vid utgången av beskatt-
ningsåret före förvärvet medan det						ningsåret före förvärvet medan det
kapitalunderlag som hänför sig till						kapitalunderlag som hänför sig till
förvärvet	och		den	övertagna		förvärvet	och		den	övertagna
expansionsfonden			beräknas		vid	expansionsfonden			beräknas		vid
förvärvstidpunkten.						förvärvstidpunkten.

Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

10 §12

Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 135,69 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- verksamheten. Om expansions- fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 135,69 procent av kapital- underlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka

Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 128,21 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §.

Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- verksamheten. Om expansions- fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 128,21 procent av kapital- underlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka

10Senaste lydelse 2008:1343.

11Senaste lydelse 2008:1343.

12Senaste lydelse 2008:1343.

Inkomsttyp 1000	Statens skatteinkomster	815 479 653
Inkomsttyp 2000	Inkomster av statens verksamhet	50 519 718
Inkomsttyp 3000	Inkomster av försåld egendom	15 000 000
Inkomsttyp 4000	Återbetalning av lån	1 198 701
Inkomsttyp 5000	Kalkylmässiga inkomster	10 734 000
Inkomsttyp 6000	Bidrag m.m. från EU	11 623 335
Inkomsttyp 7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-74 976 933
Inkomsttyp 8000	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto	0
Summa inkomster		829 578 474

	löneavgift................................................................................................	91
3.4	Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ...........	92
3.5	Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)...............	104
3.6	Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227)...........	107

		(1994:1776) om skatt på energi ..........................................................	118
	3.12	Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)......	122
4	Uppföljning av de budgetpolitiska målen samt bedömning av reformutrymme
	och utgiftstak ......................................................................................................		127
	4.1	Kriterier för en väl avvägd finanspolitik.............................................	127
	4.2	Uppföljning av överskottsmålet .........................................................	128
	4.2.1	Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen..........................................	128
	4.2.2	Framåtblickande analys av måluppfyllelsen .......................................	129
	4.2.3	Bedömning av reformutrymmet.........................................................	129
	4.3	Finanspolitikens effekter på efterfrågan ............................................	131
	4.4	Uppföljning av utgiftstaket för staten................................................	133

		balanskravet..........................................................................................	138
	4.7	Vidareutveckling av det finanspolitiska ramverket............................	140
5	Den makroekonomiska utvecklingen ................................................................		147
	5.1	Internationell och finansiell ekonomi ................................................	148
	5.1.1	Dämpad internationell konjunktur ....................................................	148
	5.1.2	Mycket svag tillväxt i euroområdet 2012 och 2013 ...........................	148
	5.1.3	Utdragen återhämtning i USA............................................................	149
	5.1.4	Fortsatt oro på de finansiella marknaderna........................................	149
	5.2	Svensk efterfrågan................................................................................	154
	5.2.1	Svensk ekonomi visar god motståndskraft ........................................	154
	5.2.2	Hög konsumtionstillväxt 2013–2016 .................................................	154

	2012......................................................................................................	156
5.2.5	Svag ökning av offentlig konsumtion ................................................	156
5.2.6	Trög återhämtning i omvärlden pressar varuexporten .....................	157
5.2.7	Dämpad import 2012 och 2013..........................................................	157
5.3	Produktion och produktivitet i näringslivet......................................	157
5.3.1	Industriproduktionen tillbakapressad ...............................................	157
5.3.2	Resursutnyttjandet i företagen blir tillfälligt ansträngt 2014...........	158
5.4	Arbetsmarknaden................................................................................	161
5.4.1	Svag utveckling på arbetsmarknaden 2012 och 2013 ........................	161
5.4.2	Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden stiger snabbt 2014............	161
5.4.3	Allt fler jobbar i tjänstebranscherna ..................................................	162
5.4.4	Medelarbetstiden stiger 2013 och 2014 .............................................	163

1	Finansplan .............................................................................................................		25
	1.1	Politiska utgångspunkter och sammanfattning...................................	25
	1.1.1	Investera för framtiden.........................................................................	25
	1.1.2	Åtgärder i budgetpropositionen för 2013............................................	26
	1.2	Utsikter för svensk ekonomi................................................................	30
	1.2.1	Skuldkrisen dämpar svensk ekonomi...................................................	30
	1.2.2	Riskerna för en svagare utveckling dominerar ....................................	31
	1.3	Offentliga finanser, reformutrymme och utgiftstak...........................	32
	1.3.1	Tillfälligt underskott i de offentliga finanserna...................................	32
	1.3.2	Reformutrymmet 2013 .........................................................................	33
	1.3.3	Utgiftstaket för 2016 ............................................................................	34
	1.3.4	Fortsatt arbete med att utveckla det finanspolitiska ramverket.........	35
	1.4	Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft............................	36
	1.4.1	Infrastrukturinvesteringar för ett växande Sverige .............................	36
	1.4.2	Forskning och innovation för framtiden.............................................	38
	1.4.3	Ett bättre fungerande utbildningsystem..............................................	39
	1.4.4	Bättre förutsättningar för företagande och entreprenörskap.............	40
	1.4.5	Ökad tillgång på bostäder.....................................................................	44
	1.5	Fler i arbete............................................................................................	48
	1.5.1	Ökade möjligheter för unga .................................................................	48
	1.5.2	Ökade möjligheter till integration .......................................................	53
	1.5.3	Ökade möjligheter för långtidsarbetslösa ...........................................	57
	1.5.4	Ökade möjligheter för personer med funktionsnedsättning .............	58
	1.5.5	En stärkt arbetslinje och tydligare krav ...............................................	58
	1.5.6	Önskvärt med fler partsöverenskommelser ........................................	59
	1.6	Ett stabilt finansiellt system och stärkt konsumentskydd .................	60
	1.6.1	Skärpta kapitaltäckningsregler .............................................................	61
	1.6.2	Starkare konsumenter...........................................................................	62
	1.7	Välfärd för alla och jämnare fördelning ...............................................	63
	1.7.1	Mer tillgänglig och trygg vård och omsorg .........................................	63
	1.7.2	Ökad valfrihet och trygghet för föräldrar ...........................................	64
	1.7.3	Stärkt rättsväsende för en tryggare vardag ..........................................	64
	1.7.4	Stöd till ekonomiskt utsatta .................................................................	65
	1.7.5	Sänkt skatt för pensionärer...................................................................	66
	1.8	En effektiv energi-, klimat- och miljöpolitik.......................................	67
	1.9	Övrigt ....................................................................................................	69
	1.9.1	Ett framtida stridsflygssystem .............................................................	69
	1.9.2	Gymnasiereformen ...............................................................................	70
	1.9.3	Inkomstskatteregler för den ideella sektorn .......................................	70
	1.10	Effekter av regeringens politik.............................................................	71
	1.10.1	Regeringens politik bidrar till en högre sysselsättning.......................	71

		mellan kvinnor och män........................................................................	73
2	Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................................		77
3	Lagförslag ..............................................................................................................		81
	3.1	Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) ..........	81
	3.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi....	86

	bedömning av utgiftstaket för staten för 2016 ..................................	134
4.5.1	Tekniska justeringar av utgiftstaket ...................................................	134
4.5.2	Bedömning av utgiftstaket för staten 2016........................................	135

		PROP. 2012/13:1
5.2.3	Investeringsnivån stiger från en låg nivå	............................................ 155

	2012–2016............................................................................................	164
5.4.6	Arbetslösheten minskar betydligt 2014.............................................	164
5.5	Löner....................................................................................................	165
5.5.1	Stigande löneökningstakt med förbättrat konjunkturläge ...............	165
5.6	Inflation och reporänta.......................................................................	166
5.6.1	Lågt inflationstryck.............................................................................	166
5.6.2	En expansiv penningpolitik de närmaste åren...................................	167
5.7	Risker och alternativscenarier ............................................................	168
5.7.1	Risken för en sämre utveckling fortsätter att dominera...................	168
5.7.2	Alternativscenario 1: En tillfällig förstärkning av kronan ................	171

		vårproposition .....................................................................................	173
6	Skattefrågor.........................................................................................................		177
	6.1	Riktlinjer för skattepolitiken..............................................................	179
		Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning ......	181
	6.2	Sänkt skatt för pensionärer.................................................................	181
	6.2.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	181
	6.2.2	Bakgrund .............................................................................................	181
	6.2.2.1	Grundavdrag........................................................................................	181
	6.2.2.2	Det förhöjda grundavdraget för pensionärer ....................................	181
	6.2.3	Överväganden och förslag ..................................................................	182
	6.2.4	Konsekvensanalys ...............................................................................	185
	6.3	Höjd värdegräns för skattefrihet för minnesgåvor ...........................	186
	6.3.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	186
	6.3.2	Överväganden och förslag ..................................................................	187
	6.3.3	Konsekvensanalys ...............................................................................	187
	6.4	Skattereduktionen för hushållsarbete kompletteras med läxhjälp...	187
		Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m........................	189
	6.5	Förändrade nivåer för socialavgifter ..................................................	189
	6.6	Förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter............................	190
	6.6.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	190
	6.6.2	Överväganden och förslag ..................................................................	190
	6.6.3	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser......................................	191

6.6.4	Konsekvensanalys................................................................................	191
6.7	Vissa internationella socialavgiftsfrågor.............................................	192
6.8	Nystartszoner ......................................................................................	193
	Skatt på kapitalanvändning – kapital- och
	egendomsskatter ................................................................................	195
6.9	Sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter........................................	195
6.9.1	Ärendet och dess beredning................................................................	195
6.9.2	Bakgrund ..............................................................................................	195
6.9.3	Överväganden och förslag...................................................................	195
6.9.4	Konsekvensanalys................................................................................	197
6.10	Utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation............	197
6.10.1	Ärendet och dess beredning................................................................	197
6.10.2	Bakgrund ..............................................................................................	197
6.10.3	Överväganden och förslag...................................................................	198
6.10.4	Konsekvensanalys................................................................................	199
6.11	Höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder................................	200
6.11.1	Ärendet och dess beredning................................................................	200
6.11.2	Bakgrund ..............................................................................................	200
6.11.2.1	Innebörden av vissa begrepp vid inkomstbeskattningen ..................	200
6.11.2.2	Bestämmelser om beskattning vid andrahandsuthyrning m.m.........	200
6.11.3	Överväganden och förslag...................................................................	201
6.11.4	Konsekvensanalys................................................................................	203
6.12	Investeraravdrag...................................................................................	203
6.13	Bostadstaxeringsutredningen..............................................................	204
6.14	Ideell sektor .........................................................................................	204
	Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter ..........................	205
6.15	Sänkt bolagsskatt .................................................................................	205
6.15.1	Ärendet och dess beredning................................................................	205
6.15.2	Bakgrund ..............................................................................................	205
6.15.3	Överväganden och förslag...................................................................	208
6.15.4	Konsekvensanalys................................................................................	210
6.16	Sänkt expansionsfondsskatt................................................................	210
6.16.1	Ärendet och dess beredning................................................................	210
6.16.2	Bakgrund ..............................................................................................	210
6.16.3	Överväganden och förslag...................................................................	211
6.16.4	Konsekvensanalys................................................................................	213
6.17	Effektivare ränteavdragsbegränsningar ..............................................	213
6.17.1	Ärendet och dess beredning................................................................	213
6.17.2	Bakgrund ..............................................................................................	214
6.17.3	Gällande rätt.........................................................................................	215
6.17.3.1	Allmänt om avdrag för ränteutgifter..................................................	215
6.17.3.2	Intressegemenskap ..............................................................................	215
6.17.3.3	Huvudregler.........................................................................................	215
6.17.3.4	Kompletteringsregler...........................................................................	216
6.17.3.5	Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden .....................................	217
6.17.4	Skatteverkets kartläggning..................................................................	218
6.17.4.1	2009-års uppdrag .................................................................................	218
6.17.4.2	2010-års uppdrag .................................................................................	219
6.17.4.3	2011-års uppdrag .................................................................................	220
6.17.4.4	2012-års delrapport angående välfärdssektorn ..................................	221

	PROP. 2012/13:1
6.17.4.5	2012 års delrapport avseende svenska juridiska personer som i
	praktiken inte beskattas för ränteinkomster .....................................	221
6.17.5	Företagsskattekommitténs uppdrag när det gäller ränteavdrag.......	222
6.17.6	Interna lån och affärsmässighet ur ett ekonomiskt perspektiv ........	222

	länder ...................................................................................................	223
6.17.7.1	Allmänt ................................................................................................	223
6.17.7.2	Nederländerna.....................................................................................	223
6.17.7.3	Danmark ..............................................................................................	224
6.17.7.4	Frankrike .............................................................................................	225
6.17.7.5	Tyskland ..............................................................................................	226
6.17.7.6	Förenade kungariket...........................................................................	227
6.17.7.7	Finland.................................................................................................	228
6.17.7.8	Spanien.................................................................................................	229
6.17.8	Behovet av att motverka skatteplanering med ränteavdrag..............	229
6.17.9	Val av metod för att motverka skatteplanering med ränteavdrag ....	232
6.17.10	Definition av intressegemenskap .......................................................	238
6.17.11	En kompletterande regel till den s.k. tioprocentsregeln införs
	för bl.a. företag som är skattskyldiga till avkastningsskatt...............	240
6.17.12	Den s.k. tioprocentsregeln ändras......................................................	245
6.17.13	Ventilen för affärsmässigt motiverade förhållanden.........................	254
6.17.14	Back-to-back-lån.................................................................................	265
6.17.15	Vissa EU-rättsliga aspekter ................................................................	268
6.17.15.1Ränte- och royaltydirektivet ..............................................................		268
6.17.16	Ikraftträdande......................................................................................	270
6.17.17	Uppföljning av de föreslagna reglerna...............................................	271
6.17.18	Konsekvensanalys ...............................................................................	271
6.17.18.1Offentligfinansiella effekter ...............................................................		271
6.17.18.2Konsekvenser för företagen ...............................................................		272

	och handelsbolagsdelägare..................................................................	275
6.19	Frågan om tonnageskatt och andra stöd till sjöfarten bör utredas..	276

Beräknat lånebehov	7 588 040
Summa	837 166 514

över ......................................................................................................	276
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter ..........	277

	energiområdet......................................................................................	277
6.22	Framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel .....	278
6.22.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	278
6.22.2	Bakgrund .............................................................................................	278
6.22.2.1	Dagens EU-rättsliga och svenska regler m.m. ..................................	278
6.22.2.2	Mål på klimat- och energiområdet .....................................................	280
6.22.3	Överväganden och förslag ..................................................................	280
6.22.4	Konsekvensanalys ...............................................................................	286

	system för handel med utsläppsrätter................................................	288
6.23.1	Ärendet och dess beredning...............................................................	288
6.23.2	Bakgrund .............................................................................................	288
6.23.2.1	Handel med utsläppsrätter och svensk koldioxidbeskattning .........	288
6.23.2.2	Värmeproduktion inom handelssystemet .........................................	289
6.23.3	Överväganden och förslag ..................................................................	289

	miljöegenskaper ...................................................................................	292
6.24.1	Ärendet och dess beredning................................................................	292
6.24.2	Bakgrund ..............................................................................................	292
6.24.3	Ändrade krav för befrielse från fordonsskatt ....................................	292
6.24.4	Konsekvensanalys................................................................................	298
6.25	Övriga ändringar i fordonsbeskattningen..........................................	301
6.25.1	Ärendet och dess beredning................................................................	301
6.25.2	Bakgrund ..............................................................................................	301
6.25.3	Överväganden och förslag...................................................................	302
6.25.3.1	Höjning av fordonsskatten för flertalet bilar i det
	koldioxidbaserade systemet ................................................................	302
6.25.3.2	Ändring av fordonsskatten för dieseldrivna bilar i det
	koldioxidbaserade systemet ................................................................	302
6.25.3.3	Höjning av fordonsskatten i det viktbaserade systemet ...................	303
6.25.4	Konsekvensanalys................................................................................	303

	energiskatt på el ...................................................................................	306
	Skatt på konsumtion m.m. – övriga punktskatter ...................	307
6.28	Reklamskatt .........................................................................................	307
6.29	Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering) ..........	307
	Skatt på konsumtion – mervärdesskatt ......................................	309

	avfall och skrot av vissa metaller.........................................................	309
6.30.1	Ärendet och dess beredning................................................................	309
6.30.2	Bakgrund ..............................................................................................	309
6.30.2.1	Skrotbranschen ....................................................................................	309
6.30.2.2	Skatteverkets utredning.......................................................................	309
6.30.3	Gällande rätt.........................................................................................	310
6.30.3.1	EU-rätt.................................................................................................	310
6.30.3.2	Svensk rätt............................................................................................	311
6.30.4	Överväganden och förslag...................................................................	312
6.30.4.1	Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt vid handel med
	avfall och skrot av vissa metaller.........................................................	312
6.30.4.2	Återbetalning av ingående mervärdesskatt ........................................	316
6.30.5	Konsekvensanalys................................................................................	317
6.31	Mervärdesskatt och den ideella sektorn .............................................	318
6.32	Mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster..........................	319

	lokaluthyrning ses över .......................................................................	319
	Övriga skattefrågor .........................................................................	321
6.34	Skatteförfarandet m.m.........................................................................	321
6.34.1	Utredning om stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet .....................	321
6.34.2	Utredning om förhandsbesked...........................................................	321
6.34.3	Uppdrag till Skatteverket....................................................................	322
6.34.4	Utredning om specialisering...............................................................	322
6.34.5	Åtgärder för att stävja skattefusk .......................................................	322
6.35	Folkbokföringen i framtiden ..............................................................	323

	PROP. 2012/13:1
6.36	Offentligfinansiella effekter – en sammanfattning ...........................	323
6.37	Författningskommentar .....................................................................	326
6.37.1	Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) ....	326

	löneavgift .............................................................................................	331
6.37.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)......		331
6.37.5	Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) ...........	338
6.37.6	Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).......	339

		lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt......	341
	6.37.10	Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1496) om ändring i
		lagen (1994:1776) om skatt på energi ................................................	341
	6.37.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1497) om ändring i
		lagen (1994:1776) om skatt på energi ................................................	341
	6.37.12	Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) ..	342
7	Inkomster............................................................................................................		345
	7.1	Offentliga sektorns skatteintäkter.....................................................	345
	7.1.1	Skatt på arbete .....................................................................................	346
	7.1.2	Skatt på kapital ....................................................................................	350
	7.1.3	Skatt på konsumtion och insatsvaror.................................................	352
	7.1.4	Skattekvoten........................................................................................	354
	7.2	Inkomster i statens budget.................................................................	354
	7.2.1	Skatteinkomster ..................................................................................	354
	7.2.2	Övriga inkomster ................................................................................	354
	7.2.3	Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................	356

	7.3.2	Uppföljning av statens budget för 2011 och 2012 ............................	359
8	Utgifter	...............................................................................................................	365
	8.1 ................	Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter	365
	8.1.1 .........................................................................	Utgiftsramar för 2013	366
	8.1.2 .............................................................................	Utgifter 2012–2016	367
	8.1.3 ................	Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna 2012–2016	369

	ekonomiska vårproposition................................................................	375
8.2.1	Nya föreslagna och aviserade reformer för 2013–2016 ....................	377

	vårproposition .....................................................................................	396
8.2.3	Pris- och löneomräkning ....................................................................	398

	utgifter 2012 ........................................................................................	400
8.3.1	Utgiftsprognos 2012...........................................................................	400

9	Det ekonomiska läget i kommunsektorn ..........................................................		407
	9.1	Kommunsektorns inkomster..............................................................	407
	9.1.1	Kommunsektorns skatteintäkter........................................................	408
	9.1.2	Statsbidrag............................................................................................	409
	9.2	Kommunsektorns utgifter ..................................................................	409
	9.2.1	Kommunal konsumtion i löpande priser ...........................................	410
	9.3	Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat i kommunsektorn ....	411
	9.4	Kommunalt finansierad produktion av varor och tjänster................	414
	9.4.1	Kommunal konsumtion och kostnader i fasta priser ........................	414
	9.4.2	Kommunalt finansierad sysselsättning...............................................	415
	9.4.3	Produktivitet i kommunsektorn.........................................................	417
	9.5	Demografi och kostnader i skola och omsorg...................................	417
	9.6	Kommunsektorns finanser i jämförelse med ekonomiska
		vårpropositionen för 2012...................................................................	420
10 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld...................			423
	10.1	Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik ..........	423
	10.2	Den offentliga sektorns finansiella sparande .....................................	426
	10.2.1	Staten....................................................................................................	427
	10.2.2	Ålderspensionssystemet......................................................................	431
	10.2.3	Kommuner och landsting....................................................................	432
	10.3	Den ekonomiska ställningen och skuldutvecklingen........................	433
	10.4	Jämförelse med 2012 års ekonomiska vårproposition.......................	436
	10.4.1 Den offentliga sektorns finanser ........................................................		436
	10.4.2	Statens budgetsaldo .............................................................................	437

		USA......................................................................................................	438
11	Lån, garantier och beställningsbemyndiganden ................................................		441
	11.1	Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital ..................	441
	11.1.1	Låneramar för 2013..............................................................................	441
	11.1.2	Räntekontokrediter för 2013 ..............................................................	443
	11.1.3	Statlig utlåning.....................................................................................	444
	11.1.4	Övriga kreditramar ..............................................................................	444
	11.2	Statliga garantier ..................................................................................	445
	11.3	Beställningsbemyndiganden................................................................	447
	11.4	Bemyndigande att överskrida anslag ..................................................	449
12	Granskning och ekonomisk styrning ................................................................		453

	Sverige ..................................................................................................	453
12.2	Finanspolitiska rådets bedömningar...................................................	458
12.3	Riksrevisionens granskning av Årsredovisningen för staten 2011 ...	463
12.4	Utvecklingen av den ekonomiska styrningen....................................	464
12.4.1	Resultatstyrningen...............................................................................	464
12.4.2	Den finansiella styrningen ..................................................................	465
12.4.3	Intern styrning och kontroll samt internrevision..............................	466

	PROP. 2012/13:1
Fördjupningsrutor
Bolagsskattens betydelse för investeringar och tillväxt .....................................	43
Tillväxtens beståndsdelar .....................................................................................	46
Ungdomsarbetslöshetens orsaker .......................................................................	50
Lärlingsutbildningar och ungas inträde på arbetsmarknaden ............................	54
Det finansiella systemets påverkan på den reala ekonomin.............................	151
Bestämning av potentiell BNP ..........................................................................	159
Realekonomiska effekter av en starkare växelkurs...........................................	169
Resultatutjämningsreserver införs för kommuner och landsting....................	413

1. för sådan omsättning som anges	1. för sådan omsättning som anges
i 1 § första stycket 1, om inte annat	i 1 § första stycket 1, om inte annat
följer av 2–4 d: den som omsätter	följer av 2–4 e: den som omsätter
varan eller tjänsten,	varan eller tjänsten,

redovisningsperiod enligt 26			kap.
10 eller	17	§ eller en händelse	enligt
26 kap.	8	§ skatteförfarandelagen