Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den pågående parlamentariska socialförsäkringsutredningen bör ges tilläggsdirektiv så att de problem som beskrivs i motionen blir utredda och utklarade.
Vid en granskning som Skolinspektionen genomfört har man funnit att samtliga 58 granskade kommuner felaktigt placerat barn i gymnasiesärskolan.
Försäkringskassan har tillsammans med Arbetsförmedlingen gjort en utvärdering och konstaterat: ”Antalet nybeviljade med förlängd skolgång har ökat kraftigt och står idag för mer än hälften av det totala nybeviljandet. Den starka ökningen av antalet elever i särskola skapar en inkörsport till aktivitetsersättningen.”
I samma rapport kan man läsa att det finns få specialinriktade insatser för att få unga med aktivitetsersättning i sysselsättning eller till jobb.
De av kommunerna felaktigt placerade barnen riskerar att ramla mellan stolarna eftersom deras arbetsförmåga inte bedöms som nedsatt pga sjukdom, när de ansöker om en ny period med aktivitetsersättning efter avslutad gymnasieskola. Det innebär i praktiken att många ungdomar får avslag på sin ansökan.
De här ungdomarna är först felplacerade, många gånger för att lösa skolans problem och inte för att de har behov av särundervisning. Sedan har gått miste om den skolgång och utbildning de har rätt till och därmed blivit utestängda från högre utbildningar. Nu står de inför en framtid med små utsikter att någonsin komma in på den reguljära arbetsmarknaden och dessutom utan möjlighet till ekonomisk ersättning.
Samhället har svikit de här ungdomarna och har skyldighet och ansvar för att deras framtid blir ekonomisk tryggad.
Ett sätt att lösa frågan kan vara att den pågående parlamentariska utredningen får ett tilläggsdirektiv att utreda frågan och föreslå lösningar.