Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över offentliga medel för kapitalförsörjning till idéburet företagande.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över medel till forskning om idéburet företagande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att nykooperation och idéburet företagande bör få ett särskilt utrymme i den kommande forskningspropositionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över statligt stöd till arbetsintegrerande sociala företag.2
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad kunskap och förståelse kring de idéburna företagen genom forskning.1
1 Yrkandena 1 och 5 hänvisade till NU.
2 Yrkande 4 hänvisat till AU.
Företagande skapar värde för enskilda individer och för hela vårt samhälle. Företagande är också ett uttryck för människans skaparkraft, entreprenörskap och strävan efter utveckling.
Privata företag är en dominerande del av det svenska näringslivet. Men verkligheten är komplex. Det idéburna företagandet utgör i sina olika delar en växande del av Företagar-Sverige. Allt fler vill starta företag tillsammans med andra och de idéburna företagen vinner mark.
På tio år har antalet idéburna företag i Sverige fördubblats, mätt i omsättning och antal sysselsatta. Nyligen gjorda undersökningar visar att 48 procent av de som kan tänka sig att starta och driva företag helst vill göra det tillsammans med andra, att jämföra med 44 procent som helst skulle starta företag själva.
Det handlar bland annat om företag inom välfärdssektorn som återinvesterar vinsten i verksamheten och om företag som byggs av människor med särskilda behov på arbetsmarknaden. Men okunskap och ojämlika konkurrensförutsättningar håller fortfarande tillbaka tusentals jobb i den idéburna sektorn.
Med idéburet företagande menas förenings- och stiftelseanknuten affärsverksamhet, enskilda icke vinstdrivande företag och kooperativa företag. Om vi menar allvar med att vi vill ha ett ökat företagande och om vi vill stå upp för överenskommelsen med det civila samhället måste lagstiftningen utformas så att alla former av företagande får lika förutsättningar att växa. Om det idéburna företagandet får bättre möjligheter kan tusentals nya jobb skapas. Regeringen måste visa att den menar allvar med talet om att just företagandet är en viktig del i ökad sysselsättning.
Det finns geografiska områden där kooperativa företag växer fram i starkare takt. I Värmland har det exemepelvis startat ett 70-tal nya kooperativa företag de senaste två åren. Det finns all anledning att stödja lärande och erfarenhetsutbyte över landet.
För den som vill starta företag och behöver kapital ställer sig finansinstituten ofta frågande till andra företagsformer än aktiebolag. Det behövs en ökad förståelse och kunskap om de idéburna företagen. För att underlätta för nya företagare bör regeringen se över möjligheter till offentliga medel för kapitalförsörjning till idéburet företagande.
Som ett led i ökad kunskap om olika företagsformer bör forskningen kring idéburet företagande främjas.
Det finns sedan 2009 ett tioårigt forskningsprogram som gäller frågeställningar om idéburet företagande och som hanteras av Vetenskapsrådet. I den första utlysningen 2010 beviljades 13 forskningsprojekt vid universitet och högskolor sammanlagt 16 miljoner kronor i ett flervetenskapligt grundforskningsprogram om det civila samhället.
Vi anser inte att detta är tillräckligt. För att få högre legitimitet i samhället och bättre förståelse för kooperation hos långivare och andra krävs ekonomisk forskning kring denna typ av företagande på våra universitets ekonomiska institutioner och på våra handelshögskolor.
I den nu högaktuella debatten om vinster i välfärden har trycket på kooperation och nonprofit-företag ökat. Vi är övertygade om att detta kommer att öka ännu mer då majoriteten av svenska folket inte vill avsätta skattepengar som inte går till välfärd utan till vinster i skatteparadis.
Det sociala företagandet skapar möjligheter för många människor som av olika skäl inte har fått möjligheter på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsintegrerande sociala företag kan ge många människor möjlighet att arbeta utifrån sin egen förmåga i stället för att tvingas försörja sig genom olika socialförsäkringar.
Det idéburna företagandet är en mycket viktig del av ett livskraftigt näringsliv och en del av förutsättningarna för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.