Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Skolverket i uppdrag att se över och komma med förslag på hur vi ska komma till rätta med problemen med elevers olika förutsättningar för teoretisk inlärning.
Vi ska ha en skola för alla. Det förutsätts att alla elever ska kunna nå målen som är uppsatta i styrdokumenten. Den gräns som idag finns som gör att man kan undantas från dessa ”mål” är när man har utsetts och befunnits ha en IQ lägre än 70, och i kombination med hur den sociala situationen ser ut för eleven i övrigt. Dessa barn får då diagnosen utvecklingsstörning.
Vad händer då med dem som får strax över IQ 70? Medelkvoten är 100 och elever med IQ mellan 70 och 85 brukar betecknas som svagt teoretiskt begåvade. Vilken IQ krävs för att nå målen i skolan? Är målen utformade så att dessa ”klämda elever” ska klara dessa, eller krävs det en högre IQ?
Många gånger är problematiken dessutom kombinerad med koncentrationssvårigheter som försvårar inlärning. Det handlar om stora grupper elever, ca 13–14 % med svag teoretisk förmåga och ytterligare ca 5 % har koncentrationssvårigheter. Det handlar alltså om flera elever i varje klass.
Det är viktigt att hålla i minnet att det rör sig om elever inom normalvariationen, alltså inga direkt avvikande barn. Dock behöver dessa elever mer vuxenstöd i skolan. Förutsättningarna att klara teoretiska ämnen och klara koncentrationskrävande uppgifter skiljer sig mellan olika personer, men detta beaktas inte tillräckligt idag. Dessa elever vill verkligen prestera, men de har en större begränsning och betydligt högre hinder än de övriga att nå målen.
Detta är helt klart en glömd grupp och det behövs större fokus på kärnfrågan: elevers olika förutsättningar för teoretisk inlärning. Vi behöver identifiera dem med ökat behov av pedagogiskt stöd och vi behöver ge Skolverket ett uppdrag att se över och komma med förslag på hur vi ska komma tillrätta med problematiken med elevers olika förutsättningar för teoretisk inlärning.